Kärnkraften
Så kan utbyggnaden av ny kärnkraft finansieras
Flera kommuner öppnar upp för ny kärnkraft
God energiförsörjning i hela Sverige förutsätter ett stabilt elnät
Nya skolpartiet Moderaterna
Elbristen får arbetslösheten att växa 17 Valfrid Palmgren – folkbildare och feminist — Lena Adelsohn Liljeroth
Skydda oss, lås in dem. — Linda Obiedzinski
Vår bästa tid är nu? — Margareta Pålsson
Korsordet
Nytt från regeringen
Landet runt 23 Kontaktsida 24 Låt vinsten från kärnkraften stanna i kärnkraftskommunerna — Fabian Sjöberg
Omslagsfoto: Vattenfall
OM TIDNINGEN MODIG
Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent.
Prenumerera på tidningen?
Fyll i formuläret på www.tidningenm.se
Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se
Redaktionen består av Josefin Malmqvist (chefredaktör), Susanne Ydstedt, Cecilia Löfgreen, Malin Ahlström, Ida Dahlgren och Amanda Håkansson.
Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se.
En trygg, hållbar och långsiktig energipolitik
När temperaturerna sjunker och mörkret återigen sänker sig över Sverige påminns vi ännu en gång om hur sårbart vårt energisystem är. Minnet av skenande elpriser och den naggande oron för strömavbrott är färsk hos såväl hushåll som företag. Näringslivet är ärrat efter vintrar då företag tvingats lägga om eller till och med ställa in expanderingar och etableringar. Barnfamiljer har tvingats att räkna kronor för att ha råd att värma upp sina hem. Den höga inflationen har givetvis inte gjort situationen lättare. Energifrågan är livsviktig för svenska hushåll och för svensk konkurrenskraft. Frågan har varit en av regeringens främsta prioriteringar, och nu vänder det. Enligt prognosen för vintern 2024 kommer elpriserna att landa 30 procent lägre än 2023. Regeringen arbetar hårt för att stabilisera elsystemet. I det behövs alla energislag – vattenkraften, solkraften, vindkraften och inte minst kärnkraften. Den sistnämnda är central för att få planerbar energi till svenska hushåll och företag som kan säkerställa effektbalansen när det inte blåser eller är sol. Den ger oss konkurrenskraftiga elpriser utan beroende av fossila bränslen och rysk gas.
Det är dock en lång och svår process att etablera ny kärnkraft. Frågan om när, var och hur är en pågående diskussion. I slutet av sommaren kom förslag från en utredning om hur ny kärnkraft ska finansieras för att säkerställa att den snabbt, hållbart och långsiktigt ska kunna förse Sverige med el. I detta nummer av Modig fördjupar vi oss i frågan om kärnkraftens finansiering genom samtal med finansmarknadsminister Niklas Wykman och Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt. Vi har också sonderat kärnkraftsfrågan ute i kommunerna. Kan de små modulära reaktorerna (SMR) möjliggöra lokal kärnkraft? Dessutom träffar vi Katarina Larsson, chefsstrateg på Svenska kraftnät, som ger oss en uppdatering om stamnätets utbyggnad och varför processen tar tid, men samtidigt är så avgörande för Sveriges elförsörjning. Dessutom får ni ta del av framtiden för moderat skolpolitik från Moderaternas skolkonferens som nyligen samlade fler än 200 moderata skolpolitiker. Den utveckling vi ser i Sverige i dag vittnar om en bildligt och bokstavligt ljusare framtid, präglad av kärnkraft, näringsliv och eldrift. Med hopp om givande läsning!
Minnet av skenande elpriser och den naggande oron för strömavbrott är färsk hos såväl hushåll som företag.
JOSEFIN MALMQVIST
Chefredaktör
Foto:
Axel
Adolfsson
Så kan utbyggnaden av ny kärnkraft finansieras
Sverige behöver ny kärnkraft. Det är centralt för att klara jobb, tillväxt och klimatmålen. Debatten om kärnkraft präglas i stor utsträckning av hur och om staten ska bidra med finansiering för nya reaktorer. I somras tog regeringen emot en utredning som föreslår en finansieringsmodell för ny kärnkraft.
Ny kärnkraft rustar svensk ekonomi. Ny baskraft skulle göra svensk ekonomi mer konkurrenskraftig och möjliggöra nya jobb samt fler och växande företag. Det ger förutsättningar för högre löner och bättre välfärd. Därtill är kärnkraften avgörande för att vi ska klara omställningen. Att möjliggöra ny kärnkraft är en investering i en av samhällets grundfunktioner. Precis som vid finansiering och planering för vägar, järnväg och annan infrastruktur har staten ett naturligt ansvar. Ingenstans i världen byggs det nya reaktorer utan ett statligt engagemang.
– Utredningens förslag syftar till att minska risken och osäkerheten för de bolag som ska bygga och driva ny kärnkraft. Att hitta en stödmodell som hanterar risker och säkrar långsiktighet är efterfrågat på marknaden, och skapar trygghet för framtiden för bolagen som överväger att bygga. Ny kärnkraft innebär
stora och komplicerade investeringar över lång tid. De finansiella osäkerheterna behöver hanteras eftersom byggtiderna är långa, liksom drifttiden för att återhämta kostnaderna, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Finansieringsmodellen innebär att staten – som kan låna billigt –bidrar med utlåning av kapital för att stötta byggandet av nya reaktorer. Modellen reglerar även viss förutsebarhet för elproducenterna kring intäkterna, för att ta ned risken. Modellen tydliggör robust och långsiktig stöttning från staten, så att företagen på marknaden med sin kompetens kan säkra byggande och drift av nya reaktorer.
– Ny kärnkraft innebär ett stort åtagande, men vi kommer att kunna hantera det på ett ansvarsfullt sätt samtidigt som vi värnar skattebetalarnas pengar och slår vakt om starka offentliga finanser, menar Wykman.
Att marknaden inte på egen
hand kan leverera ny kärnkraft är något som bekräftas av Sven-Olov Daunfeldt, chefekonom på Svenskt Näringsliv.
– Marknaden kommer inte själv att kunna leverera ny kärnkraft. Anledningarna är flera, men bottnar i att elmarknaden inte är att betrakta som en fri marknad. Detta beror till exempel på att kärnkraften inte fullt ut får betalt för de systemtjänster som den levererar. Ur ett historiskt perspektiv, med den politiska avvecklingen av fungerande kärnkraftverk, är det också rimligt att staten är med och bygger upp den nödvändiga kärnkraften igen.
