Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun by Motala kommun

Kunskapsunderlag fรถr LIS-planering i Motala kommun Version 2015-11-02

Stadsbyggnadsenheten vid Motala kommun har ansvarat för projektet att ta fram detta kunskapsunderlag för kommande LIS-planering. Projektledare har varit planarkitekt Lena Petersson Forsberg. I arbetsgruppen har ingått: Fia Sundin, Biolog Henrik Sandberg, Kommunekolog Leif Sjögren, Stadsarkitekt Anders Bengtson, Näringslivsstrateg Marie Kristoffersson, Miljöstrateg Kunskapsunderlaget uppdateras kontinuerligt och består i hög grad av dataskikt i kommunens GISdatabas. Denna rapport ska ses som ett förenklat material. I efterföljande planering bör GIS-skikten användas. Denna rapport är senast reviderad: 2015-11-02 Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 1 (98)

ร versiktskarta รถver Motala kommun.

Kunskapsunderlag fรถr LIS-planering i Motala kommun

Sida 2 (98)

Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................................................................ 4 LIS - landsbygdsutveckling i strandnära läge ............................................................................................................ 4

Del 1. Bebyggelse, service och infrastruktur i Motala kommun ........................................................................ 6 Syfte ............................................................................................................................................................... 6 Material och metod ........................................................................................................................................ 6 Större vägar ............................................................................................................................................................... 7 Kollektivtrafik ........................................................................................................................................................... 8 Bebyggelse ................................................................................................................................................................ 9 Livsmedelsbutiker.................................................................................................................................................... 11 Barnomsorg ............................................................................................................................................................. 12 Skola ........................................................................................................................................................................ 13 Bränslestationer ....................................................................................................................................................... 16 Förvärvsarbetande dagbefolkning ............................................................................................................................ 17 Försvarmaktens riksintressen ................................................................................................................................... 20 Utpekat område med låg strålning ........................................................................................................................... 21 Tänkbara LIS-områden för vidare utvärdering ........................................................................................................ 22

Referenser .................................................................................................................................................... 23 Del 2. Klassning av naturvärden och friluftsliv samt bedömning av exploateringsgrad i Motala kommun .... 24 Naturvärden...................................................................................................................................................... 25 Material och metod ...................................................................................................................................... 25 Klassning av naturvärden......................................................................................................................................... 25

Resultat och analys ...................................................................................................................................... 28 Fördelningen av kommunareal i mark- och vattentyper........................................................................................... 28 Klassning enligt Vatteninformationssystem Sverige ............................................................................................... 29 Nationella miljömålen1 ............................................................................................................................................ 30 Klassning av naturvärden......................................................................................................................................... 31

Exploateringsgrad och exploateringstryck ....................................................................................................... 33 Material och metod ...................................................................................................................................... 33 Resultat och analys ...................................................................................................................................... 35 Byggnader................................................................................................................................................................ 35 Bryggor .................................................................................................................................................................... 36 Strandskyddsdispenser ............................................................................................................................................. 37

Friluftslivsvärden ............................................................................................................................................. 38 Material och metod ...................................................................................................................................... 38 Resultat och analys ...................................................................................................................................... 40 Allemansrättslig klassning av Motala kommun ....................................................................................................... 40 Potentiella förslag till LIS-områden ......................................................................................................................... 42 Den fortsatta planprocessen ..................................................................................................................................... 43

Referenser .................................................................................................................................................... 44 Bilaga 1 .................................................................................................................................................................... 45 Bilaga 2 .................................................................................................................................................................... 49

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 3 (98)

Inledning LIS - landsbygdsutveckling i strandnära läge Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Det råder strandskydd runt alla sjöar och vattendrag i Motala kommun. Det generella strandskyddet är på 100 m både på landzonen och i vattnet. Länsstyrelsen har dock möjlighet att utöka strandskyddet till 300 m om det anses lämpligt och nödvändigt i områden med till exempel särskilda naturvärden eller friluftsvärden (Miljöbalken 7 kap 14 §). I Motala kommun finns utvidgat strandskydd bland annat runt Vättern och Boren. Strandskyddet är borttaget i vissa detaljplanelagda områden. Motala kommun är en vattenrik kommun med många sjöar och vattendrag där Vättern, Motala Ström och Göta kanal möts. I söder finns den bördiga Östgötaslätten som möter den sjörika skogsbygden i norr. En kommun som kan erbjuda strandnära boendemiljöer kan locka nya bosättare och öka den lokala utvecklingen. Samtidigt innebär en exploatering inom strandskyddszonen att den allemansrättsliga tillgängligheten inskränks samt att växt- och djurlivet påverkas negativt. För att kunna trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet krävs kunskapsbaserade bedömningar innan exploatering. Inom strandskyddet är det förbjudet att uppföra nya byggnader eller ändra de som redan finns, så att de kan användas till ett annat ändamål, gräva eller på annat sätt förbereda för sådana byggnationer, utföra andra anläggningar eller anordningar som strider mot strandskyddets syften. För att få en strandskyddsdispens enligt dagens strandskyddslagstiftning krävs att man har ett särskilt skäl och att exploateringen är förenlig med strandskyddets syften. De särskilda skäl som anges i Miljöbalken (7 kap 18 c §) är; 

Den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen mark.



Den aktuella platsen är avskuren från stranden av till exempel en järnväg eller större väg och saknar därför betydelse för allmänhetens friluftsliv.



Anläggningar som måste ligga vid vattnet, det kan vara båthamnar, bryggor, pirar med mera. Sådana bör dock inte uppföras inom områden med stort rekreationsvärde eller om djur- och växtlivet påverkas på ett icke acceptabelt sätt. Samlokalisering bör eftersträvas.



Det avser ett område som behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen kan inte ske utanför området.



Det avser ett område som behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan ske utanför området.



Det avser ett område som behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 4 (98)

I ett beslut om strandskyddsdispens ska man avgränsa den tomtplats eller den mark som får användas för ändamålet. Detta krav är utan undantag. Avgränsningen ska framgå av beslutet och markeras på karta. En strandskyddsdispens upphör om åtgärden inte påbörjas inom två år eller avslutats inom fem år. Sedan 2009/2010 är det möjligt för kommuner att peka ut s.k. LIS-områden i sina översiktsplaner. I LIS-områden kan man använda sig av ett ytterligare ett särskilt skäl, landsbygdsutveckling (Miljöbalken 7 kap 18 d §.). Det kan vara att en byggnad, anläggning eller verksamhet långsiktigt bidrar till utvecklingen av landsbygden eller, om det gäller en- eller tvåbostadshus, att de uppförs i anslutning till befintlig bebyggelse. Villkoret är att byggnationen kan ske utan att strandskyddets syften åsidosätts.

Stora Tron, sommaren 2015. Foto: Fia Sundin

Syftet med LIS är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden. Strandnära områden är förknippade med attraktivitet och möjligheten att erbjuda sådana miljöer kan således vara en viktig del i att öka antalet invånare. Det handlar om att skapa arbetstillfällen, vilket i sin tur kan bidra till att stärka serviceunderlaget och att öka inflyttningen till kommunen. Som underlag för LIS-planeringen behövs ett omfattande kunskapsunderlag, exempelvis inventeringar av natur- och friluftslivsvärden, avstånd till service och tillgänglighet till områdena. Boverket kan efter ansökan bidra med 50 % av kostnaden för att ta fram ett sådant kunskapsunderlag. Motala kommun beviljades bidrag och denna rapport är en del av det material som arbetades fram inom ramen för projektet. Kunskapsunderlaget är av övergripande karaktär och i detta skede avgörs därför endast om LIS-området är lämpligt ur ett övergripande perspektiv. Ytterligare beskrivning av tillvägagångssättet återfinns i kapitlet om tänkbara LIS-områden för vidare utvärdering (s 22).

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 5 (98)

Del 1. Bebyggelse, service och infrastruktur i Motala kommun

Göta kanal, våren 2015. Foto: Fia Sundin

Syfte Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet (Länsstyrelsen Östergötland 2011). Syftet med LIS-områden är att de långsiktigt ska bidra till positiva sysselsättningseffekter eller ett ökat serviceunderlag på landsbygden utan att strandskyddets syften åsidosätts. Syftet med analysen är att utreda inom vilka områden i kommunen ett ökat byggande på landsbygden bedöms ge störst effekt för service, kollektivtrafik och fler arbetstillfällen med mera. Störst effekt av LIS-områden bedöms vara i områden där det redan finns bebyggelse, service och infrastruktur.

Material och metod Linje-, punkt- och polygonskikt över vägar, kollektivtrafik, bebyggelse, förskolor, skolor, livsmedelsbutiker, vårdboenden, bränslestationer, arbetstillfällen samt riksintressen för försvaret och utpekat område för låg strålning visas i kartor över Motala kommun framtagna i programmet ArcMap 10 (Esri 2011). För att synliggöra befintliga förhållanden har buffrade områden tagits fram för större vägar, kollektivtrafik och service. De buffrade områdena representerar fågelvägen och inte den verkliga färdvägen. Dessutom har en spatial densitets analys, kernel density, använts på byggnader i kommunen, som populationsvariabel, där skiktet visar frekvensen av byggnader i kommunen med tätheten byggnader/ km2. Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 6 (98)

Större vägar De större vägarna som redovisas är allmän väg klass I, allmän väg klass II samt genomfartsgator enligt lantmäteriets terrängkarta (Figur 1). En buffert på 1 km runt vägen representerar möjligt gångavstånd och visar tillgängligheten till större vägar i kommunen. Analys

Det allmänna vägnätet täcker en större del av kommunen och når samtliga tätorter (Figur 1). Vägnätet når dessutom de flesta sjöarna och vattendragen i kommunen med undantag från den centrala delen i norra kommunen.

