Så kan Sverige börja möta de demografiska utmaningarna
Rättelse nr 1 2025
Ett land där kön, klass eller klan inte sätter gränser för individens frihet 8 Så kan Sverige börja möta de demografiska utmaningarna 10 Nya förslag för en bättre klimakterievård
Valberedningens förslag till ny styrelse för Moderatkvinnorna
Moderatkvinnorna fortsätter driva på för fler reformer för ökad jämställdhet
Tidiga och tydliga insatser i svensk socialtjänst
Frihet förutsätter trygghet! — Margareta Pålsson
Tidningen Modig firar 5 år
A trip down memory lane – fem år går fort
Korsordet
Hallå där nya jämställdhetsministern, Nina Larsson!
I förra numret av tidningen smög sig ett korrfel in i Lena Asplunds text för Moderata Kvinnors Historia. En del av den sista meningen försvann från den tryckta tidningen. Läs hela artikeln online genom att följa denna QR-kod!
OM TIDNINGEN MODIG
Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent. 4
Prenumerera på tidningen?
Fyll i formuläret på www.tidningenm.se
Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se
Redaktionen består av Josefin Malmqvist (chefredaktör), Susanne Ydstedt, Cecilia Löfgreen, Ida Dahlgren, Amanda Thonander, Amanda Håkansson och Johanna Andersson.
Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se.
Reformkraften får aldrig stanna
Våren 2020 tog jag initiativ till att starta tidningen Modig. Målet var en tidning med fokus på reformer för framtiden. I min första ledare utlovades en moderat tidning, i huvudsak skriven av kvinnor. Det stod: ”Här fokuserar vi på samhällsproblem och reformer för framtiden. Målet är att samla akademiker, opinionsbildare och politiker som får bidra med sina perspektiv på Sveriges utveckling.” Genom en pandemi, två valrörelser och ett regeringsskifte har vi fört samtal, följt konflikter och framför allt idéer som format samtiden. Det har varit en ynnest att tillsammans med en skicklig redaktion utveckla en tidning som möter er läsares efterfrågan på politisk rapportering. Att få se antalet prenumeranter - både i tryck och digitalt - öka stadigt har varit ett fint kvitto på att läsarna uppskattat produktionen. För att inte tala om alla positiva tillrop och mail: stort tack!
Efter fem år med tidningen Modig och sex år som ordförande för Moderatkvinnorna är nu tid för mig att lämna vidare stafettpinnen. När jag valdes till ordförande på stämman 2019 fick jag ett tydligt förändringsmandat: vi ska börja ägna oss åt politiskt reformarbete, istället för modevisningar, kokböcker och sjalar. Jag ser nu med stolthet på den förändring som vi tillsammans åstadkommit under
dessa år. Moderatkvinnorna är nu en politisk kraft att räkna med. Detta ses kanske främst i vårt reformarbete. 70 förslag från Moderatkvinnorna – drygt hälften av våra reformer – har nu blivit regeringens eller Moderaternas politik. Vi nöjer oss inte där. I samband med Sverigemötet släppte vi en ny version av vår reformskrift, uppdaterad med nya reformer för kommande mandatperioder. Vi lyfter också blicken mot behovet av kommande reformer. Sverige står inför stora demografiska utmaningar, med sjunkande födelsetal och en åldrande befolkning. I detta nummer försöker redaktionen sätta fingret på vilka reformer som krävs för att vända utvecklingen genom att bland annat titta på förlossningsvården och hur familjers ekonomiska förutsättningar kan stärkas för att fler ska kunna och vilja bilda familj. Vi lyfter behovet av ett nationellt klimakterielyft, en fråga som alltför länge varit frånvarande i den politiska debatten.
Med drygt ett år kvar av mandatperioden är arbetet intensivt på departementen och Modig har också träffat tre statsråd som presenterar nya och högaktuella förslag inom svensk politik. Camilla Waltersson Grönvall (M) berättar om den nya socialtjänstlagen som träder i kraft i sommar, och hur den kan bidra till en mer tillgänglig och förebyggande socialtjänst i hela landet. Vi har tagit tempen på jäm-
ställdhetsarbetet på justitiedepartementet i en längre intervju med Gunnar Strömmer (M). Slutligen berättar den pinfärska jämställdhetsministern Nina Larsson (L) om rollen som minister och den politik som ligger framför.
Stort tack till er som läser tidningen Modig, och till er som lägger själ och hjärta i ert engagemang för Moderatkvinnorna och ett friare Sverige!
Med hopp om givande läsning!
MALMQVIST
Avgående chefredaktör
JOSEFIN
Foto: Gustaf Adolfsson
Ett land där kön, klass eller klan inte sätter gränser för
individens frihet
Det grova våldet och den organiserade brottsligheten ska bekämpas och hela
samhället behöver mobilisera mot våldet mot kvinnor. Det är inga små frågor som justitieminister Gunnar Strömmer (M) tampas med. Modig träffade Strömmer i en vårblommande Rosenbadspark för att prata om det sista året av mandatperioden och det pågående arbetet för att stärka jämställdheten.
Foto: Gustaf Elias
Som erfaren advokat, grundare av Centrum för rättvisa, tidigare partisekreterare och förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet (MUF), är det svårt att föreställa sig en mer meriterad och väl förberedd justitieminister för uppdraget.
Det närmar sig nu tre år sedan den nya regeringen tillträdde. Hur skulle du hittills utvärdera regeringens trygghetsarbete och vilka framsteg har varit viktigast hittills?
- Vi har gjort mer på två och ett halvt år än vad förra regeringen fick till på två mandatperioder. Många reformer är genomförda, och mycket mer är på gång. Det gäller kampen mot gängen, men också flera andra områden, som insatserna mot hedervåld och mäns våld mot kvinnor.
Vi ser nu också att nya resurser,
verktyg och arbetssätt börjar bita. Det är viktiga framsteg att skjutvapenvåldet har gått ned och att fler riktigt grova brott klaras upp. Med hjälp av nya verktyg förhindrar polisen rekordmånga skjutningar och sprängningar, och trycker tillbaka öppna drogscener runt om i landet.
Hur lång tid kommer det ta att vända utvecklingen?
- Att vända en mörk utveckling tar tid. Vi är kanske två och ett halvt år in på en tioårsresa, så väldigt mycket arbete återstår, menar Strömmer.
Regeringens åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck gäller fram till utgången av 2026 omfattar hela 132 åtgärder. Hur går arbetet?
- Åtgärdsprogrammet är ambitiöst
och spänner över en rad områden. På mina områden så lyfter jag gärna fram de vässade kontaktförbuden, de skärpta straffen och de rivna sekretesshindren.