Att kärnkraft är dyrt lyfts ofta som kritik mot förslagen om etablering av ny kärnkraft. Finansmarknadsminister Niklas Wykman menar dock att ny kärnkraft är bra för svensk ekonomi. – Med utbyggd fossilfri baskraft förbättras svensk konkurrenskraft och omställningen möjliggörs. Det stärker Sverige som land, och statens
Foto: Axel Adolfsson
finanser. Utredarens bästa bedömning är att investeringskostnaden för de fyra föreslagna reaktorerna blir omkring 400 miljarder. Om vi bara för enkelhetens skull antar att staten tog hela den kostnaden i statsbudgeten, skulle ränteutgifterna för statsskulden kunna öka med uppskattningsvis upp mot 10 miljarder kronor. Det motsvarar exempelvis cirka 8 procent av den årliga försvarsbudgeten. Men man bör även beakta att staten också får tillbaka pengar. Lånen ska betalas tillbaka, och enligt den föreslagna modellen så att staten kan göra en liten förtjänst över tid. Huruvida denna föreslagna finansieringsmodell är tillräcklig för att bolag nu ska våga investera säger Daunfeldt: – Jag tycker att det tredelade förslaget är balanserat. Sveriges goda statsfinanser med låg statsskuld medför att det finns utrymme för dessa lån. Den föreslagna finansieringsmodellen är snarlik den tjeckiska, som är godkänd av EU-kommissionen. Det borde underlätta statsstödsgodkännande för
det svenska förslaget och därmed förkorta tiden till att ny kärnkraft är på plats i Sverige.
Det parlamentariska läget skapar en osäkerhet, där alternativet är en rödgrön regering som senast tog beslut om att avveckla kärnkraft i förtid. Kan det utgöra ett hot för ny kärnkraft?
– Det finns ett starkt stöd i Sverige för ny kärnkraft och en majoritet för ny kärnkraft i riksdagen. Det är positivt. Vi behöver slå vakt om det och fortsatt påminna om nödvändigheten av ny fossilfri baskraft. Även Socialdemokraterna erkänner numera behovet av ny kärnkraft men levererar tunt med åtgärder. Om S inte anser att den här modellen är att föredra behöver de ange vilken finansieringsmodell man vill se i stället för att möjliggöra ny kärnkraft, menar Niklas Wykman. Om vi inte skulle lyckas lösa finansiering av ny kärnkraft, vilka skulle konsekvenser bli för Sveriges konsumenter och näringsliv?
– Det finns stora risker med en sådan utveckling. Avvecklingen av kärnkraften, samt en eftersatt
Det finns ett starkt stöd i Sverige för ny kärnkraft och en majoritet för ny kärnkraft i riksdagen.
nätutbyggnad, har försatt Sverige i en dålig situation. Kommuner får redan i dag avböja företagsetableringar på grund av dåliga nät. En framtida energimarknad utan kärnkraft spär på risken för effektbrist, vilket minskar attraktionskraften för att investera i Sverige. Och med för lite baskraft är risken stor för stora prisvariationer i framför allt södra Sverige, menar Daunfeldt. Finansmarknadsminister Niklas Wykman håller med:
– Hushåll och företag ska ha pålitlig, billig och koldioxidfri el. Ny kärnkraft är viktigt för att vi ska kunna öka välståndet och minska utsläppen. Kärnkraftens förtjänster är att den är leveranssäker och planerbar och därmed bidrar med avgörande nyttor för hela elsystemet. Det gagnar elkonsumenterna. Kostnaden för att bygga ny kärnkraft kommer att vara stor. Men alternativet – att inte möjliggöra nya reaktorer –skulle medföra en tung börda för hushåll och företag och försvåra klimatarbetet.
Sven-Olov Daunfeldt
Foto: Kate Gabor
MALIN AHLSTRÖM
Flera kommuner öppnar upp för ny kärnkraft
Sverige behöver mer fossilfri och stabil energiförsörjning, vilket ställer krav på Sveriges kommuner att ta höjd för det i sin planering. Små modulära reaktorer (SMR) möjliggör för fler kommuner att ha kärnkraft, efter som de inte behöver samma mängd kylvatten som de stora konventionella reaktorerna. Hur ser kommunerna på kärnkraftsetableringar? Modig har pratat med företrädare för två klassiska kärnkraftskommuner och en nykomling, som alla gärna skulle se mer kärnkraft i sina närområden.
Kävlinge är en kommun där de närmast boende invånarna dagligen påminns om att det tidigare funnits ett aktivt kärnkraftverk i kommunen. De har nämligen god utsikt över det gamla verket.
– Jag möts enkom av positiva reaktioner på att vi driver att få tillbaka kärnkraftsproduktion till Barsebäckområdet. Flertalet av de många samtal jag har varje vecka med våra invånare handlar om just energipris och energiproduktion, och alla de samtalen avslutas med ”få till kärnkraften här igen”, säger Annsofie Thuresson, kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge. Den kommun som kanske mest förknippas med aktiva kärnkraftsreaktorer är Oskarshamn. Där rivs just nu två reaktorer, medan en fortsatt är i drift.
– Våra invånare har länge varit vana vid kärnkraft och förstår dess betydelse för både kommunen och Sverige som helhet. Vi har ett starkt förtroende för att anläggningen drivs säkert, och många är stolta
över den roll vi spelar inom svensk energiförsörjning, säger Lucas Lodge, kommunstyrelsens ordförande. Grästorp är en liten kommun intill Vänern i Västra Götaland med drygt 5500 invånare. Robert Fransson, som är kommunstyrelsens ordförande, är öppen för att utforska möjligheterna för kärnkraft i form av SMR i kommunen.
– Vi i Grästorp är medvetna om att energiförsörjning är en av de största samhällsutmaningarna vi står inför, och vi ser att alla – både stora och små kommuner – har en roll att spela. Vår inställning är att vara öppna för att utforska olika energilösningar, som kan bidra till en hållbar framtid för både vår kommun och för Sverige som helhet.
Annsofie Thuresson
Foto: Gustaf Elias
Kärnkraft, och då specifikt SMR, är en av flera möjligheter vi kan överväga. För oss handlar det om att undersöka vilka alternativ som är bäst lämpade för vår kommun, samtidigt som vi beaktar både lokala och nationella behov.
Han lyfter SMR-teknologin som en del av en bredare lösning för att säkerställa en stabil och fossilfri energiförsörjning och menar att den erbjuder fördelar som flexibilitet och snabbare implementation än traditionella kärnkraftverk.
