Naturkunskap_1

NATUR KUNSKAP

FÖR GYMNASIET NIVÅ 1

Elise Ottesen-Jensen (1886–1973) var en norsk-svensk sexualupplysare. Hon var ursprungligen journalist och socialistisk agitator och använde sig av signaturen Ottar, som blev hennes smeknamn. 1933 grundade hon Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), vars tidskrift Ottar är uppkallad efter henne. Ottesen-Jensen bidrog starkt till viktiga sexualpolitiska reformer som legalisering av olika preventivmedel och fri abort. Det var också mycket tack vare henne som sexualundervisning blev obligatorisk i svensk skola 1955.

NATIONALENCYKLOPEDINS

NATUR KUNSKAP

FÖR GYMNASIET NIVÅ 1

NE Nationalencyklopedin AB Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2025

Författare: Rikard Ask, David Olausson, Låtta Skogh och Bengt Svensson Läromedelsutvecklare: Jesper Sörensson

Redaktör: Låtta Skogh

Bildredaktör: Martina Eriksson

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk redaktör: Arvid Gruvö Wärle

Layout: Arvid Gruvö Wärle, Jens Klaive och Albina Sjöberg

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

Tryckt hos GPS Group i Bosnien-Hercegovina Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-89915-31-2

förord

Välkommen till Nationalencyklopedins naturkunskap för gymnasiet nivå 1 Läromedlet är omarbetat och uppdaterat i grunden enligt Gy25.

För att du på bästa sätt ska kunna ta till dig innehållet presenteras och förklaras centrala begrepp i början av varje avsnitt. Varje avsnitt avslutas med sammanfattning, instuderingsfrågor och övningar som hjälper dig att förstå och använda dina kunskaper i praktiken. Många av övningarna bygger på diskussioner, där du får chansen att utbyta tankar med dina klasskamrater och utveckla din förmåga att argumentera. En del övningar går ut på att söka, tolka, värdera och använda information.

I NE:s digitala läromedel kompletteras innehållet i boken med bland annat filmer, extramaterial och ytterligare övningar.

Med den här boken får du inte bara faktakunskaper – du får verktyg för att kunna resonera och ta ställning kring komplexa frågor. Vår förhoppning är att väcka din nyfikenhet och ge dig en förståelse för hur naturvetenskap påverkar både din vardag och samhället.

Redaktionen, NE

1.1

KAPITEL 1:

innehåll

2.1

2.2

KAPITEL

KAPITEL 6:

6.1

6.2 Biologisk mångfald

6.3 Kretslopp och näringskedjor

6.4 Naturens resurser och gränser

KAPITEL 7:

7.1 Proteiner och ärftliga egenskaper

7.2 DNA, celldelning och förökning

7.3 Mutationer, variation och sjukdomar

7.4 Tillämpad genetik inom matproduktion

7.5 Tillämpad genetik inom medicin

Fördjupningar

KAPITEL 1:

Naturens vetenskap

En föreställning om universum från medeltiden. På bilden är jorden platt, solen rör sig runt jordenoch himlen bildar ett statiskt valv där stjärnor och månen är fästa. Personen på bilden illustrerar människans strävan efter att veta vad som finns bortom det vi vet – det finns en annan verklighet bortom det vi tror oss veta.

AVSNITT 1: N AT urVETENSKAPENS b ET yd ELSE

Inom naturvetenskapen undersöker man hur världen fungerar för att få ny kunskap om allt från stort

till smått:

rymden, jorden,

kroppen, växter, djur, svampar, bakterier, virus, molekyler och atomer. Naturvetenskapen

har lett till uppfinningar som mediciner, motorer och mobiler och bidragit till att vi kan förstå och hantera stora utmaningar som pandemier, klimatförändringar och energikriser.

ORD OCH BEGREPP

Klimatförändring är förändringar i klimatet, alltså det som sker med vädret under många års tid.

Naturvetenskap är ett gemensamt namn på de vetenskaper som studerar naturen (fysik, kemi, biologi och geovetenskap).

Vetenskap är kunskap som har inhämtats med den vetenskapliga metoden.

Vetenskapliga metoden är ett sätt att utföra naturvetenskaplig forskning och säkerställa att slutsatserna är korrekta.

Mat är naturvetenskap. Såväl kunskap om hur vi producerar mat och kunskap om hur vi kan få maten att hålla längre som kunskap om vad vi behöver äta för att må bra är naturvetenskap.

Naturvetenskap i vardagen

Naturvetenskapen finns överallt, även om du kanske inte märker det eller tänker på det. Tack vare den vet vi mycket om hur kroppen fungerar, varför motion och träning är bra och varför vissa livsmedel är nyttigare än andra. Naturvetenskap förklarar också fenomen som regn, varför det är varmt i solen, svalare i skuggan och varför en lampa kan lysa. Kunskap inom naturvetenskap ligger till grund för

många produkter och tjänster som vi använder i vardagen och är beroende av.

HÄLSA OCH SJUKVÅRD

Naturvetenskap ligger till grund för vår kunskap om människokroppen och hälsan. Till exempel att mat ger oss energi och att vi behöver en balanserad

kost för att må bra. Mat som frukt, grönsaker och fullkorn är bra för kroppen eftersom den ger oss de vitaminer och mineraler vi behöver. Vi vet också varför motion och träning gör kroppen starkare, förbättrar humöret och minskar risken för sjukdomar.

Tack vare naturvetenskaplig forskning har vi vaccin som skyddar mot sjukdomar orsakade av både virus och bakterier samt antibiotika som botar bakteriesjukdomar. Även läkemedel och metoder för att bota kroniska sjukdomar som cancer, stroke och hjärtinfarkt har utvecklats och fortsätter att utvecklas mer och mer.

PRYLAR OCH MAT

När du använder en mobil, tänder en lampa eller lagar mat använder du saker som har uppfunnits eller forskats fram med hjälp av kunskap i naturvetenskap. I produkter som rengöringsmedel, smink och mat finns olika kemiska ämnen med

egenskaper som gör att produkten fungerar på ett visst sätt, till exempel löser upp fläckar, glittrar eller håller maten fräsch längre.

Det är tack vare naturvetenskaplig forskning som vi vet vad ämnena gör och om de är säkra att använda. Du kan själv använda dina kunskaper om naturvetenskap när du läser produkters innehållsförteckningar och väljer att köpa sådant som är bättre för både dig och miljön.

KRITISKT TÄNKANDE OCH SMARTA BESLUT

I dagens samhälle finns det mycket information, men allt är inte sant. Kunskap och vetenskap hjälper dig att tänka kritiskt och avgöra vad som är trovärdigt. Forskare inom naturvetenskap har ett systematiskt arbetssätt för att undersöka något. Denna vetenskapliga metod är ett viktigt verktyg för att undersöka verkligheten genom att ställa frågor, testa idéer och dra slutsatser baserade på resultaten av undersökningar.

Pseudovetenskap är falsk vetenskap. Du ser kanske ibland reklam för kosttillskott som verkar vetenskaplig och lovar fantastiska resultat. Genom att tänka kritiskt och läsa på kan du inse att många av dessa påståenden inte har vetenskapligt stöd.

Pseudovetenskap kan ibland vara farlig. Ett exempel är antivaccinationsrörelsen som sprider falsk information som gör att människor tvekar att vaccinera sig. Att känna till vetenskapens grunder gör det lättare att fatta smarta beslut som skyddar både oss själva och andra.

Falska rykten och konspirationsteorier om vaccin sprids bland annat på nätet. Ryktena beror dels på att en del personer tjänar pengar på att sprida dem, dels på att en del personer är mycket misstänksamma och lätt tror att myndigheterna vill skada dem.

Vindkraftverk är ett sätt att producera el utan att använda fossila bränslen.

Naturvetenskap i samhället

Samhället utvecklas med hjälp av naturvetenskap. Mycket av det vi förväntar oss ska finnas och fungera är resultatet av forskning, exempelvis internet, elbilar och avancerad sjukvård . Tack vare naturvetenskapen kan vi förstå och hantera stora utmaningar som pandemier, klimatförändringar och brist på rent vatten. Medicinsk forskning har gjort det möjligt att upptäcka och behandla sjukdomar effektivare än någonsin. Under covid­19­pandemin kunde forskare utveckla vaccin mycket snabbt vilket räddade

många människors liv. Forskning kring energi har lett till mer effektivt användande av förnybara energikällor som vindkraft och solenergi, vilket är bättre för miljön än att förbränna fossila bränslen som olja, kol och gas.

KLIMAT OCH MILJÖ

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Det var naturvetenskapen som lade grunden för industrialiseringen och att använd-

ningen av fossila bränslen ökade drastiskt under 1900­talet. Det har orsakat enorma miljöproblem och global uppvärmning, men nu hjälper naturvetenskapen oss att förstå och hantera problemet. Vi vet att utsläpp av växthusgaser som koldioxid och metan gör att jorden blir varmare. Detta leder till smältande isar, höjda havsnivåer och större risk för extremväder. För att minska utsläpp av växthusgaser behöver vi sluta utvinna energi genom att förbränna fossila bränslen. I stället behöver vi bli bättre på att utvinna energi ur förnybara energikällor som solljus, vind och vatten.

En annan stor utmaning är att jordens ekosystem krymper och att antalet arter minskar, framför allt på grund av att människor breder ut sig och använder mer och mer mark för olika ändamål. Människans liv är beroende av den levande naturen. Naturvetenskapen hjälper oss genom att mäta och förstå utvecklingen samt att föreslå hur naturområden och arter kan skyddas och återskapas.

Ytterligare en stor utmaning handlar om att få jordens resurser att räcka till allt som alla människor behöver och vill ha. De flesta resurser är begränsade och det finns gränser för vad jordens ekosystem klarar. I dag är resursförbrukningen fyra gånger högre än vad som är hållbart. Naturvetenskapen hjälper till att utveckla metoder för cirkulär ekonomi, alltså att återanvända material i stället för att slänga dem. Genom bättre avfallshantering och återvinning kan vi minska mängden avfall och använda naturens resurser på ett smartare sätt.

POLITIK OCH LAGAR

Kunskap om naturvetenskap påverkar lagar och regler som syftar till att skydda miljön och människors hälsa.

Ett exempel är globala avtal om miljöarbete där länder i hela världen förhandlar fram beslut i olika frågor som sedan genomförs av ländernas regeringar. Parisavtalet som trädde i kraft 2016

handlar om att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa klimatförändringarna. Det globala havsavtalet som antogs 2023 handlar om att skydda den biologiska mångfalden i världshaven.

Ett annat exempel är lagar och regler kring kemiska ämnen som är giftiga för människor och naturen. Det handlar om vilka ämnen som ska förbjudas och regler för hur tillåtna ämnen ska hanteras. EU beslutar om sådana lagar. Exempel på framgångsrika mellanstatliga avtal är freonförbudet och åtgärder för att minska surt regn.

Ibland krockar naturvetenskapen med politik och ekonomi. Exempel är kärnkraft, vindkraft, genmodifierade grödor, rovdjur i naturen samt fiske och skogsbruk. Allt detta är frågor som regelbundet skapar debatt. För att kunna delta i diskussionerna är det viktigt att ha kunskap.

Naturvetenskap i arbetslivet

Tillämpad vetenskap innebär att vetenskapligt verifierad kunskap används för att skapa produkter, utveckla metoder eller på andra sätt lösa konkreta problem. Naturvetenskaplig kunskap används inom många yrken och branscher.

Fysik tillämpas bland annat inom tekniken. Ingenjörer arbetar med att skapa bättre energilösningar, som solpaneler och vindkraftverk. Andra utvecklar robotar och rymdteknik. Metoder och produkter som bygger på kunskap i fysik används inom bland annat transportsektorn, byggbranschen, elektronikbranschen och energibranschen.

Kemi tillämpas bland annat när man utvecklar och tillverkar läkemedel och nya material. Produkter och metoder som bygger på kunskap i kemi används

inom bland annat livsmedelsbranschen, skönhetsbranschen, sjukvården och jordbruket.

Biologi tillämpas bland annat inom medicinen och gentekniken samt när man föder upp eller odlar djur, växter, svampar och bakterier. Metoder och produkter som bygger på kunskap i biologi används inom bland annat hälso- och sjukvården, kriminaltekniken, trädgårdsskötseln, jordbruket, skogsbruket, fisket samt bageri­ och bryggeribranschen.

I framtiden kommer färdigheter som problemlösning, kritiskt tänkande och kunskaper om AI (artificiell intelligens) att bli allt viktigare. Det kommer att finnas ett stort behov av forskare och ingenjörer som kan bidra till en hållbar utveckling.

SAMMANFATTNING

* Naturvetenskap förklarar hur världen fungerar och har lett till viktiga uppfinningar som datorer och mobiler.

* Vetenskap hjälper oss att tänka kritiskt och fatta informerade beslut genom att använda en vetenskaplig metod.

* Samhället utvecklas genom naturvetenskap, vilket möjliggör framsteg och tekniska lösningar inom sjukvård, energi och teknik.

* Vetenskap hjälper oss att förstå och hantera klimatförändringar och miljöproblem samt främja hållbar energi och cirkulär ekonomi.

* Kunskap om naturvetenskap påverkar politiska beslut och lagar.

* Naturvetenskap används inom många yrken, till exempel läkare, sjuksköterska, ingenjör, bonde och kriminaltekniker.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. På vilka sätt påverkar naturvetenskapen vår vardag?

2. Hur hjälper naturvetenskap oss i arbetet med att lösa utmaningar inom klimat och miljö?

3. Hur kan vi använda naturvetenskaplig kunskap för att fatta bättre beslut om produkter vi köper?

4. Hur kan naturvetenskapen hjälpa oss att avgöra om information är trovärdig?

5. Ge några exempel på hur naturvetenskap har påverkat samhällets utveckling?

6. Hur har vetenskapliga framsteg hjälpt oss att hantera globala utmaningar som pandemier?

7. Ge några exempel på hur naturvetenskap påverkar politiska beslut och lagar?

8. På vilka sätt kan vetenskaplig kunskap och politiska intressen krocka?

9. Hur används naturvetenskap inom olika yrken?

10. Vilka vetenskapliga kunskaper kommer att vara viktiga för framtidens arbetsmarknad?

ÖVNINGAR

Naturvetenskapen omkring oss

Naturvetenskap finns överallt omkring oss – i den teknik vi använder, i medicinen vi förlitar oss på och i förståelsen av vår värld.

Diskutera och reflektera i grupp.

1. Vilka känslor har du kring naturvetenskap som fenomen? Några exempel skulle kunna vara: svårt, hotfullt, spännande, nördigt eller konstigt. Varför tror du att du känner som du gör?

2. Vilka saker i din vardag bygger på naturvetenskap? Tänk på allt från teknik och medicin till mat och kläder.

3. Hur har naturvetenskap hjälpt människan genom historien? På vilka sätt kan naturvetenskap vara en risk eller ett hot?

4. Naturvetenskap har lett till många stora förändringar för mänskligheten. Ett exempel är förändringen som kom med internet. Privatpersoner började kunna använda internet på 1990-talet. Hur tror du det var att vara ung innan internet fanns?

5. Hur tror du att världen förändrades med internet?

6. Hur tror du världen kommer att förändras med en alltmer kraftfull AI (artificiell intelligens)?

Kritiskt tänkande

Det finns mycket information i samhället, men inte all information är korrekt. Att kunna tänka kritiskt är en viktig del av naturvetenskapen och hjälper oss att fatta välgrundade beslut.

Fundera och diskutera i grupp.

1. Vad innebär det att vara kritisk till information. Hur kan vi använda naturvetenskap för att avgöra vad som är sant?

2. Hur skulle du kunna använda kritiskt tänkande när du ser reklam för olika produkter som utlovar hälsosamma effekter?

AVSNITT 2: V ETENSKAPLI g T och oVETENSKAPLI g T

Vetenskap är kunskap som har samlats in genom forskning.

Naturvetenskaper, till exempel biologi, kemi och fysik, handlar om naturen.

Samhällsvetenskaper, till exempel statsvetenskap och sociologi, handlar om människor och samhällen. Humanistiska vetenskaper, till exempel filosofi och historia, handlar om människan och kulturen.

ORD OCH BEGREPP

Forskning är när man med systematiska metoder skapar ny kunskap.

Naturvetenskap är ett gemensamt namn för de vetenskaper som studerar naturen (fysik, kemi, biologi och geovetenskap).

Pseudovetenskap är osanna eller overifierade påståenden som inte styrks av den vetenskapliga metoden.

Vetenskap är kunskap som har inhämtats med den vetenskapliga metoden.

Vad är forskning?

Att forska eller bedriva vetenskap är att på ett systematiskt sätt skapa mer vetande. Att forska är att undra och ställa frågor och sedan försöka besvara dem med hjälp av observationer, experiment och beräkningar.

Varje observation, experiment och beräkning ger ett resultat. Ett resultat ses ofta som objektivt men beror på hur man har planerat och utfört observationen, experimentet eller beräkningen. Olika felkällor kan göra att ett resultat är osäkert. Mätmetoden kan ha varit fel eller förståelsen av problemet kan ha varit bristfällig.

Forskaren samlar ihop sina resultat och drar en slutsats. Slutsatsen är det svar på forskarens fråga som stämmer bäst överens med alla resultat hen har just nu. Efter hand som forskare ställer nya frågor och gör nya observationer, experiment och beräkningar får man fler resultat. Då utvecklas slutsatserna.

Det vi vet om världen är alltså inte hundraprocentiga fakta, utan slutsatser som är baserade på den kunskap vi har just nu. Därför förändras och utvecklas det vi vet och vad vi anser vara ”sant”. En del av det du får lära dig i skolan just nu är inte detsamma som dina föräldrar eller morföräldrar fick lära sig när de gick i skolan.

Målet med forskning Ibland är målet med forskning inte att skapa mer kunskap utan att lösa ett problem. Detta kallas tillämpad forskning. Exempel på tillämpad forskning är att utveckla nya läkemedel mot malaria, mer effektiva sätt att utnyttja solenergi eller självrengörande material för sportkläder.

Med hjälp en bild som ser vetenskaplig ut kan en text eller en annons verka mer vetenskaplig än den är.

Före internet fick forskare som undrade vilka slutsatser som var de senaste inom ett visst forskningsområde gå till ett vetenskapligt bibliotek och leta efter relevanta vetenskapliga artiklar i tryckta tidskrifter.

Forskningsresultat

När en forskare har fått sina resultat och dragit sin slutsats så skriver hen en artikel. Artikeln är som en avancerad labbrapport. Den beskriver frågeställningen, experimenten, resultaten och slutsatsen.

Den gör också en jämförelse med tidigare kunskap och beskriver vad som är nytt och vad som behöver undersökas vidare. Forskaren skickar sin artikel till en vetenskaplig tidskrift och hoppas att tidskriften vill publicera artikeln.

Innan tidskriften publicerar artikeln skickas den till två eller tre andra forskare. Forskarna läser artikeln noga och skriver kommentarer om den till tidskriften. Det kan vara att de tycker att artikeln är bra men att något behöver ändras innan den publiceras. Det kan också vara att de tycker att

artikeln är dålig eller att den inte passar för just den tidskriften.

Det finns tusentals vetenskapliga tidskrifter. En del är mycket specialiserade och innehåller bara artiklar om detaljer inom ett smalt ämnesområde. Andra tidskrifter är breda och innehåller artiklar om forskning inom många ämnesområden. Det är generellt sett svårare att få sin artikel publicerad i en bred tidskrift. Exempel på sådana tidskrifter är Science och Nature.

Vetenskapliga artiklar behövs för att forskare och andra ska kunna veta vilka experiment som redan är gjorda, vem som var först med att ta reda på något och vilka som är de senaste slutsatserna inom ett visst ämnesområde.

Vetenskapliga och ovetenskapliga påståenden

Ett vetenskapligt påstående stämmer överens med aktuella vetenskapliga resultat och slutsatser. För att ta reda på vilka vetenskapliga slutsatser som är aktuella behöver man läsa vetenskapliga artiklar och tidskrifter.

Att läsa vetenskapliga artiklar är svårt och kräver mycket träning. Det tar också mycket tid att hitta de viktigaste artiklarna inom olika ämnesområden. Dessutom finns speciella tidskrifter som utger sig för att vara vetenskapliga, men som specialiserar sig på att publicera artiklar med pseudovetenskapligt innehåll. Det förekommer också att artiklar inte bygger på någon forskning alls utan är helt genererade av AI (artificiell intelligens).

Ovetenskap kallas idéer, metoder eller påståenden som inte är vetenskap. De kan inte testas,

bekräftas eller motbevisas genom den vetenskapliga metoden. Det kan också vara rena lögner, som har testats och motbevisats.

För att rapportera och popularisera nya vetenskapliga rön och hjälpa allmänheten att skilja mellan vetenskap och ovetenskap finns det vetenskapsjournalister. De läser vetenskapliga artiklar, intervjuar forskare och sammanfattar fakta på ett sätt som är begripligt för allmänheten.

På sociala medier finns det många klipp med påståenden som hänvisar till forskningsresultat. En del av påståendena är vetenskapliga och stämmer med aktuella vetenskapliga resultat, men många är ovetenskapliga. Forskningen de hänvisar till kan vara gammal, eller gälla andra sammanhang.

”Jorden är platt” är ett ovetenskapligt påstående.

Det finns många bevis för att den är rund.

Vad är pseudovetenskap?

Det finns många påståenden som inte bygger på vetenskap, till exempel övernaturliga saker och skrock. De flesta som tror lite på spöken, magiska kristaller eller ritualer som ger tur vet ändå innerst inne att det är på låtsas. Men vissa ovetenskapliga påståenden beskrivs så att de ger sken av att bygga på vetenskap, även om de inte gör det. Sådana teorier och påståenden kallas för pseudovetenskap.

Förespråkare för pseudovetenskapliga påståenden vill ofta inte att det ska göras experiment som testar om påståendet stämmer eller inte. Pseudovetenskapliga påståenden kan därför formuleras på ett sätt som gör dem omöjliga att testa. Ibland utför forskare ändå experiment och får resultat som visar att påståendet inte stämmer, men förespråkarna fortsätter ändå att tro på det.

