Norconsult Idag 2-2015

Page 1

1 NORCONSULT

I DAG

EN TIDNING FRÅN SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN #2 2015

INNOVATIV PARK I MALMÖ

LÖSNINGEN PÅ

PROBLEMET

BRINNER FÖR BILDER

I Annestadsparken i Malmö har Norconsult skapat kullar som påminner om landmassor från istiden.

Att totalsanera den förgiftade marken i Silvergruvan blir för dyrt. Norconsult tar fram en alternativ lösning.

Mattias Dellmo har alltid varit svag för bilder. Som 3D-visualiserare får han utlopp för sitt intresse.

SIDAN 17

SIDAN 20

SIDAN 24

SMARTA VÄGEN FRAMÅT


2

ledare //

Det digitala samhället – en fantastisk möjlighet

S

veriges industrihistoria är fantastisk och in-

Många lösningar finns redan, så nu gäller det att ta

tressant. Det vågar jag påstå utan att kunna

nästa steg och integrera dem i ett större sammanhang.

allt om den. Här finns anrika och framgångs-

Ett exempel på utvecklingssteg är att Stockholm nästa

rika företag som Volvo, Saab, Scania, Electro-

år satsar 100 miljoner kronor för att bana väg för nya

lux, Ericsson, ABB, Aga och SKF. Dessutom har det

mobilappar och för användning av stadens nästan unikt

startats många bolag de senaste åren. Skype, Spotify,

öppna fibernät. Som sagt, möjligheterna för vår bransch

Mojang, Neo Technology och True Caller är några

och samhället är enorma.

med extra stark lyskraft.

På Norconsult är vi redan engagerade i flera projekt

Nyligen köptes King, företaget bakom spelsuccén

där digitala lösningar ingår som en del av samhällsut-

Candy Crush Saga, av amerikanska Activision Blizzard

vecklingen. Några exempel är smartare uppföljning av

för 50 miljarder kronor. Det är ingen liten summa. De

byggarbetsplatser och appar som ökar tillgängligheten

tre snabbast växande städerna i Europa ligger förresten

i stadsmiljön. Googla gärna ”Norconsult Astando” så ser

i Norden; Stockholm toppar listan, Köpenhamn är tvåa

du fler digitala lösningar.

och Oslo trea. Helsingfors placerar sig på femte plats. cars”, som handlar om kampen mellan cyklister och mass-

från den traditionellt analoga världen till den digitalise-

bilismen? Här på Norconsult har vi för trettonde året

rade går rasande fort – och att det skapar enorma möj-

genomfört vår utmaning Smart Pendling, en tävling där

ligheter för ”gamla” som nya industriföretag och för oss

medarbetare och team tävlar om att cykla, gå, löpa eller

som jobbar med samhällsbyggnad. Och detta i en regi-

åka kollektivt till jobbet. 140 medarbetare på sju av våra

on som är snabbast växande i Europa. Tänk vilka digitala

kontor deltog, så vi kan med fog påstå att miljö och hälsa

lösningar vi kan få se om näringslivet, det offentliga och

är viktiga frågor för oss.

akademin möts i olika tvärvetenskapliga samarbeten.

REBECCA ELFAST

HAR NI FÖRRESTEN sett dokumentärfilmen ”Bikes vs VART VILL JAG komma med detta? Jo, att omvandlingen

En god jul till er alla!

När ”allt” blir uppkopplat får vår bransch en nyckelroll när det kommer till att implementera nya lösningar i det fysiska byggandet. Det kan handla om allt från självkörande bilar eller robotar inom sjukvården till soptunnor som känner av att de börjar bli fulla och automatiskt skickar iväg en arbetsorder. Gatlyktor kommer att tändas när någon går på trottoaren. Avloppssystemen kommer vara smarta och veta vad som rinner i dem så man kan

Ljot Strömseng VD

PÅ OMSLAGET Digitaliseringen erbjuder nya möjligheter för stadsplaneringen. Uppkopplade städer kommer att innehålla lösningar som är bra för både människa och miljö.

ta hand om det på det mest hållbara sättet. Materialet i byggnaderna kommer vara smarta och anpassa sig till olika vädersituationer. Byggnader kanske printas ut med hjälp av 3D-printrar? Ja, bara fantasin sätter stopp.

NORCONSULT I DAG # 2 2015


3

// innehåll // vinjett

TEX T FÖRNAMN EF TERNAMN FOTO FÖRNAMN EF TERNAMN

10 Uppkopplat och påkopplat

Framtidens vattenkraft

SHUTTERSTOCK

6

Under en tolvårsperiod ska Vattenfall Vattenkraft AB investera 13 miljarder kronor för att modernisera sina kraftverk.

9

Under ytan När Norconsult ska skapa en 3D-modell använder man avancerat ekolod, så kallat multibeam.

Tänker i bilder Mattias Dellmos visualiseringar ökar förståelsen för projekt.

MATTIAS DELLMO

24

PER KÅREHED

Med den ökade uppkopplingen har termen smarta städer tagit plats i stadsplaneringen. Norconsult i Dag låter tre personer prata framtid utifrån varsitt perspektiv.

Kampen mot gifterna Gruvdriften har lämnat farliga spår i byn Silvergruvan i Bergslagen. Norconsults lösning ska minska exponeringen för arsenik och tungmetaller.

Norconsult I DAG – en tidning från oss på Norconsult POSTADRESS Box 8774, 402 76 Göteborg BESÖKSADRESS Theres Svenssons gata 11, 417 55 Göteborg

TELEFON +46 31 50 70 00 WEBB norconsult.se

ANSVARIG UTGIVARE Ljot Strömseng ljot.stromseng@ norconsult.com

PROJEKTLEDARE Catharina Johansson catharina. johansson@ norconsult.com

Norconsult AB ingår i Norconsultkoncernen som är en av Nordens ledande tvärfackliga rådgivare inom samhällsplanering och projektering. Tillsammans är vi 2  900 medarbetare varav 430 arbetar i Sverige.

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

PRODUKTION Rubrik AB Göteborg info@rubrik.se

OMSLAGSFOTO Johannes Berner Christopher Hunt OMSLAGSILLUSTRATION Rebecca Elfast

TRYCKERI Sandstens Tryckeri AB PAPPER Omslag Galerie art silk 250 g Inlaga Galerie art silk 115 g

ADRESSREGISTER mail@ norconsult.com

Miljömärkt trycksak 341 123. Vi bidrar till en miljömedveten tryckprocess genom att använda ett tryckeri som uppfyller kriterier inom val av papper, färg och kemikalier samt rutiner kring produktion och avfallshantering.

ANDREAS HYLTHÉN

20


4

händer på Norconsult // TEX T FREDRIK FERMÉN & GUSTAF HÖÖK

NORCONSULT VÄXER I LULEÅ OCH ÖREBRO

NU ÄR VI EXPERT PÅ PASSIVHUS

Norconsult lyckas väl med sina nyrekryteringar. I Örebro expan-

Edwin Måradson på team Installationsteknik i Stockholm har,

derar team Vattenbyggnad och har därför flyttat till nya lokaler. Även i

som första medarbetare på Norconsult, certifierats som internationell

Luleå har vi lyckats väl med våra rekryteringar, framför allt inom geotek-

passivhusexpert. Han har därmed kompetens att beställa, projektera,

nik. I skrivande stund letar vi efter fler lokaler att växa i.

utföra och kvalitetsövervaka när det ska byggas passivhus.

KONTOR I MALMÖ – fokus på samhällsbyggnad NUMERA STAVAS Norcon-

rekrytera medarbetare runtom

sults sydligaste utpost Mal-

i regionen.

mö. I och med etableringen kan

– En del av satsningen blir att

vi i högre grad vända oss till kun-

bidra med vår kompetens till

der i södra Sverige och Danmark.

andra kontor i landet.

– Kommunerna här nere satsar mycket på nya bostäder, vilket gör

KONTORET I MALMÖ ligger på

området intressant. Dessutom vill

Hjälmaregatan 3 och och i skri-

vi kunna bistå Trafikverket på plats.

vande stund har vi 23 medarbeta­

Vi har redan det nationella ram-

re. Målet är att öka till 50 personer

avtalet för planering och projek-

i takt med att projektvolymen växer.

tering i södra Sverige, säger Mats JOHAN SUNDELL

Hörnfeldt, ansvarig för Malmö-

– Vårt främsta fokus ligger på installation och samhällsbyggnad. Där räknar vi med att ta marknads­

kontoret. En annan fördel med etableringen är att det blir lättare att

andelar i södra Sverige, säger Mats Hörnfeldt. n

Nya ledare på Norconsult

I AUGUSTI TILLTRÄDDE Meri Alexovska som

I AUGUSTI BLEV Mats Hörnfeldt chef för team

I SEPTEMBER BLEV Michael Klevbrant ny chef

chef för team Installationsteknik i Malmö. När-

Väg, VA och Trafik på Norconsults nyöppnade

för teamen Projekt- och byggledning samt Bygg-

mast kommer hon från Reinertsen, där hon var

kontor i Malmö. Närmast kommer han från

konstruktion. Dessförinnan var han operativ

sektionsledare för Energi- och VVS-teknik. Meri

Reinertsen. Mats Hörnfeldt har en masterut-

chef på Göteborg City Airport. Michael Klev-

Alexovska har en examen inom energi- och

bildning inom samhällsbyggnad samt en MBA

brants mål är att skapa en dynamisk avdelning

installationsteknik och hennes team i Malmö

i ekonomi och ansvarar för Malmökontorets

som expanderar och har god lönsamhet.

består av sex VVS-medarbetare.

resultat och utveckling.