– Att etablera SMR i Grästorp skulle kunna medföra både möjligheter och utmaningar. Det kan exempelvis skapa nya arbetstillfällen och bidra till en förbättrad infrastruktur. Men det handlar också om att noggrant överväga konsekvenserna, såsom påverkan på jordbruksmark och säkerhetsaspekter kopplade till vår närhet till Försvarsmaktens etablerade områden. Vi har inte ett eget energibolag eller nätägande, så vi skulle behöva arbeta med externa investerare. Det är viktigt att vi bidrar på ett sätt som balanserar utveckling och hållbarhet, och vi ser detta som en del av vårt ansvar i den större samhällsutmaningen
att säkra energi för framtiden, säger Fransson.
Att kärnkraft är en bra lösning på dagens problem med energiförsörjning är samtliga företrädare överens om. Utöver att vara en stabil och pålitlig energikälla som kan leverera stora mängder energi, oavsett väder eller säsong, gör kärnkraften det möjligt att möta höga energibehov och samtidigt reducera koldioxidutsläpp. Den kombinerar tillväxt och miljöansvar.
– Kärnkraften har bidragit starkt till kommunens ekonomi och arbetsmarknad, skapat arbetstillfällen och stärkt vår lokala infrastruktur. Dessutom säkerställer den att vi kan bidra med nödvändig energi till Sveriges elnät. För oss är det viktigt att både trygga våra invånares framtid och stärka Sveriges energisäkerhet i en tid av växande efterfrågan, menar Lodge.
I Kävlinge och Oskarshamn förbereder kommunerna för att det ska gå att bygga ny kärnkraft i kommunen.
– Vi jobbar aktivt med ett planprogram som möjliggör förnyelsebar energiframtagning och har förberett infrastruktur för en eventu-
ell utbyggnad av just kärnkraft. Kommunen arbetar också med att säkerställa att det finns tillgång till de resurser och den kompetens som krävs för framtida kärnkraftsprojekt. Vi jobbar aktivt med att ha relevanta utbildningar och anordnande av konferenser inom området. Detta är en del av vår långsiktiga strategi för att fortsatt vara en ledande energikommun i Sverige, säger Lodge.
– Hela infrastrukturen är kvar och är intakt, vi har en detaljplan som möjliggör två ytterligare reaktorer, och hela området är utmärkt som riksintresse för energiproduktion. Och dessutom, som sagt, har vi med oss våra invånare. Vi är redo, och det vi väntar på är att departementet och regeringen ska möjliggöra för ny kärnkraft även i Barsebäck. Vi har inte aktiva reaktorer, så vår oro är att man helt missar oss i de förändringar som nu tas fram. Och det är mitt tydliga medskick – för elprisområde 4:s skull, möjliggör kärnkraft hos oss. Vi är redo att möjliggöra resten, avslutar Thuresson.
Robert Fransson Lucas Lodge
MALIN AHLSTRÖM
Foto: Grästorps kommun
God energiförsörjning förutsätter ett
Det räcker inte att öka energiproduktionen utan även stamnätet, som är ryggraden i svensk energiförsörjning, behöver byggas ut. Det utgör på många håll en flaskhals för företags och kommuners tillväxtmöjligheter. Modig stämde träff med Katarina Larsson, mångårig medarbetare på Svenska kraftnät och idag chefsstrateg för samhällspolitiska kontakter, för att försöka förstå vad som tar tid och hur utbyggnaden av stamnätet kan skyndas på.
Sveriges mål är att fördubbla elanvändningen till år 2045. Hur realistiskt är detta mål? Vad krävs för att nå dit?
– Regeringen har fastställt ett planeringsmål på 300 TWh till 2045 i den energipolitiska inriktningspropositionen, vilket ligger inom ramen för de scenarier med högre förbrukning som Svenska kraftnät tar fram i sina långsiktiga marknadsanalyser. För vår nätplanering är det dock avgörande att veta var den ökade produktionen och förbrukningen kommer att ske. Behoven förändras kontinuerligt, vilket kräver att vi anpassar och prioriterar vår projektportfölj. Det är också viktigt att påpeka att målet förutsätter en omfattande utbyggnad av elproduktionen, något som ligger utanför Svenska kraftnäts kontroll.
Vi ser att det just nu krävs enorma satsningar och utbyggnader av stamnätet. När gjordes en sådan utbyggnad senast? Står vi inför andra utmaningar nu än då?
– Mellan åren 2020 och 2040 ska vi bygga ut och förnya 8000 kilometer ledning och 200 stationer; det är en historisk utbyggnad. Senast en lika omfattande utbyggnad genomfördes var på 70- och 80-talen, då stamnätet byggdes ut med produktionsanläggningarna för kärnkraften. Flera faktorer driver det stora behovet av nätutbyggnad. Bland annat ett åldrande nät som närmar sig sin livslängd på cirka 80 år, industrins omställning, elektrifieringen av transport och tillväxt i städer. Vi ser också mer omfattande och komplexa utmaningar än på 70- och 80-talen, delvis på grund av miljöbalken, plan- och bygglagen samt det kommunala planmonopolet. Även upphandlings- och säkerhetslagstiftningen har blivit mer omfattande.
Vad är det som gör att utbyggnaden tar lång tid? Vilka är flaskhalsarna?
– Den längsta delen av nätutbyggnaden är nätplanering och tillståndsprocesser. Planeringen försvåras av osäkerhet kring vilka av de många inkommande ansökningarna som
faktiskt blir av, särskilt med nya produktionsplatser och industrins snabbt ökande elbehov, vilket ingen kunde förutspå. Ledtiderna är långa eftersom flera tillståndsprocesser sker i följd: först linjekoncession hos Energimarknadsinspektionen, sedan markåtkomst hos Lantmäteriet. Nästan alla koncessionsbeslut överklagas till regeringen. Dessutom krävs fler tillstånd från exempelvis länsstyrelser, vilket kan bli komplext för stamnätsledningar som sträcker sig upp till 50 mil och berör flera län, kommuner och markägare. Efter tillstånden tar entreprenaden ytterligare cirka två år.
Ledtiderna för att bygga nya kraftledningar har tidigare legat på i snitt 14 år. Ni har lyckats sänka den siffran till 8,5 år i den senaste årsredovisningen. Hur mycket mer behöver ledtiderna förkortas?
– Om man ser till industrins behov hade processen behövt gå på fyra fem år, men det är troligen orealistiskt, om man jämför med annan samhällsviktig infrastruktur och
energiförsörjning i hela Sverige
ett stabilt elnät
ser till de demokratiska processer som är viktiga för medborgarna, vilka påverkas av de intrång som el-infrastruktur, i likhet med annan infrastruktur, medför. För att kunna bygga ut nätet i tid arbetar vi aktivt med gemensam nätplanering tillsammans med regionnätsbolagen, vi har utvecklat anslutningsprocessen för att få in bättre underlag och vi har regional närvaro för att kunna ha en dialog om behov och lösningar.