Genom att vässa kontaktförbuden så att de blir skarpare och kan användas i fler fall stärker vi skyddet för brottsoffren i det enskilda fallet.
De rivna sekretesshindren gör det lättare för myndigheterna att dela information med varandra för att kunna förhindra våld mot kvinnor och barn.
Vi vill också skärpa straffen för sexualbrott och annat grovt våld. Serievåldtäktsmän ska kunna låsas in på obestämd tid med så kallat säkerhetsstraff. Det handlar om att förbättra brottsoffrets upprättelse, men också om samhällsskydd – den som sitter inlåst kan inte begå nya våldsdåd.
Att bekämpa hedersvåldet och
Gunnar Strömmer och Josefin Malmqvist.
Foto: Gustaf Elias
Vi har gjort mer på två och ett halvt år än vad förra regeringen fick till på två mandatperioder.
Många reformer är genomförda, och mycket mer är på gång.
förtrycket är en viktig frihetsfråga. Människor som flytt förtryck för att söka frihet i ett annat hemland ska inte mötas av ett passivt accepterande av förtryck här. Men hur ska det gå till? - Det är helt avgörande att samhället reagerar kraftfullt mot alla former av hedersförtryck. Det är viktigt att lagstiftningen tydligt ger uttryck för att hedersrelaterat våld och förtryck inte hör hemma i det svenska samhället.
Vi genomför stora reformer på det här området. Vi går hårt mot ofrivilliga äktenskap, och jobbar med förslag om att förbjuda även kusingifte. I april presenterade vi hur oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp ska kriminaliseras.
Tyvärr är mörkertalet stort, och varje fall är ett fall för mycket. Att skärpa lagarna är en sak – men hela samhället måste mobiliseras för att alla i Sverige ska följa lagarna. Från förskolan, skolan, socialtjänsten hela vägen till de rättsvårdande myndigheterna och ytterst politiken.
Det ekonomiska våldet behöver bekämpas med samma kraft som det fysiska våldet och vi är glada för den stora uppslutningen bakom Moderatkvinnornas förslag på området under partistämman 2023. Nu utreds bland annat förslaget att införa en tidsgräns för bodelningsförrättningar. Hur går arbetet?
- Det är på gång och ett tydligt exempel på att vi nu genomför det som andra partier till vänster bara pratat om. Vi har tillsatt en utredning som ska stärka skyddet för den som utsatts för ekonomiskt våld. Det händer att bodelningen används för att utpressa en ekonomisk svagare part, konkret genom att den starkare parten, oftast en man, ser till att processen drar ut på tiden.
Vi vill nu säkerställa en process som går väsentligt snabbare än i dag, och som bättre tar tillvara den svagare partens intressen. Förslagen från utredningen ska komma före årsskiftet, och det ser jag fram emot.
I Moderatkvinnornas nya reformskrift föreslår vi bland annat en att en tydligare definition av “skyddsvärt intresse” införs i förtalslagstiftningen, för att stärka domstolars möjlighet att väga in allmänintresse. Har du några tankar om det förslaget?
- Det är verkligen bra att Moderatkvinnorna driver på och utvecklar politiken på det här området. Som jag förstår det utgår det här förslaget från den norska regleringen. Jag har ännu inte riktigt bottnat i frågan, men ser gärna närmare på förslaget. Även om dagens svenska regler om förtal också har goda skäl för sig.
Moderatkvinnorna har i flera år även drivit att målsägande ska
ha rätt till målsägandebiträde i hovrätt och Högsta domstolen vid våld i nära relation, sexualbrott och hedersrelaterad brottslighet. Moderaterna har drivit frågan inom ramen för den särskilda brottsofferlagen. Vad är status för förslaget idag? - Jag är glad att ni inte har släppt frågan. Det stämmer ju att många brottsoffer i dag blir av med sitt målsägandebiträde efter tingsrättens dom. Bakgrunden är en åtstramning av reglerna 2018. Erfarenheten från flera myndigheter, civilsamhälle och brottsoffer visar att lagändringen fått en negativ påverkan på brottsoffers upplevelse av processen i högre instanser.
Det här var mycket riktigt något som Moderaterna drev i valrörelsen, och vi har sett till att en utredning just nu tittar på bland annat hur rätten till målsägandebiträde i överrätt kan stärkas. Vi ska få utredningens förslag senast i augusti.
Vad är din vision för framtiden när det gäller trygghet och rättssäkerhet för kvinnor i Sverige? - Sverige ska vara ett land där kön, klass eller klan inte sätter gränser för individens frihet. Och där rättigheter, skyldigheter och möjligheter gäller lika för alla. Det är ett Sverige där farliga våldtäktsmän sitter inne, så att alla kvinnor vågar vara ute. Där förövaren tvingas flytta på sig –inte offret. Och där varje flicka och pojke är fri att själv välja väg i livet.
Så kan Sverige börja möta de demografiska utmaningarna
Sverige står inför sjunkande födelsetal och en åldrande befolkning. Det är en utveckling som påverkar hela samhällets framtid och som väcker frågor om bakomliggande faktorer. Modig har träffat Helena Graflund Lagercrantz, specialistläkare inom förlossningsvård och gynekologi, och Sophia Brismar Wendel, förlossningsöverläkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet för att prata om hur förlossningsvården kan vara en del i svaret på hur fler kvinnor ska vilja – och kunna – föda fler barn.
Svaret på de demografiska utmaningarna är något som bekymrar ledare i stora delar av västvärlden. En del i svaret tror Moderatkvinnorna handlar om att kunna lita på förlossningsvården. Det är avgörande att kvinnor känner sig trygga och delaktiga under graviditeten, vid förlossningen och efteråt. Förlossningsvården i Sverige är ojämlik. I dag kan kvinnor exempelvis inte välja kejsarsnitt utan medicinsk indikation, trots att förlossningsrädslan ökar. Samtidigt stiger medelåldern för förstföderskor, vilket ökar risken för förlossningsskador. Runt 20 procent av gravida kvinnor känner rädsla inför förlossningen, och det är en vanlig orsak till att kejsarsnitt önskas.
- Idag byter kvinnor region för att få möjlighet att välja kejsarsnitt, och
det är ojämlikt, menar specialistläkaren Helena Graflund Lagercrantz. Graflund Lagercrantz menar att det i grunden är fel att benämna det som “kejsarsnitt utan medicinsk indikation” när en kvinna är rädd för att föda vaginalt, då förlossningsfobi i själva verket bör ses som en medicinsk indikation. Med det som bakgrund instämmer hon med Moderatkvinnornas förslag om att utöka rätten till kejsarsnitt efter egen önskan.
