Officerstidningen nr 2, 2022

Page 1

» Det finns uppenbarligen andra faktorer än bara brist på pengar som försvårar återskapandet av ett trovärdigt försvar. «

För dig som är medlem i Officersförbundet

2

nr. 2022

www.officersforbundet.se

ANSTRÄNGD SITUATION Antalet kadetter och värnpliktiga på Sjöstridsskolan i Karlskrona ska fortsätta att öka de kommande åren. Detta innebär svårigheter för skolan, som redan i dag är trångbodd och har brist på instruktörer.

Insändare: »Snart blir jag fanjunkare igen – 35 år efter första gången «

ukraina Svenska bidraget till Operation Unifier kallades hem en vecka innan kriget bröt ut. analys Moraliska konflikter hos militär personal.

fördjupning Kritik mot boende­ miljön på Militärhög­ skolan Karlberg.


NÄSTA GENERATIONS VAPENFAMILJ ÄR HÄR! SIG SAUER är utvalda av US ARMY för Next Generation Squad Weapon System Program. SIG SAUERs NGSW-AR- och NGSW-Rifle, är tillsammans med den första av sitt slag 6,8 mm hybridammunition och signaturdämpare nästa tekniksprång inom verkansområdet.

MCX RATTLER - 5.56x45 PDW MED VIKBAR KOLV I 5,56

MCX SPEAR - 7.62x51 KARBIN OCH SKARPSKYTTE VAPEN I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

MG - 7.62x51 LÄTT KSP I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com

sigsauer.com


Förbundsordföranden:

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 46–50.

Återgång – kyliga vindar och utökade behov

T

yvärr har den fleråriga rapporteringen om ökad rysk militär förmåga och den ryska aggressiva hållningen realiserats. Efter flera år av kvalificerad militär förmågeuppbyggnad har Putin valt våldet och krigets väg – det är dessvärre ingen dröm utan ond bråd död. Att säkerhets- och försvarspolitik inte är en lek med siffror och procentsatser tror jag nu att alla förstår. Men det är inte läge att plocka enkla poäng, vare sig fackliga eller politiska. Sverige, EU och övriga västländer är mer enade än någonsin – och flera epokgörande beslut har på mycket kort tid fattats runt om i Europas huvudstäder till stöd för Ukraina. Det senaste försvarsbeslutets tillskott av ekonomiska medel till Försvarsmakten är glädjande, efterfrågat och nödvändigt – nödvändigt för att skapa tillväxt och operativ förmåga med större balans mellan uppgifter och resurser. Att det tar tid att skapa operativ förmåga är ett viktigt ingångsvärde, något som inte minst är viktigt för våra politiker att förstå. Men även om det nuvarande försvarsbeslutet är relativt nytt så är det ändå överspelat, det är därför mycket glädjande att regeringen indikerat betydande tillskott och budgetförändringar.

Försvarsmakten räds att öppna den dörren och skärpa dialogen om ökade behov med sin uppdragsgivare. Det måste därmed skapas andra målsiffror där volymen av tillsvidareanställd militär personal tillåts öka i relativt väsentlig omfattning. Just detta är ett av huvudområdena för tillväxt med betydande behov av ekonomiska tillskott. Därav skulle det finnas medel till att till exempel öka återanställningen av förtidsavgångna officerare, stimulera fler att stanna kvar efter uppnådd pensionsålder och att förlänga kontrakt eller tillsvidareanställa GSS/K.

Håller du med? Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

»Vi står åter inför allvarliga säkerhetspolitiska utmaningar där hårda militära förmågor är avgörande för att uppnå reell tröskeleffekt.«

VI STÅR ÅTER inför allvarliga säkerhetspolitiska utmaningar där hårda militära förmågor är avgörande för att uppnå reell tröskeleffekt – något som kräver en väl fungerande och accepterad personalförsörjning. Det står emellertid klart att en av Försvarsmaktens främsta utmaningar ligger i att just åstadkomma och bedriva en framgångsrik personalförsörjning. Organisationsarbetet med GRO/KRO har tyvärr mer eller mindre bedrivits inom befintliga personalramar. Men insikten har med tiden ökat om att det finns behov av fler soldater, sjömän och yrkesofficerare i såväl våra krigs- som fredsförband. Men det förfaller vara så att

MEN DET FINNS också fortfarande betydligt mer att göra när det gäller lönestrukturen: det behövs ett större lönedjup för SOU med högre högstanivåer för OR9, en teknikersatsning för hårt konkurrensutsatta yrkesofficerare med teknisk kompetens, samt inte minst att den flygande personalen måste ges stabila och respekterade samt långsiktigt hållbara villkor. Goda och relevanta villkor och lönestrukturer är avgörande för att behålla personalen, en av det viktigaste aspekterna i ett rekryteringsperspektiv – inte minst i dessa tider. I övrigt finns många andra hål att fylla till förmån för snabbt ökad operativ förmåga. Det handlar bland annat om intensifierad övningsverksamhet och fortsatta nationella operationer samt att påskynda både materielunderhåll och reparationsskulder. Det handlar också om forcerad materielanskaffning till Stockholm den 4 mars 2022 gagn för krigsförbandens grundläggande Lars Fresker behov av ammunition, drivmedel och Förbundsordförande organisationsbestämmande materiel. ⚫

Officerstidningen nr.2, 2022 3


INNEHÅLL, NR 2 2022:

32

»Det har varit kök som inte fungerar, el som inte har tillräcklig kapacitet, proppar som har gått, vattenläckage, stopp i rören « Alexander Sima, Studentrådet, om problemen med barackboendet Tillfälligheten på Militärhögskolan Karlberg.

18 AKTUELLT 6 | Roger Djupsjö har utbildat ukrainsk militär inom ramen för Operation Unifier

12

8 | Försvarsbudgeten ska öka till två procent av BNP

12 | Klart med leverantör av

nordiskt uniformssystem

6

BESÖKET 18 | Sjöstridsskolan ANALYS 30 | ”Överträdelser av militära identiteter kan leda till moraliska skador” FÖRDJUPNING 32 | Boendemiljön på Militärhögskolan Karlberg INSÄNT/DEBATT

40 | ”Snart blir jag fanjunkare 4 Officerstidningen nr.2, 2022

48

igen – 35 år efter första gången” KRÖNIKA 42 | Karlis Neretnieks: ”Är det bara en fråga om pengar?” FÖRBUNDSNYTT 46 | Arbetstid vid ÖB aktivering och Givakt

47 | Tre avslutade tvister under vintern

48 | Porträttet: Jessica Sundin, ledamot i Kustflottan OF

50 | Fråga förbundet: Måste

jag jobba vid FM-dygns­ kompensation?


Det har blivit dags att göra en insats

U

nder januari månad kom dryga 900 ansökningar in till Hemvärnet, vilket var ett rekord jämfört med motsvarande period föregående år. Anledningen angavs vara det allt mer anspända säkerhetsläget i Europa. Sedan hände något. Ryssland attackerade Ukraina och mellan 24 februari och 3 mars kom det in närmare 10 000 ansökningar (!) till Hemvärnet. Jag är en av dem som nyligen har gått med. Min ansökningsprocess började dock redan sommaren 2021 och när du läser det här är jag ”någonstans i Sverige” och genomför GU-F – Grundläggande soldatutbildning för frivilliga. Det första steget på resan mot att bli hemvärnssjukvårdare, då jag inte har någon tidigare militär utbildning i bagaget. Jag hade under många år haft en känsla av att jag inte kunde vara samhället till riktig nytta om det skulle behövas. Vad skulle jag egentligen kunna göra för vårt samhälle i händelse av krig eller kris? Det var frågan jag ställde mig om och om igen. Och ju äldre jag blev desto viktigare kändes det. Sedan kom en kris – covidpandemin – och jag såg hur Hemvärnet byggde sjukhus och stöttade med vårdtransporter. Samtidigt insåg jag att jag kunde ansöka till specialist inom Hemvärnet, vilket innebär två veckors grundutbildning plus några veckors befattningsutbildning vid senare tillfällen. Något både min fru och mitt jobb kunde gå med på. Så då fanns en möjlighet att kunna göra en insats både i freds- och (gud förbjude) krigstid, som också faktiskt var genomförbar med hänsyn till övriga livet med jobb och familj. Hur man bäst är till nytta för vårt samhälle och vår demokrati verkar nu allt fler fråga sig i skenet av kriget i Europa. Och svaret verkar för många vara Hemvärnet. Kanske är man inspirerad av de modiga ukrainare som nu står i kö för att försvara sitt land. Rysslands invasion av Ukraina gjorde i alla fall att mitt beslut känns extra rätt. Min insats kommer aldrig att kunna mäta sig med er – ni läsare av den här tidningen. Men det är med viss stolthet jag nu får dra på mig min tilldelade uniform, för att delvis tillsammans med er göra det jag kan för vårt demokratiska samhälle.

» När du läser det här är jag ”någonstans i Sverige” och genomför GU-F. «

CHRISTIAN GÅRD OMSLAGSFOTO: Andreas Blomlöf

Art director

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Torino 08-400 201 77 mail@torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Anna-Maria Stawreberg, Margareta Bloom Sandebäck, Andreas Blomlöf, Annica Ögren. NUMMER 2, 2022 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning. För insänt ­material ansvaras ej. Nästa nummer utkommer vecka 18. WEBB www.officerstidningen.se TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 3, 5 april. Nr 4, 24 maj. TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

Officerstidningen nr.2, 2022 5


/Aktuellt

Har du en nyhet du vill tipsa oss om? Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

KRIGET I UKRAINA

Han har utbildat ukrainsk militär: ”De är stora hjältar” Försvarsmakten har sedan 2018 utbildat ukrainska säkerhetsstyrkor inom ramen för Operation Unifier. Men i mitten av februari ansågs hotbilden för stor och personalen, däribland major Roger Djupsjö, skickades hem. En vecka senare invaderade Ryssland Ukraina. REDAN EFTER ÅRSSKIFTET kände det svens-

ende av Roger Djupsjö, två specialistofficerare och en tolk, har ingått i den kanadensiskt ledda ka truppansamlingarna som i månader hade tränings- och utbildningsinsatsen Operation närmat sig den ukrainska gränsen i öst och Unifier. Insatsen har pågått i Ukraina sedan tilltog i storlek. 2015 och kom som ett direkt svar på förfrågan – Ukrainska befälhavare försvann ut till sina från den ukrainska regeringen. Syftet var att staber och blev mer upptagna med det riktiga bidra till att landet förblir självständigt, säkert läget som blev alltmer hotfullt. De genomförde och stabilt. Länder som Polen, Litauen, Storplanläggningar och mobilisering inför ett evenbritannien, USA och Danmark deltar eller har tuellt krigsutbrott, vilket innebar att det blev också deltagit i insatsen. Det var efter revolusvårare för oss att utföra arbetsuppgifter, säger tionen 2014 på självständighetstorget Majdan major Roger Djupsjö, som har – där hundratusentals ukrainska lett Försvarsmaktens arbete på demonstranter protesterade mot »Det är med plats sedan mars 2021. den sittande regeringen för sitt viss­heten att jag Han har sin bakgrund på Luftnärmande till Ryssland – som kanske aldrig mer landet påbörjade en rustning av värnsregementet, Lv 6, i Halmkommer träffa stad, men har sedan flera år sin försvarsmakt. Vid tidpunkten de ukrainska arbetat på Högkvarteret. för krigsutbrottet i östra Donkollegorna. « Det svenska bidraget, beståbass-regionen bestod de ukrainska militärstyrkorna av runt 6 000 personer.

q ka bidraget i Ukraina av hotet från de rys-

Foto: TT

SVERIGE HAR BIDRAGIT till Uni-

Försvarsmakten har utbildat ukrainska säkerhetsstyrkor inom ramen för Operation Unifier.

6 Officerstidningen nr.2, 2022

fier i olika sammansättningar sedan 2018, bland annat inom sjukvårdsutbildning, minröjning och militärpolisutbildning. Uppdraget har genomförts som ett icke-stridande stöd i syfte att konsolidera de ukrainska säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet. Roger Djupsjö och hans kollegor har haft i uppdrag att

Major Roger Djupsjö, har det senaste året varit chef för det svenska bidraget till Operation Unifier i Ukraina.

utbilda ukrainska försvarsmakten och nationalgardet i övningsplanering, hur Sverige och Nato planerar och genomför övningar och utbildningar, samt utbildning i ledarskap och taktik. Innan krigsutbrottet den 24 februari bestod Ukrainas försvarsmakt av cirka 200 000 till 250 000 soldater, och upp emot 500 000 inräknat reserver och paramilitära styrkor. På grund av det försämrade säkerhetsläget vid gränsen efter årsskiftet samt den markant ökade hotbilden mot Unifier, beslutade Kanada i mitten av februari att tillfälligt dra tillbaka sin personal från Ukraina. Kort därefter skickades Roger Djupsjö och hans kollegor, något motvilligt, tillbaka till Sverige. – Det är med vissheten att jag kanske aldrig mer kommer att träffa de ukrainska kollegorna, av anledningen att de antingen stupar eller annat. Det går inte en timme utan att jag tänker på dem. Det är något man inte vill behöva uppleva, men som man får acceptera. Det är tufft, säger Roger Djupsjö. När ordern kom att återvända till Sverige kände en del av Roger Djupsjö för att stanna kvar och hjälpa till att försvara landet, även om han visste att det inte var ett alternativ.


Foto: Privat

ÖB:s dagorder med anledning av den ryska invasionen av Ukraina ƀ Den 24 februari, samma dag som Ryssland invaderade Ukraina, utfärdade överbefälhavare Micael Bydén en dagorder till Försvarsmaktens personal. ”I en situation som präglas av ovisshet och oro ska vi behålla lugnet och beredskapen att möta olika händelseutvecklingar. Vi gör det som krävs för att lösa vårt mest grundläggande uppdrag – att hålla Sverige tryggt och säkert”, skriver ÖB. Han skriver vidare att Försvarsmakten vidtar nödvändiga beredskapsanpassningar. ”Utgå från att det allvarliga läget kommer bestå. Vi är och ska fortsatt vara en aktiv Försvarsmakt. Lägg din kraft på din uppgift och ditt bidrag till förbandets förmåga. Vi ska vara vaksamma och beredda att agera, samtidigt som vi har uthållighet över tid”. /JO

Sveriges materielstöd till Ukraina nu på plats

Han beskriver de ukrainska soldaternas vilja och stridsmoral som ”otroligt hög”. Han menar att den ukrainska befolkningen lever med ett färskt minne av förtryck. – Åren före 2014 kunde man inte uttrycka sig helt fritt utan rädsla för arrestering. Och de som deltog i revolutionen på Majdantorget samma år, där många civila dog, går under namnet ”Heavenly Hundred” och är nationalhjältar. Det här motiverar både civila, ukrainska armén och nationalgardet, säger han. Han berättar att han följer utvecklingen i Ukraina med stor oro. – Det är förfärligt och till och med för jävligt att människor utsätts för krig 2022 i Europa. Jag finner inte ord för det. SEDAN 2014 OCH fram till och

med slutet av förra året har upp emot 14 000 personer dödats vid fronten i östra Ukraina, enligt tidigare uppgifter från ukrainska myndigheter. – Det är lika många rysktalande som ukrainsktalande som dödats. De är lika stora hjältar som slåss för Ukrainas frihet.

Så hela Rysslands argument om att skydda den ryskspråkiga befolkningen är trams, säger Roger Djupsjö. Vad tar du med dig från ditt jobb i Ukraina? – Jag har jobbat inom Försvarsmakten i över 40 år. Det här är en av de bästa saker jag gjort yrkesmässigt i mitt liv. Tyvärr avlutades insatsen med en slags antiklimax som ingen hade räknat med. Tillsammans med alla andra internationella organisationer tror jag vi hjälpt till att skapa en förnyelse i Ukrainas försvarsmakt och att bryta med sitt sovjetiska arv och det känns fantastiskt bra. /ANNICA ÖGREN

FAKTA

Operation Unifier

Sedan 2018 har Försvarsmakten deltagit med personal till den kanadensisk ledda tränings- och utbildningsinsatsen Unifier i Ukraina. Försvarsmakten har bland annat bidragit med utbildning inom sjukvård, minröjning och utbildat av militärpolisen. Källa: Försvarsmakten.

ƀ Sverige har skickat militär utrustning och materiel till Ukraina. Stödet består bland annat av 5 000 pansarskott 86. Det formella beslutet fattades av riksdagen den 28 februari. – Europa befinner sig i en exceptionell situation. Då behöver Sverige fatta exceptionella beslut. Det är inte svensk praxis att skicka militär materiel till konfliktzoner. Senaste gången vi gjorde det var när Sovjetunionen angrep Finland 1939, sa statsminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens. Försvarsminister Peter Hultqvist sade på samma pressträff att det tagits hänsyn till vilka behov den svenska Försvarsmakten har. Den 6 mars meddelade Försvarsmakten att materielen var levererad till Ukraina. Totalt rör det sig om 5 000 pansarskott, 5 000 kroppsskydd och 5 000 hjälmar samt 135 000 fältransoner i stödet. Utöver detta har ett finansiellt stöd på 500 miljoner kronor skickats till Ukrainas väpnade styrkor. /JO Officerstidningen nr.2, 2022 7


Foto: Anders Wiklund / TT

/Aktuellt

Regeringen föreslår att försvarets budget ska utökas till två procent av BNP. Bakgrunden är det försämrade säkerhetspolitiska läget.

Sju procent av svenskarna följer ryska nyheter ƀ Män och yngre personer tillhör de grupper i Sverige som står för den största spridningen av innehåll från de ryskstödda nyhetskanalerna RT och Sputnik. Följarna av kanalerna håller också i högre grad med om den ryska rapporteringen än andra nyhetskonsumenter. Det visar en ny studie från Försvarshögskolan. Studien bygger på en enkätundersökning från november 2020 där 3 033 svenskar i åldrarna 18 till 89 år deltagit. Totalt sju procent av de tillfrågade tar del av nyheter från RT och Sputnik, varav två procent gör det varje månad eller vecka och fem procent gör det ”ibland”. – RT och Sputnik är de viktigaste kanalerna för spridandet av rysk statsunderstödd informationspåverkan, eller propaganda, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, i ett pressmeddelande. /LS

»Ingen kommer att degraderas eller behöva lämna den tjänst som de har, innan de antingen har fått nytt jobb eller gått i pension.« Det säger Norges försvarschef Eirik Kristoffersen till Forsvarets forum om att norska försvaret ska minska antalet högre officerare. Andelen anställda med högre grader ska reduceras med 25 procent. Det innebär 5–6 färre tvåstjärniga generaler samt runt 20 färre överstar och kommendörer 2024. Försvarsledningen vill dämpa karriärshetsen och behålla bataljonchefer, fartygschefer och skvadronchefer längre i befattningarna.

