Så har borgerligheten återtagit kulturfrågan Jämställdhetspriset till regionala jämställdhetsinsatser Vem är egentligen svensken?
4 "Jag vantrivs med att dela upp saker i fin- och fulkultur”
7 Modig möter: Advokat Rebecca Lagh
10 Jämställdhetspriset 2025
12 Moderatkvinnorna gör avtryck — Annsofie Thuresson
14 Vem är egentligen svensken? — Lars Trägårdh
16 100 år av förändring för svenska kvinnor
— Lena Adelsohn Liljeroth
18 Från barnvisor till kulturkanon – så blev min bildningsresa — Margareta Pålsson
19 När MUF-linjen blev partilinjen! — Linda Obiedzinski
20 Landet runt
21 Nytt från regeringen
22 Korsordet
23 Kontaktsida
24 Hur blev Sverige ett av världens bästa länder?
— Douglas Thor
OM
Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Amanda Thonander. För signerat material svarar respektive skribent.
Prenumerera på tidningen?
Fyll i formuläret på www.tidningenm.se
Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se
Redaktionen består av Amanda Thonander (chefredaktör), Josefin Malmqvist, Annsofie Thuresson, Ida Dahlgren, Amanda Håkansson och Johanna Andersson.
Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se
Hög tid för en borgerlig kulturpolitik
För mig är kultur något högst personligt. Det är känslan när man läst klart en riktigt bra bok och den där undran infinner sig om vad man nu ska göra med sitt liv, och det är låten man hör för första gången och omedelbart förstår kommer att bli en favorit. Det är lättillgängligt och helt prestigelöst. Men kulturen är också mycket mer än så. Den är samhällets fundament, smörjmedlet i våra mellanmänskliga relationer och våra gemensamma referensramar. Det är för mig obegripligt att borgerligheten länge har övergivit kulturpolitiken, när kulturen i grunden vilar på borgerliga fundament.
Kulturen finns överallt, men under allt för många århundraden var delar av den endast tillgänglig för de allra rikaste grupperna. Med tryckpressen och den kommersiella litteraturens intåg i västvärlden fick allmänheten till slut åtkomst till helt nya kulturupplevelser, som skapade en ny dimension i människors liv. Då blev kulturen något tillgängligt som diskuterades på caféer och krogar, som spred nyheter och kunskaper om samhället och personerna som levde där.
Det är så jag menar att vi ska förhålla oss till kulturen. Den är något som högern borde bejaka och värdera mycket högt, den är central för mänsklig samvaro och klarar sig utmärkt utan statlig inblandning.
Tyvärr har den borgerliga kulturpolitiken i flera decennier varit både vilsen och nedprioriterad. En rädsla för att lägga sig i, kombinerat med en skev bild av vad kultur är, har avskräckt många högerpolitiker från att ge sig in i kulturfrågorna. Vi bör uppmuntra fler att prata om och uppleva svensk kultur, eftersom det berikar livet. Det traditionellt borgerliga bildningsidealet bör också få ett betydligt större utrymme i kulturdebatten.
Någon som har tagit ett nytt grepp om den svenska kulturpolitiken är vår kulturminister Parisa Liljestrand, som på sida 4 berättar om vad kultur betyder för henne och hur hon ser på moderat kulturpolitik. Redaktionen har också träffat advokat Rebecca Lagh och pratat om hennes mångåriga arbete för våldsutsatta kvinnor och barn, och idoga engagemang mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vi träffar också historieprofessorn Lars Trägårdh, som har lett arbetet med att
ta fram den svenska kulturkanon. Han ger sin bild av vem svensken är och vad som karaktäriserar oss. Slutligen kan ni också läsa om hur Moderata ungdomsförbundets ordförande Douglas Thor ser att den svenska kulturen kan vara en del av lösningen på integrationsproblemen.
Jag önskar er trevlig läsning!
AMANDA THONANDER Chefredaktör
"Jag vantrivs med att dela upp saker i fin- och fulkultur"
I samband med att Moderaterna samlas för arbetsstämma i oktober stämmer
Modig träff med kulturminister Parisa Liljestrand. Mycket har hänt i svensk kulturpolitik sedan hon tillträdde för tre år sedan. Slopad dansbandsmoms, stora satsningar på barns och ungas läsutveckling samt en nationell strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism, är bara några av sakerna hon hunnit med. Under hösten presenterades också kulturkanon, som Parisa Liljestrand hoppas ska öppna dörrarna för fler till den kulturskatt som Sverige besitter.
Redan tre år som kulturminister!
Hur känns det?
– Det har gått fort! När jag tillträdde hade jag ingen erfarenhet från rikspolitisk nivå, utan endast från kommunpolitiken. Att kliva in på den nationella arenan var något helt annat. Vi bestämde oss tidigt för att hitta en tydlig linje för kulturpolitiken. Det var roligt att både få vara med och forma och genomföra vår kulturpolitik samtidigt, berättar Liljestrand.
Finns det en vanlig dag i livet som kulturminister?
– Nej, det gör det faktiskt inte. Dagarna kan variera enormt, allt från att besöka en kulturskola till att delta vid utdelningen av Nobelpriset.
Förutom kulturfrågorna ligger även demokratifrågor, minoritetspolitik och mediefrågor på Liljestrands bord; uppdraget som kulturminister är brett.
– Vi ser en ökning av hat och hot mot journalister, minoriteter och politiker. Det speglar ett polariserat samhälle. Jag tror att vi politiker måste bidra till ett respektfullt samtalsklimat. Det går att vara både tuff och tydlig, men att ändå tänka på hur man uttrycker sig, menar hon.
Vad är kultur enligt dig?
– Kultur är en skattkista av samlade erfarenheter som hjälper oss att förstå både oss själva och andra. Just därför vänder jag mig mot uttryck som finkultur och fulkultur.
