Södra Öland – mellan himmel och hav

2021 Pris: 159 kr

södra

mellan himmel och hav

19

VI VET HUR MAN AVRUNDAR SPELET

7

VILDA VANDRINGSLEDER PÅ ALVARET

5

BÄSTA BADEN

RETROBUTIKER OCH LOPPISAR VÄRLDSARVET LINKSPARADISET

ROBERT BERÄTTAR SAGOR I GLAS

HICKORY, HIMLEN OCH HAVET

SOFIA SKAPADE KITEHISTORIA

Robert Oldergaardens sagor i glas har tagit konstnären hela vägen till Japan. Vi hänger i hans hytta i Triberga, en av södra Ölands äldsta gårdar.

På södra Öland tar vi golfen tillbaka till dess ursprung. Häng med på en helg i hickoryns tecken.

Sofia Hilton startade som första kvinnan i världen en kitesurfskola, och basen är Öland.

Kitesurfar gör hon året runt, vi möter upp vid tredje tee.

FOTO: JONAS HENNINGSSON

På LinksGolf Öland älskar vi hickory.

Här visar Per G Nyman hur det ska se ut.

Mellan himmel och hav M

agasinet du håller i din hand skall hjälpa dig att uppleva södra Öland och göra din vistelse mer minnesvärd. Det finns sådana pärlor här som är svåra att hitta även för öbor. Nu får du chansen. Vi ger tipsen för att vi tror att dina upplevelser och minnen härifrån kommer att berättas för dina vänner som i sin tur kommer bege sig hit av nyfikenhet. Fler besökare betyder att vi som besöksdestination får bränslet att utvecklas och göra Land´s End ännu mer attraktivt.

Det är på sin plats att understryka att fin-Öland, som vi kallar södra Öland, är speciellt bra för egen vuxentid. Ge dig tid att njuta av hav, sol, natur, bad , konst, eller vad du fastnar för så kommer du också känna den balsam för själen som man får efter bara en dag eller två på »Solen och vindarnas ö«.

Trevlig läsning och finfina minnen kommer du att få när du upptäckt de delar i Mellan himmel och hav som just du faller för – hälsar Thomas från slagfältet.

mellan himmel och hav

3

Innehåll Välkomna till södra Öland – landet mellan himmel och hav ................................................... 3 Innehållsförteckning ..................................................................... 4 Karta ....................................................................................................... 6 Lotta, Keramikern .......................................................................... 8 Ingen är en mer sprudlande ambassadör för ön än Lotta Sjöberg.

Stora Alvaret .................................................................................... 10 Banan ................................................................................................. 12 Välkommen att spela en äkta linksgolf på en bana som spelas helt olika beroende på vindstyrka och riktning.

Links – Spelets födelse................................................................. 16 Vi älskar linksgolf och vi älskar att föra traditionerna av äkta linksgolf vidare.

Nittonde hålet ................................................................................ 20 Ingen runda är fulländad utan gemenskapen på nittonde hålet.

Ljusstöperskan i Kastlösa . ......................................................... 23 Charlotte Uebel lyssnade på sitt hjärta och följde sina drömmar. De tog henne till södra Öland.

Eketorp .............................................................................................. 26 Mystisk, mytisk och mycket fin utflykt. Östra sidans radbyar ................................................................... 28 Här ligger de unika radbyarna som ett pärlband. Den ena mer pittoresk och inbjudande än den förra.

Bring it on – Carla och Jonne tänder grillen och skruvar upp volymen . ......................................................... 33 Sommaren är inte riktigt fulländad utan ett besök i musikladan hos Carla och Jonne.

Näsby bad ........................................................................................ 40 Kanske det bästa badet av dem alla.

I alla fall enligt oss.

Mera bad ........................................................................................... 47 Södra Öland har några av öns allra bästa bad.

Vi tipsar om några fler favoriter.

Fina fornminnen . ......................................................................... 49 På södra Öland har det bott människor i tusentals år och spåren är många. Du kan enkelt utforska minnena från forna tider.

Dubbelgreenen . ............................................................................. 50 Få banor i världen har en dubbelgreen, ännu färre har en dubbelgreen alldeles vid havet.

Magiskt och mäktigt.

Mästarmöte med Moberg . ....................................................... 52 Han har vunnit SM tre gånger och han kan titulera sig världsmästare i hickory.

Möt Johan Moberg.

Hickory, himlen och havet ........................................................ 57 På LinksGolf Öland spelas en unik tävling.

Häng med på en svindlande tur genom förra årets tävling.

Roberto San skapar sagor i glas ............................................. 65 Det var när Robert Oldergaarden hittade magin och tredimensionaliteten i glaset som allt föll på plats. Nu har hans glaskonst som är sprungen ur minnen och inspiration från södra Öland erövrat världen.

Kaxiga kvarnar ............................................................................... 75 Visst är de kaxiga, våra kvarnar! Och unika.

Och fina. Inte minst i solnedgången.

Kitesurfingen tog Sofia till ön ............................................... 78 Varför välja mellan Sri Lanka och Öland?

Sofia delar upp kitesurfingsåret mellan båda vindparadisen.

Läge för fisk ...................................................................................... 83 Fiskelägena är inte många men väldigt mysiga och somriga. Missa inte!

Land´s End ...................................................................................... 85 Där havet kommer in från tre håll tar ön slut.

Land´s End. Ottenby Naturreservat .............................................................. 88 Här nere på sydspetsen har det bott människor i tusentals år. Häng med till en fascinerande plats.

Stora muren . ................................................................................... 91 Skrytbygget som sträcker sig över hela ön i öst-västlig riktning är ett stenhårt utflyktsmål i sig.

Vandring på Alvaret .................................................................... 94 Vandrarkängor på, vi tar sikte på horisonten och drar ut på Alvaret. Häng med! Ölands Kökssmejeri ................................................................... 101 Han ledsnade på pendlandet i storstan och fick en uppenbarelse; varför inte göra ost istället?

Seby läge ......................................................................................... 106 Superfina Seby lockar både vadare och badare.

Arne Olssons gårdshandel ...................................................... 108 Arne har kört sin gårdshandel i femtio år och laddar för ännu en sommar.

Ölands grå guld ........................................................................... 112 Öns paradrätt kan vi skriva flera sidor om – och gör det.

Konstfotografen i Grönhögen ............................................... 117 I mötet med ön uppstår magi. Vi visar Dan Christian Lindqvists bilder.

Det händer grejer i Grönhögen . .......................................... 128 Den sista riktiga handlaren på södra Öland vägrar ge upp – och ser ljuset i horisonten.

Den siste fiskaren . ....................................................................... 131 Fisken försvinner och fångsterna minskar. Men Magnus Johansson stävar ut på havet som han alltid gjort. Öländsk ordlista .......................................................................... 132 Är det knepigt att hänga med när öborna lägger ut texten. Ja, ibland.

All-In-One (AIO) ........................................................................ 135 Drömboende mitt i linksparadiset och värlsarvet. Nu sätter vi spaden i marken och skapar någonting alldeles extra.

Loppisar och retrobutiker ...................................................... 136 Södra Öland lockar loppisfantaster och retrovurmare. Vi vet vart du ska åka.

Finfika ............................................................................................... 138 Ingen rundresa utan en finfika. Här är några av våra favoritstopp för nybakad glädje.

Det blir mer Louise! .................................................................. 142 Louise älskar banan och platsen.

Vi älskar att hon nu finns här på heltid.

Välkommen till fin-Öland

6

södra öland | 2021

Färjestaden Gårdby

Mörbylånga Alby

Kastlösa

Hulterstad

Skärlöv Stora Alvaret Seby läge

Gräsgårds hamn

Grönhögen

Näsby Ottenby

Land´s End

mellan himmel och hav

7

Keramikerns kärlek till ön Keramikern Lotta Sjöberg driver Lotta & Mary Keramikverkstad i Färjestaden. Förra året blev hon utnämnd till ambassadör för Mörbylånga kommun, vilket var ett utmärkt val, för få pratar så varmt om ön som Lotta. text: jonas henningsson foto: linda gren

D

et måste vara kärleken till hantverket som håller en människa så bubblande ung i sinnet tänker jag varje gång jag pratar med Lotta som har sin keramikverkstad och butik nere i hamnen i Färjestaden. Eller är det färgerna eller kanske formerna?

Eller är det rent av ön! Det är svårt att hitta en mer entusiasmerande och energirik människa på den här ön.

Nästa år är det femtio år sen Lotta Sjöberg utbildade sig på Capellagården i Vickleby en liten bit söderut på ön. Förstod hon att hon skulle göra det till sin livsuppgift att skapa i keramik redan då?

– Leran visade sig vara något fantastiskt att jobba med. Att kunna forma alla sina tankar och prägla dom med dess olika glasyrer. Direkt efter utbildningen började jag som keramiker och har varit verksam i 47 år nu, berättar Lotta.

Lotta skapar både bruks- och konstföremål i stengods i sin verkstad. Med egenhändigt gjorda glasyrer har hon satt sin egen prägel. Allt hon gör är handdrejat.

Hon håller kurser för den som vill prova på att skapa i stengods, att dreja. Hon gör offentliga utsmyckningar och beställningsjobb åt kända restauranger och krogar.

Hennes kreationer finns på Designtorget och Bönor & Blad i Stockholm, på ön bland annat i egna butiken och på kungliga Solliden. Ön har alltid varit en stor källa för inspiration.

– Färgerna och formerna ha skiftat genom åren, Stora

8

Alvaret och Världsarvet har naturligtvis många gånger blivit en stor inspirationskälla för mig, säger Lotta.

Lotta Sjöberg är en utmärkt ambassadör för ön. Vi bad om Lottas bästa tips för att uppleva mer av Södra Öland; Alvaret vid Karlevi

»Alvaret är fantastiskt och kanske framförallt vid Karlevi – det är en plats som jag gärna besöker och den får ingen besökare missa.”

Capellagården

»Capellagården måste man nämna – den är vi så stolta över allihopa här på ön.”

Konstnärer och hantverkare

»Jag tycker man ska åka runt över hela ön och besöka konstnärer och hantverkare som jobbar i sina studios och ateljéer.«

Lotta Sjöbergs butik ligger fint i Färjestadens hamn. Här erbjuder hon också kurser för den som vill prova på. lottaomary.se

södra öland | 2021

Keramikerns kärlek till ön Man blir glad av Lottas keramik, och av Lotta!

mellan himmel och hav

9

Stora Alvaret Mytomspunnet och storslaget världsarv. Stora Alvaret är en av Sveriges mest säregna platser.

Ingenstans är himlen så stor och ön så majestätisk som på Stora Alvaret. För oss är alvaret och södra Öland inte en plats. Det är ett tillstånd. Ett lugn sprider sig alltid när vi tar vägen över bron och ställer in siktet söderut. Ingenstans är den känslan så stark som på det världsarvslistade Stora Alvaret som sträcker sig nästan fyrtio kilometer i nord-sydlig riktning och drygt tio kilometer i väst-östlig. Stora Alvaret är begränsat av den västra och östra landborgen, de i förhållande till det i övrigt platta landskapet tydligt markerade höjdplatåerna.

I dess nordligaste del gör Stora Alvaret en lov upp mot mellersta delen av ön och Mittlandsskogen, nästan till brofästet som för att locka öns besökare och inte ge dem något annat val än att åka söderut. Vi låter oss med lätthet fångas in och dras med söderut. För med den sydliga färden väntar 10

stillhet och kontemplativa naturupplevelser. Men också storslagna adrenalinkickar för den som söker det. Nu möter det hypnotiska landskapet oss i höjd med Kråketorp och Eriksöre där väderkvarnarna har vänt blicken ut över havet och den vidsträckta horisonten.

Mer än hälften av Stora Alvaret består av jordlager som bara är ett par centimeter tjockt över kalkberggrunden.

Det savannlika landskapet är alls inte händelselöst, spanar man noga upptäcker man ett rikt djurliv, framförallt på försommaren. Här samsas sällsynta växtarter från så skilda miljöer som stäpp, taiga och fjäll med djurarter som finns på få andra platser i Skandinavien. Bäst är att snöra på sig vandrarkängorna och ge sig iväg över vidden. Gärna tidigt på morgonen när ön är yrvaken och solens gyllene strålar jagar bort dimman från gryningen. södra öland | 2021

Mäktigt och majestätiskt världsarv.

mellan himmel och hav

11

Keramikerns kärlek till ön

Banan – äkta links med doft av Skottland

12

södra öland | 2021

FOTO: JACOB SJÖMAN

Keramikerns kärlek till ön

Det krävs en viss ansträngning och beslutsamhet för att ta sig ända ner till Ölands sydspets. Men belöningen är desto större när man väl anländer och ser hålen sträcka ut sig som ett glimrande pärlband där mot havet.

Förre storspelaren och Ryder Cup-medlemmen och numera banarkitekten Pierre Fulke har designat en bana som doftar av Skottland. Det är inte så konstigt för Fulke bodde i golfens hemland, i St. Andrews där spelet föddes, under flera år. Därifrån tog han med sig upplevelser av vad som gör en bra linksbana fantastisk och använde all sin kunskap från spel på linksbanor för att skapa banan. Resultatet blev en äkta linksbana med doft av Skottland. De torvade djupa bunkrarna, de ondulerade greenerna, dubbelgreenen, den ständiga närheten till havet där vinden är en viktig del av spelet. Vinden som gör att du spelar en ny bana varje dag.

Men banan doftar också av södra Öland. Den är utlagd i ett av Sveriges mest säregna naturområden, i ett uråldrigt mellan himmel och hav

odlingslandskap där människan bott och verkat sedan stenåldern, där land möter hav och himlen är större än någon annanstans.

Första hålet är förföriskt. Från tee ser man bara toppen av två bunkrar på varsin sida av en böljande fairway som söker sig upp mot himlen, man känner vinden men vet att det här bara är en viskning, att det är bortom krönet den gömmer sig, att det är där utmaningen börjar på riktigt.

Andra slaget har ett dolt hinder, en förströelse som man som golfare måste hantera. För när man för första gången fäster blicken mot horisonten, ut över havet, är det lätt att bli distraherad. Av himlens storhet, av det glittrande havet, av vinden som möter. Få förstahål i landet har ett så majestätiskt blickfång. Sen bara fortsätter det tills man leende går av artonde hålet, många upplevelser och lärdomar rikare.

13

»Den svårprickade elfte greenen, bakom den skymtar tolvans tee – sen är det bara hav i sikte. «

Links – spelets ursprung Av världens 35 000 golfbanor är bara runt 250 linksbanor, de allra flesta hittar man på Brittiska öarna. Här på Öland finns en av Sveriges två artonhålsbanor som kan karakteriseras som äkta links. text och foto: jonas henningsson

V

arför denna vurm för just linksgolf? Jo, för oss som älskar linksgolf är det något annat än »bara« golf. Linksgolfen tar spelet tillbaka till dess ursprungliga idé. För oss är det spelet i sin renaste och vackraste form, med hinder som är så naturliga som möjligt och där banan spelas så naturlig som möjligt.