– Utmaningen är att göra oss ett namn i regio-

– Kontoret ska präglas av trivsel, hög drivkraft

– Dessutom ska jobbet vara spännande för personalen. Norconsult har en varm företags-

nen. Min förhoppning är att Norconsult ska be-

och stort engagemang. Det kommer att bidra

kultur, så det gäller att hitta personer med rätt

traktas som en av de främsta konsulterna i Skåne.

till vår utveckling i södra Sverige.

känsla och kompetens för att behålla den.

FAKTA MERI ALEXOVSKA Ålder 49 år. Familj Två barn; Timmy, 24, och Jenny, 15. Fritid Sportintresserad, går på gym, läser och umgås med vänner.

FAKTA MATS HÖRNFELDT Ålder 44 år. Familj Fru och två barn. Fritid Ägnar sig åt sommarstugan, windsurfing, golf och löpning.

FAKTA MICHAEL KLEVBRANT Ålder 52 år. Familj Sambo med Catharina, som har tre barn. Fritid Seglar, dyker och kör motorcykel.

NORCONSULT I DAG # 2 2015 NORCONSULT I DAG # 2 2014


5

SUCCÉ FÖR SMART PENDLING SHUT TERSTOCK

Norconsult arrangerar en tävling för att uppmuntra våra medarbetare att cykla, gå eller åka kollektivt till och från jobbet. Den heter Smart pendling och är öppen för alla i företaget. Deltagandet har mer än fördubblats och nu deltar 140 medarbetare från sju kontor.

Vilken är den största utmaningen när man inför BIM i projekt?

BIM-modell av vattenkraftstationen Upper Tamakoshi, som håller på att byggas i Nepal.

Mer information – bättre BIM PÅ SENARE ÅR har term-

som kan läggas in i BIM-modellerna.

en BIM blivit allt vanligare

Det är väldigt positivt, för det är

i byggbranschen. Förkortningen

först då som metoden blir verkligt

står för building information mo-

effektiv.

delling och man kan säga att en BIM-modell är en virtuell modell av

Kan du ge exempel på hur ni an-

verkligheten. I denna samlas och

vänder BIM inom just vattenkraft?

organiseras all information från en byggnads eller konstruktions livs-

– Det kan vara att information från byggnationen av en fyllnadsdamm

cykel och grundtanken med BIM är

läggs in i en virtuell modell av

att eliminera informationsglappen

anläggningen. På så sätt har man

under byggprocessen. Hos Norconsult utnyttjas BIM på flera håll, till exempel på team

bättre underlag för att dra slutsatser, om det skulle uppstå skador på

JÖRGEN TUOMI

Rebecca Jungver GÖTEBORG CAD/BIM-ingenjör, team Arkitekter, Norconsult

– Det är alltid svårt att sätta gränser för vilka parametrar som ska finnas i ett projekt. Man måste hitta balansen mellan nyttan av informationen och arbetet det innebär att hantera den i modellen. Det är viktigt att ta reda på vilken data som kommer att användas i projekteringen, produktionen eller förvaltningsskedet.

Henrik Sjöman GÖTEBORG BIM-projektledare, team Väg- och järnvägsteknik, Norconsult

– Det är viktigt att tidigt reda ut vilka BIM-nyttor man vill uppnå. Det kan handla om gestaltning, masshantering, samordning mellan tekniker eller presentationsmaterial för samråd. Det är lätt att tänka att allt ska in i en BIM-modell och följden kan bli att det tas fram material som inte tillför mervärde i uppdraget.

konstruktionen.

Anläggning och Vattenbyggnad i Ludvika. – Vi har 3D-projekterat i femton

FÖR ATT BIM ska kunna utnyttjas

optimalt inom bland annat vatten­

år och även lagt in information i

kraft håller Svensk Byggtjänst och

våra modeller, säger projekterings-

andra aktörer i branschen på att

ledaren Mats Lund.

uppdatera de så kallade BSAB-

– Under den här tiden har vi för-

koderna, så att de utökas för

finat vårt arbete. Det som hänt den

komponenter kopplade till just

senaste tiden är att allt fler leveran-

v­attenkraft. Mats Lund sitter med

törer, beställare och entreprenörer

i en av arbetsgrupperna som be­-

har börjat bidra med information

ha­ndlar vattenkraft. n

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

Stephan Woodbridge GÖTEBORG Regionchef, Region Bygg Väst, Veidekke

– Alla projektörer måste lita till objektmodellen och fullt ut jobba i byggnadsinformationsmodellen. Med andra ord ska alla granska sin del och ta ansvar för att helheten blir rätt. Om någon projektör lämnar bristfälliga uppgifter påverkar det hela processen negativt.


6

Den stora vattenutman femtio- och sextiotalet och energiformen står för när­mare hälften av den svenska elproduktionen. Då förstår man att en av Vattenfalls stora utmaningar är att bygga Madeleine Hagelberg, om och effektivisera stora projektledare på delar av vattenkraftverken. Vattenfall Madeleine Hagelberg är projektledare på attenkraftverket i Rusfors i Umeälven togs i bruk 1962, samma år som Arlanda flygplats invigdes, Vattenfall och ansvarar för Rusfors-projeket. – Vi behöver upprusta anläggningarna för att Hasse och Tage hade premiär på revyn ”Gröna hund” och Lennart Hyland refererade från få säker och bra elproduktion, säger hon. När det ishockey-VM att ”pucken glider in i mååål”. Visst gäller dammarna är det stort fokus på att upprätthålla och förbättra säkerheten. I övrigt handkänns det som länge sedan? Drygt femtio år senare är tekniken i Rusfors kraftverk uttjänt. lar det om effektiviseringar och förbättringar för Delarna i verket börjar slitas ut och de gamla lösningarna går inte miljön, till exempel att hitta tekniska lösningar i takt med tiden. De flesta av dagens vattenkraftverk togs i drift på som inte kräver så mycket olja.

De flesta svenska vattenkraftverk är åtminstone ett halvsekel gamla. Nu pågår stora moderniseringar och uppdateringar av tekniken. För storägaren Vattenfall betyder det flera täta samarbeten med Norconsult.

V

NORCONSULT I DAG # 2 2015


TEX T ULF ROOSVALD FOTO ROBIN BERG & HANS BLOMBERG // vår kund

Monumentalmålningarna på kraftverket är skapade av konstnärerna Bengt Lindström och Lars Pirak.

– I vanliga fall samarbetar jag med flera olika teknikbolag i projekten. Vad gäller Rusfors har vi en helhetslösning med ett konsultbolag, där en uppdragsledare samordnar alla teknikkonsulter. Det fungerar väldigt bra och för mig underlättar det att ha en enda samtalspartner. Dessutom minskar risken för att något faller mellan stolarna.

ningen DE STORA OCH KOMPLICERADE projekten syftar till att säkra energiproduktionen för framtiden. Madeleine Hagelberg studerade energiteknik vid Umeå universitet, blev civilingenjör och gjorde sitt examensarbete på Vattenfall. Hon blev kvar på företaget och är sedan 2010 projektledare för investeringar inom vattenkraft. I fjol tog hon över Rusfors-projektet under upphandlingsskedet. – Min tjänst innefattar att driva förnyelseprojekt, säger Madeleine Hagelberg. I förstudien slås huvudramarna fast och sedan ser jag, i samarbete med bland annat tekniska konsulter, till att allt blir gjort. Projekten är ganska långa så vi arbetar med flerårsplaner. Formen för arbetet med Rusfors är delvis ny. Här arbetar Vattenfall nästan uteslutande med ett enda konsultbolag – Norconsult.