- Alla kvinnor ska erbjudas vård för sin förlossningsrädsla under sin graviditet, men alla ska veta från början att botas inte rädslan, ska man ha rätt att få välja ett kejsarsnitt, menar Helena Graflund Lagercrantz.
Även förlossningsöverläkaren Sophia Brismar Wendel är för att kvinnor ska få välja förlossnings-
Helena Graflund Lagercrantz
Reformer för en jämställd sjukvård
Några av Moderatkvinnornas reformförslag
• Inför ett nationellt program för eftervården efter förlossning, inklusive besök hos fysioterapeut specialiserad på bäckenbotten.
• En likvärdig föräldrautbildning ska erbjudas i hela landet.
• Kvinnors önskan om kejsarsnitt utan medicinska skäl ska klargöras, och kvinnor ska ges ett större inflytande över sin egen förlossning.
• Utökad rätt till förskola under föräldraledighet.
sätt, men tveksam till att lagstadga det:
- Ett enklare alternativ är att avskaffa betalningsförbindelsen mellan regioner för planerad slutenvård inom förlossningsvården, så att kvinnor fritt kan söka planerat kejsarsnitt i annan region, precis som vid akutsjukvård eller öppenvårdsbesök. Samtidigt måste vi göra vaginal förlossning tryggare genom att förebygga komplikationer och erbjuda bra vård och eftervård. Sverige har ett väl utbyggt pro -
gram inom mödrahälsovården inför förlossning, men eftervården är såväl otillräcklig som ojämlik. Efter förlossningen saknas det ett uppföljande nationellt program för kvinnan som fött barn.
- Många kvinnor skattar eftervården väldigt lågt. Det framkommer att man blir lämnad med sina problem och vet inte vart man ska vända sig. Det saknas naturlig uppföljning, menar Helena Graflund Lagercrantz.
Dr Brismar Wendel tycker att förlossningsvården i stort sett fungerar bra, men att mödravården bör förstärkas med fler läkare för att minska väntetiderna för medicinska bedömningar.
- Det kan ske via samarbete med vårdcentraler, vårdvalsenheter eller förlossningskliniker. Inom förlossningsvården krävs god personaltäthet för att uppnå kontinuitet, fortbildning, två utförare vid ingrepp, undersökning före hemgång samt ett förlängt ansvar efter förlossningen för att stärka övergången från BB till öppenvård, anser hon, och fortsätter:
- Ett stort problem med eftervården är att den inte är tydligt definierad, vare sig i tid eller ansvar. I större regioner leder splittrad finansiering till att kvinnor bollas runt mellan aktörer utan tydlig ansvarsfördelning. I glesbygd kan det istället saknas alternativ och väntetiderna bli
långa, konstaterar Brismar Wendel. Ett eller två uppföljande besök med barnmorska är inte tillräckligt för att fånga upp eventuella besvär, anser Helena Graflund Lagercrantz. Hon menar, liksom Moderatkvinnorna, att eftervården behöver struktureras. Detta innebär först och främst en uppföljning på barnmorskemottagningen, där barnmorskor vet vart de ska remittera om något avviker.
- Det ska räcka med att kvinnan uppger att det inte känns bra, då ska hon få en bedömning, menar hon.
Dr Brismar Wendel tror att ett nationellt program för eftervård skulle kunna ställa krav på regioner och privata vårdgivare att hålla en viss standard, med evidensbaserade råd för hela det första året efter förlossningen. Hon föreslår att alla som fött barn bör erbjudas minst ett, eller helst flera, besök hos fysioterapeut inriktad på bäckenbotten, samt gärna även hos gynekolog. Hon hänvisar delvis till det franska systemet med ett högt antal eftervårdsbesök, samt till Storbritanniens perineal clinics, specialiserade multiprofessionella enheter inom öppenvården, som en möjlig modell för eftervården. Därtill föreslår hon att en särskild eftervårdspeng hade kunnat införas för att möjliggöra sådana enheter i Sverige.
Sophia Brismar Wendel
Nya förslag för en bättre klimakterievård
Trots att halva befolkningen går igenom klimakteriet har Sverige en otillräcklig klimakterievård. Allt fler kvinnor uppger att de känner nedstämdhet kopplat till klimakteriet och över hälften uppger att klimakteriesymptom har stor påverkan på vardagen. Modig har träffat Marith Hesse, KSO i Partille kommun, Anna Mannfalk, regionråd i Region Skåne och Jesper Skalberg Karlsson, riksdagsledamot i socialutskottet för att prata om hur vi tillsammans lyfter svensk klimakterievård.
Trötthet, hjärtklappning, ledsmärta, nedstämdhet och sömnsvårigheterlistan på symptom kopplade till klimakteriet är lång. Många kvinnor upplever att de presterar sämre på jobbet, och har svårare att hantera stress. Ändå saknar svensk sjukvård tillräcklig kunskap för att kunna ge rätt hjälp i tid.
Resultatet blir feldiagnostiseringar och felbehandlingar, vilket leder till onödiga sjukskrivningar där viktig kompetens riskerar att gå förlorad. - Mår kvinnor i denna ålder bättre, så kommer sjukskrivningstalen generellt att sjunka och fler individer och familjer få bättre livskvalitet vilket gynnar både den enskilde men även samhället i stort. Sen är det även en jämställdhetsfråga. Hade män fått dessa symtom är jag övertygad om att vården sett annorlunda ut, menar Marith Hesse (M), kommunstyrelsens ordförande i Partille som arbetat målmedvetet för att förbättra klimakteriekunskapen i kommunen.
Partille kommun började år 2022 utbilda alla kommunens chefer i vad som händer när en kvinna
genomgår klimakteriet. Kommunen erbjuder alla kvinnor, och numera även män, i åldern 40 till 60 år utbildning om klimakteriet samt möjlighet att få personlig rådgivning och läkarbesök. Hittills har ca 80 procent genomgått utbildningen, 320 personer fått personlig rådgivning och 180 läkarbesök har genomförts.
- Vår satsning bygger på en evidensbaserad metod och forskningsresultat med vetenskapligt stöd, som visar att utbildning och personlig rådgivning är det som funkar bäst. Sedan vi började med detta har våra sjukskrivningstal minskat med 2 procentenheter i denna åldersgrupp och som kommun har vi minskat våra sjukskrivningskostnader med ca 6 mnkr. Över hälften av de som svarat på en enkät om satsningen säger att deras besvär kopplade till klimakteriet är bättre idag än före utbildningen, summerar Hesse stolt.
