Officerstidningen nr 1, 2022

»Vi behöver reducera den administrativa bördan som i vardagen försvårar krigsförbandsutvecklingen.«

För dig som är medlem i Officersförbundet

1

nr.

2022

www.officersforbundet.se

fördjupning Kvar i tjänst efter uppnådd pensionsålder. analys Mer pengar ger inte automatiskt ökad försvarsförmåga. trebefälssystemet Flera oklarheter kring utbildning i samband med omgalonering.

Hon leder själavården Som fältprost leder Jenny Ahlén all militär själavård i Försvarsmakten. Trossamfundens roll i totalförsvaret är en aktuell fråga, likaså hur själavården ska utvecklas.

EN SÄKER SMARTPHONE TIGER

Tiger/R Tiger/R–– säker säker smartphone smartphone och och platta platta baserad baserad på Samsung KNOX

Vi utvecklar säkra mobiler och plattor för att du skall kunna Vi utvecklar säkra mobiler och plattor att du skall tala ostört. Vi kallar dem Tiger/R ochför utrustar demkunna alltid tala ostört. Vi kallar dem Tiger/R och utrustar dem alltid med Sectra Mobile VPN. med Sectra Mobile VPN.

Sectra SectraCommunications CommunicationsAB AB• •communications@sectra.com communications@sectra.com• •communications.sectra.com communications.sectra.com

Förbundsordföranden:

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 38–42.

Instabil basplatta i en orolig värld

S

å har vi klivit in i ett nytt år. Pandemin präglar fortfarande vardagen i hela världen, men jag hoppas att vi börjar se ljuset i tunneln med den mildare omikronvarianten av covid-19. Utöver pandemin så påverkas vår vardag av det utmanande säkerhetspolitiska läget i Europa och dess närhet. I Turkiet, ett land med lång gräns mot EU och dessutom en av världens 20 största ekonomier, har man haft en inflation på 30 procent i december. Förtroendet för den turkiska liran är mycket låg. Ett land med svajig ekonomi och krympande medelklass skapar inte bra förutsättningar för säkerhetspolitisk stabilitet, och president Erdoğan ifrågasätts mer och mer.

Men det är läget i Ukraina med direkt EU-gräns till Rumänien, Ungern, Slovakien och Polen, som skapar de direkta utmaningarna för den europeiska säkerhetsordningen. De stora aktörerna står på tå och USA försöker agera tydligt, med flera. Nato sluts samman allt hårdare.

Putins agerande skapar därmed precis det han säger sig frukta, ett tydligt sammansvetsat Nato med hög operativ förmåga och beredskap nära Rysslands gränser. I skrivande stund är utgången av samtalen mellan USA och Ryssland inte klar, men jag hoppas att man besinnar sig och hittar konstruktiva lösningar.

Det är därför besvärande att det två år in i försvarsbeslut 2020 – sju år efter fokuseringen på basplattan – ännu pratas om brister av grundläggande ammunitionsbehov.

Det hämmar förstås vår operativa förmåga. Riksrevisionens rapport om försvarsbeslut 2015 (RIR2021:23) belyser även utmaningarna med materiel-tjänsten; ”Försvarsmakten har tappat kompetens när det gäller krigsplacering av materiel, och under perioden av nedskärningar och fokus på internationella insatser försvann systematiken i arbetet med utrustningslistor. Försvarsmakten har tvingats hitta nödlösningar för att lösa problemen, men detta har i sin tur lett till brister.”

Håller du med?

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

»Med anledning av läget i Ukraina och närområdet reses förstås en hel del frågor om vår egen samlade förmåga.«

MED ANLEDNING AV det spända läget reses förstås frågor om vår egen samlade förmåga. Redan i försvars-beslut 2015 talade både dåvarande ÖB Sverker Göranson och försvarsminister Peter Hultqvist om behovet av att satsa på bottenplattan i vår operativa förmåga. Bottenplattan exemplifierades med grundläggande behov av en fungerande personalförsörjning, logistik och ammunition samt grundläggande materiel på grupp- och soldatnivå utöver satsningar på större materielprojekt som Gripen E/F och ubåt A26 samt den omtvistade brigadförmågan.

OMSTÄLLNINGEN AV FÖRSVARSMAKTEN är svår. Kompetenser och rutiner har försvunnit, vilka är svåra att återta. Samtidigt har det varit dyrt att vara fattig med materiella brister. Vi ser att tunga materielprojekt har trängt undan behovet av det mest nödvändiga. Vissa materielsystem, som till exempel C-130, har nu livstidsförlängts så många gånger att jag har tappat räkningen. Transportdivisionen på F 7 lappar och lagar på ett beundransvärt sätt, dock sjunker flygtidsuttaget då varje flygtimme kräver allt fler underhållstimmar.

Problemet ska varken underskattas eller överdrivas men beredskap och operativ effekt måste vara i fokus. Det finns därför skäl att fintrimma ÖBs egen avvägning så att grundläggande behov bättre tillgodoses. Politiken måste vara beredd att skjuta till extra medel.

Försvarsviljan är hög i Sverige och det Stockholm den 21 januari 2022 förfaller finnas gott stöd bland befolkLars Fresker ningen för att just i dessa tider skjuta till Förbundsordförande ”beredskapspengar”. ⚫

Officerstidningen nr.1, 2022 3

INNEHÅLL, NR 1 2022:

14

24 » För att Försvarsmakten ska kunna ta nästa steg och öka förmågan ytterligare bör vi säkerställa att vi gör rätt saker. « Niklas Wiklund, i en krönika om att mer fokus behövs på krigsförbandens förmågetillväxt.

AKTUELLT 7 | Militära förstärkningar på flera platser i landet

8 | Fortsatt brist på utrustning till kvinnor

10 | FHS utlovar fler disputerade chefer och lärare

I FOKUS 14 | Trebefälssystemet 4 Officerstidningen nr.1, 2022

37

34

FÖRDJUPNING 18 | Pension och enskilda överenskommelser MÖTET

7 KRÖNIKA 34 | Niklas Wiklund: Mer fokus på krigsförbandens förmågetillväxt

24 | Fältprost Jenny Ahlén

NOTERAT 37 | Bästa helikopterscenerna på film enligt HerrFlax

ANALYS 30 | Mer pengar ger inte automatiskt ökad förmåga

FÖRBUNDSNYTT 39 | Sök medel för kompetensutveckling

om själavårdens roll i Försvarsmakten

40 | Porträttet: Michael Lund-

ström, huvudskyddsombud i marinen

42 | Fråga förbundet: Vad händer om jag blir sjuk under mina studier?

Hur ser riskanalysen ut egentligen?

I

maj förra året fattades beslutet om slutligt införande av trebefälssystemet. På Högkvarteret har en arbetsgrupp bildats för att bland annat reda ut frågor som är otydliga och stödja linjecheferna i genomförandet av implementeringen av trebefälssystemet. Gruppen ska arbeta utifrån den riskbedömning som Försvarsmakten genomförde inför beslutet förra våren. Hur ser egentligen riskanalysen i sin helhet ut? Det har vi på Officerstidningen inte kunnat få något ordentligt svar på när vi har begärt ut handlingarna i fråga.

» Någon analys av konsekveser presenteras inte med hänvisning till sekretess «

De resultat av riskbedömningen som vi har fått ta del av innehåller endast en uppräkning av identifierade och potentiella risker.

Riskerna som lyfts fram i analysen är bland annat att personer inte klarar av studierna vid högre utbildningar, okunskap kring behovet av förändring och otydliga bestämmelser. Någon analys av sannolikhetsgrad, konsekvenser eller åtgärdsplaner presenteras inte med hänvisning till sekretess. Vi kommer givetvis att fortsätta att försöka att få ut fler handlingar som rör riskanalysen.

Till detta nummer har reporter Linda Sundgren tittat närmare på vad som händer i frågan kring införandet av trebefälssystemet just nu. Kaptenen Johan är en av de 1 800 NBO-officerare i organisationen som berörs av beslutet. ”Jag hade kunnat acceptera det här om Försvarsmakten tydligt kommunicerat ut vad det är som kommer att bli så mycket bättre jämfört med det vi har i dag. Vi är lojala mot Försvarsmakten, men vi vill ha en förklaring till varför man agerar som man gör och det har arbetsgivaren inte lyckats förmedla”, säger Johan till tidningen. Även om Försvarsmakten gått ut med artiklar med lägesrapporter om införandet verkar det alltjämt finnas många frågor hos de berörda. Läs mer på sidorna 14–17.

JOSEFINE OWETZ OMSLAGSFOTO: Johan Alp

Chefredaktör

REDAKTION OCH KONTAKT CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se REPORTER & REDAKTÖR Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se GRAFISK FORM Torino 08-400 201 77 mail@torino.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Emmeli Nilsson, Gerd Eriksson, Johan Alp, Anna-Maria Stawreberg.

NUMMER 1, 2022 Officerstidningen ges ut av ­Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers­ förbundets policy/uppfattning.

För insänt ­material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 12.

WEBB www.officerstidningen.se TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm BESÖKSADRESS Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 2, 24 februari.

Nr 3, 5 april.

TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

Officerstidningen nr.1, 2022 5

NÄSTA GENERATIONS VAPENFAMILJ ÄR HÄR! SIG SAUER är utvalda av US ARMY för Next Generation Squad Weapon System Program. SIG SAUERs NGSW-AR- och NGSW-Rifle, är tillsammans med den första av sitt slag 6,8 mm hybridammunition och signaturdämpare nästa tekniksprång inom verkansområdet.

MCX RATTLER - 5.56x45 PDW MED VIKBAR KOLV I 5,56

MCX SPEAR - 7.62x51 KARBIN OCH SKARPSKYTTE VAPEN I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

MG - 7.62x51 LÄTT KSP I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com

sigsauer.com

/Aktuellt Försvarsmaktens roll i säkerhetsskyddslagen stärks

ƀ Tillsammans med Säkerhetspolisen blir Försvarsmakten samordningsmyndighet för de 13 tillsynsmyndigheter som ansva-

rar för att kontrollera att myndigheter och företag följer rådande säkerhetsskyddsbestämmelser.

Det uppger Försvarsmakten på sin webbplats. De båda samordningsmyndigheterna ska bland annat förmedla metodstöd och

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym.

Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

relevant hotinformation till tillsynsmyndigheterna. Lagändringen ger också tillsynsmyndigheterna större befogenheter att kräva tillgång till information och de kan besluta om viten eller sanktionsavgifter mot verksam-

Foto: Emy Åklundh / Försvarsmakten

Närvaron på Gotland har förstärkts av den operativa beredskapsstyrkan.

SÄKERHETSLÄGET

Militära förstärkningar på flera platser i landet De senaste veckorna har Försvarsmakten omfördelat resurser för att förstärka militära förmågor runt om i landet. Anpassningen sker efter en ökad rysk aktivitet i Östersjön och den ryska mobiliseringen vid Ukrainas gräns. Försvarsmaktens närvaro på Gotland har utökats i form av den operativa beredskapsstyrkan.

"SÄKERHETSLÄGET I VÅRT närområde har

q varit allvarligt en längre tid och den

senaste händelseutvecklingen har stärkt den bilden ytterligare", sa Försvarsmaktens insatschef generalmajor Michael Claesson i en artikel på myndighetens webbplats den 13 januari om att Försvarsmakten omfördelade resurser för att förstärka militära förmågor på flera oli-

ka platser i landet. Förstärkningen sker bland annat efter en ökad rysk aktivitet i Östersjön, med inslag som avviker från normalbilden, enligt Försvarsmakten.

– På Gotland kommer det med säkerhet synas, men vi omdisponerar resurser på fler platser än så. Sammantaget berör det förmågor ur samtliga stridskrafter, sa Michael Claesson vidare.

Den 15 januari meddelade myndigheten att den operativa beredskapsstyrkan, med personal och materiel från Norrbottens regemente, var på plats på Gotland och hade börjat lösa sina uppgifter. De tillförda förbanden underställs 181:a pansarbataljonen, som är Gotlands regementes stående förband. /JOSEFINE OWETZ

heter som inte följer säkerhetsskyddslagstiftningen. Förändringarna infördes den 1 december 2021. /LS

Nytt it-förband för väpnad cyberstrid ƀ Under året kommer ett nytt it-förband (2. ITF) att etableras i Linköping. Det uppger Försvarsmakten på sin webbplats.

Förbandet är utformat för väpnad strid i cybermiljö och har till uppgift att skydda Försvarsmaktens ledningssystem mot intrång och angrepp, såväl proaktivt som reaktivt. 2:a ITF är ett eget krigsförband som organisatoriskt tillhör Försvarsmaktens telekommunikationsoch informationssystemförband, FMTIS. Rekryteringen till förbandet har påbörjats men det beräknas vara fullbemannat först år 2027. /LS

»Vi ska aldrig bli tagna på sängen.

Vi ska alltid vara beredda. « Det säger Försvarsmaktens insatschef generallöjtnant Michael Claesson i en artikel på myndighetens webbplats den 26 december. Detta apropå Försvarsmaktens ständiga arbete med en aktuell och relevant lägesbild av den militära aktiviteten i närområdet. ”En korrekt lägesbild är avgörande för att jag ska kunna göra rätt bedömningar och vidta de åtgärder och anpassningar som situationen och omvärldsläget kräver, oavsett om det är på annandag jul eller en vanlig vardag”, säger insatschefen vidare.

/Aktuellt JÄMSTÄLLDHET

Fortsatt brist på utrustning till kvinnor Trosor som skaver och bh:ar som riskerar att ge köldskador.

Pliktrådets nya rapport visar att det fortsatt finns stora brister vad gäller jämställd materialförsörjning i Försvarsmakten.

2025 SKA FÖRSVARSMAKTEN ha en jäm-

q ställd materialförsörjning om allt går

nöjda med uniformer, kroppsskydd och övrig utrustning, något som resulterat i projektet Jämställd materialförsörjning, som startade hösten 2019.

– Det här är ett projekt som finns på högsta ledningens agenda. Och det är ett projekt som prioriteras. Det handlar helt enkelt om att vi blir farligare för fienden om vi blir jämställda, då bättre personlig materiel ger högre stridsvärd, säger Per Öster vid Resursproduktionsenheten på Högkvarteret, som leder arbetsgruppen.

enligt plan. Men fortfarande återstår flera brister att åtgärda. Pliktrådet, det centrala medinflytandeorganet för värnpliktiga, släppte i december en rapport med titeln "Skav, värk och underkläder åt värnpliktiga kvinnor". ”Under Pliktrådets besök vid samtliga utbildningsorganisationer har vi i samtal med en stor del av de värnpliktiga samt många försvarsmaktsanställda kunnat konstatera en allvarlig och generell brist på utrustning specifik för kvinnor. » Så fort vi Tilldelningen av underkläder i upphandlat en form av trosor och bh:ar är dels fungerande bh otillräcklig, dels finns flera brisoch trosa är jag ter i de olika persedlarnas konövertygad om att struktion”, skriver Pliktrådets vi kommer att Olof Wärmländer i rapporten. anskaffa dessa Situationen är känd sedan tidigare. Kvinnor i Försvarsplagg på bred makten har länge varit missfront. «

Foto: FMV

I arbetet med det nya nordiska uniformssystemet tas modeller som är anpassade både för män och kvinnor fram.

8 Officerstidningen nr.1, 2022

PER ÖSTER MENAR att det är vik-

tigt att ta hänsyn till Pliktverkets rapport som visar att trosorna är för trånga i låren och ger skavsår, eller där bh:n av så kallad komfortmodell har dragkedja vilket medför skavsår och där sportmodellen inte ger tillräckligt med stöd.

– Det här är exempel på felköp som har gjorts där vi inte fullt ut tog tillvara på brukarnas synpunkter. Dessutom var processen för anskaffning något oklar och inte fullt uppstyrd. Så fort vi upphandlat en fungerande bh och trosa är jag övertygad om att vi kommer att anskaffa dessa plagg på bred front.

Enligt Per Öster pågår upphandling just nu, men eftersom det föreligger kommersiell sekretess kan han inte kommentera när anskaffning kommer att ske.

2025 ska Försvarsmakten ha en jämställd materialförsörjning om allt går enligt plan, men flera brister återstår att åtgärda.

Försvarsmakten ska vara en arbetsplats där alla medarbetare varje dag får möjlighet att prestera så bra som möjligt, under rättvisa förutsättningar, fortsätter han: – Om samtliga medarbetare har utrustning som passar ökar vår operativa förmåga och effekt. Men om medarbetare tvingas verka med utrustning som inte passar, då är det inte bara en rättviseaspekt, då handlar det även om risker, säger Per Öster.