POLITIK

Försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP Regeringen föreslår att försvarsbudgeten höjs till två procent av BNP, men något besked om när i tiden det kan ske anges inte. Försvarsmakten uppger att det ännu inte finns någon plan för hur ett budgettillskott ska omhändertas i organisationen. FLERA OPPOSITIONSPARTIER HAR krävt att

q försvarsbudgeten ska höjas. Den 10 mars

meddelade regeringen att anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP. – I ett läge när spänningarna i vårt närområde är värre än på flera decennier behöver vi fortsätta stärka försvarsförmågan, sa statsminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens. När höjningen ska ske är dock oklart. ”Så

Svenska truppbidraget i Mali avvecklas i förtid ƀ Nyligen meddelade regeringen att det svenska bidraget till FN-styrkan Minusma ska avvecklas i förtid. Målet är att Sveriges soldater inom Minusma ska ha lämnat Mali senast den 30 juni 2023, vilket är ett år tidigare än planerat. Regeringens beslut kom efter att militärjuntan meddelat

fort det är praktiskt möjligt”, var beskedet från regeringen. – Att sätta ett årtal utifrån en politisk ambition, det kräver en bättre grund än vad som finns i dag, säger försvarsminister Peter Hultqvist till Dagens Nyheter. År 2021 låg försvarsbudgeten på 1,2 procent av BNP, eller 66 miljarder kronor. Den föreslagna höjningen skulle innebära ett årligt försvarsanslag på 108 miljarder kronor. – Planen för hur den här tillväxten ska ske finns inte i dag. Mer konkret vad det här kommer att innebära kommer vi behöva återkomma till längre fram, sa Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson under en pressträff den 10 mars. /LINDA SUNDGREN

att de utlovade valen i år flyttas fram fem år. – Våra svenska soldater i Mali har gjort och gör alltjämt ett fantastiskt jobb i en mycket utmanande och farlig miljö. Under den senaste tiden har förutsättningarna förändrats i landet men fram till att vår siste soldat är hemma bedriver vi fortsatt operationer precis som vanligt, säger gener-

allöjtnant Michael Claesson, Försvarsmaktens insatschef, i en artikel på myndighetens webbplats. Utöver truppbidraget i Minusma deltar Sverige i EU:s träningsinsats EUTM Mali. Det svenska bidraget till franskledda specialförbandsinsatsen Task Force Takuba avvecklas enligt plan under det första kvartalet i år. /LS


SECTRA KOMMA IN IN SECTRA VPN VPN LÅTER DEN RÄTTE KOMMA

Sectra Mobile VPN - för alla ledande plattformar

Sectras VPN-teknologi är utvecklad för att fungera lika bra Sectras –VPN-teknologi är utvecklad för att fungera lika bra på mobila enheter som stationära oavsett operativsystem. på mobila som enhet, stationära Vi vill att du skall kunna arbeta säkertenheter oberoende var – oavsett operativsystem. Vi vill att du skall kunna arbeta säkert oberoende enhet, var du än befinner dig.

Sectra • communications.sectra.com Sectra Communications CommunicationsAB AB• communications@sectra.com communications@sectra.com communications.sectra.com

All trademarks trademarks are are property property of of their their respective All respective owners. owners.


Foto: Nyström / Försvarsmakten

Att verka tillsammans med andra nationaliteter stärker såväl den enskilde invidividen som det svenska försvaret. Den slutsatsen dras i en forskningsrapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

INTERNATIONELLA INSATSER

Insatser stärker nationellt försvar Bekräfta utbildning, testa försvarssystem och träna samverkan med andra nationaliteter. Sveriges deltagande i internationella insatser ger flera positiva effekter som också påverkar det nationella försvaret, visar en ny studie från Totalförsvarets forksningsinstitut. Samtidigt innebär insatser en påfrestning på hemmaförbandet. SVENSK FÖRSVARSPOLITIK HAR svängt om

studien tillsammans med operationsanalytiker Björn Nykvist. men deltagandet i internationella insatser fylDe erfarenheter och kunskaper som tilller fortfarande en viktig funktion. Det visar en skansas under en insats kan bidra till att stärstudie från Totalförsvarets forskningsinstitut, ka det nationella försvaret. Eva Hagström FriFOI, där ett tiotal officerare djupintervjuats sell säger att flygvapeninsatsen i Libyen 2011 om sina erfarenheter från utlandstjänstgöring. är ett bra exempel det. – Insatserna bekräftar utbildning och hela – Libyeninsatsen gav insikter om behovet av försvarssystemet med logisallt det stöd som krävs runttik och andra stödförmågor. omkring en flyginsats för att » Många tryckte på de Att få testa de förmågor vi piloterna ska kunna flyga. kulturella skillnader byggt upp i skarpt läge är till Enligt de officerare som vi som finns och hur viknytta för både individen och intervjuade har de gjort vistigt det är att förstå systemet som helhet, säger sa organisationsförändringvad som skiljer Sverige ar efter den insatsen. forskningsledare Eva Hagström Frisell som genomfört från andra länder. « Eva Hagström Frisell

q från insatsförsvar till invasionsförsvar,

10 Officerstidningen nr.2, 2022

berättar att påfallande många av de officerare som deltog i studien framhöll värdet av de erfarenheter på individnivå som internationella insatser ger. Att få förståelEva Hagström se för hur andra länders försvarsFrisell makter arbetar uppfattades som mycket värdefullt. – Många tryckte på de kulturella skillnader som finns och hur viktigt det är att förstå vad som skiljer Sverige från andra länder. Man upplevde också att det var enklare att samarbeta med länder som är mer lika oss, som Tyskland eller Nederländerna, än andra. Ett exempel på ett bra samarbete var Operation Atalanta utanför Somalia där vi hade svensk personal på ett nederländskt fartyg. MEN SAMTIDIGT SOM deltagandet i internatio-

nella insatser tillför kunskap och lärdomar till det nationella försvaret, innebär det också en belastning på förbanden på hemmaplan. – Många gånger är de samma funktioner som efterfrågas under en insats, som exempelvis underrättelse. Förbanden kanske inte kan upprätthålla övning och utbildning som de annars skulle ha gjort, och långa insatser blir till slut slitsamma att upprätthålla. Problemen kan till viss del förebyggas genom bra planering, men inte fullt ut, säger Eva Hagström Frisell. /LINDA SUNDGREN



Uppgradering av pansarterrängbilar ƀ Försvarets materielverk, FMV, har startat uppgraderingen av pansarterrängbil 202 och 203, meddelar FMV. Totalt kommer 168 fordon att genomgå omfattande arbeten som ska göra dem operativa i ytterligare 20 år. Pansarterrängbil 202 och 203 finns i flera olika utföranden och förutom trupptransport, som är den vanligaste uppgiften, finns vagnar som är specialutformade för stridsledning, CBRN, ambulans och reparation. Pansarterrängbilarna levererades till Försvarsmakten i början av 2000-talet och uppgraderingarna omfattar motor, chassi, förbättringar av el- och hydraulsystem, skriver FMV i en artikel. Arbetet med uppgraderingen kommer att inledas omedelbart, med de första leveranserna senare i år, och ska sedan pågå under tre år. – Eftersom det är 168 vagnar som på tre år ska genomgå uppgraderingen är det en logistisk utmaning att få till då vagnarna samtidigt behövs hos Försvarsmakten. Vi har en rotationsplan som gör att några vagnar i taget går in till uppgraderingen. Arbetet börjar med besiktning och avrustning vid militärverkstad i Sverige, säger Håkan Larsson, projektledare på FMV, i artikeln. Uppdraget att uppgradera pansarterrängbilarna uppgår till ett värde på cirka 300 miljoner kronor och gick till den finska tillverkaren Patria. /JO 12 Officerstidningen nr.2, 2022

Foto: FMV

/Aktuellt

NCU-projektet genomförs som en del av Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

MATERIEL

Klart med leverantör av nordiskt uniformssystem De nordiska länderna har skrivit kontrakt med den norska leverantören Oskar Pedersen AS om leverans av det gemensamma stridsuniformssystemet Nordic Combat Uniform System, NCU. DEN 8 FEBRUARI 2022 skrev Sverige, Nor-

q ge, Finland och Danmark ett ramavtal

med den norska leverantören Oskar Pedersen AS om leverans av det gemensamma stridsuniformssystemet, NCU. I det nya uniformssystemet ingår allt från underkläder till ytterplagg i olika konfigurationer. Kamouflagemönstret är det enda som kommer att skilja ländernas uniformer åt. – Uniformssystemet har en design som gör att funktionalitet och passform är anpassade

Tilläggsuppdrag till VU22 om värdegrund och uppförandekod ƀ Efter den senaste tidens uppmärksammade händelser om olämpligt beteende vid värnpliktsutbildningen har förbandsproduktionschefen, brigadgeneral Jonny Lindfors, gett ett tilläggsuppdrag till försvarsgrens- och stridskraftscheferna

till båda könen. Omfattande användartester har genomförts med deltagare från alla fyra länder för att få bästa möjliga funktion för alla användare, säger Jennifer Skjäl Lundgren, chef för FMV:s verksamhetsområde Logistikmateriel, i en artikel på FMV:s webbplats. Hjälmar, handskar, kängor och personlig skyddsutrustning ingår inte i ramavtalet, utan upphandlas självständigt av varje land. NCU-projektet startade 2016 inom ramen för Nordefco och avtalet är det nordiska försvarssamarbetets första gemensamma upphandling av detta slag. Kontraktsvärdet uppgår till 425 miljoner euro och leveranserna inleds i slutet av 2022 till Finland. Slutleverans till Sverige sker hösten 2024, enligt FMV. /JOSEFINE OWETZ

i årets verksamhetsuppdrag. Det handlar om krav på åtgärder som ska genomföras för att ”bibehålla kraften i den kulturförändring och det värdegrundsarbete som Försvarsmakten redan i dag genomför”, enligt beslutet. Det handlar bland annat om att genomföra gemensamma utbildningar i värdegrund och uppförandekod för anställd personal och värn-

pliktiga. Utbildningen ska även ske vid de skolor och centra som bedriver grundläggande officersutbildning. Utbildningar på sektions- och plutonsnivå ska hållas vad gäller hur sexuella trakasserier ska hanteras. ”Utbildningen bör också innefatta hur negativ jargong bidrar till osund kultur och suddar ut gränser mellan rätt och fel”, enligt tilläggsuppdraget. /JO


Säkerh etsklass

SS F349

2!

RÖS-SKYDDAT SÄKERHETSSKÅP för servrar i skalskyddsklass SS1/ EMP

Säkerhetsskåpet har utvecklats av KAMIC tillsammans med Gunnebo Safe Storage på uppdrag av försvaret. Skåpet är en säkerhetsinvestering för att skydda viktig och känslig information på ex. dataservrar från intrång. Välkommen att kontakta oss för mer info om våra säkerhetslösningar.

i samarbete med

KAMIC INSTALLATION l www.kamicemc.se GUNNEBO SAFE STORAGE l www.gunnebosafestorage.com

Envis! ”Här känner man att man gör nytta för Sverige”

Eller målmedveten.. Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan. Vi har plats för fler målmedvetna kollegor!

Läs mer på fra.se/jobb

Är du en av dem? – Hör av dig! Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se


/Aktuellt »Det gällde att hålla undan nej-sägare och krångelpellar i Försvarsmakten och FMV.« Konteramiral Thomas Engevall i DN den 3 februari om varför återinrättandet av enhet med tung kustrobot, robot 15, på lastbil skedde i hemlighet.

Fyra ryska stridsflygplan kränkte svenskt luftrum ƀ Den 2 mars kränkte fyra ryska stridsflyg svenskt luftrum. Kränkningen var kortvarig och skedde över havet öster om Gotland. Flygvapnet genomförde en insats med Jas 39 Gripen ur incidentberedskapen och fotodokumenterade händelsen, skriver Försvarsmakten på myndighetens webbplats. – Detta visar att vår beredskap är god. Vi var på plats för att säkra den territoriella integriteten och Sveriges gränser. Vi har full koll på läget, säger flygvapenchef Carl-Johan Edström i artikeln. Det var två ryska Su-27 och två ryska Su-24, som kränkte svenskt luftrum. – Mot bakgrund av det rådande läget ser vi mycket allvarligt på händelsen. Det är ett oprofessionellt och oansvarigt agerande från rysk sida, säger flygvapenchefen i artikeln.

Natos stöd till Ukraina ƀ De Nato-allierade ökar sitt stöd till Ukraina i försvaret mot den ryska invasionen. På Natos hemsida uppger försvarsalliansen att ”Tusentals pansarvärnsvapen, hundratals luftförsvarsmissiler och tusentals lager av handeldvapen och ammunition skickas 14 Officerstidningen nr.2, 2022

Hantering och skytte med blyad ammunition kan innebära en risk för hälsan. Tillgången på stålkärneprojektiler på världsmarknaden är dock begränsad.

FORSKNING

»Vi ligger på en acceptabel risknivå« Skjutövningar inomhus eller vid strid i bebyggelse med finkalibrig ammunition bör alltid ske med blyfri ammunition, enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut. Men enligt förbandsproduktionschef Jonny Lindfors är en sådan åtgärd varken möjlig eller nödvändig att genomföra. EXPONERING FÖR BLY kan leda till skador

q på bland annat nervsystemet, immun-

försvaret och reproduktionsförmågan. Under skjutövningar med blyad ammunition förekommer exponering för bly, både från krutröken och under städning av övningsplatser. I

till Ukraina. Allierade tillhandahåller också ekonomiskt bistånd och humanitärt bistånd till ett värde av miljontals euro, inklusive medicinska förnödenheter för att hjälpa ukrainska styrkor.” Nato har sedan annekteringen av Krimhalvön bidragit till att bygga upp Ukrainas väpnade styrkor och försvarsinstitutioner. /LS

rapporten "Exponering och hälsoriskbedömning för bly i samband med skjutövningar inom Försvarsmakten" från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som Officerstidningen skrev om i nummer 5, 2021, lyfter forskare fram problemen med blyad ammunition vid

Försvarsberedningen inkallad ƀ Försvarsberedningen har kal�lats in för överläggningar med anledning av situationen i Ukraina. Uppdraget är att lämna förslag på hur Försvarsmakten ska kunna stärkas på kort sikt. I en intervju med Sveriges radio uppgav försvarsminister Peter Hultqvist (S) att det bland annat

handlar om att överväga huruvida åtgärder som redan är planerade ska kunna tidigareläggas och att planera om ekonomin därefter. Försvarsberedningen är regeringens organ för samråd med riksdagspartierna inför de femåriga försvarsbesluten. Den 15 mars ska Försvarsberedningen presentera sitt förslag. /LS


Foto: Bezav Mahmod / Försvarsmakten

skjutövningar. Risken för exponering är som störst vid inomhusskytte eller vid övning i strid i bebyggelse (SIB). I rapporten avråds Försvarsmakten från att använda blyad ammunition i den här typen av miljöer med hänvisning till de hälsorisker som kan uppstå. Men enligt förbandsproduktionschefen, brigadgeneral Jonny Lindfors, är det inte möjligt att följa den rekommendationen. – Blyexponering är bara en av flera risker som vi har att ta hänsyn till och risken för rikoschetter är betydligt större med stålkärneprojektiler än med blyad ammunition. Vidare är stålkärneprojektiler inte alltid tillgängliga på världsmarknaden eftersom efterfrågan på ammunitionstypen är låg då den har bristande egenskaper avseende lagring, ballistik och smörjning. Tills det finns en ammunition på marknaden som är bättre lämpad måste

Jonny Lindfors

tags- och organisationsperspektiv. Att nivåerna ligger inom gränsvärdet innebär således ingen hälsogaranti. EN CENTRAL FRÅGA i sammanhanget är hur – Jag är av uppfattningen att vi tar hänsyn till mycket bly som kan tas upp i kroppen vid vad som är rimligt ur ett organisationsperspekskjutövningar och om blyhalten riskerar att nå tiv och de risker som ska hanteras. Man måste skadliga nivåer. Forskningsrapporten bygger också beakta varför övningar genomförs och på en teoretisk modellering vilka risker som uppstår om de inte av hur blyhalt i blodet byggs kan genomföras. Min uppfattning » Risken för upp över tid. Modelleringen är att vi utgående från i dag kända riko­schetter är utgår från en studie om blyfakta ligger på en acceptabel riskbetydligt större exponering som genomförnivå ur alla aspekter, säger Jonny med stålkärne­ des under en nio dagar lång Lindfors. projektiler skjutövning i Försvarsmakten än med blyad 2013. Forskarna har räknat BLY FINNS I krutröken från blyad ammunition. « fram hur blyhalten skulle förammunition, men exponering sker ändras om övningen upprepaockså under städning av övningsdes elva gånger under ett år. Modelleringen platser och vid vapenvård. Dessa risker, menar visar att blyet i blodet ökar under året, men Jonny Lindfors, är omhändertagna genom en att halterna inte överstiger Arbetsmiljöverkets markorder från 2016 med riktlinjer om hantegränsvärden. ringen av blyad ammunition. – Jag tvivlar på att någon av våra skjutöv– Jag känner mig trygg med att de säkerhetsbeningsledare kommer upp i ett sådant stort stämmelser som vi har är tillräckliga. /LINDA SUNDGREN antal skjutövningsdagar under ett år som forskarna i rapporten räknat på. En marksoldat brukar genomföra nio till tio FAKTA övningsdagar per år. Den som skjutit riktigt mycket Åtgärder för att minska kanske kommer upp i 30 dagar, men det är fortfaranexponeringen för bly de långt under de 90 dagar • Planera arbetstid. Undvik att instruktörer följer grupper som modellerades fram i upprepade gånger under flera timmar. undersökningen, säger Jonny • Ventilation. Om ventilationssystem saknas bör det finnas Lindfors. rutiner för att ventilera på andra sätt. Samtidigt framhåller • Rengöring. Noggrann och regelbunden rengöring av lokaforskarna att det inte finns ler och utrymmen. några säkra nivåer för bly i • Hygienrutiner. Undvik att snusa eller röka under skjutkroppen. Arbetsmiljöverkets träning och tillämpa strikt handtvätt efteråt. Byt kläder gränsvärden grundar sig på efter skyttepass. Förorenade kläder bör tvättas hemma, både hälsorisker och på vad inte på jobbet. Använd handskar vid vapenvård. som är möjligt ur ett föreKälla: Försvarsmakten.

vi i viss omfattning fortsätta använda blyad ammunition, säger Jonny Lindfors.

78 000

Så många ska ingå i Försvarsmaktens personalstyrka år 2025, vilket kan jämföras med dagens 66 000 individer. Det enligt myndighetens budgetunderlag som överlämnades till regeringen den 28 februari. År 2030 ska personalstyrkan öka till närmare 100 000 individer. Främst är det antalet krigsplacerade värnpliktiga som blir fler.