Där vinden är en stor faktor i spelet och där du varje dag möts av en ny bana beroende på vindens riktning och styrka. Det är ingen tillfällighet att världens viktigaste och äldsta mästerskap, The Open Championship, spelas på enbart linksbanor.

Golf har spelats i hundratals år, somliga säger att embryot till spelet går tillbaka tusentals år. Var spelet föddes vet vi inte med säkerhet. Vissa anser att man kan härleda det tillbaka till romartiden då man utmanade varandra med klubba och boll i ett spel som kallades paganica. Andra tror att golfen utvecklades ur andra besläktade spel, som det holländska »kolven« och det franska »jeu de mail«.

16

Det vi med säkerhet vet är att spelet som vi känner det idag föddes i Skottland. Redan på 1500-talet spelade man på de böljande strandängarna som vette ner mot havet. Där – mellan himmel och hav – utvecklades det som vi idag kallar linksgolf. Snart utvecklades de regler, 1744 nedtecknades de första, som vi i stort följer än idag.

Och inte minst – så som spelplatserna växte fram på 1700-talet ser linksbanorna i stort fortfarande ut.

Links är den bit land man finner mellan strand och betesmark, länken mellan strand och växtlighet. Mellan av naturen formade sandkullar, bland grästorvor, ärttörne och ljung, förbi lömska bunkrar, är det tänkt att spelaren ska navigera bollen fram mot hålet. Precis som här på Öland. Här finns alla de beståndsdelar som vi golfare förknippar med äkta linksgolf: Torvade djupa bunkrar som både vaktar längs fairways och kring de kraftigt ondulerade greenerna på en bana som ligger utlagd på de sandiga strandängarna mellan betesmarken och havet. Vindutsatta tees, några bara meter från havet.

södra öland | 2021

Links – spelets ursprung Linksbanorna är få i världen. På Öland hittar du en av två äkta links i Sverige.

mellan himmel och hav

17

Links – spelets ursprung

På tolfte tee behöver du vara vän med drivern.

Ofta ligger vinden på i ansiktet, solen likaså.

Buskar och träd knotigt formade av en evig vind. Ja, här på Öland finns faktiskt även en dubbelgreen.

En sak som skiljer linksbanor från mer genomgripligt designade banor runtom i världen är att naturen själv har gjort ett stort jobb för att forma banan. Och naturen nöjer sig inte bara med att skapa förutsättningarna för att sedan vara en passiv åskådare – ingenstans är elementen så närvarande som på en linksbana. Du kommer att märka att vinden har en större inverkan på spelet här.

Du kommer att märka att andra regler för hur du ska närma dig greenen gäller här. Strategi och finess premieras mer än längd och prickskytte. Man måste ta sig an banan med en stor portion ödmjukhet, annars blir man straffad. Belöningen är desto större när man tagit sig igenom alla utmaningar. Man minns vyerna, man minns vinden förstås. Men man vill också genast slå ut ännu en gång för att ta sig an utmaningarna ännu en

18

gång. Den här gången lite bättre och smartare.

En av grundbultarna i själva föreställningen om spelet var från allra första början gemenskapen. Man samlades för att umgås kring spelet och kring mat och dryck. Detta gäller än idag. Få sporter är så sociala och framkallar en sådan gemenskap som golfen. Ingen sport suddar med större lätthet ut gränserna mellan utövarna.

Den här unika samhörigheten grundläggs genom att alla kämpar mot och tar sig an samma utmaningar, banan och elementen. Även om man själv måste ta sig runt banan känner man att man efter avslutad rond har gått igenom och klarat av någonting tillsammans med sina medspelare. Därför fortsätter upplevelsen och samvaron nästan alltid efter det att man hålat ut på artonde hålet.

Följ med oss in till 19:e hålet på nästa uppslag!

södra öland | 2021

»En av grundbultarna i själva föreställningen om spelet var från allra första början gemenskapen«

19:e hålet »Sammanfattning av rundan, uppladdning för nästa varv. Men kanske framförallt avkoppling och gemenskap. För golfaren är nittonde hålet nästan lika viktigt som själva spelet.«

20

södra öland | 2021

19:e hålet

Marita Cederholm ger gästerna kulinariska kickar.

Oxfilécarpaccio med parmesan och rostade pinjenötter, basilikaolja och balsamicosirap.

Helstekt oxfilé med ugnsrostade rotsaker och tellicherry-pepparsås.

mellan himmel och hav

Torskrygg med sötpotatis i en kräm och brynt citronsmör.

21

Charlotte Uebel älskar att stöpa ljus!

Ljusa stunder i Kastlösa I det gamla stationshuset uppe på banvallen i lilla Kastlösa skapar ljusstöparen Charlotte Uebel ljus med sina händer – och formar framtiden med sina drömmar. text: jonas henningsson foto: linda gren

H

antverket har hon lärt sig tillsammans med sin mamma och hon har alltid älskat att skapa med händerna, Charlotte. Kanske står sonen Tage här i framtiden och formar fantastiska stearinkreationer med sina händer. Än så länge är tvååringen dock mer intresserad av pepparkakor märker vi när vi tittar in i ljusstöperiet Stickobrinn en bitande kall dag i januari. Inne i stöprummet är det dock varmt och ombonat.

– När jag stöper är det full arbetsdag i värmen i stöprummet som gäller, berättar Charlotte. Här mejslar hon fram sina sinnrika kreationer med händerna. Tage rumlar hemtamt runt i det ombyggda garaget, det märks att han är van vid miljön. Han och storebror Ernst som idag är iväg och leker brukar tillbringa mycket tid här. Den varma doften av stearin sveper genom rummet. Ljusen hänger prydligt från krokar, ljusen står uppställda på hyllor, ljus ligger i klasar. Blockformade, klotformade, snurrade ljus. Snöbollsljus, droppljus och spindelvävsljus.

mellan himmel och hav

På sommaren flyttar försäljningen också ut i en container på gården. Och är Charlotte inte där kan man lämna kontanter eller swisha. Kanske världens första ljusbutik med självbetjäning finns här på ön.

Att följa sina drömmar och forma sin framtid

Det var mamman som en dag såg annonsen på Blocket, ett ljuststöperi till salu! Hon frågade om Charlotte tyckte det var en bra ide med ett ljusstöperi och Charlotte tyckte det – så livet bytte riktning som det gör för människor som vågar följa sina drömmar. Då bodde familjen i Järnforsen, i mörkaste Småland. Charlotte och mamman köpte inte bara stöperiet, de köpte också kunskapen, recepten och allting, ja ljusstöparen som lagt upp annonsen bodde till och med i familjens hus varannan helg under hela den där första hösten. Hon lärde dem allt hon visste om hur man stöper ljus. För åtta år sedan drog så mor och dotter igång verksamheten tillsammans. Charlotte fastnade direkt för hantverket och såg

23

Ljusa stunder i Kastlösa

Inne i stöprummet är det varmt. Här mejslar Charlotte fram sina sinnrika kreationer.

en möjlig dröm framträda där i stearindoften.

– Det visade sig snart att det var jag som satsade på det och ville leva på det medan mamma ville ha det mer som en hobby, säger Charlotte.

Så Charlotte fortsatte ensam, köpte undan för undan ut mamma ur företaget och stod snart stadigt på egna ben. Livet tog henne till Kastlösa här på södra Öland dit hon flyttade sitt företag Stickobrinn för tre år sedan.

På den vägen är det. Nu satsar Charlotte på att utveckla verksamheten, bland annat vill hon göra det möjligt för folk att komma hit och gå kurser i ljusstöperi. Ja, framtiden ser ljus ut och Charlotte är glad att hon följde sina drömmar.

Gamla Stationshuset Stationshusgatan 3 Kastlösa stickobrinn.nu

24

södra öland | 2021

Ljusa stunder i Kastlösa

mellan himmel och hav

25

Eketorps borg E ketorps borg reser sig som en hägring ur det platta landskapet. Den är landets enda arkeologiskt återuppbyggda fornborg, utgrävningar har visat att borgen användes i tre olika perioder från 300-talet fram till 1300-talet. Först som tillflyktsort för ölänningarna, men senare också som fast boplats, en befäst bondby med både bostadshus, fähus och förråd. Nu är Eketorp ett av öns populäraste utflyktsmål för hela familjen. Innanför muren finns rekonstruerade hus från järnålder och medeltid. Man kan besöka bostadshus, fähus och förrådshus som byggts upp med hjälp av gamla hantverksmetoder och material. Guidade turer ges under sommarhalvåret och ett urval av de 26 000 fynden som hittats visas i ett museum. Tamdjur strövar omkring och människor i olika sysslor hjälper till att göra historia levande.

Eketorps borg är den enda fornborg på Öland som har grävts ut helt och rekonstruerats. Utgrävningarna skedde mellan 1964–74, rekonstruktionerna påbörjades därefter och 1984 invigdes museet i den återuppbyggda borgen av kung Carl XVI Gustaf. Brunnen mitt på gården som Carl Von Linné beskrev vid sitt besök 8 juni 1741, har funnits där sedan borgens äldsta period och ger fortfarande vatten. eketorpsborg.se

26

södra öland | 2021

Utflyktsmål för hela familjen!

En räcka radbyar V

ad du än gör får du inte missa östra sidans kustväg som följer havet från Gårdby till sydspetsen. Här ligger en räcka radbyar, den ena sötare än den andra. I en radby ligger gårdarna tätt, tätt intill varandra utmed bygatan mellan Alvaret och odlingsmarkerna ner mot havet. Byarna skapades efter den gamla Östgötalagens regler från 1200-talet. Tomtbredden mot bygatan skulle motsvara hur stor andel varje gård hade i byn. Tomtbredden mot gatan var en statusmarkör och visade hur stor andel i byn varje gård hade. Det speciella med de öländska radbyarna är att flera av dem är intakta och väl bevarade. Till skillnad mot i övriga Sverige har gårdarna aldrig flyttats ut.

Vi stannar till i Stenåsa, vi stannar till i Hulterstad och vi stannar till i Näsby. Hulterstad redan på 1100-

28

talet en stor bondby och än idag är byn en av de största av radbyarna. Gårdarna ligger alla, med undantag av Prästgården, öster om landsvägen. Manbyggnaderna ligger tätt på rad ut mot vägen. Näsby är nästan omöjligt pittoreskt i sin soliga skrud med småstugor kantandes vägen och stockrosor i givakt. Det är den sydligaste radbyn och kanske den finaste av dem alla. Byn har ända sedan medeltiden varit en av öns största. Gårdarna och malmbebyggelsen sträcker sig närmare två kilometer utmed östra landsvägen. Små vingliga och charmiga hus som stått länge på parad mellan Alvaret och havet. Första gången Näsby nämns i skrift är 1393. På 1540-talet bestod byn av 17 gårdar. Södra Öland utsattes många gånger för danskarnas härjningar och 1567 berättar historien att många byar i byn brändes ner.

södra öland | 2021

En räcka radbyar Inget är nytt under solen på ön. Redan på 1300-talet omnämns Näsby.

mellan himmel och hav

29

FOTO: PETER CORDÉN

Här spelar vi linksgolf mitt i ett världsarv.

Solnedgångarna och havsutsikten ingår.

Frågor på det?

Carla och Jonne på den soliga baksidan ner mot havet.

Ingen sommar utan Carlas Carlas Café i Näsby har blivit ett måste varje sommar. Musik, hantverksöl, finfika, ladmys eller utsikt över havet – och öns bästa bbq signerad Jonne. Allt tack vare en vunnen budgivning på Tradera för tio år sedan. text och foto: jonas henningsson

I

ngen sommar utan åtminstone några besök på Carlas Café, vi återvänder för konserterna inne i ladan, för utsikten från uteserveringen, för ölen.

Det är sen gammalt, eller i alla fall sedan tio år. Det var då Carla och Jonne av en slump hamnade här på södra Öland.

– Jag var på herrmiddag och råkade vinna en budgivning på en husvagn på Tradera. När jag vaknade dagen efter middagen skrattade kompisen och sa; du vann auktionen! Jag fattade ingenting – vadå auktion? säger Jonne.

Men husvagnen var på riktigt och den stod här på Öland. Carlas kompis Klaus drev ju Bo Pensionat i Vickleby så de tänkte som så att de fick en anledning att åka ner och hälsa på honom. De fick också tankarna på att hitta en lada för att brygga öl i och nämnde det för Klaus.

– Sen tog de tre månader så ringde han och hade hittat den, minns Carla.

mellan himmel och hav

Efter några turer fick Carla och Jonne erbjudandet om att hyra ladan i Näsby. De åkte ner till ön och kollade första gången en januaridag. Det var sjutton minusgrader just den här dagen, snålblåst och ladan var verkligen rå och kall och brötig. Men paret, som träffats bara ett knappt år tidigare, såg någonting där i kylan.

– Vi sa till varandra, ska vi göra det? Vad kan gå fel egentligen?

I början pendlade Carla och Jonne från Stockholm, man stängde sitt kafé i Stockholm fredag eftermiddag och satte sig i bilen för att öppna upp här i Näsby på lördagsmorgonen och driva stället hela helgen. Sen tillbaka till huvudstaden i tid för att öppna måndag morgon. Så fortsatte man i ett par år. När verksamheten började växa på ön sålde man kaféet i Stockholm och satsade fullt ut.

Nu när vi står här i värmen tio år senare förstår jag precis vad de såg. Den stora ladan är perfekt för ändamålet. I mitten av byggnaden finns fortfarande spår av

33

Ingen sommar utan Carlas

Smokern – Jag hade tänkt bygga en egen för jag har en hydrofor liggande däruppe på loftet. Men så var det en kompis som hade en som jag fick ta över.

Så jag har bara byggt om den till ved, nu har vi kört den i två år, jag kör alved, ibland lite äpple också. Idag ligger kyckling och fläskkarré på smokern men annars är paradgrenen bringa från Nordqvist i Skärlöv.

– Man blandar ihop en rub och så får den gå ett dygn, säger Jonne.

– När man har kört den i kanske sex sju timmar , sprayat den och fått en bra bark på den lägger man den i folie. Sen ska den gå till nittio, jag har kört den till hundra, det finns ju olika skolor, de blir inte torra för det. Nu behöver du ju inte ved längre utan lägger köttet i folie och slänger på briketter. Sen får den gå över natten och på morgonen vid elvarycket ska den vila, och så börjar vi skära upp den när den ligger på sjuttio grader.

Till det gör Carla en rödkålssallad och hon tänkte bjussa på receptet som hon fått från sin mamma.

34

södra öland | 2021

mellan himmel och hav

35

Ingen sommar utan Carlas

Gigen har blivit många genom åren.

Och minnena.

båsen som fanns här när kor, hästar och grisar fyllde ladan. Foderbordet är fortfarande kvar, vattenkopparna finns ännu här och även kedjorna, som ett minne från då när sjutton kor huserade i byggnaden. Carla (som spånar konstant) och Jonne (som snickrar hela tiden) har skapat en varm och inbjudande miljö som inte kunde vara mer lantlig eller för den delen mer södra Öland. Framför den lilla scenen står loppisfynd, skänkta prylar och blocketkap, soffor, fåtöljer, stolar och bord i en härlig blandning. Där hästarna skulle stått i box finns kafe-disken där gästerna beställer mat, kortåkt läsk och öl, bland annat det egna husölet från öländska Kackelbryggeriet och chokladpraliner från Fröken Frankenstein i Gårdby.

