Min Medicin 2021 #7

Page 1

2021

#7

ÅRGÅNG 17

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

ANTIKENS SEX RES NON NATURALES – VAD BETYDER DET? NOBELPRISET I FYSIOLOGI ELLER MEDICIN 2021 FÖLJDSJUKDOMAR FÖR OBEHANDLAD OBESITAS KOSTAR 70 MILJARDER ÅRLIGEN SKADOR PÅ HJÄRNAN VID LÅNGA VISTELSER I RYMDEN GÄSTLEDARE: CALLE WALLER VÅRDPOLITISK TALESPERSON

PROSTATACANCERFÖRBUNDET

MIKROBIOMETS BETYDELSE FÖR CANCERUTVECKLING


Bli medlem

hos oss nu endast 200 kronor för resten av 2021 och hela 2022. Erbjudandet gäller nya medlemmar 210801-211231.

Vem känner du som behöver oss? Var femte svensk lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Vi jobbar för att var och en av dem ska: • Bli sedd i vården • Få möjlighet till anpassad motion och en bättre livsstil • Uppleva trygghet och gemenskap Riksförbundet HjärtLung är en rikstäckande patientorganisation. Lär känna oss – bli medlem på hjart-lung.se Skanna så kommer du direkt till anmälan

Telefon: 08-55 606 200. E-post: medlem@hjart-lung.se Gåvobankgiro: 901- 0109. hjart-lung.se

Följ oss gärna på Facebook och Twitter


Innehåll #7 2021 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Josefine Amré Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer 25 november, 2021 Medicinsk Access står oberoende i för­ hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

2021

#7

ÅRGÅNG 17

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

ANTIKENS SEX RES NON NATURALES – VAD BETYDER DET? NOBELPRISET I FYSIOLOGI ELLER MEDICIN 2021 FÖLJDSJUKDOMAR FÖR OBEHANDLAD OBESITAS KOSTAR 70 MILJARDER ÅRLIGEN SKADOR PÅ HJÄRNAN VID LÅNGA VISTELSER I RYMDEN GÄSTLEDARE: CALLE WALLER VÅRDPOLITISK TALESPERSON

PROSTATACANCERFÖRBUNDET

MIKROBIOMETS BETYDELSE FÖR CANCERUTVECKLING

Omslaget: Fiskvik, Bergsjö Hälsingland Foto: Tord Amré

30 ANTIKENS SEX RES

NON NATURALES – VAD BETYDER DET?

5

creening för prostatacancer rycker S närmare! 6 Viktuppgång i tonåren ger större risk för dödlig hjärtinfarkt 8 Covid-vaccination kopplad till minskad smittspridning inom familjen 10 B rosk av stamceller från fett kan skapas och 3D-printer ger önskad form 12 Ny kunskap om sambandet mellan fetma och typ 2-diabetes 14 S tatiner kopplas till minskad risk att dö i covid-19 i stor befolkningsstudie 16 Klinisk studie av behandling av spridd ögonmelanom förutsätter avancerad teknik. 21 M ånga underskattar sin risk för hjärtkärlsjukdom 22 Amning kopplas till minskad risk för typ 1-diabetes 24 Två fall av förmaksflimmer i samband med vaccination mot Covid-19 26 Varannan man i medelåldern har ökad risk för hjärtinfarkt 28 Bild på förkalkande kärl ger minskad risk för hjärtkärlsjukdom 34 Ärftlighet bakom vanlig sjukdom i hornhinnan 40 Nu testas fiber som skonsam medicin mot magproblem 42 Effektivast att två kirurger opererar bort binjurar vid sällsynt syndrom 48 Luktsinnet människans snabbaste varningssystem 50 Fastighetskonvertering med smart finansiering kan spara miljarder 53 DEBATT: Den onämnbara modersrollen 56 Probiotiska bakterier ökar tarmens produktion av antikroppar 58 Syresättningen av blodet ser bra ut säger doktorn 60 Miljöfaktorer kopplade till MS kartläggs i Uppsalastudie 62 Ny svensk innovation som validerats under pandemin öppnar dörren för egenprovtagning av blodprov för klinisk diagnostik 69 Ny bok: KVACKSALVERI! 66 H järnans ”brus” kan vara nyckeln till att förutspå lyckad psykiatrisk behandling 69 B oktävling 72 B okklubben

18 NOBELPRISET I FYSIOLOGI ELLER MEDICIN 2021

54 SKADOR PÅ HJÄRNAN VID LÅNGA VISTELSER I RYMDEN

36 FÖLJDSJUKDOMAR FÖR OBEHANDLAD OBESITAS KOSTAR 70 MILJARDER ÅRLIGEN

44 M IKROBIOMETS BETYDELSE FÖR CANCERUTVECKLING #7 2021

3


Skador på hjärnan vid långa vistelser i rymden Att befinna sig länge i rymden tycks ge skador på hjärnan. Det visar en studie på fem ryska kosmonauter som vistats på rymdstationen ISS. Läs mer...

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer. ANTIKENS SEX RES NON NATURALES – VAD BETYDER DET? Sex visade sig vara siffran sex, och res non naturales på latin bör kunna översättas med ”Icke naturliga ting, eller faktorer”. De viktiga grundtankarna i de antika läkarnas filosofi står sig än idag. Lagom är bäst, för litet eller för mycket av de sex faktorerna är skadligt. Läs mer... Mikrobiomets betydelse för cancerutveckling. Cancerceller uppkommer hela tiden i kroppen. Normalt sett oskadliggör våra immunceller felaktiga celler. Vi får inte cancertumörer från en dag till en annan. Det är en process som kan ta flera månader oftast flera år att utvecklas. Processen börjar med en låggradig inflammation, som fortskrider, när immunförsvaret sviktar eller åldras. Läs mer...

Gästledaren Calle Waller: Vårdpolitisk talesperson Prostatacancerförbundet. ” Avgörande för rekommendationen är att nyttan med screening för prostatacancer med enbart PSA-prov inte tydligt överväger de negativa effekterna. Ett nationellt screeningsprogram med enbart PSA-prov skulle innebära att många av de män i åldern 50–70 år som erbjöds att delta i screeningen, riskerade att få en prostatacancerdiagnos.” Läs mer... Allt fler barn i världen drabbas av den autoimmuna sjukdomen typ 1-diabetes. I Sverige får 40 barn per 100 000 diagnosen varje år, vilket är den näst högsta risken (incidensen) i världen. Läs mer... Medicin: Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021 tilldelas lika mellan David Julius och Ardem Patapoutian för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Läs mer... Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”Andens olympiska spel - Nobelprisets historia” av Gustav Källstrand. Förlag: Fri Tanke. En tanke: ”Om du tänder ljuset för andra, så kommer det också att lysa upp din egen stig.”

