Landskapsanalys Varamon 1:68 m fl (Idrottscenter)

Landskapsanalys

Landskaspsanalys med gestaltningsfokus till DP Motala idrottscentrum 2022-09-09

Innehåll

Bakgrund 3 Gestaltningsanalys 5-6 Syfte och avgränsning Begrepp Metodik

Förutsättningar 6-7 Landskap Planering

Analys 8-22 Rumslighet Rörelse Landskapsbild Volymanalys Konsekvensbeskrivning 23 Koncept 24

Gestaltningsprinciper 25-30 Slutsats 31

Landskapsanalys

DP Motala idrottscentrum Beställare Tove Nilsson, Motala kommun Teknikområde Landskap/Gestaltning Konsulter Hanna Kaplan Cecilia Smedbro Hannah Schramm Projekt ID 794390

Bakgrund

I Motala kommun har man undersökt möjlig plats för ett nytt idrottscenter. Prioriteten för idrottscentret har varit att möjliggöra för ishallar för att kunna ersätta den nuvarande isstadion och ishall med en ny anläggning. Den 20e oktober 2020 beslutade därför kommunstyrelsen i Motala kommun att genomföra en förstudie gällande ett nytt idrottscenter vid Varamon och riksväg 50 (R50) närmare bestämt Varamon 1:61 där ishallarna var i fokus.

Varamonområdet är beläget längs Vätterns strand och det populära Varamobadet ligger inom området som är ett viktigt besöks-och utflyktsmål ur både rekreations-, turismoch friluftslivsperspektiv. Varamon området är i nuläget under utveckling och det finns stora utvecklingsplaner och företaget Lalandia A/S har avsikt att etablera sitt semesterkoncept med semesterhus, inomhusvattenland, sport- och nöjesaktiviteter, parkeringar med mera

som prövats genom upprättande av fem detaljplaner (två av detaljplanerna har vunnit laga kraft medan tre detaljplaner för ferieboende har upphävts av Mark- och miljööverdomstolen). På motsatta sida av Varamon ligger Luxorområdet där Luxora fastigheter äger Luxor Center, där det i dagsläget finns bland annat industrier, skola och idrottsanläggningar. Fastighetsägaren vill utöka med idrottscenter, livsmedelsbutiker, outletbutiker och möjlighet till övernattning i form av vandrarhem eller hotell.

I samband med planprocessen uppmärksammades behovet av att undersöka påverkan av de nya anläggningar på landskapsbilden och rekreationsfunktionen i Varamon. Detta dokument ger en bild av hur planförslaget kommer att landa i den befintliga miljön och visar upp hur en bra integration kan möjliggöras genom arkitektoniskt och landskapsarkitektonisk gestaltning.

LALANDIA JÄTTEN

Gestaltningsanalys

Syfte och avgränsning

I samband med framtagandet av detaljplanen för området har frågan om landskapsbild och gestaltningsavsikter med den nya planen lyfts. Denna landskapsanalys med gestaltningsdel utgår från planförslaget och tillhörande arkitektskisser och illustrationer. Utifrån en nulägesanalys samt en analys av exploateringens påverkan på landskapsbilden med en tillhörande gestaltningsanalys görs en konsekvensbedömning och utveckling av gestaltningsprinciper och rekommendation av planbestämmelse för fortsatt arbete med detaljplanen och liggande exploateringsföslag.

I samband med planarbetet har disponeringen av olika funktioner och volymer studerats med hänsyn till framtida behov i området och samordning av funktionella behov för olika målgrupper. En sammanhängande kommunal gång- och cykelväg planeras anläggas längs Bispgatan och Badstrandsvägen och även på Månvägens södra sida möjliggörs utrymme för trottoar. Vid ett helt utbyggt alternativ möjliggör planen ett större idrottskomplex med en eller flera hallar. Utmed Badstrandsvägen föreslås åtgärder för ökad framkomlighet för gående och cyklister. En ny avfart från riksväg 50 samt en ny cirkulationsplats på Badstrandsvägen föreslås för att öka framkomligheten.

Landskapstyp

En landskapstyp är en benämning för en viss generell uppbyggnad av ett landskap. Det kan förekomma på flera olika ställen, till exempel öppet åkerlandskap och slutet skogslandskap. En indelning av landskapstyper utgör grunden för fördjupade studier samt indelning i karaktärsområden.

Landskapskaraktär

En landskapskaraktär är en lokalt förankrad benämning på en unik och specifik karaktär för det aktuella landskapet.

Landskapsbild

Landskapets utseende och upplevelsemässiga aspekter som kan beskrivas utifrån begrepp som skala och struktur

Landskapsrum

Delas vanligtvis in i öppet och slutet, eller olika grader av dessa. Sättet att tala om ett landskapsrum liknas vid sättet att tala om ett rum generellt. Termer som tak, väggar och golv är vanligt förekommande.

Rekreation

Platser och områden kan definieras utifrån de rekreativa värden som de har. Ju attraktivare en plats är i rekreationssyfte desto fler människor kommer vilja nyttja den. Gemensamt för en plats med höga rekreationsvärden är att den vanligtvis innerhåller naturartade områden, med ostördhet som upplevs trygga och ger möjlighet till återhämtning.

Fotboll

Parkering

Dagvatten

Parkering Torg

Begrepp

Detaljplanens illustrationsplan

Medodik

FÖRUTSÄTTNINGAR LANDSKAP + PLANERING

Landskapsanalysen inleds med att beskriva landskapets kultur och naturvärden, topografi, geologi som tillsammans utgör grunden för landskapets förutsättningar. Utifrån dessa förutsättningar samt tidigare underlag, har landskapstyper för området identifieras som redovisar hur landskapet är uppbyggt. Därefter har området delats in i karaktärsområden, vilka är unika och specifika för det aktuella landskapet. De beskrivs och värderas utifrån känslighet/tålighet gentemot förändringar i landskapet med en etablering.

