Följdsjukdomar för obehandlad obesitas kostar 70 miljarder årligen.
”Många vågar inte ens gå till vården av rädsla att bli dömda” Över en miljon svenskar har obesitas. Majoriteten får varken diagnos eller behandling. Istället läggs miljarder på att behandla de följdsjukdomar som uppstår. Men snart införs nationella riktlinjer för den kroniska sjukdomen obesitas.
– Vi har som alla andra med kroniska diagnoser rätt till evidensbaserad vård. Vi har rätt att bli undersökta, rätt till behandling och rätt till uppföljning, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet HOBS (Hälsa oberoende av storlek). Det är idag 1,1 miljoner svenskar som lever med obesitas, det vill säga med ett BMI på över 30. Av dessa är det 350 000–400 000 som har en svår obesitas med ett BMI över 35. Sedan 1997 har WHO klassat obesitas som en kronisk sjukdom och diagnosen har länge funnits hos Socialstyrelsen. Jenny Vinglid uppskattar att endast cirka 10 procent av de drabbade har fått en diagnos. – Det är en stor underbehandling och många vågar inte ens gå till vården av rädsla att bli dömda, säger hon. Jenny Vinglid vittnar om att många medlemmar inte blir tagna på allvar inom vården och att det inom samhället finns ett stort skuldbeläggande mot de med obesitas.
– Ofta blir de inte ens undersökta. De kommer med ont i en fot och vårdpersonalen konstaterar bara att ”du måste gå ner i vikt”, utan att varken undersöka foten eller väga personen. I Sverige finns idag ett fåtal kliniker specialiserade på sjukdomen. Joanna Uddén Hemmingsson är överläkare och arbetar på en av dem, obesitascentrum på Sankt Görans sjukhus i Stockholm. – Specialistvården är centrerad till våra stora städer och till södra Sverige, tittar man norr om Östersund är det väldigt lite fetmavård, både när det gäller kirurgi och primärvårdsbehandling, säger hon. Obesitas är en komplex sjukdom med många olika bakgrundsfaktorer. Alltifrån genetik, psykiatriska orsaker till socioekonomi kan trigga en ökad risk att utveckla sjukdomen. En vanlig missuppfattning menar Joanna Uddén Hemmingsson är att du är ”botad” om du lyckas gå ner i vikt. – Det här är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling. Det svåraste är inte att gå ner i vikt utan att behålla viktnedgången. Kroppen motarbetar viktnedgång och tar man bort behandlingen händer samma sak som om man tar bort behandling för högt blodtryck, då går blodtrycket upp, likaså går vikten upp, säger hon. #7 2021
37