Det finns ofta starka skäl till att en person tror

på ett pseudovetenskapligt påstående. Det kan vara att hen tjänar pengar på det, till exempel genom att sälja en produkt, hålla föredrag eller genom att vara en influencer. Det kan också vara att hen verkligen vill att något ska vara sant, till exempel att en svår sjukdom ska kunna botas med hjälp av ett pseudovetenskapligt preparat. Ibland handlar det om att man tillhör en grupp som tror likadant, vilket gör det svårt att ifrågasätta.

Exempel på pseudovetenskap är astrologi, homeopati och intelligent design. Reklam för skönhetsprodukter, alternativmedicin, hälsokost och kosttillskott försöker också ofta få produkterna att verka mer vetenskapliga än de är.

Påståenden som bygger på religiös tro räknas inte som pseudovetenskap, förutom när de utges att vara vetenskapliga.

En bild som ser vetenskaplig ut kan få en annons för hudvård att verka mer vetenskaplig än den är.

ASTROLOGI

Astrologi är en lära som hävdar att människors personlighet och öde bestäms av var på himlen solen, månen och planeterna befinner sig när man föds. Den grafiska bilden av himlakropparnas positioner och uttolkningen av den kallas horoskop. Grunden för den västerländska astrologin sammanställdes cirka 150 e.Kr. av astronomen Ptolemaios i Alexandria.

Fram till 1600­talet var astrologin en del av vetenskapen astronomi, men när planeternas rörelse runt solen kunde beräknas och förklaras förlorade astronomerna intresset för astrologin. Sedan dess har man även upptäckt fler planeter (Uranus och Neptunus) som gör att de ursprungliga reglerna för hur horoskop ska tolkas inte längre fungerar.

Trots att vetenskapen har utvecklats och det numera finns hur många bevis som helst för att solen, månen och planeterna inte påverkar våra personligheter eller öden tror många människor fortfarande på astrologi och horoskop. De komplicerade beräkningar som används för att framställa ett horoskop gör att det verkar vetenskapligt och riktigt.

Fiskarna

Väduren

Inom astrologin är de tolv stjärntecknen viktiga. Vilket stjärntecken en person är född i anses bestämma hurdan personen är och vad som ska hända henne eller honom vid en viss tid.

Det vetenskapliga sättet att studera människors personlighet beskrivs inom psykologin. Psykologi är ett forskningsområde där man på ett systematiskt sätt studerar, beskriver och förklarar hur och varför människor känner, tänker och handlar som de gör. Inom psykologin tror man inte att människors personligheter och öden påverkas av var himlakropparna befinner sig utan av vårt biologiska arv (vår arvsmassa, det vill säga generna i vårt DNA) och av vår miljö (allt vi upplever och är med om).

HOMEOPATI

Homeopati är en typ av alternativmedicin som grundades i Tyskland 1810. Idén är att ”liknande botar liknande”. Homeopatiska medel är extremt utspädda lösningar av ämnen som orsakar samma typ av symtom som patienten redan har. I samband med att ämnet späds ut skakas det också på ett speciellt sätt för att dess krafter ska frigöras. När utspädningen är färdig består medlet av rent vatten, som enligt förespråkarna för homeopati ”minns” ämnet som det var blandat med. Homeopati framställs som en vetenskap och medlen påstås kunna bota olika sjukdomar. Det finns inga vetenskapliga bevis för att homeopati fungerar.

Flaskor med homeopatiska medel.

INTELLIGENT DESIGN

Intelligent design är en idé som är inriktad på att inte acceptera den vetenskapliga teori som säger att livet på jorden har utvecklats genom naturligt urval och evolution. Uttrycket intelligent design användes första gången 1989, alltså 130 år efter att Darwin publicerade sin bok Om arternas uppkomst.

Förespråkare för intelligent design accepterar vissa delar av evolutionsteorin men hävdar samtidigt att de levande organismerna är för avancerade och komplexa för att kunna ha uppstått genom naturligt urval. I stället anser de att livets utveckling måste ha fått hjälp av en designer (till exempel en gud) som tänkt ut smarta lösningar på olika problem. Men all modern biologi hänger ihop med evolution genom naturligt urval, och evolutionsteorin har starkt stöd från bland annat paleontologi, genetik och molekylärbiologi.

SAMMANFATTNING

* Vetenskap är kunskap som har samlats in genom forskning.

* Naturvetenskap är vetenskap som handlar om naturen.

* Forskning är att på ett systematiskt sätt skapa mer kunskap.

* Det vi vet om världen är slutsatser som är baserade på de resultat vi har just nu.

* Det du får lära dig i skolan just nu är inte detsamma som dina föräldrar eller

morföräldrar fick lära sig när de gick i skolan.

* Ett vetenskapligt påstående stämmer överens med aktuella vetenskapliga resultat och slutsatser.

* Pseudovetenskap är ovetenskapliga påståenden som beskrivs så att de verkar bygga på vetenskap, även om de inte gör det.

* Forskare beskriver sina resultat i vetenskapliga artiklar som publiceras i vetenskapliga tidskrifter.

* Det är svårt att veta om ett påstående stämmer med aktuella forskningsresultat eller inte.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Hur definieras vetenskap och forskning?

2. Vilken roll spelar vetenskapliga artiklar inom forskningsvärlden?

3. Hur förändras vetenskapliga slutsatser över tid?

4. Vad kännetecknar ett vetenskapligt påstående?

5. Varför kan det vara svårt för allmänheten att avgöra om ett forskningsresultat är aktuellt och relevant?

6. Vilka risker finns det med att vetenskapliga resultat påverkas av felkällor?

7. Vad är skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap?

8. Hur kan bilder användas för att ge en falsk vetenskaplig trovärdighet?

9. Vilka metoder använder pseudovetenskapliga förespråkare för att framstå som vetenskapliga?

10. Varför fortsätter en del att tro på pseudovetenskapliga idéer trots vetenskapliga bevis emot dem?

ÖVNINGAR

Vetenskap eller pseudovetenskap? Vad betyder begreppen i tabellen? Är det alltid så att det som står i den högra spalten i tabellen är pseudovetenskap? Diskutera i grupp.

Vetenskap eller pseudovetenskap?

astronomi astrologi kemi alkemi medicin healing massage zonterapi

psykologi parapsykologi läkemedel homeopatiska medel

SETI flygande tefat

UFO

Bilden till höger sägs föreställa ett flygande tefat och togs 1952 i New Jersey, USA. Man vet väldigt lite om bilden.

1. Hur skulle man kunna ta reda på om det är en äkta bild eller en förfalskning?

2. Tycker du att studiet av flygande tefat är vetenskap eller pseudovetenskap? Diskutera i grupp.

Deep fake

1. Ta reda på vad som menas med ”deep fake”?

2. Hur kommer deep fake påverka vår möjlighet att lita på bilder och videor? Diskutera i grupp.

Skapa din egen pseudovetenskap

Det kan vara svårt att skilja på vetenskap och pseudovetenskap. Hur ska man till exempel kunna veta att homeopati är en pseudovetenskap när det finns så många som påstår att homeopati fungerar?

Några typiska tecken på pseudovetenskap är:

Auktoritetstro. Vissa personer tillmäts så stor förmåga att avgöra vad som är sant och falskt att andra bara har att rätta sig efter deras bedömningar. Vetenskap hänvisar bara till verkligheten.

Experiment som inte kan upprepas. Man förlitar sig på experiment som utförts någon enstaka gång men som inte gått att upprepa med samma resultat.

Handplockade exempel. Man använder handplockade exempel när ett slumpmässigt urval vore möjligt. ”Anna-Stina, 71, blev fri från sina ryggbesvär när hon tog nya undermedlet” är ett typiskt sådant påstående. Vetenskap gör i stället stora studier och drar en slutsats utifrån det.

Ovilja till prövning. Man försöker inte pröva teorin mot verkligheten, trots att detta vore möjligt.

Likgiltighet inför motsägande fakta. Man hävdar att teorin är helt riktig trots att det finns iakttagelser eller experiment som den inte stämmer med.

Inbyggda undanflykter. Man begär att teorin prövas på sådana villkor att den bara kan bekräftas, aldrig motsägas, vilket resultatet än blir.

Du ska nu lära dig att känna igen pseudovetenskap genom att själv hitta på en produkt som ska marknadsföras med hjälp av pseudovetenskapliga påståenden.

Din pseudovetenskap ska leda fram till något som går att sälja – till exempel en bok, en kurs, ett undergörande medel eller en makalös manick.

Din nyuppfunna pseudovetenskap ska du sedan presentera för klassen. Övertyga dina klasskompisar om att köpa din produkt.

1. Försök att hitta ett problem som du skulle vilja lösa. Det kan till exempel vara en rynkfri hy, ett ”sexpack” på magen, bättre hälsa, bättre sexliv, bot för cancer eller tillgång till obegränsad energi. Ju större och svårare problem, desto bättre!

2. Skriv ner följande punkter:

a. ditt problem

b. din lösning

c. dina försäljningsargument.

3. Redovisa med en snygg datorpresentation som ”säljer” din produkt. Det är viktigare att du har fina bilder än mycket text i presentationen. Ha i stället ett säljande manus som du följer när du presenterar din produkt. Din presentation ska ta 2–5 minuter.

Några tips:

Tänk på att ladda din presentation med många ”vetenskapliga” ord. Du behöver inte veta vad ”kvantenergier” eller ”chromaterapi” är för att ändå använda dem. Om någon anklagar dig för att inte veta vad de betyder så kan du alltid hävda att de kan betyda olika saker för olika personer.

Ha en kändis till att stödja dina påståenden. Folk litar mer på en känd skådespelare eller fotbollsspelare än hundratals vetenskapliga rapporter.

Smyg in så många ”vessleord” du kan. Det är ord som låter viktiga men som gör att du faktiskt inte påstår något alls. Till exempel ”medlet kan hjälpa ditt barn att lära sig matematik fortare”, ”många har känt sig bättre av medlet” eller ”forskare tror att energiflödet längs kroppens meridiankanaler kan förbättras av att EFX energitejp sätts vid energicentra eller chakra”.

Ljug! Hänvisa till vetenskapliga rapporter som inte finns eller som är publicerade i oseriösa tidskrifter. Det gör inget om du säger emot dig själv.

Du kan också hänvisa till uråldrig tradition, ayurveda, traditionell kinesisk medicin eller det försvunna Atlantis. Hävda att det är ”glömd” kunskap, att ”modern vetenskap” motarbetar dig eller att läkemedelsindustrin vill tysta ner din upptäckt. Välj en valfri konspirationsteori!

Kristallterapi är ett slags pseudovetenskap som går ut på att varje stens ”unika vibrationsegenskaper” kan påverka människors "energifält".

AVSNITT 3: dEN VETENSKAPLI g A m ETod EN Naturvetenskaplig kunskap bygger på forskning om naturen. Genom att forskare undersöker verkligheten växer det mänskliga vetandet. Vi lär oss mer och mer om världen vi lever i. Forskares arbetssätt kallas den vetenskapliga metoden och är ett systematiskt sätt att undersöka. Exakt hur undersökningen går till varierar beroende på vad som ska undersökas.

ORD OCH BEGREPP

Data är fakta som kan tolkas och användas av människor eller datorer.

Experiment är en undersökning där man påverkar något och ser vad som händer.

Felkälla är något som gör resultaten i en undersökning osäkra.

Hypotes är ett antagande som en forskare gör om hur något fungerar och som sedan testas på olika sätt.

Observation är en noggrann och uppmärksam iakttagelse, ofta med hjälp av en mätmetod.

Resultat är den slutliga produkten i en arbetsprocess.

Simulering är en modell som används för att förklara eller undersöka hur verkligheten fungerar.

Slutsats är en sammanvägning av ett antal resultat.

Frågeställning och hypotes

Bakom all forskning finns ett intresse eller en idé. Det kan vara att forskaren undrar något som det saknas kunskap kring eller att hen vill hitta en lösning på ett problem.

Forskaren läser vetenskapliga artiklar och böcker för att ta reda på vad tidigare forskning i ämnet har visat. Vad vet vi redan? Vilka metoder har andra forskare använt?

Forskaren bestämmer vad hen vill undersöka och

formulerar en frågeställning. Frågeställningen består ofta av dels en övergripande fråga, dels en eller flera smala och konkreta undersökningsbara frågor. Forskaren formulerar även en hypotes. Hypotesen är ett antagande eller en gissning som forskaren vill testa. En hypotes ska gå att undersöka på ett vetenskapligt sätt. Det ska alltså gå att ta reda på om hypotesen stämmer eller inte med hjälp av observationer, experiment eller simuleringar.

Genom att studera växters egenskaper kan forskare dels skapa mer kunskap, dels utveckla bättre metoder för att odla livsmedel och andra grödor.

Att studera valar är svårt. Det går inte att göra experiment ute i havet, och även att observera dem är besvärligt. En del forskare fäster sändare på valar för att kunna studera hur de rör sig, men det är svårt att få sändaren att fastna på valen.

Experiment, observationer och simuleringar

När forskaren har formulerat sin frågeställning och sin hypotes är det dags att tänka ut vilka experiment, observationer och/eller simuleringar som kan användas för att ta reda på om hypotesen stämmer eller inte. Att kunna tänka ut exakt vilka metoder som kan användas för att svara på en viss fråga är viktigt för att bli en bra forskare.

Experiment

Ett experiment är att påverka något och se vad som

händer. För att det ska gå att dra säkra slutsatser från ett experiment måste det göras på rätt sätt. Ofta jämför man två saker som man behandlar olika. Det kan vara att man vill undersöka om ett nytt läkemedel är bättre än ett gammalt. Då ger man en grupp människor (experimentgruppen) det nya läkemedlet och en annan grupp (kontrollgruppen) det gamla läkemedlet. Sedan undersöker man hur personerna i de olika grupperna mår.

Det är viktigt att bara ändra en sak i taget. Om gruppen som får det nya läkemedlet även får träffa en sjukgymnast och en dietist varje vecka så blir

det omöjligt att veta varför experimentgruppen och kontrollgruppen skiljer sig åt.

Det är också viktigt att de två grupperna är så lika som möjligt när experimentet börjar. Det går inte att jämföra 112 unga, vältränade icke­rökare som fått det nya läkemedlet i fyra veckor med 15 äldre, överviktiga rökare som fått det gamla läkemedlet i två veckor.

IBLAND GÅR DET INTE ATT GÖRA EXPERIMENT

Ibland kan man inte påverka det man vill undersöka. Det kan vara för att det är för svårt, för dyrt eller tar för lång tid. Anledningen till att forskare plötsligt lyckas ta reda på något som de tidigare inte vetat beror ofta på att det har skett en teknisk utveckling som gjort att utrustning och metoder har blivit bättre, snabbare och/eller billigare.

Det kan också vara så att man inte får göra experiment. Det finns många regler för vilka experiment som får och inte får utföras. Det kan vara för farligt eller för oetiskt. Det finns till exempel stränga regler för experiment med djur, som möss, råttor och grisar. I EU är det förbjudet att undersöka om en ny sorts smink kan vara skadligt genom att testa sminket på djur. Särskilt stränga regler finns för experiment med människor.

Observationer

Att göra experiment med exempelvis planeter, vilda djur i naturen eller klimatet är oftast omöjligt av flera anledningar. Sådana saker får man i stället studera genom att göra observationer.

När man observerar iakttar man något noggrant och uppmärksamt. Oftast mäter och räknar man olika saker. För att resultaten från olika observationer ska gå att jämföra är det viktigt att mäta och räkna på samma sätt varje gång.

Man kan också fotografera och filma. Sedan försöker man så tydligt som möjligt beskriva vad man sett.

Simuleringar

Ibland kan man göra en simulering med hjälp av ett datorprogram. En simulering är en modell som används för att undersöka eller förklara hur verkligheten fungerar. Programmet innehåller information om hur det man undersöker påverkas av olika saker. Man kan använda programmet till att undersöka vad som händer om man ändrar en sak i taget. Man kan använda simuleringar till exempel när man vill undersöka saker som evolution, klimatförändringar och populationsutvecklingar.

Vi kan observera att isarna smälter, men för att kunna studera klimatförändringarna på ett mer övergripande sätt behövs simuleringar.

Data och resultat

I en naturvetenskaplig undersökning består resultatet ganska ofta av siffror. Tänk dig att en forskare har frågeställningen ”hur snabbt växer gräs?”.

Forskaren skulle kanske odla gräs i en kruka och mäta hur högt gräset är varje dag i en vecka. Gräsets höjd de olika dagarna är forskarens mätvärden. Ett annat ord för mätvärden är data.

För att få veta svaret på frågan om hur snabbt gräs växer måste forskaren göra beräkningar. Hur mycket gräset växer varje dag beräknas genom att ta varje dags mätvärde minus mätvärdet för dagen innan. Sedan kan forskaren räkna ut medelvärdet

för tillväxt per dag. Den genomsnittliga tillväxthastigheten i millimeter per dag är forskarens resultat.

Forskaren kan också räkna ut hur stor skillnad det var mellan hur mycket gräset växte de olika dagarna. Skillnaden kallas spridning och är ett mått på hur säkert resultatet är. Om det är mycket stor skillnad mellan hur snabbt gräset växer de olika dagarna så är det osäkert om forskarens medelvärde verkligen visar hur snabbt gräs växer i genomsnitt. Då behövs fler mätvärden, alltså mer data, för att resultatet ska bli säkert.

Genom att mäta hur högt gräset är varje dag kan vi räkna ut hur snabbt det växer och hur mycket tillväxthastigheten skiljer sig mellan olika dagar.

Felkällor

Felkällor är faktorer som gör mätvärden och resultat osäkra. Det kan vara att mätinstrumenten inte är tillräckligt noggranna eller att proverna som analyseras inte är tillräckligt rena. Det kan också vara problem med själva metoden, till exempel att mätningar inte utförs på samma sätt varje gång.

Blinda undersökningar

När ett resultat ska avläsas måste forskaren ofta göra en bedömning. I en jämförelse mellan en ny och en gammal pollenallergimedicin ska man kanske avgöra om personerna blivit mer eller mindre täppta i näsan och om de blivit mer eller mindre trötta. Om forskaren vet vilket resultat hen förväntar sig kan bedömningen påverkas av det.

För att undvika att ett resultat påverkas av människors förväntningar utför forskare ofta blinda undersökningar. Det innebär att forskaren inte vet vilket prov som är vilket just när hen gör själva mätningen eller bedömningen.

Undersökningen med pollenallergimedicin kan till och med göras dubbelblind . Det innebär att varken försökspersonerna eller forskarna vet vem som får det gamla och vem som får det nya läkemedlet. Men informationen finns i ett register som forskarna tar fram efter att försöket är färdigt och alla mätningar är gjorda.

Genom att hindra både försökspersoner och forskare från att veta vilken medicin som ges till vem blir undersökningen dubbelblind. Dubbelblinda undersökningar ger mer tillförlitliga resultat eftersom förväntningar inte påverkar hur resultaten bedöms.

Den utdöda fisken Tiktaalik levde för 375 miljoner år sedan under den geologiska tidsperioden devon. Den var en av övergångsformerna mellan fiskar och landlevande djur.

Slutsatser

En slutsats är en sammanvägning av ett antal resultat. Forskaren formulerar ett påstående som stämmer så bra som möjligt med de resultat som hen känner till just nu. Det är både resultat från hens egen forskning och resultat som andra forskare har skrivit om i vetenskapliga artiklar.

Att en slutsats är baserad på många resultat gör den på ett sätt säkrare. Många små mätfel kan ta ut varandra om man räknar ut ett medelvärde och många resultat som tyder på samma slutsats förstärker varandra. Å andra sidan är en slutsats mer subjektiv än ett resultat. Forskaren värderar i sin sammanvägning hur viktiga olika resultat är. Forskaren kan till exempel tycka att hens egna resultat är mer trovärdiga än andra forskares.

Det kan också saknas en viktig pusselbit, vilket får forskaren att dra fel slutsats. Efter hand som forskare ställer nya frågor och gör nya observationer, experiment och beräkningar får man fler resultat. På så sätt utvecklas slutsatserna.

Ibland finns det två eller flera slutsatser eller förklaringar som stämmer ungefär lika bra med de resultat man har för tillfället. Då kan vissa forskare tro mest på en slutsats, medan andra forskare tror mest på en annan. För att ta reda på vilken av slutsatserna som stämmer bäst gäller det för forskarna att tänka ut vilka observationer, experiment eller beräkningar de kan använda för att jämföra de olika slutsatserna med varandra.

Vetenskapliga teorier

En naturvetenskaplig teori är en heltäckande förklaringsmodell för ett visst naturvetenskapligt fenomen. Den naturvetenskapliga teorin ska vara välbevisad, det vill säga ha testats på flera sätt med vetenskapliga metoder.

Exempel på naturvetenskapliga teorier är

1. cellteorin (att alla levande varelser består av celler och att varje cell har uppkommit ur en annan cell),

2. evolutionsteorin (att allt liv härstammar från de första organismerna och har utvecklats genom naturligt urval).

En viktig egenskap hos vetenskapliga teorier är att man utifrån teorin kan göra förutsägelser om fenomen eller händelser som man ännu inte har observerat. Ett exempel på förutsägelser är att forskare med

utgångspunkt i evolutionsteorin kunde förutsäga att de skulle hitta fossiler av mellanformer mellan fiskar och landlevande djur med ben i berg av en viss ålder, nämligen 375 miljoner år. Mycket riktigt hittade man de förväntade fossilerna.

Laborationer och fältstudier i skolan

I skolan gör vi laborationer, fältstudier och simuleringar. Laborationer är ofta olika typer av experiment och utförs normalt i en labbsal. Fältstudier är oftast observationer och utförs normalt utomhus.

Syftet med labbar och fältstudier är att du ska lära dig något naturvetenskapligt genom praktiskt arbete samt förstå hur naturvetenskaplig kunskap växer fram. Det är också en träning i att genomföra systematiska undersökningar, använda naturvetenskaplig utrustning och utföra naturvetenskapliga metoder.

SAMMANFATTNING

* Den vetenskapliga metoden är forskares systematiska arbetssätt att undersöka något.

* En frågeställning består ofta av dels en övergripande fråga, dels en smal och konkret undersökningsbar fråga.

* En hypotes är ett antagande eller en gissning som ska gå att undersöka på ett vetenskapligt sätt.

* Ett experiment är att påverka något och se vad som händer.