Figur 1. Allmän väg klass l och ll samt genomfartsgator i Motala kommun 2015. Buffert på 1 km motsvartar möjligt gångavstånd.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 7 (98)

Kollektivtrafik Kollektivtrafiklinjerna som redovisas kan användas för arbetspendling vid heltidsarbete till och från Motala och Borenseberg alla vardagar (byte kan krävas). Därför ställs det som krav att det ska vara minst 9 timmar mellan tidigaste möjliga ankomst och senaste möjliga avgång. Kollektivtrafiklinjerna (ej busshållplatser) har ett buffrat område på 1 km som representerar möjligt gångavstånd (Figur 2). Datat är från Östgötatrafiken från 2014. Analys

Tillgången till kollektivtrafik är bra till och från Tjällmo, Degerön, Godegård, Nykyrka, Lemunda, Medevi, Skeppstad, Fågelsta, Fornåsa, Österstad, Älvan, Klockrike och Klockrike kyrkby (Figur 2). Dock kan man inte arbetspendla med kollektivtrafik till Karlsby.

Figur 2. Kollektivtrafik i Motala kommun 2014, östgötatrafiken. Linjerna visas som röda linjer och busshållplatserna som svarta punkter. Den röda bufferten på 1 km representerar gångavstånd till linjerna. Datat är från Östgötatrafiken från 2014. Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 8 (98)

Bebyggelse Bebyggelsen i Motala kommun visas i två kartor (Figur 3 & 4). För att i den aktuella skalan tydliggöra bebyggelsen i Motala kommun visas ett buffrat område på 100 m runt varje byggnad (Figur 3). Dessutom visas frekvensen av byggnader i en spatial densitetsanalys, kernel density, där tätheten av byggnader visualiseras i form av antal byggnader per km2 (Figur 4). Byggnader användes som populationsvariabel och visas i en kvantil fördelning av tätheten av byggnader. Analys

Bebyggelsen i Motala kommun är speciellt klustrade runt tätorterna Motala och Borensberg men även i anslutning till de mindre tätorterna i kommunen (Figur 1). Det finns fler byggnader i den södra delen av kommunen.

Figur 3. Befintlig bebyggelse i Motala kommun 2015, runt varje byggnad finns ett buffrat område på 100 m.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 9 (98)

Bebyggelsen är även tätare i den södra delen av kommunen (Figur 4), och speciellt runt Vättern, Boren, Motala ström, Göta kanal och Salstern. Bebyggelsen i kommunen sammanfaller även med och är tätare i anslutning till de större vägarna i kommunen (Figur 1 & 4).

Figur 4. Frekvensen av byggnader i Motala kommun 2015. Mörkare röd visar högre frekvens av byggnader.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 10 (98)

Livsmedelsbutiker Lokaliseringen av livsmedelsbutiker i Motala kommun redovisas som en svart punkt med ett rött buffrat område runt om på 5 km som representerar butiksnära område (Figur 5). Analys

Det finns totalt 29 livsmedelsbutiker i kommunen lokaliserade i tätorterna Godegård, Tjällmo, Nykyrka, Borensberg, Motala och Fornåsa (Figur 5). De flesta är dock lokaliserade till Motala tätort.

Figur 5. Livsmedelsbutiker i Motala kommun 2015 visas som svarta punkter, med ett rött buffrat område på 5 km som ska representera butiksnära område.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 11 (98)

Barnomsorg Kartan visar förskolor i Motala kommun 2015 med ett buffrat område på 5 km runt förskolorna som representerar möjligt cykelavstånd. Närbelägen barnomsorg är viktigt för att undvika lång färdväg för både föräldrar och barn. Lång färdväg ger sämre möjligheter att gå eller cykla och tar mer tid i anspråk. Närbelägen barnomsorg är framförallt viktigt för föräldrar som arbetar nära hemmet eller inte passerar barnomsorg på väg till arbetet. Analys

Tillgången till barnomsorg är god i hela södra delen av Motala kommun men även i de norra tätorterna Nykyrka, Godegård och Tjällmo (Figur 6).

Figur 6. Alla förskolor i Motala kommun 2015, visas som blå punkter. Det buffrade området visar 5 km runt förskolorna.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 12 (98)

Skola Kartan visar skolor i Motala kommun 2015 som punkter och det buffrade området representerar minsta avstånd för skolskjuts. För F-3: 2,5 km (mörkgrönt), 4-6: 3,5 km (grönt) och 7-9: 4,5 km (ljusgrönt). Analys

Tillgången till skolor är bäst i anslutning till kommunens tätorter, Motala, Borensberg, Nykyrka, Godegård, Tjällmo, Österstad, Klockrike, Fornåsa och Fågelsta, dock saknas samtliga skolor i Karlsby (Figur 7). Skolor med årskurs 4-6 saknas även i Österstad. Motala och Borensberg har även skolor med årskurs 7-9. I flera områden i kommunen gör avståndet till närmaste skola att elever är hänvisade till skolskjuts. Ju längre avstånd till skolan desto mer fritid tar resan till skolan i anspråk.

Figur 7. Samtliga skolor i Motala kommun 2015. Det buffrade området representerar minsta avstånd för skolskjuts. F-3: 2 km (ljugrönt), 4-6: 3 km (grönt) och 7-9: 4 km (mörkgrönt). Punkterna representerar enskilda skolor. Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 13 (98)

Det finns totalt 47 förskolor, 19 skolor för årskurs F-3, 16 för 4-6 och 6 för 7-9 i kommunen. I kommunens samtliga tätorter med undantag av Karlsby finns skolor och förskolor. Sammanfattningsvis är tillgången till skola och barnomsorg god i hela södra delen av kommunen samt i anslutning till kommunens tätorter (Figur 8).

Figur 8. Samtliga skolor inklusive förskolor i Motala kommun 2015. Buffrade områden representerar minsta avstånd för skolskjuts med undantag för förskolor. F-3: 2 km (ljusgrön), 4-6: 3 km (grön), 7-9: 4 km (mörkgrön) samt förskolor 5 km (blå).

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 14 (98)

Vårdboende Kartan visar vårdboenden Motala kommun 2015 som svarta punkter. Analys

Det finns 11 vårdboenden i Motala kommun. Dessa är belägna i Motala, Borensberg, Tjällmo och Fornåsa.

Figur 9. Samtliga vårdboenden i Motala kommun 2015, visas som svart punkter.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 15 (98)

Bränslestationer Kartan visar samtliga bränslestationer i Motala kommun 2015. Bensinstationer eller stationer med flera bränsletyper, stationer med enbart diesel, biogasstationer samt elbilsladdplatser. Analys

Det finns totalt 13 bensinstationer eller stationer med flera bränsletyper, 4 dieselstationer, 2 biogasstationer och 2 elbilsladdplatser i Motala kommun 2015. Stationerna är lokaliserade i anslutning till större och mindre tätorter i den södra delen av kommunen med undantag av tätorterna Godegård och Tjällmo i norra kommunen. De flesta ligger i eller i anslutning till Motala tätort.

Figur 10. Samtliga bränslestationer i Motala kommun 2015. De röda punkterna representerar bensinstationer eller stationer med flera bränsletyper, de svarta punkterna representerar dieselstationer, de blå representerar biogasstationer och den gröna representerar elbilsladdningsstation. Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 16 (98)

Förvärvsarbetande dagbefolkning Kartorna visar tätheteten av förvärvsarbetande dagbefolkning (Figur 11) samt antal förvärvsarbetande dagbefolkning (Figur 12) i Motala kommun 2013. Statistiken från Statistiska centralbyrån är uppdelad efter nyckelkodsområden och innehåller alla kommunens förvärvsarbetande dagbefolkning som är 16 år eller äldre. Analys

Det är högre täthet av förvärvsarbetande dagbefolkning i södra delarna av kommunen samt i och i anslutning till kommunen större och mindre tätorter. Även de norra tätorterna Tjällmo, Godegård och Nykyrka har en högre täthet av anställda (Figur 11).

Figur 11. Mörkare rött visar högre täthet av förvärvsarbetande dagbefolkning (förvärvsarbetande dagbefolkning/km2) i Motala kommun 2013.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 17 (98)

Antal förvärvsarbetande dagbefolkning är högst i Motala tätort, Borensberg samt i anslutning till Motala, Borensberg och Tjällmo (Figur 12).

Figur 12. Antal förvärvsarbetande dagbefolkning 2013 i Motala kommun visas med siffror för respektive område. Mörkare rött visar större antal anställda per område.