Följdsjukdomar för obehandlad obesitas kostar 70 miljarder årligen. Över en miljon svenskar har obesitas. Majoriteten får varken diagnos eller behandling. Istället läggs miljarder på att behandla de följdsjukdomar som uppstår. Men snart införs nationella riktlinjer för den kroniska sjukdomen obesitas. Läs mer...

Medicinsk access nr 3 2021 ALEXANDRA CHARLES VON HOFSTEN Ordförande 1,6/2,6 miljonerklubben

”Vissa sjukdomar har ”låg status”. Det slår till och med Socialstyrelsen fast. Exempel på en sådan lågstatusklassad sjukdom är osteoporos­eller benskörhet som det heter i folkmun. Att sjukdomar som drabbar kvinnor fortfarande år 2021 har låg status gör mig ledsen och arg”

4

#7 2021

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 4/5 2021 INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

Utöver den medicinska kopplingen finns även en viktig samhällelig jämlikhetsaspekt av hur vårt gemen­ samma tandvårdssystem utformas. Ett jämlikt tandvårdssystem ska kunna ge förutsättningar för att alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, att kunna förebygga och på bästa sätt ta hand om sin tandhälsa.

Medicinsk access nr 6 2021 JÖRGEN JEHANDER Ordförande Njurcancerföreningen

Det är många som vittnar om hur läkare helt missar den psykiska aspekten när man ger cancerbesked. Som patient kan man då känna att man inte vill belasta andra, det här ska man väl klara av som en vuxen människa. Men det är fel och till slut brister det.

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 390 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms. Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö. Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.


GÄSTLEDARE

SCREENING FÖR PROSTATACANCER RYCKER NÄRMARE! Förbundets nu 20 åriga kamp för att få till ett nationellt screeningsprogram för prostatacancer närmar sig framgång. Under tiden har runt 50 000 män avlidit av sjukdomen varav flertalet upptäcktes för sent för att kunna botas.

Turerna har varit många. Socialstyrelsen, SoS, har bedömt förutsättningarna flera gånger, senast 2018, och kommit fram till att screening vore önskvärt men att metoder saknas för att skilja mellan behandlingskrävande cancer och sådan mer oförarglig som inte bör åtgärdas, helst inte upptäckas alls. Så här motiverades beslutet att inte rekommendera screening: ”Avgörande för rekommendationen är att nyttan med screening för prostatacancer med enbart PSA-prov inte tydligt överväger de negativa effekterna. Ett nationellt screeningprogram med enbart PSA-prov skulle innebära att många av de män i åldern 50–70 år som erbjöds att delta i screeningen, riskerade att få en prostatacancerdiagnos. Detta trots att deras cancer aldrig hade utvecklats till någon allvarlig sjukdom.” Skuggan faller tungt över urologin från många år av överdiagnostik och överbehandling av män varav många med livslånga skador som följd – helt i onödan. SoS konstaterade dock också att nya och bättre diagnostiska verktyg är på gång och att beslutet snart kan komma att omprövas. Regionerna uppmanades att under tiden se över sin diagnostik och inleda försöksverksamheter för att driva på utvecklingen. Regionerna Västra Götaland och Skåne nappade och är i gång med pilotprojekt medan flertalet övriga avvaktar. Nu har det som alla väntat på hänt!

Två studier har publicerats i sommar i välrenommerade internationella facktidskrifter, båda med svenska forskare som upphovsmän. I den ena jämfördes män som efter förhöjt PSA undersöktes med magnetkamera, vid behov följt av riktade biopsier, med en kontrollgrupp med män som hanterades traditionellt med systematiska biopsier direkt. Studien visar gruppen med misstänkt cancer halveras med MRstrategin utan att antalet med farliga tumörer minskade. Endast 11% av de i MR-gruppen som biopserades fick inte cancer bekräftad. Motsvarande i kontrollgruppen var 43%. I den andra studien inleddes utredningen i försöksgruppen med riskkalkylatorn STHLM3, en algoritm

med olika markörer från blodprov i kombination med kliniska data, därefter vid behov MR och riktade biopsier. Jämfört med traditionell diagnostik förbättrades resultaten ytterligare. Därtill minskade behovet av MR, vilket är särskilt intressant eftersom det går trögt för regionerna att bygga upp MR-kapacitet. Resultaten är uppseendeväckande eftersom vinsterna är så stora, främst i form av reducerad överdiagnostik. SoS får genom detta svar på sin efterlysning av vassare diagnostiska verktyg, rimligen tillräckligt kraftfullt för att motivera en ny bedömning. Eftersom en sådan utredning tar tid är förhoppningen att arbetet inleds snarast. Ett nytt och positivt beslut från SoS skulle innebära ett stort steg men når tyvärr inte ända fram. SoS kan bara utfärda rekommendationer. För införande av screening krävs att var och en av våra 21 regioner tar sitt eget beslut. Avgörande för rekommendationen är att nyttan med screening för prostatacancer med enbart PSA-prov inte tydligt överväger de negativa effekterna. Ett nationellt screeningprogram med enbart PSA-prov skulle innebära att många av de män i åldern 50–70 år som erbjöds att delta i screeningen, riskerade att få en prostatacancerdiagnos. Detta trots att deras cancer aldrig hade utvecklats till någon allvarlig sjukdom.”

Det finns avskräckande exempel på hur den processen kan ta många år trots lagens krav på att vården ska vara likvärdig i hela landet. Men om det finns en nationell rekommendation i botten så kan frontlinjen flyttas till den regionala politiken. Nationell screening skulle tillsammans med en välorganiserad vårdkedja rädda minst 1000 liv varje år. Ref: NEJM 9 july 2021. Lancet Oncology 30 aug 2021.

CALLE WALLER Vårdpolitisk talesperson Prostatacancerförbundet #7 2021

5


”Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten har övervikt bland barn i Sverige blivit dubbelt så vanligt de senaste 30 åren. På tio år har andelen svenska män i åldrarna 16–29 med övervikt eller fetma ökat från 28 procent år 2010 till 32 procent år 2020.” Foto: Canstock, arkiv.

