Kansliet meddelar • NJK Kalender • Talko på Kajholmen
Juniorer:
En sommar full av seglingsglädje för NJK:s juniorer
Migrera söderut med Galiana
Sinebrychoff pokalen försvarades framgångsrikt!
Klubbkväll på Björkholmen
Femklubbsregattan och The Atlantic Round 2025
JUBILEUM på BLEKHOLMEN
NJK:s älskade paviljong, klubbens hjärta, 125 år
Vikingaträffen sommaren 2025
En livlig säsong i NJK:s skärgårdshamnar
Kommodoren har ordet
Segling för alla sinnen
Sommaren som gick har varit stimulerande för mig. NJK-uppdrag och seglingen överlag har upptagit en avsevärd tid av både semestern och tiden före och efter. På vilket sätt är segelsporten och fritidsseglarens hobby stimulerande, kan man fråga sig? Vilka sinnen berörs och hur bidrar de till helhetsupplevelsen? De traditionellt vedertagna sinnena är fem till antalet: Synen, hörseln, känseln samt lukt- och smaksinnena.
Synen är nödvändig vid navigation och för att observera ett vindskift eller en åskfront i god tid. Synen berättar oss mycket om det som är rätt eller det som är fel för att framfarten på båten är den vi önskar. Synintrycken vi får i skärgården, eller de vi får då vi blickar bakåt på banan för att se om konkurrenten närmar sig eller om vi drar ifrån, berättar mycket. Synen (likväl lukten, tyvärr) kan berätta för oss hur Östersjön mår. Utan detta sinne skulle segling vara svårt om ej rentav omöjligt och farligt.
Hörseln ger oss både starkt positiva och negativa upplevelser. Ljudet av måsarna på morgonen, bruset kring stäven då seglen börjar dra eller vinschen som knattrar då vi skotar focken lite tajtare är ljud vi längtar efter. Men i andra ändan av spektret, har vi motorn som plötsligt låter fel, ljudet av en mistlur som tjuter skrämmande nära i den tjocka dimman, eller ljudet som berättar för oss att faret var grundare än båtens djupgående.
Känseln är kanske ett av den erfarna seglarens viktigaste sinnen. Är seglen rätt trimmade eller känns det tungt på rodret? Balanssinnet, som en del av känseln, är något vi alla hoppas bevara i gott skick för att livet ut kunna röra oss tryggt på en båt. Känseln berättar för oss om vi klätt oss rätt och är sinnet med vilket vi känner smärta då tummen blivit i kläm eller då bommen överraskande attackerat oss. Känseln får vi
även tacka för det välbehag vi finner i kroppen av det sköna bastubadet, och då vi efteråt lägger oss till kojs mellan de förhoppningsvis torra lakanen.
Luktsinnet då? Även om de positiva upplevelserna av lukt är många, som då det ”doftar regn” ute på havet, associerar jag luktsinnet på båten, främst med erfarenheter, som kunde framställas som varningsklockor. ”Är det någon annan här som tycker att det luktar lite...?” kan vara en reaktion, som kan spåras till kylskåpet, avgas-systemet, eller till septiktanken.
Smaksinnet har en rätt obetydlig roll för själva seglandet. Vi smakar sällan på själva båten eller dess utrustning men visst känner vi smaken av saltstänket då det sätter sig på läpparna. ”Smak” kan även användas i ett metaforiskt sammanhang så som i konstaterandet att ”segling ger smaken av frihet”. Smaken ger oss kanske de starkaste upplevelserna vid fritidsseglingen då vi får njuta av den nykokta potatisen, sillen, smörklicken och vad än serveras därtill.
Vid segling gäller det att vara vid sina sinnens fulla bruk. Vilka sinnen gav dig de finaste upplevelserna under sommaren som snart övergår till höst?
Casper Grönblom Kommodor
NJK i siffror
grundad 1861
2793 medlemmar totalt
Störst i Finland
397 juniorer (0-19 år)
445 registrerade segelbåtar
385 registrerade motorbåtar
58 lättbåtar 1 sjöflygplan
2 hemmahamnar 10 skärgårdshamnar
6 olympiska medaljer
NJK Kalender 2025
September
Inbjudan till höstmöte
Höstmötet hålls torsdagen den 27 november kl. 18.00 i klubbhuset på Björkholmen.
Kallelsen till höstmötet publiceras söndagen den 16 november i Hufvudstadsbladet.
Höstmötet väljer styrelsemedlemmar, fastställer klubbens budget och verksamhetsplan.
Valkommitténs förslag till val av styrelsemedlemmar kommer att finnas till påseende på klubbens webbplats www.njk.fi
Efter mötet utdelas seglar- och förtjänsttecken samt vandringspris och pokaler.
Deltagarna bjuds på en bit mat.
Om du önskar äta, anmäl dig senast den 24.11 via webben www.njk.fi eller till kansliet. Anmäl gärna även enbart deltagande i mötet.
Hjärtligt välkomna!
13 Double handed Björkholmen–Blekholmen
24 Styrelsemöte Björkholmen
Oktober
4-5 Champion of Champions Björkholmen
11-12 SC Season End Match Björkholmen
28 Klubbkväll Björkholmen
30 Styrelsemöte Björkholmen
November
13 Styrelsemöte Björkholmen
27 Höstmöte Björkholmen
December
17 Styrelsemöte Björkholmen
Besiktning 2025
Hej alla BÅTÄGARE och BESIKTNINGSMÄN
Besiktningarna för säsongen 2025 närmar sig sitt slut, dags att lämna in besiktningsprotokollen till kansliet.
Detta gäller de båtägare som låtit besikta båten av annan än NJK:s besiktningsman.
BESIKTNINGSMÄN: Kom ihåg att lämna in protokollen för de besiktningar som gjorts under 2025.
Bästa hösthälsningar, Christian Hortling, Besiktningschef
Rekryteringar & Business Coaching
Adiente är ett litet mångsidigt HR-bolag, grundat 2005.
Till våra tjänster hör :
Rekrytering
Personaluthyrning
Interimtjänster
Headhunting
Personanalyser och -utvärderingar
Teamutveckling
Business Coaching
Outplacement
Läs mer på adiente.fi
Vi betjänar
våra kunder på
svenska, finska & engelska
Kontakta oss, så berättar vi mera!
ADIENTE AB, KEILARANTA BUSINESS PARK, KÄGELSTRANDEN 1, 02150 ESBO
Välkommen på talko till Kajholmen lördag 27 september 2025.