Jag vantrivs med att dela upp och kategorisera kultur på det viset. Kultur är personlig och det som väcker en reaktion hos den enskilda personen. Det spelar ingen roll om det är en poplåt eller om det är en opera, säger Parisa Liljestrand. Hon förklarar att flera politiska beslut vilar på den grunden. Ett exempel är den sänkta momsen för dansband och diskotek.
– På 90-talet gjordes en särskiljning mellan annan kultur och dansbandskultur. Då hamnade momsen på övrig kultur på 6 procent medan den förblev 25 procent för dansband och diskotek. När jag har träffat företrädare för dansbandsbranschen har de sagt: Varför just vi? Är det för att man ser på oss som
en fulare typ av kultur? Det har blivit en slags självidentifikation. Därför är den sänkta dansbandsmomsen en reform som är både rätt och rättvis, för på något sätt jämnar vi ut spelplanen och ger alla lika villkor, samtidigt som vi signalerar att det inte finns några fina och fula kulturslag.
Parisa Liljestrand menar att den moderata kulturpolitiken står på fyra ben: barnen, bildningen, beredskapen och den breddade finansieringen.
– Allt börjar med barnen. Kulturpolitiken ska stärka barns möjligheter att både ta del av och själva utöva kultur.
Det andra benet är bildningen.
– Nu vill Moderaterna återta rollen som bildningsparti. Det innebär satsningar på läsning, skönlitteratur och bemannade bibliotek, men också ett bredare fokus på att människor ska våga göra bildningsresor. Kulturkanon är ett av de verktyg som har presenterats för att sänka trösklar och välkomna fler att ta del av det gemensamma kulturarvet.
Det tredje benet, beredskap, handlar om att skydda kulturarvet och rusta kulturinstitutionerna.
– Kriget i Ukraina visar att kultur är en identitetsbärare och därmed ett mål i krig. Vi har tidigare i Sverige inte tänkt så mycket på kulturberedskap och hur kulturinstitutioner blir direkta mål för att slå sönder svensk kulturidentitet. Därför har regeringen stärkt museers, arkivs och kulturarvsinstitutioners fysiska och digitala beredskap.
Det fjärde benet är breddad finansiering, grundad i den moderata övertygelsen att samhället är större än staten.
– Kulturen blir friare av fler ekonomiska ben att stå på och av att inte bara vara beroende av en inkomstkälla. Sen är det viktigt att komma ihåg att kultur är en otroligt stor industri som omsätter 650 miljarder årligen och är en av Sveriges stora exportsuccéer. Det är alltså inte något som bara kostar pengar.
Liljestrand lyfter också att det finns viss kultur som inte kan överleva utan offentligt stöd, och att det offentliga därför alltid kommer att behöva ta en del av ansvaret för finansieringen om man vill ha kvar denna typ av kultur.
I höstas presenterades kulturkanon. Berätta mer!
– Den är fantastisk! Expertgrupperna och kommittén har gjort ett utmärkt arbete. Jag har varit ganska försiktig med att peka ut någon specifik punkt och det har att göra med att det var så många som ville göra det här till ett politiskt projekt. Kulturkanon är inte framtagen för kulturskribenter, utan för alla som vill göra bildningsresor. Om den kan få fler att känna ägarskap över vår gemensamma skattkista är det fantastiskt.
Med mindre än ett år kvar till valet väntar en intensiv tid. Hur kombinerar man rollen som kulturminister med valrörelse?
– Fråga mig om ett år, säger Liljestrand och skrattar.
Hon anar att kulturen kan få större betydelse i valrörelsen än många tror.
– Man vinner kanske inget val på kulturpolitiken, men man kan förlora ett. Kultur är värderingsbärande. Det är vår uppgift, som lever i Sverige i dag, att bestämma vilka värderingar som ska prägla Sverige framåt. Vilka lägereldar samlas vi kring?
Mot samtalets slut blickar Parisa Liljestrand framåt.
– Jag är stolt och nöjd, men långt ifrån klar. Vi har mycket kvar att göra, från arbetet mot antisemitism till satsningar på digitala kulturskolor och renoveringen av Operan. Kulturens roll i samhället är att bygga gemenskap och förståelse. Det är kanske inte alltid det som syns mest, men det är det som betyder mest, avslutar hon.
MODIG MÖTER
Advokat Rebecca Lagh
Rebecca Lagh är advokaten som i åratal kämpat för våldsutsatta kvinnors och barns upprättelse genom rättssystemet. Tack vare hennes arbete har våldets normaliseringsprocess för första gången använts som grund vid en fällande dom. Hon är en av Sveriges mest erfarna advokater inom våld i nära relation, sexualbrott samt hedersrelaterat våld och förtryck. Utöver detta är hon sedan våren 2025 särskild utredare i regeringens ”Ökade insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet”.
Foto: Gustaf Elias
Foto: Thomas Carlgren
Jag tycker det är tydligt att politiken de senaste åren har lyft frågor om våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, sexualbrott och hedersrelaterat våld mer.
Oktober håller just på att bli november när Modig träffar Rebecca Lagh för att samtala om det fruktansvärda våldet mot kvinnor och barn. På Modigs frågor svarar Lagh med ett engagemang och en precision, som uppstår först efter många år i rättssalarna. Som advokat har hon en unik insyn i rättssystemet, och den insynen väcker en viss frustration hos henne. Även om lagstiftningen på flera områden har förbättrats de senaste åren menar Lagh att tillämpningen släpar efter.
Du har lång erfarenhet av att arbeta med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation. Hur ser du på utvecklingen under de senaste åren?
– Jag tycker det är tydligt att politiken de senaste åren har lyft frågor om våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, sexualbrott och hedersrelaterat våld mer. Det är positivt! Samtidigt hänger inte tillämpningen med. Rättsväsendet fortsätter att präglas av gamla stereotyper. Jag tror att man skulle
behöva skjuta till kunskapshöjande insatser till berörda instanser, som rättsväsende och socialtjänst, för att nya och bra reformer ska få rätt tillämpning i praktiken.