* En observation är en noggrann och uppmärksam iakttagelse, ofta ingår att mäta, räkna, fotografera eller filma.

* En simulering är en digital modell som används för att undersöka eller förklara hur verkligheten fungerar.

* Blinda och dubbelblinda undersökningar utförs för att undvika felkällan att resultaten påverkas av förväntningar.

* En slutsats är en sammanvägning av de resultat som en forskare känner

till just nu, både hens egna och andra forskares.

* En naturvetenskaplig teori är en heltäckande, välbevisad förklaringsmodell för ett visst naturvetenskapligt fenomen.

FÖRDJUPNING

Den vetenskapliga metoden

Den vetenskapliga metoden handlar om att förstå hur saker fungerar genom att göra observationer och experiment. När vi lär oss mer om något kan våra idéer och teorier förändras och bli mer korrekta. Men teorin kan aldrig sägas vara ”klar”, eftersom nya upptäckter kan tvinga oss att ändra eller till och med förkasta den.

Det finns teorier som är så välgrundade att vi inte behöver testa dem längre. Teorier om atomer, celler, evolution och gravitation är exempel på det. Men det finns också teorier som ständigt förändras tack vare nya upptäckter. Till dessa hör hur vi förklarar universums och solsystemets uppkomst och människans utveckling.

observation eller iakttagelse

frågeställning

ställ en hypotes

gör ett experiment

bekräftar experimentet hypotesen?

formulera en vetenskaplig teori

använd teorin för att förstå universum bättre

hitta fler bevis

kan teorin förbättras för att förklara de nya bevisen?

förbättra teorin

Vägen till vetande kanske verkar lång och komplicerad, men det är bara genom att testa hypoteserna genom ytterligare observationer och experiment som vi kan bilda oss en korrekt uppfattning om vår omvärld.

På så sätt växer vår kunskap hela tiden och vi lär oss mer om världen omkring oss. Eftersom vi undersöker världen och den verklighet vi kan se, röra vid och mäta med olika verktyg kan vi vara säkra på att det vi vet är sant – åtminstone tills nya vetenskapliga teorier visar något annat.

felaktig hypotes

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är skillnaden mellan en hypotes och en vetenskaplig teori?

2. Hur påverkas trovärdigheten i forskning av hur experimenten genomförs?

3. Hur kan en forskare säkerställa att ett experiment är rättvist och ger tillförlitliga resultat?

4. Vilka etiska dilemman kan uppstå vid experimentella studier på människor och djur?

5. Hur kan teknisk utveckling förändra möjligheterna att genomföra forskning?

6. Vilka är de tre huvudsakliga metoderna för vetenskapliga undersökningar och hur skiljer de sig åt?

7. Varför är det viktigt att forskare tar hänsyn till felkällor i sina undersökningar?

8. Hur kan forskarens egna förväntningar påverka resultaten och hur kan detta undvikas?

9. Vad innebär det att en slutsats kan vara mer subjektiv än ett resultat?

10. Vilken roll spelar tidigare forskning i framtagandet av nya vetenskapliga teorier?

ÖVNINGAR

Att arbeta utifrån den vetenskapliga metoden I detta förenklade exempel följer vi stegen från observation till slutsats i diagrammet på förra sidan:

Observation. Du iakttar att kanadagäss flyger i v-formation när de flyttar.

Frågeställning. Du formulerar en frågeställning som går att undersöka: ”Varför flyger kanadagäss i v-formation när de flyttar?”

Hypotes. Du ställer upp en hypotes: ”Kanadagäss flyger i v-formation för att spara energi.”

Testa hypotesen. Formulera ett test av hypotesen: ”Jag låter några kanadagäss flyga ensamma en viss sträcka och låter andra flyga i grupp. Om jag sedan väger dem borde det vara så att ju mer gässen gått ner i vikt, desto mer energi har de gjort av med.”

Förkasta eller behåll hypotesen. Var det de ensamma gässen som minskade mest i vikt? I så fall kan du dra slutsatsen att det är mer energieffektivt för gässen att flyga i grupp – du behåller hypotesen att kanadagäss flyger i v-formation för att spara energi. Även om experimentet bekräftar hypotesen kan man inte säga att den är sann, bara att det är troligare att den är det.

Du ska nu testa att arbeta med ett antal frågeställningar utifrån den vetenskapliga metoden. Formulera en eller flera hypoteser till var och en av frågeställningarna nedan. Tänk ut sätt att praktiskt konstruera försök eller undersökningar för att testa om respektive hypotes stämmer eller ska förkastas. Arbeta i grupp.

1. Växer lavar på något speciellt ställe på en trädstam?

2. Äter larver av en viss fjärilsart en viss växtart?

3. Orsakar snus cancer?

4. Påverkar födan tillväxten hos en gädda?

5. Är mobiltelefoni skadligt?

6. Påverkar det moderna jordbruket insektsfaunan?

Leta upp mer information kring dessa frågor. Vilka resultat har forskare kommit fram till?

KAPITEL 2:

Hållbar utveckling

Triangeln som byggs upp av tre pilar är en symbol för återvinning. Symbolen var det vinnande bidraget i en tävling 1970 och ritades av studenten Gary Anderson vid University of Southern California.

AVSNITT 1: VA d är hå LL b A r u TVE c KLIN g?

Hållbar utveckling handlar om att bygga ett samhälle där vi använder naturens resurser på ett sätt som gör att de räcker länge. Samtidigt ska alla människor ha bra ekonomiska och sociala förutsättningar. Vi måste lösa problemen med klimatförändringar, föroreningar och fattigdom som vi orsakat genom vårt sätt att leva.

ORD OCH BEGREPP

Agenda 2030 innehåller 17 mål och är en överenskommelse om hållbar utveckling mellan alla medlemsländer i FN.

Ekologisk hållbarhet är att bevara naturen för framtiden genom att bland annat minska utsläpp och använda naturens resurser på ett hållbart sätt.

Ekonomisk hållbarhet är att använda naturens resurser på ett smart och rättvist sätt genom att bland annat

undvika slöseri och skapa möjligheter för alla att få sina behov uppfyllda.

Global är något som gäller hela jordklotet.

Hållbar utveckling innebär att se till att tillgångarna räcker för människor även i framtiden.

Klimatförändring är förändringar i klimatet, alltså det som sker med vädret under många års tid.

Naturresurser är allt i naturen som efterfrågas av människan.

Social hållbarhet är att skapa ett långsiktigt stabilt samhälle som uppfyller grundläggande mänskliga behov och rättigheter som hälsa, trygghet och möjlighet att påverka genom demokrati.

Växthusgas är en gas som finns i atmosfären och som bidrar till växthuseffekten.

Ekonomisk hållbarhet innebär till exempel att minska orättvisorna mellan fattiga och rika. I São Paulo i Brasilien ligger lyxlägenheterna granne med en kåkstad, vilket gör orättvisorna mycket tydliga.

Hållbar utveckling i tre delar

Begreppet hållbar utveckling (på engelska sustainable development) definierades i en FN-rapport redan 1987.

Genom att fokusera på hållbar utveckling i stället för enskilda miljöproblem försökte FN ta ett helhetsgrepp om världens resurs- och miljöproblem. Hållbar utveckling består av tre delar som hänger samman:

1. Ekologisk hållbarhet är att bevara naturen för framtiden genom att bland annat minska utsläpp och använda naturens resurser på ett hållbart sätt.

2. Social hållbarhet är att skapa ett långsiktigt stabilt samhälle som uppfyller grundläggande mänskliga behov och rättigheter som hälsa, trygghet och möjlighet att påverka genom demokrati.

3. Ekonomisk hållbarhet är att använda naturens resurser på ett smart och rättvist sätt genom att bland annat undvika slöseri och skapa möjligheter för alla att få sina behov uppfyllda.

Alla tre delar av hållbar utveckling är viktiga, men ibland kan de krocka med varandra. Utmaningen är

att hitta lösningar som fungerar för såväl miljö och människor som ekonomi.

Redan 1992 vid en miljökonferens i Rio de Janeiro antog de flesta länderna i världen en handlingsplan, Agenda 21 . År 2015 antog FN Agenda 2030 med 17 nya hållbara utvecklingsmål för hela världen.

Ekologisk hållbarhet

Den ekologiska hållbarheten är den del av hållbar utveckling som det pratas mest om. Hur ska vi få stopp på klimatförändringarna? Hur ska vi undvika att haven fylls av plast? Hur ska vi kunna ha jordbruk, skogsbruk, industri och transporter som inte skadar naturen?

Föroreningar, avskogning och utsläpp av växthusgaser gör att ekosystemen inte fungerar som de ska. När vi förändrar ekosystemen riskerar vi att skada såväl djur och växter som oss själva. Om vi inte stoppar utvecklingen kan vi få allvarliga problem med matförsörjning, vattenbrist och naturkatastrofer.

Ett av de största hoten mot ekologisk hållbarhet är klimatförändringarna . När vi använder fossila bränslen som kol och olja släpps växthusgaser ut i atmosfären. Det gör att jordens temperatur stiger, vilket leder till smältande isar, förändrade ekosystem och större risk för extremväder.

En annan stor utmaning är förlusten av biologisk mångfald . Många djur­ och växtarter hotas av att vi förstör deras livsmiljöer genom skogsavverkning, jordbruk och bebyggelse. Ett ekosystem med stor mångfald av arter är mer stabilt och klarar förändringar bättre. Därför är det viktigt att skydda skogar, hav och andra naturområden.

En tredje stor utmaning är hur naturens resurser ska räcka. Vi behöver mat, vatten och råvaror för att kunna leva men om vi tar mer än naturen hinner återskapa blir det problem. I dag används jordens resurser i en takt som inte är hållbar.

För att uppnå ekologisk hållbarhet behöver alla göra något. Regeringar och länder måste ta ansvar. De kan införa lagar som skyddar naturen, minskar utsläpp och gör det enklare för alla att leva mer hållbart. Företag kan använda miljövänlig energi och tillverka produkter som är bättre för miljön. Varje person kan också minska sin påverkan på miljön, till exempel genom att spara på vatten, släcka lampor när de inte behövs, äta mindre kött och använda saker flera gånger i stället för att slänga dem.

Läs mer om ekologisk hållbarhet i kapitlet Ekologi

Social hållbarhet

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor har det bra, både nu och i framtiden. Hur ska alla människor få samma möjligheter till utbildning, jobb och sjukvård oavsett vem man är eller var man bor? Hur ska människor känna sig trygga? Vilka rättigheter behöver alla ha för att kunna påverka sitt eget liv?

När människor känner att deras grundläggande mänskliga behov tillgodoses kan de engagera sig för andra och för miljön. I ett välmående samhälle har människor god hälsa, meningsfulla sysselsättningar och känner delaktighet i samhället. Utbildning är viktigt för att bygga hållbara samhällen.

Social och ekonomisk hållbarhet överlappar ofta varandra. För att uppnå välstånd och utveckling krävs både ekonomiska och sociala förutsättningar. I diagrammet på nästa sida visas hur upplevd lycka förhåller sig till BNP (bruttonationalprodukt) per capita, alltså värdet av alla de varor och tjänster som framställs i ett land under ett år delat med antalet invånare i landet. Kurvan visar att den upplevda lyckan ökar med ökande BNP per invånare, men bara till en viss gräns. Sedan planar kurvan av.

BNP säger dock ingenting om hur varorna och tjänsterna fördelas. Ett land kan ha hög BNP per

capita, men rikedomarna kan vara samlade hos ett fåtal personer så att de flesta invånarna är fattiga. I många delar av världen finns det stora orättvisor. En del människor lever i fattigdom med mycket begränsad tillgång till skola och sjukvård. Kvinnor och minoriteter behandlas ofta sämre. De kan till exempel ha svårt att hitta ett jobb med bra arbetsvillkor. Många upplever också att samhället är otryggt, till exempel på grund av kriminalitet eller konflikter. I vissa länder får människor inte säga vad de tycker utan att riskera straff.

För att göra samhället mer hållbart behöver såväl organisationer och regeringar som företag och individer hjälpa till. Internationella organisationer som FN arbetar för att skapa en mer rättvis och trygg värld. Regeringar i länder behöver stifta lagar som minskar fattigdom, ökar jämlikhet och ger alla tillgång till skola och sjukvård. Företag behöver skapa rättvisa arbetsvillkor och se till att alla anställda har en bra arbetsmiljö. Varje person behöver också bidra

Finland

Costa Rica

Sydafrika

Moçambique

genom att behandla alla med respekt och stå upp för mänskliga rättigheter.

Läs mer om social hållbarhet i kapitlet Global hälsa.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet handlar om att fördela pengar och resurser rättvist mellan länder och individer. Hur ska ekonomin fungera på lång sikt utan att skada miljön eller skapa stora orättvisor? Hur ska företag ge sina anställda bra arbetsvillkor och löner?

Hur ska vi använda naturens resurser så att de fördelas rättvist och inte tar slut? I dag är ekonomin i världen ojämnt fördelad. En liten del av världens befolkning äger mycket pengar, medan många lever i fattigdom. I en del länder har människor osäkra jobb med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Skillnaderna mellan låginkomstländer och höginkomstländer, som

Danmark

Israel Norge

Sverige

Storbritannien

Hongkong

Turkiet

Diagrammet visar hur upplevd lycka på en skala från 0–10 förhåller sig till BNP per invånare.

Kurvan tycks visa att med ökande BNP så ökar den upplevda lyckan men bara till en viss gräns.

Sedan planar kurvan av. Att BNP per invånare i ett land stiger betyder inte nödvändigtvis att genomsnittsmedborgaren får det bättre. Källa: World Happiness Report (2012–2024).

Luxemburg

Irland

Sverige, är mycket stor. Kortsiktigt tänkande gör att många länder, företag och personer fokuserar på att tjäna pengar snabbt utan att tänka på hur deras verksamhet påverkar miljön och samhället på lång sikt.

Höginkomstländer använder oerhört mycket mer av naturens resurser än låginkomstländerna. Fattiga länder, särskilt i Afrika, drabbas ofta hårt av klimatförändringar trots att de själva bidrar minst till utsläppen. Det skapar en dubbel orättvisa: rika länder har orsakat problemen, men fattiga länder får ta konsekvenserna.

För att nå hållbarhet är det viktigt att höginkomstländerna bidrar till en positiv utveckling i de mindre ekonomiskt utvecklade länderna. Samtidigt innebär högre levnadsstandard ofta ökad konsumtion och energianvändning, vilket leder till större påverkan på miljön. Det gör att koldioxidutsläppen per person

är betydligt högre i rika länder än i fattigare länder. Här uppstår en svår konflikt. Vi behöver höja levnadsstandarden för världens fattiga, men detta kan göra det svårare att nå målet om minskade utsläpp och ekologisk hållbarhet. Att hitta en balans mellan ekonomisk utveckling och att skydda miljön är en stor utmaning för världen i dag.

För att ekonomin ska bli mer hållbar behöver regeringar, företag och individer hjälpa till. Regeringar behöver införa lagar som minskar ekonomiska klyftor, gör det lättare för alla att få ett jobb och ser till att företag tar ansvar. Företag behöver se till att deras anställda får rättvisa löner och bra arbetsvillkor samt att de använder resurser på ett hållbart sätt. Individer behöver tänka på hur de spenderar sina pengar och välja att köpa från företag som tar ansvar för miljön och sina anställda.

Agenda 2030 – 17 mål för

hållbar utveckling

År 2015 antog FN överenskommelsen Agenda 2030 som innehåller 17 globala mål för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling i världen. Målen gäller alla världens länder och bygger på ett gemensamt ansvar.

Världens ledare har lovat att arbeta tillsammans för att uppnå målen. Det är en plan för att alla människor ska få ett bättre liv nu och i framtiden.

Arbetet för att nå målen sker på flera nivåer. FN­organ som Världshälsoorganisationen (WHO) och FN:s miljöprogram (UNEP) stöder specifika mål och analyserar resultat. WHO arbetar med att bekämpa sjukdomar och förbättra den globala hälsan.

UNEP driver projekt för att minska föroreningar och bevara biologisk mångfald. EU:s och enskilda länders regeringar och myndigheter tar fram lagar

och strategier för att uppnå målen. Det kan vara att begränsa utsläpp, att investera i förnybar energi eller att förbättra utbildningssystemet. Experter, forskare och företag utvecklar till exempel miljövänliga material, nya mediciner eller nya lösningar för vattenrening och avfallshantering.

Varje individ kan bidra genom att göra hållbara val. Att cykla eller åka kollektivt i stället för att ta bilen minskar utsläpp. Att välja närproducerad och säsongsanpassad mat minskar utsläpp från transporter. Att äta mer växtbaserad mat sparar resurser. Genom att återvinna plast, papper och glas kan naturresurser användas mer effektivt. Genom att undvika onödig konsumtion och slöseri kan avfall och miljöpåverkan minskas.

UPPFÖLJNING AV MÅLEN

Att följa upp de globala målen är en stor och svår uppgift som kräver samarbete mellan länder, organisationer, företag och FN. För att mäta framstegen används indikatorer, statistik och internationellt samarbete. Genom att följa upp målen syns det vad som fungerar och vad som kräver mer arbete. Det är så världen kan ta sig framåt – ett steg i taget. Så här mäts målen:

1. Globala indikatorer: För varje mål finns tydliga indikatorer, mätpunkter, som visar hur det går. Det kan handla om att räkna hur många barn som går i skolan, hur mycket förnybar energi som används eller hur stor andel av världens befolkning som har tillgång till rent vatten.

2. Rapporter från länderna : Varje land ansvarar för att samla in fakta och statistik. I Sverige är det Statistiska centralbyrån (SCB) som sköter detta. De rapporterar vidare till FN så att information från hela världen kan samlas och jämföras. Varje land samlar in data och anpassar indikatorerna till sina egna förhållanden. Länderna skapar också egna planer för att arbeta mot målen.

3. FN sammanställer: För att mäta framstegen används statistik, forskningsstudier, enkäter och satellitdata. FN har en databas där de sammanställer informationen. De använder sedan all insamlad data för att göra stora rapporter om hur det går globalt. De pekar ut framgångar, men också områden där mer behöver göras.

HUR GÅR DET FÖR MÅLEN?

Sedan målen kom 2015 har vissa framsteg gjorts. Färre människor lever i extrem fattigdom, fler barn går i skolan (särskilt flickor) och många fler människor har tillgång till rent vatten och toaletter. Många länder satsar mer på miljövänlig energi som sol­ och vindkraft.

Trots framgångarna finns stora problem kvar. Hungern i världen har ökat och fler människor lider av matbrist i dag än tidigare. Klimatförändringarna fortsätter skapa problem som ökad risk för naturkatastrofer, värmeböljor och översvämningar. Skillnaderna mellan rika och fattiga blir större. Fler djur och växter riskerar att utrotas. Covid19­pandemin har också gjort det svårare att nå målen. I dess spår har fattigdom och svält ökat. Många barn har missat viktiga år i skolan.

För att nå målen säger FN att vi måste agera snabbare. Länder måste samarbeta mer och hjälpa fattigare länder med resurser. Det krävs också stora satsningar på klimatet och att vi minskar utsläppen. Särskilt kvinnors och barns rättigheter måste stärkas.

De 17 globala målen i Agenda 2030.

HDI

För att få en övergripande bild av hur vi klarar oss socialt, ekonomiskt och ekologiskt finns det olika sätt att mäta hållbarhet. Ett av de mest kända är HDI (Human Development Index) som är ett sätt att mäta och jämföra hur bra människor har det i olika länder. HDI tar hänsyn till tre viktiga saker: hur länge människor förväntas leva, hur bra utbildningen är, hur mycket pengar folk tjänar.

Genom att titta på dessa faktorer kan vi få en bild av hur friska, välutbildade och rika människorna är i ett land.

HDI används inte direkt som indikator för FN:s globala mål, men det kan kopplas till flera av målen, framför allt mål 3 (God hälsa och välbefinnande), mål 4 (God utbildning för alla) och mål 8 (Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt).

HDI används för att mäta välståndet i ett land. Världens länder rangordnas efter hur högt HDI de har. HDI räknas ut av FN:s utvecklings-

Klassificering väldigt högt högt medel lågt

Human Development Index 2022. Källa: United Nations Development Programme 2022.

SAMMANFATTNING

* Hållbar utveckling innebär att använda naturens resurser på ett sätt som gör att de räcker för alla människor i dag och i framtiden.

* Hållbar utveckling delas in i ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som behöver balanseras för att skapa en långsiktigt hållbar värld.

* Ekologisk hållbarhet är att bevara naturen för framtiden genom att bland

program (UNDP) och publiceras varje år i en rapport. De tre länder med högst HDI 2022 var Schweiz, Norge och Island. Sverige var på delad femte plats med Danmark. På de lägsta platserna fanns Somalia, Sydsudan och Centralafrikanska republiken.

annat minska utsläpp och använda naturens resurser på ett hållbart sätt.

* Social hållbarhet är att alla människor ska ha tillgång till grundläggande rättigheter som utbildning, hälsa och trygghet samt att samhället ska vara rättvist och inkluderande.

* Ekonomisk hållbarhet är att ekonomisk tillväxt ska ske utan att skada miljön eller skapa sociala orättvisor,

samt att resurser ska fördelas rättvist.

* Agenda 2030 är FN:s plan med 17 mål för att skapa en hållbar värld. Alla länder, företag och människor behöver samarbeta för att nå målen.

* Varje person kan bidra till hållbar utveckling genom att exempelvis minska sin energiförbrukning, återvinna, äta mer hållbart och konsumera medvetet.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad innebär hållbar utveckling?

2. Vad är ekologisk hållbarhet?

3. Vad är social hållbarhet?

4. Vad är ekonomisk hållbarhet?

5. Vilka är de största hoten mot ekologisk hållbarhet?

6. Hur påverkar rika länder fattiga länder när det gäller ekonomisk hållbarhet?

7. Vad är Agenda 2030?

8. Hur kan individer bidra till hållbar utveckling?

9. Vad är HDI och vad mäter det?

10. Ge tre exempel på länder med lågt HDI och tre exempel på länder med mycket högt HDI.

ÖVNINGAR

FN:s globala mål – hisspitch Arbeta i grupp.

1. Välj ett av FN:s 17 globala mål. Er grupp ska söka finansiering för ett projekt som bidrar till ökad hållbarhet inom det valda området och ni ska övertyga finansiärerna att ge pengar till ert projekt.

