Geografi 7–9

NE Nationalencyklopedin AB Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2023

Författare: David Örbring och Magnus Grahn

Läromedelsutvecklare: Frans af Schmidt

Redaktörer: Tobias Andersson, Frans af Schmidt och Rikard Ask

Bildredaktör: Martina Eriksson

Illustratörer: Erik Nylund och Jens Klaive

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt

Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

Tryckt i Lettland via Printpool på FSC-märkt papper Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-88423-72-6

Förord

Ordet geografi definieras i NE:s uppslagsverk som en vetenskap där man studerar hur jordytan ser ut och vad som händer där.

Kunskaper i geografi handlar alltså om hur jorden, länder och platser ser ut, och framför allt varför jorden, länder och platser ser ut som de gör och varför de ligger där de ligger. En central övergripande fråga är: Varför just här?

Dessa kunskaper är nödvändiga för att vi ska kunna förstå samspelet mellan samhälle, människa och natur. Detta samspel ger i sin tur förutsättningarna för en hållbar utveckling, det vill säga en utveckling som gör att jordens tillgångar och resurser räcker för människor även i framtiden.

Centralt i ämnet är geografiska begrepp, processer och metoder. Med hjälp av kunskaper inom dessa områden lägger du grunden till ett rumsligt medvetande. Att kunna se världen ur ett helhetsperspektiv förutsätter insikter i såväl naturgeografi som samhällsoch kulturgeografi.

Redaktionen, NE

1

Vad är geografi?

I maj 2023 drabbades nordöstra Sverige av svåra översvämningar. Flera älvar och vattendrag, bland annat Kalixälven, Torne älv och Muonio älv, svämmade över sina bräddar på grund av snabb snösmältning i samband med en värmebölja. Höga vattenflöden under våren är inte ovanligt i dessa trakter, men 2023 års vårflod var den största på över 50 år. Många samhällen längs med vattendragen påverkades kraftigt. Vägar svämmade över, hus förstördes och gator gick sönder. På bilden ses badanläggningen Ekobadet i Övertorneå där vattenmassorna orsakade stora skador.

Förstå världen

Det är inte bara nordöstra Sverige som drabbas av översvämningar utan det är något som händer över hela jordklotet. Översvämningarna kan ha naturliga orsaker men kan också bero på människans aktiviteter. Med goda kunskaper i geografi kan du bättre förstå varför översvämningar och andra naturfenomen inträffar samt vilka konsekvenser det får för människans miljö.

Ett brett ämne

Geografi är ett brett ämne som har många beröringspunkter med andra ämnen. Kunskap om naturen liksom förståelse för samhället och historiska processer är viktigt i geografi. Trots likheter med andra ämnen finns det ändå något som är speciellt med geografi och det är platsen.

Geografi är alltså ett ämne som handlar om platser. Inte bara om namn på olika platser utan också om varför en plats ”ligger där den ligger”. Geografi handlar till exempel om att förklara varför orter finns där de finns, men också om varför naturgeografiska fenomen som berg och vattendrag finns på olika ställen i världen. Man kan faktiskt säga att så fort man kan visa något på en karta är det geografi.

Från jordytan till atmosfären

Ordet geografi betyder beskrivning av jordytan. Geografi beskriver allt som sker på jordytan och upp i atmosfären men också vad människan gör på jorden. Geografi är med andra ord ett ämne som tar upp samspelet mellan natur, människa och samhälle. Det kräver kunskaper om hur jordytan har skapats, hur den ser ut och varför den förändras, men också kunskaper om hur lufthavet (atmosfären) ser ut och varför detta lufthav förändras.

Det är också viktigt att känna till hur olika platser och samhällen ser ut och vad som har gjort att de ser ut som de gör. Det handlar också om hur människan bidrar till utvecklingen. Geografi kan därför handla om till exempel befolkning, jordbävningar, klimat, städer, levnadsvillkor, naturresurser, energi och transporter.

Ämnet geografi kan delas i två grenar: naturgeografi och kulturgeografi (eller samhällsgeografi som det också kallas). Inom naturgeografin sysslar man med geografiska fenomen som kommit till utan människans påverkan, och inom kulturgeografi studerar man geografiska fenomen som människan skapat.

Flygfoto som visar förödelsen efter jordbävningen i staden Hatay i södra Turkiet 2023.

Geografiska verktyg och metoder

Kartan och GIS

Kartan är geografens viktigaste redskap. Med hjälp av digitala verktyg –GIS (geografiskt informationssystem) – kan man ta fram information och göra analyser som hjälper en att se samband mellan olika fenomen. Kartor och GIS behandlas mer ingående i kapitlet Kartor.

Magnetkompassen är en av många vetenskapliga uppfinningar som bidragit till att människan kunnat resa långväga och lära sig mer om sin värld.

Fältstudier

Viktiga metoder inom geografi är fältstudier och exkursioner. Fältstudier handlar om att undersöka något på plats och exkursioner om att besöka platser. Vid en fältstudie kan man till exempel besöka och undersöka platser i verkligheten som man tidigare läst om. Man kan förstås också göra tvärtom, det vill säga besöka platsen först och sedan läsa om den.

Bilden: Preikestolen är en fjällplatå som ligger vid Lysefjorden i Norge, 604 meter över havet.

Geografiska begrepp

För att få en djupare förståelse inom ämnet geografi är det viktigt att känna till olika centrala begrepp. Dessa begrepp hjälper oss att kommunicera om hur vi uppfattar vår omvärld. Begreppen hjälper oss också att förstå hur vi människor påverkas av och påverkar förhållanden på vårt jordklot.

Ord och begrepp

Fältstudier är att studera närmiljö genom att göra undersökningar på plats.

Geografiska informationssystem (GIS) är system där man med hjälp av datorer samlar in och arbetar med geografisk information.

Perspektiv är det sätt man har att se på saker. Ett annat ord för perspektiv är synvinkel.

Skalan på en karta är förhållandet mellan kartan och verkligheten, alltså hur många gånger mindre avstånden på kartan är än de verkliga avstånden i naturen.

Ur kursplanen för Geografi 7–9 (Lgr22) Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp. KÄLLA: SKOLVERKET

Skala

Skala 1:100 000 betyder att 1 centimeter på kartan är 100 000 centimeter, alltså 1 000 meter, i verkligheten.

Skala

Skala är ett viktigt begrepp inom geografi och något som används för att göra en avbild av ett område, en karta. En karta är oftast en förminskning av verkligheten. Kartor kan vara småskaliga eller storskaliga (mer om detta i kapitlet om kartor).

Skala 1:100 000 betyder att 1 centimeter på kartan är 100 000 centimeter, alltså 1 000 meter, i verkligheten.

Skala kan också användas för att sätta saker i olika perspektiv. Ett perspektiv kan vara lokalt, regionalt, nationellt eller globalt. Miljöproblem kan till exempel vara lokala om de berör ett begränsat område, men de kan också vara regionala eller globala om de berör större ytor eller sträcker sig över större delen av jorden.

Lokalt

Det som är nära och handlar om platser.

