MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
Motala stråkanalys-fördjupning STADSSTRUKTURANALYSER OCH CYKELSTRÅK
Foto från Trafikverkets hemsida
-1-
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
-2-
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
Inledning Bakgrund
Motala kommun håller på att ta fram en översiktsplan för staden där behov och rekommendationer för cykling ingår. Kommun har tidigare tagit fram Cykelplan 2016-2030 med syfte att förbättra infrastrukturen för cykel och öka andelen cyklister i staden. Den består av en strategidel (del 1) med mål, nulägesanalys och cykelstrategier. Den andra delen är en behovsanalys (del 2) med olika projketförslag. I planen fastslår man bland annat att cykling i Motala ska ske tryggt, snabbt och säkert och cykeln ska ses som ett eget trafikslag. Vidare ska man sträva efter att 50% av boende i Motala ska bo inom 200 m från ett huvudcykelstråk och de högst prioriterade cykelstråken är de till och från skolor. Man framhåller även vikten av att binda samman kommundelar med ett bra utbyggt cykelvägnät. Motala har god förutsättning att vara en bra cykelstad då drygt 30 000 bor i tätorten inom 3km från de centrala delarna! I ambitionen att klara ett koldioxidneutralt leverne så är cykeltransport en viktig faktor. Om bilismen ges mindre utrymme skapas också plats för kvalitativa stadsrum då biltrafikytor kan tas i anspråk till grönytor, sociala ytor och gång -och cykeltrafikanter. Cykeltrafik sker på många olika sätt beroende på cyklistens förutsättningar och behov och beroende av vilka typer av målpunkter man rör sig mellan. Cykelstråken bör utformas och anpassas efter detta. I Motala finns behov av snabba, trafikseparerade och gena huvudstråk för pendling från bostadsområdena till i huvudsak centrum och tågstationen. Ett annat viktigt stråk är trygga och säkra vardagscykelstråk mellan bostadsområden, till skolor, handel och aktiviteter (ip etc). En tredje typ är de vackra, gröna, lugna rekreativa stråken som kan länka till de stadsnära grönområdena och som lockar till fysisk aktivitet även på fritiden. Alla typer av stråk vinner på att vara väl integrerade i staden.
Uppdrag
Denna rapport är en fördjupning av ”Motala stråkanalys” som togs fram av White 2018-09-28 (uppdaterad maj 2019). Motala stråkanalys syftade till att tillsammans och i workshop med kommunens tjänstemän identifiera viktiga gång och cykelstråk (med fokus på cykel) i staden samt att relatera dessa till viktiga målpunkter i staden. Rapporten landade i ett antal viktiga stråk och utifrån dem definierades 9 huvudstråk. Vi har i den här rapporten gjort en fördjupad analys av för kommunen tre utpekade stråk, Varamon (Lalandia) till centrum, Norra Motala till centrum och stråket mellan tågstationen (Motala C) och centrum. De senare är också ett av de viktigaste gångstråken i staden. Vårt uppdrag har också varit att fördjupa vår tidigare analys med att med stadsstrukturanalyser (Space syntaxanalyser) ta fram de stråk med störst potential och sedan överlagra dem med de av cykelplanen och av ”Motala stråkanalys” föreslagna stråk. Arbetsgrupp: Raymond Van Der Heijden, Arkitekt och urban designer, White arkitekter Linköping Charlotta Davidsson, Landskapsarkitekt, White arkitekter Linköping Axel Heyman, Stadsplanerare, White arkitekter Uppsala
Arbetssätt
Vi har analyserat de 3 stråken enligt den analysmodell som användes i rapporten ”Motala stråkanalys”. Modellen kallas även ”Cycleability index (”Cykelstaden- En idéskrift om stadsplanering för mainstreamcyklistens återkomst”). Stadsstrukturanalyser har sedan använts till att verifiera de tre utvalda stråkens sträckning, identifiera saknade länkar och att testa utfall på föreslagna åtgärder.