Sammantaget är serviceutbudet bra i Motala kommuns mindre tätorter bortsett från Karlsby som saknar större delen av serviceutbudet (Tabell 1). Serviceutbudet är speciellt omfattande i Godegård, Tjällmo och Fornåsa men även Nykyrka och Österstad.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 18 (98)

Tabell 1. Serviceutbud i Motala kommuns mindre tätorter. Mindre tätort

Förskola

Skola F-3

Skola 4-6

Livsmedelsbutik

Kollektivtrafik

Godegård

Tjällmo

Nykyrka

Österstad

Fågelsta

Fornåsa

Klockrike

Vårdboende

Bensinstation X

Karlsby X

X X

Lemundaviken, Vättern, våren 2015. Foto: Fia Sundin

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 19 (98)

Försvarmaktens riksintressen Länsstyrelsen har i ett meddelande framhållit att det vid en framtida omprövning av Prästtomta skjutfälts miljötillstånd är av mycket stor betydelse att ny störningskänslig bebyggelse inte tillåts i sådan närhet av fältet att det uppstår risk för begräsningar av verksamheten, då det skulle innebära en påtaglig skada för riksintresset (Länsstyrelsen i Östergötland meddelade 2005-10-21 tillståndsbeslut enligt miljöbalken, Försvarsmakten 2015a). Influensområdet av buller runt Karlsborgsområdet är beräknat utifrån normalt start- och landningsförfarande (Försvarsmakten 2015b). Det hinderfria området täcker även utflygningar på låg höjd samt visuella landningar vid låg molnbas. Endast Karlsborgs kommun berörs.

Figur 13. Det rödstreckade området representerar riksintresse för totalförsvaret 2015, Prästtomta skjutfält och Karlsborgsområdet med Röknenöarna. Den streckade svarta linjen i kartan markerar influensområde för buller, säkerhet eller annan aspekt. Alla plan- och lovärenden inom Prästtomta skjutfälts influensområde remitteras till Försvarsmakten. Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 20 (98)

Utpekat område med låg strålning Inom zonen som bedöms ha begränsad strålningspåverkan får inte nya master, högspänningsledningar, eller andra anläggningar med elektromagnetiska fält uppföras (Motala kommun, 2006). Innan bostäder med särskild anpassning för elöverkänsliga lokaliseras till området bör strålningsmätning genomföras.

Figur 14. Den streckade arean representerar ett av kommunen utpekat område med låg strålning.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 21 (98)

Tänkbara LIS-områden för vidare utvärdering Kunskapsunderlaget är av övergripande karaktär och i detta skede avgörs därför endast om LIS-området är lämpligt ur ett övergripande perspektiv. I detta underlag redovisas endast de områden som i utvärderingen av Motala kommuns service, bebyggelse och infrastruktur befunnits lämpliga och strategiska för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Uppenbart olämpliga områden har valts bort; skyddade naturmiljöer, dokumenterat höga naturvärden, områden i naturvårdsprogrammet, otillgängliga områden, områden med dokumenterat höga friluftsvärden samt områden viktiga för närrekreation. Detta har skett innan inventering av de strandnära miljöerna. För varje tänkbart LIS-område (Figur 15) har en inventering av natur- och friluftslivsvärden och befintlig exploatering gjorts för att utvärdera om de är lämpliga som potentiella förslag till LIS-områden som återfinns i del 2 av kunskapsunderlaget (s 42).

Figur 15. Tänkbara LIS-områden i Motala kommun visas som svarta punkter. Dessa områden är utpekade innan inventering eller fördjupning av natur-, friluftlivsvärden och exploatering.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 22 (98)

Referenser ESRI (2011) ArcGIS Desktop: Release 10. Redlands, CA, Environmental Systems Research. Institute. Försvarsmakten (2015a) Redovisning av riksintressen och områden av betydelse för totalförsvarets militära del enligt 3 kap §9 Miljöbalken i Östergötlands län, Mars 2015 Försvarsmakten (2015b) Redovisning av riksintressen och områden av betydelse för totalförsvarets militära del enligt 3 kap §9 Miljöbalken i Västra Götalands län, Mars 2015 Länsstyrelsen Östergötland (2011) Landsbygdsutveckling i strandnära lägen i Östergötland – en vägledning. Miljöbalk (1998:808) [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM Motala kommun (2006) Översiktsplan för Motala kommun - Motala möter framtiden, Kommuntäckande översiktsplan för Motala kommun, antagen i kommunfullmäktige 200605-22. Motala kommun (2014) Riktlinjer och regler för skolskjutsverksamheten.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 23 (98)

Del 2. Klassning av naturvärden och friluftsliv samt bedömning av exploateringsgrad i Motala kommun

Varamon, Vättern, våren 2014. Foto: Henrik Sandberg

Behovet av landsbygdsutveckling i strandnära lägen ska vägas mot den inverkan på strandskyddets syften som långsiktigt kan förutses och även mot andra markanspråk och restriktioner. Kommunen har tidigare i exempelvis naturvårdsprogrammet (2014) och översiktsplanen (2006) uttryckt ambitioner gällande detta.

Kommunens målsättning är att kulturmiljöer och naturområden ska fredas från negativa ingrepp och de naturgivna förutsättningarna ska vara självklara utgångspunkter i planeringsarbetet. Områden med värdefull natur ska skyddas och våtmarker med höga naturvärden ska värnas. I översiktsplanen görs ställningstagandet att särskild hänsyn ska tas till områden som omfattas av riksintresse, Natura 2000 eller kommunens naturvårdsplan. Hur detta tillgodoses beror på typ, omfattning och placering av bebyggelse eller andra åtgärder. Ett område som klassas som riksintresse är mycket värdefullt för de värden som riksintresset avser att skydda. Det behöver inte innebära ett LIS-område inom ett riksintresse är olämpligt utan det ska bedömas från fall till fall. En grundlig bedömning av påverkan på värdena kan därför göras först när typ, omfattning och placering av ny bebyggelse är känd. Bebyggelse ska uppföras på ett sådant sätt att framtida och nuvarande värden bevaras och att landskapsbilden värnas. Vid planeringen av nybyggnation nära sjöar och vattendrag ska hänsyn tas till miljökvalitetsnormerna för vatten. I det fall det finns risk att miljökvalitetsnormen påverkas negativt ska inte bebyggelse uppföras. Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 24 (98)

Naturvärden Material och metod Naturvärden, värden för friluftslivet och exploateringsgraden bedöms i hela Motala kommun men med fokus runt alla sjöar större än 1 hektar samt vattendragen Motala ström, Göta kanal, Godegårdsån, Kvarnsån, Svartån och Ringarhultsån men även i resterande delar av Motala kommun. Datat samlas även i en sjödatabas som blir tillgänglig som arbetsredskap för anställda på kommunen. Alla sjöarna och vattendragen har flygbildstolkats med avseende på flytbladsvegetation, vassvikar och potentiella naturvärden. Platsbesök och inventering har endast skett på de utpekade områdena för potentiella LIS-områden (Figur 15). Klassning av naturvärden Markanvändningen av landområdet i kommunen klassas enligt Länsstyrelsen i Jönköpingsläns Strandnära boende – Metod för nyansering av strändernas skyddsvärden 2005 (Tabell 2). Hela kommunens yta har klassats enligt denna metod, men det främsta syftet är att kunna använda detta skikt inom 300 m för sjöar och vattendrag i LIS-planen. Metoden har modifierats så att redan existerande GIS-skikt och klassningar av naturvärden i Motala kommun har kunnat nyttjas så effektivt som möjligt (Tabell 2 & 3). Enligt klassning av naturvärden bedöms åkermark ha lågt naturvärde men åkermarken är istället värdefull för biologisk produktion och livsmedelsproduktion. Tabell 2. Indelning av markanvändning för klassning av naturvärden i Motala kommun. Klass

Förklaring

1 röd

Mycket högt naturvärde Alla former av redan skyddade områden, nyckelbiotoper, N2000

2 grön

Högt naturvärde

Alla typer av våtmarker, naturområden med särskilda värden

3 gul

Måttligt naturvärde

Barrskog, blandskog, lövskog, öppen mark

4 ljusgrå

Lågt naturvärde

Åkermark, föryngringsavverkning

5 mörkgrå Mycket lågt naturvärde

Marktyp/skyddat område

Artificiell mark

Enligt Strandnära boende – Metod för nyansering av strändernas skyddsvärden, 2005, ska alla former av redan skyddade områden klassas som mycket högt naturvärde. Naturvårdsprogrammets klassning 1-3, nationellt till kommunalt intresse (Tabell 3), är skyddade eller har andra höga naturvärden som förekomst av hotade arter. Alla objekt i naturvårdsprogrammet med klassning nationellt till kommunalt intresse klassas därför som mycket högt naturvärde, den högsta klassningen av naturvärden, i skiktet klassning av naturvärden (Tabell 2 & 3). Objekt med lokalt intresse, klass 4, klassas som högt naturvärde, den näst högsta klassningen, i skikt klassning av naturvärden.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 25 (98)

Tabell 3. Hur naturvårdsprogrammets klassning har används i klassningen av naturvärden i Motala kommun. Klass

