Eliquis Âź (apixaban) Rx. F, B01AF02, Filmdragerade tabletter 5 och 2,5 mg. Indikation; Profylax av stroke och systemisk embolism hos vuxna med icke-valvulĂ€rt förmaksflimmer (NVAF) med en eller flera riskfaktorer. Eliquis Ă€r kontraindicerat vid: 1. PĂ„gĂ„ende kliniskt signifikant blödning. 2. Leversjukdom associerad med koagulationsrubbning och kliniskt relevant blödningsrisk. 3. HĂ€ndelse eller tillstĂ„nd som bedöms som en betydande riskfaktor för större blödning. 4. Samtidig behandling med nĂ„got annat antikoagulantium sĂ„som ofraktionerat heparin (UFH), lĂ„gmolekylĂ€rt heparin, heparinderivat, orala antikoagulantia förutom vid sĂ€rskilda omstĂ€ndigheter under byte av antikoagulationsbehandling, dĂ„ UFH ges i doser nödvĂ€ndiga för att bibehĂ„lla en central ven- eller artĂ€rkateter öppen eller dĂ„ UFH ges under kateterablation för förmaksïŹimmer. Eliquis rekommenderas ej till patienter med CrCl <15 ml/min, till patienter i dialys, med hjĂ€rtklaïŹprotes eller till patienter med beïŹntlig eller tidigare trombos som har fĂ„tt diagnosen antifosfolipidsyndrom. Eliquis rekommenderas ej vid allvarligt nedsatt leverfunktion. Enligt SPC 15 april 2021. För fullstĂ€ndig information och pris se fass.se. Bristol Myers Squibb, Tel. 08-704 71 00, www.bms.com/se, PïŹzer AB, Tel. 08-550 52 000, www.pïŹzer.se.
Redaktion: Tel. 0652-151 10
E-post: tord@ medicinskaccess.se
Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se
Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing
Produktion: T & M Media AB
Redaktionen an svarar ej för insÀnt icke bestÀllt material. Delar av materialet publiceras pÄ inter net. FörbehÄll mot detta mÄste anges före publicering.
Annonser: Josefine Amré Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se
Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10
Medicinsk Access stÄr oberoende i förhÄllande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna Äsikter och fakta.
ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB
5 Det spelar ingen roll vem du Ă€r eller var du bor â Du har rĂ€tt till en jĂ€mlik vĂ„rd
Lovande stamcellsterapi prövas för första gÄngen pÄ unga som nyligen fÄtt diabetes
Diabetesprojekt utgick frÄn patienters input
Studie kastar nytt ljus över munbakteriers koppling till sjukdom
SvÄr fetma som ung riskfaktor för tidigt förmaksflimmer
Kvinnor med autism har ökad risk för psykisk ohÀlsa
Forskare kan ha hittat ny biomarkör för covid-19
Unga vuxna med karies kan pÄ kort tid förbÀttra sitt hÀlsobeteende
Odlade nervcellers benÀgenhet att klumpa ihop sig försvÄrar sjukdomsstudier
Immunceller hos ALS-patienter kan förutsÀga sjukdomsförloppet
WFPB-diet för att reducera komplikationer vid diabetes
Ărebroforskare bidrar till minskning av sexuellt överförbara infektioner
Studerar stamcellers mikromiljö och beteende med ny unik metod
Psykiska besvÀr vanliga vid ekonomiska problem
Stark koppling mellan tandlossning och inflammatorisk tarmsjukdom
Bristande övergÄng frÄn barn- till vuxensjukvÄrd försvagar unga patienters sjÀlvstÀndighet och hÀlsa
Kejsarsnitt ökar risken att barnet fĂ„r allergi â för tidig födsel minskar risken
Ny strÄlteknik anpassas i realtid till tumörens rörelser under behandling
BĂ€ttre och billigare handledskirurgi med virtuell planering
Bokvinnare
BoktÀvling
Bokklubben
Det finns goda bevis för att det kan vara möj ligt att öka livslÀngden med upp till 10 Är bara genom att gÄ ut i solen och sola⊠à andra sidan skulle du dystert kunna tugga pÄ statiner i 40 Är⊠För allt detta kan du vinna lite knappt en mÄnad. Tre dagar extra för varje femÄrspe riod du tar statiner. Att sola eller ta statiner. Valet Àr ditt! LÀs mer...
Medicinsk access har ett fylligt innehÄll i detta nummer.
SÄ ska diabetesvÄrden digitaliseras. Digitala lösningar i diabetesvÄrden ökade under pandemin och visade positiva resultat pÄ hÀlsan. Nu hÄller svensk diabetesvÄrd pÄ att stÀlla om. Tekniken finns, och de första försöken med virtuella mottagningar Àr redan igÄng. LÀs mer...
SvÄr eller sjuklig fetma i 18-ÄrsÄldern kan kopplas till ökad risk för förmaksflimmer i yngre medelÄldern. Det visar en studie frÄn Göteborgs universitet som omfattar data om drygt 1,7 miljoner mÀn i Sverige. LÀs mer...
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt vilka bakterier som Àr vanligast förekommande vid svÄra tandinfektioner. FÄ liknande undersökningar har gjorts tidigare och nu hoppas forskarna att studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar. LÀs mer...
Kejsarsnitt ökar risken att barnet fĂ„r allergi â för tidig födsel minskar risken. Faktorer som verkar tidigt i livet, sĂ„som kejsarsnitt och för tidig födelse, pĂ„verkar immun systemets utveckling och tarmflorans mognad. LĂ€s mer...
GĂ€stledaren Marie Sten: Vice ordförande Funktions rĂ€tt Sverige: âFunktionsrĂ€tt Sverige vill se en jĂ€mlik och personcentrerad vĂ„rd, dĂ€r alla mĂ€nniskor i hela landet fĂ„r samma goda tillgĂ„ng till diagnostik och behandling. Det skapar viktiga förutsĂ€ttningar för rĂ€tten till en jĂ€mlik hĂ€lsaâ LĂ€s mer...
Ny strÄlteknik anpassas i realtid till tumörens rörelser under behandling. Sedan tidigare anvÀnds strÄlnings teknik som övervakar rörelser i kroppen och slÄr av strÄlningen om rörelsen Àr utanför marginalerna. Den nya tekniken innebÀr att strÄlfÀltet i stÀllet följer med i rörelsen i kroppen och inte behöver stÀngas av. LÀs mer...
Bristande övergÄng frÄn barn- till vuxensjukvÄrd försva gar unga patienters sjÀlvstÀndighet och hÀlsa. Kunskap om komplikationer efter barncancer samt en vÀlfungeran de informationsdelning inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr av yttersta vikt för att denna patientgrupp ska ha tillgÄng till bÀsta möjliga vÄrd Àven i vuxen Älder. LÀs mer...
Glöm inte att skicka in ditt svar i boktĂ€vlingen, du kan vinna boken: âFANTASIâ av David BĂ€ckström. Förlag: Fri Tanke.
En tanke: âSĂ„ lĂ€nge det finns liv finns det hoppâ.
PÄ hemsidan lÀg ger vi ut en hel del sÄvÀl svenska som utlÀndska nyheter om medicin och hÀlsa. Du kan Àven följa oss pÄ Facebook dÀr du finner medicinska nyheter samt ar tiklar ur Medicinsk access. Gilla oss sÄ kommer vÄra inlÀgg upp i ditt nyhetsflöde.
Ansvarig utgivare Àr Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö. Tidningens redaktör Àr Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65
Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nÄs via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.
UrinblÄsecancer Àr cancervÀrldens bortglömda sjukdom och det vill vi Àndra pÄ! Alla som har blod i urinen, Àven om det endast Àr svagt rosafÀrgat eller bara synts nÄgon enstaka gÄng, ska utredas. En av tre har tyvÀrr urinblÄsecancer. Att tidigt upptÀcka cancersjukdom och fÄ igÄng behandling kan helt avgöra en mÀnniskas framtid.
Den bÀsta vÄrden ser patienten som en person med förmÄgor och resurser viktiga för en framgÄngsrik behandling. VÄrd, behandling och rehabilitering sker dÄ i samrÄd mellan patienten och hÀlso och sjukvÄrds personal dÀr patienten Àr expert pÄ sin egen situation och hÀlso och sjukvÄrden pÄ de mediciniska och rehabiliterande delarna.
LĂ€kemedelsbehandling gör sĂ„ att bentĂ€theten och skelettstyrkan ökar. Det leder till betydligt lĂ€gre risk att drabbas av nya frakturer. Utan behandling minskar skelet tets hĂ„llfasthet normalt med ca 1% per Ă„r, varje Ă„r man blir Ă€ldre, och dĂ€rmed ökar frakturrisken med Ă„ldern.â
Alla mĂ€nniskor har rĂ€tt att uppnĂ„ bĂ€sta möjliga hĂ€lsa. FörutsĂ€ttningen Ă€r att pĂ„ lika villkor fĂ„ tillgĂ„ng till hĂ€lsofrĂ€mjande insatser och bĂ€sta möjliga vĂ„rd. Men idag Ă€r det mĂ„nga som inte fĂ„r sina behov av vĂ„rd tillgodosedda. âPersoner med funktionsnedsĂ€ttning upplever en sĂ€mre hĂ€lsa och drabbas sĂ€rskilt hĂ„rt av den ojĂ€mlika vĂ„rden.
FunktionsrÀtt Sverige representerar med vÄra 50 med lemsförbund och deras drygt 400 000 medlemmar, alla former av funktionsnedsÀttningar och kroniska sjukdo mar - somatiska, psykiska, mentala och kognitiva. MÄnga av medlemsförbunden organiserar medlemmar med kro niska sjukdomar och komplexa vÄrd- och omsorgsbehov.
VÄr utgÄngspunkt Àr att den enskildes behov av vÄrd mÄste vara grunden för prioriteringar inom hÀlso- och sjukvÄrden och att den med störst behov ska ha företrÀde.
Faktum Ă€r att sjĂ€lvskattad ohĂ€lsa Ă€r 10 gĂ„nger vanli gare bland personer med funktionsnedsĂ€ttning jĂ€mfört med övrig befolkning. Det finns ocksĂ„ skillnader mellan könen dĂ„ en lĂ€gre andel kvinnor med funktionsnedsĂ€tt ning skattar sin hĂ€lsa som bra i jĂ€mförelse med mĂ€n med funktionsnedsĂ€ttning. Ăven tandhĂ€lsan skattas sĂ€mre bland personer med funktionsnedsĂ€ttning.
Personer med funktionsnedsÀttning har ocksÄ en betydligt sÀmre hÀlsa Àn andra grupper. De tar oftare medicin mot depression, har i högre grad diabetes och lider oftare av övervikt. Det medför i sin tur ökad risk för hjÀrt- och kÀrlsjukdomar.
Inom flera omrÄden vet vi att personer med funktions nedsÀttning riskerar försenad diagnos och dÀrmed sen behandling, vilket leder till ökad dödlighet i olika sjukdo mar i jÀmförelse med resten av befolkningen.
Risk för försenad upptÀckt av cancer Ett bristomrÄde Àr screening av cancer, som riskerar att för sena upptÀckt och behandling. PÄ vissa hÄll kan inte rönt genutrustningen för mammografi sÀnkas, vilket innebÀr att kvinnor som anvÀnder rullstol erbjuds andra alternativa och mindre tillförlitliga undersökningsmetoder. Detsamma
gÀller screening av cellförÀndringar i livmodertappen, dÀr gynekologstolar ofta Àr otillgÀngliga och svÄra att anvÀnda av kvinnor med omfattande rörelsenedsÀttningar.
Det Àr ocksÄ vÀl kÀnt att kvinnor med intellektuell funktionsnedsÀttning ofta fÄr en försenad bröstcancerdi agnos och dÀrmed en kraftigt ökad risk för dödlighet i sjukdomen.
Vi ser samma mönster inom vÄrden som helhet. Personer med allvarlig psykisk sjukdom har exempelvis högre dödlighet i hjÀrt- och kÀrlsjukdom. Personer med autism lever i snitt 16 Är kortare Àn andra.
FunktionsrÀtt Sverige vill se en jÀmlik och personcentrerad vÄrd, dÀr alla mÀnniskor i hela landet fÄr samma goda tillgÄng till diagnostik och behandling. Det skapar viktiga förutsÀttningar för rÀtten till en jÀmlik hÀlsa
RÀtten till en jÀmlik hÀlsa FunktionsrÀtt Sverige vill se en jÀmlik och personcentre rad vÄrd, dÀr alla mÀnniskor i hela landet fÄr samma goda tillgÄng till diagnostik och behandling. Det skapar viktiga förutsÀttningar för rÀtten till en jÀmlik hÀlsa.
Men dÄ krÀvs det att vÄrden inkluderar behoven hos de som riskerar att lÀmnas utanför.
Sedan 2009 Àr gÀller FN:s konvention om rÀttigheter för personer med funktionsnedsÀttning i Sverige. Det inne bÀr att staten inte bara Ätagit sig att ge en jÀmlik vÄrd och erbjuda insatser som behövs speciellt pÄ grund av funk tionsnedsÀttning, utan Àven att följa upp att sÄ faktiskt sker. Dessutom Àr mÀtning och uppföljning synnerligen viktigt för att stÀrka och driva pÄ genomförandet av mÄlen i Agenda 2030.
MARIE STEN Vice ordförande
Sverige
i FunktionsrÀtt
I november 2022 startades en större, randomiserad fas 2 studie ledd frÄn Akademiska sjukhuset, dÀr barn och ungdomar för första gÄngen ska omfattas av cellterapi med sÄ kallade mesenkymala stamceller. Foto: Johan Alp.
Vid typ 1-diabetes förstörs de insulinproduce rande cellerna i ett immunangrepp. Forsknings studier har visat att mesenkymala stamceller kan bevara insulinproduktionen hos vuxna i Ätminstone upp till tre Är. I november startades en större, randomiserad fas 2-studie ledd frÄn Akademiska sjukhuset, dÀr barn och ungdomar för första gÄngen ska omfattas av cellterapin.
â VĂ„r förhoppning Ă€r att effekten pĂ„ unga under 18 Ă„r ska bli lika god som pĂ„ vuxna och bidra till bibehĂ„llen
egen insulinproduktion flera Är efter behandlingen, sÀger Per-Ola Carlsson, överlÀkare och professor i diabetessjuk domar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
I den nya studien utvÀrderas effekten av en lÀkemedels behandling som bestÄr av utvalda sÄ kallade mesenkymala stamceller frÄn navelstrÀng. Dessa celler kan bilda olika typer av bindvÀvsceller och har visat sig ha en unik för mÄga att dÀmpa immunangrepp. De har tidigare prövats i en rad kliniska studier ocksÄ pÄ barn för att exempelvis förhindra organavstötning efter transplantation.
â Första fasen av studien med behandling vid nyde
I den nya studien utvÀrderas effekten av en lÀkemedelsbehandling som bestÄr av utvalda sÄ kallade mesenkymala stamceller frÄn navel strÀng. Foto: Arkivbild.
buterad typ 1 diabetes hos barn och ungdomar inleddes i fjol och har förlöpt vÀldigt vÀl. Samtliga behandlade mÄr bra. Nu i november inleder vi dÀrför nÀsta fas med studier av behandlingseffekt i Äldersgruppen 12-21 Är, förklarar Per-Ola Carlsson.
Specifikt mÄlstyra till sjuk vÀvnad MÄlgruppen för den nya cellterapin Àr barn och ungdomar
som fÄtt typ 1-diabetes de senaste sex mÄnaderna. Totalt kommer 60 patienter inkluderas dÀr hÀlften fÄr det nya lÀkemedlet och hÀlften fÄr placebo. En utvÀrdering av effekten sker ett Är efter behandlingen. Studien startar vid Akademiska sjukhuset, men planeras att under 2023 utvidgas till SkÄnes universitetssjukhus och Linköpings universitetssjukhus.
Per-Ola Carlsson framhÄller att cellterapilÀkemedel generellt Àr en mycket intressant lÀkemedelsgrupp med stor potential inför framtiden.
â Genom anvĂ€ndande av celler fĂ„s sammansatta effekter, eftersom cellerna genom en kombination av utsöndrade Ă€mnen kan ha flera samtidiga verkningsmekanismer. CellterapilĂ€kemedel Ă€r ocksĂ„ högintressanta genom att de ofta har en inneboende kapacitet att söka sig till sjuk, inflammerad vĂ€vnad. Dessutom kan man via olika genmodifikationer specifikt mĂ„lstyra dem till sjuk vĂ€vnad som de Langerhanska öarna, avrundar han.
KĂ€lla: Akademiska sjukhuset
Per Ola Carls son, överlÀkare och professor. Foto: Johan Alp.
Public and Patient Involvement (PPI) innebÀr att forskare och vÄrdpersonal tillsammans med patienter identifierar framtida forskningsomrÄden. Malmö universitet har i samarbete med Lunds universitet genomfört ett projekt kring diabetes med det allt populÀrare tillvÀgagÄngssÀttet.
â PPI har blivit alltmer uppmĂ€rksammat som en viktig del i forskningsprocessen men det Ă€r Ă€ndĂ„ relativt fĂ„ som genomför det, Ă„tminstone i Sverige, sĂ€ger Christine Kum lien, professor i vĂ„rdvetenskap vid Fakulteten för hĂ€lsa och samhĂ€lle.
â Tanken Ă€r att maktförhĂ„llandet ska suddas ut mellan forskare, kliniker och patienter, som ju mĂ„nga gĂ„nger Ă€r de som har mest erfarenhet av sjukdomen, sĂ€ger Christine Kumlien som Ă€r huvudförfattare till artikeln Research priorities to prevent and treat diabetic foot ulcers som pu blicerades tidigare i höstas i vĂ€lrenommerade tidskriften Diabetic Medicin.
Kostar samhÀllet 30 miljarder MÄlsÀttningen med projektet var alltsÄ att utröna vilken forskning som bör prioriteras för att förhindra och be handla fotsÄr hos individer med diabetes. Diabetiska fotsÄr Àr en ofta smÀrtsam och besvÀrlig komplikation som cirka 25 procent av alla med sjukdomen nÄgon gÄng drabbas av. Men Àven vÀldigt kostsam. Diabetiska fotsÄr kostar den svenska sjukvÄrden mer Àn 30 miljarder kronor Ärligen och inbegriper 25 000 fotsÄr och cirka 750 amputationer.
I projektet har man anvĂ€nt man sig av metodiken James Lind Alliance (JLA) som syftar till att peka ut de tio mest prioriterade fokusomrĂ„dena. I referensgruppen deltog 53 personer med diabetes â medlemmar ur SkĂ„nes diabetesföreningar â samt 49 representanter frĂ„n sjuk vĂ„rden; mestadels lĂ€kare och sjuksköterskor. En digital workshop i februari 2021, pĂ„ grund av dĂ„ rĂ„dande pan demi, mynnade ut i tio fokusomrĂ„den (se faktaruta).
Stefan Acosta, professor i kÀrlkirurgi och knuten till institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet, Àr mycket nöjd med utfallet.
Diabetiska fotsÄr Àr en ofta smÀrtsam och besvÀrlig komplikation som cirka 25 procent av alla med sjukdomen nÄgon gÄng drabbas av. Foto: Envato
â Det Ă€r viktigt att fĂ„ med sig patienternas Ă„sikter och resultatet blir Ă€nnu starkare nĂ€r det kommer frĂ„n en patientförening som fĂ„r ge sin gemensamma bild.
Att inte fler anvÀnder sig av PPI tror Stefan Acosta delvis beror pÄ en ovana att slÀppa in utomstÄende i forskningen.
â Det krĂ€ver trots allt ett delikat förhĂ„llningssĂ€tt. Som kliniker gĂ€ller det att lyssna och inte ta över processen. Hos mĂ„nga forskargrupper finns det en barriĂ€r och rĂ€dsla att gĂ„ utanför sin egen kunskapsbank, sĂ€ger han.
BÄde Stefan Acosta och Christine Kumlien betonar fördelarna med PPI inför framtida forskningsprojekt och anslag.
â Det blir ju som en slags förstudie. SĂ„ Ă€ven om man inte hittar evidens, hittar man kunskapsluckorna man bör gĂ„ vidare med. DĂ€rför blir det en fördel nĂ€r man söker forskningsanslag och nĂ„got exempelvis VetenskapsrĂ„det efterlyser. Sedan kan förhoppningsvis andra forskare ta tag i omrĂ„den som vi inte kan fördjupa oss i. Det Ă€r delvis dĂ€rför vi publicerar resultatet: för att belysa och lyfta det för andra forskare, sĂ€ger professor Christine Kumlien vid institutionen för vĂ„rdvetenskap vid Malmö universitet.