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Officerstidningen nr.2, 2022 15


Foto: TT

Det var i december som de värnpliktiga skickades hem efter att det framkommit att det fanns problem vid värnpliktsutbildningen.

BROTT

Befäl polisanmälda för händelser vid värnpliktsutbildning Ledningsregementet har polisanmält två händelser som inträffat under värnpliktsutbildningen. Ett av de misstänkta brotten utreds som tjänstefel och sexuellt ofredande. Det andra ärendet, tjänstefel och framkallande av fara för annan, har lagts ner i brist på bevis. DET VAR I mitten av december som 470

q värnpliktiga på Ledningsregementet i

bandet under hösten 2021 inleddes och i december polisanmälde förbandet två händelser där befäl hade varit inblandade, något som DN var först med att rapportera om. – De händelser som vi fått beskrivna för oss är helt oacceptabla. I två av fallen är det händelser där vi bedömer att brott kan ha begåtts. Vi vill därför att polisen utreder detta vidare, sa överste Per Nilsson, ställföreträdande förbandschef i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Enköping skickades hem med omedelbar verkan. Orsaken var att det framkommit att det fanns problem med olämpligt beteende och kränkningar inom värnpliktsutbildningen och inom andra enheter på förbandet. Missförhållandena uppdagades i en enkät som gjordes under senhösten för att undersöka arbetsmiljön för de värnpliktiga. I djupintervjuerna som genomfördes framkom uppgifter från både värnpliktiga och befäl » De händelser som vi som förbandet bedömde som fått beskrivna för oss allvarliga. En utredning av händelser som skett på förär helt oacceptabla. « 16 Officerstidningen nr.2, 2022

EN FÖRUNDERSÖKNING ÄR

inledd och brotten rubricerades initialt som tjänstefel och sexuellt ofredande.

– Ett ärende är fortfarande aktivt och utreds som tjänstefel och sexuellt ofredande. Inledningsvis var två personer misstänkta, men gällande en person har misstankarna om brott skrivits av. Den utredningen fortsätter genom ytterligare förhör, säger Jonas Eronen, poliskommissarie på polisregion Mitt till Officerstidningen i början av mars. Han berättar att den andra utredningen, med brottsrubriceringen tjänstefel och framkallande av fara för annan, har lagts ner i brist på bevis. Överste Johan Axelsson är förbandschef på Ledningsregementet: – De anmälda befälen är fortfarande i tjänst. Det gäller även det befäl där utredningen fortfarande pågår, säger han. På regementet har flera åtgärder vidtagits efter att larmen om missförhållanden på värnpliktsutbildningen framkom. Flera utbildningar har redan hållits och under året ska all personal utbildas i frågor som rör olämpligt beteende och tystnadskultur. – Ett arbete har påbörjats vid förbandet för att komma till rätta med problemen. Vi har tagit fram ett åtgärdsprogram som följs upp var fjärde vecka. Nu jobbar vi på att bygga upp förtroendet och när det gjorts uppföljningar kan vi tydligt se att arbetet går i rätt riktning, säger Johan Axelsson. /ANNA-MARIA STAWREBERG


Vi digitaliserar världen - där insatserna är som högst, kraven de tuffaste och när teknologin spelar en avgörande roll MilDef erbjuder en portfölj av produkter och tjänster med ett komplett sortiment av stryktålig elektronik, mjukvara och integrationstjänster. Våra produkter är beprövade och i drift till sjöss, på land och i luften hos nationella och internationella styrkor världen över, i de mest extrema och krävande miljöer.

Your number one choice for tactical IT

Frågvis! Hur...

Vad...

När... Vem...

Eller intresserad... – for all your EMC, Thermal & Sealing Solutions Jolex AB, +46 8 570 22985 mail@jolex.se, www.jolex.se

officerstidningen-92x123.indd 1

2019-02-18 12:22

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan. Vi har plats för fler intresserade kollegor! Är du en av dem? – Hör av dig! Milso AB | 08 - 672 07 80 | info@milso.se | www.milso.se


Förbandsbesök: Sjöstridsskolan text: Linda Sundgren foto: Andreas Blomlöf

Sjöstrids tar ut kursen På Sjöstridsskolan i Karlskrona har en ny pedagogik utvecklats för att möta den ökande elevtillströmningen som tillväxten i Försvarsmakten medför. Men nu är taket nått inom flera områden och ett arbete har inletts för att hitta nya vägar framåt. En möjlig lösning är att förlägga mer utbildning hos förbanden.

18 Officerstidningen nr.2, 2022


skolan

Officerstidningen nr.2, 2022 19


Förbandsbesök: Sjöstridsskolan

Karlskrona

akbelysningen inne på Nautiska sektionen är dämpad. På väggen till höger innanför dörren hänger ett digitalt sjökort över inloppet till Karlskrona hamn och i de kringliggande rummen finns simulatoranläggningar med förarstolar och brygginstrument monterade framför breda skärmar. Här utbildas framför allt kadetter vid Officersprogrammet och specialistofficerskadetter med nautisk inriktning, men även värnpliktiga till marina förband. – De börjar med papperssjökort och lär sig det mest grundläggande. Sedan fortsätter de i småbåtshamnen här utanför innan de ska ut i skarpa befattningar, säger örlogskapten Joakim Svensson som är chef för Nautiska sektionen. Lokalen hyser fyra större simulatorrum med plats för tre elever i varje samt två mindre rum. Men trots att sektionens instruktörer numera jobbar i treskift räcker anläggningen inte till för att möta den ökande mängden elever. Gränsen för vad som är hanterbart är i princip nådd och för att kunna expandera ytterligare behövs mer resurser, säger Joakim Svensson. – Vi har spänt bågen så mycket det går i den här anläggningen. Vi skulle behöva dubbelt så många simulatorrum mot vad vi har i dag och de små rummen, som de värnpliktiga kallar Harry Potter-skrubbar, behöver byggas ut, säger han. Även tekniken i datorerna börjar bli ålderstigen, berättar han. Både mjuk- och hårdvara närmar sig stadiet när det inte längre räcker med underhåll och uppgraderingar för

20 Officerstidningen nr.2, 2022

Värnpliktiga Fabian Coster och Alve Colinder bygger upp ett målläge på ytan vid en av simulatorerna i simulator­ huset af Chapman.

att hänga med i utvecklingen. Utrustningen är från 2010 och driftsuttaget stort. – Det är bara att titta på datorerna som man har hemma. Teknikutvecklingen går snabbt och grejer blir fort gamla, säger Joakim Svensson. NAUTISKA SEKTIONEN ÄR långt ifrån den enda enheten på Sjöstridsskolan

i Karlskrona som är i behov av mer resurser. Överallt i de gamla byggnaderna, som är en del av världsarvsstaden Karlskrona, vittnas det om för få instruktörer eller behov av mer lokaler eller utrustning. Anledningen till situationen är – som alla vi träffar påpekar – i grund och botten positiv. Den pågående tillväxten i Försvarsmakten välkomnas av både chefer och personal. Entusiasmen är stor och man letar hela tiden efter nya lösningar för att kunna bereda plats åt fler elever. Men när vi slår oss ner i ett av konferensrummen på Marinstridsavdelningen för en power point-genomgång, blir lägesbilden tydlig. Sjöstridsskolans utbildningschef, kommendörkapten Tomas Martinsson, trycker fram en slide med en rad staplar som blir högre för varje år som går. – Här ser ni utvecklingen av antalet kadetter och värnpliktiga som vi utbildar, säger han. För tio år sedan utbildade vi 120 individer. Nu är vi uppe i mellan

Tomas Martinsson


VI HAR SPÄNT BÅGEN SÅ MYCKET DET GÅR I DEN HÄR ANLÄGGNINGEN.

Örlogskapten Joakim Svensson, chef för Nautiska sektionen, säger att hans sektion behöver både fler simulatorer och ny utrustning.

Joakim Svensson, chef för Nautiska sektionen.

500 och 600 och om några år ska vi ha över 800 individer. Samtidigt har vi nästan samma antal instruktörer som vi hade för tio år sedan, säger Tomas Martinsson. Att döma av stapeldiagrammet har ökningen av elever varit successiv, men kraftig sedan 2015. Nästa år väntas en tillväxt med ytterligare cirka 200 elever, där specialistofficerare och värnpliktiga mot tjänstgöring hos Marinbasen står för nästan hela ökningen. Att Sjöstridsskolan fram tills nu klarat av att hantera elevtillströmningen beror på införandet av en ny metod för undervisning och lärande, hämtad från den civila universitetsvärlden. När det i mitten av 2010-talet stod klart att antalet elever skulle komma att öka, började man fundera över hur det skulle gå till. Det fanns bara ett visst antal klassrum inom skolområdet och ingenting tydde på att de skulle tilldelas fler instruktörer.

– När vi fick veta att vi skulle gå från 20 till mellan 60 och 70 elever insåg vi att vi inte bara kunde trycka in fler i klassrummen och fortsätta föreläsa som vi alltid har gjort. Det skulle bara bli kvantitet, ingen kvalitet, och så ville vi inte jobb, säger fanjunkare Petter Svensson, tidigare huvudlärare på Ledarskaps- och pedagogiksektionen, som nu läser den högre specialistofficersutbildningen. GENOM SJÖSTRIDSSKOLANS BIBLIOTEKARIE

Andreas Nilsson knöts kontakter med civila universitetet. En särskild enhet för utveckling Officerstidningen nr.2, 2022 21


Förbandsbesök: Sjöstridsskolan

Lokalbristen har lett till att Sjöstridsskolans personal inrättat arbetsställen i korridorerna.

Kapten Carl-Johan Thunfeldt håller engenomgång för ett gäng värnpliktiga som snart ska ta plats vid simulatorerna, i simulatorhuset Af Chapman.

av undervisning och lärande (LPU) bildades och efter ett antal studieresor och kunskapsutbyten anammades en alternativ utbildningsmetod. Föreläsningssalar gjordes om till aktivitetsbaserade klassrum med anpassningsbara möbler och instruktörerna blev handledare istället för föreläsare. Petter Svensson visar in i ett av klassrummen. Det är ljust med höga fönster och vita väggar. Golvet är täckt av en grå heltäckningsmatta och bord och stolar är placerade i grupper om sex och kan flyttas runt efter behov. En stor vikvägg delar av salen på mitten och på andra sidan finns ett likadant inrett klassrum. – Förr satt eleverna i raka bänkrader med-

DU KOMMER BARA OFÖRBEREDD TILL EN LEKTION EN GÅNG, SEN GÖR DU INTE OM DET. Petter Svensson, tidigare huvudlärare på Ledarskaps- och pedagogiksektionen an jag stod där framme på en liten scen och mässade i fyra timmar. Nu kan de sitta i mindre grupper och diskutera medan instruktören går runt och lyssnar och stödjer, säger Petter Svensson. Aktivitetsbaserade klassrum bygger på idén om att de studerande själva tar ett större ansvar för sitt lärande. Innan en lektion får eleverna i uppgift att förbereda sig genom att titta på film eller läsa in skrivet material. På plats i lektionssalen delas de in i min-

dre grupper där de diskuterar och analyserar det de i förväg tagit del av. Lektionen avslutas med att grupperna redovisar sina slutsatser för varandra. – De får med sig så mycket mer nu än när jag stod där framme och talade om hur saker fungerar. När vi utvärderat metoden kan vi se att de allra flesta är positiva. Den enda kritiken är egentligen att ljudnivån ibland blir lite hög, och det är något vi behöver tänka på, säger Petter Svensson. Han går fram till en whiteboardtavla och börjar rita boxar i olika storlekar. Den mittersta boxen utgör kärnan i ämnet och symboliserar den kunskap eleverna tidigare fick med sig från en föreläsning. Övriga boxar, som delvis går i både den i mitten och varandra, ska illustrera hur samtalen i grupperna vidgar ämnet och ökar inlärningen. Och medan eleverna diskuterar frigörs tid för instruktören. – Jag kan gå runt i klassrummet och stödja i grupperna, förbereda nästa lektion eller till och med sticka iväg och träna. Det här har förändrat allt. Om vi inte hade gjort detta skulle jag inte varit kvar här i dag, säger Petter Svensson. Någon risk att elevernas ökade frihet skulle leda till att de smiter undan ansvar och inte gör det de ska, ser han inte. – Du kommer bara oförberedd till en lekPetter Svensson

22 Officerstidningen nr.2, 2022


Personal på Sjöstridsskolan • 115 yrkesofficerare, exklusive 4 YAM (yrkesofficerare vid annan myndighet). • 92 yrkesofficerare på beman­ ningsuppdrag från andra förband. • 16 gruppbefäl, soldater och sjömän, exklusive 5 elever som går SOU eller OP. • 6 gruppbefäl, soldater och s jömän inlånade från andra förband. • 81 civilanställda.

Löjtnant Anders Falk, huvudlärare på sjösäker­ hetssektionen, tätar läckor i det fiktiva fartygsskro­ vet i en av anläggningens övningscontainrar.

Instruktör Jens Friberg stödjer de blivande sjö­ kockarna Adrian Morina och Tove Alexandersson.

tion en gång, sen gör du inte om det. Dina kamrater kan inte bära dig igenom utbildningen och du är tvungen att själv ta ansvar. Men jag upplever inte det som något problem. Jag tror att vi generellt underskattar elevernas förmåga och hur intresserade de faktiskt är av att lära sig. Vi som instruktörer måste våga lita på dem och samtidigt släppa våra egna behov av att stå i centrum.

stridssele. Om de inte förstår ett moment är det bara att spola tillbaka och titta om. När de sedan kommer till lektionen och ska göra det i praktiken blir det mycket färre fel än tidigare och man får tid över till annat, säger Tomas Martinsson.

DEN HÄR TYPEN av aktivt lärande är ofta mindre resurskrävande än

EN POPULÄR DEL av Sjösäkerhetssektionens

traditionella utbildningsmetoder och används numera inom hela Sjöstridsskolan. Så även på Sjösäkerhetssektionen, som har sina klassrum i nyuppförda baracker. Möblemanget har anpassats för diskussioner i mindre grupper. På en storbildsskärm rullar en instruktionsfilm om hantering av säkerhetsselar och tuber för rökdykning och det finns två väl tilltagna whiteboardtavlor. Kapten Kent Johnsson är chef för Sjösäkerhetssektionen. – Vi har kunnat hantera tillväxten genom att smeta ut topparna så att eleverna kommer mer jämnt fördelat över året. Vi har också byggt upp arbetslag där vi lär av varandra och jobbar mer med egenstudier, säger han. När de värnpliktiga börjar på Sjöstridsskolan får de varsin läsplatta för att underlätta deras förberedelser inför lektionerna. – På det viset kan de i lugn och ro lära sig att exempelvis montera en

verksamhet är övningsanläggningen. Den är inrymd i en hög plåthangar bortanför klassrumsbarackerna och här övar eleverna tätning av skrovskador och bekämpning av fartygsbränder. Luften i hangaren är varm och fuktig. Ett gäng blåkläda värnpliktiga ur GU-kompaniets 5:e pluton, sambandsoperatör sjö, är samlade för en genomgång om snabbstöttar på skadade fartyg. Undervisningen leds av sergeanterna Emilia Wernered och Robin Holst. – Vi tog examen den 19 december och kom hit direkt dagen efter. Det är roligt att vara här och få dela med sig av det vi lärt oss som Officerstidningen nr.2, 2022 23


Förbandsbesök: Sjöstridsskolan Örlogskapten Johan Lindquist, chef för skol­ divisionens fem fartyg och fartygschef för HMS Argo, berättar att det behövs fler båtar för att bereda plats åt det ökande antalet kadetter.

FÖRRA HÖSTEN FICK VI LÅNA IN EN SPANINGSBÅT MED BESÄTTNING FÖR ATT FÅ IHOP TILLRÄCKLIGT MED PLATSER. Johan Lindquist, chef för skoldivisionen fartyg och fartygschef på HMS Argo. sjömän. De vi undervisar nu är ett VT-1-gäng, alltså verkanstålighet steg 1, säger Emilia Wernered. Från övningscontainrarna hörs ljudet av vatten som tränger igenom otäta dörrar och sprickor i skotten. Containrarna föreställer ett maskinrum med angränsande utrymme som drabbats av allvarliga skrovskador. Uppgiften är att täta läckorna och skydda motorerna för att säkra fartygets framdrift. FAKTA

Sjöstridsskolans utbildningsverksamhet Sjöstridsskolan, SSS, är i huvudsak förlagd till Karlskrona garnison i Karlskrona men har också en amfibiesektion på Berga i Haninge garnison. Vid SSS genomförs mellan 45 och 60 utbildningslinjer om året. Även Försvarsmaktens Dykeri och navalmedicinska centrum tillhör skolan. SSS deltar också i planering och produktion av marin materiel. Sjöstridsskolan bildades 2005 genom en sammanslagning av de tidigare örlogsskolorna och Amfibiestridsskolan. 24 Officerstidningen nr.2, 2022

– Det är rätt hårt tryck på anläggningen och det är många som ska utbildas. Det sliter på utrustningen. Vi använder sjövatten i containrarna för att inte belasta den kommunala vattenförsörjningen, och saltvattnet går hårt åt plåtarna, säger Robert Holst. Utanför hangaren övar värnpliktiga brandbekämpning mot ett flera meter långt och nästan lika brett rostigt plåtkärl. Himlen ovanför är täckt av regntunga moln och den häftiga elden kastar sig fram och åter i vindbyarna. Vattnet från brandslangarna sprutor över lågorna, men det dröjer innan elden falnar. – Det är den som sitter i vaktkuren som bestämmer över släckningen, säger Kent Johnsson och nickar mot det vita båset bortanför eldkärlet. Om det hade varit en oljebrand hade eleverna släckt själva, men vi använder gasol. Efter en stund avtar branden. Övningen avslutas och de värnpliktiga kan lägga ner de grova slangarna. – Det var kul. Men det blev väldigt varmt innan skyddsdimman kom på, säger Lovisa Toft som är planerad att fortsätta arbeta vid 1:a ubåtsflottiljen efter muck. En annan del av Sjöstridsskolans verksamheter som är satt under press är skoldivisionens fartyg. Nere vid Flottans skeppsbro möter örlogskapten Johan Lindquist. Han är chef för skoldivisionens fem fartyg (endast skonerterna Gladan och Falken ligger utanför hans ansvarsområde) och visar oss ombord på HMS Argo där han också är far-

tygschef. – Vi är fyra i besättningen och kan ta upp till fem elever åt gången. Skotten är klädda med kojer i blankt trä. Fyra elever är egentligen optimalt men nu är trycket så hårt att vi nästan alltid har fem ombord, säger Johan Lindquist när vi står nere i förpiken. Men trots att man ökat antalet elever räcker de fem fartygen inte längre till för att ta emot alla de OP-nautiker och specialistofficerare som behöver sjötid till sin examen. Kadetterna vid Officersprogrammet har 15 veckor fartygsförlagd utbildning. Specialistofficerskadetterna gör tio veckor på Sjöstridsskolan och därefter ytterligare fem veckor på något av hemmaförbandens fartyg. – Förra hösten fick vi låna in en spaningsbåt med besättning för att få ihop tillräckligt med platser och i höst kommer vi behöva ta in fler båtar. Spaningsbåtar som vi kan använda i steg ett, när de navigerar med papperssjökort. Sedan behöver vi båtar med mer kvalificerad teknisk utrustning och elektroniska sjökort som vi kan använda i steg två, säger Johan Lindquist. SOM ETT KOMPLEMENT till den fartygsförlagda utbildningen finns en mängd simulatorer på Sjöstridsskolan. Av skolans totalt 41 simulatorer är en majoritet installerade i simulatorhuset af Chapman. Översergeant Eleanor Wiklund är simulatorofficer. När vi träffar henne är hon precis tillbaka från ett möte med materielområdesansvarig där de diskuterat hur NWTS-simulatorn (Naval warfare training system) ska kunna vidareutvecklas. – Efterfrågan på anläggningen blir bara högre och högre. Det ställer krav på att tekniken fungerar vilket i sin tur kräver underhåll och uppgraderingar. För att inte störa utbildningen förläggs de flesta åtgärder på anläggningen utanför ordinarie arbetstid. Eleanor Wiklund berättar att de precis avslutat en två veckor lång uppgradering av NWTS-simulatorn, tillsammans med ett teknikerteam från Kanada. – Vi har suttit på kvällar, nätter och helger för att inte inkräkta på undervisningen – så gjorde vi även under uppgraderingen i somras.