Viktuppgång i tonåren ger större risk för dödlig hjärtinfarkt En kraftig ökning av BMI hos pojkar i puberteten ökar risken för hjärtinfarkt i vuxenlivet. Dessutom löper vuxna män vars BMI steg mycket under tonåren större risk att dö om de väl drabbas av en infarkt. Resultatet sätter fingret på betydelsen av förebyggande åtgärder redan i barndomen. Jenny Kind­ blom, överläkare och docent. Foto: Privat.

Claes Ohlsson, överläkare och professor. Foto: Carl Hjelte.

– Vår forskning visar att män som ökade mycket i BMI under tonåren har en förhöjd risk att dö i hjärtinfarkt senare i livet. Ökningen medförde också ökad risk för åderförkalkning i hjärtats kranskärl, även när vi tog hänsyn till etablerade riskfaktorer såsom rökning, högt blodtryck, kolesterol eller BMI i medelåldern. Risken att drabbas av hjärtinfarkt kan alltså initieras under uppväxten, och därför är det viktigt att ta barns övervikt och obesitas (fetma) på allvar, säger Jenny Kindblom, docent vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten har övervikt bland barn i Sverige blivit dubbelt så vanligt de senaste 30 åren. På tio år har andelen svenska män i åldrarna 16–29 med övervikt eller fetma ökat från 28 procent år 2010 till 32 procent år 2020. Utvecklingen är allvarlig, eftersom övervikt och fetma är riskfaktorer för dödliga hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Varje år dör över 5 000 svenskar av hjärtinfarkt. Det finns en tydlig koppling

Kristina Sparre­ ljung, generalsekreterare för Hjärt-Lung­ fonden. Foto: Anna Molander. 6

#7 2021

I den aktuella studien undersökte Jenny Kindblom och hennes forskarkollegor data från skolhälsovården i Göteborg för 37 672 pojkar födda 1945–1961, samt Göteborgsdelen av SCAPIS-studien som innehåller uppgifter om hjärt-kärlsjukdom. För 922 män, som förekom i bägge grupperna, fanns data som gjorde det möjligt att undersöka olika riskfaktorers betydelse. Resultatet visade att det finns en tydlig koppling mellan kraftig BMI-ökning i tonåren och både hjärtinfarkt och åderförkalkning i

hjärtats kranskärl i vuxen ålder. Sambandet kvarstod efter justering för kolesterolnivå, blodtryck, rökning och BMI i medelåldern. En hypotes är att könshormoner under puberteten påverkar hur kroppen lagrar fett i buken, men det behövs mer forskning för att studera mekanismerna bakom fynden. Det behövs också forskning för att se om samma risk på grund av kraftigt ökat BMI under tonåren gäller för kvinnor. – Den här studien visar att de riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som män ådrar sig under uppväxten kan bli en tung börda långt senare. Därför är insatser kring kost och motion redan i barnåren absolut nödvändiga för att förebygga hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Källa: Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien Titel och länk: Pubertal body mass index change is associated with adult coronary atherosclerosis and acute coronary events in men Publicering: Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology (ATVB) Typ av studie och population: 37 672 män födda 19451961 från BEST-studien med data från skolhälsovården i Göteborg, varav 922 individer även förekommer i Göteborgsdelen av SCAPIS-studien med data om bland annat åderförkalkning. Forskningen finansierad av: Hjärt-Lungfonden med flera. Som största svenska fristående finansiär av hjärtoch lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och kärlsjukdom.


VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 390 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer 25 november, 2021. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress, telefonnummer, e-post, samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag beställer 1 års prenumeration, 390 kr inkl. moms NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION AVDELNING BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT TELEFON

T&M Media AB

E-POST

Fiskvik 100

FAKTURAADRESS Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura!

#7 2021

7


”Genom att vaccinera sig och därmed hålla tillbaka smittspridningen minskar man inte bara risken att fler blir allvarligt sjuka, utan också risken att nya mutationer av viruset ska uppkomma och få fäste”. Foto: Canstock, arkiv.

Covid-vaccination kopplad till minskad smittspridning inom familjen 8

#7 2021


Peter Nord­ ström Professor. Foto: Mattias Pettersson.

Marcell Ballin Doktorand. Foto: Mattias Pettersson. ”Resultaten visade att familjemedlemmar utan tidigare egen immunitet mot covid-19 löpte mellan 45 och 97 procent lägre risk att bli infekterade och allvarligt sjuka, utifrån hur många övriga i familjen som var immuna från antingen en tidigare genomgången infektion eller från två doser vaccin. Ju fler familjemedlemmar som var vaccinerade eller hade haft covid-19, desto mindre var risken att bli smittad”. Foto: Canstock, arkiv. Personer som saknade immunitet mot covid-19 löpte klart lägre risk både att smittas och att bli allvarligt sjuka om deras familjemedlemmar hade vaccinerat sig eller gått igenom en infektion, jämfört med ovaccinerade familjer. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.

– Resultaten talar starkt för att vaccination inte bara är viktigt för att skydda sig själv, utan också för att minska smittspridningen, inte minst inom familjen som är en av de miljöer där viruset sprids mest, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet. Att vaccin ger individer ett gott skydd mot att riskera bli sjuka i covid-19 har visats i ett flertal studier. Däremot har det inte varit lika välstuderat hur detta kan påverka smittspridningen, i synnerhet i familjer som är en av de miljöer där viruset i huvudsak sprids. Detta har forskare vid Umeå universitet undersökt i en ny studie. Lägre risk att bli infekterade och allvarligt sjuka

Resultaten visade att familjemedlemmar utan tidigare egen immunitet mot covid-19 löpte mellan 45 och 97 procent lägre risk att bli infekterade och allvarligt sjuka, utifrån hur många övriga i familjen som var immuna från

antingen en tidigare genomgången infektion eller från två doser vaccin. Ju fler familjemedlemmar som var vaccinerade eller hade haft covid-19, desto mindre var risken att bli smittad. Studien omfattar över 1,8 miljoner personer från mer än 800 000 familjer och bygger på registerdata från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, och Statistiska Centralbyrån. I studien analyserade forskarna hur sambandet såg ut mellan antalet familjemedlemmar som hade immunitet mot covid-19 och risken för Covid-19 bland dem i familjen som saknade immunitet. I analyserna tog forskarna hänsyn till bland annat ålder, kön, socioekonomisk status, samt flertalet diagnoser som forskarna i en tidigare studie identifierade som riskfaktorer för covid-19 i den svenska befolkningen. – Genom att vaccinera sig och därmed hålla tillbaka smittspridningen minskar man inte bara risken att fler blir allvarligt sjuka, utan också risken att nya mutationer av viruset ska uppkomma och få fäste. Att många vaccinerar sig är därför viktigt inte bara lokalt och nationellt, utan även globalt, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet och medförfattare till studien.