2. Förbered en komprimerad presentation på 60 sekunder (en så kallad hisspitch) som ska hållas i helklass. Presentationen ska innehålla:

a. Bakgrund.

b. Vilket det lokala/regionala/globala problemet är.

c. Syfte och mål med projektet.

3. Alla som lyssnar på presentationen agerar finansiärer. Diskutera efter var och en av presentationerna om ni som finansiärer skulle gett pengar till projektet. Om ja – vad var det i presentationen som övertygade er?

Miljöval

Analysera vilka miljöval du och din familj gör och varför ni gör dessa val.

1. Vilka produkter med miljömärkning köper ni? Vilka köper ni inte?

2. Tänker ni i er familj på var en vara tillverkats när ni köper den? Varför? Varför inte?

3. Hur transporterar du och din familj er? Varför väljer ni att transportera er så?

4. Hur semestrar du och din familj?

5. Skulle du säga att du och din familj är miljömedvetna i ert sätt att leva?

6. Finns det något ni skulle kunna göra för att bli mer miljömedvetna i er vardag och i er konsumtion?

Vem tar ansvar?

Fundera enskilt och diskutera i grupp.

1. Vems ansvar är det att mildra och i förlängningen lösa miljöproblemen?

2. Ska man förvänta sig att vinstdrivande företag ska ta på sig miljöansvar?

3. Borde politiker ta ett större ansvar genom att till exempel subventionera miljömärkta produkter så att de blev billigare?

4. Handlar det ytterst om oss själva och vilken livsstil vi väljer?

Vi är för många människor på jorden och därför kan vi inte lösa miljöproblemen.

Vi kan inte leva med så mycket lyx som vi gör i dag. Vi måste leva mer som man gjorde förr.

Tekniska framsteg har alltid fört människan framåt. Vi kommer säkert på tekniska lösningar som löser miljöproblemen.

bakåtsträvaren

befolkningspessimisten

Attityder

teknikoptimisten

Man kan använda många olika modeller för att analysera miljöpåverkan. Ett sätt är att diskutera utifrån en enkel konceptuell modell som utgår från formeln:

M = B · V · T

där:

M står för den totala miljöbelastningen.

B står för befolkning. Ju större befolkningen är, desto fler personer påverkar miljön.

V står för välfärd. Högre välfärd innebär mer konsumtion, vilket leder till större miljöpåverkan.

T står för teknologi. Teknikutveckling är en viktig faktor. En övergång till elbilar minskar miljöpåverkan i jämförelse med bensin- och dieseldrivna bilar.

Formeln förklarar varför ett västeuropeiskt land med 10 miljoner invånare påverkar miljön mer än ett afrikanskt land med 100 miljoner invånare.

Anledningen är att de flesta i Afrika lever med en mycket liten välfärd och med en teknik som endast knappt påverkar miljön. Miljöbelastningen är liten eftersom Välfärd och Teknologi ger liten miljöpåverkan, även om Befolkningen är stor.

Med hjälp av formeln kan man också förklara varför de stora miljöproblemen har uppstått just i vår tid. För exempelvis 200 år sedan var befolkningen betydligt mindre, människor ägde färre saker och den teknologi som användes byggde på muskelkraft från djur eller människor.

Om vi vill minska den totala miljöpåverkan måste vi alltså välja. Antingen måste befolkningen minska, välfärden sänkas eller så måste tekniken utvecklas och användas betydligt bättre.

Dela in er i grupper om tre elever i varje grupp.

1. I varje grupp har en av er rollen som befolkningspessimist, en som bakåtsträvare och en som teknikoptimist (se bilden till vänster).

2. Rollspela och lös ett specifikt miljöproblem eller miljöproblem i stort där ni utgår från formeln ovan.

Ni kan till exempel diskutera:

a. Måste vi sänka vår välfärd? Hur ska det i så fall gå till?

b. Är det möjligt att lösa miljöproblemen och samtidigt behålla vår livsstil?

c. Är det över huvud taget möjligt att lösa miljöproblemen när det finns över 8 miljarder människor på jorden?

d. Har teknikutvecklingen de senaste 100 åren i första hand löst problem eller har den bidragit till dagens miljösituation?

Befolkningspyramider

I bilden visas typiska utseenden för befolkningspyramider utifrån fyra olika typiska tillväxtscenarier. Använd illustrationerna för att besvara frågorna.

1. För var och en av befokningspyramiderna:

a. Hur ser kvoten mellan antalet gamla och antalet unga människor ut?

b. I vilken åldersgrupp finns det flest individer?

2. Hur skiljer sig befolkningspyramiderna för länder med snabb tillväxt från länder med långsam tillväxt?

3. Befolkningspyramiderna för länder utan tillväxt och länder med negativ tillväxt är egentligen inte formade som pyramider. Vad kan det bero på?

4. Ett land som har en befolkningspyramid med snabb tillväxt, till exempel Niger, och ett land som har en befolkningspyramid med negativ tillväxt, till exempel Japan, står inför väldigt olika utmaningar i framtiden. Diskutera i par. Vilka utmaningar kan uppkomma? Hur ska länderna hantera dessa?

5. I Sverige föds färre och färre barn. År 2024 hade Sverige en mycket långsam tillväxt. Hur tror du Sveriges befolkningspyramid ser ut om 50 år?

tillväxt

tillväxt

En befolkningspyramid visar hur befolkningen i ett land fördelar sig i olika åldersgrupper, ofta i femårsintervall. Den nedersta raden motsvarar barn mellan 0–5 år. Ju högre upp i pyramiden man kommer, desto äldre är personerna. De olika befolkningspyramiderna visar typiska utseenden för länder med olika typer av tillväxt.

män kvinnor

snabb

AVSNITT 2: Produ KTI o N och Ko NS um TI o N

Varje gång du köper saker som mat, kläder eller en mobil påverkar du miljön och samhället. Många produkter har gjort en lång resa innan du köper dem. De börjar som råvaror, förvandlas i fabriker, fraktas långa sträckor och säljs i butiker. Men vad händer egentligen på vägen? Hur påverkar dina köp världen omkring dig?

ORD OCH BEGREPP

Cirkulär ekonomi är ett system där produkter repareras och återanvänds och material återvinns för att minska avfall och spara resurser.

Deponi är en plats där avfall eller skräp samlas och förvaras.

Fast fashion är kläder som produceras snabbt och säljs till låga priser samt är designade för att användas en kort tid innan de slits ut och slängs.

Förnybara naturresurser är resurser som förnyas inom en tid som är överskådlig för människan.

Icke förnybara naturresurser är resurser som inte förnyas eller tar miljontals år på sig att förnyas.

Kretslopp beskriver hur olika produkter, ämnen eller tjänster cirkulerar, alltså går runt och används om och om igen.

Livscykelanalys är ett sätt att räkna ut hur mycket en produkt påverkar miljön under hela sin livstid, från råvara till avfall.

Naturresurser är allt i naturen som efterfrågas av människan.

Råvara är en produkt från naturen som man kan förädla, till exempel genom att tillaga den.

Bomull är en av världens mest besprutade grödor. Odlingen sker ofta i torra områden där vatten är en bristvara och produktionen sker med hjälp av konstbevattning. Det går åt mellan 7 000 och 29 000 liter vatten per kg bomull, vilket gör grödan till en av de mest vattenförbrukande i världen.

Sakernas livscykel

För att förstå hur en produkt påverkar miljön och samhället behöver dess livscykel granskas. En livscykelanalys (LCA) beskriver hur en vara påverkar miljön från utvinningen av råvaror till vad som händer med den efter att den konsumerats.

Till exempel börjar en T­shirt som bomull. Växten odlas på stora fält i länder med varmt klimat som Indien och Kina. Bomullsodling kräver mycket vatten och bekämpningsmedel vilket kan påverka både miljön och människorna som arbetar på fälten. Efter skörden transporteras bomullen till fabriker där den spinns till tråd, vävs till tyg och färgas. Processerna kräver stora mängder vatten och kemikalier. En del textilfabriker släpper ut förorenat vatten i närliggande floder, sjöar och hav.

När tyget är klart sys T-shirten ihop. Detta

sker ofta i länder där arbetskraft är billig, som i Bangladesh och Pakistan. Arbetsförhållandena kan vara dåliga med långa arbetsdagar och låga löner. När T-shirten är färdig transporteras den med båt, lastbil eller flyg till butiker där den säljs. Transporterna bidrar till utsläpp av växthusgaser som i sin tur orsakar klimatförändringar.

Du åker till butiken för att köpa T-shirten eller skickar efter den online. Du kanske tänker att du kommer att använda T-shirten väldigt många gånger. Men enligt en studie från MISTRA (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) år 2019 använder en person i Sverige i genomsnitt en T-shirt 30 gånger och tvättar den 15 gånger innan vi gör oss av med den. Mode och trender gör att kläder byts ut efter kort tid även om de fortfarande är i bra skick.

FÖRENKLAD

Steg

Utvinning av råvara.

Process eller alternativ

Material: bomull.

Produktion och tillverkning. Transport.

Användning. Slutskede (avfall och återvinning).

Processer: Bomullen skördas, rensas och spinns till garn. Garnet vävs till tyg, färgas och behandlas kemiskt. Tyget sys till en T-shirt i en fabrik.

Led: Fabrik → distributionscenter → butik eller kund. Transportmedel: Fartyg, lastbil och tåg.

Tvätt och underhåll: I genomsnitt används en T-shirt 30 gånger och tvättas 15 gånger.

Olika alternativ finns. Återanvändning:

Skänka eller sälja som second hand. Materialåtervinning: Mala ner och använda till nya kläder. Energiåtervinning: Bränna, vilket ger energi men också utsläpp av koldioxid. Deponi: Slänga på soptippen (bomull tar lång tid att bryta ner).

Miljöpåverkan

Bomullsodling kräver mycket vatten (ungefär 2 700 liter för en T-shirt). Bekämpningsmedel och gödningsmedel påverkar ekosystem och jordkvalitet.

Höga koldioxidutsläpp från el- och värmeförbrukning i fabriker. Kemikalieutsläpp från färgning och blekning kan förorena vatten. Arbetsförhållandena kan vara dåliga i låginkomstländer.

Bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från transporter. Långväga transporter ökar klimatpåverkan.

Tvätt och torkning står för 35–40 procent av plaggets klimatpåverkan. Högre tvättemperaturer och torktumlare ökar användningen av energi.

Endast 1 procent av textilavfall återvinns till nya kläder. Bomull bryts ner långsamt.

Naturens resurser

Naturens resurser är grunden för våra moderna liv. Vi använder trä för att bygga hus och tillverka papper, vatten för att dricka och producera energi, jord för att odla växter till mat och tyg, metaller för att tillverka bilar och mobiltelefoner. En del naturresurser är förnybara, vilket betyder att resursen förnyas inom en tid som är överskådlig för människan. Andra naturresurser är icke-förnybara, vilket betyder att de inte förnyas eller tar miljontals år att förnya.

De naturresurser som är förnybara kan delas in i flödesresurser och fondresurser. Flödesresurser tar inte slut utan flödar ständigt på, som solljus och

vind. Fondresurser förnyas men måste underhållas för att fortsätta vara en resurs. Hit hör växt­ och djurliv, odlingsjord och dricksvatten. Icke-förnybara resurser kallas för lagerresurser. De finns så att säga på lager, men när man använt dem är de slut. Ibland används ordet råvara när det gäller naturresurser. En råvara är en naturresurs som man kan bearbeta så att den förändras och får mer värdefulla egenskaper. Råolja blir bensin och plast, trä blir papper, järnmalm blir stål.

KONFLIKTER OM NATURRESURSER

När resurser blir knappa eller är ojämnt fördelade i världen kan det leda till konflikter. Vissa resurser är så eftertraktade att länder och företag tävlar om att få kontroll över dem. Utvinning av naturresurser sker ofta på bekostnad av människor som lever i området. Detta kan skapa sociala och politiska spänningar.

Metallen litium används i batterier till elbilar, mobiltelefoner och datorer. Litium utvinns från stora saltöknar där metallen finns löst i grundvattnet i marken. För att få fram litium pumpas vattnet upp till ytan och sprids ut i stora bassänger där det får avdunsta i solen. När vattnet försvinner blir en koncentrerad litiumlösning kvar. Processen tar flera månader och kräver stora mängder vatten. Litium utvinns i torra områden där det är redan är ont om vatten, till exempel Atacamaöknen i Chile. Lokala jordbrukare behöver vattnet för att odla, men gruvbolagen använder så mycket vatten att grundvattennivån sjunker. Det gör att marken torkar ut och skördarna blir sämre.

Förnybara flödesresurser solljus vind vatten jordvärme

Förnybara fondresurser skog djur jord dricksvatten Icke-förnybara lagerresurser olja kol naturgas mineraler

Utvinning av litium i Argentina.

Varje år produceras, köps och kastas enorma mängder mjuka leksaksdjur. På en leksaksfabrik i Lianyungang i östra Kina kontrollerar anställda de nyproducerade nallarna.

Produktion

Produktion innebär att tillverka saker och skapa tjänster som vi använder, till exempel maten vi äter, kläderna vi har på oss och mobilen vi kommunicerar med. För att kunna producera något krävs råvaror, energi och arbetskraft.

Agenda 2030:s hållbarhetsmål nummer 12 lyder ”Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster”.

Produktion kräver ofta stora mängder naturresurser. I en mobiltelefon finns det ungefär 30 olika metaller som bryts i gruvor på många platser i världen. Ett batteri till en elbil kan innehålla över 50 kilo litium, nickel och grafit. För att tillverka en enda T­shirt av bomull kan det gå åt 2 700 liter vatten, vilket motsvarar den mängd en person dricker på tre år. För att producera växtbaserade produkter, virke och kött behövs stora ytor mark till planteringar och betesmarker. För att skaffa ny mark skövlas skog och annan natur där växter och djur lever.

Produktion kräver stora mängder energi, både i fabriker och vid transporter. När energin kommer från fossila bränslen påverkas klimatet genom utsläpp av växthusgaser.

Produktion kräver arbetskraft. Den skapar arbetstillfällen och är en viktig del av ekonomin. Många människor arbetar i fabriker, gruvor och jordbruk. Men i en del länder är arbetsförhållandena dåliga. I låginkomstländer får arbetare låga löner och jobbar långa dagar.

Många klädfabriker finns i låginkomstländer och säkerheten är ibland bristfällig. År 2013 kollapsade fabriksbyggnaden Rana Plaza i Bangladesh där tusentals arbetare sydde kläder åt internationella företag. Över 1 100 människor dog och fler än 2 500 skadades. Denna olycka visade hur farliga arbetsförhållanden kan vara i fabriker där varor tillverkas till lågt pris.

Många metaller som används i mobiltelefoner och datorer bryts i gruvor där gruvarbetare utsätts för livsfarliga arbetsförhållanden. Ras och explosioner är vanliga. Arbetarna hanterar ofta giftiga ämnen som kan orsaka allvarliga sjukdomar. I vissa gruvor förekommer barnarbete. Bönder i låginkomstländer får ofta väldigt lite betalt för sina varor trots att de odlar sådant som säljs dyrt i andra delar av världen. På vissa platser används bekämpningsmedel som kan vara skadliga för både arbetarna och miljön.

Produktion sker ofta i flera steg och i olika delar av världen. En T-shirt kan designas i Sverige, men bomullen odlas i Indien, tyget vävs i Turkiet och plagget sys i Bangladesh. Varje steg i processen påverkar både miljön och samhället. Eftersom produktionen ofta sker långt borta ser vi sällan de problem som uppstår när varor tillverkas. Genom att förstå hur produktionen fungerar och hur den påverkar vår planet kan vi se sambanden mellan sakerna vi köper och resurserna som används för att tillverka dem.

Konsumtion

Konsumtion handlar om hur vi köper, använder och förbrukar varor och tjänster. Varje gång du köper något påverkar du indirekt hur mycket som produceras. Ju mer vi köper, desto mer måste tillverkas, vilket leder till ökad resursförbrukning och mer avfall.

I dagens samhälle byter vi ofta ut saker snabbt även om de fortfarande fungerar. Ett vanligt exempel är mobiltelefoner – trots att en telefon fortfarande fungerar byts den ut mot en ny modell som har bättre kamera eller snabbare processor. Kläder är ett annat exempel där många köper billiga modeplagg som bara används några få gånger innan de rensas ut ur garderoben. Även spelkonsoler och datorer

Anhöriga håller upp bilder på saknade textilarbetare efter Rana Plazakollapsen 2013. Reaktionerna i modeindustrin blev mycket starka och kraven på modeföretagen stärktes.

Matsvinn

Matsvinn är när livsmedel produceras i syfte att bli mat men av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Matsvinn finns i alla steg av matproduktionen men den största delen sker i hemmen.

byts ut trots att de fortfarande går att använda, ofta på grund av nya modeller med små förbättringar.

Slit-och-släng-kulturen leder till onödig resursförbrukning och avfallsproduktion samt onödiga växthusgasutsläpp. Många varor vi köper produceras i delar av världen där lagar om arbetsförhållanden och miljö är mindre strikta. Billiga kläder från snabbmodekedjor och billiga elektronikprylar har ofta tillverkats under dåliga förhållanden.

Matkonsumtionen kan också bli mer hållbar. En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp. I Sverige slänger varje person i genomsnitt cirka 15 kilo ätbar mat per år. Dessutom hälls omkring 18 kilo mat och dryck ut i vasken per person och år. Det totala matsvinnet uppgår alltså till ungefär 33 kilo per person årligen. Dessutom kan valet av mat påverka miljön. Att köpa säsongsanpassad mat minskar behovet av energikrävande växthusodling och långa transporter, närproducerad mat bidrar till att stödja lokala bönder och minska utsläpp från transporter.

Konsumtion av tjänster påverkar också miljön. Internet och streamingtjänster kräver stora mängder energi från serverhallar världen över. Flera stora företag driver energikrävande serverhallar i Sverige. Microsofts anläggningar i Gävle och Sandviken förbrukar tillsammans varje år lika mycket el som en medelstor svensk stad. Facebook har serverhallar i Luleå som under 2015 förbrukade lika mycket el som 7 500 eluppvärmda villor. Även valet av transportmedel påverkar miljön. Att cykla eller åka kollektivt är mer hållbart än att köra bil eller åka taxi.

En kärra lastad med paket som människor i stadsdelen Soho i New York har beställt på internet.

Avfall

Vi producerar mycket stora mängder avfall varje år. När vi slänger saker i soporna kan det kännas som att de försvinner, men de hamnar någonstans och påverkar miljön. I dag hanteras avfall på tre huvudsakliga sätt:

1. En del hamnar på soptippar även om det blir allt ovanligare. Området där avfallet förvaras kallas för deponi eller upplag och tar upp stora ytor. Giftiga ämnen och föroreningar kan spridas till omgivningar och grundvatten. När avfallet förmultnar kan det ge utsläpp av växthusgaser som koldioxid och metan.

2. Mycket bränns och omvandlas till energi, vilket är ett effektivt sätt att få nytta av avfallet. Men det släpper ut koldioxid och ofta även giftiga ämnen.

3. En del återvinns. Återvinning innebär att material används igen vilket sparar energi och resurser.

Hållbar hantering av avfall innebär att återvinna och återanvända så mycket som möjligt. Avfallet kan då bli en resurs som används i ett kretslopp. Material som plast, papper och metall kan återvinnas och bli till nya produkter. Matavfall som bananskal

Andel återvunna material (procent) i Sverige 2022.

och potatisskal kan omvandlas till biogas som sedan används som bränsle för bussar eller till uppvärmning. Matavfall kan också komposteras och bli näringsrik jord som kan användas för att odla ny mat. Saker som kläder, möbler och elektronik kan ofta användas igen. Genom att sälja, ge bort eller laga saker kan du minska mängden avfall och spara resurser.

Sverige är ett av de länder som är bäst på att återvinna. Vårt pant- och återvinningssystem är en stor anledning till det. När du köper dryck i PET-flaska eller burk betalar du en liten extra summa, en pant När flaskan eller burken lämnas till en återvinningsstation får du panten tillbaka, och flaskan eller burken återvinns. Nästan 90 procent av alla förpackningar med pant återvinns.

I många svenska hushåll finns system för att sopsortera bland annat matavfall och förpackningar av plast, papper, glas och metall. Det finns också tusentals återvinningsstationer.

En del saker är det förbjudet att kasta i restavfallet. Batterier måste till exempel samlas in och återvinnas för att förhindra utsläpp av giftiga tungmetaller som kvicksilver, kadmium och bly. Cirka 70 procent av alla batterier återvinns i Sverige. Även textil som till exempel gamla kläder ska sorteras ut, lämnas in och återvinnas.

Varje vecka importeras över 15 miljoner begagnade klädesplagg från väst och Kina till Ghanas huvudstad Accra. Mycket av kläderna säljs här på den enorma marknaden, men 40 procent dumpas på soptippar eller i havet där de orsakar stora miljöproblem.

Hållbar produktion och konsumtion

I dagens samhälle behöver vi tänka på hur vi producerar varor och tjänster samt hur vi konsumerar dem. Produktion och konsumtion hänger tätt ihop och påverkar miljön, ekonomin och samhället på olika sätt.

ANSVAR FÖR RESURSER

För att produktion och konsumtion ska bli hållbara behöver resurser hanteras hållbart. Företag spelar en viktig roll genom att välja att tillverka sina produkter i hållbara material och utveckla tillverkningsprocesser som är mer resurseffektiva. En del företag satsar på att designa produkter som är lätta att återvinna eller reparera. De kan också använda affärslösningar som är mer hållbara.

Grönmålning

Grönmålning, gröntvättning eller greenwashing är när företag eller organisationer framställer sig som miljövänliga i sin marknadsföring samtidigt som verksamheten har en mer eller mindre dålig påverkan på miljön.

Ett exempel är IKEA som har börjat hyra ut möbler i stället för att sälja dem. Ett annat är att H&M i flera år har tagit emot gamla kläder för återvinning. I samband med det har de dock anklagats för grönmålning. De har marknadsfört sig som ett hållbart alternativ men samtidigt är många av deras klädserier beroende av billig produktion och snabbmode.