Värnpliktig Tilda Lindberg är nöjd med sitt deltagande i dagens brandövning vid Sjösäkerhetssektionen.


Förbandsbesök: Sjöstridsskolan

Instruktörerna och serganterna Robin Holst och Emilia Wernered riggar det fiktiva maskinrummet inför en haveriövning.

Eleanor Wiklund

Det blir en del obekväm arbetstid men vi löser det, säger Eleanor Wiklund. Kommendörkapten Per Nilsson är chef för Marinstridsavdelningen som simulatorhuset är en del av. Han konstaterar att det faktum att Sjöstridsskolan sedan 2005 är den enda utbildaren av marina förband i Sverige, gör systemet extra känsligt för avvikelser. – Vi har en lärare per ämne och om någon är hemma och vabbar står vi utan instruktör. Ibland kan vi springa ner till fartygen och hämta in en lärare därifrån, men det har också blivit svårare. Besättningarna är ute till sjöss mycket mer nu än tidigare, både på grund av ökad övningsverksamhet och beroende på omvärldsläget, säger Per Nilsson. Vi smyger igenom rummet där kapten Carl-Johan Thunfeldt håller en genomgång för ett gäng värnpliktiga som snart ska ta plats vid simulatorerna, och upp till tredje våningen. Per Nilsson fortsätter längs en korridor, kantad av blåa dörrar med runda ventiler till en av anläggningens största simulatorrum. – Det här är egentligen resultatet av ett misstag, men som blev väldigt lyckat för vår del, säger han.

26 Officerstidningen nr.2, 2022

IBLAND KAN VI SPRINGA NER TILL FARTYGEN OCH HÄMTA IN EN LÄRARE DÄRIFRÅN. Per Nilsson, chef för Marinstridsavdelningen Den rymliga lokalen är fylld med ljusgrå instrument för stridsledning, samband och navigation. Per Nilsson berättar att det vi har framför oss är delar av den tekniska utrustningen från den Visbykorvett som aldrig byggdes klart. – Man beställde sex Visbykorvetter men det levererades bara fem och utrustningen fick vi ta hand om. HMS Uddevalla, som hon skulle hetat, blev Visbysimulator istället, säger han. Den här anläggningen har både Sjöstridsskolan och marinen haft stor nytta av, berättar Per Nilsson. – Vi har Natoanpassade länkar och uppgraderat simulatorn på samma sätt som fartygen. Vi kan även delta i övningar. Om övriga fem korvetter är ute i Hanöbukten och övar kan vi ansluta till dem. Det går inte med en knapptryckning men ge våra tekniker två dagar så löser vi det. I en intilliggande lokal finns simulatorerna för de båda svenska ubåtssystemen. Än så länge övar besättningarna främst på HMS Gotland, men till sommaren planerar man ett skifte till Blekingeklassen (A26). Den nya ubåtssimulatorn ger ett modernare intryck med stramare linjer och delvis annan utrustning. Jens Norblad


– A 26 har inget traditionellt periskop att hålla sig i som det finns i Gotlands-simulatorn. Här skickar man istället upp en avancerad digitalkamera som filmar och fotar, säger Per Nilsson. Sjöstridsskolan, som i huvudsak är belägen inom garnisonen i Karlskrona och med en amfibiesektion på Berga i Haninge garnison, är sedan 2005 den enda skolan inom marinen. Här genomförs mellan 45 och 60 utbildningslinjer om året i alltifrån hur man styckar renar i Boden till utbildning i sjömanskap ombord på Gladan och Falken. I Sjöstridsskolan ingår även Intendentursektionen, där marinens kockar utbildas. I dag har de blivande sjökockarna lagat 150 portioner chili con carne och raggmunk med fläsk till lunchserveringen. – Vi har ökat med 100 elever de senaste åren, från 20 till 120. Lokaler har vi, men vi är beroende av förbanden för att få de instruktörer vi behöver, säger Ola Fridell som är chef för Intendenturskolan. En nyanländ instruktör är Jens Friberg, som tillhör Marinbasen. Han leder arbetet i ett av Intendenturskolans nio skolkök där en grupp värnpliktiga håller på att laga till en trerättersmeny. – Jag kom hit för två veckor sedan och jag trivs här. Det är roligt att få lära upp blivande kollegor, säger Jens Friberg. Hos Intendentursektionen utbildas också arméns fältkockar, som återinfördes i Försvarsmakten för några år sedan. I ett kök längre ner i byggnaden finns två varianter av fältkök uppställda. Fältköken drivs numera i första hand med diesel, men kan vid behov även eldas med ved. De fungerar fortfarande väl, trots mångårigt bruk och därefter ett drygt decennium på förrådshyllan, men att hitta instruktörer som behärskar matlagning i fält är inte lätt, berättar Ola Fridell. – Min äldsta lärare är 72 år och han besitter en unik kompetens. Att anställa någon i den åldern är ganska svårt, men vi lyckades göra ett undantag. Fältkockarna avskaffades för 15 år sedan och de flesta har slutat, säger han.

tekniker som kan sköta servicen av våra datorer eftersom det var vi själva som tog beslutet att köpa in dem, säger Jens Norblad. Istället får den redan hårt pressade personalen på Sjöstridsskolan lösa uppgiften själva. – Marinen har enligt uppgift ”fyllt sina civila rader” och därför kan vi inte anställa någon tekniker vilket är ganska frustrerande, säger Tomas Martinsson. Vi har säkert sparat in 10 till 15 bemanningsuppdrag genom att förändra vårt sätt att undervisa och så får vi inte anställa en person för att sköta om datorerna. Vad det nystartade tillväxtprojektet kommer att leda fram till är ännu oklart. Tomas Martinsson tror dock att mer förbandsförlagd utbildning kan vara en del av lösningen, något som sker redan i dag. – Eleverna kan bedriva självstudier på förbandet i tre dagar och sedan komma hit och göra examinationer i två dagar. Ibland packar vi Folkabussen full med utrustning och åker upp till Berga och undervisar eleverna på plats. Min vision 2030 är att betydligt mer utbildning sker vid hemmaförbandet.

TILLBAKA I KONFERENSLOKALEN. Utbildningschef Tomas Martinsson kon-

staterar att det kommer krävas nya åtgärder för ytterligare expansion. För en månad sedan startade ett tillväxtprojekt tillsammans med Marinbasen med uppgift att lösa den stora volymökningen av elever som är inplanerad från 2023 och framåt. – Vi har fyra kommunicerande kärl som vi kan arbeta med. Mer personal, sänka krav och kvalitet, mer infrastruktur och utveckling av pedagogiken. Att sänka krav och kvalitet är något vi verkligen vill undvika. Mer personal innebär också problem eftersom det skapar luckor på förbanden och att få fram ny infrastruktur tar tid. Det vi fokuserar mest på är därför att utveckla pedagogiken, säger Tomas Martinsson. Jens Norblad är skolförvaltare och ingår i Sjöstridsskolans ledningsgrupp. Han håller med utbildningschefen om att det finns en rad problem som måste lösas för att få fram fler utbildningsplatser. Enligt honom har förbanden förståelse för att Sjöstridsskolan behöver instruktörer till sin verksamhet, men det hjälper inte alltid. – När vi får ett nej handlar det aldrig om illvilja, det är rådande personalläge som ställer till det. Men faktum kvarstår att om de marina förbanden ska kunna växa måste vi få instruktörer, säger han och fortsätter: – Vi behöver också lära oss att utnyttja hela spannet av kompetens och ta in sjömän och gruppbefäl i utbildningen. Historiskt har vi varit låsta vid att en instruktör måste vara en officer eller specialistofficer, men med nuvarande organisation fungerar det inte längre. Åren med covid-19 har inneburit en extra belastning för Sjöstridsskolan, som är tvungen att upprätthålla sina utbildningar för att undvika hack i förbandstillväxten. Men tack vare att man redan innan pandemin bröt ut börjat införa ett flexiblare undervisningssystem med datorer och självstudier, var förutsättningarna att hantera den ganska goda. – Pandemin blev en katalysator för användandet av teknik och det har fungerat väldigt bra. Enda problemet är att vi inte får anställa en

Kommendörkapten Per Nilsson, chef för Marinstridsavdelningen, berättar att det blir allt svårare att täcka upp vakanta instruktörstjänster.

» Kommande materielprojekt kräver mer personal «

B

Officerstidningen nr.2, 2022 27


Förbandsbesök: Sjöstridsskolan

SKOLCHEFEN:

»Kommande materielprojekt kräver mer personal« Sjöstridsskolan deltar i de marina materielprojekt som Försvarets materielverk driver. Men det är svårt att bemanna projekten och enligt skolchef Jonas Källestedt kommer det inom några år att behövas dubbelt så mycket personal som i dag.

organisationen och förändra vårt sätt att arbeta i marinen. Vi genomför projekten i nära samarbete med Försvarets materielverk, industrin och Marinstaben och har vi inte tillräckligt med personal behöver ansvarsfördelningen mellan myndigheter, ledningsnivåer och förband ses över.

G

ÄVEN TILLGÅNGEN TILL materiel i marinen är begränsad. Ett materielområde som Jonas Källestedt framhåller som särskilt känsligt är personlig enom marinens provturskommando utrustning. Att det exempelvis saknas mössmärken till de och amfibieutvecklingsspecialistofficerare som utexamineras eller råder brist på avdelningen deltar per» DET HANDLAR OM sonal vid Sjöstridsskolan TILLIT OCH VI FÅR INTE artiklar i små storlekar, kan påverka förtroendet för såväl Försvarsmakten som Sjöstridsskolan och förbanden, säger i produktionen av marin LÅTA BRISTER I PERhan. materiel. Det handlar om alltiSONLIG UTRUSTNING – Det handlar om tillit och vi får inte låta brister i perfrån mindre uppgraderingar av mjukvara till halvtidsmodifiering BLI TILL DROPPAR SOM sonlig utrustning bli till droppar som urholkar stenen. Vi URHOLKAR STENEN.« chefer måste vara tydliga i vår kommunikation och förklara av större plattformar och utveckvarför det är brist på vissa områden. Sedan måste vi på Sjöling av nya fartyg. Men att upprätthålla bemanningen inom materielprojekten stridsskolan också vara tydliga med vårt behov av personlig utrustning och materiel gentemot Försvarsmakten. är svårt. För tillfället pågår ett tiotal materielNär det gäller personalsituationen och infrastrukturen på Sjöprojekt av olika dignitet där personal från stridsskolan som helhet är läget ansträngt. Nästa år ökar trycket Sjöstridsskolan deltar. Men att fortsätta ytterligare genom den omfattande ökningen av elever som är stödja som man gör i dag när de stora planerad. materielprojekten drar igång, däribland – Redan i januari kommer vi inom värnpliktsutbildningen framtagandet av nya korvetter och gå från 6 till 9 plutoner och senare under 2023 behöver vi med bygget av ubåt A26, är inte möjligt med nuvarande måltal organisera upp i 12 till 13 plutonslag. nuvarande bemanning. Det säger SjöFördubblat antal värnpliktiga kommer kräva säkerstälstridsskolans skolchef, kommendör lande av alltifrån förläggningsplatser och transporter Jonas Källestedt. till förnödenheter, klassrum och instruktörer. Hur – I dag har vi knappt tio det ska hanteras fullt ut är inte klart, men det jobpersoner i materielprobas febrilt med att försöka hitta lösningar på allt vi jekten men vi kommer identifierat som brister. Om vi inte lyckas lösa detta behöva minst dubbelt så kommer vi ytterst bli tvungna att säga nej till många om vi ska klara elever, men som jag brukar säga: Det kan ju våra uppgifter framöver. gå bra också. Alternativt får vi se över

Pågående projekt vid Provturskommando marinen och Amfibieutvecklingsavdelningen, Sjöstridsskolan → Halvtidsmodernisering av korvetterna Gävle och Sundsvall. Sjöprover och verifiering av system. → Skeppstekniska åtgärder korvetter typ Visby. För tillfället ett fartyg vid varv, ett nyligen levererat till förband. → Produktdefinitionsfas Amfibiebataljon 2030. 28 Officerstidningen nr.2, 2022

→ Förbandssättning av moderniserad stridsbåt med vapenstation. → Leveransfas inledd för nytt signalspa­ ningsfartyg Artemis. Anpassning av förmåga och utbildning av besättningar. → Systemmålsättningsarbete sjörörlig logistik och nya arbetsbåtar. → Systemmålsättningsarbete halvtidsmo­

dernisering av röjdykarfartyg Spårö. → Systemmålsättningsarbete halvtidsmo­ dernisering av korvett Visby, inklusive luftvärnsrobotförmåga. → Systemmålsättningsarbete nytt ytstrids­ fartyg, nästa generation korvetter. →P lanering av prover och verifiering av ny lätt torped, Tp 47. →P lanering av prover och verifiering av nytt sjöminsystem, MS 2. Källa: Sjöstridsskolan


GÖTA INGENJÖRREGEMENTE SÖKER regementsadjutant Som regementsadjutant ansvarar du för chefsstöd till regementsledningen, vårdar och ansvarar för regementets ceremonier och traditioner samt samordnar regementets och garnisonens besöksverksamhet. Som person är du lösningsorienterad med förmåga att organisera, leda och planera på såväl kort som lång sikt. Låter detta som ett jobb för dig? Läs mer och ansök på jobb.forsvarsmakten.se

VI SÖKER ÄVEN YRKESOFFICERARE TILL ANDRA BEFATTNINGAR. Om du vill veta mer hör av dig till HR-chef Ann-Charlotte Ekman Hellman på 070-510 32 18 eller via ann-charlotte.hellman@mil.se.

Platsannons regementsadjutant.indd 1

2022-02-17 11:31:37

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Officersförbundet låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,20* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,20 %. En kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,20 %, blir den effektiva räntan 5,33 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 778 kronor och din månadskostnad blir 1 896 kronor. Årsränta per 2022-02-15.

Officerstidningen nr.2, 2022 29


Analys: Militära identiteter

Överträdelser av militära identiteter kan leda till moraliska skador De militära identiteterna vilar på en robust värdegrund av sådant som lojalitet, självuppoffring, disciplin och styrka. Att tvingas bryta mot sina övertygelser kan leda till moralisk skada med ångest och ilska som följd. Militär själavård skapar ett fredat utrymme där moraliska konflikter kan diskuteras, inte minst under internationella insatser där frågor om liv och död kan ställas på sin spets.

S

trax innan jag prästvigdes, som före detta yrkesofficer, började jag forska om identitetsprocesser vid övergången från ett militärt till ett civilt liv. Efter det har jag studerat veteraner med ptsd, moraliska skador och militär själavård: nu har jag startat upp ett nytt postdoktorprojekt som heter Veteranhälsans Limbo. Men oberoende av forskningsfrågor så har all min forskning en sak gemensamt: militära identiteter. Militära identiteter laddas med militära värderingar, meningar och praktiker, det vill säga militära kulturer. Detta militärkulturella gods är till sin totala sammansättning unikt och kan vara svårt eller omöjligt att finna utanför en militär kontext. Militära kulturer präglas givetvis av förbandsspecifika egenheter och därtill finns en relation med det kringliggande samhället som påverkar militära kulturkontexter i varierande grad.