Underlag
”Motala stråkanalys” daterad 190520, White arkitekter AB ”Cykelplan 2016-2030”, del 1,2, Motala kommun GIS underlag från kommunen ”Cykelstaden- En idéskrift om stadsplanering för mainstreamcyklistens återkomst”, White arkitekter AB och Spacescape 2011. ”Motala Grönstruktur” 170926, White arkitekter AB
-3-
Fortsatt arbete
De spatiala analyserna visar potentialen i stråk som inte framkommit i andra arbeten. Ett fortsatt arbete kan vara att djupdyka i dessa i staden väl integrerade stråk och undersöka möjlighteten att lyfta fram dem och göra dem till kvalitativa cykelstråk i staden. Axialkartan som är den som är framtagen för stadsstrukturanalyserna kan användas som underlag till att ta fram nya analyser för hur stadens stråk kan komma att påverkas av förändringar/exploateringar i framtiden. I synnerhet bör genhetsanalyser finnas som underlag vid uppdatering av stadens cykelplan och i arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Nätverksintergrationsanalyserna (sid 6) kan med fördel användas för att identifiera områden, gator i staden som har potential för liv och rörelse/ kommers/utveckling av stadsdelscentra mm.
Stadens struktur GENHETSANALYS Ett sätt att mäta stadens struktur, och på så vis kunna förutse vilka förutsättningar en plats har, är genom space syntaxanalyser. De baseras i grunden på en representation av stadsrum som linjer i ett nätverk som täcker staden, en axialkarta. Linjerna är raka, oavbrutna siktlinjer som kan nås till fots eller med cykel utan större hinder. Metodiken bygger på att vårt sätt att röra oss i staden kan kopplas till dessa så kallade axiallinjer – hur många linjer som rörelserna motsvarar och vilka riktningsändringar detta kräver. Utifrån detta kan nätverket analyseras på olika sätt för att avslöja egenskaper i strukturen. Egenskaperna visar på en potential i platsen och inte vad som faktiskt händer där. Det är inte givet att en plats blir eller är livfull för att space syntaxanalyserna visar på den potentialen, men det är osannolikt att en plats blir livfull om potentialen inte finns där. Axiallinjerna återger de delar av gatunätet som är möjliga att använda av fotgängare. Därför är inte trafikleder inkluderade och heller inte gator med betydande biltrafik där trottoar saknas. Space syntaxmetodiken har den stora fördelen att den med en förhållandevis enkel modell kan hitta starka samband mellan analysresultat och socioekonomiska faktorer, som till exempel gång- och cykelflöden. I den här studien använder vi oss av två principiella analyser inom space syntax: angular choice (genhet) och network integration (nätverksintegration). Begreppen och metoderna beskrivs nedan.
Genhet
Genhet innebär att man analyserar vilka linjer i nätverket som är genast i hela systemet. Något förenklat kan man säga att analysen mäter de kortaste vägarna från alla individuella linjer till alla andra linjer, med hänsyn tagen till riktningsförändringar mätt i grader. De linjer som ingår i flest av de kortaste vägarna får högst värde. Analysen kan även begränsas i hur långt de kortaste vägarna ska sträcka sig, för att på så sätt fånga olika aspekter av konfigurationen. Analysen har visat sig stämma väl överens med var cykelflöden går. Ju genare ett stråk är desto fler väljer att cykla där. Man kan säga att genheten mäter potentialen för cyklism i staden.
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
-4-
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
Stadens struktur
-5-
NÄTVERKSINTEGRATION Nätverksintegration är ett mått på hur central en linje är i nätverket. Det är ett mått i familjen ”closeness centrality” där även till exempel Googles sökmotor har sin metodologiska bas. Grunden är att centraliteten bestäms både av hur många linjer (eller hemsidor) som finns i närheten och hur många de närliggande linjerna i sin tur har i närheten. Måttet har visat sig stämma väl överens med till exempel gångflöden, där högre integration drar till sig större flöden. Även integrationen analyseras ofta i olika radier, där man ofta pratar om lokal och global integration.
Lokal integration visar hur nätverket är konfigurerat i närområdet från varje linje, något förenklat hur central linjen är i stadsdelen och därmed drar till sig lokala fotgängare. Global nivå visar integrationen i stadens skala, alltså hur central linjen är i staden som helhet och därmed drar till sig fotgängare från andra delar av staden.
i staden. Vardagsstråken används företrädesvis för att ta sig mellan olika vardagliga målpunkter såsom skola, handel och olika aktiviteter och som ofta ligger vid mindre centra utspritt i staden.