NVP-Klass

Förklaring

1 röd

Klass 1, 2 & 3

Nationellt, regionalt och kommunalt intresse

2 grön

Klass 4

Lokalt intresse

3 gul 4 ljusgrå 5 mörkgrå

Strandzonens areal och strandlinjens längd har beräknats i programmet ArcMap 10 (Esri 2011). Fördelningen av marktyper i kommunen är baserad på flera skikt som benämns i två detaljerringsgrader, en övergripande och en mer detaljerad. Grunden till dessa arealer var de polygonbaserade GIS-skikten naturvårdsprogrammet samt markytor över Motala kommun (Tabell 3). Dessutom har skikt över våtmarker, betesmarker, åkermark och föryngringsavverkning använts (Tabell 4). Tabell 4. Polygonbaserade GIS-skikt över marktyper och naturvärden som använts i klassning av naturvärden samt fördelning av marktyper i Motala kommun. Typ Skyddade områden Natura 2000 Naturreservat

GIS-skikt Naturvårdsprogrammet – biologiska objekt

Naturvårdsprogrammet – biologiska objekt Naturvårdsprogrammet – biologiska objekt Skogsstyrelsen – Sankmark och Sumpskog, Naturvårdsprogrammet – biologiska Våtmark objekt Öppen mark Markytor – Annan öppen mark Åkermark Markytor – Åker. Jordbruksverket, blockdatabasen – Åkermark Naturvårdsprogrammet – biologiska objekt. Jordbruksverket, blockdatabasen – Betesmark betesmark Skog Markytor – Lövskog, barr- och blandskog, Naturvårdsprogrammet – biologiska objekt FöryngringsSkogsstyrelsen – Avverkningar. Flygbildstolkning av föryngringsavverkningar från avverkning 1999-2013 Markytor – fritidsbebyggelse, sluten bebyggelse, låghus bebyggelse, höghus Artificiell mark bebyggelse, industriområde

Våtmarker klassades som högt naturvärde (Tabell 2 & 4). Alla öppna ytor utan särskilda värden klassades som måttligt naturvärde. Betesmarker från jordbruksverkets blockdatabas klassades som måttligt naturvärde med undantag av de betesmarker och slåtterängar med särskilda värden som klassades som högt naturvärde. Åker klassades som lågt naturvärde. Skog, både barr- och blandskog och lövskog, klassades som måttligt naturvärde. Föryngringsavverkning klassades som lågt naturvärde. All artificiell mark klassdes som mycket lågt naturvärde. Avgränsade områden som skog, våtmark, öppen mark, betesmarker, slåtterängar eller gårdsmiljö med förekomst av minst en hotad art med fynd från tidigast 1980 eller en viss täthet av grova träd har klassats som minst högt naturvärde. Flera av dessa avgränsade områden har föreslagits som biologiska objekt i naturvårdsprogrammet och klassats efter naturvårdsprogrammets principer för klassning därefter. Skikt använda i denna klassning är: Östergötlands länsstyrelse – inventering grova träd (1997-2008) och Artdatabanken, SLU, Artportalen (utdrag 2015) – hotade arter av alla organismgrupper, ej fåglar, (19002015), alla fynd av hotade fågelarter, exklusive skyddade fynd (2014), april-juni, och alla fynd av hotade fåglar med häckningskriterier inklusive skyddsklassade fynd (2013-2014). Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 26 (98)

Sjöarnas karaktärstyper

Vilka karaktärstyper sjöarna har bedömts med hjälp av flygbildstolkning av ortofoto från 2006, 2010 och 2013. Sjöarna har en huvudkaraktär och en eventuell sekundär karaktär. (De sjöar som inventerats har mer eller mindre tydliga karaktärer. Ofta kan en huvudkaraktär pekas ut, men i vissa fall kan en sjö också uppvisa flera olika karaktärer beroende på varifrån sjön upplevs (Strandnära för alla 2006). Sjöns huvudkaraktär är också samtidigt i de flesta fall värd att bevara ur olika aspekter. Sjöns karaktär är många gånger en attraktivitetsfråga. Exploateringsgraden utgör även underlag för områdesbeskrivning för respektive sjö och vattendrag samt klassning av huvudsaklig och sekundär karaktär. Karaktären skogssjö: till största delen omgiven av skog samt avsaknad eller enstaka hus och bryggor. Om upplevelsen från sjösidan är orördhet, sammanhängande skog, liten eller ingen bebyggelse utmed stränderna, bör ny bebyggelse som stör den upplevelsen inte tillkomma. Karaktären sjönära kulturlandskap: småskaligt jordbrukslandskap, säteri- och bylandskap. Det är skyddsvärt och värdefullt med tydliga kulturhistoriska lämningar med koppling till vattenet och som kan ha en koppling till friluftlivet och som visar på sjöns betydelse som fiskelägen, kvarnmiljöer och säterilandskap. Karaktären tätortsnära sjö: ligger intill tätort och besöks frekvent av allmänheten bedöms vara mycket viktig för rekreation och ha ett högt friluftslivsvärde. Flytbladsvegetation och vassvikar flygbildtolkades med hjälp av ortofoto från 2010, taget under sommaren. Förekomst av flytbladsvegetation och vassvikar har tillsammans med huvudsaklig och sekundär karaktär registrerats i en sjödatabas om Motala kommuns sjöar och vattendrag som kan användas som redskap vid handläggning (Bilaga 1).

Karlström, sommaren 2015. Foto: Fia Sundin

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 27 (98)

Resultat och analys Fördelningen av kommunareal i mark- och vattentyper Landarealen i Motala kommun är nästan 1000 km2 och vattenarealen nästan 300 km2.

Figur 16. Fördelningen av marktyper i procent inklusive vattentyp i Motala kommun 2015.

Alla resultat som har samlats in och analyserats har samlats i en sjödatabas, delar av resultaten visas i Bilaga 1. Fördelningen av marktyper kring varje sjö och vattendrag med tillhörande diagram är även samlade i sjödatabasen. Tabell 4. Fördelningen av marktyper i Motala kommun, inklusive sjöar och vattendrag 2015. Marktyp

Areal (km ) Procent (%)

Artificiell mark

16, 8

1,3

Föryngringsavverkning

62,3

4,9

Barr- och blandskog

478,9

37,5

Lövskog

13,6

1,1

Våtmark

76,4

6,0

Åker

257,1

20,2

Bete och slåtter

27,5

2,2

Öppen mark

64,0

5,0

Vattenyta

62,4

4,9

Vättern

216,4

17,0

Den strandskyddade arealen runt de nämnda sjöarna och vattendragen från strandlinjen omfattar drygt 68 km2. Strandlinjen för alla sjöar större än 1 hektar samt de sex större vattendragen är nästan 800 000 m lång.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 28 (98)

Figur17. Fördelningen av marktyper inom strandskyddat område på land för varje sjö större än 1 hektar samt de sex större vattendragen Motala kommun 2015.

Arealen exploaterad mark, artificiell mark och tomtmark, inom strandskyddat område är drygt 3,8 km2, vilket är 5,6 % av strandskyddat område. Tabell 5. Föredelningen av marktyper inom strandskyddat område på land för varje sjö större än 1 hektar samt de sex större vattendragen i Motala kommun 2015. Marktyp Artificiell mark

Areal (km ) Procent (%) 1,9

2,9

Föryngringsavverkning

3,4

4,9

Barr- och blandskog

35,8

52,4

Lövskog

3,0

4,4

Våtmark

7,0

10,2

Åker

6,5

9,6

Bete och slåtter

2,6

3,7

Öppen mark

6,9

10,1

Vattenyta

1,3

1,9

Klassning enligt Vatteninformationssystem Sverige Det finns data från provtagningar i de tio större sjöarna och vattendragen i Motala kommun. Den ekologiska statusen i är dessa fall måttlig till god, ingen sjö har klassats som ”uppnår ej god status” (Tabell 6). Det finns färre provtagningar för att klassa den kemiska statusen men både Vättern och Boren uppnår ej god kemisk status.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 29 (98)

Tabell 6. LIS-sjöarnas ekologiska och kemiska status. LIS-sjöar

Ekologisk status Kemisk status (exklusive kvicksilver)

Lien

Måttlig

Ej klassad

Annsjön

Måttlig

Ej klassad

Salstern

Måttlig

Ej klassad

Vättern

God

Uppnår ej god

Godegårdsån

Måttlig

Ej klassad

Norrbysjön

Måttlig

Ej klassad

Boren

Måttlig

Uppnår ej god

Stråken

Måttlig

Ej klassad

Bocksjön

Måttlig

Ej klassad

Stora vänstern

Måttlig

Ej klassad

Nationella miljömålen1 En utbyggnad kan innebära en utökad kollektivtrafik vilket kan ha en positiv inverkan på miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft samt God bebyggd miljö. En utbyggnad kan också medföra en kommunal VA lösning kan bedömas vara positivt för miljömålen Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag. Om utbyggnad endast sker i områden som idag inte bedöms ha några högre natur-, friluftseller kulturmiljövärden och om badplatser bevaras kan exploateringen bidra till att uppnå miljömålet God bebyggd miljö och att miljömålen Levande skogar samt Ett rikt växt- och djurliv inte motverkas.

