Let's Create #1-21 by norconsultSE

PROJEK TET INIFR ÅN:

Samarbetet under Mälaren

# 1 , 20 2 1 | ET T MAGA SIN F RÅN NO RCO NS ULT – SAMHÄLLSBYGGARE ME D H E L H E TSSYN

Aktivisterna Koldioxidutrymmet för mänskligheten är snart slut. Hur kan vi nå de uppsatta klimatmålen? Norconsults konsultaktivister har en plan. FÖLJ MED:

”Det har varit ett drömuppdrag”

K R E AT I V I T E T :

Nytt koncept för tystare miljöer

INNEHÅLL 24 6

Konsultaktivister tar upp kampen Trots nya, dystra koldioxidrekord i atmosfären är klimatfrågan inte ”top of mind” inom samhällsbyggande. Kan konsultaktivister bidra till att vända trenden?

10 11 16 20

V I Ä R N O R C O N S U LT: Nya bro- och VVS-ingenjörer i Luleå samt hållbar-

hetscertifiering av nya stadsdelar. D I G I TA L F R A M K A N T: Hur kan man få fram en kostnadseffektiv och miljövänlig sträcka för en ny väg? Norconsult använder en ny fjärranalysmetod. U T M A N I N G E N : Priset för CO2-utsläpp är för lågt. Nu startar Norconsult

en klimatfond som ska ge en extra skjuts inom hållbarhetsarbetet. K R E AT I V I T E T: Öppna landskap är socialt och kreativt – men det kan störa koncentrationen. Rumsunika komfortljud kan vara lösningen. VÅ R A U P P D R A G : Kungstorget i Helsingborg, Nya Hagastaden i

Stockholm och en energisnål förskola i Habo är nya, spännande uppdrag.

Arktiskt kvarter blev drömuppdrag Snart invigs det första bostadskvarteret i nya Kiruna Centrum. Husets former för tankarna till fjäll, och kulörer och material symboliserar Kiruna. För arkitekten Liselotte Miranda blev det ett drömuppdrag.

SHUTTERSTOCK

Samarbete under markytan E4 Förbifart Stockholm växer fram – både under och ovanpå marken. Norska AF Gruppen jobbar med det krävande tunnelbygget på Lovön, och Norconsult är underkonsult.

Nyckeln: ett öppet samarbetsklimat Hur får man samarbetet att funka? För Lennart Wetterholt och André Meyer är öppenheten A och O. MIKAEL ULLÉN

Postadress Box 8774, 402 76 Göteborg

Besöksadress Theres Svenssons gata 11, 417 55 Göteborg

Telefon +46 10 141 80 00 Webb norconsult.se

Ansvarig utgivare Ljot Strömseng Projektledare Catharina Johansson

Produktion Rubrik AB Göteborg

Omslag Johannes Berner & Emil Nordin Tryckeri Sandstens Tryckeri AB

L ET ’ S C REAT E MAG A SI N | N U MME R 1, Å R 2 0 2 1

LEDARE

”Konsulterna måste bli aktivister” D E T Ä R A L LVA R N U. Ska vi avvärja klimathotet är det handling som gäller på alla plan i kampen för att få ner koldioxidutsläppen. Både beslutsfattare och företag som genererar stora utsläpp måste ta ansvar. Alla medborgare borde reflektera över, och kanske omvärdera, sina VIKTIGAST FÖR val i vardagen. Och vi som samhällsbyggare NORCONSULT … ja, vi måste kämpa ännu hårdare för JUST NU: att visa på nyttan med hållbara lösningInitiativet Hybrit – ar. ”Konsulterna måste bli aktivister”, som där SSAB, LKAB och Vattenfall samverkar Norconsults hållbarhetssamordnare Theo kring fossilfri tillverkVoulgaridis tillspetsat men träffsäkert utning av stål – är hypertrycker saken på sidan 6. intressant. Att få medverka som tvärfacklig Vårt kanske viktigaste vapen är digitala konsult här vore en lösningar. Här går utvecklingen snabbt och dröm. Vi följer även träffar vi rätt kan vi göra enorm skillnad. H2 Green Steel med stort intresse. StålJag tänker osökt på BIM, building informaindustrin är en nyckel tion modelling, och hur den arbetsmetodinär Sverige ska minska ken kan optimeras med stöd av digitala sitt CO2-avtryck. verktyg. Lägger man in CO2-påverkan som en parameter på alla material och komponenter borde det vara lättare att få kunder att göra de långsiktiga och smarta val, vilket i sin tur gynnar leverantörer som vill ta ansvar. Kan vi och vår bransch nå hit med BIM finns enorma möjligheter. SIMON ELIASSON

Klimatkrisen avgjorde yrkesvalet

S O M D U K A N S K E noterat har vårt kundmagasin bytt namn. Utgångspunkten är att vi passionerat tror på kraften i samarbete. Norconsult sitter på en massa kompetens och vill alltid bli bättre – men för att nå ett, eller helst två, steg längre gäller det att kroka arm med er, våra kunder. Tar vi oss an utmaningarna tillsammans kommer lösningarna att bli bättre och mer hållbara. Det kommer alla att tjäna på, så låt oss skapa. 

Let’s create!

Köpa en gård eller bli hårdrocksmusiker? Det var alternativen för Carolin Bangay som ung. Men klimatkrisen ledde i stället till civilingenjörsprogrammet i ekosystemteknik. JONAS LJUNGDAHL

Ljot Strömseng, vd ljot.stromseng@ norconsult.com MATTIAS DELLMO

NORCONSULT AB ingår i Norconsultkoncernen som är en av Nordens ledande tvärfackliga rådgivare inom samhällsplanering och projektering. Tillsammans är vi 4 600 medarbetare varav 910 arbetar i Sverige.

N O RCO NSULT – S AM HÄ LLSBYGGARE ME D HE LHE T SSY N

L ÅT OSS HÅLL A KONTAKTEN. Redaktionen hanterar all prenumerantdata enligt dataskyddsförordningens riktlinjer. Vill du inte längre ta emot kundtidningen kan du alltid avregistrera dig via adressen mail@norconsult.com.

VI ÄR NORCONSULT Norconsults vision är att bli en av de tre främsta konsulterna inom samhällsbyggnad i Sverige. Det kräver en absolut toppnivå när det gäller vår kompetens, vår kreativitet och vårt samarbete med både kollegor och kunder.

”

Med 115 broingenjörer i koncernen tar vi plats bland de stora aktörerna och kan ta oss an de mest intressanta uppdragen.”

Ljot Strömseng, vd på Norconsult, om att Norconsult växer inom brokonstruktion med ett nytt kontor i Luleå.

Brorekrytering med högt renommé

NORCONSULT UTÖKAR SIN brokompetens med nio nya broingenjörer. De nya kollegorna kommer från Ramboll, som är marknadsledande inom stålbroar. De har bland annat konstruerat den omtalade Guldbron i Stockholm samt delar av nya Hisingsbron i Göteborg. – Det är väldigt inspirerande med så välkända kollegor. Det öppnar upp stora möjligheter inför framtiden, säger Bo Gerenmark, teamchef Bro & Analys i Göteborg. Nyrekryteringen innebär att Norconsult kan lägga till Luleå på kartan över brokontor i Norden. Övriga kontor med broingenjörer är Borlänge, Göteborg, Sandvika, Trondheim och Bergen. 

I slutet av april öppnade Norconsult sitt 33:e kontor, och har därmed lokal närvaro från Malmö i syd till Boden i norr. Norconsult tror på en bra mix av lokal närhet till kunden och samarbete mellan olika kontor. Att forma det bästa teamet för kundens uppdrag är alltid i fokus WHITE ARKITEKTER

AZTRID CREATION

EMMY JONSSON

SHUTTERSTOCK

Förvärv breddar erbjudandet i norr

Sveriges bästa teknikkonsult

Norconsults kvinnliga ledare sticker ut

Med förvärvet Bothnia VVS Ingenjörer växer Norconsults Luleåkontor. De nya medarbetarna är verksamma inom det VVS-tekniska området med huvudsaklig inriktning mot projektering, men även CAD-samordning och 3D utredningar, kontroll, besiktningar och projektledning. – Vi har samarbetat med Norconsult tidigare och sett den breda kompetens som finns i det stora nätverket. Det borgar för många intressanta uppdrag, säger Karl-Erik Perä, tidigare delägare i Bothnia.

Norconsult rankas som Sveriges bästa teknikkonsult att arbeta för. Det visar en undersökning utförd av Teknikdygnet på nyhetssajten Dagens PS. – På kort tid har vi dubblerat vår storlek och ändå lyckats behålla den fina Norconsultandan, haft en låg personalomsättning och behållit lönsamheten. Ett inkluderande arbetssätt och att hållbarhet genomsyrar vår verksamhet, bidrar till att många trivs hos oss, säger Norconsults HR-chef Charlotte Wikman.

Två av Norconsults kvinnliga ledare är nominerade till prestigefyllda priser. Caroline Martinsson, teamchef Byggkonstruktion, var nominerad till Framtidens kvinnliga ledare och hon var också finalist till Guldhuset (CMB). På listan Nova 111, talanger under 35, är Anni Ulfvendahl, teamchef Kraftledning, kandidat inom Engineering & Energy. – Det här är jättekul. Vårt mål är att unga medarbetarna tidigt ska ta plats i uppdragen, inte minst våra kvinnliga medarbetare, säger Ljot Strömseng, vd på Norconsult.