Nätverksintegrationen visar delvis var det finns potential för lokala centra i staden vilket är en pusselbit då man ska identifiera vardagsstråken
Lokal nätverksintegration
Global nätverksintegration
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
-6-
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
-7-
Överlagring HUVUDSTRÅK - GENHETSANALYS - PRIORITERADE STRÅK I CYKELPLANEN Slutsatser av överlagringen.
I kartan till höger ser vi dels genhetsanalysen, de identifierade huvudstråken och de i cykelplanen prioriterade åtgärdena från cykelplanen. Det ger en överblick över hur väl de gena stråken sammanfaller med de utpekade huvudstråken. När fysiska förutsättningar som separerade kontinuerliga cykelbanor sammanfaller med gena stråk genom staden finns de bästa förutsättningarna för att de används och cykeln blir en ordentlig utmanare till bilen.
BRÅSTORP
Man kan se att det i dagsläget inte är en perfekt matchning av huvudstråken med genheten men att det i vissa delar stämmer väl överrens och i andra delar ligger huvudstråken en gata eller två bort från den genaste vägen.
Legend
Angular ch
0.
Ser man till de prioriterade åtgärdena syns samma mönster. I vissa fall sammanfaller de väl, i andra inte alls och ibland endast någon gata bort.
0.
0.
0.
LALANDIA
0.
I de fall som åtgärdena ligger någon gata bort och skulle passa bättre att prioriteras i det närliggande gena stråket har det markerats med pilar.
1.
1.
Generellt ska sägas att genheten är viktig för hur cyklister orienterar sig i staden och därför bör det vara en grundförutsättning att förhålla sig till när cykelnätverket ska planeras. Däremot är det också så att av de stråk som är gena är inte alla anpassade för att bygga separat cykelväg och därför blir det i många fall viktigt att göra noggranna övervägningar.
STORA TORGET
Pr
MOTALA C
Hu Geografi
By
Va
Alte
Länk
Inte
Målp
0
500
1000 m
Prioriteringar enl. cykelplan Länka/Bättre koppling Förslag Huvudstråk enl. stråkanalys
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
Motala C - Stora torget
MOTALA C
CYCLEABILITY INDEX
STORA TORGET
GENHET
ORIENTERBARHET
Barriärer? Vadstenavägen
Kontinuerligt formgiven? Nej
Hur många riktningsförändringar? 7
Visuella landmärken? Kyrkan, kanalen, Motala C. Landmärkena annonserar sig dåligt då man går från Motala C till torget.
Kontinuerlig? Nej (Vadstenavägen)
Trygg och belyst miljö? Stråket belyst.
Närhet till olika stråk och noder? Stora torget, Motala C, Hamnen, stadsparken, centrumhandel. Det korsar nord-sydliga stråk som Vadstenavägen och söderut över Strömbron. Kanalparkstråket.
bilar (låg hastighet <30km/t)? Ja bostäder? Längs Bispmotalagatan.
Få eller många funktioner? Motala C, Konsum, handel och reaturanger längs Bispmotalagatan.Få längs Platensgatan.
Intensitet biltrafik? Ja, Vadstenavägen
Få eller många entréer? Ja längs Bispmotalagatan. Stråket skulle må bra av fler entréer längs Platensgatan.
KOMFORT
Andra hinder? Vadstenavägen.
Hur är markbeläggningen? Asfalt, grus
Trafikkorsningar? Vadstenavägen, Platensg.
Vad är vägtypen / vägsektion? G-C väg fram till Bispmotalagatan. Gatuparkering på Bispmotalagatan.
Trafikljus? ... Vadstenavägen, Platensg.
Specifika målpunkter? Stora torget, Motala C.
REKREATION
FRAMKOMLIGHET
Topografi & marklutningen? Lutning upp till torget.
Vilka stråkkvaliteter (snabb, rekreativ, stadsmässig)? Stadsmässigt stråk. Trafikintensiv. Platensgatan och Bispmotalagatan är för breda och bilanpassade för att vara bra gångstråk.
STADSMILJÖ
Rumsliga egenskaper för stadslivspotential? Stor potential med tanke på läge. Idag trafikorienterade gator.
Närvaro av fotgängare? Ja Aktiva bottenvåningar? Ca 1/3 längs med Bispmotalagatan
NÄRHET
Lätt att hitta sin väg? Nej (omväg underVadstenavägen).