De nationella miljömålen är i dagsläget 16 stycken. Systemet består även av ett stort antal delmål och indikatorer. En utvärdering av hur arbetet för att nå målen fortlöper ska ske varje år. Ett stort antal myndigheter är inblandade i detta arbete och Naturvårdsverket har ansvar att sammanställa och rapportera till regeringen. Källa: Miljömålsportalen [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.miljomal.se/

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 30 (98)

Klassning av naturvärden Klass 1, röd, mycket höga naturvärden, klass 2, grön, höga naturvärden, klass 3, ljusgul, måttligt naturvärde, klass 4 ljusgrå, lågt naturvärde, klass 5, mörkgrå, mycket lågt naturvärde. Generellt är det höga naturvärden längs Vättern, Boren och den norra delen av kommunen inklusive de stora moss- och myrmarkerna i norr (Figur 18). GIS-skiktet med klassning av naturvärden finns tillgängligt som redskap för kommunens handläggare. Skiktet innehåller information om varje klassat område, bland annat areal, marktyp, naturvärden, skydd och eventuell objektbeskrivning. Det är skapat för att vara ett verktyg för LIS-planen då man kan zooma in vid varje sjö och vattendrag för att få en tydlig bild av området och dess naturvärden (Bilaga 2).

Figur 18. Klassning av naturvärden i Motala kommun 2015. Rött representerar områden med mycket högt naturvärde, grönt högt naturvärde, gult måttligt naturvärde, ljusgrått lågt naturvärde och mörkgrått mycket lågt naturvärde.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 31 (98)

För att tydligt visa klassningen av naturvärden intill sjöar och vattendrag gjordes en karta med klassningen visuell endast 300 m från sjöar större än 1 hektar samt de sex större vattendragen i kommunen (Figur 19).

Figur 19. Klassning av naturvärden 300 m runt sjöar större än 1 hektar och de sex största vattendragen i Motala kommun 2015. Rött representerar områden med mycket högt naturvärde, grönt högt naturvärde, gult måttligt naturvärde, ljusgrått lågt naturvärde och mörkgrått representerar mycket lågt naturvärde.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 32 (98)

Exploateringsgrad och exploateringstryck I arbetet med att lokalisera lämpliga områden för LIS behöver kommunen kunna bedöma graden av exploatering, det så kallade exploateringstrycket. Enligt gällande lagstiftning (Miljöbalken kap 7) är denna bedömning särskilt viktig vid de stora sjöarna, dit bl.a. Vättern räknas, eftersom LIS ska tillämpas mer restriktivt där om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse inom respektive strandområde (Boverket och Naturvårdsverket, 2012) eller om det kommer att göra det inom en överskådlig framtid. Men vad begreppet exploateringstryck egentligen står för och hur bedömningen ska göras är dock tämligen oklart (Emmelin, Schlyter & Stjernqvist, 2014; Jacobsson, 2015). I arbetet med föreliggande kunskapsunderlag har diskussioner förts med Länsstyrelsen i Östergötland och internt med tjänstemän från stadsbyggnadsenheten och bygglovsenheten för att om möjligt klargöra begreppet och eventuell praxis i tillämpningen. Erfarenheten är att bebyggelsetrycket är svårbedömt och ännu svårare blir det att i praktiken kunna sia om hur bebyggelsetrycket kommer att se ut i framtiden. Den enskilde handläggarens bedömning bygger på egen erfarenhet av beviljade respektive avslagna strandskyddsdispenser. Detta kan ofta ses i statistik men det bedöms även kunna finnas ett stort mörkertal i förfrågningar om strandskyddsdispenser som direkt avslås per telefon eller outtalade önskningar om strandnära exploatering som inte ens kommer till kommunens kännedom. Erfarenheter från kommunerna Karlstad och Mora har dokumenterats i ett studentarbete från institutionen för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Dessa kommuner ligger också vid stora sjöar som anger restriktivitet i LISplaneringen och där konstateras att bedömningen upplevs som svår och att det krävs en stor lokal kunskap om strandzonernas bebyggelse och värden för friluftslivet (Jacobsson, 2015). I nästa skede av LIS-planeringen, d.v.s. när den formella planprocessen enligt PBL startas, behöver Motala kommun kunna göra en bedömning av bebyggelsetrycket trots oklarheterna i begreppet och svårigheterna i tillämpningen. Arbetet med att klargöra begrepp och tillämpning fortsätter därmed. I föreliggande kunskapsunderlag har vi använt oss av den klassning för exploateringsgrad som föreslås i Jönköpings läns projekt ”Strandnära för alla” (Länsstyrelsen i Jönköpings län 2007, 2005). Denna klassning möjliggör en inventering som kan säga något om nuläget, men bidrar inte till bedömningen av framtida exploateringstryck.

Material och metod Alla sjöar större än 1 hektar samt de sex större vattendragen har flygbildstolkas med avseende på olika variabler men platsbesök och inventering har bara skett på de utpekade områdena för potentiella LIS-områden. Därför har förslag av klassning av exploateringsgrad längs strandlinjen som föreslås i Jönköpings läns projekt ”Strandnära för alla” (Länsstyrelsen i Jönköpings län 2007, 2005) visats sig vara olämplig för detta projekt (Tabell 7).

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 33 (98)

Tabell 7. Förslag på indelning i klasser efter exploateringsgrad längs strandlinjen. Klass

Förklaring

Exploatering Naturliga utlopp/inlopp, N2000-klassade områden Strandavsnitt som saknar fysisk påverkan i form av bryggor, hamnar, utfyllnader mm

1 röd

Mycket låg exploateringsgrad

2 grön

Låg exploateringsgrad

3 ljusgul

Måttlig exploateringsgrad

1-2 bryggor

4 ljusgrå

Hög exploateringsgrad

>2 bryggor, avloppsrör, båtramp

5 mörkgrå Mycket hög exploateringsgrad Badplatser, hamnar, utfyllnad

Exploateringsgraden av kommunens sjöar och större vattendrag har undersökts genom flygbildstolkning med avseende på bryggor, hamnar samt tomtmark inom 300 m från respektive sjö och vattendrag. Objekten har digitaliserats som polygon- eller punktskikt i ArcGIS. Ortofoton från 2006, 2010 och 2013, skikten MOTALA_50CM_ECW20.ecw, Motala_kommun_orto_20cm_2010.ecw, Motala_kommun_orto_50cm_2013.ecw, användes för flygbildstolkning av samtliga polygon- och punktskikt. Alla bryggor punktmarkerades och bryggor för tio eller fler båtar markerades som småbåtshamnar (Tabell 8). Tomtmark har flygbildtolkats från ortofoto 2010 och 2013 inom 300 m från sjöar och vattendrag utanför detaljplanelag område. Privat mark och mark som uppskattats tillhöra hemfridzonen har bedömts som tomtmark. Skiktet av byggnader skapades utifrån fastighetsregistret från 2015, de byggnader som finns i registret är de byggnader kommunala respektive statliga lantmäteriet har mätt in. Skiktet över strandskyddsdispenser levererades av Östergötlands länsstyrelse och innehåller av länsstyrelsen beviljade strandskyddsdispenser mellan 1998 och 2014. Tabell 8. GIS-skikt som används vid analys av exploateringsgrad inom 300 m för respektive sjö och vattendrag. Typ

Skikttyp

GIS-skikt

Bryggor

Punkt

Flygbildstolkats. Bryggor.shp

Småbåtshamnar Punkt

Flygbildstolkats. Småbåtshamnar.shp

Tomtmark Polygon Beviljade strandskyddsdis Punkt penser

Flygbildstolkats. Tomtmark.shp Länsstyrelsen 1988-2014. Strandskyddsispenser_88_14.shp

Artificiell mark

Polygon

Markytor – fritidsbebyggelse, sluten bebyggelse, låghus bebyggelse, höghus bebyggelse, industriområde

Exploaterad mark

Polygon

Tomtmark sammanslaget med artificiell mark. Exploaterad_mark.shp

Byggnader

Punkt

Registerbyggnad, GDB_Publ.MOTALA.SCRIPT_MRegisterByggnadP

Samtliga variabler (Tabell 8) har registreras i en sjödatabas om Motala kommuns sjöar och vattendrag. Exempel på variabler är byggnader inom 100 m och 300 m samt alla bryggor för varje sjö och vattendrag (Bilaga 1). Exploateringsgraden utgör även underlag för områdesbeskrivning respektive sjö och vattendrag samt klassning av huvudsaklig och sekundär karaktär. Frekvensen av byggnader visas genom en spatial analys, kernel density, där byggnader användes som populationsvariabel och skiktet visar frekvensen av byggnader i kommunen med tätheten byggnader per km2 (Figur 18).

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 34 (98)

Resultat och analys Byggnader Byggnaderna i Motala kommun förekommer i större grad i den södra och västra delen av kommunen men följer även det större vägnätet samt de större sjöarna. Tätheten är större i anslutning till kommunens större och mindre tätorter.

Figur 20. Frekvensen av byggnader i Motala kommun 2015. Mörkare röd visar högre byggnadsfrekvens.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 35 (98)

Bryggor Bryggorna är flygbildstolkade från ortofoton från 2006, 2010 och 2013. Bryggor förekommer i stor utsträckning kring Vättern, Boren, Salstern Stråken samt Motala ström.