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

Vattenfall Vattenkraft AB:s tre största kraftverk ▪ Harsprånget Lule älv Effekt: 977 MW Fallhöjd: 107 meter ▪ Porjus Lule älv Effekt: 480 MW Fallhöjd: 60 meter ▪ Letsi Lule älv Effekt: 456 MW Fallhöjd: 135 meter

UNDER HÖSTEN HAR generatorsentreprenören Voith börjat bygga en så kallad stator, den stationära delen av generatorn, på maskinsalsgolvet. Under arbetet bistår Norconsult med bland annat projektstöd och kvalitetskontroller. Aggregatet i kraftverket ska fortsätta producera el fram till mars nästa år för att sedan ställas av till och med augusti, så att tekniken ska kunna rustas upp. Rusfors är ett stort och viktigt projekt men ändå litet i jämförelse med vad som händer i Akkats, nära Jokkmokk. Här vid Luleälven pågår sedan en tid Vattenfalls största projekt på tjugo år och även här är Norconsult i högsta grad involverat. Kraftverket i Akkats byggdes mellan 1969 och 1973 och turbinen hade en effekt på 150 megawatt. År 2002 inträffade ett haveri som allvarligt skadade kraftstationen. Något gick snett efter ett reparationsarbete då delar av utrustningen som reglerar turbinen byttes ut. Vattnet slog tillbaka och fick turbinhjul och generatorrotor – med en sammanlagt vikt på 700 ton – att lyfta och skaka sönder byggnaden, som lyfte med fyra centimeter. Sedan dess har kraftverket körts på reducerad effekt. Nu pågår ombyggnaden och för att öka driftsäkerheten ska den gamla turbinen ersättas av två turbiner à 75 megawatt. Det gigantiska projektet innebär bland annat att drygt 60 000 kubikmeter sten sprängs bort för att ge plats för bland annat ny maskinhall och ny inloppstunnel. Flera förbättringar äger rum och bland annat räknar man med att minska mängden olja som behövs för att driva kraftverket med 70 procent. JUST DÄR FRAMGÅR såväl vattenkraftens miljöfördelar som -nackdelar. I ett globalt perspektiv har vattenkraftverk väldigt liten påverkan på

7


8

vår kund //

»  Norconsult är ett av de bättre konsultbolagen vad gäller att följa budget och skulle det bli förändringar är man noga med att kommunicera dem.« MADELEINE HAGELBERG, VATTENFALL

klimat och miljö. Lokalt är ingreppen dock stora, som vid sprängningarna i Akkats, och fiskbestånd och fiskars lekplatser hotas. Under 1900-talet var Sverige världsledande när det gäller vattenkraft. Vattenkraftverket i Porjus byggdes 1915 för att Malmbanan i norra Sverige skulle förses med elektricitet. Under de kommande decennierna fortsatte utbyggnaden och när en kraftledning på 400 kilovolt togs i drift från Harsprångets vattenkraftverk utanför Jokkmokk betydde det att det svenska elnätet var sammanlänkat hela vägen från Jokkmokk till Hallsberg

Norconsult och Vattenfall I det pågående arbetet med moderniseringar av vattenkraftverk har Norconsult varit inblandat i tre projekt: ▪ Pengfors, Ume älv Norconsult var med i upprustningen av generatorn, vilket gav en höjning av effekten med 5 MW. ▪ Akkats, Lule älv Norconsult har projekterat byggnation samt varit teknikhandläggare

för både generatorer och VVS-installation. ▪ Rusfors, Ume älv Norconsult är ensam konsult för alla teknikområden. Utöver de tekniska rollerna bistår man också med projektledning.

Vattenfall Vattenfall ägs av svenska staten och 2014 producerade bolaget 172,9 TWh el, vilket gör det till en av Europas största elproducenter. Vattenfall har över 30 000 an­ ställda, de flesta i Tyskland och i Sverige knappt 9 000. I Sverige driver Vattenfall 56 vattenkraftverk i bolaget Vattenfall Vattenkraft AB, som under perioden 2012–2023 kommer att investera omkring 13 miljarder kronor för att modernisera vattenkraftverken. Huvudsyftet är att öka dammsäkerheten samt att göra elproduktionen säkrare och mer effektiv. Möjligheterna att bygga ny vattenkraft eller att bygga ut befintliga vattenkraftverk är små. Elproduktionen från vattenkraft kommer därför att ligga kvar på nuvarande nivå. I takt med att den totala produktionen ökar kommer andelen el från vattenkraft att minska i Sverige.

i Närke. Fram till femtiotalet sågs vattenkraften som en billig och säker förutsättning för den svenska industrin, men sedan växte en motståndsrörelse fram med krav på att bevara det fåtal orörda älvar som fanns kvar i Norrlands inland. Där står vi egentligen fortfarande i dag. Dagens vattenkraftarbeten handlar alltså om effektiviseringar och moderniseringar av befintliga verk. Även i Akkats har Norconsult en stor roll. Man har projekterat hela byggnationen samt varit handläggare för VVSinstallationerna och för tekniken i generatorerna. Om Vattenfall fortsätter att förhandla fram ramavtal med större konsultbolag talar mycket för att samarbetena mellan Norconsult och Vattenfall blir både fler och tätare. Madeleine Hagelberg skulle inte ha något emot det. – Min erfarenhet är att Norconsult har hög teknisk kompetens och är bra på att kommunicera. Inte minst är företaget ett av de bättre konsultbolagen vad gäller att följa budget och skulle det bli förändringar är man noga med att kommunicera dem. Det hon gillar mest med sitt arbete är möjligheten att få kombinera olika teknikgrenar, träffa människor och skapa samarbeten. – Det är roligt att få vara med och påverka från planering till slutresultat. Och för att ett sådant arbetssätt ska fungera är det viktigt att man litar på varandra och att det är bra återkoppling och god stämning i projektgruppen. Så tycker jag att det fungerar när det gäller Rusfors. n

NORCONSULT I DAG # 2 2015


TEX T CHRISTIAN TARR AS ERICSSON ILLUSTR ATION MAT TIAS DELLMO, NORCONSULT

// så funkar det

9

Ekolod blottlägger djupen

I

bland behöver man ta reda på vad som döljer sig under vattenytan. Bottnar i vattendrag kartläggs med ekolod, det vill säga

ljudpulser som skickas ut och sedan

mäts efter att ha studsat tillbaka från ytor. Ekolodning är en väl beprövad teknik, men i sin enklaste form ger den bara en ganska grov indikation på förhållandena under ytan. Vill man uppnå den detaljrikedom som krävs för en 3Dmodell måste tekniken finslipas. Det avancerade ekolodet, så kallat multibeam, monteras på en grundgående båt och skickar ut upp till 40 ljudpulser per sekund i en bred solfjäder. Studsarna

Smart kartläggning vid Slussen Ett intressant användningsområde för tekniken är att göra ihoplagda 3D-modeller av områden både över och under vattenytan. Ett exempel är mätningar som gjorts vid Slussen i Stockholm. Kvarteren vid kajkanterna har mätts med hjälp av laserscanning, medan undervattensmiljön har kartlagts med tredimensionell ekolodsteknik.

vilket sker med hjälp av ett GPS-RTK-

Ett exempel är sammanslagna mät-

system. En felkälla är båtens rörelser

ningar både över och under land (se

runt tre axlar – vattenytan står ju sällan

faktaruta). Det har också blivit allt van-

stilla – och för att kompensera används

ligare att tekniken används för att mäta

en rörelsegivare med gyro. Den ger

vattenvolym i dammar vid olika vatten-

detaljerad information om kurs, tipp-

nivåer. Att mäta kraftverksdammar för

ning och lutning.

att se förändringar i bottenförhållanden

Mätresultaten samlas in, processas

är dock fortfarande ett av de vanligaste

och resulterar i en detaljerad 3D-modell

uppdragen. Med tekniken ser man till

som kan användas i valfritt program.

exempel snabbt om det finns spår av

Mätnoggrannheten ligger på plus/

erosionsskador eller sjunkhål.

minus 30 millimeter och man kan mäta ner till drygt hundra meters djup. – Tekniken har funnits ett tag. Vi köpte in den för att göra kontroller av kraft-

–  D ET ÄR LAG på att kontrollera kraft-

verksdammar med riksintresse. Med den här tekniken kan det göras förhål-

verksdammar, men har insett att den

landevis snabbt och billigt. Alternativet

kan användas till så mycket mer, säger

är att tömma dammarna innan mätning,

tionen ska bli så korrekt som möjligt

Jan Deborg, biträdande chef för affärs-

vilket skulle innebära avbrott i produk-

krävs hög precision i positioneringen,

område Energi.

tionen, säger Jan Deborg. n

samlas in i 240 kanaler. För att informa-

Ett fiberoptiskt gyro ger information om båtens kursriktning, tippning och lutning. Utan den informationen skulle mätningarna vara missvisande.

Mätningen resulterar i en detaljerad 3Dmodell som efter manuell genomgång är färdig efter några timmars bearbetning.

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

Utrustningen är monterad på en 5,6 meter lång båt med ett djupgående på enbart 0,7 meter. Båten är lätt att transportera till vattendragen på trailer eller lastbil och kan lyftas i med kran.

Ekolodet sänder upp till 40 ljudpulser per sekund. De samlas in i 240 kanaler. Sammanlagt registreras upp till 9 600 mätpunkter varje sekund.