Anna Nord­ ström Adjungerad professor. Foto: Mattias Pettersson.

Källa: Umeå universitet

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Internal Medicine. Om den vetenskapliga publiceringen: Association Between Risk of COVID-19 Infection in Nonimmune Individuals and COVID-19 Immunity in Their Family Members Peter Nordström, Marcel Ballin, Anna Nordström. JAMA Internal Medicine. DOI: 10.1001/jamainternmed.2021.5814

#7 2021

9


”Med nanoindentern kan vi mäta och se att brosket är hårt nog och tillräckligt böjbart”, förklarar Lars Kölby. Ännu återstår mycket forskning och utveckling innan metoden att använda bioprintat brosk kan testas på människa.” Foto: Annika Söderpalm.

Brosk av stamceller från fett kan skapas och 3D-printer ger önskad form Genom att använda stamceller är det möjligt att skapa vävnad som kan användas då brosk, ben eller bindväv behöver ersättas, till exempel efter cancerkirurgi eller vid missbildningar och skador. I kombination med biobläck* kan sedan den odlade vävnaden skrivas ut i en 3D-bioskrivare i precis den form som patienten behöver. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse bidrar till avancerad teknisk utrustning, som analyserar brosk utvecklat från stamceller.

Att utvinna stamceller från fett är mycket enklare än att göra det från benmärg. Om stamcellerna kommer från patientens egen fettvävnad slipper man också avstötningsreaktioner. Lars Kölby, professor och överläkare i plastikkirurgi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 10

#7 2021

utvecklar en metod att odla broskceller från fett som, i kombination med biobläck, i 3D-bioskrivare kan printas som brosk i den form man önskar. Ofta behövs inte bara brosk utan också fett, hud och blodkärl. Lars Kölby menar att även det går att åstadkomma: ”Vi har satt in bioprintat brosk under huden hos mus och sett att cellerna lever. Implantatet får till och med fungerande blodcirkulation med hjälp av konstruerade kanaler som vi ser kopplar in sig på djurets egen blodcirkulation”, säger han. Ett anslag om två miljoner kronor från Lundbergstiftelsen har gjort det möjligt att köpa in en så kallad nanoindenter till forskningslaboratoriet. Det är en apparat som med mycket stor precision kan trycka på en väldigt liten yta, så liten som en enstaka cell, och därigenom mäta de fysiska egenskaperna, som hårdhet och elasticitet, hos materialet den trycker på.


”Det är fantastiskt att vi från fettstamceller kan tillverka brosk som det till och med bildas blodkärl i. Vi kan ta fettvävnad från en patient och tillverka ett kroppseget broskimplantat, utskrivet i precis rätt form”, avslutar Lars Kölby. Grundläggande princip

Brosk. Foto: Annika Söderpalm.

Det är fantastiskt

”Brosk i olika delar av kroppen har helt olika egenskaper. Om vi ska tillverka en menisk till exempel får inte brosket vara för mjukt. Med nanoindentern kan vi mäta och se att brosket är hårt nog och tillräckligt böjbart”, förklarar Lars Kölby. Ännu återstår mycket forskning och utveckling innan metoden att använda bioprintat brosk kan testas på människa. Inom kort avslutas ännu ett djurförsök där en printad struktur av broskceller har satts in under hud. Lars Kölby hoppas få se att broskcellerna har blivit fler och att de producerar sådant som broskceller ska producera, som kollagen och glukosaminglukan.

Lars Kölby berättar med egna ord: ”Det övergripande målet för projektet är på att utveckla behandling med stamceller skördade från patienten själv. Stamceller kan endera själva utvecklas till en viss celltyp eller utöva sin verkan genom att stimulera andra, specifika, celler till tillväxt. Detta är en grundläggande princip som bidrar till att få fram ny vävnad. Därigenom blir det möjligt att få fram vävnader, t ex brosk eller hud som används på en plastikkirurgisk klinik eller den typ av speciellt brosk som finns i mellankotskivorna, diskarna, och som är skadat vid de långdragna smärttillstånd som beror på degenererade diskar. Stamcellerna kan också verka modulerande på den immunreaktion som följer efter transplantation av vävnad. Vi kan sedan tidigare ta fram stamceller ur patientens egen fettväv och använder dem i tre delprojekt, brosk som skapas i 3D bioprinter, brosk till mellankotskivorna och som del av behandlingen av diabetes.”

Lars Kölby Professor och överläkare i plastikkirurgi. Foto: Annika Söderpalm.

Källa: Lundbergs Forskningsstiftelse

* Biobläck är en hydrogel som fungerar som stödmaterial för cellerna i vävnaden och gör det möjligt att printa celler i 3D.

NATURLIGT - OFARLIGT - SNABBT PharmaLight

MR4 ACTIV Ljusbehandlingens nyaste instrument, ”All-inclusive”, LASER/LED/magnetfält, allt i en produkt. MRM har funnits i +20 år, finns i +30 länder, +400 000 sålda enheter, över +20 000 professionella utövare.

MR4 ACTIV 25W

MRM är ÖVERLÄGSEN I kliniska studier är Superpulserande laser överlägsna klass IV samt klass IIIb laser i säkerhet, inflammationskontroll, smärtlindring, infektionskontroll och sårbehandling.

• 470 nm blått LED ljus, bl a till MRSA

MRM är BEVISAD Multi Radiance har bevisat att deras teknologi fungerar utan begränsningar! MRM är OPTIMERAD MR4 ACTIV™ har optimerats för att säkert leverera mesta möjliga ljus till djupvävnader och underlätta upptagning. Laserterapi som behandlingsform har stöd genom tusentals gjorda studier. Flertalet randomiserade dubbelblinda studier har visat effekten av Multi Radiance Medicals teknologi. Vill du veta mer och få ett utdrag på gjorda studier: maila till info@pharmalight.se

Kicki: +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22 www.pharmalight.se • info@pharmalight.se • Följ oss på facebook!