Vi börjar kl. 10 med kaffe och smörgås på Strandvillans kökstrappa, där vi samtidigt går igenom dagens arbeten.
Ca kl. 14 blir det soppa & kalla drycker åt alla hjälpsamma talkoarbetare.
Anmäl ditt/ert deltatagande till kajholmen@njk.fi eller via WhatsApp / SMS +358 400 654613 senast 24.9
Välkomna till Kajholmen!
Christian Hortling Intendent
Juniorer
En sommar full av seglingsglädje för NJK:s juniorer
NJK:s juniorer har haft en oförglömlig seglingssommar 2025. Det blev läger både på Björkholmen och på Kajholmen, internationella framgångar i Newport och starka prestationer på hemmavattnen – en säsong fylld av utveckling, gemenskap och seglarminnen för livet.
Kajholmslägret
Det var nog sommarens höjdpunkt när Kajholmslägret, äntligen ordnades på nytt, efter en lång paus. För många juniorer var det första besöket på ön, medan andra kom tillbaka fyllda av förväntan på att återuppleva den speciella stämning, som bara Kajholmen kan erbjuda.
Dagarna var fulla av segling med Optimist, Zoom8, RS Feva och 606, där juniorerna fick testa sina gränser i mer utmanande vatten än hemma vid Björkholmen. Mellan passen blev det tid för SUP, simning och bastu, som gav både avkoppling och energi inför nästa segling. På kvällarna fortsatte gemenskapen med Kajholmen OS, skattjakter och
disko – aktiviteter som lockade fram skratt, laganda och nya vänskaper.
Lägret bjöd inte bara på seglingsträning och roliga aktiviteter, utan också på viktiga erfarenheter av att vara på klubbens ö. Många deltagare tog stora kliv både som seglare och som vänner, och känslan av samhörighet växte dag för dag.
Kajholmslägret är mer än bara ett seglingsläger – det är en plats där juniorerna utvecklas, hittar nya kompisar och skapar minnen för livet. Vi ser redan fram emot nästa år.
Lilian Tanhuanpää Juniorchef
Foton: PePe Korteniemi
Sommarlägren på Björkholmen
På Björkholmen sjöd det av liv från morgon till kväll när årets sommarläger drog igång. Optimister, Zoom8:or, RS Fevor och 606:or fyllde klubben, både nya, och mer erfarna seglare, fick chansen att utvecklas under ledning av våra engagerade tränare. För många deltagare var detta den första riktiga seglingsupplevelsen, medan andra kom tillbaka för att fördjupa sina kunskaper.
Totalt ordnades sex läger under juni: två allmänna seglingsläger, ett
Sailing Center
Seglingsligan
De två semifinalerna seglades på Björkholmen under veckosluten 8-10, 15-17 augusti.
Den spännande finalen seglas på Åland, ÅSS, veckoslutet 5-7 september.
Vi skriver om seglingarna i nästa nummer av NJK nytt 4 som utkommer i december. Något att se fram emot då vintermörkret omringar oss!
Juniorlaget i seglingsligan fr.v. Olav Hamel, Henrik Puolakka, Kusti Koivulehto, Richard Sommardal och Oskar Tanhuanpää.
kappseglingsläger, två Ankornas läger, för de allra yngsta, samt ett kölbåtsläger för juniorer som ville prova på större båtar. Vädret bjöd på allt, från
lätta sommarbrisar, till friskare vindar, vilket gav träning i alla förhållanden. Mellan seglingspassen ordnades också lekar och andra roliga evenemang.
Returnera vandringsprisen till kansliet
Fick du ett vandringspris på höstmötet 2024?
Nu är det dags att putsa upp och returnera priset.
Det är viktigt att pokalerna finns till hands i god tid innan inkommande höstmöte.
Ifall du blivit ombedd att gravera pokalen med årtal, båt och skepparens namn – gör det gärna, då blir du en del av prisets historia och även båtsportens historia.
ANSÖK om Seglartecken
Du som gjort en långfärd eller kappseglat flitigt och framgångsrikt denna säsong kom ihåg att ansökan om seglartecken skall lämnas till klubben inom oktober månad för att kunna behandlas denna höst. Reglementet för NJK:s seglartecken finns på klubbens webbplats: NJK/Medlem/Reglemente för Nyländska Jaktklubbens seglartecken.
RAPPORTERA kappseglingsresultat och långfärder
Rapportera dina resultat i kappseglingar och långfärder du gjort under sommaren. Ett stort antal vandringspris och specialpokaler för prestationer såväl på kappseglingsbanan som för långfärder delas ut på klubbens höstmöte i november. Rapporterna skickas till kansliet@njk.fi och skall helst vara märkesgruppen tillhanda inom oktober. Erik Wallin, Märkesgruppen
Sinebr y choff
POKALEN FÖRSVARADES
FRAMGÅNGSRIKT!
Aaro Immonens glada besättning ombord på ”Lillevi” i Blekholmshamnen.
Fredagen 15 augusti ställde tolv sexor upp i förmiddagens utmanartävlingar. Starterna utgjorde samtidigt en rankingsegling, vilket gjorde det möjligt för båtar inskrivna i pokalförsvarande NJK att ställa upp.
Trots brobygget går det att segla på Kronbergsfjärden, tre starter fullföljdes under förmiddagen i lätt men fullt segelbar vind. Klar vinnare blev ”Lillevi”, FIN 48 med Aaro Immonen som rorsman, med en serie på 1-3-1. ”Lillevi” är industrimannen och Hangö seglaren Hemming Elfvings sista sexa byggd 1938. Hon återbördades för några år sedan till Finland och representerar kanske den inte så välkända klubben, ÅBSS. Akronymen står för ”Åbo Båtvarf Segel- och Sjöflygsklubb”, som är en del av en fin satsning på segling och renovering av klassiska båtar, som under familjen Håkans ledning gjorts i Åbo.
Tvåa i förmiddagens seglingar blev ”Maybe IV” med Kalle Pihl som rorsman, tredje ”Merenneito II” – också hon en tidigare Elfving ägd båt - med Viivi Moisio vid rodret.
Årets utmanare blev alltså ÅBSS, som ställde upp med ”Lillevi”. Pokalen försvarades av Ossi Paijas team, som hade återbördat pokalen till NJK föregående år.
Ossis egen båt var utomlands, varför familjen Sandman upplät sin ”Maybe IV” åt teamet.