Regionalt

Större delområden såsom Öresundsregionen, Mälardalen och Bergslagen.

Nationellt

Det som finns inom ett land.

Globalt

Det som handlar om hela jorden.

Plats, rum och gränser

Plats

Platser är viktiga i geografiämnet, men vad är egentligen en plats? En plats är verklighetens motsvarighet till en punkt på en karta. Men när man använder ordet plats inom geografi betyder det ofta mer än så. När man talar om en plats menar man också hur platsen ser ut, vilken funktion den har, hur den har blivit till och allt annat som kan kopplas till den.

Platser är ofta skapade av både naturen och människan.

Skolan är ett annat exempel på en plats som kan upplevas olika av olika människor. Det kan till exempel vara en plats för utbildning, men också en plats för att umgås. Skolan kan upplevas vara rolig och spännande men också otrygg och stressande. Vad är skolan som plats för dig?

Andra platser kan vara torg, parker, bostadsområden, samlingsplatser, knutpunkter, städer, tätorter och stränder. Platser förändras också beroende på hur vi använder dem. Ett torg kan till exempel användas som parkeringsplats, marknadsplats eller samlingsplats.

Möbelriket i Småland

I Småland har det funnits möbelindustrier i över hundra år. På 1860-talet började man tillverka pinnstolar i trakten och i dag tillverkas kända designmöbler där. Området kallas för Möbelriket och Lammhult har blivit dess inofficiella huvudstad.

Att träindustrin ursprungligen växte fram i Småland beror på att Småland är ett skogslandskap med god tillgång på virke. När sedan södra stambanan byggdes växte möbelindustrier fram längs med järnvägen eftersom det gjorde det lätt att transportera både virke och färdiga möbler. Möbelriket är alltså ett exempel på hur mänsklig verksamhet och naturliga förutsättningar tillsammans skapat en plats.

En viss plats är inte likadan för alla människor. Möbelriket är en plats där man tillverkar och säljer möbler, oavsett vem man talar med. Men för vissa är Möbelriket också ”hemma”, medan den för andra är ”där sommarstugan ligger”.

Nationellt. Kinesiska muren är 600 mil lång. Globalt. Satellitbild av jorden.

Lokalt. Gata i staden Taibei i Taiwan. Regionalt. Golden Gate Bridge är en viktig bro i Kalifornien.

Rum

Inom geografi är rum ett område där något finns eller händer. Det som finns eller händer i rummet är både sådant som har med naturen att göra och sådant som är skapat av människan. Exempel på geografiska rum är din skola, en park eller skog nära där du bor eller hela landet Sverige. Det geografiska rummet hjälper oss att förstå och beskriva hur platser på jorden är organiserade och förhåller sig till varandra. Det är ett sätt att dela upp och analysera jordens yta och de olika fenomen som finns där. Till exempel kan vi förstå hur klimat- och miljöförhållanden påverkar livet på olika platser och var människor bor och varför. Geografiska rum kan ändras över tid. Det kan till exempel handla om de områden som människor från en viss plats rör sig inom. Rummets

Många pendlar med tunnelbana i Stockholm.

storlek beror på hur långt människorna färdas. Hur långt de går, cyklar, kör bil, åker tåg, buss eller flyg. För hundra år sedan lämnade få människor i Sverige området de bodde i, nu pendlar människor många mil varje dag till skolan eller jobbet. Det gör att människor i dag lever i större rum, sett till avstånd, än för hundra år sedan.

Gränser

Gränser är de linjer man ritar ut på en karta för att avgränsa eller markera något slags område. Vissa gränser finns i verkligheten. Det kan vara naturliga gränser i form av till exempel floder, skogsområden eller bergskedjor. Men gränser kan också vara något som människor skapar. Det kan vara ett lands gränser, men det kan vara något mer vardagligt. Kanske undviker man att ta bussen eller tunnelbanan till nästa zon där priset höjs. Då har lokaltrafikens zonsystem skapat en gräns.

Mexikansk familj som flyr över gränsen till USA. Gränser mellan länder kan vara väldigt diffusa, men också något väldigt påtagligt. För den mexikanska familjen som vill fly in i USA kan gränser utgöra mycket svåra hinder.

Lokalisering och lokaliseringsfaktorer

Det är förstås viktigt att veta var berg, vattendrag, orter och andra platser ligger, att ställa frågan Var? Men det är också viktigt att veta varför de ligger där de ligger, att fråga Varför just här?

Dessa två frågor ger upphov till två viktiga geografiska begrepp: lokalisering (var?) och lokaliseringsfaktorer (varför just här?).

Lokaliseringsfaktorer kan vara naturliga eller skapade av människan. I exemplet med Möbelriket (s. 15) fick vi veta att skogen, som gav tillgång till virke, och järnvägen, som underlättade transport, var viktiga orsaker till att möbeltillverkningen växte fram just där den gjorde. Skogen och järnvägen är alltså lokaliseringsfaktorer. Av dem är skogen en naturlig faktor och järnvägen en faktor som människan skapat.

Flygbild över containerterminalen i industrihamnen Maasvlakte i Rotterdam, Nederländerna. Närheten till vatten är en naturlig lokaliseringsfaktor för staden.

Kulturlandskap och naturlandskap

Begreppet landskap kan syfta på olika saker. Ofta skiljer vi på kulturlandskap och naturlandskap. Vad är då innebörden av ett landskap, och vad skiljer ett kulturlandskap från ett naturlandskap?

Ett kulturlandskap kan beskrivas som något som människan skapat eller påverkat, medan ett naturlandskap är något som människan inte har påverkat eller skapat. Gränsen mellan vad människan har påverkat och inte kan vara svår att dra. Det är inte mycket yta på jorden – om ens någon – som människan inte påverkat på något sätt.

Människor har till exempel odlat och format det mesta av skogarna i Sverige, men skogen ser också ut som den gör på grund av exempelvis klimat och jordarter. På så vis är skogen både ett kulturlandskap och ett naturlandskap. Dessa delar – kultur och natur – av landskapet måste sedan ses i en samverkan.

Hållbar utveckling

Geografi handlar om förändring och utveckling. Platser förändras och utvecklas över tid. På det sättet hänger geografi också ihop med tid. En viktig fråga att ställa sig i geografi är: vad är utveckling? Är det utveckling av teknik? Är det utveckling av samhället så att vi kan leva bättre? Är det utveckling för att kunna tjäna mer pengar?

Kulturlandskap: Bangkok.

Naturlandskap: Amazonfloden.

Ofta pratar vi i dag om hållbar utveckling. Med detta menas att nästa generation ska kunna leva under samma förutsättningar som vi, utan att vi äventyrar jorden som levnadsplats. Hållbar utveckling har tre perspektiv: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det är viktigt att få med alla perspektiven för att få en hållbar utveckling. Den som enbart arbetar med ekonomisk utveckling bidrar exempelvis inte till någon egentlig hållbar utveckling eftersom miljön tar skada. För att uppnå en helt och hållet hållbar utveckling krävs att människor lever i harmoni med varandra och att människornas grundläggande behov kan tillgodoses.