DET FINNS DOCK ett antal tydliga konturer som kan sägas vara militärkulturellt gränsöverskridande, men med viss variation inom/mellan

32 Officerstidningen nr.2, 2022

i samband med en kyrklig vigsel – detta kan vara mer än bara ord i ett militärt sammanhang. Lojaliteten omfamnar självuppoffring och offervilja. Därtill är militär kultur manligt kodad samtidigt som det finns en tystnadskultur som knyter an dels till ett sekretessparadigm, dels till en bita ihop-mentalitet. Med stöd av Försvarsmaktens samlade resurser byggs militära identiteter upp och växer sig starka. De militära identiteterna behöver vara så robusta att de klarar att lösa stridsuppgifter under extrem press. Tidsdimension och intensitet innebär att militära förband. Det finns en stark hierarki i en miliidentiteter i regel kan sätta sig mycket djupt tär organisation. Disciplin är helt nödvändigt i en människa, inte minst mot bakgrund av för att militär verksamhet ska fungera. Både skarpa insatser då identiteter radikaliseras fysisk och psykisk uthållighet är avgörande för och inte så enkelt dekonstrueras. Dessutom att militära uppgifter ska kunna lösas. I detta blir militära identiteter moraliskt laddade ligger också en sorts prestationsdriven kontur med tydliga rätt och fel som kan spåras till– prestationer premieras och beundras. Det baka till den kultur de uppstått i: Hierarki, kollektiva är i regel överordunderordning, disciplin, uthålnat det individuella, det vill »  TILLS DÖDEN SKILJER OSS lighet, prestation, styrka, komsäga laget före jaget. Militärpetens, färdigheter, syfte, uppÅT ÄR LÖFTESORD SOM specifik kompetens är helt lojalitet, gemenskap och SÄGS I SAMBAND MED EN gift, avgörande för att kunna lösa självuppoffring kodar det som KYRKLIG VIGSEL – DETTA anses vara moraliskt rätta i milimilitära (strids)uppgifter, det KAN VARA MER ÄN BARA tära identiteter. innebär att militär personal, ORD I ETT MILITÄRT direkt eller indirekt, ska kunMot bakgrund av detta resoSAMMANHANG. « na delta i strida och därmed nemang har jag kommit att döda en motståndare eller betrakta militär identitet som understöda detta skeende. Det finns ett överett existentiellt begrepp. I så måtto skiljer sig ordnat syfte och en uppgift som måste lösas inte militära identiteter från andra kallelseoch som kan involvera liv och död, i synnerhet drivna identiteter i exempelvis kyrkans värld, under skarp insats. Lojalitet mot syfte, uppgift såsom präst eller diakon. Militära identiteter och kollegor är centralt. Dessutom kan det i hänger ihop med en sorts kultiverad militär en "boots on the ground"-kultur under insats kallelse, ett tydligt svar på vem jag är och vart utvecklas en särskilt stark lojalitet, gemenjag hör hemma. Militära identiteter är moraskap och ett osynligt band mellan kollegor. liskt laddade vilket innebär en risk för att det Tills döden skiljer oss åt är löftesord som sägs kan uppstå moraliska konflikter och moralisk


Foto: TT

Begreppet moralisk skada myntades av psykologerna Johathan Shay och James Munroe under terapiarbetet med veteraner som tjänstgjort i Vietnamkriget och led av posttraumatisk stress.

skada i kölvattnet av militär tjänstgöring. Mot bakgrund av allt detta kan militära identiteter få implikationer för mående och hälsa såväl under aktiv tjänstgöring som i livet efteråt. PSYKOLOGERNA JONATHAN SHAY och James

Munroe myntade begreppet moralisk skada under 1990-talet i terapiarbetet med ptsd-veteraner som tjänstgjort i Vietnam. De menade att veteranerna upplevde sig svikna av en legitim auktoritet, i relation till det som ansågs moraliskt rätt av veteranerna i högrisksituationer. Det rörde sig ofta om befäl som tog beslut som ansågs strida mot soldaternas stridserfarenhet och moraliska logik om rätt och fel. Något senare breddade Brett Litz med kollegor begreppet och lade tyngdpunkten på överträdelser av individens moraliska kompass: något som kunde ske genom handling, något man sett att man inte fått ingripa för att förhindra ett skeende eller något man senare fått kunskap om. Den senaste utvecklingen av begreppet kopplar ihop moraliska misslyckanden med identitet, vilket kan riva sönder och ifrågasätta vem man är. Begreppets olika utvecklingsvågor kan beskrivas i följande konklusion: Militära identiteter är moraliskt laddade med rätt och fel givet ett lokalt sammanhang samtidigt som

den militära verksamheten innehåller situationer där överträdelser av moraliska kompasser sker. Häri måste också civila identiteter beaktas, även de är moralkodade med uppfattningar om rätt och fel. Militära och civila identiteter ska samsas i militär verksamhet, vilket kan ge upphov till olika typer av moraliska konflikter. En konflikt som inte löses utan fördjupas kan permanentas och bli till en moralisk skada vilket kan ge upphov till bitterhet, ilska, nedstämdhet, ånger, ångest och identitetsfrågor. En moralisk skada är en svår sak att leva med och kan ske oberoende av ptsd. En manligt kodad krigarkultur där ett tystnadsparadigm kan sammanfalla med en oro eller upplevd risk för att uppfattas som svag, eller förlora sitt värde, om man berättar att man mår dåligt är en försvårande faktor för att i ett tidigt skede komma åt både moralisk skada och ptsd-symptom. ANVÄNDBARHETEN AV ETT begrepp som moralisk skada är långt bredare än de kliniska och själavårdande kontexterna. Ett dagsfärskt exempel är införandet av trebefälsystemet och omgaloneringen av officerare. De starka känsloreaktionerna kan förstås i ljuset av den första vågens moraliska skada. Militärer som fostrats att troget och lojalt tjänstgöra upplever sig svikna av en legitim auktoritet, i rela-

tion till det som de anser vara det moraliskt rätta, i en pågående högrisksituation (vilket är synonymt med att arbeta i Försvarsmakten). Logiken blir särskilt tydlig om man sätter den existentiella förståelsen av militära identiteter i relation till ett upplevt svek. Militär själavård lutar sig emot en mångtusenårig visdomstradition där etik, moral, smärta, lidande, sorg, men också förlåtelse, upprättelse och försoning är viktiga begrepp. I min forskning har militär själavård visat sig vara en pysventil där livsfrågor och moraliska konflikter kan släppas ut under den absoluta tystnadspliktens insegel. Detta kan förhindra utblommandet av en moralisk skada, dock inte alltid. En moralisk skada är komplicerad att behandla och i dag finns det ingen internationell konsensus kring detta. Däremot råder konsensus om att förlåtelse, upprättelse och försoning är centrala begrepp i en sådan process.

JAN GRIMELL

Postdoktorforskare vid socio­ logiska institutionen på Uppsala universitet och aktuell med böckerna De osynliga krigarna i fredssamhället (Artos) och Uniformer, identi­ teter och militära själavårdare (Artos). Officerstidningen nr.2, 2022 33


Fördjupning: Boendemiljön på Militärhögskolan Karlberg text: Anna-Maria Stawreberg foto: Margareta Bloom Sandebäck

Fuktbubblor i golven, svarta mögelliknande ansamlingar, vatten som läcker ut genom väggarna, strejkande avlopp och ventilation.

Barackboendet Tillfälligheten på Militärhögskolan Karlberg har dragits med många problem sedan de första kadetterna flyttade in hösten 2019. 32 Officerstidningen nr.2, 2022


P

roblemen i det tillfälliga barackboendet Tillfälligheten på Militärhögskolan Karlberg började när de första kadetterna flyttade in hösten 2019. Vissa kadetter har anmält formellt, men upplever att problemen inte tas på allvar. Andra vågar inte anmäla till skolledningen av rädsla för att behöva flytta bort från campus. Oron över boendemiljön är stor hos flera som Officerstidningen träffar på skolan. På grusplanen utanför de 108 barackerna som utgör kadettboendet Tillfälligheten står en klunga kadetter. Resultaten på den senaste tentan har precis kommit, och vissa ser avslappnade och lättade ut, samtidigt som andra ser betydligt mer bekymrade ut. Alexander Sima, ordförande i Studentrådet, och Glenn Olsson, vice ordförande, har ännu inte hunnit kolla sina egna resultat. Studentrådet fungerar som en länk mellan kadetterna vid Försvarsmaktens skolor, Officersförbundet och Försvarsmakten. Som representanter för kadetterna på Karlberg visar de runt i rummen och berättar om boendesituationen. – Eftersom kadettflygeln renoveras har de 270 personerna i vår årskull placerats ut på olika ställen, säger Alexander Sima. 108 av dessa kadetter har fått boende i Tillfälligheten som, precis som namnet antyder, är tänkt att vara ett tillfälligt boende under den fem år långa renoveringen på Karlbergs slott. – Men för oss blir det inte ett tillfälligt boende, det blir det boende vi har tillgång till under hela vår studietid här på Karlberg, konstaterar Glenn Olsson. Boendet är kanske inte det mysigaste, men

FÖR OSS BLIR DET INTE NÅGOT TILLFÄLLIGT BOENDE, DET BLIR DET BOENDE VI HAR TILLGÅNG TILL UNDER HELA VÅR STUDIETID HÄR PÅ KARLBERG. Glenn Olsson, vice ordförande i Studentrådet

Alexander Sima, ordförande i Studentrådet, och Glenn Olsson, vice ordförande, fungerar som en länk mellan kadetterna och skolans ledning.

det är något man kan leva med, förklarar kadetterna som står i snålblåsten och jämför sina tentaresultat. – För vissa av oss började problemen redan tidigt i höstas. Det har varit kök som inte fungerar, el som inte har tillräcklig kapacitet, proppar som har gått, vattenläckage, stopp i rören och något som verkar vara mögel i vissa av rummen, säger Alexander Sima. Visserligen har skolans ledning varit tydliga med att studenterna ska göra felanmälan, men enligt Studentrådets representanter är många rädda för att anmäla. Risken är att då att man får ett nytt boende på ett lägenhetshotell i Bromma, och därför måste flytta ifrån skolan. – Flera av våra kvinnliga medlemmar som bor där upplever att det känns otryggt eftersom det bor andra, mer stökiga individer, på hotellet. Det är dessutom långt och krångligt att ta sig mellan Karlberg och lägenhetshotellet, vilket medför att de flesta då föredrar att bo kvar här, säger Glenn Olsson, samtidigt som han visar vägen till det rum som kadetten Gustav Petschler precis har tilldelats. HAN ÄR EN av dem som har haft otur, och med en uppgiven min öppnar han ytterdörren till sitt tio kvadratmeter stora rum. – Det här är mitt tredje boende sedan i höstas. I mitt första rum, som ligger mitt emot det här, stökade elen. Jag fick ett nytt rum, men såg svarta ansamlingar på väggen och något som såg ut som en fuktskada. Nu på senare tid har jag även känt av att det kliar i ögonen, vilket jag förstått kan tyda på en ökning av sporer eller svampar, säger han. Istället fick Gustav Petschler ett annat rum, det som vi nu befinner oss i. Även det rummet hade problem med att vägguttagen hängde löst, smutsiga luftfläktar och smutsiga väggar. – Jag känner mig både orolig och stressad eftersom jag har hört talas om en kadett som fått astma och varit tvungen att sluta i Försvarsmakten efter att ha bott i ett mögelangripet rum. Nu är jag rädd för att samma sak ska drabba även mig. Att bli officer, det är ju det jag vill. Gustav Petschler berättar att han anmält problemet till skolledningen, men att han nu fått order av sin kompanichef att flytta in i det rummet vi befinner oss i inom tre dagar, trots sin anmälan och oro. – Efter det tog jag kontakt med skyddsombudet som säger att jag inte behöver flytta in, så nu vet jag inte riktigt hur jag ska göra. I ett rum på bottenvåningen är Hanna Ottenstedt på väg ut för fysträning. Även hon har haft problem med sitt rum.

Officerstidningen nr.2, 2022 33


Fördjupning: Boendemiljön på Militärhögskolan Karlberg

MÅNGA AV OSS UPPLEVER ATT DE ÄR SJUKARE ÄN TIDIGARE, ATT DE HAR SNUVA OCH HOSTA. ”Klara”, kadett – Jag en vattenläcka som någon kom och stoppade. Dessutom byttes röret ut. Men efter det har det blivit en vattenskada och bubblor i golvet, säger Hanna Ottenstedt. Vid undersökning konstaterades det först att Karlbergs egna jour inte kunde göra något. Ytterligare en vecka gick med rinnande vatten i väntan på rätt person och verktyg. – Vid detta tillfälle konstaterades det även att köket skulle behöva tas ut på grund av den vattenmängd som hade hunnit krypa under golv och in i väggar. När röret sedan byttes fick jag veta att de inte längre kommer att byta ut köket och därmed låta vattnet vara, säger Hanna Ottenstedt. ALEXANDER SIMA OCH Glenn Olsson tycker visserligen att ledningen tagit kadetternas oro på allvar, men menar att det tar för lång tid att lösa problemen. – Till viss del handlar det naturligtvis om eget ansvar. Vill man att problemen ska åtgärdas måste man anmäla den formella vägen till skolans ledning, säger Alexander Sima. Hur många som drabbats är oklart, eftersom alla inte vill anmäla bristerna i sina rum av rädsla att förflyttas till ett lägenhetshotell i Bromma. – Det finns vissa extrema exempel där Försvarshälsan har kopplats in. Det finns också boende som varit med om att halva

Gustav Petschler är en av de som har haft problem med sitt rum i Tillfälligheten.

34 Officerstidningen nr.2, 2022

Problem med elen, trasiga väggkontakter och fuktskador på golven är återkommande i barackboendet Tillfälligheten.

Tillfälligheten slocknat när de försökt koka lite vatten och någon märkte att det saknades rör i diskhon, berättar Alexander Sima. På gårdsplanen stöter vi på en annan kadett som är väl medveten om problemen med rummen. – Jag har inte märkt av något mögel, däremot har jag haft stopp i avloppet och märker att vattnet inte rinner av när jag har duschat, säger Klara, som i verkligheten heter något annat. Efter någon månad märkte hon hur det rann vatten från väggen som skiljer badrummet från köket. – Det där händer ofta när jag duschar, även om jag försöker vara noggrann och torka upp efter mig. Klara kan inte minnas att hon fått några förhållningsregler om att fuktiga kläder inte ska hängas på tork i torkrummet. Inte heller har hon fått några förhållningsregler om att inte stänga av ventilationen. – De flesta av oss har inte någon aning om hur ventilationen fungerar, och jag tror inte att problemen beror på att vi stängt av tilluftventilen, säger Klara. Däremot har hon förstått att flera kadetter blivit tillsagda att lämna badrumsdörren öppen. – Men vem gör det? Vi bor på tio kvadratmeter och lagar vår mat precis utanför toaletten. Sedan ska vi äta den i samma rum. Det är väl självklart att man stänger dörren, eftersom det är det rummet vi lever och bor i, säger hon. ÄVEN OM KLARA var orolig för att förflyttas till lägenhetshotellet i Bromma anmälde hon att vattnet rann ut under väggen från badrummet. – Jag anmälde den formella vägen, och när jag anmält kom någon och spacklade över. Det tog tre månader, sedan kom de och mätte fukten vid väggen. Då fanns det inga tecken på ökad fukt, men jag vet andra som fått mögel precis vid den väggen, säger hon. Klara själv har inte märkt av att hennes hälsa försämrats sedan hon flyttade in i Tillfälligheten. – Det där är ju svårt att avgöra. Många av oss upplever att de är sjukare än tidigare, att de har snuva och hosta. Visst, det kan vara psykosomatiska besvär som uppstår i och med att vi hört rykten om svartmögel. Det kan också handla om att vi levt i en pandemi där förkylningssymptom hör till vardagen. Men det kan också bero på möglet, och vi är nog alla rädda för att få kroniska problem som gör att vi tvingas hoppa av utbildningen. Klara ser fram emot att fortsätta arbeta inom Försvarsmakten, även om starten inte blivit riktigt som hon tänkt sig. – Jag kan sakna att vi inte har någon gemensam lokal att hänga i på eftermiddagarna och kvällarna. De boende på Dianeberg har ett stort kök där de kan laga mat tillsammans. När vi försökte laga mat tillsammans här, en kompis och jag, small det till och det började brinna i en kabel under spisen, säger Klara. Alexander Sima och Glenn Olsson har hört talas om planerna på att framöver låta kadetterna dela rum på nybyggda Dianeberg. – Spontant känns det som att det kommer att bli trångt med två sängar i varje rum och att det kan bli svårt att skapa en bra studiemiljö. Dessutom, att dela rum med en person man inte känner under ett helt år är inte ultimat. Det är inte det här som kadetterna blev lovade när de sökte in, säger Glenn Olsson.


Ställföreträdande skolchefen:

» Kadetternas boende är högsta prioritet« Överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande chef för Militärhögskolan Karlberg, håller inte med om att skolledningen ignorerar kadetternas problem med boendemiljön på Militärhögskolan Karlberg. ”Kadetternas boende är högsta prioritet – men för att vi ska kunna vidta nödvändiga åtgärder måste anmälan gå den formella vägen”, säger han.

P

å Twitter och andra sociala medier har frågan om kadetternas rum på det tillfälliga boendet Tillfälligheten debatterats flitigt under de senaste veckorna. Men överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande skolchef för Militärhögskolan Karlberg, menar ändå att situationen, med tanke på omständigheterna, på det stora hela är under kontroll. Han sammanfattar läget som ”växtvärk” och säger att det i grund och botten handlar om en positiv utmaning: Intresset för att att bli officer har ökat markant och i år har man antagit 273 kadetter, i stället för de 250 skolan från början räknat med. – Försvarsmakten är inne i en tillväxtperiod som vi inte sett sedan 1950-talet. För inte så länge sedan stod vi med tomma rum här på Militärhögskolan Karlberg. Nu är det överfullt och vi har ändå lyckats lösa kadetternas boende på ett förhållandevis bra sätt, säger han.

Johan Martinsson

ATT HITTA BOENDE åt samtliga kadetter har varit

en stor utmaning i och med att den ordinarie kadettflygeln på Karlberg är under renovering sedan tre år tillbaka. En renovering som kommer att pågå i ytterligare två år. För att lösa boendesituationen har man, förutom de 154 rummen på boendet Dianeberg som invigdes 2020, tagit till en rad tillfälliga lösningar. – Vi har 108 kadetter boende i paviljongerna på Tillfälligheten och vi har även kadetter boende på ett lägenhetshotell i Bromma, säger Johan Martinsson. Många av kadetterna vi pratat med menar att boendemiljön på Tillfälligheten är bristfällig. Är detta något ni är medvetna om? – Jag tror att det är individuellt – alla anser inte att det är bristfälligt. Om vi får reda på att det är problem i något av rummen, då är vi direkt där och undersöker. Men för att vi ska få veta att det är problem måste det anmälas den formella vägen. Ett inlägg på Twitter löser inget. Vet kadetterna hur anmälan ska göras? – Ja. Den informationen får kadet-

Officerstidningen nr.2, 2022 35


Fördjupning: Boendemiljön på Militärhögskolan Karlberg

Svarta, mögelliknande angrepp förekommer lite här och var, både inomhus och utomhus, i Tillfälligheten.

terna redan när de flyttar in. Vi har på förekommen anledning förtydligat hur den ska gå till och vi har även förändrat den blankett som anmälan görs på, för att det inte ska kunna missuppfattas hur man gör. Vad händer när en formell anmälan görs? – Då låter vi direkt någon från vår personal göra en första kontroll av rummet, för att se om det är något som går att åtgärda omedelbart. Om det kräver större åtgärder gör vi en felanmälan till våra förvaltare som utför en ytterligare undersökning. Vår målsättning är att problemet ska vara åtgärdat inom tre dagar.

Boendet på MHS Karlberg i höst och fram till det att renoveringen är färdig: Dianeberg: 292 bäddar (141 rum är dubbelrum) Tillfälligheten: 108 rum Chefsflygeln: 75 rum Rukebo: 58 rum Inga kadetter på hotell. Källa: Niklas Englund, kommunikationschef på Militärhögskolan Karlberg.