Och så hembakat förstås!

På väggarna, minnen från resor »fågelholken där hittade vi i Berlin, den passar perfekt här«, gitarrer, och annan memorabilia. Jonnes sinnrika lampor gjorda av gamla vinflaskor lyser från taket och balkarna. I rummet intill, den gamla svinhuset, öppnade man förra somma-

36

ren vinbar. Och så gården, där gästerna sitter med näsan i solen och utsikten över havet. Carlas är somrigt, soligt och sådär perfekt bohemiskt så att man aldrig vill åka härifrån. Konsertverksamheten är något som bara kom till paret, av olika omständigheter. Man började försiktigt med visor och sen rullade det bara på, det är bara att åka med som Jonne beskriver det. Nu har flera världsakter spelat här i lilla Näsby. För många är det den mest exotiska spelningen de gjort. Många var också här innan de slog igenom.

– Ja, som Jared James Nichols, nu spelar han på stora festivaler men när han var här var det fyrtio personer som hade bokat biljett och ingen visste vem han var. Vi var en av de första som gjorde Doug Seegers när han kom till Sverige efter Jills Veranda, säger Carla och fortsätter.

– Jag minns när Jace Everett, han som gjorde låten till True Blood, kom hit och skulle spela. Han steg in här i ladan klockan tre en eftermiddag och bara utbrast,

södra öland | 2021

Ingen sommar utan Carlas

Spelningarna i ladan brukar bli riktiga höjdare.

mellan himmel och hav

37

Bbq någon?

»Vi försöker alltid hitta lokala produkter det känns viktigt, säger Carla«

38

Kortåkt läsk.

Where the fuck am I? Då på eftermiddagen var ju kaféet tomt. När han väl gick på var det hundra personer här och en enorm stämning, det var så mycket New York rock’n’roll-klubb det kunde vara. Det var så varmt härinne att det rann vatten från rutorna och hela stället stod upp och dansade. Efteråt sa han att det var bland det bästa spelningar han haft.

Rötter på ön

Carla har rötter på Öland, hennes mamma kommer från Västra Sörby. Det har underlättat att bli accepterad förstås bland öborna. Idag har de tänt på smokern igen.

De gör de minst en gång i veckan. Deras bringa är legendarisk, köttet föredömligt kortåkt från Nordqvists i byn Skärlöv en liten bit norrut.

– Vi försöker alltid hitta lokala produkter, det känns viktigt, säger Carla. Bland annat läsk och så har vi ju husöl, det fanns inga sådana möjligheter när vi startade, men nu finns det, fortsätter Carla.

södra öland | 2021

RECEPT

Carlas Rödkålssallad 1 grovriven stor morot 400 gram finstrimlad rödkål (välj gärna spetskål när den är i säsong) 50 g fint skuren stjälkselleri 1 msk kumminfrön 1,5 msk amerikansk senap 3 msk turkisk yoghurt 0,5 dl Hellmans majonnäs 1 tsk lönnsirap salt och peppar efter smak

mellan himmel och hav

Blanda samman senap, yoghurt, majonnäs och lönnsirap och kumminfrön i en stor skål.

Rör ner sellerin och moroten, tillsätt rödkålen.

Salt och peppra Låt dra i 30 min, lyft upp salladen med tång och flytta över till serveringsskålar. Låt överflödig vätska vara kvar i blandskålen.

39

Badet i Näsby

Normalt sett brukar holken vara full men just idag hade korna läsdag.

Blängande kor, bokholk och bästa badet Näsby är inte bara en av de finaste radbyarna på sydöstkusten.

Här ligger också en av öns bästa stränder. Bokholk , kossor och öppet hav, vad mer behöver man? text: jonas henningsson foto: linda gren

M

ånga av de mest välbesökta stränderna på Öland hittar man långt uppe i norr. Mina favoriter ligger allihop på södra delen av ön. Det är lätt att köra förbi de små skyltarna som vittnar om att det finns förföriska badstränder på östkusten. Följer man exempelvis skylten i Näsby leder en spikrak väg i svag lutning genom det böljande sädesfältet mot havet. När man passerat den sista färisten når man stranden som är en pärla många missar. Små gyllengula sanddyner skapar fickor som skyddar mot den ständiga vinden. Bryggan är en ensam solitär ut i havet.

Vattnet är sammetslent och genomskinligt i alla fall de veckor som föregår algodlingen som dyker upp senare på sommaren. Stranden är bara några hundra meter lång och sällan är det fler än en handfull familjer här. En liten bokholk pekar ut vägen mot sanddynerna och där kan du fylla på med läslektyr för långa loja dagar i sanddynerna.

I kanten av stranden, bakom stenmuren, står en samling kor och glor nyfiket på de badande och stojande barnen. Ja, här badar man med kor som åskådare, de tar sig nästan ända ner till vattnet och står och blänger avundsjukt bort mot oss.

42

södra öland | 2021

Finkornig sand och ljumma vindar.

Loja dagar på stranden.

Öland är Sveriges solsäkraste plats.

Det stora blå lockar.

»Stranden är bara några hundra meter lång och sällan är det fler än en handfull familjer här«

Mera bad

Hur klart kan vattnet bli? Vid badet i Grönhögen är det genomskinligt.

46

södra öland | 2021

Mera bad!

Fem favoriter Grönhögen

När vinden vänder och vattnet blir mindre badvänligt på östsidan brukar vi sikta in oss på västra sidan av ön. Grönhögen har öns kanske klaraste vatten och en fin brygga som leder ut i det stora blå.

Solnedgången är alldeles fantastisk här så åk inte hem för tidigt.

Stenåsa

Stranden är väldigt fin och finkornig i Stenåsa. Det är sen gammalt. Campingen är förstås välfylld med även om man är lite folkskygg kan man hitta en egen liten del av den fina sandremsan. Stenåsa är finfint för strövutflykter även under hösten och vintern. Från utsiktstornet har du bästa vyn över området, det har inte minst fågelskådare förstått.

mellan himmel och hav

Haga Park

Förstås. Vindsurfingsklassikern är numera även kitesurfingsklassiker.

Stranden är härlig, människor vallfärdar hit för den sköna stämningen och för att badet och förstås sydvästvinden som är så bra och evig här.

Kleva

Många missar Kleva och kanske är det bra för då får de som hittar hit den lilla stranden mer för sig själva. Kitesurfarna vet förstås att vinden är bra här. Finfin sandbotten dessutom!

Kalkbrottet i Grönhögen

Vi nämnde att Grönhögen har öns klaraste vatten – det gäller badet i hamnen men kanske framförallt i stenbrottet.

Magiskt bad i unik miljö.

47

Mäktiga minnen från förr.

Fornminnen Kontakten bakåt i tiden, med historien, är alltid påtaglig på södra Öland.

Gravsättningar och runstenar påminner om öns långa och dramatiska historia, de äldsta bosättningarna på ön är nånstans mellan 9 000 och 10 000 år gamla. Du behöver inte köra långt längs västra eller östra landborgen för att möta spännande historiska lämningar. Några av våra favoriter är gravfältet Mysinge hög söder om Resmo kyrka, Karlevistenen, Gettlinge och Seby gravfält.

För barnen är den rekonstruerade Eketorps borg ett måste.

Mera bad!

Dubbelgreenen Den stora ondulerade greenen nere mot havet som delas av det fjärde och det tolfte hålet är ett av banans mest utmärkande kännetecken. De båda par 5-hålen följer strandkanten men från olika håll, från söder respektive norr, med ett gemensamt mål, dubbelgreenen, som är både krävande och utmanande. Ska spelaren satsa på att nå in på andraslaget krävs en hel del mod och beslutsamhet. Och ett väldigt bra golfslag som navigerar förbi hotande hinder där man alltid har vinden som en stor faktor att väga in. Härnere spelar man med havet som granne och vinden som river i ansiktet.

Att det blåser fyra, fem klubbor är inte ovanligt. Att kunna skapa en låg bollflykt är nödvändigt om du vill komma nära flaggan på inspelet.

Dubbelgreener är en raritet i designandet av golfbanor som fått en närmast mytomspunnen status tack vare världens

50

mest berömda golfbana. St. Andrews Old Course har spelats med dubbelgreener sedan 1800-talets mitt, där delar fjorton av banans hål green. Årets säsong bjuder också på några spännande förändringar och förbättringar kring vår dubbelgreen. De två tvärställda fairwaybunkrarna som fångade upp missriktade slag in mot respektive green är ombyggda. Nu möter spelaren en stor bunker med en gräsö i mitten. Visuellt lockande och spelmässigt utmanande. Borta är också den lilla bunkern som vilade ner mot havet vid tolfte green. Vattendraget är istället mer markerat och följer greensidan ut mot havet. Ändringar som vi tycker har gjort två redan väldigt bra hål ännu bättre. Hoppas du tycker likadant.

södra öland | 2021

FOTO: JACOB SJÖMAN

Unik och alldeles magisk är dubbelgreenen.

mellan himmel och hav

51

Möte med världsmästaren Johan Moberg vann världsmästartiteln när han tog hem World Hickory Open Championship i Skottland 2018. Efter mästartiteln föddes iden om en årlig hickorytävling här på LinksGolf Öland. text: jonas henningsson

E

fter det att Johan Moberg vunnit världsmästartiteln i hickorygolf föddes tanken på att starta en högklassig hickorytävling för alla, proffs och amatörer, svenska och utländska golfare, alla förenade av kärleken till linksbanor och hickorygolf.

Efter en succéfylld första tävling i somras kommer förstås Moberg LinksGolf Hickory tillbaka i år. Nu med ett ännu vassare startfält, fler världsmästare i startfältet och fler utländska golfare, i alla fall om Johan Moberg får som han vill.

Hur var dina intryck efter förra årets tävling och arrangemang som ju var det första?

– Det var positivt för svensk hickorygolf att genomföra tävlingen med Thomas och personalen på LinksGolf Öland. Miljön och banan är en fantastisk plats att andas och spela linksgolf på. Vi lockade ett fullt startfält till tävlingen och dessutom var två världsmästare på plats.

Hur kom det sig att du fastnade för hickorygolf?

52

– Jag tog grönt kort som 9-åring och har spelat golf sen dess och det har givetvis givit mig många olika upplevelser. Bland det roligaste är att spela hickorygolf, att spela med handgjorda klubbor med träskaft, hickory.

Du bygger dina egna klubbor. Berätta mer!

– Jag är intresserad av golfklubbans historia, inte minst från den gyllene eran, mellan 1900–1935. Det är häftigt att vi spelar med klubbor som är ungefär 100 år gamla. Jag köper renoveringsobjekt från Skottland och skräddarsyr dem så att de passar min sving. I mitt eget golfrum (utrustat med St. Andrews-vepa, whisky och arbetsbänk) står jag och pular med grejerna så ofta jag kan. Är det knepigt att hitta rätt klubbor?

– Det har tagit mig sju år att skapa ett set som verkligen passar min sving. Det enda jag saknar är en Tom Morris Niblick.

Vad är det med just hickorygolf du fascineras av?

– Glädjen, golfen och gemenskapen vi har tillsam-

södra öland | 2021

Världsmästaren blickar framåt.

mellan himmel och hav

FOTO: PETER HOLGERSSON

Möte med världsmästaren

53

Möte med världsmästaren

FOTO: PETER HOLGERSSON

Yes, där satt den! Som förste svensk vinner Johan Moberg World Hickory Open.

»När jag upptäckte hickorygolf kände jag att detta verkligen var min grej. Dels kände du i hela kroppen när du träffade bollen, dessutom var det acceptabelt att missa emellanåt. Så fort jag blev biten satte jag upp en målsättning – jag skulle vinna SM eller VM innanjag fyllt 50.« mans oavsett spelstandard. Sen är det häftigt med klubbor från pre 1935. Sökande efter bra spelklubbor och även renovering.

Vad tycker du om banan och hur tycker du den passar för just hickorygolf?

– LinksGolf Öland är en av få linksbanor i Sverige och vi valde att arrangera hickorytävling tillsammans för att fler ska få uppleva Ölands pärla.

Du har ju tre SM i hickory, men det här med att vara bäst i världen, hur är det?

– Ja, nu står ju inte den titeln på min bucket list längre. Ingen svensk hade lyckats vinna tidigare och jag har slitit enormt mycket för detta.

Vad ser du fram emot med årets tävling?

– Nummer ett är att covid-19 tillåter oss att köra ett fullt startfält, och det som jag brinner för är att vi gör

54

tävlingen mer attraktiv även för amatörer och proffs samt utländska spelare.

Hur hoppas du utveckla tävlingen på sikt?

– Tillsammans med Thomas vill vi göra tävlingen till något extra varje år med en tävling i framkant både som tävlingsbana och arrangemang med golf, mat och gemenskap. Och Sveriges maffigaste prisbord!

Vad tycker du om banan?

– LinksGolf Öland har en fin layout med torvade bunkrar med en tydlig inramning av karaktären, äkta linksgolf. Greenområdena är av högsta kvalitet, på sättet de är ritade och hur de ser ut, det är verkligen högsta klass.

Vänd blad och läs om första upplagan av Moberg LinksGolf Hickory.

södra öland | 2021

»LinksGolf Öland har en fin layout med torvade bunkrar och tydlig inramning av karaktären, äkta linksgolf. Greenområdena är av högsta kvalitet, på sättet de är ritade och hur de ser ut, det är verkligen högsta klass.«

Möte med världsmästaren Stilig sving och stiligt klädd. Nils Emil Sjö vet både hur man svingar och klär sig.

56

södra öland | 2021

Hickory, himlen och havet På LinksGolf Öland spelas en tävling som tar golfen tillbaka till sitt ursprung. Det här är linksgolf när linksgolf är som bäst.

Välkommen till hickoryparadiset. text och foto: jonas henningsson

L

judet från startern bryter morgonlugnet, två svanar lyfter med den gälla signalen. De tar vägen över dubbelgreenen som delas av fjärde och tolfte hålet, ut över det väldiga havet och försvinner i horisonten. Ett lätt dis vägrar släppa taget, det har legat över landskapet sedan gryningen. Det som när vi vaknade var en liten stilla bris, har nu vuxit till en lite stöddigare pust. Det är alls inget konstigt. Till lunch kommer den att vara ännu kaxigare, ännu mer lägga sig i spelet, för nu tilltar den och som nästan alltid här på södra Öland kommer den från sydväst. Det gör att det ganska generösa öppningshålet biter ifrån på en gång för det spelas rakt in i vinden, ut mot havet. Det gör också att man ser flera spelare gå omkring och småle, för precis såhär ska det vara. Spelaren måste manövrera sin mid-iron eller brassie ut från tee för att ha ett hyggligt läge på inspelet. Vinden är en stor del av ekvationen, av strategin. Av spelet.

