Tidningen Modig är en periodisk tidskrift från Moderatkvinnorna som utkommer med 4 nummer per år. Ansvarig utgivare är Josefin Malmqvist. För signerat material svarar respektive skribent. 4
Prenumerera på tidningen?
Fyll i formuläret på www.tidningenm.se
Läsa tidningen digitalt istället för på papper? moderatkvinnorna@moderaterna.se
Budgeten för 2025: En budget som bygger Sverige rikare och tryggare
Arbetslinjen är nyckeln till jämställda pensioner
Halvtid i Tidöavtalet 13 Stäng ner Instagram och logga in på minPension.se i stället! 16 Seniorers ekonomi — Margareta Pålsson 17 Lydia Wahlström – förkämpe för kvinnlig rösträtt — Magdalena Andersson 18 Halvvägs genom mandatperioden – MUF kommer slå nya rekord — Linda Obiedzinski
Korsordet 20 Landet runt 22 Nytt från regeringen 23 Kontaktsida
24 Domedag eller framtidstro? — Helena Storckenfeldt
Redaktionen består av Josefin Malmqvist (chefredaktör), Susanne Ydstedt, Cecilia Löfgreen, Malin Ahlström, Ida Dahlgren och Amanda Håkansson.
Kontakta redaktionen på moderatkvinnorna@moderaterna.se.
Halvtid i mandatperioden
De senaste åren har inflationen suttit med som en osynlig gäst vid svenska matbord. Prisökningar har gjort sig påminda vid storhandlingen och elräkningen. Men den här matchen, den här gången, är vunnen. Så sa Elisabeth Svantesson på en pressträff i juni. Det är stora ord och det är viktiga ord. Ord som beskriver den kamp som ligger bakom och de möjligheter som ligger framför.
Torsdagen den 19 september överlämnades budgetpropositionen för 2025 till riksdagen och vi ser ett skifte i svensk politik. Inflationen är bekämpad, men återhämtning sker inte på en natt. Det är nu vi tar krafttag och laddar för att investera i ett Sverige som är tryggare, friare och mer jämställt än någonsin förut. Vi stärker välfärd, skapar jobb och ökar trygghet. I det här numret får ni träffa politiker fulla av hopp och inspiration.
Redaktionen har spänt följt budgetnyheterna, glada över skattesänkningar på både inkomst och sparande. Flera viktiga jämställdhetsreformer har presenterats. I
det här numret av tidningen bjuder vi in er att träffa finansminister Elisabeth Svantesson, som kan berätta mer om den nya budgetpropositionen och satsningarna på jämställdhet.
Vi har nått halvlek i mandatperioden och Modig har också tagit en jämställdhetstemp på regeringen, och stämt av med flera statsråd hur det går i arbetet med två stora, genomförda jämställdhetsreformer. Dessutom har vi stämt träff med två välkända ansikten för att gräva ner oss i frågor om jämställda pensioner och föräldraförsäkringen. Äldre- och socialtjänstminister Anna Tenje samt Pensionsmyndigetens generaldirektör Anna Pettersson Westerberg. Två experter på pensionsområdet som på varsitt håll kämpar för att minska pensionsklyftan. Nu, med inflationen under kontroll, halva mandatperiodens passage och en moderat budget för 2025, kan vi känna stolthet samtidigt som vi blickar framåt mot valet 2026.
Med hopp om givande läsning!
Torsdagen den 19 september överlämnades budgetpropositionen för 2025 till riksdagen och vi ser ett skifte i svensk politik.
JOSEFIN MALMQVIST
Chefredaktör
Foto:
Axel
Adolfsson
BUDGETEN FÖR 2025
En budget som bygger Sverige rikare och tryggare
Snart två år som finansminister. Inflationen är bekämpad och hushållen kommer att känna i plånboken att vi har en moderatledd regering. Elisabeth Svantesson har precis presenterat regeringens tredje budget när vi träffar henne.
Halva mandatperioden har snart gått – är du nöjd?
Framför allt är jag glad att vi har kommit en bra bit på väg med att genomföra Tidöavtalet och viktiga reformer som vi i Moderaterna gått till val på. Men jag är också nöjd med att vi bidragit till att bekämpa inflationen. Vilket gör att vi nu kan växla över till reformer som kan bygga ett rikare och tryggare land framåt.
Vad är det bästa med budgeten?
Helheten, att vi nu både stärker svenskarnas köpkraft med sänkt skatt på arbete och ISK (investeringssparkonto) och samtidigt gör
viktiga framtidsinvesteringar i exempelvis forskning och infrastruktur. Det är viktigt för tillväxten.
Om du får lyfta ett förslag som du brinner extra för?
Förutom att sänka skatter så finns det några mindre förslag som betyder mycket för dem det berör, exempelvis satsningen på vandringsleder. Det har jag faktiskt drivit rätt hårt.
Hur kommer man att märka skillnad i vardagen?
Inte minst kommer det att märkas i plånboken att det är en moderatledd regering. Men det ska ju också märkas i form av lagade vägar, tåg
som går i tid och fler synliga poliser och ökad trygghet. Men vissa saker tar längre tid än annat.
Några förslag i budgeten för ökad jämställdhet?
Ett problem vi ser i dag är tragiskt nog att många kvinnor stannar kvar i destruktiva relationer för att de inte har råd att bryta sig loss. Det är klart att när det blir mer lönsamt att spara i kombination med sänkt skatt på arbete, så underlättar det att spara ihop till en buffert. Sedan är jag glad att vi satsar på genomförandet av effektivare kontaktförbud och för en politik som stärker skyddet mot sexuella kränkningar av barn och hatbrott mot kvinnor.