Sammanfattning

@ Skala är ett viktigt begrepp inom geografin och används för att göra en avbild av ett område eller en plats på en karta. Skala kan också användas för att sätta saker i olika perspektiv, till exempel lokal, regional, nationell och global nivå.

@ Begreppet plats kan förstås som verklighetens motsvarighet till en punkt på en karta. För att förstå vad som karakteriserar platsen förklarar man som geograf även hur platsen ser ut, vad den har för funktion och hur den har blivit till.

@ Inom geografin används begreppet rum till att förklara var det finns något och vad som händer där.

@ Gränser är linjer som ritats ut på en karta för att markera eller avgränsa något slags områden. Dessa gränser kan ha skapats av människor eller så utgörs de av naturliga hinder som bergskedjor eller sjöar.

@ Lokaliseringsfaktorer förklarar bland annat varför vissa platser, exempelvis städer, har uppkommit samt vilken funktion de har.

@ Naturlandskap är en benämning på landskap som är skapade utan mänsklig påverkan, medan kulturlandskap är skapade av människan eller i varje fall påverkade av människan.

@ Hållbar utveckling kan kortfattat förstås som att nästa generation ska kunna leva som vi och under samma förutsättningar, utan att vi äventyrar jorden som levnadsplats. Hållbar utveckling har tre perspektiv: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

KAPITEL 1

Vad är geografi?

Förstå världen

Instuderingsfrågor

1. Geografi är ett brett ämne som har många beröringspunkter med andra ämnen. Vilka ämnen är det som nämns i texten?

2. Vad betyder ordet geografi?

3. Vilka två grenar delas ämnet geografi in i?

4. Vilket är geografens viktigaste redskap?

5. En metod som geografer använder är att undersöka något på plats. Vad kallas den metoden?

Geografiska begrepp

Instuderingsfrågor

1. Vad är en plats?

2. Vad betyder de geografiska begreppen lokalisering och lokaliseringsfaktorer?

3. Vad är skillnaden mellan ett kulturlandskap och ett naturlandskap?

4. Vilka tre perspektiv har hållbar utveckling?

Aktiviteter

Reflektera och diskutera

Fundera först enskilt och diskutera sedan med en eller flera klasskompisar:

1. Vilka av begreppen kände du till sedan tidigare? I vilket sammanhang har du hört talas om dem?

2. Vilka begrepp var nya?

3. Var det något eller några av begreppen som var svåra att förstå? Vilka i så fall?

KAPITEL 2 Kartor

Bilden: En man målar en världskarta i Rio de Janeiro.

Vad är en karta?

En karta är en förenklad bild av verkligheten. Som sådan visar den aldrig hela verkligheten utan bara ett särskilt innehåll som har valts ut för att tjäna ett specifikt syfte. Dessutom visar en karta för det mesta en förminskad bild av verkligheten.

Eftersom jorden är rund och kartan är platt är det svårt att göra en exakt bild av verkligheten. Beroende på vad kartan ska användas till väljer vi därför olika kartprojektioner.

I det här avsnittet får du en introduktion till kartans historia samt en genomgång av olika kartprojektioner.

Ord och begrepp

Avståndsriktighet är när en viss sträcka på den platta kartan alltid motsvarar samma sträcka i verkligheten, oavsett var på kartan man mäter sträckan.

Projektion är en avbildning av jordytan.

Topografi är en beskrivning av terrängens utseende i ett område.

Vinkelriktighet är när en viss riktning på den platta kartan alltid motsvarar samma riktning i verkligheten, oavsett var på kartan man utgår från.

Ytriktighet är när en given area på den platta kartan alltid motsvarar en lika stor yta i verkligheten, oavsett var på kartan den placeras.

Ur kursplanen för Geografi 7–9 (Lgr22) Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper. Geografiska informationssystem (GIS) och exempel på hur de används i samhället. KÄLLA: SKOLVERKET

En världskarta från cirka 1260. Kartan återspeglar inga skalenliga förhållanden. Kristendomens heliga stad Jerusalem är överdimensionerad och placerad i kartans centrum. Jesus övervakar världen.

Kartans historia

Människor har sedan lång tid tillbaka försökt rita av verkligheten för att kunna orientera sig, navigera, sätta gränser och markera vem som äger vissa områden eller byggnader. Beskrivningar av områden på land och till havs har hittats i många antika kulturer. De äldsta fynden har gjorts i Mesopotamien och är från perioden 2300–2100 före Kristus. Kartorna ritades på lerskärvor.

Den grekiske astronomen Klaudios Ptolemaios studerade geografi och kartor på 100-talet efter Kristus. Hans arbeten fick stort inflytande på det efterföljande arbetet med kartor. Han positionsbestämde bland annat en mängd orter och beskrev hur kartor kan tillverkas. Han sammanställde även epokgörande kartor och kataloger över stjärnors positioner på himlen.

Medeltida kartor

Före och under medeltiden ritades kartor för hand. I Europa präglades de under medeltiden ofta av religiösa övertygelser. En benämning på världskartor från Europa under medeltiden är Mappa Mundi. Det betyder helt enkelt världskarta på latin. Dessa var ofta religiöst präglade, till exempel Herefordkartan som har Jerusalem i centrum.

Den första tryckta kartan i Europa framställdes under 1400-talet. Ofta tillverkades inte så många kopior av kartorna. Norden finns med på kartor från 1420-talet, men området är bättre avbildat på Olaus Magnus karta Carta marina från 1539.

Olaus Magnus Carta marina från 1539.

Under 1500-talet gjordes stora världskartor av den tyske geografen Sebastian Münster. Under den här tiden samlades det in information på upptäcktsfärder som gjorde det möjligt att rita nya kartor över tidigare okända områden. Under 1800-talet blev geograferna allt skickligare på att återge topografi på ett detaljerat sätt. Detta var viktigt på kartor för militära ändamål.

Lantmäteriet

I Sverige bildades Lantmäteriet 1628. Lantmäteriet samlade in geografisk information om byar, vägar, sjöar och städer och hade till uppgift att registrera ägande av fastigheter. Fortfarande är Lantmäteriet den myndighet som ansvarar för kartläggningen av Sverige och för att registrera gränser och ägande av markområden och byggnader.

Under 1900-talet innebar nya tekniker som flygfotografering, satelliter och fjärranalys förbättrade metoder för att framställa kartor. Exempelvis använde Lantmäteriet 1937 för första gången flygfotografier för att producera en karta.

Lantmäteri i Hjärtum i Bohuslän.

Topografi

Topografi är en beskrivning av terrängens utseende i ett område. Beskrivningen kan vara i form av text, bild eller karta. Den berättar till exempel vilken terräng, vegetation, bebyggelse och kommunikation som finns. En topografisk karta kan visa hur högt ett berg är, var det växer skog, var det ligger ett industriområde och var vägarna går.

Topografisk karta

Exempel på en topografisk karta.