SOCIAL TRYGGHET
-8-
Skyltning? Dålig centrumskyltning f
Cykelparkering? Generös vid Motala C. Korsningen Platensg/ Bispmotalag., Stora torget.
Tillgång till kvalitativa grönområden Kanalparken, Motala kyrka. Tyst miljö? Nej
Möjligheten för naturupplevelse? Nej (Kanalparken)
TRAFIKSÄKERHET
Separerad cykelfält eller blandad/integrerad? Motala C till korsningaen Platensgatan har separerad g-c väg. Ingen separerad cykelväg från Vadstenavägen till torget. Vad är hastigheten för biltrafiken? 30km/tim Finns det (säkrade) korsningar? Nej
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
Motala C - Stora torget GENHETSANALYS Genhetsanalys av nuläget utan korsningsmöjligheter för fotgängare och cyklister Platensgatan/Vadstenavägen.
ma
lm sg a
tan
Stråket från Motala tågstation till Stora torget och centrum kopplar två huvudmålpunkter i staden och är således ett av de viktigaste stråken i staden. Det är också en viktig sista länk mot Motala C för syd-västliga stråk. Det här stråket är lika viktigt för fotgängare som för cyklister. Den typiska användaren av detta stråk är den dagliga pendlaren som jobbar i centrum, människor från närliggande städer, kommuner som tar tåg till stan och andra beäkare/turister som kommer med tåg.
MOTALA C
Ös ter
Stråket i staden
Vad s
tena
väg
en
Bi
sp
s
ten
Pla
mo
tal
Space syntaxanalyserna visar att kopplingen mellan Motala C och Stora torget inte är tydlig idag. Det beror uteslutande på Vadstenavägens överordnade roll i trafikprioriteringen. Analyser visar att stor förbättring kan göras genom att ”läka ihop” Platensgatan men den stora trafikapparaten där Östermalmsgatan, Drottninggatan och Vadstenavägen möts har också stor påverkan på hur Motala C integreras i innerstaden. I den här kopplingen föreslås inga prioriterade nya cykelvägar i kommunens cykelplan.
ge
STORA TORGET
vä
Kopplingen mellan Motala C och Stora torget är otydligt till största del beroende på svårigheten att korsa Vadstenavägen. Den tidigare riksvägen har två planskillda korsningar för gång och cykel men i den mest naturliga riktningen (Platensgatan) finns ingen möjlighet att korsa vägen.
n
Nuläge
ag
ata
n
Barriär
Genhetsanalys av alternativ lösning med plankorsning Platensgatan/Vadstenavägen.
ata sg lm ma
MOTALA C
ter
Vad s
Ös
tena
väg
n
en
vä ge
I ett alternativ där Platensvägen kopplas ihop igen sker främst två saker i strukturen. Det första är att det genaste stråket från öster flyttas till att gå via Östermalmsgatan genom Järnvägsparken och sedan vidare på Platensgatan via Bispmotalagatan till Stora torget. Alltså ett av stadens genaste stråk precis utanför stationshuset. Det andra som händer är att integrationen mellan stadsrummen förstärks i det tidigare mellanrummet mellan Motala C och Stora torget, vilket gör att de båda delarna håller samman på ett betydligt tydligare sätt. I alternativet med en rondell som kopplar ihop Platensgatan blir stråket inte lika gent och integrationen får inte heller samma effekt.
n
Lösningsalternativ
STORA TORGET Bi
sp
mo
s
ten
tal
Pla
ag
ata
n
Barriär
-9-
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
Norra Bråstorp - Stora torget
NORRA BRÅSTORP
CYCLEABILITY INDEX
GENHET
ORIENTERBARHET
NÄRHET
Barriärer? Inga stora.
Kontinuerligt formgiven? Två olika typer, ett mer rekreativt g-c stråk och ett stadsmässigt g-c stråk som till viss del är separerat.
Vilka stråkkvaliteter (snabb, rekreativ, stadsmässig)? Norra delen grön och rekreativ och säker. Södra delen mer snabb och stadsmässig.
Kontinuerlig? Två hyfsat kontinuerliga delar, norra delen i grönstråket och södra från torget till sjukhuset.
Hur många riktningsförändringar? 21
Lätt att hitta sin väg? Ja förutom otydlighet vid sjukhuset.