KÀlla: Malmö universitet
Recension
Bokens rubrik Ă€r en uttömmande varudeklaration, kompletterad med en innovativ beskrivande inne hĂ„llsförteckning. Författarna Kerstin Brismar och Harriet Wallberg Ă€r bĂ„da lĂ€kare och forskare inom diabetes och skriver sakkunnigt och lĂ€ttlĂ€st om ett komplext sjukdomsomrĂ„de. Diabetes typ 2 kan uppstĂ„ av olika orsaker och yttra sig pĂ„ skilda sĂ€tt. HĂ€r beskrivs de olika varianterna med sina respek tive behandlingar och risker för följdsjukdomar. En stor del av boken fokuserar allt som kan göras pĂ„ egen hand för att fĂ„ blodsockernivĂ„erna hanter bara: kosten, motionen, sömnen, stressen⊠De âtraditionellaâ nationella kostrĂ„den vid diabetes Ă€r pĂ„ vĂ€g att uppdateras i enlighet med nyare forsk ning, och just det avsnittet kommer sannolikt att revideras nĂ„got framöver. Som pĂ„ alla omrĂ„den krĂ€vs ocksĂ„ individuell anpassning. Boken Ă€r lĂ€t tillgĂ€nglig med mĂ„nga pedagogiska figurer och scheman. Koll pĂ„ diabetes typ 2 kan rekommen deras en bred lĂ€sekrets, dĂ„ den ocksĂ„ handlar om hur anhöriga kan stötta sjuka till en hĂ€lsosammare livsstil och om att förebygga sjukdom.
Helhetsbetyg: 4-Mycket bra. (BTJ)
Ta kontroll över din diabetes en gĂ„ng för alla! Ăven om Ă€rftlighet och Ă„lder pĂ„verkar risken att drabbas finns det ocksĂ„ en hel del du sjĂ€lv kan göra för att mĂ„ bĂ€ttre. Kerstin Brismar och Harriet Wallberg har mĂ„nga Ă„rs erfarenhet av forskning, utbildning och rĂ„dgivning kring diabetes och guidar dig rĂ€tt pĂ„ ett inspirerande och lĂ€ttillgĂ€ngligt sĂ€tt. I boken tar de upp allt frĂ„n vad de flesta oroar sig för, till fakta om mediciner, vilken vĂ„rd du har rĂ€tt till och vad du sjĂ€lv kan göra för att mĂ„ bra. Det gĂ„r att leva ett gott liv med diabetes â hĂ€r fĂ„r du veta hur!
Kerstin Brismar och Harriet Wallberg har mĂ„nga Ă„rs erfarenhet av forskning, utbildning och rĂ„dgivning kring diabetes och guidar dig rĂ€tt pĂ„ ett inspirerande och lĂ€t tillgĂ€ngligt sĂ€tt. De tar upp allt frĂ„n vad de flesta oroar sig för, till fakta om mediciner, vilken vĂ„rd du har rĂ€tt till och vad du sjĂ€lv kan göra för att mĂ„ bra. Det gĂ„r att leva ett gott liv med diabetes â hĂ€r fĂ„r du veta hur!
Som pedagogisk inspiratör liksom kun skapskÀlla kan jag dÀrför rekommendera att varje primÀrvÄrds och diabetesmot tagning skaffar boken och att man sÀtter den i hÀnderna pÄ utbildningslÀkarna och blivande diabetessköterskor.
D I A B E T O LO G N Y T T
Denna berÀttarteknik gör att lÀsaren har möjlighet att finna mycket kunskap och fÄ en god överblick och förstÄelse av sin egen sjukdom.
D I A B E T O LO G N Y T T
KOLL Pà DIABETES TYP 2 finns att köpa i bokhandeln. Vid intresse av att köpa in ett större antal böcker kontakta martin.harris@bonnierforlagen.se
LÀs mer om boken pÄ www.bonnierfakta.se
FĂRLAG: BONNIER FAKTA
Harriet Wallberg Àr lÀkare, spe cialist i klinisk fysiologi och professor i fysio logi vid Karo linska Institutet. Hon forskar om diabetes och hur livsstilen pÄverkar socker balansen. Foto: Gabriel Liljevall
Kerstin Brismar Àr lÀkare och senior professor i endokrinologi och diabetes forskning vid Karolinska Institutet. Foto: Gabriel Liljevall
âVĂ„ra resultat ger nya insikter om mĂ„ngfalden och förekomsten av skadliga mikrober i munhĂ„lans infektioner. Fyndet Ă€r inte bara viktigt för tandvĂ„rden utan bidrar Ă€ven till en bĂ€ttre förstĂ„else av tandinfektionernas betydelse för patienter med underliggande sjukdomar. Om en viss bakterie gör skada i munnen sĂ„ Ă€r sannolikheten stor att den kan vara skadlig för vĂ€vnader pĂ„ andra platser i kroppenâ. Foto: Canstock,arkiv.
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt vilka bakterier som Àr vanligast förekommande vid svÄra tandinfektioner. FÄ liknande under sökningar har gjorts tidigare och nu hoppas forskarna att studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar. Studien publiceras i Micro biology Spectrum.
Tidigare studier har visat tydliga kopplingar mellan mun hĂ€lsa och flera folksjukdomar, bland annat cancer, hjĂ€rtkĂ€rlsjukdom, diabetes och alzheimer. Men det saknas longitudinella studier som visar vilka bakterier som finns i en tand- eller kĂ€kbensinfektion. Nu har KI-forskare analyserat prover som samlats in mellan 2010â2020 vid Karolinska Universitetssjukhuset frĂ„n patienter med svĂ„ra tandinfektioner. Resultatet Ă€r en lista över de vanligaste förekommande bakterierna.
Studien genomfördes i nĂ€ra samarbete mellan Marga ret SĂ€llberg Chens och Volkan Ăzencis forskargrupper.
â HĂ€r rapporterar vi för första gĂ„ngen den mikrobiella sammansĂ€ttningen av bakterieinfektioner frĂ„n prover som samlats in under en tioĂ„rsperiod i Stockholms lĂ€n. Resultaten visar att ett flertal munbakterieinfektioner med koppling till systemiska sjukdomar förekommer stĂ€ndigt, och vissa har Ă€ven ökat under det senaste decen niet i Stockholm, sĂ€ger Margaret SĂ€llberg Chen, professor vid institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet.
Betydelse för andra sjukdomar Studien visar att de vanligaste grupperingarna av bakte rier bland proverna var Firmicutes, Bacteroidetes, Pro teobacteria och Actinobacteria. NÀr det gÀllde enskilda slÀkten av bakterier sÄ var de vanligaste Streptococcus spp, Prevotella spp, och Staphylococcus spp.
â VĂ„ra resultat ger nya insikter om mĂ„ngfalden och förekomsten av skadliga mikrober i munhĂ„lans infektio ner. Fyndet Ă€r inte bara viktigt för tandvĂ„rden utan bidrar Ă€ven till en bĂ€ttre förstĂ„else av tandinfektionernas bety delse för patienter med underliggande sjukdomar. Om en viss bakterie gör skada i munnen sĂ„ Ă€r sannolikheten stor att den kan vara skadlig för vĂ€vnader pĂ„ andra platser i kroppen, sĂ€ger Margaret SĂ€llberg Chen.
Forskargruppen har i tidigare studier bland annat visat att förekomsten av munbakterier i bukspottkörteln avspeglar svÄrighetsgraden i bukspottkörteltumörer.
AnvÀndbar metod i tandvÄrden KartlÀggningen gjordes med hjÀlp av 1014 prover frÄn lika mÄnga patienter, dÀr 469 var kvinnor och 545 var mÀn. Studien genomfördes med hjÀlp av metoden MALDI-TOF masspektrometri, som ger en snabb identi fiering av enskilda levande bakterier i ett prov men sÀllan anvÀnds inom tandvÄrden.
â Detta var en epidemiologisk studie med ett begrĂ€nsat patientunderlag och för att sĂ€kerstĂ€lla resultatet behöver vi fler och större studier. Nu hoppas vi att tandlĂ€kare ska börja samarbeta mer med kliniska mikrobiologiska laboratorier. Det skulle kunna öka förstĂ„elsen för vilka bakterier som ligger bakom en viss tandinfektion och bidra till bĂ€ttre diagnostik och behandling, sĂ€ger Volkan Ăzenci, adjungerad professor vid institutionen för labora toriemedicin, Karolinska Institutet.
Studien ingÄr i ett doktorandarbete av tandlÀkare Khaled Al-Manei dÀr nÀsta steg Àr en liknande epidemio logisk studie pÄ svampinfektioner i munnen. HÀr Àr mÄlet att identifiera nya svampar och mikrober och Àven förstÄ varför de kan bli elakartade.
KĂ€lla: Karolinska Institutet
Publikation:
âClinical Microbial Identification of Severe Oral Infections by MALDI-TOF Mass Spectrometry in Stockholm County: An 11-Year (2010-2020) Epidemiological Investigationâ. Khaled Al-Manei, Mahin Ghorbani, Sabrina Naud, Kholod Khalil Al-Manei, MichaĆ J. Sobkowiak, Bodil Lund, Gulsen Hazirolan, Margaret SĂ€llberg Chen och, Volkan Ăzenci. Microbiology Spectrum, online 24 novem ber 2022, doi: 10.1128/spectrum.02487-22.
Forskningen finansierades av VetenskapsrÄdet, Cancerfonden, och CIMED (Centrum för innovativ medicin).
âDen ökade risken för framtida förmaksflimmer började redan vid det som brukar klassas som lĂ„g normalvikt hos mĂ€nnen som mönstrade, och fort satte att öka med stigande kroppsmasseindex, BMIâ.
Foto: Envato
SvÄr eller sjuklig fetma i 18-ÄrsÄldern kan kopplas till ökad risk för förmaksflimmer i yngre medelÄldern. Det visar en studie frÄn Göte borgs universitet som omfattar data om drygt 1,7 miljoner mÀn i Sverige.
Studien som publicerats i tidskriften Journal of the Ame rican Heart Association bygger pÄ analys av rikstÀckande registerdata om 1 704 467 mÀn som mönstrade för vÀrn plikt i Sverige under Ären 1969-2005. GenomsnittsÄldern vid mönstring var 18 Är.
Mönstringsuppgifterna omfattade bland annat lÀngd och vikt, blodtryck, kondition och muskelstyrka. Med stöd av data frÄn slutenvÄrds- och dödsorsaksregister kunde forskarna sedan faststÀlla förekomsten av förmaks flimmer och följa utfallen.
Förmaksflimmer kÀnnetecknas av oregelbundna och ofta snabba hjÀrtslag, ibland förmÄr inte hjÀrtat pumpa runt blodet som det ska. Graden av symtom varierar och sjukdomen kan vara kronisk eller komma i attacker. Ofta krÀvs sjukhusvÄrd. Risken för hjÀrtsvikt och ischemisk stroke, hjÀrninfarkt, ökar.
Förmaksflimmer vid 43 Är
Under en medianuppföljningstid pÄ 32 Är registrerades 36 693 fall av förmaksflimmer, genomsnittsÄlder vid diagnos i gruppen som helhet var 52,4 Är.
Den ökade risken för framtida förmaksflimmer bör jade redan vid det som brukar klassas som lÄg normalvikt hos mÀnnen som mönstrade, och fortsatte att öka med
stigande kroppsmasseindex, BMI.
MÀn med svÄr eller sjuklig fetma (BMI 35 eller mer) vid mönstring hade mellan tre- och fyrfaldigt ökad risk för förmaksflimmer i yngre medelÄldern. HÀr lÄg snittÄl dern vid diagnos pÄ 43,4 Är.
BMI vid mönstring hade ocksÄ en stark koppling till risken för dödlighet oavsett orsak, samt hjÀrtsvikt och ischemisk stroke.
Enligt studien var förhöjt BMI hos ungdomar starkt kopplat till tidigt förmaksflimmer, med efterföljande sÀmre kliniska resultat. LÄngtidsexponering för övervikt och fetma bland individer som fÄtt förmaksflimmer var förenat med ökad risk för död, hjÀrtsvikt och ischemisk stroke.
Mer aktiv uppföljning pÄ sikt Förstaförfattare i studien Àr Demir Djekic, anknuten till forskning inom molekylÀr och klinisk medicin pÄ Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och STlÀkare pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Han ser screening för förmaksflimmer och mer aktiv uppföljning och behandling som möjligheter pÄ sikt om framtida studier kan pÄvisa bÀttre överlevnad bland in divider med fetma. Demir Djekic ger samtidigt ett med skick om nÀr det kan vara lÀge att lÄta testa sitt hjÀrta.
â Har man varit överviktig under lĂ„ng tid och kĂ€nner av symptom pĂ„ förmaksflimmer, som hjĂ€rtklappning, andnöd eller oregelbunden puls, sĂ„ kan man vĂ€nda sig till sin vĂ„rdcentral och lĂ€mna ett EKG, sĂ€ger han.
KĂ€lla: Sahlgrenska akademin
Titel: Body Mass Index in Adolescence and Long-Term Risk of Early Incident Atrial Fibrillation and Subsequent Mortality, Heart Failure, and Ischemic Stroke, https://doi.org/10.1161/JAHA.121.025984
Det finns mycket evidens för att stark stress, bÄde fysisk och mental, Àr en kraftig riskfaktor för CVD. Kendrick Àgnar ett omfattande kapitel Ät stress och hur aktiveringen av hypothalamushypofys-binjure-systemet spelar roll i den trombogena hypotesen14 Foto: Envato.
Jag har Ă€nda sedan 2012 i denna tidskrift behandlat Ă€mnet statiner som medicin för att förhindra kardiovaskulĂ€ra sjukdomar (CVD), sĂ„som kĂ€rlkramp, hjĂ€rtinfarkt, stroke och plötslig död. Alla dessa sjukdomar Ă€r en följd av att förtrĂ€ngningar, plack, bildas i artĂ€rsystemet och hindrar blodflödet till olika organ. Med ett generellt namn âĂ„derförkalkningâ eller mer adekvat, atheroskleros (ASCL).
Med utgÄngspunkt frÄn Uffe Ravnskovs mycket vÀl vetenskapligt underbyggda bok om att kolesterol Àr nÄgot nyttigt för oss1 har jag förundrat mig över att den samlade lÀkarprofessionen vÀrlden över fortfarande anser att statiner Àr en nödvÀndig medicin för att förhindra CVD,
nÀr i sjÀlva verket det finns en sÄ omfattande vetenskaplig dokumentation för att högt kolesterol inte har med ASCL att göra.
Min tidigaste kritik har riktat in sig pÄ att biverkningar av statinerna Àr lÄngt viktigare och allvarligare Àn vad som allmÀnt anses. 2,3 Det beror pÄ att i alla placebokon trollerade studier med statiner sorteras de som initialt fÄr biverkningar bort innan den verkliga studien börjar. DÀr för syns det inte i dessa studier nÄgon stor skillnad mellan grupperna. Men framförallt har jag inriktat mig pÄ att den gynnsamma effekten har saluförts pÄ ett ohederligt och förledande sÀtt.
Alla placebokontrollerade studier med statiner Àr upplagda pÄ likartat sÀtt. Patienter lottas till placebo eller statin, de följs under en viss tid (vanligen 2-3 Är) och man
noterar hur mÄnga som sjuknar och avlider i CVD i varje grupp. Resultaten Àr likartade: ett typexempel av de bÀsta studierna visar att 5 procent i placebogruppen och 3 procent av statingruppen fÄtt CVD. Genom att studi erna mestadels omfattar tiotusentals patienter ger detta statistiskt sÀkerstÀllt resultat med vÀldigt hög sannolik het. Detta presenteras som att statinerna ger 40 procents reduktion av risken för CVD! Hur rÀknar man dÄ? Jo, skillnaden mellan 5 och 3 Àr 2, vilket Àr reduktionen med statin, och 2 dividerat 5 Àr 0,4, eller i procent 40! Jag har behandlat detta utförligt i nr 4/5 2017 4 och i LÀkartid ningen (Debatt 2015-03-11).
SÄ Àven om vi struntar i om kolesterolhypotesen Àr sann eller inte, sÄ Àr denna sÀnkning sÄ liten att den för den enskilde individen ter sig som pÄfallande ineffektiv. Det Àr ju bara 2 av hundra som har nytta av den. Man vill ju satsa pÄ att hindra en förlust, en sjukdom. DÄ vill man ha bÀttre odds Àn 1:50 eller hur? Och inte blir oddsen bÀttre, tvÀrtom, om man bara ser till resultat hos Àldre.5 Speciellt för kvinnor har det visats att kolesterol i blodet spelar praktiskt taget ingen roll för CVD-risk (dÀremot gör blodtryck det).6,7 TillÀggas kan ocksÄ att om endast dödsfall rÀknas i studierna, sÄvÀl endast de som orsakas av CVD som alla dödsfall oavsett dödssÀtt, har aldrig nÄgon studie visat signifikant skillnad. Detta gÀller ocksÄ studier med nyare, Ànnu mer effektiva kolesterolsÀnkare Àn stati nerna (PCSK-hÀmmarna).
â Mina senare diskussioner om kolesterolhypotesen belyser detta ytterligare.8,9,10
âPĂ„ gruppnivĂ„ visade det sig ocksĂ„ att mĂ€nniskor med FHC lever lika lĂ€nge som andra, och vid lĂ„ng tidsuppföljning av en grupp i Finland var det ingen skillnad i blodkolesterol mellan de som dött och de som fortfarande levdeâ. Foto: Canstock
En av de myter som Ravnskov tar kĂ„l pĂ„ i sin bok Ă€r den slutsats som J Goldstein och M Brown, Nobelpristagare 1985 för sin upptĂ€ckt att mĂ€nniskor med FHC (alltsĂ„ en Ă€rftlig rubbning) inte kunde hĂ€mta kolesterol frĂ„n blodet till cellerna (som behöver det) p.g.a. ett fel i deras receptorer för LDL (lĂ„g-densitets-kolesterol). Slutsatsen var: âju mer LDL som finns i blodet, desto snabbare ökar Ă„derförkalkningenâ. Den var förhastad frĂ€mst dĂ€rför att resonemanget utvidgades till âvanligâ atheroskleros trots att det var kĂ€nt att förĂ€ndring arna vid FHC hade annor lunda utseende, men ocksĂ„ dĂ€rför att stora undersök ningar kunde visa att det inte förelĂ„g nĂ„got samband mellan kolesterolnivĂ„erna i blodet och CVD-förekomst. Detta gĂ€ller Ă€ven Ă€ldre i största allmĂ€nhet.11
PÄ gruppnivÄ visade det sig ocksÄ att mÀnniskor med FHC lever lika lÀnge som andra, och vid lÄngtidsuppfölj ning av en grupp i Finland var det ingen skillnad i blodko lesterol mellan de som dött
Malcolm Kendricks bok HjÀrthÀlsans hemligheter, kom ut i England 2021, och har nyligen blivit pu blicerad pÄ svenska. Karneval förlag.
och de som fortfarande levde. Det har ocksĂ„ konstaterats att mĂ„nga med FHC har andra genetiska förĂ€ndringar som styr koagulationsprocessen. Den hĂ€r artikeln har inspirerats av en fĂ€rsk, uppdaterande artikel som just be handlar koagulationsfaktorers betydelse för FHC, skriven av Ravnskov, de Lorgeril, Kendrick och Diamond,12 alla medlemmar av THINCS, den ârebelliskaâ gruppen fors kare, som lĂ€nge och envist hĂ€vdat att kolesterolhypotesen Ă€r fel och statinbehandling Ă€r onyttigt.