ANALYS + KONSEKVENSBESKRIVNING

Utifrån de förutsättningar som finns i området och 3D-modellen som visar förslaget i sammanhang med befintliga bebyggelsen och landskapselement analyseras påverkan och möjliga konsekvenser beskrivs.

Baserad på analysen och konsekvensbeskrivning utvecklas ett övergripande gestaltningskoncept

Konceptidén fördjupas i gestaltningsprinciper som har syftet att svara på förslagets konsekvenser och praktiska exempel ges för att illustrera principerna och visa deras genomförbarhet.

KONCEPT + IDÉ

GESTALTNINGSPRINCIPER + PRAKTISKA EXEMPEL

Förutsättningar

Landskap

Landskapstyp

I en kommunövergripande landskapsanalys med fokus på vindkraftverk har Motala kommun delats in i tre landskapstyper och nio landskapskaraktärer. Landskapstyperna har identifierats utifrån landskapets övergripande struktur och dominerande naturtyper.

Karaktärsområde

Planområdet hör enligt den kommunövergripande landskapsanalysen till landskapskaraktären Motala stad. Området karaktäriseras av det flacka landskapet som har en svag skålning med blandad småskalig till storskalig infrastruktur som ramar in området i alla väderstreck, från norr-syd samt väst-öst. Områdets storlek och öppenhet med den gamla åkermarken ger karaktär till landskapet och med utblickar mot Rv 50 i öst och i väst ett mer slutet skogbeklätt landskap. Landskapet i öst om planområdet karaktäriseras av storskalig

Platsens naturmiljö

Området består till största del av gräsmarksområden med två mindre skogsdungar och är generellt flack men ökar från nordöst till sydväst. Områdets storlek och öppenhet är ett naturvärde i sig. De gamla åkrarna har en varierad och bitvis artrik flora och i delar är vegetationen gles och ger intryck av att befinna sig i en tidig fas av igenväxning. Trots lågt antal av träd inom planområdet, så finns det ett fåtal som bidrar med naturvärden. I trädskiktet finns det fyra relativt

Platsens kulturmiljö

Varamobaden har i mer än 100 år varit en badutflyktsort. Redan tidigt 1900-tal fanns det exempelvis kaffeservering vid stranden och andra verksamheter växte fram under 1900-talet. Den 14 juli 1935 beräknades antalet badande i Varamon till 10 000 vilket ger en känsla av områdets attraktivitet historiskt. Av historiska kartor framgår det att landskapet inom

Planområdet ingår i den tredje landskapstypen sjö- och kanalbygden som utgörs av Vättern och Borg med stränder samt Göta kanal och Motala stad. Landskapstypen i dessa områden präglats av vatten, och ligger till största delen mellan 0–100 meter över havet och ligger vid eller i anslutning till vatten.

infrastruktur och större industri-handelsområdet samtidigt som det i den västra delen öppnas upp mot fotbollsplan, lägre bebyggelse samt tätare växtlighet. Näraliggande Varamobaden karakteriseras av den kilometerlånga stranden med sin vita sand och den vindpinade tallskogen. Den samlade bebyggelsen mot Vättern består av både modernare och äldre byggnader som varierar i storlek längsmed småskaliga vägar. Trädgårdar ger gröna inslag i form av häckar, trädoch buskvegetation.

vidkroniga ekar som uppskattas vara mellan 80–140 år gamla. I buskskiktet förekommer vildrosor och hassel. I de två mindre skogsdungarna finns bland annat björk, lind samt ek i trädskiktet. I den norra delen avgränsande mot Månvägen finns en äldre trädgård med gamla fruktträd med stamhåligheter, rikligt med blommande buskar, träd, liksom en del andra trädgårdsväxter. Bland vilda växter märks till exempel gullviva, stor nunneört, svalört och vitsippa.

planområdet varit opåverkat under en lång tid och tidigare främst utgjordes av såväl åkermark som slåtteräng och lövträdsbevuxna beteshagar. Två kända fornlämningar inom planområdet vittnar om en förhistorisk boplats. Den senaste tydliga förändringen i landskapet skedde 2021 då Badstrandsvägen anlades. Sist har det skett etableringar i form av Mc Donalds strax intill rondellen och fotbollsplaner längs med Badvägen.

Planering

Riksintressen

Planområdet ligger inom riksintresseområden för turism och rörligt friluftsliv där turismens och friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag. Användningen av marken för rekreationsändamål bedöms stärka karaktären på det sjönära läget kring Varamon som

Översiktlig planering

Enligt gällande översiktsplan ÖP 2040 är Varamobaden och strandpromenaden en viktig angelägenhet för hela kommunen och pekas ut som en identitetsskapande miljö av särskilt strategisk betydelse. Att bevara områdets karaktär skall eftersträvas samtidigt som satsningar bör göras för att stärka Varamon som attraktivt besöksmål. Badstrandsvägen ska enligt översiktsplanen bli den nya huvudtillfarten till Varamon. Detaljplanen bedöms vara

Idéprogram

Idéprogrammet pekar bland annat ut viktiga entréer, stråk, visuella samband och barriärer för området. Idéprogrammets inriktning är en övergripande utveckling av infrastruktur, turistboende, näringsverksamhet, basservice, strandliv samt båt- och vattensport som ska stärka området framför