KLAGOMÅLEN SOM KOMMIT in den formella vägen är flera. Hittills har fyra rum utretts, en utredning som pågått i ungefär tre månader och som avslutades i januari. Enligt Fortifikationsverkets regionchef Jan Zetterman fick man till exempel i ett tidigt skede in anmälningar om att elen krånglar i boendet. – Detta resulterade i att vi tog in en oberoende besiktningsman som säkerställde att elen är korrekt utförd. Den enda avvikelsen var att proppskåpet var monterat i taket. Ett annat allvarligt problem är anmälningarna om svart, mögelliknande tillväxt på rum-

DET ÄR EN MIKROBIELL TILLVÄXT RUNT SKOHYLLA OCH BADRUM I VISSA AV RUMMEN. Jan Zetterman, Fortifikationsverkets regionchef 36 Officerstidningen nr.2, 2022

mens väggar. – Vi har fått anmälningar om detta, och har låtit Ramboll utreda det. Det visade sig att det inte är någon fara med luftkvaliteten, men att det är en mikrobiell tillväxt Jan runt skohylla och badrum i vissa av rummen, säger Jan Zetterman Zetterman. Vad beror det på? – Ventilationen måste vara i gång för att luftgenomströmningen ska fungera ultimat. Problemet är att ventilationen inte fungerar tillfredsställande i och med att hyresgästen manuellt kan påverka den, säger han. En annan bidragande faktor, menar Jan Zetterman, är att badrumsdörren måste stå på glänt eftersom frånluften sitter i badrummet. – Om man stänger badrumsdörren fungerar inte ventilationen ultimat. Den ska stå på glänt, säger han. En tredje orsak till den mikrobiella bakterieansamlingen och till de fuktskador som har upptäckts är, enligt Jan Zetterman och överstelöjtnant Johan Martinsson, att kadetterna inte torkar upp ordentligt när de duschat samt att de hänger fuktiga och nedsmutsade kläder och handdukar i rummen. – Här finns det naturligtvis en utmaning i och med att vi är militärer, vi är utomhus, vi blir fuktiga och vi blir leriga, säger Johan Martinsson. Är boendet ändamålsenligt för fysiskt aktiva hyresgäster? – Man ska vara klar över att detta är ett tillfälligt boende. Och det finns duschar att nyttja i den idrottsanläggning som hör till Karlberg. Men visst, boendet ska självklart klara av att man duschar dagligen, säger Johan Martinsson. För att undvika att smutsiga och fuktiga kläder hänger på tork i rummen finns särskilda torkrum och förvaringsutrymmen. Men enligt uppgift används dessa rum endast i undantagsfall för detta ändamål. Istället har torkrummen blivit umgängesutrymmen. – En del av kadetterna på Tillfälligheten säger att de saknar allrum, men vi har erbjudit dem tillgång till lektionssalar och mässen kvällstid, säger Johan Martinsson. Än så länge har fyra rum i Tillfälligheten utretts av Ramboll Sweden AB och utredningen har visat att det finns vissa brister som måste åtgärdas. För närvarande står två rum tomma i väntan på åtgärd. – Vi har rapporterat tillbaka till tillverkaren för att åtgärda vissa av problemen. Tekniskt sett fungerar ventilationen som den ska. Men vi behöver se över funktionen så att den fungerar på ett bättre sätt. Vi behöver också åtgärda golv som har blivit fuktskadade, säger Jan Zetterman. Johan Martinsson och Fortifikationsverkets regionchef Jan Zetterman är överens om att det ultimata naturligtvis är ett permanent boende för kadetterna. – Tillfälligheten ska ses som just ett tillfälligt boende. Men det är tillräckligt bra. Och det finns vissa fördelar med att bo i Tillfälligheten som boende på andra ställen inte har, säger Johan Martinsson. Vilka är dessa fördelar? – I Tillfälligheten har kadetten ett eget litet pentry samt ett eget badrum med dusch på rummet. Att bo på hotell är ingen långsiktig lösning, konstaterar Johan Martinsson. För att lösa boendeproblemen kommer kadetter som kommer i augusti att dela rum på Dianeberg. – Vår målsättning är att inte ha någon kadett boende på hotell efter sommaren, och så blir det om volymen antagna till stannar vid 250. Tar vi emot fler än så kan vi inte garantera boende för alla här på Militärhögskolan Karlberg, säger Johan Martinsson.


Oberoende konsult: Flera åtgärder behövs i boendet

HALLÅ DÄR…

Mikrobiella påväxter, mögel, har hittats i flera av rummen på kadettboendet Tillfälligheten. För att komma till rätta med problemet krävs ytterligare utredningar, men det är bråttom med åtgärder enligt Arbetsmiljöverket. ”Att bo i mögelangripen miljö kan ge livslånga besvär”, säger Fredrik Haux på Arbetsmiljöverket.

… Lars Fresker, Officersförbundets ordförande. Känner du till kritiken om boendemiljön på MHS Karlberg?

E

rik Ceder, handläggare på Ramboll rummen samt förvara fuktiga Sweden AB, är den oberoende konsult och våta kläder i andra utrymsom på uppdrag av Fortifikationsverket men än boenderummet, säger utrett rummen som anmälts. Erik Ceder. – Med tanke på de parametrar vi Fredrik Haux mätte upp var resultaten ändå bra. De olika FREDRIK HAUX, SOM är sakkunnig i provtagningarna, mikrobiell dammprovtagventilation och termiskt klimat på ning, mätning av luftfuktighet, kemisk luftArbetsmiljöverket, ser allvarligt på problemen. provtagning och temperatur var normala. – Mikrobiell påväxt är ett samlingsnamn för Däremot kunde vi konstatera att det finns vissa en rad olika bakterier, jästsvampar och mögelpåväxter, säger Erik Ceder. sorter. Om det går in i väggen är det något som I rapporten som Ramboll Sweden AB sambehöver åtgärdas snabbt, säger Fredrik Haux. manställde efter utredningen konstateras Men för att problemen ska kunna åtgärdas bland annat att: ”Mikrobiell behöver vägg och golv rivas påväxt dokumenterades på fleupp, torkas ordentligt och där» ATT VENTILATIONEN ra väggar i boenderum vilket efter byggas om. KRÄVER ATT BADindikerar förhöjda fukthalter – Allt fuktskadat material RUMSDÖRREN MÅSTE i materialen. Temperatur- och måste tas bort och man måste STÅ ÖPPEN ÄR ETT luftfuktighetsövervakningen också vara på det klara med var TECKEN PÅ ATT DEN visade på något förhöjda inomkonstruktionsfelet ligger. Här är INTE FUNGERAR TILL- det till exempel uppenbart att hustemperaturer i jämförelse FREDSSTÄLLANDE.« med Socialstyrelsens rekomduschen är felkonstruerad. mendationer.” Fredrik Haux erfarenhet är Vad innebär det? att, om det förekommer problem och angrepp i – Att Tillfällighetens ventilation inte är tillett rum, med största sannolikhet finns problem räcklig och är felaktigt utförd. Däremot var luftäven i övriga rum som är konstruerade på sammiljön utan anmärkning när vi mätte. ma sätt. Kunde du konstatera att det förekom – Att ventilationen kräver att badrumsdörmögel när du gjorde utredningen? ren måste stå öppen är ett tecken på att den – Ja. Vi kunde se viss mögeltillväxt på golvet. inte fungerar tillfredsställande. Normalt så ska Av rapporten framgår att man rekommendedet finnas frånluftsdon i dusch och toalettutrar en fördjupad teknisk utredning. WC-utrymrymmen och överluftsdon i dörr eller vägg som mena behöver åtgärdas, bland annat eftersom luften kan gå igenom in till duschutrymmet. vatten kan rinna från duschen och in under Ventilationens flöden måste räcka till för att väggen alternativt in under tröskeln och ut i föra bort fuktig luft. hallen. Fredrik Haux poängterar att fukt- och mögelI rapporten rekommenderar han även att förekomst är något man måste ta på största ytterligare prov behöver göras i väggarna där allvar. mikrobiell påväxt upptäckts samt i de golv där – De här problemen måste åtgärdas nu. man mätt upp förhöjd fuktighet. Annars riskerar de boende att drabbas av – Även om luften visade sig vara okej behöver problem som irritation i ögon och luftvägar, ventilationen utredas ytterligare av en specihuvudvärk, eksem och klåda. Även sympalist och man behöver riva upp och byta ut de tom som yrsel och förvirring förekommer. partier där det finns skador, säger han. Forskning visar att barn kan få astma av fukt I rapportens åtgärdsdel konstateras att det, och mögelskador och allt fler studier visar att eftersom rummen är små, ställs höga krav på även vuxna kan få kronisk astma av att vistas i städning och ordning. mögelskadade miljöer. Är man redan – Eftersom hyresgästerna är så pass fysiskt känslig, har allergi eller astma så föraktiva bör de duscha på annat ställe än i badvärras symtomen.

– Ja, vi har fått rapport från Studentrådet och jag har träffat kadetter som har berättat om sin situation. Jag förstår kadetternas oro över boendemiljön i det tillfälliga boendet och jag skulle känna samma oro om jag var i deras situation. De ska kunna fokusera på studierna och inte behöva oroa sig för sin hälsa på grund av boendet. → Är det en bra lösning att placera vissa kadetter på ett lägenhetshotell? – Jag förstår att det inte är lätt att ordna boende kortsiktigt, men långsiktigt borde det kunna lösas. → Vad tänker du om situationen? – Jag vet att det råder växtvärk och att det finns utmaningar, men det är oacceptabelt att det drar ut på tiden. Det är också lite anmärkningsvärt att det rör sig om ett tillfälligt boende som verkar ha flera konstruktionsfel. Jag hoppas att Försvarsmakten följer Rambolls rekommendation om en fördjupad teknisk utredning.

FAKTA

SÅ GÖR DU NÄR DU HAR ETT ARBETSMILJÖPROBLEM → Prata med din chef. Beskriv vad du upplever som dåligt eller riskfyllt. Får du inget gehör, vänd dig till ditt skyddsombud. Skyddsombuden har bra koll på olika arbetsmiljöfaktorer och hur brister i arbetsmiljön ska hanteras.

Officerstidningen nr.2, 2022 37


RÖS • EMP HPM • TEMPEST Vi gör allt för att skapa uppmärksamhet. Vi konstruerar högpresterande varningsprodukter för utrycknings- och specialfordon. Alla våra produkter har ett och samma syfte; att skapa uppmärksamhet i krävande och utsatta situationer. Uppmärksamhet som bidrar till en säkrare miljö för förare och omgivning.

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar. • Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

www.standbygroup.se

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv. Emp-tronic AB Box 13060, 250 13 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

Du har väl inte missat Officerstidningens webbplats? På tidningens webbplats Officerstidningen.se kan ni ta del av Officerstidningens innehåll även digitalt. Här hittar ni också ett nyhetsflöde mellan tidningsutgivningen.

VI SES PÅ WWW.OFFICERSTIDNINGEN.SE!

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm. • Skärmade lådor/skåp för skydd. • Avlyssningssäkra mötesrum.


Slutstycket

Ur Krigsarkivet, Insänt, Fpan, Krönika, Noterat

Ur Krigsarkivet

Inför det rysk-japanska kriget 1904–05 Vilnius, 1904

Alfred Carl Schönmeyr hette en svensk officer som 1895 tog avsked ur den svenska krigsmakten för att istället inträda i den chilenska armén. I samband med utbrottet av det rysk-japanska kriget 1904 – som till stor del kom att handla om herraväldet över Korea och Manchuriet – hade han tillträtt befattningen som chilensk militärattaché vid den ryska fältarmén i Manchuriet. I den egenskapen kom Schönmeyr att på nära

håll följa kriget, vilket bland annat resulterade i ett antal fotografier, varav några sattes in i ett album och försågs med bildtexter, skrivna på spanska. Här finns vyer över städer och byar, porträtt på enskilda och marscherande trupper, men också brutala bilder från dödade och skadade från striderna och på bestraffningar, präglade av sällsynt grymhet. Den här valda bilden har dock något mer stillsamt över sig. Vi ser ett kompani soldater stå

uppställda med sina officerare. Av bildtexten kan vi läsa ut att det är en trupp ur ”Sarátovskys” regemente på en manöver 1904 i Vilnius i nuvarande Litauen, som då låg under det ryska tsarväldet. Om dessa soldater senare ska sändas vidare österut mot Manchuriet och kriget mot Japan, vet vi inte. Men helt osannolikt är det kanske inte. Krigsarkivet Alfred Schönmeyrs arkiv, volym 3. Okänd fotograf

Officerstidningen nr.1, 2022 39


Insänt & debatt

» Snart blir jag fanjunkare igen – 35 år efter första gången« "Hur ska ett byte av personalkategori göra mig till en bättre utbildare?". Den frågan ställer sig löjtnant Stefan Pieksma apropå det slutliga införandet av trebefälssystemet. Han har nu bestämt sig för att frivilligt omgalonera sig till fanjunkare.

FÖRSVARSMAKTEN HAR PÅ olika sätt varit

q en källa för glädje och stolthet för mig. Jag

var stolt när jag 1987 utnämndes till värnpliktig fanjunkare vid Bodens artilleriregemente, A 8. Jag var stolt och glad vid utnämningen till fänrik vid Norrlands signalregemente, S 3, 1993 likaså när jag tog examen från Krigshögskolans allmänna kurs 1995 och befordrades till löjtnant vid S 3. Den officerskarriär som jag har haft i Försvarsmakten stannade av vid löjtnant. En låg, inte särskilt utmärkande grad, men den var min och jag var stolt över att vara officer. Att vara löjtnant har fungerat väl för mig, både i mitt dagliga värv såväl som med kontakter med utländska kollegor vid olika utbildningar och missioner.

1999 BLEV JAG utbildningsofficer vid Norrbottensgruppen. Där har jag haft spännande och utvecklande arbete och jag har fått – och får fortsatt – jobba med ett brett spektrum av arbetsuppgifter. Jag har hållit i många intressanta utbildningar och kurser, jag har medverkat i framtagandet av en enhetlig skyddsvaktsutbildning och i upprättandet av utbildningsanvisningar för bevakningspersonal, så kallad VaktB-utbildning. Min personliga utveckling har varit tillfredsställande och löjtnant Pieksma har representerat Försvarsmakten på ett tillfredsställande vis. Sedan kom tvåbefälssystemet. ”Varsågoda och byt personalkategori, om det passar er”, var budskapet som jag uppfattade. Nja, tyckte väl jag, jag sitter ju på en OF 2-befattning (motsvarande kapten) som utbildningsofficer. Trebefälssystemet infördes. Det var väl ok, att man tog tillvara specialistkunskaper och jämkade befälssystemet mot internationella mått. Jag behöll min grad och min identitet som officer. ”Om jag byter befattning får jag väl

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

40 Officerstidningen nr.2, 2022

anpassa mig till den grad som gäller” var min tanke. Utbildningsofficer var jag alltjämt. JAG MOTTOG UTMÄRKELSEN ”För Nit och Redlighet i rikets tjänst”, NOR, med

glädje och stolthet när jag hade jobbat i Försvarsmakten i 30 år. I samma veva kom beskedet att trebefälssystemet slutligen skulle implementeras fullt ut och alla officerare som utbildats i NBO-systemet ska byta grad och personalkategori. Nu spetsade jag öronen. ”Kommer vi nu att få tydliga instruktioner och förklaringar till varför”, frågade jag mig. Förklaringarna handlade om personlig utveckling, men ingen kunde förklara för mig varför ett byte av personalkategori skulle vara till gagn för just mig. Jag har ju för avsikt att bli kvar som utbildningsofficer fram till pension vid 61, om mindre än 6 år: hur ska » Vilket men skul­ ett byte av personalkategori göra mig till en bättre utbildare? le det innebära Men framför allt, vilket men skulle det för Försvarsmak­ innebära för Försvarsmakten att låta mig och ten att låta mig mina kollegor få behålla våra grader fram till och mina kollegor pension? De svaren var det ingen som kunde få behålla våra tillhandahålla. De svaren saknas fortfarande.

grader fram till pension? «

MIN AVOGA INSTÄLLNING till hur trebefälssystemet har införts och implementeras torde vara bekant för många vid det här laget. Jag noterade vid en genomgång av chefen för Norra militärregionen nyligen att för en gammal NBO-löjtnant finns det fyra alternativ:

1. Anmäla att man vill byta personalkategori och ansöka om att utnämnas till fanjunkare. 2. V änta till årsskiftet och utnämnas till översergeant med automatik. 3. S om alternativ två, men med en notering om att personalkategoribytet är under tvång från arbetsgivaren. 4. MBL-förhandling via facket. Men där arbetsgivaren i slutändan kan fatta ett placeringsbeslut och man utnämns till översergeant. Alternativ 2 till 4 är ren fördröjningsstrid, men leder till samma resultat i slutändan. I dessa alternativ kan den enskilde begära befordran till fanjunkare efter utnämningen till översergeant. Som saker ser ut nu är det i mina ögon inte läge att lägga energi på fel ställen. Split och bitterhet gagnar föga nu. Därför har jag lämnat in en ansökan om byte av personalkategori och utnämning till fanjunkare, med ett hopp om en snabb handläggning. Om chefen för Norra militärregionen vill och personalförsörjningsnämnden samtycker blir jag fanjunkare igen, 35 år efter Löjtnant, min första utnämning till denna grad. snart fanjunkare, Nu behövs fokus på huvuduppgifter. Stefan Pieksma Därav mitt beslut. Det här är mina sista ord Utbildningsofficer, Norrbottensgruppen i den här frågan. ●


Fpan

Oönskad fysisk kontakt, tankning och granater. Här följer ett axplock av de ärenden som har varit uppe i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, den senaste tiden. text: Josefine Owetz Fpan

Försvarsmaktens personal­ ansvarsnämnd, Fpan, behand­ lar fall där anställda misstänks för, eller har begått, brott eller betett sig olämpligt i tjänsten. Fpan kan bland annat kan skilja personer från deras anställ­ ning och besluta om löneav­ drag eller varning. Nämnden består av ordförande i form av Försvarsmaktens insatschef, Försvarsmaktens chefsjurist, personaldirektören, fackli­ ga företrädare och särskilt utsedda ledamöter, oftast med erfarenhet som förbandschef motsvarande. Källor: Fpans protokoll med tillhörande bilagor under perioden oktober 2021– januari 2022.

DISCIPLINÄRENDEN

Drog kvinnliga kollegor i flätorna ƀ En soldat har blivit anmäld av flera kvinnliga medarbetare för att ha utsatt dem för ovälkommet beteende. Av utredningen som genomförts vid förbandet fram­ går att soldaten har utsatt kvin­ norna för oönskad fysisk beröring, dragit i deras flätor och att det har förekommit insinuationer om när­ mare och intimare kontakt. Under utredningen har det också framkommit att soldatens beteende har varit känt i flera år. Han har haft samtal med tidigare chefer om hans beteende, men han menar att de aldrig har kon­ kretiserat vilka beteenden som har varit olämpliga. Soldaten har i ett yttrande till nämnden bekla­ gat det som har hänt och förklarat att han är djupt ångerfull. Han

menar att han har fått sig en tan­ keställare och ska förändra sitt beteende. I nämndens motivering står att det borde ha stått klart för honom att hans agerande var olämpligt och strider mot FM:s värdegrund. Nämnden ser särskilt allvarligt på att beteendet pågått i flera år. Nämnden betonar vikten av att förbanden ger klara besked i chefssamtal. Nämnden finner inte att det finns grund för att skilja soldaten från hans anställning, men att han gjort sig skyldig till en tjänsteförseelse som inte är ringa. Beslut: Löneavdrag i sju dagar.