Anna Mannfalk (M) är sjukvårdsregionråd i Skåne och hon stämmer in i Hesses resonemang:
- För mig som moderat är kvinnors frihet, personlig såväl som ekono -
misk, en prioriterad fråga. Att som arbetsgivare satsa på klimakteriekunskap och vård, gynnar inte bara de drabbade kvinnorna utan även verksamheterna där de arbetar.
Erfarenheter från projekt i moderatledda Partille visar detta, menar Anna Mannfalk.
Det är alltför få kvinnor som vänder sig till vården för att prata om klimakteriet och få som uppger att de får sin kunskap via vården. Istället är vänner och familj den vanligaste källan. Genom att öka kunskapen och ge kvinnor rätt vård i tid kan vi minska onödiga sjukskrivningar, förbättra livskvaliteten för kvinnor och ta tillvara på kompetens som i dag riskerar att gå förlorad.
Moderaterna driver nationellt på för en bättre klimakterievård. Jesper Skalberg Karlsson (M) är ledamot i socialutskottet i riksdagen: - Kvinnors sjukdomar och hälsa har varit eftersatt under lång tid inom både forskning och i det kliniska arbetet. Det ändrar vi nu på. Sedan regeringsskiftet har vi moderater tagit flera viktiga steg för att förbättra kvinnors hälsa och vård - med
Marith Hesse Foto: Anna Sigvardsson Högborg Anna Mannfalk
Foto: Axel Schiller
fokus på kvalitet, tillgänglighet och trygghet i hela landet, berättar Jesper Skalberg Karlsson. Han fortsätter:
- Ett delmål i det arbetet handlar om att öka kunskapen och minska tabun kring klimakteriet. Ingen kvinna ska tvingas lida i det tysta, betonar Skalberg Karlsson. Vad gör regeringen för att lyfta arbetet runt kvinnors hälsa?
- Vi har beslutat om miljardtillskott för att utveckla vården som rör specifikt kvinnor, givit ett omfat tande uppdrag till Socialstyrelsen kring samordning av det arbetet och skärpt tillsynen genom IVO för att säkra trygg och jämlik vård. Men arbetet är inte klart – vi behöver göra mer på flera politiska nivåeroch Moderatkvinnorna har fortsatt en viktig roll i att driva på för att klimakterievården i Sverige ska bli jämlik, tillgänglig och baserad på modern kunskap, avslutar Jesper Skalberg Karlsson.
Jesper Skalberg Karlsson
Valberedningens förslag till ny styrelse för
Moderatkvinnorna
Inför Moderatkvinnornas stämma i maj har valberedningen tagit fram ett förslag på en ny styrelse. Modig tagit tempen på Annsofie Thuresson och Ida Drougge, nytt föreslaget presidium.
Annsofie Thuresson föreslås ta över rodret som ordförande.
Hur känns det?
- Det är hedrande att bli föreslagen av en enhällig valberedning, och det känns fantastiskt med alla hejarop. Får jag förtroendet är det en uppgift jag tar på största allvar. Moderatkvinnorna gör skillnad, både inom partiet men framför allt för Sveriges invånare, menar Annsofie.
Vem är du?
- Jag är 52 år, mamma, hustru, politiker och ledare. Jag är civilekonom och har jobbat på företag om IBM, Nestlé och Daimler-Chrysler, samt drivit egna företag. Jag engagerade mig i Moderaterna som 35-årig trebarnsmamma och är nu kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge. Sedan start har jag varit engagerad i Moderatkvinnorna, där jag varit ordförande i Skåne, ledamot i nationella styrelsen samt vice ordförande.
Hur ska Moderaterna vinna fler kvinnor i valet 2026?
- Genom att ha tydliga och relevanta svar på de utmaningar och den oro som kvinnor möter i samhället. Vi behöver ha örat mot marken och komma med lösningar som ger
resultat. Vi måste bredda politiken och leda med hjärta, hjärna och ryggrad.
Ida Drougge föreslås ta över rollen som vice ordförande. Hur känns det?
- Kul, förpliktigande och hedrande! Moderatkvinnorna har tagit många steg framåt de senaste åren och är en viktig kraft i den politiska debatten. Att få förmånen att stödja Annsofie och fortsätta utveckla M-kvinnor skulle vara jättekul. Vilket är Moderatkvinnornas viktigaste uppdrag?
- Att göra Sverige tryggare och rikare. Vi gör det genom att fungera som en plantskola för kvinnor med liberalkonservativa värderingar, vara politiskt relevanta i kvinnors vardag och vinna fler kvinnor som medlemmar, väljare och företrädare för Moderaterna. Vem är du?
- Jag älskar naturen och friluftsliv. Jag gillar att orientera med mina barn, och räds inte för lite smuts under naglarna. Sedan 2014 är jag riksdagsledamot och arbetar främst med ekonomiska frågor i finansutskottet. Jag är även ordförande för M-kvinnor i Stockholms län.
Valberedningens förslag till ny styrelse
ORDFÖRANDE
Annsofie Thuresson, Skåne, Kävlinge
VICE ORDFÖRANDE
Ida Drougge, Stockholms län, Lidingö
LEDAMÖTER
Amanda Thonander, Skåne, Lund
Caroline Högström, Västmanland, Västerås
Charlotte Broberg, Stockholms stad, Stockholm
Hanne Lindqvist, Kalmar län, Kalmar
Malin Höglund, Dalarna, Mora
Marie-Louise Hänel Sandström, Västra
Götaland, Göteborg
Signe Weiss, Västernorrland, Sundsvall
Sofia Andersson, Uppsala län, Uppsala
Annsofie Thuresson
Ida Drougge
Moderatkvinnorna fortsätter driva på för fler reformer för ökad jämställdhet
Med sommaren på ingång närmar det sig tre år sedan Sverige fick en ny, moderatledd regering. Sedan dess har många viktiga steg tagits för att öka jämställdheten i Sverige och bakom många av reformerna finns ett långsiktigt reformarbete från Moderatkvinnorna. Av de 123 reformer Moderatkvinnorna tog fram inför valet 2022 har fler än hälften blivit regeringens eller Moderaternas politik. Nu tar Moderatkvinnorna nästa steg med nya reformer inför mandatperioden 2026 till 2030.
Större flexibilitet i föräldraförsäkringen med möjlighet att överföra dagar med föräldrapenning till närstående, antalet dubbeldagar i föräldraförsäkringen har fördubblats, sänkt skatt på ISK-sparande möjliggör nu för kvinnor att öka sitt sparande och moderniserad abortlagstiftning är bara några av Moderatkvinnornas reformer som nu blir verklighet. - Utan jämställdhet ingen frihet. Därför är vi väldigt glada över att regeringen har genomfört eller påbörjat genomförandet av så många av Moderatkvinnornas reformförslag. Det visar att vi är relevanta och fortsätter driva på för ett mer jämställt Sverige, menar Josefin Malmqvist, ordförande för Mode-
ratkvinnorna sedan 2019. Andra viktiga förslag såsom förlängd maxtid för kontaktförbud och vistelseförbud efter avtjänat fängelsestraff blir nu verklighet, förslaget om kriminalisering av oskuldskontroller och oskuldsoperationer utreds av regeringen och dessutom ska varje kommun och region nu ha en handlingsplan för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Dessa avgörande förslag gör att tryggheten ökar för kvinnor i hela samhället.