Det förs fram kritik mot att budgeten gynnar dem med höga löner, stämmer det?
Vi sänker skatten brett – för låg- och medelinkomsttagare, för pensionärer men även för dem med högre löner. Det handlar ju om att vi har skadligt höga marginalskatter i Sverige som hämmar tillväxten. Det behöver löna sig bättre att utbilda sig, att bli expert och att anstränga sig extra på jobbet. Vi talar om principen ”hälften kvar”, att man ska få behålla minst hälften av en löneökning efter skatt. Det tror jag många tycker är en rimlig princip. Därför sänker vi marginalskatten.
Har Sverige en sjukvårdskris, tycker du, och vad gör ni i så fall åt den?
Jag tror man ska vara försiktig med orden. ”Kris” hade vi under pande-
min. Med det sagt: när inflationen steg sköt välfärdens pensionskostnader i höjden och tog pengar i anspråk som behövdes till exempelvis vård av patienterna. Det har skapat en väldigt tuff situation. Tack vare att inflationen är bekämpad har trycket minskat – pensionskostnaderna bedöms enligt SKR bli 25 miljarder lägre i kommunerna nästa år. Och lika stor minskning i regionerna. Alltså. 50 miljarder lägre pensionskostnader i kommuner och regioner på grund av att den höga inflationen är bekämpad. Så situationen är delvis en annan. De 16 miljarder som regeringen tillfört i höjt generellt statsbidrag är permanenta och ligger kvar även kommande år och gör stor skillnad. Nu genomför vi den största tandvårdsreformen på över 20 år
genom ett kraftigt förstärkt högkostnadsskydd för alla som är 67 år och äldre. Det här vet jag kommer att göra skillnad för många, många äldre som i dag inte har råd att söka hjälp för problem med tandhälsan.
Vad gör ni för småbarnsföräldrar?
Många saker vi gör träffar ju brett, men specifikt så förlänger vi det förstärkta bostadsbidraget till föräldrar med små marginaler. Vi satsar på mindre barngrupper i förskolan och ökad studiero i skolan. Få saker drabbar så hårt, gör så ont, som när barn mår psykiskt dåligt, och det är jätteviktigt att få stöd och hjälp fort. Kortare köer till barn- och ungdomspsykiatrin är därför en annan viktig satsning.
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Arbetslinjen är nyckeln till jämställda pensioner
Andra halvlek har blåst in på Socialdepartementet, där äldre- och socialförsäkringsministern tjänstgör. Modig stämde träff med Anna Tenje efter en sommar fylld av reformer som gör livet lättare, friare och mer rättvist för både pensionärer och familjer.
Äntligen har dubbeldagarna blivit dubbelt så många! Efter Moderatkvinnornas reformarbete 2019-2021 och sedemera beslut på Moderaternas partistämma 2021 har partiet drivit på för fler dubbeldagar i föräldraförsäkringen och större flexibilitet i överförandet av föräldradagar. Den 1 juli i år trädde förändringarna i kraft.
- Det handlar om att antalet dub -
beldagar, det vill säga de dagar då båda föräldrar kan vara föräldralediga tillsammans med sitt barn och få ersättning, har fördubblats från 30 till 60. Dessutom kan man använda dubbeldagarna fram till dess att barnet är 15 månader, i stället för 12 månader.
Fortsättningsvis berättar ministern om möjligheten att också överlåta föräldrapenningdagar till en annan försäkrad. En nära anhörig,
som till exempel en farfar eller farmor, kan överlåtas föräldrapenning för maximalt 45 dagar vardera. Dessa förbättringar inom föräldraförsäkringen är viktiga steg mot en flexibel, fri och jämställd föräldraförsäkring. Reformerna stärker arbetslinjen och likaså föräldrarnas makt att utforma sina egna liv. - På det här sättet vill Moderaterna ge föräldrar fler verktyg för att kunna förena arbetsliv med famil-
Foto: Axel Adolfsson
Den långsiktiga lösningen både
för högre och mer jämställda pensioner är arbetslinjen.
jeliv i perioder i livet som kräver mer flexibilitet. Dessutom ser vi att dubbeldagarna har haft en positiv effekt på kvinnors hälsa, i form av minskad risk för behov att besöka sjukhus eller få specialistvård för förlossningskomplikationer.
Jämställdheten har fått allt större utrymme inom samhällsdebatten, inte minst när vi talar om ett ekonomiskt och socialt skyddsnät. I en diskussion om vad för jämställdhetsfrågor som Tenje vill genomföra talar hon om sjukpenningen.
- Betydligt fler kvinnor uppbär sjukpenning jämfört med män. Av de pågående sjukfallen i december 2023 var 65 procent kvinnor och 35 procent män. Psykisk ohälsa, i form av bland annat ångest och depressioner, är den vanligaste sjukskrivningsorsaken för både kvinnor och män och mot denna bakgrund blir regeringens åtgärdspaket inom sjukförsäkringen för återgång till arbete särskilt viktig för kvinnor. När vi talar om jämställdhet och ekonomisk trygghet går det inte att undvika att även diskutera hur dessa frågor påverkar våra äldre. Det finns mycket ministern vill förändra för Sveriges pensionärer – en sådan sak är att ge pensionärerna mer pengar i plånboken varje månad.
- I regeringens arbete framöver vill vi stärka kopplingen mellan arbete och pension och öka det så kallade
respektavståndet. Syftet med respektavståndet, det vill säga skillnaden i pension mellan att ha arbetat ett helt yrkesliv och inte ha gjort det, är att det alltid ska löna sig att arbeta. Regeringen har därför gjort det mer lönsamt att arbeta genom sänkt skatt.