• Laddningsbart batteri med upp till 6 timmars användning

• 640 nm rött LED ljus, bl a till sårläkning • 870 nm infrarött ljus, bl a vävnad och leder • 905 nm Super Pulsed Laser, utan skadlig värmeökning i vävnad • Statiskt magnetiskt fält, 35 mT, underlättar cirkulationen

Together with us champions are made when no one is watching #7 2021

11


”Insulinets viktigaste uppgift är att reglera tillgången till energi, glukos, för kroppens celler. När den funktionen störs, som vid insulinresistens, ökar risken för typ 2-diabetes”. Foto: Canstock, arkiv.

12

#7 2021


Ny kunskap om sambandet mellan fetma och typ 2-diabetes Det är väl känt att fetma påverkar kroppens insulinproduktion och över tid riskerar att leda till typ 2-diabetes och flera andra metabola sjukdomar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ytterligare förklaring till varför fettceller orsakar metabol sjuklighet. Studien som nyligen publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för behandling av samsjuklighet vid fetma med redan tillgängliga läkemedel.

Fetma är ett snabbt växande globalt folkhälsoproblem, inte minst bland barn och unga. Många metabola sjukdomar, bland dem typ 2-diabetes, är starkt förknippat med fetma. För att vända utvecklingen behövs bland annat mer kunskaper om hur fettceller (adipocyter) bidrar till olika skadliga processer i vävnader och organ. När fettceller förstoras börjar de avge ämnen som orsakar inflammation i fettvävnaden. Förstoring av fettceller är också associerad med insulinresistens, när celler i kroppen inte svarar på insulin som de ska. Insulinets viktigaste uppgift är att reglera tillgången till energi, glukos, för kroppens celler. När den funktionen störs, som vid insulinresistens, ökar risken för typ 2-diabetes. Det här sambandet är väl dokumenterat, men det har saknats kunskap om de underliggande mekanismerna bakom förstorade fettceller (fettvävshypertrofi) och utsöndringen av proinflammatoriska ämnen. Förändrad aktivitet hos fettceller

Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att vid fetma och insulinresistens förändras fettcellernas aktivitet. I takt med att fettcellerna ökar i storlek, ökar också storleken på cellens kärna och kärn-DNA. – Processen där celler inte delar sig utan ökar kraftigt i storlek (endoreplikation) är vanligt förekommande bland

växter och djur. Däremot var processen tidigare inte dokumenterad hos mänskliga fettceller (adipocyter) som kan öka i storlek mer än 200 gånger under sin livslängd, säger Qian Li, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, och delad försteförfattare. Den i och för sig naturliga processen att fettceller ökar i storlek får flera negativa effekter på hälsan. Studien visar att förhöjda värden av insulin i blodet orsakar för tidigt åldrande, senescens, hos vissa celler i fettvävnaden. – Våra resultat visar att senescenta fettceller ökar sin frisättning av proinflammatoriska ämnen, och driver inflammation och patologi i mänsklig fettvävnad. Något som i sin tur påverkar hela kroppens hälsa, säger Carolina Hagberg, forskare vid institutionen för medicin, Solna på Karolinska Institutet, och delad försteförfattare.

Qian Li, forskare. Karolinska Institutet. Foto: Privat.

God effekt med vanligt läkemedel

Resultaten bygger på analys av fettvävnad från 63 personer med BMI under 30 som genomgick navelbråcksoperation eller kolecystektomi för gallstenssjukdom, samt 196 personer med BMI över 30 som genomgick bariatrisk kirurgi för fetma i Stockholm. Med hjälp av ett vanligt förekommande förskrivet läkemedel mot typ 2-diabetes kunde forskarna blockera nybildning av senescenta fettceller och minska utsöndring av fettcellsbaserade proinflammatoriska ämnen. – De nya insikterna om cellcykelns betydelse för fetma och förhöjda insulinvärden kan bana vägen för nya behandlingsstrategier för samsjuklighet vid fetma, till exempel typ 2-diabetes, säger Kirsty Spalding, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare. Källa: Karolinska Institutet

Carolina Hag­ berg, forskare. Karolinska Institutet. Foto: Karolin­ ska Institutet.

Kirsty Spal­ ding, forskare. Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman.

Publikation: ”Obesity and hyperinsulinemia drive adipocytes to activate a cell cycle program and senesce”, Qian Li, Carolina E. Hagberg, Helena Silva Cascales, Shuai Lang, Mervi T. Hyvönen, Firoozeh Salehzadeh, Ping Chen, Ida Alexandersson, Eleni Terezaki, Matthew J. Harms, Maria Kutschke, Nahida Arifen, Niels Krämer, Myriam Aouadi, Carole Knibbe, Jeremie Boucher, Anders Thorell, och Kirsty L. Spalding. Nature Medicine, online 4 oktober 2021, doi: 10.1038/s41591-021-01501-8. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Det strategiska forskningsprogrammet i diabetes (SRP Diabetes) vid Karolinska Institutet, Novo Nordisk Fonden, Karolinska Institute/AstraZeneca Integrated Cardio Metabolic Centre, Erling-Perssons Stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, Vallee Scholar Awards Program, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Wilhelm och Else Stockmanns stiftelse. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

#7 2021

13


”Informationen har analyserats med hänsyn till faktorer som bland annat befintliga hälsotillstånd. Resultaten visar att statinbehandling var associerad med en något lägre risk att dö i covid-19. Kopplingen varierade inte väsentligt mellan riskgrupper”. Foto: Canstock, arkiv.

14

#7 2021


Statiner kopplas till minskad risk att dö i covid-19 i stor befolkningsstudie Blodfettssänkande statiner är en rekommenderad och vanlig insats för att förebygga hjärtkärlhändelser. Under pandemin har det diskuterats om statiner påverkar risken att dö i covid-19, men resultaten från tidigare studier har varit motstridiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den hittills största befolkningsstudien på området. Studien som publicerats i PLOS Medicine tyder på att statinbehandling innebär en något lägre risk att dö i covid-19.

data om deltagarnas receptbelagda läkemedel, hälso- och sjukvårdsdata samt Dödsorsaksregistret. Informationen har analyserats med hänsyn till faktorer som bland annat befintliga hälsotillstånd. Resultaten visar att statinbehandling var associerad med en något lägre risk att dö i covid-19. Kopplingen varierade inte väsentligt mellan riskgrupper. – Resultaten tyder på att statinbehandling kan ha en måttligt förebyggande effekt på covid-19-dödlighet, säger Rita Bergqvist, läkarstudent vid Karolinska Institutet, och delad försteförfattare.