Hur ser du att rättsväsendet bättre kan hjälpa kvinnor som anmäler?
– Många kvinnor upplever fortfarande att rättsväsendet inte ger dem tillräckligt skydd när de vågar anmäla, trots genomförda reformer. Det utvidgade kontaktförbudet och utvidgad användning av fotbojor är bra, men rättsväsendet hänger inte alltid med i praktiken. Jag har själv haft fall där jag verkligen tryckt på att elektronisk övervakning behövs, men där det inte har funnits fotbojor tillgängliga. Det faller helt enkelt på rena praktiska hinder.
– Ett annat problem är obalans efter separationer. En våldsam man kan ofta leva vidare nästan som vanligt. Han har kvar jobbet, ekonomin och huset, medan kvinnan måste lämna allt i form av jobb, hem och kanske till och med bostadsort.
Jag tycker att man bör kunna flytta på mannen mycket snabbare. Den nya lagstiftningen om att vräka den som utövar våld i hyresrätter kan förhoppningsvis vara ett steg på vägen, och jag hoppas verkligen att den får effekt.
– Sen finns det också en maktobalans i själva brottmålsprocessen. Kvinnan är inte part i målet i dag, utan det är staten som står mot mannen. Detta gör att hon inte har samma insyn som försvararen, medan han får hela förundersökningen när den är klar och kan begära kompletteringar. Det är en rätt jag som målsägandebiträde saknar. Jag förstår inte varför kvinnor inte skulle kunna ha samma rättigheter. Bättre insyn skulle dessutom hjälpa polisen att göra bättre utredningar, för det är målsägandebiträdet som kvinnan pratar med.
Vi ska fördjupa oss i det ekonomiska våldet. Moderatkvinnorna har ett förslag kring att både psykiskt och ekonomiskt våld ska kriminaliseras. Har du några tankar kring det?
– Det är jättebra att man har tagit fram utredningen om psykiskt våld. Ekonomiskt våld är svårare att definiera och därför mer komplext, men sammantaget är det mycket positivt och helt nödvändigt att detta är på gång.
– Ekonomiskt våld kan ju se ut på så många sätt. Ett exempel är att man använder barnens underhåll. Det är vanligt att män ringer till Försäkringskassan och säger att barnen bor växelvis, trots att de inte gör det. Detta gör att kvinnan inte får underhåll och startar en stor utredning, som stryper hennes utbetalningar tillfälligt.
– Bodelningar är ytterligare ett problemområde, kanske det största. Många kvinnor tvingas avstå sina rättigheter vid en bodelning, eftersom de inte har råd med en juridisk process. Dessutom är det svårt att dela upp gemensamma lån, då banker sällan går med på det, vilket kan lämna kvinnan ensamt betalningsansvarig om mannen inte betalar.
Om du skulle skicka med något till lagstiftarna när det gäller mäns våld mot kvinnor, vilken lagstiftning saknas i dag? Finns det specifika reformer du skulle vilja se?
– Om vi ska prata om nya reformer vill jag lyfta förtalslagstiftningen. I dag riskerar kvinnor som berättar sanna historier att dömas för förtal, även när deras uppgifter kan styrkas med domar. Det är helt galet! Jag får ont i magen när jag ser unga personer dömas för förtal efter att de äntligen vågat berätta vad de varit med om.
– Jag tror också att samarbetet mellan polis, socialtjänst och rättsväsende behöver förbättras för att undvika att kvinnor faller mellan stolarna. Det här handlar inte bara om straffrätten, utan även om att kvinnors ekonomi ofta är utsatt.
Bodelningar är jättesvåra, och i vårdnadsmål kan man stämma om och om igen. Jag kan tycka att hela socialtjänstens system behöver göras om.
– När det kommer till unga tjejer, där en stor grupp riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld, är fritidsgårdar och öppna förskolor viktiga för att upptäcka utsatthet tidigt. I Norge har man ett system med individuellt stöd och mentorskap för tiden efter skyddat boende, när en person lämnat sin familj och står ensam kvar. Det är ett fint exempel på hur man kan minska isolering och ge praktiskt stöd. Lagstiftningen är ofta bra, men implementeringen brister.
– Det är svårt att prata om exakta reformer som behövs, då det ofta handlar om att lagstiftningen och/ eller tillämpningen behöver skruvas till. Den måste följas upp med resurser, utbildning och strukturer som faktiskt skyddar barn och kvinnor. Det kräver pengar och politisk vilja, utan det händer ingenting i praktiken.
Foto: Thomas Carlgren
LINDA FROHM
Jämställdhetspriset 2025 till regionala jämställdhetsinsatser
Varje år delas Jämställdhetspriset ut för att uppmärksamma goda jämställdhetsinsatser inom Moderaterna. Under arbetsstämman i oktober delades priset ut för tredje gången. Redaktionen har träffat vinnaren av 2025 års pris, Linda Frohm, regionråd i Norrbotten.
Stort grattis till priset, Linda! Hur känns det?
– Jag är så tacksam och så hedrad, särskilt ett år som detta, då jag vet att jag vann detta pris i konkurrens med så många personer som gör stora och bra saker för jämställdheten. Jag blev också så förvånad, när Annsofie Thuresson tidigare viskade i mitt öra att jag skulle vara i salen vid 16:50, då priset skulle delas ut.
Du har ju infört jämställdhetsperspektiv i era beslut, hur har resonemangen om detta gått och hur kom ni fram till det?
– När vi tog över makten i Norrbotten hade Socialdemokraterna haft den i 94 år. De hade pratat mycket om jämställdhet, men gjort väldigt lite. Jämställdheten är en överlevnadsfråga för Norrbotten, och vi behöver både uppfattas vara och bli mer jämställda.
