Framtiden och finansieringsutmaningarna med cirkulära affärsmodeller

Cirkulära affärsmodeller beskrivs ofta som lösningen på framtidens samhällsutmaningar. Alumnibolaget Brighteco är ett exempel på ett cirkulärt bolag vars affärsidé är att erbjuda belysning som tjänst. Cirkulära affärsmodeller har dock sina utmaningar i att det finansiella systemet i dagsläget inte förstår hur bolagen ska värderas.

VARFÖR LJUS? Joel Smedberg, grundare och VD på Brighteco har fått frågan många gånger. Svaret är alltid detsamma.

– Det handlar om att lyfta blicken från själva frågan. Det handlar mindre om att skapa den bästa hållbara produkten utan mer om att visa att man med just komponenten ljus kan skapa en medveten konsumtion, vilket i min värld är det viktiga. Vad kostar den här saken vi gör världen, hur kan man använda produkten så påverkan så litenten konsumtion på ljus menbar på andra byggnad, som golv, ventilation, väggar – ja hela hus. Som strukturen på vårt bolag är uppbyggd så maximerar vi användandet av våra komponenter så att de får en sån lång livslängd som möjligt för att vi på så sätt kan minimera till exempel våra egna och våra kunders koldioxidutsläpp. Att det blev ljus handlar om att det är relativt billigt och inte en så stor kostnad i en fastighet. Samtidigt är ljuset förbannat viktigt och en komponent som ofta är förbisedd. Ljuset är medlet vi använder för det större syftet – klimatsmarta produkter och tjänster som är snälla mot jordklotet.

Det är matematiska formler, komplicerade parametrar och åratal av forskning som Brighteco tillämpar när de levererar belysning till sina kunder. Deras expertis och omsorg kring såväl produktions- som leverantörskedjan är en del av affärsmodellen. I Brightecos system går det åt 93% mindre resurser för att belysa en hel människas liv, från skolålder till pension. Deras lampor tillverkas av återbrukade dataskärmar. Produktionen är utlagd på organisationen Samhall som finns på flera orter i landet. Detta gör att lampans resa från produktion till kund blir försumbar på ett helt annat sätt än om lamporna alla skulle ha tillverkats på huvudkontoret i Gävle, eller utomlands som majoriteten av annan belysning idag kommer från.

– Samhället ställer ständigt högre kvalitetskrav, vilket är bra, men vad blir egentligen kostnaden för att ha bättre ljus om man tillämpar det traditionella sättet? När vi startade för tio år sedan trodde jag att marknaden skulle ha bättre koll på vad saker faktiskt kostar. Jag trodde nog att det skulle räcka med logiska argument och att marknaden skulle hålla med om att det vi erbjuder är en självklar och mer effektiv lösning. Vi har nog på ett sätt varit en dålig startup på det sättet – vi har inte tänkt så mycket på hur marknaden ska reagera eller varit särskilt intresserade att lyssna. Vi har från start sett allt ur ett miljöperspektiv. Människan funkar ju som så att om man börjat göra på ett sätt som fungerar så skapar man samtidigt en struktur som upprätthåller just det sättet att göra affärer på. Ett nytt sätt kan innebära en annan kostnad inledningsvis. Jag har dock lärt mig att vad marknaden säger att de vill, och vad de VERKLIGEN vill, inte alltid är samma sak.

Brighteco har trots efterfrågan från sina kunder valt att inte sälja sin belysning, utan alltså att hyra ut den som en tjänst.

– Vi har märkt att vår affärsmodell initialt skapar en osäkerhet hos kunden. ”Vad händer om man inte äger?”. Men. Vår största huvudvärk just nu är inte marknaden utan att vi behöver växa teamet. Vi har många stora beställningar som ska levereras, produktionslinan har vi koll på men vi behöver bland annat säljare och projektledare.

Det innovativa med Brightecos belysning är dels återbruket av gamla dataskärmar men också deras unika möjligheter att anpassa belysningen utefter varje kunds behov. Det handlar såväl om nyanserna av ljuset som riktningen av hur ljuset strålar. En lektionssal behöver en viss typ av ljus medan förskolor eller kontor ett annat. Samma lampor kan användas men optimeras av någon av Brightecos ljustekniker. Uppdateringar och förändringar kan göras remote. En fastighetsägare som prenumerera på Brightecos belysning kommer med andra ord inte behöva köpa nya armaturer när hyresgästernas verksamheter förändras eller nya tillkommer. Som vi skrev tidigare så är 93% av komponenterna i lamporna återbrukade. De delar som idag av tekniska skäl inte går att tillverka av återbrukat material, som kretskorten i lamporna, köper man in från svenska tillverkare.

Parallellt med att Brighteco behöver växa sitt team för att klara efterfrågan av sina tjänster behöver bolaget rörelsefinansiering – något som är komplicerat för ett bolag som jobbar cirkulärt och vars produkter håller en lång tid.

– Vi tjänar våra marginaler på tio eller 15 år, vilket inte passar med kvartalsrapporter och banker. Det finansiella systemet idag bygger på att vi gör vinst väldigt fort på våra prylar, men våra produkter är ju byggda för att säkerställa intäkter på lång sikt. Men för att göra den tillväxten behöver vi kapital nu så vi, som många andra cirkulära bolag, står inför problem gällande just finansiering. Vi behöver funktionsförsörjning och finansiering som skapar en ekonomi som inte växer för att man växer råvara utan för att man använde råvaran smartare. Så som vi bygger vårt bolag är våra produkter värda mer om tio år, än när de är nyuppackade från sin kartong. Utan att vi tillsätter mer råvara i systemet kan vi tjäna ännu mer pengar. Även om 70% av varan är förbrukad av livslängden är de sista unsen jätteviktiga. Drömsituationen är att framtidssäkra bolaget genom att tillräckligt många kan säkerställa våra funktioner och att man kan göra de förankringarna lokalt. Generellt försöker vi utbilda elektriker på orten om hur de tar hand om våra lampor.

Joels passion för cirkulär ekonomi och hållbarhet genomsyrar inte bara Brighteco utan hela hans liv.

– Rent krasst så behöver vi se fler beteendeförändringar om vi vill kunna förändra och förbättra världen. Använder du mer saker idag än vad du gjorde igår så är det sämre för världen. Det är stundtals ångestfyllt som satan, det blir många och långa diskussioner hemma. En ny t-shirt kan vara ett halvårsprojekt för mig att köpa. Jag gör inte rätt i allt. Man får försöka kompromissa – fundera över vilka kostnaderna blir och om man kan bära det. Det handlar om allt ifrån hur vi bor till hur vi transporterar oss. Vad kan man välja bort fast man egentligen vill ha det? Vi är ju födda på en plats med ett enormt överflöd och jag tror att om man inte börjar fundera över hur man lever så kommer man heller inte vara beredd för framtiden.