Sedan projektet startade har projektgruppen gått igenom de avvikelserapporter som kommit in. Det handlar om över 4 000 klagomål om såväl funktion, som kvalitet och passform: Kroppsskydd som skaver över höfterna alternativt är för trånga för den som har stor byst, för stora handskar som medför att människor med mindre händer får svårt att skjuta, hjälmar som åker ner över ögonen och försämrar sikten. Byxor som är trånga över ben och höfter. Kängor som är så breda att fötterna halkar runt i dem.

– Projektet har resulterat i 62 punkter som ska ses över, säger Per Öster, och poängterar att även om det än så länge handlat om personlig utrustning, är målet att se över all materiel.

– Det är naturligtvis viktigt att hela materi-

Foto: Försvarsmakten

Foto: Joel Thunberg / Försvarsmakten

HALLÅ DÄR… …överste Johan Axelsson, chef för Ledningsregementet, där de värnpliktiga i december skickades hem efter larm om olämpligt beteende. Förbandet har nu polisanmält flera händelser.

elförsörjningsprocessen ska vara jämställd, inte bara den personliga utrustningen. Om AK 5:an inte passar den som har en liten hand, hur ska hon eller han kunna prePer Öster stera sitt yttersta när det kommer till att skjuta, till exempel.

Elias Nyström, chef för enheten soldatutrustning på Försvarets materielverk, FMV, håller med Per Öster: – FMV har tillsammans med Försvarsmakten en skyldighet att skapa de bästa förutsättningarna för personalen att verka i, säger han.

UNDER ÅRET SOM gått har ett materielprojekt

som prioriterats varit NCU (Nordic Combat Uniform) med modeller som är anpassade både för män och kvinnor.

– NCU:n har provats ut genom att vår personal under sex månader har testat den. Här har sex förband, där 60 procent varit kvinnor och 40 procent män, använt den under olika förhållanden och därefter har det gjorts en generell utvärdering utifrån de krav som ställts, säger Elias Nyström.

Planen är att uniformen kommer att beställas för leverans till 2024.

– Försvarsmakten är som bekant inne i en period av tillväxt, vilket medför att vi kontinuerligt ser över utrustning och behov. Här lägger vi bland annat fokus på att öka urvalet av artiklar i små storlekar, säger Elias Nyström och ger fältuniform 90 och stridsskjortan som exempel.

Men Per Öster är noga med att poängtera att bara för att de 62 punkterna i projektet uppfylls, innebär inte det att Försvarsmakten blivit en jämställd arbetsplats.

– Det handlar naturligtvis lika mycket om ledarskap som om information. Alla inom Försvarsmakten behöver bli medvetna om varför vi genomför dessa åtgärder, att vi ytterst gör det för att öka vårt stridsvärde.

Ett annat exempel på åtgärder som nu genomförs är den nya versionen av tjänsteuniformen modell 87, som tidigare varit en unisexuniform.

– Nu tar vi fram en design för kvinnor, och en för män. Men eftersom vi har ett stort antal anställda inom Försvarsmakten säger det sig själv att det handlar om stora kvantiteter. Det innebär att det inte går i en handvändning att få fram. Här räknar vi med att vara klara 2025 med preliminär leveransstart 2026, säger Per Öster. /ANNA-MARIA STAWREBERG

→ Vad har framkommit i utredningen av arbetsmiljön för förbandets värnpliktiga?

– De allra flesta värnpliktiga är väldigt nöjda med sin utbildning men det har funnits brister i planering och tid för återhämtning. Vi har också fått information om ett fåtal allvarliga händelser som, om de är korrekt beskrivna, är helt oacceptabla. Utöver detta så har vi också sett brister som kan tyda på en tystnadskultur inom förbandet. → Genomför ni några andra åtgärder?

– Vi har förstärkt uppföljningen genom fler möten med förtroendeorganisationen och med ansvariga befäl. Vi har också arbetat med att införa mer tid för återhämtning och tydligare planering i verksamheten. Vi tar nu fram ett långsiktigt åtgärdspaket som ska adressera tystnadskulturen genom bland annat utbildning av vår personal. → Hur är stämningen efter det som har inträffat?

– Stämningen är god. Alla jag har mött vill bidra till att göra utbildningen bättre för våra värnpliktiga och jag har fullt förtroende för att vi kan göra det tillsammans. / JOSEFINE OWETZ

Officerstidningen nr.1, 2022 9

Foto: Johan Alp

Under året ska Försvarshögskolan åtgärda de brister i vetenskaplig kompetens som Universitetskanslerämbetet kritiserat FHS för.

FÖRSVARSHÖG­SKOLAN

FHS utlovar fler disputerade chefer och lärare

befattningarna.

Under tiden löser FHS underskottet på vetenskaplig kompetens genom delegering.

– Beslut kommer att delegeras Robert Egnell till proprefekterna som redan i dag är disputerade. Våra prefekter och proprefekter har alltid jobbat i stridspar, säger Robert Egnell.

Ledande akademiska befattningar ska innehas av disputerade officerare och den vetenskapliga kompetensen bland lärare och deltagare i högskolans beslutande organ ska öka. Det beskedet ger Försvarshögskolan efter kritiken från Universitetskanslerämbetet.

disputerade officerare. I vissa av högskolans organ ska den vetenskapliga kompetensen öka och fler militärer med forskarutbildning behövs i såväl undervisning som forskning och till olika chefsbefattningar.

– Aktierna för disputerade officerare har stigit något enormt hos oss. Nu måste vi snabbt försöka åstadkomma det som borde ha skett de senaste decennierna och vi behöver jobba för att få fram fler disputerade officerare, säger Robert Egnell och fortsätter: – Det vi gör nu är något FHS ändå hade behövt göra så småningom. Men att vi nu tvingas in i detta samtidigt som vi genomför stora organisatoriska förändringar har bidragit till stor stress och har heller inte gynnat grannsämjan inom organisationen, om man säger så.

Under våren ska UKÄ yttra sig om de åtgärder som Försvarshögskolan planerar att vidta är tillräckliga för att leva upp till högskolelagens krav på vetenskaplighet. /LINDA SUNDGREN

I HÖSTAS SLOG Universitetskansleräm-

q betet, UKÄ, fast att Försvarshögskolan,

individnivå, men störst påverkan har det på fem befattningshavare som i dag saknar vetenskaplig kompetens, två prefekter, en biträdande prefekt och två studierektorer, säger Försvarshögskolans rektor Robert Egnell.

FHS, inte följer högskolelagens krav om vetenskaplig kompetens hos de medarbetare som fattar beslut i ärenden som rör forskning och vetenskap. Strax innan jul lämnade FHS sitt svar till UKÄ om hur lärosätet planerar att HITTILLS HAR INGEN behövt lämnat sin befattåtgärda bristerna. ning, det kommer att ske först till nästa år.

– Vi har tydliggjort vilka befattningar och – Vi har bedömt att det är viktigare att värorgan som kräver vetenna om stabiliteten och att skaplig kompetens, men ha duktiga chefer på plats » Nu måste vi snabbt även vilka som kräver än att genomföra förändförsöka åstadkomma det ringen så snabbt som möjprofessionell militär komsom borde ha skett de petens. Det innebär inga ligt. Men från nästa år vill stora förändringar på vi ha rätt kompetens på senaste decennierna. « 10 Officerstidningen nr.1, 2022

KRITIKEN FRÅN UKÄ innebär ett större behov av

/Aktuellt Pansarvärnsrobot 56 Bill åter ƀ Genom återanskaffning av pansarvärnsrobot 56 Bill ska arméns förmåga att bekämpa pansarfordon stärkas, det skriver Försvarsmakten på sin webb-

plats. Robot 56 Bill (Bofors infantry light and lethal antitank missile) har en medellång räckvidd.

Den infördes i Försvarsmakten 1988 och användes fram till 2013. Robot 56 Bill ska omgående levereras från Försvarets mate-

rielverk, FMV, till en kostnad av cirka 200 miljoner kronor. Samtidigt pågår ett samarbete mellan FMV och Frankrike om en modern pansarvärnsrobot som väntas införas 2025. Den kommer då att ersätta robot 56 Bill. /LS Foto: SAAB

DRÖNARE

»Det är rena vilda västern« Försvarsmakten prövar system för att komma åt de drönare som otillåtet används i anslutning till myndighetens verksamhet.

Kommersiella drönare kan nyttjas för spionage, men också byggas om till vapen.

I DAG FINNS det cirka 400 000 hobby-

q drönare i Sverige, enligt Transport-

10

ƀ Granatgevär Carl Gustaf ska uppgraderas och nya spränggranater anskaffas. Det uppger Försvarsmakten på sin webbplats.

Carl Gustaf M4, eller granatgevär 18 som den också heter, kommer att vara ergonomiskt bättre och bara väga runt hälften så mycket som nuvarande version, enligt FMV. Vapenleveransen till Försvarsmakten väntas ske sent i år.

De nya spränggranaterna ska levereras under 2023. /LS

ut drönare. Ett arbete pågår för att undersöka hur systemen ska kunna användas i enlighet med svensk lag.

– Kommersiella drönare av alla storlekar är ett problem redan i dag och det måste vi få förutsättningar att göra något åt. Situationen kan beskrivas som rena vilda västern, eftersom så många inte följer bestämmelserna, säger överste­löjtnant Ulf Lepp, huvudman för skydd mot drönare i Försvarsmakten, i en intervju på Försvarsmaktens webbplats. /LINDA SUNDGREN

Så många år har helikopter 16, Black Hawk, funnits i Försvarsmakten. Mindre än ett år efter kontraktsskrivning levererades de första helikoptrarna och ytterligare ett år senare var de operativa i den svenska insatsen i Afghanistan. Under sina tio första år har helikopter 16-systemet flugit nästan 23 500 timmar, enligt ett inlägg på Flygvapenbloggen.

Foto: Istock

styrelsen. Bestämmelser för var och hur dessa obemannade farkoster får användas är framtagna, men enligt en artikel på Försvarsmaktens webbplats är det långt ifrån alla som följer regelverket.

Att drönare dyker upp i områden där Försvarsmakten bedriver verksamhet är inte ovanligt.

Kommersiella drönare kan användas för spionage eller byggas om till vapen genom att förses med sprängmedel, vilket skett i flera konfliktområden.

Försvarsmakten har nu köpt in ett antal system med olika funktioner för att slå

Nya Carl Gustaf hälften så tung

Västernorrlands regemente är återinvigt ƀ Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår, I 21, har återupprättats och högtidliga ceremonier har hållits i både Sollefteå och Östersund. Prins Carl Philip deltog i ceremonin i Sollefteå den 16 januari. Valet av datum för återinvigningsdag knyter an till historien eftersom Sverige på samma dag, 16 januari år 1646, upprättade Ångermanlands, Medelpads och Jämtlands regemente, skriver Försvarsmakten i en artikel.

Sedan I 21 avvecklades i samband med försvarsbeslutet år 2000 har viss militär verksamhet funnits kvar i Sollefteå genom Försvarsmaktens hundtjänstenhet och 15:e hemvärnsbataljonen. I Östersund har Fältjägargruppen och 14:e hemvärnsbataljonen funnits kvar.

Västernorrlands regemente är det femte av sex förband som återetableras 2021–2022. / JO Officerstidningen nr.1, 2022 11

Foto: Folk o ch Försvar / Ulf Palm

"Vi befinner oss i en allvarlig säkerhetspolitisk situation", sa överbefälhavare Micael Bydén i sitt anförande på Folk och försvars rikskonferens.

FOLK OCH FÖRSVAR

Säkerhetsläget i fokus på årets rikskonferens Folk och försvars rikskonferens beskrivs som Sveriges viktigaste forum för försvars- och säkerhetspolitik. I år kom den senaste tidens säkerhetspolitiska utveckling i Europa givetvis att dominera samtalen.

DEN MILITÄRA UPPTRAPPNINGEN i östra

ation. Den har utvecklats över tid, men skärptes när Ryssland tillförde betydande mängder säkerhetsordningen, säkerhetspolitiska vägval soldater och materiel till den rysk-ukrainska och rymden som operationsmiljö var några av gränsen. Detta har sedan utvecklats till en de många ämnesområden som avhandlades storpolitisk kraftmätning. vid Folk och försvars rikskonferens den 10-11 Han poängterade att Försvarsmakten är januari, vars övergripande tema var ”hållbara aktiv och anpassar beredskapen efter rådande vägval i en föränderlig säkerhetsordning", och läge och att beredskap upprätthålls i flera olisom även i år genomfördes digitalt. ka riktningar och för flera olika scenarier. Överbefälhavare Micael Bydén inledde den – Situationen visar tydligt hur snabb och andra dagen på konferensen oförutsägbar utvecklingmed att understryka att det en kan vara – också i vårt » Situationen visar säkerhetspolitiska läget runt närområde. Det inskärper tydligt hur snabb och Sverige förvärrats: allvaret i den verksamhet oförutsägbar utveck– Vi befinner oss i en allFörsvarsmakten bedriver varlig säkerhetspolitisk situvarje dag, året runt. lingen kan vara. «

q Ukraina och hotet mot den europeiska

12 Officerstidningen nr.1, 2022

I SITT ANFÖRANDE tog ÖB upp genomförandet

av försvarsbeslutet och sa att Försvarsmakten kan göra mer för att ändra arbetssätt och metoder för snabbare tillväxt. Han nämnde bland annat att tillgång och tillgänglighet på materiel inte riktigt är som de önskar sig, liksom att det inte finns ledningssystem på plats för att till fullo genomföra gemensamma operationer.

– Den krigsavhållande förmågan uppnås när vi får bort de svaga länkar som en angripare alltid letar efter, både militärt och civilt. Det kostar pengar, svett, kanske till och med tårar att stärka oss över hela linjen.

Han konstaterade vidare att tillväxten av försvaret av Sverige är ett lagarbete med många aktörer, och att alla delar som krävs för stärkt försvarsförmåga rår inte Försvarsmakten över själva.

– Jag är beroende av samarbete med näringslivet, av vassa forskare, att industrin och FMV levererar materiel i tid och utan fördyringar.

Att Plikt- och prövningsverket kan mönstra och skriva in värnpliktiga. Att FRA levererar sina underrättelser, FOI sin forskning, och MSB – med flera civila aktörer – i totalförsvarsutvecklingen. Att de frivilliga försvarsorganisationerna vill och kan ta armkrok med mig, liksom alla i hemvärnet som ger av kraft och tid till svenskt försvar, sa Micael Bydén. /JOSEFINE OWETZ

14 Officerstidningen nr.1, 2022

Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten

I fokus: Trebefälssystemet

I år får 1 800 NBOofficerare besked om framtida karriärer Missnöjet kring trebefälssystemet fortsätter att sjuda i organisationen samtidigt som genomförandet drivs vidare. Under året ska samtliga yrkesofficerare som berörs av förändringen få besked om sin framtida karriär. Hur många som kommer behöva utbildas inför omgaloneringen är ännu inte klarlagt. text: Linda Sundgren

BESLUTET OM ETT tvåbefälssystem, som numera över-

q gått i ett trebefälssystem, fattades 2008. Enligt För-

svarsmakten skulle specialistofficeraren bli den numerärt dominerande yrkesofficerskategorin, medan officerare utbildade i det gamla NBO-systemet (ny befälsordning från 1983) antingen skulle klättra vidare i officersspåret eller galonera om till specialistofficer. Men hur införandet skulle gå till upplevdes av många som otydligt och det talades om frivillighet och att ingen skulle tvingas byta personalkategori. En av de NBO-officerare som försökte råda klarhet i beslutet är kaptenen Johan, som egentligen heter något annat.

– Jag vände mig till mina chefer och frågade vad jag skulle göra, men de sa att det där behöver du inte bry dig om.

Det kommer blåsa över. De visste nog inte själva vad det innebar, och det tycker jag inte riktigt att man verkar göra nu heller, säger han.

Johan följde chefernas råd och arbetade vidare i tron att han inte skulle påverkas av det nya befälssystemet. Därför kom ÖB:s beslut den 7 maj förra året om att trebefälssystemet ska vara fullt ut genomfört den 1 januari 2026, som en överraskning. Nu måste han lämna sin kaptensgrad och istället växla över till specialistofficer.

– Jag hade kunnat acceptera det här om Försvarsmakten tydligt kommunicerat ut varför trebefälssystemet införs och vad det är som kommer att bli så mycket bättre jämfört med det vi har i dag. Vi är lojala mot Försvarsmakten,

men vi vill ha en förklaring till varför man agerar som man gör och det har arbetsgivaren inte lyckats förmedla, säger Johan.

EN FRÅGA DÄR det råder oklarheter är den om utbildning.