Närhet till olika stråk och noder? Korsar öst-västligt grönt cykelstråk nordväst om Ekön. Knyter an till stråk som går mot Carlsunds gymnasie och vidare nordöst.
Visuella landmärken? Sjukhuset, fontänen i Vättern
Specifika målpunkter? Stora torget, sjukhuset, Ubbes bageri, Norra skolan, Nya Vätternskolan, Bråstorp (beroende av vilken undergång man väljer under Metallvägen). STORA TORGET
SOCIAL TRYGGHET
Trygg och belyst miljö? Ja, belysning anpassad efter biltrafik (södra delen). GC-belysning i norra. Närvaro av fotgängare? Ja
bilar (låg hastighet <30km/t)? Nej
bostäder? Nej (Norra delen). Villor längs Lasarettsgatan. Lägenheter vid Drottningtorget och söderut.
Aktiva bottenvåningar? Bara från vid Drottningplan och mot Stora torget.
FRAMKOMLIGHET
Topografi & marklutningen? Lasarettsgatans lutning mot sjukhuset. Andra hinder? Trafikkorsningar? Drottninggatan, Lasarettsgatan.
Trafikljus? Ja (Lasarettsgatan)
STADSMILJÖ
Rumsliga egenskaper för stadslivspotential? Stor vid Drottningtorget och till Stora torget. I övrigt nej. Få eller många funktioner? Centrumhandel, skola, sjukhus, Bråstorp (externhandel). Få eller många entréer? Många vid Drottningtorget och söderut. Få längs Lasarettsgatan och inga längs grönstråket.
KOMFORT
Vad är vägtypen / vägsektion? ”Shared space” från torget till Drottningtorget. Separerad och oseparerad g-c bana längs Lasarettsgatan och gemensam g-c väg längs den norra gröna delen. Hur är markbeläggningen? Asfalt
Skyltning? ?
Cykelparkering? Stora torget, Drottningplan, Sjukhuset och Bråstorp.
REKREATION
Tillgång till kvalitativa grönområden Den norra delen är ett grönstråk. Knyter an till öst västligt grönt cykelstråk. Länkar till naturmark norr om staden. Intensitet biltrafik? Ja, Lasarettsgatan.
Tyst miljö? Ja, den norra delen.
Möjligheten för naturupplevelse? Ja den norra delen.
TRAFIKSÄKERHET
Separerad cykelfält eller blandad/integrerad? Både och, se ”Komfort”. Vad är hastigheten för biltrafiken? 40km/tim Finns det (säkrade) korsningar? Övergångsställen med trafikljus på Lasarettsgatan
-10-
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
-11-
Norra Bråstorp - Stora torget GENHETSANALYS Stråket i staden
Den här kopplingen från de norra delarna och in mot centrum fångar upp många Motalabor som antingen pendlar eller nyttjar stråket för handel, transport till skola, dagis och kopplar även ihop staden med det externa handelsområdet Bråstorp. Med tanke på de bebyggelseplaner som finns för norra Motala kan detta stråk komma att bli ännu viktigare i framtiden.
Genhetsanalys av nuläge.
Genhetsanalys av alternativ med överkommna barriärer. BRÅSTORP
BRÅSTORP
Nuläge
n ge vä
rs bä ån
Sl
n ge vä
rs bä ån
Sl
Kopplingen mellan Bråstorp och Stora torget är lång och det finns många olika alternativ att ta sig mellan punkterna. Kopplingen saknar större barriärer i form av vägar eller vatten som kräver broar, vilket gör att möjligheterna till vägval ökar. De brister som ändå finns på sträckan är framförallt det öst-västliga parkstråket precis norr om Klarbärsvägen som kapar gatukopplingarna mellan respektive sida. Den andra tydliga bristen är korsningen vid Klockarevägen, Norrängsgatan och Lasarettetsgatan. Den skapar en otydlighet och verkar som en bromskloss för genheten genom platsen.
Klockarevägen
Parkstråken i både öst-västlig och nord-sydlig riktning har en stor fördel i att vara trafikseparerade och på så vis trafiksäkert framkomliga i en rekreativ miljö. Däremot är cykelbanan delad med gångbanan och på så sätt finns det risk för konflikter framförallt för snabbare cykelpendling.