L ET ’ S C REAT E M AG A SI N | NU MMER 1, Å R 2 0 2 1

 T E X T: MARIA BARD

Certifiering för hållbara stadsdelar Miljöcertifierade byggnader blir allt vanligare, men hållbarhetscertifiering av stadsdelar har ännu inte fått ett lika stort genomslag i Sverige. Genom Patricia Brobeck, som är MKB-samordnare i Helsingborg och certifierad Citylab-samordnare, har Norconsult möjlighet att hjälpa kunder att hållbarhetscertifiera nya stadsdelar. – Citylab är ett väldigt ambitiöst och konkret certifieringssystem för att säkerställa att en stadsdel uppnår hög hållbarhet, berättar Patricia Brobeck. Citylab tillhandahålls av Sweden

Green Building Council och är ett certifieringssystem med fyra certifieringar i olika skeden i stadsbyggnadsprocessen, från tidig planering till förvaltning. I varje skede ingår flera delar som var för sig måste leva upp till certifieringskraven. Det handlar till exempel om grönstruktur, klimatanpassning samt att det i projektet måste finns en certifierad Citylab-samordnare. – Vi på Norconsult har redan hela paletten av kompetenser som krävs för att kunna driva ett Citylab-projekt från början till slut, säger Patricia.  KIRILL GORLOV/SHUTTERSTOCK

Nya ledare

Anna-Karin Karlsson

Lottie Lind

Per Nilsson

Mikael Havlind

”Jag har lång erfarenhet inom energiområdet, och att få möjlighet att starta en ny grupp känns som en spännande utmaning; att analysera marknadsbehovet, vad vi vill göra och vilka kompetenser vi behöver förstärka med. Just nu ligger fokus på att utveckla gruppen inom både traditionella och nya energiområden. Som ledare är min främsta styrka att stötta och se människors potential. Framför allt drivs jag av att stötta och utveckla juniorer. Marknaden behöver fler juniora personer och vi seniora måste släppa fram dem.”

”För mig står Norconsult för samarbete, och med min långa erfarenhet från industrisektorn hoppas jag kunna vara med och bidra till alla affärsområden. I min roll som gruppchef vill jag stötta, entusiasmera och förenkla för mitt team. Jag är otroligt stolt och tacksam över mina sex kompetenta, modiga medarbetare här i Karlstad. Nu behöver vi växa ytterligare för att nå målet att vara en av de bästa konsulterna inom Industri, men framför allt för att kunna vara med och ta de riktigt stora projekten.”

”Med över 35 års erfarenhet inom energibranschen har jag en bred energiteknisk kompetens, med spets mot energigaser. Vårt team är en grupp på totalt elva personer, och då vi alla kommer från Ramboll fortsätter flera av oss i våra tidigare roller. Min ambition är att tillsammans med ledning och medarbetare utveckla verksamheten både kompetensmässigt och numerärt. Just nu lägger vi mycket energi på försäljning och information, inte minst internt.”

”I min roll som gruppledare vill jag inspirera till att vi backar upp och jobbar för varandra. Jag tror också på transparens och att ha en öppen dialog. Vi är ett starkt team med en bra mix av seniora och juniora medarbetare och min ambition är vi ska lyfta varandra och få hela teamet att växa kompetensmässigt. Nu vill vi öka lönsamheten och det gör vi i flera steg. Dels genom att bygga teamet och se till att vi drar åt samma håll, dels genom att kunskapsinventera och utveckla det som har utvecklingsmöjligheter.”

FINNS I: Karlstad. TITEL: Gruppchef. TEAM: El och Anläggningskonstruktion. KOMMER SENAST IFRÅN: Hade en liknande tjänst på Pörvy. Innan dess jobbade hon inom massa- och pappersindustri.

FINNS I: Trollhättan. TITEL: Teamchef. TEAM: Energi och Process KOMMER SENAST IFRÅN: Enhetschef på Ramboll där han var med och byggde upp energiverksamheten.

FINNS I: Stockholm. TITEL: Gruppledare. TEAM: Energi och Installation. KOMMER SENAST IFRÅN: Har

FINNS I: Västerås. TITEL: Gruppledare. TEAM: Elteknik & Projektledning. KOMMER SENAST IFRÅN:

Arbetade senast som gruppledare på Sweco och dessförinnan som projektledare på ABB.

N O RCO NSULT – S AM HÄ LLSBYGGARE ME D HE LHE T SSY N

varit uppdragsledare inom teamet de senaste två åren, dessförinnan gruppchef på WSP.

PERSPEKTIV

Kan konsultaktivister driva på omställningen? För att nå de uppsatta klimatmålen måste konsulter bli aktivister – och utnyttja digitala innovationer för att minska kundernas klimatpåverkan. Hur kan Norconsult bidra? Hållbarhetssamordnaren Theo Voulgaridis och IT- och digitaliseringschefen Martin Linderå Nordström har en plan.

orconsults hållbarhetssamordnare Theo Voulgaridis har slutat sockra budskapet. – Det kvarvarande koldioxidutrymmet för mänskligheten är snart slut. Det spelar liten roll att vi tillfälligt minskat våra utsläpp under coronapandemin. Det lär komma en rekyl, och alla måste förstå att vi har mycket kort tid på oss, säger han. Allvaret i hans ord bygger bland annat på svenska kommuners så kallade koldioxidbudgetar. Det är en modell som tagits fram för att offentliga aktörer lättare ska kunna se sin klimatpåverkan i relation till målen i Parisavtalet. – Dessvärre är koldioxidbudgeten ändlig till skillnad från ekonomiska budgetar. Fortsätter vi i den här takten har vi bara fem år på oss innan den är tömd. Utsläppen måste minska markant för att vi ska nå målet att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader, säger han. K L I M AT H O T E T Ä R I N T E alltid en fråga som prioriteras i samhällsbyggandet, trots nyheter om att halten koldioxid i atmosfären når nya rekordnivåer och

trots rapporter om att det krävs både permanenta och strukturella förändringar för att den globala uppvärmningen ska avstanna. Vad kan aktörer som Norconsult göra för att vända trenden? Det är en fråga som Norconsult försöker förstå och hitta svar på. Eftersom byggoch anläggningssektorn står för en femtedel av Sveriges utsläpp och genererar en tredjedel av allt avfall är möjligheterna till påverkan inte bara stor, den är avgörande. – Utanför kommunhusen står Fridays For Future och andra miljöaktivister och gör sin del av arbetet med att påverka. Tänk då vad vi som är rådgivande konsulter kan göra, vi som faktiskt släpps in genom dörrarna. Det ger oss inflytande, och därmed ett stort ansvar att påverka utvecklingen, säger Norconsults IToch digitaliseringschef Martin Linderå Nordström. – Ja, där behöver även vi konsulter bli aktivister. Vi behöver rikta strålkastarljuset mot ambitiösa klimatmål i styrdokument och övertygande visa möjligheterna med att agera nu och riskerna med att vänta, säger Theo.

Theo Voulgaridis, hållbarhetssamordnare på Norconsult.

Martin Linderå Nordström, IT- och digitaliseringschef på Norconsult.

D E B E S K R I V E R E N typisk situation hos en kund: konsulten lägger fram förslag helt i linje med kundens

L ET ’ S C REAT E MAG A SI N | N U MME R 1, Å R 2 0 2 1

 T E X T: SOFIA ERIKSSON  F O T O : JOHANNES BERNER, EMIL NORDIN & SHUT TERSTOCK  M O N TA G E : JONAS ABR AMSSON GR A AF, RUBRIK

”

Utanför kommunhusen står Fridays For Future och andra miljöaktivister och gör sin del av arbetet med att påverka. Tänk då vad vi som är rådgivande konsulter kan göra, vi som faktiskt släpps in genom dörrarna.”

Martin Linderå Nordström, IT- och digitaliseringschef på Norconsult, om att påverka offentliga aktörer.

egna hållbarhetsprogram, gällande lagstiftning och skallkrav. Men på grund av kostnadstak, en tight tidplan och invanda rutiner väljer kunden ändå ett alternativ som inte gynnar klimatarbetet. – Det är en intressant motsättning att många beställare har en otroligt ambitiös hållbarhetsagenda – men ändå säger de att det är för dyrt att ställa om. I det läget är det vår roll att vara tuffa nog att våga ifrågasätta, säger Martin. De båda konstaterar att det länge talats om livscykelperspektiv i planering, projektering och byggande, men att det ändå är långt ifrån praxis att tillämpa det. Fullt fungerande anläggningar rivs utan att material återvinns. I stället för att räkna på och utgå

Vad innebär 1,5-gradersmålet? Parisavtalet är ett internationellt avtal från 2015 som bygger på FN:s klimatkonvention, UNFCCC. Länderna som är med har förbundit sig att med bästa tillgängliga teknik hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, med sikte på att inte överstiga 1,5 grader. Just vid 1,5 grader antas flera tröskeleffekter inträda som gravt försvårar arbetet framåt, som till exempel att jorden blir självuppvärmande när mängden vit reflekterande snö och is försvinner.