Nyligen lämnade regeringen förslag om att ytterligare förstärka det förhöjda grundavdraget. Samtidigt föreslås att avtrappningen i jobbskatteavdraget för äldre samt avtrappningen i det förhöjda grundavdraget slopas. Räknat med indexeringar innebär detta att en pensionär med genomsnittlig inkomst på 24 500 kr per månad kommer få sänkt skatt med 1800 kr i månaden. Låga pensioner drabbar särskilt kvinnor.
- Den långsiktiga lösningen både för högre och mer jämställda pensioner är arbetslinjen. Pensionssystemet i sig gör ingen skillnad på män och kvinnor. Ett ojämt arbetsliv återspeglas senare i en ojämställd pension, eftersom att pensionen i hög grad grundar sig på inkomsterna under livet.
Utöver kampen för att pensionärer ska få mer pengar i plånboken nämner Tenje behovet av en fungerande och upprustad äldreomsorg.
- I Sverige har vi haft den fantastiska utvecklingen att vi lever allt längre, och vi lever friskare allt
längre. Samtidigt kommer vi alla till syvende och sist behöva någon form av hjälp och stöd. Fler blir äldre och det kräver att vi rustar äldreomsorgen redan nu. En av de första utredningarna ministern tillsatte gällde införandet av språkkrav i äldreomsorgen, vilket är viktigt för att säkerställa att patient och personal förstår varandra – något som inte minst är grundläggande för den medicinska säkerheten. Det krävs också stärkt medicinsk kompetens inom äldreomsorgen, för att stärka den har Tenje i budgeten aviserat införandet av en rätt till fast omsorgskontakt på särskilda boenden.
- En viktig del i arbetet gäller också den nya socialtjänstlagen, som fokuserar på förebyggande arbete, evidensbaserad omsorg och en ny demensstrategi för att minska både tryck på omsorg och det mänskliga lidandet. Det finns en enorm potential i att arbeta mer förebyggande inom demensområdet.
Anna Tenje lyfter också att stärka anhörigstödet som en viktig jämställdhetsfråga. De flesta anhöriga är kvinnor, som kan behöva gå ner i arbetstid eller sluta arbeta helt. Det riskerar att bli en kvinnofälla. Ministern tog i augusti emot en utredning som föreslår ett mer individualiserat anhörigstöd.
Foto: Axel Adolfsson
Halvtid i Tidöavtalet
Med hösten i antågande är det halvtid i mandatperioden. Under de två första åren har inflationen bekämpats, migrationspolitiken lagts om och rättspolitiken fått ett omtag. Inte minst har ett flertal viktiga kliv tagits för jämställdheten.
Modig har dykt ner i några av de genomförda jämställdhetsreformerna och bett ansvariga ministrar blicka framåt för att berätta vad som kommer att hända för jämställdheten framöver.
I juni i år presenterade regeringen ett 132-punktsprogram som tar sikte på mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
– Regeringens arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck fortsätter med full kraft. Hedersförtrycket har ingen plats i vårt samhälle och alla former av våld – fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt – ska upphöra. Åtgärdsprogrammet som ska förebygga, motverka och bekämpa våldet och förtrycket på bred front i alla delar av samhället är ett viktigt steg i det arbetet, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L). Programmet tar upp fyra särskilt prioriterade områden. Det första är ett lämnaprogram där en samordnad stödkedja för våldsutsatta individer prioriteras. Bland annat stärks rättigheterna för barn i skyddat boende och möjligheter till
kontaktförbud ökas, precis som stödet till våldsutsatta med skyddade personuppgifter.
– Jag är stolt över att vi skärpt kraven på skyddat boende. Detta är ett viktigt steg i processen mot att göra dem mer säkra och trygga, både för kvinnor och barn, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).
Nästa område innefattar en kraftsamling mot hedersrelaterat våld och förtryck, det tredje ett stärkt stöd till barn och unga som upplever våld och till barn som förts utomlands i hederskontexter.
– Ett utreseförbud kan exempelvis användas när det förekommer en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands i syfte att barnet ska bli föremål för hedersrelaterat våld och förtryck, uppfostringsresor, omvändelseförsök eller undanhållande från sociala myndigheter. En mycket viktig reform för att inga skolbänkar ska stå tomma, menar socialtjänstministern.
Det fjärde prioriterade området innebär att öka kunskapen om digitala dimensioner av våld. Sammantaget innebär programmet ett perspektivskifte i rättspolitiken, där fokus flyttas från gärningsmannen till brottsoffrets behov av skydd och upprättelse.
– Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är allvarliga samhällsproblem som ska bekämpas med samma kraft som gängkriminaliteten. Med det här åtgärdsprogrammet ökar vi trycket i regeringens arbete ytterligare och
Foto: Tom Samuelsson
skapar förutsättningar för ett brett, effektivt och långsiktigt arbete, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Ett annat område där regeringen arbetat för att öka individers frihet och trygghet är den ekonomiska politiken, ett område som inte minst påverkar kvinnors möjlighet till självständighet.
– Jämställdhet mellan kvinnor och män är grundläggande i vårt fria samhälle. Flickor och kvinnor ska ha samma möjligheter och samma rättigheter som pojkar och män. Att kvinnor arbetar och har en egen inkomst är en viktig nyckel till jämställdhet och därför är den ekonomiska politiken med fokus på arbetslinjen, att det ska löna sig att arbeta för alla, oerhört viktig. Att vi nu gör det enklare att spara ihop en egen buffert är också en reform som ger frihet – inte minst till kvinnor, säger statsminister Ulf Kristersson.