– Jag vill att mina döttrar ska ha samma möjligheter som alla andra att utvecklas och välja själva. Det första beslutet vi tog i regionfullmäktige efter valet var att införa jämställdhetsintegrering som strategi i hela verksamheten, och att alla beslut skulle kvalitetssäkras ur ett jämställdhetsperspektiv.
Hur hänger detta ihop med beslutet att höja åldersgränsen för deltagande i mammografiprogrammet?
– Vi började med att titta på jämställdheten i alla styrande dokument. Jag bildade en styrgrupp med politiker och tjänstepersoner, och där konstaterade vi tillsammans att jämställdhet är något som alla som jobbar i regionen ska arbeta med varje dag. Därefter tittade vi på verksamheten och insåg snabbt, när vi gick igenom ekonomin i hela sjukvården, att i alla delar utom
gynekologin kostade männen mer.
– Varför ser det då ut så? I Östra
Norrbotten har vi de sjukaste männen i hela Sverige, och bland renägande samer ser vi en överrepresentation av suicid. Det har krävt särskilda satsningar som är riktade mot män.
– Samtidigt har vi sett till att rikta satsningar mot kvinnohälsan, där behovet har funnits. Bland annat höjde vi åldersgränsen för mammografi från 74 år – en åldersgräns som vi tycker är helt orimlig. Vi lever längre, och behöver därför också få vara friska längre. Här har det funnits ett stort motstånd, både från andra partier och från professionen. Det gör det extra tydligt att vi behöver ta ett politiskt ledarskap och stå fast vid det vi tror på.
JURYNS MOTIVERING
Linda Frohm får 2025 års Jämställdhetspris för att med tydlighet och övertygelse ha visat att jämställdhet är en kraft som driver både samhällsutveckling och tillväxt.
Genom ett ledarskap som förenar politiskt hantverk och skärpa med handlingskraft har hon visat hur värderingar kan omsättas till reformer. Från regionala initiativ till internationella samarbeten för kvinnors hälsa.
Hon har infört jämställdhetsperspektiv i alla beslut och höjt åldersgränsen för mammografiprogrammet. Hon är en kraft som inte ger upp. Efter att Socialdemokraterna drog undan mattan för kvinnor över 74 i Norrbotten har hon fortsatt arbeta målmedvetet för att mammografi ska få rädda liv. Det visar hennes uthållighet och engagemang för kvinnors hälsa.
Moderatkvinnorna gör avtryck
När klubban föll för sista gången för helgen och salen tömdes på folk kunde det än en gång konstateras att Moderaterna är partiet för den hårt arbetande människan. Fler än 35 av Moderatkvinnornas förslag blev under stämmohelgen också Moderaternas. Tack, alla ni som bidragit i arbetsgrupper, utskottsarbete och stämmodebatten!
Jämlik vård och stärkt kvinnohälsa genom hela livet Sjukvården måste möta kvinnors behov. Alltför många kvinnor upplever att vården inte lyssnar, och det är tydligt att den medicinska utvecklingen går snabbare än politiken. Därför är jag särskilt stolt över att Moderaterna nu tagit beslut som kommer att förbättra förutsättningarna för tidig diagnosticering och behandling av besvär som drabbar kvinnor, såsom endometrios, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och migrän.
Äntligen har Moderaterna tagit beslut om att införa ett nationellt program för eftervården! Vården får inte glömma bort mamman efter en förlossning, och alla kvinnor ska få tillgång till ett program med bland annat fysioterapeuter,
specialiserade på bäckenbotten.
Förlossningsvården ska präglas av hög kvalitet och värna kvinnans integritet och självbestämmande.
Det är på tiden att vi nu tagit beslut om att kvinnors önskemål om förlossningssätt bättre ska tillgodoses i hela landet.
Partille, med kommunstyrelseordföranden Marith Hesse (M) i spetsen, är en kommun som har gått före i klimakterievården. Glädjande nog har Moderaterna nu följt deras exempel med förslag som ska säkerställa att kvinnor får bättre hjälp med sina klimakteriebesvär. Det handlar om att öka kunskapen om klimakteriet både på arbetsplatser och i vården, och att se till att varje kvinna i övergångsåldern nås av information om klimakteriet och var hon
kan vända sig med besvären.
Särskilt stolt är jag över att Moderaterna nu står bakom att ta bort åldersgränsen på 74 år för deltagande i mammografiprogrammet. Bröstcancer drabbar äldre kvinnor i synnerhet, och tidig upptäckt räddar liv. Det är så fint att se att vi har eldsjälar i detta parti som engagerar sig i denna fråga, såsom årets mottagare av jämställdhetspriset, Linda Frohm.
Trygghet i vardagsekonomin
Moderaternas politik märks i plånboken. En ensamstående barnmorska med två barn får i dag behålla i snitt 3100 kronor mer i plånboken sedan maktskiftet 2022 tack vare regeringens skattesänkningar. Det är rättvist.
Rättvist är också att barnom-
Ytterligare Moderatkvinnoförslag som nu blivit Moderaternas politik:
• Att stärka rutavdraget genom höjt tak och fler tillämpningsområden.
• Att föräldraförsäkringen reformeras, så att etableringen av nyanlända kvinnor inte försenas eller förlängs.
• Att genomföra en nationell kartläggning av kvinnors och flickors utsatthet och delaktighet i gängkriminella miljöer.
• Att fortsätta arbetet mot hedersrelaterade handlingar som kontrollerande beteende, oskuldskontroller, oskuldsingrepp och oskuldsintyg.
• Att kursplanen för sexualundervisning ses över för att inkludera kunskap om menstruell hälsa och kvinnospecifika sjukdomar.
• Att råd avseende amning och matning av spädbarn ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och syfta till att stötta kvinnan utifrån hennes individuella förutsättningar.