Pokalfinalen blev tyvärr en rätt ensidig föreställning. Ossis erfarna team tog hem starterna i båda seglingarna och ”Lillevi” hade aldrig någon chans att gå förbi. Men dagens behållning var ändå att ett ungt team med en bra båt kan komma långt. Kanske skulle Immonens team behöva lite match racingträning för att klara sig i en final mot ett lag av samma kaliber som årets pokalvinnare?
Ossis team blev nyligen tvåa i Sexa-VM och har en långvarig erfarenhet av segling i olika klasser.
”Lillevi” fick ett värdefullt pris då besättningen vann den årliga utlottningen av en spinnaker, som alltid tillverkas enligt vinnarteamets specifikationer.
SPONSORN, SINEBRYCHOFF, deltog aktivt i evenemanget. Ett drygt tiotal anställda och gäster hade möjlighet att följa med finalseglingarna på Kronbergsfjärden tack vare att Navigationssällskapet ställde upp med sin Navis och Bena Westerholm med en stor Targa.
Klubben vill tacka alla domare och övriga funktionärer, som deltog i arrangemangen.
Sammy Lundberg skötte som tidigare om att allt fungerade på Blekholmen och restaurangen bjöd på god mat och fin service.
Patrick Andersson, Ordförande Kappseglingskommittén
Sinebrychoff pokalen togs hem av Ossi Paija med besättning.
Paviljongen på Blekholmen 125 år
Klubbkväll på Björkholmen tisdag 28.10 kl. 18
På klubbkvällen berättar NJK:s vicekommodor Sebastian Cedercreutz om Blekholmspaviljongens senaste 125 år.
Vi umgås, äter en bit mat och bekantar oss dessutom med den nya miniutställningen som har klubbhuset som tema.
Min Krog serverar sin goda laxsoppa med skärgårdslimpa (20 €).
Bindande anmälan senast 24.10.2025 till catering@minkrog.fi Välkommen!
Biblioteks- och modellkommittén
I början av juli reste NJK:s lag för Femklubbsregattan (5C) och The Atlantic Round (TAR) till Newport, Rhode Island. North American Station (NAS) stod värd för en vecka av kappseglingar mellan KSSS, GKSS, KDY, KNS, NAS och NJK. NAS bjöd på ett mycket digert kappseglings- och socialt program för både TAR och 5C lagen.
Femklubbsregattan och
The Atlantic Round 2025
För undertecknad var Newport en helt ny upplevelse. Det är klart att man läst och hört om den lilla staden, i delstaten Rhode Island, som ett seglarnas Mecka, hemvist för New York Yacht Clubs Harbour Court och otaliga Americas Cup duster. Att få insupa en hel veckas intensivt program, både på havet och på land, var sannerligen en oförglömlig upplevelse.
Även om datumen för evenemanget slutligt spikats på våren, är början av juli en knepig tidpunkt för oss finländare att reservera en hel vecka för en lång utlandsresa. Tidpunkten sammanföll med Hangö Regattan, familjeseglatser, stugsemestrar och övrigt som redan spikats i kalendern. Den knepiga tidpunkten till trots, hade NJK två mycket slagkraftiga lag i USA.
Ungdomslaget bestod av Lina Eväsoja, Erika Aarvala, Oskar Tanhuanpää och Richard Sommardal. Som 5C lag-coach fungerade Lilian Tanhuanpää. TAR-laget hyrde in Lilian även till ”vuxenlaget”, som utöver henne, bestod av Tomas Eväsoja, Casper Grönblom och Johannes Gullichsen.
MÅNDAGEN 7 JULI inleddes både 5C och TAR regattorna. Sail Newport vid Fort
Adams fungerade som kappseglingsbas hela veckan.
Under ledning av Ove Haxthausen, Post Captain för North American Station (motsvarar titeln kommodor), hade även medlemmar ur New York Yacht Club ställt upp med en mycket professionell kår av funktionärer, både på land och på banorna, för att garantera att allt fungerade smärtfritt.
Måndagen avslutades med cocktailparty i trädgården hemma hos familjen Glenn. Cirka femtio seglare från NJK, de kungliga skandinaviska klubbarna och NAS samt tiotals funktionärer och ”hang arounds” deltog. Det vittnar om en inte helt blygsam trädgård som vi fick nöjet att socialisera i.
TAR, 5C och seglingarna om ”Stephen Swope Memorial” seglades med J22, en lätt kölbåt, som lämpar sig mycket väl för denna typ av kappsegling.
TISDAG 8 JULI seglades ”Swope” -regattan vilket innebar att samtliga sex skeppare i TAR-laget tilldelades rorsmanskapet på en båt. Mellan de fem starterna byttes hela besättningen ut (enligt en för mig okänd och komplicerad matris) så att ingen av skepparens egna klubb-
kamrater ingick i besättningen vid en enda start.
Ett mycket fint koncept som kräver en hel del planering och tillräckligt antal följebåtar för att få besättningsbytena att fungera smidigt mellan de korta racen, och med ännu kortare tid mellan starterna.
Deltagarna bereddes möjligheten att handgripligen ”tvingas” lära känna sina skandinaviska och amerikanska seglarvänner genom det samarbete som krävs i en liten besättning.
Tisdag kväll, då ännu ingen hade en aning om resultaten i ”Swope”, avnjöts en gemensam middag på ”the 12 Meter Club” i Clarke Cooke House nere vid den inbjudande och livliga båtkajen som dominerar Newport.
PÅ ONSDAGEN måste de planerade delseglingarna för 5C tyvärr inhiberas på grund av svag vind, medan TAR-laget hade en inplanerad ledig dag. En ledig dag i Newport är enkel att fylla med besök vid sevärdheter, som t.ex. de otaliga imponerande sekelskifts ”sommarvillorna” som byggts av förmögna New Yorkaffärsmän, skaldjursbetonade luncher, promenader och cykelturer.
NJKs
TAR lag med SP Swope pokalen.
Lina Eväsoja trimmar focken på Dorade. Kommodoren och Dorades nuvarande ägare Matt Brooks.
Kommodorerna samlades till möte för att dryfta aktuella ärenden, fördjupat samarbete och kommande gemensamma evenemang. Mötet hölls i en mycket säregen byggnad inom klubbhusets stora tomt: ”Station 10”. Station 10 är NYYC’s första klubbhus som ursprungligen uppfördes 1845 i Hoboken, NJ. Byggnaden som representerar nygotisk stil har flyttats runt flera gånger, för att år 1999 flyttas till sin nuvarande plats.
Onsdagen avslutades med en festlig middag på Harbour Court. Undertecknad hade då äran att ha den blivande kommodoren för NYYC, nuvarande vicekommodor Clare Harrington till bords, och därmed glädjen att få framföra ett tack till värdinnan på middagsgästernas vägnar.