Klarbärsvägen
De nämnda bristerna gör att den genaste kopplingen går väster om bebyggelsen snarare än genom den. Det stråket sammanfaller delvis med ett av de utpekade huvudstråken. I kopplingen finns inga prioriterade nya cykelbanor i cykelplanen.
Lösningsalternativ
Genom att koppla ihop Klockarevägen och Slånbärsvägen genom parkstråket och genom att skapa en tydligare koppling över parkeringen till lasarettet uppstår ett genomgående gent stråk mellan Bråstorp och Stora torget. Som ett alternativ till parkstråket upplevs det troligtvis tryggare under de mörkare timmarna eftersom det går genom bostäder och inte park. Däremot är de fyiska förutsättningarna på en smal villagata inte optimala men kan till viss del underlättas genom att till exempel enkelrikta biltrafiken för att skapa mer utrymme.
tan
ga
s ng
rrä
No
Klockarevägen
Klarbärsvägen
LASARETTET
tan
ga
s ng
rrä
No
LASARETTET
LASARETTET
Barriär Kritisk punkt
Barriär Kritisk punkt
STORA TORGET
STORA TORGET
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
Varamon/ Lalandia - Stora torget
VARAMON/ LALANDIA
CYCLEABILITY INDEX
STORA TORGET
GENHET
ORIENTERBARHET
Barriärer? Riksväg 50
Kontinuerligt formgiven? Ja, längs Storgatan.
Hur många riktningsförändringar? 14
Visuella landmärken? Riksväg 50, Lalandia (i framtiden), fontänen i Vättern
SOCIAL TRYGGHET
STADSMILJÖ
REKREATION
bilar (låg hastighet <30km/t)? Nej
Få eller många funktioner? Centrumhandel, lokalcentra, skolor, fotbollsplan, Lalandia
bostäder? Ja
Få eller många entréer? Många vid Drottningtorget och söderut. Ganska många mot Storgatan.
Intensitet biltrafik? Ja, längs Storgatan och Riksväg 50
Kontinuerlig? Ja
Trygg och belyst miljö? Ja, belysning av bilväg och längs g-c överfart RV50. Närvaro av fotgängare? Ja Aktiva bottenvåningar? Få längs med Storgatan
NÄRHET
Lätt att hitta sin väg? Ja
FRAMKOMLIGHET
Rumsliga egenskaper för stadslivspotential? Stor vid Drottningtorget och till Stora torget. I övrigt svårt.
KOMFORT
Topografi & marklutningen? Uppförsbacke över RV 50.
Vad är vägtypen / vägsektion? Storgatan är enfilig med separerad cykelbana på båda sidor. Grönyta mellan vägbana och cykel/g-c väg.
Andra hinder? RV 50. Trafikkorsningar? Ja flera längs Storgatan
Närhet till olika stråk och noder? Korsar ett enligt genehetsanalysen, viktigt öst-västligt stråk förbi Stora Mossens ip.
Trafikljus? Nej
Hur är markbeläggningen? Asfalt Cykelparkering? Vid Stora torget och Drottningtorget.
Skyltning? ?
Vilka stråkkvaliteter (snabb, rekreativ, stadsmässig)? Snabb och gen. Specifika målpunkter? Stora torget, Lalandia, Varamon, Norra skolan, Fotbollsplan LSW IF, Babtistkyrka, Lyckornas centrum, Ica nära.
Tillgång till kvalitativa grönområden Länkar till Varamobaden. Tyst miljö? Nej, extra bullrigt över RV 50.
Möjligheten för naturupplevelse? Nej
TRAFIKSÄKERHET
Separerad cykelfält eller blandad/integrerad? Både och, se ”Komfort”. Vad är hastigheten för biltrafiken? 40km/tim Finns det (säkrade) korsningar? Övergångsställen med cykelfiler.
-12-
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
Varamon /Lalandia - Stora torget GENHETSANALYS
LALANDIA
St
or
ga
ta
n
Ul
ax
Nuläge
tan
Kopplingen mellan centrala Motala och Varamon är viktig ur flera aspekter dels som rekreativ koppling till badet men också som en länk ut mot de nordvästra delarna i Motala. Lalandia kommer öka vikten av detta stråk ytterligare. Den typiska användaren av stråket är den lokala eller regionala badbesökaren men också boende som tar cykeln till aktiviteter, skolan eller handel i centrum.