Vilket stöd från politikens håll krävs för att ni ska ha möjlighet
att bygga ut elnätet för att stötta det fördubblade elbehovet på 300 terawattimmar till 2045?
– Det är ett stort antal beslut som behöver komma på plats, konstaterar Katarina Larsson, bland annat:
• Elproduktionen måste öka och olika regioner behöver förbättra sin självförsörjningsgrad. Det behövs konkurrenskraftiga och långsiktiga villkor för elproduktion.
• Regeringen bör genomföra förslagen i Klimaträttsutredningen.
• Regeringen behöver säkerställa att tillståndsprocesser-
Historisk utbyggnad av transmissionsnätet
1940-talet 1 500 km
1950-talet 3 700 km
1960-talet 3 800 km
1970-talet 2 400 km
1980-talet 2 200 km
1990-talet 300 km
2000-talet 200 km
2010-talet 400 km
Utbyggnadsbehov
2020–2040
=> 200 stationer med 8 000 km stamnät
na tar hänsyn till system- och beredskapsperspektivet.
• Befintligt nät och befintliga stationer har pekats ut som riksintresse av MSB. Arbetet behöver fortsätta att peka ut strategiska regionnätsledningar och strategiska passager för utbyggnad.
• I det Nato-relaterade arbetet med att förstärka samhällsviktiga investeringar måste elnätet också inkluderas i en regional eller storregional planering.
AMANDA HÅKANSSON
Katarina Larsson
Foto: Johan Alp
Nya skolpartiet Moderaterna
I mitten av november samlades över 200 skolpolitiker inom Moderaterna för en heldagskonferens i Sveriges riksdag, med fokus på kompetensförsörjningen av skickliga lärare, synen på kunskap i svensk skola samt elevers och lärares studiero och trygghet. – Vår moderata röst behöver alltså höras ännu tydligare i svensk skolpolitik. Våra idéer om en kunskapsskola med ordning och reda och ett rättvist betygssystem har vunnit sin tid på samma sätt som Nato, jobbskatteavdragen och en ny kriminalpolitik, konstaterade partiledare Ulf Kristersson i sitt första skolpolitiska linjetal under konferensen.
Med den moderatledda regeringen går reformtakten i svensk skola på högvarv: permanenta spetsklasser, ökad tillgång till fysiska läromedel och bemannade skolbibliotek är bara några exempel på reformer som redan är genomförda. Reformarbetet fortskrider i hög takt för att kunna genomföras under mandatperioden; utredning efter utredning presenteras. – Mellan november och mars är det 12 utredningar som kommer presenteras, allt från ökad trygghet och studiero, nya läroplaner och ett nytt betygssystem till reformerad elevhälsa. Detta är moderata reformer som vi drivit i åratal och som nu blir verklighet, säger Josefin
Malmqvist, gruppledare i utbildningsutskottet i riksdagen.
På lokal nivå lägger våra skolpolitiker ner ett enormt arbete för att utifrån lokala förutsättningar lyfta skolan, allt för att våra barn ska få den bästa möjliga skolgången. Den kompetens och erfarenhet som återfinns hos kommunala företrädare i hela Sverige är viktigt för att en reformering av skolan ska kunna bli verklighet.
Under konferensen deltog forskare, utredare och kommunpolitiker, för att ge sina perspektiv på hur vi lyfter den svenska skolan. Flera lokala företrädare presenterade satsningar som de genomfört i sina hemkommuner. Mattias Askerson, ordförande för utbild-
ningsnämnden i Sigtuna kommun, beskrev deras 10-punktsprogram för ökad trygghet och studiero och Anna Gillberg Gustavsson Täbys lokala initiativ med kunskapsmätningar, för att nämna två exempel. Konferensen var inte bara en möjlighet att lyssna in och lära sig av föreläsare, utan också ett tillfälle då lokala skolpolitiker kunde utbyta kunskap.
– Det viktigaste jag tar med mig är hur många bra saker som pågår, både på nationell och lokal nivå. Jag lämnade konferensen full av inspiration och motivation, sa Hanna Broberg, skolpolitiker från Upplands Väsby.
– Intresset, engagemanget och kunskapen som gick att se under Mode-
raternas skolkonferens visar att det finns en vilja bland moderata företrädare att ta plats i skolfrågorna. – Vårt arbete på nationell nivå kombinerat med ett stort engagemang och kunskap lokalt ger goda förutsättningar för att få genomslag för våra reformer, det motiverar mig att lägga i ytterligare en växel, konstaterade Malmqvist.
Även Ulf Kristersson var inne på samma linje.
– Nu går vi in i mandatperiodens andra halvlek. Låt skolan bli en av våra profilfrågor inför valet om två år, avslutade Ulf Kristersson.
Glöm inte att gå med i Moderaternas skolpolitiska nätverk genom att följa QR-koden och kryssa i skolfrågor under mina intressen, då får du även nyhetsbrevet Skolnytt skickat till dig. Den 17 december har vi vår nästa digitala träff, denna gång med temat yrkesutbildning och kompetensförsörjning. Anmälan finns i senaste numret av Skolnytt.
På förra träffen diskuterades ungas läsning — missade du den? Kolla på den i efterhand!
SAMUEL FALK
Elbristen får arbetslösheten att växa
Under flera vintrar har vi sett media rapportera om stigande produktionskostnader, dyrladdade elbilar och missade företagsetableringar. Det är omöjligt att undgå att elbristen är ett verkligt problem i Sverige. Inför den stundande vintern har Modig talat med fyra lokala aktörer för att ta tempen på elbristen.
Förlorade arbetstillfällen och hushåll som pressas av höga elpriser är två allvarliga konsekvenser av elbristen som drabbar Malmö, enligt oppositionsrådet Helena Nanne (M). Malmö tillhör de kommuner som drabbats hårdast av stigande elpriser och kapacitetsbrist. Där har familjer tvingats prioritera bort viktiga utgifter för mat, kläder och leksaker för att kunna hantera de skyhöga elräkningarna.
Även näringslivet har varit hårt pressat. Flera elintensiva företag har tvekat på att etablera sig i en region där energitillgången inte är tryggad. Företag som Pågen, vilka har haft verksamhet i kommunen sedan 1800-talet, tvingades pausa planer på expansion till följd av osäkerhet kring elförsörjningen. – Malmöborna har gått miste om avsevärt många arbetstillfällen, inte minst inom tillverkningsindustrin som hade kunnat spela en jätteviktig roll i att trycka tillbaka den höga arbetslöshet som råder i Malmö, konstaterar Helena Nanne (M) bekymrat.