Slutsatsen blir att ytterligare metodik, t.ex. mÀtning av halten av kalk i koronarkÀrl, har visat att detta inte korre lerar till blodets LDL-kolesterol hos FHC. Inga kontrol lerade kolesterolsÀnkande studier hos patienter med FHC har visat positivt resultat. DÀremot finns övertygande studier om att de med FHC, som dör i förtid, har en rubbning i koagulationsfaktorer som befrÀmjar propp bildning. De har antingen förhöjt lipoprotein-a (Lp(a)) el ler förhöjd faktor VIII och/eller förhöjd halt av fibrinogen jÀmfört med de med normal livslÀngd, medan dÀremot deras LDL-halt i blodet inte skiljer sig Ät. Slutsatsen blir att de med FHC som dör i förtid mestadels har en koagu lationsrubbning som befrÀmjar proppbildning, men andra faktorer kan ocksÄ ha betydelse. PÄgÄende infektion och kronisk inflammation kan vara en sÄdan faktor. En fÀrsk meta-analys och review har ocksÄ visat att anti-inflamma toriska medel som inverkar pÄ IL-6-systemet kan, liksom colchicine, minska risken för CVD hos patienter med akut och kronisk koronarsjukdom.13
NĂ€r jag hade börjat fundera pĂ„ den hĂ€r artikeln fick jag ögonen pĂ„ en fĂ€rsk bok av Malcolm Kendrick, som kom ut i England 2021 och som precis blivit publicerad pĂ„ svenska. Kendrick, en av medlemmarna i THINCS som har studerat CVD i över 20 Ă„r, har skrivit en fantastisk bok med den svenska titeln HjĂ€rthĂ€lsans hemlighet,14 med underrubrik âpĂ„ spaning efter hjĂ€rtsjukdomars verkliga orsakerâ. Han skriver pĂ„ ett vardagsnĂ€ra och be gripligt sprĂ„k och gör sig stor möda med att förklara alla facktermer. Inledningsvis ger han bakgrundshistoria till varför kolesterolhypotesen har âvunnitâ och all vetenskap som motsĂ€ger den har ignorerats av den stora majoriteten av lĂ€karprofessionen under tillskyndan av lĂ€kemedelsin dustrin som tidigt insĂ„g att detta var en lönande mark nad. DĂ€refter gĂ„r han igenom mycket utförligt vad som orsakar plack och hur kolesterolhypotesens förklaringar Ă€r felaktiga och lanserar ett alternativ: den trombogena hypotesen. Mycket kortfattat gĂ„r den ut pĂ„ att placken bildas genom att skador i endotelet, det fina cellager pĂ„ blodkĂ€rlens insida med sitt kĂ€nsliga flimmerhĂ„rskikt som kallas glykokalyx, fĂ„r blodkoagel pĂ„ sig, som genom kroppens blodproppslösande försvar försvinner snart igen, men lĂ€mnar en liten rest, som kan vara kĂ€lla till en ny liknande procedur. Han anvĂ€nder likheten med en rostande bil, starten sker med en skada i lacken. DĂ€refter finns mĂ„nga faktorer som kan angripa plĂ„ten och fĂ„ den att rosta. KolesterolnivĂ„erna i blodet har mycket litet med detta att göra. Se figur 1.
Sedan gÄr han mycket noga igenom vilka faktorer som Àr betydelsefulla. Jag ska absolut inte gÄ igenom allt, men mÄste nÀmna att ett omfattande kapitel Àgnas Ät stress och aktiveringen av hypotalamus-hypofys-binjure-axeln, oftast kallat HPA-axeln (efter de engelska namnen). Det finns mycket evidens för att stark stress, bÄde fysisk och mental, Àr en kraftig riskfaktor för CVD.
Boken kan rekommenderas till grundligt studium, inte minst för lÀkarprofessionen, som sÀkerligen Àr okunnig om mycket av vad som stÄr dÀr. Ganska typiskt för bokens stil Àr följande citat ur bokens kortaste kapitel pÄ tvÄ
Figur 1.
Figuren visar att risken att dö vid olika kolesterolnivÄer ligger unge fÀr lika högt vid lÄgt som vid högt kolesterol. För kvinnor Àr risken förhöjd endast vid lÄgt kolesterol (ref. 16). Notera att risknivÄn ÀndÄ Àr ganska lÄg, endast mellan 10 och 20 procents ökad risk. En stor norsk studie, HUNT2, med data frÄn 50000 individer under 10 Är visade t.o.m. att kvinnor med högt kolesterol drabbades av CVD i mycket lÀgre grad. Kvinnorna hade högre livslÀngd, medan koleste rolnivÄn inte gjorde stor skillnad för mÀnnen (ref. 17).
sidor, som har rubriken âĂkad förvĂ€ntad livslĂ€ngdâ. Han skriver (sid. 206): Det finns goda bevis för att det kan vara möjligt att öka livslĂ€ngden med upp till 10 Ă„r bara genom att gĂ„ ut i solen och sola⊠à andra sidan skulle du dystert kunna tugga pĂ„ statiner i 40 Ă„r⊠För allt detta kan du vinna lite knappt en mĂ„nad. Tre dagar extra för varje femĂ„rsperiod du tar statiner. Att sola eller ta statiner. Valet Ă€r ditt.15
NYBERG Docent. Specialist invÀrtes medicin, Mölndal kgfnyberg@gmail.com
1. Ravnskov U. Fett och kolesterol Àr hÀlsosamt! Om gamla och nya kolesterolmyter. AB Optimal Förlag 2008. ISBN798-917241-146-3
2. Nyberg G. Trötthet, muskelvĂ€rk, diabetes â nĂ„got om biverkningar med statinbehandling. Medicinsk Access nr 8/9 2012, 19-22.
3. Nyberg G. Statiner och biverkningar â en uppdatering om myopatiförekomst. Medicinsk Access nr 2 2015, 30-33.
4. Nyberg G. LDL-koncentrationen i blod Ă€r den viktigaste orsaken till atherosklerossjukdomen â sant? Medicinsk Access 4/5 2017, 18-20.
5. Nyberg G. Ăldre behöver inte kolesterolsĂ€nkning med statiner. Medicinsk Access nr 8/9 2018, 13-15.
6. Nyberg G. NÀr Àr det vÀrt att ge Àldre patienter blodtrycks- och kolesterolsÀnkare? Medicinsk Access nr 8/9 2014, 36-39.
7. Nyberg G. Har Àldre nÄgon nytta av kolesterolsÀnkande behandling med statiner? Medicinsk Access nr 6 2017, 13-15.
8. Nyberg G. Ăr kolesterol farligt eller nyttigt? Medicinsk Access nr 6 2019, 18-22.
9. Nyberg G. Kolesterolhypotesen â historien om den och kritiken av den. Medicinsk Access nr 3 2020, 18-21.
10. Nyberg G. Kolesterolhypotesen del 2 â hur lĂ€nge skall den hĂ„lla? Medicinsk Access nr 4/5 2020, 24-27.
11. Ravnskov U et al. Lack of an association or an inverse association between low-density-lipoprotein cholesterol and mortality in the elderly: a systematic review. BMJ Open 2015. https:// bmjopen.bmj.com/content/6/6/e010401
12. Ravnskov U, de Longeril M, Kendrick M & Diamond DM. Importance of coagulation factors as critical components of prematu re cardiovascular disease in familial hypercholesterolemia. Int J Mol Sci 2022;23:9146. https:// doi.org/10.3390/ijms23169146
13. Niu Y, Bai N, Ma Y et al. Safety and efficacy of anti-inflammatory therapy in patients with coronary artery disease: a systema tic review and meta-analysis. BMJ Cardiovasc Disord 2022;22:84. doi: 10.1186/s12872-022-022525-9.
14. Kendrick M. HjÀrthÀlsans hemligheter. PÄ spaning efter hjÀrtsjukdomars verkliga orsaker. Karneval förlag 2022. ISBN 978-9189494-09-2
15. Kristensen et al. The effect of statins on average survival in randomized trials, an analysis of endpoint postponement. MJ Open 2015.https://bmjopen.bmj.com/content/5/9/e007118.
16. Jacobs D et al. Report of the conference on Low Blood Cholesterol: Mortality associations. Circulation 1992, vol. 86 Nr. 3.
17. Petursson et al. Is the use of cholesterol in mortality risk algorithms in clinical guidelines valid? Ten years prospective data from the Norvegian HUNT2 study. Journal of evaluation in clinical practice 2012. https:// www.ncbi.nlm.nih/pmc/articles/ PMC3303886/
âDen tekniska utvecklingen för diabetesvĂ„rd har gĂ„tt snabbt framĂ„t med bland annat automatiska insulinpumpar (AID) som kan ge korrektionsdoser vid behov. Vid sidan av pumparna anser Peter Adolfsson att nedladdningsbara pennor som registrerar vilket insulin som har tagits, nĂ€r insulinet togs samt antal doser, Ă€r ett av de verkligt stora omrĂ„den dĂ€r utveckling skerâ Foto: Unsplash
Digitala lösningar i diabetesvÄrden ökade under pandemin och visade positiva resultat pÄ hÀlsan. Nu hÄller svensk diabetesvÄrd pÄ att stÀlla om. Tekniken finns, och de första försöken med virtuella mottagningar Àr redan igÄng.
2020 infördes den nya parametern tid i mĂ„lomrĂ„de (TIR âtime in range) i Nationella diabetesregistret. Det som mĂ€ts Ă€r hur stor del av tiden som patientens blodsockernivĂ„er ligger inom ett specifikt referensintervall.
TIR beskrivs internationellt som âThe New Gold Standard in Glucose Managementâ.
â Jag skulle vilja sĂ€ga att kontinuerlig blodsockermĂ€t ning vĂ€rlden över Ă€r pĂ„ vĂ€g att bli styrande och ledande, det har det varit i Sverige de senaste Ă„ren, sĂ€ger Peter Adolfsson, diabeteslĂ€kare och överlĂ€kare vid Hallands sjukhus. PĂ„ samtliga barndiabetesmottagningar i Sverige anvĂ€nder vi dock ett snĂ€vare mĂ„lomrĂ„de, Time In Target (TIT) vilket visat sig bidra till en bĂ€ttre glukoskontroll, och frĂ„gan Ă€r dĂ€rför om inte detta blir en framtida Golden Standard dĂ„ Sveriges barndiabetesmottagningar Ă€r vĂ€rlds ledande och dĂ€r en förbĂ€ttrad glukoskontroll ocksĂ„ ses parallellt med lĂ„g andel svĂ„ra hypoglykemier.
Den tekniska utvecklingen för diabetesvÄrd har gÄtt snabbt framÄt med bland annat automatiska insulin pumpar (AID) som kan ge korrektionsdoser vid behov. Vid sidan av pumparna anser Peter Adolfsson att ned laddningsbara pennor som registrerar vilket insulin som har tagits, nÀr insulinet togs samt antal doser, Àr ett av de verkligt stora omrÄden dÀr utveckling sker.
â Det gĂ„r att ladda ner informationen till appar och databaser. Det tekniska anvĂ€ndandet leder till en tydlig förbĂ€ttring av blodsockerkontroll och tid i mĂ„lomrĂ„de. Det minskar antalet missade doser, sent givna doser och förbĂ€ttrar glukosvĂ€rden och TIR.
En kollega till Peter Adolfsson har tittat pÄ hÀlsoeko nomin i detta och resultaten Àr positiva.
â Det Ă€r hĂ€lsoekonomiskt vĂ€ldigt fördelaktigt att anvĂ€nda de nedladdningsbara pennorna, det Ă€r kostnads besparande och det Ă€r det bĂ€sta man kan uppnĂ„ eftersom det leder till bĂ€ttre glukoskontroll och dĂ€rmed fĂ€rre komplikationer, sĂ€ger han.
Peter Adolfssons framtidsvision Ă€r en digital diabe tesvĂ„rd som komplement till ordinarie vĂ„rd. Han har medverkat i en studie som har utvĂ€rderat hur data kan anvĂ€ndas för att avgöra vilken patient som ska komma pĂ„ fysiska Ă„terbesök och för vilka digital uppföljning rĂ€cker. â Vi behöver stĂ€lla om diabetesvĂ„rden, alla behöver inte komma fysiskt. Jag har sett att jag klarar av att selektera och skapa en Ă„terkoppling till alla mina 150 patienter pĂ„ 25 minuter via databasen. Det Ă€r enormt tidsbesparande. Det hĂ€r skulle kunna göra underverk i regioner dĂ€r man inte har tillgĂ„ng till diabetessjuksköterskor och lĂ€kare. Det ger ocksĂ„ en jĂ€mlikare vĂ„rd.
Forskningsstudie med virtuell mottagning Johan Fischier, diabetessjuksköterska pÄ Ersta sjukhus i Stockholm, har stor erfarenhet av att arbeta med digital diabetesvÄrd och har varit med och startat upp sjukhusets virtuella diabetesmottagning som pÄgÄtt fram till som maren. Nu pÄgÄr en utvÀrdering i en studie av arbetsmetoden.
â Patienterna mĂ„ste kunna nĂ„ oss lĂ€tt nĂ€r de behöver. Det traditionella sĂ€ttet har varit att kalla in patienterna pĂ„ en Ă„rsbesiktning och sĂ„ fĂ„r de klara sig helt sjĂ€lva dĂ€remellan. Men sĂ„ ser det inte ut idag. MĂ„nga patienter har avancerad behandling med insulinpumpar som styrs med AI-algoritmer. Mellan besöken behövs lĂ€ttillgĂ€nglig support frĂ„n vĂ„rden. De klarar sig oftast sjĂ€lvstĂ€ndigt, men om nĂ„got krĂ„nglar kan det fĂ„ allvarliga konsekvenser, sĂ€ger han.
Johan Fischier ser mÄnga fördelar med den virtuella mottagningen.
â Det skapar en stor trygghet för patienterna nĂ€r de vet att de kan nĂ„ sin vĂ„rdgivare direkt om de behöver. Det be tyder inte att de alltid kontaktar oss, men bara vetskapen om att det gĂ„r ger ett lugn och en trygghet. Detta gör att patienterna vĂ„gar prova och utforska lite mer sjĂ€lva, sĂ€ger Johan Fischier.
LÀgre tröskel för patienterna Dessutom kontaktade patienterna vÄrden snabbare vid problem.
â Tröskeln att ta kontakt sĂ€nks nĂ€r man slipper en telefonvĂ€xel. Patienten kan gĂ„ rakt pĂ„ sak och de skickar frĂ„gor snabbare. SmĂ„ problem förblir smĂ„ om man tar tag i dem direkt. Det blev ocksĂ„ en dialog pĂ„ lika villkor, vi
âInom varje diabetesomrĂ„de, typ 1 , typ 2, barn och graviddiabetes, mĂ„ste man titta pĂ„ glukos kontroll, vad individen tycker, hur mycket tid man sparar och sĂ„ hĂ€lsoekonomi. NĂ€r man visat detta har man ett starkare argument att förĂ€ndra sjuk vĂ„rdenâ Foto: Canstock, arkiv.
inom vÄrden svarar nÀr vi kan, patienterna svarar nÀr det passar dem.
Resultaten frÄn studien kommer inom kort att sam manfattas i en första rapport, dÀrefter blir det en ettÄrs uppföljning och slutligen en efter 18 mÄnader.
â Det vi redan nu kan sĂ€ga Ă€r att vi inte kunde se nĂ„gon skillnad i HbA1c, dĂ€remot skattade patienterna mindre fysisk börda, sĂ€ger Johan Fischier.
Positiva resultat i spĂ„ren av pandemin Pandemin tvingade mer eller mindre fram en digitalisering av vĂ„rden. NĂ„got som i studier visat sig varit positivt för behandlingsresultat, bland annat en studie frĂ„n Stor britannien av professor Pratik Choudary. Ăven Peter Adolfsson Ă€r med i en studie kring digitaliseringen till följd av pandemin som kommer att publiceras senare i Ă„r.
â Det Ă€r en studie pĂ„ barnsidan. Vi har ett vĂ€ldigt positivt utfall, inkluderat vad patienten sjĂ€lv tycker. Vi mĂ„ste ta steg för steg och pĂ„visa vinsterna, inte bara med videobesök, utan Ă€ven databashantering.
För att vÄrden ska digitaliseras permanent och inte bara som ett resultat av ett slutet samhÀlle under pandemi, tror Peter Adolfsson att fler studier behövs.
â Inom varje diabetesomrĂ„de, typ 1-, typ- 2, barnoch graviddiabetes, mĂ„ste man titta pĂ„ glukoskontroll, vad individen tycker, hur mycket tid man sparar och sĂ„ hĂ€lsoekonomi. NĂ€r man visat detta har man ett starkare argument att förĂ€ndra sjukvĂ„rden, sĂ€ger Peter Adolfsson.
TIR mĂ€ts hos personer som anvĂ€nder kontinuerlig sensorbaserad glukosmĂ€tning som framför allt anvĂ€nds vid insulinbehandling. BlodsockernivĂ„erna ska ligga inom referensintervallet 4â10 mmol/l (för vuxna) minst 70 % av tiden per dygn.
Det Àr viktigt att andelen tid i mÄlomrÄde Àr hög efter som det betyder att glukosvÀrdet Àr relativt stabilt och inte pendlar allt för mycket, vilket i förlÀngningen kan minska risken för komplikationer.
En ny studie bekrÀftar att tid i mÄlomrÄde Àr ett bra komplement till HbA1c. Forskare frÄn Göteborgs uni versitet har analyserat data frÄn nÀstan 28 000 svenska patienter med typ 1-diabetes som genom kontinuerlig glukosmonitor mÀtt tiden i mÄlomrÄdet. NÀr sambandet mellan HbA1c och TIR analyserades visade det pÄ god överensstÀmmelse. Mer tid utanför mÄlomrÄde genere rade ett högre HbA1c.
Fakta TIT TIT mÀts likt ovan, men ÄskÄdliggör nu istÀllet andelen glukosvÀrden som ligger inom referensintervallet 3,9-7,8 mmol/l och mÄlsÀttningen Àr minst 50 % av tiden per dygn. Parallellt med detta efterstrÀvas ett medelglukos vÀrde max 7,8 mmol/l. Med detta följer ett snÀvare mÄl omrÄde dÀr vÀrden mellan 8-10 faktiskt Àr höga vÀrden vilket ocksÄ bÀttre stÀmmer överens med en individs glukosvÀrden dÀr denna inte har diabetes.
Fakta studien om virtuell mottagning PĂ„ diabetesmottagningen pĂ„ Ersta sjukhus avslutades nyligen en randomiserad studie dĂ€r en virtuell mottag ning för patienter med typ 1-diabetes i Ă„ldern 18â25 ut vĂ€rderas. Deltagarna lottas till att ingĂ„ antingen i inter ventionsgruppen eller kontrollgruppen i sex mĂ„nader, för att dĂ€refter anslutas till den virtuella mottagningen. Det som mĂ€ts Ă€r HbA1c, TIR, TBR samt av behandlings tillfredsstĂ€lle och livskvalitet. Studien kompletteras med kvalitativa intervjuer hos ett mindre antal patienter. De första resultaten frĂ„n studien kommer att redovisas under slutet av 2022.
Ekonomiska och juridiska bromsklossar PÄ diabetesmottagningen pÄ Ersta sjukhus genomfördes digitala besök under pandemin. NÄgot som fungerade bra, men som inte bar sig ekonomiskt.
â I vĂ„r verksamhet kan verkligen ett videomöte ersĂ€tta ett fysiskt och vi ökade antalet videomöten under covid-19, men vi fick bara betalt som för ett telefonsamtal. ErsĂ€ttningsmodellen fungerade inte riktigt för oss, sĂ€ger Johan Fischier.
Det finns fler utmaningar med den digitala diabetes vÄrden. Juridik och GDPR begrÀnsar möjligheten till dataöverföring.
â Lagarna som finns idag stĂ„r inte i samklang med den tekniska utvecklingen. Det rĂ€cker inte att individen till lĂ„ter oss att titta pĂ„ datan genom att signera ett informerat samtycke och att vi samtidigt ser att detta skulle vara till nytta för individen, utan juristerna menar dĂ„ att indivi den kanske inte förstĂ„r vad den tackar ja till. Den största utmaningen i Sverige idag Ă€r dĂ€rför att fĂ„ jurister, poli tiker och sjukvĂ„rden att prata samma sprĂ„k och komma överens för att möjliggöra den digitala utvecklingen. Juridiken skulle istĂ€llet för att vara hĂ€mmande faktiskt kunna vara pĂ„drivande, men för detta krĂ€vs nationella beslut.
MATILDA LANN Medicinjournalist-hjÀrt -och kÀrlsjukdomar hos kvinnor
FörstĂ„elsen för hur kvinnohjĂ€rtan skiljer sig frĂ„n sina manliga motsvarigheter ökar gradvis och avspeglas, liksom tidigare, vĂ€l i den fjĂ€rde upplagan av Karin Schenck-Gustafssons och Nina Johnston-Holmströms (tillsammans med ett trettiotal namnkunniga kollegor, aktiva forskare och kliniker) KvinnohjĂ€rtan. SjĂ€lvklart Ă€r inte alla könsskillnader organbaserade âinom hjĂ€rtsjukvĂ„rden har forskning, riktlinjer, behandlingsmetoder och -val ofta varit base rade pĂ„ manliga normer, i vĂ€rsta fall med sĂ€mre utfall för kvinnliga patienter som följd.