Den som i dag är löjtnant eller kapten (och saknar prognos mot major) byter personalkategori och övergår till graden fanjunkare. Majorer och örlogskaptener kan bli förvaltare om de har prognosen att verka i den nivån, men bedöms i huvudsak kvarstanna i sin nuvarande grad. Det är dock bara en del av dem som byter personalkategori som kommer att behöva genomföra en utbildning i samband med omgaloneringen. Enligt Amanda Larsson, sektionschef vid Produktionsstabens genomförandeavdelning, finns det tre alternativ för de lägre officersgraderna som inte har prognos mot major. Den som efter omgalonering ska kvarstanna i samma tjänst med bibehållna arbetsuppgifter och utan inriktning mot en högre befattning, kommer i de flesta fall inte behöva någon utbildning. Den som bedöms ha utvecklingspotential mot högre specialistofficersbefattningar kommer antingen gå den ettåriga högre specialistofficersutbildningen (HSOU) eller den särskilda övergångsutbildningen högre specialistofficersutbildning (ÖHSOU), som är under utveckling. ÖHSOU vänder sig till officerare med ”mångårigt och djupt yrkeskunnande som kan invärdera delar av dagens HSOU, i relation till försvarsgrens/stridskrafts krav på förmåga för

Officerstidningen nr.1, 2022 15

Foto: Privat

pelvis armén, inte motsvarar den försvarsgrensspecifika delen av HSOU.

Amanda Larsson är sektionschef vid Produktionsstabens genomförandeavdelning. Hon leder den arbetsgrupp på Högkvarteret som har till uppgift att stödja cheferna i linjen under genomförandet av trebefälssystemet.

nivå OR8 (förvaltare, reds.anm.)”, upp»VAD KRÄVS DET FÖR ATT BLI ger Försvarsmakten i en bilaga till besluSPECIALISTOFFICER? VILKA tet om införandet av trebefälssystemet.

DELAR SAKNAS FRÅN TIDIGAJohan kommer efter omgalonering kvarRE UTBILDNINGAR? JAG HAR stanna i sin nuvarande tjänst och med STÄLLT FRÅGAN TILL MINA samma arbetsuppgifter. Men eftersom CHEFER MEN INTE FÅTT NÅGOT han i dag sitter på en förvaltarrad komSVAR.« mer han sannolikt ändå behöva läsa den särskilda översgångsutbildningen.

– Jag har svårt att se vad den här utbildningen ska ge mig som jag inte fått med mig från tidigare skolor och träning i befattningar med alltifrån trupptjänst till stabsarbete. Vad krävs det för att bli specialistofficer? Vilka delar saknas från tidigare utbildningar? Jag har ställt frågan till mina chefer men inte fått något svar, säger han och fortsätter: – Man borde kunna validera in den kunskap man har, då kanske man hade sluppit ÖHSOU:n. Eller finns det enklare alternativ, som distanslektioner eller tentor? Det känns som att Försvarsmakten tar den enkla vägen och låter alla gå samma utbildning.

Att han ska åka till Halmstad och läsa ett halvår kommer att innebära en stor påverkan på både familjen och kollegorna, konstaterar Johan. Men att avstå utbildningen bedömer han som riskabelt.

– Om jag inte skulle gå specialistofficersutbildningen, vad händer då? Skulle någon med ”rätt” grad och som vill ha den här tjänsten kunna konkurrera ut mig? Eller kan jag plötsligt bli ifrågasatt och fråntagen min tjänst?

Enligt Amanda Larsson finns det inga generella riktlinjer för hur de NBO-officerare som sitter på förvaltarrader ska hanteras utbildningsmässigt.

– Det måste göras individuella bedömningar och det kan nog komma att se lite olika ut. Inom exempelvis flygvapnet bedöms fler gå den ettåriga högre specialistofficersutbildningen, eftersom flygvapnet har gjort bedömningen att deras kaptensutbildning, till skillnad mot den inom exem16 Officerstidningen nr.1, 2022

CIRKA 1800 NBO-OFFICERARE berörs av det slutgiltiga införande av trebefälssystemet.

Vilket spår den enskilde inriktas mot ska beslutas utifrån en avvägning av olika intressen.

– I grunden handlar det om Försvarsmaktens behov, men också om den enskilde officerens vilja och utvecklingspotential, säger Amanda Larsson. De flesta förband har valt att lägga besluten för NBO-officerarnas inriktning på förbandschefsnivå, eftersom det kan vara en känslig fråga. Besluten ska fattas i samråd mellan förbandschef, närmaste chef och individen själv.

Försvarsmakten medger ytterst få möjligheter till avsteg från trebefälssystemet.

De enda grupper med generellt undantag är officerare med särskild kompetens (meteorologer, läkare och ingenjörer) och de som har möjlighet att gå i ålderspension senast 2023. Det kan innebära att äldre NBO-officerare som riktas mot en högre specialistofficersutbildning knappt hinner påbörja sin nya tjänst innan det är dags att gå i pension. Amanda Larsson påpekar att ansvaret för genomförandet av trebefälssystemet och en adekvat personalplanering ligger hos cheferna i linjen.

– Redan i dag nomineras yrkesofficerare till nivåhöjande utbildning som har kort tid kvar till pension. I varje enskilt fall görs en bedömning utifrån ett utbildningsekonomiskt och resursrationellt perspektiv. Oavsett ålder är det viktigt att varje utbildning är motiverad, säger hon.

Hur många av de cirka 1 800 NBO-officerare som kommer att gå någon form av utbildning är inte fastställt, men Försvarsmakten bedömer att befintliga utbildningsplatser täcker behovet. I dag finns det 60 platser på Högre specialistofficersutbildningen. Lika många platser kommer att finnas på övergångsutbildningen ÖHSOU. På Högre officersprogrammet varierar antalet platser från år till år, men i höstas var det 148 individer som började läsa HOP. – Enligt den riskbedömning vi gjort ser utbildningsplatserna ut att räcka. Stridskrafterna inventerar just nu sina behov av utbildning och det arbetet ska vara avslutat under våren. Den första omgången ÖHSOU startar våren 2023, säger Amanda Larsson.

PÅ FÖRSVARSMAKTENS HÖGKVARTER har en arbetsgrupp bildats för att stödja linjecheferna i genomförandet av trebefälssystemet. Arbetsgruppen är insorterad under förbandsproduktionschefen, brigadgeneral Jonny Lindfors, men det är Amanda Larsson som leder det operativa arbetet i gruppen. I arbetsgruppen deltar bland andra företrädare för stridskrafter och försvarsgrenar, fackliga representanter och den centrala skyddsorganisationen.

– Vi har samlat in ett batteri av frågor som chefer i linjen inte kunnat besvara själva och där försöker vi stödja.

En sådan fråga är hur vi ska hantera officerare som är på

Risker med trebefälssystemet tjänstledighet, en annan hur vi ska göra »EN DEL HAR VALT ATT SLUTA med de NBO-officerare som har 180 högOMGÅENDE. ANDRA STANNAR skolepoäng sedan tidigare, säger Amanda KVAR TROTS ATT DE ÄR MISSLarsson.

NÖJDA, MEN FRÅGAN ÄR HUR Gruppen ska också arbeta utifrån den DE KOMMER ATT LEVERERA.« riskbedömning som Försvarsmakten genomförde inför beslutet om trebefälssystemet. De resultat av riskbedömningen som Officerstidningen tagit del av är avskalade och innehåller endast en uppräkning av identifierade risker. Någon bedömning av riskernas sannolikhet eller åtgärdsplaner finns inte med. De risker som lyfts fram i Försvarsmaktens analys handlar om exempelvis flaskhalsar som kan uppstå inom officerarskåren om för många riktas mot officer medan det blir brist på specialistofficerare. Andra potentiella risker som lyfts fram är sådant som att personer inte klarar av studierna vid HOP eller HSOU, okunskap kring behovet av förändring och otydliga bestämmelser. I den offentliga debatten har omfattande kritik mot trebefälssystemet blottlagts. Kaptenen Johan bekräftar den bilden.

– Jag upplever alltifrån bitterhet till frustration bland mina kollegor. En del har valt att sluta omgående. Andra stannar kvar trots att de är missnöjda, men frågan är hur de kommer att leverera. De som säger att ”Jag har gett Försvarsmakten mina bästa år, nu ska de banne mig få de sämsta också”, hur kommer de att bidra?

– Själv känner jag mig lite gisslantagen i situationen. Jag går i pension om fem, sex år så det är lite sent att söka jobb i det civila. Samtidigt har jag för många år kvar för att jag ska slippa gå utbildningen och omgalonera mig.

Amanda Larsson säger att hon är väl medveten om kritiken mot det påtvingade bytet av personalkategori.

– Vi ser missnöjet, vi lyssnar till det, vi förstår det och vi försöker bemöta det. Många kallar specialistofficerare för underofficerare enligt gamla tiders trebefälssystem, men det här är något helt annat. Vårt svenska system är unikt i världen och att byta personalkategori är inte en degradering, säger hon och fortsätter: – Jag tror vi behöver bli bättre på att kommunicera ut det här i organisationen. Vi missbedömde nog behovet av en centralt sammanhållen kommunikation inledningsvis, vilket vi nu har åtgärdat. Men Försvarsgrenarna behöver också förtydliga de karriärvägar som finns för specialistofficerare.

Samtidigt är just bristen på karriärmöjligheter och dålig löneutveckling kritik som ofta förs fram av dem som i dag arbetar som specialistofficerare. Det har även gjorts forskningsstudier som pekar på brister när det kommer till möjligheten att utvecklas som specialistofficer.

Mot den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att NBO-officerare är missnöjda över att tvingas omgalonera till specialistofficer? Finns det några karriärvägar att förtydliga?

– Nej, det är inte konstigt att det finns ett missnöje.

Jag tror att försvarsgrenarna och stridskrafterna tillsammans med Högkvarteret både måste skapa fler karriärvägar för specialistofficerarna och tydliggöra de möjligheter som finns, säger Amanda Larsson. ● Foto: Rickard Törnhjelm / Försvarsmakten

ƀ Inför beslutet om ett slutgiltigt införande av trebefälssystemet den 7 maj 2021 genomförde Försvarsmakten en riskanalys. Här följer risker i samband med införandet av trebefälssystemet som Försvarsmakten lyfter fram inom respektive område.

De resultat av riskbedömningen som Officerstidningen fått ta del av innehåller endast uppräkning av identifierade och potentiella risker, inte någon bedömning av riskernas sannolikhet, konsekvenser eller åtgärdsplaner.

Personalflöden ƀ Flaskhalsar uppstår inom OF på grund av att för många går till OF. ƀ Brister uppstår inom SO på grund av att för många går till OF. ƀ Oönskade flöden för att kunna gå den ”lätta vägen” till högre nivåer (mellan försvarsgrenar och inom försvarsgren). ƀ Kompetensperspektivet tas inte tillvara vid övergång från OF till OR vid utbildningsbehov för OR8-nivå (förvaltare). ƀ Skillnader i kompetensdjup vid övergång från OF till OR.

Utbildning ƀ Inte tillräcklig kapacitet vid HSOU. ƀ Inte tillräcklig kapacitet vid HOP. ƀ Hemvärnet får minskad produktion i samband med utbildning. ƀ Personer klarar inte av studier på HOP. ƀ Personer klarar inte av studier på HSOU. ƀ Brister i valideringsverktygen.

Organisatoriskt ƀ Befälsordningen medför hinder i befordring. ƀ Onödiga kostnader utifrån utbildningsinsatser kontra output. ƀ Otydligheter inom organisationen vad gäller nivåer och uppgifter mellan OF- och OR-systemen.

Psykosocialt ƀ Otydliga bestämmelser. ƀ Känsla av degradering vid övergång från OF till OR (löjtnant till översergeant/fanjunkare). ƀ Stor okunskap om behov av förändringen. ƀ Möjligheter till karriär även när man är äldre är inte tydligt.

Löner ƀ Oklart hur löneutvecklingen kommer att ske/ se ut vid en övergång. ƀ Acceptans från OP och SO vad gäller lönenivåer och löneutveckling.

Övrigt ƀ Bristande flexibilitet vid övergångsarbetet. ƀ Produktionsbortfall på grund av utbildning. ƀ För stora skillnader mellan förband/försvarsgrenar vid övergångsarbetet.

Officerstidningen nr.1, 2022 17

Fördjupning: Pension text: Gerd Eriksson

Att det är stora pensions­ avgångar bland yrkes­ officerare inom Försvars­ makten just nu är ett faktum.

För att locka de med specifika kompetenser att stanna erbjuder arbets­ givaren en enskild över­ enskommelse – eller en 1,3:a, som de flesta kallar den.

18 Officerstidningen nr.1, 2022

Foto: Försvarsmakten

F

”Enskild överenskommelse är ett verktyg för att behålla officerare med kompetenser som är nödvändiga för verksamheten”, säger Anders Widén.

ram till 2030 kommer succesivt 2 592 yrkesofficerare att gå i pension. Och det är en utmaning när de med specifika kompetenser går i pension utan att återväxten inom det området är tryggad. För fyra år sen kom därför beslutet att införa åtgärder för att erbjuda den gruppen yrkesofficerare en ekonomisk ersättning om de valde att stanna ett par år till.

– Alla har såklart möjlighet att jobba kvar efter pensionen med samma lön, men alla får inte erbjudandet om enskild överenskommelse. Det är ett verktyg från arbetsgivarens sida för att försöka behålla yrkesofficerare med strategiska kompetenser som är nödvändiga för verksamheten, säger kommendör Anders Widén på Ledningsstabens personalavdelning vid Högkvarteret.

Han menar att det är fråga om att behålla kompetenser Försvarsmakten inte kan förlora just nu, det kan vara inom it och säkerhetstjänst eller kompetens som krävs för utbildning av yngre officerare. Det är chefen på respektive organisationsenhet som bestämmer vilka kompetenser som behöver förlängd tjänstgöring.

Den enskilda överenskommelsen innebär att Försvarsmakten gör en månatlig avsättning till

DET FINNS EN BEGRÄNSNING I HUR MÅNGA FÖRSVARSMAK­ TEN HAR RÅD ATT ANSTÄLLA FÖR ATT LÖSA SITT UPPDRAG. Anders Widén, Ledningsstabens personalavdelning

ett pensionskonto som motsvarar 30 procent av lönen. Alltså inte 30 procents ökning av befintlig lön.

DET ÄR TOTALT 210 yrkesofficerare som tecknat avtal om att stanna kvar i Försvarsmakten med enskild överenskommelse sedan beslutet kom 2018, de flesta finns på Högkvarteret och i flygvapnet och armén. Merparten av avtalen är tvååriga.

– De officerare som stannar med enskild överenskommelse är en viktig del i arbetet med att åstadkomma en kontrollerad tillväxt ur ett kompetensperspektiv och de är ett balanserat antal. Antalet kommer förmodligen att ligga däromkring en tid för att minska vartefter när nuvarande utbildningsinsatser gett effekt.

Finns det något tak för hur många som kan få 1,3:a?

– Nja, det finns en begränsning i hur många Försvarsmakten har råd att anställa för att lösa sitt uppdrag, säger Anders Widén.

Det är arbetsgivaren som erbjuder enskild överenskommelse, alltså inget som man kan initiera enskilt eller ansöka om. Hur får man då erbjudandet?

– Jag tänker att chefen tar upp det i ett medarbetarsamtalet i god tid innan pensioneringen. De behöver ha den personalplaneringen och överblicken för att veta när det kan bli svårt att fylla en kompetenslucka.

Då ska yrkesofficerarna få frågan och svara ja eller nej, det finns inga andra enskilda varianter eller retroaktiva beslut vid enskild överenskommelse.

Gången därefter är att frågan går vidare till förbandschefen och sedan personaldirektören som ytterst medger att överenskommelsen kan tecknas. Anders Widén menar att de allra flesta förfrågningar har en god och saklig grund till ansökan och därför har fått bifall. Det brukar ta en månad innan beslutet kommer och därefter tecknar den anställde överenskommelsen med sin närmsta chef.

– Att det är höga tal som får bifall är bevis på att vi har gjort verktyget begripligt. Min upplevelse är att cheferna är bra på att ha de här samtalen med dem som är på väg att gå i pension.

Kan det upplevas orättvist att bara vissa erbjuds enskild överenskommelse?

– Det kanske blir snack i fikarummet om vem som är viktig eller inte viktig. Alla är självklart viktiga, men vi måste också vårda skattebetalarnas pengar. Det handlar om att behålla stra-

Officerstidningen nr.1, 2022 19

Fördjupning: Pension tegiska kompetenser med den budget vi har.

Han säger att glappet av yrkesofficerare kommer att avta i takt med att ålderskullarna växer ikapp, och det är ett högt inflöde av elever. Med rätt antal yrkesofficerare kommer det inte att vara samma obalans inom vissa kompetenser.

– Behovet av att nyttja verktyget enskild överenskommelse kommer att finnas en tid framöver. Vi siktar på att vara kompetensmässigt i balans till 2030, säger Anders Widén.