Som konsument kan du påverka genom att göra medvetna val. Du kan till exempel köpa färre saker, välja begagnade produkter och återvinna.

MÄRKNING AV PRODUKTER

Produkter kan ha olika märkningar som visar att de uppfyller vissa krav när det gäller innehåll, tillverkning eller arbetsmiljö. Märkningarna finns för att hjälpa konsumenter att välja mer hållbara eller säkrare alternativ och därmed motivera företag att göra sina produkter bättre på olika sätt.

Miljömärkningar visar att en produkt är bättre för miljön än liknande produkter utan märkning. Rättvisemärkningar visar att en vara har producerats och handlats under rättvisa och hållbara arbetsvillkor. Säkerhetsmärkningar visar att en produkt uppfyller vissa krav när det gäller säkerhet och lagar.

CIRKULÄR EKONOMI

I en linjär ekonomi köper vi saker, använder dem och slänger dem när de är trasiga eller när vi inte längre behöver dem. Detta skapar stora mängder avfall och förbrukar mycket energi och resurser. Cirkulär ekonomi fungerar annorlunda. Här befinner sig resurserna i ett kretslopp så länge som möjligt. Det handlar om att återvinna, reparera, återanvända och dela saker.

Material som papper, plast, glas och metall återvinns och blir till nya produkter. I stället för att slänga saker som går sönder lagar man dem och fortsätter använda dem. Kläder, möbler och andra saker används igen av nya ägare. I stället för att alla ska äga allt kan vissa saker delas eller hyras.

En skruvdragare används i genomsnitt 15–20 minuter under sin livstid. Är det rimligt att nästan alla hem i Sverige ska ha en egen?

Miljö-, rättvise- och säkerhetsmärkning

KRAV-märket står för ekologiskt jordbruk utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

Svanenmärket finns på produkter som uppfyller höga krav på miljövänlighet under hela sin livscykel.

Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens miljömärkning på produkter som uppfyller mycket höga miljökrav.

EU-blomman, egentligen EU Ecolabel, är EU:s miljömärkning.

Fairtrade (Rättvisemärket) är en märkning som garanterar att de som producerar varan får en rättvis lön och arbetar under bra förhållanden.

CE-märket är en säkerhetsmärkning som visar att en produkt uppfyller EU:s lagkrav för hälsa, säkerhet och miljö.

En del kritiserar den cirkulära ekonomin eftersom den kan vara besvärlig att förstå och mäta. Vissa menar också att det är svårt att införa den i stor skala eftersom vi är vana vid en linjär ekonomi.

I dag finns cirkulär ekonomi inom till exempel elektronik- och bilindustrin. Gamla delar återvinns och används i nya produkter. Detta sker både tack vare lagar och för att företag själva vill vara mer miljövänliga. Att arbeta hållbart kan vara bra för företagens rykte och lockar fler kunder. Men ibland är det bara en liten del av verksamheten som är cirkulär medan resten fortsätter som vanligt. Då blir effekten för miljön och ekonomin ganska liten. Den cirkulära ekonomin bygger också på att de som använder produkterna lämnar in dem till återvinning och inte kastar dem i soporna.

TEKNISKA LÖSNINGAR

Om vi ska kunna leva mer hållbart utan att försämra vår livskvalitet behövs nya idéer och ny teknik. Många produkter vi använder varje dag kan göras mer miljövänliga. Engångsförpackningar kan tillverkas av papper, majsstärkelse eller bambu i stället för plast. De är lättare att bryta ner och minskar mängden plastavfall. Elektronik och hushållsapparater kan bli mer energieffektiva, vilket minskar utsläppen från elproduktionen. LED-lampor håller längre och förbrukar mindre energi än gamla glödlampor. Smarta hem-lösningar gör det lättare att spara energi utan att vi behöver tänka på det genom att lampor släcks när rummet är tomt och att element automatiskt sänker värmen när ingen är hemma. I framtiden blir kanske solceller så effektiva att alla hus i Sverige kan producera sin egen el även under mulna dagar. Kanske blir batterierna till solcellerna så effektiva att vi kan lagra el hemma och använda den när vi behöver. Självkörande elbilar kan bli ännu vanligare och kanske åker vi korta sträckor med elektriska drönare i stället för att ta bilen.

I framtiden kanske vi odlar mat inne i städerna, i höga hus med odlingar på höjden som förbrukar lite vatten och energi. Kött kanske kommer från labb i stället för från djur, vilket skulle minska utsläppen från köttproduktion. Kanske blir det också vanligare med insektsbaserad mat. I hemmen kommer vi kanske att ha kylskåp som själva beställer mat när den håller på att ta slut, vilket skulle minska matsvinnet. Tvättmaskinerna kommer kanske att kunna rena och återanvända vatten.

MINSKAD ELLER FÖRÄNDRAD KONSUMTION

Konsumtion är en stor del av vår vardag. Reklam, trender och sociala medier uppmuntrar oss att köpa mer än vi behöver. Minskad konsumtion leder till mindre produktion, vilket leder till färre utsläpp av växthusgaser, lägre förbrukning av råvaror som trä, metall och olja samt mindre mängd avfall som måste tas om hand.

Många engångsartiklar av plast är i dag förbjudna i Sverige och EU och utbytta mot nedbrytningsbart material.

Ett sätt att minska vår påverkan på miljön är att välja produkter som håller längre. Att köpa färre men bättre produkter sparar resurser och på lång sikt även pengar. Att välja produkter som är designade för att lätt kunna repareras förlänger deras livslängd. Ett par skor av hög kvalitet håller i många år om du tar hand om dem, medan billiga skor ofta slits ut snabbt.

Vi kan också välja att inte byta ut saker i onödan. I stället för att använda en T­shirt 30 gånger och sedan köpa en ny kan vi använda den första T­shirten 60 gånger. På så sätt kan vi nästan halvera påverkan på miljö och klimat.

Tiny houses, minimalism och downshifting är sätt att leva enklare och mer hållbart. Tiny houses är små, energieffektiva hus som tar upp mindre plats och kräver färre resurser. Genom att bo i ett tiny house minskar man sitt ekologiska fotavtryck och lever enklare. Minimalism handlar om att ha färre saker och köpa endast det man verkligen behöver. Det minskar både konsumtion och avfall. Downshifting handlar om att jobba mindre och fokusera på mer tid med familj och vänner. Genom att minska på stress och konsumtion får man ett enklare, mer balanserat liv.

SAMMANFATTNING

* Produktion av varor förbrukar naturresurser samt medför miljöförstöring och risker för arbetare, särskilt i låginkomstländer.

* Konsumtion leder till att resurser förbrukas och avfall produceras, vilket leder till miljöproblem.

* Att välja produkter som är hållbart producerade och har miljömärkningar hjälper till att minska resursanvändning och utsläpp.

* Avfall hanteras genom deponi (soptipp), förbränning och återvinning.

* Återvinning och återanvändning sparar resurser och energi genom att material som plast, papper och metall omvandlas till nya produkter.

* Cirkulär ekonomi handlar om att återanvända, reparera och dela produkter för att minska avfall och resursförbrukning.

* Genom att köpa begagnade produkter, minska plastanvändning och engagera dig för hållbarhet kan du bidra till en mer hållbar framtid.

Tiny houses i Nederländerna.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad innebär produktion?

2. Vad innebär konsumtion?

3. Vad är en livscykelanalys?

4. Vad är skillnaden mellan förnybara och icke-förnybara naturresurser?

5. Varför kan naturresurser orsaka konflikter?

6. Vad innebär slit-och-släng-kulturen?

7. Hur mycket mat slängs i genomsnitt per person i Sverige?

8. Vad innebär grönmålning?

9. Vad innebär cirkulär ekonomi?

10. Hur kan individer bidra till hållbar konsumtion?

ÖVNINGAR

Hur konsumerar du? Reflektera enskilt kring följande frågor. Diskutera sedan i mindre grupper.

1. Vilka typer av varor konsumerar du mest? Vet du var de tillverkas? Är det viktigt för dig var de tillverkas? Varför? Varför inte?

2. Är du vanligen miljömedveten när du konsumerar?

Varför? Varför inte?

3. Vegetarisk kost påverkar miljön mindre än köttätande. Skulle du kunna tänka dig att vara vegetarian? Skulle du kunna tänka dig att äta mindre kött? Varför? Varför inte?

4. Är du vanligen miljömedveten när du väljer vad du äter och dricker? Varför? Varför inte?

5. En borrmaskin används i snitt i 15 minuter under sin livstid. Många kläder används färre än tio gånger.

Skulle du kunna tänka dig att hyra verktyg och kläder i stället för att köpa dem? Varför? Varför inte?

Palmolja eller regnskog?

Palmolja är ett fett som utvinns från oljepalmens frukter. Palmoljan är fast vid rumstemperatur och används i bland annat livsmedel och smink. Konsumtionen av palmolja har ökat och leder till att det behövs mer mark för att odla oljepalmer. Detta får konsekvenser såväl för människa och miljö som för den biologiska mångfalden.

1. Ta reda på mer om palmolja. Varför används det? Kan du hitta några livsmedel som innehåller palmolja i din lokala matbutik?

2. Var odlas oljepalmer för produktion av palmolja?

3. Vad får odlingen för konsekvenser för:

a. regnskogen?

b. de lokala samhällena där palmolja odlas?

c. vår planet (på sikt)?

4. Vad kan du själv göra för att minska konsumtionen av palmolja?

Vem bär ansvaret för den dåliga luften?

Fundera enskilt och diskutera i grupp.

1. Vem tycker du är huvudansvarig för den dåliga luften i våra stadskärnor? Är det bilfabrikanterna, bensinbolagen, politikerna eller bilisterna?

2. Vilken grupp har störst ansvar för att förändra miljösituationen? Vilken grupp har störst möjligheter? Vilka konkreta sätt att påverka miljösituationen har respektive grupp? Vilka möjligheter tycker du att respektive grupp borde ha?

Miljöval och ansvar

Fundera enskilt och diskutera i grupp.

1. Borde politiker ta större ansvar för att öka antalet miljövänliga alternativ genom att subventionera miljömärkta produkter så att de blir billigare?

2. Ska man förvänta sig att företag ska ta miljöansvar eller handlar miljöansvar i första hand om oss själva som individer och vilken livsstil vi väljer?

3. Vilka miljövänliga alternativ i vardagen kan du tänka dig att välja?

Mathushållning i Matsmartland om 100 år

Förr närproducerades maten. Människor bosatte sig där maten fanns, till exempel intill en skog eller en sjö och producerade maten lokalt i de egna odlingarna.

I våra dagar finns mat alltid tillgänglig – vi kan äta exotiska maträtter från fjärran länder och behöver inte oroa oss för att maten ska ta slut. Eller borde vi oroa oss? Kanske kommer vi i framtiden inte att kunna transportera livsmedel. Varifrån får vi i så fall vår mat om 100 år?

Arbeta i grupper om fem.

1. Året är 2100. I det påhittade landet ”Matsmartland” produceras, importeras och exporteras mat på ett miljösmart sätt. Men hur ser landet ut? Vad äter man?

Hur tillagas maten?

2. Gör en modell av Matsmartland skriven som en beskrivande berättelse. Använd faktan om

Matsmartland som utgångspunkt. Beskriv hur landet styrs, hur infrastrukturen ser ut och hur människorna lever. Hitta gärna på ett eget namn på landet.

3. Presentera modellen och er berättelse kring hur er grupps Matsmartland fungerar för klassen.

Några fakta om Matsmartland

Det finns möjlighet till jord - och skogsbruk i landet.

I Matsmartland finns det fem stora älvar.

På sommaren skiner solen starkt och på hösten blåser det ofta kraftigt.

Det finns många välutbildade personer i landet, men också många som bara gått i grundskolan.

Landet har demokratiska val vart tredje år.

Landet ligger ganska nära Nordpolen. Det behövs mycket energi för att värma upp husen.

I Matsmartland produceras varor i fabriker.

De flesta familjer har en bil, en del har två. Invånarna i landet vill ha nya och fina saker.

Livscykelanalys av kaffe

Att ett ekologiskt kaffe är KRAV-märkt innebär bara att det är ekologiskt producerat. Märkningen tar inte hänsyn till hur kaffet har transporterats, förpackats eller rostats, inte heller hur mycket energi som gått åt för att förvara och tillaga kaffet.

Arbeta i grupper om fyra. Diskutera sedan i helklass.

1. Ta reda på mer om hur kaffe produceras. Följ framställningen från en kopp kaffe tillbaka till råvaran för att skapa en bild av kaffets totala miljöpåverkan.

2. Gör en förenklad livscykelanalys för kaffe på det sätt som presenteras på sidan 50.

3. Hur mycket tycker ni att en kopp kaffe bör kosta utifrån den totala processen?

4. Vilka människor är mest utsatta under tillverkningsprocessen?

5. I vilka länder sker de största utsläppen av gifter? Av växthusgaser?

6. Hur kan man nå bättre hållbarhet i kaffeproduktionen?

FÖRDJUPNING

Mobiltelefonen

Hur många mobiltelefoner har du ägt?

När har du skaffat ny? När den gamla gick sönder eller för att du ville ha en modell med bättre kamera eller större skärm? Vad har du gjort med dina gamla mobiler? Slängt, sålt eller gett bort dem?

I Sverige använder vi i snitt en mobiltelefon i två till tre år innan den byts ut. En anledning till att vi byter så ofta är den snabba teknikutvecklingen. Nya modeller har bättre kameror, snabbare processorer och längre batteritid. En annan anledning är att reparationer ofta är dyra vilket gör att många hellre köper nytt. Sociala normer spelar också in. Att ha den senaste mobilen ses i en del sammanhang som viktigt.

En mobil består av många olika material. I genomsnitt innehåller varje telefon ungefär 60 olika ämnen inklusive metaller som guld, silver, koppar, kobolt och palladium. Skärmarna innehåller kemiskt behandlat glas, indium och tenn. Kristallerna som lyser upp skärmen består av olika sällsynta jordartsmetaller. Batterierna innehåller bland annat kobolt och litium. Sladdarna för laddning och hörlurar innehåller koppar. Ytterhöljet innehåller bland annat magnesium. Trots att mängderna av varje metall är små – till exempel 20–25 milligram guld per telefon – blir det stora mängder när det säljs över en miljard mobiltelefoner världen över varje år. De flesta av metallerna utvinns genom gruv-

drift, vilket är både tidskrävande och miljöskadligt. Tillverkningen av en enda mobil skapar upp till 86 kilo avfall.

Återvinning viktig

Alla metaller är icke-förnybara naturresurser men en del kan återvinnas.

Därför är det viktigt att mobiler inte kastas i hushållssoporna utan återvinns eller återanvänds. 1 ton kretskort från mobiler innehåller 250 gram guld, medan 1 ton mineralmalm från en produktiv guldgruva bara ger cirka 5 gram guld. Detta gör att mobiltelefoner är viktiga att återvinna. Återvinning av metaller som guld, kobolt och palladium från uttjänta mobiltelefoner är avgörande för att minska behovet av ny gruvdrift och för att minska den

En mobiltelefon

innehåller en mängd olika ämnen.

miljömässiga påverkan av elektronikproduktion. Dessutom är många av de metaller som ingår i mobiler listade som kritiska material av EU, vilket innebär att vi är beroende av att importera dem från andra länder.

Sällsynta jordartsmetaller är viktiga för mobiltelefoner. Trots sitt namn är de inte jätteovanliga, men de är svåra att utvinna på ett miljövänligt sätt. Brytning sker främst i Kina där kemikalier och tungmetaller från gruvorna har förorenat mark och vatten. Eftersom Kina dominerar produktionen kan de påverka tillgången och priserna. För att minska Kinas dominans och makt undersöker EU nya gruvor. I Sverige finns det till exempel malm som är rik på sällsynta jordartsmetaller nära

Kiruna och Gränna. Men malmen bryts inte eftersom miljöriskerna anses för stora.

Nya hållbarhetskrav

Mobiltelefoners miljöpåverkan beror också på hur de produceras. För att tillverka en del av komponenterna, som mikrokretsar och processorer, krävs avancerade fabriker som är mycket energikrävande. Mikrochipproduktionen innebär också ett stort behov av renade kemikalier, vilket gör processen mycket resurskrävande och klimatpåverkande.

År 2025 införde EU nya krav på mobiltelefoner för att göra dem mer hållbara. De ska vara tåliga mot fall, repor och vatten. Batterierna ska klara

minst 800 laddningar. För att underlätta reparationer ska viktiga reservdelar finnas tillgängliga inom tio dagar. Ett reparerbarhetsindex visar hur lätt en mobil är att laga. Mobiler ska också ha en energimärkning.

För att minska din mobils påverkan på miljön kan du:

Använda din mobil så länge som möjligt. Reparera den i stället för att byta ut den.

Lämna in gamla mobiler till insamlingsstationer för att de ska kunna återvinnas och återanvändas.

När du byter mobil, fråga om det finns möjlighet att köpa en begagnad eller om företaget erbjuder hållbara alternativ.

FUNDERA PÅ Ta reda på mer om hur återvinning av material från mobiler går till.

Mycket av den kobolt som används i mobiltelefoners batterier kommer från gruvor i Kongo där människor, vuxna och barn, arbetar under livsfarliga arbetsvilkor.

AVSNITT 3: mIL jög I f TE r och hå LL b A r KE m I

Kemikalier och kemiska ämnen finns

överallt – i kläder, mobiler, rengöringsmedel och förpackningar för mat.

Många av ämnena är ofarliga, men en del kan vara skadliga för både människor och miljö. En del är rent av giftiga.

Men varför fortsätter vi använda dem?

Och hur blir de miljögifter?

ORD OCH BEGREPP

Bekämpningsmedel är medel som används för att bekämpa oönskade växter eller djur.

Biomagnifikation är att miljögifter ansamlas och ökar i koncentration högre upp i näringskedjan.

Försiktighetsprincipen betyder att myndigheter kan förhindra att produkter säljs om man tror att de är skadliga även om det inte finns klara vetenskapliga bevis för det.

Kemikalier kallas de kemiska ämnen som tillverkas på laboratorier och inom industrin och används där liksom i hemmen.

Mikroplaster är mycket små partiklar av plast.

Miljögift är ett kemiskt ämne som är giftigt och som tar mycket lång tid att bryta ner.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Substitutionsprincipen är en lag i Sverige som säger att kemikalier och ämnen som kan ersättas av mindre farliga kemikalier och ämnen ska bytas ut mot dessa.

Tungmetall är en metall som väger mer än 5 000 kilogram per kubikmeter (5 kilogram per liter). De flesta metaller är tungmetaller.

Från produkt till miljögift

Många kemikalier och ämnen i vår vardag finns i produkter för att göra dem mer hållbara, effektiva eller praktiska. Plastförpackningar håller maten fräsch längre och är lättare att bära hem från butiken. Rengöringsmedel gör det enklare att få bort smuts och fett. Tandkräm gör dina tänder renare och lite vitare när du borstar. Alla dessa produkter är mycket användbara. Men en del av dem innehåller ämnen som kan vara skadliga om de hamnar i naturen.

Ordet gift används för ämnen som redan i låga doser skadar celler eller kroppsfunktioner. Ju lägre dos som behövs för att ämnet ska vara farligt, desto

starkare är giftet. Till exempel är de flesta mediciner mer eller mindre giftiga och måste förses med noggranna doseringsanvisningar.

Miljögifter är kemiska ämnen som är giftiga för växter, djur och människor. De är dessutom biologiskt svårnedbrytbara, vilket betyder att naturen har svårt att göra sig av med dem eller omvandla dem till mindre skadliga ämnen.

Allt liv på jorden har anpassats till att tåla de ämnen som är vanliga på jordytan – varje art är anpassad till sin livsmiljö. Vanliga ämnen som vatten, luft och bergarter är ofarliga för till exempel

Plastavfall producerar miljögifter.

När plast hamnar i havet bryts det mycket långsamt ner och blir till mikroplaster. Här har en blåsfisk fastnat i en plastpåse.

människor. Tungmetaller och andra gifter förekommer naturligt endast i så låga halter att de är ofarliga. Tungmetallerna är dessutom nödvändiga för att människokroppen ska fungera bra. Järn behövs i blodets röda blodkroppar. Zink och magnesium behövs i olika enzymer. Problemet är att den tekniska utvecklingen sedan början av 1800­talet har gjort det möjligt att koncentrera metaller och att framställa farligt höga halter av giftiga råvaror till industrin. De första identifierade miljögifterna var just tungmetaller. Men efter hand som forskningen tog fart och det kemiska kunnandet ökade har allt fler konstgjorda gifter framställts.

SPRIDNING I NATUREN

Miljögifter sprids i naturen på flera sätt. De kan komma från fabriker, bilar och jordbruk eller släppas ut när vi tvättar kläder, slänger elektronik eller använder vissa kemiska produkter. Gifterna hamnar i marken, luften och vattnet. De kan stanna kvar i naturen i hundratals år. Vi får i oss miljögifter genom maten vi äter, vattnet vi dricker och luften vi andas. Fisk kan till exempel innehålla gifter från förorenat vatten, bekämpningsmedel kan finnas kvar på frukt och grönsaker, plast och smink kan innehålla ämnen som vi får i oss genom huden.

Levande varelser ingår i näringskedjor där näringsämnen förs från den ena organismen till den andra när de äter upp varandra. Problemet är att miljögifter vandrar genom kedjan på samma sätt. Miljögifter sprids i naturen och tas upp av växter och små organismer som äts av större djur. Ju högre upp i näringskedjan, desto mer gift samlas i rovdjurens kroppar – detta kallas biomagnifikation. Därför kan rovdjur som örnar och människor få farliga halter av gifter genom maten.

Läs mer om näringskedjor och biomagnifikation i avsnittet Kretslopp och näringskedjor i kapitlet Ekologi

SKADOR FRÅN MILJÖGIFTER

Skador från miljögifter kan både märkas direkt och utvecklas över lång tid. Hos människor kan vissa ämnen orsaka hudirritation, allergier eller akut förgiftning. Andra ämnen lagras i kroppen vilket gör det svårt att inse hur farliga de är. Om man får i sig små mängder av ett miljögift under lång tid kan det ta många år innan skadorna märks, oftast genom sjukdomar som cancer, nervskador eller hormonstörningar. Djur drabbas också, ofta genom förgiftad mat och förgiftat vatten, vilket kan leda till sjukdomar och i värsta fall död. Vissa miljögifter

påverkar hormonerna hos djur, vilket kan minska antalet ungar eller orsaka missbildningar.