Förhoppningen mÄste vara att en bok som KvinnohjÀrtan, som pÄ punkt efter punkt redovisar, förklarar, och kom menterar skillnaderna mellan könen inom kardiologin, pÄ sikt blir överflödig, i betydelsen att kunskaperna Àr hÀvdvunna och etablerade. Tills dess Àr boken en av de
bÀsta översikterna pÄ omrÄdet, indelad i sju huvudavsnitt och nÀrmare trettio kapitel; samtliga uppdaterade och aktuella. Kapitlen om reproduktiv hjÀrthÀlsa, sömnstör ningar och covid-19 Àr nyskrivna. Med sina ofta avancerade tabeller, illustrationer och litteraturhÀnvisningar, samt innehÄllsförteckning och sakregister, Àr sakframstÀllning arna pÄ medicinsk lÀroboksnivÄ, för professioner inom hjÀrtsjukvÄrden. (Recension BTJ)
Redaktörer
Karin Schenck-Gustafsson
Nina Johnston-Holmström
Det Àr fjÀrde upplagan och nytt Àr ett utvidgat kapitel om reproduktion och könshormoners betydelse för framtida hjÀrt-kÀrlsjukdom och Covid-19 och könsaspekter.
Unga mÀn och kvinnor med autism drabbas i högre utstrÀckning av psykiatriska tillstÄnd och har ökad risk att bli inlagda pÄ sjukhus till följd av sin psykiska ohÀlsa, jÀmfört med personer utan autism. SÀrskilt sÄrbara Àr autistiska kvinnor. Det visar forskare frÄn Karolinska Institutet i en studie publicerad i JAMA Psychiatry.
Personer med autism har en ökad risk att drabbas av psykisk ohÀlsa. Nuvarande data pekar pÄ att kvinnor med autism Àr mer sÄrbara Àn vad autistiska mÀn Àr, men fÄ studier har kunnat slÄ fast att det finns könsskillnader.
Forskare frÄn Karolinska Institutet har nu gjort en registerbaserad kohortstudie med drygt 1,3 miljoner personer i Sverige som följdes frÄn att de var 16 till 24 Är mellan 2001 och 2013. Drygt 20 000 av dessa var diagnos ticerade med autism.
Forskarna kunde se att vid 25 Ärs Älder hade 77 av 100 kvinnor med autism, jÀmfört med 62 av 100 mÀn med autism, fÄtt minst en psykiatrisk diagnos.
â Vi sĂ„g en ökad risk för elva olika psykiatriska till stĂ„nd, bland annat depression, Ă„ngestsyndrom, sjĂ€lvska debeteende och sömnsvĂ„righeter, sĂ€ger Miriam Martini, doktorand inom psykiatrisk epidemiologi pĂ„ institutionen
för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolin ska Institutet och försteförfattare till studien.
NÄgot som Miriam Martini tycker Àr sÀrskilt bekymmer samt Àr att 32 av 100 kvinnor med autism varit inlagda pÄ sjukhus till följd av sin psykiska ohÀlsa, jÀmfört med 19 av 100 autistiska mÀn. För personer utan autism var motsvarande siffra under fem av 100.
Studien fokuserar pÄ unga vuxna som Àr i en av görande tid i livet dÄ mÄnga psykiska problem ökar i omfattning, samtidigt som övergÄngen till vuxenlivet ofta innebÀr sÀmre tillgÄng till vÄrd, menar Miriam Martini.
â SjukvĂ„rden för unga vuxna behöver expanderas, speciellt för kvinnor med autism, sĂ„ att psykisk ohĂ€lsa kan upptĂ€ckas i tid för att undvika att symptomen förvĂ€r ras och resulterar i inlĂ€ggning pĂ„ sjukhus, sĂ€ger Miriam Martini.
Orsaken till att autistiska kvinnor drabbas hÄrdare av psykisk ohÀlsa Àn mÀn med autism Àr inte klarlagd, men i studien pekar forskarna pÄ flera möjliga faktorer. Tidigare forskning har visat att kvinnor med autism i
högre utstrÀckning anvÀnder kompensatoriska beteenden för att kamouflera sin autism, vilket kan bero pÄ att kvin nor generellt tenderar att anpassa sig till omgivningens förvÀntningar. Det försenar diagnos och hjÀlp, vilket kan pÄverka deras psykiska hÀlsa negativt.
Autism tar sig andra uttryck hos kvinnor Àn hos mÀn
En annan möjlig förklaring kan vara att det Àr svÄrt att upptÀcka autism hos kvinnor med hjÀlp av diagnoskrite rierna.
â Det kan vara sĂ„ att autism tar sig andra uttryck hos kvinnor Ă€n hos mĂ€n, vilket gör att kvinnorna inte fĂ„ngas upp med hjĂ€lp av dagens diagnoskriterier. Det Ă€r nĂ„got vi mĂ„ste forska mer om, sĂ€ger Miriam Martini.
Styrkan i studien Àr det rikstÀckande, stora urvalet av deltagare, inklusive ett stort antal kvinnor med autism, som gör det möjligt för forskarna att utförligt undersöka psykiatriska tillstÄnd. Svagheten i studien Àr att det inte gÄr att utesluta att personerna i studien som inte har au tism, faktiskt har det eller att personerna med autism har feldiagnosticerats.
KĂ€lla: Karolinska InstitutetâSex differences in mental health problems and psychiatric hospitalization in autistic young adults.â Miriam I. Martini, Ralf KujaHalkola, Agnieszka Butwicka, Ebba Du Rietz, Brian M. DâOnofrio, Francesca HappĂ©, Aleksandra Kanina, Henrik Larsson, Sebastian Lundström, Joanna Martin, Mina A. Rosenqvist, Paul Lichtenstein, Mark J. Taylor, JAMA Psychiatry, online 26 oktober 2022, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2022.3475.
Studien har finansierats av MQ Mental Health Research. NÄgra av studieförfattarna har fÄtt ersÀttning frÄn industriföretag utan för ramen för den aktuella studien.
Referenser: 1. OFEV ProduktresumĂ©. Fass.se. 2. Flaherty KR, et al. N Engl J Med 2019;381(18):1718â27. Förskrivningsinformation: OFEVÂź (nintedanib) kapsel 100 mg och 150 mg, Rx, F. ProteinkinashĂ€mmare. Indikationer: Avsett för behandling av idiopatisk lungïŹbros (IPF), andra kroniska ïŹbrotiserande interstitiella lungsjukdomar (ILD-sjukdomar) med en progressiv fenotyp och systemisk sklerosassocierad interstitiell lungsjukdom (SScILD) hos vuxna. Kontraindikationer: Graviditet. ĂverkĂ€nslighet mot nintedanib, jordnötter eller soja. Varningar och försiktighet: DiarrĂ© kan förekomma och ska behandlas vid första tecken. Kontrollera leverfunktionen före insĂ€ttning och under behandling, med tĂ€ta kontroller under de första tre mĂ„naderna. Blödning och tromboemboliska hĂ€ndelser. Amning ska avbrytas. Boehringer Ingelheim AB, tel: 08-721 21 00. För ytterligare information samt pris se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumĂ©n: 10/2021.
Vaccin mot sars-cov-2 har visat sig vara effektivt för att minska antalet fall av allvarlig covid-19. Men uppkomsten av nya varianter av viruset, begrÀnsad distribution av vaccin och avtagande immunitet Àr problem som gör att det Àr viktigt att hitta mer effektiv behandling mot sjukdomen.
Foto: Canstock, arkiv.
Forskare frÄn Karolinska Institutet har kunnat visa att nivÄerna av den immunologiska sig nalsubstansen IL-26 Àr förhöjda i blodet pÄ patienter med akut covid-19. Samtidigt kan forskarna se att de höga nivÄerna av IL-26 Àr associerade till det kraftfulla inflammatoriska svar som kÀnnetecknar svÄra fall av sjukdomen. Fynden som presenteras i Frontiers in Immunology visar att IL-26 har potential att kunna anvÀndas som biomarkör för allvarlig covid-19.
Vaccin mot sars-cov-2 har visat sig vara effektivt för att minska antalet fall av allvarlig covid-19. Men uppkomsten av nya varianter av viruset, begrÀnsad distribution av vaccin och avtagande immunitet Àr problem som gör att det Àr viktigt att hitta mer effektiv behandling mot sjukdomen.
â En viktig förutsĂ€ttning för detta Ă€r en ökad för stĂ„else av underliggande immunologiska mekanismer. Det finns Ă€ven ett behov av förbĂ€ttrad diagnostik hos covid-19-patienter, sĂ€ger Eduardo Cardenas, postdoktor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och ledande författare till den nya pilotstudien.
Antivirala och antibakteriella effekter Forskarna i studien har försökt att förstÄ hur immunsigna lering via cytokinen interleukin-26 (IL-26) engageras vid allvarlig covid-19, nÄgot som inte har undersökts tidigare.
â Vi vet sedan tidigare att IL-26 Ă€r engagerad i att mobilisera immunceller som motverkar bakteriella infek tioner i lungorna, men ocksĂ„ vid kronisk luftvĂ€gssjukdom hos mĂ€nniska. Dessutom har IL-26 antivirala och anti bakteriella effekter, sĂ€ger Anders LindĂ©n, överlĂ€kare och professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.
För att förstÄ molekylens inblandning i covid-19 rekry terades 49 patienter som blivit inlagda pÄ sjukhus med sars-cov-2-infektion, varav 44 av patienterna hade allvarliga symptom och fick vÄrdas med syrgas. Patienterna lÄg pÄ sjuk hus i Stockholm under perioden juni 2020 till januari 2021.
Samtidigt rekryterades en kontrollgrupp med 27 friska individer under samma period. DÀrefter mÀttes nivÄerna av IL-26 och andra inflammatoriska substanser i blodet.
mÄl
Vi kan för första gÄngen visa att nivÄerna av cytokinen IL-26 Àr markant förhöjda i blodet pÄ patienter med
âFör att förstĂ„ molekylens inblandning i covid 19 rekryterades 49 patienter som blivit inlagda pĂ„ sjukhus med sars cov 2 infektion, varav 44 av patienterna hade allvarliga symptom och fick vĂ„rdas med syrgasâ. Foto: Canstock, arkiv.
covid-19, jÀmfört med friska kontrollpersoner, sÀger Eduardo Cardenas.
Forskarna kunde Ă€ven se att ökningen var associerad med den sĂ„ kallade cytokinstormen, ett överdrivet och farligt inflammatoriskt svar som karaktĂ€riserar allvarliga fall av covid-19. â VĂ„r upptĂ€ckt visar pĂ„ en potentiell biomarkör för allvarlig covid-19, men givet de antivirala effekter som IL-26 besitter, sĂ„ kan vi dessutom ha visat pĂ„ ett nytt mĂ„l för behandling, sĂ€ger Anders LindĂ©n. Resultaten Ă€r lovande, men preliminĂ€ra och motiverar fortsatta studier i ett större patientmaterial, enligt Eduardo Cardenas.
â En sĂ„dan studie Ă€r pĂ„ vĂ€g och kan ge mer infor mation om den kliniska nyttan av att mĂ€ta IL-26 hos covid-patienter, till exempel huruvida nivĂ„erna speglar sjukdomens svĂ„righetsgrad.
KĂ€lla: Karolinska Institutet
âIncreased IL26 associates with markers of hyperinflammation and tissue damage in patients with acute COVID19â, Eduardo I. Cardenas, Sandra Ekstedt, Krzysztof Piersiala, Marianne Petro, Agneta Karlsson, Ă sa KĂ„gedal, Susanna Kumlien GeorĂ©n, LarsOlaf Cardell, Anders Linden, Frontiers in Immunology, online 17 november 2022, doi: 10.3389/fimmu.2022.1016991
Studien finansierades av VetenskapsrÄdet och HjÀrt-Lungfonden.
Eduardo Cardenas, postdoktor Institutet för miljömedicin KI. Foto: Ulf Sirborn.
âBehandlingen gick ut pĂ„ att identifiera varför god munhĂ€lsa Ă€r vĂ€rdefullt för patienten, och trĂ€na mentala fĂ€rdigheter, exempelvis acceptans, som kan vara till hjĂ€lp för att etablera nya mer hĂ€lsosamma vanor för munhĂ€lsanâ. Foto: Envato
Unga vuxna med omfattande kariessjukdom Àr ofta riskbenÀgna nÀr det gÀller munhÀlsan. Samtidigt kan de Àndra sina ohÀlsosamma beteenden med rÀtt stöd och behandling. I en avhandling vid Göteborgs universitet beskrivs utmaningarna för att hjÀlpa denna utsatta patientgrupp.
MunhÀlsan har förbÀttrats markant i Sverige över de senaste Ärtiondena. I dag har de flesta en god oral hÀlsa. Det finns dock en ojÀmn och orÀttvis fördelning dÀr vissa grupper bÀr betydligt större sjukdomsbörda, kopplad till bland annat socioekonomiska faktorer.
Bakom den aktuella avhandlingen pÄ Sahlgrenska aka demin vid Göteborgs universitet, inom Àmnet odontologisk psykologi och folkhÀlsa, stÄr Jennie Hagman, till vardags tandlÀkare pÄ kliniken för orofacial medicin (sjukhustand vÄrd) inom FolktandvÄrden i Göteborg. Hon beskriver sÄrbarheten i gruppen unga vuxna, 18 till 25 Är gamla.
MÄnga flyttar hemifrÄn, börjar jobba, och ska ta ansvar för egen ekonomi och hÀlsa. Samtidigt blir hÀlso- och sjukvÄrden avgiftsbelagd, i tandvÄrdens fall frÄn det Är personen fyller 24. Glesare tandvÄrdsbesök, sockerrik kost och rökning Àr en dÄlig men inte helt ovanlig mix bland unga vuxna med kariessjukdom.
Omedelbar positiv effekt Avhandlingen bygger pÄ en studie i vilken det ingick 135 unga vuxna i VÀstra Götaland med hög kariesförekomst. Alla gavs standardiserad munhÀlsoinformation i allmÀn tandvÄrden, inom ramen för studien. HÀlften av dem lottades till att Àven fÄ behandling av psykolog.
Terapiformen som anvÀndes heter ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Behandlingen gick ut pÄ att identifiera varför god munhÀlsa Àr vÀrdefullt för patien ten, och trÀna mentala fÀrdigheter, exempelvis acceptans,
som kan vara till hjÀlp för att etablera nya mer hÀlsosamma vanor för munhÀlsan.
I ACT-gruppen var den omedelbara effekten pĂ„ hĂ€lsobeteenden tydlig, med förbĂ€ttrad tandborstning och ökad anvĂ€ndning av tandtrĂ„d, tandpetare och fluor. Ăven kontrollgruppen Ă€ndrade beteende, men inte lika mycket.
En uppföljande delstudie visade pÄ större förbÀttring av munhÀlsan i psykologgruppen, Àven om resultatet för plack och tandköttsinflammation inte skilde sig signifi kant grupperna emellan. Resultaten indikerar Àven en skiljelinje mellan kvinnor och mÀn. GenomgÄngen ACTbehandling verkar ha varit mer effektiv för kvinnornas munhÀlsa.
Diskussion om nya metoder TandvÄrden har traditionellt försökt pÄverka patienters munhÀlsorelaterade beteende genom att ge information om munsjukdomars orsak och förlopp, samt rÄd om vad patienten behöver Àndra pÄ för att bibehÄlla eller förbÀttra munhÀlsan.
Under de senaste Ärtiondena har effekten av detta tillvÀgagÄngsÀtt ifrÄgasatts, och andra metoder att angripa problemen har efterfrÄgats. HÀr dockar Jennie Hagmans avhandling vÀl in i diskussionen.
Resultaten visar pÄ möjligheterna till direkta beteende förÀndringar och bÀttre munhÀlsa i en grupp unga vuxna med omfattande kariesproblem. Att de var villiga att ge nomgÄ en psykologisk behandling vars syfte var att direkt pÄverka deras beteende Àr i sig ocksÄ positivt.
â Resultaten visar att det finns ett behov av att utveckla effektiva metoder och tekniker för att frĂ€mja munhĂ€lsan, och att teoribaserade metoder för att Ă€ndra folks beteende har potential att förbĂ€ttra bĂ„de egenvĂ„rd och munhĂ€lsa, konstaterar Jennie Hagman.
KĂ€lla: Sahlgrenska akademin
Titel: Young adults and oral health - Oral health behaviors and an intervention for better oral health, https://hdl.handle. net/2077/72051
Cellklumpar odlade pÄ elektroder. Varje klump bestÄr av flera tusen nervceller. De svarta cirklarna Àr elektroder som anvÀnds för att lÀsa av elektrisk aktivitet hos nervcellerna. Foto: Carl-Johan Hörberg.
För att lÀra sig mer om sjukdomar och funktionsnedsÀttningar studerar forskare odlade mÀnskliga nervceller. En studie kan nu visa att hur cellerna positionerar sig ocksÄ pÄverkar hur de kommunicerar med varandra, nÄgot som tidigare förbisetts som en oviktig detalj.
Odlade nervceller anvĂ€nds som âmodellerâ för mĂ€nskliga hjĂ€rnor. MĂ„let Ă€r att försöka Ă„terskapa de processer som sker i mĂ€nskliga hjĂ€rnor, men i ett mer lĂ€ttillgĂ€ngligt mi niatyrformat, och som man kan experimentera med utan att man löper risk att skada en försöksperson.
Dagens metoder för att odla mĂ€nskliga nervceller Ă€r mĂ„nga och varierande, men grundprincipen Ă€r att man erhĂ„ller stamceller som man sedan âlurarâ till att utveck las till mogna nervceller, genom att anvĂ€nda kemiska signaler. Samma princip kan idag anvĂ€ndas för att erhĂ„lla nĂ€stan vilken celltyp som helst. I en ny studie som publi ceras i den vetenskapliga tidskriften eNeuro har forskare i Lund gjort en upptĂ€ckt om hur dessa odlade celler beter sig och kommunicerar.
â Vi kan visa att en tidigare okĂ€nd faktor, nĂ€mligen cellernas benĂ€genhet att klumpa ihop sig i odlingssteget, har en stor pĂ„verkan pĂ„ hur de kommunicerar och vilka resultat som erhĂ„lls, sĂ€ger Carl-Johan Hörberg, biologi doktorand vid Lunds universitet.
Cellerna klumpar ihop sig olika mycket I studier om allvarliga sjukdomar och funktionsnedsĂ€tt ningar som Alzheimers, Parkinsons, depression, autism och adhd anvĂ€nds ofta odlade mĂ€nskliga nervceller. Reproducerbarhet â att man fĂ„r samma utfall nĂ€r man upprepar ett experiment â Ă€r av yttersta vikt. Men efter som de odlade cellerna klumpar ihop sig olika mycket gĂ„r det inte att lita blint pĂ„ resultaten.
â Detta Ă€r nĂ„got som mĂ„ste tas hĂ€nsyn till vid expe riment dĂ€r man testar skillnader mellan tvĂ„ försök. Ett nytt lĂ€kemedel kanske kan tyckas pĂ„verka nervcellernas kommunikation, men i sjĂ€lva verket kanske det bara Ă€r hopklumpandet som pĂ„verkas, sĂ€ger han.
Hur kan dĂ„ den nya studien komma till praktisk nytta? Carl-Johan Hörberg hoppas att resultaten i framtiden kan leda till att forskare lyckas manipulera de odlade nervcel lerna sĂ„ att de beter sig som riktiga celler och uppför sig identiskt i alla experiment. MĂ„let Ă€r pĂ„ sikt att âövertalaâ cellerna att vĂ€xa mer likt hur de gör i en riktig hjĂ€rna.
â Det skulle öppna nya möjligheter dĂ„ vi pĂ„ riktigt kan tala om att ha en âminihjĂ€rnaâ i labbet. Man skulle kunna studera depression, adhd och andra neuropsykiatriska sjukdomar eller funktionsvariationer pĂ„ en molekylĂ€r och cellulĂ€r skala, sĂ€ger han.
KĂ€lla: Lunds universitet
Genom att mÀta immunceller i ryggmÀrgsvÀt skan vid diagnostiseringen av ALS gÄr det att förutsÀga hur snabbt sjukdomsförloppet kommer att gÄ, enligt en studie frÄn Karolinska Insti tutet som publicerats i Nature Communications.