Detaljplanering

Större delen av planområdet är i dagsläget inte planlagd. Längs med norra, östra och västra sidan gäller detaljplaner för riksväg 50, Bispgatan och Badstrandsvägen.Markanvändning i angränsande detaljplaner är bostäder, olika gatuanvändningar och park. Flera detaljplanearbeten har pågått väster om planområdet, med syfte att möjliggöra en etablering av en bad- och nöjesanläggning med hotell och feriehus. I anslutning till anläggningen

rekreationsområde. Planområdet ligger inom det geografiskt bestämda riksintresset för Vättern med öar och strandområden. Planförslaget avser utveckling av befintlig tätort (Motala) vilket innebär att planförslaget inte bedöms medföra påtaglig skada på riksintresset.Planförslaget bedöms inte heller påverka riksintresset för naturvård.

förenlig med översiktsplanens inriktning att stärka Varamobaden som besöksmål, men viss avvikelse sker genom storleken på de föreslagna byggnadernas volym. I Bispgatans nuvarande sträckning pekar ÖP2040 ut en cykel/vandringsled genom Motala som kan ansluta till Sverigeleden och i framtiden ansluta till Östgötaleden som går genom Varamonområdet. Denna är i dagsläget utbyggd.

allt som besöksmål. För planområdet föreslår Idéprogrammet att området utvecklas med bollplaner, handel, service med mera. Planområdets södra del ligger bredvid det som Idéprogrammet pekar ut som huvudinfart för hela Varamon-området, Badstrandsvägen, och där föreslår Idéprogrammet att området utvecklas med service, handel eller dylikt.

planerar kommunen för en ny kommunal simhall. Två av detaljplanerna har vunnit laga kraft medan tre detaljplaner för ferieboende har upphävts av Mark- och miljööverdomstolen. Kommunen avser ta ställning till fortsatt process kring ferieboende i området. Öster om planområdet, på östra sidan om riksväg 50, pågår detaljplanering av Luxorområdet för att möjliggöra byggnation av en blandning av verksamheter, sportanläggning, handel, vandrarhem med mera.

Analys

Rumslighet

Öppet/Slutet

Landskapsrummet runt planområet präglas idag av den flacka jordbruksmarkens öppenhet inramad av skogsridån åt väster och kuperingar som bryter horisontlinjen åt söder och väster. Ishallen i den norra delen kommer påverka det öppna landskapsrummet och bilda ett mer slutet rum likt det som finns mot RV50 och luxorområdets storskaliga industribyggnader. Parkeringsytor bryter in i det öppna landskapet som nya element och även byggnadsfasaderna kommer att upplevas som nya element bredvid de naturliga gröna väggar i rummet.

Skala

Natur- och rekreationsområden vid Varamobaden lika de öppna landskapdelarna runt planområdet präglas av småskalig bebyggelse och ett finmaskigt nät av mindre vägar och stigar. Åt öster och norr markerar storskalig infrastruktur och byggnadsstrukturer de anslutande centrumdelarna och tätare bostadsområden. Planområdet och de planerade volymerna står i kontrast till den småskaliga villabebyggelsen och jordbruksmarken samtidigt som det skapar en övergång till den större skalan såsom mot riksvägen, trafikplatsen och Luxorområdet.

Gröna väggar

Naturliga väggar såsom slänter och skogsridåer avgränsar det öppna landskapet och markerar tydligt landskapsrummet. Det påverkar hur man upplever platsen i sin helhet och hur den relaterar till sin omgivning. Vertikala element bjuder in till att röra sig längs befintliga stråk ner mot vattnet och ökar orienterbarheten.

Nya vertikala element, såsom byggnadsfasader eller trädrader kan antigen förstärka de befintliga linjerna eller bryta ner det större öppna rummet till mindre rumsbildande element.

Naturum/funktionsytor

Planområdet är placerat i ett naturnära rum där ängsytor, våtmarker, skogsområden och Vätterns sjölandskap skapar naturupplevelser och rekreationsvärden för besökare och förbipasserande. Befintliga inslag av funktionsytor såsom fotbollsplaner, camping och villaträdgårdar präglar området dock som stadsnära och aktivt besöksmål. I och med exploateringen omvandlas större delar av de idag naturlika ytorna till funktionella och gestaltade ytor vilket kommer att påverka upplevelsen och känslan av att röra sig i naturummet. Längs en sträcka av Badvägen planeras öppen dagvattenhantering som blir viktig att ansluta till befintlig blåstruktur.

Öppen, flack

Sluten, kuperad

Småskalig bebyggelse

Storskalig bebyggelse

Hårdgjorda ytor

Befintliga byggnader

Planerade byggnader

Planområde

Rörelse

Hastighet

Den höga hastigheten på Riksväg 50 längs med områdets östra sida står i kontrast till den lägre hastigheten längs med lokalgator som Badvägen samt Badstrandsvägen. Hastigheten påverkar upplevelsen av landskapet, där bilister på Riksväg 50 upplever exempelvis volymer och vegetationsstrukturer annorlunda jämfört med gång- och cykeltrafikanter längs med Badvägen. Föreslagen bebyggelse av ishall kommer upplevas annorlunda av olika trafikslag beroende på hastigheten. Med en högre exploatering i området behöver hastigheten fortsatt hållas sänkt för att samspela med riksintresse för rörligt friluftsliv.

Noder

I området finns spridda samlings- och mötesplatser, flera av dessa finns vid målpunkterna såsom Varamobadet och snabbmatsresturanger vid entréen till Varamonområdet. Fler platser för social interaktion och för att stanna upp och ta in omgivningnen behövs i området och kan skapas med den nya planen. Med den nya föreslagna ishallen tillkommer även nya noder som behöver kopplingar mellan de olika målpunkterna såsom parken i norra delen och Varamobadet i väst. Nya stråk behöver utformas för att öka orienterbarheten mellan exempelvis gröna ytor vid idrottsområdet till Jätten och Parken. Dessa behövs för att skapa fler möjliga gröna stråk i området.

