Handlingsprogram LSO för Motala och Vadstena kommuner 2019-2022 med bilagor by Motala kommun

HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR (2003:778)

Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN 2019-2022

Framtagen

Räddningstjänsten Motala-Vadstena

Fastställd

Kommunfullmäktige Motala kommun

2020-05-11, 19/KS0203 §67 Fastställd

Kommunfullmäktige Vadstena kommun

2020-04-22, KS/2019:291-170 § 30

Sida 2 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

Förord Detta dokument utgör Motala-Vadstena räddningstjänsts handlingsprogram enligt Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Som underlag har en riskanalys upprättats. Riskanalysen fokuserar på de risker som kan föranleda räddningsinsats och är baserad på nationell och lokal insatsstatistik, samt erfarenheter från inträffade olyckor. Räddningstjänsten har tagit fram ett gemensamt handlingsprogram om skydd mot olyckor för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Att utföra räddningsinsats avses i detta handlingsprogram de insatser vid olyckor eller överhängande fara för olyckor där kommunen är ansvarig myndighet att utföra räddningsinsats för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Kommunens ansvar att utföra räddningstjänst begränsas i 4 kap 1-6§ LSO. Handlingsprogrammet redogör för räddningstjänstens målsättningar kring arbetet med skydd mot olyckor och därigenom öka säkerhet och trygghet för alla som bor, verkar och vistas i Motala och Vadstena kommuner. Handlingsprogrammet vill vidare beskriva för kommuninvånarna vilket skydd hon/han kan förvänta sig av samhället samt vad samhället förväntar sig av den enskilde. Handlingsprogrammet har innan fastställande skickats på remiss till berörda kommuner, statliga verksamheter som MSB och Länsstyrelsen för Östergötlands län, Region Östergötland samt andra som kan beröras eller ha intresse av innehållet.

Sida 3 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

Innehållsförteckning FÖRORD

1 INLEDNING

1.1 SYFTE

1.2 AVGRÄNSNING

1.3 LAGSTIFTNING

1.4 ANSVAR OCH UPPFÖLJNING

1.5 NOMENKLATUR

2 MÅL

2.1 NATIONELL NIVÅ

2.1.1 NATIONELL VISION

2.1.2 NATIONELLA MÅL

2.1.3 NATIONELLA STRATEGIER

2.2 ÖVERGRIPANDE MÅL

2.2.1 MOTALA KOMMUN – ÖVERGRIPANDE MÅL

2.3 VERKSAMHETSMÅL – ETT SAMHÄLLE ATT LITA PÅ

2.3.1 RÄDDNINGSTJÄNSTEN - VERKSAMHETSMÅL

3 MOTALA KOMMUN

3.1 RISKBILD

3.2 HÄNDELSER SOM FÖRANLEDER RÄDDNINGSINSATS

4 VADSTENA KOMMUN

4.1 HÄNDELSER SOM FÖRANLEDER RÄDDNINGSINSATS

5 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET

5.1 MYNDIGHETSUTÖVNING

5.1.1 TILLSYN

5.1.2 TILLSTÅNDSPRÖVNING

5.2 PLAN- OCH BYGGPROCESSEN

Sida 4 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

5.3 REMISSUTLÅTANDE

5.4 UTBILDNING

5.4.1 ARBETSPLATSENS BRANDSKYDD

5.4.2 BRANDKUNSKAP MED PRAKTIK

5.4.3 HEM OCH FRITID

5.4.4 HETA ARBETEN

5.4.5 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE

5.4.6 ÖVRIGA UTBILDNINGAR

5.5 RÅDGIVNING

5.6 SOTNING OCH BRANDSKYDDSKONTROLL

5.7 OLYCKSUTREDNING

5.8 UTLÅNING AV SÄKERHETSUTRUSTNING

6 RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖRMÅGA OCH RESURSER

6.1 BEMANNING

6.2 LEDNINGSRESURSER

6.3 RÄDDNINGSFÖRMÅGA

6.4 KOMPETENSER

6.5 SAMVERKAN

6.6 UPPGIFTER OCH RESURSER

6.6.1 LEDNING

6.6.2 LIVRÄDDNING VID BRAND

6.6.3 BRANDSLÄCKNING

6.6.4 RÄDDNING VID TRAFIKOLYCKA

6.6.5 RÄDDNING I VATTENDRAG

6.6.6 KEMOLYCKA

6.6.7 ANDRA NÖDLÄGEN

6.6.8 SJUKVÅRDSUPPDRAG

6.6.9 RESTVÄRDESRÄDDNING

6.7 BRANDVATTENFÖRSÖRJNING

6.8 ÖVNINGSVERKSAMHET

6.9 LARMNING

6.10 INSATSTID

6.11 HÖJD BEREDSKAP

7 BILAGOR

Sida 5 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

1 Inledning Detta dokument utgör Motala-Vadstena räddningstjänsts handlingsprogram enligt Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Som underlag har en riskanalys upprättats. Riskanalysen fokuserar på de risker som kan föranleda räddningsinsats och är baserad på nationell och lokal insatsstatistik, samt erfarenheter från inträffade olyckor. Räddningstjänsten har tagit fram ett gemensamt handlingsprogram om skydd mot olyckor för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Att utföra räddningsinsats avses i detta handlingsprogram de insatser vid olyckor eller överhängande fara för olyckor där kommunen är ansvarig myndighet att utföra räddningsinsats för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Kommunens ansvar att utföra räddningstjänst begränsas i 4 kap 1-6§ LSO.

1.1 Syfte Syftet med handlingsprogrammet är att redogöra för räddningstjänstens målsättningar kring arbetet med att hantera olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Syftet är också att skapa struktur och samordning i arbetet med skydd mot olyckor och därigenom öka säkerhet och trygghet för alla som bor, verkar och vistas i Motala och Vadstena kommuner. Handlingsprogrammet vill vidare beskriva för kommuninvånarna vilket skydd hon/han kan förvänta sig av samhället samt vad samhället förväntar sig av den enskilde. Handlingsprogrammet är ett kommunalt styrdokument.

1.2 Avgränsning Detta handlingsprogram har avgränsats till att gälla både den operativa och förebyggande verksamhet mot de olyckor som kan föranleda räddningstjänst enligt LSO. Handlingsprogrammet redovisar räddningstjänstens verksamhet inom LSO:s lagstiftningsområde. De skyldigheter som vilar på räddningstjänsten om tillsyn och tillståndsgivning enligt Lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor beskrivs även. Som en del i det kommunala säkerhetsarbetet ska ett övergripande handlingsprogram tas fram som beskriver hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Räddningstjänstens program utgör ett delprogram. Åtgärder vid extraordinära händelser redovisas tills vidare i en separat handlingsplan enligt Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LBE).

1.3 Lagstiftning Lagens syfte är att samhället ska hålla en organisation som kan gripa in när den enskilde inte själv eller med anlitande av någon annan kan bemästra en olyckssituation. Samhället ska ingripa när det framstår som rimligt att samhället svarar för de åtgärder som behövs för att avvärja eller begränsa skada. I 1 kap. 1,3 § LSO anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen: 

Bestämmelserna syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.



Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

Sida 6 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

För att en räddningsinsats ska vara motiverad enligt LSO ska följande samtliga fyra kriterier vara uppfyllda: 1. Behovet av ett snabbt ingripande Räddningstjänsten är skyldig att ingripa i de fall skaderiskerna inte tillräckligt snabbt kan avvärjas av den hotade egendomens ägare och skadan förvärras om ett snabbt ingripande inte sker. 2. Det hotade intressets vikt Räddningstjänsten är skyldig att ingripa i de fall det som hotas att förstöras är av sådant värde, ekonomiskt, kulturellt eller miljömässigt att det är motiverat att samhällets resurser används för insatsen. 3. Kostnaderna för insatsen Räddningstjänsten är skyldig att ingripa enbart om det framstår som sannolikt att det som räddas är mer värt än kostnaderna för räddningsinsatsen. 4. Omständigheterna i övrigt Räddningstjänsten är skyldig att ingripa enbart om inte någon annan inom samma tid kan avvärja eller begränsa skadorna med motsvarande resultat.

1.4 Ansvar och uppföljning Räddningstjänsten i Motala -Vadstena har uppdraget delegerat av respektive samhällsbyggnadsnämnd att utföra och tillse att hantera och förebygga olyckor som kan föranleda räddningsinsats enligt LSO. I uppdraget ingår även ansvar att följa upp de mål som anges i handlingsprogrammet och tillse att dokumentet hålls uppdaterat vid förändringar i lagstiftning och den verksamhet som avses. Ansvarsfördelning för de olika uppdrag som behöver fördelas så kommunen fullgör sina uppgifter enligt LSO regleras i kommunernas övergripande handlingsprogram.

1.5 Nomenklatur LSO

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

LBE

Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

SEVESO

Verksamhet som kan medföra storskalig olycka med risk för människors liv och hälsa eller miljö. Seveso III direktivet.

Farlig verksamhet

Verksamheter som enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4 § kan innebära fara för sin omgivning.

MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

IDA

MSB:s databas för statistik om räddningsinsatser och olycksorsaker. Baseras på händelserapporterna från räddningsinsatser genomförda av kommunala räddningstjänster.

Sida 7 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

2 Mål Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Det är den vision Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar för tillsammans med myndigheter, kommuner och andra organisationer. I strategin anges nationell vision och övergripande nationella mål. Kommunerna ska komplettera med egna verksamhetsmål i ett handlingsprogram. Systemet medför bland annat att kommunerna får en ökad möjlighet att anpassa organisationen och dimensionera verksamheten så att den enskilde får likvärdigt skydd.

2.1 Nationell nivå De nationella målen är riktningsgivande, vilket betyder att de styr vilket arbete som ska utföras men inte på vilket sätt. Skrivningen ett tillfredsställande och likvärdigt skydd innebär att ett likvärdigt skydd ska finnas överallt i landet. 2.1.1

Nationell vision

2.1.2

Nationella mål

Den vision för brandskyddsområdet som formulerats i strategin lyder ”Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand.” Målen är en utgångspunkt för arbetet på både lång och kort sikt. De mål som gäller fram till år 2020 är: 

Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år 2020.



Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man ska agera i händelse av brand ska öka.



Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka.

2.1.3

Nationella strategier

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Det är den vision MSB arbetar för tillsammans med myndigheter, kommuner och andra organisationer utifrån en framtagen strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda. Den nationella strategin innehåller åtgärder inom följande fyra områden: 

kunskap och kommunikation



tekniska lösningar



lokal samverkan



utvärdering och forskning

2.2 Övergripande mål Skrivningen ett tillfredsställande och likvärdigt skydd innebär att ett likvärdigt skydd ska finnas överallt i landet. LSO ger dock kommunen möjlighet att i stor utsträckning anpassa verksamheten utifrån de risker som finns i kommunen. Med andra ord tillåter lagen att det förekommer lokala variationer i hur dessa risker hanteras. Kommunerna kan därför vidta olika åtgärder för att nå upp till de nationella målen. Kommunen ska formulera verksamhetsmål, anpassade utifrån den lokala riskbilden. De lokala målen ska även kopplas mot de nationella målen och verksamhetsmålen i LSO. 2.2.1

Motala kommun – övergripande mål

För varje mandatperiod fastställer den politiska ledningen ett program för mandatperioden. Programmet formas utifrån den ledande politikens prioriteringar. Programmet beskriver den önskade lokala utvecklingen under mandatperioden och blir styrande för verksamheten.

Sida 8 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

I programmet finns kommunens vision, fyra politiskt prioriterade områden, fjorton gemensamma resultatmål och tillhörande nyckeltal för att följa upp dessa mål. Till dessa resultatmål ska kommunstyrelsen anta styrande inriktningar som ska ligga till grund för förvaltningarnas verksamhetsplanering. Förvaltningarna bereder sedan en verksamhetsplan som beslutas i nämnderna där övergripande aktiviteter för att uppfylla de gemensamma målen beskrivs. 2.2.2

Vadstena kommun – övergripande mål

Vadstena kommun köper räddningstjänst genom civilrättsliga avtal med Motala kommun. Målen för att utveckla räddningstjänstorganisationen är gemensamma för kommunerna. Aktiviteter fastställs för varje kalenderår utifrån målen i handlingsprogrammet. Uppföljning sker genom redovisningen i Motala kommuns verksamhetssystem. Till Vadstena kommun sker redovisningen årsvis eller när Länsstyrelsen Östergötland så begär.

2.3 Verksamhetsmål – Ett samhälle att lita på Inför varje verksamhetsår tas det fram nyckeltal för respektive aktivitet som sedan följs upp i delårsrapporterna. 2.3.1 Räddningstjänstens operativa förmåga till allmänheten ska kvalitetssäkras Aktiviteter

o o o o o

Redovisa förmågebeskrivning Uppföljningsplan för interna övningar Säkerställa att servicegarantin uppnås Vara delaktiga och bidra till metodutveckling inom branschområdet Utvärdera insatser och dra lärdom

Utifrån riskanalyserna ser vi inte att riskbilden har förändrats nämnvärt sedan föregående analyser. Däremot så ser vi att räddningstjänsten jobbar i ett brett spektra inom en rad olika områden såsom, skogsbrand, sjukvårdsuppdrag och trafikolyckor med mera. För att säkerställa en hög kvalitet till allmänheten behöver räddningstjänsten jobba aktivt med att kvalitetssäkra sin verksamhet. Av denna anledning har ett särskilt verksamhetsmål skapats. 2.3.2 Samhällsskydd mot olyckor för de som verkar i kommunernas geografiska område ska öka Aktiviteter

o o o o o o

Service till verksamma företag i kommunerna Utöva tillsyn enligt antagen tillsynsplan Handlägga tillståndsprövningar för brandfarlig och explosiv vara inom godtagbar handläggningstid Vara delaktiga i planoch byggprocess Utveckla samarbetet med andra handläggare i remissärenden Ge rådgivning till företag och organisationer vid förfrågan

Utifrån riskanalysen kan vi inte utläsa behov av särskilda riktade insatser. Aktiviteterna är framtagna för att arbeta brett inom det förebyggande området och i linje med de nationella målen. 2.3.3 Den enskildes förmåga att själv kunna förebygga och hantera olyckor ska öka Aktiviteter

o o o

Erbjuda utbildning mot externa parter såsom organisationer, kommunförvaltningar samt företag Ge rådgivning till de som bor och vistas i kommunernas geografiska område vid förfrågan Arbeta enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskaps kampanj ”Aktiv mot brand”

Sida 9 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

o o o

Utbilda barn och skolungdomar (6 åringar och årskurs 7) Stötta skolor med tillbud för anlagd brand genom bl.a. platsbesök Genomföra kampanjer och riktade insatser mot identifierade målgrupper

Aktiviteterna är framtagna i linje med den nationella strategin för att alla som bor i Sverige bör ha grundläggande kunskap om hur man skyddar sig mot brand och hur man agerar om det börjar brinna - det är fokus för det arbete som ska ske inom Kommunikation och kunskap i den nationella strategin för stärkt brandskydd.

Sida 10 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

3 Motala kommun Befolkningsmässigt kommer Motala, kommunen såväl som staden, på tredje plats i länet och i regionen Östra Götaland. Närheten till vatten är en stor tillgång som har format livet i Motala allt sedan de första bosättarnas tid. Befolkningen har stadigt ökat sedan år 2013 och prognosen säger att den kommer ha en positiv utveckling även framåt. Åldersstrukturen har en större andel äldre än i andra kommuner i landet. Från att ha varit en industristad under flera decennier så är det idag vård och omsorg som är den näringsgren som sysselsätter flest. Detta medför att risker kopplade till industri har minskat. Tätorter (antal inv.) *Tätort, minst 200 inv.

Motala Borensberg

31 323 3 003

Tjällmo

526

Fornåsa

456

Nykyrka

393

Österstad

325

Fågelsta

297

Klockrike

250

Landsbygd Totalt

6 923 43 498

3.1 Riskbild Motala kommun kan inte sägas ha större riskbild än andra kommuner i länet eller riket. De stora industrier som tidigare bidrog med risker i kommunen finns inte längre kvar. Efter att industrierna lagt ner så står idag lokalerna kvar och det skapas så kallade ”industrihotell” med olika typer av verksamheter i samma byggnad. Dessa utgör en risk i sig då brandskyddet vid uppförandet av byggnaderna utformats med förutsättning att det var samma verksamhet och att personer som befann sig i byggnaden var väl förtroliga med den verksamhet som bedrevs i hela byggnaden. För den vanligaste olyckan, trafikolycka, har Motala en positiv trend jämfört med både regionen och riket. Den vanligaste platsen där det brinner är i bostaden. På grund av få inträffade bränder är det svårt att dra någon slutsats om hur Motalas trend följer länet och riket. Dessa visar dock på en långsiktig positiv trend. Utsläpp av farligt ämne sker främst i Motala kommunen och är till övervägande del mindre utsläpp av drivmedel eller olja. Det ska dock inte bagatelliseras med tanke på att drivmedel kan förstöra stora mängder dricksvatten och att Vättern är en stor dricksvattentäkt. En olycka med farligt gods på exempelvis Motalabron skulle kunna få stora konsekvenser för Vättern. Farligt godsleder genom Motala har flyttats från tätortens direkta centrum till att i större uträckning ledas längs i utkanterna av staden. Fortfarande bor ett ganska stort antal personer inom 75 m från farligt godsleder. Motala kommun har tidigare varit förskonad när det gäller stora bränder i skog och mark. Under våren 2019 inträffade dock två större bränder samtidigt i Tjällmo och Godegård. Framförallt blev skogsbranden i Tjällmo

Sida 11 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

väldigt omfattande och krävde stora resurser. Efter branden har flera utvärderingar gjorts där det bland annat visar på vikten av god förmåga till ledning och tillgång till resurser. Kommunen har stora ytor skog, även om statistiken historiskt inte visat hög sannolikhet för skogsbränder så är det konstaterat att en skogsbrand kan få stora konsekvenser och kräver stora resurser. Följaktligen behöver kommunen ha en god beredskap att hantera skogsbränder. Figur 3-1: Antal bränder i bostad per 1000 invånare. Motala kommun jmf. Rikssnittet och länet. 2008 - 2017 1,00

Antal insatser per 1000 invånare

0,90 0,80 0,70 0,60

Motala

0,50

Östergötland

0,40

Riket

0,30 0,20 0,10 0,00 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Riskbilden beskrivs med ingående i Bilaga 1 (Motala) och Bilaga 2 (Vadstena).

3.2 Händelser som föranleder räddningsinsats Antalet räddningsinsatser har totalt sett ökat under mätperioden men ökningen består till största del av automatlarm. Bortser man från automatlarmen har antalet räddningsinsatser fortfarande ökat i sådan liten omfattning att det kan ses som oförändrat. Nedbrutet på olika typer av räddningsinsatser kan konstateras att trafikolyckor har ökat något under perioden medan bränder både i och utanför byggnad har minskat. Antalet insatser för att hjälpa nödställda personer till exempel vid drunkning har ökat. Den vanligaste typen av brand i annat än byggnad är avsiktlig brand, vilket är komplext att förebygga och kräver gemensamma insatser från flera aktörer. Den vanligaste typen av brand som räddningstjänsten effektivt kan förebygga är grillning och lägereld. Det har under vintern 2018/2019 gjorts ansträngningar med att rusta upp de iordningställda grillplatser som kommunen hänvisar till. MSB har tagit fram riktlinjer för hur eldningsförbud ska utfärdas och formuleras. De tillhandahåller även ett webbverktyg där kommunerna kan se mätvärden och prognoser för att kunna fatta beslut om eldningsförbud.

Sida 12 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN Figur 3-2 Antal insatser uppdelat per olyckstyp och år 2008-2017 600 Ras skred eller slamström Ras i byggnad eller annan konstruktion

500

Översvämning av vattendrag Stormskada

Antal insatser

400

Nödställt djur Drunkning eller drunkningstillbud Annan olycka eller tillbud

300

Nödställd person i andra fall Annan vattenskada 200

Utsläpp av farligt ämne Annan händelse utan risk för skada Brand i byggnad

100

Brand i annat än byggnad Trafikolycka 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Automatlarm utan brandtillbud

Antalet automatiska brandlarm har ökat under perioden och är den i särklass vanligaste anledningen till att räddningstjänsten larmas ut.

Sida 13 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

4 Vadstena kommun Vadstena kommun är beläget på nordöstra sidan av Vättern och gränsar i söder till Ödeshög, i öster till Mjölby och i norr till Motala kommun. Kommunen har ca 7500 invånare varav ca 5700 bor i Vadstena tätort. Som tätort i Vadstena kommun har orten ett varierat affärsliv med möjlighet till service inom olika områden för fler än dem som bor i huvudorten. Man brukar säga att omkring 300 000 turister besöker Vadstena varje år och det är mycket för en ort som har mindre än 6000 bofasta invånare. Turisterna besöker sevärdheter såsom klosterkyrkan, Vadstena slott och promenerar i den medeltida bebyggelsen. Andra kommer till Vadstena kommun för att vandra på Omberg eller besöka fågelsjön Tåkern. Kulturen är en väsentlig del av Vadstena med ambitiösa teaterproduktioner och stiftelsen Internationella Vadstena Akademins opera verksamhet sommartid. Tätorter (antal inv.) *Tätort, minst 200 inv.

Vadstena

5 700

Landsbygd

1 814

Totalt

7 514

Vadstena kommun kan inte sägas ha större riskbild än andra kommuner i länet eller riket. I stort kan sägas att inget speciellt sticker ut och att inga uppenbart förhöjda risker föreligger. Det som är speciellt med Vadstena som medför utmaning för räddningstjänsten är den unika miljön i Vadstenas stadskärna. Den medeltida stadsplanen i Vadstena tätort är väl bevarad, vilket innebär trånga gator och tätt mellan de gamla trähusen med innergårdar inneslutna av höga plank eller staket. Det stora antalet kulturbyggnader som ska bevaras och vårdas. Översiktsplanen för den äldre delen av Vadstena, som ger riktlinjer för ny- och ombyggnad i området, beskriver hur den ursprungliga gatu- och trädgårdsmiljön ska följas. Det innebär små avstånd mellan byggnader som medför risk för omfattande spridning vid en brand och trånga gator där räddningstjänsten får svårt att komma fram med sina fordon. Små gårdar med höga plank försvårar insatserna ytterligare.

4.1 Händelser som föranleder räddningsinsats Antalet räddningsinsatser i Vadstena rör sig mellan ungefär 70 -90 per år. Ungefär hälften av dessa består av automatlarm utan brandtillbud och de därefter största kategorierna är i ordning, Brand i byggnad, Trafikolycka och Brand i annat än byggnad. Alla dessa tre typer har nedåtgående trender under mätperioden men får inte något genomslag då andra kategorier av räddningsinsatser under enskilda år får stort genomslag. I en så pass liten kommun som Vadstena är detta inget konstigt utan en effekt av ett litet statistiskt underlag.

Sida 14 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

Bränder i bostäder verka ha minskat och det är framförallt bränder i villor som har minskat. Antalet bränder i flerbostadshus har för tillfället en uppåtgående trend. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är ett litet antal bränder och därför svårt att dra några tydliga slutsatser av materialet. Figur 4-1 Antal räddningsinsatser vid brand i byggnad per 1000 invånare 2008-2017 3

Antal insatser per 1000 invånare

2,5

2 Motala 1,5

Östergötland Riket

0,5

0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Riskbilden beskrivs med ingående i Bilaga 1 (Motala) och Bilaga 2 (Vadstena).

Sida 15 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

5 Förebyggande verksamhet Alla som bor i Sverige bör ha grundläggande kunskap om hur man skyddar sig mot brand och hur man agerar om det börjar brinna - det är fokus för det arbete som ska ske inom kommunikation och kunskap i den nationella strategin för stärkt brandskydd. Ökade kunskaper har både en förebyggande och en skadeavhjälpande effekt. Den enskilde kan förhindra att brand uppstår genom en ökad riskmedvetenhet och begränsa skadorna till följd av en brand genom en större förmåga att agera i händelse av brand. Den förebyggande verksamheten, samhällsskyddsenheten, bedrivs i Motala-Vadstena med fokus på rådgivning, myndighetsutövning och samverkan. Samhällsskyddsenheten är kopplad till övriga verksamheter med avseende på att hela organisationen ska förmedla förebyggande budskap och arbeta med förebyggande åtgärder. Arbetet ska fokuseras i enlighet med de nationella strategierna. Det förebyggande arbetet innefattar även utbildning av externa parter såsom organisationer, kommunförvaltningar samt företag med avsikt att stärka dess förmåga att förebygga brand samt att minska konsekvenserna i ett tidigt skede vid händelse av brand. Inom Östergötlands län tar kommunerna tillvara varandras kompetens inom det förebyggande arbetet genom att kommunerna gemensamt bjuder in till tillsynsmöte där förebyggande frågor diskuteras, vilket kan resultera i till exempel gemensamma riktlinjer.

5.1 Myndighetsutövning 5.1.1

Tillsyn

Samhällsbyggnadsnämnderna i respektive kommun svarar för tillsyn enligt LSO. För denna myndighetstillsyn ska räddningstjänsten tillse att det finns tillgång till personal som genom utbildning och erfarenhet har den kompetens som behövs för att utföra tillsyn. I Motala och Vadstena kommun innebär detta motsvarande MSB:s utbildning tillsyn A och tillsyn B. Kommunen ska dessutom även ha tillgång till brandingenjörskompetens. Årligen anges inriktningen på tillsynsverksamheten i en tillsynsplan. Tillsyn enligt LSO görs på byggnader, anläggningar och verksamheter som omfattas av kravet att redovisa sitt brandskydd skriftligt för att säkerställa ett skäligt brandskydd. Vilka verksamheter som är skyldiga att redovisa sitt brandskydd skriftligt framgår av föreskrift utgiven av statens räddningsverk (SRVFS 2003:10). Tillsyn enligt LBE görs på de verksamheter som hanterar brandfarliga och explosiva varor utöver tillståndspliktigt mängd. 5.1.2

Tillståndsprövning

MSB ger ut föreskrifter om brandfarliga och explosiva varor. Där anges vad som är tillståndspliktigt och i vilken omfattning hanteringen ska vara för att den ska vara tillståndspliktig. Räddningstjänsten ansvarar för tillståndsgivning enligt LBE. Brandfarliga varor omfattar brandfarliga vätskor, brandfarliga gaser och brandreaktiva ämnen. För explosiva varor utfärdas tillstånd att använda, sälja, förvara och att transportera explosiva varor. Grundregeln är att all hantering av explosiva varor är tillståndspliktig. Tillstånden att hantera brandfarlig eller explosiv vara är tidsbegränsade.

5.2 Plan- och byggprocessen Räddningstjänsten deltar aktivt i processer med att ta fram översiktsplaner och detaljplaner för att tidigt fånga upp risker som exempelvis, riskavstånd vid farligt gods-leder, uppsamling av släckvatten, räddningstjänstens framkomlighet och avstånd till brandposter etc.