Att miljögifter är så farliga och svåra att bryta ner beror bland annat på att kemiska ämnen löser sig antingen i vatten eller fett, men inte i båda. Vattenlösliga ämnen kan kroppen lätt bli av med genom att vi kissar ut dem. Fettlösliga ämnen är svårare. De lagras i kroppens fett och stannar där hela livet. Skadorna kan dyka upp först när man blivit äldre och fått i sig tillräckligt mycket. Miljögifter kan också överföras från mamma till barn. Gravida i Sverige rekommenderas att inte äta fet fisk från insjöar och Östersjön eftersom den kan innehålla höga halter av miljögifter.

VARFÖR MILJÖGIFTER FORTSÄTTER ATT ANVÄNDAS

Varför fortsätter vi att använda kemikalier och ämnen som är skadliga för människor och miljö? Det beror på flera saker. De är ofta mycket effektiva på det de gör, de fyller viktiga behov. De gör produkter vattentäta, brandsäkra eller mer hållbara. I många fall saknas miljövänliga ersättningar eller så är de dyra och fungerar sämre. Det tar också tid att forska, upptäcka risker och förbjuda farliga ämnen. En del ämnen är billiga att framställa och stora industrier tjänar mycket pengar på dem. En annan anledning är brist på kunskap. Många känner inte till hur vissa ämnen påverkar miljön eller hur de kan minska sin egen användning av dem.

MILJÖGIFTER OCH KEMIKALIER I AGENDA 2030

Att stoppa eller minska miljögifter och andra farliga kemikalier är inget eget mål i Agenda 2030. Men det är nödvändigt att det sker för att kunna uppnå målen om hälsa, vatten, hållbar konsumtion, hav och ekosystem. De målen är beroende av att föroreningar minskar, att kemikalier hanteras på ett säkert sätt och att miljön skyddas från skadliga kemiska ämnen och avfall.

Miljögifter kan överföras från mamma till barn.

Ett bilbatteri innehåller ungefär 9 kilo bly, och om batteriet inte tas om hand kommer blyatomerna långsamt spridas i naturen. Blyet tas upp av mikroskopiska organismer och anrikas efter hand uppåt i näringskedjorna.

Först senare ger det skador på organismer, främst de som befinner sig högt upp i näringskedjan.

Exempel på miljögifter

Det finns många olika sorters miljögifter. Här tar vi upp tungmetaller, hormonstörande ämnen och bekämpningsmedel.

TUNGMETALLER

Gravida och barn bör inte äta gädda från områden med mycket kvicksilver.

Tungmetaller som kvicksilver, kadmium och bly finns i naturen men blir farliga när människor sprider dem i stora mängder.

Kvicksilver är en av de mest skadliga och problematiska tungmetallerna i Sverige. Det är skadligt för människor redan i mycket små halter.

Det kan räcka med några få gram för att förgifta en hel sjö. Kvicksilver kan skada nervsystemet särskilt hos foster och små barn, därför avråds gravida och barn från att äta för mycket insjöfisk, som gädda och abborre, som har fångats i områden med höga halter kvicksilver.

Förr användes kvicksilver i många vardagsprylar, bland annat i termometrar och för lagning av tänder. I dag finns kvicksilver i industriutsläpp, luftföroreningar från andra länder och gamla föroreningar som finns kvar i naturen. I vatten omvandlas kvicksilver till metylkvicksilver, en ännu giftigare form som lagras i fisk och andra djur. Metylkvicksilver bryts inte ner i naturen utan sprids uppåt i näringskedjan och påverkar både djur och människor.

För att minska problemet har Sverige förbjudit kvicksilver i många produkter och sanerar förorenade områden. Utsläppen har minskat mycket men det finns fortfarande tusentals sjöar där halten kvicksilver är hög. Internationella avtal, till exempel Minamatakonventionen, syftar till att minska utsläppen globalt men i vissa länder används kvicksilver fortfarande, till exempel i guldgruvor för att få ut guldatomer ur stenen där de sitter. Dessutom fortsätter det kvicksilver som redan finns i naturen att cirkulera genom luft, vatten och levande organismer. Omkring 3,5 miljoner människor förgiftas av kvicksilver varje år.

Kadmium är giftigt för alla växter och djur i höga doser. Hos män niskor kan det skada levern och nju rarna. Förr användes kadmium i batterier. I Mönsterås fanns under större delen av 1900­talet en batterifabrik där kadmium spreds i naturen. Människor i området fick njurskador. Saneringen kostade miljontals kronor. Utsläppen av kadmium har minskat de senaste 25 åren.

Bly är giftigt för både växter och djur i höga doser. Hos växter kan rötterna och fotosyntesen störas.

Hos djur kan nervsystemet, immunsystemet och blodet skadas. Förr användes bly som tillsats i bensin. När man upptäckte dess skadlighet minskades halterna och i mitten av 1990­talet förbjöds det helt. I takt med att bly har tagits bort i bensinen har vi under de senaste decennierna sett att blyhalterna i naturen har minskat.

HORMONSTÖRANDE ÄMNEN

Hormonstörande ämnen som PFAS, PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel är ämnen som påverkar kroppens hormoner och kan störa fortplantningen.

PFAS (poly­ och perfluorerade alkylsubstanser) är en grupp ämnen som används i stekpannor (teflonpannor), regnkläder, smink och brandskum eftersom de stöter bort vatten, fett och smuts. De kan kopplas till cancer, hormonstörningar och nedsatt immunförsvar.

PFAS kallas ibland evighetskemikalier eftersom de bryts ner mycket långsamt. När PFAS släpps ut i miljön från fabriker eller avfall kan de spridas i I Sverige har utsläppen av kvicksilver i luften minskat med nästan 75 procent sedan

inrikes transporter industri

el och fjärrvärme avfall egen uppvärmning av bostad och lokaler

vattnet och sedan ansamlas i djur och människor. Många länder försöker minska användningen och förbjuda vissa typer av PFAS.

De flesta i Sverige får i sig PFAS framför allt från maten, inomhusluften och damm. Men där dricksvattnet har förorenats av PFAS kan det svara för en större del av det man får i sig. I Sverige har man hittat flera sådana platser vilket har lett till att vattenreningsverk måste använda avancerade metoder för att filtrera bort ämnena. I Kallinge i Blekinge upptäcktes 2013 höga halter av PFAS i dricksvattnet. Källan spårades till användning av brandskum vid en närliggande militär flygplats. Många invånare i området hade förhöjda halter av PFAS i blodet. Högsta domstolen fastslog 2023 att de drabbade har rätt till skadestånd.

PCB (polyklorerade bifenyler) är en grupp ämnen som förr användes i bottenfärger för båtar, i elektronikprodukter, som mjukgörare i plast och som tillsats i maskinoljor. Redan i mitten av 1960­talet upptäckte man att PCB var ett miljögift. Ämnena ansamlades i fettvävnad och anrikades i näringskedjorna. Fortplantningen hos fisk och säl i Östersjön drabbades hårt. I Sverige förbjöds PCB helt 1978. Trots det finns en del PCB fortfarande kvar i naturen

Procent

och i byggnader. I Osby har kommunen ålagts att sanera kommunhuset från den PCB som användes vid tätning av fönstren när huset byggdes. Varje gång det regnar frigörs lite PCB från fönstren och rinner ut i den närbelägna Osbysjön.

Dioxiner är en grupp ämnen som är mycket giftiga och cancerframkallande. De bildas bland annat när sopor bränns och vid tillverkning av bekämpningsmedel. Dioxiner lagras i kroppsfett och anrikas i näringskedjor. Rovdjur och människor blir därför extra svårt drabbade. På grund av EU:s regler för dioxiner får vildfångad lax och strömming från Östersjön inte längre säljas som mat till människor i andra EU-länder. Halterna har blivit så höga att människor som äter Östersjöströmming mer än en gång per vecka riskerar sin hälsa.

Bromerade flamskyddsmedel är en grupp kemikalier som används för att minska risken för brand och finns i produkter som datorer, bilar, möbler och leksaker. Precis som PCB och dioxiner lagras bromerade flamskyddsmedel i kroppsfett. Flera bromerade flamskyddsmedel har förbjudits i EU vilket har minskat deras mängd i naturen. Men det bromerade flamskyddsmedlet PBDE används fortfarande och finns i många produkter.

Diagrammet visar förändringar i halter av vissa långlivade organiska ämnen i modersmjölk från förstföderskor i Uppsalaregionen jämfört med 1996 års värde. Källa: Sveriges miljömål.

Skummet i en brandsläckare kan innehålla PFAS.

DDT var ett bekämpningsmedel som användes flitigt innan det förbjöds på 1970-talet. Här sprayar en kvinna sitt barns sovrum.

Forskning visar att PBDE kan vara skadligt vid höga doser. Men vi vet inte hur det påverkar oss på lång sikt.

BEKÄMPNINGSMEDEL

Bekämpningsmedel som glyfosat och DDT är

ämnen som används i jordbruket för att döda skadedjur eller ogräs men som också kan skada andra organismer och påverka ekosystem.

Glyfosat är ett ämne som används för att döda ogräs inom jordbruk och trädgårdsskötsel. Glyfosat är ett av världens mest använda bekämpningsmedel och finns i många ogräsmedel, till exempel Roundup. Det är populärt eftersom det är effektivt och billigt, men mycket omdiskuterat eftersom det skadar viktiga insekter som bin och fjärilar. Det kan också läcka ut i vattendrag och påverka djur och växter som lever där.

Havsörnen drabbades hårt av DDT.

Forskare är oeniga om hur farligt glyfosat är för människor. En del studier tyder på att det kan vara cancerframkallande, medan andra menar att det är ofarligt vid normala doser. På grund av osäkerheten har vissa länder förbjudit eller begränsat användningen av glyfosat, medan andra fortfarande tillåter det. I Sverige är glyfosat tillåtet men det får inte användas nära vattendrag eller på vissa allmänna platser. År 2022 såldes det 853 ton glyfosat i Sverige. EU diskuterar regelbundet om ämnet ska förbjudas helt eller få fortsätta att användas under strängare regler.

DDT (diklordifenyltrikloretan) är ett starkt insektsgift som förr användes för att bekämpa insekter och svampangrepp på grödor. När DDT:s förmåga att döda insekter upptäcktes på 1930­talet sågs det som ett mirakelmedel. DDT är inte akut giftigt för ryggradsdjur, men de långsiktiga effekterna är stora. När DDT vandrade genom närings-

SAMMANFATTNING

* Miljögifter är kemikalier och ämnen som skadar miljön och är svåra att bryta ner.

* Exempel på miljögifter är tungmetaller, hormonstörande ämnen, plastrelaterade gifter och bekämpningsmedel.

kedjan drabbades rov fåglar som pilgrimsfalk och havsörn i toppen på kedjan hårt. DDT medförde att fåglarnas äggskal blev tunna och gick sönder när honan ruvade så allt färre rovfåglar kläcktes. På 1970­talet förbjöds DDT i Sverige. Läs mer om DDT och pilgrimsfalken i avsnittet Biologisk mångfald i kapitlet Ekologi

Åtgärder mot miljögifter

I dag försöker vi att inte göra samma misstag som människor har gjort tidigare. När hoten mot vår miljö blir kända lär vi oss mer och kunskapen ökar. I debatten om miljön och i lagar finns två viktiga principer. Försiktighetsprincipen betyder att vi noga ska undersöka effekterna av nya ämnen innan de får användas. Substitutionsprincipen betyder att vi ska försöka ersätta farliga ämnen med mindre farliga.

Forskare runt om i världen jobbar på att förstå och lösa miljöproblemen. De undersöker ständigt vilka ämnen som är farliga för miljö och människor. På grund av de tydliga miljöproblemen har många farliga ämnen som DDT och PCB blivit förbjudna eller fasats ut.

För nya ämnen väntar vi ofta på mer information för att kunna avgöra om de är bra eller farliga. Detta gäller till exempel bromerade flamskyddsmedel och nya bekämpningsmedel i jordbruket. För att skydda människor sätts gränsvärden som visar hur mycket gift vi kan utsättas för utan att riskeras att skadas. Om ämnen lagras i kroppen måste gränsvärdet vara så lågt att vi inte riskerar att överskrida det under vårt liv.

* Miljögifter sprids till naturen genom fabriker, bilar och jordbruk.

* Miljögifter ansamlas i näringskedjan vilket gör att rovdjur och människor kan få i sig farligt höga halter.

* Miljögifter kan orsaka sjukdomar som cancer, hormonstörningar och nervskador.

* I debatten om miljön och i lagar finns två viktiga principer: försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är miljögifter?

2. Hur sprids miljögifter i naturen?

3. Hur påverkar miljögifter människor?

4. Varför fortsätter vi använda farliga kemikalier?

5. Ge exempel på tre tungmetaller som är miljögifter.

6. Varför är kvicksilver farligt?

7. Hur påverkar PFAS människor och miljön?

8. Hur påverkar dioxiner miljön?

9. Hur påverkar glyfosat miljön?

10. Vilka principer styr användning och hantering av kemikalier?

ÖVNINGAR

Ditt hem och miljögifter

Vi omges dagligen av kemikalier och potentiella miljögifter i hemmet, skolan och på fritiden. De finns i allt från matförpackningar och kläder till elektronik och skönhetsprodukter. Diskutera utifrån följande frågor:

1. Titta på några produkter du använder dagligen (exempelvis hudkräm, schampo, kläder eller elektronik). Kan de innehålla skadliga ämnen? Hur kan du ta reda på det?

2. Hur kan du själv minska mängden miljögifter i din vardag? Finns det några enkla val du kan göra?

3. Skulle du vara villig att betala mer för produkter som är fria från skadliga kemikalier? Varför? Varför inte?

Miljögifter i mat

Miljögifter kan finnas i maten vi äter, till exempel genom bekämpningsmedel på frukt och grönsaker eller gifter som lagras i fisk. Diskutera utifrån följande frågor:

1. Har du hört talas om några matprodukter som innehåller miljögifter? Skulle det påverka vad du väljer att äta?

2. Hur kan du som konsument minska risken att få i dig skadliga ämnen genom maten?

3. Tycker du att det borde finnas tydligare information om miljögifter i mat, i skolan, på restauranger eller i affärer? Hur skulle informationen kunna se ut?

4. Hur minskas spridning av miljögifter bäst tror ni? Diskutera till exempel utifrån lagstiftning och konsumentmakt.

Reklamkampanj om miljögifter

Ni arbetar på en reklamfirma och vill nu få uppdraget att designa den kampanj som har för avsikt att öka medvetenheten om miljögifter hos unga i Sverige som staten tillsatt 20 miljoner för.

Arbeta i grupp.

1. Skapa ett förslag på hur er kampanj skulle se ut.

2. Redovisa muntligt eller skriftligt inför klassen.

Plast

Plast uppfanns i slutet av 1800-talet men i mitten av 1900-talet var det fortfarande ett ovanligt material. I dag finns plast överallt, bland annat i prylar, förpackningar, kläder och skor. Efter hand som plast blev vanligare blev det också ett större miljöproblem. Plast påverkar miljön negativt både när den tillverkas och när den kastas bort och förvandlas till avfall.

Bisfenol A är ett ämne som används för att göra plast hård och stark. Ämnet kan frigöras från plasten och tas upp i människokroppen. Bisfenol A kan orsaka irritation på hud, ögon och andningsorgan samt ge allergier. Det misstänks även kunna påverka hormonsystemet och orsaka störningar. EU förbjöd användning av bis-

fenol A vid tillverkning av nappflaskor

2011 och utreder om det ska förbjudas i fler plastprodukter.

Ftalater är ämnen som används för att göra plast mjuk och flexibel och finns i bland annat leksaker, lim, lacker, smink och golvmattor. Ämnena kan frigöras och spridas till människor via huden, munnen och genom luften. Ftalater påverkar hormonerna, särskilt hos foster och små barn. EU har infört en gräns för hur mycket ftalater som får finnas i leksaker och barnartiklar.

Plastavfall bildas i stora mängder i både hushållen och industrin, bland annat för att så många förpackningar består av plast. Även om många sopsorterar är det mycket plast som inte återvinns eller återanvänds. Mycket

FÖRDJUPNING EU har hårdare regler för vilka giftiga ämnen som får finnas i leksaker jämfört med i många andra plastsaker.

plast bränns, vilket medför att det bildas och släpps ut växthusgaser. En hel del plastavfall hamnar också i naturen. Till skillnad från papper och kartong som bryts ner och förvandlas till jord om det hamnar i naturen så finns plast kvar. Det kan ta hundratals år för plast att brytas ner. Till skillnad från glas och metall som stannar ungefär där det är om det hamnar i naturen så kan plast föras iväg med vind och vatten. Plastskräp som hamnar i bäckar och åar förs vidare till havet. Vinden och strömmarna i haven medför att mycket av plasten samlas på vissa platser i världshaven.

Mikroplast är mycket små plastbitar som sprids i miljön. Mikroplaster bildas när plast slits, går sönder och

bryts ner. Det bildas mycket mikroplast när bildäck och konstgräsplaner slits och när syntetkläder som fleece tvättas. Det bildas också mikroplast när större plastföremål som plastpåsar eller flaskor bryts ner. Det finns även mikroplaster som tillsats i en del sorters smink med glitter. Mikroplast sprids till hav, sjöar och vattendrag via luften, avloppsvatten och dagvatten. I sjöar och hav äts mikroplasten upp av små djur och förs vidare och anrikas i näringskedjan. En studie från 2024 av det statliga amerikanska forskningsinstitutet NIH (National Institute of Health) visade att människor har mikroplaster i levern, njuren och hjärnan.

Bioplast låter som en miljövänlig plast. Men bioplast kan syfta på olika slags material, som inte alltid är miljövänliga.

Biobaserad plast är plast som helt eller delvis är tillverkad av förnybara råvaror som trä, majs eller sockerrör, i stället för fossil råolja som vanlig plast. Själva plasten kan ha samma egenskaper som vanlig plast. Vissa produkter som innehåller biobaserad plast marknadsförs som ”plastfria” vilket är fel, biobaserad plast är plast. Bionedbrytbar plast är plast som kan brytas ner av mikroorganismer i vissa industriella komposter. Bionedbrytbar plast behöver inte vara bio-

baserad, även fossilbaserad plast kan vara bionedbrytbar. Bionedbrytbar plast kan inte brytas ner i en vanlig kompost eller i naturen. Nedbrytbar plast orsakar minst lika stor skada i naturen som icke nedbrytbar plast. I vissa fall orsakar bionedbrytbar plast mer mikroplast än vanlig plast. För att minska de miljöproblem som plasten orsakar behöver vi minska mängden plast som produceras, konsumeras och förvandlas till avfall. Du kan bland annat välja produkter som är paketerade i mindre plast och ta med egen tygpåse när du handlar.

FUNDERA PÅ Ta reda på mer om plastön i Stilla havet. Hur stor är den? Finns det plastöar även i andra hav?

Mikroplaster från havet.

AVSNITT 4: K LI m AT förä N dr IN g A r

Klimatförändringar handlar om hur klimatet förändras över lång tid. De har skett på naturligt sätt många gånger under jordens historia som under istiderna och efter stora vulkanutbrott.

Men de förändringar vi ser i dag är annorlunda. Sedan mitten av 1900­talet har klimatet blivit varmare snabbare än någonsin tidigare. Vad beror det på?

ORD OCH BEGREPP

Extremväder är ovanligt kraftigt och svårt väder som kan orsaka stora skador. Exempel är stormar, värmeböljor och översvämningar.

Fossila bränslen är kol, olja och naturgas som bildats av döda växter och djur som levde för mer än 50 miljoner år sedan.

Förstärkt växthuseffekt innebär att mänsklig aktivitet ökar växthusgaser, vilket höjer jordens temperatur.

Global uppvärmning är att jorden värms upp på grund av den förstärkta växthuseffekten.

IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är en organisation under FN som samlar forskare för att bedöma klimatförändringar och ge vetenskapligt underlag till beslutsfattare.

Klimat är den vädertyp som råder i ett visst område.

Klimatförändring är förändringar i klimatet, alltså det som sker med vädret under många års tid.

Koldioxid är en växthusgas som består av kol och syre (CO2).

Metan är en gas som består av kol och väte och som bidrar till växthuseffekten.

Växthusgas finns i atmosfären och bidrar till växthuseffekten.

Kontinenten Antarktis har polarklimat, vilket betyder att alla månaders medeltemperatur är under 10 °C.

Vad är skillnaden mellan väder och klimat?

Väder är det vi upplever varje dag. Det kan vara soligt, regnigt, blåsigt eller snöigt – ibland till och med allt på samma dag. Vädret beskriver hur temperaturen, nederbörden, molnigheten och vinden är just nu eller inom en kort period. Vädret bestämmer mycket i våra liv som vilka kläder vi tar på oss eller om vi behöver paraply när vi går till skolan.

Klimat handlar om hur vädret är under lång tid, ofta över 30 år eller mer. Om vädret är dagens humör så är klimatet mer som en persons personlighet – något som inte förändras snabbt. Klimatet beskriver hur varma somrar och kalla vintrar det brukar vara på en plats och hur mycket regn ett område brukar få. Om det ofta är blåsigt eller inte.

Till exempel har Sverige ett klimat där det är ganska kallt på vintern och ganska varmt på sommaren. Andra länder, som Thailand, har ett tropiskt klimat med varmt och fuktigt väder året runt.

KLIMATZONER

Klimatet påverkas av strålning från solen, rörelser och händelser i atmosfären och i haven samt hur terrängen är. Hur klimatet är på en plats kan bero på lufttryck och vindar, årstider, landskapets utseende, hur nära havet platsen ligger samt havsströmmar. Klimatet varierar mellan olika platser och områden på jorden. Det klimat som råder i ett område påver-

kar vilka växter och djur som lever där. Människor får också till viss del anpassa sina liv efter klimatet, till exempel hur man bäst bedriver jordbruk.

En vinterdag i Sverige är det kallt och snöigt, vi behöver varma kläder och måste kanske skotta snö. I ett tropiskt land som Thailand går folk i shorts och flip­flops eftersom det är varmt året runt. Klimatet påverkar också vilka växter som kan odlas och vilka djur som trivs. I Sverige kan vi odla äpplen och potatis, i tropiska områden odlas bananer och ananas.