ALS Àr en mycket ovanlig, men dödlig nervsjukdom som innebÀr att den drabbade efter en tid blir förlamad för att sedan avlida. Forskare frÄn Karolinska Institutet har i en ny studie upptÀckt ett sÀtt att förutsÀga sjukdomsförloppet hos ALS-patienter.
Forskarna samlade in fÀrskt blod och ryggmÀrgsvÀtska frÄn 89 patienter i Stockholm som nyligen hade diagnos tiserats med ALS mellan mars 2016 och mars 2020 och de följdes till och med oktober 2020
T-celler Àr inblandade
Studien visar att en hög andel av sÄ kallade effektor-Tceller Àr associerad med en lÄg överlevnadsgrad. Samtidigt visar studien att en hög andel av aktiverade regulatoriska T-celler Àr skyddande mot sjukdomen. Fynden ger nya evidens för T-cellers inblandning i sjukdomsförloppet och visar att vissa typer av effektor-T-celler ansamlas i rygg mÀrgsvÀtskan hos ALS-patienter.
â Studien kan bidra till utvecklingen av nya behand lingar som riktar in sig pĂ„ immunceller för att sakta ned
âT
âFynden ger nya evidens för T cellers inblandning i sjukdomsförloppet och visar att vissa typer av effektor T celler ansamlas i ryggmĂ€rgsvĂ€tskan hos ALS patienterâ Foto: arkiv.
sjukdomsförloppet, sÀger Solmaz Yazdani, doktorand vid Institutet för miljömedicin pÄ Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.
NÀsta steg i hennes forskning Àr att studera hur Tceller bidrar till sjukdomsförloppet.
â Vi har planer pĂ„ att samla prover frĂ„n dessa individer för att studera förĂ€ndringar av immuncellerna över tid. Dessutom vill vi studera effektor-T-cellerna i mer detalj för att förstĂ„ deras roll i ALS.
KĂ€lla: Karolinska Institutet
Lindquists stiftelse för ALS-forskning, Neuro, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, med flera.
20 miljoner Ă„r Ă€r vĂ€l ingen Ă„lder! Men vĂ„ra grundlĂ€ggande funktioner i kropp och hjĂ€rna Ă€r Ă€ldre Ă€n sĂ„. Vi har gĂ„tt pĂ„ tvĂ„ ben i över sex miljoner Ă„r. VĂ„r unika hjĂ€rnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner Ă„r sedan. Moderna mĂ€nniskor har funnits i över 200 000 Ă„r. Men det Ă€r bara nĂ„gon generation sedan vi klev in i en högteknologisk vĂ€rld och helt förĂ€ndrade livsstil och kostintag. Hur pĂ„verkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar vĂ€rlden över alla vĂ„ra folksjukdomar â men fĂ„r dem sĂ„ snart de börjar ta efter vĂ„r vĂ€sterlĂ€ndska livsstil? Vad gör mobiltelefoner och surfplattor med vĂ„ra barns hjĂ€rnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? â det har vi klarat oss utan under Ă„rmiljoner!
I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer parten av deras texter bygger pÄ intervjuer, de flesta Àven filmade, som pÄ olika sÀtt kommer att göras tillgÀngliga via nÀtet, och dÀr ocksÄ relevanta delar av egna dokumentÀrfilmer frÄn olika ursprungsbefolkningar kommer att lÀggas ut. Mer om medförfattarna kan du lÀsa i nr 6 2019 sidan 5.
Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072
Om författaren:
(Ordinarie pris 279 kr)
Tillkommer 62 kr för porto inkl moms. TOTALT 262 kr/ex
Göran Burenhult Àr arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande Är bitrÀdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. à r 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest anvÀnda lÀroböckerna i arkeologi vid svenska universitet frÄn 80 talets mitt och framÄt. Han Àr ocksÄ kÀnd som en av svensk arkeologins frÀmsta föresprÄkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV produktioner. Under senare Är har han Àven en gagerat sig som opinionsbildare i diet och livsstilsfrÄgor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjÀrnan. Paleokost. Den fullÀndade mÀnniskan... med fler.
Vilken diet Àr bÀst för moderna mÀnniskor med vÀlfÀrdssjukdomar som diabetes, fetma, hjÀrtkÀrlsjukdomar och cancer? LCHF har de senaste 15 Ären utmanat den allmÀnt rekom menderade dieten för diabetiker 1 . Det nyaste forskningslÀget pekar ut en traditionell vegetariskt kost WFPB med lika bra korttidseffekter och bÀttre lÄngtidseffekter Àn LCHF.
Kolhydratcentrerad diet.
LCHF konceptet sÀgs vara en kolhydratcentrerad diet, dÀr kolhydrater skall hÄllas lÄgt för att hÄlla blodsockret normalt, sÀrskilt hos diabetiker. Diabetes kallas Àven sockersjuka. LÄgt intag av kolhydrater och högt intag av huvudsakligen animaliskt fett och protein, har bra effekt pÄ blodsockerkontroll, vikt och minskad anvÀndning av blodsockersÀnkande lÀkemedel och insulin. Det har varit det rÄdande alternativet till den traditionella diabeteskosten2
Dock fÄr de flesta diabetiker med ketogen LCHF ökade nivÄer av totalkolesterol och LDL-kolesterol, vilket fÄr lÀkarna att skriva ut statiner3. Patienterna upplever Àven att insulinkÀnsligheten minskar, dvs blodsockret stiger snabbt pÄ kolhydrater4. MÄnga diabetiker vittnar om att de inte kan Àta frukt. HbA1c och fasteblodsocker kan ligga pÄ friska nivÄer, men endast om kolhydratinnehÄllet Àr lÄgt. Man anser att kolhydrater Àr orsaken till insu linresistensen, eftersom de höjer insulinnivÄn i blodet 5 Men varför stiger insulinet sÄ mycket vid kolhydratintag? Kan insulinstegringen vara ett symtom pÄ en bakomlig gande biokemisk rubbning, som kan ha andra orsaker Àn endast kolhydratintaget? Finns det flera faktorer Àn intag
av kolhydrater, som leder till ökning av insulinnivÄn6,7? Vi har hittills endast koncentrerat oss pÄ en faktor i den komplicerade biokemiska miljön.
Redan pÄ 1960-talet beskrev Philip J. Randle mecha nismen för glukos-fettsyre-cykeln, som fÄtt namnet Randles cykel8 . Han gjorde en rad studier pÄ rÄttor och Àven in-vitro-studier för att kartlÀgga hur den metabola glukosvÀgen in i cellerna hÀmmades vid ett insulinresis tent status. Det visade sig att höga insulinnivÄer hÀmmade glukosintaget i cellerna, ett symtom pÄ insulinresistens. LikasÄ hÀmmades cellernas glukosintag, nÀr rÄttorna var fastande och nÀr fettsyror och ketoner dominerade nÀringstillförseln. Höga nivÄer av ketoner, gjorda av brist pÄ glukos genom otillrÀcklig tillförsel av kolhydrater eller vid fasta orsakade sÄledes samma metabola tillstÄnd som höga insulinnivÄer8
MÄtt pÄ insulinkÀnslighet.
Graden av insulinkÀnslighet kan bÀst mÀtas med kvoten kolhydrater i gram genom enheter insulin under 24 tim mar, vilket en insulinberoende diabetiker har en unik möjlighet att göra. En insulinresistent diabetiker med en kvot 1/1 eller 2/1 reagerar med en kraftig blodsock erstegring pÄ alla kolhydrater, medan en insulinkÀnslig diabetiker kan ha en kvot pÄ 25/1 till 35/1. Han tolererar en högre andel kolhydrater pÄ samma mÀngd insulin9,10
Vi har tidigare sett hur insulinresistens orsakar en lÄg gradig inflammation och banar vÀg för de kroniska sjukdo marna. Ett flertal observationsstudier under de senaste 100 Ären har visat att ketogen fettbaserad kost under lÀngre tid (15-20 Är) ökar risken för hjÀrtkÀrlsjukdom och fettlever11,12
Whole Food Plant Based diet.
Den fettfattiga WFPB-kosten (Whole Food Plant Based) har studerats hos folkgrupper som sedan lÄng tid tillbaks lever traditionellt pÄ icke industriellt transformerad vege tabilisk kost med litet inslag av Àgg och fisk. Uppföljning av folkgrupper i de BlÄ Zonerna, dÀr man lever lÀnge, har visat att de lever pÄ huvudsakligen oprocessad vegetabilisk kost samt Àr fysiskt och socialt aktiva. Liknande uppfölj ning finns pÄ Sjunde-Dags-Adventister med traditionell mathÄllning.
Animalisk eller vÀxtbaserad ketogen kost? FrÄgan Àr varför en modern animalisk ketogen kost ger insulinresistens men en gammeldags traditionell ketogen WFPB- kost inte gör det. Vi ser flera viktiga skillnader mellan de tvÄ ketogena kosterna. Den fettbaserade keto gena kosten lÄter levern göra ketonerna, vilket leder till en överbelastning av levern och successivt ökar insulinresis tensen trots normala blodsockernivÄer13,14. Den animaliska protein/fettkosten innehÄller ett flertal kÀnda substanser sÄsom leucin, hemjÀrn, nitriter och nitrater, natrium och AGE, som ökar risken för metabola sjukdomar. Dessa molekyler orsakar inflammation och förstör mikrobiomet i tarmen. Det viktiga mikrobiomet i tarmen utarmas med risk för dysbios, hyperpermeabel tarm och dess ökade risk för inflammation. Den lÄggradiga inflammationen i
kroppen ökar med komplicerande kroniska sjukdomar15 Den obearbetade maten behĂ„ller vitaminer, spĂ„rĂ€m nen, antioxidanter och phytosubstanser, vilket endast till viss del kan Ă„tervinnas i den industriellt behandlade ma ten. NĂ€ringsinnehĂ„llet blir pĂ„ sĂ„ sĂ€tt urvattnat. Ăven om fiberinnehĂ„llet ersĂ€tts, sĂ„ mister man den ursprungliga strukturen. I originalet finns alla makronutrienter kvar, dvs en grönsak innehĂ„ller inte bara kolhydrater utan Ă€ven lite fett och lite proteiner16
VÀxtbaserad kosts inverkan pÄ mikrobiomet. Vi har klara fördelar av att ta hjÀlp av vÄra trillioner tarmbakterier och deras gener. VÄra egna urgamla gener fungerar bÀst i samarbete med tarmbakteriernas genom. Den vÀxtbaserade ketogena kosten ger vÄra tarminnevÄ nare möjligheter att förse oss med metaboliter, tarmbarri Àrskydd och glukosreglering via biguanider och statinlik nande Àmnen , vilket saknas i den animaliska ketogena kosten17,18,19,20
Med. Dr, Gynekologi Vidareutbildad i nutrition och diabeteslÀra. Certifierad i funktionsmedicin. Bor i La Reunion France.
1. Schnittger A. Insulin den felande lÀnken. 2014, Recito Förlag AB.
2. Noakes TD, Windt J. Evidence that supports the prescription of low-carbohydrate high fat diets: a narrative review. British Journal of Sports Medicine 2017;51:133-139
3. Mensink RP, Zock PL, Kester ADM et al. Effects of dietary Fatty Acids and Carbohydrates on the Ratio of Serum Lipids and Apolipoproteins: A Meta-Analyses of 60 Controlled Trials. The American Journal of Clinical Nutrition 77, no.5 (May 2003):1146-55. http://doi.org/10.1093/ajen/77.5.1146
4. Bessesen D H. The role of carbohydrates in insulinresistance. J Nutr. 2001 Oct;131(10):2782S-2786S. doi; 10.1093/ jn/131.10.2782S. PMID:11584106.
5. Hallberg SJ , McKenzie AL, Williams PT et al. Effectiveness and Safety of a Novel Care Model for the Management of Type 2 Diabetes at 1 Year: An Open-Label, Non-Randomised, Controlled Study. Diabetes Therapy 9, no.2 (April 1,2018): 583-612. https://doi.org/10.1007/s13300-018-0373-9.
6. Wolpert HA, Atakov-Castillo A, Smith SA, et al. Dietary fat acutely increases glucose concentrations and insulin requirements in patients with type 1 diabetes: implications for carbohydrate-based bolus dose calculation and intensive diabetes manage ment. Diabetes Care. 2013 Apr;36(4):810-6. doi: 10.2337/dc12-0092. Epub 2012 Nov 27. PMID: 23193216; PMCID: PMC3609492.
7. Boden G, Shulman GI. Free Fatty Acids in Obesity and Type 2 Diabetes: Defining Their Role in the Development of Insulin Re sistance and beta-Cell Dysfunction. European Journal of Clinical Investigation 32 (June 1,2002): 14-23.
8. Randle PJ, Garland PB, Hales CN et al. The glucose fatty-acid cycle. Its role in insulin sensitivity and the metabolic disturban ces of diabetes mellitus. Lancet 1963. Apr 13;1(7285):785-9. Doi:10.1016/s0140-6736(63)91500-9. PMID:13990765.
9. Volk BM, Feinman RD, Quann EE et al. Application of the Hegsted Equation to Low Carbohydrate-Low Fat Diet Compari sons. The FASEB Journal 22,no.1 Suppl (March 1, 2008):1092.17. https://www.fasebj.org/doi/abs/10.1096:fasebj.22.1_supple ment.1092.17.
10. https://www.diabetesselfmanagement.com/diabetes-resources/definitions/insulin-to-carbohydrate-ratio/
11. Crosby L, Davis B, Joshi S et al. Ketogenic Diets and Chronic Disease: Weighing the Benefits Against the Risks, Frontiers in Nutrition (2021). Doi: 10.3389/fnut.2021.702802
12. Emerging Risk Factors Collaboration, Di Angelantonio E, Sarwar N, Perry P, et al Major lipids, apolipoproteins, and risk of vas cular disease. JAMA. 2009 Nov 11;302(18):1993-2000. doi: 10.1001/jama.2009.1619. PMID: 19903920; PMCID: PMC3284229.
13. Thompson AK, Minihane A-M, Williams CM. Trans Fatty Acids, Insulin Resistance and Diabetes. European Journal of Clinical Nutrition 65, no.5 (Mai2011):553-64. https://doi.org/10.1038/ejcn.2010.240.
14. de Souza RJ, Mente A, Maroleanu A et al. Intake of Saturated and Trans Insaturated Fatty Acids and Risk of All Cause of Mor tality, Cardiovascular Disease and Type 2 Diabetes: Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies. BMJ 351 (2015): PMC4532752. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4532752/.
15. Prospective Studies Collaboration, Lewington S, Whitlock G, Clarke R et al. Blood cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with 55,000 vascular deaths. Lancet. 2007 Dec 1;370(9602):1829-39. doi: 10.1016/S0140-6736(07)61778-4. Erratum in: Lancet. 2008 Jul 26;372(9635):292. PMID: 18061058.
16. Lamarche B, Desroches S, Jenkins DJA et al. Combined Effects of a Dietary Portfolio of Plant Sterols, Vegetable Protein, Viscous Fibre and Almonds on LDL Particle Size. British Journal of Nutrition 92, no.4 (October 2004): 657-63. https://doi. org/10.1079/BJN20041241.
17. Martin-Gallausiaux C, Marinelli L, BlottiĂšre HM, et al. SCFA : mechanisms and functional importance in the gut. Proc nutr Soc.2021 Feb;80(1):37-49; doi:10.1017/S0029665120006916. Epub2020 Apr2. PMID:32238208.
18. Kasubuchi M, Hasegawa S, Hiramatsu T et al. Dietary gut microbial metabolites, short-chain fatty acids and host metabolic regulation. Nutrients.2015 Apr 14;7(4):2839-49. doi:10.3390/nu7042839. PMID:25875123;PMCID:PMC4425176.
19. Venter CS, Vorster HH, Cummings JH. Effects of dietary propionate on carbohydrate and lipid metabolism in healthy volunte ers. Am J Gastroenterol.1990 May;85(5):549-53. PMID:2159696.
20. Bueld JE, Bannenberg G, Netter KJ. Effects of propionic acid and pravastatin on HMG-CoA reductase activity in relation to forestomach lesions in the rat. Pharmocol. Toxicol. 1996 Apr;78(4):229-34. Doi:10.1111/j.1996.tb00210.x. PMID: 8861780.
127 miljoner mĂ€nniskor fĂ„r varje Ă„r klamydia och 87 miljoner fĂ„r gonorrĂ©. Sexuellt överförbara infektioner Ă€r ett stort folkhĂ€lsoproblem vĂ€rlden över. âGenom forskningen har vĂ„r kunskap ökat kring hur infektionslĂ€get Ă€r i Sverige. Vi vet nu mer om vilka typer av bakterier som cirkulerar och det underlĂ€ttar för vĂ„rdens arbe te framĂ„tâ, sĂ€ger Ronza Hadad, biomedicinsk analytiker pĂ„ Universitetssjukhuset Ărebro.
Vaccinutveckling Ă€r en viktig punkt för att kunna minska den globala spridningen av klamydia och gonorrĂ©. Forskaren Ronza Hadad har varit med och utvĂ€rderat en vaccinkandidat som Ă€r utvecklad i Ărebro mot klamy diainfektion med fokus att förhindra smittspridning och komplikationer kopplat till infektionen.
â Mitt fokus har varit att hitta olika sĂ€tt vi kan förhin dra smittspridning av sexuellt överförbara infektioner, framför allt klamydia och gonorrĂ©, sĂ€ger Ronza Hadad, som arbetar inom verksamhetsomrĂ„de laboratoriemedicin och var tidigare doktorand pĂ„ Institutionen för medicin ska vetenskaper vid Ărebro universitet.
Tillsammans med sin forskningsgrupp har hon genomfört en metodutveckling för gonorré som innebÀr att man kan upptÀcka bÄde infektion och markörer för antibiotikaresistens i samma molekylÀra test.
â I nĂ€rtid Ă€r metodutveckling av molekylĂ€ra tester av största vikt. Vi behöver snabbt hitta infektionen och sam tidigt identifiera antibiotikaresistens inför behandling för att förhindra efterföljande komplikationer men ocksĂ„ för att minska smittspridningen i vĂ„rt samhĂ€lle.
I Sverige Àr vi duktiga pÄ att fÄnga upp och hjÀlpa
Gonorrébakterien Àr mycket förÀnderlig och benÀgen att utveckla antibiotikaresistens. Foto: Lena Abelson.
patienter som har klamydia och gonorré. Det Àr gratis att gÄ och testa sig, tester gÄr att bestÀllas via 1177. I dagslÀget fungerar behandlingsalternativen pÄ de flesta som blir smittade men det finns en ökad risk att fler bakterier blir resistenta i framtiden.
Gonorrébakterien Àr smart och förÀnderlig Att motverka den fortsatta smittspridningen och utveck lingen av antibiotikaresistens hos sexuellt överförbara infektioner ingÄr i Ronza Hadads forskning. Det har visat sig vara extra svÄrt att hitta ett vaccin mot gonorré. Gonorrébakterien Àr mycket förÀnderlig och benÀgen att
utveckla antibiotikaresistens.
â GonorrĂ©ns arvsmassa Ă€r otroligt anpassningsbar och har en förmĂ„ga att byta ut delar av sin arvsmassa vilket gör att den kan förĂ€ndra sig hela tiden. Den kan ocksĂ„ mutera sig. GonorrĂ© Ă€r ett stort folkhĂ€lsoproblem vĂ€rlden över. DĂ€rför behövs kontinuerlig övervakning pĂ„ bĂ„de nationell och global nivĂ„. DĂ€rför Ă€r forskning som undersöker bakterierna i detalj extra viktigt för att kunna fatta beslut kring rekommendationer och förebyggande Ă„tgĂ€rder, förklarar hon.
KĂ€lla: Universitetssjukhuset Ărebro
Ronza Hadads avhandling - Implementation of strategies for management and prevention of sexually transmitted infections with focus on Neisseria gonorrhoeae and Chlamydia trachomatis
Ronza Hadad, biomedicinsk analytiker pĂ„ Universitets sjukhuset Ărebro.
Foto: Lena Abelson.
Benskörhet och artros Àr globala folksjukdomar. Stamcellerna i benmÀrgen spelar en viktig roll i varför de uppstÄr. En ny banbrytande metod i kombination med teknik i framkant, finan sierad av 4,2 miljoner kronor frÄn Lundbergs
Forskningsstiftelse, gör det möjligt för professor Andrei Chagin och hans team att skapa ny kunskap om vad som pĂ„verkar stamcellernas beteende. âDet vi kan se nu har ingen annan sett,â sĂ€ger han.