Arbetet för ett mer jämställt Sverige stannar inte här. Inför Moderatkvinnornas stämma i slutet av maj har flera underlagsrapporter tagits fram, som ligger till grund för de propositioner som styrelsen
föreslår stämman att anta. Bland dessa finns förslag om ökad jämställdhet för utrikes födda kvinnor. - Ska integration lyckas måste vi ha jämställda förväntningar – oavsett kön. Det svenska välståndet, liksom individuell frihet, bygger på att alla tar ansvar för sin egen försörjning. Det gäller förstås också kvinnor som har invandrat hit. Att sänka kraven är inte att visa hänsyn – det är att svika, säger Ida Drougge (M), riksdagsledamot i finansutskottet som skrivit en underlagsrapport om integration.
Andra stora områden som fått mycket uppmärksamhet handlar om förslagen för att bidra till att vända den demografiska utvecklingen och för att lyfta förlossnings-
vården. Moderatkvinnorna menar att stärka förlossningsvården är en viktig pusselbit – men långt ifrån den enda – för att fler kvinnor ska vilja och kunna föda fler barn.
- Det som pekas ut som särskilt eftersatt är vården efter förlossning. Det finns nationella basprogram för såväl kvinnan under graviditeten som för barnet under sina fem första levnadsår, men det saknas helt ett uppföljande program för kvinnan efter förlossning. Ett sådant program skulle kunna ge kvinnan möjlighet att tidigare få avgörande hjälp med såväl förlossningsskador som bäckenbottenbesvär, menar Malin Ahlström (M) som är politiker i Region Skåne som skrivit en underlags-
rapport om förlossningsvården. Malin Ahlström fortsätter:
- Moderatkvinnornas politikutveckling har återkommande visat sig vara avgörande för att belysa dessa viktiga frågor, förändra Moderaternas politik inom dessa områden och i förlängningen även verkligheten för Sveriges kvinnor, menar Ahlström.
Problemen med demografi finns i hela västvärlden, och är ingen enkel nöt att knäcka. I en av rapporterna har Amanda Thonander (M), kommunalråd i Lund, skrivit om den demografiska utvecklingen. - De förändringar som just nu sker i demografin med en åldrande befolkning och rekordlågt barnafödande påverkar redan stora delar
av det svenska samhället. Vi behöver fråga oss om det finns bakomliggande strukturer eller politiska beslut som leder till att svenskarna skaffar färre barn än de egentligen skulle vilja. Om så är fallet är det vår uppgift att undanröja hinder så att fler kan känna trygghet att bilda familj, menar Amanda Thonander. Det är uppenbart att Moderatkvinnornas reformarbete gjort och gör skillnad. Reformerna tar avstamp i att fortsätta kampen för att skapa ett Sverige där kvinnor har samma ekonomiska möjligheter som män, där kvinnor kan leva ett liv fritt från våld och förtryck, och där alla får sjukvård på lika villkor.
Ida Drougge
Malin Ahlström
Amanda Thonander
Scanna QR-koden för att läsa mer om vårt senaste reformarbete
Tidiga och tydliga insatser i svensk socialtjänst
Sedan valet 2022 har socialtjänstfrågorna fått ett välbehövligt lyft och i sommar träder en helt ny socialtjänstlag i kraft. Modig har träffat Camilla Waltersson Grönvall (M), Sveriges första renodlade socialtjänstminister, för att höra om framtidens socialtjänst.
I juli träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad blir den stora skillnaden?
– Den nya lagen innebär den största omställningen av socialtjänstens arbetssätt på över 40 år. De mest genomgripande förändringarna innebär att socialtjänsterna nu ska arbeta förebyggande, vara lättillgängliga och erbjuda insatser som vilar på kunskap och beprövad erfarenhet. Den nya lagen kommer även att innebära att socialtjänsten gör individuella behovsprövningar, vilket innebär att varje person Mallska få hjälp utifrån sina egna behov och sin livssituation, menar Waltersson Grönwall. Hon blev aktiv i ungdomsförbundet redan som 14-åring. Hösten 2022 utsågs hon till socialtjänstminister med ansvar för socialtjänst, funktionshinderfrågor och barnrättsfrå-
gor. Sedan dess har arbetet med att ta fram den nya socialtjänstlagen varit intensivt. Varför behövs en ny socialtjänstlag?
– Den tidigare lagen innebar att socialtjänsten skulle reagera på ett redan uppstått problem. Det i sin tur innebar att socialtjänsten kom in för sent. Långa utredningstider gjorde att för mycket tid lades på skrivbordsarbetet och mindre på att faktiskt träffa människorna man skulle stötta och hjälpa. Att arbeta förebyggande var helt valfritt, vilket gjorde att många kommuner prioriterade bort detta viktiga arbete. Dagens samhällsutmaningar, inte minst med barn som dras in i tung kriminalitet, kräver nya arbetssätt och att vi från samhällets sida går in med tidigare och tydligare insatser. Den nya lagen möjliggör just detta.
Särskilt fokus läggs på förebyggande insatser. Varför är det så viktigt?
– Förebyggande arbete är viktigt av flera skäl. Det mest uppenbara är att minska lidande genom att stötta och hjälpa innan problemen blivit för stora. Vi kan inte, som ofta sker i dag, stå och titta på medan det går illa för en person innan hjälpen sätts in. Att arbeta förebyggande kan även spara resurser för kommunerna. Genom att stötta och hjälpa tidigt kan mer ingripande och dyra insatser undvikas. Sedan vet vi att förtroendet för socialtjänsten är lågt. Den är ju i grund och botten en stödfunktion till människor som har det svårt eller behöver hjälp. Trots det så vet vi att många, inte minst i våra utsatta områden, håller sig undan socialtjänsten och tackar nej till insatser.
Foto: Gustaf Adolfsson
En bärande tanke i den nya lagen är att insatser ska kunna ges utan föregående behovsprövning. Har kommunerna kapacitet att klara detta?