Målpunkter I närheten av planområdet finns flera målpunkter som skapar olika rörelsemönster i området. Varamobadet är en av de större målpunkterna som skapar besöksflöden speciellt under sommartid med både bil och gång-och cykeltrafik. Den planerade exploateringen med Lalandia kommer även den bli en av de större målpunkterna i området med framförallt ökad biltrafik. Varamobadet, Parken samt Jätten är målpunkter med ett mer grönt värde som kan uttnytjas för både vardagsmotion och rekreation.

Platsens rytm

I dagsläget finns det flera kontraster i området såsom riksväg 50 höga rörelsehastighet i öst och rekreationsområdets låga rörelsehastigheter i väst. Det skapar olika rytm i rörelse inom området, vilket i sin tur påverkar hur man upplever området. Rytmen förändras även under dygnets timmar och väderomslag, där höjdpunkten för besökstryck är främst sommartid. Med den nya ishallen kan även platsens rytm förändras och nyttjande av dessa kommer se olika ut beroende på dag och tidpunkt. För att skapa förutsättning för en levande plats under flera av dygnets timmar behöver funktionsytorna i området tillföra fler aktiviteter. Tydlighet i avgränsningen av stråk kommer vara betydelsefullt.

Landskapsbild

Utsikt/Barriär

I området finns det olika typer av barriärer. Det finns volymbarriärer i form av bebyggelse till mer naturliga barriärer som fångar blicken såsom skogspartier och mindre kuperad terräng. Det öppna flacka landskapet bidrar till långa siktlinjer från flera av vypunkterna ut i landskapet. De befintliga barriärerna ramar snarare in området och skapar en tydlighet, istället för om de hade varit placerade i det öppna landskapet. Placeringen av ishall behöver ta hänsyn till att inte blockera de naturliga långa siktlinjer som finns i dagsläget främst i de västra omgivande delarna. Flera av de intressanta vypunkterna i området bjuder på långa siktlinjer.

Landmärken

I dagsläget finns ett tydligt landmärke i området i form av Equmeniakyrkan, som ligger på en skogsbeklädd höjd. Grönområdet Jätten syns till en viss del även som en tydlig landformation. Det nya komplexet Lalandia planeras bli ett nytt landmärke för Varamonområdet och siktlinjer för att orientera sig dit kommer bli viktigt. Då det redan på en begränsad yta finns två landmärken nära varandra kommer ishallen inte behöva bli ytterligare ett landmärke utan kan få anpassas mer till landskapet.

Orienterbarhet

I området finns det en naturlig entré till Varamonområdet vid planområdets södra gräns. Vid denna entré sker ett inflöde av cykeltrafik från cykeloch gångbron i söder, biltrafik från Motala Centrum in till området via Storgatan samt biltrafik från Riksväg 50 via avfarten. Med den nya ishallen tillkommer fler entréer. Det tillkommer även nya trafikala ytor och stråk som behöver hitta en naturlig koppling till de stråk som finns idag. I dagsläget hjälper det öppna landskapet till att skapa orienterbarhet i landskapet då det blir länge siktlinjer, dock saknas det tydlig hiearki i stråken till de olika målpuntkerna.

Volymanalys

För att analysera konsekvenserna av den nya hallbyggnaden i planområdet, har fotomontage tagits fram från tio utvalda vypunkter. På kommande sidor visas foton från platsen idag bredvid fotomontage med enkla byggnadsvolymer som visar största möjliga exploateringen som tillåts inom detaljplanen.

Utblickspunkt 1: Infartsrondell

Området angränsande till Trafikplatsen utpekas som ny huvudentré till Varamon och Lalandia. Idag öppnas sikten upp i det öppna landskapet, inramad av skogsområdena. Den faluröda Equmeniakyrkan utgör ett landmärke. I planförslaget placeras ishallen nära rondellen som bedöms

påverka siktlinjer mot Equmeniakyrkan samt bryter horisontlinjen vid skogområdet. Känslan av öppenhet påverkas även av placeringen. Ishallens volym och fasad mot Badstrandsvägen upplevs som dominerande i samanhanget. Materialval och utformningen av fasad- och markytorna blir viktiga.

Utblickspunkt 2: Från GC-bron

Vyn visar entréen för cyklister och gående som kommer till rekreationsområdet via cykelbron från centrala Motala. Idag öppnar sig blicken mot det öppna landskapsrummet och sjölandskapet anas bakom skogsridån. Den nya ishallen stänger de långa siktlinjerna mot norr.

Bebyggelsens skala uppfattas som lämplig i samanhanget med riksvägen och befintlig bebyggelse vid trafikplatsen och luxorområdet. Kommande från ett område med hög hastighet och storskalig bebyggelse bedöms det som viktigt att lugnare naturområden med småskalig bebyggelse syns och upplevs som tryggt nåbar från den bildominerade trafikplatsen.

Utblickspunkt 3: Från McDonalds

Området som idag är präglat av flacka, öppna jordbruksytor omvandlas till en entrépunkt till hela Varamonområdet med olika upplevelseoch rekreationsmöjlighter. Det betyder att både sikten och rörelsemönster landar i ett rum som bjuder in till att stanna och mötas. Man landar i en karaktäristisk plats präglad av ishallen.