4 × kvarstannare Kapten Erik Korvenrinne jobbar på ma­ rinstaben i Karlskrona. Han ansvarar för det tekniska på marinens stödfar­ tyg vad det gäller konfiguration, tek­ niska lösningar och design. Han är en av dem som skrivit på en enskild över­ enskommelse på två år.

VAD TYCKER DÅ Officersförbundet? Förbundet

har i samråd med Försvarsmakten godkänt överenskommelsen med 1,3:a, men hade hellre sett en annan lösning öppen för alla för att behålla både kompetens och fler yrkesofficerare, säger Johan Hansson, förbundsdirektör på Officersförbundet: – Generellt sett anser vi att överenskommelsen kunde ha tecknats som ett kollektivavtal istället, där den som är intresserad och känner sig behövd skulle kunna jobba kvar efter 61 års ålder – inte minst med tanke på den officersbrist som råder.

Han säger också att förbundet förespråkat och efterlyser en annan lösning på utmaningen att behålla fler yrkesofficerare. Det är att göra yrkesofficerspensionen som man får mellan 61 och 65 år rörlig och möjlig att förskjuta.

– I dag medges bara att den tas ut vid den fixerade åldern 61 till 65. Ett avtal om viss rörlighet skulle innebära att den som tog ut sin yrkesofficerspension från till exempel 63 års ålder skulle ha den till 67 års ålder och därefter börja ta ut av tjänstepensionen. Det skulle vara bra för såväl den enskilde, pensionssystemet som för arbetsgivaren, säger Johan Hansson.

D Johan Hansson

FAKTA

Enskild överenskommelse – kvarstå i anställning YO

B Gäller 2 år, med möjlig förlängning ytterligare 1 år. Dock längst till uppnådd LAS ålder (i dagsläget 68 år).

B Uppsägningstiden är 6 månader – för båda parter.

B Försvarsmakten gör tjänstepensionsavsättning mot­ svarande 30 procent av yrkesofficerens individuella lön.

B Tjänstepensionsavsättningen placeras i den valbara delen av pensionen, enligt Pensionsavtal PA16. Avsätt­ ningen placeras hos den försäkringsgivare som indi­ viden har valt, görs inget val placeras pengarna hos Kåpan pensioner.

B Enskild överenskommelse – kvarstå i anställning YO är ett arbetsgivarverktyg och inget som en enskild arbetstagare kan initiera eller ansöka om.

Källa: Försvarsmakten 20 Officerstidningen nr.1, 2022

et var jag själv som tog upp frågan med min chef om att jag gärna ville fortsätta jobba efter pensionen. Jag visste fler som hade gjort det och det ryktades om att vissa av dem kommit tillbaka som konsulter, men det var aldrig aktuellt för mig. Chefen föreslog 1,3:a och förklarade vad det innebar, jag tackade ja.

På det personliga planet menar han att det fanns flera bottnar för honom i beslutet. Först var det känslan av att inte ha jobbat klart än, den kom ungefär ett halvår innan pensioneringen. Något som också understödde beslutet var att han fortfarande tycker att arbetsuppgifterna är utmanande och intressanta liksom vetskapen om att det är brist på tekniska officerare i marinen.

– I den bästa av världar skulle någon gå dubbelt med mig under kanske sex månader så att jag kan lämna över pågående ärenden, dela med mig av erfarenheter och bidra med stöttning och utbildning i olika system. Det tar tid att bli självgående, men i dagens läge när det är bestämt i Prio hur många det ska vara på varje förband så finns det inte utrymme för det.

HAN ANSER ATT många befattningshavare

på marinens teknik- och vidmakthållandekontor är eller blir singelkompetenser, som på många andra håll inom Försvarsmakten. Det blir en lucka när den personen går i pension och kollegorna som är kvar får täcka upp efter bästa förmåga och kanske upplever det som en extra belastning.

Under sin tid i marinen har Erik Korvenrinne tjänstgjort på de flesta fartyg han ansvarar för och understryker att det är en stor fördel för hans arbetsuppgifter i dag. Han inledde sin bana inom Försvarsmakten med 25 år på Ubåtsflottil-

jen och tjänstgjorde på en ubåt av typen Sjöormen. Han var också delaktig i ett sjuårigt utlandsprojekt i Singapore där han utbildade ubåtsbesättningar. Sen blev det några år på ytfartyg med en utbildningsexpedition på HMS Carlskrona och därefter jobb på HMS Belos och HMS Orion.

– Genom att jag har varit på så många olika fartyg har jag lärt mig vartefter och fått en bred bas att stå på. Jag tror att det kan vara svårare för den som kommer ny på min position i dag att sätta sig in i systemen.

Dagens fartyg och deras system är så mycket mer avancerade än när jag började, därmed inte sagt att tekniken var enklare förr.

Han säger att han sökte till marinen en gång i tiden för att han har sjön i blodet. Det bästa han visste som liten var färjan till Finland dit familjen åkte om somrarna. Hade det inte blivit marinen är han övertygad om att han hade utbildat sig till sjöbefäl på civila sidan.

ERIK KORVENRINNE HAR inte funderat så mycket på hur enskild överens-

kommelse slår för honom ekonomiskt Men han litar på att det är en lösning som är bra underbyggd eftersom den tagits fram i samsyn mellan Officersförbundet och Försvarsmakten.

– Lösningen är bra både för mig och för arbetsgivaren. Och månadslönen när jag jobbar vidare är ändå högre än pensionen jag hade fått om jag hade stannat utan 1,3:an. Men det ekonomiska vägde inte så tungt i mitt fall, jag hade stannat oavsett. Två av mina närmaste kollegor är också kvar med 1,3:an och det är såklart roligt. Bra arbetskamrater är viktigt.

Har det spelat någon roll för ditt beslut att stanna att du få vara del av en organisation som är på tillväxt?

– Jag har alltid gillat mitt jobb, så egentligen inte. Det är mer att jag har mycket »LÖSNINGEN ÄR BRA kvar att ge och nytt är alltid spännande BÅDE FÖR MIG OCH FÖR och kul. Det är anskaffning av fartyg på ARBETSGIVAREN.« gång och för mig är det en utmaning att se till att de framtida utrustningarna i dem och förvaltningen av dem blir så bra som möjligt. Jag tror att jag kommer att hinna vara med om en leverans.

Tycker du att pensionsåldern för yrkesofficerare på 61 år för låg?

– Det beror på vilken befattning man har och var man jobbar. Är det en befattning där du måste vara rask och i aktiv tjänst kanske det är lagom. Men om du jobbar i en stab eller på olika förvaltningar kan man överväga det. Samtidigt vet jag många som ser fram emot att gå vid 61 års ålder, de har mycket vid sidan av och vill äntligen få mer tid för sina fritidsintressen.

Vad gör du själv på fritiden?

– Bygger modeller av örlogsfartyg. Jag gör dem från grunden av plast, glasfiber och metall och jag har nytta av mina kunskaper från jobbet. Den första modell jag byggde var ubåten Sjöhunden i skala 1:30, det tog fyra år. Jag har till och med köpt en 3D-skrivare för att kunna printa ut bitar till modellerna. Att lära sig hur den fungerar är också ett sätt att utmana mig själv. Projektet som sysselsätter mig nu är en torped- eller robotbåt av Spica II-klass.

PÅ ARBETSTID FORTSÄTTER Erik Korvenrinne att ansvara för det tekniska på stödfartygen HMS Trossö, HMS Carlskrona, HMS Belos, HMS Orion och HMS Artemis fram till juni 2023. Hur han ska göra sen vet han inte riktigt.

– Vi får se om det kommit nya spelregler då.

Erik Det finns ju diskussioner om att den som stanKorvenrinne nar inte får ha kvar sin tjänstegrad. Jag vill gå i Ålder: 61 år. pension som kapten, inte som fanjunkare. Om Uppdrag: Teknisk marinchefen beslutar att jag får behålla min systemledare.

Arbetsplats: Marin­ grad stannar jag gärna två år till. ●

staben i Karlskrona. År inom Försvars­ makten: 43 år.

Bo Derbert, förvaltare, är it- och säkerhetschef på Gotlands regemente. Ett halvår innan han fyllde 61 år fick han erbjudande om enskild överenskommelse. Han bytte arbetsplats från Tredje sjöstridsflottiljen i Karlskrona till P 18. Det innebar också en flytt tillbaka till Gotland med familjen, något som hade skett oavsett, men nu blev det tidigare än planerat.

Bo Derbert Ålder: 61 år.

Uppdrag: It-och säkerhetschef.

Nuvarande arbetsplats: Gotlands regemente, P 18. År inom Försvarsmakten: 43 år.

– Det var personalchefen i Karlskrona som frågade om jag kunde tänka mig att vara kvar med 1,3:an eftersom jag har en befattning som det är svårt att rekrytera till. Flottiljen skulle i så fall ansöka åt mig. Eftersom jag ändå hade tänkt att jobba kvar efter pensionen och det funkade med min familjesi­ tuation svarade jag ja, säger förvaltare Bo Derbert.

Han jobbade tidigare vid Gotlands militärkommando under 20 år och var med vid nedläggningen. Nu är han tillbaka och är med om återuppbyggnaden. Även om hans chef i Karlskrona var förutseende med att behålla honom inom Försvarsmakten tror han inte att alla organisationsenheter är lika medvetna om vad enskild överenskommelse innebär och hur den kan användas för att behålla vissa specialkompetenser ytterligare ett par år.

– Är du yrkesofficer och vet med dig att du besitter en speci­ ell kompetens tycker jag att du ska ta upp den med din chef när du närmar dig pensionsålder, sedan kan chefen i sin tur ta upp »EN DEL TYCKER KORT det med förbandsledningen.

OCH GOTT ATT MAN ÄR Han tycker även att det sak­ DUM I HUVUDET SOM nas bra information om hur det STANNAR.« slår ekonomiskt för den som tackar ja till enskild överenskommelse och vem man kan kon­ takta om man vill veta mer.

Hur ser dina kollegor på att du väljer att jobba kvar?

– När vi haft prestigelösa diskussioner tycker en del kort och gott att man är dum i huvudet som stannar. Andra kan vara för­ bannade för att de inte fått erbjudandet, men jag upplever att de flesta uppskattar att jag har valt att arbeta kvar ett tag till. Är det ekonomiskt lönsamt för dig med enskild överenskommelse?

– Inte särskilt. Det är inte ett avtal som gör att du kan köpa en ny fin bil. Lite felaktigt tror nog många att det är frågan om 30 procents högre lön varje månad, men det här är något som läggs på pensionen.

Bo Derbert har skrivit på för två år till och trivs fortfarande väldigt bra med sitt arbete.

– Flytten till P 18 har gjort att stimulansen ökat med 100 procent. ●

Officerstidningen nr.1, 2022 21

Fördjupning: Pension Ulf Mattsson är stabsofficer på

Flygbefälsskolan i Uppsala. Han hade planer på ett civilt jobb efter pensioneringen, men fick frågan om att stanna med enskild över­ enskommelse och har tackat ja till att vara kvar.

D

et var min närmaste chef som tog upp frågan. Vi hade jobbat ihop tidigare så han kände till min kompetens som i sig inte är unik, men eftersom jag har varit ensam på befattningen i flera år och hållit på länge har jag en kunskap som är komplex. Mitt jobb är fortfarande utvecklande och jag trivs, inte minst är det tillfredsställande att bidra med kunskap som andra har nytta av.

Ulf Mattson är, under central flygchef vid flygstaben, ansvarig för ett omfattande bokverk för all flygtjänst i Försvarsmakten och som används vid utbildning av elever, centrala chefer i flygvapnet och i olika projekt. Innehållet kräver ständig uppgradering på grund av material- och teknikutveckling liksom ändrade regler och förordningar för flygning.

FLERA ÅR INNAN pensioneringen, som var vid 55

år, hade han planer på att ta ett civilt jobb och hade halva foten inne på en stor golfklubb där han skulle axla en mellanchefsroll. Men när pensionen närmade sig kunde inte golfklubben

Helena Stulen förvaltare, är

krigsförbandshandläggare på F 7 i Såtenäs. När hon skulle gå i pension var hennes ersättare som utbildningsofficer redan på ingång, men det fanns andra svårrekryterade befattningar inom förbandet där hon behövdes.

– Flera tjänster var vakan­ ta och utan sökande, bland annat den som krigsförbands­ handläggare. Under ett medar­ betarsamtal med min chef fick jag frågan om jag kunde tänka mig att ta den tjänsten och bli föremål för 1,3:an. Eftersom min man fortfarande yrkesarbetar och barnbarnen bor väldigt långt

22 Officerstidningen nr.1, 2022

ge besked om när tjänsten skulle tillsättas och chefen på Flygbefälsskolan intensifierade samtidigt sina påtryckningar. Då bestämde sig Ulf Mattsson för att stanna.

– Vissa blir ju återanställda som civila konsulter, men det har aldrig varit aktuellt för mig. Det var inget aktivt val att välja bort civil konsult, utan omständigheterna med golfklubben och erbjudandet om att bli kvar på Flygbefälsskolan gjorde att civilt »VISSA BLIR JU ÅTER­ konsultande aldrig ANSTÄLLDA SOM CIVILA behövde bli en KONSULTER, MEN DET parameter.

HAR ALDRIG VARIT När han fick AKTUELLT FÖR MIG.« erbjudandet om 1,3:an tog han hjälp av en kollega som var insatt i pensioner och beräkningar för att se vad det skulle innebära ekonomiskt. Han tog också kontakt med sin bankman för att få tips och kopplade ihop bankmannen med Statens tjänstepensionsverk för detaljfrågor kring pensionsavtal.

– Jag hade turen att ha en kollega som är insatt, men jag kan efterlysa någon slags mall från Officersförbundet kanske, där man kan gå in och räkna ut och se hur det blir om Ulf Mattsson man väljer att ta 1,3:an. Där jag som enskild Ålder: 55 år Uppdrag: Stabsofficer kan lägga in mina siffror och parametrar.

Flygtjänst.

Nuvarande arbetsplats: Flygbefälsskolan i Uppsala. År i Försvarsmakten: 34 år.

ULF MATTSSONS FÖRLÄNGNING räcker till maj 2023. Han stannar gärna ett år till efter det, om han får frågan och om det fortfarande känns lika roligt att jobba då. ●

bort så svarade jag ja, säger hon. överenskommelse är att man ska Som krigsförbandshandlägga­ vilja arbeta, inte bara vilja stanna re är hon involverad i förbandets kvar. behov av utveckling, utbildning – Att stanna för att få pengar­ och resurser och hur de ska till­ na tror jag varken ger bra arbets­ godoses. Det är en realitet för resultat eller bra livskvalitet. henne varje dag att det är för få Helena Stulen hade funderat officerare i För­ på att ta ett civilt »VI BANTADE TIDIGARE jobb efter pensio­ svarsmakten.

– Det tar tid nen ett tag, arbeta OCH NU SKA VI VÄXA, att rekrytera DET FINNS INGEN RIKTIG på en mataffär eller nytt, vi banta­ ÅTERVÄXT ATT TA AV.« vad som helst. Nu de tidigare och får hon jobba nu ska vi växa, det finns ingen mer än någonsin. riktig återväxt att ta av. Vi som Hon tycker att den stannar får ligga i och det är ekonomiska dealen mycket att göra. Alla som jobbar med 1,3:an är okej. här behöver ha tre bollar i luften Den ger ett påslag på samtidigt just nu. den allmänna pensio­ Något Helena Stulen också nen, men hon skulle tycker är viktigt att påpeka för önska att facket den som blir erbjuden enskild drev frågan så

att det i stället gick att skjuta på pensionen eller att få ut den ack­ umulerat.

Sedan tror hon att en del anställda inte vet att det varken är chefen för organisationsen­ heten eller förbandet som avgör 1,3:an utan Ledningsstabens personalavdelning på Högkvar­ teret. Hon tror inte heller att alla chefer ute på förbanden vet kriterierna och därför tycker hon att de anställda borde få en genomgång kring vad vad

Helena Stulen Ålder: 61 år Uppdrag: Krigs­ förbandshandläggare.

Nuvarande arbetsplats: Skaraborgs flygflottilj, F 7 i Såtenäs År inom Försvars­ makten: 41 år.