Sida 16 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

Samhällsbyggnadsnämnderna i respektive kommun är den nämnd som hanterar detaljplan, bygglov- och byggärenden. Nämnden bedömer om byggherren kan antas komma att uppfylla byggreglerna samt om byggherren och dennes organisation har tillräcklig kompetens för att uppfylla reglerna. Räddningstjänsten är behjälplig att granska handlingarna i byggärenden och delta vid samråd. Det är däremot inte räddningstjänsten uppgift att projektera nya lösningar. Räddningstjänsten är ett stöd för byggnadsnämnden att bedöma om byggreglerna kan antas bli uppfyllda eller inte. Målet är att på ett rättssäkert sätt få ett brandskydd i byggnader som uppfyller samhällets miniminivå. Kommunikationen under lov- och byggprocessen ska medföra att brandskyddskraven i PBL med tillhörande regler i högre grad uppfylls.

5.3 Remissutlåtande Vidare består det förebyggande arbetet i att besvara remisser från andra myndigheter eller aktörer som vill ha yttrande i ärenden gällande säkerhet, riskhantering, brandsäkerhet eller annat inom räddningstjänstens kompetensområde.

5.4 Utbildning Räddningstjänsten erbjuder utbildning mot externa parter såsom organisationer, kommunförvaltningar samt företag. 5.4.1

Arbetsplatsens brandskydd

5.4.2

Brandkunskap med praktik

5.4.3

Hem och fritid

5.4.4

Heta arbeten

5.4.5

Systematiskt brandskyddsarbete

5.4.6

Övriga utbildningar

Utbildningen genomförs på arbetsplatsen. Först genomförs en del om bränders uppkomst, brandspridning och vanliga brandorsaker. Sedan leder instruktören gruppen i ett samtal kring lokalens brandskydd och personalens roll vid brand och att förebygga brand. Utbildningen ska skapa medvetenhet, kännedom samt visa på vikten av kontinuitet i brandskyddsarbetet. Hur uppstår bränder och varför? Vad kan vi göra för att förhindra eller begränsa skador? Detta är i stora drag de frågor som tas upp under utbildningen ”Brandkunskap med praktik”. Utbildningen genomförs i räddningstjänstens regi och innehåller både teori och praktik. Ett av huvudmålen med utbildningen är att alla kursdeltagare ska veta hur man använder en handbrandsläckare. Kostnadsfri utbildning som tar upp de risker vi har omkring oss i hemmet och fritidsmiljön. Utbildningen fokuserar till cirka hälften av tiden riktat mot brand, och till hälften mot andra risker och olyckstyper. Utbildningen tar cirka en timme och riktar sig främst till föreningar. Utbildningen riktar sig till företagare som är skyldiga att följa de regler som finns för brandfarliga tillfälliga heta arbeten. Detta är en utbildning i systematiskt brandskyddsarbete för ägare och nyttjanderättshavare av byggnad eller anläggning. Syftet med utbildningen är att ge deltagarna sådana kunskaper att de själv kan påbörja arbetet med att identifiera och dokumentera brandskyddet i sin verksamhet. Räddningstjänsten utbildar varje år 6-åringar och elever i årskurs 7. För 6-åringarna besöker räddningstjänsten varje förskola och genomför utbildningen där.

Sida 17 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

Under utbildningen för årskurs 7 beskrivs hur och varför det brinner samt vad eleverna själva kan göra i en brandsituation. I utbildningen ingår även en praktisk del där bland annat målet är att alla ska kunna hantera en handbrandsläckare, släcka brand i kläder och släcka brand på spis.

5.5 Rådgivning Räddningstjänsten ska erbjuda rådgivning om brandskydd i begränsad omfattning. Ett annat viktigt uppdrag som räddningstjänsten har är att informera och stötta våra invånare och företag i att själva minska och förhindra uppkomsten av olyckor.

5.6 Sotning och brandskyddskontroll Kommunerna har avtal med en privat entreprenör för att utföra sotning (rengöring) och brandskyddskontroll. Entreprenören ansvarar för att föra kontrollbok över samtliga objekt i kommunen där rengöring och/eller brandskyddskontroll ska utföras. Kontrollboken ska vara aktuell och uppdateras kontinuerligt. Årligen ska även antal genomförda rengöringar och brandskyddskontroller redovisas. Syftet med sotning och brandskyddskontroll är att bränder i anslutning till förbränningsanordningar och imkanaler förebyggs och förhindras på ett eﬀektivt sätt. Rengöring och brandskyddskontroll i kommunerna, bedrivs via entreprenad. Räddningstjänsten beviljar även tillstånd till fastighetsägare som ansökt om att själva få utföra rengöring på sin egen fastighet, alternativt låter annan behörig sotare utföra rengöring på sin fastighet. Behörig sotare ska genomfört skorstensfejarutbildning eller motsvarande äldre utbildning. Behörighetskrav för utförande av brandskyddskontroll är avlagd examen som skorstensfejartekniker (i enlighet med förordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor).

5.7 Olycksutredning Kommunen är enligt lagstiftningen skyldig att efter räddningsinsats undersöka orsakerna till olyckan, olycksförloppet och insatsens genomförande. Kommunens räddningstjänst svarar för att denna skyldighet uppfylls. Särskilda riktlinjer ska finnas för att undersöka olyckor, både djupundersöka särskilt allvarliga olyckor men även att utföra mer generella undersökningar, t.ex. att undersöka insatsens genomförande för samtliga brand i byggnad. Räddningstjänsten Motala – Vadstena arbetar under mandatperioden med att ta fram nya arbetssätt och rutiner för hur olycksutredning ska genomföras.

5.8 Utlåning av säkerhetsutrustning På räddningsstationen i Motala kan allmänheten låna säkerhetsutrustning för att vistas på sjön sommar som vinter. Utrustningen lånas ut högst en vecka i taget. Flytvästar finns i olika storlekar och isutrustningspaketet innehåller isdubbar och kastlina.

Sida 18 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

6 Räddningstjänstens förmåga och resurser Kommunen ska ha en organisation för att utföra räddningsinsats. Respektive kommun svarar för att en sådan organisation finns och att den har den bemanning och de resurser som krävs utifrån de krav som anges i LSO samt de direktiv som getts i form av mål i detta handlingsprogram. Vadstena kommun har ett civilrättsligt avtal med Motala kommun om att genomföra räddningstjänstens uppdrag. Organisationen leds av en räddningschef.

6.1 Bemanning Det ska i kommunen finnas en god grundberedskap för att uppfylla lagstiftningens krav på effektiva insatser som kan påbörjas inom godtagbar tid. Beredskapen delas in i ledningsresurser och räddningsstyrkor.

6.2 Ledningsresurser Resurser ska finnas för att leda i fyra nivåer: Systemledning (nivå 4), insatsledning (nivå 3) och uppgiftsledning (nivå 1 och 2). Systemledningen utförs av länets gemensamma Räddningschef i beredskap, RCB, och innehåller både den normativa och den strategiska ledningen av räddningstjänsten. Insatsledningen utförs av länets gemensamma insatschef, IC, är det som normalt utförs på skadeplatsen och omfattar räddningsledning och samordning av flera enheter. Uppgiftsledning är ledning av enskilda räddningsstyrkor/enheter som utförs av yttre befäl och styrkeledare. Motala-Vadstena räddningstjänst ska ha tillgång till resurser för att lösa alla fyra nivåerna. Räddningstjänsten Motala – Vadstena har ett samarbetsavtal med Räddningstjänsten Östra Götaland om systemledning (nivå 4) och insatsledning (nivå 3). Se bilaga 4

6.3 Räddningsförmåga För att beskriva vilken beredskap kommunen disponerar används tre begrepp: grundstyrka, förstastyrka och specialresurs. Vad respektive styrka ska klara framgår av tabellen under kapitel 6.6 Uppgifter och resurser. Generellt kan sägas att en grundstyrka kan klara att enskilt utföra arbetsuppgiften rökdykning medan en förstastyrka måste invänta förstärkning innan denna uppgift kan lösas. En grundstyrka ska således vara bemannad så att arbetsmiljöverkets föreskrifter på detta område uppfylls. Specialresursen ska kunna förstärka övriga styrkor för att därigenom kunna nå upp till en tillräcklig bemanning för att utföra mer specialiserad räddning, såsom räddning från höga byggnader eller insats mot kemikalieutsläpp. Uppgiftsledning ska kunna utföras av samtliga räddningsstyrkor utom specialresurs. Motala-Vadstena räddningstjänst ska ha tillgång till följande ledningsresurser och räddningsstyrkor: Station

Bemanning/funktion

Anspänningstid

Ledning

RTÖG Lambohov

Räddningschef i beredskap

90 sek

Beredskap, systemledning

RTÖG Lambohov

Ledningscentral

90 sek

Systemledning

Motala

Yttre befäl

90 sek

Utför insatsledning

Motala

Grundstyrka

90 sek

Styrkeledare utför uppgiftsledning

Motala

Specialresurs

90 sek

Styrkeledare utför uppgiftsledning

Borensberg

Grundstyrka

5 min

Styrkeledare utför uppgiftsledning

Tjällmo

Förstastyrka

5 min

Styrkeledare utför uppgiftsledning

Sida 19 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN Vadstena

Grundstyrka

5 min

Styrkeledare utför uppgiftsledning

Samhällsbyggnadsnämnden i Motala kommun svarar för att ledningsresurser och räddningsstyrkor finns att tillgå enligt tabellen och att dessa kan utföra de uppgifter som anges. Nämnden svarar även för att närmare precisera resursernas bemanning, utbildning/övning, utrustning etc. Om resurserna på deltidsstationerna under enstaka tillfällen, på grund av exempelvis rekryteringssvårigheter, understiger förmågan i tabellen ansvarar samhällsbyggnadsnämnden i Motala kommun för att vidta skäliga åtgärder. Skäliga åtgärder kan vara att på deltidsstationer växla ner från grundstyrka till en förstastyrka och larma närmsta grundstyrka enligt upprättade samarbetsavtal.

6.4 Kompetenser LSO ställer endast krav på utbildning då det gäller att ha behörighet att agera i rollen som räddningsledare under räddningsinsats. Lagens krav innebär att man måste ha genomgått MSB:s kurs räddningsledare A. I övrigt är det upp till kommunens egen ambitionsnivå att, utifrån lokal riskbild, bestämma kompetensen för personal i utryckningstjänst. Nedan redovisas de formella lägsta krav som Räddningstjänsten Motala-Vadstena ställer på utryckande personal. Bemanning/funktion

Kompetens

Räddningschef i beredskap

Räddningschef i beredskap (RCB) ska uppfylla behörighetskrav för att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst, minst räddningsledning A. RCB utses efter individuell prövning av räddningschef. RCB ska ha minst 5 års erfarenhet inom räddningstjänsten som räddningschef bedömer nödvändig för att kunna verka i rollen.

Inre ledning

Inre befäl ska ha genomgått MSB:s kurs räddningsledning B eller brandingenjörsutbildning med RUB eller motsvarande enligt äldre utbildningssystem.

Yttre befäl

Yttre befäl ska ha genomgått MSB:s kurs räddningsledning B eller brandingenjörsutbildning med RUB. eller motsvarande enligt äldre utbildningssystem.

Räddningsledare

Räddningsledare ska lägst ha avlagt examen från MSB:s utbildning räddningsledning A eller motsvarande enligt äldre utbildningssystem (brandförman heltid respektive deltid). Samtliga brandbefäl inom Motala-Vadstena räddningstjänst har mandat att vara räddningsledare. Styrkeledare ska som lägst ha genomgått MSB:s kurs räddningsledare A eller motsvarande enligt äldre utbildningssystem. Brandman i heltidsstyrka ska ha avlagt examen från MSB:s utbildning skydd mot olyckor, eller avlagt examen i utbildningen brandman heltid enligt SRV:s äldre utbildningssystem alternativt Räddningspersonal i beredskap (RIB) så kallad deltidsbrandman med tillräckliga erfarenheter i yrket. För vikarier ställs inte krav på avlagd examen utan kompetens och lämplighet bedöms i varje enskilt fall.

Styrkeledare Brandman

Räddningspersonal i beredskap (RIB) så kallad deltidsbrandman, ska ha genomgått räddningstjänstens preparandutbildning. Målsättningen är att deltidsbrandmän inom 2 år ska genomgå MSB:s utbildning i räddningsinsats, grundutbildning för räddningspersonal i beredskap (GRIB) eller genomgått utbildningen brandman deltid enligt SRV:s äldre utbildningssystem. Räddningschefen har även möjlighet att godkänna andra utbildningsalternativ om de bedöms likvärdiga. Räddningsvärnen består av frivillig personal utan formell kompetens. De genomför övning och utbildning normalt en gång per år.

Räddningschefen har möjlighet att godkänna andra utbildningsalternativ om de bedöms likvärdiga.

Sida 20 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

6.5 Samverkan Kommunen ska samverka med angränsande kommuner men även med övriga kommuner i Östergötland, med statliga myndigheter, organisationer och enskilda aktörer inom det förebyggande arbetet. Samverkan ska syfta till att utveckla personalens kompetens samt utbyte av idéer kring hur det förebyggande arbetet kan utvecklas. Motala kommun gränsar till statens ansvarsområde för räddningstjänst i Vättern. Detta innebär att samverkan upprätthålls med sjöfartsverket och kustbevakningen. I vissa fall kan det också vara aktuellt att länsstyrelsen blir inblandad under en räddningsinsats varför samverkan med länsstyrelsen också är viktig att upprätthålla. Räddningstjänsten Motala - Vadstena har ett aktivt operativt arbete med intilliggande kommuner dels genom samarbetsavtal med RTÖG och dels genom olika avtalslösningar med närliggande kommuner där enskilt närmaste resurs ska larmas. Vid stora olyckor ska samverkan ske med andra kommuner om de egna resurserna inte räcker till. Samverkan Östergötland är ett samlat begrepp för myndigheter, kommuner och andra organisationers samverkan som sker inom Östergötlands län. Samverkan syftar till att resurserna ska användas effektivt och ansvarsfullt. Helheten av vidtagna åtgärder ska möta behoven optimalt och att var och en av aktörerna ska kunna lösa sina uppgifter vid större händelser. Se Bilaga 4

6.6 Uppgifter och resurser Räddningstjänsten ska vara en samhällsfunktion som kan erbjuda hjälp när enskilda eller andra organisationer inte själva kan hantera de olyckor som trots allt uppstår. Räddningstjänsten ska ha personal, utrustning samt vara övad för att under normal beredskap kunna utföra uppgifter enligt nedanstående tabeller. 6.6.1

Ledning

Vid större händelser och/eller utdragna insatser över tid behöver ledningen för insatsen förstärkas. Förutom räddningsledningen på skadeplats upprättas en bakre ledning och en utökad stab anpassad efter behovet, som vid olika skeden kan se väldigt olika ut. För bakre ledning och stab så har Räddningstjänsten Motala – Vadstena samverkansavtal med Östra Götalands räddningsförbund. Uppgift

Grundstyrka

Förstastyrka

Specialresurs

Ledningsresurs

Upprätta bakre ledning

Upprätta stab

X: ska kunna utföras (X): ska kunna utföras i mindre omfattning O: ska kunna utföras tillsammans med annan räddningsstyrka 6.6.2

Livräddning vid brand

Vid räddningsinsats är alltid fara för liv prioriterad framför egendoms- och miljöskador. Livräddning är därför alltid inriktningen för insatsen inledningsvis. Räddningstjänsten Motala – Vadstena ska tillsammans med förstärkande styrka även kunna genomföra släckningsinsatser parallellt med pågående livräddning. Uppgift

Grundstyrka

Förstastyrka

Samtidigt kunna göra livräddande insatser med rökdykare och utvändig släckning eller livräddning t.o.m. 8 vån.

Livräddande insatser med rökdykare.

X: ska kunna utföras

Specialresurs

Ledningsresurs

Sida 21 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN (X): ska kunna utföras i mindre omfattning O: ska kunna utföras tillsammans med annan räddningsstyrka 6.6.3

Brandsläckning

När livräddning är genomförd och det är säkerställt att inga fler personer alternativt djur finns i byggnaden blir huvudinriktningen att rädda egendomen i den omfattning som med hänsyn till personalens säkerhet är möjlig att genomföra. Risk för miljöskador ska alltid bedömas när inriktnings- och metodbeslut fattas. Uppgift

Grundstyrka

Förstastyrka

Brandsläckning i byggnader t.o.m. 4 vån.

Utvändig släckning i byggnader t.o.m. 4 vån.

Brandsläckning vid brand i liten omfattning i brandfarliga vätskor och gaser.

Samtidigt kunna göra livräddande insatser med rökdykare och utvändig släckning eller livräddning t.o.m. 8 vån.

Invändig släckinsats med två rökdykargrupper samtidigt i industrier och andra objekt med långainträngningsvägar.

Skogsbrandsläckning i närheten av bebyggelse och farbara vägar.

Specialresurs

Brandsläckning, utvändigt och invändigt, i byggnader.

Brandsläckning vid brand i brandfarliga vätskor och gaser.

Ledningsresurs

X: ska kunna utföras (X): ska kunna utföras i mindre omfattning O: ska kunna utföras tillsammans med annan räddningsstyrka 6.6.4

Räddning vid trafikolycka

En trafikolycka där en eller flera svårt skadade sitter fastklämda är en krävande situation både ur tekniskt och medicinskt perspektiv. De skadades tillstånd ska inte försämras av losstagningsarbetet och vårdinsatserna får inte fördröjas. Räddningstjänsten samspelar med sjukvård och polis för att det ska bli ett bra resultat. Målet är att korta tiden för losstagning och att omhändertagandet förbättras så att en skadad är i bättre eller samma tillstånd efter losstagningen än då enheterna anlände. Uppgift

Grundstyrka

Förstastyrka

Losstagning av fastklämda personer vid trafikolyckor och andra nödlägen.

(X)

Räddningsinsatser vid trafikolyckor och andra nödlägen där ett stort antal skadade är inblandade.

(X)

Specialresurs

Ledningsresurs

X: ska kunna utföras (X): ska kunna utföras i mindre omfattning O: ska kunna utföras tillsammans med annan räddningsstyrka 6.6.5

Räddning i vattendrag

Kommunen ska ha en egen organisation för ytlivräddning, undsättning av båt eller annat nödläge i sjöar och vattendrag. För Vättern gäller särskilda bestämmelser. Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) är en enhet som leder och koordinerar räddningstjänstinsatser, i den avdelning som hanterar statliga räddningstjänsten. Enligt 4 kap 3 § resp. 5 § är sjöräddningstjänst (efterforskning och räddning) respektive miljöräddningstjänst (utsläpp farligt ämne) en statlig angelägenhet. Huvudmannaskapet för sjöräddningstjänsten på Vättern innehar Sjöfartsverket och för miljöräddningstjänsten är Kustbevakningen huvudman. Motala kommun har avtal med kustbevakningen gällande miljöräddningstjänst. Avtalet innebär att kommunens räddningsstyrkor ska, under ledning av den statliga myndigheten, vara behjälpliga enligt avtal under

Sida 22 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

miljöräddningstjänstuppdrag. Kommunens organisation för räddningsinsats ska kunna verka i områden där stranden möter vattnet i Vättern. Sjöräddningssällskapet är en ideell organisation som larmas av JRCC vid sjöräddning på Vättern. Räddningstjänsten Motala-Vadstena är beroende av en bra samverkan med Sjöräddningssällskapet för att genomföra effektiva insatser på Vättern. Uppgift

Grundstyrka

Oljeskadebekämpning.

(X)

Livräddande insatser i sjöar och vattendrag.

(X)

Miljöräddningstjänst till sjöss på Vättern enligt avtal med kustbevakningen.

Förstastyrka (X)

Specialresurs

Ledningsresurs

X (X)

X: ska kunna utföras (X): ska kunna utföras i mindre omfattning O: ska kunna utföras tillsammans med annan räddningsstyrka

Gränsen mellan det kommunala och det statliga ansvarsområdet markeras på nedanstående kartor. Motala

Gräns mellan kommunalt respektive statligt ansvar för räddningstjänst i Motala kommun. En linje mellan Råssnäsudden och Dynudden

Sida 23 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN Vadstena

Borghamn

Gräns mellan statligt och kommunalt ansvar för räddningstjänst i Vadstena kommun. Kommunala områden är skrafferade på kartorna. VADSTENA: En linje vid inloppet i höjd med pirens början samt ytterligare två mindre områden (småbåtshamnarna). BORGHAMN: En linje vid inloppet i höjd med pirens början 6.6.6

Kemolycka

Räddningstjänsten hanterar olyckor där farliga ämnen är inblandade, vilket innebär arbete i en miljö som ständigt kan förändras. Nya kemikalier tillkommer varje år, och framställningsmetoderna,

Sida 24 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

användningsområdena och transporterna blir alltmer komplexa. Räddningstjänsten behöver därför ständigt ny kunskap och ny teknik på området för att kunna begränsa skadorna på människor, egendom och miljö vid sådana olyckor så mycket som möjligt. Uppgift Brandsläckning vid brand i liten omfattning i brandfarliga vätskor och gaser.

Grundstyrka

Förstastyrka

Utföra livräddande insats i kemmiljö.

Oljeskadebekämpning.

(X)

Brandsläckning vid brand i brandfarliga vätskor och gaser.

Specialresurs

Ledningsresurs

(X) X

Kemdykarinsats med en kemdykargrupp.

Miljöräddningstjänst till sjöss på Vättern enligt avtal med kustbevakningen.

(X)

X: ska kunna utföras (X): ska kunna utföras i mindre omfattning O: ska kunna utföras tillsammans med annan räddningsstyrka 6.6.7

Andra nödlägen

Det kan uppstå andra typer av händelser och nödlägen som innebär att kriterierna för räddningstjänst blir uppfyllda och räddningstjänsten påkallas. Dessa är svåra att förutsäga och övas inför.

Sida 25 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

Uppgift

Grundstyrka

Förstastyrka

Insatser vid rasolyckor.

Tillämpliga nödlägen enligt 2 § LSO (SFS 2003:677).

Utgöra reservstyrka för övriga räddningsstyrkor.

Insats vid normal beredskap två samtidiga typskador.

Specialresurs

Ledningsresurs

X: ska kunna utföras (X): ska kunna utföras i mindre omfattning O: ska kunna utföras tillsammans med annan räddningsstyrka 6.6.8

Sjukvårdsuppdrag

Utöver räddningsinsatser larmas även räddningstjänsten på sjukvårdslarm i samband med hjärtstopp, eller till sjuk/skadad person för att ge första hjälpen i väntan på ambulans – IVPA. Avtalet med Region Östergötland avser IVPA uppdrag vid luftvägshinder, svår syrebrist, stor synlig blödning samt annan livshotande belägenhet. Enligt socialstyrelsens föreskrifter ska den som utför IVPA-uppdrag kunna ge första hjälpen med enkla hjälpmedel, ge den vårdbehövande trygghet samt hålla kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal i ambulans som är på väg. 6.6.9

Restvärdesräddning

Räddningstjänsten har ett avtal med Försäkringsbranschens Restvärdesräddning i Sverige AB i syfte att säkerställa att åtgärder vidtas för att tillvarata ekonomiska värden efter skador. Detta avtal reglerar även vissa åtgärder som inte föregås av räddningsinsats. Restvärdesräddning, sanering, evakuering av tåg samt utbildning för arbetsskyddsjordning och arbete på väg- och spårområde är innehåll som regleras.

6.7 Brandvattenförsörjning I Motala och Vadstenas tätorter sker brandvattenförsörjningen via utbyggda brandpostnät. Brandposterna är en kommunal angelägenhet och en förutsättning för bebyggelsen i tätorterna. En grundförutsättning för att räddningsinsatser ska kunna genomföras eﬀektivt är att det finns tillgång till brandvatten. Med tillgång menas både avstånd till brandpost och ﬂöde i brandpost. För att en räddningsinsats ska kunna genomföras på det sätt som lagstiftaren avser i 1 kap. 3 § LSO, förutsätts att brandvattenförsörjningen både på kort och lång sikt, är tryggad. Inom detaljplanerade områden finns brandpostnät Motala, , Borensberg, Tjällmo, Godegård, Fornåsa, Klockrike, Österstad, Vadstena, Borghamn, Grundnivån för brandvattensystem ska utgöras av vad som anges i Svenska vatten- och avloppsföreningens anvisningar. Fastighetsägare ska underhålla privata brandposter för vattenförsörjning och ansvara för säkerhet, underhåll och skötsel av vattenuttag, uppställningsplatser för mobila pumpar samt andra anordningar för brandvattenförsörjning som tillhör fastighetsägaren. Räddningstjänsten ska alltid underrättas i god tid när vattenledning till brandpost ska stängas av och när den öppnas igen, när en gammal brandpost tas bort eller ny anordnas. Utanför tätorter arbetar räddningstjänsten med alternativsystem som grund för behovet av brandvatten. Systemet bygger på att tankbilar används för vattentransport mellan brandpostnätet eller öppet vattendrag och brandplatsen.

6.8 Övningsverksamhet Samtlig operativ personal ska ha regelbunden utbildning och övning för att upprätthålla eller öka enskild förmåga. Övningsverksamhet planeras på årsbasis med övningsschema för varje enskild person. Övningsverksamheten ska vara anpassad efter den förmåga som förväntas av respektive enhet och enskild

Sida 26 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

person. Samövningar med ﬂera styrkor i syfte att hantera en omfattande räddningsinsats ska genomföras årligen. Inriktningen på utbildning och övningsverksamheten ska styras av den riskbild som identifierats, mål inom detta handlingsprogram, lärande från händelserapporter samt den specialistkompetens som ska finnas inom respektive stationsområde. Övningarna ska dokumenteras med innehåll och deltagande personal. Övningsverksamheten ska kontinuerligt följas upp för att säkerställa att enskild individ samt enskild räddningsstyrka har tillräcklig kompetens för sina operativa uppgifter.

6.9 Larmning Samhällsbyggnadsnämnden i Motala kommun ska se till att det finns rutiner för att allmänheten ska kunna larma räddningsorganen även vid samtidigt avbrott i det fasta nätet och mobiltelefonnätet. Allmänheten ska vid teleavbrott kunna larma från utstationerade räddningsfordon. Rutinen bygger på att vid behov bemanna deltidsstationerna i första hand.

6.10 Insatstid Räddningstjänsten är beroende av att kunna komma fram snabbt till platsen för att kunna göra en åtgärd som bryter skadeförloppet. Detta är en fråga som ständigt får bevakas då trafikmängderna ökar samt att infrastrukturen förändras kontinuerligt. Figur 6-1 visar insatstiderna i kommunen. I de delar av kommunen som de allra flesta bor är insatstiderna under 10 minuter. För att räddningstjänsten även i fortsättningen ska kunna nå de drabbade inom skäliga tid är det viktigt att det tas hänsyn till räddningstjänstens framkomlighet i planoch byggprocessen. Lagstiftningen betonar att en väsentlig del av räddningstjänstens effektivitet ligger i att tidigt kunna påbörja insats. Räddningstjänstens nuvarande placering av räddningsstyrkorna ger en grundberedskap för insats inom kommunernas hela område. Denna grundberedskap visas i kartan nedan. Tiderna som anges är de längsta insatstider som får förekomma för insats om räddningstjänsten inte är upptagen av annan insats. Skulle räddningstjänsten vara upptagen av en pågående insats gäller att nästkommande insats ska fördröjas med maximalt 20 minuter varför de tider som anges i kartan ska ökas med 20 minuter.