Under middagen fick vi även höra den evigt unga, 94-åriga Captain Nick Brown, NYYC, som berättade om sin ungdom då hans familj ägde och bebodde den ståtliga byggnaden. Byggnaden övergick i NYYC’s ägo på 80-talet och har sedan dess varit en mycket central punkt för amerikansk och internationell segling.
PÅ TORSDAGEN seglades de sista och avgörande starterna för både 5C och TAR regattorna med resultatdelgivning och prisutdelning samma kväll. Ungdomarna låg mycket väl till redan inför de avgörande starterna och säkrade segern med solid segling igenom hela regattan. Laget visade prov på skicklighet, laganda och beslutsamhet genom hela tävlingen.
TAR laget hade inlett starkt men belastades av en något överraskande DSQ (på grund av en knapp tjuvstart första dagen). Det var mycket små poängskillnader men laget fick nöja sig med en femte placering, endast 1 poäng efter bronspengen. Segern togs rätt övertygande av våra vänner från Danmark följda av de svenska lagen GKSS och KSSS.
Utöver den fantastiska prestationen av 5C-laget väntade vi med spänning på resultaten för Stephen Swope Memorial. NJK, med Lilian Tanhuanpää som skeppare (med tre av fem spikar) tog hem segern även i denna tävling vilket gav orsak för samtliga NJK:are att fira stort. Utöver TAR, 5C och Swope utdelades även ”The Adams Cup” till bästa rorsman på basen av de sammanlagda poängen i både TAR och Swope. KDY segrade med GKSS som tvåa och NJK på en hedervärd tredje plats.
Lina Eväsoja beskriver upplevelsen så här: ”Vi hade en fin upplevelse i Newport på Femklubbsregattan. Många nya vänner och mycket segling med olika båtar. Nytt för i år var chansen att få segla stora båtar tillsammans med TAR-teamet, vilket var ett minne som vi kommer att komma ihåg hela livet.”
FREDAGEN ERBJÖD på ett extranummer i form av ett ”pursuit race” med inlånade lokala, större segelbåtar på en havsbana i sundet mellan Newport och Jamestown. Alla de deltagande klubbarna tilldelades ett eget skepp, allt från verkliga ikoniska klassiker till modernare snabbgående havskappseglare. I startfältet hade vi bland annat, de berömda Sparkman & Stephens båtarna, Dorade och Bolero. En dröm gick i uppfyllelse för undertecknad då lotten att få kappsegla med Dorade, med en hel-Nyländsk besättning bestående av våra kompletta TAR och 5C lag, föll på NJK.
Dorade är en 52-fots yawl designad av Sparkman & Stephens från 1930 som uppnådde legendarisk status genom att vinna stora havskappseglingar som Transatlantic Race (1931) Fastnet Race (1931, 1933) och Transpacific Race (1936) m.fl. tack vare sitt innovativa smala, djupa skrov och revolutionerande konstruktion. Denna radikala design, initialt ifrågasatt, men som visade sig överlägsen, lanserade Olin Stephens karriär och förändrade fundamentalt designen av offshore-yachter. Hennes banbrytande ventilationssystem (”Dorade ventilen”) blev ett allestädes närvarande nautiskt inslag. Beaktansvärt är att bröderna Olin och Rod Stephens var båda blott snäppet över 20 år gamla, då de konstruerade, lät bygga och framgångsrikt kappseglade denna sin egen skapelse.
TAR-laget (med undantag av T. Eväsoja) hann ännu med ett besök hemma hos Ove och Neda Haxthausen samt ett besök på Stamford Yacht Club på vägen till New York och returflyget. Femklubbsregattan och The Atlantic Round i Newport 2025 var en stor framgång för Nyländska Jaktklubben. Seglingen, evenemangen och
alla arrangemang sköttes utomordentligt. Värdet och framgången för NJK mäts inte endast på basen av de utmärkta seglingsprestationerna. Evenemanget är även ett värdefullt instrument i förvaltningen av våra relationer, med de oss så nära, stående Kungliga skandinaviska klubbarna och vår gemensamma station i Nordamerika, NAS.
NYLÄNDSKA JAKTKLUBBEN vill rikta ett varmt tack till Kommodor Birger Krogius Juniorfond för det understöd Femklubbslaget erhöll som möjliggjorde denna framgångsrika resa.
Casper Grönblom
TAR Fleet Racing Club Place Score
1 8
2 16
3 23
4 24
5 24
6 33
Swope Trophy - TAR Racing Club Place Score
1 63
2 64
3 66
4 75
5 76
6 76
Adams Cup - TAR Racing Club Place Score
1 25
2 33
3 36
4 40
5 49
6 50
Five Club Fleet Racing Club Place Score
1 14
2 17
3 19
4 27
5 33
6 37
NJK:s älskade paviljong, klubbens hjärta, 125 år
Jag står på Blekholmen mitt i centrala Helsingfors, du kan inte undgå att se mig om du står på Senatstorget och blickar ut mot Sveaborg eller på Olympiakajen och ser i riktning mot Skatudden. Mitt gröna tak och min bleka fasad är ett landmärke som fått många beundrande blickar under åren.
Foto: Catarina Welin
DET ÄR SVÅRT ATT FÖRESTÄLLA SIG att det faktiskt gått 125 år sen jag blev till, och det att jag fortfarande är i så gott skick, beror på att Nyländska Jaktklubben genom åren inte lämnat mig därhän, utan tagit väl hand om mig, vilket gjort att jag ännu står rak och ståtlig på min lilla ö. Visserligen fanns en tid då jag förstod att jag var mer en börda, än ett uppskattat klubbhus. Tack och lov är detta nu en del av min brokiga historia. Idag lever jag och mår bra, jag ser med tillförsikt på framtiden. Restaurangen lockar kunder, också du, som NJK medlem, har återfunnit mig och jag tror att alla inser hur betydelsefull jag är för klubben och för medlemskåren.
31 AUGUSTI 1900 var dagen då jag stod i centrum, det var dagen då jag invigdes och blev NJK:s stolta seglarpaviljong.
31 augusti 2025 har det alltså gått exakt 125 år sen den stora händelsen. Jag är tacksam över att NJK ordnar en storslagen jubileumsmiddag mig till ära. Inte för att jag vill skryta, jag är nog värd all uppmärksamhet en dag som denna.