10 helhetssyn // TEX T GUSTAF HÖÖK FOTO JOHANNES BERNER & CHRISTOPHER HUNT ILLUSTR ATION REBECCA ELFAST

NYA KRAV – NYA MÖJLIGHETER

Den digitala staden Smarta städer är framtiden. Det ökar kraven på bra stadsplanering och energieffektiva lösningar. Till förfogande finns avancerad teknik och ökad uppkoppling. Norconsult i Dag pratar med borgarrådet Karin Wanngård, säkerhetsstrategen Anders Eugensson och bransch-vd:n Magnus Höij för att få exempel på utmaningar och innovationer – och hur nya förutsättningar påverkar samhällsbyggare.

hållbar tillväxt med hjälp av miljöteknik. Karin Wanngård, finans­b orgarråd och ordför­ ande i kommunstyrelsen, berättar mer om Stockholms utmaningar och hur staden resonerar kring bland annat bostäder och infrastruktur. Transporter är ett extra viktigt område när fler männiåra städer växer och kommer att fortsätta växa. Det blir allt viktigare att frigöra skor ska leva och arbeta på begränsade ytor. Det har ytor som kan bebyggas tätt. Samtidigt ökat intresset för automatiserade transportsystem, såväl skärps kraven på miljöområdet. EU har enskilda resor och kollektivtrafik som godstransporter. bland annat satt upp mål om att minska Med hjälp av innovationsprogrammet Drive Sweden, utsläpp och spara energi. Framtidens där många delar av samhället samverkar, ska den svenssamhällen måste planeras så att vi håller nere miljöpåver- ka fordonsindustrin fortsätta ligga i framkant. Volvo Cars är en av aktörerna och säkerhetsstrategen Anders kan och hushåller med resurser. En viktig pusselbit är utvecklingen mot ökad digitalise- Eugensson vet mer om hur självkörande bilar kan rita ring och automatisering. I takt med att mobilt bredband om transportkartan. blir snabbare, mer utbrett och får högre kapacitet så växer allt fler tjänster fram som kommer att förändra våra liv I TAKT MED att målen och medlen inom samhällsbyggnad och hur vi påverkar vår omgivning. förändras så påverkas många företag. Hur bör arkitekt- och teknikkonsultföretag tänka och jobba i framtiden? Hur kan de bidra till att samhället utvecklas som det är tänkt? STOCKHOLMS STAD SKA ha en miljon invånare 2020 och år 2040 ska Stockholm vara helt fritt från fossila bränslen. Sta- Magnus Höij är vd för Svenska Teknik & Designföretagen den visar som en av tre så kallade ”lighthouse cities” vägen och tror att medlemsföretagen har en allt viktigare roll i EU-projektet Grow Smarter. Det går ut på att skapa att spela. n

V

NORCONSULT I DAG # 2 2015


11 »  Smarta transportlösningar kommer att underlätta för både person- och godstrafik.« KARIN WANNGÅRD

Karin Wanngård (S), som sedan valet 2014 är finansborgarråd i Stockholm och ordförande i kommunstyrelsen. Innan hon blev politiker på heltid arbetade hon bland annat som lönekonsult på Danderyds sjukhus och nordisk lönechef på Hewlett Packard. Enligt prognoser kommer holm vara fritt från fossila bränslen. Vi är Stockholm år 2020 att ha en en av tre ’lighthouse cities’ i EU-projektet miljon invånare och i länet Grow Smarter, som går ut på att städer ska ska det bo 2 440 000 människor. För att kunna fortsätta växa samtidigt som de är kunna ta tillvara på de möjligheter som energieffektiva, lättframkomliga och atttillväxten innebär måste vi till att börja raktiva för invånarna. Vi kommer bland med säkra produktionen av bostäder, inte annat att testa ny miljöteknik när några minst lägenheter. I Stockholms Stad kom- hyreshus i Årsta, byggda under miljonmer det att behöva byggas 40 000 bostäder programmet, ska renoveras. Vad gäller till 2020. För att vi ska få ut så mycket som utnyttjande av resurser går utvecklingen möjligt av dem vore det intressant med mot ’shared economy’ och då måste vi som mer flexibla lösningar; att man köper ett kommun göra allt vi kan för att underlätta. visst antal kvadratmeter och inte ett visst Bilpooler är bara ett av många exempel. antal rum. Jag vill se en teknisk lösning som gör att innerväggar kan flyttas på ett GODA KOMMUNIKATIONER ÄR en annan inte alltför krångligt eller dyrt sätt. Då nödvändighet och då syftar jag både på fys­ skulle fler kunna bo kvar i sina lägenheter iska och digitala. Fler människor kommer även om familjesituationen ändras. att cykla och resa kollektivt och digitaliseEn annan viktig sak är att utnyttja re- ringen gör det lättare att dela på till exemsurser mer effektivt och att minska vår pel bilar. Smarta transportlösningar kommiljöpåverkan. År 2040 ska hela Stock- mer att underlätta för både person- och

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

godstrafik, till exempel i form av självkör­ ande tåg som hanterar containrar till och från våra hamnar. För att vi ska kunna dra full nytta av digitaliseringen krävs ett väl utbyggt fibernät och här ligger Stockholm i framkant tack vare Stokab, som staden äger. Bolaget tillhandahåller öppet och konkurrensneutralt fibernät med hög kapacitet. Just öppenhet är väldigt viktigt, inte bara vad gäller själva nätet. För att det ska kunna skapas så bra lösningar som möjligt inom kommunikationer och stadsbyggande vill vi att så mycket data som möjligt ska vara öppen. Om vi skapar förutsättningar kan olika aktörer ta fram smarta lösningar – till exempel SL-appen, som innehåller massor av information för den som reser kollektivt. Stockholm ligger redan långt fram när det gäller smarta lösningar och nu tar vi fram en strategi för hur vi ska jobba bättre med ,internet of things, och öppen data.” n


12

»  Man slipper hämta och lämna bilen utan den körs fram och bort på egen hand.« ANDERS EUGENSSON

Anders Eugensson är chef för avdelningen för myndighetskontakter och huvudsaklig säkerhetsstrateg på Volvo Cars. För drygt två år sedan belönades han med utmärkelsen Special Award of Appreciation av den amerikanska trafiksäkerhetsmyndigheten. Att storstäder ska växa och färden. Den självkörande bilen tar över kommer säkerheten på vägarna att öka. samtidigt nå tuffa miljömål gas, broms och styrning och kan hantera Nittio procent av alla olyckor beror på innebär utmaningar och trafiksituationer på egen hand. Föraren den mänskliga faktorn. Andra fördelar möjligheter. Som fordonstillverkare kan kan dock alltid ta tillbaka kontrollen, är att bränsleförbrukningen minskar när trafikflödet blir jämnare. Och att männvi vara med och skapa förutsättningar. förutsatt att det inte innebär en risk. Från och med 2017 kommer den här iskor kan använda tid i bilen till att jobba Det handlar inte minst om att utnyttja avancerad teknik och det faktum att sam- tekniken att testas i stadsmiljö i Göte- eller koppla av gynnar samhället. borg. Tillsammans med Trafikverket, hället blir alltmer uppkopplat. Sedan början av 2000-talet har Volvo Transportstyrelsen, Lindholmen Science HELT SJÄLVKÖRANDE BIL AR i högre hasCars utvecklat säkerhetssystem som byg- Park och Göteborgs Stad är vi med i ett tigheter lär dröja minst femton år, men i ger på till exempel radar, laser, ultraljud projekt som heter Drive Me. Hundra början av 2020-talet tror jag att bilar kan och kamerateknik. Det handlar om att specialutrustade och självkörande Vol- köras förarlöst i tio kilometer i timmen. bilen lär sig identifiera saker i omgiv- vobilar kommer att rulla på de stora Det skulle öppna för en ny form av bilpooningen och reagera på dem. Nästa steg lederna runt Göteborg och det kom- ler. Man slipper hämta och lämna bilen var detaljerade 3D-kartor som laddas ner mer att vara privatpersoner, inte våra utan den körs fram och bort på egen hand. över molnet, så att bilen får ännu mer in- ingenjörer, som sitter bakom ratten. Det Det blir stora vinster även vid parkering. formation än vad den ’ser’ själv. Nu har vi blir väldigt spännande att se resultaten P-hus där människor inte kommer att visnått en så hög nivå av intelligens att själv- av den här studien. Det återstår frågor tas kan rymma många fler bilar, när takatt lösa – både vad gäller säkerhet och höjden är lägre och bilarna självparkerar körande bilar snart är verklighet. Än så länge handlar det om att föraren juridik – innan självkörande bilar finns med bara någon centimeters mellanrum. ska lämna över kontrollen under delar av på marknaden, men när allt är på plats På så sätt frigörs värdefulla ytor.” n

NORCONSULT I DAG # 2 2015


13

Magnus Höij är vd för Svenska Teknik & Designföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisationen för Sveriges arkitekt- och teknikkonsultföretag inom bygg- och industrisektorn. Han har varit redaktör på tidningen Computer Sweden, chefredaktör för tidningen Internetworld samt skrivit böcker inom IT och affärer. Samhällsbyggande har traditionellt präglats av en försiktighetsprincip. Det är inte så konstigt, för det handlar ofta om stora projekt med lång livslängd. Dock tror jag att framtiden delvis kan se ganska annorlunda ut. En förklaring är att bostadsbehovet är så stort att det måste hända mycket på kort tid. En minst lika viktig orsak är digitaliseringen. Både det tekniska arbetet och kommunikationen går mycket fortare numera. Att ändra något på en ritning eller i en modell går blixtsnabbt och sedan kan man på nolltid dela informationen med andra parter. Utvecklingen förstärks av integrerade nätverk, som när man jobbar med BIM, vilket skapar helt nya möjligheter.