Sida 27 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN Figur 6-1 Insatstid

6.11 Höjd beredskap Skulle höjd beredskap beordras är det viktigt att kommunens organisation för räddningstjänst fortsätter att fungera. Vid höjd beredskap behöver dock ytterligare uppgifter kunna lösas. Detta ställer också krav på utökad bemanning. Räddningsstyrkorna ska ha personal, utrustning samt vara övad för att under höjd beredskap efter resurskomplettering kunna utföra:

Sida 28 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

Uppgift

Motala

Upprätta stab för krigsräddningstjänst.

Insats vid tre samtidiga typskador.

Kunna ta emot och leda sanerings- och ammunitionsröjningsenheter.

Genomföra insats i områden som utsatts för kemisk krigföring eller radioaktiv beläggning.

Ta emot och använda räddningshundar.

Borensberg

Tjällmo

Vadstena

O X

X: ska kunna utföras (X): ska kunna utföras i mindre omfattning O: ska kunna utföras tillsammans med annan räddningsstyrka

Räddningstjänsten ser att det i framtiden kommer bli nödvändigt att mer aktivt förbereda sig för förhöjda säkerhetslägen i riket. Utifrån lagstiftningen (LSO) ska räddningstjänsten, vid höjd beredskap, i syfte att rädda befolkningen och civil egendom från krigets verkningar, förutom fredstida uppgifter, även ansvara för: 

Upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden.



Indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel.



Kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att denna verksamhet sak kunna fullföljas.

Räddningstjänsten kan under samma tid delta i åtgärder för första hjälp åt och transporter av skadade, befolkningsskydd och understöd av försvarsmakten. Alternativ planering avseende tjänstgöring och placering kan förekomma. Under kommande mandatperiod behöver kommunen utreda hur kommunen upprätthåller förmågan för höjd beredskap. Innan arbetet kan påbörjas ser kommunen att det behövs tydliga anvisningar från MSB för fortsatt uppbyggnad av förmåga som är direkt kopplat till räddningstjänst under höjd beredskap.

Sida 29 av 29

HANDLINGSPROGRAM 2019-2023 – MOTALA OCH VADSTENA KOMMUN

7 Bilagor Bilaga 1: Riskanalys för händelser som kan föranleda räddningsinsats, Motala kommun, 2019. Bilaga 2: Riskanalys för händelser som kan föranleda räddningsinsats, Vadstena kommun, 2019. Bilaga 3: Strategi för samverkan i Östergötlands län, före, under och efter samhällsstörningar, 2017. Bilaga 4: Ledningssystem för Räddningstjänsten Östra Götaland och samverkande kommuner, 2018.

RISKANALYS ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR (2003:778)

Riskanalys för händelser som kan föranleda räddningsinsats MOTALA KOMMUN 2019

Framtagen

Räddningstjänsten Motala-Vadstena Fastställd

Kommunfullmäktige Motala kommun

2020-05-11, 19/KS0203 §67

Bilaga 1

Sida 2 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

Sammanfattning Det är en omöjlighet att förutspå framtiden men genom att analysera tidigare inträffade händelser kan man göra kvalificerade gissningar för att förekomma och vara så väl förberedd som möjligt på det som framtiden kommer att erbjuda. Befolkningsmässigt kommer Motala, kommunen såväl som staden, på tredje plats i länet och i regionen Östra Götaland. Närheten till vatten är en stor tillgång som har format livet i Motala allt sedan de första bosättarnas tid. Befolkningen har stadigt ökat sedan 2013 och prognosen säger att den kommer ha en positiv utveckling. Åldersstrukturen har en större andel äldre än i andra kommuner i landet. Från att ha varit en industristad under flera decennier så är det idag vård och omsorg som är sysselsättningens största näringsgren. Detta medför att risker kopplade till industri idag är låga. I Motala är den vanligaste olyckan som föranleder räddningsinsats trafikolycka till följd av brand utomhus, borträknat från automatlarm där ingen olycka skett. De flesta olyckor inträffar under sommarperioden, på vardagar under eftermiddag och tidig kväll. Antalet bränder har för tillfället i Motala en nedåtgående trend, detta gäller för både bränder i byggnader och bränder i annat än byggnader. Den vanligaste typen av brand i byggnad är brand i bostad. Även den typen av bränder verkar ha en nedåtgående trend även om underlaget är väl litet för att dra några långtgående slutsatser. Trafiknätet har förändrats med ombyggnad av väg 50 som ökat trafikflödet. Antalet olyckor har inte minskat totalt sett, men i förhållande till det ökade trafikflödet kan man ändå säga att säkerheten är högre idag. Den tydligaste förändringen är att både trafikflöde och trafikolyckor har flyttats från centrum till riksväg 50 och riksväg 34. Motala har hittills varit mer förskonad när det gäller brand i skog och mark än både länet och riket. Kommunen har stora ytor skog, även om statistiken inte visar hög sannolikhet för skogsbränder så skulle en skogsbrand få stora konsekvenser och kräva stora resurser. Drunkningstillbuden i Motala har gått upp de senaste åren, vad det beror på är svårt att avgöra men ökningen verkar stämma överens i tid med att befolkningstillväxten i Motala ökar. Anledningen till befolkningsökningen är med stor sannolikhet kopplad till utbyggnaden och förbättringen av infrastrukturen till Motala. Utsläpp av farligt ämne i kommunen sker främst i Motala kommunen och är till övervägande del mindre utsläpp av drivmedel eller olja. Det ska dock inte bagatelliseras med tanke på att drivmedel kan förstöra stora mängder dricksvatten och Vättern är en stor dricksvattentäkt. En olycka på exempelvis Motalabron skulle kunna få stora konsekvenser för Vättern. Utöver räddningsinsatser larmas även räddningstjänsten på sjukvårdslarm i samband med hjärtstopp, eller till sjuk/skadad person för att ge första hjälpen i väntan på ambulans – IVPA. Avtalet med Region Östergötland avser IVPA uppdrag vid luftvägshinder, svår syrebrist, stor synlig blödning samt annan livshotande belägenhet. I Motala kommun finns det få verksamheter eller anläggningar med särskilda risker som vid en olycka kan få stora konsekvenser för människors liv och hälsa, egendom eller miljö. För att minska risken för att personer omkommer eller skadas är bostaden en viktig plats som kräver åtgärder med att ta fram arbetssätt för insatser som är särskilt riktade mot olika populationer. Den senaste forskningen har observerat att omkomna och skadade kommer från olika populationer, dvs. de grupper av individer som har hög risk att omkomma mer sällan skadas och att de grupper som skadas mer sällan omkommer. Ur ett förebyggande perspektiv är detta en utmaning när insatserna ska individanpassas.

Sida 3 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING

1 INLEDNING

1.1 SYFTE OCH MÅL

1.2 AVGRÄNSNING

1.3 NOMENKLATUR

2 MOTALA KOMMUN

2.1 DEMOGRAFI

2.1.1 BEFOLKNINGSUTVECKLING

2.1.2 PROGNOS

2.1.3 ÅLDERSSTRUKTUR

2.2 SAMHÄLLSPLANERING

2.2.1 BOSTÄDER

2.2.2 EXPLOATERINGAR

2.2.3 ÖVERSIKTSPLAN

2.2.4 TRAFIKNÄT

2.3 ARBETSMARKNAD

2.3.1 SYSSELSÄTTNING

2.3.2 UTBILDNINGSNIVÅ

2.3.3 PENDLING

3 OLYCKOR SOM FÖRANLEDER RÄDDNINGSINSATS

3.1 BRAND

3.1.1 BRAND I BYGGNAD

3.1.2 BRAND I BOSTÄDER

3.1.3 BRAND I ANNAT ÄN BYGGNAD

3.1.4 ANALYS

3.2 TRAFIKOLYCKA

3.2.1 TRAFIKNÄT

3.2.2 OLYCKSFREKVENS

3.2.3 SKADADE I TRAFIK

3.2.4 ANALYS

Sida 4 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

3.3 DRUNKNING

3.3.1 ANALYS

3.4 UTSLÄPP AV FARLIGT ÄMNE

3.4.1 VATTENSKYDDSOMRÅDEN

3.4.2 FARLIGT GODS-LEDER

3.4.3 ANALYS

4 OLYCKOR OCH ANDRA HÄNDELSER DÄR RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÄR BEHJÄLPLIG

4.1 AKUT SJUKVÅRDSINSATS

4.2 SUICID

5 SÄRSKILDA VERKSAMHETER

5.1 SEVESO

5.1.1 BERGTÄKTER

5.1.2 ISSTADION

6 SLUTSATS

6.1 RISKBILD

6.2 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER

6.3 FRAMTIDA UTMANINGAR

7 REFERENSER

Sida 5 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

1 Inledning Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, avser att skydda människors liv och hälsa, egendom och miljö mot brand och andra olyckor genom förebyggande och skadeavhjälpande arbete. Oberoende av var människor bor eller vistas i landet, ska de erbjudas ett likvärdig skydd mot olyckor och räddningsinsatser vid händelse av olycka ska genomföras på ett effektivt sätt. Detta ställer krav på att kommunen vet vilka risker för olyckor som finns inom kommunens geografiska område och anpassar sin organisations arbete utefter det. Riskanalysen enligt LSO syftar till att synliggöra dessa risker för beslutstagare, invånare och anställda för att utgöra ett underlag för dimensionering av både förebyggande och skadeavhjälpande verksamhet. I grunden har alla riskanalyser ett liknande syfte i att identifiera risker som finns inom ett avgränsat område. Riskanalysen ligger sedan ofta till grund för andra dokument, i detta fall bland annat Motala kommuns handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor. Enligt LSO ska handlingsprogrammet vara ett övergripande styrdokument för räddningstjänst samt kommunens förebyggande verksamhet mot brand och andra olyckor.

1.1 Syfte och Mål Syftet är att uppdatera och omarbeta riskanalysen från 2008 så att den kan utgöra ett gott underlag vid framtagandet av kommunens handlingsprogram enligt LSO för mandatperioden 2019-2023. Riskanalysen kan även utgöra ett underlag för planering av förmåga, övning, utbildning, informationsinsatser och myndighetsutövning.

1.2 Avgränsning Riskanalysen behandlar endast risker för de händelser som kan föranleda en räddningsinsats i Motala kommuns geografiska område. Analysen behandlar perioden från år 2008 till och med år 2017. Vid statistikuttag har inte alltid siffror funnits tillgängligt för år 2018, vilket medfört att data som redovisas begränsas till och med år 2017. Där inget annat anges så kommer statistiken från IDA, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps statistikdatabas där informationen baseras på händelserapporter från Sveriges räddningstjänster och innefattar således endast de olyckor som föranlett räddningsinsats. Detta medför ett mörkertal med olyckor som hanteras av den enskilde.

1.3 Nomenklatur LSO

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

LBE

Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

SEVESO

Verksamhet som kan medföra storskalig olycka med risk för människors liv och hälsa eller miljö. Seveso III direktivet.

Farlig verksamhet

Verksamheter som enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4 § kan innebära fara för sin omgivning.

MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

IDA

MSB:s databas för statistik om räddningsinsatser och olycksorsaker. Baseras på händelserapporterna från räddningsinsatser genomförda av kommunala räddningstjänster.

Sida 6 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

BLEVE

Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion. En BLEVE uppstår när en tank, innehållande en brandfarlig vätska som ligger över sin kokpunkt och under tryck, fallerar på ett katastrofalt sätt.

Sida 7 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

2 Motala kommun Motala kommun ligger i nordvästra Östergötland med tätorten belägen där Vättern, Motala Ström och Göta kanal möts. Kommunen har drygt 43 000 invånare varav cirka 31 000 bor i Motala tätort och 3000 i Borensberg. Övriga tätorter har mellan 200-500 invånare (se tabell). Den gamla industristaden är idag en turiststad sommartid. För den båtburne är Motala ett utflyktsmål under resan på Göta kanal eller runt Vättern. Staden besöks också av dem som är intresserade av gammal svensk industrihistoria. Befolkningsmässigt kommer Motala, kommunen såväl som staden, på tredje plats i länet och i regionen Östra Götaland. Närheten till vatten är en stor tillgång som har format livet i Motala allt sedan de första bosättarnas tid. Ett lysande exempel på detta är förstås bygget av Göta kanal och dess betydelse för stadens framväxt. Tätorter (antal inv.) *Tätort, minst 200 inv.

Motala Borensberg

31 323 3 003

Tjällmo

526

Fornåsa

456

Nykyrka

393

Österstad

325

Fågelsta

297

Klockrike

250

Landsbygd Totalt

6 923 43 498

Källa: SCB

Inom kommunens gränser kan man hitta de flesta svenska naturtyper med en mångfald av växter och djur. Denna rikedom förklaras bland annat av att två naturgeografiska regioner möts här; den bördiga östgötaslätten i söder och den sjörika skogsbygden i norr. De naturgeografiska förutsättningarna har i stor utsträckning påverkat bebyggelsens struktur. Kommunens totala landareal på 983 km2 utgörs till 58 % av skog och 25 % av jordbruksmark, vilket är mer än genomsnittet i Sverige. I kommunen finns det gott om sjöar och vattendrag, ungefär en fjärdedel av kommunens totala yta är sjöareal. Tätorterna Motala och Borensberg präglas särskilt av närheten till vatten. Norr om Motala ström finns det 150 sjöar som är större än en hektar. Vättern är känd för sitt klara och rena vatten. Vättern var under mitten av 1900-talet tydligt påverkad av pågående urbanisering och industrialisering. Vätterns vatten utgör idag ett ypperligt råvatten för dricksvattenproduktion och sjön försörjer ca 260 000 personer med dricksvatten. http://www.vattern.org/sa-mar-vattern/ . Motala ström, Boren och Göta kanal skapar attraktiva miljöer för rekreation och friluftsliv. I Motala tätort finns det ca 5 mil stränder.

Sida 8 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

Landareal (ha) Åkermark

24 621

Betesmark

2 314

Skogsmark, produktiv Skogsmark, improduktiv Total skogsmark Bebyggd mark

51 232 5 602 56 835 5 163

Täkter och gruvområden

255

Golfbanor och skidpister

Vatten

28 376

Övrig mark Total landareal

9 017 98 299

Källa: SCB

2.1 Demografi 2.1.1

Befolkningsutveckling

Från att ha en förhållandevis jämn befolkningsnivå så har Motala haft en ökad inflyttning till kommunen som medfört ett positivt inflyttningsnetto de senaste fem åren och därmed ökat med ca 1500 personer. Figur 2-1 Befolkningsutveckling i Motala kommun 2008 – 2018.

44000 43500 43000 42500 42000 41500 41000 40500

Källa: SCB

Ungefär lika många kvinnor som män bor i Motala kommun. Av befolkningen har 16 % utländsk bakgrund. Finland, Syrien, Bosnien o Hercegovina, Irak och Somalia är de vanligaste ursprungsländerna, men i Motala kommun finns människor från över 60 olika länder. 2.1.2

Prognos

Kommunen har en vision om 50 000 invånare år 2025. Prognosen visar att innevånarna blir stadigt fler men inte i den takten att det är troligt att visionen kommer att uppnås. Istället visar den en folkmängd på 45 500 vid år 2025.

Sida 9 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 2-2 Befolkningsprognos i Motala kommun 2018 – 2030. 50000 49000 48000

Befolkning i Motala kommun

47000 46000 Befolkningsutveckling i Motala kommun

45000

Befolkningsprognos, framtagen 2018-05-28

44000 43000 42000 41000 40000

Källa: SCB och Motala kommun

En stor del av befolkningstillväxten beror på hur mycket nybyggnation som sker. Kommunen har en kunskap om byggnationer ett par år framåt och gissningar på byggnationer några år till men absolut inte så långt som fram till 2030. Därför får prognosen efter 2023-2024 ses som ganska osäker och den osäkerheten ökar när man bryter ner prognosen på mindre orter och områden. Figur-2-3 Befolkningsprognos över Motala tätort 2018-2030

Motala 35000 34500

Antal personer

34000 33500 33000 32500 32000 31500 31000 30500 30000 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

Prognos framtagen av Motala kommun 2018-05-28

Motala tätort är det område i Motala kommun där de större förändringarna i befolkningen kommer att ske. Observera att skalan påverkar lutningen på linjen, under en dryg 10 års period ökar befolkningen med 3000 personer.

Sida 10 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 2-4 Befolkningsprognos över Borensberg tätort 2018-2030

Borensberg 4000 3900

Antal personer

3800 3700 3600 3500 3400 3300 3200 3100 3000 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

Prognos framtagen av Motala kommun 2018-05-28

Prognosen indikerar att befolkningstillväxten i Borensberg fram till 2030 kommer att vara ungefär 200 personer. Det ska dock konstateras att den större delen av tillväxten kommer från ett antagande om nybyggnation från 2022 och framåt, utan det antagandet är tillväxten ytterst marginell. Figur 2-5 Befolkningsprognos över Tjällmo tätort 2018-2030

Tjällmo 1000 900

Antal personer

800 700 600 500 400 300 200 100 0 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

Prognos framtagen av Motala kommun 2018-05-28

Även befolkningstillväxten i Tjällmo är marginell. De närmsta åren visar snarare på en svag minskning. Befolkningen i Tjällmo kan anses vara konstant under den närmaste 10-års period. 2.1.3

Åldersstruktur

Sida 11 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 2-3 Åldersfördelning för innevånarna i Motala jämfört med riket 2018.

Källa: Kommuninvånarregistret

Åldersgrupperna från 20 - 45 år är färre än riksgenomsnittet men ökar därefter med äldre åldersgrupper för att i åldrarna 60-75 år vara väsentligt fler än riksgenomsnittet. Skillnaderna mot riksgenomsnittet är särskilt tydliga bland kvinnor och då framförallt i åldrarna 18-40. En möjlig tolkning av det är att många flyttar från Motala efter gymnasiet för att exempelvis studera och därefter återvända när barnen närmar sig skolålder. En höjd medelålder med fler pensionärer och färre i arbetsför ålder innebär att kommunen får färre skatteintäkter samtidigt som behovet av samhällsservice snarare ökar än minskar.

2.2 Samhällsplanering Motala kommun utvecklas och planeras på ett hållbart sätt både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Samhällsplanering omfattar riktlinjer för utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer, infrastruktur och miljö. Samhällsplanering inbegriper stadsplanering och hur olika samhällsintressen ska tillvaratas och utvecklas. 2.2.1

Bostäder

Totalt finns det cirka 20 000 permanentbostäder i kommunen varav drygt hälften är småhus. Nästan 94% av alla lägenheter i flerbostadshus i kommunen finns i Motala tätort. Därutöver finns det cirka 1 700 fritidshus. Figur 2-4 Fördelning av boendeform i Motala 2017.

Sida 12 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

Källa: SCB Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Varje lägenhet definieras som en bostad. Övriga hus avser byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål men ändå innehåller vanliga bostadslägenheter, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder.

Sedan inflyttningsökningen började år 2013 har bostadsbyggandet ökat med nya bostadsområden exempelvis i de norra delarna av Bråstorp och Södra Freberga. Figur 2-5 Nybyggda och ombyggda bostäder i Motala 2013 – 2017.

Källa: SCB

Sedan bostadsbyggandet satte fart 2016 har det skapats uppskattningsvis 225 nya bostäder. 2.2.2

Exploateringar

Utöver nya bostadsområden har ny mark för industri och handel tillgängliggjorts vid Norrsten och på Bråstorpsområdet. Vid Vättern i Motalas norra del, Varamon, planeras för etablering av en ny semester- och fritidsanläggning med ett inomhus badlandskap, lägenhetshotell och semesterstugor. Anläggningen beräknas ge 300 nya arbetstillfällen. För att möjliggöra etableringen krävs att fem nya detaljplaner upprättas, antas och vinner laga kraft. I dessa ska förutsättningarna för etableringen klargöras. Totalt omfattas 282 500 kvadratmeter mark. Arbetet med detaljplanerna pågick under hela år 2018 och den 10 december 2018 antogs de i

Sida 13 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

Kommunfullmäktige. Samtliga detaljplaner är överklagade hos Mark- och miljödomstolen och ett beslut inväntas därmed. Etableringen beräknas öppna under år 2022 och locka 320 000 besökare årligen. 2.2.3

Översiktsplan

Motala ska ta fram en ny översiktsplan som ska visa kommunens viljeinriktning när det gäller hur mark och vatten ska användas framöver, till exempel för bebyggelse, jord- och skogsbruk eller naturvård och friluftsliv. En del av utmaningarna är att tillgodose resultatet från medborgardialogen år 2017. Det innefattar bland annat hur bostadsbebyggelse ska utformas, hur industrimark kan utvecklas, hur grönytor kan bevaras och hur service på landsbygden kan förbättras. I förslaget ska konsekvenserna för miljö, ekonomi och sociala förhållanden redovisas. Översiktsplanen tar sikte på år 2040. Översiktsplanen identifierar även risker i ett långsiktigt övergripande och strukturbildande perspektiv samt beskriver strategier och riktlinjer för att minimera dessa. Översiktsplanen beräknas kunna antas slutet av 2021. 2.2.4

Trafiknät

Motala har ett centralt läge i Mellansverige med god närhet till regioncentrum. Landets viktigaste väg- och järnvägsstråk befinner sig inom några mils avstånd. Genom Motala går två riksvägar, väg 34 och 50. Hårdast belastad är väg 50 där det varje dygn passerar 1 500 tunga fordon. Även järnvägen passerar genom de centrala delarna av tätorten. Den är en del av godsstråket genom Bergslagen med stor betydelse för godstransporter från norra till södra Sverige och vidare till kontinenten. Figur 2-6 Transportleder med anslutning till Motala.

År 2013 invigdes en ny sträckning av väg 50 genom Motala. Denna går nu i västra kanten av staden och över Motalaviken via en högbro. Norrut mot Örebro fortsätter väg 50 att vara hårt belastad och utgör en viktig transportväg för såväl tung trafik som för pendlingstrafik. I dag är endast sträckningen mellan Mjölby och Nykyrka mötesfri, men Trafikverket planerar att även bygga om vägen norr om Nykyrka till mötesseparerad landsväg. En ombyggnad till mötesfri landsväg ger både ökad trafiksäkerhet och framkomlighet på vägen. Projektet har planerad byggstart år 2022, med cirka tre års byggtid.

Sida 14 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

Väg 34 är en viktig förbindelse mellan Motala och Linköping, särskilt för dem som pendlar till arbetet. Ombyggnad av vägen i ny sträckning med 2+1-körfält som separeras av ett mitträcke pågår. Arbetet planeras vara klar år 2020. Järnvägen genom Motala har moderniserats och kapaciteten har utökats med anläggning av ett dubbelspår. Figur 2-7 Riksvägarnas sträckning genom Motala före och efter ombyggnad.

2.3 Arbetsmarknad Näringslivet präglas av en blandning mellan stora och små företag, där andelen traditionell tillverkningsindustri minskat de senaste tjugo åren. 2.3.1

Sysselsättning

I Motala är 60 % av befolkningen i arbetsför ålder, vilket motsvarar drygt 26 000 personer. Av dessa är 1 900 inskrivna vid arbetsförmedlingen som arbetssökande och 2 600 har sjuk- eller aktivitetsersättning. De senaste fyra åren har befolkningen i Motala ökat med 1 400 personer. Under samma period har 700 nya jobb skapats i primärt små- och medelstora företag, vilket medför att det idag finns 4 000 arbetsställen med sammantaget 16 000 arbetstillfällen.

Sida 15 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 2-8 Sysselsättning inom olika näringsgrenar i Motala 2008 och 2016.

Källa: SCB

Motalas arbetsmarknad förändras i allt snabbare takt. De senaste tio åren har andelen som är sysselsatta inom industri och återvinning halveras och år 2016 sysselsatte vård och omsorg 26 % av de yrkesverksamma i Motala kommun. 2.3.2

Utbildningsnivå

2.3.3

Pendling

Den eftergymnasiala utbildningsnivån i Motala är låg jämfört med både länet och riket. Många har börjat arbeta tidigt utan att gå vidare till högre studier. När det gäller gymnasieutbildningar så finns det, utöver de traditionella programmen, utbildningar med renodlad idrottsprofil såsom triathlon- och seglarutbildning, samt simning-, innebandy- och fotbollsutbildning. För högre utbildning finns både närhet till Linköpings universitet och möjligheter till distansstudier på högskolenivå i Motala genom samarbete med flera av landets universitet och högskolor. Östgötatrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i länet och planerar linjer och tidtabeller med både buss och tåg. Busstrafiken är välutvecklad och tillsammans med Östgötapendeln och Tåg i Bergslagen erbjudes goda pendlingsmöjligheter i regionen. Totalt 6 600 motalabor har sina arbeten utanför hemkommunen. Hälften av dessa arbetar i Linköping. Men även Motala lockar 2 900 pendlare från företrädelsevis Vadstena, Mjölby och Linköping.

