7 Fokus på tryggheten i skolan är högsta prioritet
10 Kan den svenska skogen vara svaret på klimatutmaningen?
12 Nu håller Sverige i klubban för FNs jämställdhetsarbete
15 När gängbråk blev dansaftnar — Lena Asplund
16 Äldre svenskar står sig väl internationellt — Margareta Pålsson
17 20 253 medlemmar – och vägen mot fler tjejer fortsätter
— Linda Obiedzinski
18 Nytt från regeringen
20 Landet runt 22 Korsordet 23 Kontaktsida
24 Fisket i Östersjön — Rune Wikström
OM TIDNINGEN MODIG
Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent.
Prenumerera på tidningen?
Fyll i formuläret på www.tidningenm.se
Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se
Redaktionen består av Josefin Malmqvist (chefredaktör), Susanne Ydstedt, Cecilia Löfgreen, Malin Ahlström, Ida Dahlgren och Amanda Håkansson.
Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se.
Starka krafter för hållbar utveckling
Det är lätt att känna uppgivenhet inför klimatarbetet när rapporter om stigande temperaturer och extremväder avlöser varandra i media. Mellan de dystra beskeden växer dock innovation och lösningar. Trots en emellanåt dystopisk ton i klimatdebatten finns det alltså goda skäl att lyfta fram de många framsteg som görs. Drivet för grön omställning bland svenska företagare och politiker är nämligen enormt.
Tack vare ambitiösa klimatmål och svensk företagsamhet ligger Sverige i framkant inom hållbar utveckling. Svensk skog renar luften, bidrar till biologisk mångfald och binder koldioxid. Modig har träffat Anders Edholm, tidigare biträdande partisekreterare för Moderaterna och idag hållbarhets- och kommunikationschef på SCA, för att lära oss mer om modernt och hållbart skogsbruk.
Samtidigt ligger en framtid med fossilfri energiproduktion närmare än på länge, tack vare att den moderatledda regeringen banar vägen för kärnkraft. De förnybara energikällorna kräver en planerbar baskraft. Anled-
ningarna att vara stolta över svenskt klimatarbete är många.
Sveriges nytillträdda EU-kommissionär Jessika Roswall har ansvar för miljö, vatten och cirkulär ekonomi. Modig stämde träff med henne för diskutera förutsättningarna för europeiskt klimatsamarbete. Det råder inget tvivel om att den cirkulära ekonomin nu tar fart i Europa, och att den utvecklingen är avgörande för både miljö och europeisk konkurrenskraft.
Vi har även vänt blicken mot New York, där Sveriges FN-ambassadör Nicola Clase nu leder det svenska ordförandeskapet för UN Women, FNs jämställdhetsorganisation. Modig har undersökt hur svensk jämställdhetspolitik kan få genomslag i FN och hur den nya strategiska planen för 2026-2029 kommer ge med ekonomisk egenmakt för kvinnor.
Tisdagen den 4 februari kommer för evigt markera en mörk dag i svensk historia. Det fruktansvärda våldsdådet på Campus Risbergska i Örebro samlade Sverige i sorg, för de som mist sina liv och för deras anhöriga. Vi som samhälle står enade i sorgen och i arbetet för att aldrig låta en sådan tragedi upprepas.
Tack vare ambitiösa klimatmål och svensk företagsamhet ligger Sverige i framkant inom hållbar utveckling.
JOSEFIN MALMQVIST
Chefredaktör
Foto:
Axel
Adolfsson
Den cirkulära ekonomin är på uppgång
Sveriges nya EU-kommissionär har bara haft rollen i några få månader, och har sedan dag ett kastat sig in i en av vår tids största utmaningar, miljö- och klimatfrågan. När Modig träffar Jessika Roswall, Sveriges EU-kommissionär med ansvar för miljö, vatten och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi, är hon nyligen hemkommen från World Economic Forum i Davos, där bland annat frågan om vattenresurser stod högt på agendan.
Efter lite mer än två månader på posten, hur ser du på din roll som EU-kommissionär?
– Det är ett stort och viktigt uppdrag, och en ära att få vara Sveriges EU-kommissionär. Att vara politiker i Sverige betyder att man har ansvar för medborgarna i vårt land – oavsett om det är på kommunal, regional eller riksnivå. Ett enormt viktigt uppdrag, som man som politiker måste hantera med största respekt. Nu ansvarar jag för ett politikområde gentemot EU:s 450 miljoner invånare, där medlemsländerna också ser på saker olika och där förutsättningarna är annorlunda än vad man kanske är van vid utifrån en svensk kontext.
Du arbetar ju bland annat för en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Vad innebär egentligen detta och vad saknas i dag? – Cirkulär ekonomi är på uppgång och en viktig möjlighet för oss. Företag och industrier är de som ligger i absolut framkant av den cirkulära ekonomin, vilket är mycket bra för vår konkurrenskraft. Det finns dock mycket mer vi behöver göra.
I grunden är cirkulär ekonomi bra för vår miljö och vårt klimat, eftersom det i slutändan innebär att vi behöver använda mindre material och produkter. På sikt minskar detta vårt klimatavtryck avsevärt. Dessutom är det bra och en förut-
sättning för vår säkerhet. I dag är vi beroende av andra länder, bland annat Kina, för merparten av våra kritiska råmaterial. Blir vi bättre på att till exempel återvinna och återanvända dessa blir vi också mindre beroende av tredje land. I en orolig värld behöver vi ta ansvar för vår egen säkerhet och i det ligger bland annat självförsörjningen.