STATISTIK

FAKTA OM PA16 – TJÄNSTEPENSION I TVÅ AVDELNINGAR Det statliga tjänstepensionsavtalet PA16 består av två olika avdelningar, avdelning 1 (generellt för födda 1988 och sena­ re) och avdelning 2 (generellt för födda 1987 eller tidigare). Det är stor skillnad på exempelvis hur intjänande och uttagsmöjligheter med mera fungerar i avdelning 1 respektive avdelning 2. Det går inte generellt att säga att den ena avdelningen är bättre än den andra eftersom det även beror på individuella faktorer till exempel ålder, lön, när man tänker sig gå i pension, eventuell tidigare statlig anställ­ ning, om man tidigare arbetat privat eller i kommun eller region (och då med vilket tjänstepensionsavtal). Det är viktigt att man som arbetstagare bildar sig en god uppfattning om vad avdelning 1 res­ pektive avdelning 2 skulle innebära just för en själv. Man bör själv ta personlig kontakt med Statens tjänstepensionsverk (SPV) för att få fördjupad information om innebörden av ett eventuellt avdelnings­ byte för sig själv – utifrån just sina egna personliga ingångsvärden och sin tidigare anställningshistorik.

Källa: Officersförbundet

ATT STANNA UTAN ENSKILD ÖVERENSKOMMELSE 1,3:A Alla oavsett yrkeskategori har rätt att arbeta kvar fram till den ålder som finns reglerat i Lagen om anställningsskydd (LAS).

Fram till 2022-12-31 är den åldern 68 år.

Från 2023-01-01 höjs den åldern till 69 år.

Den yrkesofficer som vill arbeta kvar efter 61 år, som är ordinarie pensionsålder, behöver inte skriva något avtal med Försvarsmakten.

Som individ arbetar man då kvar i sin anställning med samma lön.

Källa: Anders Widén

FG/SK/MOTSV

Antal

Armén 41 Marinen 23 Flygvapnet 44 LEDUND 11 LOG 6 HV 18 UTB 1 HKV 57 YAM

9

Totalt

210

Vad är strategisk kompetens som är kriteriet för enskild överenskommelse?

Nyckelkompetens: B Kompetens för en befatt­ ning som är avgörande för att ett system ska komma till verkan.

B Uppgifter som inte svår­ ligen kan lösas av annan personal eller på ett annat sätt.

Nyckelpersonal: B Personal med kompetens för en befattning som är avgörande ur ett system­ perspektiv.

B Bemannar befattning inom ett typförband eller ett kompetensområde Källa: Anders Widén

KOMMANDE PENSIONSAVGÅNGAR BLAND YRKESOFFICERARE Så många yrkesofficerare går i pension fram till 2030, hur många av dem som kan komma i fråga för en enskild överenskommelse är upp till respektive chef för organisationsenheten (C OrgE).

350 300 250

Officerare Specialistofficerare Flygförare

Källa: PRIO november 2021

som gäller.

– Vill man veta vad som gäller för pensionen och hur det blir för egen del kan man få väldigt bra hjälp av Statens tjänstepensionsverk. De är tjänstvilliga och tar sig tid att förklara.

Helena Stulen stannar i två år till, sen tror hon att det får vara bra. Det handlar om hälsa och vad man vill göra med sin tid och sina barnbarn.

Vad tror du om Försvarsmaktens framtid?

– Jag har guldklocka och har jobbat här hela livet. Men jag tror att den nuvarande genera­ tionen undrar ”what’s in it for me”, jag har svårt att se att de skulle stanna ett helt yrkesliv som jag har gjort. ●

Sedan verktyget enskild överenskommelse (EÖK) 1,3:a infördes har 210 medarbetare tecknat ett sådant avtal. Här fördelningen mellan dessa 210 medarbetare. De flesta avtal är 2-åriga.

200 150 100 50 0 2022

!

2023

2024

2025

2026

2027

2028

2029

2030

Av de svenskar som är födda 1938 var det 77 procent som började ta ut hela sin allmänna pensi­ on vid 65 års ålder. För varje yngre årskull har den andelen minskat. Bland de som är födda 1955 var det endast 38 procent som tog ut hela sin allmänna pension vid 65 års ålder.

Källa: Pensionsmyndigheten

Officerstidningen nr.1, 2022 23

Jenny Ahlén har stor respekt för sina kollegor i Försvarsmakten: ”I Sverige har vi förlorat kontakten med vår känsla för skyldigheter, men jag tycker skyldigheter är något fint.

En fråga om solidaritet.”

Mötet: Jenny Ahlén

»Mental resiliens och andlig kraft är avgörande för krig­ föringsförmågan« Svenska kyrkan har bedrivit själavård i Försvars­ makten sedan 1500-talet. Som fältprost är Jenny Ahlén en länk mellan organisationerna – en länk som blir allt viktigare när trossamfundens roll i totalförsvaret betonas.

text: Emmeli Nilsson foto: Johan Alp

Officerstidningen nr.1, 2022 25

Mötet: Jenny Ahlén

K

lockan är kvart i åtta på morgonen och det är fortfarande mörkt ute på Livgardet i Kungsängen, strax norr om Stockholm. Marschaller står uppställda i en rektangel och en handfull personer, däribland fältprost Jenny Ahlén och överstelöjtnant Gustav Carlsson, som pratar lågmält i dunklet.

En liten trupp närmar sig på håll. Det är en ny förbandspastor, i sällskap av bland annat en läkare och en sjuksköterska som ska på insats, som nu ska avsluta sin fem veckor långa grundläggande soldatutbildning för internationell tjänstgöring. En ny ordning på initiativ av Jenny Ahlén. Det ljusnar långsamt på himlen medan personalen ställer upp och hälsas god morgon av överstelöjtnant Gustav Carlsson.

Efter att ha läst soldaterinran lämnar han vidare ordet till Jenny Ahlén, som håller korum.

– Er prestation har varit en bedrift som många varken vågar eller klarar att genomföra.

Sträck på er, för ni är modiga. Väl genomfört, soldat. Ni får ta emot Guds välsignelse.

När Jenny Ahlén tillträdde som fältprost sommaren 2019 blev hon den första kvinnan på posten. Tjänsten beskriver hon som ett drömjobb – alldeles för spännande för att låta bli att söka när annonsen kom ut.

– Jag tänkte ”det här är ju precis det jag vill göra, och det är precis den erfarenheten jag har”. Det kändes stort att söka tjänsten och ännu större när jag fick den.

JENNY AHLÉNS YRKESVAL har formats av hennes bakgrund. Pappan föddes i Narvik 1937, som son till en svensk pappa och en norsk mamma vars bröder var officerare i den norska armén.

Tysklands ockupation av Norge under andra världskriget skapade starka minnen i släkten.

– Jag tror att min familjs starka koppling till andra världskriget har satt spår i min krisberedskapsmedvetenhet. I Narvik var kriget på riktigt, säger Jenny Ahlén.

Pappan blev sjökapten i handelsflottan och hans jobb kom att styra var familjen bodde.

På 1970-talet flyttade de till Bahrain i Persiska viken och ett par år senare till Liberia, innan familjen till slut landade på Gotland.

– Jag och mina systrar hade en fantastisk uppväxt där, en riktig Bullerbyuppväxt. Men det som var påtagligt då, under 80-talet, var

26 Officerstidningen nr.1, 2022

Jenny Ahlén håller korum på Livgardet i Kungsängen.

Ceremonin är avslutning på den grundläggande soldatutbildningen som alla nya förbandspastorer ska genomföra.

hotet från öst. Försvarsmakten var extremt stor på Gotland. Många av klasskamraternas pappor var officerare. Det var naturligt att man såg militärer på byn, man hörde alltid skjutningar från övningar, såg Draken och Viggen som flög in och landade.

Precis som Försvarsmakten fanns också den kristna tron närvarande redan från start i Jenny Ahléns liv.

– Jag gick på en del gudstjänster med pappa som liten, men framför allt följde jag med grannbarnen som var starkt troende. Där växte en önskan fram att få vara i kyrkans kontext. I efterhand kan man säga att det var en kallelse som började spira.

I Liberia hölls söndagsgudstjänsterna nere på stranden, en bit in mot djungeln. MänniskFAKTA orna predikade och sjöng. Den då 9-åriga Jenny Ahlén satt en bit bort och tittade på.

– Jag ritade Jesus på korset med Maria nedanSjälavårdare i Försvarsmakten för, som kokade kaffe och bjöd Gud. De bodde i Fältprosten leder all militär själavård i en palaverhydda, det var så det såg ut i Liberia.

Försvarsmakten. Tjänsten är placerad i Den teckningen ligger instucken i min Barnens Försvarsmaktens insatsstab. bibel nu, säger hon och skrattar vid minnet.

I militärregionerna är pastorsfunktionen Under gymnasiet tillbringade hon somrarna i under uppbyggnad för att samordna den sjövärnskåren på Märsgarn Berga örlogsskolor. regionala verksamheten. Utöver detta finns Sedan följde några års utbildning, så småningdet fältpastorer i Hemvärnet, förbandsom prästvigning och arbete som präst i olika och flottiljpastorer. Det finns också pastoförsamlingar. 2010 återvände hon till Berga för rer vid internationell insats. Totalt finns det tjänsten som marinpastor och förbandspräst omkring 90 själavårdare i Försvarsmakten. vid Amfibieregementet.

Källa: Försvarsmakten.

– Då var cirkeln sluten. Det var som att kom-

5 × Jenny Ahlén Ålder: 48.

Yrke: Fältprost.

Familj: Man och två barn, plus hund och katt.

Bor: Lägenhet i Vasastan, Stockholm.

Intressen: Konst, loppisfynd, att måla och skapa. Har drejat mycket keramik tidigare, men nu har det blivit några års uppehåll: ”Jag ska köpa en drejskiva och en liten ugn. Jag måste få utlopp för min kreativitet.”

JAG RITADE JESUS PÅ KORSET MED MARIA NEDANFÖR, SOM KOKADE KAFFE OCH BJÖD GUD. ma hem. Jag hade förenat de här två starka kallelserna, att vara i Försvarsmakten och att vara präst. Det bästa av två världar.

CEREMONIN PÅ LIVGARDET är över och Jenny Ahlén kör in till Högkvarteret

på Gärdet i Stockholm, där hon har sitt kontor.

Hon försvinner några minuter och kommer tillbaka med en kartong med vinglas, fyndade på nätet och nu upphämtade av en arbetskamrat.

– Min kollega loppislangar åt mig. Jag är ett loppisfreak, avslöjar hon.

Det blir en tidig lunch, som vanligt. ”Ers helighet,” hälsar en kollega i matsalen muntert.

Som fältprost leder Jenny Ahlén den militära själavården i Försvarsmakten, där hon är ÖB:s rådgivare med placering på Insatsstaben. Halva lönen betalas av Svenska kyrkan.

Den militära själavården fick sin roll i Sveriges försvarsmakt redan under Gustav Vasa på 1500-talet, då präster anställdes i krigsmakten.

Sedan dess har Svenska kyrkans och Försvarsmaktens relation bestått, trots att kyrkan och staten gick skilda vägar år 2000.

– Gustav Vasa såg prästernas roll som viktig för att ingjuta mod i manskapet inför strid. Närvaron av en gudsman i krigssammanhanget bidrog till att stärka känslan av sammanhang, säger Jenny Ahlén.

Den sociologiska teorin Kasam, känsla av sammanhang, säger att människor mår bra om de känner sig delaktiga i ett begripligt och meningsfullt sammanhang. Ett av själavårdens syften i Försvarsmakten är just att stärka Kasam hos personalen, enligt Jenny Ahlén.

– Den bidrar till att stärka individens existentiella hälsa och andliga balans, vilket är viktigt för uthållighetsförmåga och mental motståndskraft. Moraliska faktorer är avgörande för krigföringsförmågan och inom dessa faktorer ligger bland annat mental resiliens och andlig kraft som viktiga faktorer. Det är något som Försvarsmakten har vetat länge.

Det krävs så mycket mer än fysisk styrka för att orka stå upp för Sverige och de värderingar Försvarsmakten vilar på, menar Jenny Ahlén – en djupare mental stimulans.

– Själavården vill stärka möjligheten att i komplexa, skarpa situationer ändå ta beslut som vilar på god etik och moraliska faktorer.

De etiska och moraliska lektionspassen som prästerna ofta håller utgår från frågor som varje enskild soldat och sjöman måste ställa sig. ”Var går min gräns? Om jag passerat min gräns, vem är jag då?”

Prästerna i Försvarsmakten samarbeOfficerstidningen nr.1, 2022 27

Mötet: Jenny Ahlén

anställd personal, inklusive personer från andra trosinriktningar, vilket fungerar väldigt bra. Troende har också ofta en fin dialog sinsemellan. Vi tar sällan illa vid oss om det är en annan trosföreträdare som representerar ett sammanhang.

Men just nu uppfattar inte Försvarsmakten att det finns något behov av själavårdare med annan trosinriktning, enligt Jenny Ahlén.

– Vi får inte några sådana signaler. Däremot ser vi behov av en ökad förståelse för andra kulturer och religioner. Det är en roll som prästerna på förbanden har, att undervisa i andra religiösa kontexter och bygga upp relationen med lokala trossamfund.

Representanter för Försvarsmakten och Svenska kyrkan samlas hos biskop Andreas på Östermalm i Stockholm. Mötet är ett sätt för organisationerna att lära känna och dra nytta av varandra.

tar nära organisationens psykologer.

– Själavården är inte klinisk, till skillnad från det terapeutiska sammanhanget. Men det blir ett fantastiskt komplement. Vi vill alla stärka individen och höja den operativa effekten.

EN ALLT STÖRRE andel av den svenska befolk-

ningen bekänner sig till någon annan tro än den kristna, eller ingen alls. Det kan väcka frågan om varför inte andra trosinriktningar är representerade i Försvarsmakten på samma sätt som Svenska kyrkan.

Men själavården har varit unik för kristendomen, förklarar Jenny Ahlén. Såväl präster som rabbiner och imamer är texttolkare. Men för präster ingår det även i uppdraget att vara skolade själavårdare, vilket inte de andra per automatik är.

– Det handlar inte om att alla trossamfund ska vara representerade, det är själva själavården som är det primära. Det är därför prästerna är här.

På senare år har även vissa muslimska och judiska församlingar börjat bygga upp själavårdsverksamhet. Jenny Ahlén har kontakt med olika trossamfund för att se hur ett eventuellt framtida samarbete med själavårdare som har annan trosinriktning kan se ut. Hon tycker att det skulle kunna finnas själavårdsutbildning även för imamer och rabbiner.

– Försvarsmakten bereder frågan om själavårdare från andra samfund. I dagsläget har prästerna samtal med värnpliktiga och all

Karriär 2006: Prästvigd. Arbetade därefter som präst i bland annat Norrtälje och Västerhaninge-Muskö församling.

2010: Marinpastor på Amfibieregementet i Berga.

2017: Polispräst region Stockholm och biskopens rådgivare och krisberedskapshandläggare i Stockholms stift.

Stöttade församlingar i att bygga upp krisberedskap, utvecklade dödsbudssamverkan mellan kyrka och Polismyndigheten regionalt.

2019: Fältprost i Försvarsmakten.

DEN VAKSAMHET FÖRSVARS­ MAKTEN HAR NU BEHÖVS I SVENSKA KYRKAN OCKSÅ.

28 Officerstidningen nr.1, 2022

JENNY AHLÉN BESKRIVER en av sina viktigaste uppgifter framöver som att förtydliga definitionen av själavården i Försvarsmakten.

– Vad är det för effekt vi vill få ut? Vad har funkat och vad har inte funkat? Vi behöver optimera och skruva, möta förbandens behov och ge prästerna relevant fortbildning.

Hon ägnar mycket tid åt att planera utbildningar för prästerna, inte minst för att kunna möta totalförsvarsbehovet, där prästerna blir en länk mellan kyrkan och Försvarsmakten på lokal nivå. Tillsammans med försvarspsykologen Marta Gromkowska, även hon vid insatsstaben, har Jenny Ahlén också börjat analysera de moraliska faktorer som beskrivs i Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin, som mod, vilja och ledarskap.

– Det är intressant att reflektera över hur många som verkligen har möjlighet att inställa sig när beredskapslarmet ljuder. Om båda föräldrarna i en familj är krigsplacerade, vad gör vi då? Det är perspektiv vi måste genomlysa för att bygga upp en mer solid försvarsmakt.

Klockan närmar sig 15 och Jenny Ahlén lämnar Högkvarteret för att ta sig till dagens sista möte. Det äger rum i representationsvåningen som hör till biskopen i Stockholms stift, biskop Andreas, mitt på Östermalm.

Totalt fyra biskopar ska tillsammans med sina kyrkliga kollegor träffa Jenny Ahlén och chefen för Mellersta militärregionen, överste Thomas Karlsson, för att diskutera samarbetet mellan Svenska kyrkan och Försvarsmakten. Möteskonstellationen har funnits i snart ett år.

– Det är något jag bidrar till i mitt uppdrag, att bjuda in och bygga upp den här typen av relationer. Det har ökat förståelsen i Försvarsmakten för vilka oerhörda förmågor som finns i Svenska kyrkan, säger hon.