Sida 16 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

3 Olyckor som föranleder räddningsinsats Det finns enligt LSO fyra kriterier som alla ska uppnås för att en räddningsinsats ska anses motiverat som kommunal räddningstjänst; behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Efter varje räddningsinsats skrivs en händelserapport om insatsen i syfte att reflektera och utvärdera organisationens insats samt i den mån det är möjligt utreda orsaker till olyckan. Dessa händelserapporter skickas sedan till MSB för sammanställning, och det är framförallt det data som ligger till grund för denna riskanalys. Viss data har även hämtats från räddningstjänstens system för händelserapporter, Daedalos. Om inget annat anges så har informationen hämtats från IDA. Varje år rycker räddningstjänsten Motala - Vadstena i snitt ut på ca 420 stycken räddningsinsatser där den enskilde inte längre kan hantera situationen utan behöver samhällets hjälp. Mellan 2008 och 2017 har antal insatser varierat mellan 357 st. (2013) och 550 st. (2016). Räddningstjänsten är dimensionerad resursmässigt för att kunna hantera en räddningsinsats åt gången. Dubbellarm, dvs. fler pågående larm samtidigt, är ovanligt men under perioder där flera enskilda drabbas i samma händelse, ex. översvämningar eller skogsbränder efter åskoväder, så kan det bli verklighet och det påverkar organisationen. Figur 3-1: Antal insatser uppdelat per olyckstyp och år 2008-2017 600 Ras skred eller slamström Ras i byggnad eller annan konstruktion

500

Översvämning av vattendrag Stormskada

Antal insatser

400

Nödställt djur Drunkning eller drunkningstillbud Annan olycka eller tillbud

300

Nödställd person i andra fall Annan vattenskada 200

Utsläpp av farligt ämne Annan händelse utan risk för skada Brand i byggnad

100

Brand i annat än byggnad Trafikolycka 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Automatlarm utan brandtillbud

Antalet automatiska brandlarm har ökat under perioden. Här har det inte hänt en olycka och är alltså inget problem ur ”skyddsperspektiv”, men är ett problem för räddningstjänsten både ur beredskapshänseende och vad man skulle kunna kalla produktionsbortfall. Räddningstjänsten tittar på sambandet mellan antalet anläggningar och antal utlösta larm. Detta redovisas vidare i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor, LSO

Sida 17 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

och dessa händelser behandlas således inte vidare i analysen. Bortsett från antalet automatlarm syns en något stigande trend i totalen. Varje olyckstyp redovisas djupare längre fram i dokumentet. För att få en bild av när olyckorna inträffar så har händelserna under tidsperioden räknats samman i tre grafiska diagram; månadsvis, veckodagsvis, samt timvis. Den grafiska sammanställningen visar att sannolikheten för att en olycka ska ske ökar vid semesterperioden. Det går också att utläsa att de flesta händelserna inträffar på vardagar under senare delen av dagen. Under nattetid är olycksfrekvensen som lägst. Figur 3-2: Medeltal av antal olyckor per månad under perioden 2008-2017. Figur 3-3: Medeltal av antalet räddningsinsatser per veckodag under perioden 2008-2017 summerat på år. 60

125

120

115

110

105

100

Ökningen av antalet olyckor under sommarmånaderna och under december sammanfaller med att många är lediga under de perioderna. Det kan också konstateras att februari och mars sticker ut lite genom att ha något lägre olycksfrekvens än övriga månader. Att februari endast har 28 dagar spelar antagligen in i resultatet. Antalet olyckor är något lägre på lördagar och söndagar och något högre på torsdagar och fredagar. Grafen kan vara något missvisande med tanke på skala, i genomsnitt sker 17 fler olyckor på fredagar än på söndagar under ett helt år. Figur 3-4: Fördelning av räddningsinsatser över dygnet 2008-2017.

22-23

23-00800

00-01

01-02 02-03

600

21-22 20-21

03-04 04-05

400

19-20

05-06

200 0

18-19

06-07

17-18

07-08

16-17

08-09

15-16

09-10 14-15

10-11 13-14

12-13

11-12

Flest räddningsinsatser sker i genomsnitt mellan 11 och 12 på dagen och minst antal räddningsinsatser sker mellan klockan 04 och 05 på morgonen. Det sker fler olyckor under eftermiddag och tidig kväll än under natten och förmiddagen.

Sida 18 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

3.1 Brand Den svenska nationella strategin för att stärka brandskyddet för den enskilda människan från år 2010 har en nollvision. ”Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand”. MSB har gett ut en analysrapport där de tittar på hur utvecklingen sedan strategin togs år 2010 till och med år 20181. Rapporten avses ge vägledning till vilka utvecklingar och åtgärder som är viktiga för att påverka ökad säkerheten inom främst bostadsområdet. 3.1.1

Brand i byggnad

Till denna kategori klassas alla typer av bränder i byggnader in, som exempelvis flerbostadshus, industribyggnader men även busskurer och skärmtak. I Motala är trenden tydlig med att antalet bränder i byggnader minskar. Även riket och länet har en nedåtgående trend i antalet räddningsinsatser vid brand i byggnad. Jämfört med länet och riket så minskar antalet bränder i byggnader per invånare något mer i Motala. Figur 3-5: Antal räddningsinsatser vid brand i byggnad Motala kommun 2008-2017. 60 50 40 30 20 10 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Figur 3-6: Antal räddningsinsatser vid brand i byggnad per 1000 invånare 2008 – 2017. 1,4 1,2 1 Motala

0,8

Östergötland

0,6

Riket 0,4 0,2 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

De byggnader som oftast drabbas av brand är bostäder följt av bränder i byggnader med allmän verksamhet. Bränder i industrilokaler är väsentligt färre än både bränder i bostäder och bränder i allmän verksamhet.

Nationell strategi för stärkt brandskydd – har den förändrat något?, MSB1362, 2019

Sida 19 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-7: Antal per verksamhetstyp vid brand i byggnad i Motala kommun. 60

Antal insatser

50 Uppgift saknas

Industri 30

Övrig verksamhet Allmän verksamhet

Boende 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Mellan 2008-2017 har räddningstjänsten genomfört mellan 32 (2017) och 54 (2009) räddningsinsatser per år vid brand i byggnad. Den typen av larm står i snitt för 11 procent av det totala antalet räddningsinsatser i Motala kommun (2008-2017). Av dessa 11 % är i snitt 6 av 10 bränder i bostad, 2 av 10 bränder i allmän verksamhet, 1 av 10 bränder i industri och 1 av 10 i övrig byggnad.

Antal insatser

Figur 3-8: Brandorsak vid brand i byggnad årsmedel perioden 2008-2017. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

Den vanligaste orsaken till att bränder uppstår är spisen vilket överensstämmer med att de flesta bränder sker i bostäder. Även soteld är en brandhärd som oftast förekommer i bostäder. Jämfört med resten av Sverige är det något ovanligare med anlagd brand som brandorsak i Motala kommun än i övriga Sverige samtidigt som soteld däremot är betydligt vanligare än i andra kommuner. 3.1.2

Brand i bostäder

Till bostäder räknas alla typer av boendeformer där personer är varaktigt boende, dvs. inte hotell eller liknande. I Motala finns något färre småhus än lägenheter i flerbostadshus. Antalet räddningsinsatser i Motala varierar från år till år. Statistiskt är underlaget så lågt att varje brand ger ett stort utslag i resultatet på kommunnivå. Det innebär att det är svårt att dra några säkra slutsatser kring trender, men det verkar som att Motala ungefär följer länets nedåtgående trend om än med något fler bränder per invånare.

Sida 20 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

Under perioden 2008 -2017 genomförde räddningstjänsten mellan 20 (2015) och 38 (2012 och 2014) räddningsinsatser mot brand i bostäder per år, vilket utslaget per 1000 invånare motsvarar mellan 0,47 – 0,89 bränder i bostad per 1000 invånare. Figur 3-9: Antal räddningsinsatser brand i bostad Motalas kommun 2008-2017. 40 35

Antal insatser

30 25 20 15 10 5 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

De allra flesta bränder i bostad inträffar i Motala tätort. När man lägger in bränderna i en kartbild så visar det sig att spridningen i stort sett följer var flest bor. Om man istället tittar på sannolikheten för en brand i förhållande till folkmängd inom en geografisk yta så visar den sig vara högre på landsbygden än i tätorten. Figur 3-10: Antal bränder i bostad per 1000 invånare. Motala kommun jmf. Rikssnittet och länet. 2008 - 2017 1,00

Antal insatser per 1000 invånare

0,90 0,80 0,70 0,60

Motala

0,50

Östergötland

0,40

Riket

0,30 0,20 0,10 0,00 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Inom Motala inträffar flest bostadsbränder i de centrala och västra delarna av tätorten.

Sida 21 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-11 Brand i bostäder 2008 – 2017 i Motala kommun

Källa: Daedalos Räddningstjänsten Motala-Vadstena

Under undersökningsperioden verkar det ha skett en förändring i vilken typ av boendeform som bränderna uppstår i. De första åren i perioden är majoriteten av bränder i villor, vilket efter några år har ändrats till att de flesta bränder uppstår i flerbostadshus. Övriga kategorier är i det närmaste försumbara. Figur 3-12: Antal bränder per boendeform i Motala kommun 2008 - 2017 40 35

Anatl bränder

30 25

Rad-,par- eller kedjehus Fritidshus

Flerbostadshus

15 10 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Grafen över brandorsaker till bränder i bostäder ser till stor del likadan ut som grafen för brandorsaker totalt, vilket är rimligt då bostad är den vanligaste byggnad där brand inträffar. Rökning och levande ljus är en vanligare orsak till bränder i bostäder än i övriga typer av byggnader, även det får anses vara rimligt.

Sida 22 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-13: Medel av antal bränder i bostad 2008-2017 i Motala uppdelat på brandorsaker

Antal bränder i bostad (medel 2008-2017)

9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

Under undersökningsperioden har antalet soteldar minskat men i viss mån ersatts av ökande antal bränder orsakade av spisar (matlagning). I övrigt är det svårt att se några tydliga mönster. Nationellt så pågår det forskning om Figur 3-14 Orsak till brand i bostäder 2008-2017 40 Självantändning Fyrverkeri eller pyroteknik

Barns lek med eld 30

Återantändning Heta arbeten

Blixtnedslag Gnistor

Levande ljus 15

Värmeöverföring Rökning

Avsiktlig brand Fel i utrustning

Annan Okänd

0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

I analysrapporten fastställs att den tydligaste riskfaktor för brandsäkerhetsarbetet är att antalet äldre ensamboende kommer att öka. Faktorer som minskar risken för att omkomma vid en brand är att ha en fungerande brandvarnare och handbrandsläckare. Utvecklingen visar att det är fler som har brandskyddsutrustning hemma. 3.1.3

Brand i annat än byggnad

Till denna kategori räknas alla bränder som inte skett i en anläggning eller byggnad, dvs. i skog, soptunnor, fordon m.m.

Sida 23 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

Trenden för bränder i annat än byggnad var sjunkande i början av mätperioden för att efter 2012 öka. Nivån ligger lägre än både länet och riket, men den trenden är ungefär densamma. Efter 2016 minskar antalet bränder, men ligger fortfarande på en högre nivå jämfört med 2012. Figur 3-15: Antal räddningsinsatser vid brand i annat än byggnad 2008 - 2017 100

Antal räddningsinsatser

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Figur 3-16: Antal räddningsinsatser vid brand i annat än byggnad per 1000 invånare

Antal räddningsinsatser per 1000 invånare

2,5

1,5

Motala Östergötland

Riket

0,5

0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Sida 24 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-17: Fördelning av brandobjekt vid brand i annat än byggnad mellan 2008-2017 i Motala kommun Personbil Mark utan träd Container Produktiv skogsmark inklusive hygge Annan trädbevuxen mark Övriga vägfordon Soptunna Papperskorg Fartyg eller båt Skogsmaskin Spårfordon Uppgift saknas

Statistiken visar tydligt att den vanligaste branden utanför byggnad är en bilbrand (34 %) och därefter gräsbränder (20%) följt av brand i containers (10%). Brand i bil och containers visar sig ofta vara anlagda och kan antas bidra till den tydliga överrepresentationen av antalet avsiktliga bränder. Andra vanliga orsaker till att brand uppkommer är fel i utrustning och grillning, vilka kan orsaka markbränder. Sammantaget inträffar 37 % av bränderna utan för byggnad i skog och mark. Figur 3-18: Brandorsaker vid brand i annat än byggnad i Motala kommun i medeltal 2008-2017

10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

Sida 25 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-19: Antal räddningsinsatser vid brand i skog och mark i Motala 2008 - 2017 35

Antal räddningsinsatser

30 25 20 15

Annan trädbevuxen mark Mark utan träd Produktiv skogsmark

10 5 0

Sommaren 2018 inträffade det flera omfattande och svårsläckta skogsbränder i riket. Släckningsarbetet krävde stora resurser och stora värden förstördes. Flera byar fick utrymmas i samband med bränderna. Under sommaren var temperaturen på många håll i Sverige väldigt hög under lång tid. Det kom väldigt lite nederbörd i stora delar av Sverige. Det gjorde att brandrisken tidvis nådde rekordhöga nivåer på många håll. Bränderna har utvärderats nationellt och MSB har redovisat förslag kring behoven avseende materiel, personalförsörjning och brandbekämpning från luften. Förslagen kan sammanfattas med att förutsättningar för räddningstjänsterna ska kunna agera kraftfullt i början av insatser mot skogsbränder behöver skapas på nationell nivå. I framtiden förväntas vädret bli både varmare och mer extremt. Antalet tropiska cykloner var under 2018 fler än vanligt på norra halvklotet. Flera platser drabbades av kraftiga regn och översvämningar, vilket påverkade många miljoner människor och förde med sig dödsfall. Det förekom värmeböljor och torka på många platser, bland annat i Europa med många nya högsta temperaturnoteringar norr om polcirkeln. Under februari och mars var det även ett utbrott av kyla i Europa, något som varit mer sällsynt de senaste åren. På flera håll i världen bröt också stora skogsbränder ut. Sammantaget har extremvädret lett till stora skador och förlust av både liv och egendom.2

Ur WMO: s rapport” State of the Global climate 2018”

Sida 26 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-20: Antal räddningsinsatser vid brand i skog och mark per 1000 inv

Antal räddningsinsatser per 1000 invånare

0,80 0,70 0,60 0,50 Motala

0,40

Östergötland

0,30

Riket

0,20 0,10 0,00

Antalet bränder i annat än byggnad per 1000 invånare varierar kraftigt med liknande trender mellan Motala, Östergötland och övriga landet. Från 2008 minskar antalet räddningsinsatser snabbt för att 2013 öka och trenden verkar för tillfället vara ökande men varierar kraftigt från år till år även för Östergötland och landet i stort. Under åren 2012 och 2015 skadades stora ytor av bränder i skog och mark trots att antalet var förhållandevis lågt. Figur 3-21: Fördelning av branddrabbad skogsmark samt antal hektar branddrabbad mark Motala 2008 - 2017 9

Branddrabbad mark Ha

8 7 6 5 4 3 2 1 0

Produktiv skogsmark

3.1.4

Mark utan träd

Annan trädbevuxen mark

Analys

Antalet bränder har för tillfället i Motala en nedåtgående trend, detta gäller för både bränder i byggnader och bränder i annat än byggnader. Den vanligaste typen av brand i byggnad är brand i bostad. Även den typen av bränder verkar ha en nedåtgående trend även om underlaget är väl litet för att dra några långtgående slutsatser. En förändring som är intressant att notera är förändringen av vilken typ av bostad som bränderna uppstår i. De första åren i undersökningsperioden är brand i villor den vanligaste typen av brand men de har en kraftigt nedåtgående trend och är väsentligt färre i den andra halvan av undersökningsperioden. Dessvärre ökar istället antalet bränder i flerbostadshus.

Sida 27 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

En möjlighet är att titta på hur orsaken till bränderna har ändrats och då ser man att antalet soteldar verkar ha minskat under perioden. Framförallt sker det en stor förändring från 2010-2011 varefter soteldarna fortsätter på en ny lägre nivå. Soteldar är troligen mest förknippat med villabränder och kan således vara en delförklaring till att antalet insatser vid villabränder har minskat om än inte hela förklaringen. Varför soteldarna plötsligt minskar är ytterligare en intressant fråga som kräver djupare analys. Den vanligaste typen av brand i annat än byggnad är avsiktlig brand, vilket är komplext att förebygga och kräver gemensamma insatser från flera aktörer. Den vanligaste typen av brand som räddningstjänsten effektivt kan förebyggas är grillning och lägereld. Det har under vintern 2018/2019 gjorts ansträngningar med att rusta upp de iordningställda grillplatser som kommunen hänvisar till. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram riktlinjer för hur eldningsförbud ska utfärdas och formuleras. De tillhandahåller även ett webbverktyg där kommunerna kan se mätvärden och prognoser för att kunna fatta beslut om eldningsförbud. Motala kommun har tidigare varit förskonad när det gäller stora bränder i skog och mark. Under våren 2019 inträffade dock två större bränder samtidigt i Tjällmo och Godegård. Framförallt blev skogsbranden i Tjällmo väldigt omfattande och krävde stora resurser. Efter branden har flera utvärderingar gjorts där det bland annat visar på vikten av god förmåga till ledning och tillgång till resurser. Kommunen har stora ytor skog, även om statistiken historiskt inte visat hög sannolikhet för skogsbränder så är det konstaterat att en skogsbrand kan få stora konsekvenser och kräver stora resurser. Följaktligen behöver kommunen ha en god beredskap att hantera skogsbränder.

Sida 28 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

3.2 Trafikolycka 3.2.1

Trafiknät

Vägnätet i Motala har genomgått stora förändringar. Riksväg 50 har fått en ny sträckning som medför att den trafik som tidigare gick genom centrumkärnan nu leds på en bro över Motalaviken. Bron leder även bort genomfartstrafiken söderifrån till riksväg 34 som nu kan köra över bron och ta av till Metallvägen vid Bråstorps industriområde. Sedan trafiken minskat i tätorten har de gamla genomfartslederna Storgatan, Drottninggatan och Östermalmsgatan, byggts om och rustats upp för att få en trevligare stadsmiljö. Under 2019-2020 byggs en ny sträckning av väg 34 strax norr om den befintliga vägen. Den nya vägen kommer bli mötesfri. Utbyggnad av väg 50 norrut pågår och kommer också bli mötesfri. 3.2.2

Olycksfrekvens

Antalet trafikolyckor i Motala når den högsta nivån under den undersökta perioden 2015 då det genomfördes stora vägombyggnader av de mest trafikerade gatorna genom tätorten. De senaste två åren har antalet olyckor sjunkit. Figur 3-22: Trafikolyckor per år i Motala kommun 2008-2017 100 90

Antal trafikolyckor

80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Under undersökningsperioden har Motala generellt sett haft ett något lägre antal trafikolyckor i förhållande till folkmängden både landet och länet, men de senaste två åren har Motala tydligt vikt av från den ökande kurvan och istället minskat i antalet olyckor. Detta kan antagligen härledas till att en period av ombyggnationer har genomförts.

Sida 29 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-23: Antal trafikolyckor per 1000 invånare 2008-2017.

Trafikolyckor per 1000 invånare

2,50 2,00 1,50

Motala Östergötland

1,00

Riket

0,50 0,00 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Före vägombyggnaden så ser vi att de flesta olyckor utanför tätort inträffar på de mest trafikerade vägarna. Infarten till Motala via väg 990 var väldigt olycksdrabbad, samt de gamla riksvägarna 32, 36 Och 50. En kartering av trafikflöden i kommunen visar att den intensivaste trafiken går på större vägar med högre hastigheter och som i vissa delar även är mötesfria. Undantaget är anslutningslänken mellan väg 50 och 34 via Metallvägen där hastigheten är 50 - 70 km/h. Den tidigare olycksdrabbade riksväg 32 har betydligt färre olyckor efter att den nya sträckningen av riksväg 50 invigts, detta eftersom trafiken från och till Mjölby nu i stor utsträckning går längs riksväg 50. I viss mån har olyckorna också följt med trafiken men de verkar inte ha ökat lika mycket som minskningen på gamla riksväg 32. Vägsträckan mellan Borensberg och Tjällmo har många olyckor trots att trafikflödet inte är så stort. Även landsvägen mellan riksväg 34 och riksväg 50 är mer olycksdrabbad än förväntat i förhållande till trafikflödet. Figur 3-24: Trafikolyckor i Motala kommun som inträffat 2008-2018 före respektive efter bron över Motalaviken invigdes.

Källa: Daedalos Räddningstjänsten Motala-Vadstena

Olycksbilden i stadsmiljön har förändrats från att tydligt vara koncentrerade längs genomfartslederna till att i dag vara mer utspridd. Antalet olyckor verkar inte ha minskat men flyttat. Utifrån dataunderlaget går det inte att säga att Motala har blivit säkrare av riksvägarnas nya dragning.

Sida 30 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-25: Detaljstudie över olyckor före och efter brons invigning i Motala tätort.

Källa: Daedalos Räddningstjänsten Motala-Vadstena

Statistiken visar att trafikolyckor främst inträffar mellan fyra och fem på eftermiddagen och att det är en klart högre olycksfrekvens från mellan tolv och fem på eftermiddagen. Figur 3-26: Trafikolyckor fördelade över dygnet mellan 2008 och 2017 i Motala kommun.

22-23

00-01 23-00 60

01-02

21-22

02-03 03-04

20-21

04-05

30 20

19-20

05-06

18-19

06-07

17-18

07-08

16-17

08-09

15-16

09-10 14-15

13-14

12-13

11-12

10-11

Statistik över vilken veckodag som trafikolyckor inträffar på visar att det inträffar flest olyckor på fredagar och minst antal olyckor på söndagar.

Sida 31 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-27: Årsmedel av antal olyckor uppdelat på veckodag under perioden 2008-2017

Medeltal av antal olyckor

0 måndag

tisdag

onsdag

torsdag

fredag

lördag

söndag

Den månad som flest trafikolyckor inträffar i Motala är december, antagligen som ett resultat av en storhelg med många trafikanter mitt i vintern och ett potentiellt dåligt väglag. I övrigt är det främst juli som sticker ut med många olyckor. Figur 3-28: Årsmedel av trafikolyckor uppdelat per månad under perioden 2008-2017. 14

Medeltal av antal olyckor

12 10 8 6 4 2 0

3.2.3

Skadade i trafik

Den som skadas lindrigt i en trafikolycka behöver inte alltid söka vård. För att kunna mäta skadade avgränsas statistiken till dem som blir sjukhusvårdade. Antalet olyckor minskar sedan 2016 vilket återspeglas på antalet skadade.

Sida 32 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-29: Antal personer som blivit sjukhusvårdade i samband med trafikolyckor 2008-2017 i Motala kommun. 60 50 40 30 20 10 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Antalet drabbade som behöver sjukhusvård efter en trafikolycka följer samma mönster som antalet olyckor. Vid jämförelse med länet och riket har Motala under tidsperioden 2008-2017 legat på ungefär samma nivå som riket och länet men under 2014, 2015 och 2016 hade Motala en väsentligt högre frekvens av olyckor per 1000 invånare. 2017 har Motala återgått till att ligga på en snarlik nivå som länet och riket. Figur 3-30: Antal sjukhusvårdade efter trafikolyckor per 1000 invånare 2008-2017.

Antal personskador i trafikolyckor per 1000 invånare

1,4 1,2 1 0,8

Motala Östergötland

0,6

Riket

0,4 0,2 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

3.2.4

Analys

Med vetskapen om att den vanligaste olyckstypen är trafikolyckor så är ett rimligt antagande att trafikflödet påverkar resultaten då flest olyckor sker när människor antas förflytta sig mest, till och från jobbet, samt vid semesterledighet. De trafikdata som använts kan inte entydigt visa att det har skett en minskning av antalet olyckor som en följd av de nya vägdragningarna genom Motala och orsakerna till det kan det endast spekuleras kring men troligt är att trafikflödena har ökat, både som en följd av att vägen blivit snabbare och av att fler människor flyttat till Motala. Det kan antas att fler väljer att ta vägen genom Motala sedan väg 50 medfört att man slipper åka genom centrum. Risken för verkligt allvarliga olyckor bör dock ha minskat genom att flytta trafik från de gamla vägarna 32 och 50 till den nya sträckningen av väg 50. Den är idag mötesfri söderifrån ända upp till Nykyrka och efterhand som den blir mötesfri i hela sin sträckning genom kommunen förväntas antalet allvarliga olyckor minska.

Sida 33 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

Trafikverket arbetar med att bygga en ny sträckning på väg 34 som ska vara klar hösten 2020. Vägen kommer att vara en mötesfri 2+1 väg samtidigt som hastigheten kommer att höjas till 100km/h till skillnad från dagens varierande 70-90km/h, förhoppningen är att ombyggnationen ska leda till färre allvarliga olyckor. Flest antal olyckor sker i juli och december, en trolig förklaring är att juli och december är semestertider när många är lediga och ute på vägarna.

Sida 34 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

3.3 Drunkning På nationell nivå är antalet drunkningstillbud förhållandevis jämt under perioden medans Motala visar en tydligt ökande trend de senaste fem åren. Figur 3-31: Antal räddningsinsatser vid drunkningar/-tillbud i Motala kommun 2008-2017. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Under tidsperioden 2008-2017 har de flesta drunkningstillbud skett under juni och juli månad. December har tredje flest drunkningstillbud följt av oktober. Figur 3-32: Totalt antal räddningsinsatser gällande drunkning 2008-2017 uppdelade efter månad. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

Jämfört med riket och Östergötland har Motala kommun stuckit ut med ett klart högre antal drunkningstillbud sedan 2013. Under perioden 2008-2013 har kommunen legat ungefär i nivå med länet och landet.

Sida 35 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-332: Räddningsinsatser gällande drunkning/-tillbud per 1000 invånare 2008-2017. 0,25

0,2

0,15

Motala Östergötland

0,1

Riket

0,05

0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Motala marknadsför kommunen som Östergötlands sjöstad och har ca 5 mil stränder samt ett antal småbåtshamnar. I den sjörika skogsbygden norr om Motala ström finns det 150 sjöar som är större än en hektar. De flesta drunkningar inträffar i Vättern vid Motalavikens inlopp mot Motala ström och Göta kanal, samt vid stranden i Varamon. Figur 3-33: Drunkningsolyckor i Motala kommun 2008 - 2017.

Källa: Daedalos Räddningstjänsten Motala-Vadstena

3.3.1

Analys

Drunkningstillbuden i Motala har gått upp de senaste åren, vad det beror på är svårt att avgöra men ökningen verkar stämma överens i tid med att befolkningstillväxten i Motala ökar. Anledningen till befolkningsökningen

Sida 36 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

är med stor sannolikhet kopplad till utbyggnaden och förbättringen av infrastrukturen till Motala. Möjligen är det också så att mängden badgäster i Motala ökat de senaste åren på grund av dels en ökning av invånarantal och dels förbättrade kommunikationer med Mjölby och Linköping. Samtidigt sker de flesta drunkningstillbuden snarare i områden förknippade med båtar snarare än bad, vilket i viss mån talar emot att de förbättrade kommunikationerna har haft någon större påverkan. Flest drunkningsolyckor sker under juni-augusti samt december-januari. Kartbilderna av drunkningstillbuden visar att de flesta olyckorna sker i anknytning till badplatser och till båtlederna i Motala, såsom Motala ström och Göta kanal. Trots att Motala har ett stort antal sjöar där det kan förmodas att man badar på sommaren och beträder isen på vintern är det inte där som drunkningstillbuden inträffar.

3.4 Utsläpp av farligt ämne Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Vid dessa anläggningar krävs en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Farliga ämnen delas in i klasserna: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.

Explosiva ämnen och föremål Gaser Brandfarlig vätska Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen och organiska peroxider Giftiga eller smittfarliga ämnen Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Övriga farliga ämnen

Utsläpp av farligt ämne är frekvent förekommande och kan få stor konsekvenser beroende på vilket ämne det handlar om, i vilka mängder och var utsläppet sker. Vid 92 % av utsläppen är det drivmedel/olja som läckt ut i begränsad omfattning. Utsläpp av ammoniak har inträffat vid fyra tillfällen under perioden 2008-2017. Övriga utsläppta ämnen de senaste tio åren är klor, koldioxid, kylarvätska, målarfärg, salpetersyra och freon.