Figur 21. Bryggor i Motala kommun flygbildstolkade från ortofoton från 2006, 2010 och 2013 visas som svarta punkter.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 36 (98)

Strandskyddsdispenser Beviljade strandskyddsdispenser av Länsstyrelsen i Motala kommun 1988-2015. Beviljade strandskyddsdispenser förekommer mer i större antal runt Vättern, Boren samt Motala ström. Avslagna dispenser saknas i statistiken.

Figur 22. Beviljade strandskyddsdispenser av Länsstyrelsen i Motala kommun 1988-2014. Svarta punkter representerar strandskyddsdispenser. Analys

Generellt sett är exploateringsgraden högre vid Vättern-kusten, Motala ström, Göta kanal, Boren, Salstern och Norrbysjön än i resterande delar av kommunen.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 37 (98)

Friluftslivsvärden Kommunens mål är att ta tillvara de goda utvecklingsmöjligheter som finns inom upplevelse- och naturturism och LIS-planen är ett verktyg för att utveckla turismen. Kommunens kulturmiljöer ska värnas och bevaras. Särskilt värdefulla kulturmiljöer ska beaktas när ny bebyggelse planeras i eller nära området. Det är viktigt att kulturmiljöer och naturområden fredas från negativa ingrepp. Behovet av hänsyn beror på typ, omfattning och placering av bebyggelse.

Tokanäset, Vättern, sommaren 2015. Foto: Fia Sundin

Material och metod Allemansrättslig klassning har gjorts enligt Länsstyrelsen i Jönköpingsläns ”Strandnära boende – Metod för nyansering av strändernas skyddsvärden 2005”. Dock med modifikationer så att redan existerande skikt och klassningar i kommunen har kunnat nyttjas så effektivt som möjligt. Förekomst av stigar tyder på att ett område används frekvent samt att området är tillgängligt för allmänheten. Detsamma gäller anordningar för friluftslivet, vilka tillkommer på platser där de behövs, gör nytta eller ökar allmänhetens friluftsliv och tillgängligheten i området (Tabell 9 & 10). Tomtmark och artificiell mark definieras som mark utan tillgänglighet, våtmark och åkermark definierades som i huvudsak otillgänglig mark och övrig mark, betesmark och skogsmark definieras som måttligt tillgänglig (Tabell 9). Anläggningar som badplatser, utsiktsplatser, elljusspår och grillplatser har klassats som markområde med god allemansrättslig tillgänglighet och hög nyttjandegrad. Områden med förekomst av stigar har definierats som i huvudsak tillgängligt då stigar tyder på ett av allmänheten nyttjande av området. I denna klass ingår även de delar av naturreservat som ej har anordningar för friluftslivet då dessa är skyddade Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 38 (98)

delvis för att finnas tillgängliga för allmänheten. När det gäller den högsta kategorin av allemansrättslig tillgänglighet och lämplighet är det viktigt att komma ihåg att människor värdesätter även en mängd andra förutsättningar när de väljer rekreationsområde än utsiktsplatser och badplatser. Sträckor som är klassade som i huvudsak tillgängliga eller måttligt tillgängliga kan alltså vara minst lika viktiga för friluftslivet som sträckor som klassats som allemansrättsligt god tillgänglighet. Tabell 9. Allemansrättslig klassning av Motala kommun med fokus på 300 m-zonen.

2 Grön

Grad av tillgänglighet God tillgänglighet och hög nyttjandegrad I huvudsak tillgängligt

Förklaring Anordningar för friluftsliv, skolskogar, utpekade viktiga friluftsområden Förekomst av stigar, naturreservat

3 Ljusgul

Måttlig tillgänglighet

Betesmark, skogsmark, övrig mark

4 Ljusgrå

I huvudsak otillgängligt

Åkermark, våtmarker

5 Mörkgrå

Ingen tillgänglighet

Exploaterad mark

Klass 1 Röd

En buffer på 100 m har använts på anordningar, linjer och punkter samt stigar som en bedömning av nyttjandet av området samt för att visualisera tillgängligheten (Tabell 10). Buffern är därefter klippt av utpekade viktiga friluftsområden samt flygbildstolkade tomter utanför detlajplanerat område. De arealerna som inte täcks av artificiell mark, tomter, viktiga friluftsområden, skolskogar, naturreservat, stigar eller anordningar för friluftslivet täcks av markskiktet och naturvårdsprogrammet över Motala kommun med skogsmark, betesmark, övrig mark, åkermark och våtmarker enligt klassning (Tabell 9). Tabell 10. Använda GIS-skikt i allemansrättslig klassning. Typ Stig Skötsellinjer, leder och spår

Skötselpunkter

Naturreservat Utpekade viktiga friluftslivsområden Skolskogar Skog

Klass GIS-skikt Övriga vägar – gångstig, anslutande traktorvägar. Inventering – stigar. 4 Skötsellinjer – sekundärstig. Övriga vägar – vandringsleder, elljusspår. Skötsellinjer - skidspår, spång, 5 huvudstig, naturstig, terrängcykel, vandringsled länsstyrelsen och förening. Inventeringspunkter – grillplats, bänk, bord, sopkorg, lekplats, dass, livboj, vindskydd, parkering. Skötselpunkter - kommunal badplats, 5 brygga, bänk, dass, fågeltorn, grillplats, informationscentrum, informationstavla, livboj, papperskorg, parkering, spång, stätta, TicsPak påshållare, utegym, utsiktsplattform, vindskydd 4 Naturreservat – Östergötlands län 5

Viktiga_friluftslivsområden_Mot, länsstyrelsen

Skolskogar – Motala kommun

2,3

Artificiell mark

Betesmark

Åker

Markytor – Lövskog, barr- och blandskog. Naturvårdsprogrammet – skog Tomter flygbildstolkade inom 300 m från sjöar och vattendrag, ortofoto 2006, 2010 och 2013. Markskikt– fritidsbebyggelse, sluten bebyggelse, låghus bebyggelse, industriområde, höghus bebyggelse Jordbruksverket blockdatabasen– betesmark, slåtter. Naturvårdsprogrammet – betesmark, slåtter Markytor – Åkermark. Jordbruksverket - blockdatabasen

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 39 (98)

Resultat och analys Allemansrättslig klassning av Motala kommun Klass 1, röd, god tillgänglighet och hög nyttjandegrad, klass 2, grön, i huvudsak tillgängligt, klass 3, ljusgul, måttlig tillgänglighet, klass 4 ljusgrå, i huvudsak otillgängligt, klass 5, mörkgrå, ingen tillgänglighet. Det finns generellt sett ett eller flera områden med anordningar för friluftslivet i närheten av kommunens större och mindre tätorter med god tillgänglighet och hög nyttjandegrad (Figur 23).

Figur 23. Allemansrättslig klassning av Motala kommun med fokus runt sjöar 2015. Klass 1, röd, god tillgänglighet och hög nyttjandegrad, klass 2, grön, i huvudsak tillgängligt, klass 3, ljusgul, måttlig tillgänglighet, klass 4 ljusgrå, i huvudsak otillgängligt, klass 5, mörkgrå, ingen tillgänglighet.

GIS-skiktet över allemansrättslig klassning finns tillgängligt som redskap för arbetande på kommunen. Skiktet innehåller information om varje klassat område, bland annat areal, marktyp, typ av anordning för friluftslivet och eventuell objektbeskrivning. Det är skapat Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 40 (98)

för att vara ett verktyg för LIS-planen då man kan zooma in vid varje sjö och vattendrag för att få en tydlig bild av området och dess friluftsvärden (Bilaga 2).

Figur 24. Allemansrättslig klassning 300 m runt sjöar större än 1hektar samt de sex större vattendragen i Motala kommun 2015. Klass 1, röd, god tillgänglighet och hög nyttjandegrad, klass 2, grön, i huvudsak tillgängligt, klass 3, ljusgul, måttlig tillgänglighet, klass 4 ljusgrå, i huvudsak otillgängligt, klass 5, mörkgrå, ingen tillgänglighet.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 41 (98)

Potentiella förslag till LIS-områden Varje potentiellt LIS-område har inventerats grundligt för att utvärdera om de är lämpliga som potentiella förslag till LIS-områden. Utpekandet av potentiella förslag till LISområden har grundats i kunskapsunderlaget för naturvärden, friluftslivvärden och befintlig exploatering. Urvalet har skett dels utifrån attraktivitet och potential för landsbygdsutveckling samt möjligheten att minimera negativ påverkan på eller stärka strandskyddets syften. De potentiella förslagen till LIS-områden har i första hand placerats i anslutning till befintlig bebyggelse och i områden som kan ge underlag för service eller ger möjligheten att etablera eller utöka service och verksamheter som kan skapa arbetstillfällen. Förslagens lämplighet värderas även utifrån förenlighet med nationella miljömål. Siffrorna i kartan markerar områden med potentiella förslag till LIS-områden vilka visas som kartor i Bilaga 2.