Att de första 150 000 kronorna på investeringssparkonto (ISK) ska vara skattefria är en reform som presenterades i budgeten för 2025. En reform som gör det mer lönsamt att spara genom att sänka den totala skatten på sparande i kapitalförsäkringar och ISK. Något som inte bara regeringen utan även Nordnets sparekonom Frida Bratt lyfter som en jämställdhets- och frihetsreform.
– Syftet med reformen är att få fler att starta ett sparande, men också uppmuntra en sparkultur, man vill helt enkelt sända ut signalen att sparande är viktigt. Att spara för sin
Jag är stolt över att vi skärpt kraven på skyddat boende.
egen trygghet och frihet är bra för både individ och samhälle, säger hon.
Med halva tiden kvar av mandatperioden finns det mer att göra. – I höst planerar vi att tillsätta en utredning för att ändra reglerna, så att en man inte ska kunna förhala en bodelningsprocess och på så vis göra det krångligt för en kvinna som vill lämna. Det tror jag kan betyda mycket för till exempel den som vill lämna en våldsam eller destruktiv relation. Alldeles för många kvinnor fastnar i en relation man inte vill vara kvar i. Så kan vi helt enkelt inte ha det. Från politikens
Gunnar Strömmer
Camilla Waltersson Grönvall
Foto: Fredrik Wennerlund
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Frida Bratt
Foto: Nordnet
håll måste vi göra det vi kan för att ändra det, berättar Kristersson. Strömmer lyfter förslaget om utökade kontaktförbud och det fortsatta arbetet med straffskärpningar för vålds- och sexualbrott.
– Vi vässar kontaktförbuden. Vi bereder just nu förslag som innebär att kontaktförbud ska användas i fler fall, kunna omfatta större områden och med fotboja i fler fall. Vi ser över straffen, särskilt för vålds- och sexualbrott, så att straffen bättre ska återspegla brottens allvar än i dag. Och den som begår upprepade sexualbrott ska kunna få livstids fängelse.
Paulina Brandberg hoppas kunna presentera skarpa förslag på åtgärder för ett exitprogram för personer som är utsatta för prostitution.
– I min tidigare åklagarkarriär såg jag en enorm utsatthet, som jag menar att vi både behöver belysa och råda bot på. Det här knyter an till det perspektivskifte som regeringen genomför och som syftar till att stärka stödet för utsatta samtidigt som vi gör straffen mer kännbara för gärningsmän och våldsutövare.
Några av Moderatkvinnornas vinster i Tidöavtalet
• Aborträtten grundlagstadgas och möjligheter till hemabort förverkligas
• Mer pengar avsätts till forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa.
• Vården av sexuellt våldsutsatta stärks.
• Nationell förlossningsplan tas fram i syfte att öka tillgängligheten och minska regionala skillnader. Ett barnmorsketeam före, under och efter förlossning.
• Möjlighet att utdöma vistelseförbud införs, bl.a. vid hedersrelaterade brott och mäns våld mot kvinnor.
• Brottsoffrets skydd utökas genom reformerat kontaktförbud.
• Straffen för vålds- och sexualbrott skärps. Dagens form av mängdrabatt för brott avskaffas.
• Lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck breddas och skärps, bl.a. kriminaliseras oskuldskontroller, oskuldsoperationer och försök till vilseledande till tvångsäktenskapsresa.
• Samhällsorienteringen för nyanlända blir obligatorisk och får en nationell kursplan med ökad tonvikt på jämställdhet och kvinnors rättigheter.
• Skatten sänks för låg- och medelinkomsttagare och på pensioner.
• Bidragstak införs, så att det alltid lönar sig att arbeta.
Paulina Brandberg
Foto: Axel
Adolfsson
Stäng ner Instagram och logga in på minPension.se i stället!
Hon sitter sedan åtta månader tillbaka som generaldirektör för
Pensionsmyndigheten och har en lång bakgrund i Moderaterna, bland annat som tidigare statssekreterare hos äldre- och socialförsäkringsministern.
Anna Pettersson Westerberg är generaldirektör för Pensionsmyndigheten och ser på sitt jobb som det absolut finaste uppdrag hon skulle kunna ha.
Ana Pettersson Westerberg är nationalekonomen som begav sig in i politiken och som håller pensionsfrågorna allra närmast hjärtat. För 25 år sedan var hon anställd på Riksförsäkringsverket, det som vi i dag kallar för Pensionsmyndigheten, och där väcktes intresset för pensionsfrågorna.
Nu har du varit generaldirektör i ganska många månader. Hur känns det och hur har det varit?
– Ja precis! Det är ju helt fantastiskt och jätteroligt. Gillar man pensionsfrågor som jag gör så är ju detta ett av de finaste uppdragen man kan ha i statsförvaltningen.
Det har varit otroligt roligt att träffa alla medarbetare. De första hundra dagarna ägnade jag åt att resa runt bland våra nio kontor i landet för att prata och kolla läget i vår organisation. Det finns ett stort och fint engagemang och många som vill hjälpa pensionärer i samhället. Det märks verkligen i organisationen och det är något jag vill hålla i.
Pensionsfrågorna har varit en del av ditt arbete på olika sätt under din karriär. Vad har varit fördelarna och utmaningarna med att ha arbetat med samma frågor från lite olika världar?