Sida 37 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-34: Antal larm om utsläpp av farligt ämne i Motala kommun 2008-2017. 20 18 16 salpetersyra 14

målarfärg kylarvätska

koldioxid 10

Klor Kalciumhypoklorit

Freon 6

ammoniak Begränsat läckage av drivmedel/olja

4 2 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Figur 3-34. Insatser gällande utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare 0,50

Antal insatser per 1000 invånare

0,45 0,40 0,35 0,30

Motala

0,25 Östergötl and

0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Motala har en något högre nivå av utsläpp av farligt ämne än Östergötland och landet i stort. De stora variationerna antyder att det trots det inte rör sig om särskilt många utsläpp per år. 3.4.1

Vattenskyddsområden

De flesta utsedda vattenskyddsområden ligger invid och kring tätorten, vilket innebär att ett utsläpp av giftig vätska riskerar att få stora konsekvenser. Den klart vanligaste formen av utsläpp är mindre utsläpp av drivmedel eller olja.

Sida 38 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-35: Vattenskyddsområden i Motala kommun.

Källa: Natura 2000 och Daedalos Räddningstjänsten Motala-Vadstena

3.4.2

Farligt gods-leder

Farligt gods är ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom, om de inte hanteras rätt under transport. I denna inventering avser farligt gods bland annat explosiva ämnen, brandfarliga ämnen, giftiga gaser, smittförande ämnen och radioaktiva ämnen. Buffertavståndet som visas i kartan följer den riskpolicy som tagits fram av länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län, som försöker underlätta planeringsprocessen för och hantering av risker vid godstransporter av farligt gods. Bilden ska läsas som att bortanför 75 meter från en väg, där det transporteras farligt gods, är det normalt sett lämpligt med bostäder. Mellan 75-150 meter behöver det vanligtvis inte tas fram någon riskutredning. Inom detta skyddsavstånd räcker det ofta att beskriva avståndet till vägen för att Länsstyrelsen ska anse att riskerna har blivit beaktade.

Sida 39 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-36: Rekommenderade skyddsavstånd mellan transportleder för farligt gods och olika typer av markanvändning. Avstånden mäts från den närmaste vägkanten respektive närmaste spårmitt.

Transporten av farligt gods leds idag runt stadskärnan, vilken minskat risken för att större utsläpp ska påverka liv och hälsa.

Sida 40 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN Figur 3-37: Rekommenderade transportleder för farligt gods. Avstånden mäts från den närmaste vägkanten respektive närmaste spårmitt.

Källa. Motala kommun

Totalt bor ca 600 personer inom 75 m från farligt godsvägar i Motala och ungefär hälften av dessa bor inom 40m. Områden där det finns flera hushåll inom 50m från varandra och inom säkerhetszonerna finns utsatta på kartan. Inom 50m från järnvägen bor det endast lite dryg 100 personer i Motala. Figur 3-36 visar ett antal områden där personer bor inom säkerhetsavstånden. Kartan visar endast områden där flera bostäder ligger inom 50 m från varandra. Det finns alltså boenden på fler platser än vad kartan visar men i så fall rör det sig om hus som ligger mer än 50m ifrån varandra. Områdena är utspridda längs de olika lederna men ändå koncentrerade, längs järnvägen finns några områden vid Björkelund. För vägarna finns områdena främst i Holm längs länsväg 990, i Mossen längs riksväg 50 och i Dysätter och Bergsätter längs riksväg 34. 3.4.3

Analys

Utsläpp av farligt ämne i kommunen sker främst i Motala kommunen och är till övervägande del mindre utsläpp av drivmedel eller olja. Det ska dock inte bagatelliseras med tanke på att drivmedel kan förstöra stora mängder dricksvatten och att Vättern en stor dricksvattentäkt. En olycka med farligt gods på exempelvis Motalabron skulle kunna få stora konsekvenser för Vättern. Farligt godsleder genom Motala har flyttats från tätortens direkta centrum till att i större uträckning leds genom utkanterna av staden. Fortfarande bor ett ganska stort antal personer inom 75 m från farligt godsleder.

Sida 41 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

4 Olyckor och andra händelser där räddningstjänsten är behjälplig Utöver räddningsinsatser larmas även räddningstjänsten på andra händelser som hjälp till bland annat polis och ambulans. Figur 4-1 Antal uppdrag som inte är räddningstjänst enligt LSO 2008 – 2017. 160 140 120 100

Hjälp till polis

Hjälp till ambulans

Akut sjukvårdslarm

Annat uppdrag

20 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Antalet uppdrag som inte är räddningstjänst har efter några år med höga värden 2017 återgått till en nivå liknande den 2008-2013. Åren 2014-2016 sticker ut med ett klart högre antal än övriga år i mätperioden. 2013 förändrades riktlinjerna för vilka händelser som räddningstjänsten ska vara behjälpliga. Antal uppdrag från år till år beror snarare på att avtalet med Region Österland förändrats med avseende på vilka uppdrag som räddningstjänsten ska larmas ut på än att antalet sjuka/skadade ökar eller minskar.

4.1 Akut sjukvårdsinsats Utöver räddningsinsatser larmas även räddningstjänsten på sjukvårdslarm i samband med hjärtstopp, eller till sjuk/skadad person för att ge första hjälpen i väntan på ambulans – IVPA. Avtalet med Region Östergötland avser IVPA uppdrag vid luftvägshinder, svår syrebrist, stor synlig blödning samt annan livshotande belägenhet. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska den som utför IVPA-uppdrag kunna ge första hjälpen med enkla hjälpmedel, ge den vårdbehövande trygghet samt hålla kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal i ambulans. Figur 4-2 Antal larm om akut sjukvårdsuppdrag som räddningstjänsten larmats på 2008 – 2017. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Sida 42 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

Räddningstjänsten åkte på väsentligt fler akuta sjukvårdsuppdrag under perioden 2014 -2016. 2017 har antalet sjunkit till men ligger fortfarande över nivån för perioden 2008-2013. Figur 4-3: Antal larm om akut sjukvårdsuppdrag som räddningstjänsten larmats på per 1000 invånare 2,5

1,5

Motala Östergöt land

0,5

0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

2017

Jämförelser med Östergötland och landet i övrigt visar att Motala legat väsentligt under landet och framförallt Östergötland men perioden 2015-2016 ligger Motala väsentligt högre än riket och 2015 även högre än Östergötland för att 2017 sjunka till en lägre nivå.

4.2 Suicid Vid hot om suicid är det viktigt med ett snabbt ingripande. Med anledning av detta larmas alltid snabbaste enhet av ”blåljusaktörerna”, polis, ambulans eller räddningstjänst. Vid hot om hoppning från höjd eller vid järnväg, samt vid hängning tillkallas räddningstjänsten alltid. Om det gäller medicinsk suicid så är det sjukvården/ambulans som är primär aktör, men räddningstjänsten kan tillkallas för dörröppning eller om de bedöms vara först på plats. När vapen, våld eller sprängmedel är inblandat blir händelsen polisiär. Figur 4-4: Antal självmord i Östergötlands län per 1000 invånare 2006-2016. 0,3

0,25

0,2

0,15

Kvinnor Män

0,1

0,05

0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Källa: Nationellt centrum för självmordsprevention

I Motala motsvarar antalet inräknat både kvinnor och män 12 självmord år 2016. Efter att i några år ha sjunkit stiger frekvensen av självmord i länet.

Sida 43 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

5 Särskilda verksamheter I Motala kommun finns det få verksamheter eller anläggningar med sådana särskilda risker att en olycka kan få stora konsekvenser för människors liv och hälsa, egendom eller miljö. En större brand eller ett utsläpp av farligt ämne som transporteras genom kommunen kan alltid medföra stor påverkan på både räddningstjänstens skadeavhjälpande organisation i samband med olycka men även den kommunala organisationen i stort. Dessa risker finns i alla byggnader, anläggningar, verksamheter eller transportleder och definieras inte som särskilda verksamheter.

5.1 SEVESO Verksamheter där en oönskad händelse riskerar att påverka omgivningen på olika sätt och kräver olika mycket resurser för att hantera. Det är länsstyrelsen som bedömer och beslutar om vilka verksamheter som är farliga verksamheter och faller inom SEVESO-lagstiftningen. SEVESO-lagstiftningen tillämpas på verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer eller kan förekomma i vissa mängder. I bilaga 1 till förordningen (SFS 2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor finns dessa farliga ämnen förtecknade. I korthet kan man säga att reglerna berör den som har tillräckligt mycket av ett ämne som är tillräckligt farligt. 5.1.1

Bergtäkter

De SEVESO-klassade anläggningar som finns i Motala kommun är bergtäkter. Dessa täkter är ensligt belägna och utgör inte någon stor individrisk, det vill säga risken för en specifik individ att omkomma, vilken vanligen uttrycks som risk per år. Om det sker sprängningar med mer än 10 ton sprängämne vid ett och samma tillfälle är bergtäkten att betrakta som en Sevesoverksamhet av den lägre kravnivån. Detta innebär att verksamheten behöver lämna en anmälan till länsstyrelsen och uppfylla vissa krav, såsom till exempel ta fram ett handlingsprogram om säkerheten samt att informera allmänheten via kommunens webbplats. 5.1.2

Isstadion

Motala Isstadio består av en ishall och en utomhusbana som är belägen cirka 1,2 kilometer från centrala Motala (Stora Torget). Utöver isstadions läktare finns även personintensiva verksamheter (idrottspark, sporthall, simhall, gymnasium, etc.) i närheten av isstadion. Länsstyrelsen har beslutat att Motala Isstadion omfattas av SEVESO-lagstiftningen och därmed även av bestämmelserna i LSO §2:4. När beslutet fattades innehöll anläggningen stora mängder ammoniak som idag har ersatts av ett nytt system som medför att hanterad mängd ammoniak minskat från 3 ton till 200 kg. Tekniken i den nya anläggningen använder dessutom ett betydligt längre tryck än den tidigare, vilket minskar risken för stora flöden vid ett utsläpp. Länsstyrelsen har inte tagit ställning till om anläggningen fortsatt kommer klassas som farlig verksamhet.

Sida 44 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

6 Slutsats Antalet räddningsinsatser har totalt sett ökat under mätperioden men ökningen består till största delen av automatlarm. Bortser man från automatlarmen har antalet räddningsinsatser ökat något men kan ses som oförändrat. Nedbrutet på olika typer av räddningsinsatser kan konstateras att trafikolyckor har ökat något under perioden medan bränder både i och utanför byggnad har minskat. Antalet insatser för att hjälpa nödställda personer vid till exempel drunkning har ökat. Den vanligaste typen av brand i annat än byggnad är avsiktlig brand, vilket är komplext att förebygga och kräver gemensamma insatser från flera aktörer. Den vanligaste typen av brand utomhus som räddningstjänsten har möjlighet att förebygga är grillning och lägereld. Det har under vintern 2018/2019 gjorts ansträngningar med att rusta upp de iordningställda grillplatser som kommunen hänvisar till. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram riktlinjer för hur eldningsförbud ska utfärdas och formuleras. De tillhandahåller även ett webbverktyg där kommunerna kan se mätvärden och prognoser för att kunna fatta beslut om eldningsförbud.

6.1 Riskbild Motala kommun kan inte sägas ha större riskbild än andra kommuner i länet eller riket. De stora industrier som tidigare bidrog med risker finns inte längre kvar. För den vanligaste olyckan, trafikolycka, har Motala en positiv trend jämfört med både regionen och riket. Den vanligaste platsen som det brinner i är bostaden. På grund av få inträffade bränder är det svårt att dra någon slutsats om hur Motalas trend följer länet och riket. Dessa visar dock på en långsiktig positiv trend.

6.2 Riskreducerande åtgärder Satsa för fler brandvarnare i hemmet och ökad kunskap och förmåga att agera vid brand. Se till att de iordningställda grillplatser som kommunen hänvisar till är rätt utförda och underhålls. Följa de mätvärden och prognoser som MSB tillhandahåller för att kunna fatta beslut om eldningsförbud. Säkerställa att det finns livbojar på platser där risken för drunkning är som störst, vid badplatser och bryggor. Informera om utlåning av flytvästar och säkerhetsutrustning till isaktiviteter för att öka användningen av säkerhetsutrustning på sjön. Individanpassat brandskydd är ett begrepp som länge varit en aktuell fråga i räddningstjänsten nationellt, men det finns inga tydliga riktlinjer hur man ska jobba med det. För att minska risken för att personer omkommer eller skadas i bostaden är en viktig åtgärd att ta fram arbetssätt för insatser som är särskilt riktade mot olika populationer.

Sida 45 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

Forskningen konstaterar även att de som saknar brandvarnare i mindre utsträckning är oroliga för bränder, anser sig ha mindre möjlighet att påverka sin brandsäkerhet, i mindre grad känner ansvar för att säkerhetsåtgärder vidtas i hemmet, samt i mindre grad tar information om risk och säkerhet på allvar. Även de som inte har släckredskap bryr sig i mindre utsträckning om sitt skydd i hemmet. För denna riskgrupp krävs andra typer av lösningar som passivt kompenserar för bristen i denna förmåga. Att hitta former för att individanpassa brandskydd genom att identifiera riskgrupper med gemensamma behov och ta fram arbetssätt för att nå dem. Kommunens satsningar på turism med bland annat etableringen av fritidsanläggningen Lalandia vid Varamon bedöms locka 300 000 turister per år. För räddningstjänsten innebär det att mer resurser kommer krävas för att stötta i byggprocessens alla skeden. Utifrån omställning av kommunen från industrikommun till att mer och mer inrikta sig på turism så blir det fler människor som vistas i kommunen, vilket ökar risken för olyckor. Med den förväntade utvecklingen så finns det behov av räddningstjänsten att se över sin operativ förmåga och ta fram förmågebeskrivning för verksamheten.

Sida 46 av 46

RISKANALYS 2019 – MOTALA KOMMUN

7 Referenser MSB:s statistik- och analysverktyg IDA, https://ida.msb.se/ SCB:s befolkningsstatistik, https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningenssammansattning/befolkningsstatistik/ Socialstyrelsens statistikdatabas, https://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas Transportstyrelsen, Strada uttagswebb, https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/Olycksstatistik/om-strada/anvandarstod1/stradauttagswebb/ Naturvårdsverket statistik, https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/ Karolinska institutet, Nationellt centrum för forskning och prevention, https://ki.se/nasp/sjalvmordsprevention Länsstyrelsen Östergötland, Riskperspektiv på transporter av farligt gods - Känsliga punkter i Östergötlands län Motala Kommuns hemsida https://www.motala.se/fragor-och-svar/kategori/lalandia/#filter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ISBN 978-91-7383-927-3, Nationell strategi för stärkt brandskydd? Samhällsbyggnadsenheten Motala kommun, Projektkatalog 18 /19 Framtidens Motala

RISKANALYS ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR (2003:778)

Riskanalys för händelser som kan föranleda räddningsinsats VADSTENA KOMMUN 2019

Framtagen

Räddningstjänsten Motala-Vadstena Fastställd

Kommunfullmäktige Vadstena kommun

2020-04-22, KS/2019:291-170 §30

Bilaga 2

Sida 2 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

Sammanfattning Det är en omöjlighet att förutspå framtiden men genom att analysera tidigare inträffade händelser kan man göra kvalificerade gissningar för att förekomma och vara så väl förberedd som möjligt på det som framtiden kommer att erbjuda. Befolkningsmässigt är Vadstena en liten kommun i regionen Östra Götaland. Befolkningen har under 2010talet legat stadigt. Åldersstrukturen har en större andel äldre än i andra kommuner i landet. Markanvändningen i kommunen är bortsett från vatten till största del åkermark, nästan 75 %. Kulturen är en väsentlig del av Vadstena med ambitiösa teaterproduktioner och stiftelsen Internationella Vadstena Akademins opera verksamhet sommartid. Turisterna besöker sevärdheter såsom klosterkyrkan, Vadstena slott och promenerar i den medeltida bebyggelsen. Andra kommer till Vadstena kommun för att vandra på Omberg eller besöka fågelsjön Tåkern. Vadstenas innerstad är en unik miljö, värd att bevara och vårda. Den medeltiden stadsplanen i Vadstena tätort är väl bevarad, vilket innebär trånga gator och tätt mellan byggnaderna med innergårdar inneslutna av höga plank eller staket. Antalet räddningsinsatser i Vadstena rör sig mellan ungefär 70 -90 per år. Ungefär hälften av dessa består av automatlarm utan brandtillbud och de därefter största kategorierna är i ordning, Brand i byggnad, Trafikolycka och Brand i annat än byggnad. Alla dessa tre typer har nedåtgående trender under mätperioden men får inte något genomslag då andra kategorier av räddningsinsatser under enskilda år får stort genomslag. I en så pass liten kommun som Vadstena är detta inget konstigt utan en effekt av ett litet statistiskt underlag. Bränder i bostäder verka ha minskat och det är framförallt bränder i villor som har minskat. Antalet bränder i flerbostadshus har för tillfället en uppåtgående trend. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är ett litet antal bränder och därför svårt att dra några tydliga slutsatser av materialet. Antalet trafikolyckor i Vadstena kommun har minskat kraftigt sedan 2013. Den troliga orsaken till det är att sträckningen av väg 50 lades om till att gå från Mjölby upp till Motala istället för att gå via Vadstena. Detta bör ha lett till en kraftig minskning i antalet bilar som kör genom kommunen. Utsläpp av farligt ämne är inte vanligt förekommande, men kan potentiellt få långtgående konsekvenser för Vättern som dricksvattentäkt men i övrigt finns inga särskilda risker. Utöver räddningsinsatser larmas även räddningstjänsten på sjukvårdslarm i samband med hjärtstopp, eller till sjuk/skadad person för att ge första hjälpen i väntan på ambulans – IVPA. Avtalet med Region Östergötland avser IVPA uppdrag vid luftvägshinder, svår syrebrist, stor synlig blödning samt annan livshotande belägenhet. I Vadstena kommun finns det få verksamheter eller anläggningar med sådana särskilda risker att en olycka kan få stora konsekvenser för människors liv och hälsa, egendom eller miljö.

Sida 3 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

Innehållsförteckning RISKANALYS ............................................................................................................................................. 1 Sammanfattning .................................................................................................................................. 2 1

Inledning ...................................................................................................................................... 4

Vadstena kommun ...................................................................................................................... 6

2.1.1

Befolkningsutveckling ...................................................................................................... 7

2.2.1

Bostäder .......................................................................................................................... 8

2.2.2

Översiktsplan ................................................................................................................... 9

2.2.3

Kulturhistoriska bebyggelser ........................................................................................... 9

2.2.4

Trafiknät .......................................................................................................................... 9

2.3.1

Sysselsättning ................................................................................................................ 10

2.3.2

Utbildningsnivå .............................................................................................................. 11

2.3.3

Pendling ......................................................................................................................... 11

Olyckor som föranleder räddningsinsats................................................................................... 12 3.1.1

Brand i byggnad ............................................................................................................. 14

3.1.2

Brand i bostäder ............................................................................................................ 15

3.1.3

Brand i annat än byggnad .............................................................................................. 19

3.1.4

Analys ............................................................................................................................ 22

3.2.1

Trafiknät ........................................................................................................................ 22

3.2.2

Olycksfrekvens ............................................................................................................... 22

3.2.3

Skadade i trafik .............................................................................................................. 26

3.2.4

Analys ............................................................................................................................ 27

3.4.1

Vattenskyddsområde .................................................................................................... 28

3.4.2

Analys ............................................................................................................................ 29

Olyckor som inte föranleder räddningsinsats ........................................................................... 30

Särskilda verksamheter ............................................................................................................. 32

Slutsats ...................................................................................................................................... 33

Referenser ................................................................................................................................. 35

Sida 4 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

1 Inledning Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, avser att skydda människors liv och hälsa, egendom och miljö mot brand och andra olyckor genom förebyggande och skadeavhjälpande arbete. Oberoende av var människor bor eller vistas i landet, ska de erbjudas ett likvärdig skydd mot olyckor och räddningsinsatser vid händelse av olycka ska genomföras på ett effektivt sätt. Detta ställer krav på att kommunen vet vilka risker för olyckor som finns inom kommunens geografiska område och anpassar sin organisations arbete utefter det. Riskanalysen enligt LSO syftar till att synliggöra dessa risker för beslutstagare, invånare och anställda för att utgöra ett underlag för dimensionering av både förebyggande och skadeavhjälpande verksamhet. I grunden har alla riskanalyser ett liknande syfte i att identifiera risker som finns inom ett avgränsat område. Riskanalysen ligger sedan ofta till grund för andra dokument, i detta fall bland annat Vadstena kommuns handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor. Enligt LSO ska handlingsprogrammet vara ett övergripande styrdokument för räddningstjänst samt kommunens förebyggande verksamhet mot brand och andra olyckor.

1.1 Syfte och Mål Syftet är att ta fram en analys som kan utgöra ett gott underlag vid framtagandet av kommunens handlingsprogram enligt LSO för mandatperioden 2019-2023. Riskanalysen kan även utgöra ett underlag för planering av förmåga, övning, utbildning, informationsinsatser och myndighetsutövning.

1.2 Avgränsning Riskanalysen behandlar endast risker för de händelser som kan föranleda en räddningsinsats i Vadstena kommuns geografiska område. Analysen behandlar perioden från år 2008 till och med år 2017. Vid statistikuttag har inte alltid siffror funnits tillgängligt för år 2018, vilket medfört att data som redovisas begränsas till och med år 2017. Där inget annat anges så kommer statistiken från IDA, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps statistikdatabas där informationen baseras på händelserapporter från Sveriges räddningstjänster och innefattar således endast de olyckor som föranlett räddningsinsats. Detta medför ett mörkertal med olyckor som hanteras av den enskilde.

1.3 Nomenklatur LSO

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

LBE

Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

SEVESO

Verksamhet som kan medföra storskalig olycka med risk för människors liv och hälsa eller miljö. Seveso III direktivet.

Farlig verksamhet

Verksamheter som enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4 § kan innebära fara för sin omgivning.

MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

IDA

MSB:s databas för statistik om räddningsinsatser och olycksorsaker. Baseras på händelserapporterna från räddningsinsatser genomförda av kommunala räddningstjänster.

Sida 5 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

BLEVE

Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion. En BLEVE uppstår när en tank, innehållande en brandfarlig vätska som ligger över sin kokpunkt och under tryck, fallerar på ett katastrofalt sätt.

Sida 6 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

2 Vadstena kommun Vadstena kommun är beläget på nordöstra sidan av Vättern och gränsar i söder till Ödeshög, i öster till Mjölby och i norr till Motala kommun. Kommunen har ca 7500 invånare varav ca 5700 bor i Vadstena tätort. Som tätort i Vadstena kommun har orten ett varierat affärsliv med möjlighet till service inom olika områden för fler än dem som bor i huvudorten. Man brukar säga att omkring 300 000 turister besöker Vadstena varje år och det är mycket för en ort som har mindre än 6000 bofasta invånare. Turisterna besöker sevärdheter såsom klosterkyrkan, Vadstena slott och promenerar i den medeltida bebyggelsen. Andra kommer till Vadstena kommun för att vandra på Omberg eller besöka fågelsjön Tåkern. Kulturen är en väsentlig del av Vadstena med ambitiösa teaterproduktioner och stiftelsen Internationella Vadstena Akademins opera verksamhet sommartid. Tätorter (antal inv.) *Tätort, minst 200 inv.

Vadstena

5 700

Landsbygd

1 814

Totalt

7 514

Källa: SCB

Markanvändningen i kommunen är bortsett från vatten till största del åkermark, nästan 75 %. Därefter kommer produktiv skogsmark till stor del representerat av friluftsområdet Omberg i södra delen av kommunen. Vättern är känd för sitt klara och rena vatten. Vättern var under mitten av 1900-talet tydligt påverkad av pågående urbanisering och industrialisering. Vätterns vatten utgör idag ett ypperligt råvatten för dricksvattenproduktion och sjön försörjer ca 260 000 personer med dricksvatten. http://www.vattern.org/sa-mar-vattern/. Landareal (ha) Åkermark Betesmark Skogsmark, produktiv Skogsmark, improduktiv

14246 464 1694 185

Total skogsmark

1879

Bebyggd mark och tillhörande mark

1145

Täkter och gruvområden

Golfbanor och skidpister

Vatten Övrig mark Total landareal Källa: SCB

22166 1351 19160

Sida 7 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

2.1 Demografi 2.1.1

Befolkningsutveckling

Från att haft en fallande befolkningsnivå under en tioårsperiod så har Vadstena haft en ökad inflyttning till kommunen som medfört ett positivt inflyttningsnetto de senaste två åren och därmed passerades invånarantalet 7 500 personer. Figur 2-1 Befolkningsutveckling i Vadstena kommun 8000 7900 7800

Antal personer

7700 7600 7500 7400 7300 7200 7100 7000 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Källa: SCB

Befolkningen i Vadstena kommun ligger på ungefär 7500 personer och har fluktuerat runt den siffran under mätperioden. Sedan 2016 har skett en relativt snabb ökning från ca 7350 personer till strax över 7500 personer. Befolkningsframskrivningen från 2017 anger att befolkningen i kommunen 2022 ska vara 7442 invånare. Figur 2-2 Befolkningsstruktur i Vadstena kommun och jämförelse med övriga riket

Sida 8 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Källa: Kommuninvånarregistret

Andelen äldre i Sveriges befolkning ökar. Människor lever idag längre än tidigare. År 2050 räknar man med att antalet personer över 85 år kommer att ha fördubblats jämfört med idag. Vadstena har en demografisk utmaning i att många unga flyttar ut från kommunen och äldre flyttar in. Rent generellt kan konstateras att Vadstena har en väsentligt äldre befolkning än landet i genomsnitt. Störst skillnad är ligger i åldersspannet 6575 för män och något högre för kvinnor. Kommunen har ett mål om att kommunens befolkning ska vara i balans mellan barn, unga förvärvsarbetande och äldre.