Jorden kan delas in i olika klimatzoner beroende på det rådande klimatet. Gränserna mellan dessa zoner kan vara otydliga och olika uppdelningar kan förekomma. Ofta kopplas uppdelningen av klimat i områden ihop med olika typer av vegetation. Genom att utgå från årsmedeltemperatur, månadsmedeltemperatur och årsmedelnederbörd kan man identifiera fem huvudsakliga klimatzoner på jorden:

Regnrika tropiska klimat finns närmast ekvatorn. I detta klimat är den kallaste månadens medeltemperatur över +18 °C. Den årliga nederbördsmängden är större än den årliga avdunstningen.

Några exempel på vegetationstyper är savann och tropisk regnskog.

Arida (torra) klimat . I detta klimat kan avdunstningen i genomsnitt vara större än nederbördsmängden under hela året. Några exempel på vegetationstyper är öken och stäpp.

Varmtempererade fuktiga klimat . Utmärkande för detta klimat är att medeltemperaturen den kallaste månaden är mellan –3 °C och +18 °C, medan medeltemperatur den varmaste månaden är över +10 °C. Medelhavsklimat hamnar inom denna kategori. Några exempel på vegetation är ständigt gröna träd och buskar samt grön skog under delar av året och blandskog. Södra Sverige har detta klimat.

Regnrika tropiska klimat tropiskt regnskogsklimat tropiskt savannklimat

Arida klimat stäppklimat ökenklimat

Varmtempererade fuktiga klimat torrtid på vintern

fuktigt hela året torrtid på sommaren (medelhavsklimat)

Kalltempererade fuktiga klimat fuktigt hela året torrtid

Polarklimat tundraklimat glacialklimat

Kalltempererade fuktiga klimat . I detta klimat är den kallaste månadens medeltemperatur under –3 °C, medan den varmaste månadens medeltemperatur är över +10 °C. Några exempel på vegetation är barrskog och grön lövskog under delar av året. Norra

Sverige har detta klimat.

Polarklimat finns nära Nordpolen och Sydpolen. Utmärkande för detta klimat är att den varmaste månadens medeltemperatur är under +10 °C. Här finns glaciärer och tundra med sparsam vegetation.

solstrålning

reflekterad solstrålning reflekterad solstrålning

värmestrålning

värmestrålning

atmosfär

Växthuseffekten

Växthuseffekten fungerar som ett osynligt täcke runt jorden som håller oss varma. Solens strålar värmer upp jordens yta. En del av värmen studsar tillbaka ut i rymden. Men tack vare växthusgaser i atmosfären, som vattenånga, koldioxid och metan, hålls en del av värmen kvar på jorden. Utan växthuseffekten skulle vår planet vara så kall att inget liv skulle kunna finnas här.

Den naturliga växthuseffekten är alltså bra och nödvändig för att vi ska kunna leva på jorden. Problemet uppstår när vi människor förstärker växthuseffekten genom att släppa ut för mycket växthusgaser. Då fångar växthusgaserna in för mycket värme som stannar kvar i atmosfären. Detta leder till att planeten blir varmare än den borde vara, vilket orsakar klimatförändringar.

Jordens energibalans kan jämföras med principen för ett växthus. En del av den inkommande solstrålningen omvandlas till värmestrålning av jordens yta och atmosfär. En del av denna värme lämnar jorden, medan en annan del tar sig tillbaka till jordytan eller stannar i atmosfären. I atmosfären är det växthusgaserna, till exempel koldioxid, som binder värmen under lång tid.

temperaturavvikelse (grader Celsius) globalt utsläpp av kol (10 gigaton)

VÄXTHUSGASERNA

De viktigaste växthusgaserna är vattenånga, koldioxid och metan. Hur mycket en växthusgas bidrar till den globala temperaturökningen beror på flera saker, som hur mycket värme gasen kan ta upp, hur mycket av gasen som finns i atmosfären och hur länge den stannar där. Vattenånga är den gas som bidrar mest till växthuseffekten, eftersom det finns mycket av den. Vattenånga bildas naturligt genom avdunstning från hav, sjöar och mark. Ju varmare det är, desto mer vattenånga bildas.

Koldioxid är den gas som bidrar mest till den klimatförändring som pågår nu, till följd av att vi förbränner stora mängder fossila bränslen. Koldioxid bildas vid förbränning av organiskt material (både ”färskt” och fossilt) och förbrukas när växter utför sin fotosyntes. Innan vi började använda fossila bränslen fanns det en balans mellan förbränningen av ved och fotosyntesen som skedde när nya träd växte upp.

Nu när vi förbränner fossila bränslen (bensin, diesel, olja och kol) bildas mycket stora mängder koldioxid. Koldioxiden stannar länge i atmosfären och sprids över hela jorden, vilket gör klimatförändringen till ett globalt problem. Samtidigt försvinner stora skogsområden som hade kunnat ta upp koldioxid. Sedan 1750 har förbränningen av fossila bränslen bidragit till att koldioxidhalten i atmosfären ökat från cirka 270 ppm till 420 ppm, det vill säga en ökning med 56 procent.

Den globala medeltemperaturen (ljusgrön kurva) stiger i takt med den årliga förbränningen av kol i världen (mörkgrön, enhet 10 gigaton).

Temperaturkurvan visar den årliga avvikelsen från det globala medelvärdet för perioden 1961–1990. Som synes avspeglar temperaturkurvan mycket väl ökningstakten i användningen av fossila bränslen.

Källa: CRU-University of East Anglia / CDIAC.

1910 2021

Metan är ytterligare en gas som bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Metan finns naturligt i atmosfären, men mängden har fördubblats sedan den industriella revolutionen under tidigt 1800­tal. Metan bildas när organiskt material bryts ner i miljöer utan syre som i risfält, dammar och soptippar samt i magen på kor och får. Att vi äter mer kött nu än tidigare har bidragit till att utsläppen av metan har ökat.

Människan

påverkar klimatet

Under 1800­talet började människor mäta och observera vädret på ett nytt sätt. Sedan dess har tekniken utvecklats. Nuförtiden kan forskare noggrant följa både vädret och klimatförändringarna.

I dag är forskare världen över eniga om att människan påverkar klimatet. Utsläpp av växthusgaser förstärker växthuseffekten och leder till global

uppvärmning. FN:s klimatorgan IPCC visar att den globala medeltemperaturen har stigit snabbare sedan 1970 än någon annan gång under de senaste 2 000 åren. Det är nu varmare än på över 125 000 år. Koldioxidhalten är den högsta på minst 2 miljoner år. Den främsta orsaken till detta är förbränningen av fossila bränslen.

Hur mycket temperaturen kommer att stiga i framtiden är svårt att förutsäga eftersom det beror på många faktorer. Sedan mitten av 1800­talet har jordens medeltemperatur ökat med ungefär en grad. Enligt IPCC kan temperaturen till år 2100 öka med mellan 1,4 och 4,4 grader beroende på hur mycket utsläppen minskas.

Allt fler forskare talar om vår tid som början på en ny geologisk tidsålder. De kallar den antropocen, vilket betyder människans tidsålder. Det syftar främst på hur människan från 1800­talet och framåt har haft en mycket stor roll i förändringen av jordens geologi, klimat och ekosystem. Antropocen är ännu inte en vetenskapligt fastslagen tidsålder. Men bara debatten om att döpa en geologisk tidsålder efter

Glaciären Grinnell i Montana, USA, har krympt med över 90 procent sedan 1920. I stället har en sjö med smältvatten bildats.

Förändringen av jordens globala medeltemperatur sedan 1900 (ljusblå) jämfört med två temperaturmodeller som inkluderar (mörkblå) och exkluderar (grön) mänsklig påverkan på klimatet. Enligt modellerna hade en långsiktigt hållbar resursanvändning resulterat i en något sänkt medeltemperatur. Tidpunkterna för kraftiga vulkanutbrott som kortvarigt sänkte den globala medeltemperaturen är markerade. Källa: IPCC.

människan säger något om frågans historiska betydelse. Den nu pågående geologiska tidsåldern, holocen, inleddes för nästan 12 000 år sedan.

uppmätt temperatur

utan mänsklig påverkan med mänsklig påverkan

Konsekvenser av klimatförändringar

Global uppvärmning påverkar både natur och samhällen. Enligt IPCC bor runt 3,5 miljarder människor i områden som är extra utsatta för klimatförändringar. När ekosystem förändras och extrema väderhändelser som översvämningar, orkaner och torka blir vanligare kan det leda till brist på mat och rent vatten.

Havsytan stiger eftersom glaciärer och istäcken smälter. Men också för att varmare vatten tar mer plats. Mellan 1901 och 2018 steg den globala havsnivån med cirka 20 cm, och höjningen har gått snabbare och snabbare sedan 1970. Forskare har svårt att säga hur mycket havsnivån kommer att stiga i framtiden eftersom det beror på hur mycket koldioxid vi fortsätter släppa ut. Avsmältningen av stora ismassor, som inlandsisar, går långsamt och kommer fortsätta även om temperaturen stabiliseras. I Sverige rekommenderas kommuner att planera för en havsnivåhöjning på ungefär en meter under de kommande hundra åren. Koldioxid kan lösa sig i vatten. Haven innehåller mer än 50 gånger så mycket koldioxid som atmosfären. Dessutom kan koldioxiden i vattnet reagera med vattenmolekyler och bilda kolsyra . När halten av koldioxid stiger i atmosfären stiger även halten av både koldioxid och kolsyra i havsvattnet. Högre halt av kolsyra innebär att havsvattnet blir

Santa Maria Agung

El Chichón Pinatubo

surare, det vill säga pH sjunker, vilket skadar många av de djur som lever där.

De största förändringarna handlar om vädret. Sommaren 2015 drabbades södra Asien av en värmebölja med temperaturer över 50 °C. I Pakistan dog över 1 200 personer och i Indien 2 300 personer på grund av värmen. År 2018 drabbades Sverige av en svår torka som ledde till vattenbrist och skogsbränder. Över hela landet var det betydligt torrare än vanligt och förbud mot att göra upp eld infördes på många platser. År 2021 drabbades Tyskland och Belgien av kraftiga översvämningar efter extremt mycket regn under en kort period. I en del städer förstördes stora delar av infrastrukturen och över 200 personer omkom. I västra USA har det under de senaste åren regnat betydligt mindre än normalt. I Kalifornien har det lett till vattenransoneringar och många skogsbränder. I januari 2025 drabbades Los Angeles av flera skogsbränder som förvärrades av kraftiga vindar.

Skogsbränderna i Los Angeles 2025 drabbade bland annat exklusiva lyxområden. Torka och hårda vindar försvårade släckningsarbetet.

Kan man säga att dessa extremväder är en följd av människors utsläpp av växthusgaser? Inte direkt. Vädret har alltid varierat. Innan människan påverkade klimatet drabbades olika platser också av översvämningar och torka. Vissa somrar var mycket varma och vissa vintrar milda. Men den temperaturökning som människan har orsakat ökar risken för extremt väder. Risken för torka och översvämningar blir större även om det inte går att säga att en viss översvämning eller torka beror på klimatförändringarna. När luften och vattnet blir varmare förändras klimatet och vädret blir mer oförutsägbart och extremt. I Los Angeles fall visar forskning att klimatförändringar har ökat risken för skogsbränder i området. Enligt en studie från forskarnätverket World Weather

Attribution har den globala uppvärmningen gjort förhållanden som gynnar bränder 35 procent mer sannolika.

När temperaturen stiger, havsytan höjs och extremväder som torka och kraftiga stormar blir

Tyskland drabbades av svåra översvämningar 2021.

vanligare hotas ekosystem och biologisk mångfald

Smältande isar gör det svårt för isbjörnar att överleva. Korallrev dör av varmare och surare havsvatten. Jordbruket påverkas av extremväder och förändrade

klimatförhållanden och resultatet kan bli minskade skördar och försämrad livsmedelsproduktion. Klimatförändringarna kan komma att orsaka vattenoch matbrist, hälsorisker i samband av värmeböljor och att nya sjukdomar sprids.

Effekterna av den ökade temperaturen märks redan i Sverige. Vissa arter av fåglar och fjärilar finns numera längre norrut än tidigare. Fågelarter som normalt lever i fjällen har blivit ovanligare. Mätserier visar att vårblommor som blåsippor, hägg och syren blommar betydligt tidigare nu än för 50 år sedan. På somrarna kommer fler utländska turister till Sverige och andra svalare nordliga länder, för att undvika extrem värme i traditionella varma semesterländer som Spanien och Grekland. Trenden kallas coolcation, ”svalsemester”.

Åtgärder mot klimatförändringar

För att få stopp på den förstärkta växthuseffekten måste vi minska utsläppen av gaserna som orsakar den, framför allt koldioxid och metan. För att bekämpa klimatförändringarna samarbetar länder över hela världen. Flera internationella konferenser har hållits för att diskutera och träffa avtal om vilka åtgärder som behövs.

I Parisavtalet från 2015 har länder kommit överens om att minska sina utsläpp och hålla den globala uppvärmningen under 2 grader. Genom internationella samarbeten kan vi hitta gemensamma lösningar för att skydda planeten. Vart femte år ska makthavare från världens länder träffas för att se över sina respektive miljömål. Det är för att länderna ska arbeta aktivt för att minska utsläppen. Exakt

vad länderna ska göra för att minska sina utsläpp finns inte med i avtalet, vilket är en av dess svagheter.

Agenda 2030:s hållbarhetsmål nummer 13 är Bekämpa klimatförändringarna. Målet är att ”Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser”. Länder ska bli bättre på att hantera extremt väder som stormar och torka. Klimatfrågor ska finnas med i politiska beslut och mer pengar ska satsas på lösningar. Det är också viktigt att öka kunskapen om klimatet och hjälpa länder som drabbas hårdast.

Stater och organisationer som EU kan begränsa företags påverkan på miljön. Koldioxidskatt är en extra skatt som tas ut på alla fossila bränslen. Skatten betalas av företag som släpper ut koldioxid. Även den som kör bensinbil eller dieselbil betalar koldioxidskatt på bensinen och dieseln. Målet är att göra det dyrt att förorena och att uppmuntra miljövänliga alternativ. Koldioxidskatt finns i bland annat Skandinavien och Storbritannien och har visat sig minska utsläpp av koldioxid.

Utsläppsrätter innebär att stater bestämmer en gräns för hur mycket växthusgaser som får släppas ut och att företag får köpa eller blir tilldelade utsläppsrätter som täcker deras behov. Eftersom antalet utsläppsrätter minskar med tiden måste industrierna hela tiden minska sina utsläpp, vilket sänker de totala koldioxidutsläppen. I Europa sker detta enligt EU-direktiv.

Många företag har dragit nytta av miljötrenden och marknadsför sig som ”det miljövänliga alternativet”. Det pågår en tävling om att skapa mer miljövänliga och energisnåla alternativ till många produkter, till exempel kylskåp, bilar och kläder. Teknik spelar en viktig roll i att minska klimatpåverkan. Förnybara energikällor, som sol, vind och vattenkraft, är miljövänliga alternativ till fossila bränslen. Elbilar och energieffektiva byggnader är andra exempel på tekniska lösningar som kan hjälpa oss att leva mer hållbart.

Forskare får ständigt fram nya metoder att

I september 2019 genomfördes Global Week for Future, som var stora protester världen över mot den globala uppvärmningen. Klimataktivisten Greta Thunbergs ”Skolstrejk för klimatet” var inspiration till protesterna.

lindra klimatförändringarna. Till exempel har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en ny sorts ris. Risodlingar bidrar till höga utsläpp av växthusgasen metan. Det nya riset minskar utsläppen av växthusgasen med 70 procent jämfört med ris som odlas i dag. Forskare utvecklar också olika tekniker för att fånga in koldioxid. Ett exempel är en anläggning i Schweiz som suger in koldioxid direkt från luften och lagrar den i sten. Forskare undersöker också hur stora algodlingar kan användas för att både rena luften och producera biobränsle. Alger växer nämligen snabbt och absorberar stora mängder koldioxid.

Varje individ kan göra skillnad genom att göra smartare val i vardagen. Att ta cykeln i stället för bilen, äta mindre kött och välja lokalt producerad mat är enkla sätt att minska utsläppen. Dessutom kan vi tänka mer hållbart när vi handlar, köpa färre saker och laga eller återanvända det vi redan har. Många människor känner kanske att deras lilla bidrag knappast kan spela någon roll (”tummeliteneffekten”). Men om många konsumenter gör samma sak ger det stor effekt.

Hållbarhetsmål nummer 13 lyder ”Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser”.

Vad kan du göra? Här är några saker du kan göra för att minska din egen klimatpåverkan:

1. Minska din energiförbrukning.

Stäng av elektriska apparater när de inte används och välj energieffektiva produkter. Sänk inomhustemperaturen på vintern och använd energieffektiva lampor.

2. Välj förnybar energi. Om möjligt, byt till el från förnybara källor som sol- eller vindkraft. Stöd företag som arbetar för att minska sina koldioxidutsläpp.

3. Minska bilkörning och flygresor. Använd kollektivtrafik, cykla eller gå i stället för att köra eller åka bil. Försök att flyga mindre eller välj direktflyg för att minska utsläppen.

4. Minska kött- och mejerikonsumtionen. Ät mer grönsaker, frukt och vegetariska rätter.

5. Köp färre saker, återvinn och minska avfall. Återvinn plast, papper och glas. Köp produkter med mindre förpackningar och minska användningen av engångsprodukter.

HUR OZONSKIKTET RÄDDADES

Allt är inte miljömässig katastrof på jorden. En gång var det krympande ozonskiktet ett av de största miljöproblemen. Så är det inte längre. Hur löste vi det?

Ozonskiktet är ett lager i atmosfären som skyddar jorden från solens skadliga ultravioletta strålning genom att absorbera den. Ozon bildas genom en kemisk reaktion där syremolekyler splittras av UV-strålning och omvandlas till ozon. Om ozonskiktet tunnas ut ökar mängden

UV-strålning som når jordytan, vilket kan orsaka hälsoproblem som hudcancer och ögonsjukdomar samt påverka ekosystem negativt, exempelvis genom att skada plankton och hämma växters tillväxt.

På 1970­talet upptäckte forskare att ozonskiktet bröts ner av vissa kemikalier. Särskilt var det freoner som användes i kylsystem och sprejflaskor. Freoner frigör klor som reagerar med ozon och förstör det. Vetenskapliga mätningar visade att ozonhålet över Antarktis blev särskilt stort under 1980­talet. För att stoppa ozonskiktets nedbrytning infördes lagar och internationella avtal där länder enades om att successivt fasa ut freoner. Tack vare dessa insatser har ozonskiktet börjat återhämta sig men processen går långsamt. Forskare uppskattar att ozonhålet över Antarktis inte kommer att vara helt borta förrän efter 2050. Detta visar hur vetenskap, internationellt samarbete och politiska beslut kan bidra till att lösa globala miljöproblem.

SAMMANFATTNING

* Väder är kortsiktiga förändringar medan klimat är långsiktiga mönster.

* Klimatzoner påverkas av solens strålning, atmosfär och hav.

* Växthuseffekten håller jorden varm. Den förstärks av människans utsläpp av växthusgaser.

* De viktigaste växthusgaserna är vattenånga, koldioxid och metan. Förbränning av olja, kol och gas leder till ökad mängd koldioxid i atmosfären.

* Klimatet har blivit varmare sedan mitten av 1900-talet på grund av utsläpp av växthusgaser från mänskliga aktiviteter. Temperaturökningen leder till smältande isar, högre havsnivåer och högre risk för extremt väder.

* Klimatförändringar påverkar ekosystem, matproduktion och människors hälsa.

Hålet i ozonskiktet över Antarktis var som störst 2006.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är skillnaden mellan väder och klimat?

2. Vilka är de fem stora klimatzonerna på jorden?

3. Vad är skillnaden mellan den naturliga och den förstärkta växthuseffekten?

4. Vilka är de viktigaste växthusgaserna?

5. Hur påverkas havsnivån av klimatförändringarna och varför?

6. Vad menas med antropocen?

7. Vilka konsekvenser har klimatförändringarna?

8. Hur påverkas Sverige av klimatförändringar?

9. Hur fungerar koldioxidskatt och utsläppsrätter?

10. Vad kan individer göra för att minska sin klimatpåverkan?

ÖVNINGAR

Klimat och väder

Ta reda på hur klimatförändringarna påverkar vädret i:

1. Sverige

2. ett valfritt annat land.

Konsekvenserna av klimatförändringar

Undersök de möjliga konsekvenserna av klimatförändringar, till exempel smältande isar, höjda havsnivåer och förändrade klimatzoner. Fundera enskilt och diskutera gemensamt i klassrummet.

Koldioxidneutral stad

Köpenhamn planerar att bli världens första koldioxidneutrala stad år 2027. Det innebär att staden inte ska medverka till något nettoutsläpp av koldioxid. Detta ska uppnås genom att staden drivs som ett klimatföretag där alla beslut ska ta hänsyn till klimatfrågan.

Energianvändningen ska minskas och ersättas av grön energiproduktion. All värme och elektricitet ska framställas med hjälp av vindkraft och geotermisk energi. Gröna transporter ska ersätta biltransporter. Därför har infrastrukturen kring cykelvägar och kollektivtrafik byggts ut. Detta har redan lett till att nästan 75 procent av alla resor görs till fots, med cykel eller via kollektivtrafik.

Arbeta i mindre grupper.

1. Diskutera hur ni skulle gå tillväga för att göra en stad koldioxidneutral.

2. Vilka är de största utmaningarna?

Koldioxidutsläpp i världen

Ta reda på fakta om fördelningen av koldioxidutsläpp i världen. Diskutera sedan i grupp.

1. I vilka länder släpps mest växthusgaser ut? Vilka länder har högst BNP per capita? Finns det något samband?

2. Hur mycket koldioxid släpps ut per person i olika delar av världen? Var släpper en person ut mest koldioxid? Var släpper en person ut minst koldioxid?