På grund av att byggnaden kommer att dominera upplevelsen är det viktigt att ankommande fotgängare, cyklister och bilister även upplever de omgivande rekreations- och landskapskaraktärerna, vilka kan speglas i val av material, utformning och vegetation. Även om vyn in till den öppna landskapen stängs bör den anas i närområdet.

Utblickspunkt 4: från grillplats Jätten

Grillplatsen på Jätten är ett populärt utflyktsmål och ger i det flacka landskapet möjlighet till långa siktlinjer och skapar orienterbarhet. Den nya byggnaden upplevs integrerade i den befintliga storskaliga bebyggelsestrukturen och infrastrukturelement. Ishallens volym är dock dominerande i sammanhanget vid rondellen och bryter horisontlinjen åt öster. Vänder man

sig något mot väster på vypunkten så upplever man fortfarande det öppna, flacka landskapet i och med att byggnaden placeras åt öster på tomten.

Utblickspunkt 5: Från sjösidan

Rekreation på och runt vattnet utgör en viktig funktion i Varamonområdet. De uppvuxna tallskogar ramar in sjön längsmed stranden och formar en lugn och harmonisk horisontlinje. Byggnadenmed de föreslagna höjderna syns inte bakom träden och inte heller under vinterhalvåret kommer den att vara synlig. Rekreationen på vattnet och landskapsbilden av

Varamon strand bedöms därför inte påverkas av planförslaget.

Den vita markeringen visar var byggnaderna skulle synas. Trädridån innebär dock att byggnaden inte syns från vattnet.

Utblickspunkt 6: från väster Kommande västerifrån på Badstrandvägen mot Motala Centrum upplever man övergången från de skogsdominerade områdena med småskalig infrastruktur och bebyggelse till ett tätbebyggd område, som domineras av storskalig bebyggelse och infrastruktur. Den nya ishallen passar in i sammanhanget vid trafikplatsen. Upplevelsen av öppenhet och storlek i landskapet åt

väster påverkas och volymen bör placeras mot motorvägen för att inte bryta siktlinjen ännu mer. I stråket åt öster blir det viktigt att undvika alltför abrupta övergångar från de lugna strand- och naturområdena till centrumdelarna i gestaltningen, framförallt med hänsyn till cyklister och gående.

Utblickspunkt 7: Badvägen/Bispgatan

Kommande norrifrån på Badvägen/Bispgatan dominerar vyn över ett öppet och flackt landskap med skogsdungen som bryter horisontlinjen. Den nya byggnaden bryter det öppna och flacka landskapet i ena delen av planområdet men byggnadvolymen förhåller sig till skogsridån.

Gestaltningen längs med Badvägen/Bispgatan blir viktig för att skapa rum i mänsklig skala mot de höga volmynerna. Utformningen av Badstrandsvägen med parkerings- eller hårdgjorda ytor blir viktiga för att upprätthålla landskapskaraktären med gräsmarker och enskilda trädgrupper.

Utblickspunkt 8: Från Månvägen

Från de befintliga villorna vid Månvägen öppnar sig vyn mot jordbruksmarken med flacka gräsmarker, inramad av skogsridån åt höger och industrifasaderna åt väster. Den nya byggnaden bryter horsiontlinjen i ena delan av området men förhåller sig i volym till skogsridån.

Placeringen av byggnaden i denna vy bidrar till att man kan fortsatt läsa in det flacka och öppna landskapet i denna delen av planområdet.

Utblickspunkt 9: rv 50

När man närmar sig trafikplatsen Motala centrum norrifrån markerar Luxorområdet entrén till tätare bebyggelsestruktur I öster medan öppnare rekreations- och naturområden anas bakom bullervallarna åt väster. De nya byggnadern upplevs härifrån som en del av de centrala stadsdelarna med Luxorområdet i öst, genom att den placeras i linje med riksvägen och i ett sammanhang

med övrig storskalig bebyggelse och trafikplatsen. Byggnationen försvagar däremot relationen till rekreationsområdet Varamon från denna vypunkt.

Utblickspunkt 10: RV 50

När man rör sig längst med Riksväg 50 mot avfarten till Varamon är det två skilda strukturer och karaktärer mot väst och öst. I öster finns Luxorområdets storskaliga bebyggelsestruktur medan i väst ramas det öppna landskapet in med skogsridåer mot Varamon. Med den nya byggnaden bryts det öppna landskapet i väst och skapar istället en liknande uppelvse som finns på

Luxorområdets östra sida samtidigt som befintlig trädrad döljer en del av byggnaden. Byggnaden bryter även siktlinjer mot Varamobadet ifrån denna vy. Gestaltningen av byggnaden och val av fasadutformning kommer vara betydelsefullt för att den inte blir alltför dominant mot de landskap som tidigare varit mot västra sidan och för att poängtera områdets idrottsfunktion.

Konsekvensbeskrivning

Sammanfattningsvis möts flera motsatser inom planområdet men även runtom. Landskapsrummet runt Varamon är känsligt i sin öppenhet och anspråket till höga rekreationsvärden. De planerade byggnationen och tillkommande aktiviteter kommer att påverka på olika sätt.

Mänsklig skala

Det tillkommer större volymer med ny infrastrukur vilket blir i kontrast till det öppna landskapet samt lägre villabebyggelsen. En mellanskala kommer skapas med de nya lägre volymerna i norr och syd och blir viktigt att integrera för att hantera övergångar mellan olika landskapskaraktärsområden.

Det tidigare öppna landskapet kommer upplevas slutet med några mindre rumsindelningar i och med utbyggnation av ishallen. Detta kan påverka oreinterbarheten med viktiga siktlinjer. samt upplevelsen i stort.