*
Andrei Chagin, professor vid institutionen för medicin pÄ Göteborgs universitet, Àr fascinerad av skelettets biologi. Enligt honom skiljer sig mÀnniskans skelett frÄn 90 procent av alla andra varelsers. Han Àr nyfiken pÄ hur skillnaden uppstod i evolutionen, och varför. Den nyfiken heten har bland annat lett till forskning om stamcellerna i skelettet och deras roll i uppkomsten av sjukdomar som benskörhet och artros liksom tillvÀxproblematik hos barn.
MÀnniskans stamceller skapar stÀndigt nya celler. Dels nÀr kroppen vÀxer, dels nÀr celler skadats och behöver ersÀttas. I benmÀrgen finns till exempel de hemapoetiska stamcellerna som producerar upp till 50 olika typer av blodceller. Nu vet man att stamcellernas nÀrmaste omgivning eller mikromiljö, det forskarna kallar för stamcellernas nisch, spelar stor roll för hur de uppför sig. Varje stamcellspopulation har sin egen specifika nisch. Forskarna har lÀnge kunnat studera enskilda celler men för att förstÄ nischernas betydelse Àr det viktigt att kunna studera Àven dem.
âI nischen Ă€r varje cell i stĂ€ndig kommunikation med andra celler, blodkĂ€rl, nerver och annan vĂ€vnad, och de kĂ€nner av syrenivĂ„ och andra vĂ€rden. Om stamcellerna mĂ„r bra i sin nisch kan de utföra sina viktiga uppgifter vĂ€l. Men klimatet i nischen kan förĂ€ndras och det tror vi pĂ„verkar stamcellernas beteende och ger upphov till sjuk domar som benskörhet och artrosâ, sĂ€ger Andrei Chagin.
Skelettets ben Ă€r ett utmanande material för forskarna att arbeta med â det Ă€r hĂ„rt och gĂ„r inte att se igenom. Andrei Chagins forskargrupp har utvecklat en ny banbry tande metod för att studera benvĂ€vnad. Enkelt beskrivet gĂ„r den ut pĂ„ att forskarna har lyckats göra vĂ€vnad frĂ„n mĂ€nskligt ben genomskinlig. Den blir som glas och dĂ€rmed kan ljuset frĂ„n mikroskopet nĂ„ djupare. Fors karna kan se lĂ€ngre in i benvĂ€vnaden och med hjĂ€lp av infĂ€rgning identifiera och sĂ€rskilja osteoblaster*, fettceller, blodkĂ€rl och andra celltyper.
Parallellt anvÀnder Andrei Chagin och hans team en annan ny metod; spatial sekvensering. Singel-cell sekven sering Àr en etablerad metod för att avlÀsa RNA och ta reda pÄ vilka gener som Àr aktiva i enskilda celler. Med spatial sekvensering utökas sekvenseringen till att ocksÄ omfatta cellernas nischer.
âEn nisch Ă€r ju en miljö, en omgivning, med en tredi mensionell struktur. DĂ€rför behöver vi kunna studera den i 3D och det kan vi nu.â
Ny teknik gör skillnad
Ett anslag om 4,2 miljoner kronor frÄn Lundbergs
Bild frÄn mikroskopet av olika typer av celler i benvÀvnad. Foto: Magnus Gotander.
Forskningsstiftelse betyder att Andrei Chagin och hans kollegor kan fortsÀtta utveckla de tvÄ metoderna och skapa ny kunskap om förÀndringar i mÀnsklig benvÀvnad. Merparten av stödet har anvÀnts till inköp av ett avancerat och vÀldigt snabbt sÄ kallat spinning disk-mikroskop som kan skanna den genomskinliga benvÀvnaden i 3D och automatisera den komplexa processen att sÀrskilja och fÀrga de olika typerna av celler.
âVi vet sedan tidigare att stamcellerna Ă€ndrar sitt be teende i takt med Ă„ldrandet och att det leder till benskör het. Det syns tydligt i 3D-bilderna som vi nu fĂ„r fram. Hos unga patienter finns ett stort antal osteoblaster och hos de Ă€ldre ser vi mĂ€ngder av fettceller och mycket fĂ„ osteoblaster. Vi vill ta reda pĂ„ varför det hĂ€nder. Vad fĂ„r stamcellerna att tro att nu behövs fettceller i stĂ€llet för osteoblaster? Varför gör de fel? VĂ„r hypotes Ă€r att det har med stamcellernas nisch att göra och att den kan pĂ„verkas av olika faktorer, till exempel stress. Med det nya mikro skopet kan vi se mycket djupare in i benet och dessutom arbeta snabbare. Det vi kan se nu har ingen annan sett förut, det tar vĂ„r forskning till en helt ny nivĂ„.â
KĂ€lla: Lundbergs Forskningsstiftelse
IngaBritt och
som i Ă„r firar 40-Ă„rsjubileum, grundades
Är 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ÀndamÄl att frÀmja medicinsk ve tenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjÀlpmedel och utrustning. Under Ären 1983 till 2022 har 591 anslag beviljats uppgÄende till sammanlagt 1014 MSEK, varav 49 MSEK bevilja des 2022. Forskning inom Göteborgsregionen har företrÀde. Stiftelsen har sitt sÀte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se
Bland personer som har ekonomiska problem Àr det tre gÄnger sÄ vanligt med psykiska besvÀr jÀmfört med de som har det bÀttre stÀllt. Det visar ny statistik frÄn FolkhÀlsomyndigheten.
Tolv procent av Sveriges befolkning svarar att de har haft svÄrigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och rÀkningar det senaste Äret. Det Àr ocksÄ fler i denna grupp som uppger att de har psykiska besvÀr, visar nya resultat frÄn den nationella folkhÀlsoenkÀten HÀlsa pÄ lika villkor som genomfördes under vÄren 2022.
à r 2022 var andelen som uppgav stress, svÄra besvÀr av Àngslan, oro eller Ängest och suicidtankar tre gÄnger högre bland de som hade ovanstÄende ekonomiska problem Àn bland övriga. Var femte person, 20 procent, uppgav till ex empel svÄra besvÀr av Àngslan, oro eller Ängest, vilket kan jÀmföras med 6 procent av de som hade det bÀttre stÀllt.
Vi vet att ekonomiska problem har samband med psy kiska besvÀr, och det sambandet Àr dubbelriktat. UngefÀr hÀlften av gruppen med nÄgon form av ekonomiska pro blem svarade dessutom att de har en lÄngvarig sjukdom. Att ha hÀlsoproblem kan inverka pÄ arbetsförmÄgan och dÀrmed pÄverka privatekonomin. Dessutom kan ekono miska problem i sig pÄverka den psykiska hÀlsan negativt, sÀger Hillevi Busch, utredare pÄ FolkhÀlsomyndigheten.
Fler har fÄtt det svÄrare Andelen som uppger psykiska besvÀr och suicidtankar
har legat ungefÀr pÄ samma nivÄ sedan 2018. I ett lÀngre perspektiv har dock andelen med psykiska besvÀr ökat, och den Àr sÀrskilt hög bland de som har en anstrÀngd ekonomisk situation.
NÀr enkÀten genomfördes sÄgs ingen ökning i andelen som att hade svÄrt att klara löpande utgifter eller saknade kontantmarginal. Med tanke pÄ den senaste tidens infla tion och prisökningar finns det skÀl att anta att fler har fÄtt det svÄrare att klara de löpande utgifterna.
De ökade kostnaderna för mat, el, transport och annat drabbar ju alla, men de med mindre ekonomiska margi naler drabbas extra hÄrt. Att inte veta om pengarna ska rÀcka till det mest nödvÀndiga Àr mycket stressande, och kan pÄverka bÄde den kroppsliga och psykiska hÀlsan. Det Àr för tidigt att sÀga hur utvecklingen pÄverkar den psykiska hÀlsan i befolkningen i stort, eftersom det Àr fler faktorer Àn ekonomisk trygghet som Àr viktiga, sÀger Hillevi Busch.
En god och jÀmlik hÀlsa i hela befolkningen stÀrker hela samhÀllets utveckling.
Det behövs insatser för att förebygga och frÀmja en god psykisk hÀlsa, sÀrskilt bland grupper som löper störst risk för ohÀlsa. HÀr ingÄr det att sÀkerstÀlla att alla i befolkningen har möjlighet att upprÀtthÄlla en skÀlig levnadsnivÄ.
KÀlla: FolkhÀlsomyndighetenDen nationella folkhÀlsoenkÀten HÀlsa pÄ lika villkor, HLV, undersöker hur Sveriges befolkning mÄr och att följer förÀndringarna i hÀlsa över tid. Undersökningen som publicerades den 16 november Àr ett samarbete mellan FolkhÀlsomyndigheten och regionerna. EnkÀten besvarades 2022 av nÀrmare 17 000 personer i Äldrarna 16 Är och uppÄt.
à kar mot s tÄndskraf ten mot s tress och oro StÀrker den mentala kapaciteten StÀrker koncentrationsförmÄgan Snabbverkande Patenterad, klinisk t dokumenterad, svensk for sknin Vegansk
Adapt Anti Stress hjÀlper snabbt vid stress. En skrÀddar s ydd kombinat ion av ant is t ressÀmnen som ashwagandha, det patenterade ex t rak tet Adapt 232S, det unika kamomillex t rak tet S HC 1 samt magnesium hjÀlper kroppen at t hantera s t ress och oro bÀ A nledningen Àr at t dessa Àmnen med verkar t ill normal omsÀt t ning av s t resshormonet kor t isol LikasÄ bidrar de t ner v s y s temet s normala funkt ion v id s t ress samt idig t som produk t ionen av kor t isol i binjurarna normaliseras
mat tning samt ökad mental och f ysisk förmĂ„ga VĂ€lj mellan ïŹ y tande Q uick Shot eller kapslar för daglig t in
Anti Stress hit tar du hos:
âStudien visar att patienter med IBD har mer parodontit och fĂ€rre tĂ€nder jĂ€mfört med personer utan IBD. Vi ser ocksĂ„ att patienter med bĂ„de IBD och tandlossning fĂ„r en för vĂ€rrad tarmsjukdom med en högre aktivitet Ă€n patienter med IBD som Ă€r friska i munnenâ.
Foto: Envato
Inflammatorisk tarmsjukdom Àr kopplat till ökad risk för parodontit, det vill sÀga tandlossningssjukdom. Det visar nya publikationer frÄn ett europeiskt forskningsprojekt som utforskat sambandet mellan de tvÄ sjukdomarna.
Hur pÄverkas egentligen munhÀlsan av en inflammato risk tarmsjukdom? Och hur pÄverkar munnen vÄr tarm? Att parodontit kan kopplas till diabetes och hjÀrt- och kÀrlsjukdom Àr redan vÀlkÀnt. Men sambandet mellan parodontit och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) Àr inte lika vÀl utforskat i stor skala i en europeisk kontext.
Nu visar tvÄ publikationer frÄn ett stort forsknings projekt med danska patienter att det finns en stark kopp ling mellan sjukdomarna.
â Studien visar att patienter med IBD har mer paro dontit och fĂ€rre tĂ€nder jĂ€mfört med personer utan IBD. Vi ser ocksĂ„ att patienter med bĂ„de IBD och tandlossning fĂ„r en förvĂ€rrad tarmsjukdom med en högre aktivitet Ă€n patienter med IBD som Ă€r friska i munnen, sĂ€ger Andreas Stavropoulos, professor och övertandlĂ€kare vid Odontologiska fakulteten pĂ„ Malmö universitet och en av forskarna bakom studien.
â BĂ„da sjukdomarna kan beskrivas som en kraftig över reaktion av immunförsvaret mot en bakteriell trigger. Man kan sĂ€ga att immunförsvaret angriper ens egen kropp.
I undersökningen har runt 1100 patienter svarat pĂ„ frĂ„gor i en onlineenkĂ€t. Runt hĂ€lften av deltagarna hade Crohnâs sjukdom och den andra halvan hade ulcerös kolit. I studien deltog Ă€ven cirka 3400 personer utan IBD, som var slump
Fakta om studien:
vis utvalda men ocksĂ„ matchade för vissa kriterier till patienterna med inflammatorisk tarmsjukdom. â Undersökningen visade inte bara att patienter med tarmsjukdom hade sĂ€mre munhĂ€lsa Ă€n personer utan IBD, utan Ă€ven att munhĂ€lsan hos patienter med Crohnâs sjukdom var mer pĂ„verkad. De tappade fler tĂ€nder Ă€n patienter med ulcerös kolit, berĂ€ttar Kristina Bertl, universitetsadjunkt och tandlĂ€kare pĂ„ Odontologiska fakulteten.
âPatienter med IBD borde följas upp bĂ€ttreâ Genom kontakter med patientföreningen för Crohnâs sjukdom och ulcerös kolit i Danmark, kunde forskarna hitta deltagare till undersökningen. Inom föreningen var det vĂ€lkĂ€nt att mĂ„nga patienter hade Ă„terkommande problem med tĂ€nderna och infektioner och sĂ„r i munnen. Samtidigt upplevde de att detta inte riktigt adresserades vid kontakten med vĂ„rden.
â Föreningen var dĂ€rför mycket angelĂ€gen att hjĂ€lpa till. EnkĂ€tundersökningen bekrĂ€ftar denna bild. Del tagarna uppgav att de inte fick nĂ„gon information om det möjliga sambandet mellan de tvĂ„ sjukdomarna, och generellt att problemen med tĂ€nderna och munnen var underprioriterade, sĂ€ger Andreas Stavropoulos.
Parodontit ger till en början relativt milda symptom, som att tandköttet blöder nÀr man borstar tÀnderna, men kan leda till tandlossning om det inte behandlas i tid.
â Sammantaget visar studierna att munhĂ€lsan hos pa tienter med IBD borde följas upp bĂ€ttre för att förhindra utvecklingen av parodontit och tandlossning hos den hĂ€r patientgruppen, avslutar Kristina Bertl.
KÀlla: Malmö universitet
Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD (frĂ„n engelskans Inflammatory Bowel Disease), Ă€r ett samlingsnamn för flera inflammatoriska sjukdomar i tarmen dĂ€r Crohnâs sjukdom och ulcerös kolit Ă€r vanligast. I undersökningen medverkade runt 1100 patienter med IBD och cirka 3400 slumpvis utvalda personer utan IBD. Den visar att patienter med IBD hade tvĂ„ till tre gĂ„nger högre risk för svĂ„r parodontit och dĂ„lig sjĂ€lvupplevd munhĂ€lsa jĂ€mfört med kontrollgruppen. Patienter med Crohnâs sjukdom tappade fler tĂ€n der Ă€n patienter med ulcerös kolit. Forskningsprojektet har genomförts i samarbete med Region H och Köpenhamns Universitet och Ă€r delfinansierat av Eklund Foundation.
Forskningsartiklar:
Periodontitis prevalence in patients with ulcerative colitis and Crohnâs disease - PPCC: A caseâcontrol study The Impact of Periodontitis on Inflammatory Bowel Disease Activity
Andreas Stavropoulos, professor och övertandlÀkare. Foto: Malmö universitet.
Kristina Bertl, universitets adjunkt och tandlÀkare.
Foto: Malmö universitet.
âVi ser att det finns tydliga brister i övergĂ„ngen frĂ„n barn- till vuxensjukvĂ„rden för mĂ„nga barn och ungdomar med lĂ„ngvarig sjukdom eller funktions nedsĂ€ttning, dĂ€ribland barncanceröverlevareâ.
Foto: Canstock, arkiv.
I takt med att fler barn överlever sin barncancer finns det en ny och vÀxande, patientgrupp: vuxna barncanceröverlevare i samhÀllet. Sena komplikationer och svÄra och potentiellt livshotande besvÀr innebÀr ofta en livslÄng kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. Men kunskapen om komplikationer efter barncancer varierar och det lÄngsiktiga omhÀndertagandet av barncanceröverlevare Àr inte tillfredstÀllande. DÀrför vill Barncancerfonden se nationella riktlinjer för övergÄngen frÄn barn- till vuxensjuk vÄrd, samt skÀrpta krav pÄ en fast vÄrdkontakt för barn och unga.
I dag finns 11 000 barncanceröverlevare i Sverige, varav 9 000 Àr över 18 Är. Hela 70 procent av barncanceröverlevare drabbas av sena komplikationer*, varav 30 procent fÄr svÄra och potentiellt livshotande besvÀr. För mÄnga drab bade Àr slutet pÄ cancerbehandlingen bara början pÄ en livslÄng kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. Kunskap om komplikationer efter barncancer samt en vÀlfungerande informationsdelning inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr av yttersta vikt för att denna patientgrupp ska ha tillgÄng till bÀsta möjliga vÄrd Àven i vuxen Älder.
I Barncancerfondens FörÀldraenkÀt** (2021) framgÄr det att bara hÀlften av de tillfrÄgade anser att de fick tillfredstÀllande stöd och information inför övergÄngen
För att möjliggöra en gradvis överföring av hÀlsoan svaret till ungdomen och samtidigt frÀmja sjÀlvstÀn dighet och integritet bör fler unga erbjudas en fast vÄrdkontakt inför, under och efter övergÄngen till vuxensjukvÄrden.
⹠StÀrk förutsÀttningarna för att dela patientens hÀlsohistorik och journal. I dag haltar informationsöverföringen i vÄrden som följd av juridiska, tekniska och organisatoriska hinder. Det Àr en risk för patientsÀkerheten. Ett steg i ledet bör vara att sÀkerstÀlla att det Survivorship passport som överlÀmnas i samband med avslutande samtalet med barncancervÄrden till gÀngliggörs digitalt för bÄde den drabbade och andra relevanta vÄrdinstanser.
Barncancerfondens förslag pÄ regional nivÄ:
⹠SÀkerstÀll resurser till samtliga regionala uppföljnings mottagningar, med fokus pÄ ökad likvÀrdighet. I dag uppfyller ingen mottagning basstandard i linje med det reviderade vÄrdprogrammet för lÄngtidsuppföljning.
till vuxensjukvÄrden. Enbart 39 procent anser att de fÄtt tillfredstÀllande stöd och information efter övergÄngen till vuxensjukvÄrden och sÄ lite som 30 procent upplever att det Àr tydligt vart inom vuxensjukvÄrden familjen och ungdomen ska vÀnda sig utifall att de har frÄgor som berör ungdomens hÀlsa.
â Vi ser att det finns tydliga brister i övergĂ„ngen frĂ„n barn- till vuxensjukvĂ„rden för mĂ„nga barn och ungdo mar med lĂ„ngvarig sjukdom eller funktionsnedsĂ€ttning, dĂ€ribland barncanceröverlevare. VĂ„rden behöver fĂ„ rĂ€tt förutsĂ€ttningar att tillgodose en individ- och behovsanpas sad övergĂ„ng. Detta arbete kan inte vĂ€nta, sĂ€ger Micael Mathsson, t.f. generalsekreterare pĂ„ Barncancerfonden.
Med mÄl om att stÀrka dessa unga patienters sjÀlvstÀn dighet och hÀlsa vill Barncancerfonden bland annat se nationella riktlinjer och skÀrpta krav pÄ en fast vÄrdkon takt för barn och unga. I rapporten Vems ansvar Àr jag nu? presenteras bÄde barncanceröverlevares upplevelser av övergÄngen frÄn barn- till vuxensjukvÄrd och konkreta förslag pÄ ÄtgÀrder.
Barncancerfondens förslag pÄ nationell nivÄ:
⹠Nationella riktlinjer och basstandard för övergÄngen frÄn barn- till vuxensjukvÄrd. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för över gÄngen frÄn barn- till vuxensjukvÄrd, oberoende av sjukdoms- och hÀlsotillstÄnd, med syfte att stÀrka likvÀrdigheten över landet.
⹠Ett nationellt kunskapsstöd som stödjer övergÄng frÄn barn- till vuxensjukvÄrd. Syftet Àr att bidra till en mer personcentrerad övergÄng som kommer i gÄng i tid och som sker gradvis utifrÄn ungdomens behov och mognad.
⹠SkÀrp kraven pÄ fast vÄrdkontakt för barn och unga.
⹠Tydliggör och synliggör uppföljningsmottagningar nas roll som regionala kunskapscentrum. UpprÀtta rutiner och struktur för Äterkommande överföring av kunskap samt information om att det finns upp följningsmottagningar till relevanta instanser inom vuxensjukvÄrden.