Statiner används för att sänka kolesterolnivåerna, lipidvärdet, i blodet och används ofta som förebyggande behandling hos patienter med risk för hjärt-kärlhändelser. Under pandemin har frågan om statiner kan minska dödligheten i covid-19, via effekter på koagulation och immunsystemet, engagerat forskare och läkare. Tidigare studier har inte gett entydiga svar och har ofta haft begränsningen att de enbart inkluderat sjukhusinlagda patienter. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den hittills mest omfattande befolkningsbaserade studien för att undersöka sambandet mellan statiner och dödligheten i covid-19.

Fortsatt användning av statiner

Största befolkningsstudien

Med hjälp av data från svenska register har forskarna följt 963 876 invånare i Stockholm äldre än 45 år under perioden mars-november 2020. Resultaten bygger på analyser av

Det behövs randomiserade studier för att fastställa om det finns ett orsakssamband, konstaterar forskarna. – Sammanfattningsvis stöder fynden den fortsatta användningen av statiner för tillstånd som hjärt-kärlsjukdom och höga nivåer av blodfetter, i linje med nuvarande rekommendationer, under covid-19-pandemin, säger Viktor Ahlqvist, doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och delad försteförfattare. En begränsning i studien omfattar användningen av förskrivningsdata utan möjligheter att kontrollera individuell läkemedelsanvändning. Forskarna har heller inte kunnat kontrollera för riskfaktorer som rökning och högt BMI, utan enbart diagnostiserade hälsotillstånd.

Rita Bergqvist, läkarstudent. Foto: Ulf Sirborn.

Viktor H. Ahlqvist, doktorand. Foto: Ulf Sirborn.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation “HMG-CoA reductase inhibitors and COVID-19 mortality in Stockholm, Sweden: a registry based cohort study”, Rita Bergqvist, Viktor H. Ahlqvist, Michael Lundberg, Maria-Pia Hergens, Johan Sundström, Max Bell, Cecilia Magnusson. PLOS Medicine, online 14 oktober 2021, doi: 10.1371/journal.pmed.1003820. Forskarna har inte tagit emot finansiering för studien. Medförfattaren Johan Sundström innehar aktier i bland annat Eli Lilly, Boehringer, Bayer, Pfizer and AstraZeneca. Det finns inga andra rapporterade intressekonflikter.

#7 2021

15


När vi har renat fram T-cellerna och duplicerat dem i bioreaktorn ska vi testa ett helt nytt sätt att föra tillbaka dem till patienten. Vi ska injicera dem direkt i levern där tumören finns. Då undviker vi den utspädning i hela kroppen som uppstår när man ger T-celler intravenöst, vilket är vad man brukar göra. I det här första steget vill vi se om T-cellerna, när de injicerats i tumören, klarar att skilja tumörceller från friska celler,” Foto: Annika Söderpalm.

Klinisk studie av behandling av spridd ögonmelanom förutsätter avancerad teknik. Malignt melanom i ögat med spridning till levern är en cancerform med dyster prognos eftersom det saknas effektiv behandling. Men det kan ändras. Under sommaren har en studie startat som är ett första steg mot en individbaserad behandling. Ett anslag om fem miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse år 2019 gjorde det möjligt för forskarna att köpa in avancerad teknik som är avgörande för den förestående studien.

Behandlingen av hudcancer, malignt melanom, har förbättrats väldigt mycket det senaste decenniet och idag är 16

#7 2021

överlevnaden hög. Men det gäller inte för dem som råkar ut för malignt melanom i ögat, ögonmelanom. Ungefär hälften av de patienterna drabbas av metastaser i levern och då blir sjukdomen livshotande. Överlevnaden är oftast inte mer än tio månader. Vid ögonmelanom är tumörcellerna väldigt lika de friska cellerna och därför upptäcks de inte av patienternas immunförsvar och dess T-celler. Professor Jonas Nilsson vid Sahlgrenska Cancer Center upptäckte en molekyl som det finns mer av på melanomcellerna än på övriga celler och har utvecklat en behandlingsmetod som går ut på att få T-cellerna att reagera på den molekylen. Fortsatt utveckling av metoden krävde dock ny teknisk utrustning.


Ett anslag om fem miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse år 2019 gjorde att den kunde anskaffas. Nu finns bland annat en avancerad bioreaktor som kan modifiera och duplicera patienternas T-celler och under sommaren har en klinisk studie av behandlingen startat. Egna T-celler injiceras i levern

I studien ska forskarna ta T-celler från patientens tumör och sedan duplicera dem i bioreaktorn. Då Jonas Nilsson nu är verksam vid Harry Perkins Institute of Medical Research i Perth, Australien, är det Lars Ny, överläkare i onkologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som ansvarar för studien. ”När vi har renat fram T-cellerna och duplicerat dem i bioreaktorn ska vi testa ett helt nytt sätt att föra tillbaka dem till patienten. Vi ska injicera dem direkt i levern där tumören finns. Då undviker vi den utspädning i hela kroppen som uppstår när man ger T-celler intravenöst, vilket är vad man brukar göra. I det här första steget vill vi se om T-cellerna, när de injicerats i tumören, klarar att skilja tumörceller från friska celler,” berättar Lars Ny.

En patient i taget

Studien, som har försenats av pandemin, ska vara klar 2022. Metoden är väldigt resurskrävande och man arbetar med en patient i taget. Totalt ingår sex patienter som har ögonmelanom med spridning till levern och som redan har testat minst en annan behandlingsmetod. ”För att få fram T-cellerna som ska injiceras krävs en till två personers arbete i fyra-fem veckor. Patienten måste få både för- och efterbehandling och övervakas noga genom hela processen. Vi hoppas kunna ta med två patienter i halvåret,” tillägger Lars Ny. Med kunskap från den första studien om hur patienten och tumören reagerar på behandlingen, kan forskarna sedan gå vidare. I nästa steg planerar man att, med hjälp av bioreaktorn, genmodifiera T-cellerna för att göra dem ännu effektivare i tumörbekämpningen. Jonas Nilsson följer med spänning arbetet från Perth: ”Ända sedan 2016, då vi fick första tecknet på att cellprodukter som vi själva tillverkat faktiskt kan döda melanomceller, har jag sett fram emot att kunna göra nytta för patienter med denna behandling.” Källa: Lundbergs Forskningsstiftelse

Jonas Nilsson PhD och Professor. Foto: Annika Söderpalm.

Lars Ny Universitets­ lektor och Överläkare. Foto: Annika Söderpalm.