Brassie tänker du? Ja, vi spelar hickorygolf och tävlingen är den nyinstiftade Moberg LinksGolf Hickory, värd står Sveriges första världsmästare i hickorygolf, Johan Moberg. Platsen är LinksGolf Öland. Eller platsen förresten, vi som lockas hit år efter år brukar kalla den mer för ett tillstånd än en plats. Himlen är större här än någon annanstans, den lägger sina lovar kring en magnifik landsända som skjuter ut i och uppgår i havet. Det

mellan himmel och hav

här är klassisk linksmark, en liten bit av Skottland i Sverige. Det finns ingen bättre plats att spela linksgolf i det här landet och det finns inget bättre sätt att spela links än med hickoryklubbor. Det här är hickoryparadiset.

Kallet

Att spela golf med hickoryklubbor är en upplevelse som för vissa av spelarna här har blivit ett kall.

– Jag upptäckte golf på riktigt först när jag började spela hickory. Har men en gång slagit ett perfekt slag med en hickoryklubba, då är man fast, då finns det ingen återvändo, då bara måste man fortsätta. Man måste få känna den känslan igen, säger Per Salomonsson.

En annan av deltagarna, Per G Nyman, som spelat hickorygolf professionellt i många år, berättar om tjusningen i att få hålla på och plocka och fixa med utrustningen därhemma, mellan varven.

– Min son tyckte jag skulle ha en sån där tavla med en pil som kan hamna på flera olika ställen för att visa vad jag ska göra härnäst: på leka, diska, städa o s v. När man snurrar på den hamnar pilen alltid neråt, där står det »Fixa med hickoryklubborna.« Kanonstarten har sänt det tappra startfältet ut över slagfältet. Prydligare krigare har sällan skådats. Dubbelknäppta västar, färgstarka flugor, hängslen och plusfours, knäbyxor av tweed. Böljande kjolar och eleganta huvud-

57

Hickory, himlen och havet

58

södra öland | 2021

Andra tee har elegant besök.

Hickory, himlen och havet

bonader. På given signal marscherade trupperna ut mot sina startpunkter – det mjuka ljudet av hickoryklubbor, brassies, mashies och niblicks, som möter bollen, började snart ljuda över banan.

Att återvända till ursprunget

Startfältet är både högklassigt och varierat, tävlingen ger alla ytterligheter chansen att mötas, det här är spelet när det är som bäst: seniorer mot juniorer, herrar mot damer, brutto mot netto, proffs mot amatörer. Det finns dock en gemensam nämnare som förenar alla som tagit sig till Grönhögen på södra Öland. Hickory. Hickory och kärleken till spelet som det en gång startade. Att spela hickorygolf är att återvända till spelets renaste idéer. Till ursprunget. Därför ser vi nu de två senaste årens världsmästare i hickorygolf fajtas med ungtuppar som fastnat för spelet efter att ha spelat någon runda med dessa uråldriga klubbor som skiljer sig så mycket åt från vad de är vana vid. Och spelet – själva spelet – du måste närma dig spelet med en långt större ödmjukhet och med en helt annan strategi. Banan ger och banan tar. Du måste acceptera att banan lägger sig i betydligt mer än om du spelar vanlig golf, så är det med links och så är det ännu mer med hickorygolf på links. Den unge lovande Philip Glovéus belyser detta: – Normalt sett slår jag bollen nån meter förbi flaggan och spinner tillbaka. Här måste man ju landa bollen långt innan och rulla upp.

Ja, strategin är viktigare. Liksom tålamodet. Och så var det det där med ödmjukheten. Du kan inte forcera en hickoryklubba. Den kommer att bita tillbaka och säga ifrån. Mjuka rörelser är att rekommendera, precis som mästaren Bobby Jones som visste att för att lyckas med det här spelet måste du svinga mjukt och hitta vägar fram mot hålet som är öppna och framkomliga. Uppfinningsrikedom och känsla blir viktigare än yardböcker och mekanisk svingteknik. Göm därför gärna bollen undan vinden så långt det är möjligt, och hamna för guds skulle inte i bunkrarna. Ja du bör undvika bunkrarna för de är ett verkligt hinder på den här banan – och med de här klubborna. På LinksGolf Öland utmanas spelaren av torvade bunkrar. Djupa och förrädiska.

Det visade helgens tävling med all önskvärd tydlighet.

På första dagens spel bet bland annat det andra hålet ifrån, det hyllade hålet som löper alldeles utmed havet.

Det krävdes nio slag med niblicken från sand för en av spelarna innan han kunde fylla i scorekortet, fälla ihop pinnarna som stöttar bagen och gå vidare mot nästa tee, något moloken men med en erfarenhet rikare som han tog med sig i livet.

60

Himlen öppnar sig

Ingenstans är du så utsatt för elementen som på en linksbana, ingenstans förändras vädret lika snabbt. Två timmar in i första dagens spel bestämmer sig himlen, som fram till dess mest excellerat i att visa olika nyanser av grått, för att lägga sig i spelet. Som på en signal öppnar den sig fullkomligt och utan nåd. Det regnar uppifrån och från sidan. Någon hävdade senare med visst fog att det också regnade underifrån. Hursomhelst.

De ylleklädda krigarna befinner sig i ett litet inferno.

Greppen på hickoryskaften är inte vad den moderna spelaren är van vid, någon tappar klubban vid flera tillfällen. En annan förbannar sitt, visserligen eleganta val av skor, men dagens dojjor erbjuder bättre stöd på en regnmätt fairway. Det finns ingen reträtt att tillgå därute mot havet, ett fåtal söker skydd i kiosken där sjunde tee möter sextonde green. Men för övriga krävs det uthållighet och tålamod för att ta sig igenom den avgörande timmen.

Några hål senare skiner solen igen, närmast upproriskt låter himlen solen titta fram. Efter avslutad runda är det vapenvård som väntar spelarna. Hickoryklubbor är långt mer känsliga för väta än dagens klubbor, utrustningen mer mottaglig för regn. Klubbor och bagar får därför bada i sol vid övningsgreenen och förberedas inför morgondagen.

Vapenvården är genomförd – dag 2

Vapenvården är genomförd. Vilan är fullbordad och förhoppningsvis uppnådd. Slagen som alla spelare, oavsett nivå, lämnade därute på banan under gårdagens rond är bearbetade och glömda. En ny dag väntar! Och himlen är med på noterna – glöm gårdagens skyfall, här får ni en pastellblå fond att skicka upp bollen i. Och här får ni bara en lätt visp av vind att manövrera. Bra va!

Så, som modiga soldater marscherar trupperna återigen ut mot sina första tees. Stämningen är på topp, påeldad av att det bara finns möjligheter därute idag – och vetskapen om det sociala som väntar förstås.

Inget spel är mer socialt än detta. Som sig bör är det lite mer spänt och koncentrerat i ledarbollen, för idag ska det avgöras. Ledarna går förstås ut från ettan och sammansättningen däruppe på tee kunde inte vara bättre.

Förra årets världsmästare i hickorygolf Olle Widegren jagar Edvard Ritzén och Per G Nyman som båda gick under banans par igår, trots skyfall och tuffa förhållanden. I bollen framför finns 2018 års världsmästare Johan Moberg, han kommer förstås att göra allt han kan för att nå ifatt trion. De liksom övriga fältet vet ännu inte att det kommer att blåsa 13 sekundmeter om några timmar, i god tid innan avgörandet, så även om solen steker från

södra öland | 2021

Dressed for succes: Oskar Persson.

mellan himmel och hav

61

Hickory, himlen och havet Johan Moberg, Jonas Fack och Andreas Alsén på sjunde tee.

en blå himmel kommer den att bjuda på några fler överraskningar, himlen alltså. Men nu, strax efter klockan nio när spelarna skickar iväg sina mid irons ner mot havet är det långt lugnare. Lugnet byts dock snart ut mot dramatik av annat slag.

Cow Corner

Augusta har sitt Amen Corner och LinksGolf Öland får under söndagsmorgonen sitt Cow Corner. Bara ett par

»Alla som spelat hickorygolf vet att bara minsta oaktsamhet kan göra att man gräver fast de vassa klubborna i marken«

62

hål in på avslutningsvarvet uppdagas att en ko, kanske ett nyfiket och leksuget ungdjur, har förvillat sig upp på tolfte tee. Den står uppnosigt därnere mot havet och undrar vad som pågår. Snart lommar den av tee när den inte längre får honnören och spelet fortsätter. Alldeles därefter skapas ytterligare dramatik när en spelare träffas av en jordprojektil efter att ha fört ner sin mashie för djup och brant ner i den öländska sandjorden. Alla som spelat hickorygolf vet att bara minsta oaktsamhet kan göra att man gräver fast de vassa klubborna i marken.

Hursomhelst kan spelaren snart resa sig och fortsätta med gott mod, även han en erfarenhet rikare. Så fortsätter de tappra spelarna kämpa mot banan innan alla når sluthålet och det är dags att summera de händelserika dagarna därute på fältet.

Segraren då, undrar du? Jo, den rutinerade och ytterligt begåvade Per J Nyman vann på sista hålet efter en dramatisk och välspelad sista runda där han lyckades tackla spelets utmaningar och vädrets nyckfullhet.

Han hamnade på banans par 74 efter två dagars spel, en imponerande bedrift. Det tar vi med oss till nästa år. Vi kommer förstås också att minnas det väldiga havet och himlen som är större här än någon annanstans. Men mest tar vi med oss känslan av att ha tagit golfen tillbaka till ursprunget. Och att vi funnit hickoryparadiset.

södra öland | 2021

Moberg LinksGolf Hickory 2021!

Välkommen att delta i Mobergs 36-hålstävling den 10–12 september på LinksGolf Öland i Grönhögen.

Tävlingen är öppen för damer, herrar, juniorer, proffs och amatörer som gör upp om en prispott på 100 000 kr och chansen att vinna en bil i HIO-pris.

Startavgiften är 3 000 kronor per deltagare, som inkluderar tre dagars program med spel, boende, mat och dryck samt trevligt umgänge.

Anmälan är öppen från den 1 mars för max 72 deltagare varav 5 platser är reserverade för tidigare världsmästare i hickoryspel.

Välkomna – Hickorygolf is golf passion www.linksgolfoland.se mobergs@linksgolfoland.se Tel: 0761-962 000

Robert Oldergaardens glaskonst är färgstark och fängslande.

Roberto San berättar sagor i glas Med sin släktgård i Triberga som bas och det öländska landskapet och historien som inspiration skapar glasmästaren Robert Oldergaarden sagolik glaskonst. En konst som tagit honom från södra Öland hela vägen till Japan. text och foto: jonas henningsson

J

ag är lite tidig och Robert är lite sen, så vi slår oss först ner i köket med en kopp kaffe, flickvännen och konstnären Tina Andreasson och jag. Katterna Lakrits, Randy och Flower är också med.

Tinas första möte med södra Öland kom när hon bodde inackorderad i Segerstad fyr under några månader. Sen träffade hon Robert på Skördefesten och nu är hon mer här än på Kungsholmen i Stockholm där hon bor och verkar, också.

Snart dyker Robert Oldegaarden upp, han undrar om jag träffat Lakrits, a k a The Cat from Hell, och det har jag ju, han har skött sig fint under kaffestunden säger jag. Robert bor i sin släktgård som stammar tillbaka till sjuttonhundratalet och är äldsta huset i byn, de andra äldsta husen försvann i bränder. Men Roberts gård låg lite avsides och klarade sig. Det är här med Alvaret och havet som granne som han skapar sin glaskonst.

Han växte upp här, flyttade till Glasriket på fastlandet i tjugoårsåldern och lärde sig materialet. Så flyttade han

mellan himmel och hav

tillbaka till ön och tog med sig ugnarna från Orrefors Glasbruk när de gick i graven – och startade upp hemma på gården. Började med ateljé och galleri. De senaste fem åren har han också haft hyttan igång.

Men Robert började med ett helt annat material, keramik, och jobbade på Paradisverkstaden.

– Vi var tre bröder och alla målade fram tills dess att vi förstod vad keramik var. Eller egentligen var vi tre som slogs, sen hittade jag papper och penna, då var det bara två som slogs, rättar han sig.

Sen matade familjen unge Robert med penna och papper och olika material och han skapade konst till hela släkten, han märkte att han hade talang för det. Robert tjatade på sin mamma att han ville gå en keramikkurs och till slut orkade hon inte med hans tjat så han fick gå kvällskurser tillsammans med gamla damer från ön.

– Jag gick hos Lotta och Mary. Sen jobbade jag gratis på Paradisverkstan, fick ta hem allt jag gjorde. När alla andra körde moped gick jag sommarkurser på Capella-

65

Roberto San berättar sagor i glas Hyttan är het, se men inte röra!

gården och lärde mig dreja.

Därefter höll han kurser på Medborgarskolan i Kalmar och så kom lumpen emellan. Efter det skulle Robert ta ett beslut om framtiden och han tänkte att han kanske borde prova nånting annat innan han blev keramiker som var grejen just då. Han fick nys om glasskolan. Det visade sig att glaset passade Robert perfekt.

– Jag hade det i kroppen på något sätt. Det var tredimensionellt och tillförde något mer. Sen dess har jag aldrig hållit på med keramik.

Orrefors

Robert gick ut med högsta betyg från skolan i Orrefors och när han var klar ville sex glasbruk anställa honom.

Han valde Orrefors, dels var det närmare Öland och stora släkten, dels var det bättre betalt och det var ju också det finaste glasbruket vid den tiden. Det var inget glidarjobb om nu någon trodde det. Han började som vanlig arbetare och jobbade i produktionen i tio år.

66

– Det var inte snack först om att komma med egna idéer, då blev man nertryckt ordentligt. Men alla de idéerna jag lever på nu gav jag faktiskt först till glasbruket, berättar han.

Där höll han på tills han en dag fick ett samtal från rektorn på skolan han tidigare gått på, denne ville att Robert skulle komma tillbaka, nu som lärare. Så följde tio år i skolvärlden. Parallellt gjorde han utställningar för drömmen var alltid att kunna leva som konstnär.

Oldegaard och Papa Grandpa

Så var han lärare i Nybro på fastlandet ett par dagar i veckan och resten av tiden satsade han på släktgården.

Och så träffade han förstås Tina som är bildkonstnär.

Hon kom på besök under skördefesten. Skördefesten är stor på gården, man bjuder in femton utställare, man har band och burgare. Man har massor av folk. Sen förra sommaren kör Tina och Robert konserter på innegården. Man fick en hyfsad start med ett av sina favoritband

södra öland | 2021

Roberto San berättar sagor i glas Sinnrikt skepp.

på den lilla innegården.

– Papa Grandpa är härifrån, han är så musikalisk, han är grym. Han åkte runt med sina döttrar och lärde dem spela musik, de hade band tillsammans. Sen åkte de till Nashville och slog igenom som Baskery. Ibland är de här på ön. Jag frågade honom om inte hans döttrar kunde komma och spela här, jag gillar ju dem. Så ringde jag deras manager och han »no, no, de är upptagna men du kan få dem här superbanden«. Jag hade ju inte råd med dem han räknade upp. Men en dag kom Papa Grandpa hit, med sig hade han ena dottern. De hade sett bilder på farsan som spelade och visste det var mysigt här, så de kom och spelade i somras. Vilket ös det var!

