Så ska somaliska stärkas som språk Projekt visar vägen i Göteborg Krigets första offer är sanningen, brukar man säga. I Somalia, på Afrikas horn, blev även språket krigets offer. När inbördeskriget bröt ut 1991 raserades mycket av det viktiga arbetet med språkstandardisering, som pågått under 20 års tid. Men hjälp kan ibland komma från oväntat håll. Vid Göteborgs universitet jobbar lingvisten Morgan Nilsson med att stärka somaliskans ställning och bidra till ett mer medvetet språkbruk. Sverige är hem för cirka 100 000 somalisktalande, med rötter i Somalia eller dess grannländer. Därför finns ett stort behov av litteratur och undervisningsmaterial på somaliska, förklarar Morgan Nilsson, som just återkommit från en studieresa till de somalisktalande delarna av Etiopien. – Det långvariga kriget och skriftspråkets relativa ungdom har gjort att somaliska idag skrivs och talas på lite olika sätt, konstaterar Morgan. Det intressanta är att det finns en standard att utgå ifrån, påpekar han. Men många känner inte till den. Språket har inte studerats på högskolenivå på decennier. Många gemensamma referensramar har gått förlorade och man hamnar därför lätt i subjektiva diskussioner om vad som är ett gott språkbruk. SPRÅKLIG BALANSAKT I NY LITTERATUR Morgan Nilsson ser positivt på hur svenska förlag nu bidrar till utgivningen på somaliska med framför allt barn-
och ungdomslitteratur. Mångspråk är oerhört viktigt, och jämfört med andra språk är det ont om somalisk skönlitteratur. Men arbetet innebär samtidigt en stor utmaning: – Kvaliteten på språket varierar mycket, både i originallitteratur och i översättningar, och det gör ibland även viljan att förstå dialektalt färgade texter. HUR SPRÅKET SKA SE UT Själv driver han idag utbildningar för modersmålslärare och andra som arbetar med somaliska i Sverige. Där går man igenom vad språkstandarden från 1972 egentligen innebär, hur språket är uppbyggt grammatiskt och hur man kan använda ord och uttryck inom standarden, så att språket känns någorlunda neutralt. I den somaliska språkstandarden tillåts många olika regionalt färgade ord och uttryck, men en del av dem uppfattas som snävt lokala och förstås kanske inte av alla.
På ett universitet finns faktiskt en hel institution för det somaliska språket.
Det är delvis jungfrulig mark att beträda, och författare, lärare och översättare till somaliska behöver samverka, menar han. – Här behövs mer språkgranskning och mer samarbete! I stort sett alla somaliska översättare och tolkar är självlärda eftersom utbildningar inte har existerat. Det ger utrymme för en hel del variation i språkbruket. Vi behöver satsa på att utveckla språkbruket, ordförrådet och elevernas förmåga och lust att skriva. Då tror jag standarden faller på plats av sig själv, med tiden. UPPDÄMT BEHOV Fortfarande finns väldigt små möjligheter att studera somaliska på högskolenivå i Somalia, Somaliland och Djibouti. Men i Etiopien är frågan på dagordningen: – På ett universitet finns faktiskt en hel institution för det somaliska språket, med tio heltidsanställda lärare och totalt 900 studenter! Det visar på ett enormt uppdämt behov, säger Morgan Nilsson. Av: Ann-Sofi Holmgren
105