N O RCO NSULT – S AM HÄ LLSBYGGARE ME D HE LHE T SSY N

från värden som faktiskt redan finns innan starten på en byggprocess, planerar många projekt för nytt. – Redan på skisstadiet behöver vi räkna på och presentera lösningar för att minimera utsläpp, utveckla ekosystemtjänster, optimera konstruktioner, spara in på material, fundera över återanvändning av resurser och vad anläggningen kan användas till efter dess livstid, säger Theo. O C H D E T Ä R också här som digitaliseringen kommer in. Digitaliseringens förmåga att strukturera information är en nyckel till att kunna hantera hela livscykeln för det som byggs. Om en byggnad ska kunna återbrukas om hundra år, behöver alla dess beståndsdelar finnas registrerade, gärna på en central plats där

PERSPEKTIV

”

Vi behöver rikta strålkastarljuset mot ambitiösa klimatmål i styrdokument och övertygande visa möjligheterna med att agera nu och riskerna med att vänta.” Theo Voulgaridis, hållbarhetssamordnare på Norconsult, om rollen att ifrågasätta och påverka kunderna.

man på samhällsnivå kan se vilka resurser som finns att hämta eller återanvända i den byggda miljön. – Till skillnad mot klimatarbetet går digitaliseringen otroligt snabbt. Se bara hur snabbt vi har ställt om på grund av pandemin. Med hjälp av digitalisering kan vi optimera befintliga lösningar, accelerera samhällsförändringar och faktiskt transformera helt – kullkasta befintliga paradigmer, säger Martin. Han pekar till exempel på hur mobiltelefonen ersatt mängder av saker som alltså inte behöver tillverkas i samma utsträckning längre, som klockradion, kameran och kompassen. – En nyckel för oss samhällsbyggare är att ha modet att ta oss an denna transformerande effekt hos digitaliseringen och våga visa våra kunder vad man kan välja att inte bygga. Varför bygga ett nytt parkeringshus när man i stället kan skapa en delad mobilitetstjänst med färre fordon i kombination med digitala lösningar för att fordon och resenärer ska hitta varann? En lösning som är många gånger mer resurssnål än den tidigare, säger han. N ORCO NSU LT S T RE NYCK ELORD i strategin för kundvärde är just hållbarhet, digitalisering och samarbete, och med dessa verktyg i högsta hugg pågår just nu ett intensivt och systematiskt internt arbete för att

öka hållbarhetstänk och digitaliseringsinnovation i samtliga projekt och på alla nivåer. Man har satt upp egna högt ställda klimatmål, som till exempel att vara nettonollutsläppare år 2030. Theo poängterar att målet inte handlar om att slå sig för bröstet, utan tvärtom, det måste göras. Och för att resan mot nollutsläpp dessutom kan ge kunskaper och insikter om kundernas utmaningar. Lite som att öva på sig själv först för att bli bättre rådgivare. Det finns också en digitaliseringsfond som gör det möjligt för medarbetare att jobba kreativt med egna idéer kring hållbarhet och digitalisering. Kunskapsdelningen mellan medarbetare och projekt spelar en avgörande roll. – Vi har lyckats göra stora hållbarhetsanpassningar i flera projekt tack vare kompetenta medarbetare, men behöver nu arbeta aktivt för att höja lägstanivån i alla projekt. För det krävs en kontinuerlig kunskapsutveckling i organisationen, något som digitalisering skulle kunna hjälpa oss med, säger Theo. Martin håller med. – Hållbarheten är målet, digitaliseringen är bara ett verktyg att nå dithän. Vårt uppdrag som aktivister blir att ge kunden något kvantifierbart att ta ställning till. Inte bara kostnad i kronor och ören – utan också hur mycket ett projekt tär på koldioxidbudgeten. 

Forskarna vid Klimatledarskapsnoden i Uppsala utgår från Parisavtalets temperaturmål när de tagit fram kommuners koldioxidbudgetar. De har kommit fram till att minskningstakten för koldioxidutsläpp måste vara omkring 15 procent för varje år.

2045 Det är året då byggoch anläggningssektorn ska nå nettonollutsläpp enligt sin nationella färdplan för fossilfri konkurrenskraft. På 24 år ska branschen alltså bli klimatneutral, men ändå bibehålla sin konkurrenskraft.

L ET ’ S C REAT E MAG A SI N | N U MME R 1, Å R 2 0 2 1

 T E X T: SOFIA ERIKSSON  F O T O : HÖGSKOL AN I SKÖVDE, INGRID RIESER & HAMID ERSHAD SAR ABI

TRE RÖSTER 1

Vad tycker du att byggoch anläggningssektorn och samhällsbyggare i allmänhet bör göra för att minska sina koldioxidutsläpp?

Är det möjligt att nå målet med en klimatneutral bransch år 2045?

Anders Källström, grundare tankesmedjan Sustainability Circle

Judith Wolst, digital strateg på nätverket SusTechable

Isak Stoddard, forskare vid Klimatledarskapsnoden Uppsala universitet

pratar vi om upcycling med hjälp av modulisering, det vill säga att till exempel en dator, bil eller smartphone blir hållbarare över tid genom att från början konstrueras så att den går att uppgradera. Genom att ladda ned ny programvara håller en smartphone längre. Appliceras samma filosofi på samhällsbyggande och fastigheter innebär det att när man bygger en förskola i ett barntätt område, har man dess framtida uppgradering i åtanke från början. Femtio år senare behövs kanske snarare ett äldreboende i området. Om fastigheten är förberedd för det kan man flytta väggar, byta ut moduler och skapa nya användningsområden. Allt kan återanvändas, även det som byts ut. Och ju längre livslängd, desto bättre. Ju mer vidsynt man är när man konstruerar en dator, ett hus eller en stadsdel, desto större blir möjligheterna att upcycla. Om ägarna vill ta kostnaderna. Den kortsiktiga kapitalisten lär säga nej, men den långsiktige säger ja.”

mest handlat om att sluta göra saker – flyga, orsaka utsläpp, köra bil och värma upp i onödan. Nu går vi in i en ny fas tack vare digitaliseringen där vi kan optimera det vi redan gör och göra det på helt nya sätt. Vad som är särskilt spännande med den fjärde industriella revolutionen är att den äger rum i kärnan av industrin. Med hjälp av AI, Internet of Things, och blockkedjor går det att åstadkomma otroligt mycket i byggbranschen. I Sverige är till exempel cementindustrin den näst största utsläpparen av koldioxid. Globalt sett är stålindustrin nummer ett. Digitaliseringen kan förändra tillverkning och utvinning så att processerna blir grönare. Dessutom kommer vi att skapa smartare byggnader och kunna rita dem på oväntade sätt. Vi kan felsöka och optimera energisystem mer effektivt och 3D-printa material.”

jag tycker samhällsbyggare (och är vi inte alla det i någon mening?) aldrig får släppa är vilken typ av samhälle vi är med och skapar genom våra handlingar, organisationer och sätt att tänka. Ofta är det som på ytan verkar innovativt eller hållbart egentligen bara en förlängning av en enveten och befintlig logik som ytterligare bygger in samhällsutvecklingen i en ohållbar riktning. Klimatfrågan och digitaliseringen kan då även användas för att driva igenom samhällsförändringar som skapar sina egna problem, eller förskjuter dem i tid och rum. Att minska utsläppen snabbt inom alla sektorer är en viktig förutsättning, men på inga sätt en garant för en utveckling mot ett mer ekologiskt hållbart och demokratiskt samhälle. Vi behöver verkligen öka takten i klimatomställningen, men göra det på ett sätt där vägen dit också blir en del av målet.”

kapital och att man fokuserar på att använda teknologier för att innovera – ja. Om vi gör det halvdant – nej. Vi måste speeda på utvecklingen så att de gröna alternativen blir både smartare och billigare. I dag är koldioxidneutral cement 50 till 70 procent dyrare än vanlig, men med innovation kan det bli tvärtom. Det krävs dessutom investeringar, teknik, modiga entreprenörer och politik.”

är Sveriges nationella mål om netto-noll 2045, enligt min och mina forskarkollegors analys, inte i linje med de industrialiserade ländernas åtaganden i Parisavtalet, utan skulle resultera i utsläpp som är mer än två gånger för höga. Men, både det nationella målet och målet med en klimatneutral bransch är såklart i sig själva redan en stor utmaning. Vad som är möjligt är alltid en fråga om vilja och val.”

”I VÅR BRANSCH

för att det går, för att vi vill och för att vi måste. Marknaden är dock ofta mer drivande än politikerna; ser företagen att det finns en lönsamhet vill de satsa. Politikerna däremot arbetar med internationell konkurrensneutralitet, och det tar tid att ändra internationella överenskommelser.”

”JA, DET GÅR

N O RCO NSULT – S AM HÄ LLSBYGGARE ME D HE LHE T SSY N

”HIT TILLS HAR HÅLLBARHET

”FÖRUTSAT T FOKUS OCH

”EN CENTRAL FRÅGA SOM

”FÖRST OCH FRÄMST

D I G I TA L F R A M K A N T

 T E X T: FRIDA VALENTIN  I L L U S T R AT I O N : RUBRIK & NORCONSULT

Sonja Sandström, miljökonsult Min roll på Norconsult: Samordnare av geografiska informationssystem (GIS) och utvecklare av fjärranalysmetodik. Specialkompetens: Geomatik och fjärranalys. Utbildning/Bakgrund: Master i Geomatik vid Stockholms universitet och en kandidatexamen i geografi.