2.2 Samhällsplanering Vadstena kommun har en vision om att ha en livsmiljö för alla för att uppnå detta har man satt upp 4 politiska mål; Växande Vadstena, Ekologiskt hållbart Vadstena, Demokrati och Inflytande samt God hushållning med resurser. Enligt Vadstena kommuns ÖP ingår i målet Växande Vadstena att samhällsplaneringen i Vadstena kommun ska skapa förutsättningar för en attraktiv livsmiljö för arbete, boende och fritid. 2.2.1

Bostäder

Totalt har Vadstena ett bostadsbestånd på ca 3950 bostäder varar drygt 2000 eller ca 51 % är småhus och 41 % är lägenheter. Figur 2-3 Fördelning av boendeform i Vadstena 2017

Småhus Lägenheter Övriga hus Specialbostäder

Sida 9 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

Antalet nybyggnationer har ökat de senaste åren i Vadstena kommun. Främst är det nya bostadsområden med småhus som växer fram. 2.2.2

Översiktsplan

Syftet med en översiktsplan är att klargöra de förutsättningar som finns för stadens och övriga kommunens framtida utveckling. Den ska ange var marken från allmänna synpunkter är lämplig för utbyggnad av bostäder, arbetsplatser, anläggningar för tätortsändamål med mera samt var det är lämpligt att nuvarande markanvändning ostört kan få fortgå. Målet i översiktsplanen för Vadstena innerstad är att bevara Vadstenas speciella miljö och bebyggelsekaraktär. Syftet är dock inte att uppnå ett musealt bevarande. Miljön ska fungera och användas även utifrån nutida krav. Man ska inom vissa gränser som skapas av miljön kunna bo, handla och arbeta här. Särskilt värnas den medeltida stadsplanen och gatumiljön. Byggnadernas placering, gårdsmiljö och inramning av trädgårdar bidrar också till stadens karaktär. 2.2.3

Kulturhistoriska bebyggelser

2.2.4

Trafiknät

Vadstenas innerstad är en unik miljö, värd att bevara och vårda. I Fysiska riksplanen 1987 är hela innerstaden redovisad som riksintressant från kulturminnesvårdssynpunkt. Den medeltiden stadsplanen i Vadstena tätort är väl bevarad, vilket innebär trånga gator och tätt mellan byggnaderna med innergårdar inneslutna av höga plank eller staket. Det karaktäristiska gaturummet skapas av att husen står i tomtgräns mot gata och plank och vårdträd som sprider grönska. Gårdsrummen är också ett av stadsmiljöns väsentliga värden. Mångfalden av uthus och bodar i tomtgräns mot granne förstärker gårdsrummet. Vadstena ligger nära två av Sveriges stora transportleder E4 och södra stambanan. Tidigare gick väg 50 genom Vadstena men sedan 2013 går väg 50 istället från Mjölby förbi Vadstena vidare mot Motala norrut. Den viktigaste vägen för kommunen är idag väg 206 från Vadstena till E4:an via Skänninge och vidare mot Linköping.

Sida 10 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 2-4 Transportleder kring Vadstena

2.3 Arbetsmarknad Vadstena är en kommun som präglas av småföretagaranda, internationella industrier, omvårdnad och turism. Här finns goda möjligheter att arbeta inom olika branscher, starta eget eller studera. Här är andelen företagare hög och nyföretagandet var 2018 högst i länet. Vid årets slut summerandes över 60 nyregistrerade verksamheter. Enligt SCB hade kommunen 2017 526 aktiva företag och den förvärvsarbetande befolkningen uppgick till 3084 personer. In- och utpendlingen ligger på ca 1300 personer. 2.3.1

Sysselsättning

Befolkningsmängden i Vadstena har under de senaste tio åren inte förändrats anmärkningsvärt. 54 % av befolkningen i arbetsför ålder, vilket motsvarar drygt 4 000 personer. Av dessa är 200 inskrivna vid arbetsförmedlingen som arbetssökande och 670 har sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förvärvsarbetande befolkningen uppgick till 3084 personer. In- och utpendlingen ligger på ca 1300 personer.

Sida 11 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 2-5 Sysselsättning inom olika näringsgrenar i Vadstena 2008 och 2016

Personliga, kulturella tjänster Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Företagstjänster Fastighetsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Transport och magasinering Handel Byggverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk och fiske 0

100

200

Arbetstillfällen2008

300

400

500

600

700

800

Arbetstillfällen 2016

Mellan 2008 och 2016 har antalet arbetstillfällen i Vadstena minskat med drygt 60 platser. De stora minskningarna har skett inom kategorierna ”Tillverkning och utvinning” och ”Vård och omsorg; sociala tjänster”. Förlusterna i de kategorierna har i viss mån vägts upp av tillväxt inom kategorierna ”Fastighetsverksamhet”, ”Offentlig förvaltning och försvar” och ”Byggverksamhet”. 2.3.2

Utbildningsnivå

2.3.3

Pendling

Den eftergymnasiala utbildningsnivån i Vadstena är låg jämfört med både länet och riket. Många har börjat arbeta tidigt utan att gå vidare till högre studier. När det gäller gymnasieutbildningar så finns det. För högre utbildning finns både närhet till Linköpings universitet och Östgötatrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i länet och planerar linjer och tidtabeller med både buss och tåg. Busstrafiken är välutvecklad och tillsammans med Östgötapendeln och Tåg i Bergslagen erbjuds goda pendlingsmöjligheter i regionen. Totalt 1 500 Vadstenabor har sina arbeten utanför hemkommunen. Hälften av dessa arbetar i Linköping. Men även Vadstena lockar 1 300 pendlare. Trafikverket planerar en ny gång- och cykelväg längs väg 919 mellan Vadstena och Motala. Byggstart beräknas till hösten 2019 och kommer ge oskyddade trafikanter möjlighet att cykla och gå mellan städerna samt ökad tillgängligheten till campingplats, badplats och närliggande naturmiljöer.

Sida 12 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

3 Olyckor som föranleder räddningsinsats Det finns enligt LSO fyra kriterier som alla ska uppnås för att en räddningsinsats ska anses motiverat som kommunal räddningstjänst; behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Efter varje räddningsinsats skrivs en händelserapport om insatsen i syfte att reflektera och utvärdera organisationens insats samt i den mån det är möjligt utreda orsaker till olyckan. Dessa händelserapporter skickas sedan till MSB för sammanställning, och det är framförallt det data som ligger till grund för denna riskanalys. Viss data har även hämtats från räddningstjänstens system för händelserapporter, Daedalos. Om inget annat anges så har informationen hämtats från IDA. Varje år rycker räddningstjänsten Motala - Vadstena i snitt ut på ca 420 st. räddningsinsatser där den enskilde inte längre kan hantera situationen utan behöver samhällets hjälp. Mellan 2008 och 2017 har antal insatser varierat mellan 357 st. (2013) och 550 st. (2016). Räddningstjänsten är dimensionerad resursmässigt för att kunna hantera en räddningsinsats åt gången. Dubbellarm, dvs. fler pågående larm samtidigt, är ovanligt men under perioder där flera enskilda drabbas i samma händelse, ex. översvämningar eller skogsbränder efter åskoväder, så kan det bli verklighet och det påverkar organisationen. Figur 3-1 Antal insatser uppdelat per olyckstyp och år 2008-2017

100 Ras i byggnad eller annan konstruktion

Översvämning av vattendrag

Antal insatser

Drunkning eller drunkningstillbud

Nödställt djur

Utsläpp av farligt ämne Annan vattenskada

Annan olycka eller tillbud

Nödställd person i andra fall Annan händelse utan risk för skada

Brand i annat än byggnad

Trafikolycka

Brand i byggnad Automatlarm utan brandtillbud

0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Antalet räddningsinsatser i Vadstena kommun fluktuerar mellan 70-90 insatser per år. De flesta av dessa, ungefär hälften är automatlarm. Den näst största gruppen är brand i byggnad tätt följd av trafikolyckor, båda dessa olyckstyper visar nedåtgående trender. Antalet automatiska brandlarm har ökat under perioden. Här har det inte hänt en olycka och är alltså inget problem ur ”skyddsperspektiv”, men är ett problem för räddningstjänsten både ur beredskapshänseende och vad man skulle kunna kalla produktionsbortfall. Räddningstjänsten tittar på sambandet mellan antalet anläggningar och antal utlösta larm. Detta redovisas vidare i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor, LSO

Sida 13 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

och dessa händelser behandlas således inte vidare i analysen. Bortsett från antalet automatlarm syns en något stigande trend i totalen. Varje olyckstyp redovisas djupare längre fram i dokumentet. För att få en bild av när olyckorna inträffar så har händelserna under tidsperioden räknats samman i tre grafiska diagram; månadsvis, veckodagsvis, samt timvis. Den grafiska sammanställningen visar att sannolikheten för att en olycka ska ske ökar vid semesterperioden. Veckodagen visar ingen tydlig trend, men det går att utläsa att de flesta händelserna inträffar under senare delen av dagen. Under nattetid är olycksfrekvensen som lägst. Figur 3-2 Medeltal av antal olyckor per månad under perioden 2008-2017 Figur 3-3 Medeltal av antalet räddningsinsatser per veckodag under perioden 2008-2017 summerat på år 12

16 14

12 8

6 4

2 0

De flesta olyckor sker under juli och augusti, med en något högre andel olyckor på den andra halvan av året. Figur 3-4 Fördelning av räddningsinsatser över dygnet 2008-2017 00 - 01 23 - 00 60 22 - 23 50 21 - 22 40 20 - 21

01 - 02 02 - 03 03 - 04 04 - 05

30 20

19 - 20

05 - 06

18 - 19

06 - 07

17 - 18

07 - 08

16 - 17

08 - 09

15 - 16 14 - 15 13 - 14

09 - 10

12 - 13

10 - 11 11 - 12

De flesta räddningsinsatser sker mellan 11 och 12 på dagen och mellan 16 och 18 på eftermiddagen. Nattetid sker väsentligt färre insatser än dagtid. Utfallet sammanfallet med det ökande antalet personer som befinner sig i kommunen under sommarperioden. Under semestern kan man tänka sig att den vakna tiden förskjuts till den senare delen av dagen, samt att skillnaden på folk i rörelse mellan veckodagarna är mindre.

Sida 14 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

Brand i byggnad

Till denna kategori klassas alla typer av bränder i byggnader in, som ex. flerbostadshus, industribyggnader men även busskurer och skärmtak. I Vadstena är trenden tydlig att antalet bränder i byggnader minskar. Även riket och länet har en nedåtgående trend i antalet räddningsinsatser vid brand i byggnad. Jämfört med länet och riket så minskar antalet bränder i byggnader per invånare något mer i Vadstena. Figur 3-5 Antal räddningsinsatser vid brand i byggnad Vadstena kommun 2008-2017 20 18 16

Antal insatser

14 12 10 8 6 4 2 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Figur 3-6 Antal räddningsinsatser vid brand i byggnad per 1000 invånare 2008-2017 3

Antal insatser per 1000 invånare

2,5

2 Motala 1,5

Östergötland Riket

0,5

0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Eftersom Vadstena är en liten kommun och därmed underlaget också är litet fluktuerar värdena för antalet olyckor per 1000 invånare kraftigt och gör det svårt att jämföra kommunen med länet och riket. Dock kan

Nationell strategi för stärkt brandskydd – har den förändrat något?, MSB1362, 2019

Sida 15 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

konstateras att Vadstena har haft färre antal insatser vid brand i byggnad de senaste åren jämfört med både länet och riket. Figur 3-7 Antal per verksamhetstyp vid brand i byggnad i Vadstena kommun 20 18 16

Antal insatser

14 Övrig verksamhet

Industri

Allmän verksamhet

Boende

6 4 2 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Flest räddningsinsatser vid brand i byggnad sker i boenden, trenden verkar vara att bränder i boenden minskar. Figur 3-8 Brandorsak vid brand i byggnad årsmedel perioden 2008-2017 30

Antal insatser

Spisar, fel i utrustning och soteld är brandorsaken vid majoriteten av räddningsinsatser i Vadstena kommun. Jämfört med resten av Sverige är det ovanligare med anlagd brand som brandorsak än i övriga Sverige samtidigt som soteld däremot är betydligt vanligare än i andra kommuner. 3.1.2

Brand i bostäder

Till bostäder räknas alla typer av boendeformer där personer är varaktigt boende, dvs. inte hotell eller liknande. I Vadstena finns något färre småhus än lägenheter i flerbostadshus.

Sida 16 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 3-9 Antal räddningsinsatser brand i bostad Vadstena kommun 2008-2017 18 16 14

Antal insatser

12 10 8 6 4 2 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Antalet räddningsinsatser vid brand i bostad har en nedåtgående trend i Vadstena. Figur 3-10 Antal bränder i bostad per 1000 invånare. Vadstena kommun jmf. rikssnittet och länet 2008-2017 2,50

Antal insatser per 1000 invånare

2,00

1,50

Vadstena Östergötland

1,00

Riket

0,50

0,00 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Antalet räddningsinsatser i Vadstena varierar från år till år. Statistiskt är underlaget så lågt att varje brand ger ett stort utslag i resultatet på kommunnivå. Det innebär att det är svårt att dra några säkra slutsatser kring trender, men det verkar som att Vadstena ungefär följer länets nedåtgående trend om än med något fler bränder per invånare. De flesta räddningsinsatser i Vadstena kommun sker i tätorten Vadstena.

Sida 17 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 3-11 Karta över insatser till bostäder Vadstena kommun 2008-2017

Figur 3-12 Antal bränder per boendeform i Vadstena kommun 2008-2017 18 16 14 Fritidshus 12 Antal insatser

Rad-, par- eller kedjehus 10 Andra boendeformer inklusive åldringsvård

Flerbostadshus 6 Villa 4 2 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

2011 är det år som verkligen sticker ut, framförallt genom det höga antalet insatser i andra boendeformer.

Sida 18 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 3-13 Medel av antal bränder i bostad 2008-2017 i Vadstena uppdelat på brandorsak 3

Medeltal av antal insatser per år

3 2 2 1 1 0

De flesta bränder i bostäder är orsakade av spis följt av soteld och fel i utrustning. Grafen över brandorsaker till bränder i bostäder visar att de tre vanligaste orsakerna till brand i bostäder är desamma som för brandorsaker totalt, vilket är rimligt då bostad är den vanligaste byggnad där brand inträffar. Rökning och levande ljus är en vanligare orsak till bränder i bostäder än i övriga typer av byggnader, även det får anses vara rimligt. Figur 3-14 Orsak till brand i bostäder 2008-2017

18 16 Återantändning

Blixtnedslag Fyrverkeri eller pyroteknik

Antal insatser

Levande ljus 10

Avsiktlig brand Värmeöverföring

Okänd Annan

Fel i utrustning 4

Soteld Spis

2 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Det går inte att utläsa någon tydlig trend i brandorsaker vid brand i bostäder. Det kan konstateras att 2011 skedde ovanligt många spisrelaterade bränder och att ovanligt många bränder relaterade till värmeöverföring. 2013 inträffade det flera fall av avsiktlig brand, vilket inte förekommer under andra år.

Sida 19 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

Nationellt så pågår det forskning om bränder i bostäder. Resultaten från forskningen kan förhoppningsvis leda till metoder för att i större omfattning kunna förebygga brands uppkomst samt att begränsa skador till följd av brand. I delrapporten fastställs att den tydligaste riskfaktor för brandsäkerhetsarbetet är att antalet äldre ensamboende kommer att öka. Faktorer som minskar risken för att omkomma vid en brand är att ha en fungerande brandvarnare och handbrandsläckare. Utvecklingen visar att det är fler som har brandskyddsutrustning hemma. 3.1.3

Brand i annat än byggnad

Till denna kategori räknas alla bränder som inte skett i en anläggning eller byggnad, dvs. i skog, soptunnor, fordon m.m. Trenden för bränder i annat än byggnad verkar vara sjunkande under mätperioden. Under 2011 då det inträffade många bränder i byggnader så var antalet händelser utanför byggnad lägre än normalt för mätperioden. Figur 3-15 Antal räddningsinsatser vid brand i annat än byggnad 2008-2017 12

Antal insatser

0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

I jämförelse med övriga landet ligger antalet insatser vid brand i annat än byggnad på en låg nivå. Nivån ligger lägre än både länet och riket och trenden är mer fallande. 2011 sjönk antalet bränder markant för att sen återgå till tidigare nivå och efter 2015 inta en fallande trend som inte återses i varken riket eller länet. Figur 3-16 Antal räddningsinsatser vid brand i annat än byggnad per 1000 invånare 2,50

2,00

1,50

Vadstena Östergötland

1,00

Riket

0,50

0,00 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Sida 20 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 3-17 Fördelning av brandobjekt vid brand i annat än byggnad mellan 2008-2017 i Vadstena kommun

Annat Personbil Mark utan träd Container Övriga vägfordon Papperskorg Annan trädbevuxen mark

Den största kategorin brandobjekt är ”Annat” och består alltså av många olika typer av brandobjekt. Den största enskilda typen av brandobjekt är ”Personbil” följt av ”Mark utan träd”. Utöver de bränder där orsaken uppges som annan så visar statistiken visar tydligt att den vanligaste branden utanför byggnad är en bilbrand (22 %) och därefter gräsbränder (15 %) följt av brand i containers (8%). Figur 3-18 Brandorsaker vid brand i annat än byggnad i Vadstena kommun i medeltal 2008-2017 25 20 15 10 5 0

Brand i bil och containers visar sig ofta vara anlagda och kan antas bidra till att antalet avsiktliga bränder står för en stor del av orsak till brands uppkomst. Andra vanliga orsaker till att brand uppkommer är fel i utrustning och eldning, vilka kan orsaka markbränder. Sammantaget inträffar 20 % av bränderna utan för byggnad i skog och mark.

Sida 21 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 3-19 Antal räddningsinsatser vid brand i skog och mark i Vadstena 2008-2017 5

Antal insatser

Annan trädbevuxen mark Mark utan träd

Produktiv skogsmark

0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Vadstena har få bränder i skog och mark både till det absoluta antalet och i jämförelse med länet och riket i stort. Att Vadstena inte har några större arealer skog avspeglas också i att det inte har skett någon brand i kategorin ”Produktiv skogsmark” under undersökningsperioden. Figur 3-20 Antal räddningsinsatser vid brand i skog och mark per 1000 invånare

Antal räddningsinsatser per 1000 invånare

0,7 0,6 0,5 0,4

Vadstena Östergötland

0,3

Riket

0,2 0,1 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Sida 22 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 3-21 Fördelning av branddrabbad mark samt antal hektar branddrabbad mark Vadstena 2008-2017 0,25

Branddrabbad mark ha

0,2

0,15 Annan trädbevuxen mark Mark utan träd

0,1

0,05

0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Bränderna i skog och mark har drabbat relativt små arealer. 3.1.4

Analys

Antalet räddningsinsatser i Vadstena rör sig mellan ungefär 70 -90 per år. Ungefär hälften av dessa består av automatlarm utan brandtillbud och de därefter största kategorierna är i ordning, Brand i byggnad, Trafikolycka och Brand i annat än byggnad. Alla dessa tre typer har nedåtgående trender under mätperioden men får inte något genomslag då andra kategorier av räddningsinsatser under enskilda år får stort genomslag. I en så pass liten kommun som Vadstena är detta inget konstigt utan en effekt av ett litet statistiskt underlag. Bränder i bostäder verka ha minskat och det är framförallt bränder i villor som har minskat. Antalet bränder i flerbostadshus har för tillfället en uppåtgående trend. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är ett litet antal bränder och därför svårt att dra några tydliga slutsatser av materialet. 2011 sticker ut som ett år med särskilt många bränder i bostäder, dels är det många bränder i villor men framförallt var det ovanligt många bränder i ”Andra boendeformer inklusive åldringsvård”. Det kan också konstateras att det stora flertalet bränder orsakades av spisar. Troligen finns det ingen speciell förklaring till att det blev så många bränder det året även om det kan spekuleras i om det till exempel har något att göra med ovanligt kalla vintrar även om det kanske snarare skulle leda till fler soteldar. I stort kan sägas att inget speciellt sticker ut och att inga uppenbart förhöjda risker föreligger.

3.2 Trafikolycka 3.2.1

Trafiknät

3.2.2

Olycksfrekvens

Vägnätet i Vadstena har genomgått stora förändringar. Riksväg 50 har fått en ny sträckning som medför att den trafik som tidigare gick genom Vadstena nu leds förbi tätorten. Antalet trafikolyckor har minskat markant sedan år 2013 och ligger de senaste åren på en stadigt lång nivå.

Sida 23 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 3-22 Trafikolyckor per år i Vadstena kommun 2008-2017 16 14

Antal trafikolyckor

12 10 8 6 4 2 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Antalet trafikolyckor har sjunkit under mätperioden. Figur 3-23 Antal trafikolyckor per 1000 invånare 2008-2017 2,5

Trafikolyckor per 1000 invånare

1,5

Vadstena Östergötland Riket

0,5

0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Även om hänsyn tas av det låga invånarantalet i Vadstena och det låga statistikunderlaget så är trenden jämfört med genomsnittet i länet och i riket. Detta kan antagligen härledas de ombyggnationer av trafiknätet som har genomförts.

Sida 24 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 3-24 Trafikolyckor i Vadstena kommun som inträffat 2008-2017 före respektive efter den nya sträckningen av väg 50

Kartor över trafikolyckor i Vadstena kommun före och efter den nya sträckningen av väg 50. Man bör undvika att dra alltför långtgående slutsatser av kartbilderna då de inte representerar lika långa tidsintervall. Antalet olyckor har samtidigt minskat under mätperioden och framförallt efter det att sträckningen av väg 50 lades om. Figur 3-25 Detaljstudie av Vadstena tätort över olyckor före och efter den nya sträckningen av väg 50

Det finns inte något uppenbart mönster i var trafikolyckorna inne i Vadstena sker.

Sida 25 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 3-26 Trafikolyckor fördelade över dygnet mellan 2008 och 2017 i Vadstena kommun 23 - 00 22 - 23

00 - 01 12

01 - 02 02 - 03

21 - 22

03 - 04

20 - 21

04 - 05

6 4

19 - 20

05 - 06

2 18 - 19

06 - 07

17 - 18

07 - 08

16 - 17

08 - 09

15 - 16

09 - 10 14 - 15

10 - 11 13 - 14

12 - 13

11 - 12

Trafikolyckor i Vadstena sker framförallt mellan 12 och 13 och mellan 15 och 17 på eftermiddagen. Diagrammets spretiga utseende beror på att underlaget är litet. Figur 3-27 Årsmedel av antal olyckor uppdelat på veckodag under perioden 2008-2017 2 1,8

Medeltal av antal olyckor

1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Flest olyckor sker på tisdagar följt av måndagar och söndagar.

Sida 26 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 3-28 Årsmedel av trafikolyckor uppdelat per månad under perioden 2008-2017 1,4

Medeltal av antal olyckor

1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0

Flest olyckor sker under sommaren och under december. Ett sammanfallande med den period som det vistas flest i kommunen och troligtvis som trafiken ökar. 3.2.3

Skadade i trafik

Den som skadas lindrigt i en trafikolycka behöver inte alltid söka vård. För att kunna mäta skadade avgränsas statistiken till dem som blir sjukhusvårdade. Antalet skadade personer i trafiken i Vadstena kommun går emot det faktum att antalet olyckor har minskat. Figur 3-29 Antal personer som blivit sjukhusvårdade i samband med trafikolyckor 2008-2017 i Vadstena kommun 12

Antal personskador

0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Sida 27 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 3-30 Antal sjukhusvårdade efter trafikolyckor per 1000 invånare 2008-2017

Antal personskador i trafikolyckor per 1000 invånare

1,6 1,4 1,2 1 Vadstena 0,8

Östergötland Riket

0,6 0,4 0,2 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Jämförelser mot länet och riket är vanskliga då det lilla antalet olyckor och invånare i Vadstena gör att enskilda skadade får ett väldigt stort genomslag. 3.2.4

Analys

Antalet trafikolyckor i Vadstena kommun har minskat kraftigt sedan 2013. Den troliga orsaken till det är att sträckningen av väg 50 lades om till att gå från Mjölby upp till Motala istället för att gå via Vadstena. Detta bör ha lett till en kraftig minskning i antalet bilar som kör genom kommunen. Antalet personskador i trafiken har däremot ökat sedan 2013, det antyder att samtidigt som olyckorna har minskat så har de olyckor som ändå inträffat medfört fler personskador. Exempelvis inträffade 5 trafikolyckor i Vadstena 2017 men hela 11 personer blev skadade i trafiken. Naturligtvis är antalet olyckor så få att en enda allvarlig olycka med flera bilar involverade kommer att få ett stort genomslag i statistiken.

3.3 Drunkning Totalt har under perioden 2008-2017 skett 3 drunkningstillbud i Vadstena. Gemensamt för olyckorna är att de sker under juli och augusti och att de har skett i Vättern.

Sida 28 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

Utsläpp av farligt ämne är frekvent förekommande och kan få stor konsekvenser beroende på vilket ämne det handlar om, i vilka mängder och var utsläppet sker. Figur 3-31 Antal insatser om utsläpp av farligt ämne i Vadstena kommun 3

Antal insatser

0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Figur 3-32 Insatser gällande utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare 0,35

Antal insatser per 1000 invånare

0,30

0,25

0,20

0,15

0,10

0,05

0,00 2008

3.4.1

2009

2010

2011

2012

Vattenskyddsområde

2013

2014

2015

2016

2017

De flesta utsläpp av farligt ämne sker i och i närheten av Vadstena. Eftersom Vadstena ligger vid Vättern som är ett vattenskyddsområde och en dricksvattentäkt kan utsläpp av farliga ämnen få långtgående konsekvenser.

Sida 29 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 3-33 Vattenskyddsområden och utsläpp i Vadstena kommun 2008-2017

3.4.2

Analys

Utsläpp av farligt ämne är inte vanligt förekommande, men kan potentiellt få långtgående konsekvenser för Vättern som dricksvattentäkt men i övrigt finns inga särskilda risker.

Sida 30 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

4 Olyckor som inte föranleder räddningsinsats Utöver räddningsinsatser larmas även räddningstjänsten på andra händelser som hjälp till bland annat polis och ambulans. Figur 4-1 Antal uppdrag som inte är räddningstjänst enligt LSO 2008-2017 60

Antal insatser

40 Hjälp till polis Hjälp till ambulans

Annat uppdrag Akut sjukvårdslarm

0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Från och med 2014 har antalet insatser som inte är räddningsuppdrag ökat kraftigt i Vadstena. Framförallt är det akuta sjukvårdslarm som har ökat. Antal uppdrag från år till år beror snarare på att avtalet med Region Österland förändrats med avseende på vilka uppdrag som räddningstjänsten ska larmas ut på än att antalet sjuka/skadade ökar eller minskar.

Antal insatser

35 30 25 20 15 10 5 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Sida 31 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN Figur 4-3 Antal larm om akut sjukvårdsuppdrag som räddningstjänsten larmats på per 1000 invånare 7,00

Antal insatser per 1000 invånare

6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Eftersom inte avtalen ser likadana ut mellan landsting och kommuner så är det inte rättvisande att jämföra med länet eller riket. Grafen visar inte en jämförelse av antal akut sjuka patienter.

4.2 Suicid Vid hot om suicid är det viktigt med ett snabbt ingripande. Med anledning av detta larmas alltid snabbaste enhet av ”blåljusaktörerna”, polis, ambulans eller räddningstjänst. Vid hot om hoppning från höjd eller vid järnväg, samt vid hängning tillkallas räddningstjänsten alltid. Om det gäller medicinsk suicid så är det sjukvården/ambulans som är primär aktör, men räddningstjänsten kan tillkallas för dörröppning eller om de bedöms vara först på plats. När vapen, våld eller sprängmedel är inblandat blir händelsen polisiär. Figur 4-4 Antal självmord i Östergötlands län per 1000 invånare 2006-2016 0,3

0,25

0,2 Kvinnor

0,15

Män 0,1

0,05

0 2006

2007

2008

2009

2010

2011

Källa: Nationellt centrum för självmordsprevention

2012

2013

2014

2015

2016

Sida 32 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

5 Särskilda verksamheter I Vadstena kommun finns det få verksamheter eller anläggningar med sådana särskilda risker att en olycka kan få stora konsekvenser för människors liv och hälsa, egendom eller miljö. En större brand eller ett utsläpp av farligt ämne som transporteras genom kommunen kan alltid medföra stor påverkan på både räddningstjänstens skadeavhjälpande organisation i samband med olycka men även den kommunala organisationen i stort. Dessa risker finns i alla byggnader, anläggningar, verksamheter eller transportleder och definieras inte som särskilda verksamheter.