Roberto San

Ödets vägar är outgrundliga och för Robert hände något märkligt på en skördefest för några år sedan.

– Det dök upp fem välklädda japaner i hyttan, de var lite misplace bland alla bönderna och turisterna. De

mellan himmel och hav

frågade efter mig och jag började presentera mig och vad jag gjorde. De avbröt mig och sa »du behöver inte berätta något om dig, vi vet allt om dig«, och så berättade de. De visste verkligen mer om mig än vad jag själv gör.

Japanerna var från organisationen Swedish Foundation i Hokkaido uppe i norra Japan, en region som har samma klimat som här, fyra årstider, det är väldigt likt, miljöerna också, förklarar Robert vidare. Allting började med att en arkitekt därifrån åkte till Dalarna på femtiotalet, han älskade Sverige. Snart påbörjade man ett stort samarbete med Sverige, man byggde Sweden Hills uppe i bergen. Där läser man svenska, bygger svenska hus med faluröda hus och vita knutar. De har byggt upp allting ungefär som Capellagården.

De förklarade att de bjuder in en konstnär om året och nu ville de att Robert skulle få stipendiet. Det täckte boende, resa, mat – precis allting.

– Du får pocket money också, sa de, och jag tänkte

67

Tina och Robert hänger gärna i Tinas ateljé.

Som flytande sirap i konsistens.

Roberto San berättar sagor i glas Att vara eller inte vara glaskonstnär var aldrig en fråga för Robert. Från första gången han provade på var han fast.

70

södra öland | 2021

Roberto San berättar sagor i glas

Verktygen hänger prydligt på parad.

wow de menar verkligen allvar. Så jag åkte dit på våren 2019 och det var helt fantastiskt. Jag ville verkligen göra någonting tillbaka och lyckades sälja mer än någon annan. Jag fick till och med heta San, som de högsta bossarna.

Det blev sådan succé att Robert åkte tillbaka i början av 2020. Japanerna fascineras mycket av vår svenska kultur och historia, med vikingar och sånt. Så Robert gjorde en vikingakollektion.

– När jag höll mina föreläsningar satt de där i uniformer och var knäpptysta. Man kunde höra en knappnål falla. Sen frågade de om Öland och jag visade bilder och berättade om ön.

Sagoberättaren

Robert har inga problem med kreativiteten, han behöver inte söka inspiration, det finns så mycket saker i hans huvud förklarar han när vi traskar runt i hyttan. Han har berättat så många sagor för sina barn så han har hur mycket som helst – istället måste han sortera bort saker.

– Ja jag hittade på en saga för mina barn, det var egentligen så det började med mina stora utställningar, alla de pjäserna som såldes då hette Kaptensserien. Varje kväll när mina barn skulle somna tog jag fram en bok.

De viftade bort den, glöm det farsan, och ville istället höra mig berätta mina egna sagor. Då släckte jag lampan och började hitta på.

Först la han sin dotter och sen sin son och då fick de ju höra två sagor, de var ju inte dumma. Robert kom på runt 250 sagor under den tiden. Han skrev ner många av

mellan himmel och hav

dem och nu har han skapat ett femtiotal av dem i glas.

– Det handlade exempelvis om en ung kille som hade en dröm om att bli flygkapten och flyga ut i världen.

Efter att han jobbat några år som kapten var mystiken borta och han körde mest omkring stressade affärsmän med portfölj. Det var inget äventyr. Så han sa upp sig och köpte ett enkelt propellerplan och gav sig ut på egna äventyr. När han åkte upp i molnen fungerade de som en tidsmaskin och när han kom ut ur dem kom han till en annan tid. Där var pyramiderna eller vikingatiden eller inkatiden. Det var skatter och söka efter och nycklar och faror.

Robert har gjort många av sagorna i glas, det är väldigt avancerat och väldigt kul säger han. Så samlar folk på de här kaptenshistorierna.

– Jag vet en tandläkare i Stockholm, han har fyra stycken olika, de kostar ju en hel del. Till slut frågade jag, vad gör du med dem? Han berättade att han har dem i sin klinik, när folk sitter och väntar på sina avancerade operationer är de så nervösa, men då har jag satt dina verk där i rummet med historierna kring, då glömmer de tiden och blir lugna.

Silverskatten

Vill Robert ha fler historier än sina egna påhittade räcker det att gå ut på gården. Exempelvis den om när hans pappas farbröder plöjde upp Ölands största silverskatt på 50-talet. Man fick den snillrika idén om att man ett år skulle sätta plogen lite djupare för att få upp mer ny mylla vilket skulle ge bättre skörd. Istället stötte man

71

Roberto San berättar sagor i glas

Glasblåsarpipor i givakt.

på någonting hårt där i marken. Det visade sig vara en vikingakista med sjutton hundra arabiska silvermynt från 800-talet. Utgrävningar följde förstås och mynten åkte direkt till Stockholm men nu är de tillbaka på Kalmar Läns Museum. Sen fick familjen inte använda åkern på några år, så det blev en stor förlust, idag hade de fått 150 000 kronor, skrattar Robert.

Det tidigare hönshuset och stallet är nu Roberts hytta och fabriksbutik får också plats i den kringbyggda gården. På övervåningen har Tina sin ateljé, komplett med piano och utsikt över ön. Robert och Tina gör numera flera utställningar tillsammans. Tina tar väggytan och han tar golvytan, det funkar utmärkt.

Hjärtat i hyttan, den stora ugnen är hela tiden igång och mullrar, elva hundra grader varm. Här är hjärtat i Roberts skapande, här håller han också glasblåsarkurser för de som vill prova på.

– Så blåser man glaset och fortsätter i mindre ugnar, där är det fjorton hundra grader. Där håller man på tills

72

man är färdig. Sen går man över till den sista ugnen, avkylningsugnen. När du är färdig med pjäsen är den ungefär fem hundra grader och då går den in där, visar Robert.

Glasmästarna Jon Beijer och Mikael Axenbrant kommer och hjälper Robert mot slutet av processen, förklarar han.

– Du ska han en mästare när du graverar ett mönster, då behöver du någon som kan allt. Och de gamla mästarna har någonting i sig, med temperaturen och allt.

Med tanke på alla unga nya förmågor som Robert Oldergaarden lärt konsten i sin roll som lärare dröjer det nog inte länge förrän han själv hamnar i den rollen, tänker jag när jag lämnar konstnärsparet och katterna där på gården.

Triberga Oldergaard.se

södra öland | 2021

Roberts ringar.

Väderkvarnarna har vakat över Öland sedan Medeltiden.

Kaxiga kvarnar Väderkvarnarna reser sig över det platta landskapet som kaxiga utropstecken. På 1700-talet var de flera tusen, idag står några hundra kvar i givakt och minner om äldre tider. text: jonas henningsson foto: linda gren

V

äderkvarnen är en av mänsklighetens första maskiner som inte drevs med muskelkraft. Den geniala konstruktionen sägs härstamma från Persien och 600 år e. Kr. Troligtvis har det funnits väderkvarnar här på Öland ända sedan medeltiden. Första gången en öländsk kvarn nämns i text är 1546 och sedan dess har de varit en viktig del i bilden av ön. Kvarnarna står där majestätiskt som ensamma solitärer i ett annars platt landskap och påminner om en svunnen tid. Det finns fortfarande möjlighet att besöka kvarnar av olika stil och ålder på södra Öland.

I slutet av 1600-talet fanns 375 väderkvarnar och 188 vattendrivna så kallade skvaltkvarnar på ön. Eftersom vattentillgången var dålig konkurrerade väderkvarnen snart ut skvaltkvarnen och idag finns inga skvaltkvarnar kvar.

Flest kvarnar fanns det mot slutet av 1700-talet då varje gård skulle ha sin egen så att man kunde utnyttja vinden för att mala säden till mjöl. En kunglig förordning som lättade på förbud mot skogsavverkning påskyndade byggandet av kvarnar, det byggdes också fler kvarnar eftersom ölänningarna fick bättre tillgång till mark genom utdelningen av kronans utmarker till byarna och genom skiftesreformer. Från ungefär 2 000 kvarnar står idag drygt 350 kvar. De flesta är stubbkvarnar, en uråldrig konstruktion där hela kvarnhuset vilar på en gigantisk stubbe och kan vridas mot vinden.

mellan himmel och hav

Det finns även tre stenkvarnar kvar på ön – två av dem kan du se på södra Öland. En i Ventlinge och en i Karlevi, missa inte dessa skönheter!

Det finns också enstaka kvarnar av holländsk typ med vridbart tornhus kvar, en av de finaste »holländarna« ligger i Grönhögen och fungerar idag som restaurang.

75

»Den geniala konstruktionen sägs härstamma från Persien och 600 år e kr«

Kitesurfingen tog henne till ön

Det var kärleken till ön och kitesurfing som gjorde att Sofia Hilton tog steget och flyttade till ön. Här startade Sofia som första kvinna i världen en certifierad kitesurfingsskola.

mellan himmel och hav

79

Kitesurfingen tog henne till ön

Vinden har vänt - det går bra nu. På Öland finns det alltid en vind för en speciell plats. Just idag utgår Sofia från LinksGolf Ölands tredje tee.

V

i ses en isande kall januaridag, nere vid tredje tee där kitesurfarna brukar samlas här på golfbanan. Sofia Hilton är van vid betydligt varmare januarivinder, vanligtvis är hon på Sri Lanka vid den här tiden av året och driver surfskola. Men pandemiåret är annorlunda, och nu har det varit Öland för hela slanten.

Det var kitesurfingen som fick henne att lämna det hektiska pendlingslivet i Stockholm för att flytta permanent till ön. Det och längtan efter att bo på landet. För tio år sedan drog Sofia till Öland. Och blev kvar.

– Jag var rätt less på pendlandet i Stockholm och jag hade också en längtan ut på landet, jag trivdes inte i en lägenhet i storstaden. En kompis skulle ner till Öland för att prova kite, och Sofia tänkte att hon hänger på.

– Jag hade ingen aning om vad det var, men där såddes ett frö att det här vill jag testa – sen blev jag helt fast. Det var då jag kom på det, jag ska flytta till Öland!

Men jag måste träffa kompisar, så jag måste fortsätta kitesurfa!

80

Sofia har varit sommarölänning sen hon var fjorton så ön var inte ny för henne. Få platser i landet är bättre lämpade för kitesurfing än ön enligt henne.

– Man kan kitea en vind på förmiddagen på norra ön, för att så avsluta i solnedgången härnere på Grönhögen.

Nu hänger hon och kitear med samma gäng som hon träffade då, de där första åren på ön. Att det blev kiteskola för Sofie var inte genomplanerat.

– Jag är lite impulsiv så jag tänkte att jag startar en kiteskola, jag kör!

När hon riggat allt är hon redo. Vinden har ökat för varje minut vi stått här vid treans tee och snart sätter Sofia av ut över havet.

Blir du sugen på kitesurfing så finns det lösningar, gå Sofia Hiltons kurser eller ta privatlektioner, se mer på sajten; olandkite.se

södra öland | 2021

Normalt sett är Sofia på Sri Lanka under vintermånaderna. Men i år blev det kitesurfing på ön för hela slanten.

Kitesurfingen tog henne till ön

82

södra öland | 2021

Kitesurfingen tog henne till ön

Läge för fisk Kusten är aldrig lång borta på den långsmala ön och fisket var historiskt sett alltid varit en viktig del av försörjningen för öborna. Det är lockande att stanna till vid något av öns många fiskelägen och handla färsk, nyfångad fisk direkt från bodarna. I vattnen utanför kusten fiskar man bland annat flundra, ål, sik, öring och piggvar. På några platser, som i Grönhögen, kan man handla direkt vid båtarna när de kommit tillbaka från fisketuren. Nuförtiden fungerar fiskelägena också som sommarrekreation, många bodar är ombyggda till små sommarbostäder. Men fortfarande lägger byborna ut med sina småbåtar.

mellan himmel och hav

Några måstefiskelägen att besöka är Gräsgård som har en liten bod där man kan köpa färsk fisk, Skärlöv som är sött med sina små röda bodar vid en liten näpen hamn. En minnestavla nere vid vattnet minner om att det var här utanför som Regalskeppet Kronan förliste under en drabbning mellan den svenska och dansk-holländska flottan år 1676. Vill du se fynd från vraket finns fina Kalmar Läns Museum inne Kalmar på andra sidan bron.

83

Land´s End D

är ön tar slut tar havet vid. Här dansar ofta en ihärdig vind runt, runt den ensamma pelaren som pekar mot skyn. Den tornande fyren Långe Jan har inte bara fungerat som ett livsviktigt landmärke för sjöfarare sedan den började lysa i november 1785. Södra Öland är också ett eldorado för både flyttande och häckande fåglar. Fågelskådare från hela världen kommer till fågelstationen. Runt 400 arter har observerats på ön, varav ungefär 150 häckar regelbundet. Arktiska fåglar som kärrsnäppa och prutgås provianterar på sydspetsen på den långa färden till och från Arktis. Även småfåglar som kungsfågel och lövsångare rastar gärna här.

Efter en timmes dans söker vi skydd inne på Fågel Blå, restaurangen på öns sydspets. Från platserna vid fönstret ser vi det vida havet piska upp mot land. Några envisa fågelskådare samlas fortfarande i grupp nere vid havsbandet, som för att motverka vindarna som i

mellan himmel och hav

byarna nog når storm. Inne på Fågel Blå är det dock ombonat. Här serveras lokala rätter som Ottenbyhjort, Kungsgårdslamm och fisk från Östersjön. Vi laddar upp för de många trappstegen, de är 197 stycken, upp till fyrens topp nästan 42 meter över havet och den slagbara utsikten som väntar där. Här får du utsikt över havet i tre väderstreck.

Bästa sättet att närma sig den isolerade miljön är till fots från Ottenby gravfält. Trotsa vinden och följ havet på den upphöjda torrängen.

Missa heller inte Naturum Ottenby där man har gjort ett fint arbete med att beskriva stora delar av fågellivet utanför fönstren. Guidade turer ges också. restfagelbla.se naturumottenby.se

85

Ottenby Naturreservat Ottenby är ett av Sveriges förnämsta och mest välbesökta naturreservat. Området är kanske mest känt för sin fågelstation och för de stora mängder fåglar som rastar och häckar här. På fågelstationen bedrivs ringmärkning och flyttfågelforskning sedan 1946, då Ottenby fågelstation grundades i samband med tillkomsten av Sveriges Ornitologiska Förening. text: jonas henningsson foto: linda gren

M

en även den som inte går ner i spagat för att följa fåglar på nära håll hittar mycket spännande härute på sydspetsen. Växt- och djurlivet har formats under en fascinerande mångtusenårig odlingshistoria, här finns nordeuropas största slåtterängar, vidsträckta betesmarker, en majestätisk lövskogslund och spännande geologiska formationer.