Ny fjärranalysmetod för markområden Fjärranalys som grund för samhällsbyggande blir allt viktigare. Och i takt med digitaliseringens framfart skapas nya metoder för att få fram färsk kunskap om naturen, våra städer och livet på jorden – utan studier på plats.

järranalys utvecklades under första världskriget, med syftet att uppskatta fiendens militära styrka. I dag är det användbart till nästan allt, och är ett nödvändigt verktyg vid klimatforskning och samhällsbyggande. – Med fjärranalys kan man analysera vattenkvalitet, ta reda på hur våra träd mår och mäta urbana värmeökningar. Listan kan göras lång, säger Sonja Sandström, miljökonsult på Norconsult. F LYG F O T O N , S AT E L L I T B I L D E R O C H laserskanning är

vanliga metoder vid fjärranalys. Tack vare drönarnas intåg kan man skaffa sig dagsfärska data med hjälp av högupplösta bilder som kan zoomas in på centimeternivå. – Både i naturen och i våra städer händer det saker hela tiden, så bilder av verkligheten är viktiga för alla som jobbar med samhällsplanering. Det skulle ta lång tid att göra motsvarade analyser på plats i områdena. Just nu jobbar Norconsult med en ny, effektiv fjärr-

2 666 Det är antalet artificiella satelliter i omloppsbana runt jorden. Och de förväntas öka exponentiellt de närmsta åren. Satelliterna används för telekommunikation, väder, klimatforskning och vetenskapliga undersökningar, rymdforskning och GPS-positionering.

analysmetod för ruttplanering och prioritetsklassad markyta utifrån kundens önskemål. Den kan till exempel användas för att få fram den mest kostnadseffektiva och miljövänliga sträckan för en ny väg, eller när man vill hitta den kortaste rutten för en kraftledning. – Vi får ett facit i handen direkt och en bra start på samarbetet. Det är kunden som prioriterar vad som är viktigt i markområdet, förklarar Sonja. Prioritetsklassning görs utifrån geografiska kartunderlag och flyg- eller drönarfoton, där viktningen märks ut i olika datalager för att ta fram optimala rutter med hjälp av algoritmer i en GIS-programvara. Det resulterar i en sammanslagen karta med värden, färger och polygoner i markområdet. – Ett framkomligt område får ett lågt värde, medan ett naturreservat får ett högt. Det kan också handla om jordarter, till exempel för att hitta lera att gräva i. Metoden är även användbar för att riskklassa markområden, säger Sonja. 

L ET ’ S C REAT E M AG A SI N | NU MMER 1, Å R 2 0 2 1

 T E X T: GUSTAF HÖÖK  F O T O : MAT TIAS DELLMO & SHUT TERSTOCK  I L L U S T R AT I O N E R : HANNA FINNSTRÖM

UTMANINGEN

Klimatfonden släpper lös intern kraft Norconsult betalar marknadsmässigt pris för sina koldioxidutsläpp – men tittar man på Parisavtalet är det på tok för lågt. En nyinrättad klimatfond frigör pengar för medarbetarinitiativ som främjar ett hållbart klimat.

ör varje ton koldioxid som – Vi har stöttat interna initiativ innan Norconsults verksamhet orsakockså, men nu vill vi få extra skjuts på ar betalas en klimatkompendet här området. Sedan tidigare finns sation på 86 kronor. Detta enen digitaliseringsfond, och principerna ligt standarden Gold Standard, som är kommer att vara samma som för den, betrodd och godkänd av fler än åttio säger Ljot Strömseng och fortsätter: miljöorganisationer – men som ifråga- Ljot Strömseng, – Det ska bli lättare för våra medarvd på Norconsult. sätts av inflytelserika institutioner och betare att söka pengar, och genom att forskare, som anser att ”priset” borde ligga på 500 synliggöra den interna avgiften för fossila resor vill till 900 kronor per ton för att vara i linje med Paris- vi uppmuntra medarbetare att resa mer klimatavtalet. neutralt. Verksamhetens totala utsläpp ska mins– Jag har länge hävdat att priset för CO2-utsläpp ka med minst 85 procent till år 2030 och för att är för lågt, och att det är för billigt att göra ”fel”. nå dit är det främst transportutsläppen som måsNorconsult har höga ambitioner på klimat- och te minska. miljöområdet och därför har vi inrättat en intern klimatfond, säger Norconsults vd Ljot Strömseng. F Ö R AT T K L I M AT F O N D E N inte skapa krympa över tid, när utsläppen minskas, kommer det varje år att P E N G A R T I L L D E N så kallade Klimatfonden kommer skjutas till en summa pengar i relation till de utfrån fossila tjänsteresor, som är den största utsläpps- släppsminskningar som har gjorts. posten i Norconsults verksamhet. För varje mil sätts – Klimatfonden känns som ett bra sätt att upp2,00 kronor in till fonden, baserat på föregående års muntra fler initiativ, säger Ljot Strömseng. Målet siffror (vilket för 2020 blir cirka 540 000 kronor). är att Norconsult ska vara ”top of mind” när våra Sedan kan medarbetare söka pengar för att förverk- kunder vill ha hållbara lösningar, både vad gäller liga idéer på klimat- eller hållbarhetsområdet. kvalitet och prisbild. Att nå dit vore en dröm. 

Fem möjliga klimatprojekt En samhällsbyggare kan bidra till att skona miljön och främja klimatet på många sätt. Ljot Strömseng listar fem områden där Norconsult skulle kunna göra skillnad.

Norconsults klimatfond För varje mil som Norconsults medarbetare reser fossilt i tjänsten avsätts 2,00 kronor till Klimatfonden. Pengar från fonden kan sedan sökas internt för klimat- och hållbarhetsfrämjande projekt. Beslut om fördelning fattas av Norconsults hållbarhetssamordnare, marknads- och utvecklingschef samt den person från ledningsgruppen som får särskilt ansvar för hållbarhetsfrågor. Med nuvarande resande skulle Norconsult internt klimatväxla med cirka 540 000 kronor per år.

CIRKUL ÄR EKONOMI

ELKRAFTFÖRSÖRJNING

VAT TENFRÅGAN

MATPRODUKTION

HÅLLBAR VARDAG

En stor del av utsläppen inom samhällsbyggnad skulle kunna undvikas om återvinningen av material ökade. Till exempel; i stället för att riva allt och börja från början kan mycket betong återanvändas.

Efterfrågan på fossilfri energi ökar hela tiden. Men både produktionen och distributionen kan bli bättre. Att kunna öka graden av elektrifiering är viktigt både för tillverkningsindustrin och transportsektorn.

Klimatförändringarna innebär att vattenfrågan kommer högre på agendan. Skyfall kan dels orsaka erosion och dels innebära försämrad dricksvattenkvalitet.

Det här är inte en fråga där samhällsbyggnadsbranschen ligger långt framme, men behovet av växtbaserad protein kommer bara att öka. Behovet av innovationer är stort.

Många bäckar små, brukar man säga. Genom att hela tiden ha ett hållbarhetstänk i jobbvardagen kan man identifiera saker som kan förbättras, ofta med små medel.

N O RCO NSULT – S AM HÄ LLSBYGGARE ME D HE LHE T SSY N

PROJEK TET INIFR ÅN

DYGNET RUNT. När E4 Förbifart

Stockholm växer fram sker mycket av arbetet under marken. 18 kilometer av vägens 21 kilometer går i tunnel för att skona viktiga kultur- och naturvärden. Sprängningar sker både dag och natt.

Norsk-svenskt samarbete under Mälaren Under Mälaren i Stockholm pågår Sveriges hittills största infrastrukturprojekt: E4 Förbifart Stockholm. Här jobbar norska AF Gruppen i ett gränsöverskridande samarbete med Norconsult.

augusti 2016, med varsin blå spade i handen, tog dåvarande infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och statsminister Fredrik Reinfeldt det symboliska spadtaget till Förbifart Stockholm – den nya leden för E4 från Kungens kurva i söder till Häggvik i norr. Diskussioner om en förbifart väster om Stockholm har pågått sedan 60talet, och ett flertal alternativ har utretts under årens lopp. Med en nord-sydlig förbindelse är målet att minska sårbarheten i Stockholmstrafiken, och både kollektiv- och biltrafik kan se fram emot en snabbare och enklare resa. 18 av vägens 21 kilometer går i tunnel för att skona viktiga kultur- och naturvärden längs sträckningen, till exempel Sätra naturreservat, Mälaren, världsarvet Drottningholm och Hansta naturreservat. Då är det är inte konstigt att byggprojektet räknas som Sveriges genom tidernas största och dyraste infrastrukturprojekt, med en uppskattad slutnota på 37 miljarder vid trafikstarten år 2030. Här samsas borr- och L ET ’ S C REAT E MAG A SI N | N U MME R 1, Å R 2 0 2 1

 T E X T: FRIDA VALENTIN  F O T O : MIK AEL ULLÉN/ TR AFIK VERKET  I L L U S T R AT I O N : TR AFIK VERKET

OVAN JORD. AF Gruppens uppdrag är att färdigställa tunnelbygget på Lovön i Ekerö kommun. De jobbar på två arbetsplatser, både på norra och södra delen av ön. Hittills har cirka 2 044 meter huvudtunnel under Lovön sprängts ut.

grävmaskiner med byggoch anläggningsföretag från hela världen – norska AF gruppen är en av dem. De skrev kontrakt med Trafikverket i april 2020, samtidigt som pandemin tog ett Gøran Lockert, järngrepp om världen. Uppdraprojekteringsledare get är att färdigställa det krävpå AF Anlegg AS. ande tunnelbygget på Lovön i Ekerö kommun, som på sina håll utförs 60 meter under marknivå. – Detta är vårt största projekt i Sverige, och det är spännande att jobba med ett så här stort tunnelbygge. Vi jobbar på två arbetsplatser, både på norra och södra Lovön, och driver tunnelarbete i båda riktningarna. Kollegorna möts nog på mitten om ett år, säger Gøran Lockert, projekteringsledare på AF Anlegg AS inom AF Gruppen, och ler. I S O M R A S VA R det uppstartsmöte med Trafikverket och Norconsult i Sverige, som AF Gruppen anlitar för projektering av bland annat konstruktioner i tunnlarna, VA-och kanalisationsbrunnar och tekniska byggnadsverk. De är också ett konsultstöd när det gäller exempelvis bullerutredningar och klimatkalkyler. Även Norconsult i Norge, som AF Gruppen har haft ett bra samarbete med under många år, är underkonsult till-