– Jag har stor respekt för att det är skillnad mellan de här världarna
och stor respekt för myndigheters oberoende. Det är skillnad att vara i den verkställande makt som myndigheter har och i den beslutande makt som man har i Regeringskansliet. Jag har jobbat i båda världarna och tycker inte det är några problem att hålla isär dem eller förstå skillnaden, utan det är verkligen olika roller. Det har varit väldigt roligt att få arbeta ihop med Ulf Kristersson och Anna Tenje, men också att nu få arbeta i en annan mer operativ dimension av pensionsfrågor.
Hur kan Pensionsmyndigheten bidra till att göra livet för Sveriges pensionärer lite lättare?
Det ska löna sig att arbeta – varje intjänad krona ska ge högre pension.
– Pensionsmyndigheten har som viktigaste uppgift att skapa trygghet och minska oron för pensionärer och pensionssparare, i flera olika led. Vi har egentligen tre uppdrag. Först och främst att betala ut rätt pension till rätt person vid rätt tillfälle. Sedan ska vi göra pensioner enklare. Vi ska ge ut begriplig information om hur pensioner och pensionssystem fungerar, för att människor ska kunna skapa välinformerade beslut. Därutöver ska vi analysera pensionerna, för hela allmänheten förstås, men också lämna underlag till pensionsgruppen för politiska beslut.
Om vi talar om det pensionsgap som finns mellan män och kvinnor. Vad är grunden till det? Bör vi göra något åt det och vad skulle det i så fall vara?
– Det är en bra och viktig fråga. En fråga vi alltid har med oss när vi arbetar med jämställdhet. Gapet är 28 procent om vi tittar på pension som disponibel inkomst. Tittar vi bara på allmän person är gapet 14 procent. Det är väsentligt större skillnader än gapet i lön, vilket ligger på 10 procent, och på förvärvsinkomst, där siffran är 20 procent. Det finns fyra skäl till detta: 1. Historiska inkomster. Pensionerna är långa system och många av dagens pensionärer jobbade på 50-, 60- och 70-talen, då inkomstskill-
naderna var större och färre hade tjänstepension.
2. Tjänstepensionerna. Vi har fungerande kollektivavtal i Sverige. Då är avsättningarna till pensionerna ganska goda. Det ökar också skillnaderna.
3. Kapitalinkomster. I dessa beräkningar har vi tagit med alla typer av inkomster. Män har ett större sparande och en större förmögenhet under livscykeln, som omsätts i kapitalinkomster när de går i pension.
4. Jobbonärer. När vi höjer pensionsåldern, ser vi att det är fler som väljer att kombinera jobb och pension. Fler höginkomsttagare och män är jobbonärer, vilket förstärker den genomsnittliga skillnaden mellan kvinnor och män.
För att uppnå jämställdhet i pensionerna behöver vi se att kvinnor och män jobbar och sparar lika mycket. Men även om det skulle ske kan vi vänta oss en ledtid på 40 år innan vi kan se någon skillnad, i och med att systemen är så långa.
Hur ser du då på att pensionssystemet är så komplext och byggt på avancerade system? Skulle det vara önskvärt att förenkla systemen?
– Ja, att ge lättbegriplig information som gör att människor kan fatta välinformerade beslut är kanske är vårt viktigaste uppdrag. Fyra av
tio tycker i dag att det är ganska eller mycket svårt, fyra av tio tycker ingenting och två av tio tycker det är ganska lätt. En stor grupp tycker det är svårt, och det är många delar vi hade velat förenkla. Vi gör mycket med våra resurser – orangea kuvertet är en sådan sak. Vi åkte i våras runt till 25 städer för att informera och anordnar åtta seminarier i veckan för den som vill koppla upp och lära sig mer. Ändå kan vi göra mer. Vi jobbar mycket med de här frågorna.
Som du säger har pensionssystemen lång ledtid. Kan och bör vi göra något för att i närtid stötta kvinnor med låga pensioner?
– Du fångar här något centralt. Det är hela utmaningen med livsinkomstprincipen, som den kallas. Det ska löna sig att arbeta – varje intjänad krona ska ge högre pension. Det här stärker hela ekonomin på grunden att vi ska ha ett välstånd. Vi skulle ju här och nu vilja ge ett högre stöd till kvinnor med låga pensioner för att komma ikapp, men gör man det så minskas utbytet av arbete. Ett pensionssystem som inte bygger på arbete kan i stället förstärka ojämlikheten. Denna svårighet att nå en balans kallas ofta för jämställdhetsparadoxen.
Har du några egna önskemål eller medskick på förändringar i pensionssystemet, som du tycker
att politiken bör arbeta vidare med?
– Som myndighet tycker vi ju i grunden ingenting. Vi har samtidigt uppdrag från regeringen att inkomma med saker i vårt regleringsbrev. Där ska vi bland annat lämna förslag på mindre regelförenklingar, som gör systemet mer lättförståeligt för allmänheten och som kan effektivisera vår handläggning. Att riva sekretessen mellan vissa myndigheter har varit en sådan viktig sak.
Vilka pensionstips har du, kanske då särskilt till våra kvinnliga läsare?
• Arbeta heltid och kräv en högre lön som motsvarar den dina manliga kollegor får. Deltidsarbete blir lätt en fälla.
• Starta eget om du kan och vill!
• Försök att dela så gott det går på föräldraledighet och vård av barn.
• Ha koll på kollektivavtal och tjänstepension. Fråga om det som anställd.
• Spara åt varandra – om en person i hushållet tar större ansvar hemma.
• Kolla på minPension.se och gör en pensionsprognos.
• Gör ett välbalanserat risktagande i ditt pensionssparande. Inte för lågt och inte för högt.