Ur ditt perspektiv som EU-kommissionär – vilka miljöfrågor dominerar i andra EU-länder men får lite uppmärksamhet i Sverige?
– I Sverige pratar vi till exempel inte om torka på samma sätt som man pratar om det i Spanien. Det
Jessika Roswall
Uppvuxen: I Dalarna.
Bor numera: Enköping och Bryssel.
Studier: Juridik vid Uppsala universitet, historia vid Stockholms universitet.
Nuvarande uppdrag: EU-kommissionär.
Ansvarsområden/portfölj innehåller: ansvar för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi.
Tidigare uppdrag: Sveriges EU-minister 2022–2024, riksdagsledamot för Uppsala län 2010–2022.
Nuvarande fritidsintresse: Får jag chansen åker jag gärna skidor! Eller tar en promenad med min hund Alfons.
Foto: Mathieu Cugnot/Europeiska Unionen
finns alltså områden i Europa som inom en snar framtid klassas som öken. Och det leder också till en prioriterad fråga för mig: vatten. Vi behöver ändra vårt tankesätt kring denna resurs, som vi i dag tar mer eller mindre för given. För någon vecka sedan deltog jag på World Economic Forum 2025 i Davos. Det var ett intresse för den frågan som jag tror inte funnits tidigare. Som den första kommissionären med ”vatten” i titeln kan jag bara konstatera att även om situationen för vatten är kritisk, både globalt och här i EU, är det glädjande att frågan är uppe på agendan. Det gör att vi kan börja arbeta med detta på riktigt.
Spännande! Berätta gärna mer om dina högst prioriterade frågor just nu.
1. Vi har inte en cirkulär ekonomi i Europa än. Det måste vi ändra på för att uppnå en grönare och mer konkurrenskraftig ekonomi.
2. Våra naturresurser är under tryck. Runt om i världen och även här i EU ser vi torkperioder med extrem värme, översvämningar och områden som nu klassas som öken. Som jag sa tidigare: Vi behöver ändra vårt tankesätt kring vatten och börja behandla det som en
strategisk resurs, likt energi. Även i Sverige är ju vår vattensituation tidvis kritisk och vi har problem med höga halter av evighetskemikalier, PFAS, i vårt dricksvatten.
3. När det kommer till kemikalier behöver vi se till människors hälsa och miljö, samtidigt som vi ser till att våra företag fortsätter vara konkurrenskraftiga genom snabbare och mera effektiva tillstånds- och förbudsprocesser. En översyn av Reach (EU:s regelverk för kemikalier) kommer att göras tillsammans med den franska kommissionären Stephane Sejourné som ansvarar för industrifrågorna. Jag vill se ett förbud av PFAS i konsumentprodukter så snart det går.
Och sist men inte minst: vi måste ta tag i desinformation och fake news.
Hur främjar vi innovation och hållbar utveckling bland europeiska företag?
– Det korta svaret är: genom att skapa rätt förutsättningar. Vi vill ju att våra europeiska företag ska finnas och verka här. Det gynnar oss alla. Ett sätt att göra detta är att minska regelbördan; det är en tydlig politisk prioritering den här mandatperioden. Det behövs för att upprätthålla vår konkurrenskraft och förtroendet för vår politik. Jag
har också varit tydlig sedan jag fick det här uppdraget: regelförenkling handlar inte om avregleringar. Det handlar om att säkerställa att våra regler är så enkla och tydliga som möjligt. Jag ser att det kommande ”omnibus-förslaget” som en möjlighet att leverera på det löftet.
2025 är det hela 30 år sedan Sverige gick med i EU, hur ser du på EU:s roll i dag?
– Jag skulle nästan säga att EU är viktigare i dag än för 30 år sedan. Då hade Berlinmuren inte precis fallit men den var i det kollektiva medvetandet, och vi lovade oss själva att framtidens generationer skulle ha det bättre än vi hade haft. Nu är det krig på vår kontinent –det trodde jag faktiskt inte att jag skulle säga under min livstid. EU behöver stå enat i stödet till Ukraina. Här är jag enormt stolt över att vara svensk – Sveriges stöd till Ukraina har varit viktigt.
Jag är en person som tror på att svåra problem löser vi bäst tillsammans. Och de stora samhällsproblemen kräver dessutom gemensamma lösningar; jag tänker på klimatet och kriminaliteten, till exempel. Det är gränsöverskridande problem, där EU är vårt främsta organ att samarbeta i.
Foto: Europeiska Unionen
Fokus på tryggheten i skolan är högsta prioritet
Tisdagen den 4 februari 2025 kommer för alltid att markera en mörk dag i svensk historia. Skoldådet på Campus Risbergska i Örebro är den allvarligaste masskjutningen i modern svensk historia. Det sänder chockvågor genom både Sverige och ut i världen. Sverige är ett land i sorg, och våra tankar går till de avlidna, skadade, och deras anhöriga. Händelsen har visat hur känslig och utsatt skolmiljön är. Skolväsendet representerar en av Sveriges viktigaste institutioner och åtgärder för att skydda både elever och personal är absolut nödvändiga.
Dagen efter dådet vajade svenska flaggor runt om i landet på halv stång och en vecka efter händelsen samlades befolkningen i en tyst minut för att hedra offren. Redan samma kväll som dådet skedde höll statsminister Ulf Kristersson och justitieminister Gunnar Strömmer en pressträff och i ett tal till nationen några dagar senare talade Ulf
Kristersson om det Sverige vi alla delar och samlas i.