Stora gravfält vittnar om människans närvaro långt bak i tiden. Under medeltiden fanns ett stort fiskesamhälle här, men spåren bakåt går betydligt längre än så.

Här nere på sydspetsen där ön tar slut har människor bott sedan stenåldern, gräsmarkerna som vi flanerar runt på har använts under flera tusen år. Lämningar visar att Ottenby verkar ha varit en viktig knutpunkt i Östersjön under förhistorisk tid.

Ottenby Kungsgård

År 1544 omvandlade kung Gustav Vasa byn som låg härnere till kunglig ladugård. Den gamla byn revs helt sonika och bönderna avhystes. Kungsgården hölls igång genom att gårdar på södra Öland hade dagsverksskyldighet, plikten att knega för kungen avskaffades först mot 88

slutet av 1700-talet. Från slutet av 1600-talet och framåt bedrev man uppfödning av hästar på Ottenby. Under en period kring år 1900 var Ottenby depå för hästar till krigsmakten. 1944 fanns fortfarande ett femtiotal hästar på gården, men från slutet av 1950-talet och framåt har endast ett fåtal hästar betat i markerna.

Det är som gjort för hjort

År 1569 fick kung Johan III engelska dovhjortar i present, hjortarna sattes i ett hägn just här. Samtidigt utfärdades ett kungligt dekret om att göra Öland till kunglig jaktpark. Bland europeiska furstar blev det mycket populärt att jaga på Öland, ön hade dessutom rätt klimat för att föda upp högvilt från sydligare breddgrader och inga rovdjur hotade djuren. För ölänningarna själva förbjöds all olovlig högviltsjakt, snart även jakt på harar och småvilt, förbudet låg fast i mer än två hundra år.

Området har varit kunglig jaktpark alltsedan Johan III:s tid och alla Sveriges monarker har jagat här. Släktingar till hjortarna finns kvar än idag. Det är stor chans att du får se dem om du tar dig ut i markerna.

södra öland | 2021

Vid Ottenby har det bott människor i tusentals år.

Ottenby Naturreservat

90

södra öland | 2021

Stora muren – varför konstla till det?

Tvärsöver hela södra Öland löper en väldig vägg av sten – Karl X Gustavs mur. text: jonas henningsson foto: linda gren

K

alkstenen spelar en viktig roll för invånarna här nere på södra ön. Eftersom landskapet alltid varit trädfattigt har möjligheten att bygga i sten varit avgörande genom historien. Stenmurarna som man ser runtom på södra Öland ser kanske likadana ut vid en första anblick men de är olika gamla.

De äldsta murarna uppfördes redan på medeltiden och hägnade in byarnas gärden, inägojorden. På medeltiden odlades jorden gemensamt av byns invånare. Boskapsuppfödningen var viktig och därför var ängsmarkerna långt större än åkrarna. De många stenmurar som än idag genomkorsar ön uppfördes för att skydda åkrarna från de betande djuren.

Men alvarmarkerna saknade avgränsande murar eftersom de utgjorde kunglig jaktpark, här jagade man bland annat dovhjort.

Först när jorden under 1800-talets jordreform fördelades mellan byns gårdar så att alla fick sin del av åkermark, ängsmark, sjömark och alvar, började ölänningarna bygga de murar som man idag kan följa längs Stora alvaret. De medeltida gärdesmurarna har något krokiga former medan skiftesmurarna är spikraka.

Hertig Karl Gustav, senare Karl X Gustav, hade Öland som förläning när han 1653 lät bygga den längsta och största av stenmurarna på ön. Då var Karl tronföljare. Året därpå efterträdde han drottning Kristina på Sveriges tron, så muren fick så småningom heta Karl X:s mur. Många öbor kallar den kort och gott Stora muren, varför konstla till det, för stor är den och det kungliga i den är väl arbetet som de som byggde den la ner. För att färdigställa muren fick allmogen på södra Öland bidra med tunga skatttedagsverken, slitet går att känna än idag när man följer den väldiga väggen över ön.

Den drygt två meter höga muren sträcker sig fem kilometer över hela södra ön, från väst- till ostkusten.

mellan himmel och hav

91

Lagd sten ligger, i hundratals år.

Snöra på dig vandringskängorna och häng med!

Stora Alvaret och sjömarkerna härnere i söder får du se från första parkett om du snörar på dig vandrarkängorna och traskar iväg. Ta god tid på dig och var uppmärksam. Här händer mycket mer än vad man först kan ana. Den som vill kan fortsätta upp till en av Norra Europas största lövskogar. text: jonas henningsson foto: linda gren

J

ag har havet i ryggen och solen som riktmärke när jag sätter av över Alvaret. Ja, jag har havet bokstavligen i ryggen för jag startar nere vid bryggan i Seby läge. Horisonten är obruten, himlen gränslös och tystnaden total när jag lämnar det skvalpande havet och påbörjar min vandring. Men det är alls inte händelselöst. Alvaret uppvisar hela tiden prov på liv och förändras också ständigt men nästan omärkbart.

Ibland traskar jag över torra kalkstenshällar för att snart upptäcka att jag har kommit in i mjukare ängspartier.

Och plötsligt upptäcker jag att jag hamnat mitt i ett färgrikt hav av blommor för att så återigen återse de rödbruna och grå nyanserna. Blir det någon gång enformigt piggar vinden och molntussarna upp mig med sin ivriga dans.

Riksheraldikern, konstnären och författaren Jonas Carl Linnerhielm rapporterade i en av sina klassiska reseskildringar från slutet av 1700-talet att Alvaret är stendött, men vi konstaterar att Linnerhielm hade helt fel. Alvaret sjuder av liv, inte minst på våren och tidigt

94

på sommaren då porlande vårbäckar väcker naturen ur sin vinterslummer.

Snart når jag in i en sal av lövat tak och ler förvånat.

Skulle den här ön vara platt och karg och kal? Pyttsan.

Mittlandsskogen är ett av landets största lövskogsområden. I söder börjar den i trakterna av Lenstad och fortsätter norrut ända upp mot Köpingsvik. Snart navigerar jag mellan stora högresta almar, askar och ekar.

Lind, lönn och lundalm. Sänker jag blicken ner mot det djupgröna golvet kan jag hitta skogsbingel, hålnunneört, lungört, orkidéerna Sankt Pers Nycklar, Jungfru Marie Nycklar och tvåblad. På mer öppen mark växer skogsklocka, flockarun, johannesnycklar, brudbröd, storviol och salepsrot.

Sju sorters leder

Maffiga Mörbylångaleden Mer än åttio kilometer finfin vandring får du längs Mörbylångaleden. Den startar uppe vid bron och tar

södra öland | 2021

Södra Öland är ett vandringsparadis. följ småvägar eller gå utstakade leder rakt över Alvaret, valet är ditt.

Vi gillar också den här delen av ön bäst.

Inte minst solnedgångarna.

Snöra på dig vandringskängorna och häng med!

Soluppgången i öst eller solnedgången i väst?

Varför välja? Du kan enkelt vandra tvärsöver ön och hinna med båda samma dag!

dig ända ner till Långe Jan där ön tar slut. Genom stora lövskogar, över betes- och slåttermarker där människor bott och verkat sedan järnåldern, över sjömarker, på stränder och genom uråldriga byar. Perspektivet är lika svindlande som utsikten över Stora alvaret och följer då den gamla järnvägsbanken.

Vandringsleden är uppdelad i fem etapper och är markerad med röda träpilar. Utmed leden finns rastställen med vindskydd, toaletter av enklare standard, eldstäder samt informationstavlor om Ölands natur, kultur och historia.

Nunnedalen – gömd oas på landborgen Nunnedalen hittar du en liten bit söder ligger strax söder om Vickleby, en lite gömd oas på randen av landborgen med fin utsikt över Kalmarsund. Anledningen

98

till att många besöker Nunnedalen varje år är explosionen av vårblommor som täcker marken under lövskogen. en smal lövskogsremsa på kanten av västra landborgen.

Nunneört, vårlök, blå- vit- och gulsippor. Underbar är också murgrönan som verkar trivas lika bra som besökarna, den har helt sonika lagt beslag på de många ask- och ekstammarna här. Vandraren kan fortsätta Landborgsleden. Förr i tiden använde byborna i Resmo och Vickleby denna förtrollande stig på sin tur mellan kyrkorna och byarna.

Tingstad Flisor – Penåsa En trevlig liten vandring ger denna halvmillånga led från Tingstad Flisor i norr ner till Penåsa i söder. Gravfält från järnåldern och en vårprakt med många olika orkidéer är några av lockelserna.

södra öland | 2021

Snöra på dig vandringskängorna och häng med!

Utmärkta leder finns det gott om.

Stora Alvarleden Vill du korsa Stora alvaret på din vandring, och det vill du ju, är det här en bra tur, förbi en fågelrik alvarsjö och genom härliga marker. Leden utgår från Karlevi i väst, via radbyn Frösslunda och vidare till Stenåsa i öst.

Bårby källa – rundtur Rundturer är bra och denna är en av de finaste. Alldeles söder om Möckelmossen startar leden som har formen av en åtta och ger vandraren två alternativ; långa turen på sex kilometer, eller korta på knappt två. Självklart väljer du långa som ger hela alvarspaketet i form av storslagna kalkstenshällar, förunderliga växter, hedar och ängar. Alltid med en fågel inom hörhåll.

mellan himmel och hav

Eketorpsleden – fornborgspromenad Den stora fornborgen Eketorp ska du förstås utforska från insidan också. Men leden som gör en lov kring borgen är fin den också. Borgen står där mäktigt mitt på Stora alvaret. Vandringsleden går i en slinga, med start i anslutning till fornborgen.

Ottenby – Lands end Ottenby har flera fina stigar i ett område som varit bebott i tusentals år.

Kyrkhamnsleden är en bra led som sträcker sig främst på den västra sidan vägen mellan Ottenby gravfält i norr och ner till fyren.

99

Ostarna är inte bara goda, de är väldigt fina att titta på också.

Ystra tider på ostkusten I lilla Alby driver Christer Delding Ölands Köksmejeri tillsammans med hustrun och sommelieren Eva Nina Hammarskjöld. Det var egentligen bara tillfälligheter som gjorde att Christer sadlade om till mejerist. text och foto: jonas henningsson

V

ill man vara göteborgare kan man hävda att den gamla Albyboden och lilla Alby på ostkusten har fått en yster nytändning. Men det är faktiskt en stockholmares ahaupplevelse som gjort att södra Öland har ett ställe som hantverksmässigt tillverkar ostar, med mjölk från öländska kor och bara naturliga råvaror.

– Jag är inte alls nån mejerist från början utan jag är data- och reklamgubbe egentligen, att göra ost var verkligen inget jag har hållit på med tidigare utan det var mer att man satt och pendlade in till Södermalm i Stockholm. Jag satt och funderade på hur många gånger jag åkt förbi Skogskyrkogården och kom fram till att det var 12 000 gånger ungefär, och sen räknade jag ut att jag skulle göra det ungefär 16 000 gånger till i livet. Det var då jag tänkte att man skulle göra nåt annat med livet, man kanske skulle göra ost eller nåt?

Sen blev det inte något med det där »eller nåt« förrän Christer gick in i väggen, blev utbränd på jobbet och

mellan himmel och hav

hamnade här i Alby för han råkade ha ett hus just här sen tidigare. I Alby kunde han andas och i Alby vidgades hans vyer och skärptes hans sinnen.

– Mat är ju roligt och det tycker man ju om och här hamnar man mitt i maten. Här går man ut och lägger nät i havet eller går ut och skjuter ett rådjur på Alvaret och köper grejer av folk som odlar.

Och osten då … Christer tänkte att mjölk finns ju här i byn ,så kanske kan man göra en ost?

– Så jag gjorde en ost och den vart skitdålig, då gjorde jag en till och den blev också skitdålig och då hittade jag och sökte till en kurs uppe på norra ön.

Där var det långt mer erfarna ostmänniskor än Christer som deltog, folk med gårdar och kor och kunskaper. Men han lärde sig massor och fick med sig ett helt anteckningsblock fulltecknat och en massa idéer hem till Alby. Problemet var att han inte hade användning av det där anteckningsblocket, han hade ingen lokal eller utrustning.

101

Ystra tider på ostkusten

Vem skulle inte vilja ha en sån här ostkyl hemma?

Men Willy, som hade drivit Albyboden, en butik som funnits i mer än hundra år i byn, trodde på det här så han sa åt Christer att testa i den gamla butikslokalen. Så Christer letade och hittade ystgrytan som hade stått på en lastkrage i en hage i några år, bonden han hittade den hos lät honom få den, den gjorde mer nytta hos Christer än där i hagen. Den tvåhundralitersgrytan är den man kört med hela tiden, även om det nu är dags att uppgradera utrustningen. Nu gör man plats för en femhundralitersgryta som kommer att göra vägen framåt möjlig.

Albyboden fick liv igen, för Christer har, med stöd av hustrun och sommelieren Eva Nina Hammarskjöld, drivit Ölands Köksmejeri sedan 2013. Eftersom man startade verksamheten i maj började han med att göra färskost och Alvaroumi (halloumi på ölandsvis), det får man ut på en gång. Ett år är uppdelat i olika faser.

– Man ystar som tusan i januari för att ha mycket

102

klart till sommaren, de här första ostarna tar fem, sex månader, visar Christer upp en tvåkilosbit. Sen väntar blåmögel som ska ligga tre månader, sen tvåmånadersostarna och sen sticker man emellan med saker som ska vara klara till hösten. Sen gör man de ostar som mjölkas på morgonen och man tar man med sig hem på kvällen och käkar.

Sen väntar skördefest och jul. Så går ett år här i Alby och det är dags att kavla upp ärmarna igen i januari.

Folk som vet, vet

Han har inte öppet sådär jättemycket, Christer, han hinner ju inte. Men ibland är det öppet i butiken. Folk som vet, vet.

På hyllorna i butiken ligger enorma pressade ostar i tolvkilosformat, de är formade i gamla arlaformar, de går på beställning till restaurang Oaxen i Stockholm.

södra öland | 2021

Ystra tider på ostkusten

Say cheese! Christer har coolaste kepsen på ön. Och största osten.

mellan himmel och hav

103

Ystra tider på ostkusten

Några av ostarna från Ölands Köksmejeri RÖD ALVAR En halvmjuk kittost av Munstertyp. Mild som ung men mognar till en karaktärsfast bekantskap efter cirka tre månader.

CARLA Döpt efter mejeriets första kund, Carlas Café i Näsby. En halvmjuk ost med lätt kittyta, mild och lite gräddig i smaken som ung, den får mognadstoner och mer karaktär med tiden.

BLÅ ALVAR En blåmögelost av lite fastare typ med naturskorpa. Lämplig som dessertost eller i matlagning. Lagras från tre månader upp till ett år.

SOLVÄNDA Hårdost med aningens sötma. I bakgrunden lite mörka, beska och nötiga toner. Osten är torr och spröd i konsistensen och avnjutes med öl, vin eller torr cider.

TOMA ALVAR Desserost med »tyst« blåmögel, dvs blåmöglet finns där men syns inte alls eller väldigt lite. Örtkryddor på ytan, bland annat mynta och fänkål. Lagras i tre månader och från en torr och smulig textur med hög syra.