Figur 25. Potentiella förslag till LIS-områden efter inventering och granskning av naturvärden, friluftlivsvärden och befintlig exploatering. Siffrorna markerar områden som har en till flera potentiella förslag till LIS-områden vilka visas som kartor i Bilaga 2. Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 42 (98)

I föreliggande kunskapsunderlag anges totalt 57 områden som möjliga för landsbygdsutveckling (Figur 25). Bedömningen har baserats på de kriterier som gäller för LIS-områden och utifrån de aspekter som inventerats och analyserats. Underlaget ska inte ses som fullständigt och uteslutande utan är ett levande dokument som ständigt uppdateras. Underlaget är inte något beslut i sig utan ska ses som kunskapsunderlag för fortsatt planering. Den fortsatta planprocessen Vilka områden som slutligen blir aktuella som LIS-områden kommer att beslutas efter en formell planprocess i enlighet med Plan- och Bygglagen (PBL). En sådan planprocess innehåller ett flertal lagstadgade steg; 



 

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Om behovsbedömningen visar att planens genomförande kommer att medföra betydande miljöpåverkan ska planen miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas enligt 6 kap. miljöbalken. Ett utkast till planförslag ska genomgå samråd med möjlighet till insyn och påverkan för medborgare, intressenter, regionplaneorgan, grannkommuner, myndigheter och Länsstyrelsen. Planförslaget omarbetas sedan utifrån kommunens ställningstaganden till inkomna synpunkter. Det omarbetade planförslaget genomgår utställning/granskning med möjlighet till insyn och påverkan ännu en gång. Kommunen ska återigen redovisa inkomna synpunkter och klargöra hur man tar ställning till dem. Planförslaget läggs fram i Kommunfullmäktige för antagande.

I planprocessen finns möjlighet till en bred dialog och demokratisk förankring kring landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Exempel på frågor som kan diskuteras är:  

Vilka anspråk finns på stränderna? Vilka överväganden ligger till grund för urval av och avgränsning av LIS-områden, samt på vilket sätt tillgodoses kriterierna i miljöbalken (7 kap. 18 2 § miljöbalken)?  På vilket sätt bidrar ett utpekat strandområde långsiktigt till positiva sysselsättningseffekter eller ökat serviceunderlag på landsbygden?  Vilka konsekvenser – sociala, ekonomiska och miljömässiga – medför planförslaget? (Boverket & Naturvårdsverket, 2012)

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 43 (98)

Referenser Boverket och Naturvårdsverket (2012) Strandskydd- en vägledning för planering och prövning, Handbok 2009:4, utgåva 2. Emmelin, L; Schlyter, P & Stjernqvist, I (2014) Påverkan på friluftslivets värden av ett slopat strandskydd längs mindre sjöar och vattendrag, Rapport 2014-10-03, Stockholm, Stockholms universitet. ESRI (2011) ArcGIS Desktop: Release 10. Redlands, CA, Environmental Systems Research Institute. Jacobsson, E (2015) Bebyggelsetryck i strandskyddet – en studie av begreppet bebyggelsetryck i samband med LIS-planering, Kandidatarbete i fysisk Planering våren 2015, Institutionen för fysisk planering, Blekinge Tekniska högskola, Karlskrona. Länsstyrelsen i Jönköpings län (2005) Strandnära boende – Nyansering av strändernas skyddsvärden. Kommunvisa rapporter (ref: Marielle Magnusson, Pål Mernelius, Henrik Jansson, Åsa Persson). Meddelanden 2005:46-51. Länsstyrelsen i Jönköping (2007) Strandnära för alla. (ref: Hanne Romanus Haas, Åsa Persson). Miljöbalk (1998:808) [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM Motala kommun (2006) Översiktsplan för Motala kommun - Motala möter framtiden, Kommuntäckande översiktsplan för Motala kommun, antagen i kommunfullmäktige 200605-22. Motala kommun (2015) Naturvårdprogrammet, biologiska objekt. Vatteninformationssystem Sverige. VISS – Databas. [Elektronisk] Tillgänglig: www.viss.lst.se 2015-03-26

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 44 (98)

Bilaga 1 Variabler hos samtliga sjöar större än 1 hektar och de sex större vattendragen i Motala kommun. Sjönamn

Antal byggnader (100 m)

Antal byggnader (300 m)

Antal bryggor

Area (m2)

Strandlängd (m)

Huvudsaklig karaktär

Hjässasjön

572977

5911

Storgölen

62143

Väggölen

Dammen

Flytbladsvegetation

Vassvik

Skogssjö

1028

Skogssjö

14441

609

Skogssjö

34132

2023

Skogssjö

Norrsjön

100037

1856

Skogssjö

Skönnarbosjön

374616

4230

Skogssjö

Björksjön

15278

501

Skogssjö

Stora Klintgölen

12835

441

Skogssjö

Malmtärnen

19023

608

Skogssjö

Motala ström

853

2491

146

844734

18779

Vattendrag

66991

1608

Skogssjö

112956

1579

Skogssjö

14151

Johannisbergs anlagda våtmark Gryten

Sekundär karaktär

Sjönära kulturlandskap Sjönära kulturlandskap

Sjönära kulturlandskap

Stora Tron

Undsjön

118478 7 445301

4214

Sjönära kulturlandskap Sjönära kulturlandskap

Västersjön

56540

1164

Skogssjö

Byttgölen

13672

507

Skogssjö

Norrsjön

81493

2100

Skogssjö

Marlången

63743

2934

Skogssjö

Tikhytesjön

89314

1815

Skogssjö

Stora abboregölen Krokgölen

20093

825

Skogssjö

53836

1436

Skogssjö

Gäddgölen

16357

688

Skogssjö

Igelsjön

27472

701

Skogssjö

Hålldammen

255723

5313

Skogssjö

Vresjön

264870

6673

Skogssjö

X X

Mosjön

177555

2119

Skogssjö

Stråken

138

36715

Sjönära kulturlandskap

Långgölen

370325 0 51123

1099

Skogssjö

Grytsjön

123191

2158

Skogssjö

Korgen

32429

1299

Skogssjö

Krokgölen

15414

810

Skogssjö

Axsjön

144636

2042

Skogssjö

Bredsjögöl

23777

702

Skogssjö

Bredsjön

166592

2846

Skogssjö

Hallagölen

39093

895

Skogssjö

Melsjön

150384

2538

Skogssjö

Ystersjön

129269

2613

Skogssjö

Stora Svartgölen

18282

688

Skogssjö

Lilla Bygölen

12039

576

Skogssjö

Stora Bygölen

11730

424

Skogssjö

Abborregölen

10529

529

Skogssjö

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Skogssjö

X X

Sida 45 (98)

Hemsjön

49396

1115

Skogssjö

Kvasjön

70303

1771

Skogssjö

Fiskgölen

74485

1130

Skogssjö

Långgölen

52887

1343

Skogssjö

9903

Skogssjö

Bredsjön

Mossgölen

132691 6 37152

980

Skogssjö

Älggölen

13589

570

Skogssjö

Skopan

11813

511

Skogssjö

Holmsjön

170118

3205

Skogssjö

Hällsjön

160250

4199

Skogssjö

Torgölen

159720

2807

Skogssjö

Anderstorpagöle n Hyttgölen

42537

1383

Skogssjö

72089

1395

Skogssjö

Krokgölen

17503

819

Skogssjö

Porsgölen

22406

564

Skogssjö

Dammen

20233

794

Skogssjö

Lomgölen

11009

681

Skogssjö

Rättvisans våtmark Höksjön

26471

1971

Skogssjö

487923

6650

Skogssjö

Vintergölen

28828

1065

Skogssjö

Grissjön

230171

4273

Skogssjö

Klevgölen

41526

875

Skogssjö

Unnagölen

58000

1297

Skogssjö

Årsjön

22301

Skogssjö

Lillsjön

210878 2 68771

1133

Skogssjö

Stora Gransjön

25923

877

Skogssjö

Trehörningen

79627

1630

Skogssjö

Långsjön

69549

1542

Skogssjö

X X

Sjönära kulturlandskap

Harsjön

11679

511

Skogssjö

Torsjön

70219

1654

Skogssjö

Holmsjön

55716

1219

Skogssjö

Ögnemjärn

15672

641

Skogssjö

Sjönära kulturlandskap

Vishultasjön

80178

1697

Skogssjö

Lilla Blindsjön

48604

1526

Skogssjö

Golsjön

19127

973

Skogssjö

Torgölen

11931

568

Skogssjö

Gräsgölen

53243

1235

Skogssjö

Vrånggölen

31606

1429

Skogssjö

Vrångsjön

133222

3689

Skogssjö

Gäddgölen

41929

1003

Skogssjö

Lillebosjön

93211

2329

Skogssjö

Diksjön

65575

1444

Skogssjö

Holmasjön

170639

3866

Skogssjö

Kvarnsjön

44190

1109

Skogssjö

Hällesjön

45473

969

Skogssjö

Domedagsgölen

13499

560

Skogssjö

St. Blindsjön

51361

1358

Skogssjö

Gransjön

19461

699

Skogssjö

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 46 (98)