Mentala kartor

Man kan också tala om mentala kartor. Med en mental karta menas en föreställning om ett område som en person har i sitt huvud. Den visar vad personen upplever som viktigt i området. Om en person inte har någon uppfattning eller några kunskaper om ett område har personen inte heller någon mental karta över det.

Hur en persons mentala karta över ett område ser ut påverkar hur personen förhåller sig till området. Om en sträcka har flera platser utan gatubelysning kanske de är markerade som farliga på personens mentala karta. Då kan det hända att han eller hon undviker området när det är mörkt.

Att rita kartor

För att rita en karta behövs inte alltid avancerade hjälpmedel utan det kan räcka med papper och penna. Ett exempel är när du ska rita en mental karta över ett område. Då är det bara du och dina tankar samt papper och penna som behövs. Men det kan ändå vara användbart med mer avancerade hjälpmedel, som kompassen i din mobiltelefon.

Att avbilda verkligheten

Det vanligaste sättet att rita kartor är att avbilda saker som de ser ut ovanifrån. Det betyder att vi inte betraktar hus eller andra föremål från sidan. Det finns dock undantag och en del kartor ger ett tredimensionellt intryck. Flygfotografering har använts i Sverige i över 100 år. Under 1930talet inleddes en mer omfattande flygfotografering, och sedan 1960-talet har hela landet fotograferats på detta sätt minst vart tionde år. Flygfotografering har gett bilder som legat till grund när nya kartor har ritats.

Laserskanning

Så kallad laserskanning är en modern teknik för att få en detaljerad bild över hur mark och terräng ser ut. Ett flygplan eller helikopter utrustad med GPS flyger över stora områden och använder en laser för att mäta det exakta avståndet rakt ner till marken. Eftersom flygplanets position är känd tack vare GPS-satelliter kan man beräkna koordinaten och höjden för varje punkt på jordytan. Avancerade datorprogram kan sedan

En bil som gör kartläggning till Google Street View.

skapa detaljerade tredimensionella modeller av verkligheten.

Lantmäteriet började laserskanna hela Sveriges yta 2009 på detta sätt. Inom många branscher, till exempel skogsindustrin, är denna information mycket användbar. Jämfört med traditionella flygfoton ger laserskanning betydligt noggrannare och mer innehållsrik information om marken och terrängen. Även satellitbilder av jordytan kan vara till stor hjälp när man ritar kartor.

Ibland måste kartritaren ge sig ut i terrängen för att kontrollera flygbilden, den laserskannade bilden eller satellitbilden. Det beror på vad kartan ska användas till. Om man ska rita en karta för en orienteringstävling kan kartritaren behöva lägga ner hundratals timmar ute i skogen. Om avsikten är att de viktigaste husen i ett område ska vara med på kartan kan informationen från flygbilden vara tillräckligt bra.

Kartprojektioner

Att avbilda ett klot, som jorden, på en platt karta är omöjligt om man samtidigt vill bevara avstånd, vinklar och areor. Med hjälp av olika matematiska relationer, så kallade kartprojektioner, kan man avbilda den runda jorden på platta kartor, men de är alla kompromisser där en eller flera egenskaper måste offras. Det uppstår nämligen alltid förvrängningar när man ska föra över information från ett tredimensionellt klot till en tvådimensionell yta.

Platta kartor kan ha följande egenskaper:

@ Ytriktighet. En given area på den platta kartan motsvarar alltid en lika stor yta i verkligheten, oavsett var på kartan den placeras. Exempelvis kan två länders areor jämföras med varandra, oavsett var på kartan de ligger.

@ Vinkelriktighet. En viss riktning på den platta kartan motsvarar alltid samma riktning i verkligheten, oavsett var på kartan man utgår från. Om man till exempel vill färdas i sydvästlig riktning i verkligheten kan man rita en pil i sydvästlig riktning överallt på kartan. En vinkelriktig karta kan också kallas formbevarande.

@ Avståndsriktighet. En viss sträcka på den platta kartan motsvarar alltid samma sträcka i verkligheten, oavsett var på kartan man mäter sträckan. Om man till exempel vill färdas 500 kilometer i verkligheten kommer denna sträcka att ha samma längd överallt på kartan.

På en platt karta kan högst två av dessa tre egenskaper vara korrekta samtidigt. Vilka egenskaper kartan ska ha beror på vad den ska användas till. En välkänd projektion infördes av den flamländske kartografen

Gerardus Mercator 1569. I denna projektion, Mercatorprojektionen, saknas ytriktighet. Däremot är projektionen vinkelriktig, vilket gör det möjligt att navigera efter kartan. Det är troligen ett skäl till att den har varit väldigt populär.

Kartprojektioner

Att avbilda ett klot, som jorden, på en platt karta är omöjligt om man samtidigt vill bevara avstånd, vinklar och areor.

Med hjälp av olika matematiska relationer, så kallade kartprojektioner, kan man avbilda den runda jorden på platta kartor, men de är alla kompromisser där en eller flera av dessa tre egenskaper måste offras. Det uppstår nämligen alltid förvrängningar när man ska föra över information från ett tredimensionellt klot till en tvådimensionell yta.

Tre huvudsakliga typer av projektioner:

Avståndsriktig

Avstånd från mittpunkten är proportionellt korrekta.

Vinklar, ytor och avstånd är relativt korrekta där konen tangerar sfärens yta.

Longituder blir vinkelräta mot latituderna.

Mercatorprojektionen

En välkänd projektion infördes av den flamländske kartografen Gerardus Mercator 1569. I denna projektion, Mercatorprojektionen, saknas ytriktighet. Däremot är projektionen vinkelriktig, vilket gör det möjligt att navigera efter kartan. Det är troligen ett skäl till att den har varit väldigt populär.

I Mercatorprojektionen drar man linjer från jordens centrum mot ytan och fortsätter dessa linjer tills man träffar en tänkt cylinder. Om man rullar ut cylindern får man en platt karta. Ett litet område vid polen blir extremt stort på kartan.

Konisk Cylindrisk

Att välja rätt projektion:

Hela världen

Robinsons projektion avbildar både ytor och riktningar på ett någorlunda rättvist sätt, men polerna blir utsträckta till linjer som är ungefär hälften så långa som ekvatorn. Denna projektion är vanlig när man ska avbilda hela jorden eftersom det bara är polarområdena som är kraftigt förvrängda.

Kontinenter och länder

Robinsons projektion avbildar storleksförhållanden på ett mer rättvist sätt än Mercators, till höger. Lägg märke till Sveriges storlek i förhållande till Afrika i de båda projektionerna.

När mindre utsnitt av världen ska avbildas, som kontinenter eller enskilda länder, är det placeringen i förhållande till ekvatorn och nollmeridianen som avgör. När exempelvis Nordamerika och östra Asien avbildas, blir dessa alltför förvrängda i Robinsons projektion. I dessa lägen passar en konisk projektion bäst.

Även Sverige

avbildas mest rättvist med en konisk projektion.