N O RCO NSULT – S AM HÄ LLSBYGGARE ME D HE LHE T SSY N

Fakta E4 Förbifart Stockholm  E4 Förbifart Stockholm är en ny motorväg som ska binda samman de norra och södra delarna i Stockholms län samt avlasta Essingeleden och innerstaden.  Trafikstart är beräknat till 2030.  18 kilometer av sträckan på 21 kilometer går i tunnel för att skona viktiga naturoch kulturvärden och påverka stads- och landskapskaraktären så lite som möjligt.

sammans med de svenska kollegorna. Det norska teamet projekterar bland annat innertak och väggelement i tunnlarna. – Jag har jobbat med Norconsult i Norge i två stora projekt och de är oerhört kompetenta. Därför var det naturligt att välja samma företag i Sverige. Nu har vi jobbat med det svenska teamet i snart ett år, och jag är minst lika imponerad av dem. Vi har ett strålande samarbete med en god dialog som utgångspunkt, säger Gøran och fortsätter: – Och ändå träffas vi bara digitalt på grund av pandemin. Uppstartsmötet är enda gången vi har träffats fysiskt, sedan har karantänsreglerna och gränskontrollerna gjort det omöjligt. De enda som är på plats i Stockholm är våra 247 tunnelarbetare. Jag hoppas att vi kan resa mer fritt i sommar, videomöten kan aldrig ersätta ett fysiskt möte, säger Gøran, som var inställd på att veckopendla från Vesterålen i Nord-Norge när de vann upphandlingen. ska de nog hinna med framöver. AF Gruppens, och därmed även Norconsults uppdrag, sträcker sig fram till 2026 när detta delprojekt inom E4 Förbifart Stockholm ska vara klart med de sex kilometer långa huvudtunnlarna på Lovön och ramptunnlarna på sju kilometer som förbinder trafikplatserna med tunnlarna under jorden. OCH TRÄFFAS FYSISKT

PROJEK TET INIFR ÅN

HEINE ROBSTAD/AF GRUPPEN

”

Jag har jobbat med Norconsult i Norge i två stora projekt och de är oerhört kompetenta. Därför var det naturligt att välja samma företag i Sverige.” Gøran Lockert, projekteringsledare på AF Anlegg AS.

– Vi har sprängt ut cirka 2 044 meter huvudtunnel under Lovön. Det är ett intensivt sprängarbete både dag och natt. Vi har också jobbat mycket med förberedelser för VVS-system och all teknisk installation som ska in. Tunneluppdraget är krävande – men roligt. På frågan om vilka utmaningar som finns i projektet tänker Gøran efter en stund innan han svarar: – Det är nog skillnaden i företagskultur. Vi har lagt mer tid på dokumentation än vad vi är vana vid, byggprocessen i Sverige är lite mer byråkratisk. Men Trafikverket är en proffsig organisation med goda rutiner för styrning och uppföljning, vilket har varit lärorikt för oss att ta del av. Annars är det nog Covid-19 som hittills har varit den stora utmaningen, som för alla företag det här året. Men jag tycker att vi har tacklat det bra tillsammans. i E4 Förbifart Stockholm är färdiga kommer den totala mängden bergmassor, som har sprängts ut, att motsvara volymen av elva Globen enligt Trafikverket. Och tunneln kommer då att vara världens näst längsta i stadsnära miljö, efter Yamatetunneln i Tokyo. – Det visste jag faktiskt inte, vad kul, säger Gøran. Då får Lærdalstunneln i Norge konkurrens, men den är i och för sig inte i stadsmiljö. Jag ser emot att följa förbifartens framväxt, och hoppas att jag snart kan besöka byggplatsen.  NÄR ALLA TUNNELDELAR

Fakta AF Gruppen AF Gruppen är en ledande byggoch industrikoncern med 5 500 medarbetare i Norge, Sverige, Storbritannien och Litauen. I april 2020 skrev den norska organisationen kontrakt med Trafikverket för att färdigställa tunnelentreprenaden på Lovön i Ekerö kommun. AF Anlegg AS är anläggningsföretaget som jobbar specifikt med uppdraget. Uppdraget sträcker sig till 2026 när det är dags för tekniska installationer i tunneldelarna. .

Norconsults roll i E4 Förbifart Stockholm Både Norconsult AB och AS, i Sverige och Norge, är underkonsulter till AF Gruppen i tunnelbygget på Lovön. Det svenska teamet jobbar med projektering av bland annat konstruktioner och tekniska byggnadsverk samt är ett generellt konsultstöd när det gäller till exempel klimatkalkyler. Norconsult AS projekterar innertak och väggelement i tunnlarna.

L ET ’ S C REAT E MAG A SI N | N U MME R 1, Å R 2 0 2 1

 T E X T: FRIDA VALENTIN  F O T O : NORCONSULT

KOMPETENSKEDJAN Från Ludvika i Dalarna till Malmö i söder. På Norconsult jobbar konsulter över hela Sverige med E4 Förbifart Stockholm ihop med norska kollegor och AF Gruppen, som är en av anläggningsentreprenörerna i tunnelbygget. Mikael, Felix och Alexander är tre av totalt 95 konsulter, i både Sverige och Norge, som jobbar med olika områden i det enorma byggprojektet. Här delar de med sig av sina upplevelser.

Mikael Eriksson, teamchef Väg & Trafik på Norconsult ”Jag är uppdragsledare och har varit med från start, faktiskt redan i anbudsprocessen när jag hjälpte AF Gruppen att formulera projekteringslösningarna. Våra norska kollegor hade redan lagt grunden för samarbetet med AF, och det var kul när vi i Sverige blev tillfrågade. För Norconsult är det viktigt att bygga vidare på goda kund-

relationer. Det är spännande att projektet både är stort och tekniskt utmanande, det är många delar som ska samordnas. För mig handlar det om att se till att allt rullar på och att skapa förutsättningar för alla delprojekt; jag har det övergripande ansvaret för budget och kvalitet. Att projektet är så komplext gör det svårt att förutse vilka resurser

och kompetenser som krävs för att lösa uppgifterna, men vi har organiserat oss snabbt utifrån behovet. Kreativitetsmässigt är det lärorikt att vi jobbar så BIM-fokuserat. Samarbetet med både AF och kollegorna i Norge är det roligaste med uppdraget – jag har fått en bra bild över all kompetens som finns inom företaget.”

Felix Alsén, konstruktör Byggteknik på Norconsult ”Jag hade bara jobbat på kompetens, så därför vi blev Norconsult i några veckor när involverade i uppdraget även jag fick kasta min in i uppdraget, om vi inte har jobbat så mycket dessutom var jag nyutexamimed infrastruktur och VA i just nerad. Men det kändes bara tunnlar tidigare. kul. Sen dess har jag ägnat Den största utmaningen är 90 procent av min arbetstid åt att få vår del med brunnarna förbifarten, som för mig till stor att synka med andra områden, del har handlat om att projektill exempel med väggelement, tera brunnar och placera ut eldragningar och OPI-kanai tunneln. Byggteknik-teamet lisation. Men det är samtidigt här i Ludvika har hög betongdet som gör jobbet så roligt –

att vi måste ha en nära dialog med andra teknikområden och hjälpas åt för att slutresultatet ska bli bra och funka i praktiken. Det är kul att uppdraget är så brett och stort att vi måste jobba ihop, vi lär oss mycket av varandra. 2022 har vi vår sista leverans av arbetshandlingar, det ska bli kul att vara med hela vägen.”

Alexander Svensson, BIM-strateg Infrastruktur på Norconsult ”I projektet är jag teknikansvarig BIM-samordnare och tar fram och följer upp processer kring arbetet med BIM. Det är roligt att jobba i ett uppdrag där BIM är det primära arbetssättet – jag har aldrig upplevt en så bred kunskapsnivå inom BIM i ett projekt tidigare. Jag kan bolla idéer med både Trafikverket och AF Gruppen, och det är väldigt utvecklande.

N O RCO NSULT – S AM HÄ LLSBYGGARE ME D HE LHE T SSY N

Vi har ett bra och lösningsorienterat samarbete med fokus på ett gemensamt mål, det känns fantastiskt att få jobba med en så kunnig entreprenör som AF Gruppen. Dessutom gynnar uppdraget vårt interna utvecklingsarbete med Norconsult i Norge, det är både lärorikt och kul att jobba över gränserna. Rent kreativt är det arbetet med

automatiserade robotlösningar (RPA – Robotic Process Automation) som är lite speciellt. Våra norska kollegor och AF har erfarenhet av det, men inte vi på Norconsult Sverige så vi tog chansen att försöka utveckla vår kompetens i detta projekt. Att effektivisera vägen till målet är något som jag brinner för i mitt jobb.”

KREATIVITET På Norconsult är vi övertygande om att kreativitet och samarbete är nyckeln till vår framgång. Vår kreativitet genomsyrar våra lösningar och kunduppdrag, såväl exteriört som interiört. Men också våra metoder och sätt att lösa problem.  T E X T: FRIDA VALENTIN  I L L U S T R AT I O N : NORCONSULT

Gunilla Sundin, Akustiker på team Akustik Min roll på Norconsult: Senior akustiker samt innovationsledare. Specialroll: Jobbar framför allt med byggnads- och rumsakustik, specialist på storrumsakustik och scenkonstlokaler. Utbildning/Bakgrund: Civilingenjör (KTH) samt Musikhögskolan i Malmö och Lyon. Frilansade klarinettist och kantor.