– Det handlar om en möjlighet för kommunerna att ge insatser när mottagaren är öppen för dem. Det handlar också om att socialsekreterare inte ska lägga för mycket arbetstid på utredningar utan istället få ägna sig mer åt mänskliga möten. Det handlar om en omställning av arbetssätt som kan ta tid och vara kostsam till en början. Därför skjuter regeringen till nästan tio miljarder över en femårsperiod för att stötta kommunerna i deras omställningsarbete. Men på sikt kommer detta arbetssätt att minska kostnaderna för kommuner. Det kommer att frigöra resurser såväl personellt och tidsmässigt som ekonomiskt, spår Waltersson Grönwall. Vad innebär den nya socialtjänstlagen för barn som far illa?
– Den har ett förstärkt barnrättsper-
spektiv som innebär att barn ska lyssnas till, och beslut ska tas utifrån barnets bästa. En sak jag är extra stolt över att få med i den nya lagen är sökbara orosanmälningar. I dag finns ingen möjlighet för socialtjänsten att hålla ihop nedlagda orosanmälningar kring ett barn. Att man nu får göra dem sökbara gör att man kan se om det finns flera orosanmälningar kring ett och samma barn, vilket gör att socialtjänsten kan hjälpa fler barn som riskerar fara illa.
Du har under din tid som minister drivit ett viktigt arbete för att bekämpa det hedersrelaterade våldet. Vad har ni gjort?
- Det här är en fråga som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Under min tid som minister har vi bland annat genomfört reformen om skyddade boenden. Den innebär ett nytt regelverk för att förbättra kvaliteten och rättssäkerheten i dessa boenden och ett stärkt barnrättsperspektiv. Vi har också
ändrat lagstiftningen så att barns bästa kommer först i bedömning om vårdnad, boende och umgänge. Därmed ska barn inte behöva tvingas till umgänge med en våldsam förälder. Vi har också utvidgat möjligheten till utreseförbud – så att samhället kan ingripa när det finns risk att ett barn förs utomlands för till exempel barnäktenskap eller könsstympning.
Socialtjänstministern fortsätter: – Men vi är inte färdiga. Det mest angelägna nu är att säkerställa att alla kommuner, oavsett storlek, har tillgång till rätt kompetens och verktyg. Barn och unga som lever under hedersförtryck ska kunna lita på att samhället står på deras sida – alltid.
Har ni någon annan spännande politik på gång på departementet?
– Vi har alltid spännande saker på gång på Socialdepartementet! Något jag ser särskilt fram emot är det familjehemspaket som vi planerar...
Foto: Gustaf Adolfsson
Josefin Malmqvist och Camilla Waltersson Grönvall.
Frihet förutsätter trygghet!
Är seniorer mer otrygga än övriga ålderskategorier?
Både ock – tror jag. En del av oss har förmånen att bo i en trygg del av landet, med grannar som vi känner och har förtroende för. Vi är inte beroende av kommunens hemtjänst eller av andra människors insatser. I gruppen finns seniorer med besparingar, en livspartner och vi upplever oss vara ganska trygga.
Trygghet är ett begrepp som numera diskuteras mycket mer än tidigare. Många upplever sig mer otrygga än tidigare. Det finns många skäl till detta: omvärlden ter sig hotfull och oförutsägbar, skjutningar och sprängningar på hemmaplan skrämmer och det svenska samhället har på kort tid radikalt förändrats. Presidenterna i Ryssland och USA ter sig inte längre som motpoler utan snart som två grenar på samma träd.
Det finns mycket som kommunerna kan göra för vår frihet och säkerhet. Nu har till exempel den moderatstyrda regeringen gjort det lagligt för kommunerna att sätta upp övervakningskameror. Belysning och snåriga buskage är något som ständigt måste ses över. Gångtunnlar ska ha fungerande belysning. Kan vi se fram emot förbud mot telefonbedrägerier? Och lottförsäljningar som Socialdemokraternas telefonlotterier?
Snart kommer strängare straff för bedrägerier riktade mot äldre. Men den viktigaste uppgiften för kom-
munerna är att öka tryggheten för gruppen seniorer som är beroende av vård i hemmen; dels på särskilda boenden, dels i egna hemmet. Det är inte mycket bevänt med svensk välfärd när några människor ska vara livrädda för att bli våldtagna eller utsättas för övergrepp av kommunens anställda! Hur kan sådant ske i Sverige? Vi moderater måste ta täten i arbetet med att, en gång för alla, sätta stopp för sådant.
Alla medborgare i landet måste dessutom hjälpa till med trygghets-
arbetet! Lås ytterdörren, lämna inte prylar kvar i parkerade bilar och ställ undan cyklar, barnvagnar och rollatorer under dygnets mörka timmar. Se till att ha en sparad slant, en sådan skänker lugn när omvärlden vacklar och stormar. Och hjälp varandra när tryggheten sviktar!
MARGARETA PÅLSSON Ordförande för Moderata Seniorer
Foto: Fredrik Wennerlund
Tidningen Modig firar 5 år
Med detta nummer 21 firar tidningen Modig en hel hand. Under de första fem åren har Modig bidragit till att öka kunskapen om de samhällsproblem som kvinnor möter, erbjudit en plattform till kvinnor som gillar att skriva och bidragit till den moderata idéutvecklingen.
Det är nästan svårt att ta in att fem år har passerat med Modig. Det känns som att det var igår det första numret landade i brevlå dorna, samtidigt som dess tema: ledarna i coronakrisen känns som en livstid sedan. Mycket har hunnit hända i Sverige och i omvärlden sedan tidningen startade. Finlands utrikesminister Elina Valtonen, dåvarande marinchefen och nuvarande chefen för För svarsmaktens operationsledning Ewa Skoog Haslum, statsminister Ulf Kristersson, den danska små barnsmamman Sabine Trustrup Hartmann, Shoka Åhrman, spare konom på SPP, tidigare rallyföraren Tina Thörner och Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet har alla gemensamt att de är några av alla hundratals personer som intervjuats i Modig under de första åren.
- Det har varit en fantastisk resa att få bygga upp en tidning från grunden och ständigt utmana oss själva i att hitta relevanta och aktuella
teman med nya och lite oväntade vinklar. Samtidigt kräver många intervjuer god framförhållning: intervjun med Skoog Haslum tog exempelvis ett helt år att få till, från första förfrågan till färdig tidning, säger tidningens grundare och chefredaktör Josefin Malmqvist.
Kvinnosjukvård, civilförsvar, ekonomi, energi och klimat och EU:s betydelse för Sverige är några av tidningens teman från det senaste året. Sedan starten av tidningen har Susanne Ydstedt varit en av redaktionsmedlemmarna. Hon menar att tidningen startade med höga ambitioner, lyckades uppnå en god kvalitet direkt och har fortsatt leverera läsvärda nummer, som det faktiskt talas om långt utanför Moderatkvinnorna.