3. Hur tror du det kommer sig att variationen i utsläppsmängd är så stor?

4. Varför tar det mycket längre tid att åtgärda problemet med ökat växthuseffekt än det har tagit att orsaka problemet?

Klimatfrågan i vardagen

Fundera på hur klimatfrågan märks i din vardag. Diskutera i grupp.

1. Försöker du att minska din klimatpåverkan? I så fall, vad har du gjort rent praktiskt?

2. Vilka ytterligare förändringar skulle du vara beredd att göra för att helt minska dina utsläpp av koldioxid? Vad du skulle kunna ändra på i din konsumtion, i dina resvanor och i dina matvanor?

3. Tror du att dina medmänniskor skulle vara beredda att följa ditt exempel? Tror du att det finns skillnader i hur befolkningen i rika länder och i fattiga länder ser på frågan?

Klimatfrågor

Fundera enskilt och diskutera i mindre grupper.

1. Tror du att folk i allmänhet har tillräcklig kunskap om växthuseffekten?

2. Spelar det någon roll att det blir lite varmare på jorden?

3. Vilken effekt av klimatförändringen tycker du är allvarligast?

4. Har vi i de rika länderna ett extra stort ansvar för klimatförändringarna?

5. Finns det något du skulle kunna avstå från att köpa för att minska påverkan på klimatet?

6. Vad kan du göra för att minska koldioxidutsläppen och begränsa klimatförändringarna? Fundera ut några åtgärder och diskutera om de är genomförbara.

7. Kan du tänka dig att äta vegetarisk mat för att minska din klimatpåverkan?

Tuvalu är ett litet land som består av nio låglänta korallöar i sydvästra Stilla havet. Landet hotas av översvämning om den globala uppvärmningen gör att havsnivån fortsätter stiga.

AVSNITT 5: E NE rg I

Energi är något vi använder varje dag utan att tänka på det – från att tända en lampa till att ladda mobilen eller värma hemmet. Men vad är energi egentligen?

Varför är den så viktig och vad har den med hållbar utveckling att göra?

ORD OCH BEGREPP

Energi är förmågan hos ett föremål att utföra ett arbete i fysisk mening.

Energiformer är olika sätt som energi kan förekomma på.

Energikvalitet är ett mått på hur mycket av energin i en energiform som kan omvandlas till en annan energiform vid en energiomvandling.

Energikälla är en utvinningsbar naturresurs som kan omvandlas till energi i form av ljus, rörelse, värme eller elektricitet.

Energilagring är att man lagrar energi för senare bruk.

Energiomvandling innebär att en energiform övergår i en annan energiform.

Energiprincipen säger att energi inte kan skapas eller förstöras, bara omvandlas.

Förnybara energikällor är energikällor som kan användas för att framställa el och värme utan att de tar slut.

Icke-förnybara energikällor finns lagrade i jordskorpan och har bildats under miljontals år.

Vad är energi?

Ordet energi används på olika sätt i olika sammanhang:

Jag är så trött, jag har förlorat all energi.

En chokladkaka är energirik.

Husets årliga energiförbrukning är 20 000 kWh.

Energi är kort sagt ett begrepp som är svårt att definiera. Förenklat kan vi säga att energi är förmågan att utföra arbete. Energi måste tillföras om man vill att något ska hända. Alla processer och händelser behöver energi för att ske, oavsett om det handlar

om en intergalaktisk kollision, en grodas skutt eller en elektrons rörelse i en atom.

För hållbar utveckling är det främst meningen

Husets årliga energiförbrukning är 20 000 kWh som är intressant. Energiförbrukning är den mängd energi som används under en viss period. När vi tänder lampor, värmer vatten och kör bil förbrukar vi energi.

För att få tillgång till energi använder vi naturens resurser. När vi gör det i den mycket stora omfattning som sker i dag är det svårt att göra det hållbart.

Energi krävs för att något ska hända, exempelvis för att en groda ska kunna hoppa.

Energiprincipen

kemisk energi

ENERGIFORMER

Vi kan inte hålla energi i handen och säga att ”här har vi energi”. Energi är svårgripbart och kan förekomma i olika former, så kallade energiformer. Nästan allt som sker beror på omvandlingar mellan olika energiformer. I tabellen finns exempel på olika energiformer.

Energi som finns lagrad i kemiska bindningar i ämnen. Den frigörs när dessa ämnen reagerar eller bryts ner. Exempel: Energin i maten du äter eller bensinen i bilens tank.

strålningsenergi

rörelseenergi

lägesenergi

värmeenergi

kärnenergi

elektrisk energi

Energi kan varken skapas eller förstöras, den kan bara omvandlas.

Energi som finns i elektromagnetiska vågor som ljus eller strålning. Den kan färdas genom vakuum. Exempel: Solens strålar som ger oss värme och ljus, eller radioaktiv strålning.

Energi som finns i ett föremål när det rör sig. Ju snabbare det rör sig, desto mer rörelseenergi innehåller det. Exempel: En bil som kör på vägen eller en boll som studsar.

Energi som finns i ett föremål på grund av dess position eller höjd. Ju högre upp ett föremål befinner sig, desto mer lägesenergi innehåller det. Om du lyfter ett föremål så ökar du dess lägesenergi. Exempel: Ett äpple som hänger i ett träd eller en bok som ligger högt upp på en hylla.

Energi som finns i ett föremål vars molekyler rör sig snabbare. Ju varmare ett föremål är, desto mer värmeenergi har det. Värmeenergi är en form av rörelseenergi. Exempel: En het kopp kaffe eller en varm ugn.

Energi som finns lagrad i atomkärnor och frigörs genom kärnreaktioner när atomkärnor slås samman (fusion) eller slås sönder (fission). Exempel: Energin som produceras i solen genom fusion eller i ett kärnkraftverk genom fission.

Energi som finns i elektroner som rör sig åt ett visst håll genom en ledare, till exempel en sladd. Exempel: Energin som driver en lampa eller en dator.

ENERGIPRINCIPEN

En av orsakerna till att energi är ett så viktigt begrepp har formulerats i energiprincipen. I de processer som sker i naturen eller i laboratoriet har man aldrig kunnat skapa eller förstöra energi. Det enda som händer är att olika energiformer övergår i varandra.

solinstrålning uppvärmning

förångning kondensation

nederbörd rörelseenergi

vattenkraftverk elektricitet lägesenergi

damm

Schematisk teckning som visar energiomvandlingarna från solljus via lägesenergi hos vatten till elektrisk energi.

ENERGIOMVANDLINGAR

Varje gång vi producerar eller använder energi sker en energiomvandling, det vill säga en energiform övergår i en annan energiform. I ett vattenkraftverk omvandlas lägesenergi och rörelseenergi i vattnet till elektrisk energi. När du slår på strömmen till en platta på spisen omvandlas den elektriska energin till värmeenergi.

I ett vattenkraftverk produceras elektrisk energi. Omvandlingen från solljus, som driver nästan all rörelse på jorden, till elektrisk energi går till så här:

1. Solen värmer upp vattnet som avdunstar och bildar vattenånga.

2. Vattenångan stiger uppåt, avkyls, kondenserar till vattendroppar och bildar moln.

3. När vattendropparna blir tillräckligt tunga faller de ner som regn och samlas i vattendrag och sjöar.

4. Vatten på hög höjd innehåller en stor mängd lägesenergi.

5. I rinnande vatten i till exempel floder och älvar omvandlas lägesenergin till rörelseenergi.

6. I en vattenkraftsdamm samlas vatten från en flod, älv eller sjö.

7. Dammvattnet släpps ner via en kanal till kraftverkets turbin (en sorts motor) där vattnets rörelseenergi omvandlas till rörelseenergi hos turbinen som börjar snurra snabbt. Turbinen driver sedan stora generatorer där rörelseenergin omvandlas till elektrisk energi, elektricitet.

8. Elektriciteten förmedlas till användarna via högspänningsledningar med spänningar upp till 400 000 V. I kraftstationer nära användarna omvandlas högspänningen ner till de 230 V som vi har i våra vägguttag.

9. Elektriciteten kan sedan omvandlas till exempelvis värmeenergi och ljus i hemmet.

Energikvalitet Energiform

hög lägesenergi, rörelseenergi och elektricitet

medel kärnenergi, elektromagnetisk strålning och kemisk energi

låg värme

Energikvalitet

Energikvalitet är ett mått på hur effektivt energi i en form kan omvandlas till en annan. Hög energikvalitet innebär att en stor del av energin kan överföras, medan låg energikvalitet innebär att mycket energi i stället omvandlas till värme. Till exempel har elektrisk energi hög energikvalitet eftersom elektricitet effektivt omvandlas till andra former av energi som värme, ljus eller rörelse.

Ju mer oordnad energin är, desto svårare är den för oss att utnyttja. Utspridd värme har lägst energikvalitet och är svårast att utnyttja. Värme är alltså alla andra energiformers slutstation. Många tända lampor i ett rum värmer upp rummet. Men du kan inte använda värmen i ett rum för att tända en lampa.

Processer där energi används för att utföra ett arbete innebär att energi med hög kvalitet omvandlas till energi med låg kvalitet. I till exempel en bilmotor omvandlas bara en del av bensinens kemiska energi till rörelseenergi – mycket omvandlas till värmeenergi som går förlorad. Att mängden energi med låg kvalitet ökar vid varje omvandling förklarar varför det inte finns evighetsmaskiner – vi behöver tillföra ny energi hela tiden. Energi kan inte cirkulera i naturen eftersom den för varje omvandling blir svårare att utnyttja. Det krävs ett ständigt inflöde av energi för att uppfylla det energibehov som processerna på jorden kräver. Solens ljus är i princip det enda inflödet av energi till jorden.

En motor till en racerbil omvandlar kemisk energi i bränslet till rörelseenergi och värmeenergi.

Energikällor

En energikälla är en naturresurs som kan omvandlas till användbara energiformer, till exempel elektricitet. Energikällor kan delas in i två huvudgrupper: icke-förnybara energikällor och förnybara energikällor.

ICKE-FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR

Icke­förnybara energikällor finns lagrade i jordskorpan och har bildats under miljontals år.

Exempel på icke­förnybara energikällor är fossila bränslen som olja, naturgas och kol. De har bildats av omvandlade växt­ och djurrester. Över 80 procent av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen. De används som drivmedel, för elproduktion och för uppvärmning. Fördelarna med fossila bränslen är att de ger mycket energi och är lätta att lagra, nackdelarna är att de är begränsade och orsakar skadliga utsläpp. När vi förbränner fossila bränslen för att utvinna energi bildas stora mängder koldioxid, vilket bidrar till växthuseffekten och klimatförändringarna.

Ett annat exempel på en icke­förnybar energikälla är uran som används i kärnkraft för att producera elektricitet. Uran kan så småningom bli en bristvara eftersom uranet förstörs när vi använder det i kärnkraftverk. Kärnkraft producerar radioaktivt avfall och det finns en risk för allvarliga olyckor. Svåra olyckor har till exempel skett vid kärnkraftverken Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. En stor fråga kring

I vattenkraftverk omvandlas lägesenergin i vattnet i dammen till elektrisk energi. Vattenkraft är en förnybar energikälla.

En havsplattform som tar upp olja och naturgas från havsbotten. Olja och naturgas är icke-förnybara energikällor.

Vindkraftverk i jordbrukslandskap.

Vindkraft är en förnybar energikälla.

kärnkraft är hur man ska hantera det farliga radioaktiva avfallet. Avfallet måste kunna förvaras i tusentals år, vilket gör det svårt att hitta säkra lösningar. Svenskt kärnavfall ska slutförvaras i Forsmark, Uppland. Avfallet kommer att kapslas in i koppar och omges av en speciell lera, och förvaras på cirka 500 meters djup i stabilt urberg.

Det är viktigt att hitta alternativa energikällor eftersom fossila bränslen orsakar miljöskador och är begränsade. Kärnkraft är en möjlig lösning, men med sina egna utmaningar. Vi behöver hållbara energikällor för framtiden.

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR

Förnybara energikällor tar inte slut utan förnyas hela tiden. De är bättre för miljön än fossila bränslen eftersom de inte tar slut och inte släpper ut lika mycket koldioxid. De kan delas in i tre grupper beroende på var de får sin energi ifrån: solen, jorden eller naturens kretslopp.

Solen är den energikälla vi använder mest. Solceller kan ta vara på solens ljus och omforma det till el. Solfångare använder solens värme för att värma vatten. Vindkraft fungerar tack vare att solen värmer upp luften på jorden och skapar vindar. Vattenkraft hänger ihop med solen eftersom solen får vattnet att avdunsta och bilda moln, och när det sedan regnar kan vattnet samlas i floder och sjöar. Där kan det användas för att skapa el i vattenkraftverk.

En del energi kommer från jorden själv. Geotermisk energi betyder att vi använder värmen som finns i jordens inre, till exempel jordvärme eller bergvärme. Geotermisk energi används framgångsrikt i vulkaniska områden som Island för elproduktion och uppvärmning av hus.

Energikällor från naturens kretslopp är till exempel biomassa och biogas. Biomassa är organiskt material, till exempel trä, växter eller rester från jordbruket, som kan brännas för att skapa energi. Biogas bildas när matavfall, gödsel eller annat organiskt material bryts ner av bakterier i en syrefri miljö. Gasen som bildas kan användas som bränsle.

Fördelarna med förnybara energikällor är att de är hållbara och rena. Men de har också begränsningar. Solpaneler fungerar bara när solen skiner. Vindkraftverk kräver att det blåser och kan upplevas som störande av boende nära anläggningarna. Vattenkraft påverkar naturen genom att förändra ekosystem och ökar risken för översvämningar.

Förnybar energi har stor potential att ersätta fossila bränslen och bidra till en hållbar framtid, men teknisk utveckling behövs för att lösa utmaningar med bland annat lagring av energi.

kraftvärme (biobränslen, avfall, fossila bränslen) cirka 10 procent

vattenkraft cirka 40 procent kärnkraft cirka 30 procent vindkraft cirka 20 procent solkraft mindre än 1 procent

Sveriges elproduktion per energikälla (2023).

Källa: Energimarknadsinspektionen.

Energiproduktion

Vi behöver energi för att driva våra hem, skolor, fordon och fabriker. Energi kan komma från olika källor. I Sverige har vi valt att använda flera olika sätt att producera energi på, både för att skydda miljön och för att skapa ett hållbart samhälle. Främst används förnybara energikällor.

Energi finns i många former, bland annat ljus, värme och rörelse. El är en form av energi, elektrisk energi. El produceras i kraftverk som omvandlar andra energikällor, som vind, vatten eller sol, till el. Den elektriska energin används för att driva saker som lampor, datorer och mobiltelefoner.

Den totala energiproduktionen omfattar all energi som produceras: el, värme och bränslen för transporter och industri. Elproduktionen däremot avser endast produktion av elektricitet. Biobränslen används för att producera fjärrvärme och i industrin, medan kärnkraft, vattenkraft och vindkraft används för att producera el.

ATT LAGRA ENERGI

Ett problem med energiförsörjningen i Sverige är att behovet av energi inte är jämnt fördelat över året på grund av årstiderna som gör att temperatur och

ljus varierar över året. Vi använder ungefär dubbelt så mycket elektricitet under kalla och mörka januari jämfört med under varma och ljusa juli.

Ett problem med många förnybara energikällor är att produktionen av el från dessa är svår att styra. Elektricitet kan bara produceras när solen skiner eller vinden blåser. Om det är vindstilla eller mörkt behöver energin komma någon annanstans ifrån.

Man kan inte heller föra in hur mycket elektricitet som helst i ledningarna eftersom det då blir obalans som kan orsaka elavbrott. Då behövs det energilager där överskottsproduktionen av elektricitet kan lagras för att användas senare eller transporteras dit den behövs.

En lösning är att lagra energi i batterier. Litiumjonbatterier används i allt från mobiltelefoner till elbilar, men de är dyra och har begränsad kapacitet.

En annan lösning är att lagra energi i form av vätgas. När vi har överskott av el från solpaneler eller vindkraftverk kan vi använda elen för att producera vätgas. Senare kan man bränna vätgasen i ett kraftverk och producera el.

En tredje lösning är att lagra energi från vattenkraft med hjälp av pumpkraftverk . När det finns extra energi pumpas vatten upp till en högre höjd. När energi behövs släpps vattnet ner igen och driver turbiner som producerar el.

Det kan bli lönsamt för privatpersoner att producera el för eget bruk särskilt om kostnaden för små sol­ och vindkraftverk blir lägre. Installation av solceller har ökat mycket de senaste åren. Man ser ofta solceller på taket på hus och villor. Det finns också produkter med inbyggda solceller, bland annat uppladdningsbara lampor som laddas på dagen och lyser på natten. I framtiden kan solceller bli så billiga och effektiva att de kan användas i fler produkter. Bilar, hushållsapparater och bostäder kanske kan bli självförsörjande på energi. Tanken är att solceller ska kunna finnas i fönster, målarfärg, kläder och textilier.

FUSION

Fusion innebär sammanslagning av två lätta atomkärnor till en tyngre och är den process som får solen att lysa. Om vi skulle kunna utnyttja fusionsenergi skulle vi få tillgång till en fossilfri, förnybar energikälla som inte ger något radioaktivt avfall.

Därför pågår aktiv forskning på fusionsenergi världen över.

I fusionsreaktorer är det väte som slås ihop till helium. När kärnorna förenas blir det energi över som skulle kunna användas till elproduktion. Problemet med att utvinna energi från fusionsreaktorer är att det krävs ett mycket högt tryck och en mycket hög temperatur för att fusion ska kunna ske. Att stänga in den upp till 100 miljoner grader varma materian i en begränsad volym så att fusionsprocessen kan hållas igång under längre tid är svårt eftersom vi inte kan skapa ett tryck motsvarande det som finns i solens inre.

Den 15 januari 2025 lyckades man i Kina hålla igång fusion under drygt 17 minuter – mer än en fördubbling av det tidigare världsrekordet för fusionskraft. Om man lyckas skapa en kommersiell fusionsreaktor skulle det ge mänskligheten nästan obegränsad tillgång till ren energi eftersom det finns stora mängder väte i haven och det som bildas vid reaktionen är helium.

SAMMANFATTNING

* Energi är förmågan att utföra arbete. Energi gör att saker kan hända som att något kan röra sig eller värmas upp.

* Nästan all energi på jorden kommer från solen.

* Det finns olika former av energi, till exempel kemisk energi, rörelseenergi och elektrisk energi (el).

* Energi kan inte skapas eller förstöras. Energi kan bara omvandlas från en form till en annan.

* Det moderna samhället använder stora mängder energi för att värma upp hus, köra bil och driva olika elektriska produkter.

* Mycket av energin vi använder får vi genom naturresurser som källor.

* Sol, vind och vatten är förnybara källor som inte tar slut. De är bättre för miljön än icke-förnybara källor.

* Icke-förnybara källor är till exempel fossila bränslen som kol, olja och

naturgas. Vi använder dem snabbare än de hinner återskapas. När de förbränns bildas koldioxid som bidrar till klimatförändringar.

INSTUDERINGSFRÅGOR

1. Vad är energi?

2. Vad innebär energiprincipen?

3. Vilka är de olika energiformerna?

4. Vad innebär energiomvandlingar? Ge exempel.

5. Vad är energikvalitet?

6. Vad är skillnaden mellan förnybara och icke-förnybara energikällor?

7. Hur produceras el i ett vattenkraftverk?

8. Hur kan energi lagras?

9. Vad är fusionsenergi?

ÖVNINGAR

Elektriska apparater förr och nu Fundera enskilt och diskutera i mindre grupper. Avsluta med en klassrumsgemensam diskussion.

1. Vilka elektriska apparater har du tillgång till?

2. Vilka av de elektriska apparaterna tror du att man hade tillgång till år 2000?

3. Vilka av dem tror du man hade tillgång till år 1950?

4. Vilka av dem tror du man hade tillgång till år 1900?

Energi i det moderna samhället

Det moderna samhället kräver enorm tillförsel av energi. Samtidigt vet vi att tillgången på fossila bränslen är begränsad och att användningen av fossila bränslen medför kraftiga störningar på miljön.

Hur tror du att energiförsörjningen kommer att se ut om 10 år? Om 30 år? Om 100 år? Diskutera utmaningar, lösningar och förhoppningar. Arbeta i par och ha sedan en gemensam klassrumsdiskussion.

Energi i maten

Den mat vi äter innehåller mindre energi än vad som krävs för att framställa och transportera den.

1. Vad beror detta på?

2. Vad händer med energin som ”försvinner” på vägen? Resonera i par.

Skolans energiförbrukning

Hur skulle ni kunna minska energiförbrukningen på er skola? Diskutera i grupp.

Förnybara energikällor

Välj en förnybar energikälla. Vilka fördelar finns med energikällan. Vilka nackdelar? Arbeta i par och ha sedan en gemensam klassrumsdiskussion.

Icke-förnybara energikällor

Välj en icke-förnybar energikälla. Undersök vilka fördelar och nackdelar som finns med energikällan. Arbeta i par och ha sedan en gemensam klassrumsdiskussion.

Kärnenergi

Vilka är de största fördelarna och utmaningarna med kärnenergi? Vilka potentiella risker och problem finns med kärnenergin? På vilket sätt kan kärnenergi vara ett fördelaktigt inslag i energiförsörjningen?

Fusion

Ta reda på mer om fusion och fusionsforskning. Vilka problem finns? Vilka möjligheter?

Välstånd och energianvändning

I diagrammet på sida 98 visas sambandet mellan välstånd och energianvändning. Ju rikare ett land är, desto mer energi används per capita. Fundera enskilt och diskutera i mindre grupper.

1. Vilka länder använder mest energi per capita? Välj ut några länder och fundera över varför de använder så mycket energi.

2. Skulle alla människor på jorden (cirka 8 miljarder individer) kunna använda lika mycket energi som vi i västvärlden gör? Varför? Varför inte?

3. Vad skulle hända om alla människor på jorden gjorde det?

4. Har vi i västvärlden en moralisk rätt att använda så mycket energi som vi gör?

Evighetsmaskinen

1. Vad menas med en evighetsmaskin (perpetuum mobile)?

2. Varför är det omöjligt att bygga en evighetsmaskin?

I bilden från 1683 tänker sig skaparen att hjulet ska fortsätta att snurra för evigt genom att de 18 vikterna ska dra hjulet med sig när de faller ner. Varför fungerar inte idén i verkligheten?