Bättre ljudmiljö i öppna landskap

tt öppet arbetslandskap kan skapa bättre kommunikation och kreativitet. Men det kan också leda till koncentrationsproblem, trötthet och stress när det pågår saker runtomkring och ljudnivån är hög. Nu har Norconsults Akustik-team sjösatt ett nytt koncept, ”Studio öppna rum”, som ska skapa bättre ljudmiljö på bland annat kontor, bibliotek, museum, gallerior och hotell. – Efter mer än tio års arbete med studier och egen forskning känns det jättekul att vara igång med konceptet. Efterfrågan på marknaden är stor, det är tydligt att dagens öppna arbetslandskap inte fungerar och att ljudnivån är en orsak till det, säger Gunilla Sundin, akustiker på Norconsult.

I S T U D I E R N A H A R man bland annat mätt ljudnivån på olika typer av kontor och analyserat så kallade komfortljud, till exempel det ”rosa bruset” som är marknadens vanligaste ljudmaskering. – Det rosa ljudet låter ganska tråkigt, så vårt mål blev att hitta andra ljud som passar bättre till omgivningen och platsen man befinner sig på. Vi skapade då vågskalp och ett slags babblande ljud som vi sedan jämförde med det rosa bruset. Det var tydligt att försökspersonerna föredrog babbel eller vågskvalp. Att ta fram behagliga ljud, som är unika för varje rum, är därför en viktig del i Norconsults satsning på bättre ljudmiljöer. – Många blir lite rädda när man pratar om att tillföra ljud. Men sanningen

Fakta Studio öppna rum  Ett nytt studiokoncept för bättre ljudmiljöer på bland annat kontor, hotell, museum, bibliotek och i universitetsmiljöer.  En helhetslösning med rumsakustik, inredning, ljuddesign, AV-teknik, projektledning och innovation.

är att behovet ökar i takt med att arbetsplatser och öppna miljöer blir allt tystare, datorer låter till exempel mindre och fönsterisoleringen är bättre. Det gör att minsta lilla ljud eller prat som stör hörs mer, förklarar Gunilla. KO M B I N AT I O N E N AV E G N A komfortljud och kompetens inom rumsakustik, arkitektur och diffusion gör studiokonceptet unikt. – En bra ljudmiljö handlar lika mycket om hur högtalarna, som sprider ljudet, är fördelade och hur rummet är utformat och inrett. Vi har skogen som förebild. Jag tror vi är ganska ensamma på marknaden om att samla alla kompetenser som krävs under ett och samma tak, säger Gunilla Sundin. 

L ET ’ S C REAT E MAG A SI N | N U MME R 1, Å R 2 0 2 1

FÖLJ MED

 T E X T & F O T O : SIMON ELIASSON

Arktiskt drömprojekt i Kiruna

Kirunas nya centrum har expanderat i en rasande fart. Snart invigs det första bostadskvarteret, ritat av Norconsults arkitekt Liselott Miranda. – Det har varit ett superroligt projekt, ett drömuppdrag helt enkelt, säger hon.

tt Kiruna är en stad som genomgår radikala förändringar är tydligt redan då man anländer längs den omdragna vägen E10. Det nya centrumet, i dag en gigantisk byggarbetsplats, är det första man möts av. Just nu uppförs bland annat kulturhus, simhall, gymnasium, polisstation och ett flertal bostadskvarter parallellt. Anledningen är naturligtvis den samhällsomvandling som staden går igenom till följd av gruvans expansion – i många år har det varit känt att centrum måste flytta till följd av markdeformationer. möter upp vid klockstapeln, en signatur från Kirunas gamla stadshus som

ARKITEKT LISELOT T MIRANDA

N O RCO NSULT – S AM HÄ LLSBYGGARE ME D HE LHE T SSY N

fått följa med till nya centrum. Den har fått ta plats på torget mellan det runda stadshuset och Kvarter 1, den nya stadskärnans första bostadskvarter. Det första som slår en med de nya byggnaderna är dess oregelbundna form och den spännande fasaden med perforerad plåt och mörkt tegel. – Jag ville att Kvarter 1 skulle symbolisera Kiruna och spegla såväl det arktiska klimatet som att det är en gruvstad. De kantiga formerna ska föra tankarna till fjäll och klippor, samtidigt som både kulörer och material valts för att ge en stark Kiruna-identitet, säger Liselott. Byggnaden är som lägst in mot torget, och stiger sedan i höjd ut mot nordvästra hörnet. Detta ger huset formen av ett fjäll, samtidigt som skalan mot torget och stadshuset inte blir för stor. Formen gör också att skuggning mot torget undviks. Fasaden mot omgivande gator och torg består av plåt, tegel och vinklar som ger ett ganska kargt intryck, medan innergården har varmare kulörer som ska påminna om magma, som ju malmen kommer ifrån, och samtidigt ger en mer ombonad känsla för de boende. Även interiören har väl medvetna kulörval, där isblåa toner samt dovare toner av blått i trapphusen och allmänna utrymmen påminner om det arktiska klimatet.

FÖLJ MED

Liselotte Miranda, Arkitekt SAR/MSA, team Arkitektur Min roll på Norconsult: Gestaltande arkitekt som jobbar med skisser, programhandlingar, illustrationer och projektering. Gillar att vara med i processen hela vägen från början till slut, att arbeta med en sammanhållen gestaltning hela vägen från ax till limpa. Specialkompetens: Sakkunnig tillgänglighet Utbildning/Bakgrund: Konstlinje, inredning två år på Community college i USA, arkitektutbildning KTH.

Den perforerade plåten på gatufasaden gömmer en hemlighet som visar sig först när mörkret faller. – Eftersom att Kiruna ligger där det gör geografiskt, så är vintern lång med många mörka timmar. Det gör att ljussättningen blir jätteviktig – den ger både trygghet, identitet och möjlighet till kreativt konstnärligt skapande. Fasaden utformades med ett samspel mellan belysning och fasadmaterial, där den perforerade plåten belyses från baksidan med LED-teknik. När det tänds upp på kvällen ska det se ut som ett stiliserat fjäll. Arbetet med fasadbelysningen har krävt ett tätt samarbete med elkonsult och plåtleverantör för att hitta praktiska lösningar kring såväl utformning som montering. Under arbetets gång uppfördes en testvägg i Luleå för att se hur belysningen skulle te sig. Även tegelfasaden fick testas praktiskt på förhand för att utvärdera murningen av ett spetsigt vägghörn. A R B E T E T M E D K VA R T E R 1 inleddes för Liselotts del redan 2016, med programskisser, utredningar och projektering. Den första utmaningen låg i själva platsen för kvarteret. – Tomten är komplex med ett spetsigt hörn och relativt stora nivåskillnader. Sedan har vi fått samverka mycket med kommunen för att synka gatunivåer, något som varit komplicerat, säger Liselott Miranda. Den största utmaningen har dock varit det arktiska klimatet.

”

Eftersom att Kiruna ligger där det gör geografiskt, så är vintern lång med många mörka timmar. Det gör att ljussättningen blir jätteviktig.” Liselott Miranda, arkitekt SAR/MSA, om bakgrunden till fasadens belysning.

Hon fortsätter: – I viss mån går det att göra vindstudier och räkna på snöfall, men att förutsäga det exakt är omöjligt. Att med det som förutsättning besluta sig för att bygga loftgångar till exempel, det har inte varit helt okontroversiellt. Just denna dag gör sig det arktiska klimatet verkligen påmint. Solen tittar fram tidvis, men molnen rör sig snabbt och i Kirunas nya stadskärna blåser en isande vind. Vi tar hissen upp till plan 4 och kliver ut på den rymliga loftgången. Här syns innergården med en upphöjd terrass och en stor gradängtrappa, där man under lite varmare tider ska kunna sitta ner i solen. – Höjdskillnaden på byggnaden i kombination med den upphöjda terrassen gör att vi under sommartid får in sol även på innergården. L ET ’ S C REAT E MAG A SI N | N U MME R 1, Å R 2 0 2 1

MODIG FÄRGSÄT TNING. Innergårdens varma kulörer

är en kontrast till den karga fasaden med perforerad plåt och mörkt tegel. Tanken är att de varma kulörerna ska påminna om magma och ge en ombonad känsla för människorna som bor här.

KONSEKVENS. Det arktiska

uttrycket är genomgående i byggnaderna – både exteriört och interiört. I trapphusen finns isblåa och dova toner av blått, och kulörvalen i allmänna utrymmen har en tydlig koppling till det arktiska klimatet.

Terrassen är ett bra exempel på de praktiska utmaningar som kommer med klimatet. – Ett räcke på en terrass har en minimihöjd på 110 centimeter av säkerhetsskäl, för att barn inte ska kunna trilla över kanten. Men vad gör man då om det kommer en meter snö? Vi löste det med glasräcken som går att höja och sänka efter säsong, säger Liselott Miranda. Hon framhåller de olika speciallösningarna som en av de stora behållningarna med projektet för egen del. – När man är kreativ och skapar en unik design så blir det ganska många speciallösningar där det inte finns någon färdig, beprövad produkt att luta sig mot och jämföra med. Då får man vara kreativ och improvisera, vilket såklart är en risk men samtidigt gör resultatet mer unikt. Det är det som varit så roligt med byggherren Kirunabostäder, de vill vara i framkant och vågar prova. i hög grad av arkitekt Ralph Erskine, i Kiruna mest känd för de höga flerbostadshus i centrum som i folkmun fått namnen spottkoppen och snusdosan. Även de anknyter till fjällvärlden, och har gett Kiruna en distinkt siluett. Visst har även Erskines klassiska byggnader, med dess formspråk och färgsättning, funnits med i tankarna när Liselott utformat Kvarter 1. – Att axla Erskines roll är ju svårt, men självklart har jag tänkt på det, och det har varit viktigt att ta fasta GAML A KIRUNA PRÄGL AS

N O RCO NSULT – S AM HÄ LLSBYGGARE ME D HE LHE T SSY N

på gamla Kiruna men samtidigt skapa något nytt. Erskine hade mycket tankar kring staden, och hur den skulle utformas för att ge bra livsmiljöer för människan i det arktiska klimatet. Att få vara med och sätta sin prägel på det nya Kiruna ser hon som ett väldigt ärofyllt uppdrag, och frågan är vad det nya kvarteret kommer få för smeknamn? – Haha, än har jag inte hört något, men jag är väl den som får veta det sist av alla. Oavsett så hoppas jag verkligen att Kirunaborna kommer uppskatta det här nya kvarteret, säger Liselott. 