Samtalet börjar med lägesbilden i Europa. Jenny Ahlén beskriver oron hos sina kollegor i Baltikum.

– Gråzonsproblematiken kan pröva vår förmåga. Den vaksamhet Försvarsmakten har nu behövs i Svenska kyrkan också.

Det visar sig att biskoparna har flera exempel på störningar och hotfulla händelser i sina stift. Kyrkoherdar och vigselpar har mordhotats, gudstjänstfiranden har störts av en grupp som tros ha kopplingar till gängkriminalitet och en kyrklig Facebookgrupp har tagits över av en sekt.

UNDER HÖSTEN PÅGICK en debatt i den kristna tidningen Dagen om hur

förenlig den kristna tron är med en positiv inställning till landets försvarsmakt. Att vara kristen är att vara pacifist, menade vissa.

– Jag upplever att alla i Försvarsmakten strävar efter att verka för fred.

Och det är naivt att tro att vi kan vara fredsbevarare utan någon form av skydd som markerar för andra att vi är beredda att ta till vapen, säger Jenny Ahlén.

Det är en solidaritetsfråga, menar hon – alla måste vara med och värna demokratin.

– För mig är det oerhört viktigt att varje dag sträva efter att leva efter Försvarsmaktens värdegrund. Att alltid försöka göra gott och göra sitt yttersta för att välja rätt. Vi är inte felfria, men behöver jobba med de brister vi har. Det tycker jag går hand i hand med det kristna budskapet.

”När jag jobbade med dödsbud åt Polisen fick jag frågan: vad händer om ni ska lämna bud till en muslimsk familj? Men en troende möter hellre en troende, oavsett religiös bakgrund, än en ateist. En sörjande troende vill inte prata med någon som tror att allt blir svart.”

Analys: Personalförsörjning

Mer pengar ger inte automatiskt ökad förmåga Nedskärningar har vänts till tillväxt och framtidstro.

Men mer resurser innebär inte per automatik ökad försvarsförmåga. Expansionen måste ske kontrollerat och med personalen för ögonen, annars finns risk att den förväntade outputen uteblir. Intervjuer med anställda och värnpliktiga tyder på att organisationen inte hänger med i alla delar i den pågående förändringen.

M

ellan 2019 och 2021 har jag och kollegor genomfört cirka 130 intervjuer ute på förband och flottiljer. Informanterna har inbegripit allt ifrån kompanibefäluttagna (KB) värnpliktiga till rutinerade specialistofficerare och officerare som utbildats i det gamla NBO-systemet. Syftet med intervjuerna har varit att studera viljan till fortsatt engagemang i Försvarsmakten, inträdet i arbetslivet (alltså Försvarsmakten) och kunskap i officersyrket. Som ett övergripande tema har organisatorisk tillväxt hovrat över intervjuoch analysarbetet. Det har knappast undgått någon i denna läsekrets att Försvarsmakten genomgår en tillväxtfas efter flera decennier av nedskärningar. Men vad är tillväxt egentligen och hur är tillväxt för Försvarsmakten definierad? Om vi problematiserar begreppet kan vi konstatera att tillväxt inte är ett entydigt begrepp. Det kanske viktigaste att ha i åtanke är att tillväxt inte per automatik betyder mer, det vill säga mer input står inte nödvändigtvis i proportion till output. Tillväxt kan därutöver

30 Officerstidningen nr.1, 2022

krav” och ”Se hur de gör i andra organisationer”, är budskap som känns igen från de allra flesta organisatoriska förändringsarbeten, Försvarsmakten inkluderad. Att se fram emot att den nya ordningen utvecklas till en lämplig strategi för organisationen och de anställda, för ingen vill ju bli betraktad som en dinosaurie?! Vad som är mindre självklart är hur ovanstående retoriska budskap ska omsättas i praktiken. För Försvarsmakten är det därför extra tydligt att organisationen måste hjälpa de anställda att navigera i arbetet. De strategiska målsättningarna är satta till 2025, 2030, vara svår att realisera: Externa omständig2035, men för de anställda är arbetsbelastheter påverkar och kan vara svåra att kalkyningen här och nu. lera med, som covid-19-pandemin. I ljuset av För organisationen innebär också ofta ett att Försvarsmaktens tillväxtfas sträcker sig grundläggande förändringsarbete risken att över minst ett drygt decennium behöver den klampa i endera framgångsfällan eller missrimligtvis placeras i relation till personalens lyckandefällan. Framgångsfällan innebär att arbetsbelastning: ”Det spelar ingen roll hur handlingar som tidigare ledde till framgång mycket pengar vi har, för att upprepas och organisationen vi har inte tillräckligt med folk » TILLVÄXT TAR TID; DEN utvecklar färdigheter som som kan utbilda om vi inte inte passar för nya idéer eller SKER INTE ÖVER EN börjar stryka saker”, som en utmaningar. Kanske likt den NATT OCH KOMMER INTE major uttryckte det. Tillväxt informant som sa: ”Hurra, AUTOMATISKT MED EN tar tid, den sker inte över en värnplikten löser alla proKNAPP­TRYCKNING ELLER blem!” med tankarna tillbaka natt och kommer inte automaPOLITISKA BESLUT. « tiskt med en knapptryckning till åttiotalets värnpliktsuteller politiska beslut. Och, bildning som inte är värnplikt nota bene, tillväxt är inte bara en fråga om att anno 2022. Misslyckandefällan betyder att växa genom rekrytering. Det handlar minst organisationen ägnar alltför mycket energi och lika mycket om att personal ska vilja stanna resurser åt utforskande och otålighet. Misskvar i Försvarsmakten. lyckas man prövar man något nytt och överdrivet mycket tid går åt till att utforska. ”Vi behöETT STORT FÖRÄNDRINGSARBETE kommer ofta ver inte göra för stora roderutslag” formuleramed ett starkt budskap eller ett antal generalide en kapten sig. Svaret på vilken väg man bör seringar som motiverar sagda transformation. gå finns sannolikt någonstans däremellan. ”Organisationen behöver gå i en annan riktNågonting som också kan vara tätt samning”, ”Vi måste möta samhällets/omvärldens mankopplat med förändringsarbete och

Foto: Björn Westerdahl/Försvarsmakten

Under tillväxt ökar risken för rollkonflikter. Det kan i sin tur leda till att medarbetare inte trivs på sina arbetsplatser eller blir mindre effektiva.

tillväxt, är synen på roller och rollkonflikter.

Det har varit framträdande i vårt intervjuunderlag. Under KB-intervjuerna har det framkommit att det råder oklarheter om vad ett kompanibefäl är, det vill säga vilken roll ett kompanibefäl ska ha i grundorganisationen, men även i krigsorganisationen. Det beror delvis på att kategorin är återinförd och att det organisatoriska minnet verkar vara kort, men även för att det inte verkar finnas information tillgänglig hos varken KB-elever eller befäl. För nyutexaminerade fänrikar och sergeanter manifesterar sig de otydliga rollerna på flera sätt. Vissa fänrikar kommer ut som plutonchefer direkt efter Officersprogrammet, medan andra börjar som instruktörer eller motsvarande och blir plutonchefer först efter tre, fyra år. Flera sergeanter menar att de inte alls landade där de ville efter examen, utan hamnade på grundutbildningskompaniet där det saknades personal. Ibland var det oklart vem i den befintliga personalen som skulle sätta in den nya i jobbet. Följden blev att det kunde ta månader innan datorn kom eller tills de fick ett passerkort så att de kunde gå på toaletten själva, utan att behöva be en kollega följa med. Den erfarna NBO-officeren fastställde: ”Det här är den första gången i min yrkeskarriär som jag inte ska tänka nedskärning inför nästa år, vilken roll ska jag iklä-

da mig nu? Nu ska jag attrahera, rekrytera och behålla personal.”

ROLLKONFLIKTER KAN TA sig olika uttryck och

en och samma roll kan innehålla oförenliga förväntningar. Som plutonchefsrollen där cheferna kräver en sak, soldaterna en annan och medarbetarna en tredje. Det kan finnas konflikter mellan samtidiga roller, du är bataljon­ chef, mamma och tränare för fotbollslaget. För Försvarsmakten är kanske specifikt konflikt mellan egen uppfattning om roll och andras förväntningar på rollen den konflikt som är mest märkbar. Om man som officer också känner att det råder en konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem, uppstår ytterligare en rollkonflikt.

Ovanstående beskriver de potentiella rollkonflikter som kan uppstå i en organisation som karakteriseras av tillväxt. Lägg därtill implementering av trebefälssystem, återinförd reservofficersutbildning, värnplikt och en specialistofficerskår där karriärvägarna är tämligen otydliga, så framstår det tämligen angeläget med tydlighet på alla nivåer avseende vad som förväntas av individ, grupp, kategori och så vidare. Tydlighet i uppdrag, roller och förväntningar och klarhet i beslutsprocesser är en grundförutsättning för en god samarbetskultur som förebygger rollkonflik-

ter. Därutöver fordras olika typer av forum för att kunna väcka diskussioner, prata om kultur, värdegrund och diskutera hur man kan förbättra sina roller. Samtliga informanter i våra intervjuer beskriver situationen på jobbet som ganska rörig just nu, och det är av vikt att medarbetare har en rimlig arbetssituation där den tillfälligt (?) höga arbetsbelastningen och röran inte får bli ett permanent förhållande. En god balans mellan arbete och övrig tid för medarbetarna är avgörande för att Försvarsmakten ska kunna behålla sin personal över tid och således kunna tillväxa i planerad takt. Sist men inte minst krävs ett gott ledarskap. Chefer på alla nivåer måste ges förutsättningar att praktisera ett gott ledarskap och samtidigt få handledning och stöd, något som är lätt att prioritera ner när organisationen växer. Viktigt är att inte: 1. tro att saker löser sig med tiden (bara vi kör på ett tag försvinner konflikten), 2. utse syndabockar (jobbiga officerare som motsätter sig omgalonering) och 3. strunta i rollkonflikten och låtsas att den inte finns (det vi inte pratar om finns inte).

JOHAN ÖSTERBERG

Filosofie doktor i psykologi vid Försvarshögskolan och forskar om personalför­sörjning inom Försvarsmakten.

Officerstidningen nr.1, 2022 31

Vill du vara med och bidra till framtidens armé?

Ta chansen att få vara med i den yttersta spetsen i utvecklingen av den nya arméns förmåga när divisionsnivån åter implementeras. Division införs åter som en ny ledningsnivå i armén där divisionsstaben är en del i denna. Som en del av divisionsstaben kommer en divisionskaderstab med kontinuerligt tjänstgörande personal att rekryteras med placering på MSS i Skövde. Vi har kommit långt i vårt rekryteringsarbete och har nu två tjänster kvar att tillsätta.

Stf Ledningssytemchef till DivisionsStaben (annons-id 25477)

Som ställföreträdande ledningssystemschef arbetsleder du och ansvarar för funktionen ledningssystem i divisionsstaben och stödjer divisionens planerings- och genomförandeprocesser.

Stridsledningsofficer till DivisionsStaben (annons-id 25478)

Du leder och ansvarar för genomförandet av den fredsmässiga- och krigsmässiga verksamheten inom divisionsstaben. Det omfattar såväl produktions- och verksamhetsplanering som försvarsplanering och taktisk planering.

Divisionskaderstabens främsta uppgifter är att: • Bemanna och utveckla krigsförbandet 1.divsionsstaben • Leda och stödja utveckling och samordning av krigsförbandet Division och dess ingående förband • Genomföra Försvarsplanering Du ansöker till tjänsterna via forsvarsmakten.se där du skickar in CV och personligt brev.

Har du frågor om tjänsterna?

Kontakta Övlt Tommy Sjödén på tommy.sjoden@mil.se eller 070-999 87 36

Slutstycket

Ur Krigsarkivet, Krönika, Noterat

Ur Krigsarkivet

Vapenstilleståndet firas Östfronten, 1917

Ryssland befann sig i början av 1917 i ett förvirrat och närmast kaotiskt läge. De enorma förlusterna i kriget och den utbredda hungersnöden medförde talrika demonstrationer och inre stridigheter, vilket ledde fram till den så kallade februarirevolutionen. Tsar Nikolaus II tvingades att abdikera, censuren avskaffades och politiska fångar frigavs. Men den provisoriska regeringen fortsatte kriget mot Tyskland, vilket ledde till stora protester i den dåvarande huvudstaden Petrograd.

Detta ledde till sist till det som brukar kallas oktoberrevolutionen, och det kommunistiska bolsjevikpartiet med Lenin och Trotskij i spetsen tog makten. Bolsjevikerna erbjöd omedelbart att förhandla om fred, och den 13 november 1917 kontaktade Trotskij det tyska överkommandot på Östfronten för att anhålla om vapenstillestånd. När detta trätt i kraft, och nyheten spridit sig bland soldaterna blev förstås glädjen och lättnaden stor. Detta fotografi, som är hämtat ur AB Bildcentralens fotografier från första världskriget, visar hur de ryska soldaterna firar vapenstilleståndet med spontan dans i den snötäckta terrängen. Freden slöts sedan i Brest-Litovsk i mars 1918.

Krigsarkivet, Bildbyråbilder (AB Bildcentralen, Stockholm), Första världskriget, serie 29. Fotograf, okänd

Officerstidningen nr.1, 2022 33

Krönika Niklas Wiklund

D

Mer fokus på krigs­ förbandens förmågetillväxt et problematiska säkerhetsläget i Europa med ett alltmer auktoritärt och farligt Ryssland innebär att Försvarsmakten fullt ut måste fokusera på huvuduppgiften väpnad strid och att öka försvarsförmågan hos krigsförbanden.

Det innebär att annat som tar kraft från organisationen måste reduceras.

I en krönika i SvD (2015) skrev jag att Sverige är ett fredsskadat land, vilket väckte ilska hos vissa samtidigt som det väckte tankar om behovet av ett förändrat synsätt hos andra.

Våra politiker, såväl som delar av svenska folket, hade länge tagit vår fred och frihet för given och därmed prioriterat bort Sveriges försvarsbehov till förmån för andra politiska satsningar. Detta kunde även skönjas inom Försvarsmakten. Under 00- och 10-talen fokuserade Försvarsmakten på andra saker än nationellt försvar och annat än att skapa reell försvarsförmåga tilläts ta stor plats. Sedan Rysslands annektering av Krim 2014 har dock Försvarsmakten jobbat stenhårt, ofta i politisk motvind, för att med alla tillbuds stående medel bli farligare för en motståndare.

FÖR ATT FÖRSVARSMAKTEN ska kun-

na ta nästa steg och öka förmågan ytterligare bör vi säkerställa att vi gör rätt saker. Det finns dessvärre så kallade enfrågemänniskor eller för den delen militärt underintresserade personer (som en kollega kallar dem), vilka omedvetet leder oss i annan riktning. Många inom Försvarsmakten vittnar om att sådana individer har en hämmande effekt på krigsförbandens förmågetillväxt genom att de ges utrymme att driva diverse projekt, skapa nya interna regelverk, ställa krav på utbildningar och kalla till allsköns olika möten inom områden som ligger långt ifrån kärnverksamheten. Kortfattat, vi behöver bli bättre på att prioritera, det

34 Officerstidningen nr.1, 2022

vill säga välja bort, och vi behöver i större utsträckning fokusera på att göra rätt saker i stället för att bara göra saker på rätt sätt. Du som nickar instämmande bör också ställa dig frågan huruvida du själv utgör en del av problemet?

Under 2014 tillsatte ÖB Sverker Göranson en utredare med uppdraget att identifiera och reducera egenhändigt skapade regelverk och krav på utbildningar i syfte att förenkla arbetet i Försvarsmakten. En bra åtgärd, men frågan är vad utfallet blev? Var det kanske som på Gröna Lund, att för varje grön groda som bankats ner så har det dykt upp minst två nya grodor? Jag tror att vi är i ett stort behov av en motsvarande genomlysning av vår verksamhet idag, i likhet med vad som gjordes då för snart tio år sedan.

» Vi behöver i större utsträck­ ning fokusera på att göra rätt saker i stället för att bara göra saker på rätt sätt.«

VI, SÅVÄL CHEFER

som medarbetare, måste på egen hand våga ta initiativ och ibland ifrågasätta saker som inte bär mot målet ökad försvarsförmåga. ÖB uttryckte detta klokt i en intervju 2016 där han menade att ”en rädd organisation är en farlig organisation” kopplat till att inte våga ta initiativ av rädsla för att göra fel. På samma sätt får vi inte vara rädda för att i större utsträckning börja renodla vår verksamhet med fokus på krigsförbanden. Vi behöver förenkla och ta bort pålagor som vi själva har skapat. Vi behöver förenkla processer och tillämpa en större grad av mandatförskjutning till chefer längst ut i organisationen som därmed måste vara beredda på att både få och ta ett större ansvar. Försvarsmaktens ledningsfilosofi vid genomförande av militära operationer stipulerar uppdragstaktik. Detta behöver även tillämpas i vardagen och vid produktion av krigsförband.