Dammen

16507

797

Sjönära kulturlandskap

Svartsjön

278579

4195

Skogssjö

Kalvsjön

110049

1336

Perstorpesjön

18913

650

Sjönära kulturlandskap Sjönära kulturlandskap

Bölen

18692

569

Skogssjö

Rösjön

169515

3307

Stora Ålsjön

66165

1984

Göta kanal

592

2053

345381

24193

Vattendrag

Mösjön

19503

774

Skogssjö

Skärbon

43980

1001

Skogssjö

Hagsjön

123794

2611

Skogssjö

Sjönära kulturlandskap Skogssjö

Skogssjö

Källsjön

80074

1229

Sjönära kulturlandskap

Godegårdsån

24160

7809

Vattendrag

Mösjön

72508

2229

Skogssjö

Loppsjön

134694

2600

Skogssjö

Grönsjön

51306

1660

Skogssjö

Kvarnsjön

132898

2880

Skogssjö

36768

Skogssjö

347

692

173

Ringarhultsån

444016 1 96978

15398

Vattendrag

Käven

12717

660

Skogssjö

Skärgölen

21637

716

Skogssjö

Storgölen

59167

1035

Skogssjö

14501

Skogssjö

1446

Skogssjö

Salstern

Tätortsnära sjö

Bocksjön

120

Kvarnsjön

122621 5 95228

Frännsjön

508077

6334

Skogssjö

Bogsjön

172311

3226

Skogssjö

Rösjögöl

16564

775

Skogssjö

Svartgölen

19196

626

Skogssjö

Sjönära kulturlandskap

Lickasjön

682832

5527

Skogssjö

Stengölen

13485

452

Skogssjö

Kvarnsån

123

222738

28207

Vattendrag

Lilla Långsjön

56605

1364

Skogssjö

Stora Långssjöon

78607

1807

Skogssjö

Salsjön

35097

893

Skogssjö

Hultesjön

20933

594

Skogssjö

Gulbäckesjön

25647

804

Skogssjö

Ströplagölen

34393

801

Skogssjö

Kvarnsgölen

39299

961

Skogssjö

Grustäkt Olivehult Brännorp anlagd våtmark Ålsjön

50666

1315

Grustag

32857

906

Sjönära kulturlandskap

31469

1012

Skogssjö

Ösjön

16601

503

Skogssjö

Stora Resjön

898187

7048

Skogssjö

Lilla Resjön

186161

2306

Skogssjö

Mosjön

81973

1126

Skogssjö

Illersjö våtmark

Illersjön

Vättern

4610

109971

1764

68469

1194

422

216363 596

143598

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

X Sjönära kulturlandskap

Sjönära kulturlandskap Sjönära kulturlandskap Tätortsnära sjö

X Sjönära kulturlandskap

X X

Sida 47 (98)

Norgegölen

25619

638

Skogssjö

Berggölen

18359

663

Skogssjö

Lilla Vänstern

268267

2705

Skogssjö

Långgölen

19016

833

Skogssjö

Toren

13631

512

Skogssjö

11857

Skogssjö

549

Skogssjö

Stora Vänstern

Torvsjön

126849 2 14474

Kopparsjön

65019

1169

Skogssjö

Björken

239870

2409

Skogssjö

Dalsjön

66258

1383

Skogssjö

Kållsjön

133940

1749

Skogssjö

Vägsjön

391501

5878

Skogssjö

Kolmsjön

43466

1092

Skogssjö

Sticksjön

111640

2778

Skogssjö

Damm N Kungs Norrby Damm S Kungs Norrby Boren

13905

605

14582

515 45358

Tätortsnära sjö

1154

Grustag

Sjönära kulturlandskap Sjönära kulturlandskap

584

1714

219

Vinbergasjön

268410 21 25336

Damm Fågelsta

12081

642

Sjönära kulturlandskap

Skrumpsjön

471733

8117

Skogssjö

Axhultasjön

33424

1055

Skogssjö

Damm Medevi

17503

814

Sjönära kulturlandskap

Damm Lemunda stenbrott Skeppstadsjön

56422

1180

Skogssjö

19359

514

Bjärkasjön

96965

1786

Sjönära kulturlandskap Sjönära kulturlandskap

Tillefärdssjön

36485

1152

Skogssjö

Storsjön (del av)

719016

7681

Skogssjö

Rösjön

60588

3164 26125 21541

Sjönära kulturlandskap Sjönära kulturlandskap Sjönära kulturlandskap

3001

Skogssjö

555

Skogssjö

20224

1101

Skogssjö

123262 7 147537

23194

Vattendrag

Annsjön

Lien

Gällsjön

285923 6 258435 6 213920

Bastgölen

13229

Opplången

11661

1084

Svartån

Kvarnsjön

Norrbysjön

Ommen

294666 2 263282

Dråsasjön

57804

2635

3971

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sjönära kulturlandskap Sjönära kulturlandskap Sjönära kulturlandskap Sjönära kulturlandskap

Sjönära kulturlandskap

Skogssjö

Sida 48 (98)

Bilaga 2 Alla förslag till potentiella LIS-områden (Figur 25, s 42) med klassning av naturvärden samt allemansrättslig klassning. De större vägarna som visas i Bilaga 2 är allmän väg klass I, allmän väg klass II och genomfartsgator enligt Lantmäteriets terrängkarta. 1. Potentiella LIS-områden vid Karstorp

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Karstorp.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 49 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Karstorp.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 50 (98)

2. Potentiella LIS-områden vid Prästtorp

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden i Prästtorp.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 51 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Prästtorp.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 52 (98)

3. Potentiella LIS-områden vid Tornby

Allemansrättslig klassning vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Tornby.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 53 (98)

Klassning av naturvärden vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Tornby.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 54 (98)

4. Potentiellt LIS-område vid Skeppstadsjön

Allemansrättslig klassning vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Skeppstadsjön.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 55 (98)

Klassning av naturvärden vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Skeppstadsjön.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 56 (98)

5. Potentiellt LIS-område vid Vedemö

Allemansrättslig klassning vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Vedemö.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 57 (98)

Klassning av naturvärden vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Vedemö.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 58 (98)

6. Potentiella LIS-områden vid Ulvåsa

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden i Ulvåsa.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 59 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Ulvåsa.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 60 (98)

7. Potentiella LIS-områden vid Fossala

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Fossala.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 61 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Fossala.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 62 (98)

8. Potentiella LIS-områden vid Norrbysjön

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Norrbysjön.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 63 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Norrbysjön.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 64 (98)

9. Potentiellt LIS-område vid Kristberg

Allemansrättslig klassning vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Kristberg.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 65 (98)

Klassning av naturvärden vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Kristberg.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 66 (98)

10. Potentiellt LIS-område vid Koppartorp

Allemansrättslig klassning vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Koppartorp.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 67 (98)

Klassning av naturvärden vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Koppartorp.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 68 (98)

11. Potentiella LIS-områden vid Kvarn

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Kvarn.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 69 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Kvarn.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 70 (98)

12. Potentiellt LIS-område vid Olivehult

Allemansrättslig klassning vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Olivehult.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 71 (98)

Klassning av naturvärden vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Olivehult.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 72 (98)

13. Potentiella LIS-områden vid Karlström

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Karlström.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 73 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Karlström.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 74 (98)

14. Potentiella LIS-områden vid Salstern

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Salstern.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 75 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Salstern.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 76 (98)

15. Potentiella LIS-områden vid Lilla Resjön och Bocksjön

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Lilla Resjön och Bocksjön.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 77 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Lilla Resjön och Bocksjön.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 78 (98)

16. Potentiellt LIS-område vid Lemunda

Allemansrättslig klassning vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Lemunda.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 79 (98)

Klassning av naturvärden vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Lemunda.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 80 (98)

17. Potentiellt LIS-område vid Tokanäset

Allemansrättslig klassning vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Tokanäset.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 81 (98)

Klassning av naturvärden vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Tokanäset.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 82 (98)

18. Potentiellt LIS-område vid Torpa sand

Allemansrättslig klassning vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Torpa sand.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 83 (98)

Klassning av naturvärden vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Torpa sand.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 84 (98)

19. Potentiellt LIS-område vid Västanvik

Allemansrättslig klassning vid förslaget till potentiellt LIS-område i Västanvik.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 85 (98)

Klassning av naturvärden vid förslaget till potentiellt LIS-område i Västanvik.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 86 (98)

20. Potentiella LIS-områden vid Höksjön

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Höksjön.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 87 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Höksjön.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 88 (98)

21. Potentiellt LIS-område vid Öberkulla

Klassning av naturvärden vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Öberkulla.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 89 (98)

Klassning av naturvärden vid förslaget till potentiellt LIS-område vid Öberkulla.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 90 (98)

22. Potentiella LIS-områden vid sjön Stora Tron

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden vid sjön Stora Tron.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 91 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid sjön Stora Tron.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 92 (98)

23. Potentiella LIS-områden vid sjön Lien

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden vid sjön Lien.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 93 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid sjön Lien.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 94 (98)

24. Potentiella LIS-områden vid Undsjön

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Undsjön.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 95 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Undjön.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 96 (98)

25. Potentiella LIS-områden vid Annsjön

Allemansrättslig klassning vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Annsjön.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 97 (98)

Klassning av naturvärden vid förslagen till potentiella LIS-områden vid Annsjön.

Kunskapsunderlag för LIS-planering i Motala kommun

Sida 98 (98)