⹠SÀkra resurser för retroaktiv kallelse för samtliga vux na barncanceröverlevare. Alla vuxna barncanceröverle vare bör fÄ kunskap om uppföljningsmottagningarna existens samt möjlighet att gÄ igenom sin hÀlsohistorik tillsammans med kunnig och specialiserad personal.
KĂ€lla: Barncancerfonden
* Exempel pÄ sena komplikationer till följd av barncancer Àr sekundÀrcancer, hjÀrt-kÀrlsjukdomar, hormonstörningar och kogni tiva funktionsnedsÀttningar.
** Barncancerfondens enkÀtundersökning 2021 riktar sig till förÀldrar och vÄrdnadshavare till barn som drabbats av cancer, och som Àr medlemmar i nÄgon av Barncancerfondens sex regionala föreningar. Undersökningen genomfördes av Novus i form av en webb-enkÀt under perioden maj-juni 2021. Totalt svarade 1206 förÀldrar eller vÄrdnadshavare pÄ undersökningen.
âVarje Ă„r sker fler Ă€n 100 000 benskörhetsrelaterade frakturer i Sverige. Det innebĂ€r att varannan kvinna och var tredje man över 50 Ă„r kommer rĂ„ka ut för en frak tur. Brist pĂ„ D-vitamin Ă€r en av orsakerna bakom ett skört skelett och ökar risken för frakturerâ.
Foto: Canstock, arkiv.
LÀkemedelsrelaterad brist pÄ D-vitamin och benskörhet förbises ofta vad gÀller utredning och behandling i svensk sjukvÄrd, visar en ny avhandling i biomedicinsk vetenskap av Ola Nordqvist. Han har ocksÄ tagit fram ett verk tyg som kan hjÀlpa lÀkare att enkelt upptÀcka patienter i riskzonen.
Varje Är sker fler Àn 100 000 benskörhetsrelaterade frakturer i Sverige. Det innebÀr att varannan kvinna och var tredje man över 50 Är kommer rÄka ut för en fraktur. Brist pÄ D-vitamin Àr en av orsakerna bakom ett skört skelett och ökar risken för frakturer.
Flera olika lÀkemedel ger biverkningar i form av för lÄga nivÄer av D-vitamin och negativ pÄverkan av skelettet. Det handlar bland annat om kortisonpreparat vid inflam matoriska sjukdomar och krampförebyggande medel, som anvÀnds vid epilepsi, men ocksÄ som smÀrtstillande och vid vissa typer av Ängest.
â Brist pĂ„ D-vitamin leder till ökad risk för benskör hetsfrakturer. DĂ€rför Ă€r det viktigt att sjukvĂ„rden hĂ„ller koll pĂ„ patienter som riskerar att drabbas av D-vitamin brist, sĂ€ger Ola Nordqvist, doktorand vid LinnĂ©univer sitetet.
FĂ„ patienter provtas för D-vitamin SjukvĂ„rden har i uppgift att upptĂ€cka och behandla eventuell D-vitaminbrist hos personer som anvĂ€nder dessa ârisklĂ€kemedelâ enligt aktuella medicinska riktlinjer.
Ola Nordqvists avhandling visar att sjukvÄrden brister i att identifiera och behandla de patienter som Àr i riskzo nen. Av drygt 12 000 patienter i Region Kalmar lÀn som fÄtt recept pÄ kortison, krampförebyggande medel och andra lÀkemedel som minskar kroppens upptagningsför mÄga av D-vitamin Àr det fÀrre Àn var femtonde som blir provtagen för D-vitamin.
Endast var tredje fick recept pÄ D-vitaminpreparat för att kompensera lÀkemedlens biverkningar, visar hans analys av regionens digitala journalsystem.
LĂ„g medvetenhet om risker SĂ€rskilt vanligt var D-vitaminbrist hos personer som
âBrist pĂ„ D vitamin leder till ökad risk för benskör hetsfrakturer. DĂ€rför Ă€r det viktigt att sjukvĂ„rden hĂ„ller koll pĂ„ patienter som riskerar att drabbas av D vitaminbristâ. Höftledsartros: Foto: arkivbild.
anvÀnde krampförebyggande medel. Förklaringen skulle kunna vara en bristande medvetenhet inom primÀrvÄrden om riskerna, samt var i vÄrdkedjan ansvaret ligger, visar intervjuer med lÀkare som Ola Nordqvist gjort.
â Medan medvetenheten om risker med kortisonpre parat var hög, riskerna accepterades och lĂ€karna ansĂ„g att det var deras ansvar att ta hand om patienterna som behandlades med kortison, var omstĂ€ndigheterna precis de motsatta för patienter med krampförebyggande medel. Medvetenheten var lĂ„g, riskerna ifrĂ„gasattes och ansvaret ansĂ„gs vara sjukhusspecialisternas, inte primĂ€r vĂ„rdens, trots att recepten ibland förnyades dĂ€r, sĂ€ger Ola Nordqvist.
Nytt verktyg kan hjĂ€lpa lĂ€kare För att hjĂ€lpa lĂ€kare att upptĂ€cka och bemöta riskerna för benskörhetsfrakturer hos patienter i riskzonen har han tagit ett index utifrĂ„n data frĂ„n drygt 15 000 patienter. Indexet uppmĂ€rksammar vilka patienter som kan behöva vidare utredning och behandling. â Det hĂ€r verktyget skulle kunna minska risken för onödiga biverkningar och lidande, genom att patienterna fĂ„r en bĂ€ttre och mer individualiserad vĂ„rd, avslutar Ola Nordqvist.
KÀlla: Linnéuniversitetet
âBarn födda med kejsarsnitt fĂ„r en annan tarmflora medan för tidigt födda barn inte har ett fĂ€rdigut vecklat immunsystem. Andra viktiga faktorer Ă€r den mikrobiella exponeringen tidigt i livet samt tiden för introduktion av allergiframkallande födoĂ€mnenâ.
Foto: Canstock, arkiv.
födsel minskar
En fjĂ€rdedel av alla barn i Sverige drabbas av astma och allergisjukdomar. Redan vid födseln pĂ„verkas risken att insjukna senare i livet. âI avhandlingen sĂ„g vi att de barn som föddes med kejsarsnitt hade en ökad risk för allergier. DĂ€remot barn som föddes innan vecka 37 hade en lĂ€gre riskâ, berĂ€ttar forskare Niki Mitselou vid Universitetssjukhuset Ărebro.
Faktorer som verkar tidigt i livet, sĂ„som kejsarsnitt och för tidig födelse, pĂ„verkar immunsystemets utveckling och tarmflorans mognad. â Jag ville undersöka sambandet mellan kejsarsnitt, för tidig födelse eller andra faktorer runt födelsen och risken att utveckla allergier under barndomen. En glĂ€djande
upptĂ€ckt var att för tidigt födda barn, innan vecka 37, hade en lĂ€gre risk att fĂ„ allergier senare i livet, sĂ€ger Niki Mitselou, överlĂ€kare och barnallergolog pĂ„ verksamhets omrĂ„de Barn- och ungdomsmedicin vid Universitetssjuk huset Ărebro samt tidigare doktorand pĂ„ Institutionen för medicinska vetenskaper vid Ărebro universitet.
Orsaken till varför det Àr sÄ Àr enligt Niki Mitselou att barn födda med kejsarsnitt fÄr en annan tarmflora medan för tidigt födda barn inte har ett fÀrdigutvecklat immunsystem. Andra viktiga faktorer Àr den mikrobiella exponeringen tidigt i livet samt tiden för introduktion av allergiframkallande födoÀmnen. Materialet hon har tittat pÄ utgÄr frÄn data pÄ över en miljon barn frÄn Nationella hÀlsodataregister samt frÄn BAMSE-studien som har följt drygt 4000 individer frÄn födelsen upp till 24 Ärs Älder. I blodprover frÄn BAMSE har det framgÄtt ifall barnet har allergi-antikroppar mot exempelvis pollen, kvalster, pÀlsdjur eller födoÀmnen.
â För tidigt födda barn exponeras för allergener i miljön tidigare i sitt liv. Samspelet mellan ett omoget im munsystem och exponering kan vara det som gör att de fĂ„r mindre allergier, förklarar hon.
pÄverkar inte fostret
I sin forskning har hon Àven studerat om det finns ett samband mellan att den gravida kvinnan fÄr allergivac cinering, sÄ kallad allergen immunterapi, under sin graviditet och risk att barnet fÄr en medfödd missbildning eller andra graviditetsutfall.
I underlaget som hon undersökte ingick över 900 000 graviditeter i Sverige mellan Ă„ren 2005â2014. Av dessa var det 743 kvinnor som fick allergen immunterapi i form av tabletter eller sprutor under sin graviditet.
â Resultatet visade att allergen immunterapi under graviditet inte ökar risken för medfödda missbildningar, för tidig födelse, kejsarsnitt, att barnet dör i livmodern eller andra graviditetsutfall. Det Ă€r en sĂ€ker behandling, avslutar hon.
Forskningsresultaten frÄn Nikis olika studier kan vara en vÀgledning vid beslutsfattande kring förlossningssÀtt och allergivaccinering av den gravida kvinnan samt öka förstÄelsen för risk- och skyddsfaktorer för utveckling av allergier.
KĂ€lla: Universitetssjukhuset Ărebro
Avhandling: Niki Mitselous avhandling - Preterm birth and allergic disease. https://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=1&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=tit le_sort_asc&query=niki+mitselou&language=sv&pid=diva2%3A1644597&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=research&aqe=%5B%5D&sor tOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=1044
Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska pÄ SkÄnes universitetssjukhus. Foto: SkÄnes universitetssjukhus.
SkÄnes universitetssjukhus Àr först ut i Norden med en ny teknik inom strÄlbehandling dÀr strÄlen följer med cancertumörens rörelse under behandlingen. Tekniken, som i nulÀget anvÀnds pÄ patienter med prostatacancer, innebÀr att strÄlbehandlingen kan göras mer exakt vilket gör det sÀkrare för patienterna.
Sedan tidigare anvÀnds strÄlningsteknik som övervakar rörelser i kroppen och slÄr av strÄlningen om rörelsen Àr utanför marginalerna. Den nya tekniken innebÀr att strÄlfÀltet i stÀllet följer med i rörelsen i kroppen och inte behöver stÀngas av. Tekniken, som kallas Synchrony, anvÀndes för första gÄngen vid en strÄlbehandling pÄ SkÄnes universitetssjukhus i Lund i början av oktober. SÄ hÀr lÄngt har införandet gÄtt som planerat.
â Vi har Ă€n sĂ„ lĂ€nge anvĂ€nt tekniken för strĂ„lbehand ling av en av vĂ„ra patienter som har prostatacancer. Vi utvĂ€rderar tekniken kontinuerligt och arbetar med att successivt anvĂ€nda den pĂ„ fler patienter dĂ€r tumören har en komplicerad placering. Planen Ă€r att framöver Ă€ven anvĂ€nda tekniken vid behandling av andra cancerformer, sĂ€ger Per Munck Af Rosenschöld, sjukhusfysiker och omrĂ„deschef för strĂ„lbehandling och strĂ„lningsfysik pĂ„ SkĂ„nes universitetssjukhus.
Tumörer kan röra sig under strÄlbehandling Varje Är behandlas cirka 4 500 patienter vid strÄlbehand lingen pÄ SkÄnes universitetssjukhus i Lund. StrÄlbehand ling ges oftast uppdelad pÄ flera tillfÀllen och patienter som ska strÄlbehandlas genomgÄr datortomografi eller magnet kameraundersökning för att planera behandlingen.
Vid varje strÄlbehandlingstillfÀlle genomförs sedan bildtagning med röntgen för att sikta in strÄlen till rÀtt omrÄde i kroppen. För att kompensera för att tumören kan röra sig under behandlingen lÀgger man till extra marginaler, vilket innebÀr att strÄlfÀltet görs större.
Den nya tekniken gör det möjligt att ta röntgenbilder samtidigt som strÄlbehandlingen pÄgÄr, berÀkna tumörens lÀge och justera strÄlfÀltet efter den nya positionen utan att strÄlningen stÀngs av. Patientens andning kan ocksÄ följas för att ytterligare fÄ en modell i realtid över hur tumören rör sig.
Det leder enligt Petronella Lannerheim, onkologisjuk sköterska pÄ SkÄnes universitetssjukhus, till att vissa typer av tumörer som rör sig under behandling kan strÄlas med högre precision Àn tidigare och dÀrmed undviker man att omkringliggande vÀvnad fÄr onödig strÄlning vid behandling.
AndrĂ© Ănghede Haraldsson, sjukhusfysiker och Petronella Lanner heim, onkologisjuksköterska Ă€r tvĂ„ av krafterna bakom införandet av den nya strĂ„ltekniken. Foto: SkĂ„nes universitetssjukhus.
â Vi Ă€r inte dĂ€r Ă€nnu, utan tekniken hĂ„ller pĂ„ att provas ut, men i förlĂ€ngningen innebĂ€r det att man skulle kunna minska risken för besvĂ€r som annars kan uppstĂ„ efter strĂ„lbehandling, som till exempel tarmbesvĂ€r. SĂ„ i lĂ€ngden kan tekniken bidra till förbĂ€ttrad livskvalitet för patienten, sĂ€ger Petronella Lannerheim.
Paradigmskifte inom strÄlteknik Eftersom strÄlningen har högre precision Àr tekniken anvÀndbar frÀmst pÄ tumörer som rör sig under behand lingsförloppet och dÀr det finns extra strÄlkÀnslig vÀvnad i nÀrhet av tumören. Exempel pÄ detta Àr vissa typer av prostatacancer, mindre omfattande lungcancer och enstaka metastaser i lungan.
â Tekniken innebĂ€r ett paradigmskifte dĂ€r vi tar ett kliv frĂ„n traditionell strĂ„lteknik med statiska behand lingar, till anpassningsbara behandlingar som formas i realtid efter tumörens position under pĂ„gĂ„ende behand ling. Region SkĂ„ne har anslagit forskningsmedel för att ytterligare driva pĂ„ utvecklingen av realtidsanpassad strĂ„lbehandling och för att undersöka precision och möj ligheter med tekniken, sĂ€ger AndrĂ© Ănghede Haraldsson, sjukhusfysiker pĂ„ Enhet strĂ„lbehandlingsfysik.
KÀlla: SkÄnes universitetssjukhus
âDet mest pĂ„fallande i materialet Ă€r omfattningen av problemen, att extrem hetta drabbar sĂ„ mĂ„nga. Och det Ă€r allt fler omrĂ„den i vĂ€rlden som riskerar att bli sĂ„dana att man inte kan bo och arbeta dĂ€râ.
Foto: Canstock, arkiv.
Utomhusjobb, sjukdom och hög Älder Àr riskfaktorer för ohÀlsa vid extrem hetta. Men ocksÄ smÄ barn Àr en sÄrbar grupp nÀr allt fler regioner i vÀrlden drabbas av höga temperaturer. Det visar en sammanfattande rapport frÄn Göteborgs universitet.
i redaktionskommittén bakom rapporten.
â Det mest pĂ„fallande i materialet Ă€r omfattningen av problemen, att extrem hetta drabbar sĂ„ mĂ„nga. Och det Ă€r allt fler omrĂ„den i vĂ€rlden som riskerar att bli sĂ„dana att man inte kan bo och arbeta dĂ€r, sĂ€ger hon.
sÀrskilt sÄrbar grupp
Carin Olin, profes sor. Foto: Elin Lindström.
Syftet med rapporten pÄ omrÄdet arbets- och miljömedi cin Àr att ge en kortfattad summering om vÀrmerelaterade hÀlsoeffekter. Publiceringen sammanföll i tid med upp takten inför FN:s klimatkonferens i Egypten som startade den 6 november.
Rapporten beskriver de mest utsatta befolkningarna i vÀrlden, regioner dÀr extremvÀrme rÄder och olika framtidsscenarier för global uppvÀrmning. Underlaget Àr hÀmtat frÄn rapporter och vetenskapliga publiceringar frÄn Ären 2004-2022, med tyngdpunkt pÄ de senaste Ären.
Anna-Carin Olin, professor i arbets- och miljömedicin pÄ Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ingÄr
I rapporten beskrivs det som kallas vÀrmestress och uppstÄr nÀr kroppen utsÀtts för sÄ hög vÀrme att den inte kan parera för pÄverkan pÄ hjÀrta och cirkulationssystem. I kombination med arbete utomhus, sjukdom eller hög Älder ökar riskerna för exempelvis lÄgt blodtryck och vÀrmerelaterad huvudvÀrk, och i svÄrare fall vÀrmeslag och dödsfall.
OcksÄ barns utsatthet lyfts fram. SmÄ barn har liten kroppsvolym relativt den kroppsyta som exponeras för vÀrme, vilket gör dem extra kÀnsliga för vÀrmestress och uttorkning.
En svÄr levnadsmiljö för barn Àr överbefolkade
âSmĂ„ barn har liten kroppsvolym relativt den kroppsyta som exponeras för vĂ€rme, vilket gör dem extra kĂ€nsliga för vĂ€rmestress och uttork ningâ. Foto: Envato
storstadsmiljöer i riktigt varma lÀnder, dÀr dagsvÀrmen absorberas i gator och byggnader, lagras och sedan frigörs lÄngsamt nattetid. Fenomenet kallas urbana vÀrmeöar
och ger inte utrymme för ÄterhÀmtning frÄn vÀrmen.
â Det hĂ€r Ă€r sĂ€rskild svĂ„rt i utvecklingslĂ€nder, det förekommer ofta i fattigare omrĂ„den i stora stĂ€der utan möjligheter att kyla ner sig. I de hĂ€r omrĂ„dena dĂ€r det inte gĂ„r att skydda sig utgör barnen en sĂ€rskilt sĂ„rbar grupp, sĂ€ger Anna-Carin Olin.
Problem ocksÄ i Sverige De befolkningar som kommer att pÄverkas mest av stigande temperaturer finns i redan varma regioner i vÀrlden, dÀr Àven smÄ temperaturförÀndringar kommer att ha en allvarlig pÄverkan pÄ hÀlsan. I Europa vÀntas ökningen av vÀrmerelaterad dödlighet vÀgas upp av mins kad köldrelaterad dödlighet, dock inte pÄ lÀngre sikt.
â Vi ska inte glömma bort att vi ocksĂ„ Ă€r utsatta, sĂ€ger Anna-Carin Olin. Det gĂ€ller inte minst Ă€ldre personer som bor sjĂ€lva eller pĂ„ Ă€ldreboenden. DĂ€r har vi inte alltid beredskap för att skydda folk frĂ„n höga temperaturer.
KĂ€lla: Sahlgrenska akademin
Titel: âExtreme high temperatures â a threat to human healthâ https://www.gu.se/nyheter/extremvarme-hotar-halsan-hos-badealdre-och-barn
âVi skapar 3D bilder i datorn och genomför, som en del av planeringen, operationen i datorn innan den görs pĂ„ patientenâ. Foto: Magnus Gotander.
Inför operationer av fellĂ€kta handleder och barns missbildade underarmar planeras ingrep pen med hjĂ€lp av vanliga röntgenbilder. Dessa ger förhĂ„llandevis lite information till kirurgen vilket bidrar till att operationerna blir oförut sĂ€gbara och lĂ„ngvariga. Ett anslag frĂ„n Lund bergs Forskningsstiftelse gĂ„r till apparatur för virtuell planering av handledsoperationer â en metod som professor Anders Björkman pĂ„ Sahlgrenska akademin i Göteborg nu utvecklar och som gör det enkelt för kirurgen att göra rĂ€tt.
I Sverige bryter 60 000 personer om Äret sin handled. Det Àr den vanligaste frakturen av alla. I mÄnga fall behövs kirurgi för att lÀgga frakturen i rÀtt lÀge. En annan patientgrupp, dÀr en del kommer frÄn hela landet till handkirurgerna i Göteborg, Àr barn som föds med en missbildad underarm. Behandlingen de fÄr innebÀr ofta att kirurgen sÄgar isÀr felvÀxta skelettdelar och skruvar ihop dem i ett annat lÀge för att fÄ dem att vÀxa vidare pÄ det sÀtt som ger bÀsta utseende och funktion för barnet. För bÄda patientgrupperna handlar det om komplicerade operationer. Patienter som brutit en handled fÄr ibland
bestÄende problem i form av smÀrta och nedsatt funktion beroende pÄ att handleden, trots behandling och uppfölj ning, inte lÀker rÀtt.