Aldrig tidigare har jag haft möjligheten att vända mig direkt till NJK, men nu, i det tredje numret av NJK-nytt 2025 har jag äntligen fått chansen att uttrycka vad jag tänker. Därför passar jag nu på och tackar Nyländska Jaktklubben för allt det som gjorts under årens lopp för att jag skall åldras med värdighet, stå rak med mitt fina gröna tak, med nya fönster och säkert snart lite målfärg där det flagar nu. Ålderdomen kommer inte ensam och jag är pinsamt medveten om
att jag behöver omsorg mest hela tiden. Men å andra sidan tror jag mig veta att det är en god investering.
I skrivande stund är jubileumsfesten ett minne blott, ett positivt minne, det var en gemytlig, glad och värdig fest. Jag är nöjd, jag har sett många jubileum under min livstid, alla har varit högtidliga, men på ett trevligt sätt, så också detta jubileum. Jag tycker mig märka att evenemangen på Blekholmen bidrar till att föra medlemmarna närmare klubben samtidigt som gemenskapen ökar.
Många gäster var väldigt ivriga att anlända i god tid, tamburen fylldes redan 1/2 timme före den utsatta tiden. Vädret var desto värre inte riktigt vad jag hade hoppats på, det var gråmulet och duggade just så mycket att damernas frisyrer var i fara. I inbjudan sades att kvällen skulle inledas
med en välkomstskål utomhus (om vädret tillåter). Vädret tillät det inte, men då förbindelsebåten åkte skytteltrafik och mer och mer gäster anlände, blev, den vanligen så rymliga tamburen, alltför trång för de 160 anmälda gästerna. Tack vare förnyelsen av bottenvåningens utrymmen kunde alla inomhus förflytta sig till den nya trevliga terrassen där de till en början stod i skydd under taket. Det som tidigare varit ett utrymme för en massa skräp har nu gjorts om till en mysig plats där du kan sitta och se ut över hamnen från de välvda portalerna. Blickar du mot taket ser du de ursprungliga bjälkarna som nu restaurerats och ser väldigt snygga ut. Jag är riktigt glad över att terrassen förstorats och piffats upp, den har varit en samlingsplats under sommarens soliga och varma dagar och kväl-
Gästerna kunde avnjuta välkomstskålen på den nya terrassen.
lar. Tack vare terrassen känner jag mig många år yngre!
Duggregnet avtog och gästerna kunde förflytta sig ut på terrassen med sina glas. Det bjöds på gott tilltugg och faten tömdes i rask takt. Plötsligt hördes en gäll signal, många hajade till och undrade vad nu? Det var kommodoren som bad om uppmärksamhet, han bjöd gästerna att söka sig till, det som jag kallar mitt hjärta, nämligen övre våningens stora festsal.
Jag har hört att man inom NJK talar om mig som ”klubbens älskade paviljong” och det sägs att jag fungerar som klubbens hjärta. Det är helt logiskt då man tänker att restaurangen bidrar till att klubben har möjlighet att hålla mig vid god vigör, vilket i förlängningen gör att det går bedriva en livlig seglingsaktivitet på Blekholmen. Vi lever i symbios, klubben och jag, den ena klarar sig inte utan den andra, åtminstone inte på Blekholmen.
I FESTSALEN STOD BORDEN färdigt dukade, tack vare placerings listorna kunde alla hitta sin plats vid borden. Kommodor Casper Grönblom välkomnade gästerna till bords och i sitt tal berättade han bl.a. hur jag i tiden kommit till. Talet i sin helhet hittar du på sid 20. Jag har kommodor Nicolas Sinebrychoff (1885-1888, 1892) att tacka för att jag byggdes på denna förträffliga plats. Själv fick jag aldrig äran att få besök av Kommodor Sinebrychoff, han dog redan 1896, några dar efter han fyllt 40 år. Men många är de kommodo-
rer jag haft glädjen att se. Om jag räknat rätt är de 15 stycken, inbe räknat den nuvarande kommodo ren. Till min glädje konstaterar jag att hela fem tidigare kommodorer hedrar mig med sin närvaro på jubileumsfesten, med nuvarande kommodor blir det sex kommodorer, samtidigt på Blekholmen. En unik händelse!
Till förrätten serverades NJK:s egen snaps som slank ner till tonerna av några kända visor. Visorna introducerades av två vackert sjungande herrar, Liam Aminoff och Thomas Gräsbeck. Innan varmrätten serverades var det dags för festföredraget, ”Jugendarkitekten och båtkonstruktören Gustav Estlander”, som hölls av Magnus Swahn från KSSS. Magnus gav en gedigen bakgrundsbild av mannen Gustav Estlander. Han var arkitekt och en ytterst skicklig båtkonstruktör. Det att han var framgångsrik i hastighetsåkning på skridskor och att han var en oslagbar rorsman och något av en trollkarl på vattnet, var kanske inte bekant för alla. Han lär en gång ha sagt: ”Jag ritar hus för att kunna segla”, vilket visar på ett brinnande intresse för kappseglingsbåtar.
känner Blekholmspaviljongen som sitt hem. Som barn, seglade Thomas mycket med sina föräldrar. Hemhamnen var Blekholmen där jag var paviljongen man alltid kom till efter seglatsen, här åts en bit mat, innan familjen åkte hem.
Jag blev riktigt nostalgisk då jag hörde att det blev levande musik efter middagen. Det är inte ofta det spelas upp till dans, men det är uppskattat, bra lär det också vara som motionsform efter en god middag.
Under varmrätten steg sorlet i salongen, alla tycktes trivas, vilket gästerna i salen oftast gör. Efterrätten serverades på den östra verandan, kaffe och bär med vispgrädde. Tacktalet hölls av den tidigare kommodoren Thomas Thesleff. I sitt tal konstaterade han bl.a. att han personligen
Jubileumsdagen var en ansträngande dag och på grund av min höga ålder domnade jag bort vid 21-tiden. Tyvärr vet jag inte hur kvällen förlöpte efter det, men jag är övertygad om att det var nöjda gäster som i höstskymningen styrde kosan hemåt efter en strålande jubileumsfest!
Festföredraget i sin helhet finns på klubbens hemsida: www.njk.fi
Blekholmens Paviljong 125
Bästa
Hedersmedlemmar, Ständiga medlemmar, Kommodorer, Klubbmedlemmar och festgäster.
VI VET ALLA VARFÖR vi är här idag för att fira, nämligen detta vårt klubbhus, vår paviljong på Blekholmen vars invigningsfest det förflutit exakt 125 år idag.