Försvarsmakten har tagit stora steg mot ett starkare försvar, det ska vi vara stolta över! Men vi behöver ta ytterligare steg genom att reducera den administrativa bördan och pålagor som i vardagen försvårar krigsförbandsutvecklingen. Fundera även på vad du själv har bidragit med för att öka försvarsförmågan – varje dag du går hem från jobbet! ●

Niklas Wiklund, är officer och försvarsskribent. Han har under närmare tio år drivit försvarsbloggen ”Skipper”

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

Har du ett nyhetstips?

Officerstidningen är tidningen för Officersförbundets medlemmar, därför vill vi skriva om sådant som engagerar och är angeläget för er. Redaktionen tar gärna emot tips på saker vi ska skriva om, uppmärksamma eller granska. ƀ Har du ett nyhetstips? ƀ Har du sett eller hört något som vi borde titta närmare på? ƀ Vad borde vi skriva mer om? ƀ Hör av dig till oss och berätta.

Om du lämnar uppgifter till oss omfattas du av källskydd. Det innebär att journalisten som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten på den som vill vara anonym.

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

Emp-tronic AB Box 13060, 250 13 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Vad du vill läsa om i tidningen framöver?

Mejla josefine.owetz@ officersforbundet.se eller ring/smsa till 070-654 45 00.

Om du vill vara helt anonym kan du ringa från dolt nummer eller mejla oss från en tillfällig e-postadress. Du kan också skicka ett fysiskt brev till: Officerstidningen, Box 5338, 102 47 Stockholm.

Hälsningar från Josefine Owetz, Officerstidningens chefredaktör

n

Plikt- och prövningsverket är en expertmyndighet som lyder under Försvarsdepartementet.

Vi bidrar till Sveriges inre och yttre säkerhet genom verksamhet och uppdrag inom bemanningsstöd och personalförsörjning. En del i det arbetet är att informera, kalla, mönstra och skriva in till grundutbildning med värnplikt samt att administrera ansökningar och pröva sökande till polisutbildningen.

Inskrivningshandläggare till Stockholm I rollen som inskrivningshandläggare vägleder du unga vuxna i samtal om deras möjlighet att genomföra grundutbildning med värnplikt utifrån Försvarsmaktens befattningskrav. Du fattar självständiga beslut om utbildningsplatser och utreder ärenden som rör totalförsvarspliktiga.

Du är utbildad yrkesofficer, specialistofficer eller reservofficer och har god aktuell kunskap om Försvarsmakten.

Läs mer och ansök på pliktverket.se/jobb Plikt- och prövningsverket. Box 31, 651 02 Karlstad. Tel 0771-24 40 30

Noterat » Lösningen av konflikten i Kosovo handlar i dag om kriget i informationsmiljön mellan dessa grupper, snarare än om fysisk säkerhet och rörlighet. «

Foto: Privat

Johan Rodensjö (t v) med kollega

fungerande media i Kosovo. Även om det har skett många tydliga förbättringar sedan freden slöts 1999 kommer Nato med stor sannolikhet att vara kvar här i åtskilliga år till.

Kfor består i dag av cirka 3 600 soldater och officerare från 28 nationer. Sverige bidrar med tre stabsofficerare i Kfor:s högkvarter i Pristina. Johan Rodensjö tjänstgjorde som executive officer.

– Rollen är främst att vara stabschef åt chefen för JEC, Joint Effects Center, som planerar och genomför informationsaktiviteter. Exempelvis sänder psyops-sektionen radio på både serbiska och albanska, ger ut en ungdomstidning och tar fram tv-inslag för kommersiella tv-stationer. Kfor använder aktivt informationskampanjer för att nå sina uppsatta operativa målsättningar

» Informationskriget pågår för fullt i Kosovo«

JEC BESTÅR AV fyra sektioner och en ledning

text: Josefine Owetz foto: Privat Den Nato-ledda styrkan Kfor, Kosovo Force, har bevarat freden i Kosovo i över 20 år.

Säkerheten är någorlunda stabil, men det finns hela tiden en underliggande spänning mellan de olika etniska grupperingarna som skulle kunna äventyra Kfor:s uppdrag, berättar kommendörkapten Johan Rodensjö som i höstas kom hem efter sex månaders tjänstgöring i landet.

Vad handlar konflikten om i dag?

– Regionen har präglats av maktkamper sedan slutet av 1300-talet. 2008 blev Kosovo en självständig provins i Serbien och har delvis erkänts som en egen stat. Men Serbien

q

accepterar inte detta vilket skapar spänningar mellan de två etniska grupperna, de styrande kosovoalbanerna och minoritetsgruppen kosovoserber, säger kommendörkapten Johan Rodensjö och fortsätter: – Lösningen av konflikten i Kosovo handlar i dag om kriget i informationsmiljön mellan dessa grupper, snarare än om fysisk säkerhet och rörlighet.

Sker några förbättringar av läget i landet?

– Förändringarna går långsamt. Men infrastrukturen har förbättrats på senare år, bland annat med flera bra motorvägar. Och förra året valdes en ny regering som för första gången har majoritet i parlamentet. Det finns också

samt består av runt 60 personer från 10 olika länder. Tjänsten som executive officer är en OF-4 befattning som delas med Finland.

Vad var det bästa med jobbet?

– Det var kul och det hände saker hela tiden. Varje vecka var det en eller ett par aktörer som sa eller gjorde något som hade en direkt verkan i informationsmiljön.Några aktörer är riktigt skickliga på att använda informationsmiljön, andra är mindre skickliga. Informationskriget pågår för fullt i Kosovo, det är komplext och det har varit lärorikt.

Vad ska du göra nu?

– Nu är jag tillbaka på Försvarshögskolan där jag har en tjänst som militär lärare i krigsvetenskap. Mitt fokus är informationsoperationer och strid i informationsmiljön. Nu ska jag omsätta mina erfarenheter från Kosovo i vår forskning, utbildning och studieverksamhet. ●

UNGERN

KROATIEN

»Fler borde tjänstgöra inom Kfor« ƀ "Jag anser att Försvarsmakten bör skicka fler svenska officerare och specialistofficerare till Kfor, och bemanna befattningar inom funktionerna JEC, Info Ops och Psyops. De erfarenheter som den enskilde får kan sedan omsättas hemma i Sverige och bidra till att öka vår förmåga att möta det ständigt pågående informationskriget" säger Johan Rodensjö.

BOSNIEN OCH HERCEGOVINA SERBIEN

MONTENEGRO KOSOVO

BULG.

NORDMAKEDONIEN

ALBANIEN ITALIEN

GREKLAND

36 Officerstidningen nr.1, 2022

Kosovo inte erkänt av alla

RUMÄNIEN

ƀ Kosovo bröt sig ur Serbien 2008 och utropade självständighet. Sverige tillhör de drygt hundra länder som har erkänt Kosovo som en egen stat.

Serbien accepterar inte utbrytningen och en utmaning för regeringen är att integrera den serbiskdominerade norra delen av Kosovo där motståndet mot den nya statsbildningen är starkt.

Källa: Utrikespolitiska institutet, UI

TWITTER:

TWITTER 2:

Bästa helikopterscenerna på film enligt Herr Flax

Vokaler i bandvagnar

”GOD MORGON! JAG sitter på

q ett av många tåg/flyg den-

na hösten på tjänsteresa och har nu roat mig med att sätta ihop ”Herr Flax-Topp-10-helikoptersce-

10

ner-i-filmer”! Vi räknar nedåt från plats 10, titta, lyssna och njut”, skrev Herr Flax, officer, helikopter 16-pilot och en av Officerstidningens krönikörer på Twitter.

We Were Soldiers – Welcome to the new cavalry Jävla fin scen, som etablerar nybyggarandan och

den starka kopplingen mellan skytte- och hkpförbanden i Air Mobile-konceptet som togs fram under tidigt 60-tal.

9

Hamburger Hill – I gotta get out of this place Rakt av schysst LL-scen! Hovrande utlastning(i vansklig

terräng, skaderiskmässigt) samt sexgrupps rotevis landning på ytmässigt begränsad LZ. En i övrigt lätt bortglömd men mycket sevärd krigsfilm!

8

Lone Survivor – Chinook Crash Mycket välgjord scen som ger både intern och extern

känsla för helikopterarbete vid insats. Också tydligt exempel

● Sjöofficeren Jonas Hård af Segerstad lyfte nyligen följande intressanta språkliga spörsmål om ordet "granatkastarpanssarbandvagnar" på Twitter: "Det är ju helt fascinerande med ett ord på 28 bokstäver som BARA har a som vokal!", skrev han.

(Att det sedan inte finns något "a" i förkortningen GRKPBV kan man diskutera i grupper om tre.)

»För övrigt tycker jag att vi placerar våra egna soldater var fan vi vill på vårt eget territorium.« Det sa Mikael Tornving i Mix Megapols morgonprogram ”Gry Forsell med vänner” den 19 januari i ett segment med titeln ”Micke förklarar – det här med ryssen” när han ska sammanfatta det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde för radiolyssnarna.

på helikopterns sårbarhet!

Påtaglig Fara – LRRP insertion Rysningar när de två 60:orna faller ner på kolonn i djung-

Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten

7

elgläntan. Nästintill konstnärlig skönhet! (Men visst gogglar besättningen på lite väl sent…!)

6

Black Hawk Down – Super 61 Några tveksamheter rent realism-mässigt, men i övrigt

mycket snyggt gjord scen som återigen visar på vilken potentiellt vansklig idé det kan vara att hovra/flyga långsamt en längre stund i anslutning till fienden.

5

Full Metal Jacket – Surfin Bird Alltså. Denna scenen har nästan allt man vill ha i en

Vietnam-film. Men framförallt inleds & avslutas den med en av världens fulsnyggaste hkp, UH-34. Intrycket förstärks av musikvalet och pilotens öppna fönster!

4

Forrest Gump – Anländer till Mekongdeltat Kanske en av vietnamfilm-genrens mest ikoniska scener.

Här cementeras Fortunate Son som den ultimata helikopter-

låten. Vrid upp till max för otrolig låt och otroligt bladflapp!

3

Jakten på Röd Oktober – Vinschning mot USS Dallas En av få sjöoperativa helikopterscener jag hittat, men

vilken scen sen! Snyggt, spännande och en väl gestaltad helikopterscen över hav. Man tackar!

2

Black Hawk Down – Irene Tekniskt snyggt med storförband, filmat med samma

förband som deltog i operationen. Tajt, svettigt, realistiskt och Jimi Hendrix! Och Black Hawk ändå va!

1

We Were Soldiers – Första lyftet till LZ X-ray Tveklös etta. Otroligt suggestiv och väl uppbyggd scen

med storgrupp Hueys. Alla detaljer är precist utarbetade och

Återförening i Karlsborg ”Fotat min fjärde hemkomstceremoni på två år och kan säga att det överlägset bästa inte är ceremonin. Det är att se scenerna efteråt”, skrev Robin Krüger, kommunikatör på Livregementets husarer, på Twitter, och delade denna bild från ceremonin i Karlsborg den 20 december då Mali 14 välkomnades tillbaka till Sverige.

Det var med stor glädje som förbandet återförenades med sina anhöriga. På plats vid ceremonin var bland annat ställföreträdande arméchef brigadgeneral Laura Swaan Wrede, som vände sig till de anhöriga i sitt tal: ”Ni anhöriga har varit lika stor andel i insatsen som förbandet. Jag vill att ni tar emot mitt, arméns och Försvarsmaktens varmaste tack för det stöd ni gett till era soldater”, sa hon.

inget lämnas åt slumpen, mer långtgående än många tror!

Officerstidningen nr.1, 2022 37

Medlemsstatistik, 1/1 2022

Förbundsnytt

Senaste nytt från Officersförbundet

Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

Trebefälssystemet

Lägesrapport om trebefälssystemet Försvarsmakten har nu påbörjat arbetet med att driva igenom ÖB:s beslut om slutgiltigt införande av trebefälssystemet. Officersförbundet har därför skickat ut en PM som är riktade till officersföreningarna och som kommer användas på lokal nivå för förhandling vid respektive officersförening och organisationsenhet (OrgE). ÖB FATTADE BESLUT om slutligt införande av trebefälssystemet den 7 maj 2021. Officersförbundet och Försvarsmakten samverkade om beslutsförslaget i oenighet och efter att beslutet fattades påbör-

jade förbundet en utredning om införandet kan anses felaktig ur ett förvaltnings- eller arbetsrättsligt perspektiv. Förbundets utredning blev klar i slutet av hösten och visade att beslutet inte kan anses rättsligt felaktigt

ur ett generellt perspektiv och att det därför inte finns några reella möjligheter för förbundet att driva frågan rättsligt för kollektivet.

Det kan dock finnas individuella enskilda fall som förbundet kan driva rättsligt.

OF...................................................6305 SO................................................... 2974 GSS.................................................3920 Studerande...................................... 854 Övriga...............................................395 Summa.....................................14 448

NU HAR FÖRSVARSGRENS- och

stridskraftschefernas och Högkvarteret beslutat att driva igenom slutgiltigt införande av trebefälssystemet och Officersförbundet har samverkat i enighet.

Det innebär att förbundet har varit eniga med att nämnda chefer har tolkat ÖB:s beslut korrekt och att det avses drivas igenom inom de ramar som satts upp. Samtidigt har förbundet fört fram de viktigaste synpunkterna; att beslutet vid genomdrivande i respektive försvarsgren och stridskraft inte ska krånglas till ytterligare och att det vid varje enskilt fall ska göras en prövning samt att det finns en förhandlingsskyldighet.

– Vi har hela tiden varit emot tvingande omgalonering, men nu när beslutet har fattats och ska genomföras måste vi arbeta för att det genomförs på rätt sätt. Det finns medlemmar som mår dåligt över det här och det kommer inte bli en enkel väg, men vi behöver ta oss framåt, säger Lars Fresker förbundsordförande Officersförbundet.

FÖRBUNDET OCH KANSLIET har nu skickat ut en PM Implementering med checklista till officersföreningarna som kommer användas på lokal nivå vid respektive officersförening och OrgE under kommande förhandlingar. Huruvida det kommer att finnas vissa individuella fall att driva rättsligt återstår att se, men det finns beredskap att driva enskilda specifika fall. ⚫

Bakgrund trebefälssystemet – vad har Officersförbundet gjort?

Beslut om att ändra befälssystem fattades 2008, då utan tvingade byte av personalkategori och grad.

Officersförbundet har sedan 2008 avrått överbefälhavaren från tving-

38 Officerstidningen nr.1, 2022

ande byte av personalkategori och grad. Innan beslutet fattades samverkade Officersförbundet och Försvarsmakten om beslutsförslaget i oenighet just kring tvingande byte av

personalkategori och grad. Förbundet hade innan dess haft samtal med företrädare för Försvarsmaktens juridiska avdelning om att det kan vara arbetsrättsligt fel att tvinga anställda

att byta personalkategori från officer till specialistofficer. Vidare föreslog förbundet en kompromiss som skulle inneburit ett byte av personalkategori, men att graden bibehålls.

Medlem: Glöm inte att ändra dina uppgifter

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

Officersförbundet behöver korrekta uppgifter om sina medlemmar exempelvis kring lön så att du som medlem får rätt medlemsavgift.

Du kollar enkelt igenom dina uppgifter genom att logga in med BankID på "Mina sidor" på www.officersforbundet.se/logga-in

LOM

Sök medel för kompetensutveckling Du kan genom avtal om lokala omställningsmedel (LOM) söka medel för kompetensutveckling. Det kan röra sig om en ledarskapsutbildning, både praktiska och teoretiska utbildning. Det är du och din närmaste chef med personalansvar som ska komma överens om lämplig utbildning.

LOM ÄR ETT partsgemensamt

avtal mellan Försvarsmakten och Officersförbundet, Försvarsförbundet, Seko Försvar och Saco-S FM. Avtalet omfattar alla anställda i Försvarsmakten som har haft sin anställning i minst ett år. Försvarsmakten växer och förändras och behov av nya kompetenser uppstår.

– Försvarsmakten vill behålla anställda och deras kompetens. Det här är en personalutvecklande åtgärd som kan initieras av både en medarbetare och en chef. Det kan till exempel vara så att en medarbetare vill få nya arbetsuppgifter eller arbetssätt och då

behöver utveckla sig. Det ska vara en omställningsåtgärd som gör att medarbetaren får rätt förutsättningar att möta förändringar, säger Nina Hillgren ansvarig för LOM hos Försvarsmakten.