Använde Försvars­ maktens fordon privat

Foto: Nemo Stjernström / Försvarsmakten

ƀ En civilanställd har använt tjänstefordon felaktigt. Av hand­ lingarna i ärendet framgår att den anställde erkänt att han olovligen och utanför tjänsten nyttjat För­ svarsmaktens fordon och bränsle under några dagar för privata ändamål, sammantaget resor på 50 mil. Han har också, vilket han först förnekade, använt FM:s tankkort för att återställa bräns­ lenivå vid återlämnande. Nämnden finner att mannen genom sitt agerande gjort sig skyldig till en tjänsteförseelse som inte kan anses som ringa. Vid bedömningen ser man särskilt allvarligt på att han först vid kon­ frontation erkänt att han låtit FM stå för bränslekostnaderna. Nämnden beaktar också att mannen redan vid en incident 2019 blivit medvetandegjord om reglerna för användande av tjäns­ tefordon. Nämnden klargör att ett fortsatt olovligt brukande av FM:s fordon kan leda till att anställ­ ningen upphör. Beslut: Löneavdrag i tio dagar.

Destruerade granater på ett oansvarigt sätt ƀ En officer har anmälts för att inte ha följt bestämmelserna i säkerhetsreglementet. Det var vid en övning som officeren, til�­ lika övningsledare, beslutade att destruera de granater som blivit över på plats i stället för att åter­ lämna dem. Efter genomgång och övning fick några värnpliktiga kasta skarpa chockgranater i en sjö. Även officeren och biträdan­ de övningsledaren kastade varsin granat i sjön. Därefter skulle de båda sparka iväg varsin granat. Nämnden konstaterar att offi­ ceren brutit mot flera punkter i säkerhetsreglementet, däribland att formella kast genomförts på en icke rätt utformad plats, åskådare har varit nära kastaren och att han tillåtit sig själv och övningsledaren att sparka i väg apterade chockgranater. Dessut­ om har han destruerat överblivna granater i stället för att återlämna dem. Officeren har valt att anmäla sig själv när det gäller att ha spar­ kat en granat, men i övrigt anser han att allt skett inom ramen för säkerhetsbestämmelserna. Officeren i fråga är en rutinerad ammunitionsröjare, enligt redo­ görelsen för ärendet. Nämnden skriver att de ser allvarligt på att bryta mot säker­ hetsbestämmelser och att det är särskilt allvarligt att officeren gjorde detta med värnpliktiga på plats. Han har även hanterat ammunition på ett oansvarigt sätt trots att han och två under­ ställda saknade skyddsutrustning. Nämnden skriver vidare att office­ ren ”hanterat FM:s resurser i form av ammunition på ett nonchalant och oekonomiskt vis”. Beslut: Löneavdrag i 20 dagar. Officerstidningen nr.2, 2022 41


Krönika Karlis Neretnieks

K

Är det bara en fråga om pengar? onteramiral Tomas Engevall kommenterade i DN nyligen processen med att återskapa ett kustrobotbatteri i marinen med bland annat följande citat: ”Dels gällde det att hålla undan nej-sägare och krångel-pellar i Försvarsmakten och FMV...” Det finns uppenbarligen andra faktorer än bara brist på pengar som försvårar återskapandet av ett trovärdigt försvar. Det är inte svårt att i dag motivera behovet att snabbt stärka försvaret. Försvarsbeslutet från 2020 är överspelat. Vi har passerat den omslagspunkt där den långsiktiga planeringen till delar måste stå tillbaka för ökad krigföringsförmåga i närtid. Det gamla skämtet om försvarsplanering ”jo visst, vi har brister i dag men vi kommer ha god förmåga att möta ett angrepp i nästa perspektivplaneperiod” känns just nu inte så lustigt. FÖRRA GÅNGEN VI stod inför en likartad situa-

Foto: Stefan Tell

tion var i slutet av 1930-talet. Då gällde oron vad ett revanschistiskt Tyskland kunde innebära. I 1936 års försvarsbeslut höjdes försvarsanslaget från drygt 1 procent av BNP till 1,5 procent, från 118 till 148 miljoner kronor. När läget skärptes 1938 fick försvaret ett extraanslag på 70 miljoner kronor. Försvarsbudgeten ökade med 50 procent, till drygt 2 procent av BNP. Andra världskriget började i september 1939. Först då kom de stora anslagshöjningarna. 1939 anslogs cirka 6 procent av BNP till försvarsändamål och året därpå, 1940, nådde anslagen runt 12 procent av BNP. Nu fanns det pengar – men det krävdes också en mental omställning. Generalen Archibald Douglas stabschef vid andra armékåren i övre Norrland beskriver i sina memoarer hur ovana che-

42 Officerstidningen nr.2, 2022

fer var att handla på eget bevåg, och utanför ett invant regelverk, i samband med att man kallade in förband för beredskapstjänstgöring hösten 1939. Rörande befästningsarbeten ”… fanns inget annat att göra än att snarast engagera ett stort antal entreprenörer, så att arbetena skulle kunna påbörjas på bredast möjliga bas, Det säger sig självt att några ens tillnärmelsevis säkra kostnadsberäkningar under sådana förhållanden inte kunde uppgöras”. När det gällde att ordna förläggningar ”Det gällde att handla snabbt och jag beställde på stående fot baracker för 350 000 kronor. Att ta ett sådant ansvar kändes i början ovant.” OVANAN ELLER OFÖRMÅGAN, ibland kanske också rädslan, att agera efter eget huvud, utan direktiv, syntes också vid förbanden ”…det fanns kompanier som ännu efter en dryg månad inte hade kommit sig för med någonting annat än att slå upp tälten och klaga på svårigheterna.” I generalen Carl August Ehrensvärds memoarer redovisas flera episoder från samma tid vilka visar på den tröghet som fanns i det politiska systemet. 1938 föreslog arméchefen att värnpliktsutbildningen borde utökas, från åtta månader till ett år. Förslaget förkastades av regeringen, men blev sedan utan diskussion en del i 1942 års försvarsbeslut. Inför höstbudgeten 1939 begärde försvarsledningen medel för att köpa 100 stridsvagnar, bland annat grundat på erfarenheterna från det tyska Polenfälttåget. Regeringen beviljade bara inköp av 20 stycken. Dock, 1942 beviljades medel för att sätta upp tre pansarbrigader med 145 stridsvagnar i varje, där huvuddelen skulle nyanskaffas. Likaså beskriver han hur Göta Livgarde lades ned i september 1939, några veckor efter andra världskrigets utbrott, det i enlighet med 1936 års försvarsbeslut (regementet återupprättades 1942). Att tro att en upprustning kommer påbörjas i tid är antagligen lika osannolikt i framtiden, som det visat sig vara i dag och var i går. En angelägnare fråga är kanske därför: hur skapa den beslutsvillighet, handlingskraft och improvisationsförmåga som en snabb upprustning alltid kommer att kräva? ●

» Jo visst, vi har brister i dag men vi kommer ha god förmåga att möta ett angrepp i nästa perspektivplaneperiod.«

Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan, ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien.


FORCE PROTECTION IS OUR MISSION. Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och levererar system och kompetens inom områdena: Transportfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon Stridsutrustning Artilleri- och granatkastarammunition FORCE PROTECTION IS OUR MISSION. Stridsvagnsammunition Specialammunition Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och Stridsvagnar och stridsfordon levererar system och kompetens inom områdena: Indirekta eldsystem Transportfordon Bärgningsfordon Ledning och samband Reparations- och underhållsfordon Simulering och träningsutrustning Stridsutrustning Logistiklösningar Artilleri- och granatkastarammunition

FORCE PROTECTION IS OUR MISSION.

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör levererar system och kompetens inom områden Stridsvagnsammunition Specialammunition Stridsvagnar och stridsfordon För Indirekta eldsystem Ledning och samband Simulering och träningsutrustning Logistiklösningar

mer information: www.rheinmetall-defence.com Transportfordon Bärgningsfordon Reparations- och underhållsfordon För mer information: www.rheinmetall-defence.com Stridsutrustning 07.03.17 10:53


Noterat Foto: Johan Alp

”En tyst organisation är en dålig organisation”, säger kapten Andreas Braw som startat plattformen "Militär debatt".

Vill uppmuntra till militär debatt text: Josefine Owetz KAPTEN ANDREAS BRAW har nyligen lanse-

q rat plattformen ”Militär debatt” där han

uppmuntrar soldater, sjömän och yrkesofficerare att ta plats och diskutera spörsmål som rör Försvarsmakten. Hur kom du på idén till Militär debatt? – På de större plattformarna förs diskussioner om försvars- och säkerhetspolitik, men mycket av det som påverkar soldater och lägre officerare kommer aldrig fram. Många kollegor sitter inne med en fantastisk kunskap och

Braw tipsar: Tre inlägg att läsa på Militär debatt (militardebatt.com) 1. Vikten av jobbiga övningar ƀ ”En artikel om prestationsövningar, och varför det är viktigt att de genomförs. Men också hur de bör genomföras för att skapa förbandsanda och testa förbandets kapacitet.”

44 Officerstidningen nr.2, 2022

bra visioner. Twitter har länge dominerat den interna debatten i Försvarsmakten, men 280 tecken är ganska kort. Många andra plattformar upplevs inte som tillräckligt tillgängliga. Hur kommer det sig att det förs så pass lite intern debatt i myndigheten tror du? – Vi lever i en hierarki. Sanningen förmedlas ofta ovanifrån, och på lägre nivå jobbar olika delar av Försvarsmakten isolerade från varandra. Jag tror också att det finns en ovilja att yttra sig, även om man vet att man har rätt.

2. Utbildningstecken – en fråga om liv och död ƀ ”En ganska spetsig artikel om problemen som uppstår när det går prestige i att bibehålla centra­ liserad kontroll över saker. I detta fall utbildningstecken, som verkar vara omöjligt att införa. Det får till följd att förband kringgår de cen­ trala organen i Försvarsmakten.”

» Sanningen förmedlas ofta ovanifrån, och på lägre nivå jobbar olika delar av Försvarsmakten isolerade från varandra. « Livet blir enklare om man håller sina tankar inom befälslaget. Därför låter jag skribenter använda pseudonym om de vill. Vad är din förhoppning att plattformen ska leda till? – Kreativitet och kunskapsspridning. Jag hoppas att experter inom pansarvärnsstrid, materielanskaffning, rekrytering och grundutbildning ska sprida sina kunskaper. Och så vill jag såklart att gamla sanningar ifrågasätts. Varför är det viktigt med debatt? – Var och en ser en liten del av verkligheten. Det är som ett eldöverfall, alla har olika observationsområden. Om vi vill ge varandra en helhetsbild måste vi kommunicera med varandra och lära varandra. Vad har du fått för reaktioner? – Bara positiva reaktioner. Det jag håller på med nu är prov och försök. Jag undersökwe vad mina kollegor är intresserade av. Och för dem som redan har skrivit artiklar så uppfattar jag att de är stolta över att de har tagit befälet över sina intryck och satt dem på pränt. Hur har intresset varit att bidra med texter? – Det är oväntat högt. När jag ser intressanta inlägg på Instagram och Twitter så frågar jag kontoinnehavaren om de vill utveckla sina tankar på Militär Debatt. Och ofta blir svaret ja. Det går i perioder, just nu kan jag publicera ett inlägg om dagen. Det är kö. Vad är dina förhoppningar framåt? – Jag vill gärna publicera resultaten från OP-kadetternas examensarbeten till exempel. Vi forskar ganska mycket i Försvarsmaktens och Försvarshögskolans regi men forskningsresultaten kommer sällan andra till del. Och så hoppas jag få in repliker på artiklarna, så att det faktiskt blir en diskussion. ●

3. Belägringen i Darzab ƀ ”En intervju som jag gjorde med en sol­ dat som varit skyttegruppchef under hårda strider i Afghanistan. FS-missionerna håller på att falla i glömska nu, och det vore verkligen sorgligt. Jag gör gärna fler inter­ vjuer, med fokus på vad de inblan­ dade lärde sig under sina uppdrag.”


INSTAGRAM:

LYSSNINGSTIPS:

Svenska affischer

”Så blev militären bäst på akronymer”

BESKRIVNINGEN FÖR

q Instagram-kontot

”Svenska affischer”, som är ett fritidsprojekt av kommunikatören Tom Samuelsson lyder: ”Sveriges historia berättad genom affischer”. I flödet hittas en hel del försvarsmaktsrelaterade planscher. ●

”Flygningar å Malmen 16-18 juni 1911 - Stor Fest!” (1911) ”Det var med denna affisch som de första flygningarna på Malmen i Linköping startade. Den folkkäre och kände Flygbaronen, som friherre Carl Cederström kallades, gjorde sina uppvisningar och tog flyget in i folkets hjärta.” ”Spionen lägger pussel” (1941) ”Krigsaffisch från andra världskriget – som manar befolkningen att tänka på vad man säger i öppna sammanhang.”

”Säker hand, säkert öga” (1941) ”Affisch gjord i oväntat samarbete mellan Försvarsstaben och nykterhetsorganisationen Godtemplarorden (i dag IOGT), som uppmanar folket till nykterhet. I händelse av invasion av Sverige behövdes ett nyktert manskap.”

Det skriver Andreas Cervenka, Aftonbladets reporter och ekonomikommentator, i en kolumn om lönenivåerna inom sjukvården, polisen och försvaret.

Foto: Anders Wiklund/TT

Gör karriär som militär" (1948) ”Affisch från Försvarets anställningsbyrå. Målet är att rekryterare officerare till alla försvarsgrenar.”

●”Inom Försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner”. Så marknadsför Språket i P1 avsnittet ”Så blev militären bäst på akronymer” som sändes nyligen. Ett avsnitt fullspäckat av historier om det militära språket med språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, programledaren Emmy Rasper och inbjudna gästen David Bergman, major och doktor i psykologi på Försvarshögskolan. ”Gästar Språket i P1 och förklarar (...) logiken bakom förkortningar och varför militärer blir så upprörda om du kallar en stridsvagn för bandvagn”, skriver David Bergman på Twitter.

»Mellan oss och slu­ tet för demokratin står exempelvis plutonchefer med ansvar för 40 solda­ ter och en månads­ lön på 30 000, eller lika mycket som en säljare i butik tjä­ nar enligt SCB (ing­ en nedvärdering av denna syssla men artillerield inne på Elgiganten tillhör trots allt ovanlig­ heterna).«

”Disciplinens upprätthållande och krigsmaktens anseende fordrar nykterhet” (1940-50-tal) ”Internmeddelande direkt från överbefälhavaren till de anställda i Försvarsmakten (som då hette Krigsmakten). Affischen uppmanar till nykterhet bland soldaterna.”

Statsministern om att köra stridsbåt 90: »Det här är asroligt« Den 9 februari genomförde statsminister Magdalena Andersson (S) sin första fysiska inrikesresa som statsminister och hon besökte då Berga örlogsbas i Haninge. Vid besöket fick hon, utöver att samtala med anställd personal och värnpliktiga, bland annat möjlighet att prova på att köra stridsbåt 90. Bland de medföljande på åkturen fanns flera journalister som förevigade åkturen. ”Det här är asroligt”, konstaterade statsministern under den snabba färden i ett klipp i TV4 Nyheterna.

Officerstidningen nr.2, 2022 45


Medlemsstatistik, 1/3 2022

Förbundsnytt

Senaste nytt från Officersförbundet

OF...................................................6240 SO.................................................... 3215 GSS..................................................3881 Studerande...................................... 647 Övriga............................................... 391 Summa......................................14 374

Foto: Antonia Sehlstedt / Försvarsmakten

ren kring arbetstid inte gäller. I kapitel 6 i Arbetstidsavtalet regleras vad som gäller vid ÖB aktivering eller av ÖB beordrad Givakt. Om du är anställd räknas en arbetsdag som en arbetsdag oavsett om du arbetar sex eller tolv timmar. Det är verksamheten som styr och att uppgifterna ska lösas. Om du arbetar en dag då du är planerad ledig får du kompensationsledigt åtta timmar. Du som anställd får också ett tillägg per påbörjat dygn om 0,0099*I-lön+264 kronor. Vid en lön på 30 000 kronor motsvarar det 561 kronor per dygn. FÖR SÄRSKILDA BEFATTNINGSHAVARE gäller dock förtroendearbets-

Beredskap

Arbetstid vid ÖB aktivering och Givakt Rysslands invasion av Ukraina har förändrat omvärldsläget. Det återstår att se hur Sverige och Rysslands relation utvecklar sig, men även vid grundberedskap kan villkoren kring arbetstid för anställda i Försvarsmakten ändras. DET ÄR VID ÖB aktivering och av ÖB beordrad Givakt som villkoren kring arbetstid ändras. ÖB aktivering innebär att åtgärder vidtas för att samla personal, förnödenheter

och anläggningar för att organisera krigsförband i syfte att genomföra operationer eller höja förmågan. ÖB beordrad Givakt innebär bland annat förstärkt skydd av prioriterade objekt samt att genom-

föra forcerade mobiliseringsförberedelser vid ett snabbt förändrat säkerhetsläge eller när ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. Det som sker om dessa order utfärdas är att de vanliga villko-

tid, antal timmar räknas inte, utan arbetstiden regleras utifrån arbetsuppgifterna som ska lösas. – Med tanke på det förändrade omvärldsläget så arbetar Försvarsmakten och Officersförbundet med att se över avtalen och hur de tolkas. ÖB aktivering och Givakt ställer avsevärt högre krav på ledarskap. Det bör också betonas att avgränsningar i tid och enhet ska ges med så stor tydlighet som möjligt, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet. Officersförbundet följer läget och mer och uppdaterad information kommer inom kort. ⚫

Förening

OF Senior har årsmöte i mars OF SENIORS ÅRSMÖTE äger rum den 23 mars på Militärsällskapet i Stockholm. Efter årsmötesförhandlingarna kommer även en representant från flygvapnet att redovisa tillväxten i flygvapnet. Kallelse med årsmöteshandlingar mejlades

46 Officerstidningen nr.2, 2022

ut i mitten av februari. OF Senior är Officersförbundets förening för dig som gått i pension. Om du är pensionär, men inte har fått mejl från föreningen beror det på att du antingen inte är medlem i föreningen eller att du inte har en giltig mejladress i medlemsregistret. På

Officersförbundets webbplats kan du anmäla ditt medlemskap i OF Senior och du kan även ändra mejladress. Får du problem kan du kontakta OF Senior på mejl på ofsenior@officersforbundet.se eller förbundets kansli så får du hjälp. ⚫


Betala din medlemsavgift via e-faktura eller autogiro

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

Gör det enkelt för dig själv och anmäl att du vill ha e-faktura eller autogiro via din internetbank. Väljer du att betala via pappersfaktura är kostnaden 10 kronor extra per faktura så spara pengar och välj det bästa för miljön!