Genhetsanalys av nuläget med begränsade korsningsmöjligheter för fotgängare och cyklister över Storgatan.
ga
Stråket i staden
Det utpekade stråket mellan Stora torget och Lalandia går till största delen över Storgatan och vidare över Riksväg 50 på Delfinvägen. Det stråket är gent i analysen men inte bland de genare i staden. På den sträckan finns inga prioriterade förbättrningar i cykelplanen. Däremot är Ulaxgatan mellan Riksväg 50 och Storgatan utpekad som en viktig länk att rusta upp för cykel. Ulaxgatan är också en viktig länk i nätverket sett till genhet och nätverksintegration och bildar tillsammans med Rådmansgatan och den sydligare bron över Riksväg 50 det genaste stråket mellan Stora torget och Lalandia och Västra Motala.
tan
ga
x Ula
Lösningsalternativ
STORA TORGET
LALANDIA
St
or
ga
ta
n
tan
Genhetsanalys av alternativ med tydligare cykelöverfarter vid Drottninggatan och Luxorgatan.
Ul ax ga
Bristen ligger i tydliga kopplingar över Storgatan där den tydligaste kopplingen till Stora torget finns på den norra/östra sidan av gatan medan den tydliga kopplingen till bron över Riksväg 50 finns på den södra/västra. För att bli ett gent sammanhängande stråk behöver korsningar över Storgatan ses över. Ett alternativ med en tydlig cykelöverfart norr om cirkulationsplatsen vid Drottninggatan och vid korsningen med Luxorgatan ger en genare sydvästlig sida av Storgatan. Den nordostliga sidan får ingen större effekt av förstärkta kopplingar.
tan
ga
x Ula
STORA TORGET
Kritisk punkt
-13-
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
-14-
Sammanfattning PENDELSTRÅK, VARDAGSSTRÅK OCH REKREATIVA STRÅK
Motala är en stad med fina kvaliteter och goda förutsättningar för att bo bra, både nära vatten, naturområden och stadens centrala delar. De övergripande strukturerna i staden såsom vattnet, grönområden, topografi och bebyggelse är förutsättningar som är med och styr resultatet av genhetsanalysen och således förutsättningarna för förflyttning i staden. För att få ut så mycket som möjligt av ett cykelnät är det viktigt utgå från de genaste stråken som naturligt lockar cyklister. En avvägning sker sedan mot vilka stråk som kan omvandlas till kvalitativa cykelstråk. Kvalitativa cykelstråk innebär bl.a att stråken är trafiksäkra (separerade
Bostadsbebyggelsestruktur, upptagningsförmåga Planerad bebyggelse
De nio tidigare identifierade huvudstråken.
g-c banor mm), upplevs trygga och är trevliga att färdas på. Den tidigare stråkanalysen (med 9 huvudstråk) baseras till stor del på kvalitativa cykelstråk. Som vi skrev i inledningen kan man definiera tre typer av cykelstråk i Motala, pendelstråk, vardagsstråk och rekreativa stråk. Vi har valt att fokusera på pendelstråken som är de snabba, gena stråken i staden och som kopplar var människor bor till centrum. Bebyggelsestrukturen utgör upptagningsförmågan och de gena stråken går därför oftast genom bostadsområdena.
Vad som styr vardagsstråkens sträckning är förutom genhetsanalysen även var målpunkterna (skola, handel, aktiviteter, vård mm) i staden finns. Som vi har nämnt tidigare är nätverksintegrationsanalyserna (s 5) även ett bra underlag för att identifiera potentiella dragningar av vardagsstråken. I Motala finns en tydlig grönstruktur och därmed finns goda förutsättningar att utveckla rekreativa cykelstråk. I dessa stråk är det ofta lätt att utveckla bra cykelbanor, men de sammanfaller inte alltid med genhet eller upplevd trygghet, vilket för dessa stråk är mindre viktigt.
Grönstruktur i Motala, rekreativa stråk.
Målpunkter: Centrum- & Handelsnod Verksamhetsområde Vårdcentral Idrotts- & aktivitetsplats Kulturnod Gymnasium & (för-)skola Motala station
Föreslagna huvudpendelstråk baserat på genhetsanalysen Viktiga tvärståk
MOTALA STRÅKANALYS FÖRDJUPNING 2019 06 26
-15-