EN GRUPP PÅ förband kan även söka

LOM-medel för en speciell åtgärd och då gäller samma regler, det vill säga att det är närmaste chef med personalansvar som fattar beslut Susanne Hultgren. om lämplig utbildning. Det senaste LOM-avtalet implementerades under förra året.

– Det är bra att avtalet har implementerats och att arbetet nu rullar på med tydligare fokus på att det är ett partsgemensamt kollektivavtal. Med de här pengarna kan vi hitta partsgemensamma vägar för att våra medlemmar ska få möjlighet att bredda sin kompetens, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på Officersförbundet. ⚫

Kurs

Lär dig mer om dina rättighet och skyldigheter – gå en av förbundets onlinekurser!

SOM MEDLEM I Officersförbundet kan du läsa kortare introduktionskurser på förbundets webbplats.

De tar cirka 10–20 minuter och det enda du behöver göra är att logga in på officersforbundet.se. Kurserna ger dig en bra grund att stå på inför exempelvis en ny anställning eller en utlandsmission. Kurserna du kan läsa är: Välkommen till arbetslivet För dig som precis fått en anställning i Försvarsmakten, en snabb introduktionskurs till det som är viktigast att veta om din anställning enligt villkor och avtal med din arbetsgivare.

Introduktionskurs lön Det viktigaste och mest grundläggande om hur din lön sätts, vad som påverkar din lön och vad du själv kan göra för att förändra den.

Internationell insats För dig som ska på utlandsmission. Nyttig kunskap om vilka avtal och regler som gäller och viktiga saker att tänka på inför, under och efter din internationella tjänstgöring.

Medarbetarsamtalet Vad gäller egentligen vid ett medarbetarsamtal och hur kan du bäst förbereda dig. ⚫ Har du frågor om kurserna?

Kontakta kurs@officersforbundet.se

Mottagare av Officersförbundets stipendium Officersförbundets stipendiestiftelse har under föregående förbundsperiod beslutat om stipendium till individer som uppvisat gott fackligt ledarskap och genom goda prestationer vidareutvecklat den fackliga verksamheten, ledarskapet och stimulerat engagemanget för yrkesfrågorna. Följande individer har tilldelats ett stipendium på 20 000 kr och kommer också uppmärksammas under mer högtidliga former under förbundskonferensen 2022.

2021: Mikael Lilja (HSOF), Leif Ljungqvist (OF F7), Joakim Sundin (OF HKV), Torbjörn Bäckman (LSS), Karl-Gustav Hjortskull (OF F17).

2020: Tim Björklund (OF Ärna), Michael Jarkö (OF Amf), Johan Dahlgren (OF Amf), Tobias Danielsson (OF MarinB/SSS), Thomas Åberg (OF MarinB/SSS), Roger Sjöbäck (HSOF).

2019: John Hamrin (OF HKV/AST), Lars-Johan Nordlund (OF HKV), Martin Söderberg (OF HKP)

Förbundskonferensen 2022 framflyttad till mars På grund av den höga smittspridningen flyttas Förbundskonferensen fram till den 28–30 mars och slås därmed ihop med Avtals-och utbildningskonferensen. Under konferensen kommer förbundet hålla de ceremonier, det vill säga medaljutdelning, utnämnande av hedersmedlemmar samt avtackning av förtroendevalda, som inte kunde genomföras fullt ut under förbundsmötet 2020.

Officerstidningen nr.1, 2022 39

Porträttet Utan alla de som engagerar sig och arbetar så hårt för våra medlemmar är Officers­ förbundet ingenting. Med ”Porträttet” vill vi låta er lära känna dessa människor, vilka de är, och vad som får dem att engagera sig.

”Jag har alltid tyckt att teknik ger mig mening till livet. Det är ofantligt roligt", säger Michael Lundström.

» Jag är otroligt tacksam för förtroendet« Michael Lundström har i princip alltid varit fackligt engagerad när han arbetat – förutom när han varit på arbetsgivarsidan. Nu är han sedan tre år huvudskyddsombud för marinen och arbetar med att bygga upp skyddsorganisationen.

Text: Cecilia Gustafsson Foto: Andreas Blomlöf

M

ichael Lundström var bara 16 år när han 1978 blev befälselev, så kallad ”kanin”, i ÄBO, äldre befälsordningen.

– Jag hade två morbröder som arbetade i flottan och jag hade väl blivit påverkad av dem, men framför allt tyckte jag att det var en bra utbildning och ett bra jobb. På den tiden fanns också en 40 Officerstidningen nr.1, 2022

mentalitet att ”statens kaka är liten, men säker”, säger han.

Utbildningen och arbetet var ungefär som han väntat sig och han vande sig snabbt då det alltid har funnits en god kamratskap på de fartyg och flottiljer han arbetat på – och så älskar han att åka båt. Michael har också alltid haft en passion för teknik och mekanik.

– Jag byggde min egen första moped när jag var 14 år och jag drev tidigt mina föräldrar till vansinne för att jag ville titta inuti och mecka med alla leksaksbilar jag kunde. Jag har alltid tyckt att teknik ger mening till livet. Det är ofantligt roligt, säger han och skrattar.

Passionen för teknik och maskiner har han med andra ord kunnat utöva både hemma och på jobbet. Han har varvat utbildning med jobb som maskinist, maskinchef

och elektroofficer på olika fartyg. Han har också varit plutonchef och produktionsledare och även gjort utlandstjänstgöring som maskinchef på HMS Trossö under ME 01 i Adenviken.

– Jag har alltid tyckt om att arbeta praktiskt och när jag har varit på båtarna har det varit vi i maskin som varit fastighetsskötare och sett till att alla olika tekniska system fungerat, säger han.

NÄR HAN BÖRJADE arbeta

Michael Lundström

med arbetsmiljöfrågor i slutet av

90-talet handlade arbetet främst om den fysiska miljön, men i dag handlar det mycket mer om den psykosociala miljön.

– Det är enkelt att lösa frågor kring den fysiska arbetsmiljön till exempel ombord på ett fartyg, men den psykosociala arbetsmiljön är svårare. Ta till exempel ÖB:s beslut om trebefälssystemet – det berör också skyddsorganisationen på så vis att det är många som är påverka-

DET FACKLIGA ENGAGEMANGET har

alltid funnits på olika vis sedan han började arbeta, förutom när han studerat eller varit på arbetsgivarsidan.

– Mitt fackliga engagemang började för att det var brist på information och jag ville veta mer om vad för rättigheter och skyldigheter jag och kollegerna hade. Sedan har jag med tiden blivit mer intresserad av arbetsmiljöfrågor, säger Michael.

I slutet av 90-talet sökte han en ny tjänst som andre flottiljingenjör – trodde han i alla fall – för det visade sig att tjänsten var som arbetsmiljöhandläggare på Minkrigsflottiljen för att de saknade och behövde en.

– Så jag började arbeta på arbetsgivarsidan, och fick gå alla utbildningar och kurser som fanns om arbetsmiljö.

Det var spännande för jag fick vara med och ta fram och utveckla det verksamhetssäkerhetssystem som finns idag, säger Michael.

Han har genom åren haft uppdrag bland annat som fartygsombud, skyddsombud och huvudskyddsombud.

Han har också varit ledamot, sekreterare och arbetsmiljöansvarig i sin lokala officersförening i många år och suttit som suppleant Officersförbundets styrelse och valberedning. Sedan 2017 arbetar Michael som logistikofficer på Tredje sjöstridsflottiljen och sedan 2019 har han också uppdraget som huvudskyddsombud för marinen. Försvarsmakten har sedan tre år ett centralt huvudskyddsombud och ett huvudskyddsombud för varje försvarsgren som samordnar skyddsorganisationen på uppdrag av de fyra fackförbunden som är verksamma inom Försvarsmakten. Michael har ett år kvar till pensionen och den stora utmaningen som marinens huvudskyddsombud nu är att bygga upp skyddsorganisationen.

– Jag är otroligt tacksam för förtroendet. Skyddsorganisationen finns på alla enheter och nivåer. Vi vill ha engagerade och aktiva skyddsombud som ger både kollegor och chefer stöd. Min plan är åka runt och besöka alla ”mina” OrgE och träffa människor för att se deras vardag, men covid-19 har stökat till det, säger Michael.

Han upplever att han i alla år har haft ett bra samarbete med sina chefer och att de har haft förtroende för honom.

– Jag har nog alltid fått gehör när jag kommit med synpunkter, men jag har också alltid grundat det i de föreskrifter som finns till exempel föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Sedan har jag inte arbetat fackligt på heltid och jag har emellanåt slitits mellan min befattning och mitt förtroendeuppdrag. Det kan vara tufft, säger han.

de och som inte mår bra. Beslutet

» Mitt fackliga engagemang började för att det var brist på information och jag ville veta mer om vad för rättigheter och skyldigheter jag och kollegerna hade.«

är fattat, men jag hoppas att vi på något vis kan hjälpa till och mildra det för de som är påverkade, säger Michael.

Han tycker att det borde vara karriärsfrämjande att värna arbetsmiljön och att faktiskt våga säga nej till högre chef när det behövs för att arbetsbelast-

ningen blivit för hög för personalen. Nu under pandemin när smittspridningen är hög igen arbetar han hemma i garaget eller det så kallade ”pojkrummet” i det hus som han har byggt på ön Senoren utanför Karlskrona.

– Både jag och min fru Mona jobbar hemifrån så jag har en jobbarkompis som jag äter lunch tillsammans med. Hon har sitt kontor i huset och jag har mitt – med alla bekvämligheter – i pojkrummet. Så jag stormtrivs, säger Michael och skrattar. ⚫

Ålder: 60 år.

Fackliga uppdrag: Fartygsombud, skyddsombud, huvudskyddsombud, ledamot i lokala officersföreningar, suppleant i förbundsstyrelsen, suppleant i valberedningen, vice ordförande i fartygsnämnden och huvudskyddsombud marinen.

Bakgrund i korthet: Maskinist och maskinchef på olika fartygstyper. Plutonchef och instruktör för värnpliktiga, produktionsledare på basbataljonsstab, arbetsmiljöhandläggare. Maskinchef ME01.

Logistikofficer.

Bor: Karlskrona.

Familj: Fru Mona, två barn, tre barnbarn.

På fritiden: Umgås med familjen och kompisar, snickrar och är intresserad av allt som involverar äldre amerikanska bilar.

Försvarsmakten har ett centralt huvudskyddsombud och ett huvudskyddsombud för varje försvarsgren som samordnar skyddsorganisationen. Michael är huvudskyddsombud för marinen.

Officerstidningen nr.1, 2022 41

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren.

Har du en fråga?

Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

Fråga förbundet Vad händer om jag blir sjuk under mina studier?

Hej! Jag ska börja studera på Karlberg och undrar vad som gäller om jag blir sjuk under studierna? Jag var tidigare soldat om det spelar roll?

Sjukpenningsgrundade inkomst (SGI) är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan och som ligger till grund för hur mycket pengar du kan få om du till exempel blir sjuk eller ska vara föräldraledig.

Beloppet baseras på vad du har haft för inkomst, men vad som räknas som

Vad får specialistofficerare i ingångslön?

Hej! Jag är snart klar specialistofficer. Vad är ingångslönen för en specialistofficer?

Från första oktober förra året är den lägsta lönen en specialistofficer eller en officer kan ha 27 000 kr. Det är dock viktigt att betona att det är just den lägsta lönen. Lönesättningen ska vara individuell och baseras på vilka arbetsuppgifter

Kansliet: Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

42 Officerstidningen nr.1, 2022

inkomst är olika. Därför är det viktigt att du innan du påbörjar dina studier kontrollerar med Försäkringskassan om vad som gäller för just dig och din SGI. Det är också viktigt att du vet hur du eventuellt kan skydda din SGI. Det får till exempel inte finns några glapp i tiden där du varken har arbetat eller skyddat din tidigare SGI för i så fall kan du bli utan ersättning eller få mindre pengar. Så som sagt hör av dig till Försäkringskassan och kontrollera med dem!

du ska ha, vilket ansvar du får och övriga krav som arbetsuppgifterna ställer. Det kan innebära att du ska ha en högre lön än 27 000 kr.

Kontakta din Officersförening, de förhandlar vilken lön som ska sättas vid nyanställning.

Peter Löfvendahl, förbundssekreterare

Elina Meyer, ombudsman

Officersförbundet, behöver jag göra något?

Hej! Jag är på väg att gå i pension.

Jag vill fortsätta vara medlem i

Du kan som pensionär fortsätta vara medlem i förbundet och behålla alla dina medlemsförmåner förutom det arbetsrättsliga stödet. Du kommer också fortsätta få Officerstidningen. Det kostar 40 kronor per månad (efter 68 års ålder kostar det 12,50 kr/mån). Det enda du behöver göra är att logga in på ”Mina sidor” på förbundets webb-

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare

Kanslistöd: Marie Eriksson, teamledare

Conny Jansson, Peter Löfvendahl, LarsJohan Nordlund, Olle Löfmark (tjänstledig)

Carina Viklund, Maria Jensfelt

Kan jag vara medlem efter pension?

Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare

Kommunikation: Jesper Tengroth, teamledare (tjänstledig)

Patrik Larsson, Elina Meyer, Greta Borg, David Lidwall

Jennie Timgren, Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

plats officersforbundet.se och fylla i formuläret ”Ändra medlemskategori” med information om när du går i pension. Så är det klart!

Maria Jensfelt, kanslistöd

Utgår övertid vid upp­komna övningsdygn?

Stämmer det att det inte utgår övertidstillägg om C Insats fattar beslut om uppkommet FM-dygn?

Ja, normalt så utgår övertidstillägg för timme 1–6 vid uppkommet FM-dygn. Detta gäller däremot inte om ÖB eller C Insats fattar beslutet. Övriga ersättningar och kompensationsledighet enligt avtalskonstruktionen.

Martin Sachs, ombudsman

Behövs 72 timmars veckovila?

Hej! Måste jag verkligen ha 72 timmars sammanhängande veckovila? Jag känner inte att jag behöver vara ledig så länge.

Ja det stämmer att du måste ha det under en sammanslagen 14-dagarsperiod.

Arbetstidslagen och vårt arbetstidsavtal bestämmer veckovilan.

Det är både en skyldighet och en rättighet som inte är valbar.

Patrik Larsson, ombudsman

Officersförbundets förtroende­valda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi Adress: Officersförbundet, Box 5338 102 47 Stockholm Telefon: 08-440 83 30 Fax: 08-440 83 40 E-post: kansliet@officersforbundet.se

Färist Mobile. I nationens tjänst Många samhällsviktiga myndigheter, organisationer och företag arbetar i utsatta miljöer med känslig information.

Tutus har därför utvecklat en säker smartphone, Färist Mobile som skyddar verksamheter med säkerhetskänslig information.

från påverkan och fungerar även som en yttre gräns. Det innebär att all trafik är skyddad vare sig det är röstsamtal, meddelanden, e-post eller data. Färist Mobile System är granskat och godkänt av svenska och europeiska myndigheter.

målet att bli en ledande leverantör inom EU. Som ett oberoende företag samarbetar vi med näringsliv och myndigheter för att erbjuda pålitliga, säkra och kostnadseffektiva säkerhetslösningar som kan möta dagens säkerhetsbehov.

Tutus egna operativsystem med stark diskkryptering och externa nycklar skyddar känslig information och en VPN tunnel isolerar kommunikationen

Tutus är marknadsledare av godkända och certifierade kryptooch IT-säkerhetsprodukter i Sverige och vi gör stadiga framsteg mot

För information kontakta Mikael Andersson på mikael@tutus.se eller läs mer på www.tutus.se

en nr 2 -08.qxp

2008-02-21 10:20 SidaBox 365338, 102 47 Avs: Officersförbundet,

Officerstidningen nr 2 -08.qxp

2008-02-21

10:20

STOCKHOLM

Sida 36

POSTTIDNING B DNINGPOSTTIDNING B Avs: Officersförbundet, B Box 5338, 102 47 STOCKHOLM Avs: Officersförbundet

Avs: Officersförbundet, Box 5338, 102 47 STOCKHOLM sförbundet, Box 5338, 102 47Box STOCKHOLM 5338, 102 47 Stockholm

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 2 1 0 1 1 9 0 0

1 0 1 1 9 0 0

Rustar för framtiden

baesystems.com

DIN MYNDIGHETSLEVERANTÖR AV 5.11 TACTICAL

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält.

Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit 5.11 Showroom | Warfvinges vägen 30 del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagnsoch till pågående renovering av 08-410 700stridsfordonsfamiljerna 88 | order@safe4u.se Stridsfordon 90 och leveranser av Granatkastarpansarbandvagn 90.

Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja Arméns modernisering.

SAFE4U advert_210x240mm.indd 1

Vi stödjer

01/02/2018 10:24