3D-bilder och modeller av skelettdelar Handledsoperationer planeras utifrÄn vanliga röntgenbil der. De ger mycket lite information till kirurgen om vad hen kommer att möta vid operationen och om den plane rade korrigeringen faktiskt gÄr att genomföra och Àr den rÀtta. Ny teknik hÄller pÄ att Àndra pÄ det. Anders Björk man, professor pÄ Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överlÀkare pÄ Handkirurgiska kliniken pÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset, har tillsammans med sitt team vidareutvecklat tekniken med virtuell planering av handledsoperationer.
âVi skapar 3D-bilder i datorn och genomför, som en del av planeringen, operationen i datorn innan den görs pĂ„ patienten. Operationen kan göras om hur mĂ„nga gĂ„nger som helst i datorn tills man Ă€r nöjd. Dessutom kan fysiska modeller av de skelettdelar som ska opereras 3D-printas, vilket gör att kirurgen vet precis hur det ser ut och kan planera operationen dĂ€refterâ, sĂ€ger Anders Björkman.
Under förberedelsearbetet i datorn skapar teamet ocksÄ hjÀlpmedel som ytterligare förbÀttrar precisionen i opera tionen. UtifrÄn 3D-bilden bestÀms hur och var kirurgen ska sÄga, borra respektive skruva i skelettdelarna. DÀrefter skapas en mall, exakt utformad för varje patient och ingrepp. Mallen 3D-printas och lÀggs pÄ skelettet under operationen och visar kirurgen exakt var hen ska borra och sÄga för att uppnÄ det resultat som man planerat i datorn före operationen.
âMallen passar bara pĂ„ det stĂ€llet dĂ€r den ska vara, den kan inte hamna fel. För mig som kirurg blir det mycket enklare att göra rĂ€tt, operationen blir mycket mer exakt och gĂ„r fort. Man behöver till exempel inte röntga sĂ„ mycket under operationen, vilket annars krĂ€vs för att kunna bedöma arbetet och bereda nĂ€sta steg. Tidigare kunde denna typ av operation ta mĂ„nga timmar. Med den virtuella planeringen och de printade mallarna gĂ„r det mycket snabbare.â
Snart hela processen pÄ plats Handkirurgerna pÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset har i enstaka fall kunnat skicka röntgenbilder till ett företag i Belgien som utifrÄn dem skapar och levererar digitala 3D-bilder. Men det kostar mycket och tar lÄng tid och har dÀrför anvÀnts vÀldigt sparsamt. Sedan en tid Àr kliniken i Göteborg utrustad med ny teknik som gör att 3D-bilder na nu kan skapas dÀr.
I dagslÀget gör Anders Björkman och hans kollegor 3D-bilderna och planeringen. Sedan skickas de digitala planeringsfilerna till ett företag i England som prin
I dagslÀget gör Anders Björkman och hans kollegor 3D bilderna och planeringen. Sedan skickas de digitala planeringsfilerna till ett företag i England som printar mallarna. Foto: Magnus Gotander.
tar mallarna. De mÄste göras i en sÀrskild plast som Àr godkÀnd för anvÀndning under operation. 500 000 kronor frÄn Lundbergs Forskningsstiftelse gÄr till inköp av en sÀrskild 3D-printer med vilken teamet kommer att kunna genomföra Àven den delen av processen pÄ hemmaplan.
Stor nytta för mÄnga Metoden analyseras nu i tvÄ parallella forskningsstudier; en dÀr modeller och hjÀlpmedel som skapats frÄn 3D-bil der köpta av företaget i Belgien jÀmförs med motsvarande material skapat av 3D-bilder som gjorts pÄ kliniken. Och en dÀr de printade mallarna gjorda frÄn 3D-bilderna som Àr framtagna pÄ kliniken anvÀnds vid operationer.
âVi vill visa att bĂ„de modellerna och de genomförda operationerna blir lika bra nĂ€r vi anvĂ€nder vĂ„r egen utrustning - till en fjĂ€rdedel av kostnaden - som nĂ€r vi köper frĂ„n Belgien.â
Redan nu Àr det mÄnga som Àr intresserade av den nya metoden och vill komma pÄ besök för att se och lÀra. Inte bara handkirurger - metoden kan göra stor nytta Àven för andra expertomrÄden, till exempel vid operationer i ansiktet dÀr skelettet Àr vÀldigt komplicerat. Anders Björkman tror att studierna, nÀr de Àr fÀrdiga, kommer att leda till att fler kliniker och regioner börjar anvÀnda den virtuella planeringen eftersom den gynnar bÄde patienter och sjukhusbudgetar.
Anders Björkman, professor och överlÀkare. Foto: Magnus Gotander.
IngaBritt och Arne
som i Ă„r
40-Ă„rsjubileum, grundades
Är 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ÀndamÄl att frÀmja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjÀlpmedel och utrustning. Under Ären 1983 till 2022 har 591 anslag beviljats uppgÄende till sammanlagt 1014 MSEK, varav 49 MSEK beviljades 2022. Forskning inom Göteborgsregionen har företrÀde. Stiftelsen har sitt sÀte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se
funderingar om den svenska sjukvÄrden har alltsedan 1999 underhÄllit mÄnga lÀsare över hela Sverige. Den utgivna samlingen av skÀmtteckningar med inspiration frÄn sjukvÄrdens sÀregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka kan du nu köpa för ett samlat pris!
HÀr framtrÀder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvÀrliga byrÄkrater och andra mÀrk liga mÀnniskor.
MÀnniskor Àr, som en effekt av vÄra frontala hjÀrnbarker, inte byggda för nuet. Som art Àr vi hyperprefrontala. Vi reflekterar stÀndigt över framtiden och sÄdant som Àr avlÀgset den plats dÀr vi befinner oss.
Den hĂ€r boken Ă€r berĂ€ttelsen om en förmĂ„ga som i grunden förĂ€ndrar hela vĂ€rlden genom sin existens; en förmĂ„ga som fĂ„r oss att utforska, lĂ€ra oss, planera och tĂ€nka abstrakt â pĂ„ ett konkret sĂ€tt. Vi kallar den fantasi.
Fantasin har av allt att döma inte nÄgon motsvarighet hos andra djur, Ät
minstone i dess starka och utvecklade form. Med fantasi kan vi se oss sjÀlva i andra, spegla varandras medvetanden, och expandera tillvaron genom att tÀnka oss framtiden och andra vÀrldar.
För egen del var det, konstigt nog, nÄgra högst konkreta hÀndelser som fick mig att börja fundera över det udda Àmnet. Som nybliven lÀkare i neurologi, inom lÀran om nervsys temet och dess sjukdomar, blev jag snart varse nÄgra av de sÀtt pÄ vilka hjÀrnan och hjÀrnans skador ingriper i tÀnkandet.
Medicinsk Access publicerar valda godbitar frĂ„n Mattias Kron strands âHĂ€nt i skvĂ€ttetâ.
Serien HÀnt i skvÀttet har skapats av den biomedicinska analytikern Mat tias Kronstrand. I boken med under titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och Àgg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror pÄ att han tycker att deras strÀvan efter överlevnad och meningsfullhet lik nar vÄr och att det finns mycket i den stora vÀrlden som kan appliceras pÄ den lilla. Som BMA Àr han van att pendla mellan bÄda vÀrldarna.
Massor av böcker i bokklubben som T&M Media AB Àr Àgare till kan köpas till 50% rabatt! Fraktkostnad tillkommer. Exempel: Pottholzt funderingar 50:- Nu! pris 25:- inkl. moms. 12 titlar finns att köpa med 50% rabatt. Till exempel: Diabetes hos barn och unga, Vill ha barn, TBC dödsÀngelns budbÀrare, Magens sprÄk, VÀlfÀrdens ohÀlsa, Friterad orm Guangzhou, Sömnens betydelse för hÀlsa, Outsidern mfl. Se alla böcker pÄ nÀsta uppslag.
OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner Är Àr vÀl ingen Älder! Men vÄra grundlÀggande funktioner i kropp och hjÀrna Àr Àldre Àn sÄ. Moderna mÀnniskor har funnits i över 200 000 Är. Men det Àr bara nÄgon generation sedan vi klev in i en högteknologisk vÀrld och helt förÀndrade livsstil och kostintag. Hur pÄverkar det oss egentligen? Ord. pris 279:
FĂR VĂ RA BARNS BĂSTA
Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjÀlp nÀr viktiga beslut angÄende barnomsorg skall tas.
Ord. pris 220:
HOS BARN OCH
Dahlquist
ökar snabbt bland barn i Sverige.
innebÀr ett dolt handikapp men
kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gÀlla, och avslutningsvis sammanfattat var den framtida forskningen inom ÀmnesomrÄdet gÄr mot. Ord. pris 290:
Björn Petrini
En bok om tuberkelbacillen och andra my kobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnÀmnas till bakteriernas konung skulle TBC vara vÀrdig titeln. 3 miljoner mÀnniskor dör per Är och 10 miljoner in sjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bÀr pÄ symtomlös infektion.
Ord. pris 280:
Göran Burenhult
Vilken föda och vilken livsstil Àr vi evolutionÀrt anpassade till? Vilka civilisations sjukdomar slipper vi ifrÄn om vi undviker sÀrskilt problematiska födoÀmnen?
Ord. pris 287:
CAMILLA
Ulrika Rasmuson
Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frÄgan om hennes död orsakats av kvicksilver frÄn amalgam. Förutom berÀttelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv pÄ amalgamfrÄgan. Ord. pris 170:
Ingela
Fredholm
Att fÄ barn Àr sjÀlvklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp skattningsvis 500 000 personer i fertil Älder som Àr ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn fÄr experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.
Ord. pris 220:
Lars FĂ€ndriks
KrĂ„nglande ma gar inkluderar allt frĂ„n livshotande cancer och svĂ„ra inflammatoriska tillstĂ„nd till lĂ€kemedels biverkningar och âmagontâ utan pĂ„visbara orsaker.
Ord. pris 290:
Lars Wilsson
För första gĂ„ngen presenteras det evolutions medicinska syn sĂ€ttet för en bred publik. Författaren visar med exempel frĂ„n modern och Ă€ldre forskning hur den moderna livsstilenâŠ
Ord. pris 240:
MĂ BĂST
ORKA MER
Katarina Widoff
En praktisk hand bok i konsten att vÀlja rÀtt oftare Àn fel. LÀr dig nÄgot nytt om dig sjÀlv, om hur kroppen fungerar och om hur vi pÄverkas av mat, relationer, tankar samt motion.
Ord. pris 237:
CANCER
Monika Titor. Boken skrevs i kÄseriform dÄ Monika Titor sjÀlv kÀmpade med sjukdomen. NÄgra kÄserier skrevs ocksÄ efterÄt, som frisk.
Ord. pris 150:
Björn Petrini
En bok om bakterier och bakteriesjuk domar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingÄr i kroppens normalflora. Det finns ÀndÄ tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, frÄn banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.
Ord. pris 280:
Stephan Rössner
Björn Petrini
Om candida och andra svampar i vÄra kroppar. I industrilÀnderna Àr svampvaginit en vanlig Äkomma, dÀr vÀrdinnans egen candida fÄr över taget över vaginans bakteriella normal flora. Ord. pris 280:
Detta Àr den tredje utgivna samlingen av skÀmtteckningar med inspiration frÄn denna sÀregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. HÀr framtrÀder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvÀrliga byrÄkrater och andra mÀrkliga mÀnniskor. Ord. pris 145:
Det hÀr Àr den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skÀmt, som utspelas i en vÀrld som befolkas av galna lÀkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbelÀggningar. Ord. pris 125:
Det hÀr Àr den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skÀmt, som utspelas i en vÀrld som befolkas av galna lÀkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbelÀggningar. Ord. pris 125: 115:-
Mattias Kronstrand
Det Àr en samling enrutingar med filoso ferande spermier och Àgg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhÀllskritik. Ord. pris 80:
INTE SĂ VIKTIGT
Mattias
Kronstrand
Diktsamlingen âDet mesta Ă€r inte sĂ„ viktigt innehĂ„ller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tĂ€nker efter Ă€r det inte sĂ„ mycket som Ă€r sĂ„ viktigt.
Mattias
Kronstrand Nu kommer Mattias Kronstrands andra diktsamling, âVillostigarâ, om livet: nuet, dĂ„et och evigheten. Eller om det Ă€r en tankesamling.
ARBETE
Torbjörn à kerstedt De flesta av oss rÄkar dÄ och dÄ ut för dÄlig eller otillrÀcklig sömn. Den hÀr boken handlar om vad sömnstörningar beror pÄ och hur man undviker dem. Ord. pris 220:
st Camilla st Friterad orm i Guangzhou st Sömnens betydelse... st Diabetes hos barn... st Vill ha barn st TBC â DödsĂ€ngelns... st Om bakterier... st Magens sprĂ„k
MED
SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer
En vÀlskriven och modig berÀttelse som fÄr oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:
VĂ RA BARN ?
Christian Sörlie Ekström
OhÀlsan bland unga har ökat kraftigt under en lÀngre tid i Sverige och har under de senaste Ären fördubblats. Sverige ligger ocksÄ mycket högt i en internationell jÀmförelse men utan att ha nÄgon analys om varför. Ord. pris 179:
st VÀlfÀrdens ohÀlsa st SjÀl och Kropp st Kul med cancer st Pottholzt funderingar st Pottholzt andra funderingar st Pottholzt nya funderingar st HÀnt i skvÀttet st Outsidern: min fars kamp...
st För vĂ„ra barns bĂ€sta st Den fullĂ€ndade mĂ€nniskan st MĂ„ BĂST orka mer st Det mesta Ă€r inte sĂ„ viktigt st Villostigar st Evolutionen och Du st Hur mĂ„r egentligen vĂ„ra barn?
LEVERANS VILLKOR: Böckerna lever eras mot faktura och skickas van ligen inom tvÄ arbets dagar frÄn det bestÀllningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms.
Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisÀndringar och slutför sÀljning.
Ord. pris Àr förlagens rekom menderade cirka priser. Kreditupplysning kan göras. Skriv ut talongen och skicka in eller maila din bestÀllning pÄ info@ medicinskaccess.se Du kan ocksÄ ringa 0652151 10 och bestÀlla. Besök vÄr hemsida för mer information om bokklubben.
Tomas Weitoft, uppvÀxt i Stock holm bosatt i GÀvle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som lÀkare med reu matiska sjukdomar som specialitet.
âPottholzt funde ringarâ sĂ„g dagens ljus i mars 1999.
Boken âPottholzt andra funderingarâ kom ut 2007 och âPottholzt nya funderingarâ kom 2016. Böckerna gĂ„r att bestĂ€lla via Bokklubben pĂ„ sidan 80.
VÀlkommen till Pezenas, en vacker medeltida smÄstad tvÄ mil frÄn medelhavet och milsvida sandstrÀnder. Pezenas Àr en kulturhisto risk stad, dÀr Moliere höll till pÄ sin tid, med en otroligt vacker och vÀlbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.
Huset âmaison Monetâ har tvĂ„ vĂ„ningar, nyrustat kök, tre sovrum, tvĂ„ badrum och en jĂ€ttestor terass. Ă tta bĂ€ddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör kĂ€llare och garage.
Ta del av nyheter, artiklar och aktuella hÀndelser.
Klicka pÄ knappen nÀr du kommer till hemsidan sÄ hamnar du rÀtt!
⹠Signi kant fÀrre Äterkommande DVT*,
⹠fÀrre dödliga eller icke-dödliga lungembolier*,
⹠utan ökad risk för allvarliga blödningar, jÀmfört med enoxaparin/VKA#1,2
DVT= djupventrombos, VKA=Vitamin K antagonist *p < 0,0001 (non-inferiority visavi en pÄ förhand de nierad riskkvot pÄ 2,0); riskkvot: 0,680 (0,443 - 1,042), p=0,076 (superiority) #(hazard ratio with rivaroxaban, 0,97; 95% CI, 0,76 to 1,22; P=0,77) Referenser: 1. Xarelto SPC 2021, tillgÀnglig pÄ www.fass.se. 2. Bauersachs R, Berkowitz SD, Brenner B, Buller HR, Decousus H, Gallus AS, et al Oral rivaroxaban for symptomatic venous thromboembolism. N Engl J Med 2010;363:2499-510.
Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, Rx (B01AF01). Tabletter 15 mg, 20 mg (F), 10 mg F, Granulat till oral suspension 1mg/ml F. Indikation: Behandling av djup ventrombos (DVT) och behandling av lungemboli (LE), och förebyggande av Ă„terkommande DVT och LE hos vuxna. Behandling av venös tromboembolism (VTE) och förebyggande av Ă„terkommande VTE hos fullgĂ„ngna nyfödda, spĂ€dbarn och smĂ„barn, barn och ungdomar under 18 Ă„r efter minst 5 dagars initial parenteral antikoagulationsbehandling. Dosering: Vuxna: Rekommenderad dos för initial behandling av akut DVT eller LE Ă€r 15 mg tvĂ„ gĂ„nger dagligen under de första tre veckorna, följt av 20 mg en gĂ„ng dagligen för fortsatt behandling och förebyggande av Ă„terkommande DVT och LE. Patienter med mĂ„ttligt (kreatininclearance 30â49 ml/min) eller svĂ„rt (kreatininclearance 15â29 ml/min) nedsatt njurfunktion ska behandlas med 15 mg tvĂ„ gĂ„nger dagligen under de första tre veckorna. DĂ€refter Ă€r den rekommenderade dosen 20 mg en gĂ„ng dagligen. En sĂ€nkning av dosen frĂ„n 20 mg en gĂ„ng dagligen till 15 mg en gĂ„ng dagligen bör övervĂ€gas om patientens risk för blödning bedöms överstiga risken för Ă„terkommande DVT och LE. NĂ€r förlĂ€ngd profylax av Ă„terkommande DVT och LE Ă€r indicerat (efter att minst 6 mĂ„naders behandling av DVT eller LE har avslutats) Ă€r rekommenderad dos 10 mg en gĂ„ng dagligen. Hos patienter som anses ha hög risk för DVT eller LE, sĂ„som dem med komplicerade komorbiditeter, eller som har utvecklat Ă„terkommande DVT eller LE pĂ„ förlĂ€ngd profylax med Xarelto 10 mg en gĂ„ng dagligen, ska Xarelto 20 mg en gĂ„ng dagligen övervĂ€gas. Barn och ungdomar under 18Ă„r: Dos och administreringsfrekvens faststĂ€lls baserat pĂ„ kroppsvikt. För detaljerad dosinformation se www.fass.se. För patienter med en kroppsvikt pĂ„ minst 2,6 kg till under 30 kg ska endast den orala suspensionen an-
vĂ€ndas. Kontraindikationer: Aktiv, kliniskt signi kant blödning. Organskada eller tillstĂ„nd, som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Samtidig behandling med andra antikoagulantia, förutom vid byte av behandling till eller frĂ„n rivaroxaban eller nĂ€r UFH ges i doser som krĂ€vs för att hĂ„lla en central ven- eller artĂ€rkateter öppen. Leversjukdom förknippade med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska anvĂ€ndas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15â29 ml/min. AnvĂ€ndning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. AnvĂ€ndning hos barn och ungdomar med mĂ„ttligt till kraftigt nedsatt njurfunktion (glomerulĂ€r ltrationshastighet < 50 ml/min/1,73 m2) rekommenderas inte dĂ„ inga kliniska data nns tillgĂ€ngliga. Vid tillstĂ„nd med ökad blödningsrisk bör Xarelto anvĂ€ndas med försiktighet. Om blödning inte kan kontrolleras kan antingen tillförsel av ett speci kt medel för reversering av faktor Xa-hĂ€mmare (andexanet alfa), som motverkar den farmakologiska effekten av rivaroxaban, eller ett speci kt prokoagulativt medel, sĂ„som protrombinkomplexkoncentrat (PCC), aktiverat protrombinkomplexkoncentrat (APCC) eller rekombinant faktor VIIa (r-FVIIa), övervĂ€gas. För patienter med tidigare trombos och antifosfolipidsyndrom rekomenderas inte Xarelto. Datum för senaste översynen av produktresumĂ©n augusti 2021. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. För ytterligare information, pris samt före förskrivning vĂ€nligen lĂ€s produktresumĂ© pĂ„ www.fass.se. Detta lĂ€kemedel Ă€r föremĂ„l för utökad övervakning. HĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal uppmanas att rapportera varje misstĂ€nkt biverkning till LĂ€kemedelsverket.