En liknande situation lyfter Theres Sahlström (M), kommunstyrelsens ordförande i Skövde. Där har effektbristen satt flera käppar i hjulen för kommunens utveckling. Sahlström pekar på 2500–5000 förlorade arbetstillfällen i kommunen bara under åren 2022– 2023. – Även om kanske inte samtliga etableringar kunnat realiseras pa-
rallellt, så var det just effektbristen som stoppade etableringsarbetet. När nyetablering och expansion inte sker i den takt som annars hade varit möjlig, så innebär det för kommunen utebliven inflyttning och uteblivna skatteintäkter. Kommunen förväntas ta risker och vara i framkant, men blir enkelt lämnad ensam med kostnaderna om inte
Helena Nanne
Foto: Axel Adolfsson
När nyetablering och expansion inte sker i den takt som annars hade varit möjlig
så innebär det för kommunen utebliven inflyttning och uteblivna skatteintäkter.
Theres Sahlström, Skövde
nyetablering och expansion sker enligt plan, konstaterar Sahlström.
På frågan om hur elbristen drabbar kommunernas egen verksamhet svarar både Sahlström och Nanne att höga elpriser slår hårt mot skolor och äldreboenden, som redan från början ofta lider av resursbrist. I Malmö lyfter Helena Nanne även planerna om en Öre-
sundsmetro, en tunnelbana mellan Malmö och Köpenhamn, som kan skapa tusentals jobb – om elförsörjningen räcker till.
Västsvenska Handelskammaren, med VD Johan Trouvé i spetsen, har länge varit aktiva och bildat opinion i frågan om effekt och energibrist i Västsverige. Trouvé ser även han det allvarliga i
uteblivna etableringar och prognoser på påverkade jobb i tiotusental. Den siffran inkluderar inte ens de projekt som stannade redan på ritbordet.
– Västsverige är landets industritätaste region och där det nu satsas mest från privata företag. Tillförd kapacitet är ett måste för 30 000 nya jobb. Investeringar handlar om allt från batterifabriker, raffinaderiutbyggnader, kemiföretag, livsmedelsproduktion etcetera. På sikt riskeras industrins nästa utvecklingssteg, om elen inte garanteras. Får vi inte mer el läggs tillverkning och utveckling på andra platser i världen där energin finns, konstaterar Trouvé.
Shahbaz Khan från Göteborg Energi, menar att taket för hur mycket el som kan levereras i Göteborgsregionen kan nås redan om två år. För att undvika effektbrist används åtgärder som prissignaler (effektavgift), lokal handel med effektflexibilitet och villkorade avtal. Men det finns en risk att dessa åtgärder inte räcker, och han pekar på flera planer i Västsverige som
Theres Sahlström
Vi ser idag att fler aktörer behöver säkerställa eleffekt i ett tidigt skede.
aldrig blev av.
– Det kommer vara avgörande att ny elproduktion snabbt etableras i regionen, samt att elnäten till Västsverige och till Göteborg stärks rejält. Vi ser idag att fler aktörer behöver säkerställa eleffekt i ett tidigt skede. Detta kan rent av vara ett villkor från företagens bakomliggande investerare. Det är därför det är så viktigt att säkerställa att vi förekommer en bristsituation, så att vi kan garantera effekt. Annars finns en uppenbar och överhängande risk att betydande investeringar uteblir. Det har vi tyvärr redan sett exempel på i Västsverige.
Samtliga lyfter en oro över hållbarhetsperspektivet. Den gröna
omställningen, för både industri och hushåll stannar snabbt av utan tillräcklig el. Trouvé lyfter fordonsindustrin och dess behov av energi till batteriproduktion, samt sjöfartsnäringen och deras önskan om mer batteridrift och förnybara drivmedel i tankarna som viktiga Västsvenska branscher i omställning, vilka möter hinder till följd av el och kapacitetsbrist.
Pressen på sjöfarten att minska sitt klimatavtryck är hög, och Helena Nanne lyfter den växande efterfrågan på landström för stora fartyg i Malmös hamn. Tillräcklig och fungerande landström är avgörande för Malmö, både ur ett hållbarhets- och konkurrensperspektiv.
Theres Sahlström lyfter industrins konkurrens på en vass och miljömedveten global marknad. Hon pekar på deras lokala tillverkande industri som hindras eller saktas ned i omställningen av fossila bränslen när de inte kan få utökade abonnemang på grund av effektbrist. Khan talar om metoder för att effektivisera effektuttaget, för att kunna hålla igång omställningen i bristen.
– Det är ett ganska nytt tankesätt. Det främsta verktyget, utöver att förstärka kapaciteten, är att kunder och leverantörer aktivt anpassar
Så väntas Västsverige att drabbas av elbristen
70.000 industrijobb direkt påverkade av otillräcklig eltillgång
effektuttaget efter de tider då elnäten är som mest ansträngda (vintertid mellan 07:00-20:00). De som tillfälligt kan dra ned sin elförbrukning utan att verksamheten påverkas kan erbjuda sin oanvända effekt på Effekthandel Väst och på det sättet premieras ekonomiskt samtidigt som belastningen på elnätet minskar.
Svensk elbrist har de senaste åren varit en bromskloss för både ekonomisk och hållbar lokal utveckling. Delar av Sverige står inför potentiellt akuta utmaningar utan en snabb utbyggnad av elproduktion och elnät. Tillgången på ren el är avgörande för Sveriges välfärd och framtid.
10.000 industrijobb riskeras till 2030, om el inte kan levereras. 25.000 jobb riskeras i hela ekonomin 2030, om el inte kan levereras.
Johan Trouvé
Shahbaz Khan
Foto: Emma Franzén
Foto: Göteborg Energi
Källa: Västsvenska Handelskammaren
Valfrid Palmgren – folkbildare och feminist
Varje gång du besöker ett bibliotek, sänd en tanke till Valfrid Palmgren (1877–1967), högerpolitiker och initiativtagare till dagens folkbibliotek.
Det har betydelse vilken miljö man fostras i. Valfrids pappa grundade Palmgrenska samskolan i Stockholm, den första i Skandinavien där pojkar och flickor undervisades tillsammans.
För fadern Karl Edvard var det självklart att kvinnor hade samma rätt och samma möjligheter att tillgodogöra sig utbildning som männen. En inte självklar uppfattning i dåtidens Sverige. Det är inte svårt att föreställa sig de svårigheter Valfrid Palmgren mötte när hon 1905 disputerade i romansk filologi vid Uppsala universitet.