Landskapsbild

De nya byggnaden kommer påverka landskapsrummet som i dagsläget är öppet och med långa siktlinjer. Hierarkin mellan befintliga och nya målpunkter och stråk kan komma att påverkas. De barriärer eller väggar som finns är i dagsläget av naturlig karaktär såsom skogskorridorer och formar en sammanhållen horistontlinje. Den nya byggnaden riskerar att bryta den naturliga horisontlinjen.

Trygghet

Det tillkommer hårdgjorda ytor och en baksida på ishallen som kan upplevas otrygga. De planerade aktiviteterna som tillkommer i området är tidsbegränsade, vilket påverkar aktivitetsnivån i utemiljön som riskerar stå tom och kan därför upplevas otrygg. Det finns en risk för sammandrabbningar mellan olika supporters under högriskmatcher i hallen vilket kan upplevas otryggt för de som vistas i området. Under kvällstid riskerar ishallen att bli ett mörkt block i landskapet ifall det inte belyses.

Blågröna strukturer

Det tillkommer fler hårdgjorda ytor med det nya planförslaget vilket kommer till att påverka dagvattenhanteringen i området samt ekosystemet i stort. Flera naturytor försvinner som hade kunnat bidra till ökad rekreation och ekosystemtjänster. Val av vegetation vid nybygget kommer vara kritiskt för att inte förändra landskapets identitet samt bidra till otrygghet. Orienterbarheten till viktiga gröna områden såsom Jätten och Varamobadet riskerar att försämras.

Koncept

Hitta rytm i landskapet

Planområdet ligger i ett landskapsrum som präglas av ett flertal olika funktioner, landskapselement, tidsaspekter, rumindelningar och rörelseformer som speglar områdets karaktär i sin helhet. Intensiteten av rörelse och besökare varierar exempelvis över olika dygns- eller årstider så som närheten till naturen eller bebyggelsetätheten är olika i olika landskapsdelar. Vid genomförandet av planen skapas dessutom nya element som spelar in i den helhet som redan finns samtidigt som nya flöden, rum och visuella aspekter tillkommer.

För att uppnå positiva och harmoniska frilufts- och fritidsupplevelser gäller det att identifiera landskapets egen rytm och stärka den genom en gestaltning som skapar samspel och harmoni som stabil grundfrekvens. I analysdelen har identifierads egenskaper i området som bör tas hänsyn till vid gestaltningen av den nya ishallen samt tillhörande markytor och infrastruktur. Dessutom har analysen landat i specifika konsekvenser avseende mänsklig skala, trygghet, blågrönstrukturen och landskapsbild som uppstår vid genomförandet av planen. I den följande delen visar gestaltningsprinciper hur just dessa platsspecifika konsekvensker kan minskas genom hänsynsfull gestaltning och hur de nya element kan integreras i platsens rytm.

Gestaltningsprinciperna utgår ifrån målsättningen att skapa en helhetsmiljö som tar hänsyn till den mänskliga skalan och upplevs som trygg och inbjudande. Där ingår såväl rekommendationer för byggnadens volym, fasadutformning som omgivande mark- och vegetationsytor.

Följande delar ingår i gestaltningsprinciperna:

• Principer för landskapsbildanpassade utformning av byggnadsvolymer

• Principer för utformning av fasadytor och byggnadens materialitet.

• Principer som skapar tydlighet vid utformning av trafikytor och rumsindelning

• Principer för samordning av olika funktioner och utformning av markytor och utrustning som motsvarar landskapets diversitet

• Principer som syftar till att öka den upplevda tryggheten i området

• Principer för hur grön- och blå strukturer kan integreras i ett samordnat gestaltningskoncept Gestaltningsprinciper bildar en stabil grundfrekvens i landskapsrummet

Gestaltningsprinciper Bryta upp byggnadsvolymer

Funktioner för sport och idrott kräver stora byggnadsvolymer och oftast svarar kompakta utformningar bäst på lokalprogrammet. Speciellt på en plats som upplevs som öppen och där andra storvolymiga byggnader saknas är det viktig att bryta ner de större byggnadsvolymer för att skapa en miljö anpassad till den mänskliga skalan. Sett längre ifrån står ishallens kompakta byggnadssiluett i kontrast till den mjuka horisontlinjen, präglad av skogsridåer och småskalig bebyggelse. Det är viktigt att bryta ner de vertikala siluettlinjerna och anpassa siluetten till den omgivande skalan.

Genom att dra in eller ut bottenvåningen, accentuera entréer, fönsterpartier eller trapphus som egna volymer skapas variation och mänsklig skala. Att jobba med entrépartier som egna moduler ökar även orienterbarheten, bjuder in och leder större ansamlingar av besökare till rätt målpunkt.

Vertikal variation i fasadlinjen gör att byggnaden passar in sig i horisontlinjen istället för att upplevas som kontrasterande element i landskapsbilden.

Sporthall ”Am Nierspark”, Geldern, Tyskland

Genom att dra in de övre våningarna upplevs och skapar variation i fasadmaterialet upples volymen mindre storskalig från markplanen.

Telefonplanshallen i Västberga

Den indragna bottenplan i röd tegel svarar på den omgivande lägre bebyggelgsestrukturen och gör att byggnaden landar på platsen. Entrén accentueras som utkragande element vilket gör det lätt att orientera sig.

Hänsynsfull fasadutformning

Materialitet, struktur, färg och skala upplevs olika från olika perspektiv, rörelsehastigheter eller i olika omgivningar. När man rör sig i hög hastighet på motorvägen eller ser byggnader från längre håll kan finstrukturerade eller strukturrika fasader upplevas som röriga och även störande i landskapet. Däremot kräver fasader i bottenplan som upplevs på nära håll en mer hänsynsfull utformning i taktila material som kan “kännas” för att skapa trevliga och trygga miljöer.