Sida 33 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

6 Slutsats Antalet räddningsinsatser i Vadstena rör sig mellan ungefär 70 -90 per år. Ungefär hälften av dessa består av automatlarm utan brandtillbud och de därefter största kategorierna är i ordning, Brand i byggnad, Trafikolycka och Brand i annat än byggnad. Alla dessa tre typer har nedåtgående trender under mätperioden men får inte något genomslag då andra kategorier av räddningsinsatser under enskilda år får stort genomslag. I en så pass liten kommun som Vadstena är detta inget konstigt utan en effekt av ett litet statistiskt underlag. Bränder i bostäder verka ha minskat och det är framförallt bränder i villor som har minskat. Antalet bränder i flerbostadshus har för tillfället en uppåtgående trend. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är ett litet antal bränder och därför svårt att dra några tydliga slutsatser av materialet. 2011 sticker ut som ett år med särskilt många bränder i bostäder, dels är det många bränder i villor men framförallt var det ovanligt många bränder i ”Andra boendeformer inklusive åldringsvård”. Det kan också konstateras att det stora flertalet bränder orsakades av spisar. Troligen finns det ingen speciell förklaring till att det blev så många bränder det året även om det kan spekuleras i om det till exempel har något att göra med ovanligt kalla vintrar även om det kanske snarare skulle leda till fler soteldar. Antalet trafikolyckor i Vadstena kommun har minskat kraftigt sedan 2013. Den troliga orsaken till det är att sträckningen av väg 50 lades om till att gå från Mjölby upp till Motala istället för att gå via Vadstena. Detta bör ha lett till en kraftig minskning i antalet bilar som kör genom kommunen. Antalet personskador i trafiken har däremot ökat sedan 2013, det antyder att samtidigt som olyckorna har minskat så har de olyckor som ändå inträffat medfört fler personskador. Exempelvis inträffade 5 trafikolyckor i Vadstena 2017 men hela 11 personer blev skadade i trafiken. Naturligtvis är antalet olyckor så få att en enda allvarlig olycka med flera bilar involverade kommer att få ett stort genomslag i statistiken. Utsläpp av farligt ämne är inte vanligt förekommande, men kan potentiellt få långtgående konsekvenser för Vättern som dricksvattentäkt men i övrigt finns inga särskilda risker.

6.1 Riskbild Vadstena kommun kan inte sägas ha större riskbild än andra kommuner i länet eller riket. I stort kan sägas att inget speciellt sticker ut och att inga uppenbart förhöjda risker föreligger. Det som är speciellt med Vadstena som medför utmaning för räddningstjänsten är den unika miljön i Vadstena. Den medeltiden stadsplanen i Vadstena tätort är väl bevarad, vilket innebär trånga gator och tätt mellan de gamla trähusen med innergårdar inneslutna av höga plank eller staket. Det stora antalet kulturbyggnader som ska bevaras och vårdas. Översiktsplanen för den äldre delen av Vadstena, som ger riktlinjer för ny- och ombyggnad i området, beskriver hur den ursprungliga gatu- och trädgårdsmiljön ska följas. Det innebär små avstånd mellan byggnader som medför risk för omfattande spridning vid en brand och trånga gator där räddningstjänsten får svårt att komma fram med sina fordon. Små gårdar med höga plank försvårar insatserna ytterligare.

6.2 Riskreducerande åtgärder Satsa för fler brandvarnare i hemmet och ökad kunskap och förmåga att agera vid brand. Säkerställa att det finns livbojar på platser där risken för drunkning är som störst, vid badplatser och bryggor. Informera om utlåning av flytvästar och säkerhetsutrustning till isaktiviteter för att öka användningen av säkerhetsutrustning på sjön.

Sida 34 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

Individanpassat brandskydd är ett begrepp som länge varit en aktuell fråga i räddningstjänsten nationellt, men det finns inga tydliga riktlinjer hur man ska jobba med det. För att minska risken för att personer omkommer eller skadas i bostaden är en viktig åtgärd att ta fram arbetssätt för insatser som är särskilt riktade mot olika populationer.

6.3 Framtida utmaningar En svårighet för räddningstjänsten kan i framtiden bli att byggnader kommer bli större och mer komplexa då det blir allt vanligare med analytisk dimensionering av brandskyddet i byggskedet. Därför är det viktigt att räddningstjänsten fortsätter att vara en del av samhällsplaneringen i kommunen och fortsatt har en god operativ kunskap om de risker som finns. Den senaste forskningen har observerat att omkomna och skadade kommer från olika populationer, dvs. de grupper av individer som har hög risk att omkomma mer sällan skadas och att de grupper som skadas mer sällan omkommer. Ur ett förebyggande perspektiv är detta en utmaning när insatserna ska individanpassas. Forskningen konstaterar även att de som saknar brandvarnare i mindre utsträckning är oroliga för bränder, anser sig ha mindre möjlighet att påverka sin brandsäkerhet, i mindre grad känner ansvar för att säkerhetsåtgärder vidtas i hemmet, samt i mindre grad tar information om risk och säkerhet på allvar. Även de som inte har släckredskap bryr sig i mindre utsträckning om sitt skydd i hemmet. För denna riskgrupp krävs andra typer av lösningar som passivt kompenserar för bristen i denna förmåga. Att hitta former för att individanpassa brandskydd genom att identifiera riskgrupper med gemensamma behov och ta fram arbetssätt för att nå dem.

Sida 35 av 35

RISKANALYS 2019 – VADSTENA KOMMUN

7 Referenser MSB:s statistik- och analysverktyg IDA, https://ida.msb.se/ SCB:s befolkningsstatistik, https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningenssammansattning/befolkningsstatistik/ Socialstyrelsens statistikdatabas, https://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas Transportstyrelsen, Strada uttagswebb, https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/statistik/Olycksstatistik/om-strada/anvandarstod1/stradauttagswebb/ Naturvårdsverket statistik, https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/ Karolinska institutet, Nationellt centrum för forskning och prevention, https://ki.se/nasp/sjalvmordsprevention Länsstyrelsen Östergötland, Riskperspektiv på transporter av farligt gods - Känsliga punkter i Östergötlands län Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ISBN 978-91-7383-927-3, Nationell strategi för stärkt brandskydd?

STR A TE GI

för samverkan i Östergötlands län före, under och efter samhällsstörningar

Broschyren Samverkan Östergötland är utgiven av följande myndigheter i Östergötlands län: • Länsstyrelsen Östergötland • Länets 13 primärkommuner • Räddningstjänsten Östra Götaland • Polisområde Östergötland • Region Östergötland • Försvarsmakten (Militärregion Syd). Övergripande ansvar för innehållet: Regionala rådet för Krisberedskap och Skydd mot olyckor Beställning av broschyren görs enklast via Länsstyrelsen Östergötland, e-post: www.lansstyrelsen.se/ostergotland Grafisk produktion: Consid Communication, tel. 013-24 24 60, e-post: communication@consid.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD.................................................................................................................................................5 REGIONAL SAMVERKAN.......................................................................................................................6 BAKGRUND................................................................................................................................................. INLEDNING................................................................................................................................................. MÅL......................................................................................................................................................... SYFTE........................................................................................................................................................ SAMVERKAN............................................................................................................................................... BÄRANDE SAMVERKANSPRINCIPER...................................................................................................................... SAMVERKANDE AKTÖRER I LÄNET........................................................................................................................

6 6 7 7 7 7 7

ORGANISATIONSSTRUKTUR, MÖTESFORMER OCH ARBETSGRUPPER................................................8 FÖRE OCH EFTER........................................................................................................................................... 8 UNDER SAMHÄLLSSTÖRNING............................................................................................................................. 9

REGIONALA RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP OCH SKYDD MOT OLYCKOR.........................................10 REGIONAL SAMORDNINGSFUNKTION...............................................................................................11

ARBETSGRUPPER OCH NÄTVERK.......................................................................................................................... 8

SAMVERKANSSTEG UNDER EN SAMHÄLLSSTÖRNING.......................................................................12 ÖSTGÖTA TIB-GRUPP...................................................................................................................................... 13 ISF, INRIKTNING OCH SAMORDNING PÅ REGIONAL NIVÅ............................................................................................. 14 ISF-STÖD................................................................................................................................................... 15

SAMVERKAN VID VARDAGSHÄNDELSER...........................................................................................16 EFTER EN SAMHÄLLSSTÖRNING SOM KRÄVER SAMVERKAN MELLAN AKTÖRERNA.......................16 SPRIDNING AV INFORMATION MELLAN AKTÖRER.............................................................................17 KONTAKTUPPGIFTER FÖR DELTAGANDE AKTÖRER............................................................................18 HUVUDSAKLIGA LAGSTIFTNINGAR.....................................................................................................18 ORDLISTA..............................................................................................................................................19

FÃ&#x2013;RORD

okumentet har fastställts av Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor den 16 december 2013, därefter har dokumentet reviderats januari 2017. Strategin beskriver hur samverkan ska ske mellan de aktörer som ingår i Samverkan Östergötland, före, under och efter samhällsstörningar som kräver samverkan mellan aktörerna. Samverkan Östergötland är ett samlande begrepp för myndigheter, kommuner och andra organisationers samverkan som sker inom samhällets krisberedskap i Östergötlands län. Samverkan syftar till att resurserna ska användas effektivt och ansvarsfullt. Helheten av vidtagna åtgärder ska möta behoven optimalt och att var och en av aktörerna ska kunna lösa sina uppgifter. Samverkan ska präglas av öppenhet och ömsesidigt utbyte mellan organisationerna för att skapa trygghet, säkerhet och hälsa för de personer som bor, vistas eller verkar i Öster-

götland. Strategin är från början framtagen i en utvecklingsprocess av representanter från Länsstyrelsen Östergötland, länets kommuner (inkl. räddningstjänsterna), Polisområde Östergötland, Region Östergötland (dåvarande Landstinget i Östergötland), Räddningstjänsten Östra Götaland och Försvarsmakten (Militärregion Syd). Dokumentet revideras vartannat år. I denna revidering harmoniseras strategin med nationella gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Strategin justeras också med hänsyn till erfarenheter från två år av framgångsrik samverkan. Regionala samordningsfunktionen kan föreslå nya strukturer och riktlinjer för hur samordning och samverkan inom Samverkan Östergötland ska ske. Mindre förändringar kan genomföras efter beslut i regionala samordningsfunktionen. Beslut av mer

övergripande principiell karaktär som innebär större och mer omfattande revideringar i dokumentet fattas av Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor. Dokumentet riktar sig till alla aktörer som blir involverade i samhällsstörningar som kräver samverkan mellan aktörerna. Det regionala rådet hoppas att strategin ska leda till en positiv utveckling för den fortsatta samverkan mellan länets krishanteringsaktörer. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor

Landshövding, ordförande

REGIONAL SAMVERKAN BAKGRUND Länsstyrelsen är enligt lagstiftning geografiskt områdesansvarig på regional nivå. På lokal nivå har respektive kommun ansvaret och på den nationella nivån är det regeringen. Som en del av det geografiska områdesansvaret ska länsstyrelsen och kommunerna under en samhällsstörning bland annat verka för en gemensam inriktning och samordning av de åtgärder som behöver vidtas. De är också den sammanhållande funktionen under en samhällsstörning, gentemot andra aktörer inom det geografiska området. Den regionala och lokala samordningen måste ske i en väl fungerande dialog mellan länsstyrelsen och kommuner.

lagar och förordningar som styr aktörernas roll och ansvar framgår av sida 18.

Landstingen och polisområdena har sektorsansvar, vilket innebär att de har ansvar för verksamheten inom sitt område vid en samhällsstörning. Försvarsmakten är sektorsansvarig myndighet för försvarssektorn. De olika sektorerna samordnas även inom ett geografiskt område.

Genom åtgärder före en samhällsstörning bygger aktörerna upp ett förtroende som bygger på kunskap om varandras kompetenser och förmågor inom området. Efter en händelse har alla en skyldighet att uppmärksamma problem och avvikelser. Detta för att kunna dra lärdom av inträffade händelser.

INLEDNING

En ledningsproblematik kan uppstå vid en samhällsstörning när ingen har beslutsrätt över en annan. Här krävs gemensam inriktning och samordning och gemensamt agerande av ett flertal olika aktörer. När samordning måste ske på regional nivå är det länsstyrelsen som har detta ansvar gentemot andra regionala aktörer, lokala aktörer samt mot den nationella nivån.

I vårt samhälle inträffar oönskade händelser som medborgarna förväntar sig att olika samhällsorgan ska hantera eller minimera konsekvenserna av. En händelse kan involvera flera samhällsorgan samtidigt, vilket leder till att de aktörer som agerar behöver samordna insatserna för att på mest effektiva sätt nyttja tillgängliga resurser. Hanteringen leds av ansvariga aktörer och samordnas såväl inom sektor som geografiskt. För att denna samordning ska fungera måste aktörerna samverka före, under och efter händelserna. En utgångspunkt i krisberedskapsarbetet är ansvarsprincipen som bland annat innebär att alla har ett ansvar för att samverka med andra aktörer. Vilka

Vid en samhällsstörning uppstår en mängd hjälpbehov. Aktörerna som ska möta dessa skilda hjälpbehov har var och en sitt specifika uppdrag att lösa. En aktör har inte beslutsrätt över en annan. Ett antal val och prioriteringar måste göras och de skilda hjälpbehoven kan dessutom stå i konflikt med varandra. Det är viktigt att lyfta blicken från sitt eget ansvarsområde för att skapa sig en helhetsbild av den aktuella samhällsstörningen.

Länsstyrelsens roll som samordnande funktion på regional nivå, bör vara att leda diskussionerna/överläggningarna mot ett så bra resultat som möjligt för hanteringen av den aktuella samhällsstörningen. På några ställen i strategin hänvisas till metodstöd, med detta menas mallar, dagordningar och annat material som är till stöd vid samverkan.

”Alla aktörer ska agera proaktivt, ta initiativ och medverka till samverkan.”

MÅL

SAMVERKAN

Samverkan ska resultera i trygghet, säkerhet och hälsa för de personer som bor, vistas eller verkar i Östergötland

Samverkan är den funktion som, genom att aktörer kommer överens, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Samverkan inom ramen för denna strategi ska leda mot det gemensamt uppsatta målet som finns för Samverkan Östergötland.

SYFTE Syftet med denna strategi är att skapa förutsättningar för att olika aktörer ska kunna samverka före, under och efter samhällsstörningar som kräver samverkan mellan aktörerna. Samverkan syftar till: • att samhällets samlade resurser används effektivt och ansvarsfullt • att helheten av vidtagna åtgärder ska möta behoven optimalt • att var och en av aktörerna optimalt ska kunna lösa sina uppgifter utifrån en helhetssyn

BÄRANDE SAMVERKANSPRINCIPER Bärande samverkansprinciper för alla aktörer i Samverkan Östergötland är: • att alla aktörer ska agera proaktivt, ta initiativ och medverka till samverkan vid behov • att alla aktörer ska ha helhetssyn och perspektivförståelse – t ex när det gäller att dela information • att aktörerna deltar i samverkan utifrån eget ansvar och

uppdrag. Samverkan Östergötland tar inte över respektive parts eller aktörs ansvar • att samverkan ska präglas av öppenhet och prestigelöshet, tillit, respekt, engagemang och delaktighet

SAMVERKANDE AKTÖRER I LÄNET I Samverkan Östergötland ingår aktörer enligt nedan. Vilka aktörer som deltar i samverkan varierar beroende på omfattning och karaktär av samhällsstörningen. • Länsstyrelsen Östergötland • Länets 13 primärkommuner • Polisområde Östergötland • Region Östergötland • Försvarsmakten, Militärregion Syd • Räddningstjänsten Östra Götaland • Övriga av händelsen berörda aktörer, t ex SOS-Alarm, Trafikverket och Kustbevakningen.

ORGANISATIONSSTRUKTUR, MÖTESFORMER OCH ARBETSGRUPPER FÖRE OCH EFTER I vardagen leds Samverkan Östergötland genom Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS) och den regionala samordningsfunktionen (RSF). Länsstyrelsen leder dessa utifrån geografiskt områdesansvar.

REGIONALA RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP OCH SKYDD MOT OLYCKOR STRATEGISKA FRÅGOR Uppgift • Beslut i strategiska frågor • Beställare av projekt och uppdrag • Uppföljning och utvärdering av gemensamma projekt • Informationsutbyte och inbjudare till kunskapshöjande ”Myndighetsmöten krisberedskap” Består av 10 ledamöter med Landshövdingen som ordförande

REGIONAL SAMORDNINGSFUNKTION (styrgrupp) INITIERA SAMVERKAN Uppgift • Träffas för initiering och avrapportering av projekt • Beslut om behov att initiera samverkan inför i förväg kända händelser • Tillsätta arbetsgrupper för uppföljning och utvärdering efter inträffade händelser Består av • Försvarsdirektör (sammankallande) • Polisområde Östergötland • Region Östergötland • Länets kommuner (en för varje kommun) • Försvarsmakten, Militärregion Syd • Räddningstjänsten Östra Götland • Kustbevakningen

ARBETSGRUPPER/NÄTVERK EFTER BEHOV

UNDER SAMHÄLLSSTÖRNINGAR Under en händelse genomförs samverkan i tre steg beroende på behovet av inriktning och samordning vid aktuell händelse. Möte med Östgöta TIB-grupp är första steget. Vid behov kallas till möte med Inriktnings- och Samordningsfunktionen (ISF). Om behov finns för speciellt underlag för ISF kan ISF-Stödet aktiveras.

ÖSTGÖTA TiB-GRUPP

ISF-STÖD FÖRSTA BEDÖMNING

Uppgift Att så tidigt som möjligt göra en analys av läget för att bedöma behovet av samordning kring en händelse. Gruppen kallas samman inom 30 minuter efter larm från SOS-Alarm. Ta beslut om: • Ingen åtgärd • Förnyad analys • Samverkansmöte • Samverkansstab • Omedelbar åtgärd Består av • VB Polisregion Öst • TiB Region Östergötland • TiB Länsstyrelsen

• VB MR S (Försvarsmakten) • RCB Räddningstjänsten (Rätj-perspektiv) • TiB kommun (Kommunperspektiv) • Berörd aktör

ISF INRIKTNING OCH SAMORDNING Uppgift Utbyta information samt diskutera behovet av och, om behov föreligger, åstadkomma en samlad lägesbild av händelsen och eventuell gemensam inriktning och samordning av insatser. Består av • Representanter för aktörer som ingår i Samverkan Östergötland. • De aktörer som bedöms vara viktiga för att hantera den aktuella samhällsstörningen. • Personer som antingen har en

UNDERLAG OCH ANALYS

Uppgift • Bistå med fördjupad kunskap och stöd för att hantera en samhällsstörning. • Göra en gemensam bedömning av situationen • Analysera behov på kort och lång sikt • Ta fram kunskapsunderlag. • Formulera förslag på hur samordning och prioritering av insatser ska ske. Består av Personer och organisationer som behövs för att lösa uppgiften. De personer som ingår i ISF-stödet bör vara utbildade och övade för detta. Kommunikation

Som stöd till ISF finns ett kommunikatörsnätverk som verkar för att samordna kommunikationen till allmänheten vid samhällsstörning. Nätverkets roll under en samhällsstörning utgår ifrån överenskommelser i inriktnings- och samordningsfunktionen (ISF).

strategisk och/eller beslutsfattande roll vid samhällsstörningar eller personer som har till uppgift att säkerställa att aktören har en förmåga att utöva ledning och samverkan vid stora olyckor och kriser.

REGIONALA RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP OCH SKYDD MOT OLYCKOR

REGIONALA RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP OCH SKYDD MOT OLYCKOR (RKS): Landshövding- ordförande, länsrådet – stf ordförande, försvarsdirektören- sekreterare Ledamöter: Region styrelsen ordförande och Vårddirektör (Region Östergötland), Polisområdeschef (Polisområde Östergötland), Chef för Helikopterflottiljen (Helikopterflottiljen), Chef MR S (Försvarsmakten Militärregion Syd), Förbundsdirektör (Räddningstjänsten Östra Götaland), Biskopen (Linköpings stift), Kanalchef (Sveriges Radio Östergötland) samt kommunstyrelseordföranden i tre av länets kommuner (stor, mellan och liten kommun).

Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor sammanträder två gånger per år. Rådet består av 10 ledamöter och leds av landshövdingen. Regionala rådet har till uppgift att fungera som ett organ för information, samråd, samverkan och samordning inom områdena krisberedskap och skydd mot olyckor. RKS är en strategisk funktion och fattar beslut i frågor av mer övergripande karaktär gällande den långsiktiga planeringen. RKS har också till uppgift att årligen inbjuda representanter från myndigheter och organisationer till ”Myndighetsmöte-kris-

beredskap” för att informera och delge deltagande aktörer aktuell och viktig information om pågående aktiviter inom respektive aktörs sektor eller verksamhet inom området krisberedskap. Myndighetsmötena är en viktig arena för informationsutbyte mellan sektorsmyndigheter och geografiskt områdesansvariga på den regionala och lokala nivån. Målgrupp är de aktörer som ingår i de sex samverkansområdena teknisk infrastruktur, transporter, farliga ämnen, ekonomisk säkerhet, geografiskt områdesansvar samt skydd, undsättning och vård samt länets kommuner. Myndighetsmötena genomförs en till två gånger per år.

REGIONAL SAMORDNINGSFUNKTION REGIONAL SAMORDNINGSFUNKTION, RSF, (STYRGRUPP) BESTÅR AV: • Länsstyrelsen Östergötland (sammankallande och sekreterare) • Polisområde Östergötland • Region Östergötland

• Länets kommuner (en från varje kommun) • Försvarsmakten (MR S) • Räddningstjänsten Östra Götaland • Kustbevakningen • Eventuellt ytterligare berörda aktörer

Regional samordningsfunktion har till uppgift att initiera samverkan när det finns behov, d.v.s. om aktörerna i förväg har kännedom om risker och händelser som befaras leda till samhällsstörningar och som kräver samverkan mellan aktörerna. RSF sammanträder sex gånger per år.

aktörer senast tre veckor innan mötet för möjlighet att anmäla punkter till dagordningen.

RSF delger varandra aktuell information och frågeställningar från respektive verksamhet. Funktionen kan även föreslå nya strukturer och riktlinjer för hur samordning och samverkan inom Samverkan Östergötland ska ske. Beslut i strategiska frågor fattas av RKS. Mindre förändringar kan genomföras efter beslut i RSF. Större förändringar ska alltid anmälas vid närmast följande RKS möte. RSF beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna. Mötena följer en i förväg bestämd dagordning och genomförs i regel i månaderna januari, mars, maj, aug, oktober och december. RSF kan vid behov utse arbetsgrupper och kommer då överens om vilken aktör som kallar samman initierad arbetsgrupp. RSF har också till uppgift att delge samverkande aktörer aktuell och viktig information om pågående och kommande aktiviteter inom eget ansvarsområde och som på kort eller lång sikt kan föranleda behov av samordning i länet.

Vid behov adjungeras aktörer, som normalt inte ingår i RSF-gruppen, för att informera RSF-gruppen om aktuell händelse/ aktivitet. Minnesanteckningar skickas ut till samtliga aktörer inom Samverkan Östergötland efter genomfört möte. Vid varje möte bestäms om särskild information som framkommit ska vidarebefordras till andra aktörer och vem som i så fall ansvarar för detta.

Länsstyrelsen är sammankallande till RSF-mötena. Inför varje RSF-möte skickar Länsstyrelsen ut en kallelse till deltagande

För att RSF ska fungera förutsätts att alla aktörer är representerade

ARBETSGRUPPER OCH NÄTVERK För konkret arbete med att inrikta och samordna arbetet inför och efter händelser finns ett antal arbetsgrupper och nätverk i länet. Det är RSF som beslutar om vilka nätverk och arbetsgrupper som ska finnas samt vilka uppgifter dessa har. Arbetet i grupperna ska vara effektivt och ska leda mot det övergripande målet för Samverkan Östergötland. Exempel på arbetsgrupper är gruppen för uppföljning och utvärdering efter händelser och grupp för RAKEL-frågor. Exempel på nätverk är kriskommunikationsnätverket och ERFA-nätverket. Vid varje RSF-möte redovisas sammanfattning av arbete och frågeställningar från respektive grupp.

Vid möten med RSF ska exempelvis följande punkter tas upp: • Kommande händelser som kan innebära samverkans behov. Vilka samordningsbehov föreligger? Vem har samordningsansvaret? • Återrapportering från arbetsgrupper • Uppföljning av samverkansstrategin • Kort uppföljning samverkan vid händelser sedan förra mötet • I förväg valt tema

SAMVERKANSSTEG UNDER EN SAMHÄLLSSTÖRNING Nedanstående bild visar de olika samverkansstegen vid en inträffad samhällsstörning.

En samhällsstörning inträffar

En aktör ser behov av samverkan

Möte med Östgöta TIB-grupp

Östgöta TIB-Grupp ser behov av ISF

Möte med ISF (Inriktning och samordningsfunktion)

ISF eller Östgöta TIB-grupp ser behov av att upprätta en eller flera stödfunktioner till ISF.

ISF-Stöd aktiveras med en eller flera funktioner

ÖSTGÖTA TIB-GRUPP

Vid en befarad eller inträffad samhällsstörning, eller annan händelse som kan föranleda behov av samordning och/eller informationsspridning inom länet ska kontakt etableras mellan representanter för olika perspektiv. Syftet med denna initiala kontakt är att så tidigt som möjligt bedöma behovet av samordning kring en händelse. Kontakten bör tas inom 30 min vid bedömt behov av samverkan och samordning. Det faller på varje aktörs ansvar att bedöma om det föreligger ett

Östgöta TiB-gruppen består av ett antal företrädare som representerar ett antal perspektiv. RCB räddningstjänst och TiB kommun representerar tillsammans länets samtliga kommuner. Östgöta TiB-gruppen är en operativ samverkansgrupp som sammanträder vid hot om/inträffad samhällsstörning. Alla aktörer har ett ansvar för att initiera samverkan genom ett första möte med Östgöta TIB-grupp. Östgöta TiB-gruppen arbetsuppgift är att bedöma om befarad eller inträffad samhällsstörning kan föranleda behov av samordning och samverkan inom länet. Bedömningen kan resultera i något av följande alternativ:

behov av att aktivera Östgöta TiB-grupp via SOS Alarm. Länsstyrelsens TiB leder mötet. • VB Polisregion Öst • TiB Region Östergötland • TiB Länsstyrelsen • VB MR S (Försvarsmakten) • RCB Räddningstjänsten (Rätj-perspektiv ) • TiB kommun (Kn-perspektiv) • Berörd aktör

• Det inte finns något behov av ytterligare inriktning och samordning, inget nytt möte bestäms. En första lägesbild mellan berörda TIB/VB-funktioner har dock skapats vid mötet. Om det är mycket tydligt att händelsen inte berör fler aktörer än de som representeras vid ÖstgötaTiB-mötet och en mer ingående samverkan inte behövs, så kan länets övriga aktörer informeras för kännedom via speciell händelse i WIS och ett ISF-möte behöver inte hållas. • Situationen är svårbedömd och att det finns ett behov av att bevaka händelseutvecklingen, varvid det beslutas om tidpunkt för ett nytt möte.