Valfrid Palmgren var den första kvinna som anställdes på Kungliga biblioteket (KB) som extra ordinarie amanuens. Detta i en tid då kvinnor ännu inte kunde få fasta statliga tjänster. Under en studieresa till USA 1907 kom hon i kontakt med biblioteksrörelsen, inspirerades och fick några år senare regeringen Lindmans uppdrag att utreda folkbiblioteksfrågan och föreslå hur staten bäst skulle främja dessa bibliotek.
Hennes idéer om avgiftsfrihet, bibliotekskonsulenter och statliga bidrag till folkbiblioteken blev verklighet och gällde i stort ända till 1960-talet, och hon lär ha kallat biblioteken för ”det vackraste uttrycket för sann demokrati som tänkas kan”.
Valfrid Palmgren var aktiv i den kvinnliga rösträttsrörelsen och högerns första kvinnliga ledamot i Stockholms stadsfullmäktige den första gången kvinnor blev valbara. På KB organiserade hon utbildningar för blivande bibliotekarier och hade, förutom sitt engagemang för bildning och kultur, även studerat bostadsfrågor. 1911 stiftade hon Stockholms barn- och ungdomsbibliotek, det första i sitt slag i Sverige. Hennes tid som svensk politiker varade dock inte mer än ett par år, i huvudsak beroende på att hon gifte sig med en dansk forskare
och flyttade till Köpenhamn. Där ledde hon kurser vid universitetet i svenska språket, föreläste och blev, då radion slog igenom, en känd radioröst med sina kurser i svenska. Det säg att hon i sina radioprogram under andra världskriget fogade in kodade meddelanden till den danska motståndsrörelsen.
Valfrid Palmgren har nyligen även fått ge namn till en gata i den nybyggda Hagastaden i Stockholm.
LENA ADELSOHN LILJEROTH
Foto: Ferdinand Flodin 1905
Skydda oss, lås in dem.
För någon vecka sedan påmindes samhället återigen om den brutala verklighet kvinnor ständigt lever i, nämligen risken att utsättas för sexualbrott och det faktum att samhället inte gör tillräckligt för att skydda kvinnor. Moderaterna måste ta ledartröjan för ett skiftat fokus: sexualbrotten och mäns våld mot kvinnor måste vara en stående punkt på agendan. Följande ord skrev jag när nyheten om Nytorgsmannens misstänkta senaste överfall rapporterades:
”Senast i går kväll gick jag igenom min överfallsplan i huvudet några gånger, steg för steg. Vad gör jag om någon överfaller mig på gatan? Vad gör jag om någon bryter sig in i mitt hem? Vad har jag med mig eller nära mig som kan användas som tillhyggen?
I mitt huvud vet jag precis vad jag måste göra för att lyckas överleva – och för att göra det jag kan för att den som kanske avslutar mitt liv ska kunna bli gripen och dömd. För någon kanske detta låter som helt främmande, helt sjuka resonemang. Men det enda som är helt sjukt är att vi lever i ett samhälle, där skillnaden mellan liv och död kan koka ner till om man var tillräckligt förberedd på den där attacken som kanske kommer.
Som kvinna ber jag mina kvinnliga vänner att skriva när de kommit hem. Oftast behöver man inte ens påminna dem; efter en stund har ”Hemma nu <3”-sms:et redan trillat in. För mig som kvinna har omgivningen alltid min fulla uppmärksamhet när jag går hem om kvällarna. Längs med de mest trafikerade gatorna går jag, utan hörlurar, men med mobilen i handen. Det vill säga OM jag går hem till fots – budgeten för taxiresor under sena kvällar är hög för min säkerhets skull, inte för ovilja att ta bussen.
Som kvinna behöver jag göra mig mentalt förberedd på tanken att kämpa för mitt liv. Skrika högt,
slå mot skrev eller mjuka kroppsdelar, med mina tummar trycka in ögon. Inte ge mig.
Som Kvinna möts jag i min närhet ständigt av män som förvånas av de säkerhetsrutiner jag implementerat. Det som många män aldrig skänkt en tanke är i kvinnors huvud ett ständigt mantra.
Att vara vaksam är inte svagt, att göra en plan tyder inte på oro. Vad jag gör beror varken på rädsla eller svaghet utan bara på en vilja att alltid vara redo och vilja överleva. Jag behöver göra det här, för samhällets skydd sträcker sig uppenbarligen inte till mig. Varje – kanske initialt rimlig – tvekan om ifall jag kanske tänker steget för långt eller överdriver riskerna krossas av den verklighet kvinnor lever i. Alla kvinnor har själva utsatts eller känner någon som har utsatts för sexuella ofredanden. De är en vidrig men beständig del av vår vardag och verklighet. Alla som försöker hävda motsatsen är blinda. Men verkligheten talar sitt tydligaste språk när förfärliga nyheter som, rapporteringen om Nytorgsmannens senaste överfall, dyker upp. Trots att han är ”Sveriges farligaste våldtäktsman”, trots att han är dömd för sina brott, trots att han misskött sig och trots att Kriminalvården varnat för återfall, blev han frigiven. Trots att vi är fullt medvetna om de gränser han är villig att passera, de liv han är villig att våldta, hur kan samhället då
skydda kvinnor från mörkertalen, från dem som just nu planerar sitt första överfall? Det kan samhället inte, inte som lagen ser ut i dag. Så när jag tjatar om att regeringen måste bekämpa sexualbrotten med lika stor kraft som den bekämpar gängkriminaliteten, är det inte en snygg retorisk poäng som går väl hem hos unga kvinnor. Det är min och andra kvinnors verklighet. Det handlar om vår trygghet, vår rättighet till liv.
Våra liv är värda mer, är värda att skydda. Våra liv är värda långtgående, ingripande åtgärder och snabba processer. Våra liv är värda förvaringsstraff och livstids fängelse. Våra liv är åtminstone det, för även om alla de som i dag dömts för upprepade våldtäkter aldrig släpps ut igen, kommer det alltid finnas ännu en man som lever för att förstöra våra liv.
Så skydda oss, lås in dem."
LINDA OBIEDZINSKI
Redaktör MUF-sidan 1:e vice ordförande för MUF
Vår bästa tid är nu?
Längtar ni efter att bli pensionär? Det gjorde inte jag! Att slippa arbeta har aldrig lockat mig, utan att vara del av ett sammanhang och utföra meningsfulla uppgifter har stärkt livskvaliteten och berikat mitt liv. Men seniorer är ingen homogen grupp, så det som är vettigt för mig kan väcka andras starka ogillande.