Kvarter 1, Kirunas nya stadskärna PROJEKTET I KORTHET:

NORCONSULTS ROLL:

Byggstart 2018, inflytt 2021. Kvarteret inrymmer 62 lägenheter med ett till fyra rum och kök, samt 3 600 kvadratmeter lokaler för kontor, butiker och restauranger. Gestaltningen är inspirerad av Kirunas roll som gruvstad, det omgivande landskapet och det arktiska klimatet.

Ett tiotal personer från Norconsult har varit involverade i projektet, däribland konstruktörer, ingenjörer och arkitekter. MÅL FÖR NÄRMILJÖN:

Förhoppningen är att Kv 1 ska bli ett positivt tillskott till stadsbilden och den nya centrumkärnan genom nyskap-

ande arkitektur. Med sin fasadutformning och belysning bidrar den till en variationsrik och spännande miljö på torget kring Stadshuset. Byggnadsuformningen ger med sina volymer och varierande höjder förutsättningar till ett solbelyst torg och de uppstickande spetsarna ger en varierad siluett till stadsbilden som är synlig på långt håll.

VÅRA UPPDRAG Norconsult har spännande uppdrag över landet. Tack vare våra utmanande projekt och hållbara lösningar kan vi fortsätta växa och utvecklas tillsammans med våra kunder. Vi vill vara med och forma morgondagens samhälle.

Arkitekttävling om nya Hagastaden NORCONSULT HAR BJUDITS in till en arkitekttävling om nya Hagastaden som byggs över gränsen mellan Stockholm och Solna. Bedömningsgruppen, som består av Serneke, Stockholms stad och beställaren KFUM Central, gillade Norconsults utformning av Centrum för kultur och idrott i Knivsta. – Vi är jättenöjda över möjligheten. För oss är det viktigt att vara med och gestalta det moderna Stockholm, säger Dan Johansson, arkitekt SAR/ MSA, Området, som ska stå klart 2030, rymmer 6 000 nya lägenheter samt 14 000 arbetsplatser inklusive höghusen Helix och Innovationen. Norconsults förslag gäller kvarter 37 och bygger på en parametrisk analys som tagits fram av ett datorprogram. Syftet är att få in maximalt med solljus i våningsplanen. – Fördelen med att göra en parametrisk analys i ett tidigt skede är att man kan få med platsens förutsättningar som en del husets utformning. 

Dan Johansson, Arkitekt/MSA Min roll på Norconsult: Uppdragsansvarig arkitekt och processledare för innovation. Specialkompetens: Hitta lösningar för ökad träanvändning inom industriellt byggande. Utbildning/Bakgrund: Utbildad arkitekt på KTH. Har arbetat som lärare på KTH samt drivit egen arkitektfirma sedan 1993.

TEAM ARKITEKTUR

STORA ENSO

Stora Enso – ny kund i Gävle Drygt ett och ett halvt år efter etableringen av ett nytt kontor inom industrisegmentet i Gävle har Norconsult en ny viktig kund. Tre konsulter med kompetens inom anläggning har under våren arbetat med projektering av rör och utrustning till ett nytt eftersileri för Stora Enso, Skutskär. I ett eftersileri renas pappersmassan

TEAM ARKITEKTUR

Energisnål förskola med ASES från föroreningar genom en skyddssil och fem silsteg. Därefter pumpas den vidare till en torkmaskin. – Det är roligt att Norconsult har fått ett större uppdrag för en ny kund i närområdet. Vi hoppas att det ska leda till fler samarbeten framöver, säger Lennart Ranglén som är seniorkonsult och uppdragsledare inom anläggning.

Ett nytt område med bostäder, handel och skolor växer fram i Habo utanför Jönköping. Norconsult är generalkonsult i uppdraget med Kärnekulla skola och förskola. Förskolan kommer att få Norconsults patenterade energisystem Active Solar Energy Storage (ASES), vilket gör den nästintill självförsörjande på energi. – Systemet är unikt på så sätt att det kan leverera värme från solenergi året om. Det inkräktar dessutom inte på husets utformning eller design, säger Thule Brahed, civilingenjör Hållbar Energiteknik.

L ET ’ S C REAT E MAG A SI N | N U MME R 1, Å R 2 0 2 1

 T E X T: MARIA BARD

Vi finns över hela Sverige →

→

ARKITEKTUR BYGG & FASTIGHET → ENERGI → INDUSTRI

→

INFRASTRUKTUR IT → MILJÖ → RISK & SÄKERHET

→

SAMHÄLLSPLANERING VATTEN & AVLOPP

Ett urval av projekt 3. ELDSUNDSVIKEN, S T R Ä N G N Ä S KO M M U N

KROOK & TJÄDER

Brett samarbete lyfter Kungstorget

K U N G S T O R G E T I H J Ä R TAT av Helsingborg ska få ett rejält lyft. Det nya utseendet knyter an till den nyligen omgjorda Järnvägsgatan och ska bli en ljus, grön och välkomnande plats med mer utrymme för fotgängare och cyklister. Norconsult har varit involverad med en rad discipliner och ansvarat för detaljprojektering och framtagande av bygghandlingar. – Det har varit ett väldigt roligt projekt. Vi har haft en väl fungerande organisation internt, men framförallt ett nära samarbete med beställaren, säger Erik Widmark, uppdragsledare och teknikansvarig, team Infrastruktur. En av projektets största utmaningar har handlat om höjdsättning. Bara 40 centimeter under torget finns taket till en järnvägstunnel, och i marken ovanför ska både fjärrvärme, el, tele, vatten- och avloppsledningar, gas och markvärme rymmas, vilket Norconsult har projekterat för. – På så sätt har det varit väldigt komplext. De nya träden får inte krocka med ledningar, som i sin tur inte får krocka med dagvattenbrunnen och så vidare, säger Erik. Norconsult har även ansvarat för konstruktionen av det nya, nedsänkta cykelgaraget. – Det kommer att bli en spännande, lite svävande konstruktion i högpolerat rostfritt stål. Genom att sänka ner cyklarna upplevs torgytan som mer städad och trivsam. 

Erik Widmark, uppdragsledare och teknikansvarig, team Infrastruktur Min roll på Norconsult: Arbetar som uppdragsledare och ibland som teknikansvarig på väg- och gatuteknik samt som vägoch gatuprojektör. Specialkompetens:

Linjeföring och höjdsättning. Utbildning/Bakgrund: Byggnadsingenjör från Lunds Tekniska Högskola. Lång erfarenhet av projektering och uppdragsledning inom markområdet.

N O RCO NSULT – S AM HÄ LLSBYGGARE ME D HE LHE T SSY N

Projektet i korthet: Norconsult har tagit fram en strukturplan för en helt ny stadsdel vid Eldsundsviken, där regementet P10 tidigare har legat. Marknadsområde: Samhällsplanering Teamledare: Maria Hjort, teamchef Stadsbyggnad. 4. F T 14 H A G E S K R U V, H A G E S K R U V

6 1. ÖSTRA L ÄNKEN, L U L E Å KO M M U N

Projektet i korthet: Nya VA-ledningar för att kommunens östra del ska kunna växa. Norconsult har projekterat både denna etapp, som belönades med Årets Bygge 2018, och efterföljande etapper. Marknadsområde: Vatten & Avlopp Teamledare: Lars Hannu, projekt- och uppdragsledare Mark.

Projektet i korthet: Norconsult projekterar ledningsåtgärder för att kunna ansluta mer vindkraft i centrala Småland. Marknadsområde: Energi Teamledare: Magnus Örberg, projektledare Elteknik & Projektledning 5 . L A N D V E T T E R C E N T R U M , H Ä R RY D A KO M M U N

Projektet i korthet: Arkitekttävling om hur Landvetter centrum kan utvecklas till en stadsmässig och livskraftig innerstad. Marknadsområde: Samhällsplanering Teamledare: Gunnar Håkansson, planarkitekt & uppdragsledare Stadsbyggnad

2 . P FA S - U T R E D N I N G , ÖR N SKÖL DSV I K S KOMM UN

6 . VÄ G 5 1 1 : G Å N G - O C H C Y K E LVÄ G , H Ö L LV I K E N- S TAV S T E N S U D D E

Projektet i korthet: Norconsult agerar projektledare i arbetet med förorenad mark avseende PFAS på Örnsköldsvik Airport och Midlanda Flygplats. Marknadsområde: Miljö Teamledare: Sara Holmström, gruppledare Miljö & Säkerhet

Projektet i korthet: För att förbättra trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna planeras en ny gc-väg mellan Höllviken och Trelleborg. Marknadsområde: Infrastruktur Teamledare: Kristina Meijer, gruppledare Väg/Gata/Mark.

DIALOG

Ett öppet samarbetsklimat är nyckeln Kommunikationen var tongivande redan i Trafikverkets upphandling för projektering av ledningsomläggningar inom Mälarbanan i Stockholm. Norconsults uppdragsledare Lennart Wetterholt och André Meyer från Trafikverket berättar om sitt framgångsrika samarbete.