- När det gäller så finns det bara ett Sverige. Inte vi och dom. Inte ung eller gammal. Inte född här eller född utomlands. Inte land eller stad. Inte höger eller vänster. Vi kan vara olika och tycka olika, men det är vårt gemensamma ansvar att bygga det här landet – och att vårda det. Särskilt när det känns mörkt,
sa Kristersson (M).
För personer på plats på Campus Risbergska utbyttes en skoldag mot skräck. De som dödats var alla på plats för att lägga grunden för den framtid som nu har tagits från dem. De var på plats med en ambition att bidra till vårt land. Det lämnar avtryck som sträcker sig bortom generationsgränser. Barn i svenska skolor är rädda. På samma
Foto: Tom Samuelsson
Foto: Tom Samuelsson
Polisen har under senare år sett ett ökat inflöde av information om personer som uttrycker vilja och avsikt att utföra skolattacker.
plats som samlar hundratusentals barn dagligen har nu 11 personer dödats. Det fruktansvärda dådet i Örebro understryker vikten av att ta skolans trygghetsfrågor på största möjliga allvar – från grundskola till vuxenutbildning.
Trygghetsproblemen i skolan är tyvärr inte isolerade till det tragiska våldsdådet. Våldsanmälningar i lågoch mellanstadieskolor har ökat med 60 procent under en femårsperiod. En av fem anmälningar till Arbetsmiljöverket kommer från skolpersonal, och polisen rapporterar om att barn rekryteras till kriminella gäng i skolmiljöer. Otryggheten är vardag i många svenska skolor – det är helt oacceptabelt. Att skolan är trygg är grundläggande för lärande och utveckling. - Polisen har under senare år sett ett ökat inflöde av information om personer som uttrycker vilja och avsikt att utföra skolattacker, konstaterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff efter dådet.
Den moderatledda regeringen
arbetar intensivt med att ta fram åtgärder för att göra skolan till en trygg och säker miljö för lärande. Bland annat föreslås obligatoriska åtgärder för att höja säkerheten, och åtgärderna föreslås träda i kraft redan i sommar. Huvudmännen åläggs att säkerställa att obehöriga inte får tillgång till skolområden och beredskapsplaner för allvarliga våldsdåd behöver finns på plats på alla skolor. Rektorer ges också utökad befogenhet att genomföra väsk- och säkerhetskontroller i alla skolformer. Kontrollerna ska kunna genomföras utan förvarning om situationen kräver det. Rektorer föreslås också få ett tydligare mandat att polisanmäla brott som sker i skolmiljön, det ska vara en skyldighet att anmäla brottsliga handlingar till polisen.
- Polisens utredning kommer vara viktig för oss som samhälle. Den kommer ge oss underlag för att fatta ännu mer välinformerade beslut om olika åtgärder och reformer som kan vara relevanta för oss som samhälle. Vissa frågor kan man väl säga redan nu är uppenbara, och rör säkerheten på våra skolor, fortsatte Strömmer (M).
Samarbetet mellan skola, polis och socialtjänst ska också förbättras genom minskade sekretesshinder och ökat informationsutbyte. En lokalt närvarande polis ska vara en naturlig samarbetspartner för skolorna. Samtidigt inrättas ungdomskriminalitetsnämnder, där staten griper in för att besluta om och följa upp åtgärder för barn som har begått eller misstänks för allvarlig brottslighet.
- Nu införs även akutskolor på fler håll i landet och tiden som en rektor kan skicka en bråkig och
våldsam elev dit föreslås fördubblas. Samtidigt införs möjligheten att helt neka våldsamma elever tillträde till skolan och kravet på tillstånd för att sätta upp kameraövervakning på skolor tas bort redan i vår. Steg för steg höjer vi säkerheten på svenska skolor, säger Josefin Malmqvist (M), gruppledare i utbildningsutskottet.
Elever som uppvisar våldsamma beteenden i skolan behöver givetvis ett omfattande stöd och hjälp. Det stödet får dock inte ske på bekostnad av trygghet för övriga elever och personal. Därför stärks barn och ungdomspsykiatrin (BUP) och resurser till elevhälsa, skolsociala team och stöd till avhoppare från destruktiva miljöer.
- Åtgärderna som vidtas är viktiga steg för att föräldrar ska känna sig trygga att lämna sina barn på skolan, och barn kan fokusera fullt på skolarbete och lärande, utan oro för sin egen säkerhet. Det enda barn ska känna oro för när de går till skolan är inför nästa prov, avslutar Malmqvist.
Foto: Axel Adolfsson
Josefin Malmqvist.
Foto: Fredrik Wennerlund
Gunnar Strömmer.
Foto: Kristian
Pohl/Regeringskansliet
Kan den svenska skogen vara svaret på klimatutmaningen?
Aktivt skogsbruk och skogsindustri är en förutsättning för Sveriges välstånd, men det är också avgörande för klimatet, då skogen binder och lagrar koldioxid samt minskar växthusgaser i atmosfären. Sveriges skogar täcker 70 procent av landets yta och spelar en central roll för klimatet, men frågan om hur vi bör använda dem är ständigt aktuell. Anders Edholm, hållbarhets- och kommunikationsdirektör på SCA, Svenska cellulosaaktiebolaget, betonar att ekonomiska och miljömässiga mål är oskiljaktiga.
– Skogen är vår största naturresurs. Att sköta den aktivt är avgörande för klimatet och ekonomin. Träd som växer binder koldioxid. Genom aktiv förvaltning säkerställer vi att denna klimatnytta fortgår århundrade efter århundrade, menar Anders Edholm.
Sveriges skogar binder över 40 miljoner ton koldioxid varje år, vilket motsvarar landets totala territoriella utsläpp.