Halva gruppen över 65 år uppger att de besväras av ensamhet, och det är något vi måste sträva efter att förebygga och råda bot för. Vi moderater arbetar för att motarbeta den ensamhet som inte är självvald och för att man som senior ska kunna känna sig trygg, få uppleva gemenskap och delaktighet i samhället.
Det sägs att hälften av de barn som föds nu kommer att få uppleva sin 100-års dag och nu är hundraåringarna i Sverige snart 3000 stycken. 1970 fanns det endast 127 i denna aktningsvärda ålder.
Hur ska vi göra för att få uppleva vår 100-årsdag? Tack vare forskning och vetenskap är vården och medicinerna bättre, men det finns mycket för oss själva att tänka på. Vi får inte sitta stilla. Att motionera, oavsett ålder och rörlighet, gör underverk. Maten är viktig och rökning absolut förbjuden. Däremot tycker jag vi kan unna oss lite vin.
Men alla tänker inte på vikten av vänner och sociala kontakter och att träna hjärnan genom litteratur, kultur och musik. Att sova tillräckligt och att gå ut i dagsljus varje dag får oss också att leva längre.
Vi seniorer är stundtals gnälliga, klagar på mycket och tycker det var bättre förr!
Vi seniorer är stundtals gnälliga, klagar på mycket och tycker det var bättre förr!
Men en sak har vi absolut rätt i: Sverige har en omfattande åldersdiskriminering. Titta på nedskärningarna i äldreomsorgen, de används i många kommuner för att få ekonomin att gå ihop. Och inte minst visade utvärderingen av pandemin hur de som var 70 år och äldre särbehandlades. Sköra gamla
stängdes inne, många dog, och trots att vaccinerade anhöriga inte fick besöka dem, arbetade ovaccinerad omsorgspersonal nära de äldre på boendena och i hemmen. Alltför många politiker beslutar om åtgärder inom äldreomsorgen som de aldrig själva vill drabbas av, som till exempel dusch endast två gånger per vecka och leverans av kall mat som ska värmas i mikrougnen. Tror de att allt blir ändrat till det bättre innan de själva blir gamla?
MARGARETA PÅLSSON Ordförande för Moderata Seniorer
Foto: Fredrik Wennerlund
Korsordet
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 15 januari 2025 för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!
Stort grattis till Emelie Liljeroth, Göteborg, Annica Wetterling, Karlskoga, Anne Ekman, Växjö, Angela Berglund, Nacka, Tuire Ihreborn, Brandstorp, Eivor Örenmark, Saltsjö-Boo, Marie Agmén, Stockholm, Helene Skantze, Nacka, Maria Glad, Hjo, Birgitta Carlsson, Uppsala, Rosalie Keller, Kåge, Birgit Broddéus, Göteborg, Veronika Håkansson, Storuman, Eva Magnusson, Svedala, Birgitta Lann, Örebro, Lovisa Proos, Göteborg, Kristina Andersson, Skrivarp, Ingrid Bäfman, Skövde, Anna Hård af Segerstad, Skövde, Ingegärd Widerström, Hovmantorp och Anders Edvall, Karlskoga som löste korsordet 3/2024. Ni vinner 2 pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Max ett per hushåll.
Facit till förra numret finns på tidningenm.se/facit
Eivor Örenmark Lovisa Proos Veronika Håkansson
Nytt
från regeringen
Många nya skolsociala team med regeringens satsning
Statsbidraget för arbete med skolsociala team förstärks med 50 miljoner till totalt 300 miljoner för 2025. Arbetet innebär att skolorna kan jobba tvärfunktionellt med elever som har långvarig skolfrånvaro eller andra riskbeteenden.
– För att vi ska lyckas bryta det utanförskap som alltför många elever befinner sig i måste skola och socialtjänst få möjlighet att arbeta sida vid sida med tidiga, förebyggande insatser. Detta är en viktig pusselbit för att hjälpa barn som befinner sig i en utsatt situation, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Modernisering av den straffrättsliga preskriptionslagstiftningen
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som innebär att brott med livstids fängelse i straffskalan och utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas. Preskriptionstiden för brott med maximistraff som överstiger fem år ska förlängas. Dessutom ska preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot barn räknas från det att målsägande fyllt 18.
– Vi vill säkerställa att de här reglerna om preskription återspeglar en skärpt syn på allvarlig brottslighet. Vi vill också att de ska tillgodose brottsoffers rätt till upprättelse i större utsträckning än idag, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Arbetet med spårsäkring för
personer som utsatts för sexuellt våld fortsätter
Socialstyrelsen får i uppdrag att komplettera det beredningsunderlag om spårsäkring efter sexualbrott som lämnades i ett tidigare betänkande. Syftet är att möjliggöra en ändamålsenlig reglering av hälso- och sjukvårdens ansvar för spårsäkring efter sexualbrott.
– Det är viktigt att vi säkerställer att den som utsatts för eller kan ha utsatts för ett sexualbrott får en rättssäker, jämlik och enhetlig spårsäkring, oavsett var i landet man bor, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
Finansminister Elisabeth Svantesson vald till ordförande för Världsbanken och Internationella Valutafondens utvecklingskommitté
Utvecklingskommittén är institutionernas högsta rådgivande organ i utvecklingsfrågor. Elisabeth Svantesson blir den första svensken, och den första europeiska finansministern, att leda kommittén.
– Det är en stor ära att bli vald till ordförande för utvecklingskommittén, som är ett viktigt forum för internationellt ekonomiskt samarbete. Under mitt ordförandeskap hoppas jag bidra positivt till det internationella ekonomiska samarbetet genom att leda utvecklingskommittén på ett inkluderande, konstruktivt och effektivt sätt, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Foto:
Ninni
Andersson Regeringskansliet
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
En inspirerande och informativ dag för moderatkvinnorna i Dalarna. Vi besökte riksdagen och fick möjlighet att lyssna på både Daniel Källenfors, KSO Lidingö, och Erik Ottosson, EU-nämndens ordförande. De gav oss en bra inblick i den politiska processen och aktuella frågor. Malin Höglund, riksdagsledamot från Dalarna lärde oss mer om riksdagens arbete under rundvandringen i riksdagshuset.
GÄVLEBORG
Moderatkvinnor från 4 kommuner träffades och lyssnade på Leif Gripenstam som berättade om Moderaternas historia. Leif hade också förslag på vad vi enligt honom bör göra framöver. En föreläsning vi varmt kan rekommendera. Därefter hade vi samtal om vad vi vill göra framöver och kom fram till att vi skall ha en utbildning för alla intresserade om mötesteknik. Vi tror fler kvinnor kommer vilja sitta ordförande om man känner sig utbildad och trygg i rollen.