JAG TROR PÅ ett mycket mer utåtriktat arbets-

sätt, där man jobbar i snabbare och kortare steg. Man har en idé, testar den för att sedan bygga vidare eller tänka om. Det blir mer av ’trial and error’-tänk, vilket kräver stor innovationsförmåga. Jag tror att typprodukter och standardlösningar minskar i betydelse och att allt blir mer tidsbundet och situationsanpassat. Varje projekt kommer att innehålla innovationer och samhällsbyggare måste kunna hantera högre grad av osäkerhet. Det är väldigt spännande men ställer också nya krav. Våra medlemsföretag behöver finnas med i hela processen och inte enbart rita ett hus, för att ta ett exempel. Konsulternas roll som ’master mind’ finns kvar, men de måste också vara beredda att vara aktiva i hela bygg-

processen och ha löpande kontakt med entreprenörer och byggherrar för att vid behov tänka nytt. På ett övergripande plan handlar det om att ta ansvar och ha mer av ett samhällsperspektiv. Kanske kan konsulter sköta delar av dialogen med medborgare? Kanske ska konsulter ha tydligare åsikter om vilket samhälle vi vill bygga? Vi kan bli en starkare röst, utan att för den skull inkräkta på det politiska. Den demokratiska processen får inte komma i kläm. Däremot tror jag att vi och det offentliga kan uträtta väldigt mycket tillsammans, om båda sidor visar mod och nytänkande. Vad gäller konsultföretag kan det handla om större entreprenörsanda. I tidigare jobb har jag bevakat start-up-världen och kan sakna delar av den kulturen.” n

»  Det blir mer av ’trial and error’-tänk, vilket kräver stor innovationsförmåga.« MAGNUS HÖIJ

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN


14 miljö // TEX T ULF ROOSVALD

FOTO OL A SJÖSTEDT, MATS LINDQVIST OCH SHUT TERSTOCK

EROSIONSSKYDD – MER ÄN B För 25 år sedan handlade byggandet av erosionsskydd om att rent tekniskt hindra ras vid flodbankar och åstränder. I dag gäller det att hitta lösningar som är hållbara både för tekniken och ekologin. Ola Sjöstedt, naturvårdsbiolog på Norconsult, har utvärderat fem arbeten åt Havs- och vattenmyndigheten.

I

– Det var ett roligt uppdrag eftersom det är bland är det finaste resultatet av Ola ovanligt med utvärderingar av tidigare arbeSjöstedts arbete att man inte märker ten, säger Ola Sjöstedt. De flesta av våra jobb är att han har gjort något. Så är det till miljökonsekvensbeskrivningar av något som exempel med erosionsskydd. Ibland planeras. Man får sällan följa upp någon MKB, behövs de vid åar och floder, för att säkra att men det fick jag chansen till i det här uppdratill exempel vägar eller järnvägar inte riske- Ola Sjöstedt, get. Eftersom jag varit inblandad i ett par av de rar att rasa. Men helst ska de inte märkas, så naturvårdsbiolog exempel vi undersökte fick jag möjlighet att att ingenjörsarbetet bakom en säkrad strandutvärdera mitt eget arbete. kant bara ser ut som en lyckad, naturlig utveckling. Ett av projekten var ett erosionsskydd i Säveån i Lerum, På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har Ola Sjöstedt utvärderat fem erosionsskydd från olika årtion- öster om Göteborg. – Vi hade inte samma kunskap då som vi har i dag. Till den och i olika miljöer. Statens geotekniska institut hade redan påbörjat en teknisk utvärdering av olika erosions- exempel är variationen i strandskogen liten och vi använskydd och insåg att även den ekologiska funktionen och de oss inte av de avverkade träden, vare sig i ån eller vid strandkanten, säger Ola Sjöstedt. hållbarheten behövde dokumenteras.

Niklas Egriell på Havs- och vattenmyndigheten utreder naturanpassade erosionsskydd. Han anser att Norconsults studie är ett viktigt underlag när det tas fram en nationell vägledning. Vad är det viktigaste med den här

på miljön. Det går att anpassa ero-

ibland behövs

undersökningen?

sionsskydd till miljön där de finns.

erosionsskydd.

bra underlag för Statens geotekniska

Hur har arbetet med erosionsskydd

Hur kan ni an-

instituts fortsatta arbete med natur-

förändrats?

vända slutsats-

– Den kommer att vara ett väldigt

anpassade erosionsskydd. Detta är den första sammanställningen av resultaten av naturanpassade erosionsskydd. Vad är intressantast i studien? – Den visar att man kan göra natur-

– På åttiotalet öste man ner sprängsten i vattendragen och på nittiotalet började man använda natursten. Nu

erna i ert framtida arbete?

Niklas Egriell, Havsoch vattenmyndigheten

– Klimateffekterna gör att behovet av

tar man hänsyn till morfologin, hur

skredförebyggande åtgärder kan öka.

formen på strandkanten ser ut och hur

Vi behöver utvärdera både den tekniska

älvfåran slingrar sig fram för att sedan

och ekologiska hållbarheten i erosions-

vårdsanpassningar mer eller mindre

ta hänsyn till växt- och djurliv. Helst

skydden och den här sammanställning-

bra och att man kan få olika effekter

skulle man vilja släppa naturen fri, men

en är ett första steg. n

NORCONSULT I DAG # 2 2015


15

BARA TEKNIK »  Min första slutsats är att det behövs variation när det gäller biologi och ekologi.  «

Vid många sorters byggarbeten kan man helt enkelt ta bort en naturmiljö, till exempel ett stycke skog, om den är i vägen. Men ett vattendrag måste trots allt fram, vattnet måste ta vägen någonstans. Ett alternativ är att leda om det i underjordiska kulvertar, men det är kostsamt och gör heller inte djur- och växtliv några tjänster. Ett erosionsskydd innebär ofta stora fysiska ingrepp i naturen, så på senare år har man insett att det gäller att vara smart och varsam på samma gång.

OLA SJÖSTEDT, NORCONSULT

1

studie är att det ska kunna dras slutsatser av vilka åtgärder som är långsiktigt bra för växt- och djurliv. – Min första slutsats är att det behövs variation när det gäller biologi och ekologi. Man vill inte skapa en spikrak åfåra med slät slänt. Det gäller att variera utseendet på strandkanten, variera stenstorlek i åbotten och gärna använda död ved i vattnet. Den andra slutsatsen är att naturen själv ska få göra jobbet. – Helst vill man inte ha erosionsskydd, men om de behövs ska man skapa grundförutsättningar för naturen att bygga vidare på. Då ordnar det sig. n SYFTET MED OLA SJÖSTEDTS

VÄNERN 2

3 4

Ola Sjöstedt om utvärderingen:

1

Dalsälven

2

Taske å

3

Lerån

GÖTEBORG

4

Säveån

BORÅS 5

5

Ätran

ARVIKA KOMMUN

UDDEVALLA KOMMUN

LERUMS KOMMUN

LERUMS KOMMUN

SVENLJUNGA KOMMUN

Anlades 2007–2009 för att säkra den ombyggda väg 61. ”Här har man fokuserat på fisk och lekbottnar. Åbotten består av naturgrus och natursten, medan erosionsskyddet har en bas av sprängsten. Mycket gott ekologiskt utfall trots att ett skyfall 2010 orsakade erosionsskador.”

Anlades 2008 för att säkra E6 och Bohusbanan. ”Ett skred 2006 förstörde E6:an och Bohusbanan och gick ut i Taske å. Återskapandet av ån med nytt erosionsskydd gjordes med natursten och död ved och har varit mycket lyckad för lax- och öringbeståndet. Flera av de nyplanterade träden har dock inte överlevt.”

Anlades 2012 för att säkra Alingsåsvägen. ”I åslänten användes enbart natursten och sedan kompletterades det med stockar från en angränsande skogsyta som behövde avverkas. Död ved har visat sig vara bra både för strömningen i vattnet och för att det blir platser där till exempel strömstaren kan leta föda.”

Anlades 1992–1993 för att säkra stabiliteten för Västra stambanan. ”Erosionsskyddet består främst av stenkross och natursten. I dag skulle man ha valt variation, men ekologiskt verkar det ändå ha fungerat hyggligt. En betongkonstruktion med bohål för kungsfiskare verkar dock ha utnyttjats sparsamt.”

Anlades 2008 för att säkra bland annat ett motionsspår. ”Extra intressant eftersom man använt sig av stora stenblock och rotklumpar i stället för bara sten. Ger bra och varierat skydd för fisk, smådjur och insekter. Det finns fortfarande ett litet frågetecken för den tekniska hållbarheten.”