ALVAROUMI Grillost av cypriotisk typ perfekt att grilla eller steka.

FÄRSKOST Mjölksyrakoagulerad mjuk och bredbar färskost smaksatt med olika kryddor, bland annat är ramslök är standard i sortimentet. Ibland tillverkas speciella smaker på begäran eller till olika evenemang. Ett exempel är färsk ost med smak av havtorn som säljs till Ölands Skördefest.

Bästa sättet att få tag i ostarna är på gårdsbutiker på ön.

Mysinge kött i Bårby eller Färjestaden och Stenladan i Algutsrum är säkra kort. Restaurangen på LinksGolf Öland har också ett urval.

104

södra öland | 2021

Ystra tider på ostkusten

»Det var då jag tänkte att man skulle göra nåt annat med livet, man kanske skulle göra ost eller nåt?«

– Här finns också hittepåost som jag hittat på själv, visar han. Det är en långsam kultur. Käkar du den efter ett halvår smakar den ingenting. Efter ett år händer det massor.

De halvstora sexkilos-ostarna gillar han mest, de är behändiga.

Allting är kortåkt så det förslår, ja kossorna kommer från gården härborta över gatan. Alla råvaror är naturliga. Christer leker med tanken på att göra något mer här i lokalen med någon annan. Paret kör också vin- ostprovningar. Nu i och med pandemin har folk upptäckt eko och regionalt mer och mer, märker han. Det börjar bli lite bra nu, tycker ystmästaren. Framme vid kassan ligger flera små ostar uppradade, bland annat den ost som fått namnet av en tidig påhejare längre söderut.

– Det är ju faktiskt Carlas fel alltihop det här att jag startade, säger han och visar osten Carla. Vi var ju nere

mellan himmel och hav

hos Carla och Jonne på Carlas Café i Näsby och hängde innan vi startade det här. Hon hade sett något om att jag planerade att dra igång mejeriet, när man ska starta måste man ansöka om tillstånd och de blir ju officiella och direkt var det någon tidning som fick nys om det och gjorde en artikel, som hon läste.

Christer visste inte ens med säkerhet att det skulle bli något, han hade funderat på det, men då var det ju bara att köra igång, det skulle vara klart till midsommar.

– Så det var Carla som knuffade tillräckligt mycket för att jag skulle sätta igång.

Då hade jag en kund också, det fanns en efterfrågan.

Alby 121 olandskoksmejeri.se

105

Ystra tider på ostkusten

Seby läge – för badare Du kommer snart upptäcka att åkerjorden och för den del bebyggelsen sällan går ända ner till havet på den sydöstra sidan. De marker som ligger mellan den odlade jorden och strandlinjen används för bete och kallas för sjömarker. Eftersom ön sluttar svagt mot öster, finns också de flesta sjömarkerna på östra sidan.

Dessa är viktiga häckplatser för fågellivet, särskilt för vadare, änder, måsar och tärnor. Just de fåglarna är beroende av stora, öppna och strandnära ytor med kortbetad vegetation. Fina vandringsleder längs havet hittar du om du utgår från Seby läge. Seby läge strax norr om Torngård är populärt både bland badfolk och fågelskådare. Skådarna tar gärna väger söderut mot Gammalsbyörens våtmarker, på jakt efter vadare. Badaren går helt sonika ut på den härliga bryggan som leder långt ut i havet.

106

södra öland | 2021

och vadare

mellan himmel och hav

Ystra tider på ostkusten

107

Långöppet

Långöppet Arne Olsson, tolfte generationens odlare på gården i Bredinge har inte haft stängt en enda dag på femtio år. Nu laddar Arne för ännu en solig sommar.

108

södra öland | 2021

Långöppet

mellan himmel och hav

109

I radbyn Bredinge hittar man Arne Olssons Gårdshandel. Mer genuint än så här blir det knappast. Arne Olsson är tolfte generationen på gården och han tar emot tillsammans med katten Mollis som nöjt noterar att kaffekannan och fikat är framplockat där i solen. Arne vet allt om ön och allt om allt, han är en fenomenal historieberättare. Så med en kopp kaffe och nygräddade bullar, »ta fler pojk«, slår jag mig ner och lyssnar på Arne som tar mig tillbaka genom de dryga femtio åren han hållit öppet här, han kör sju dagar i veckan, året runt, han är ju ändå här och arbetar så varför inte. I gårdshandeln som är inredd i en av ladorna säljer han bland annat sparris, bönor, morötter, ärtor, jordgubbar och rapsolja. Ärtor och bönor vägar han upp på en Lindellsvåg.

Potatis är en huvudsyssla, Arne visar runt i ladan där den vägs upp och paketeras, sen drar han säckarna över gårdsplanen i skottkärra till gårdsbutiken där King Edward, Gala, Queen Anne och Puritan betingar 5 kronor kilot.

110

Så får vi förstås inte glömma löken! Arne klipper den på gammalt vis för bästa resultat.

– Löken ska klippas med fårsax, som jag alltid har gjort här, det går inte att få det bra annars, instruerar han.

Dessutom saluför man trädgårdsmöblerna Torpet och krukor från Bergs Potter. Ja, glass till barnen har han också, Arne.

Innan vi säger farväl tar han med mig ut till hagen, det är dags för hästarna att tas in.

Bredinge 303 facebook.com/Arne-Olssons-G%C3%A5rdshandel-314876788948648/ södra öland | 2021

Långöppet

Arne vet hur löken ska klippas. Hans potatis går heller inte av för hackor.

Använd den i nästa sidas recept!

mellan himmel och hav

111

RECEPT

Ölands grå guld Ölands paradrätt är en bastant liten rackare som matchad med grädde, lingon och smör gör att smaklökarna slår volter av lycka. I alla fall för oss som förstått oss på öbornas kulinariska gunstling.

N

aturligtvis måste man prova Ölands grå guld, kroppkakor, när man är på ön. En del fastlänningar är tveksamma till denna rätt men det är helt fel inställning. Kroppkakor är kultur – kroppkakor är urgott dessutom. Hur länge ölänningarna njutit av denna matiga maträtt är inte helt känt, men åtminstone sedan första halvan av 1700-talet. Kroppkakor görs på fastlandet också, men de ser lite annorlunda ut. I exempelvis Blekinge har man ibland sjöfågel eller ål som fyllning istället för tärnat fläsk (som det ska vara).

I Småland packar man kakorna med mer kokt potatis (fel).

Kroppkakorna på Öland görs på det traditionella viset, rårivna från den öländska smakrika potatisen.

Kroppkakan ska avnjutas med grädde, lingon och smör, det är sen gammalt.

Recept på rediga öländska kroppkakor (runt tjugo stycken) Ingredienser 5 kg riven öländsk potatis 2 msk salt 250g kokt pressad potatis 450g tärnat fläsk 50g hackad lök 1 msk mortlad kryddpeppar 1 tsk salt

1

Börja med att tärna det rimmade sidfläsket, hacka löken, mortla kryddpepparn och blanda samman allting med saltet. Var försiktig så du inte mosar sönder fläsket. Det här steget kan du göra dagen innan du ska äta kroppkakorna.

2

Skala potatisen och riv den med en fin rivskiva och pressa ur vätskan så mycket du kan i en handduk så att du får en torr deg. Blanda den rivna potatisen med den pressade kokta potatisen och saltet. Blanda noggrant till en jämn deg.

3

Rulla bollar av potatisdegen och platta till massan. Lägg fläskblandningen i mitten och rulla ihop så att fläsket ligger i mitten av potatismassan.

4

Innan du lägger i kroppkakorna se till att vattnet kokar, lägg i kroppkakorna och låt koka rikligt tills kroppkakorna flutit upp, låt sedan sjuda på svag värme i 55–60 minuter rör om försiktigt då och då.

Servera med smör, lingon & grädde.

112

södra öland | 2021

Här behövs ingen bildtext.

Bara mmm …

Landet mellan himmel och hav

FOTO: JACOB SJÖMAN

Raketfyr

Det här är inte en vacker fyr, ändå ger den en härlig maritim känsla med sitt saltstänkta och vindpinade yttre. Bilden är tagen när tjock sjörök gled in som en spöklika slöjor över byn och allt blev mjölkigt vitt – som röken vid en raketuppskjutning. Sjöröken hjälper till att skapa en enkelhet i den här bilden och tillåter subjektet som är fyren att framträda på ett sätt som man annars inte ser.

PORTFOLIO

Konstfotografen i Grönhögen D

an christian lindqvist är en internationellt erfaren designer, fotograf och kreativ mångsysslare med bas i Stockholm. Efter utbildning i Stockholm och Sydney har han jobbat med tv, film, fotografi, digitala medier och som designkonsult. Sedan tio år besöker Dan Christian med familj Grönhögen under sommaren och hösten. Det magiska ljuset och lugnet som infinner sig på södra Öland är en stark källa till inspiration. »Jag kom till södra Öland första gången 2011. Regnet stod som spön i backen hela vägen från Stockholm till Albrunna men när bilen passerat Ventlinge bjöd Grönhögen på blå himmel – vilken kontrast. Med mina fotografier har jag velat fånga ljuset och de varierade uttryck som Grönhögen bjuder på.

Här i samhället möts upplevelsen av bländande solnedgångar på golfbanan med industrihistoria i hamnen. Den som vill bada kan välja på Kalmarsund och gamla kalkstenbrott medan pizza av hög kvalité serveras i en väderkvarn av holländskt snitt.« dclindqvist.com @dclindqvist (instagram)

mellan himmel och hav

117

Inhägnad i Näsby

När man kommer till en plats som har varit något förut, men som nu bara är natur, med vissa spår av något, så blir det spännande. Man förstår att de här stenbumlingarna inte har hamnat här av en slump, och att järnrören som stuckits ner såklart haft en funktion. Man vad?

Jag gillar järnrörens repetition och de skarpa stenarna i kontrast mot det lena vattnet.

Vindpinad

Visst undrar man vem som rår om den här båten och hur länge det var sedan den användes? Den ser onekligen utsatt ut där den ligger. Detta ville jag framhäva genom att med lång slutartid låta allt gräs och buskar vaja i vinden medan båten ligger blixtstilla. Den vindpinade ensamma björken glöder vackert i kvällssolen och bildar tillsammans med båten en fin diagonal när den böjer sig för vinden.

I fjärran skymtar Långe Jan.

Rasrisk

När den här bilden togs ville jag helst gå ända ut på piren för att ta en bild på hamnen men skylten om rasrisk fick mig att tveka. Jag fastnade i stället för hur havet skummade på havssidan och var mörkt och stilla på hamnsidan. Solen glöder i de pölar som bildats av vågor som slagit upp över piren och jag ryser över tanken på att stå här en stormnatt nar havet vrålar.

Moln över fastlandet

Det slutar aldrig att fascinera mig hur det sämsta av väder som ligger över ön kan vara som bortblåst när man kommer till Grönhögen. Den här bilden handlar inte bara om vattnet och hamnen utan även om de tjocka moln som ligger över fastlandet. Molnen liksom löses upp och blir till tunna slöjor ju närmare Grönhögen man kommer. Det tog lång tid att få exponeringen rätt i den här bilden. Det lena vattnet, de fluffiga molnen, de vassa stenblocken och båtarnas vita skrov ger en rik lek med toner och gråskalor.

Albatross

En bildsvit från Grönhögen är inte komplett utan en green med havsutsikt. Jag är särskilt förtjust i hur solen, bollen på flaggan och hålet bildar som en serie av tre cirklar. Det finns också en humor i hur flaggan får ett gudomligt sken tack vare det strålande motljuset. Motljuset hjälper också till att skapa den lätt böjda linje som indikerar lutningen på greenen. Man blir glad när man tänker på hur mycket glädje och tävlingsinriktad frustration som skapats på den här platsen.

Gräns

Den uppspolade tången och sjögräset bildar ofta en frasig massa som känns rolig att trampa på. Med svartvitt fotografi blir det en härlig textur i den torkade massan som nästan ser vulkanisk ut. I kontrast mot det sammetslena vattnet bildas en skarp gräns som känns väldigt attraktiv. Här har jag promenerat många kvällar med kameran i handen.

Stenstranden

När mina små barn besöker Grönhögen vill de alltid gå ner till stenstranden och plocka med de olika stenarna.

Det är kanske även min favoritplats i byn, särskilt för att fotografera. Jag gillar starkt hur badbryggan är lite skev och med sköna brädor att gå på. Att fotografera bryggor är lite av en genre i sig och den här bryggan är min favorit, den blir fin på bild hur man än gör.

Det händer grejer i Grönhögen!

Tomas Arvidsson bjuder på kaffe i det lilla lunchrummet på Ica Grönhögen. Med kaffet följer historier om hur södra Öland gått från sjudande till svalt – men nu börjar saker hetta till igen. text och foto: jonas henningsson

V

i pratar gamla minnen över rykande hett kaffe.

– Sen början av sjuttiotalet har det försvunnit tio butiker bara söder om Mörbylånga, kan du tänka dig, säger Tomas. Det fanns två här i Grönhögen, en i Seby, en i Eketorp, du hade en i Hulterstad, en i Alby ...

Anledningarna är förstås många till hur det kunde gå ihop. Det var mycket mer folk i byarna på den tiden, det fanns skola här i Grönhögen, det var mer folk på gårdarna också.

Tomas familj har haft butiken sedan 1926. När farfar köpte butiken bodde de fortfarande uppe i Sebberneby, vid Eketorps borg. Det var en sjöman som hade hade gått iland och startat butiken 1925, men han tröttnade efter bara ett år.

– Farfars bror var den som var intresserad först, så de två cyklade ner till Grönhögen för att han skulle skriva på kontraktet.

Men när man var framme och bara skulle plita ner namnteckningen ångrade sig lillebrodern.

– Då sa farfar att »vi kan ju inte ha cyklat så här långt utan att göra någon affär. Då skriver jag på istället.« På den vägen är det. Snart hundra år senare sitter tredje generations ICA-handlare här mittemot mig i fikarummet och berättar. Fram till 1963 var det över

128

disk-lanthandel som gällde. Sen kom den nya moderna lokalen som man byggde bakom den första som försvann. En gammal fin Lindell-våg står kvar från tiden då det var manuell chark som gällde, ja kassaskåpet har hängt med ända sen farfars tid. Det märks att skåpet varit med om mycket. Nycklarna har gnidit bort metallen från alla öppningar och stängningar. Ica Grönhögen är gallerian för ortsborna och livsviktig för bygden. Hit går man för apoteket, hit tar man sig för leverans från systemet, hit söker man sig för butikens utbud. Och man kan förstås också komma in en sväng bara för att höra snacket på byn.

Det händer grejer i Grönhögen

Det här varit några tuffa år men nu funkar det för säsongen härnere blir allt längre. De är fyra i arbetslaget.

– Det går ju inte ihop på vintern men man får hämta hem det under sommarhalvåret, säger Tomas och tar en klunk kaffe till. Snart ska han ut i butiken igen och ta hand om kunderna. Ja, framtiden ser ganska ljus ut för butiken och bygden.