• Att förebygga och motverka diskriminering av personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden.
• Att införa en obligatorisk hedersscreening för nyanlända.
sorg ska vara tillgänglig på kvällar, nätter och helger, så att ingen familj behöver välja mellan jobb och familj. Det är också rättvist att familjer själva bestämmer över sin familjeledighet och föräldrapenning.
Det är glädjande att Moderaterna nu stödjer en mer flexibel barnomsorg och föräldraförsäkring.
Sverige har ett pensionsgap på nära 30 procent, långt högre än skillnaden i lön. Andelen kvinnliga fattigpensionärer i Sverige är oroande hög, och det är viktigt att familjer delar tiden eller pensionssparandet mer jämnt. Kvinnor går oftare ner till deltid för att ta hand om barn eller annat obetalt hemarbete, men kompenseras ofta inte i pensionssparandet av partnern.
Det är positivt att Moderaterna nu vill utöka möjligheten att dela pre-
miepension även för dem som inte är gifta. En vinst för hela Sverige är beslutet att minska den generella regelbördan för företagare, så att framför allt små företag kan ägna mer tid åt att driva sina verksamheter än åt blanketter och regler.
Ingen kvinna ska dö av våld Inför november varje år reflekterar jag särskilt över våldet mot kvinnor. Jag är därför extra stolt över att Moderaterna ställt sig bakom flera av våra trygghetsförslag. Jag är glad över att partiet ställt sig bakom förslaget om förlängd maxtid för kontaktförbud, så att tryggheten inte blir tidsbegränsad.
Även kriminalisering av psykiskt och ekonomiskt våld är välkommet, då samhället behöver verktyg för att stoppa det icke-fysiska våldet. Införandet av en haverikommission vid varje fall av dödligt våld är viktigt för att kunna förstå misstagen och rädda liv framöver. Som Rebecca Lagh lyfter fram tidigare i det här numret krävs hela samhällets kraft för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.
ANNSOFIE THURESSON Ordförande Moderatkvinnorna
Vem är egentligen svensken?
Debatten om svensk kultur och svenska värderingar har under de senaste åren stått i centrum i den svenska offentligheten. I samband med att den svenska kulturkanon har tagits fram har frågorna stötts och blötts på ledar- och debattsidor. Men vad innebär svensk kultur, och vem är egentligen svensken?
Få har arbetat så nära dessa frågor som historieprofessorn Lars Trägårdh. Han var ordförande i den kommitté som på regeringens uppdrag tog fram en kulturkanon för Sverige.
För Lars Trägårdh handlar svenskhet inte alls om ursprung, utan om att följa svenska lagar, kunna språket och vara en del av samhällets gemenskap.
– Svenskhet bör förstås som tillhörighet i ett samhälle med lång tradition av lagbunden ordning och demokrati. Sverige har inte haft revolutioner eller ockupationer, vilket skapat en kontinuitet som genomsyrar våra institutioner och värderingar.
Därför menar han att svenskar också ofta ser laglydnad och respekt för institutioner som avgörande för svensk identitet. Nya invånare kan bli svenskar över tid, om de
anammar svenska lagar och deras underliggande värden. För lagarna speglar de historiskt framväxta värderingar som präglar Sverige, från jämställdhet och barns rättigheter till synen på äldre och familjer. I arbetet med kulturkanon breddade kommittén kulturfrågan bortom den klassiska finkulturens böcker, operor och teater.
– Jag är historiker, inte litteraturvetare eller konstnär, och det viktiga för mig är ett brett kulturbegrepp, som inkluderar samhällets grundläggande strukturer, säger Trägårdh. När omvärlden beskriver Sverige lyfts ofta den svenska samhällsmodellen fram. Sverige ses som ett
land präglat av hög tillit, låg korruption, väl fungerande demokrati, jämställdhet och ett dynamiskt näringsliv. För Trägårdh består kultur lika mycket av det sociala och ekonomiska systemet som av den klassiska konsten.
Som svar på frågan om svenskens självbild skiljer sig från omvärldens beskriver han en paradox: – Sedan andra världskriget har vi haft en tendens att framställa oss som moderna, internationella och multikulturella. Svensk kultur har setts som något misstänkt, och nationalism har ofta betraktats som negativt. Det gör att många utifrån blir förvirrade, när de hör hur vi beskriver vårt land.
Trägårdh själv arbetar med att ge en tydligare bild, bland annat när han föreläser för nyanlända.
– Jag brukar börja med att säga: glöm allt ni hört om att Sverige bara handlar om multikulturalism. Det finns svensk kultur, och ni behöver känna till den. Ni behöver en karta för att kunna fungera här, för att bli framgångsrika och lyckliga.
Trägårdh menar att kulturfrågan inte är särskilt laddad hos allmänheten, utan främst bland kulturkritiker och på kultursidor. Många är rädda för att tala om svensk kultur, eftersom det kan uppfattas som gammaldags.
– Under lång tid har nationalstaten nedvärderats, en inställning som
inte varit typisk för enbart vänstern eller högern. På högerkanten har det handlat om visioner om ett globalt marknadssamhälle, på vänsterkanten om mänskliga rättigheter och ett globalt civilsamhälle. Den senaste tiden har han sett tecken på att detta har förändrats.
– Folk börjar återigen fråga sig vad
Sverige är och hur vi ska förstå svensk kultur. Det är viktigt, för man kan bara vårda något man känner till.
Han lyfter fram att politiken börjat ändra inställning. Medborgarskapet och nationell gemenskap tas på allvar, samtidigt som den positiva synen på marknaden och global handel kvarstår.
Under stora delar av sitt liv har han levt i USA, och i en jämförelse av svensk och amerikansk identitet lyfter han att man i USA förlitar sig på civilsamhället och har en tradition av negativa rättigheter, som skyddar medborgarna från staten. I Sverige är det tvärtom, med positiva rättigheter där staten investerar i välfärd.
– Jag upplevde USA som fritt när jag var ung, men när man bildar familj lockar Sverige mer. Jag brukar skämta och säga “America is a young man's game”, avslutar Trägårdh och skrattar.
Foto: Sofia Runarsdotter
100 år av förändring
ISverige finns i dag nästan
3 000 personer som har fyllt
100 år. Deras minnen från barndomen kanske är något diffusa, flera är ändå födda innan kvinnor ens fick rösträtt i allmänna val.
År 1925 var det svenska samhället mitt i en omvandlingsperiod, som givetvis inte passerade utan kritik. Den kvinnliga frigörelsen kom också att i hög grad påverka modet – kläderna blev ledigare, håret och kjolarna kortare. Men samhället präglades fortfarande starkt av patriarkala värderingar.
Många inom högern stödde införandet av kvinnlig rösträtt,
men ofta med reservationer. De såg gärna att kvinnor engagerade sig i ”mjuka” frågor som välgörenhet, sociala reformer och familjepolitik snarare än drev radikala förändringar.
Några år tidigare hade en ny lag om äktenskap trätt i kraft, som gav gifta kvinnor större rättslig självständighet. Förr hade gifta kvinnor varit underställda sina män genom förmyndarskap, men med den nya lagen fick de rätt att förvalta sin egendom och fatta juridiska beslut. Birgitta Wistrand är filosofie doktor, tidigare moderat riksdagsledamot och ordförande för Fredrika Bremerförbundet. Nu forskar hon
om Sophie Adlersparre (1823–1895), pionjär inom kvinnorörelsen, som startade bland annat Röda korset, Handarbetets vänner och Fredrika Bremerförbundet.
– Den viktigaste förändringen efter rösträtten 1921 är beslutet om kvinnors rätt att gå i statliga läroverk. För vad är viktigast för kvinnor?
Jo, utbildning och ekonomisk självständighet. Därtill att preventivmedel blev tillåtna (1938) och särbeskattningen (1971) som gjorde det lönsamt för gifta kvinnor att förvärvsarbeta, menar Wistrand. Wistrand fortsätter.
– Det kan synas som att jämställdheten är självklar, men fortfarande
är det ekonomiska gapet mellan kvinnor och män stort.
– Kvinnor fick rätt att vigas till präster först år 1958, och i dag är över 55 procent av alla präster kvinnor. Vad tror du det beror på? Jo, att prästyrket är dåligt betalt. Samtidigt vet vi att män flyr när kvinnor tar för mycket plats eller tjänar mer än de gör. Vad vi inte heller talar om är att föräldraförsäkringen blivit ekonomiskt kontraproduktiv för kvinnor, som vid skilsmässor delar barnbidraget med mannen men själva tar det tyngsta ekonomiska ansvaret.
Hundraåringen Herdis Molinder, född 1925, är farmaceut med
lång karriär inom läkemedelsindustrin. Efter sin pension doktorerade hon i medicinsk vetenskap och debuterade 2020 med boken ”Mina första 94 år”, tankar om livet.
Vad tycker du är det viktigaste som hänt kvinnor under din livstid?
– Preventivmedlen, naturligtvis. Men spontant skulle jag ändå säga du-reformen från 1960-talet.
Den har betytt otroligt mycket för människors möjligheter att mötas.
Jag gläds också åt att generationsskillnaderna börjar suddas ut och jag skulle aldrig ha kunnat prata med min mormor på samma sätt som jag i dag pratar med mina barnbarn, svarar fyrabarnsmam-
man Herdis Molinder. – Men lika-tänkandet, att det alltid ska vara 50–50, stör mig. Jag anser att vi missar något när vi för hårt driver konflikten man–kvinna. Trots detta vill jag ändå säga att kvinnan hamnat i bakgrunden med internet. Det är männen som dominerar Tech-sektorn och det är där både framtiden och pengarna finns.
Kvinnor får lika stor folkpension som män
Statliga läroverk öppnas för kvinnor
Karin Koch (S) blir Sveriges första kvinnliga statsråd
Preventivmedel tillåts
Betald föräldraledighet i tre månader för yrkesarbetande kvinnor införs
Barnbidrag införs
Kvinnor får rätt att vigas till präster
Sexualundervisning blir obligatorisk i skolan
Särbeskattning av inkomsterna för äkta makar införs
Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs
Rätt till fri abort införs 1980
Ingegerd Troedsson (M) blir riksdagens första kvinnliga talman
1989 Kvinnor får formellt tillträde till alla delar av Försvarsmakten
Samkönade äktenskap tillåts
Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster införs 2009
1998
Samtyckeslagen införs
LENA ADELSOHN LILJEROTH
Herdis Molinder
Birgitta Wistrand
Från barnvisor till kulturkanon – så blev min bildningsresa
När jag som nyutexaminerad lärare påbörjade min första tjänst i en klass 1–2, uppstod problem redan första veckan. Nej, det var inte kunskapsbrist eller ordningsproblem utan sångboksproblem. Skolan hade i klassuppsättning endast en internationell sångbok, i vilken det bara fanns en svensk sång. Alla andra var översatta till svenska och antingen kunde jag inte sångerna eller så tyckte eleverna inte om dem.
Efter en tids funderande tog jag med min egen orangea ”Nu ska vi sjunga” och frågade eleverna om de hade en sådan hemma. Det hade de flesta, och nästa dag tog de med sig den. Sedan var det glädjefyllt även på musiktimmen, då vi sjöng Alice Tegnérs alla välkända visor.
Denna händelse lärde mig att den stämning som kan skapas i en grupp med en gemensam kulturell bakgrund är väldigt speciell. I yngre dagar älskade jag allsång i mindre sällskap. Under min riksdagstid hade vi ibland middagar med efterföljande allsång och det var ett sant nöje. Vi sjöng gärna Taube, Bellman och Abba och som väl var, kunde andra hålla tonen bättre än jag. Det var ledamöter från hela Sverige, men alla hade med sig den svenska sångskatten.
Jag har gjort en bildningsresa. Mamma gick endast sex år i skolan, pappa gick ytterligare två. Det fanns inte många böcker i deras första gemensamma hem, men
efterhand som det blev bättre tider ökade också antalet böcker hemma hos oss. I 70 år har jag älskat att läsa och därmed aldrig känt mig ensam utan alltid haft böckerna att vända mig till.
Skolan var viktig i vår familj. Jag blev den första i släkten med studentmössa och också den första som tog en akademisk examen. Det var självklart för mig att mina egna barn skulle växa upp med tillgång till många böcker och på så vis locka också dem till läsning.
På egen hand skulle jag aldrig kommit på tanken att Sverige skulle ha en kulturkanon, men jag gillar och tror på den! Svensk kultur och svensk tradition sätter en varaktig prägel på det svenska samhället, och ju fler som får en förståelse för det och helst också omfamnar våra värderingar, desto bättre blir vårt land att leva i.
MARGARETA PÅLSSON Ordförande för Moderata Seniorer
När MUF-linjen blev partilinjen!
Ibörjan av oktober samlades ungdomsförbundet i Göteborg för att anta ny politik inför valåret. I vanlig ordning var det högt i tak och en stor bredd på de politiska förslagen. Allt från vilken blå nyans den svenska flaggan ska vara i till hur vi ska tackla den demografiska utmaningen och det låga barnafödandet diskuterades. Efter tre dagar med debatter och voteringar hade vi nya förslag att använda på skolkampanjerna, men även att lägga fram på partiets stämma, som skulle gå av stapeln bara några dagar senare.
Närmare 40 MUF-ombud kämpade för MUF-linjen under partiets arbetsstämma i Västerås. Beräkningar av förslagens effekter var gjorda och presenterade,
ansvar var fördelat och vi var redo.
När vi lämnade Västerås kunde vi gemensamt konstatera att detta var stämman där MUF-linjen blivit partilinjen. MUF är en större del av partiet nu är någonsin tidigare. Det handlar om andelen medlemmar, men efter stämman kan det även sägas om politiken och den ideologiska riktningen.
LINDA OBIEDZINSKI
Redaktör MUF-sidan
1:e vice ordförande för MUF
Ett urval av de MUF-förslag som nu är Moderaternas politik:
• De första 500 000 kr man tjänar i livet kan få vara skattefria
• Införande av brottet synnerligen grov våldtäkt med livstids fängelse i straffskalan
• Elskatt på EU:s miniminivå
• Införandet av en ny typ av preventiva kontaktförbud
• Avskaffat fribelopp för studenter som klarar studierna
• Fri hyressättning
Foto: Fredrik Wennerlund
I oktober samlades Moderatkvinnorna i Dalarna för en träff i Leksand. Under mötet diskuterades bland annat hur vi nyttjar varandras kompetenser och styrkor. Vi påbörjade planeringen inför valet, diskuterade hur vi lyfter fram vilka frågor Moderatkvinnorna arbetar för och vad som togs upp under Moderaternas arbetsstämma. Andra frågor vi diskuterade var hur vi får fler kvinnor att engagera sig och hur vi stärker varandra. Under mötet hölls även ett föredrag om vad regeringen gjort för att bekämpa ekobrottsligheten.
Den 20 september anordnade Moderatkvinnorna i Uppsala län en utbildningsdag med föredrag om sjukvårdspolitik och vilka aktörer som bär ansvar för olika typer av trygghetsinsatser. Vi avslutade med att diskutera vad våra medlemmar behöver inför valrörelsen för att vinna fler kvinnliga väljare.
SKÅNE
Moderatkvinnorna i Båstad, Ängelholm och Höganäs bjöd in medlemmarna till en gemensam talarkväll. Annsofie Thuresson berättade om vad som är på gång inom Moderatkvinnorna och Ann-Charlotte Hammar Johnsson informerade om arvs- och bodelningsfrågor ur ett jämställdhetsperspektiv.
ÖSTERGÖTLAND
STOCKHOLMS STAD
Representanterna för Moderatkvinnorna i Stockholms stad samlades i Landstingshuset, hos oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons, för samtal om vilka frågor vi tycker är viktiga inför kommande val. Även Charlotte Broberg, gruppledare för M i psykiatriutskottet, deltog och berättade om de genomförda för(s) ämringar som styret i regionen drivit igenom. Det handlar bland annat om ätstörningsvården och kvinnosjukvården.
Middag efter Aktion MKF Östergötland, den här gången var det utbildning i det politiska hantverket. Utbildningen pågår från september 2024 till april 2026.
Den 4 november samlades 13 starka Moderatkvinnor i Gävle för en kväll med gemenskap, samtal och inspiration. Bland annat diskuterades vilka frågor som är särskilt viktiga för kvinnor i Gävle, hur vi kan se till att fler kvinnor engagerar sig i Moderaterna och hur fler kvinnor kan få förtroendeuppdrag för partiet.
KRONOBERG
En bild från när Moderatkvinnorna i Kronoberg bjöd in till AW för att kickstarta hösten. Härligt nätverkande och tillfälle att utbyta idéer, erfarenheter och knyta nya kontakter.
Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning
I budgetpropositionen aviserade regeringen att skatten ska sänkas för personer som arbetar, pensionärer och personer som får sjukoch aktivitetsersättning. Nu går regeringen fram med förslaget. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster, och totalt handlar det om att stärka jobbskatteavdraget med 17,26 miljarder kronor. Förslaget innebär att en person med genomsnittslön får 400 kronor mer i sänkt skatt per månad 2026 än 2025! Ändringarna träder i kraft vid årsskiftet.
– Budgeten för nästa år prioriterar just hårt arbetande människor, pensionärer och familjer. Regeringens satsningar på sänkt skatt på arbete och pension, sänkt moms på el och mat, tillsammans med den sänkta förskoleavgiften, handlar om drygt 30 miljarder kronor som nu går in i svensk hushållsekonomi och stärker mammor, pappor och pensionärer som kanske har det tufft, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Skärpta regler vid villkorlig frigivning
Vid årsskiftet skärps reglerna för villkorlig frigivning. Det innebär bland annat att den andel av strafftiden som behöver avtjänas innan villkorlig frigivning kan äga rum höjs från två tredjedelar av straffet till tre fjärdedelar. Villkoren för att friges tidigt skärps, och det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns risk för att den dömda personen återfaller i allvarlig brottslighet. Även vid misskötsamhet ska den villkorliga frigivningen kunna skjutas upp. Hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden, och det ska inte ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen av straffet.
– Regeringen genomför en omfattande omläggning av kriminalpolitiken, där fokus flyttas från gärningsmannen till brottsoffret och samhällets behov av skydd. Nu ser vi till att personer som dömts till långa fängelsestraff för grova brott måste avtjäna minst tre fjärdedelar av straffet och inte släppas fria i förtid, om det finns hög risk för återfall i allvarlig brottslighet. Det här handlar om att stärka rättvisan för brottsoffer och att öka skyddet för samhället i stort, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Ledamot Malin Höglund malin.hoglund@riksdagen.se 072-1466839
Moderatkvinnorna där du bor
Stockholms stad Theréz Randquist tx4paws@gmail.com 070-2960255
Skicka in en bild på lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 11 januari 2026 för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig.
Stort grattis till Veronika Håkansson, Storuman, Birgit Broddéus, Göteborg, Kerstin Collin, Tvååker, Lars Magnusson, Svedala, Ulf Stjernefeldt, Öregrund, GunMarie Stenström, Ugglarp, Madeleine Forssell, Örebro, Rosalie Keller, Kåge, Birgitta Carlsson, Uppsala, Birgitta Lann, Örebro, Pia Philipsson, Växjö, Susanne Nordström, Linköping, Jeanett Segerstedt, Bromma, Margareta Glad, Lit, Marie Ängelid, Sollentuna, Christina Sand, Sundbyberg, Maria Glad, Hjo, Carl Rydberg, Ydre, Magdalena Andersson, Jönköping, Margareta Schlee, Norrhult, Lovisa Proos, Göteborg, Anna Hård af Segerstad, Västerås, Eivor Örenmark, Saltsjö-Boo, Tuire Ihreborn, Brandstorp, Kristina Andersson, Skivarp, Ingegärd Widerström, Hovmantorp, Marie Agmén, Stockholm, Catrine Lundström, Kåge, Elina Lundström, Skellefteå, Kjell Östlund, Råa, Jenny Viklund, Kåge, Annica Wetterling, Karlskoga, Christina Johansson, Bjurholm, Ronnie Erhard, Karlskoga, Maria Vilhelmsson, Onsala, Anne Ekman, Växjö och Angela Berglund, Nacka, som löste korsordet 3/2025. Ni vinner två pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Max en vinst per hushåll. Facit till förra numrets korsord finns på tidningenm.se/facit.
Facit till förra numret finns på tidningenm.se/facit
Marie Oudin marie.oudin@kristinehamn.se 070-2444706
Ledamot
Värmland
Fotograf: Sofie Pehrsson/Regeringskansliet
@tidningenm
@tidningenmodig
@Mkvinnorna
Hur blev Sverige ett av världens bästa länder?
På mindre tid än ett århundrade gick Sverige från att vara ett land som människor flydde på grund av fattigdom till ett av världens mest framgångsrika. Från höger låter berättelsen ofta som att liberaliseringar av ekonomin under 1800-talet var avgörande. Vänsterifrån framhäver man i stället hur välfärdsreformer under 1900-talet var det som gjorde Sverige tryggt, jämlikt och rikt. Båda har en poäng. Fri ekonomi gav oss ett starkt näringsliv som har gjort Sverige rikt – en rikedom vi delvis använt för att finansiera en stabil välfärdsstat, som ytterligare stärkt vårt land. Men utifrån dessa förklaringsmodeller är det svårt att förstå den utveckling av otrygghet, kriminalitet och utanförskap som nu har tagit över stora delar av Sverige. Våra utanförskapsområden saknar inte resurser i första hand. Tvärtom är skolor, föreningar och idrottsanläggningar ofta väl finansierade. Vad gäller regler och skatter för företagsamhet och arbete är det likadant där som i övriga landet. Utanförskapet i dessa områden går först att förstå om man lägger till den tredje avgörande faktorn bakom Sveriges framgång: den svenska kulturen. Sverige har en världsunik kultur i form av de värderingar och normer som vårt sätt att leva vilar på. Inget annat folk
uppnår samma nivå av ärlighet som svenskar. Inte heller vår nivå av tillit, fredlighet och individualism. Lägg på det till vår lutherska arbetsmoral. Denna faktor är vad som gjort att vi – trots liknande välfärd som andra länder, högre skatter och sämre företagsregler – ändå lyckats bli så ledande som vi är. Samtidigt som det raljerades om att det “inte finns någon svensk kultur” växte utanförskapet allt större. Det är inte konstigt; om det inte finns något som är svenskt finns det inte heller något att integrera in människor i.
Vad är integrationspolitik då?
Ska vi lyckas med integrationen behöver vi nu tvärtom vara tydliga med vilka grundläggande värderingar och beteenden som vårt lands framgång vilar på. Först då kan vi arbeta för att de med invandrarbakgrund inte bara ska ha jobb och kunna svenska, utan även integreras in i den svenska gemenskapen.
DOUGLAS THOR
Ordförande Moderata ungdomsförbundet
Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm