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN


16 ansvar // TEX T GUSTAF HÖÖK ILLUSTR ATION SHUT TERSTOCK

Klimatsmart – snällare och bättre PASSIVHUS Värmeförluster minimeras tack vare husets ytterhölje, genom effektiv ventilation samt genom att värme från elektriska apparater, instrålad sol och de som bor i huset tas tillvara. VVS-kompetens kopplas in redan i skisskedet för optimala lösningar. Norconsult har en certifierad passivhusexpert som har grepp om både detaljer och helhet.

Planerar ni ett nytt byggprojekt? Tänk klimatsmart – och gör det redan från början. –Vill man vara långsiktig ska allt byggande vara klimatsmart, säger Marcus Rydbo på Norconsult.

N

är Norconsult är inblandat i bygg-

bråttom. Om tidplaner-

projekt är utgångspunkten att

na är för snäva är det

de ska vara klimatsmarta. Bygg-

svårare för oss konsul-

nader ska utformas så att det

ter att hitta de optimala

hushålls med naturresurser – såväl vid bygg-

lösningarna. Vi vill kom-

andet som under deras livstid. Att minimera

ma in så tidigt som

energianvändningen är extra viktigt för att hålla

möjligt i ett projekt,

nere koldioxidutsläppen.

helst redan i detaljplaneskedet.

– Att ta det ansvaret är självklart för oss som samhällsbyggare, säger Marcus Rydbo, chef för affärsområdet Arkitektur och Samhällsplanering. – Det hänger ihop med alla aspekter av hållbarhet.

Marcus Rydbo, affärsområdeschef

Allt som är klimatsmart kostar heller inte – Smart byggande kan vara att placera byggnaden rätt, att designa den så att energiförbrukningen minimeras, att minimera den byggda ytan eller att välja ”rätt” energilösning. samt inomhusklimat. Det kan till exempel

högre krav på alla inblandade. Hos konsulter

handla om bättre dagsljusförhållanden eller

och entreprenörer handlar det om kompe-

fuktsäker och mögelfri miljö.

tens och hos beställaren gäller det att tänka långsiktigt, planera väl och ha ekonomiska muskler.

Tack vare ASES (Active Solar Energy Storage) kan man ta tillvara solenergi på ett mer effektivt sätt. Systemet bygger på att energi, som kommer från solfångare på taket, lagras under huset för att sedan kunna användas under årets kalla tid. Norconsult äger ASES till hundra procent och systemet är patentsökt.

pengar.

Klimatsmart kan också vara att skapa ett hälsoATT TÄNKA KLIMATSMART ställer samtidigt

ASES

Vilken är vinsten i slutändan? – Driftskostnaderna minskar och utsläppen

– Det kostar mer att bygga klimatsmart, kon-

av koldioxid sjunker. Man brukar även kunna

staterar Marcus Rydbo. För en beställare gäller

se minskade sjuktal och ökad effektivitet hos

det att våga tänka i nya banor och inte ha för

människor som arbetar i lokalerna. n

SOLAR HOUSE Norconsult har tagit fram en energilösning som är anpassad efter varma klimat, där det finns behov av att kyla bostäder och fastigheter under större delen av året. Solar House bygger på en självförsörjande energilösning. Genom att ta tillvara och lagra energi från solen kan byggnaden kylas med minimalt tillförd energi. Lösningen är patentsökt.

NORCONSULT I DAG # 2 2015


// kreativ form 17

TEX T SANNA PERSSON FOTO JOHAN SUNDELL

ISTIDEN INSPIRERADE TILL UNIK PARK

S

trax söder om Öresundsbrons

park med olika växtlighetsteman som

Drumliner

man skulle kunna skapa kullarna. I dag

fäste i Malmö ligger Anne-

breder ut sig mellan olika bostadskvarter och till sist en så kallad drumlin-

som består av tre grönområ-

park, bestående av 25 grästäckta kullar

Drumliner är ansamlingar av jordarten morän, formade under glaciärer eller när den senaste inlandsisen drog fram. Kullarna skapades genom att smält vatten drog med sig morän, grus och sand som samlades på ett ställe. Drumliner är ofta utdragna till formen, 5–50 meter höga och 10– 3  000 meter långa, och kan hittas på flera platser i Sverige.

är drumlinparken en populär plats

stadsparken, ett stort stråk

den. För sju år sedan fick Norconsult

i olika storlekar.

i uppdrag att ta fram ett förslag på hur

– Parken är den enda i sitt slag i Sve-

den stora ytan kunde utvecklas till tre

rige, säger Jimmy Hagman, landskaps-

olika parker. I samverkan med Malmö

ingenjör på Norconsult.

Stads dåvarande landskapsarkitekt

– Formen är hämtad från drumliner,

togs det fram en plan för gestaltning

alltså landmassor som samlades under

och projektering.

glaciärerna under istiden.

Slutresultatet blev en stor odlingspark med fruktträd, kolonilotter och

HUNDRATUSENTALS KUBIKMETER

gemensamhetsytor, en 50 meter bred

jord fick fraktas till parken för att

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

för såväl intervallträning som pulkaåkning. – Annestadsparken är det största parkprojekt som Norconsult varit inblandat i. En av utmaningarna var att hitta ett sätt att skapa balans mellan de stora parkområdena och omkringliggande bostadskvarter. Vi fick väldigt fria händer och tillräckligt stora resurser från Malmö Stad för att göra ett bra jobb, så det var ett mycket roligt och givande projekt. n


18 projekt // TEX T GUSTAF HÖÖK & SANNA PERSSON

Våra marknadsområden Vi erbjuder kommuner, statliga verk och privat näringsliv konsulttjänster inom arkitektur, bygg, samhällsplanering, infrastruktur och transport, vatten och miljö, energi, industri och data. Vi är med våra kunder hela vägen – från vision till verklighet – och genomför alla uppdrag med tydlig miljöprofil.

Jättesatsning på Sobacken På Sobacken strax utanför Borås håller ett unikt energi- och miljöcenter på att växa fram. Dagens miljöanläggning ska kompletteras med avloppsreningsverk och kraftvärmeverk.

Arkitektur och Bygg Samhällsplanering Infrastuktur Energi Miljö

P

Vatten och Avlopp Risk och Säkerhet Industri Olja och Gas

å Sobacken, drygt en mil söder om Borås, driver Borås Energi och Miljö en miljöanläggning. Den omfattar i nuläget avfallshantering och biogasproduktion men ska utökas. Här ska byggas kraft-

värmeverk, avloppsreningsverk samt slamrötningsanläggning.

Norconsult har tagit fram förfrågningsunderlag för avloppsrening och slamrötning. – Detta är en unik anläggning, eftersom många olika verksamheter ska samordnas, säger Jan-Olof Nilsson på Norconsult, delprojektledare för avloppsreningsverket. – Hela området blir en enhet med samma driftspersonal och det innebär många synergieffekter. Man kommer till exempel i olika anläggningar. Biogas från slamrötningsanläggningen kan även komma att användas till bussar i Borås kollektivtrafik. Redan i dag drivs stadens kollektivtrafik med biogas från anläggningar som rötar matavfall och avloppsslam. – Borås Stad arbetar för att bli fossilbränslefritt och energieffektivt. Sobacken Energi- och Miljöcenter är ett stort steg på vägen för att Borås ska bli fritt från fossila bränslen, säger Jan-Olof Nilsson. n

Sobacken i korthet ▪ Unik anläggning med kraftvärmeverk, av- loppsreningsverk och slamrötning. ▪ 30 0   00 hektar stort. ▪ Biogas driver kollektiv trafik. ▪ Norconsult tar fram PM och förfrågnings underlag för avlopps reningsverk och slam rötningsanläggning samt projektleder under utförandefasen. ▪ Tas i drift hösten 2018.

Norconsult vässar Trafiken.nu ARBETEN KOPPLADE TILL

Västsvenska paketet kommer

– Hela poängen är att det ska bli lättare att ta cykeln eller promenera

att få stor inverkan på trafiken i Göte-

genom att använda Trafiken.nu, säger

borg de kommande åren. På trafik-

Steve Cook på Norconsult Astando.

portalen Trafiken.nu kan man planera

Norconsult Astando kommer även

sin resa eller få information om trafik-

att ansvara för att integrera med

läget.

Trafik­kontorets information om plan­e-

Nu ska tjänsten uppgraderas, så att den innehåller information om hur

rade vägarbeten. – Dessutom ska vi titta på hur informa-

planerade störningar och vägarbeten

tion om störningar kan bli öppna data

berör cyklister och fotgängare. Nor-

och därmed tillgängliga för aktörer som

consult Astando har gjort en förstudie.

utvecklar andra appar eller tjänster. n

NORCONSULT I DAG # 2 2015

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ

att använda fjärrvärme och biogas


19

SÄKRA LEDNINGSOMLÄGGNINGAR LÄNGS E45

NORCONSULT PROJEKTLEDER HALLBYGGE

Mellan Lilla Bommen och Marieholm i centrala Göteborg kommer

Under nästa år börjar Göteborgs Stad bygga en gymnastikoch idrottshall vid Lundenskolan. Den ska stå klar till vårterminen

ledningsnätet och Norconsults geotekniker har fått i uppgift att dimensio-

2017 och kommer att ha en publikkapacitet på tusen åskådare.

nera schakten, så att ledningar kan läggas om på ett säkert sätt.