Förhandling

Tre avslutade tvister under vintern Under vintern har Officersförbundet avslutat tre tvister med Försvarsmakten. Tvisterna rör övertid, anvisat boende samt överuttag vid beredskap.

mar att göra mer övertid än vad som är tillåtet. Enligt arbetstidsavtalet får en individ beordras att göra max 50 timmar per månad om inte överenskommelse gjorts med officersföreningen. De tre medlemmarna hade beordrats att göra mellan 55,5 timmar och 75 timmar övertid. Någon överenskommelse med OF fanns inte. Officersförbundet fick 15 000 kronor i skadestånd. – Officersförbundet vill först och främst att alla avtal och lagar som finns ska efterföljs. Tvisterna är en sista utväg när dessa inte efterföljs. Tyvärr är det här är bara toppen på ett isberg. Officersförbundet har till exempel under 2021 fått 163 000 kronor i skadestånd för att chefer i Försvarsmakten inte följt kollektivavtalen. De pengarna skulle Försvarsmakten troligtvis kunnat använt till annat, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på förbundet med ansvar för tvisterna. ⚫

Den 28–29 mars har förbundet Avtals och utbildningskonferens, följt av Förbundskonferens den 29–30 mars. Avtals-och utbildningskonferensen kommer fokusera på föreningsstöd, rekrytering och lön. Uppdatering med information och frågestund kring trebefälssystemet kommer också få speciellt fokus. Under förbundskonferensen som följer kommer förbundet hålla de ceremonier, det vill säga medaljutdelning, utnämnande av hedersmedlemmar samt avtackning av förtroendevalda, som inte kunde genomföras fullt ut under förbundsmötet 2020. Foto: Istock

UNDER 2020 BEORDRADE F 7 sju medlemmar att fullgöra mer beredskap än vad som är tillåtet. Enligt arbetstidsavtalet får en individ beordras att fullgöra 1 000 timmar beredskap per år. De sju medlemmarna hade beordrats att göra mellan 1 000,33 timmar och 1092,50 timmar under 2020. Officersförbundet fick därför 15 000 kronor i skadestånd. Under 2021 hade Amfibieregementet vid ett flertal tillfällen inte informerat OF Amfibiekåren att de beslutat om anvisat boende vid utbildningar. Enligt rörlighetsavtalet ska arbetsgivaren informera officersföreningen innan de beslutar att anvisa boende. Officersförbundet fick därför 15 000 kronor i skadestånd.

LIVGARDET BEORDRADE UNDER 2020 tre medlem-

Avtals-och utbildningskonferens och Förbundskonferens i slutet av mars

Utbildning

Vårens kurser för förtroendevalda SOM FÖRTROENDEVALD i Officersförbundet finns en rad möjligheter att fördjupa dina kunskaper. Besök officersforbundet.se/kurser för mer information och anmälan.

Grundkurs i avtal och arbetsrätt (GIAA) Kursen ger dig utökade kunskaper om både arbetstidsavtalet och rörlighetsavtalet. Du kommer få lära dig mer om att vara statligt anställd samt de lagar som skyddar dig som arbetstagare, exempelvis LAS. Kursen behandlar även MBL, vilket är den lag som ger oss som facklig organisation rätten att förhandla med arbetsgivaren i vissa frågor. Deltagare bör ha gått lokal facklig grundkurs. När och var: 26–28 april på Quality Hotel Win i Haninge. Sista anmälningsdag 21 mars. Kurs för ledamot i OrgE Personalförsörjningsnämnd Kursen ger utökade kunskaper om Försvars-

maktens personalförsörjning, skolsystem, regelverk och styrdokument inför urvalsarbete. Kursen belyser även fackets roll vid urval på lokal och central nivå och exemplifierar vilken metod som kan användas för fackliga ledamöter. Målgruppen är du som är ledamot i Personalförsörjningsnämnd vid OrgE (motsvarigheten till nominerings-, befordrings- och antagningsnämnd). När och var: 11-12 maj på Quality Hotel Win i Haninge. Sista anmälningsdag 8 april. Arbetsmiljörätt för chefer Kursen behandlar den juridiska och straffrättsliga aspekten av arbetsmiljölagstiftningen och målgruppen är du som är chef och har delegerade arbetsmiljöuppgifter eller på annat sätt arbetar med arbetsmiljöfrågor eller du som är intresserad av att utveckla dig inom arbetsmiljöområdet. När och var: 17 maj på Quality Hotel Win i Haninge. Sista anmälningsdag 18 april. ⚫

Snart är det dags! Officersförbundet på rundresa 2022–2023 Under hösten 2022 – våren 2023 kommer Officersförbundets styrelse och kansli att genomföra en rundresa i syfte att besöka medlemmarna i sin dagliga arbetsmiljö på förbanden, stärka våra officersföreningar och utbilda dess styrelser, samt träffa förbandsledningar. Med diverse aktiviteter kommer fokus vid besöken att ligga på lön, rekrytering och arbetsmiljö. Nu pågår arbetet för fullt för att boka in tider och platser. Det är med stor glädje vi nu äntligen kan ses och fortsätta utveckla förbundet tillsammans. Mer information kommer under våren så håll utkik! Officerstidningen nr.2, 2022 47


Porträttet Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officers­ förbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är, och vad som får dem att engagera sig.

Efter värnplikten återvände Jessica till det civila, men hon saknade marinen och sökte därför till specialist­ officersutbildningen.

» Vi tjänar alla på att jobba med vår arbetsmiljö« Efter att ha arbetat både i det militära och det civila vet Jessica Sundin att hon föredrar det militära. Nu balanserar hon sitt arbete som luftförsvarsofficer med sitt fackliga engagemang – och brinner för likabehandling. Text: Cecilia Gustafsson Foto: Andreas Blomlöf

N

är Jessica gick tredje året på gymnasiet skrev hon ett projektarbete om vägen till att bli marinofficer. Hon hade länge varit intresserad av marinen och officersyrket och hennes plan var därför att göra värnplikten och sedan studera vidare till marinofficer. Hon gjorde värnplikten som stridsledningsoperatör för luftför48 Officerstidningen nr.2, 2022

svar på HMS Nyköping på Tredje sjöstridsflottiljen. Visbykorvetterna var på den tiden på provturverksamhet och Jessica var med och testade alla system och sensorer innan korvetterna skulle levereras till Försvarsmakten. – Jag trivdes verkligen, besättningen var toppen, det fanns en bra arbetskultur som gjorde att vi arbetade bra ihop, säger Jessica. Hon muckade, men ställdes inför ett ultimatum av sin dåvarande sambo – honom eller uniformen. Hon valde den dåvarande sambon, trots drömmen om att fortsätta inom marinen. Så hon arbetade några år innan hon studerade service management med fokus på organisation och ledarskap vid Lunds universitet. – Jag har ett genuint intresse för arbetsmiljöfrågor och ledarskap och genom studierna fick jag fler verktyg för hur


man aktivt kan arbeta med det, säger Jessica. EFTER EXAMEN ARBETADE hon på flera civila arbetsplatser, men hon kom på sig själv med att jämföra sina arbetsplatser med marinen och tiden på HMS Nyköping och hon saknade arbetskulturen som funnits ombord. – Den tiden satte ribban. Det jag tycker om med Försvarsmakten och marinen är att alla har en viktig funktion ombord på ett fartyg, man måste vara en team player, annars har man inte på ett fartyg att göra, säger hon. 2015 bestämde Jessica sig för att gå tillbaka till Försvarsmakten och söka till specialistofficersutbildningen med inriktning ytstrid luftförsvar på Tredje Sjöstridsflottiljen. – Jag fick ett positivt bemötande och träffade flera kompisar från värnplikten som studerat och arbetat vidare. Jag var lite orolig innan för att jag skulle vara äldre än mina kursare, men jag var i mittenspannet, säger hon. Utbildningen vid Sjöstridsskolan var 20 månader lång och blev en blandad upplevelse. Jessica kände att det var bra och rätt utbildning, men det blev en tuff tid också då hon blev utsatt för kränkande särbehandling och sexuella trakasserier av några kursare. – Det var verkligen tufft. Jag fick dock ett enormt stöd från Sjöstridsskolan och min framtida personalchef på Tredje Sjöstridsflottiljen. Jag fick även stöd av min närmaste facklig förtroendevalda då jag var medlem i förbundet även som kadett. Det hela resulterade i att två av kursarna blev avskilda från utbildningen då de ansågs varit drivande. Jag överlevde det och tog examen 2016, men efter det som hände har det här med arbetsmiljöfrågor och likabehandling har blivit ett hjärtebarn för mig, säger hon.

uella trakasserier, men det krävs civilkurage för att säga ifrån. Det finns en viss tystnadskultur i Försvarsmakten, men det är viktigt att kunna prata om både det som är bra och dåligt. Jag försöker väl gå före till exempel ställer jag ofta frågor som jag vet att andra inte har koll på och vill ställa, men inte vågar, säger hon. DET ÄR EN utmaning att balansera den ordinarie tjänsten med det fackliga förtroendeuppdraget. Förra året blev Jessica också arbetsplatsombud och listförhandlare. Hon kände att om ingen annan ställde upp var det bättre att det blev hon än någon som bara blev pekad på. Nu bor hon också sedan två år i Stockholm och pendlar till Karlskrona. – Det är mycket arbete som väntar. På mitt fartyg uppmuntras nya tankar och idéer, fartygsledningen är oftast positiv, så det känns bra, men det är klart att det fackliga arbetet inte stannar av och jag ska både kunna leverera i min ordinarie tjänst och som facklig. Jag vill kunna slutföra mina individuella uppgifter så effektivt som möjligt, balansera det med att vara en god sjöman och stötta mina kollegor där det behövs och på så sätt bidra till att vi bli bättre tillsammans och därmed även farligare för fienden, säger Jessica. ⚫

» Alla har en viktig funktion ombord på ett fartyg, man måste vara en team player, annars har man inte på ett fartyg att göra.«

HON HAR SEDAN examen arbetat på Visbykorvetter bland annat HMS Nyköping och sedan två år tillbaka tillhör hon Fjärde Sjöstridsflottiljen och ingår nu i PTK Gävle. Just nu genomför Jessica provturer med HMS Gävle. Hon trivs och är också tjänstegrenschef med ansvar för två befäl och två sjömän. – Det är spännande att vara med och testa och utveckla luftförsvaret. Samtidigt som det är stort fokus på ledarskap och att motivera och stärka kollegorna. Det är en utmaning också, det som stärker den ena kanske inte stärker den andra. Jag vill att alla går till jobbet och känner att de har meningsfulla arbetsuppgifter, säger hon. Under utbildningen hade Jessica som sagt kontakt med sin närmaste fackligt förtroendevalda och när hon började arbeta blev hon invald först som suppleant och sedan, på senaste årsmötet för en månad sedan, som ledamot i styrelsen för Kustflottan OF. När det blev dags att fördela ansvarsområden var det självklart för Jessica att hon ville arbeta med arbetsmiljö och likabehandling. – Vi tjänar alla på att jobba med vår arbetsmiljö, vi kan bli så mycket bättre på det och i förlängningen är det alla, också Försvarsmakten, som tjänar på det. Det värsta jag vet är orättvisor, det är bara en promille av alla som till exempel håller på med kränkande särbehandling och sex-

Jessica Sundin

Ålder: 35 år. Fackliga uppdrag: Arbetsplatsombud, listförhandlare, ledamot i Kustflottan OF 2020-. Bakgrund i korthet: Värnplikt HMS Nyköping 2007, SOU inriktning ytstrid luftförsvar Sjöstridsskolan, luftförsvarsbefäl HMS Härnösand, HMS Nyköping, HMS Helsingborg och luftförsvarsofficer HMS Gävle. Bor: I Stockholm. Familj: Mamma, pappa, en yngre syster och systerns hund. På fritiden: Styrketränar på SATS, springer med TSM Running, läser böcker, umgås med familj och vänner.

Under utbildningen till specialistofficer blev Jessica utsatt för kränkande särbehandling och sexuella trakasserier av några kursare. Två kursare ansågs drivande och blev avskilda från utbildningen.

Officerstidningen nr.2, 2022 49


Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren. Har du en fråga? Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

Fråga förbundet Måste jag jobba vid FM-dygnskompensation? Jag är planerat ledig för FM-dygnskompensation. Nu säger chefen att jag måste jobba. Vad gör jag? När du är planerad för uttag av kompledighet i lista så kan du jämföra det med att vara nollplanerad, det vill säga att du är tjänstgöringsfri/ ledig. Om det då uppstår ett oförutsett behov att arbete och det inte kan lösas av de som har planerad arbetstid så kan arbetsgivaren använda övertid den som är frivillig ska dock användas i första hand. Arbetsgivaren kan begära att du arbetar övertid med högst Hittar inte pappersfakturan Hej! Jag betalar vanligtvis min medlemsavgift med pappersfaktura, men jag hittar inte fakturan. Hur gör jag för att betala avgiften i tid?

Om du loggar in på förbundets webbplats officersforbundet. se med BankID och klickar dig fram till ”Mina sidor” och ”Mina fakturor” kan du se

Kansliet: Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

50 Officerstidningen nr.2, 2022

50 timmar under en kalendermånad samt högst 200 timmar per kalenderår. Ytterligare regler finns för vem/vilka som inte får tas i anspråk för övertidsarbete – i ditt fall så får du övertidsersättning om du arbetar den dag du är planerat kompensationsledig. Kompensationsledigheten förbrukas dock eftersom den ersätts med övertid för att det är arbetsfri dag. Om du är förhindrad och har godtagbara skäl så ska du tala om det för din chef som då bör söka annan frivillig. I slutändan har dock arbetsgivaren rätt att beordra övertid.

dina betalningsuppgifter där. Vi skulle dock rekommendera att du via din internetbank betalar din avgift via autogiro eller e-faktura. Då slipper du det här problemet, du sparar då 10 kronor per faktura och det är bra för miljön! Maria Jensfelt, kanslistöd

Patrik Larsson, ombudsman te ta ut tre veckors semester i juli, men jag vill hellre spara semester för en längre resa i höst. Kan han verkligen tvinga mig att ta min semester då?

Hej! Jag planerar inför semestern och min chef har sagt att jag mås-

Om du vill ha semester utanför ordinarie semesterperiod är det viktigt att vara ute i god tid med din begäran. Det enda du egentligen har rätt att kräva när det gäller semester är

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare

Kanslistöd: Marie Eriksson, teamledare

Conny Jansson, Peter Löfvendahl, LarsJohan Nordlund, Olle Löfmark (tjänstledig)

Carina Viklund, Maria Jensfelt

Planering av semester

Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare

Kommunikation: Jesper Tengroth, teamledare (tjänstledig)

Patrik Larsson, Elina Meyer, Greta Borg, David Lidwall

Jennie Timgren, Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

fyra veckors sammanhängande ledighet i perioden juni–augusti. I övrigt är det arbetsgivaren som beviljar semester utifrån vad verksamheten tillåter. Skulle det vara så att du har fått ett avslag på din semesteransökan men upplever det som att din frånvaro inte skulle få någon negativ inverkan på verksamheten kan det bli föremål för en MBL-förhandling. Kontakta din officersförening så kan din närmsta förtroendevalda hjälpa dig och ge råd i hur du ska gå vidare. Lycka till! Patrik Larsson, ombudsman

Ingångslönen för plutonchef

Hej! Jag ska bli plutonchef. Vad är ingångslönen för en plutonchef? Den lägsta lönen en plutonchef kan ha är 30 000 kr sedan oktober förra året, men din lön ska vara individuell och baseras på vilka arbetsuppgifter och ansvar du har och övriga krav som arbetsuppgifterna ställer. Det kan betyda att du ska ha en högre lön än 30 000 kr. Mitt råd till dig är att du kontaktar din officersförening och närmaste förtroendevalda för att ta reda på hur det ser ut på just ditt förband och för att få stöd. Elina Meyer, ombudsman

Officersförbundets förtroende­valda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi Adress: Officersförbundet, Box 5338 102 47 Stockholm Telefon: 08-440 83 30 Fax: 08-440 83 40 E-post: kansliet@officersforbundet.se


Kostnadsfri rådgivning

Få ett starkt skydd som passar dig och ditt yrke If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden. Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som är anpassat för dig.

Färist Mobile. I nationens tjänst

• Personförsäkringar som gäller t. ex. vid utlandsuppdrag och risksporter (vilket vanliga personförsäkringar inte gör).

Många samhällsviktiga myndigheter, från påverkan och fungerar även att bli en ledande leverantör • Kostnadsfri rådgivning för att hjälpa dig välja rätt försäkringsskydd utifrånmålet dina behov. organisationer och företag arbetar i som en yttre gräns. Det innebär att inom EU. Som ett oberoende företag utsatta miljöer med känslig information.

all trafik är skyddad vare sig det är

samarbetar vi med näringsliv och

• Dessutom minst 15% rabatt på din hemförsäkring och 5% på bilförsäkringen. Tutus har därför utvecklat en säker röstsamtal, meddelanden, e-post myndigheter för att erbjuda pålitliga, smartphone, Färist Mobile som skyddar eller data. Färist Mobile System är verksamheter med säkerhetskänslig granskat och godkänt av svenska information. och europeiska myndigheter. medlemsförmåner finns på if.se/officersforbundet. Eller ring

Allt om dina berättar vi mer.

If i samarbete med

Tutus egna operativsystem med stark diskkryptering och externa nycklar skyddar känslig information och en VPN tunnel isolerar kommunikationen

Tutus är marknadsledare av godkända och certifierade kryptooch IT-säkerhetsprodukter i Sverige och vi gör stadiga framsteg mot

säkra och kostnadseffektiva säkerhetslösningar som kan möta dagens säkerhetsbehov. 0770-82 00 01 så För information kontakta Mikael Andersson på mikael@tutus.se eller läs mer på www.tutus.se


en nr 2 -08.qxp

2008-02-21 10:20 SidaBox 365338, 102 47 Avs: Officersförbundet,

Officerstidningen nr 2 -08.qxp

2008-02-21

10:20

STOCKHOLM

Sida 36

POSTTIDNING B DNINGPOSTTIDNING B Avs: Officersförbundet, B Box 5338, 102 47 STOCKHOLM Avs: Officersförbundet

Avs: Officersförbundet, Box 5338, 102 47 STOCKHOLM sförbundet, Box 5338, 102 47Box STOCKHOLM 5338, 102 47 Stockholm

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 0 1 1 9 0 0

Rustar för framtiden

baesystems.com

DIN MYNDIGHETSLEVERANTÖR AV 5.11 TACTICAL

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit 5.11 Showroom | Warfvinges vägen 30 del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagnsoch till pågående renovering av 08-410 700stridsfordonsfamiljerna 88 | order@safe4u.se Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.

SAFE4U advert_210x240mm.indd 1

Vi stödjer

01/02/2018 10:24


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.