Men hur vi har haft turen och skickligheten att nu få fira detta jubileum på denna plats och i denna byggnad är en inte helt rätlinjig eller enkel historia. Det ena leder till det andra, och det andra till det tredje osv. Så brukar det gå.
Vi går tillbaka till 1870-talet då NJK, som inte har mer än tio år på nacken, leds av kommodor Robert Montgomery. Vi har inget klubbhus och det väcks ett förslag om att ”en båthamn med lider” skulle inrättas.
Blekholmen nämns i klubbens historiker i ett rätt tidigt skede. 1875, för 150 år sedan, framlades ett förslag om att försöka erhålla viken mellan Blekholmarna som hamn för klubbens båtar. Arrendet ansågs då för dyrt och inget blev därav den gången.
BLEKHOLMEN DYKER UPP IGEN år 1881, men då endast i samband med en prisutdelning som försiggick här. Vid den
tiden var Blekholmarna plats för diverse ruckel och lagerbyggnader som låg intill Ulrikasborgs varv, där Olympiakajen idag finns.
Däremot invigdes vårt första klubbhus, samma år 1881, på Mössenholmen söder om Westend i Esbo. Hamnen där var eländig och byggnaden spartansk. Klubbens årsmöten och -fester hölls på den platsen fram till år 1885.
Den sannolikt mest betydelsefulla händelsen inom klubbens historia skedde detta samma år 1885, då dåvarande kommodor Nicolas Sinebrychoff erbjöd att för NJK upplåta tomt på den av honom arrenderade och innehavda Blekholmen och även att flytta det dåvarande klubbhuset från Mössenholmen till denna plats. Det är då, 1885 som NJK flyttar hit.
Efter cirka 15 år här i den gamla paviljongen, under de sista åren av 1800-talet inser man allt tydligare att den dåvarande byggnaden är för enkel och liten. Man skriver att ”inte ens sämjan kunde bereda rum för alla”. Diskussioner och åsiktsbyten pågår livligt och man ser på allvar att ett nytt klubbhus behövs.
Under de sista åren av 1800-talet inser man att den dåvarande byggnaden är för enkel och liten ty ”inte ens sämjan kunde bereda rum för alla”. ”
Den 27 januari 1900 besluts sedan att paviljongsbygget skulle inledas och den 19 februari revs den gamla byggnaden. Detta efter ingående polemik om hur det hela skall finansieras. Slutligen erhålles fördelaktiga villkor av klubben, kanske inte överraskande av samme Nicolas Sinebrychoff.
ARKITEKT-TÄVLING HADE HÅLLITS hösten innan, med känt utfall, och byggandet av den arkitekterna EstlanderZettergren ritade paviljongen kom i gång i rasande takt. Trots att allt ej var klart i juli 1900 hade paviljongen klarat av värdskapet för segelveckan under sommaren och den 31 augusti år 1900 hålls sedan invigningsfesten.
Det är utan tvekan vi kan konstatera att stora ting kunde genomföras på rekordtid! Med en tillräckligt samspelt medlemskår och handlingskraftig styrelse, och ej att glömma, generösa medlemmar inom klubben, lades grunden för en modern segelklubb i denna byggnad. Ur de tidiga skildringarna om klubbhusets historia står att läsa om den stora glädjen över det nya hemmet. Därtill kan vi läsa konstaterandet om att ”djärvhet och framåtanda oftast tar hem spelet mot försiktighet och räddhåga”.
Från 1901 då huset var nytt ända fram till år 1965 hette kommodoren som ledde NJK från Blekholmen Krogius eller Ramsay, med säte i denna byggnad. Det vill säga Ernst eller Birger Krogius och Henrik Ramsay. Alla tre har varit synnerligen inflytelserika och betydelsefulla för utvecklandet av klubben och dess hem, och med skicklighet och flit styrt vår klubb både i inhemska och internationella kretsar. Vi hoppas att de tre, avporträtterade i denna sal, med belåtenhet ser och hör hur dagens klubbmedlemmar idag ställt till med fest!
Av de från år 1965 fram till idag verksamma 12 NJKkommodorerna är glädjande att hälften, eller 6 stycken, idag är närvarande, mig själv inberäknad. Jag hälsar er alla än en gång välkomna!
DET FINNS NÄRMAST SAGT oändligt många spännande, viktiga händelser som ägt rum i denna byggnad och lika många lättsamma anekdoter om NJK-livet under hela 1900-talet, på Blekholmen och med nära anknytning till vår paviljong. Att ge sig in på alla dessa skulle lämna er oskäligt törstiga och garanterat uttråkade. En kort väldokumenterad lustighet från sent 1800-tal vill jag dock återge:
Det fanns i tiden ett bad- eller så kallat simhus på Blekholmen. Rätt att använda huset var reserverat de som tecknat aktie i simhuset. För medlemmarna nedskrevs följande:
– Anteckningslista för aktieteckning i ett blivande simhus vid Blekholmen:
– ”Aktien kostar 10 mark och berättigar att simma både dag och natt.
– De som betala 5 mark få huvudsakligast simma om natten, och aldrig om söndagen eller måndagen då krapulan är störst och baden smaka bäst.”
Nyländska Jaktklubben är nu 164 år. Där vi nu fysiskt befinner oss har våra föregångare, våra tidigare klubbbröder och -systrar för 125 år sedan rest en av den seglande världens mest monumentala byggnader, mitt i vår egen huvudstads hamn. Vår seglarpaviljong har varit hem för otaliga tusental av medlemmar med trygg hamn för sina och gästande båtar. Unik på många sätt, och en helhet som mången besökare och vänförenings medlem, från när eller fjärran, gång på gång gratulerar oss för. Den välkomnar de som anländer sjövägen till Helsingfors, både de som angör vår hamn med mindre farkost och miljoner förbipasserande turister.
Jag är övertygad om att både nuvarande och kommande generationer av båtmänniskor, i synnerhet medlemmar i NJK, kommer att få njuta av en tilltagande närvaro och en iver för att här få utöva sin sport och hobby. Vi har under det gångna året kommit en god bit på väg med att förbättra och utvidga hamnen, tack vare driftiga kommittémedlemmars insatser och generöst understöd för bygget ur medlemskåren, och som bevis för detta tilldelats Drake-EM och 6mR-VM de kommande två somrarna.
JAG HOPPAS ATT ALLA VI som samlats här denna gråa augustieftermiddag inser det immateriella värdet av den paviljong vi äger och förfogar över på Blekholmen. Ett och ett kvarts sekel är nu i bagaget. Jag vill att vi ställer siktet på en alltmer aktiv och förenande samvaro för Nyländska Jaktklubben och dess medlemmar under kommande decennier.