- Varje gång jag nämner Modig så sägs det något positivt, såsom att den är jättebra, snygg och det har
Nr 2 2021
Nr 2 2024
väl knappast hänt att någon tackat nej till en intervju. Snarast har jag fått propåer om att ”det vore roligt att få vara med någon gång”, konstaterar Ydstedt roat.
Att tidningen visar att alla viktiga ämnen har relevans för kvinnor är dess styrka, enligt Susanne Ydstedt:
- Modig skiljer sig från många andra produkter i samma kategori genom att inte definiera vissa frågor som ”kvinnofrågor”, utan är modern i sin approach. Utrikespolitik angår
Nr 3 2023
kvinnor likväl som män, liksom ekonomi, sjukvård, försvar och pensioner. Att kunna lyfta fram kvinnors röster och perspektiv är ett bra sätt att demokratisera vår politikutveckling. Så all heder till Josefin som gjort ett enastående jobb med Modig!
Tidningen har idag närmare 5000 prenumeranter, både analogt och digitalt. Den läses av ledande moderater, ministrar, ledarskribenter och många fler som valt att prenumerera. Andelen prenu-
Nr 1 2020
Susanne Ydstedt
meranter ökar stadigt inför varje nytt nummer. Eivor Örenmark är moderat kommunpolitiker i Nacka och en trogen läsare av Modig:
- Varje gång tidningen kommit har jag tagit mig tid att sitta ner och reflektera över mitt politiska engagemang. Vid varje tillfälle har det blivit en positiv stund i läsfåtöljen, som gjort att jag sett fram emot nästa utgåva.
Finns det något särskilt minne från dessa fem år som du burit med dig?
- Första gången jag fick pris i kors-
ordstävlingen är ett särskilt trevligt minne!
Eivor Örenmark är en av Modigs främsta korsordslösare. Vilket är ditt bästa korsordstips till någon som inte är lika frekvent korsordslösare som du?
- Prioritera tid för korsordslösning med avskärmning från andra aktiviteter, som dator, mobil och TV. Hela upplevelsen ska andas avkoppling. Unna dig något gott samtidigt, kan vara en kopp te, lite choklad eller något annat du föredrar. Prata med andra och sporra varandra att lösa korsordet. Lägg tidningen vid köksbordet. För om du kör fast, så kan du alltid nästa morgon lösa det vidare!
Vad hade du velat se mer av i Modig framöver?
- Artiklar om moderatkvinnor på gräsrotsnivå som kan motivera andra, för att dela erfarenheter, avslutar Örenmark.
En annan trogen läsare är Magdalena Andersson, tidigare ordförande för Moderatkvinnorna och nu ordförande för Moderata Kvinnors
Historia.
- Jag gillar tidningen, det är uppskattat när den kommer. Den är informativ och innehåller mycket matnyttigt. Det är roligt att Moderatkvinnorna har haft kraft och möjlighet att ta fram den, den fyller absolut sin plats och funktion. Finns det något särskilt minne från de första fem åren med tidningen som du burit med dig?
- Modig håller en stadig och jämn kvalitet. Men visst är det roligt att läsa om våra kvinnliga ministrar i regeringen och deras tankar. Och samtidigt är det inspirerande att läsa om lokala aktiviteter med nedslag från olika håll i landet.
Vi på redaktionen vill tacka alla våra läsare. Tidningen är till för er och det är er uppskattning som gör den värt mödan. Tack till alla som har hängt med sedan start, och välkomna alla nya läsare. Tidningen Modig ska fortsätta vara en viktig plattform för att belysa de samhällsproblem som kvinnor möter och lyfta fram kvinnors röster i samhällsdebatten. Mot fem år till!
Eivor Örenmark och Josefin Malmqvist.
A trip down memory lane – fem år går fort!
Med detta nummer firar Tidningen Modig fem år – och det gör även MUF-sidan. Sedan våren 2020 har jag haft den stora äran att några gånger om året uppdatera er läsare om vad som pågår i MUF eller vilka politiska frågor som är viktiga för oss. Genom en världsomfattande pandemi, två valrörelser och drygt en halv regeringsperiod har vi gått hand i hand. Nedan följer några favoriter från de senaste fem åren!
• Nummer 3 2020
Stor intervju med kvinnliga distriktsordföranden. Snart fem år senare har Charlotte “Lottis” Carlgren gjort comeback och är omvald som distriktsordförande för MUF Kalmar. Sarah Ullmark, då ordförande i MUF Göteborg, är numera ordförande för Öppna Moderater i Väst samt fortsatt kommunpolitiker i Göteborg.
• Nummer 2 2021 I början av 2021 skrevs det om MUF-rapporterna. En av rapportförfattarna som intervjuades, Sofia Andersson, skrev “Feminist och höger – så blir svensk arbetsmarknad jämställd”. Då var Sofia vice riksordförande för Moderata studenter. I dag är hon kommunalråd i Uppsala och föreslagen ny ledamot av Moderatkvinnornas nationella styrelse
• Nummer 3 2022
Strax innan valdagen 2022 innehöll MUF-sidan ett reportage om våra spaningar på nästa generations ledare i kommun-Sverige. En av dem som lyftes var Amanda Thonander, som då stod på plats två på kommunlistan i Lunds kommun. Sedan det valet är Amanda ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden och nybliven redaktionsmedlem i Modig.
• Nummer 4 2023
I slutet av 2023 lyfte vi MUF:s segrar på partistämman. Två av många vinster var sänkt skatt på ISK samt förbättrade villkor för värnpliktiga – två frågor som sedermera blev den moderata regeringens politik.
I början av mars 2024 valde
Moderat skolungdom (MSU) och Moderata studenter (MST) nya nationella styrelser.
MODERAT SKOLUNGDOM
Ordförande:
Kaj Marinov, Göteborg
Vice ordförande: Julia Hugosson, Stockholm
Ledamöter:
Tilde Monrad, Sörmland
Lo Fagnani, Skåne
Lucas Lindh, Västerbotten
Ville Törner, Fyrbodal
MODERATA STUDENTER
Ordförande:
Simon Wallin, Skaraborg
LINDA OBIEDZINSKI
Redaktör MUF-sidan 1:e vice ordförande för MUF
Vice ordförande:
Alexander Sandström, Göteborg
Ledamöter:
Tilda Kharazmi, Jönköping
Oliver Novak, Skåne
Elin Björkman, Uppsala
Natalie Haddad, Östergötland
Kaj Marinov Simon Wallin
Gå gärna tillbaka och läs artiklarna i vårt arkiv!