Seniorers ekonomi
Hur får man bättre ekonomi? Jo, genom högre inkomster och/eller lägre utgifter, det vet ju alla. Men vi har olika förutsättningar, olika inkomster och olika förmågor att hantera respektive ekonomi. Tittar man på befolkningen i sin helhet, kunde man år 2020 konstatera att andelen med relativ låg ekonomisk standard i landet var cirka 13 procent. Detta gällde såväl för gruppen under som för gruppen över 65 år. Andelen absolut fattiga pensionärer är lägre i Sverige än i alla andra EU-länder.
Måttet för låg ekonomisk standard har vissa brister som medför, att en del pensionärer i själva verket har en bättre ekonomisk situation än vad måttet visar. Måttet tar till exempel inte hänsyn till förmögenhet. En låg bostadskostnad ger också ett lägre bostadstillägg, vilket gör att personer med låg bostadskostnad löper större risk att betecknas som fattiga än om de haft en hög bostadskostnad.
Sparandet skiljer sig stort åt mellan olika personer, och de som inte har något drabbas naturligtvis hårdare vid oförutsedda utgifter. Vi är många som minns finansminister Anne Wibbles (Fp) uttalande om att alla borde ha en årslön på banken. Det startade en intressant debatt, men klart är att en sparad slant ger oss ökad trygghet.
När Alliansregeringen införde jobbskatteavdragen, inleddes en livlig diskussion om varför pensionärer skulle beskattas hårdare än löntagare. Den debatten har lett till att vi pensionärer numera har ett förhöjt grundavdrag som kompen-
Sparandet skiljer sig stort åt mellan olika personer, och de som inte har något drabbas naturligtvis hårdare vid oförutsedda utgifter.
hur mycket pensionerna stiger. Garantipensionen räknas upp med inflationen, så i år steg den med 9 procent. Inkomstpensionen ökade däremot med endast 1 procent och premiepensionen ökade olika för olika personer, beroende på hur vi valt att placera den.
sation för att vi inte får jobbskatteavdrag på pensionerna. Men vi som både har pension och lön får båda avdragen. Arbete lönar sig, med andra ord.
Efter ett årsskifte räknas pensionerna om, men det är olika
I min barndom uppmuntrades barns sparande av banker, hem och skola. I tidningen Lyckoslanten fanns den tecknade serien Spara och Slösa, som lärde oss nyttan av att spara.
MARGARETA PÅLSSON Ordförande för Moderata Seniorer
Foto: Axel Adolfsson
Lydia Wahlström –förkämpe för kvinnlig rösträtt
Idag är det en självklarhet för kvinnor att delta i det politiska livet, så har det inte alltid varit. Vi behöver ibland påminnas om de som ofta under stort motstånd bröt väg för senare generationer. Vi kan vara särskilt stolta över de moderata kvinnor som gick i täten för kvinnors rätt. De kallade sig moderata därför att de inte bara ville bevara samhället sådant det var utan också var förändringsbenägna. Framför allt krävde de rösträtt och valbarhet.
En av de obestridliga pionjärerna i den kvinnliga rösträttsrörelsen var Lydia Wahlström. Hon var en pionjär på många sätt: som kvinnlig akademiker, som förkämpe för kvinnans politiska rösträtt och för att hon lyfte fram de speciella kvinnoproblemen i historien och i samtiden.
Lydia Wahlström föddes 1869 i en prästfamilj i Lundby församling i Västerås stift. Hon identifierade sig tidigt med pappans roll som präst. Hon skrev predikningar, ordnade husförhör med dockorna och utgav Barkarö Prästgårds veckoblad. Hon säger själv att hon fick en chock den dag hon insåg att hon som flicka inte skulle kunna tillåtas bli präst.
Hennes far uppmuntrade Lydias önskan att studera. Som fjortonåring inackorderades hon i ett skolhem för unga flickor och hon drömde tidigt om att bli student. Hon studerade därefter vid Wallinska skolan i Stockholm, blev student 18 år gammal, och året därpå skrevs hon in vid Uppsala universitet.
När den konservativa föreningen Heimdal grundades 1891, ville hon bli medlem, men det visade sig att föreningen inte ville välja in kvinnor. I stället var hon med om att bilda Uppsala kvinnliga studentförening och blev dess första ordförande.
Lydia Wahlström disputerade i historia hösten 1898 och blev därmed den fjärde kvinnan i landet som nådde doktorsgraden. Därefter begav hon sig till England. Då hon återkom därifrån våren 1900 promoverades hon och tillträdde tjänsten som studierektor vid Åhlinska skolan i Stockholm.
Vid ett offentligt möte 1902 om kvinnlig rösträtt, utlyst av Fredrika Bremerförbundet, debuterade hon
som folktalare. Hon deklarerade sig som högerkvinna och som sådan blev hon medlem av den första styrelsen av Stockholmsföreningen för Kvinnans politiska rösträtt.
Hennes författarskap var omfattande. Förutom avhandlingen publicerade hon forskning inom sitt eget ämne svensk och internationell historia. Därutöver skrev hon om samtidsfrågor. Hon tillhörde de aktiva antinazisterna och skrev om nazismens världsåskådning.
MAGDALENA ANDERSSON
Sällskapet Moderata kvinnors historia, ordförande
Foto: Upphov okänd. Stockholms stadsarkiv
MUF presenterar sin EU-valskampanj under Moderaternas Sverigemöte 2024.