Jag föreslår ett fyrfaldigt Leve för Nyländska Jaktklubbens Paviljong på Blekholmen: Hipp hipp -- -- -- --!!!
Skål!
Vikingaträffen sommaren 2025
NJK stod värd för den traditionella Vikingaträffen där nitton båtar var anmälda från våra nordiska vänföreningar i Sverige, Norge och Danmark. Åtta båtar var anmälda från KDY, fem från GKSS, en från KSSS och KNS, medan NJK ställde upp med fyra båtar.
Långfärdskommittén inledde planeringen i slutet av 2024 då vi visste att man önskade preliminär information om planerna, redan i början av 2025, för att kunna inleda marknadsföringen och planeringen i god tid inför sommaren.
Långfärdskommittén strävade efter att bygga upp programmet så att även barnfamiljer skulle ha möjlighet att delta, t.ex. med en hyrd båt. Tyvärr visade det sej att det var alltför krävande för en barnfamilj att satsa på en så lång seglats.
Från början var det klart att GKSS i Göteborg och DKY i Köpenhamn engagerade sej i planerna och de största fleetarna kom även från dessa föreningar.
Distansen från Oslo till Helsingfors upplevdes som en utmaning för norrmännen och till slut var det en ivrig besättning som anmälde sej.
Tyvärr råkade de ut för hårt väder och insåg att de inte skulle hinna till Helsingfors, varför de vände hemåt från Bornholm.
Deltagarna organiserade till seglingen själva, NJK hade en representant på plats i Mariehamn från 3.7 för att ge praktiska råd om ruttval m.m.
Danskarna som huvudsakligen seglade i eskader anlände och Jan Hörham
En av de danska deltagarna skrev att de trodde de skulle besöka de 1000 sjöarnas land men det visade sej att de besökte de 10 000 öarnas land.
I några hamnar ordnades mingel med lätt servering. Undertecknad var på plats i Bodö då danskarna anlände s.g.s. mangrant från Kråkskär. Det var intressant att följa med deras hamnrutiner. Då de angjorde gavs klara och distinkta order från sittbrunnen och lika tydliga svar från fördäck. Man kommunicerade även ljudligt med grannbåtarna vilket gjorde att det blev klart att sju stora segelbåtar från Danmark hade lagt till. Vi visste att de brukade kasta loss tidigt på morgonen och tänkte att det blir en tidig och ljudlig väckning. På morgonen tittade jag upp från ruffen strax efter sju och då såg jag aktern på de två sista danska vikingarna lämna viken. Avfärden skedde helt ljudlöst! De svenska deltagarna hade valt att segla som ”spridd eskader” dvs de anlände till Helsingfors vid olika tidpunkter, via olika rutter och hamnar, men de höll kontakt med varandra via WhatsApp vilket vi möjliggjorde för alla deltagare. Det visade sej att det var ett ypperligt kommunikationsverktyg för allmän kommunikation men även för
våra danska gäster. Icke att förglömma Caspers välkomsttal som han höll stående i fönsteröppningen med Helsingfors hamnprofil i fonden. Hans skutt upp till det öppna fönstret väckte först förfäran och sedan glada skratt.
Följande dag var en ”återhämtningsdag” med ledd morgon stretching på gräset, därefter en guidad tur på Sveaborg, en programpunkt som väckte stort intresse. Resten av dagen var bokad för fritt program.
Vikingaträffen avslutades med skärgårdsmiddag på Kajholmen, än en gång med trevligt uppträdande, denna gång av göteborgarna.
Det var slående vilken stark gemenskap denna seglarträff skapade. Seglarna hade avlagt långa distanser över Östersjön med ett gemensamt mål. Kommunikationen mellan deltagarna och arrangörerna var aktiv vilket gjorde att alla var delaktiga i diskussionerna. Man kunde konstatera att deltagarna även under hemseglingen aktivt delade information och upplevelser med varandra.
Det övergripande intrycket är att arrangemangen var lyckade och deltagarna uttryckte också en önskan om att ses igen på nästa Vikingaträff som arran
En livlig säsong i NJK:s skärgårdshamnar
Vi har fått njuta av både den renoverade bastun på Kajholmen och den splitternya dito på Munckshamn.
På Abborrgrundet har man kunnat ta i land vid en ny bergbrygga, och vi har också haft glädje av nya borrbrunnar på både Bodö och Borgareluoto. Allt detta, förstås, utöver de redan otroligt fina och natursköna hamnar som klubben förfogar över.
Tyvärr är det inte enbart soliga minnen som denna säsong lämnat efter sig. Det har tydligt visat sig att vi har ett växande antal medlemmar och förare av inskrivna båtar som inte riktigt verkar känna till sitt ansvar vid utnyttjande av klubbens egendomar. Det har bland annat lämnats skräp, de gemensamma faciliteterna är nedsmutsade, aska töms inte ur bastuugnarna, ugnarna tänds med stearinljus och ingen torr ved bärs in.
Tyvärr är det alltfler båtar som anlöper hamnarna utan klubbflagga, befälhavare och besättning antecknar besöket i hamnboken.
Detta är ytterst beklagligt, eftersom alla hamnar underhålls av medlemmar, som på frivillig basis gör ett stort arbete för att hålla hamnarna i gott skick. Därför är det
önskvärt att alla respekterar detta och bidrar till att värna om klubbens egendom.
Lyckligtvis är det betydligt fler som vet exakt hur man beter sig och som hjälper till på många fina sätt – tack för det!
Målet är givetvis att varje båt, med sin besättning, ska göra det.
Vi som jobbar i Långfärdskommittén har gjort en kort summering av reglerna (se sidan intill), och vi hoppas att varje medlem tar del av den!
Kenneth Hedman Ordförande Långfärdskommittén
REGLER FÖR NJK:S SKÄRGÅRDSHAMNAR ALLMÄNT
Båten skall ha NJK:s akterflagga (el. interrimsvimpel) och dess befälhavare vara medlem i NJK.
● Vid ankomst skrivs båten in i hamnboken (båtens namn, befälhavare och besättning).
● Husdjur bör vara kopplade i alla hamnar.
● Flaggan hissas och halas i klubbens hamnar. Flaggan hissas tidigast kl. 8 eller av den första båt som angör hamnen. Flaggan halas kl. 21 (eller när solen går ned på hösten) av den sista båten som angjort hamnen. Den sista båten som lämnar hamnen halar flaggan och låser alla utrymmen.