ör att öka tågkapaciteten väster ut från Stockholm håller Trafikverket på att bygga ut Mälarbanan. Två spår ska bli fyra och avgångstiderna ska bli fler. 2018 var det dags att handla upp ett konsultföretag för projektering av ledningsomläggningar och åtgärder på sträckan Huvudsta –Spånga, trots att Trafikverket varken visste omfattningen eller vad som behövde göras på ledningsnäten. – Förutom att vi efterfrågade en viss nyckelkompetens blev kommunikationen därför en viktig pusselbit redan i upphandlingen. Vi hade många samtal med Norconsult om hur de tänker kring ett samarbete innan det blev klart, säger André Meyer, projektledare på Trafikverket. Lennart Wetterholt på Norconsult nickar instämmande. – Att förstå varandras behov och tidigt prata igenom både uttalade och outtalade förväntningar är A och O för ett lyckat samarbete. Vi var väldigt ödmjuka inför det här uppdraget eftersom det är så stort, och vår interna kommunikation blev också en viktig del i uppstartsarbetet, säger Lennart Wetterholt. Vad har präglat ert samarbete? L E N N A R T W E T T E R H O LT: – Att vi har haft en öppen och tydlig kommunikation från dag ett. Vi är proaktiva och pratar om våra styrkor och svagheter. En svaghet hos oss kan även bli en svaghet för Trafikverket, därför är det viktigt att prata om hur den kan hanteras. Vårt

gemensamma engagemang har också varit en röd tråd i vårt samarbete. A N D R É M E Y E R : – Vi har förtroende och respekt för varandra. Eftersom vi jobbar i ett förberedande skede, där vi projekterar fram lösningar utifrån förutsättningar som inte är klara än, blir det förändringar hela tiden. Tack vare vårt fina samarbetsklimat har vi alltid kunnat diskutera orsaker och visat varandra förståelse. Flexibilitet hos båda är nödvändigt. Hur har ni jobbat fram processer och struktur i samarbetet? A M : – Det har varit ett gemensamt arbete, det är en förutsättning för att det ska fungera. Och vi är långt ifrån klara, vi jobbar ständigt för att förbättra våra processer i takt med uppdragets olika skeenden. I början av uppdraget var det mer fokus på utredningar, nu är vi i produktion och det finns andra behov. LW : – Vi pratade tidigt om prioriteringsordning och vad som är viktigt i projektet som helhet. Det här är ju ett delprojekt i utbyggnaden av hela Mälarbanan, så vi diskuterade hur vi ska prioritera vårt arbete och kommunicera med Trafikverket för att skapa trygghet kring olika vägval. Utifrån det tog vi fram en arbetsmodell som vi har finslipat och anpassat längs vägen. Kan ni ge ett exempel på hur ni har hanterat en ny utmaning? LW : – När vi skulle ta fram en ledningsbrygga anL ET ’ S C REAT E MAG A SI N | N U MME R 1, Å R 2 0 2 1

 T E X T: FRIDA VALENTIN  I L L U S T R AT I O N : SHUT TERSTOCK

TIPS FÖR ETT LYCKAT SAMARBETE Tid för ”lära känna”-fasen Lägg tid på att lära känna varandra i början av projektet. Prata igenom styrkor och svagheter, lyft olikheter samt diskutera värderingar för samtalsklimatet. Det skapar en ömsesidig förståelse och man sätter grunden för ett långt samarbete.

Lennart Wetterholm, Uppdragsledare team Mark & Vatten

vände vi oss av Norconsults så kallade innovationsprocess, där vi utgår från ett vitt ark och är kreativa tillsammans på ett strukturerat sätt. Det är ett bra sätt att komma framåt. A M : – Här var den stora utmaningen att hitta en lösning som tillfredsställer de 18 ledningsägarna, alla har sina krav och sin infrastruktur som ska fungera. Men vi löste det fint tillsammans. Norconsult vann Mälarbanans arbetsmiljöpris 2020. Kan ni berätta mer? LW : – Trafikverket var tydliga med att vi ska prioritera arbetsmiljön, därför har det varit en naturlig del i projekteringsarbetet ända sedan starten. Priset är ett tydligt kvitto på vårt fina samarbete. AM: – Ja, det var välförtjänt. Arbetsmiljöarbetet sticker verkligen ut i detta uppdrag. Vad har varit den stora framgångsnyckeln i ert samarbete? A M : – Engagemanget och det öppna samarbetsklimatet. Lära känna-fasen är viktig, det är här man öppnar dörren till olikheter så att man kan lösa utmaningar på ett bra sätt. LW : – Tillsammans har vi skapat bra förutsättningar för planering, prioritering och riskmedvetenhet. Vi har också roligt och trevligt ihop, det är minst lika viktigt när man lägger ner så mycket tid och engagemang i ett projekt.  N O RCO NSULT – S AM HÄ LLSBYGGARE ME D HE LHE T SSY N

Min roll på Norconsult: Uppdragsledare för stora projekt. Specialkompetens: Projekt- och uppdragsledning, geoteknik. Utbildning/Bakgrund: Civilingenjör Väg och Vatten. Chefsroller som konsult och entreprenör.

Öppen dialog ger förtroende En öppen dialog med högt i tak och tydlighet skapar förtroende och proaktivitet åt båda håll. Det blir lättare att tackla nya utmaningar och ta risker om man litar på varandra och kan kommunicera på ett bra sätt.

Sträva efter förbättringar I ett projekt ska man alltid sträva efter att göra förbättringar under resans gång. Det finns alltid processer som kan finputsas för att skapa ett ännu bättre samarbete. Dessutom kan det vara nödvändigt i takt med nya förutsättningar i projektet.

André Meyer, projektledare på Trafikverket Min roll på Trafikverket: Projektledare för projektering av ledningsomläggningar Huvudsta–Spånga, Program Mälarbanan. Specialkompetens: Projektledning, vatten- och avloppsanläggningar. Utbildning/Bakgrund: Civilingenjör Väg och Vatten. Har jobbat med utredningar kring vatten och avlopp samt som projektledare hos Solna Vatten.

Engagemang ger flexibilitet Engagemang möjliggör flexibilitet och lyhördhet i projektet, inte minst när förändringar uppstår. Ihop med det öppna samtalsklimatet har man lättare för att visa förståelse vid motgångar eller oförutseende förändringar om man är engagerad.

Ha roligt tillsammans Att ha trevligt och roligt tillsammans är också en viktig framgångsfaktor. Boka in sociala aktiviteter i projektet, antingen digitalt eller IRL. Kanske för att fira en framgång eller en viktig milstolpe.

Avsändare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

MIN HORISONT Norconsults duktiga och engagerade medarbetare är viktiga pusselbitar i vår fortsatta utveckling. För oss är också människan bakom yrkesrollen minst lika viktigt. Här får du träffa en av våra drygt 900 medarbetare i Sverige.  T E X T: FRIDA VALENTIN  F O T O : JONAS LJUNGDAHL

S O M U N G D R Ö M D E jag om att antingen sköta en gård eller bli hårdrocksmusiker. Jag fick också erbjudandet att ta över en skivaffär när det var dags att välja yrkesbana efter gymnasiet. Men det var klimatkrisen som avgjorde saken. Ju allvarligare den blev, desto mer ville jag ha ett jobb där jag kan bidra till en förändring. Så i stället för att säga ja till skivaffären eller använda mina besparingar till att köpa en gård, läste jag ett tekniskt basår följt av civilingenjörs-

programmet i ekosystemteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Och det visade sig gå väldigt bra. Efter examen fick jag jobb på Pöyry, och ungefär samtidigt som Covid-19 lamslog hela världen, i mars 2020, hade jag turen att få jobb här på Norconsult. Jag lockades av den platta organisationen med fokus på frihet under ansvar, en bild som snabbt blev bekräftad. Här får jag också jobba med det jag brinner för allra mest: hållbarhet. I min roll som hållbarhetsansvarig för affärsområdet Energi &

Carolin Bangay, Hållbarhetsansvarig Affärsområdet Energi & Industri Min roll på Norconsult: Kraftledningskonsult och hållbarhetsansvarig inom Energi & Industri. Specialkompetens: Hållbara energisystem Utbildning/Bakgrund: Civilingenjörsprogrammet

i ekosystemteknik vid Lunds Tekniska Högskola och kraftledningskonsult på Pöyry. Det bästa med att arbeta på Norconsult: Mina kollegor. Och att jag jobbar på ett företag som vill göra skillnad och värnar om vårt klimat.

Industri jobbar jag med projektspecifika hållbarhetslösningar, med att utveckla och samordna klimatberäkningsverktyg samt se till att vår avdelning följer Norconsults hållbarhetsmål. Vi är inte ett företag som säger att vi kan allt, vi har mycket kvar att lära. Men vi försöker verkligen, och det är viktigast. MIN SOCIAL A KOMPETENS och positiva inställning är min styrka i jobbet. Som projektledare i kraftledningsrollen krävs det en nära kontakt med både kunder och kollegor. Mina kollegor betyder allt! För mig är det lättare att vara kreativ, prova nya vägar och våga göra fel när jag tycker om dem som jag jobbar med. Hållbarhetsfrågan är min stora drivkraft, men jag drivs också av att mina kollegor har det bra och att kunderna är nöjda. Jag gillar verkligen mitt jobb. Gården fantiserar jag om fortfarande, men jag har ju mina grönsaksland hos föräldrarna i Småland.” 

L ET ’ S C REAT E MAG A SI N | N U MME R 1, Å R 2 0 2 1