Halvvägs genom mandatperioden – MUF kommer slå nya rekord
Moderata ungdomsförbundets EU-valrörelse kan inte beskrivas som något annat än en succé. Vi värvade 4 000 medlemmar, vann skolvalet på gymnasieskolorna och Moderaterna blev för första gången i ett EU-val störst bland förstagångsväljarna. MUF:s kampanj “Ett blått Europa” lockade många, och vår slogan “Ett blått Europa är ett gott Europa – Ett rött Europa är ett dött Europa” letade sig hela vägen till debattsidor och radiostationer. Runt om i landet genomförde föreningar och distrikt helt enastående insatser, trots att man behövde hantera ungas låga intresse för EU-valet och konkurrera med allt studentperioden har att erbjuda. Återigen visade MUF att vi är
allra bäst när det gäller som mest.
Sommaruppehållet var välförtjänt. Augusti kom, och i samband med skolstarten åkte MUF och MSU ut på skolstartsturné. När två tredjedelar av året passerat har MUF redan drygt 87 procent av föregående års medlemsantal. Nya rekord väntar och vi är på god väg mot 20 000 medlemmar.
Skolstartskampanjen tog en “paus” sista helgen i augusti, då vi tillbringade en underbar sensommarhelg på Marholmen utanför Norrtälje – det var dags för andra upplagan av den nationella utbildningen Etappen. För en som varit aktiv medlem i drygt tio år värmer det verkligen hjärtat att kunna säga att det kanske var den bästa och trevligaste MUF-helgen under hela
mitt engagemang.
I slutet på november väntar MUF:s förbundsstämma, denna gång i Lund. Men innan vår mandatperiod avslutas ska förbundet samlas för en sista kampanjturné och nationell kampanj – med ”Halvvägs genom mandatperioden” som tema.
LINDA OBIEDZINSKI
Redaktör MUF-sidan
1:e vice ordförande för MUF
Från EU-valrörelsens slutspurt, tillsammans med Tomas Tobé efter valdebatten i Malmö.
Etappen 2024.
Korsordet
Skicka in lösningen till moderatkvinnorna@moderaterna.se senast den 31 oktober för att få möjlighet att vinna presentkort på Adlibris. Glöm inte skicka med ditt namn, adress och gärna en bild på dig. Lycka till!
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Stort grattis till Emelie Liljeroth, Göteborg, Eva Holmquist, Solna, Annica Wetterling, Karlskoga, Anne Ekman, Växjö, Angela Berglund, Nacka, Arvin Björkgren, Umeå, Tuire Ihreborn, Brandstorp, Karin Glad, Nacka, Eivor Örenmark, Saltsjö-Boo, Marie Agmén, Stockholm, Katarina O’Nils Franke, Stockholm, Daniel Frisén, Solna, Helene Skantze, Nacka, Maria Glad, Hjo, Christina Johansson, Bjurholm, Birgitta Carlsson, Uppsala, Rosalie Keller, Kåge, Birgit Broddéus, Göteborg, Veronika Håkansson, Storuman, Kerstin Collin, Tvååker och Pernilla Winterskiöld, Göteborg som löste korsordet 2/2024. Ni vinner 2 pocketböcker genom ett presentkort på Adlibris. Max ett per hushåll.
Ett litet fel smög sig in i förra numrets facit:
Facit till förra numret finns
Moderatkvinnorna i Uppsala län har haft en talarkväll på temat ”är USA på väg att få sin första kvinnliga president?” i augusti. Fredrik Hultman talade och det var väldigt uppskattat med ett så högaktuellt ämne.
Härlig dörrknackningskampanj under Europavalet - där tidningen Modig delades ut till Stockholmarna. Bland annat socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall, äldre-och socialförsäkringsministern Anna Tenje och en av Moderaternas första Europaparlamentariker Charlotte Cederschiöld deltog tillsammans med MK Stockholms stads ordförande Theréz Randquist.
VÄRMLAND
Moderatkvinnorna i Värmland anordna ett mingel på kansliet i Karlstad den 13 juni. Vi fick lyssna till Marianne Andersson, ordförande för M i Karlstad, där hon berättade om sin resa in till politiken. Vi avslutade kvällen med en agenda för året samt lite plockmat och bubbel.
KRONOBERG
Moderatkvinnorna i Kronoberg har hunnit anordna en shoppingkväll hos den kvinnliga entreprenören Jennie Lange. Roligt att höra Jennies företagsresa och shoppa loss! Dessutom har vi haft en AW med statsrådet Anna Tenje som berättade om hur det är att vara minister och sitt arbete i regeringen.
STOCKHOLM STAD
UPPSALA
VÄSTRA GÖTALAND
I Västra Götaland har vi hunnit ha ännu en träff med fjärde omgången av spetsutbildningen. Dessutom deltog vi i Vårruset i Vänersborg som ett sätt att kampanja och synas inför EU-valet.
ÖSTERGÖTLAND
Moderatkvinnorna i Östergötland har varit på studiebesök på Hälsa med häst. En verksamhet som bygger på det friska, där man når framgång även hos de med svår psykisk ohälsa. En fantastisk verksamhet.
GÄVLEBORG
Den 25 maj samlades Moderaterna i Hofors för en kick off inför EU valet i Hofors. Vi var ett stort starkt gäng Moderatkvinnor från Gävleborg som hade samlats. Efter denna energirika dag så var alla redo och laddade att ge järnet i EU valet och förklara vikten av att rösta i detta val!
Under många år har Moderatkvinnorna Skåne arrangerat utbildningen Aktion
MKF Syd. Denna omgång är det 13 deltagare från alla delar av Skåne som bygger en stabil politisk grund, förbereds för kommande uppdrag och bygger ett politiskt nätverk. Nu är vi ungefär halvvägs genom utbildningen som avslutas med ett internat för alla deltagare i början av nästa år, men av erfarenhet vet vi att relationerna kommer att bestå under en lång tid framöver!
NORRBOTTEN
Här kommer en bild från Moderatkvinnorna i Norrbotten, närmare bestämt från Boden, där årets Skördefest- och Miljödagar (23-25/8) fick besök av ingen mindre än Karin Enström. Arrangemanget, som lyfter fram närproduktion, miljövänlighet och hälsofrämjandet, samlade 160 utställare på marknadens 30-årsdag. Ett utomordentlig bra tillfälle att möta runt 30 000 Norrbottningar att prata riks- och lokalpolitik med.
SKÅNE
Nytt från regeringen
Skolan ska bli mobilfri under hela skoldagen
Många elever distraheras av andra elever som använder digitala verktyg så som mobiltelefoner under lektionstid. Dessutom har nätmobbning blivit allt vanligare under det senaste decenniet. Därför får Skolverket i uppdrag att undersöka hur digitala enheter används i skolan och hur användandet skiljer sig mellan flickor och pojkar.
– Mobiltelefoner kan ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling. Många elever och lärare beskriver också att push-notiser distraherar eleverna och att det finns en risk för att eleverna gör annat på sina digitala enheter än att delta i undervisningen, säger skolminister Lotta Edholm.
Stärkt skydd för barn som utsätts för våld eller andra kränkningar
Nu föreslås ett flertal ändringar i föräldrabalken, så som att säkerställa att barnets rätt att skyddas mot våld går före föräldrarnas rätt till umgänge med barnet och att domstolar i svårbedömda fall ska inhämta sakkunnigutlåtande från psykolog.
– Barnets rätt att skyddas mot våld eller annan kränkande behandling är absolut, och måste gå före en förälders önskan om umgänge. Det här är en viktig reform för att slå vakt om barnets bästa i frågor om vårdnad, boende och umgänge, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Så ska regeringen motverka hushållens överskuldsättning
Konsumtionskrediter växer i snabb takt och hos Kronofogdemyndigheten har hushållens skulder ökat till rekordnivåer.
– Möjligheten att kunna låna pengar är helt nödvändig för ett fungerande samhälle.
I grunden är lån något positivt, men när riskfylld kreditgivning leder till att enskilda måste betala alltför höga räntor och avgifter är risken stor för överskuldsättning, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
För att komma till ordning med detta vill regeringen bland annat utvidga räntetaket till att omfatta alla krediter utom bostadskrediter och sänka räntetaket från 40 till 20 procentenheter.
Sverige stödjer återuppbyggnaden av barnsjukhuset i Kiev
Genom ett stöd på närmre 10 miljoner kronor bidrar Regeringen med återuppbyggnaden av barnsjukhuset Okhmatdyt.
– Ännu en gräns passerades när Ryssland attackerade ett barnsjukhus i Kiev. Jag är stolt över att vi från Sveriges håll kommer vara med och bidra till sjukhusets uppbyggnad. Det här initiativet är ett fint exempel på hur vi kan samarbeta mellan stat och näringsliv för att tillsammans bidra till Ukrainas motståndskraft, säger (dåvarnde) bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell.
Marie Oudin marie.oudin@kristinehamn.se 0702-444706
@tidningenm
@tidningenmodig
@Mkvinnorna
Avsändare: Moderatkvinnorna, c/o Moderata samlingspartiet, Box 2080, 103 12 Stockholm
Domedag eller framtidstro?
Klimatdebatten är ofta fylld av dystopiska framtidsbilder. Många känner hopplöshet, oro eller till och med desperation för att uppgiften är så avgörande. Det finns därför skäl att inte bara peka på de problem som ligger framför oss, utan även på de framsteg som har gjorts. Sverige är ett land som sänker sina utsläpp, och det finns anledning att vara hoppfull. Svenskar är ofta stolta över sin miljömedvetenhet. I skrivande stund sitter jag på trappen till ett litet torp och lyssnar på den myllrande naturen. Det är någonting speciellt med den svenska skogen och vår natur. Men svenskar har också anledning att vara stolta över sin klimatmedvetenhet. Den resa Sverige gjort är remarkabel. Sveriges BNP har ungefär fördubblats sedan 1990-talet, samtidigt som våra utsläpp minskat med över en tredjedel. Vi har anledning att med stolthet peka på hur Sverige kunnat förena minskade utsläpp med tillväxt. Sverige är bäst i EU på att minska utsläppen. Det finns flera skäl till Sveriges framgångar. Ett av de viktigaste har
Vi har anledning att med stolthet peka på hur Sverige kunnat förena minskade utsläpp med tillväxt.
varit vår i stort sett fossilfria elproduktion. Stabil tillgång på fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft. Den moderatledda regeringen banar nu väg för ny kärnkraft. Dessutom tas steg för att öka utbyggnaden av vindkraften och kapaciteten i vattenkraften. Elbilar blir allt vanligare och med regeringens satsningar på laddinfrastruktur blir elbilen ett reellt alternativ för fler. Reduktionsplikten bidrar till att minska utsläppen utan att äventyra hushållens ekonomi. Nya innovationer, som eldrivna flygplan för kortdistansresor, är inte längre science fiction utan en verklighet som närmar sig med stormsteg. Det finns fortfarande mycket
kvar att göra. Inte minst när det kommer till att få andra länder att genomföra samma resa. Men domedagsretoriken hjälper inte. Tvärtom riskerar den hela generationers tro på framtiden. Det vi behöver är fler som utbildar sig till ingenjörer, inte klimatångest. Gemensamt för många av de problem som människan hittills stött på är att hon också har varit förmögen att lösa dem.
HELENA STORCKENFELDT (M) Miljö- och klimatpolitisk talesperson