Men klimatnyttan stannar inte där – skogens fossilfria produkter är också viktiga för att ersätta produkter med högt fossilt avtryck. Som när plast ersätts med papper eller betong med träkonstruktioner. Svenska skogsägare, stora som små, vårdar förnybara resurser, ersätter fossila material med biobaserade och bidrar till en cirkulär bioekonomi. Tack vare att Sverige har både råvara och förädling inom landets gränser är skogsnäringens nettoexportintäkter fyra gånger större än i hela Sveriges tillverkningsindustri.
En ny ISO-standard understryker vikten av substitution, där skogsråvaror ersätter fossila material.
— Låter vi skogen stå orörd, upphör med tiden trädens tillväxt och koldioxidbindning. Genom ett aktivt skogsbruk maximerar vi skogens kolupptag samtidigt som vi maximerar uttaget av råvara. Råvaran skapar vi sedan klimatsmarta produkter av, vilka kan ersätta fossilbaserade produkter, fortsätter Edholm.
Skogsbrukets roll i den cirkulära ekonomin är avgörande. Biprodukter från skogsindustrin omvandlas till fjärrvärme, träpellets, jetbränsle, biogas och gröna kemikalier, vilket maximerar resursanvändningen. Anders Edholm ser här innovation som en nyckel. — Vi hittar ständigt nya användningsområden för träråvaran. Från avancerade byggmaterial till jetbränsle, som det till exempel går att tanka JAS 39 Gripen med – innovationer som gör att vi kan minska
beroendet av fossila resurser. Trots skogsbrukets fördelar kritiseras det för att inskränka biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Edholm betonar därför behovet av balans.
— Vi på SCA planterar till exempel två tre nya träd för varje träd vi avverkar, och vi tar stor hänsyn till biologisk mångfald. Ett modernt skogsbruk handlar om att balansera olika intressen för en hållbar framtid. Bara i år kommer det att planteras uppemot 450 miljoner nya träd i svenska skogar! Utöver skogens klimatnytta är skogsbruket en ekonomisk stöttepelare, som sysselsätter 140 000 personer. För glesbygdskommuner är skogen en livsnerv.
— Skogen är en del av vårt kulturarv och en nyckel till en hållbar framtid. Genom ansvarsfull förvaltning kan vi skapa värde för både människa och miljö, avslutar Anders Edholm.
Anders Edholm
Kommunikationsdirektör SCA
Svenska skogar spelar en avgörande roll för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden
1. Svenska skogar binder årligen cirka 120 miljoner kubikmeter koldioxid, vilket motsvarar en koldioxidbindning om drygt 140 miljoner ton per år.
2. Användning av träprodukter istället för energikrävande material som betong, stål och plast minskar utsläppen av växthusgaser. Ett års tillväxt i svensk skog binder 180 miljoner ton koldioxid, vilket är dubbelt så mycket som de totala utsläppen i Sverige och från svensk konsumtion.
3. Genom hållbart skogsbruk kan skogen anpassas för att motstå klimatförändringar, såsom ökad risk för stormar och insektsangrepp. Detta bidrar till skogens långsiktiga hälsa och förmåga att fortsätta leverera ekosystemtjänster.
Nu håller Sverige i klubban för FNs jämställdhetsarbete
I vintras tog Sverige plats i förarsätet för det globala jämställdhetsarbetet som nytt ordförandeland för UN Women och i februari i år hölls det första styrelsemötet. För Sverige är jämställdhet ett utrikespolitiskt kärnvärde, och under svenskt ledarskap kommer UN Women att anta en ny strategisk plan, där ekonomisk egenmakt för kvinnor står i fokus. Modig har stämt träff med personen som svingar ordförandeklubban för Sveriges räkning, Sveriges FN-ambassadör Nicola Clase, för att få en inblick i vad det nya uppdraget innebär, vilka frågor som står på agendan och vilka hinder som framgent kan visa sig.
Det närmar sig nu ett halvår sedan du tillträdde som svensk FN-ambassadör. Berätta gärna lite mer om dig själv och ditt jobb.
– I oktober 2024 tillträdde jag som Sveriges FN-ambassadör. Dessförinnan tjänstgjorde jag som ambassadör i Finland under den historiska Natoprocessen. Jag har även varit ambassadör i Storbritannien, ambassadör för migrations- och flyktingfrågor samt innehaft rollen som statssekreterare för EU- och utrikesfrågor under regeringen Reinfeldt. I rollen som FN-ambassadör leder jag Sveriges FN-representation med ett fantastiskt team. Här
befinner vi oss mitt i världspolitiken med många globala utmaningar att hantera. Det blir ofta långa dagar och emellanåt tuffa förhandlingar.
Vad står högst på den politiska dagordningen i FN just nu? – Vi lever i en orolig värld, där många akuta kriser och konflikter står på FN:s dagordning. Över 122 miljoner människor, varav många är barn, befinner sig på flykt. Kriget i Ukraina är inne på sitt tredje år och Rysslands fullskaliga invasion slår hårt mot civilbefolkningen. Utvecklingen i Mellanöstern är fortsatt allvarlig och befinner sig i ett känsligt skede. Inom FN-systemet
arbetas det febrilt med frågan. Därtill kommer inbördeskriget i Sudan med det största antalet internflyktingar som någonsin registrerats.
I vintras tog Sverige över ordförandeskapet i UN Women. Kan du berätta mer om vad UN Women gör?
– UN Women är FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt och finns på plats i nästan 100 länder runtom i världen. Målet är att avskaffa våld och diskriminering mot kvinnor och flickor och stärka kvinnors egenmakt. Arbetet bedrivs för jämställdhet mellan kvinnor och män, mänskliga rättigheter,
humanitära insatser och fred och säkerhet.
Vad kommer det svenska ledarskapet innebära?
– Det är en styrelse bestående av representanter för världens länder som styr UN Womens arbete, där Sverige nu sitter ordförande och får en central roll. Under 2025 kommer styrelsen bland annat att anta en ny strategisk plan som fastställer de prioriterade områdena för UN Womens globala arbete och hur resurser ska fördelas för att uppnå dessa mål. Ett avgörande dokument för organisationens arbete världen över. Vi kommer särskilt att lyfta
kvinnors ekonomiska egenmakt, vilket handlar om främjandet av kvinnors förmåga att arbeta och försörja sig och om rätt och möjlighet till ägande. Genom att stärka kvinnors och flickors ekonomiska möjligheter ökar sannolikheten att fler flickor får gå i skolan och att kvinnor får bättre möjligheter till utbildning, arbete och inkomster.
Vilka frågor står högst upp på agendan nu när Sverige tar över ordförandeskapet?
– År 2025 är ett betydelsefullt år för global jämställdhet. Det markerar 30-årsjubileet av den stora globala kvinnokonferensen i Peking 1995,
där ett av de mest progressiva internationella dokumenten om jämställdhet, den så kallade Pekingplattformen, antogs. Dessutom fyller den internationella agendan för kvinnor, fred och säkerhet, FN-resolution 1325, 25 år, Internationella kvinnodagen 50 år och UN Women som organisation 15 år. Sveriges regering är stolt över att leda UN Womens styrelse under detta år. – Sverige har en särskild roll att spela, både som ett land som har gjort stora framsteg i att förbättra kvinnors och flickors livsvillkor och som en betydande biståndsaktör. Det finns fortfarande mycket att förbättra när det gäller kvinnligt
Foto: Ryan Brown
ledarskap och politiskt inflytande globalt. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard betonade under öppnandet av FN:s generalförsamling att det var ett stort gemensamt misslyckande att mindre än tio procent av talarna vid den allmänna debatten 2024 var kvinnor.
Kan det geopolitiska läget, med stora konflikter och till och med krig i världen, komma att påverka FN:s jämställdhetsarbete framåt?
– Det finns definitivt en sådan risk. Kvinnor och flickor drabbas särskilt hårt av det rekordhöga antalet krig och konflikter runtom i världen, från Ukraina till Gaza och Sudan. Dessa stora utmaningar kräver ett långsiktigt, effektivt och samordnat arbete. Kvinnor och flickor är de
som främst utsätts för det sexuella våld som följer i krigens spår, och de tvingas föda barn i konfliktzoner utan tillgång till fungerande sjukvård. I länder som drabbats av kriser och väpnad konflikt är det dessutom mer sannolikt att flickor inte går i skolan till skillnad från pojkar. Det är avgörande att FN finns kvar på plats i länder med särskilt svåra situationer. UN Women är till exempel en av få organisationer som fortfarande är kvar i Afghanistan för att stödja flickor och kvinnor i landet.
Slutligen, ser du tecken på att jämställdhetspolitiken blir mer eller mindre prioriterad i den internationella politiken just nu?
– Många framsteg har gjorts för
global jämställdhet under de senaste decennierna. Andelen kvinnliga parlamentariker har ökat, och andelen kvinnor och flickor som lever i extrem fattigdom har minskat. Samtidigt saknar närmare 120 miljoner flickor fortfarande utbildning. Vi lever i en tid av bakslag mot jämställdhet på många håll i världen. Anti-rättighetsrörelser är på frammarsch med en agenda som ser kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter som ett hot mot så kallade "traditionella" familjevärderingar. Detta sker ofta i samband med auktoritära krafter och ett minskande demokratiskt utrymme. Det finns ett stort behov av kraftsamling i det globala jämställdhetsarbetet, och Sverige är stolt över att bidra till detta.
Foto: Manuel Elías
Nicola Clase överlämnar sina kreditivbrev till FNs generalsekreterare António Guterres.
När gängbråk blev dansaftnar
Långt innan kvinnor hade rösträtt var Cecilia Milow (1856–1946) en framstående pionjär i Sverige. Hon föddes i Göteborg och utbildades både i Sverige och utomlands. Hon arbetade som lärare och grundade en framgångsrik flickpension i Skövde. År 1902 fick hon ekonomiskt stöd av affärsmannen Oscar Ekman att resa till USA och studera amerikansk ungdomsvård. Hon fascinerades där av pojkklubbsverksamhet och såg i den potentialen att minska ungdomsbrottslighet genom meningsfull sysselsättning. Hemma i Sverige utbröt våren 1904 kalabalik mellan pojkar i åldern 14–19 år på Biblioteksgatan i Stockholm. Ekman var upprörd och bad Milow beskriva de amerikanska pojkklubbarna, och när hon slutat förklarade Ekman: "Vill du organisera en sådan klubb, består jag medlen."
Med ekonomiskt stöd från honom grundade hon därefter Kungsholmens ungdomsklubb. Den riktade sig till pojkar mellan 10 och 20 år, och dess verksamhet var mycket varierad. Pojkarna fick yrkesutbildning i bland annat snickeri, skomakeri och måleri samt teoretiska ämnen som historia och svenska. Klubben hade också ett bibliotek, musik- och teaterverksamhet samt organiserade dansaftnar och träffar för pojkarnas familjer. Milow själv undervisade i flera ämnen. Under hennes ledning växte klubben och blev en förebild för liknande verksamheter. Efter en tid ville deltagare att deras yngre bröder skulle få vara med "för att ej få några gatuvanor", och då bild-
ades en klubb för pojkar i åldern 10–14 år.
Milow var också engagerad i politiska och sociala frågor och medverkade i bildandet av Svenska folkförbundet och Stockholms moderata kvinnoförening. Hon var en stark förespråkare för kvinnors politiska deltagande. Den ekonomiska krisen på 20-talet gjorde att Kungsholmens ungdomsklubb lades ned, men Milows engagemang i politiken och i den moderata rörelsen fortsatte.
När Högerns kvinnoförbund, numera Sveriges moderata kvinnoförbund, bildades 1915, blev Milow styrelsemedlem och utgav 1922–30 dess tidskrift Medborgarinnan, det vill säga föregångaren till den tidning du nu håller i handen. Det är inte svårt att förstå att Cecilia Milow var en av Sveriges mest framstående kvinnor under
LENA ASPLUND
Äldre svenskar står sig väl internationellt
PISA är en välkänd internationell studie om 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studierna följs mycket noga av landets skolfolk och politiker och tas ofta som tecken på huruvida regeringarna är framgångsrika eller ej i sin skolpolitik. Den senaste PISA-undersökningen kom 2023 och var närmast ett ras för Sveriges del.
PIAAC, Program for the International assessment of adult competences, är det däremot få som har hört talas om. PIAAC har inte alls så lång historia som PISA. Men det är också en kunskapsmätning som utförs av OECD, nu för andra gången. Det som mäts är läsning, räkning och problemlösning bland människor födda 1957–2006 i 31 länder. I Sverige deltog 3700 personer.
PIAAC visar att kompetensnivån är högst i åldersgruppen 25–34 år, både i Sverige och internationellt. 16–24 åringarna har inte studerat färdigt och 55–65-åringarna har i allmänhet en lägre utbildningsnivå.
Totalt, med alla åldersgrupperna, hamnar Sverige på en hedrande tredjeplats efter Finland och Japan. Men i den äldsta gruppen, 55 plus, är Sverige bäst av alla deltagande länder! Och i den gruppen har vi också lägst andel svagpresterande. Det positiva resultatet förklaras av den svenska kulturen med kurser, fortbildningar och kompetenshöjning. I
I Sverige är vi vana vid och positiva till det livslånga lärandet, men så är det inte alls i andra länder.
Sverige är vi vana vid och positiva till det livslånga lärandet, men så är det inte alls i andra länder.
Tyvärr använder vi inte oss av äldres kunskaper och kompetens fullt ut, ty trots att äldres förmåga finns, bromsas möjligheterna att ta
den tillvara på grund av omfattande åldersdiskriminering. Allt fler vill och kan arbeta längre. Forskning visar att såväl lärande som utveckling och kreativitet är möjlig långt upp i åren. Man är inte slut i arbetslivet för att man fyllt 65 eller 75 år. När det gäller synen på äldre ligger vi i Sverige långt efter andra länder. Åldersdiskriminering måste motarbetas på alla nivåer och i alla sammanhang!
MARGARETA PÅLSSON
Ordförande för Moderata Seniorer
Foto: Fredrik Wennerlund
20 253 medlemmar – och vägen mot fler tjejer fortsätter
Moderata Ungdomsförbundets medlemsantal blev 20 253 år 2024 – och återigen är vi större än vi har varit på över 30 år. Att moderat politik går hem hos unga är ingen nyhet – M är störst bland förstagångsväljare, vi vinner skolvalen och vi är Nordens största ungdomsförbund.
Under ett antal år under 2010-talet och i början av 2020-talet behövde MUF dock hantera samma svårighet som partiet, när andelen tjejer som valde att gå med i MUF år efter år minskade. Sedan 2022 har vi aktivt arbetat med att värva fler tjejer, inte bara genom hur vi värvar, utan också med vilken politik vi värvar. Det har gett resultat, och den skarpa minskningen av andelen tjejer har stannat av. Det gör oss dock inte nöjda, och även kommande år kommer ett av förbundsstyrelsens främsta mål vara att dels värva fler tjejer, dels bli fler aktiva.
De senaste två åren har vi genomfört en rad insatser för att
värva fler tjejer. En av dessa var 2024 års slutspurtskampanj, ledd av MUF:s kampanjansvariga Alice Landerholm. Kampanjen “Fler tjejer & aktiva” var, till skillnad från kampanjerna “Frihet, trygghet & rättvisa”, inte en extern politisk kampanj utan en intern värvningskampanj. MUF-sidan har intervjuat Alice om kampanjen.
Berätta, var föddes idén till att förra årets slutspurtskampanj skulle ha temat “Fler tjejer & aktiva”?
Sista månaden på året är ofta ett tillfälle där föreningar och distrikt vill hetsa in de sista medlemmarna. I vintras hade vi redan nått de tidigare uppsatta värvningsmålen, men det fanns ändå en stor kampanjvilja runtom i landet. För att komma ihåg vikten av att behålla ett tjejfokus hela vägen fram till årsskiftet ville jag tydliggöra prioriteringarna för slutspurten – som var just fler tjejer och fler aktiva.
Vad innebar kampanjen i praktiken? Vi tog fram en kort guide om
hur man bäst värvar tjejer, spred kampanjen i MUF:s interna kanaler och arrangerade ett antal tävlingar. Dessutom var det mitt enda fokus under hela slutspurtsturnén, vilket också smittade av sig på andra.
Funkade kampanjen som planerat?