En konisk projektion anpassad för norra halvklotet fungerar inte bra för länder på södra halvklotet. De blir kraftigt förvrängda eftersom de ligger långt från konens tangent till ytan. En Mercatorprojektion, eller ännu hellre en konisk projektion för södra halvklotet, fungerar bättre. Man måste alltså välja kartprojektion noga beroende på vad man vill visa.

Att Mercatorprojektionen inte är ytriktig ses genom att ytor blir förvrängda nära polerna. Områden nära polerna blir relativt sett större på kartan än vad de är i verkligheten. Till exempel avbildas Grönland på en Mercatorkarta som nästan lika stort som Afrika, medan Afrika i verkligheten är cirka 14 gånger större än Grönland.

I Sverige används ofta Gauss-Krügers projektion, till exempel hos Lantmäteriet, i produktionen av kartor över mindre områden. Denna projektion försöker rätta till felaktigheter när det gäller storleksförhållanden. Projektionen lämpar sig dock inte för att avbilda hela jorden eftersom felaktigheterna då blir alltför stora.

Ett annat alternativ till Mercators projektion är Mollweides projektion och Robinsons projektion. Mollweides projektion framställer relativa ytor mer korrekt. Hos Robinsons projektion är varken ytriktigheten eller vinkelriktigheten helt korrekta, men en kompromiss gör att bilden upplevs som mindre förvrängd.

Sammanfattning

@ Människan har under lång tid avbildat verkligheten för att kunna navigera och sätta gränser med mera.

@ De första kartorna avbildade små, lokala områden. I takt med att kunskapen om hur jordklotet ser ut blev bättre, mycket tack vare upptäcktsresorna, blev världskartor vanligare.

@ Lantmäteriet, som är en statlig myndighet, har ansvar för att kartlägga Sverige.

@ I och med att jorden är rund och papperet som avbildar jorden är platt går det inte göra en helt korrekt avbild av jordklotet om man ska ta hänsyn till avstånd, yta och area. Därför använder man olika kartprojektioner.

Kartor KAPITEL 2

Vad är en karta?

Instuderingsfrågor

1. Varifrån kommer de äldsta kartorna som man har hittat?

2. Varifrån samlade kartritare uppgifter under 1500-talet?

3. Vad är topografi?

4. Vad ansvarar Lantmäteriet för?

5. Vilka nya tekniker började Lantmäteriet använda på 1900-talet?

6. Vilket år använde Lantmäteriet för första gången flygfotografier för att producera en karta?

7. Vad visar en vinkelriktig karta?

8. Vad är det som saknas i Mercators kartprojektion?

9. Vilka delar av kartan blir förvrängda i Mercators kartprojektion?

10. Ge två exempel på fler kartprojektioner.

Aktiviteter

Kartprojektion och uppfattning om världen

Mercators kartprojektion är den som har varit vanligast men den ger en felaktig bild av länders storlek i förhållande till varandra. Fundera enskilt och diskutera sedan med dina klasskompisar:

1. Vilka områden är större respektive mindre än vad de egentligen är?

2. På vilket sätt kan det vara problematiskt om man tänker på indelningen mellan rika och fattiga länder?

En kartillustration av författaren J.R.R. Tolkiens fiktiva Midgård.

Fiktiva kartor

I det påhittade finns det också kartor. Världar i litteratur och film kan byggas upp och representeras av kartor av olika slag. Det finns många exempel men ett av de mest kända är J.R.R. Tolkiens Midgård (’Middle-earth’). Se bilden.

Fiktiva kartor använder färger, symboler och tecken på olika sätt för att förklara den fiktiva världen. I kartan på bilden används till exempel symboler för olika typer av landskap.

Läsning och analys av fiktiva kartor kan träna förmågan att läsa kartor och vara till hjälp för att arbeta med kartor över verkligheten. Det gäller att du tar reda på vad färger, symboler och tecken betyder för att kunna läsa kartan. Den mentala kartan kan också kopplas till den fiktiva. Läsarens upplevelser av till exempel skönlitteratur kan representeras med hjälp av kartor. Dessa kartor blir baserade på varje individs tolkning av litteraturen och kan på det sättet skilja sig åt. Du kan testa att följa en karaktär i en bok som du gillar genom att rita egna kartor för att beskriva vad som händer eller följa karaktärer genom kartor som kan finns tillgängliga i böckerna.

Bilden: När man vandrar i fjällen eller på andra ställen i naturen är det viktigt att ha tillgång till en bra karta.

Att använda kartan

När man ritar en karta är det viktigt att bestämma vad man vill visa, men det är nästan lika viktigt att avgöra vad man inte behöver visa. Det är också viktigt att känna till vilken information som har valts att visas på en viss karta för att man ska kunna använda den på ett effektivt sätt.

I det här avsnittet får du lära dig mer om olika karttyper, hur skalor och symboler används samt hur koordinatsystemet fungerar.

Ord och begrepp

Ekonomisk karta är en typ av karta som visar vad marken används till.

Geografiskt informationssystem (GIS) är ett system där man med hjälp av datorer samlar in och arbetar med geografisk information.

Latitud (breddgrad) används för att ange ett nord–sydligt läge på jorden, används tillsammans med longitud för att ange en position.

Longitud (längdgrad) används för att ange ett öst–västligt läge på jorden, används tillsammans med latitud för att ange en position.

Mental karta kallas en bild av verkligheten som man har inom sig.

Skala är ett mått på hur mycket man förminskar eller förstorar då man avbildar något.

Tematisk karta är en typ av karta som visar information inom ett tema, till exempel befolkning eller jordbruk.

Topografisk karta är en typ av karta som visar terrängens lutnings- och höjdförhållanden samt bland annat vägnät och bebyggelse.

Ur kursplanen för Geografi 7–9 (Lgr22) Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper. Geografiska informationssystem (GIS) och exempel på hur de används i samhället. KÄLLA: SKOLVERKET

Att läsa och förstå kartan

Skalstreck

Skalan bestämmer om en karta är förminskad eller förstorad i förhållande till verkligheten. Om kartan är en oförvanskad avbildning av verkligheten är skalan 1:1. Om avstånden på en karta är tio gånger kortare än i verkligheten är skalan 1:10. Om avstånden är förstorade fem gånger blir skalan 5:1.

Skalan 1:10 000 betyder att 1 centimeter på kartan är 10 000 centimeter i verkligheten, det vill säga 100 meter. Det är en relativt storskalig karta som passar exempelvis för orientering. Vill man däremot se hela Sverige bör man ”zooma ut” ännu mer och välja en småskaligare karta, kanske i skala 1:1 000 000.

På många kartor finns ett så kallat skalstreck som visar hur lång en viss sträcka på kartan är i verkligheten. Med hjälp av skalstrecket och en linjal kan man mäta upp avstånd på kartan. Vid skalstrecket brukar också skalan stå. Kartor som visar hela jordklotet har ofta en skala som varierar med breddgraden. Skalan på till exempel en Mercatorkarta ökar från ekvatorn mot polerna.

Det finns kartor där platsers lägen i förhållande till varandra är viktigare än en konsekvent skala. Ett sådant exempel är en tunnelbanekarta.

Storskalig.

Småskalig.

På en tunnelbanekarta är skalan mindre viktig än platsernas relation till varandra.

Olika karttyper

Kartor brukar delas in i ekonomiska, topografiska och tematiska kartor. En ekonomisk karta visar hur marken används och var markgränser går.

Den svenska Fastighetskartan är ett exempel på en ekonomisk karta.

Topografiska kartor avbildar terräng, vägnät och bebyggelse. Den svenska Terrängkartan och även Fjällkartan är exempel på topografiska kartor. En topografisk karta visar ofta höjdskillnader med hjälp av höjdkurvor. Skillnaden mellan höjdkurvorna kallas ekvidistans och mäts oftast i meter. Om ett område är väldigt kuperat väljs en ekvidistans på uppåt 50 meter. Om terrängen i ett område är platt kan ekvidistansen vara neråt 1 meter.

På en tematisk karta väljs ett eller flera teman ut, exempelvis växtlighet, befolkning eller klimattyp. Även väderkartorna är tematiska kartor. Man kan hitta många kartor digitalt och läsa dem direkt i mobilen. Google Maps och Hitta.se är till exempel vanliga kartsajter. Ofta har GIS (geografiskt informationssystem) använts för att både ta fram och visa den digitala kartan. Pokémon Go är ett annat exempel på en sådan karta. Det går ofta att hitta information som ligger i lager på digitala kartor. Sådana kartor kan man till exempel hitta på webbsidor för SCB, SMHI, Trafikverket och SGU (Sveriges geologiska undersökningar).

Olika kartor har tagits fram för olika ändamål. Lantmäteriet har många olika kartor som man kan beställa, till exempel tätortskartor, fastighetskartor, terrängkartor, vägkartor och översiktskartor samt flygbilder och satellitbilder.

Tematisk karta som visar hur mycket plaster som finns i havet i olika delar av världen. Ju mörkare färg, desto mer plaster.

karta som visar andel gammal skog i Sverige.

Symboler

På de flesta kartor används symboler för att representera olika geografiska förhållanden eller objekt, till exempel kärr, klippbranter eller järnvägsspår. Vissa symboler är gemensamma för olika typer av kartor. På en topografisk karta kan man oftast räkna med att blått betyder vatten och att röda prickar markerar städer. På en tunnelbanekarta är varken vatten eller städer viktiga, och blått och rött kan då få representera olika tunnelbanelinjer.

De symboler som används på en karta brukar presenteras i en informationsruta, ofta i kartans hörn, som kallas legend.

Legenden under kartan förklarar vad de olika symbolerna, färgerna och mönstren på kartan betyder. Namnen på hav och vattendrag är blå. Nere till vänster på kartan syns också ett skalstreck.

Väderstrecken och kompassen

De fyra väderstrecken norr, söder, väster och öster är grundläggande för att förstå och använda kartan. Norr är riktningen mot Nordpolen och söder är riktningen mot Sydpolen. Om man är vänd mot norr har man söder bakåt, öster mot höger och väster mot vänster.

På de flesta kartor är norr uppåt och oftast finns också en markering som visar nordriktningen. För att läsa kartan rätt måste man orientera norr på kartan mot norr i verkligheten. Det går att sluta sig till vilken riktning som är norr eftersom solen går upp i öster och ner i väster, men det enklaste är att ta hjälp av en kompass (särskilt när det är mulet).

Det finns flera sorters kompasser. En av de vanligaste är den magnetiska kompassen. Eftersom jordens inre är en stor magnet kommer en magnetiserad visare att rikta in sig efter jordens magnetfält. Kompassnålens röda ände pekar mot den magnetiska nordpolen.

Eftersom de geografiska och magnetiska polerna inte ligger på exakt samma plats visar den magnetiska kompassen inte helt rätt. Avvikelsen är dock så liten att det inte spelar någon roll när kompassen används.

Skillnaden mellan riktningen mot den geografiska och magnetiska nordpolen på en viss plats kallas kompassens missvisning.

Numera behöver man inte köpa en magnetisk kompass utan det är fullt möjligt att använda de kompasser som finns i mobiltelefoner. Dessa känner av magnetfältets riktning på elektrisk väg.

Magnetfält

Se upp så att du inte befinner dig nära ett magnetiskt föremål, till exempel metall eller starka elledningar, när du läser av kompassen. Eftersom föremålets magnetfält också påverkar kompassen kommer den i så fall att visa fel riktning mot norr. Särskilt försiktig ska man vara om man läser av kompassen inomhus.

En magnetisk kompass.

Koordinatsystemet

För att kunna ange platsers lägen exakt på jordytan använder man koordinater. Det finns två slags koordinatlinjer, longituder och latituder. Longitud kallas också längdgrad och latitud kallas också breddgrad. Latituden för en plats berättar hur långt norr eller söder om ekvatorn den ligger. Longituden för en plats berättar om dess läge i den vinkelräta riktningen. En longitud anger hur långt öster eller väster om den så kallade nollmeridianen platsen ligger. En meridian är en linje som går mellan polerna.

Ekvatorn, som är belägen exakt lika långt från den södra som den norra polen, har latituden noll grader och tjänar alltså som referens för att mäta latituder. Referensen för longituder är den så kallade nollmeridianen som passerar genom det astronomiska observatoriet i Greenwich i södra London. Nollmeridianen (eller Greenwichmeridianen) började användas 1884.

Koordinater på jorden

Koordinater på jorden

En orts absoluta läge

Koordinatsystemet gör det möjligt att ange till exempel Stockholms läge mycket exakt. Dess koordinater är 59° 17’ N och 18° 04’ E. Stockholm ligger alltså drygt 59 grader norr om ekvatorn och drygt 18 grader öster om nollmeridianen.

Man kan säga att koordinaten anger en orts absoluta läge. En ort har också ett relativt läge, och detta kan förändras. Tidigare tog det exempelvis mer än tio timmar att åka tåg mellan Stockholm och Malmö, men i dag tar det bara drygt fyra timmar. Trots att Stockholm och Malmö

fortfarande ligger på exakt samma plats som innan och har samma absoluta läge går det i dag fortare att åka mellan orterna – deras relativa avstånd har minskat.

Gradnät på jordytan

Longitudlinjer och latitudlinjer bildar ett gradnät på jordytan. Ett varv runt jorden motsvarar 360 grader i longitud. Eftersom jorden roterar ett varv på 24 timmar motsvarar 15 grader alltså 1 timme (360 grader/24 timmar = 15 grader per timme). Baserat på detta förhållande delas jorden upp i 24 sektorer som löper från pol till pol och är 15 grader breda, var och en med sin egen tidszon. Ibland är det så att alla länder som befinner sig inom samma sektor har samma tid, men långt ifrån alltid.

Eftersom 15 grader motsvarar 1 timme eller 60 minuter, motsvarar en grad 4 minuter (60 minuter/15 grader = 4 minuter per grad). Klockan i en tidszon är 1 timme mer än i den tidszon som ligger närmast åt väster. Det beror på jordens rotation runt sin egen axel, som gör att solen går upp i öster. I Sverige, som ligger ungefär 15 grader öster om nollmeridianen, är tiden 1 timme mer än i Storbritannien, som ligger vid longituden 0 grader. Solen går alltså upp en timme tidigare i Sverige än i Storbritannien.

Datumgränsen ligger mitt emot nollmeridianen på jordens yta. Dygnet börjar alltså där, och tiden ökar i östlig riktning samtidigt som jorden roterar i förhållande till solen.

Datumgränsen

Datumgränsen ligger mitt emot nollmeridianen på jordens yta. Linjen avviker från meridianen på några ställen. Detta för att alla delar av vissa länder ska ha samma datum. Dygnet börjar alltså där, och tiden ökar i östlig riktning samtidigt som jorden roterar i förhållande till solen.

Den tunna lodräta linjen är 180-gradersmeridianen, som sträcker sig från Nordpolen till Sydpolen. Den tjocka linjen är datumgränsen, som avviker från meridianen på några ställen. Detta för att alla delar av vissa länder ska ha samma datum.

Kiribati

Nollmeridianen 180-gradersmeridianen

Nollmeridianen

Bilden visar en världskarta med de olika tidszonerna på jorden. Kartan är en cylinderprojektion. I de små fälten högst upp ser man hur många timmar som skiljer varje zon från tiden i nollzonen (0) som bland annat Storbritannien har. När klockan är 8 på morgonen i Sverige är den alltså 9 i Finland (+1) och 17 på eftermiddagen i östra Australien (+9). Om man vid samma tid tittar åt väster så är klockan 3 på natten på västra Grönland.

(+1) och 17 på eftermiddagen i östra Australien (+9). De mörkare fälten visar avvikelser från heltimmarna, i de flesta fall 30 minuter, men exempelvis Nepal ligger 5:45 timmar före nollzonen. Men eftersom många länder har sommartid och eftersom det dessutom är sommar på södra halvklotet samtidigt som det är vinter på norra halvklotet så stämmer kartan inte så bra med verkligheten.

Tidzoner

Kartan visar hur många timmar som skiljer varje zon från tiden i nollzonen (0) som bland annat Storbritannien har. När klockan är 8 på morgonen i Sverige är den alltså 9 i Finland (+1) och 17 på eftermiddagen i östra Australien (+9). De mörkare fälten visar avvikelser från heltimmarna, i de flesta fall 30 minuter, men exempelvis Nepal ligger 5:45 timmar före nollzonen. Men eftersom många länder har sommartid och eftersom det dessutom är sommar på södra halvklotet samtidigt som det är vinter på norra halvklotet så stämmer kartan inte så bra med verkligheten.

Sammanfattning

@ En karta kan se ut på många sätt beroende på vad du ska använda den till. Exempel på karttyper är ekonomiska, topografiska och tematiska kartor.

@ För att man ska kunna använda kartor finns olika skalor.

@ För att man ska förstå vad en karta visar är den försedd med olika symboler.

@ För att kunna hitta specifika platser och ange platsers lägen på jordytan är kartan utrustad med koordinatsystem med breddgrader och längdgrader.

Kartor KAPITEL 2

Att använda kartan

Instuderingsfrågor

1. Förklara hur en kartskala fungerar.

2. Vad avses med att en karta är storskalig respektive småskalig?

3. Vilka olika sorters kartor finns det?

4. Varför måste en karta vara rätt orienterad efter väderstrecken?

5. Vilka är de fyra väderstrecken?

6. Var ligger den magnetiska nordpolen?

7. Vad är longitud (längdgrad)?

8. Vad är latitud (breddgrad)?

9 Var ligger nollmeridianen?

10. Var ligger datumgränsen?

11. Hur långt ifrån nollmeridianen ligger Sverige i grader respektive tid?

Aktiviteter

Mentala kartor

Den här uppgiften går ut på att rita en egen mental karta och diskutera den med någon annan.

1. Rita en egen karta över ett område. Din mentala karta blir din bild av verkligheten.

2. Låt någon annan rita en mental karta över samma område. Jämför era kartor och diskutera likheter och skillnader.

3. Kan mentala kartor påverka vad vi tycker och tror om ett område? I så fall på vilka olika sätt?

Aktiviteter

Datumgränsen och tidszoner?

Svara på frågorna med hjälp av texterna och en kartbok.

1. Nämn några stater eller områden som får nytt dygn allra först.

2. Nämn några stater eller områden som får nytt dygn allra sist.

3. Vilket land är indelat i flest tidszoner?

4. Nämn några länder som har samma tidszon som Sverige.

Att hitta rätt – förr och nu

Innan kartor kom i allmänt bruk fick de som reste hitta vägen utan hjälpmedel. De vandrade, red eller åkte i vagn och fick fråga mötande om vägen eller finna vägvisare som kunde följa med. Färden gick långsamt och avstånd räknades i dagsresor. Kanske fick de ta sig fram

i svår terräng och i trakter där det inte bodde några människor. Ändå måste de hålla rätt riktning för att nå målet.

I vackert väder rättade man sig efter solen och stjärnorna och tog också sikte på höga berg eller annat som syntes tydligt över stora

avstånd. När det var grått och mörkt var det ännu viktigare att kunna tolka naturen. Man följde kuster, dalar och vattendrag och iakttog växtligheten och hur djuren rörde sig. Speciellt nomader var mycket skickliga att läsa av naturen. I stället för kartor och resehandböcker hade man de äldre personernas erfarenheter av att hitta rätt. Deras berättelser förde de geografiska kunskaperna vidare.

Navigera med hjälp av solen

Ute till havs hade inte heller forntida sjöfarare några hjälpmedel. Vikingarna navigerade efter solen och stjärnorna. De lärde sig att känna igen vindar, hur havet betedde sig på olika platser och var olika sorters sjöfåglar hörde hemma. Helst ville de segla så att de kunde se land och de landmärken som fanns där, byar, skogar eller klippor. Men för att komma till Island och Skottland måste de segla ute på öppet hav. Forskarna har inte helt kunnat lista ut hur vikingarna hittade rätt i norra Atlanten, där det under långa perioder är dimmigt och grått, blåsigt och mörkt.

Polynesierna var mycket skickliga i att navigera mellan ögrupperna i Stilla havet. För mer än tusen år sedan seglade de flera hundra mil över öppet hav och hittade rätt. De seglade till exempel från Tahiti till Hawaii och tillbaka. De utnyttjade passad- och monsunvindar och de kunde tyda vågornas rörelser. De förstod att moln kunde betyda en ö bortom horisonten och de tolkade sjöfåglarnas flykt. Framför allt kunde polynesierna använda stjärnhimlen både som karta och kompass. De tydligaste stjärnorna var Polstjärnan i norr och Södra korset i söder. De äldre lämnade kunskaperna vidare till de yngre genom att rita i sanden. Kanske gjorde de också primitiva kartor av palmblad, pinnar, snäckor och snören. Vi vet inte hur sådana kartor såg ut, men troligen innehöll de även uppgifter om viktiga religiösa platser, kanske också om ingången till dödsriket.