Norconsult står för projekt- och byggledning.

MATS LUNDGREN

E45 att sänkas ned. Inför nedsänkningen utförs förberedande arbeten på

Innergård bygger samhörighet platser, säger Kerstin

I LILJEHOLMS-

Holmberg, landskaps-

BACKEN I södra

Stockholm bygger JM

arkitekt och uppdrags-

en tät kvartersstad.

ledare.

Kvarteret Sjöviksbacken 1 ska innehålla cirka 140 bostadsrätter och

– Ett exempel är det Kerstin Holmberg, landskapsarkitekt

Norconsult har anlitats

tiometers långbord som ska bli ett självklart nav på gården. Dessutom

för att gestalta och projektera in-

har vi ritat in platser för vila, lek och

nergården, som är tänkt att ge stort

aktiviteter.

– Nyckelordet är samhörighet och vi är måna om att skapa mötes-

Rätt akustik lyfter stadsmiljöer

För bästa slutresultat har även

mervärde för de boende.

husarkitekter och kulturgeograf från Norconsult involverats. n

Det finns stora möjligheter att förbättra ljudmiljön i våra städer. Med sin spetskompetens kan Norconsult beräkna hur olika typer av material och konstruktioner påverkar akustiken. NORCONSULT LIGGER MYCKET långt fram vad gäl-

ler rumsakustik och kompetensen har bland annat kommit till nytta i konserthallar. Samma metoder för att beräkna ljud kan användas utomhus och då

DIAKRIT

pratar man om så kallad stadsrumsakustik. – Det kan handla om hur en växtvägg påverkar akustiken eller på vilket sätt ljud sprids från en yta, till exempel via skärmar eller oregelbundenheter

Nya bostäder i Södertälje – dagvatten utreds

i fasader, säger Emma Gruvin på team Akustikon. – Vi kan räkna väldigt detaljerat på variabler och till exempel säga hur mycket ett jordlager av viss tjockhet påverkar ljudmiljön.

NORCONSULT TAR FRAM en detaljprojektering för

Genom att i förväg ta reda på vilka effekter olika

Norra Ekegården, ett nytt bostadsområde i Söder-

material och typer av konstruktioner har kan Nor-

tälje. Det kommer att rymma småhustomter, radhus,

consults akustiker komma med förslag på lämpliga

parhus och ett gruppboende. Norconsult bidrar

åtgärder i en given situation.

med kompetenser inom gata och VA och utreder bland annat hur dagvatten ska hanteras. – Norra Ekegården är ett område med kuperad terräng och stora höjdskillnader, säger trafikpla-

– Stadsrumsakustik har stort värde för stadsbyggnadskontor, som ju har i uppgift att skapa hållbara stadsmiljöer, men också för fastighetsägare. Ska man till exempel bygga en uteservering borde det

neraren Stefan Krii. Därför tittar vi på om det bör

vara lika självklart att låta analysera ljudmiljön som

anläggas även en fördröjningsdamm. n

att beställa en solstudie, säger Emma Gruvin. n

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN


20 följ med // TEX T OSK AR HAMMARKR ANT Z FOTO ANDRE AS HYLTHÉN

PROBLEMLÖSAREN I byn Silvergruvan i Bergslagen är marken full av arsenik och andra skadliga ämnen. Norconsult tar fram en alternativ plan för att minska riskerna.

När Sander Anfinset, chef på team Miljö & Säkerhet på Norconsult i Göteborg, vänder bort ansiktet när en stor lastbil kör förbi på grusvägen förstår man dock att allt inte Sander Anfinset, chef på team Miljö et är lätt att missa Silvergruvan står rätt till. & Säkerhet – Titta hur det dammar om man inte saktar in. Det lilla samhället – totalt 22 fastig­ efter den, säger han. Det rivs upp och sprids skadheter, de flesta målade i Falu liga ämnen, så man borde nog asfaltera alla grusrödfärg – kan passera utanför vägar i samhället. bilrutan medan man är i and­ ra tankar. Om man i stället parkerar bilen och tar SANDER ANFINSET BEFINNER sig i Silvergruvan för en promenad ser man välansade rabatter, prydliga att ta fram lösningar som kan få bukt med föroregarageuppfarter och utemöbler som väntar på att ningarna i marken. Roten till miljöproblemet går ställas undan för vintern. Ingenting skvallrar om långt tillbaka i tiden. Redan 1635 hittades silveratt jorden i den lilla bergslagsbyn är kraftigt för­ haltig malm i området och 1639 anlades ett silorenad. ververk här. Storhetstiden inföll under 1670-talet

D

NORCONSULT I DAG # 2 2015


21 Att forsla bort all förorenad jord och sand i Silvergruvan är inte realistiskt. Sander Anfinsets förslag bygger på att människor inte ska exponeras för gifterna.

»  Genom åren har husägarna i Silvergruvan fyllt igen diken och gjort vallar och liknande saker av vasksanden. Och den innehåller alltså arsenik, bly, kadmium och zink. « SANDER ANFINSET, NORCONSULT

men brytningen fortsatte med varierad framgång. Produktionen sjönk för varje år för att 1786 upphöra. Silververket ombildades senare till järnverk och i slutet av 1800-talet anlade Hellefors Bruk även ett så kallat vaskverk vid intilliggande Svart­älven. Till sist tog malmen slut och 1893 lades vaskverket ner. Ett sista försök att utvinna något ur gruvan gjordes 1977 av Boliden, som med moderna metoder bröt en del av malmfältet. Resultatet av den korta brytningen blev 4,5 ton silver. PROBLEMET MED SILVERBRYTNING är att silverhaltig malm ofta innehåller skadliga ämnen som arsenik och tungmetaller. För sju år sedan sanerades det gamla vaskverket och 25 000 ton förorenad jord och sand fraktades bort. I samband med det arbetet upptäcktes ytterligare föroreningar på tomtmarkerna i byn. – Genom åren har husägarna i Silvergruvan fyllt igen diken och gjort vallar och liknande saker av vasksanden. Och den innehåller alltså arsenik, bly, kadmium och zink, säger Sander Anfinset. Arne Nordahl sitter i sin trädgårdsgrävmaskin utanför huset i utkanten av Silvergruvan. Den här dagen ska han gräva ner några plaströr för att leda bort vatten. Han visar oss effekterna av miljöförstöringen. – På delar av gräsmattan växer ingenting. Priserna på husen här sjunker hela tiden och får man inte bort gifterna kommer

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

ingen att vilja bo här. Vasksanden finns fortfarande kvar. Jag fick förresten upp lite när jag grävde tidigare i dag. är ingen enkel uppgift. Härom året tog konsultfirman Sweco fram en åtgärdsplan för området, men förslaget till lösning skulle ha kostat ungefär 90 miljoner kronor – och dessutom ha inneburit stora ingrepp för de boende. Därför gav Bergslagens Kommunalteknik – ett tekniskt kommunalförbund där Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommun samverkar – Norconsult i uppdrag att se över alternativa lösningar, såväl ekonomiskt som ingreppsmässigt. – Swecos lösning är helt enligt skolboken, säger Sander Anfinset. Men om man ser sig omkring här i byn är det inte rimligt att lägga så mycket pengar på att gräva upp varenda tomt. Det är en liten by med låga tomtpriser och trädgårdarna är uppvuxna och gamla. Det finns ungefär 70 000 förorenade områden i Sverige och det är inte alltid möjligt att gå enligt regelboken. Man måste prioritera och värdera riskerna. AT T SANERA SILVERGRUVAN


22

Komplettering av huvudstudie, Silvergruvans samhälle Uppdraget Att ta fram ett alternativ till befintlig åtgärdsplan för att sanera förgiftad mark och vatten i Silvergruvan. Alternativet ska vara mindre kostsamt för kommunen och inverka mindre på de boendes vardag. Tidplan Arbetet påbörjades under

Norconsults rapport, med tillhörande åtgärdsförslag, ska vara klar vid årsskiftet. I korthet SILVERGRUVAN kommer slutsatsen vara Karlstad att man bör skräddarsy lösningar för varje Örebro fastighet snarare än att vidta generella lösningar för hela området. Bland annat kan man, som tidigare nämnts, asfaltera grusvägar. En annan åtgärd vore att förse vattenbrunnar med filter i väntan på beslut om kommunalt dricksvatten. – Vi ser till exponeringsvägarna, hur människorna här får i sig gifterna. Alla kanske inte måste odla grönsaker på sin egen tomt. Vi vill minska den totala exponeringen och då gäller det att inte bara bedöma riskerna utan också att värdera dem, säger Sander Anfinset. Eftersom arsenik, bly, kadmium och zink är grundämnen går de inte att bryta ner. De måste helt enkelt hindras från att spridas eller forslas bort. – Den givna lösningen vore ju att gräva upp och forsla bort all förorenad jord och sand och sedan ersätta den. Men det är inte rimligt här. I stället ser vi till olika typområden, exempelvis gräsmattor och skogsdungar, och tar fram lösningar för varje typområde. ENLIGT SWECOS RAPPORT skulle ungefär 42 000 kubikmeter jordmassor behöva omhändertas. Det skulle kosta mellan 85 och 170 miljoner kronor. Ett billigare alternativ vore att täcka över området, men då skulle tungmetallerna ändå finnas kvar.

våren 2015 och ska vara färdigt vid årsskiftet 2015/2016. Därefter ska kommunen ta ställning till åtgärdsförslaget. Projektutmaningar Eftersom gifterna i marken och vattnet är ”osynliga” är det ett pedagogiskt problem att förklara vad som måste göras – och hur det ska göras.