• Det finns ett behov av inriktning och samordning och gruppen fattar beslut i samverkan att kalla till ett ISF-möte och vid behov aktivera någon eller några funktioner i ISF-Stödet. I gruppens uppgift ingår även att bestämma syftet med ett eventuellt ISF-möte samt att bedöma vilka aktörer som kan vara berörda. Kort dokumentation om att möte hållits läggs efter mötet in i speciell händelse i WIS.

ISF, INRIKTNING OCH SAMORDNING PÅ REGIONAL NIVÅ

REPRESENTANTER I ISF • Boxholms kommun • Finspångs kommun • Kinda kommun • Linköpings kommun • Mjölby kommun • Motala kommun • Norrköpings kommun • Söderköpings kommun • Vadstena kommun • Valdemarsviks kommun

Om Östgöta-TiBgrupp bedömer att det föreligger ett behov av informationsutbyte eller samverkan kallar Länsstyrelsen till ett ISF-möte via SOS Alarm. Till mötet kallas ovanstående organisationer. De som tar emot larm och kallelser till dessa möten kallas inriktning och samordningskontakt, ISK. Aktörerna ska bekräfta att de mottagit larm inom fem minuter. ISF sker initialt via telefonkonferens. ISF-mötena kan även ske som fysiskt möte, via Rakel eller genom annat tekniskt hjälpmedel. Syftet med ISF är att utbyta information samt diskutera behovet av och, om behov föreligger, åstadkomma en samlad lägesbild

• Ydre kommun • Åtvidabergs kommun • Ödeshögs kommun • Räddningstjänsten Östra Götaland • Region Östergötland • Polisområde Östergötland • Försvarsmakten, Militärregion Syd • Länsstyrelsen Östergötland • Eventuell ytterligare aktör som behövs för att hantera händelsen

av händelsen och eventuell samordning och gemensam inriktning av insatser. Till ISF kallas även andra aktörer som bedöms vara viktiga för att hantera den aktuella samhällsstörningenMinnesanteckningar läggs efter mötet in i systemet WIS. Vid ISF-mötet deltar personer som antingen har en strategisk och/eller beslutsfattande roll vid samhällsstörningar eller personer som har till uppgift att säkerställa att aktören har en förmåga att utöva ledning och samverkan.

ISF-STÖD Om någon av aktörerna ser ett behov av samverkan och/eller att det bedöms föreligga ett behov av fördjupad kunskap och stöd för att hantera en kris eller annan händelse, Länsstyrelsen eller Östgöta TIB-grupp, efter beslut vid ISF-mötet, sammankalla en eller flera gemensamma stödfunktioner, ett så kallat ISF-stöd. Stödet bör vid behov påbörja sitt arbete inom 12 timmar efter beslut i ISF. ISF-stödet ska utgöra ett stöd och står för samordning och inriktning. Med stöd menas att bistå med information, kunskap, analys, expertis eller på något annat lämpligt sätt. Den huvudsakliga uppgiften för ISF-stöd är att stödja ISF och därmed även de berörda organisationerna genom att upprätta beslutsunderlag om inriktning och åtgärder. Stödet arbetar utifrån ett helhetsperspektiv, som kompletterar olika organisationers sektors- och verksamhetsperspektiv. Exempel på uppgifter till ISF-Stöd: • Beskriva och hantera behov på kort och lång sikt • Upprätta en samlad lägesbild • Ta fram kunskapsunderlag • Ge förslag på hur samverkan och prioritering av insatser ska ske för att nå ett så bra resultat som möjligt för helheten och få ett effektivt resursutnyttjande i länet. • Upprätthålla relationer med relevanta aktörer på lokal, regional och nationell nivå för att analysera och, vid behov, inhämta information om pågående samhällsstörning. ISF-stöd fattar inga beslut som rör respektive organisations hantering. Gemensamma beslut om inriktning och samordning fattas av ISF. Sammansättningen för ISF-stöd är uppgiftsberoende och stödet arbetar på uppdrag av ISF, men kan också skicka underlag till aktörernas staber. Stödets underlag kan då användas som en del i beslutsunderlaget i deltagande aktörers organisationer.

ISF-stödet anpassas efter behovet som finns i aktuell händelse. Om stödet inte är omfattande och endast innehåller en eller två funktioner, leder en koordinator från Länsstyrelsen stödet. Om stödet blir större kan det ledas under stabsliknande arbetsformer. En stabschef leder då själva stabsarbetet och koordinatorn fortsätter leda samverkan i ISF. När arbetet bedrivs i stabsliknande arbetsformer så används en gemensam erkänd stabsmetodik. Alla som arbetar i ISF-stödets bör ha en grundutbildning i strategin Samverkan Östergötland. Om arbetet bedrivs i stabsliknande arbetsformer så är det en fördel om de som ingår är utbildade i grundläggande stabsmetodik. De personer som ingår i stödet ska vara lämpliga för uppgiften. Länsstyrelsen, Polisområde Östergötland, Räddningstjänsten Östra Götaland och Region Östergötland ska kunna bemanna funktionen stabschef. Stabschefen kan även komma från andra aktörer i Samverkan Östergötland, exempelvis kommunerna eller Försvarsmakten. Det är Länsstyrelsen som står för funktionen koordinator. Vid en samhällsstörning är det är alltid Länsstyrelsen som ansvarar för att leda arbetet i stödet tills en stabschef är på plats. Årliga träffar för information och utbildning ska hållas med de personer som kan komma att vara stabschefer för ISF-stöd.

Exempel på funktioner som kan finnas i ISF-Stöd är: • Analys • Information/kommunikation • Lägesbild • Samverkan • Dokumentation

Exempel på underlag som är framtaget med helhetsperspektiv Detta har hänt och detta tror vi kommer att hända på kort och lång sikt. Samhället påverkas på det här sättet. Aktörerna hanterar situationen på det här viset och dessa resurser finns tillgängliga. Detta gör att vi har dessa hjälpbehov som behöver mötas med aktiviteter. Utifrån våra roller, ansvar och resurser så bedömer vi att vi har denna möjlighet att lyckas med detta, hinder på vägen kan vara detta, framgångsfaktorer tror vi är dessa. Sammanfattningsvis föreslår vi utifrån detta denna inriktning eller denna samordning där dessa aktörer har speciella uppgifter. Vi föreslår också att en ny analys med förslag om fortsatt inriktning innehållande uppföljning av vidtagna åtgärder tas fram vid denna tidpunkt.

SAMVERKAN VID VARDAGSHÄNDELSER Samverkansbehovet kan se olika ut beroende på samhällsstörningen. Vid händelser som den egna organisationen är van att hantera och enbart berör en kommun sker samverkan redan genom de etablerade kontakter som finns i respektive organisation. Det är dock viktigt att varje organisation ser över behovet av samverkan även vid de ”vardagliga” händelserna. I det akuta skedet med konkreta frågor bör som vanligt kontakt tas på individ- och eller

organisationsnivå t.ex. mellan sjukvård och polis eller sjukvård och räddningstjänst. Varje aktör har ett ansvar för att ha relevanta kontaktuppgifter. Det är varje organisations ansvar att bedöma om det föreligger ett behov av samverkan (bakre ledning och skadeplats). Vid utdragna händelser bör arbetet ske i enlighet med strukturen för Samverkan Östergötland.

EFTER EN SAMHÄLLSSTÖRNING SOM KRÄVER SAMVERKAN MELLAN AKTÖRERNA Vid behov kan RSF ta initiativ till att bilda en tillfällig arbetsgrupp för att utvärdera och/ eller följa upp en händelse. Vid utvärdering av samverkan vid skadeplats bör dokumentet

”Genomgång/utvärdering utifrån samverkansperspektivet vid särskild/allvarlig händelse i Östergötland användas.”

SPRIDNING AV INFORMATION MELLAN AKTÖRER Avsikten är att alla ska använda samma kommunikationsmedel under en samhällsstörning. Rakel och telefon är exempel på kommunikationsvägar. Riktlinjer för kommunikationsvägar framgår av metodstöd. Val av kommunikationssätt beror dels på behovet att utbyta känslig eller skyddsvärd information, dels på sannolikheten för driftstörningar i infrastrukturen för t ex telefoni. Dokumentation av samverkan ska sparas och spridas via systemet WIS. Ett antal speciella händelser i WIS, som är kopplade till Samverkan Östergötland används.

Detaljer kring detta beskrivs i metodstöd. Vid samverkan med organisationer som inte har tillgång till WIS eller till i förväg överenskomna händelser ansvarar Länsstyrelsen för att relevant material delges aktören på annat sätt. Överenskommelsen om att använda WIS förutsätter att respektive organisation ser till att: • Relevant personal/funktioner har tillgång och rättigheter i WIS samt att dessa har inställt relevanta händelser och notiser • Personalen är övad och utbildad

KONTAKTUPPGIFTER FÖR DELTAGANDE AKTÖRER

HUVUDSAKLIGA LAGSTIFTNINGAR

Varje aktör ansvarar för att ha relevanta kontaktuppgifter till samverkande aktörer (epost, Rakel, telefonnummer etc.) Länsstyrelsen ansvarar för att larmlistor där alla aktörer som ingår i Samverkan Östergötland är aktuell och delges aktörerna vid förändringar.

Epizootilagen (1999:657) Katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22) Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Förordning med instruktion för Regeringskansliet (1996:1515) Förvaltningslag (1986:223) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Kommunallagen (1991:900) Lag (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m.m. Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Livsmedelslagen (2006:804) Miljöbalken (1998:808) Ordningslagen (1993:1617) Polislagen (1984:387) Skollagen (2010:800) Skyddsförordning (2010:523) Skyddslag (2010:305) Smittskyddslagen (2004:168) Socialtjänstlagen (2001:453) Zoonoslagen (1999:658)

ISF-kontakt för de kommuner som ingår i

räddningstjänstförbundet är RCB (RTÖG), förutom Linköpings kommun som har egen TiB. Övriga kommuner har ISF-kontakt via sin räddningstjänst eller via TiB i kommunen. RTÖG kontaktas via RCB. Region Östergötland har ingång via TiB och för Polisområde Försvarsmakten via VB MRS.

ORDLISTA

ORDLISTA Bakre ledning

All ledning som sker utöver skadeplats eller motsvarande vid en händelse

ISF

Inriktnings och samordningsfunktion på regional nivå

ISK

Inriktnings och samordningskontakt

MR S

Militärregion Syd (Försvarsmakten)

RCB

Räddningschef i beredskap

RKS

Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor

RSF

Regional samordningsfunktion

RäddsamE

Samarbete mellan räddningstjänsterna i Östergötlands län

Samhällsstörningar

De företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället.

TiB

Tjänsteman i beredskap

Vakthavande befäl

SAMVERKAN ÖSTERGÖTLAND Denna skrift beskriver hur samverkan ska ske mellan de aktörer som ingår i Samverkan Östergötland, före, under och efter samhällsstörningar som kräver samverkan mellan aktörerna. Samverkan Östergötland är ett samlande begrepp för myndigheter, kommuner och andra organisationers samverkan som sker inom samhällets krisberedskap i Östergötlands län.

Ledningssystem för Räddningstjänsten Östra Götaland och samverkande kommuner

Fastställd 2018-11-01 Ulf Lago Räddningschef version 8

Innehåll

Innehåll ....................................................................................................................................... 2 Inledning..................................................................................................................................... 3 Mål ......................................................................................................................................... 3 Omfattning ............................................................................................................................. 3 Avgränsningar ........................................................................................................................ 3 Beskrivning av systemet ............................................................................................................. 4 Systemledning ........................................................................................................................ 4 Insatsledning........................................................................................................................... 4 Uppgiftsledning ...................................................................................................................... 4 Räddningsledning ....................................................................................................................... 5 Ledningsförmåga .................................................................................................................... 5 Ledningsorganisation ............................................................................................................. 5 Nivå 1, Styrkeledare ........................................................................................................... 6 Nivå 2, Yttre befäl .............................................................................................................. 6 Nivå 3, Insatschef ............................................................................................................... 7 Nivå 4, Räddningschef i beredskap .................................................................................... 8 Inre befäl, räddningscentralen ............................................................................................ 8 Räddningschef .................................................................................................................... 9 Räddningsledaren ....................................................................................................................... 9 Principer för övertagande av räddningsledarskapet ............................................................... 9 Ledning på skadeplats ............................................................................................................ 9 Avslutande av räddningstjänst ............................................................................................... 9 Stab ........................................................................................................................................... 10 Allmänt ................................................................................................................................. 10 Stabens roll ....................................................................................................................... 10 Förstärkt insatsledning ..................................................................................................... 10

Inledning Mål Räddningstjänsten Östra Götaland ska tillsammans med samverkande organisationer bedriva ledning av räddningstjänst på ett professionellt och för hjälpbehovet effektivt sätt vid såväl vardagsolyckan som under svåra påfrestningar på samhället. Detta görs genom att nyttja de tillgängliga resurserna så effektivt som möjligt.

Omfattning Det övergripande syftet med detta dokument är att få en tydlighet i den ledning som bedrivs i samband med operativa insatser inom Räddningstjänsten Östra Götaland och kommuner eller organisationer samverkande med Räddningstjänsten Östra Götaland enligt avtal

Avgränsningar Detta dokument omfattar ledning av räddningstjänstens operativa insatser. Ledning av operativa insatser innebär att identifiera, koordinera och genomföra aktiviteter som leder mot att avhjälpa det hjälpbehov som uppstått. Ledning av den dagliga verksamheten omfattas inte av detta dokument. Dokumentet omfattar Räddningstjänsten Östra Götaland och kommuner eller organisationer samverkande med Räddningstjänsten Östra Götaland enligt avtal.

Beskrivning av systemet För ledning av operativa insatser i Räddningstjänsten Östra Götaland och kommuner eller organisationer samverkande med Räddningstjänsten Östra Götaland finns tre beslutsdomäner: 1. Systemledning 2. Insatsledning 3. Uppgiftsledning

Systemledning

Insatsledning

Uppgiftsledning

Systemledning Innebär att  definiera organisationens roll. Eftersom omvärlden förändras kontinuerligt kan räddningstjänstens roll behöva anpassas kontinuerligt.  att tolka och besluta organisationens roll och främst ta ställning till huruvida en inträffad händelse skall föranleda en operativ insats eller inte.  att besluta om beredskapen inom kommunen t.ex. omflyttning av enheter, inkallning av personal etc. samt att besluta om resursram för pågående insatser.

Insatsledning Innebär att  bedriva en enskild operativ insats.  att utöva den samlade ledningen av den löpande operativa insatsen inom tilldelad ram.  bestämma mål med insatsen (MMI).  samordna insatsens genomförande och vid behov göra justeringar mellan de olika organisatoriska delar som är avsatta att hantera insatsen.

Uppgiftsledning Innebär att  bedriva direkt ledning av enheter.  leda enhet i utförande av tilldelad uppgift.  samordna utförandet inom den organisatoriska delen. 4

Räddningsledning Ledningsförmåga Ledningsorganisationen vid normal drift ska ha en förmåga att:   

Samtidigt leda två större händelser med hög dynamik eller i komplexa miljöer. Leda en mycket omfattande händelse med hög dynamik eller i mycket komplexa miljöer. Vara en resurs i kommunerna under kriser och andra svåra påfrestningar i samhället.

Ledningsorganisation Vid en operativ insats skall behovet av ledning styra vilka befälsnivåer som skall initieras i insatsen. Utlarmning till de tre beslutsdomänerna sker av SOS Alarm och inre befäl. SOS larmar närmsta enhet till skadeplatsen direkt, inre befäl aktiverar övriga resurser som insatsen har eller kan tänkas ha behov av. För att ledningen av insatser ska bli tydlig och effektiv krävs det att alla samverkande organisationer använder samma termologi. Hjälpbehovet på skadeplatsen avgör vilka befälsnivåer som ska larmas men nedanstående nivåer ska finnas tillgängliga. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Styrkeledare, SL Yttre befäl, YB Insatschef, IC, en gemensam i samverkansområdet. Räddningschef i beredskap, RCB, en gemensam i samverkansorådet.

Figur 1Figuren visar inom vilken beslutsdomän respektive ledningsnivå normalt leder.

Nivå 1, Styrkeledare Styrkeledaren ansvarar för och utövar normalt ledning över en eller två enheter. Grunden för styrkeledaren är att SL leder de enheter som han/hon larmas ut med. Styrkeledaren kan vara antingen räddningsledare eller skadeplatschef/sektorchef vid en insats. Styrkeledarare utgår normalt ifrån den station som larmas men kan också åka direkt till skadeplatsen. SL skall kunna;  Fungera som räddningsledare, RL  Förbereda och leda arbetet för en till två enheter  Kunna överlämna insatsledningen till högre befäl vid insatser som är mer omfattande.  Fungera som sektorchef för en sektor med upp till 10 personer.  Fungera i insatsspecifika roller ex rökdykarkontrollant, depåchef, brytpunktsbefäl etc. SL är normalt RL när uppgiften som ska utföras är tydlig samt att den tilldelade resursen snabbt kan få kontroll över insatsen. SL ska minst ha utbildning Räddningsledare A.

Nivå 2, Yttre befäl Yttre befäl ansvarar för och utövar normalt ledning över en insats med två till fyra enheter eller då en insats kräver utökat ledningsbehov eller samverkan med andra organisationer. Yttre befäl kan vara antingen räddningsledare eller skadeplatschef/sektorchef vid en insats. Yttre befäl ska kunna; • Fungera som räddningsledare för större insatser med dynamik eller i komplexa miljöer. • Fungera som skadeplatschef för insatser med hög dynamik eller mycket komplexa miljöer. • Fungera som skadeplatschef där det ställs särskilt höga krav på räddningstaktik och ledning samt ha kunskap om riskobjekt eller tillgång till beskrivning av riskobjekt inom upptagningsområdet. • Förbereda och leda arbetet för mer än fyra enheter i samband med komplexa insatser. • Ingå i olika funktioner i en stab. • Kunna leda i både beslutsdomänen insatsledning och uppgiftsledning. • Fungera som samverkansperson samt informationsbefäl. Yttre befäl är normalt RL vid larm där ledningsbehovet kräver att styrkeledaren kan frigöras från insatsledning. Detta krävs vid komplexa insatser eller när flera enheter från olika stationer larmas till skadeplatsen. Yttre befäl ska kunna fungera som skadeplatschef vid mycket komplexa insatser och när fyra eller fler enheter finns på skadeplatsen. Yttre befäl ska minst ha utbildning räddningsledning B. Målsättningen ska vara att yttre befäl lägst har MSB´s tillsynskurs A eller motsvarande. 6

Nivå 3, Insatschef Insatschef ansvarar för och utövar normalt ledning över en insats med mer än 4 enheter eller då en insats kräver utökat ledningsbehov. Insatschefen är i normalfallet det högsta operativa befälet på skadeplatsen. Insatschefen är normalt räddningsledare över en omfattande händelse. Insatschefen ska tillfälligt kunna nyttjas i ledningsnivå 2 där det ordinarie yttre befälet är upptagen med ledning på annan insats. Insatschefen ska kunna bedriva ledning på skadeplats inom hela området som längst 90 minuter efter larm. Om insatstiden är lång för IC finns också möjlighet att larma ett extra yttre befäl till skadeplatsen som stödjer RL fram till IC kommer på plats. I organisationen finns det tillgång till en insatschef som har mandat för att kunna genomföra nedanstående. Insatschef ska kunna; • Fungera som räddningsledare för insatser med hög dynamik eller mycket komplexa miljöer. • Fungera som räddningsledare där det ställs höga krav på ledning och samverkan med andra organisationer eller myndigheter. • Ha kunskap om eller tillgång till beskrivning av riskobjekt inom upptagningsområdet. • Förbereda och leda arbetet för flera sektorer. • Ingå i olika funktioner i en stab. • Fungera som samverkansperson samt informationsbefäl. Insatschefen är normalt räddningsledare vid insatser med stort samverkansbehov. Normalt är insatschef räddningsledare när fler än fyra enheter finns på skadeplatsen eller när det finns ett ökat behov av insatsledning på skadeplatsen. Insatschef bör, så långt det är praktiskt möjligt, ha utbildning brandingenjör med påbyggnadsåret RUB eller motsvarande utbildning för brandingenjörer. Insatschef ska minst ha utbildning räddningsledning B. Målsättningen ska vara att insatschef lägst har MSB´s tillsynskurs A eller motsvarande

Nivå 4, Räddningschef i beredskap Funktionen Räddningschef i beredskap, RCB, ansvarar för systemledning av räddningstjänstverksamheten inom samverkansområdet på delegation av räddningscheferna. RCB har den yttersta beslutanderätten gällande systemledningen av räddningstjänsten. Räddningschef i beredskap ska vara på Räddningscentralen i Lambohov inom 45 minuter efter larm. Räddningschef i beredskap skall kunna:  Ansvarar för systemledning av räddningstjänstverksamheten på delegation av räddningscheferna  Kunna utgör samordnande funktion mellan samverkande organisationers så som länsstyrelse, kommun, polis, andra räddningstjänster m fl.  Kunna uppmärksamma behov av krisledning i medlemskommunerna.  Kunna agera vid akuta situationer när den egna organisationen påverkas, exempelvis om egen personal skadas.

Räddningschef i beredskap ska uppfylla behörighetskrav för att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst, minst utbildning Räddningsledare A. RCB utses efter individuell prövning av räddningschef. RCB ska ha minst 5 års erfarenhet inom räddningstjänsten som räddningschef bedömer nödvändig för att kunna verka i rollen.

Inre befäl, räddningscentralen Funktionen inre befäl, IB, är arbetsledare vid räddningscentralen. Inre befälet är, via delegation från funktionen RCB, ansvarig för och har beslutanderätt över systemledning till det att RCB övertar denna ledning. Det inre befälet svarar för larmning av enheter enligt IB instruktion samt har samband med enheterna på väg till skadeplats. Inre befäl ska alltid finnas tillgänglig på räddningscentralen på Lambohov. Till sin hjälp för att klara flera pågående insatser ska också minst en ledningsoperatör finnas tillgänglig på räddningscentralen i Lambohov. IB ansvarar för:  Larma enheter utifrån behov  Systemledning fram till RCB tar över denna.  Att det finns en sammanställning över den aktuella beredskapen i samverkansområdet.  Kunna verka som stabschef samt kunna bemanna de olika funktionerna i staben.  Aktiverar stabsfunktion om behov uppstår  Stödja ledningen på skadeplats  Sambandet  Att insatserna dokumenteras IB ska minst ha utbildning räddningsledning B alternativt brandingenjör med påbyggnadsåret RUB eller motsvarande utbildning för brandingenjörer . IB bör även ha kompletterande utbildning som stabschef.

Räddningschef Räddningschef är alltid den högst beslutande och ansvariga chefen för sin operativa verksamhet inom respektive kommun eller organisation. Räddningschef har alltid möjlighet att ta beslut att göra avsteg från gällande lokala styrdokument som faller inom räddningschefens beslutanderätt.

Räddningsledaren Enligt 4 kap. 16 § Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, är räddningschefen räddningsledare. Räddningschefen får enligt samma paragraf utse andra räddningsledare. Räddningschefen i respektive kommun eller organisation utser räddningsledare enligt särskild delegationsordning. Det befäl, som med hänsyn till räddningstjänstens omfattning och komplexitet, har den lämpligaste kompetensen ska vara räddningsledare. Detta är normalt högsta befäl på plats som är Räddningsledare. I samverkansområdet kan räddningscheferna, räddningschef i beredskap, inre befäl, insatschef, yttre befäl samt styrkeledare tjänstgöra som räddningsledare.

Principer för övertagande av räddningsledarskapet Det ska alltid tydligt framgå vem som är RL vid en insats. Högsta befäl på plats är normalt räddningsledare för insatsen. Fram tills första befäl är på plats ansvarar IB för insatsen. Detta fråntar dock inte larmade befäl möjligheten att begära/önska fler resurser till skadeplats, ge inriktningsbeslut mm redan under framkörning. Övertagande av RL-rollen skall tydligt kommuniceras mellan befälen. Övertagandet skall ske personligt, på skadeplatsen. Övertagande av räddningsledare ska alltid dokumenteras.

Ledning på skadeplats RL är ytterst ansvarig för arbetet på skadeplatsen och anger mål med insatsen. RL ansvarar för att målen med insatsen är tydligt kommunicerat till personalen på skadeplatsen.

Avslutande av räddningstjänst Räddningsledaren ansvarar för att varje räddningsinsats avslutas och för att åtgärder enligt § 9 LSO vidtas med avseende på t.ex. information till ägare, bevakning, RVR och återställning. Avslutande av räddningsinsats ska alltid dokumenteras.

Stab Allmänt Med stab menas en grupp av befattningshavare som har till uppgift att stödja en utsedd beslutsfattare. Stabens primära uppgift är att stödja chefen. För att de ska vara tydligt i organisationen för vem staben är till för har följande uppdelning gjort.

Stabens roll 1. RC stab, Staben jobbar inom beslutsdomänen systemledning och stödjer räddningschefen. 2. Förstärkt insatsledning, jobbar inom beslutsdomänen insatsledning och stödjer räddningsledaren. Den förstärkta insatsledningen är ett stöd för räddningsledaren på plats. RC stab funktioner Funktion Uppgift

Krav

Stabschef

Stabsledning

Stabschefs-utbildning

Analys

Analys av läget Planering framåt Analys av hotbild Omfallshantering Expertbehov etc.

Stabsutbildning

Information

Svara för information inom egna och samverkande organ. Svara för informationen till allmänheten samordnat med andra aktörer. Uppföljning av informationsinsatserna

Stabsutbildning

Resurs

Stabsutbildning

Förstärkt insatsledning En förstärkt insatsledning på skadeplatsen ska kunna aktiveras inom 60 minuter efter beslut av den som leder inom beslutsdomänen systemledning. Den förstärkta insatsledningen ska kunna hjälpa till inom följande funktioner. - Lednings-/analys - Samband och dokumentation. - Masmedia och intern information Den förstärkta insatsledningen larmas av inre befäl efter begäran från räddningsledaren. Funktionen bemannas av befäl med kompetens som uppfyller behörighetskrav för att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst, minst utbildning Räddningsledare A.