Tre projektgrupper som startades upp i förbundet 2024: Sjukvård med fokus på kvinnors hälsa, hedersrelaterat våld och kvinnligt företagande. Respektive grupp har fått i uppdrag att ta fram fakta och förslag hur moderat politik kan bidra i dessa frågor. Syftet är att bredda kunskapen kring frågorna och hur moderat politik kan lägga fokus på dessa viktiga frågor, bidra till förändring och hur Moderaterna blir ett naturligt val för kvinnliga väljare.
GÄVLEBORG
Många goda samtal i Gävle där vi i Moderatkvinnorna i Gävleborg var ute och kampanjade. Det blev fina samtal om allt från trygghet och jämställdhet till hur vi stärker kvinnors möjligheter i hela landet.ge.
VÄSTRA GÖTALAND
Den 8 mars, på internationella kvinnodagen, genomförde vi en av våra spetsutbildningar och passade därefter på att kampanja för att uppmärksamma våra hjärtefrågor.
DALARNA
SKÅNE
Jämställdhetsbokslut är ett viktigt verktyg för att Moderaterna ska bli Sveriges största parti. Våra företrädare spelar en viktig roll för vilka som har förtroende för oss som parti. Då måste vi göra något åt könsgapet och det börjar med att veta hur det ser ut. Därför har MK Skåne arrangerat flera digitala seminarier där vi berättar om hur man går till väga, med betydligt fler lokala jämställdhetsbokslut som resultat.
HALLAND
Vi har haft en inspirerande och energifylld kickoff med Annsofie Turesson som höll ett givande pass om hur vi når och vinner kvinnliga väljare – en viktig del i vår strategi framåt. Vi genomförde en engagerande workshop om vårt miljöbudskap, där vi tillsammans diskuterade hur vi kan bli ännu tydligare och mer offensiva i miljöpolitiken. Dagen avslutades med en dragning om vägen fram till valvinst 2026. Nu är vi ännu mer taggade inför det arbete som väntar!
STOCKHOLMS STAD
Nu är det full fart med studiecirkeln ”Gör din röst hörd” där vi tillsammans inspirerar och förbereder varandra bl.a. inför förbundsstämman. Under utbildningen har vi lärt oss driva politik, skriva motioner, formulera -att satser, få hjälp och feedback på våra motioner samt kunskap om hur vi känna oss tryggare i talarstolen. Studiecirkeln, som genomförs i samarbete med Medborgarskolan Stockholm, är mycket uppskattad och lärorik.
Korsordet
Fotograf: Sofie Pehrsson/Regeringskansliet
Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 31 juli för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!
Stort grattis till Maria Glad, Hjo, Kristina Edvinsson, Vänersborg, Kristina Andersson, Skivarp, Catrine Lundström, Kåge, Birgitta Carlsson, Uppsala, Margareta Schlee, Norrhult, Magdalena Andersson, Jönköping, Eva Magnusson, Svedala, Linda Haglund, Falun, Louise Siljeholm, Stockholm, Pia Philipsson, Växjö, Kerstin Collin, Tvååker, Michelle Wong, Visby, Karin Glad, Nacka, Birgitta Lann, Örebro, Veronika Håkansson, Storuman, Börje Erlandsson, Lessebo, Rosalie Keller, Kåge, Madeleine Forssell, Örebro, Pia Lindqvist, Säffle, Emelie Liljeroth, Göteborg, Maria Vilhelmsson, Onsala, Annica Wetterling, Karlskoga, Eivor Örenmark, Saltsjö-boo, Ingegerd Widerström, Hovmantorp, Angela Berglund, Nacka, Helene Skantze, Nacka, Gun Selldén, Nacka, Marie Agmén, Stockholm, Christina Sand, Sundbyberg, Lovisa Proos, Göteborg, Karolina Haag, Vällingby, Ulrika Bergman, Borlänge, Anders Edvall, Karlskoga, Sonja Emilsson, Liatorp, Tuire Ihreborn, Brandtorp, som löste korsordet 1/2025. Ni vinner 2 pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Max ett per hushåll.
Marie Oudin marie.oudin@kristinehamn.se 0702-444706
@tidningenm
@tidningenmodig
@Mkvinnorna
Hallå där nya jämställdhetsministern, Nina Larsson!
Sedan 1 april i år är Nina Larsson (L) ny jämställdhets- och arbetslivsminister.
Grattis till den nya rollen som jämställdhetsminister! Hur skulle du utvärdera dina första veckor?
Tack så mycket! Mina första veckor har såklart varit väldigt spännande med mycket att lära. Jag ser verkligen fram emot att få sätta mig in i alla frågor och träffa alla organisationer, myndigheter och personer som bidrar till att göra Sverige till ett mer jämställt land.
Vilka jämställdhetspolitiska utmaningar står Sverige inför idag?
Jämställdheten är under attack. Religiös extremism och konservativa vindar blåser genom Europa och hotar något av det mest grundläggande som vi har i en liberal demokrati; jämställdhet, frihet och rätten till sin egen kropp. Här måste vi fortsätta ta kampen mot de aktörer som vill motverka detta och vi får inte backa en millimeter.
Vad är jämställdhet för dig och vilka frågor anser du är viktigast att fokusera på för att främja jämställdheten i Sverige?
Lika förutsättningar för både kvinnor och män att kunna förverkliga sina drömmar, stora som små, är något som jag brinner särskilt för. Därför kommer jag bland annat fokusera på att motverka mäns våld mot kvinnor, att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck och se
över förutsättningarna för kvinnligt företagande och entreprenörskap. Jag vet att vi går minste om stora potential i alla de kvinnor och flickor som inte vågar, eller kan, ta steget och exempelvis starta ett eget företag. För att ha rätt förutsättningar och kunna göra det behöver samhällets funktioner finnas där, och fungera på riktigt. Jag tänker på utbildningstillfällen och STEM-utbildningar som lyckas locka fler unga kvinnor, en fungerande barnomsorg och frihet från ekonomiskt våld. Här har regeringen redan gjort mycket, men jag ser fram emot att få göra mer och driva detta viktiga arbete framåt under min tid som minister.
Du har yrkeserfarenhet från bland annat Försvarsmakten och näringslivet. Vilka färdigheter kommer du ha störst nytta av i din nya roll?
Jämställdhetsfrågan är något som alltid har genomsyrat mitt arbete, både i näringslivet men likaså i försvaret, och det är ingen lyxfråga som man viftar bort i svåra tider. Jämställdheten är det svenskaste vi har, och den är värd att försvara. Jag kommer in på posten med en stor beslutsamhet att föra detta viktiga arbete vidare, och bidra till ett friare och mer jämställt samhälle.
Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm
