Stora muren – varför konstla till det? Tvärsöver hela södra Öland löper en väldig vägg av sten – Karl X Gustavs mur. text: jonas henningsson foto: linda gren
K
alkstenen spelar en viktig roll för invånarna här nere på södra ön. Eftersom landskapet alltid varit trädfattigt har möjligheten att bygga i sten varit avgörande genom historien. Stenmurarna som man ser runtom på södra Öland ser kanske likadana ut vid en första anblick men de är olika gamla. De äldsta murarna uppfördes redan på medeltiden och hägnade in byarnas gärden, inägojorden. På medeltiden odlades jorden gemensamt av byns invånare. Boskapsuppfödningen var viktig och därför var ängsmarkerna långt större än åkrarna. De många stenmurar som än idag genomkorsar ön uppfördes för att skydda åkrarna från de betande djuren. Men alvarmarkerna saknade avgränsande murar eftersom de utgjorde kunglig jaktpark, här jagade man bland annat dovhjort. Först när jorden under 1800-talets jordreform fördelades mellan byns gårdar så att alla fick sin del av åkermark, ängsmark, sjömark och alvar, började ölänningarna bygga de murar som man idag kan följa längs Stora alvaret. De medeltida gärdesmurarna har något krokiga former medan skiftesmurarna är spikraka. Hertig Karl Gustav, senare Karl X Gustav, hade Öland som förläning när han 1653 lät bygga den längsta och största av stenmurarna på ön. Då var Karl tronföljare. Året därpå efterträdde han drottning Kristina på Sveriges tron, så muren fick så småningom heta Karl X:s mur. Många öbor kallar den kort och gott Stora muren, varför konstla till det, för stor är den och det kungliga i den är väl arbetet som de som byggde den la ner. För att färdigställa muren fick allmogen på södra Öland bidra med tunga skatttedagsverken, slitet går att känna än idag när man följer den väldiga väggen över ön. Den drygt två meter höga muren sträcker sig fem kilometer över hela södra ön, från väst- till ostkusten.
mellan himmel och hav
91