Den angränsande detaljplanen pekar ut Lalandias simhall som ett nytt landmärke i området och dess gestaltning skapar en tydlig kontrast och väcker uppmärksamhet i Varamons naturliga och lugna fritidsområde. För att inte skapa för många konkurrerande och kontrasterande element i området rekommenderas att ishallen följer en gestaltning med ett mer landskapsorienterad och neutralt färg- och materialval. Naturliga material så som trä åldras med tiden och speglar naturens rytm. Polycarbonat i neutrala färger eller glaselement som speglar omgivningen gör att de stora volymer smältar in i omgivningens färgbibliotek istället för att kontrastera.

Angered Arena, Göteborg Den neutrala färgpaletten och mönstersättningen i samband med stora glaspartier gör att byggnaden landar i omgvningen och skapar en inbjudande miljö.

Rgeionens Hus, Göteborg, Gradienten i fasadens färgsättningen speglar den omgivande stadssiluetten. De övre delen av byggnaden upplevs mindre dominant genom en ljusare färgsättning vilket bryter ner upplevelsen av storskalighet och de vertikala fasadlinjerna.

Skapa multifunktionella ytor

För att kunna tiillföra fler värden till planområdet än just själva ishallens byggnation behövs det att ytorna nyttjas platseffektivt. Detta innebär att man behöver se över hur man kan kombinera flera funktioner i en och samma yta, så kallad multifunktionell yta.

Det är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv att alla inom kommunen obereonde av socioekonomisk bakgrund ska ha möjligt till fysiskt aktivitet. För att kunna ge möjlighet till fler aktiviteter inom planområdet som går att nyttja flera tider på dygnet utan kostnad, går det att kombinera ytor för exempelvis skate/kickbike, basket/lek. Hinderbana kan vara ett annat exempel för att kunna kombinera utegym samt lekyta i en och samma yta.

Ytorna med parkering som planeras både inom planområdet och utanför gör att den tidigare grönytan blir hårdgjord och därför kommer det bli svårare att fördröja vatten. En möjlig lösning för att skapa flera funktioner i de hårdgjorda ytorna och samtidigt skapa gröna värden är att arbeta med dagvattenhanteringslösningar som exempelvis raingardens. Detta för att samtidigt skapa trevligare parkeringar och kunna hantera dagvatten inom området.

För att skapa mer lekvärde och även identitet till platsen kan sittutrustning vid mötesplatser gestaltas med möjlighet till exempelvis balansgång eller klättring där sittutrustning bidrar till identitet och lek.

Bilder visar exempel på multifunktionella ytor med inslag av lek och sittmöjlighet.

Ljusa och inbjudande miljöer

Upplevd trygghet är viktigt för att en plats ska vara attraktiv. Att arbeta med fasad och större fönsterytor som belyses under dygnets mörkare timmar kan skapa ett tryggare stråk längs med ishallen och ett trevligare gaturum. Ljuset från byggnaden lyser upp ytor runtom och upplevelsen av närvaro finns då längs med stråket. Öppna fasader med lokaler och entréer mot stråk ger goda förutsättningar för en trygg upplevelse.

Att gestalta och arbeta med baksidor kommer även bli viktigt, speciellt den baksida som kan komma till mot Riksväg 50 och mot villabebyggelsen i norr. Baksidor kan upplevas otrygga och ökar risken för tillhåll och mörka hål ifall de inte blir belysta och gestaltas väl.

Ett annat perspektiv att arbeta med trygghet är att bryta ner skalan och volymer inom planområdet för att det ska vara hanterbart för människor att uppfatta. I storskaliga miljöer saknas i många fall en mellanskala som hanterar övergången mellan den stora och den mänskliga skalan

Det är viktigt att arbeta med vegetationsstruktur som inte döljer viktiga siktlinjer och inte skapar mörka buskage. Exempel på strategier är att arbeta med vegetation som är uppbruten, har ljusa stammar samt skira kronor. För att inte skapa väggar är variererande höjd i planteringar en viktig faktor. Välskötta och välomhändertagna grönytor upplevs generellt som tryggare platser än ifall det är slitna och igenvuxna.

De parkeringsplatser som planeras består av stora hårdgjorda ytor som kan skapa samlingar med folk efter högriskmatcher och kan upplevas som otrygga. Arbete med gestaltning av parkeringsplatser där man delar upp och skapar mindre ytor med trevliga planteringsytor och belysning kan minska risken för otrygghet.

Att arbeta med identitetsskapande gestaltning kan koppla plats med brukare och kan bidra till minskad otrygghet. Genom att skapa identitet till platsen med hjälp av bland annat val av markmaterial och vegetation kan man skapa en tydligare anknytning till Varamon och samtidigt skapa en attraktiv plats som drar till sig människor.

Bilder visar exempel på vegetation med ljusa stammar, skira kronor samt byggnad med större fönsterpartier.

Integrerade blågröna strukturer

Motala är en sjöstad och sjölandskapet är en viktig identitet för kommunen. För att anknyta till vatten som element inom planområdet kan lösningar som även hanterar dagvatten och skyfall implementeras. Det är viktigt att alla markmaterial är genomsläppliga för att underlätta dagvattenhantering.

Förslag på olika lösningar som innefattar grönstruktur hade kunnat vara raingardens och regnbäddar inom parkeringsområden samt öppen dagvattenlösning som svackdiken med lekfull karaktär i anslutning till en lek- och aktivtetesyta. I närheten av planområdet ligger även en mindre park med dagvattendammar. I norra delen av planområdet skulle det vara möjligt att skapa en anslutning till denna park genom den planerade dammen inom planområdet.

Inom planområdet består grönstrukturen i dagsläget av två mindre skogsdungar och öppen mark. Det går därför att tillföra fler gröna kvaliteter inom planområdet som kan bidra till högre rekreationsvärden och fler ekosystemtjänster. Ett exempel på detta skulle vara att skapa en yta inom planområdet där dammarna kombineras med grönstruktur och mindre blå stråk.

Inom Varamobaden finns det gröna gestaltningselement som är särskilt karatäristiska såsom pelarsalarna av tall längs med stranden. För att skapa identitet till platsen kan växtval som tall i partier vara ett fint inslag samt att skapa en vegetationsstruktur med genomsläpplighet såsom i tallskogen. Vegetationsstrukturen behöver samarbeta med viktiga siktlinjer för att forstätta hålla en öppen känsla i landskapet.

Bilder visar exempel på kreativt svackdike samt tallplantering

Tydliga stråk och rumsindelning

Det är ett flertal målgrupper, rörelsestråk och trafikslag som ska samsas runt ishallen. Tydlighet i rumsindelningen och stråken är avgörande för att skapa en miljö som främjar trafiksäkerhet, orienterbarhet och trivsel i området. Angöringsoch parkeringsytor kommer att integreras emellan byggnaderna och det blir viktigt att undvika för stora, svåröverblickbara parkeringsytor. Mindre, gestalningsmässigt väl integrerade parkeringsytor som tillhör specifika målpunkter främjar däremot orienterbarheten och säkerhet.

Att samordna hämta- lämna-ytor och kollektivtrafiken med möblerade vänt- och mötesplatser i entréestråken till ishallen skapar rörelse och ökar den upplevda tryggheten.

Att dela in rummet med hjälp av låga vegetationsytor, trädgrupper eller olika markbeläggningar gör att olika entréestråk och väntezoner för olika lag eller målgrupper kan skiljas utan att bygga upp barriärer. Viktiga stråk kan accentueras med hjälp av kontrastrika markbeläggningar. Till exempel mörkare stenbeläggningar i ljusa asfaltsytor.

Liederhalle, Stuttgart, Tyskland Accenter i markbeläggningen, upphöjda vegetationsytor i kombination med sittmöblering skapar tydlighet i rumsindelning och entréestråken för besökare. gc-stråk

Partille Arena, Partille Huvudstråken för gående, kollektivtrafikhållplatsen och möblerade mötesplatser samordnas vid entréestråket till Arenan.

Slutsatser

Kombinationen av olika gestaltningsprinciper minskar planens påverkan på landskapsbilden, blågrönstrukturen och andra viktiga faktorer så som den upplevda tryggheten och den mänskliga skalan i området.

Genom hänsynsfull gestaltning skapas en helhet i området som gör att landskapsrummet i alla sina delar upplevs som rekreativt och positivt.

Nedan visas att varje gestaltningsprincip har positiv påverkan på flera konsekvenser av planförslaget och att de olika åtgärderna syftar till att komplettera varandra till ett helhetsgrepp.

Kombination av olika gestaltningsprinciper skapar en harmonisk helhet i området

Konsekvens

Gestaltningsprincip

Bryta upp byggnadsvolymer

Trygghet

Mänsklig skala

Landskapsbild Blågröna strukturer

Skapa multifunktionella ytor

Hänsynsfull fasadutformning

Tydliga stråk och rumsindelning Intergrerade blågröna strukturer

Ljusa och inbjudande miljöer

Matrisen visar att gestaltningsprinciperna syftar till att minska olika konsekvenser samtidigt

Figurförteckning

sida 23:

Bild “Mänsklig skala”: Photo by <a href=”https://unsplash.com/@akshayspaceship?utm_source=unsplash&utm_ medium=referral&utm_content=creditCopyText”>Akshay Chauhan</a> on <a href=”https://unsplash.com/s/photos/ human-scale?utm_source=unsplash&utm_medium=referral&utm_content=creditCopyText”>Unsplash</a>

Bild “Trygghet”: Photo by <a href=”https://unsplash.com/@pmason303?utm_source=unsplash&utm_ medium=referral&utm_content=creditCopyText”>Peter Mason</a> on <a href=”https://unsplash.com/s/photos/nightwindow?utm_source=unsplash&utm_medium=referral&utm_content=creditCopyText”>Unsplash</a>

sida 25:

Bild “Sporthall “Am Nierspark”: https://www.bba-online.de/wp-content/uploads/b/b/bba0418Wacotech1_A9D148402288-4425-BFB4-3EFDB6836788.jpg

Bild “Telefonplanshallen”: https://resources.mynewsdesk.com/image/upload/ar_16:9,c_fill,dpr_auto,f_auto,g_auto,q_ auto,w_1095/alqiext3qh95ifb6q1xk.jpg

sida 26:

Bild “Angered Arena”: https://www.erseus.se/app/uploads/2017/08/Angered-Arena_48-1-1920x1280.jpg

Bild “Regionens Hus”: https://www.vgregion.se/contentassets/66dc5bfcbc354ec8861cc1caf9757655/cropped-_q3a3755_ fix3.jpg?w=864

sida 29:

Bild “Björkstammar”: https://unsplash.com/photos/SVqeVMCk9PE Bild “Hus med upplysta fönsterpartier”: https://unsplash.com/photos/OH7GkUqiuZk

sida 30:

Bild “Liederhalle Stuttgart”: https://www.liederhalle-stuttgart.de/en/for-visitors/virtual-tour/ Bild “Partille Arena”: google street view

All övrig bildmaterial tillhör Motala kommun eller Afry