GASGRILLAR
står till förfogande. Observera att grillen skall rengöras efter varje användning med grillborstar och rengöringsredskap. (Borstar kan putsas med kokande vatten.) Också sidobord,grillens front samt grillverktyg skall rengöras.
BASTU
Bastuturer kan bokas i bastuboken. Skriv båtens namn och klockslag. Principen är en timme per båtlag. Om det finns mycket båtar kan man komma överens om skilda dam- och herrturer.
Direktiv för bastun:
● Bastubesökare bör tvätta sig innan badandet, gärna använda sittunderlag om möjligt.
● Bastuturer kan ej bokas på förhand t.ex. för följande dag.
● Endast sötvatten (regn- eller brunnsvaten) får användas i bastun.
● Endast torr ved får användas i eldstäderna.
● Den första bastubesökaren:▪ Tömmer askan. Det finns plåttunnor för askan.
● Uppvärmningen tar cirka en timme.
● Fyll grytan eller annan varmvattenberedare med sötvatten.
Efter varje badtur:
● Se till att grytan/varmvattenberedaren är påfylld samt att det finns varmt vatten för följande besökare.
● Alla kärl och ytor rengörs och torkas. Det får inte finnas skräp någonstans i bastun, tvättrummet, omklädningsrummet eller på terrasserna.
● Se till att det brinner i bastuugnen.
● Varje båtlag ser till att alla vedställningar och vattensåar i tvättrummet(brunnsvatten, regnvatten, eventuellt saltvatten) är helt påfyllda efter badandet.
Den sista bastubesökaren:
● Lägg några vedklabbar i ugnen.▪ Öppna bastudörren så att utrymmena vädras och torkar. Om det finns separat dörr till tvättrum och stuga lämnas även tvättrumsdörren öppen eller i vädringsläge.
● Öppna eventuella fönster i det fall fönstren är öppningsbara.
SIST MEN INTE MINST
Kaptenen är ansvarig för sin besättning. Kaptenen ser till att hela besättningen följer regler och direktiv.
Om någonting är fel, söndrigt eller annars bristfälligt på holmen, är medlemmar skyldiga att meddela intendenten omgående per telefon (eller tex. WhatsApp med bilder). Kommentarer t.ex. på Facebook når nödvändigtvis inte vederbörande.
De ansvariga intendenternas kontaktuppgifter finns i årsboken och på infoskyltar i respektive hamn.
Intendenten skall kontaktas även om ni ser att någon annan gäst bryter mot de givna reglerna. Meddela vad saken gäller, tid och datum samt vem/vilken båt ärendet gäller. Eventuella disciplinära åtgärder behandlas av NJK:s styrelse.
Läs Reglementet för NJK:s skärgårdshamnar. Finns i årsboken (2025 på s. 142-143) samt särskilda direktiv för respektive holme.
Dessa regler har upprättats för att NJK:s skärgårdshamnar skall hållas i gott skick och vara trevliga att besöka. NJK:s medlemmar har ett gemensamt ansvar att förvalta klubbens egendom på bästa sätt.
Långfärdskommittén, 16.7.2025
A rkivdyk
Blekholmspaviljongen
2025
Invigningsfesten för Blekholmspaviljongen ägde rum för 125 år sedan, den 31 augusti 1900. Idén att bygga en ny paviljong hade uppkommit i april 1899, och redan i oktober samma år fattades beslutet att gå vidare. Det bestämdes att en arkitekttävling skulle utlysas, sista inlämningsdagen var 31 oktober samma år.
ARKITEKTERNA hade alltså endast tio dagar på sig att komma fram med sina förslag. Första pris gick till arkitektbyrån Estlander & Zettergren. Redan 27 januari var finansieringen klar och bygget kunde påbörjas.
17 februari hölls en stämningsfull rivningsfest i den gamla paviljongen, två dagar senare började nedmonteringen. Redan sex månader senare stod den nya paviljongen färdig för invigningsfesten – ett otroligt snabbt bygge!
Under sina 125 år har paviljongen genomgått en rad förändringar, varav de mest betydande är rivningen av de symmetriska yttertrapporna på båda sidor om huvudingången, ombyggnaden av verandornas nedskjutbara fönster till
fasta, ändringen av spiraltrappan vid sydvästra terrassen till en rak trappa, förändringar i rumsdispositionen i den östra delen av andra våningen, samt omfattande ändringar i planlösningen på förstavåningen.
NÄR JAG, SOM MEDLEM i Blekholmskommittén, år 2023 började granska de ritningar som fanns över paviljongen, märkte jag snabbt att ingen ritning riktigt stämde överens med byggnadens faktiska utformning. Redan vid uppförandet hade paviljongen byggts med vissa avvikelser från Estlander & Zettergrens originalförslag, utan att ritningarna därefter hade uppdaterats. De bästa äldre planritningarna jag kunde hitta var från 1933, men sedan dess
hade många förändringar genomförts – dock utan att speglas i uppdaterade, fullständiga ritningar. De tillgängliga ritningarna var fragmentariska och varierade i kvalitet. Jag hittade inga sektioner och inte heller fasadritningar av bra kvalitet.
Det blev snabbt tydligt att det fanns ett stort behov av pålitliga, omfattande och högkvalitativa ritningar över paviljongen. Om någon skada skulle inträffa, saknades underlag för att kunna återuppbygga det som förstörts. Jag fick då styrelsens tillstånd att beställa en så kallad laser skanning av hela byggnaden, både invändigt och utvändigt. Skanningen täckte 100 % av byggnaden – varje liten vrå på alla våningsplan, inklusive vinden. Ur skanningsdatan
(punktmolnet) framställdes råritningar, som sedan bearbetades vidare på min byrå till kompletta arkitektritningar: planritningar för första våningen, andra våningen och vinden, fasadritningar mot norr, väster, söder och öster samt fyra sektioner. I en av sektionerna finns till och med salens dekorativa tak inritat, så att detaljerna kan återskapas
vid behov. Från punktmolnet kan dessutom fler sektioner genereras i framtiden om behov uppstår.
DE ÄNDRINGAR SOM GJORTS under perioden 2024–2025 har införts i dessa nya ritningar, NJK har i dag ett komplett ritningsunderlag som speglar verkligheten. Tanken är att dessa ritningar
fortsättningsvis alltid ska hållas uppdaterade, för att ständigt ha tillförlitlig dokumentation som tryggar Blekholmspaviljongens nästa 125 år.