– Det vi på Norconsult kommer att föreslå är kombinationer av lösningar. Att forsla bort jord på vissa ställen och täcka över på andra. Tillsammans med andra lösningar vad gäller exempelvis vatten, förstås. En tidigare undersökning visade att av elva kontrollerade dricksvattenbrunnar i byn hade fem vatten som räknas som otjänligt på grund av höga arsenikhalter. Även när det gäller marken hade merparten av alla undersökta fastigheter föroreningshalter som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för vad som anses lämpligt för boende. – Om vi får ordning på vattenreningen kan vi sänka den totala exponeringen av gifter utan att behöva gräva upp hela byn, säger Sander Anfinset. av grävsmaskinen och går och hämtar sin gråhund. De ska strax ge sig ut för första gången under årets älgjakt. – Jag är 74 år gammal, så för min del gör det varken till eller från om det finns lite arsenik i jorden, säger Arne Nordahl. Men jag tänker på unga familjer som kanske vill låta sina barn växa upp här. Något måste ju göras, men det bästa vore om man inte behöver gräva upp varenda trädgård i hela byn. Sander Anfinset lyssnar nyfiket på Arne Nordahls synpunkter. I ett så här omfattande projekt gäller det att ta in och ta hänsyn till vad de boende tycker. – Detta är något av ett pilotprojekt och vi kan ta med oss lärdomar till kommande uppdrag. Det som är speciellt just den här gången är att vi har undersökt vilka avsteg man kan göra från vad som anses vara normalt och okej, säger Sander Anfinset. n ARNE NORDAHL STÄNGER

NORCONSULT I DAG # 2 2015


TEX T GUSTAF HÖÖK

// visste du att? 23 Tillsammans i Norconsultkoncernen är vi 2 900 medarbetare med kontor och uppdrag världen över. Norconsult AB har huvudkontor i Göteborg och vi har distriktskontor över hela Sverige.

NORCONSULT UTBILDAR PÅ JÄRNVÄGSSKOL AN

I över femtio år har Järnvägsskolan (Trafikverket) vidareutbildat kon­sulter samt statliga och kommunala tjänstemän inom väg- och järnvägsteknik. Från och med 2015 är Stefan Krii, trafikplanerare på Norconsult i Malmö, en av utbildarna. Han håller i gatudelen av kursen Delprojektering väg.

FISKEN I FOKUS

KERRY BRINK

ALLTID NÄRA

Norconsult ligger långt framme vad gäller fiskvägar och passager. I somras deltog vi i mässan Fish Passage 2015 för att bli ännu vassare. I JUNI STOD holländska Groningen värd

fiskvägar och passager. Inte minst är

för femte upplagan av Fish Passage, en

vårt samarbete med kraftbolagen något

mässa med fokus på att binda ihop vat-

att vara stolta över.

tendrag på ett sätt som underlättar för vandrande fisk. Detta var första gången

FISH PASSAGE 2015 lockade utställare

mässan arrangerades utanför Nord-

och besökare från drygt fyrtio länder.

amerika. Norconsult representerades

Stor del av programmet ägnades åt

av Björn Tengelin och Axel Emanuels-

hur effekten av olika åtgärder kan

son samt två medarbetare från Norge.

mätas.

– Vi hade en monter för att presen-

– Det är något vi tar med oss. Att

tera Norconsult, säger Björn Tengelin,

kunna visa för såväl beställare som till-

som arbetar på team Vattenbyggnad

synsmyndigheter att våra lösningar gör

och Energi i Örebro. – Vi ville visa att vi är en av de tunga aktörerna i Sverige när det kommer till

Norconsult i världen

jobbet är viktigt. Sedan kan vi konstatera att trenden i branschen går mot att ta bort onödiga dammar. n

GÖTEBORG Theres Svenssons gata 11, 402 76 GÖTEBORG STOCKHOLM Hantverkargatan 5, 112 21 STOCKHOLM UPPSALA Bangårdsgatan 13, 753 20 UPPSALA LUDVIKA Köpmansgatan 28, 771 32 LUDVIKA SUNDSVALL Landsvägsallén 4, 852 29 SUNDSVALL PITEÅ Karl Grankvist väg 1A, 941 52 PITEÅ LULEÅ Storgatan 35, 972 31 LULEÅ VÄXJÖ Storgatan 42, 352 32 VÄXJÖ VÄSTERÅS Kopparbergsvägen 6, 722 13 VÄSTERÅS KRISTINEHAMN Dalavägen 23, 681 30 KRISTINEHAMN ÄLVKARLEBY Uppsalavägen 3, 814 70 ÄLVKARLEBY

NORGE DANMARK LAOS PERU FILIPPINERNA MOÇAMBIQUE SYDAFRIKA CHILE THAILAND MALAYSIA

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

Vi finns på 16 orter i Sverige

ÖSTERSUND Pedagogens väg 4 (Hus S), 831 40 ÖSTERSUND UMEÅ Umestan hus 2, 903 47 UMEÅ ÖREBRO Stortorget 8, 702 11 ÖREBRO ÖRNSKÖLDSVIK Strandgatan 21, 891 33 ÖRNSKÖLDSVIK MALMÖ Hjälmaregatan 3, 211 18 MALMÖ


Avsändare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

24

TEX T CHRISTIAN TARR AS ERICSSON FOTO PER K ÅREHED

Med öga för ljus

D

Mattias Dellmo har hittat helt rätt i arbetslivet. Han började som byggnadsingenjör och gled över mot visualisering. Nu ägnar han sig åt det på heltid.

et har alltid funnits en kreativ ådra

nader på tomter för att de ska passa in i terräng och

hos Mattias Dellmo. Framför allt

omgivning till tester av gestaltning, färgsättning och

tänker han gärna i bild. Att bli

inredning.

fotograf var länge det stora målet

– I slutändan handlar det om att både vi och kunden

och som frilans har smålänningen

lättare ska förstå vad projektet ska landa i. Det är viktigt

plåtat bland annat bröllop och

att vi talar om samma sak och att kommunikationen

teaterföreställningar.

blir så smidig och så bra som möjligt.

– Men med tiden bestämde jag mig för att ha foto-

graferandet som sidoverksamhet.

BAKGRUNDEN SOM FOTOGRAF gör att Mattias Dellmo

har lätt att tänka på bildvinklar och ljussättning – och FÖR DRYGT TIO år sedan började Mattias Dellmo

fotograferandet kommer

jobba som byggnadsingenjör på Norconsult i Göte-

alltid att finnas där. Nyligen

borg. Gradvis gled han över på visualisering och nu-

har han tagit bilder för

mera arbetar han med det på heltid. Formellt ingår han

radioprogram på P3, till

i team Arkitektur och Bygg, men arbetar med visualise-

exempel Hanna & Ras-

ringar tvärs över hela företaget. I bästa fall kopplas han

mus rapporterar samt

in redan när ett projekt planeras.

Christer & Morgan. n

– Det viktigaste är inte att göra en snygg bild i slutskedet av ett projekt utan att använda visualiseringen som ett hjälpmedel under hela projektet. Tack vare visualisering kan vi snabbt testa och utvärdera olika alternativ. I början av ett projekt räcker det ofta med enkla volymmodeller men allt eftersom lägger man in mer detaljer. För att sammanfatta nyttan, så får både vi och beställaren bättre förståelse av projektet. I förlängningen kan vi leverera en bättre produkt. Rent praktiskt kan visualisering handla om allt från hur man bör placera bygg-

MATTIAS DELLMO 3D-visualiserare, team Arkitektur och Bygg ÅLDER 41 år. FAMILJ Sambo. FRITID Fotograferar, hänger på torpet och bygger altaner och sådant. DET BÄSTA MED MITT JOBB Flexibla arbetstider och att jag sköter mig själv nästan helt och hållet. Dessutom får jag vara kreativ och jobba med många olika människor och uppdrag.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.