Polynesisk kanot. Polynesierna navigerade bland annat med hjälp av stjärnhimlen.

Digitala och tekniska verktyg i geografin

Det finns många digitala verktyg som använder geografisk information. I mobilen finns appar som hjälper dig att hitta till rätt plats, till exempel en restaurang som har fått bra recensioner. Det finns också spel som använder geografisk information som grundstomme, som Pokémon Go. På internet finns det webbplatser med digitala kartor och jämförande statistik. En del webbsidor gör det också möjligt för användaren att interagera, till exempel genom att lägga in egen information och skapa egna kartor.

Ord och begrepp

Fjärranalys kallas det när man samlar in information om ett föremål eller en händelse utan att ha direkt kontakt med föremålet eller det som händer.

Geografiskt informationssystem (GIS) är ett system där man med hjälp av datorer samlar in och arbetar med geografisk information.

GPS står för Global Positioning System och är ett system för att navigera, alltså hitta rätt på land, till sjöss eller i luften.

Ur kursplanen för Geografi 7–9 (Lgr22) Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper. Geografiska informationssystem (GIS) och exempel på hur de används i samhället. Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp. KÄLLA: SKOLVERKET

GIS-verktyg

I ett GIS-verktyg kan man välja att visa många typer av information som alla ligger som olika lager i kartan.

I ett GIS-verktyg kan man välja att visa många typer av information som alla ligger som olika lager i kartan.

Infrastruktur

Infrastruktur

Markanvändning

Markanvändning

Fastighetsgränser

Fastighetsgränser

Byggnader

Byggnader

Topografi

Topografi

Hydrografi

Hydrografi

Fotografi

Fotografi

I ett GIS-verktyg kan man välja att visa många typer av information som alla ligger som olika lager i kartan.

GIS

GIS (geografiskt informationssystem) kan sägas vara information som är kopplad till geografiska koordinater. Informationen hanteras, lagras och analyseras oftast i datorer. Exempel på sådan information är tomtgränser, vägar och tätorter. Med GIS-program i datorer kan analyser göras snabbare och mer effektivt än med vanliga papperskartor.

I GIS hanteras geografisk information genom inmatning, lagring, bearbetning och presentation. Den lägesbundna informationen presenteras tillsammans på kartor. För att samla in information som kan användas i GIS kan fjärranalys och GPS-baserade verktyg komma till användning.

GIS kan användas för att göra avancerade analyser. Lagringen av information och kartor gör det möjligt att låta datorn undersöka till exempel rumsliga fördelningar och variationer. På så sätt kan GIS användas för

en mängd olika ändamål, till exempel:

@ visa olika värden med symboler på en karta

@ analysera den kortaste vägen mellan två platser

@ avgöra det mest lönsamma läget för att starta en butik

@ hjälpa kommunen att besluta var en ny skola ska byggas eller var nya vägar ska dras

@ undersöka vilka konsekvenser en höjning av havsnivån kan få.

GIS kan därmed vara en viktig del för att lösa olika samhällsproblem och för att samla faktaunderlag för politiska beslut.

GIS finns i mångas vardag utan att man tänker på det. I mobilen och på webben använder många applikationer lägesbaserad information och presenterar den med hjälp av kartor – ofta ligger någon typ av GIS i grunden.

Ett välkänt fenomen är Pokémon Go. Detta spel använder GPS genom att användaren ska hitta olika portaler och samla Pokémonfigurer. Det vill säga betydelsefulla platser. Det är ofta kända landmärken till exempel torg, hus eller statyer som är portaler.

I GIS läggs information i olika lager över en karta. När dessa lager läggs på varandra kan informationen samköras och analyser kan göras. Du kan på detta sätt till exempel ta reda på hur långt det är till affären, vilka restauranger som har bäst betyg i en stad eller vilka Pokémonfigurer det finns i närheten.

GPS

GPS (Global Positioning System) kan användas för att bestämma positionen på land, på vatten och i luften. Du kan också bestämma hastighet med GPS. GPS-systemet utgörs av ett antal satelliter, som kan kallas navigationssatelliter eller GPS-satelliter, och GPS-mottagare.

Det är mycket viktigt med korrekta tidsangivelser för att GPS-systemet ska fungera väl. Därför har också varje navigationssatellit ett atomur. GPS-satelliterna sänder ut radiosignaler som berättar var de befinner sig. GPS-mottagaren kan i sin tur ta emot dessa signaler och räkna ut sin exakta position. Minst fyra satelliter måste sända radiosignaler samtidigt till mottagaren för att positionen ska kunna bestämmas.

Fjärranalys

Fjärranalys innebär att man samlar in och bearbetar information utan att komma i kontakt med objektet eller platsen som man undersöker. För att göra detta analyserar man den elektromagnetiska strålning som

reflekteras eller sänds ut från platsen. Strålningen samlas in med kameror och andra instrument på flygplan eller satelliter. Sedan analyseras och tolkas den med avancerade datorprogram.

Ofta räcker det att göra undersökningar i vanligt ljus på dagtid. Genom att studera markens färg kan man till exempel bestämma vilken vegetation som förekommer. Ibland studerar man värmestrålning för att ta reda på markens egenskaper, till exempel om den består av sand, grus eller sten. Nattetid kan värmestrålningen från varma hustak användas för att bestämma hur ett samhälle ser ut eller om nya byggnader har konstruerats.

Fjärranalys kan utnyttjas för att bevaka förändringar i vegetation och glaciärer, inom meteorologin för att studera molnbildning och nederbördsområden eller för att kartlägga hur odlingsmark används.

Sammanfattning

@ I vardagen används väldigt många digitala hjälpmedel som hjälper dig att hitta rätt platser med hjälp av en karta, exempelvis genom GPS (Global Positioning System).

@ Ett annat exempel är GIS (geografiskt informationssystem) som kan sägas vara information som är

kopplad till geografiska koordinater. Informationen hanteras, lagras och analyseras oftast i datorer.

@ Fjärranalys innebär att man samlar in och bearbetar information utan att komma i kontakt med objektet eller platsen som man undersöker.

Den vänstra bilden på Aralsjön är tagen från en satellit 2000. Den högra bilden är tagen 2014, alltså 14 år senare. Man ser tydligt att sjön har blivit mycket mindre.

Kartor KAPITEL 2

Digitala och tekniska verktyg i geografin

Instuderingsfrågor

1. Vad står förkortningen GIS för?

2. Vad är GIS?

3. Ge två exempel på vad GIS kan användas till.

4. Vad står förkortningen GPS för?

5. Vad används GPS till?

6. Vad är fjärranalys?

Aktiviteter

Digitala verktyg i din vardag

Fundera enskilt och diskutera sedan med dina klasskompisar:

1. Vilka digitala geografiska verktyg använder du i din vardag?

2. Hur, när och varför använder du dem?

3. Hur skulle du göra om du inte hade haft tillgång till dessa verktyg?