– Vi byggde en padelbana i somras, så har vi bryggan och säsongen är lång med golfarna och fågelskådarna.

Det händer grejer i Grönhögen!

södra öland | 2021

Det händer grejer i Grönhögen!

»Vi byggde en padelbana i somras, så har vi bryggan och säsongen är lång med golfarna och fågelskådarna.

Det händer grejer i Grönhögen!«

Välanvänt.

mellan himmel och hav

Sedan 1926 har butiken varit i familjens ägo, även om mycket är annorlunda idag.

129

Magnus säljer fisk över relingen nere i hamnen! Men först ska han ut på havet förstås.

Den siste fiskaren Vi hänger i hamnen i Grönhögen och pratar med en av öns sista fiskare.

Kanske blir han den siste, Magnus Johansson, vars familj fiskat i generationer. text: jonas henningsson foto: linda gren

M

agnus Johansson har varit fiskare sen han slutade skolan. Pappa var fiskare, farfar fick också sin inkomst från havet, minst fyra generationer bakåt har fiskat.

– Så långt bakåt vi kan se har vi varit fiskare, familjen bodde först i Stenåsa på andra sidan ön, men nu håller jag till i Grönhögen, säger Magnus Johansson när jag träffar honom nere i hamnen där han alltid hänger på dagarna. När vi ses fixar han med näten. Båten hans heter Erika, ett »väggabygge« byggd i Karlshamn, ligger o guppar i skydd från den ständiga vinden.

Från tidig morgonstund, från fyrarycket, är han ute och fiskar. Runt elvasnåret kommer han tillbaka in i hamnen i Grönhögen. Då öppnar det lilla mysiga kaféet Båthuset, då kommer kunderna. Sen fixar Magnus med näten och båten och säljer fisk direkt över relingen, med ett swish får kunden färsk fisk med sig hem, mest öring går det.

Men fisket, ja det är inte någon munter utveckling.

På sikt kommer det inte finnas några fiskare kvar, tror Magnus. På södra ön är de bara två kvar, han och en kollega i Gräsgård.

mellan himmel och hav

– Just nu är det inte mycket till fiske, det är ju torskförbud sedan maj förra året, jag fiskar lite flundra och öring och lite annat.

Ja torsken är borta, kopiösa mängder säl och skarv käkar upp allting, säger Magnus. Sälarna äter upp allt i näten, de har lärt sig ta fisken direkt ur näten. Det var inte så mycket säl förut, nu finns det ingen balans längre, och fortsätter det så här kommer även sälarna vara borta när de ätit upp all fisk, menar Magnus.

– Sen är industrifisket stort. Det ligger en massa stora båtar härutanför, de kommer in från västkusten och trålar upp allting. Och EU får vi ingen hjälp av heller, de är inte intresserade av sånt här småskaligt fiske. Det vara stora nivåer för att det ska vara intressant, säger Magnus.

Kräftor i golfsjön

Varje augusti fiskar Magnus kräftor ur dammen borta vid golfbanan. De går direkt in till restaurangen och gästerna där.

– Kräftorna planterades i golfsjön när ytongfabriken stängdes. Det är inget man kan leva på men det hjälper ju lite, avslutar Magnus.

131

Öländsk ordlista Här är några ord typiska för de öländska dialekterna som man hör runtom på ön. Precis som i en annan del av världen vi tycker mycket om, Skottland, är det svårt och ibland omöjligt att hänga med när en öbo pratar med en bred och uråldrig dialekt. Men precis som i Skottland är folk genuina och trevliga, så det är bara att nicka med i samförstånd så löser sig det mesta.

aank på/anke på – ångra sig ”de ha ja nôô aannk på” ’det har jag ofta ångrat’ bakanfö(e) – bakom ”ho sto bakanfö dörra å lyddes heel tin” ’hon stod bakom dörren och lyssnade hela tiden’ fåk – snöstorm ”Nä gålsfôôlk va åt otta på julmöen, så ble de ett aglitt oväde me fôk, s’att de kuunn ta åån ifrån en. De snöa, s’att en knafft kunn si siin hänne.” ’När gårdsfolket var på julottan på juldagsmorgonen, så blev det ett förskräckligt oväder med fåk, så att det kunde ta andan ur en. Det snöade så att man knappt kunde se sina händer.’

jer” ’jag grämer mig som en hund över att jag inte köpte grannens gula unghäst, för han är ett alldeles utmärkt präktigt djur’, ”dampa skaLka mä fänta på aLvare så såån fök” ’unghästen skenade med flickan på Alvaret så att sanden rök’ drittle/drettel – söla/spilla med vätskor, ge ut i småportioner ”drettel iint ut nu!” ’spill inte ut nu’ horva/höörva – liten (inhägnad) åker, åkerlapp, igenvuxen åker ”häängn in e höörv” ’hängna in så det blir en horva’, ”dåm dä hörvra” ’de där horvorna’

fänta – flicka (främst norra Öland) ”däe va e stackes fäänt som så alldes förbi ut”

hörk/höörke – pigg, kry, karsk, frisk och stark ”kon va så hörk å frisk”

ginglig – ostadig ”en jingli stol” (språkprov från Sandby/ Gårdby)

jongle – gå lite ostadigt, vingligt, hållningslöst eller släntrande ”kommô injonglens som e gammel utresen ko” ’komma invinglande som en gammal avmagrad ko’

gräbba – flicka (främst södra Öland) ”de e graann gräbber” ’det är vackra flickor” blinning – kroppkaka utan fläsk ”fläsket rääckt iint, vi ble tvungne å jöe ett pa blinning” bollhorva – fotbollsplan damp – unghäst ”ja anker som e hunn på att ja iint ble ve gåls-boes gåål damp, får han ä ett sånt åverdrevet kräk så kar-

132

jålk – småpojke ”han va ju bae en liten jålk nä en kuunn sjiikk en efte kräka” ’han var ju bara en liten småpojke när man kunde skicka honom efter boskapen’ kroppkakvälling – kroppkakspad som till ungefär hälften blandat med mjölk användes som dryck till kroppkakor. myyck/mööck – mycket ”hå mööck e klocka?” södra öland | 2021

Öländsk ordlista

Får heter inte lamm här.

Det heter får.

pratspa – ordflöde ”de va ett falit pratspa på den kaen” prisnosi – kavat, lite uppnosig ”de e e prisnosi fäänt, men ho e falit så grann” ’det är en uppnosig flicka, men hon är farligt vacker’ (språkprov från Högsrum) på hippedippen – nästan, på vippen ”de vae på hippedippen att han ramla neä ifrån tjörktaket” på linkehåll – i närheten ”ja höll mäj på linkehåll ifall han skull behööv jälp”

tingli – lätt och behändig, lättskött, praktisk, lätthanterlig, ”de e så tinglitt” ’det är så praktiskt’ tjiimm – mulna ”de tjimmô liit i kväll” (språkprov från Sandby/Gårdby) tykännas – vara blyg för främmande, om barn ”han tytjänns allti föe främmet folk. Han e så tyen den liill tjoteldinken” tjoteldink – omhuldat sladdbarn

russel/råssel – livlig verksamhet, stor aktivitet, liv och rörelse ”de va ett falit råssel hä e!”

össel – ogräs (grav accent), även lite nedsättande om grönsaker: ” ja vill int ha össel på smörgåsa”

siimm (simme) – snöre, bit av snöre ”han haadd en siimm elle et snöå på va sii åm båten”

Uttalet som anges här är alltid typiskt öländskt, och något mycket speciellt för öländskan är den dubbla betoningen av vokaler. I ordlistan anges detta med två vokaler. Exempelvis ska inledningen av ordet ”aank” alltså uttalas med två a efter varandra som båda betonas: a:ank.

skumme – mörker ”sitt iint å läs i skummet å föstöe ögna” snurpi(g) – högfärdig, lättstött ”den däe frua va så snurpi, ho tyyckt väll att ho va fine än annre männske” söka/söke – må illa, känna sig illa till mods ”ja ble så rädd så de söökt mej”

Källor

stofögo/stoôfôgo – kräsen, högfärdig ”pojken han e ju så stoåfögo som ban e nu fö tin, så stövla de få ju ja slit opp” ’pojken han är ju så kräsen som barn är nuförtiden, så stövlarna de får ju jag slita upp’ (språkprov från Isof)

OSDs – Samlingarna för Ordbok över Sveriges dialekter, Institutet för språk och folkminnen

mellan himmel och hav

Isof – Institutet för språk och folkminnen

133

All-In-One!

KÖK KÖK

Smarta hus med modern och inbjudande planlösning.

134

södra öland | 2021

Som man brukar säga: Läget, läget och läget.

Vi blir bara drygt två hundra – är du en av oss?

Drömsemester, investering och framtidens golfmedlemskap, mitt i linksparadiset vid havet – All-In-One (AIO)!

Om du vill göra en investering i golfmedlemskap och semestra i ett unikt läge på en linksgolfbana vid havet har vi lösningen: Du köper EN aktie i AIO! Som aktieägare har du två medlemskap som gäller i 20 år och du äger två veckors andelsboende i de smarta hus som AIO uppfört. Vill du hellre hyra ut huset går det bra, nuvarande uthyrningspris per vecka är 10 tkr. Inga drifts- eller underhållskostnader tillkommer. Priset för en aktie är 350 tkr och motsvarar aktiens del i bolagets egna kapital.

Om du väljer att delbetala blir årskostnaden 15 tkr. Vi kallar det All-In-One, framtidens golfmedlemskap.

SÄKR A DIN GOLFSEMESTER PÅ ALL-IN- ONE.SE

mellan himmel och hav

135

Retrobutiker och riktiga loppisar Loppisturer är trevliga och här på fin-Öland finns en mängd guldkorn, det gäller bara att veta vilka man ska ha med på sin runda.

Här är våra favoriter just nu:

Retro Design and Goodies, Skärlöv Liselotte Henriksens sinne för smak visar sig i hennes pop up-retrobutik i en liten lada i Skärlöv. Här hittar du urfina retrorariteter, möbler, kaminer, glas, badkar, ja allt vad Liselotte fått tag i. Vanligtvis öppet fredagar och lördagar under sommarmånaderna. Men spana efter skylten längs huvudvägen mitt i byn Skärlöv. Ser du den vet du att Liselotte är på plats.

Instagram: liselotte.goodies Skärlöv

Loppisen Triberga

Stenladan, Algutsrum

Det stora trähuset kanske först känns lite skräckinjagande, nästan som ett spökhus. Men väl inne ler man som besökare åt mängden prylar, lampor, möbler, samlarobjekt och allsköns föremål som samlas härinne.

Prylar finns även i källaren och ute på gården, så ta tid på dig. Varierande öppettider men ser man skylten vid vägen är det bara att svänga in.

Alldeles efter bron är det här ett bra första stopp på din tur på södra Öland. Stenladan är sprängfylld med spännande prylar, antikviteter, möbler, konst, verktyg och allsköns prylar, precis som det ska vara. En fin gårdsbutik gör stoppet ännu mer nödvändigt. Se sajten för information om öppettider.

Triberga

136

stenladan.se Algutsrum 208

södra öland | 2021

Retrobutiker och riktiga loppisar

Main street, Skärlöv.

mellan himmel och hav

137

Finfika Ingen rundtur på ön utan ett stopp för en finfika! Här är några av våra favoritstopp för hembakat och kaffe.

Söderbönor

Prästgårdens Cafe

Söderbönor i Mörbylånga serverar kanelbullar, småkakor och annat gott. Man har även konstutställningar och hantverk från ön i det lilla mysiga kaféet mitt i samhället.

Familjedrivet, lantligt och soligt är Prästgårdens Cafe i Smedby. På gården finns också butik och ett byggnadsvårdsföretag.

Västerlånggatan 6 soderbonor.se

Smedby Prästgård 401 Prastgardens-cafe.webnode.se

Gårdby Kafé och Lanthandel Ett av öns härligaste kaféer, med gott hembakat, bra kaffe och tillhörande lanthandel. Marie Persson driver sedan 13 år kaféet som öppnade för över åttio år sedan.

Man har även en butik som säljer inredning och prylar.

Gårdby 115 gardbylanthandel.net

138

södra öland | 2021

Finfika

Öländska gubbar ska det va!

mellan himmel och hav

139

Soligt och somrigt. Fin-Öland.

Det blir mer Louise!

Ni har säkert sett henne här tidigare genom åren, både på banan och i sitt arbete som pro. Från den här säsongen kommer Louise Ringdahl att jobba heltid på LinksGolf Öland och vi är väldigt glada för den värvningen. Louise känner banan och södra Öland bättre än de flesta, hennes familj har sitt sommarboende vid sjuans green.

Vad är det du gillar mest med den här delen av världen?

– Visst har södra Öland många guldkorn men för mig är LinksGolf Öland det allra största. Det är ren njutning för själen att få tillbringa tid här. Så njut av vår vackra linksbana, njut av naturen och närheten till vattnet, njut av fantastiska solnedgångar.

Vi har något unikt som bara måste upplevas på plats.

Skulle det mot all förmodan vara så att svingen inte är så njutbar som du önskar, är du välkommen att boka lektion. Linksgolf kan ha sina utmaningar … hälsar Louise Ringdahl, PGA pro på LinksGolf Öland 142

södra öland | 2021

Tryckort: Stockholm Ansvarig utgivare: Thomas Örwén, LinksGolf Öland.

Jag har åkt till Golfen hundratals gånger sedan jag tog hand om driften av anläggningen i Grönhögen. Oavsett varifrån man kommer så känns det så långt borta när man är på väg.

Men när man når destinationen infinner sig ett lugn och en successiv återhämtning som gör att när man lämnar stället är man i en mode som jag beskriver bäst med »balsam för själen«.

Därför är det aldrig svårt att återvända!

Chefredaktör och projektledare: Jonas Henningsson, www.jonashenningsson.se För mig låg ön bara en båtresa bort, från Timmernabben där jag växte upp. Därför var ön det första exotiska resmålet – vilt, vackert, soligt och varmt. Jag visste tidigt att jag skulle bo här någon gång och så blev det ju.

Art director: Michael Wall, www.michaelwall.se Mitt första minne av Öland: När jag var liten var jag jätteorolig för jag trodde ölänningarna pratade ett språk som inte jag förstod.

Fotografer: Linda Gren, Jonas Henningsson, om ej annat anges.

Omslagsfoto: Jonas Henningsson Tryckeri: Åtta.45 Papper inlaga: Amber Graphic, 130 gr Papper omslag: Amber Graphic, 200 gr Typsnitt: Indigo Antiqua, Domain Display, Noway

Följ oss gärna: Webb: linksgolfoland.se –––– Instagram: linksgolfoland Facebook: linksgolfoland

Bildredaktör: Linda Gren Jag kom till ön första gången som liten. Mina föräldrar som är cyklister tyckte mest det påminde om en blåsig åker. De hade förstås fel och nu har jag sommarhus på sydöstra sidan.

mellan himmel och hav

143

mellan himmel och hav | 2021

FOTO: LINDA GREN

linksgolfoland.se