STOCKHOLMS STAD
På Internationella Hemlöshetsdagen den 10 oktober var Moderatkvinnorna i Stockholms stad volontärer på Matmissionen. Matmissionen är Stockholms Stadsmission sociala matbutik i samarbete med Dagligvaruhandeln och Dagligvaruleverantörerna. Personer med låg inkomst som har svårt att få pengarna att räcka till i vanliga livsmedelsbutiker kan söka medlemskap i Matmissionen. De säljer donerade varor till en tredjedel av priset. Den gemensamma målsättningen är att minska matsvinn och matfattigdom samtidigt som det även erbjuds arbetsträning där deltagarna stöttas till egen försörjning genom att närma sig arbete.
ÖSTERGÖTLAND
Moderatkvinnor Östergötland besökte kvinnojouren i Linköping och fick bekräftelse på att lagstiftning blivit bättre och nya insikter av vad mer som behöver göras. Mycket intressant och givande.
DALARNA
Styrelsen
Ordförande
Josefin Malmqvist Josefin.Malmqvist@moderaterna.se 0736-947974
Vice ordförande
Annsofie Thuresson eifosann@gmail.com 0733-479850
Ledamot/Kronoberg
Elin Peterson elin.petersson@moderaterna.se 0708-163888
Ledamot
Malin Höglund malin.hoglund@riksdagen.se 0721-466839
Moderatkvinnorna där du bor
Stockholms stad
Theréz Randquist tx4paws@gmail.com 0702-960255
Södermanland
Ann-Sofie Lifvenhage ann-sofie.lifvenhage@riksdagen.se 072-7207207
Västmanland
Victoria Kihlström vki@du.se 0736-414354
Västernorrland
Alijca Kapica alicja.kapica@sundsvall.se 0701-062680
Norrbotten
Birgit Meier Thunborg birgit.meierthunborg@ moderaterna.se 0702-375615
Östergötland
Maria Almesåker maria.almesaker@gmail.com 0735-062007
Ledamot Charlotte Broberg charlotte.m.broberg@ regionstockholm.se 0709-119182
Ledamot/Halland Helena Storckenfeldt helena.storckenfeldt@riksdagen.se 0730-643856
Ledamot/Västra Götaland Marie-Louise Hänel Sandström marie-louise.hanel.sandstrom@ riksdagen.se 0724-676141
Ledamot Hanne Lindqvist hanne.lindqvist@ kalmarmoderaterna.se 0706-722840
Ledamot Johanna Rantsi johanna.rantsi@molndal.se 0737-039356
Ledamot
Caroline Högström caroline.hogstrom@ moderaterna.se 0737-438600
Stockholms län
Ida Drougge ida.drougge@riksdagen.se 0725-383934
Uppsala län
Sofia Andersson sofia.andersson@moderaterna.se 0765-765699
Kalmar län
Ellinor Troli ellinor.troli@regionkalmar.se 0736-227572
Skåne
Helena Nanne helena.nanne@moderaterna.se 0723-582659
Dalarna
Carina Källström carina.kallstrom@moderaterna.se 0706-344996
Jämtlands län
Maud Herkules maud.herkules@gmail.com 0708-293059
Jönköpings län
Malin Göransson maja_goransson@hotmail.com 070-2121573
Gotland Lina Runander Mkvinnorna.gotland@ moderaterna.se 0706-123099
Örebro län
Amanda Lindgren amanda.lindgren@moderaterna.se 0706-752242
Gävleborg
Birgittha Bjerkén birgittha.bjerken@ politiker.gavle.se 0703-221410
Västerbottens län
Anna-Karin Nilsson anna-karin.nilsson@moderaterna.se 0703-896619
Värmland
Marie Oudin marie.oudin@kristinehamn.se 0702-444706
@tidningenm
@tidningenmodig
@Mkvinnorna
Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm
Låt vinsten från kärnkraften stanna i kärnkraftskommunerna
Sverige står på tröskeln till en ny era för kärnkraften. Efter decennier av politiska låsningar, har vi nu en regering som inte bara vågar utan också satsar på att bygga ut kärnkraften. Men vi måste fortsätta prata slutförvar.
Äntligen börjar vi se handling bakom orden – med en färdplan som inkluderar ny kärnkraft och en målsättning att ha 2500 MW ny kapacitet på plats redan till år 2035. Det är inte bara modigt, det är nödvändigt.
Samtidigt som framtiden börjar ta form, står vi också med gamla utmaningar som måste lösas. Slutförvaret för använt kärnbränsle, som diskuterats i årtionden, väntar fortfarande på sitt startskott. Markoch miljödomstolen har sagt sitt, och nu är det dags att sätta spaden i marken. Att bygga ett slutförvar är inte bara en teknisk fråga – det är en fråga om nationellt ansvar i dag och för kommande generationer. Och här, i Östhammar, tar vi det ansvaret med stolthet.
Det är inte bara en lösning för det avfall som redan finns – det är en nyckel för att möjliggöra den kärnkraftssatsning vi alla vet att Sverige behöver. Med stabil och fossilfri energi från kärnkraft kan vi inte bara möta klimatutmaningarna utan också säkra framtida jobb, tillväxt och konkurrenskraft.
Slutförvaret för använt kärnbränsle, som diskuterats i årtionden, väntar fortfarande på sitt startskott.
Östhammar och några få andra kommuner i Sverige har varit med och tagit ett enormt ansvar när det kommer till energiproduktion och hantering av det avfall som produceras från kärnkraftverken.
Forsmark levererar i dag fossilfri el som driver var sjätte lampa i Sverige, en avgörande insats för att hålla landet igång – från hem till industri. Om Sverige som nation ska dra nytta av kärnkraftens fördelar –billig, stabil och grön energi – måste också stödet till de kommuner som tar det största ansvaret vara starkt och rättvist. Det handlar om att säkerställa att de ekonomiska och sociala vinsterna får stanna lokalt. Den politiska viljan finns, folkviljan finns, men nu gäller det också att
vi säkerställer att förutsättningar för värdkommunerna finns. Framtiden är här, och vi är redo. Med ett slutförvar som snart börjar byggas och en nationell färdplan för ny kärnkraft på plats, kan vi blicka framåt med tillförsikt. Nu är det dags att sätta spaden i marken och låta kraften flöda – både från nya reaktorer och ett större slutförvar. Vi har gjort det förr och kan göra det igen.
FABIAN SJÖBERG (M) kommunstyrelsens ordförande Östhammar