Över förväntan! Under tre veckors tid var 35 procent av de värvade tjejer, jämfört med 25 procent tidigare under hösten. En majoritet av våra 25 distrikt ökade sin andel tjejer, och Västerbotten lyckades allra bäst – deras andel tjejer ökade med 5 procentenheter.
LINDA OBIEDZINSKI
Redaktör MUF-sidan 1:e vice ordförande för MUF
Nytt från regeringen
Proposition om en ny förebyggande socialtjänstlag
Regeringen har beslutat om en proposition till en ny socialtjänstlag vars mål är att socialtjänsten ska vara förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad.
- Människor måste kunna få hjälp när det behövs. Jag är otroligt glad att lägga fram detta efterlängtade förslag på ny socialtjänstlag. Med den nya lagen får svensk socialtjänst bättre förutsättningar att agera snabbare, bli lätt tillgänglig och bygga kompetens för att möta dagens samhällsutmaningar, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Barnens rättigheter stärks och socialtjänsten ska ta hänsyn till barnets åsikter vid beaktande av vad som är barnets bästa. Dessutom har barnet rätt till information om sina insatser och socialtjänsten ska säkerställa att den ges på ett sätt så att barnet förstår.
Regeringen vill stärka konsumentskyddet på kreditmarknaden
Låntagarna hos konsumentkreditinstituten utgörs i hög omfattning av unga människor med låga inkomster. Personer som i högre grad får betalningspåminnelser, inkassokrav och skulder hos Kronofogdemyndigheten. Företagen som bedriver verksamhet med konsumentkrediter har lägre ställda krav på sig än banker och har till övervägande majoritet betydligt högre ränta än bankerna.
- Konsumtionsskulderna ökar och många hamnar i allvarliga problem eftersom de har tagit krediter som de egentligen inte borde ha beviljats. Den här rovdriften av de mest utsatta behöver upphöra. Det behövs betydligt högre krav på långivarna, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman. Enligt förslaget i lagrådsremissen ska det inte längre vara möjligt att bedriva verksamhet som konsumentkreditinstitut. I stället ska det endast bli tillåtet för banker att ge konsumentkrediter.
Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
Mångmiljardsatsning på ökad vårdkapacitet och kortare vårdköer
- Att vi fått ner inflationen gör stor skillnad för regionerna, deras pensionskostnader minskar med 25 miljarder bara i år. Det gör att vi kan skifta fokus från stora tillskott för att hantera situationen här och nu till att göra satsningar som strukturellt förbättrar vården både idag och på sikt, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Som en del av detta har regeringen beslutat om att fördela 6 miljarder kronor till regionerna i form av statsbidrag med syftet att minska vårdköer och öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården.
Nytt jämställdhetspolitiskt delmål för att bekämpa hedersvåldet
Jämställdhetspolitikens mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns sex jämställdhetspolitiska delmål som ska bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken. Området hedersrelaterat våld och förtryck kräver ökad uppmärksamhet och synlighet för att detta våld och förtryck effektivt ska kunna förebyggas och bekämpas.
- Idag finns sex jämställdhetspolitiska delmål i Sverige och regeringen fortsätter med full kraft att intensifiera arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Som en del i det fortsatta arbetet ser vi att ett sjunde jämställdhetspolitiskt delmål bör införas. Allt för länge har hedersrelaterat våld och förtryck fått för lite fokus och nu är det dags att förändra det, säger jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg.
Regeringen tar första steget mot att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden
För att skydda och bevara känsliga områden i havet går nu regeringen fram med ett lagförslag om ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden.
- Sverige arbetar aktivt på hemmaplan och i EU för att värna våra hav. Jag är stolt över att regeringen går fram med skarpa förslag för ett långsiktigt hållbart fiske. Vi tar ledarskap i de frågor som är viktiga för Sverige och för Europas gemensamma miljö, säger EU-minister Jessica Rosencrantz.
Kvalitetshöjande åtgärder på landets förskolor
För att förskolor i hela landet ska kunna hålla god kvalitet och ge en likvärdig utbildning har statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder förstärkts för 2025. Totalt uppgår det till nästan 3 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 1500 förskolelärare.
- När förskolan fungerar som bäst ger den alla barn som deltar en bra start i livet. Det här statsbidraget kan användas på flera olika sätt, bland annat för att minska barngruppernas storlek. På många håll är barngrupperna för stora, då kan det här bli ett viktigt tillskott för att kunna minska dem, säger skolminister Lotta Edholm.
Foto:
Kristian Pohl
Regeringskansliet
Foto:
Elima
SÖRMLAND
Moderatkvinnorna i Sörmland träffades i mitten av december för adventsmingel på plats i Sveriges riksdag. En mycket välbesökt träff där Michaela Fletcher höll ett inspirerande och engagerat föredrag. Dessutom gavs tillfälle till en historisk rundvandring i riksdagens lokaler. Deltagarna lämnade nöjda efter en kväll med flera nya möten, tankar att ta med hem, lussebullar i magen och många steg på stegräknaren.
VÄSTRA GÖTALAND
Vi har nu genomfört en fjärde omgång av vår spetsutbildning. På bild syns diplomerade deltagare under avslutningen.
Moderatkvinnorna Skåne har samlats för AW i Ängelholm. Malin Ahlström talade om jämställd sjukvård, en fråga som hon engagerar sig i som sjukvårdspolitiker i Skåne och rapportförfattare för MUF. Kvällen bjöd på nya kunskaper och inspiration för politiska förslag samt trevligt umgänge.
STOCKHOLMS LÄN
Tillsammans med Moderatkvinnorna i Stockholms stad samt företagarrådet i Stockholm stad och län anordnade vi ett mycket välbesökt vintermingel med över 80 deltagare i riksdagen. Utöver det har vår spetsutbildning för 2024 avslutats med bland annat redovisning av projektarbete och diplomutdelning.
SKÅNE
KRONOBERG
Här kommer en hälsning från Moderatkvinnorna i Kronoberg när vi kampanjade under ”orange week”. Ett tillfälle att uppmärksamma och manifestera mot våld mot kvinnor, vilket en av tre kvinnor i världen utsätts för någon gång under sin livstid.
GÄVLEBORG
Strax innan jul var det härliga blåljuskampanjer med Moderatkvinnorna Gävleborg, både i Gävle och Hudiksvall. Mycket uppskattade och trevliga kampanjer då vi besökte verksamheter som jobbar när vi andra är lediga samt delade ut chokladaskar och fina kort med uppskattning.
ÖSTERGÖTLAND
Moderatkvinnorna i Östergötland avslutade 2024 med KALAS för medlemmar i Östergötland. Där pratade Mats Green om sina ansvar inom näringslivspolitiken. Mycket trevligt och inspirerande.
STOCKHOLMS STAD
Moderatkvinnorna i Stockholms stad var på plats för att stödja Fadimedagarna 2025 som anordnas av riksorganisationen GAPF - Glöm aldrig Pela och Fadime. GAPF arbetar för att stötta och hjälpa personer som lever under hedersrelaterat våld och förtryck. På plats på Fadimegalan var vår ordförande Theréz Randquist och vice ordförande Susanne Sjöblom, här på bild med GAPF:s styrelseledamot Lena Adelsohn Liljeroth med man Ulf Adelsohn.
Den 30 november arrangerade Moderatkvinnorna i Uppsala en utbildningsdag om moderat ideologi, hur vi kan vinna fler kvinnliga väljare och ökat förtroende i allmänhet. Talade gjorde Daniel Åkerman, Josefin Malmqvist, Therez Almerfors och Tove Hovemyr som är debattredaktör på UNT.
UPPSALA
Korsordet
Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 25 mars för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!
Stort grattis till Birgit Broddéus, Göteborg, Birgitta Carlsson, Uppsala, Margareta Schlee, Norrhult, Camilla Kristoffersson, Töcksfors, Eva Magnusson, Svedala, Helene Skantze, Nacka, Veronika Håkansson, Storuman, Agnetha Wallander, Rättvik, Anett Sjöö, Marstrand, Kristina Andersson, Skivarp, Ulf Stjernefeldt, Uppsala, Rosalie Keller, Kåge, Kristina Edvinsson, Vänersborg, Madeleine Hult, Halmstad, Helena Berggren, Örebro, Christina Johansson, Bjurholm, Tuire Ihreborn, Brandstorp, Eivor Örenmark, Saltsjö-Boo, Angela Berglund, Nacka, Marie Agmén. Stockholm, Lovisa Proos, Göteborg, Wera Johansson, Mölnlycke, Anders Edvall, Karlskoga, Ellinor Troli, Kalmar, Annica Wetterlin, Karlskoga, Kerstin Collin, Tvååker, och Anne Ekman, Växjö, som löste korsordet 4/2024. Ni vinner 2 pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Max ett per hushåll.
Marie Oudin marie.oudin@kristinehamn.se 0702-444706
@tidningenm
@tidningenmodig
@Mkvinnorna
Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm
Fisket i Östersjön
Fisket i Östersjön har förändrats otroligt mycket sedan min barndom och fram till idag. Efter kriget kom en period av dåligt fiske. Skötfisket efter strömming som hade varit det helt dominerande fisket gick inte längre att leva av. Fiskarbefolkningen måste söka sig till andra inkomstkällor och många flyttande till fastlandet för att söka jobb.
Ett annat fiske dök upp, nämligen laxfisket med förankrade krokar ganska långt utanför kusten. Man köpte in större båtar för att klara av sjögången. Laxfisket var till en början givande med många och stora laxar. Men även detta fiske avtog då laxen inte längre tog vägen längst vår kust på sin väg norrut utan det verkar som om den gick på andra sidan Östersjön. Ett nytt fiske efter strömming kom igång på 70-talet då strömmingen åter kom in i skärgården i ofattbara stim. Vi åkte ut tidigt på morgonen och med ekolodets hjälp letades ett stim upp, skötarna lades i och redan när underdelen på den nått stimmet så bar det iväg och efter en stund flöt allt upp till ytan och låg där vitt som ett lakan. Jag och hustrun fick en
gång 6 ton på fyra skötar. Helt otroligt att det ens var möjligt. Men också det fisket fick ett slut som så mycket annat. Nu kom en annan typ av fiske in i Östersjön nämligen det storskaliga fisket efter strömming, där allt går till djurfoder. Ett ganska oetiskt fiske där trålen är så finmaskig att inget kan passera utan tar allt i sin väg. I dagsläget är det så tomt att det inte ens går att få ihop till en middag. När så strömmingsfisket fick ett slut kom torsken in i stora mängder. Det fiskades ohämmat och stora båtar från andra kuster kom och fiskade upp otroliga mängder. Vi ostkustfiskare sa stopp och belägg men vi fick inget gehör som vanligt. Torskstimmen slogs sönder och samman med den katastrofala följden att några lekar uteblev och allt kraschade.
För att kunna överleva på fisket och vad havet gav fick man fiska på andra arter. Då var det mest abborre, sik och andra fjällfiskar.
RUNE WIKSTRÖM Yrkesfiskare Tidigare riksdagsledamot (M)