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades av IngaBritt Lundberg år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till 2020 har 558 anslag beviljats uppgående till sammanlagt drygt 888 MSEK och under 2020 delades totalt 36 MSEK ut. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 137 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 137 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#7 2021

17


Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021 Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021 tilldelas lika mellan David Julius och Ardem Patapoutian för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring.

Förmågan att uppfatta värme, kyla och beröring är avgörande för vår överlevnad och utgör en förutsättning för att uppleva och tolka världen omkring oss. I vårt dagliga liv tar vi dessa sinnesintryck för givna, men hur översätts temperatur och tryck till nervsignaler? Alfred Nobel Nobelförsamlingen, som består av 50 professorer vid Karolinska Institutet, utser Nobelpristagare i fysiologi eller medicin. Utredningsarbetet genomförs av dess Nobelkommitté. Nobelpriset har sedan 1901 belönat de forskare som gjort de viktigaste upptäckterna till mänsklighetens nytta. Nobelpriset® är Nobelstiftelsens registrerade varumärke.

18

#7 2021

Årets Nobelpristagare har besvarat denna fråga. David Julius använde kapsaicin, ett växtämne som framkallar känslan av hetta, för att identifiera en sensor som kan registrera värme i hudens nervtrådar. Ardem Patapoutian använde en sinnrik metod för att förstå hur celler reagerar på mekaniskt tryck och upptäckte en helt ny klass av sensorer som finns både i hudens nervändar och inre organ. Upptäckterna utgjorde startskottet för en snabb utveckling som innebär att vi nu förstår hur förnimmelse av värme, hetta, kyla och olika mekaniska stimuli kan uppstå i vårt nervsystem. Pristagarnas banbrytande upptäckter har därigenom förklarat en fundamental del av vår förmåga att uppfatta omgivningen. 2021 års Nobelpris i medicin eller fysiologi handlar om hur människan kan känna temperatur och beröring. Upptäckterna förklarar grundläggande funktioner i våra liv och har öppnat dörrar för nya behandlingar av exempelvis smärta. Att vi människor kan känna en isande vind, en het platta eller en kram, kan verka självklart. Men hur det går till var okänt fram till Nobelpristagarnas upptäckter, som gjordes för inte särskilt länge sedan.


Geninaktivering Mekaniskt tryck

Geninaktivering

Mätning

Mekaniskt tryck

Cell

Mätning

Cell Kandidatgen 72

Kandidatgen 1 - 71 PIEZO1 PIEZO2

Beröring Proprioception

Stängd

Mekaniskt tryck Öppen

Joner

David Julius David Julius föddes 1955 i New York, USA. Han doktorerade 1984 vid University of California, Berkeley och genomförde där­ efter postdoktoral utbildning vid Columbia University i New York. Sedan 1989 har David Julius be­ drivit forskning vid University of California, San Francisco där han nu är professor. Illustration: Niklas Elmehed©Nobel Media.

Ardem Patapoutian Professor Ardem Patapoutian (född 1967 i Beirut) har sedan 2000 forskat vid Scripps Re­ search, La Jolla, Kalifornien. Han doktorerade 1996 vid California Institute of Technology, Pasade­ na, Kalifornien och genomförde därefter postdoktoral utbildning vid University of California, San Francisco. Han är Howard Hug­ hes Medical Institute Investigator sedan 2014. Illustration: Niklas Elmehed©Nobel Media.

Det var i sista stund. Men precis innan det var dags att offentliggöra vem eller vilka som skulle tilldelas 2021 års Nobelpris i medicin eller fysiologi lyckades Tomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen och Nobelkommittén vid Karolinska Institutet, nå pristagarna David Julius och Ardem Patapoutian – via släktingar – med de goda nyheterna. – Det var otroligt glada och lät väldigt överraskade, berättar Tomas Perlmann. Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi går till upptäckterna av receptorer, alltså en sorts sensorer, som gör att vi kan uppfatta temperatur och beröring. Genom dem omvandlas temperatur och beröring till signaler i vårt nervsystem. – De översätter vår omgivning till något vi kan uppfatta och anpassa oss till. Det här är otroligt viktigt, till exempel för vardagliga saker som att lyfta ett glas vatten till munnen eller gå, men också när vi reflexmässigt rycker bort handen från en het spisplatta. Man kan säga att årets pristagare låste upp en av naturens hemligheter, säger Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik och ledamot i Nobelkommittén vid Karolinska Institutet. Att vi människor kan känna en isande vind, en het platta eller en kram, kan verka självklart. Men hur det går till var okänt fram till nobelpristagarnas upptäckter, som gjordes för inte särskilt länge sedan. I slutet av 1990-talet studerade David Julius vid University of California i USA hur ämnet kapsaicin framkallar känslan av hetta när vi äter chilifrukt. Man visste att kapsaicin aktiverar nervceller som normalt registrerar smärta, men hur – vilka receptorer som känner av kapsaicin – var

Figur 1. Patapoutian använde odlade tryckkäns­ liga celler för att upptäcka en tryckkänslig jonka­ nal. Efter tålamodsprövande arbete identifierades Piezo1. Därefter identifierades den närbesläktade jonkanalen, Piezo2. Illustratör: Mattias Karlén © Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

Temperatur Värmesmärta

60

TRPV1

Stängd

Känselnervcell RNA O CH3

N H HO OCH3

Kapsaicin

CH3

TRPM3 TRPA1 TRPV1

50 40

TRPM2 30

DNA-fragment Öppen

>43 C

TRPM8

20 10 0

Joner

C

Figur 2. David Julius använde kapsaicin från chilipeppar för att upptäcka TRPV1, jonkanalen som aktiveras av smärtsam värme. Ytterligare besläktade jonkanaler identifierades och vi förstår nu hur olika temperaturer kan ge upphov till elektriska signaler i nerv­ systemet. Illustratör: Mattias Karlén © Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

mysteriet som David Julius ville lösa. – Nyckeln för honom var dels att han insåg att kapsaicin var det rätta redskapet för att förstå smärtsam värme, dels att han förstod att han måste använda ett enkelt och robust system för att mäta kapsaicinaktivitet, säger Patrik Ernfors. Framställde samling med miljontals DNA-bitar

David Julius och hawns medarbetare framställde en samling med miljontals DNA-bitar som motsvarar gener som är aktiva i nervceller som normalt reagerar på bland annat smärta och temperatur. DNA-bitarna använde de sedan för att producera proteiner i celler, som normalt inte reagerar på kapsaicin. De flesta DNA-bitar hade ingen effekt. Men efter #7 2021

19


TRPV1

PIEZO2

Temperatur Värmesmärta

Beröring Proprioception

Kroppstemperatur Inflammatorisk smärta Neuropatisk smärta Visceral smärta Skyddande reflexer

Mekanisk smärta Urinering Andning Blodtryck Skelettremodellering

Figur 3. Upptäckterna har förklarat vår livsviktiga förmåga att registrera temperatur, beröring och våra kroppsdelars position i rummet (proprioception). De har betydelse för en rad fysiologiska processer och sjukdomstillstånd. Illustratör: Mattias Karlén © Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik och ledamot i No­ belkommittén vid Karolin­ ska Institutet. Foto: Gunnar Ask.

ett ihärdigt sökande hittade forskarna en bit som gjorde cellerna känsliga för kapsaicin. DNA-biten visade sig koda för en ny så kallad jonkanal i cellens membran, en receptor som senare fick namnet TRPV1. David Julius hade hittat en receptor om aktiveras av temperaturer som upplevs som smärtsamma. Några år senare hittade både han och årets andra pristagare, Ardem Patapoutian, i dag verksam vid Scripps Research i La Jolla, USA, en receptor som i stället aktiverades av kyla. Mekanismerna för temperaturkänslighet klarnade. Men frågan om hur vi människor kan känna beröring och tryck kvarstod, och den ville Ardem Patapoutian hitta svaret på. Även här var valet av modellsystem avgörande för att han lyckades, menar Patrik Ernfors. – Han förstod att vi aldrig skulle hitta hur beröring omsätts till elektriska impulser om man inte har ett enkelt

Figur 4. Illustration som visar hur 1600-talsfiloso­ fen René Descartes föreställde sig en mekanism för hur hetta leder till mekanisk signalering till hjärnan.

modellsystem. En annan nyckel var att han förstod att leta efter gener med vissa egenskaper, som gjorde dem troliga som receptorer. Men det var ändå ett otroligt mödosamt arbete, säger Patrik Ernfors. Genom att odla tryckkänsliga celler lyckades Ardem Patapoutian upptäcka en tryckkänslig jonkanal som fick namnet Piezo1. Upptäckten publicerades 2010. Ytterligare en, Piezo2, upptäcktes och forskarna kunde visa att de verkligen var jonkanaler som aktiveras av tryck mot cellmembranet. Eftersom Nobelpriset får delas av högst tre personer väcks ofta frågan om det är rätt personer som belönas för upptäckterna. Men i år var det inte något problem, enligt Patrik Enfors. Upptäcktsmomenten är väldigt tydliga för de här två pristagarna. Det finns inte direkt några andra, säger han. Källa: Nobelförsamlingen och Karolinska Institutet

Nobelförsamlingen, som består av 50 professorer vid Karolinska Institutet, utser Nobelpristagare I fysiologi eller medicin. Utredningsarbetet genomförs av dess Nobelkommitté. Nobelpriset har sedan 1901 belönat de forskare som gjort de viktigaste upptäckterna till mänsklighetens nytta.

Nyckelpublikationer: • C aterina MJ, Schumacher MA, Tominaga M, Rosen TA, Levine JD, Julius D. The capsaicin receptor: a heat-activated ion channel in the pain pathway. Nature. 1997:389(6653):816-24. • Tominaga M, Caterina MJ, Malmberg AB, Rosen TA, Gilbert H, Skinner K, Raumann BE, Basbaum AI, Julius D. The cloned capsaicin receptor integrates multiple pain-producing stimuli. Neuron. 1998:21(3):531-43. • C aterina MJ, Leffler A, Malmberg AB, Martin WJ, Trafton J, Petersen-Zeitz KR, Koltzenburg M, Basbaum AI, Julius D. Impaired nociception and pain sensation in mice lacking the capsaicin receptor. Science. 2000:288(5464):306-13. • M cKemy DD, Neuhausser WM, Julius D. Identification of a cold receptor reveals a general role for TRP channels in thermosensation. Nature. 2002:416(6876):52-8. • Peier AM, Moqrich A, Hergarden AC, Reeve AJ, Andersson DA, Story GM, Earley TJ, Dragoni I, McIntyre P, Bevan S, Patapoutian A. A TRP channel that senses cold stimuli and menthol. Cell. 2002:108(5):705-15. • Coste B, Mathur J, Schmidt M, Earley TJ, Ranade S, Petrus MJ, Dubin AE, Patapoutian A. Piezo1 and Piezo2 are essential components of distinct mechanically activated cation channels. Science. 2010:330(6000):55-60. • Ranade SS, Woo SH, Dubin AE, Moshourab RA, Wetzel C, Petrus M, Mathur J, Bégay V, Coste B, Mainquist J, Wilson AJ, Francisco AG, Reddy K, Qiu Z, Wood JN, Lewin GR, Patapoutian A. Piezo2 is the major transducer of mechanical forces for touch sensation in mice. Nature. 2014:516(7529):121-5. • Woo SH, Lukacs V, de Nooij JC, Zaytseva D, Criddle CR, Francisco A, Jessell TM, Wilkinson KA, Patapoutian A. Piezo2 is the principal mechanotransduction channel for proprioception. Nat Neurosci. 2015:18(12):1756-62.

20

#7 2021


”Våra levnadsvanor har förändrats och stillasittandet ökat, därför krävs ny forskning för att ta reda på hur dagens levnadsvanor påverkar oss.” Foto: Unsplash

Många underskattar sin risk för hjärt-kärlsjukdom Svenskarna blir allt mer stillasittande och motionerar allt mindre. Samtidigt lever två miljoner svenskar med hjärt-kärlsjukdom, vilket är den främsta dödsorsaken i Sverige. Ändå underskattar en av tre sin risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

– Våra levnadsvanor har förändrats och stillasittandet ökat, därför krävs ny forskning för att ta reda på hur dagens levnadsvanor påverkar oss, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Studiens resultat visar att personer som upplevde sin hälsa som mycket god och som inte hade hjärt-kärlsjukdom i familjen i högre grad underskattade sin egen kardiovaskulära risk än de som själva skattade sin hälsa som sämre. Det gäller oberoende av hur välutbildade människor är och hur bra de är på att ta till sig information och fatta beslut om sin egen hälsa.

– Hjärt-kärlsjukdom utvecklas långsamt och riskfaktorerna ackumuleras i det tysta under livets gång. För att preventionsarbete och behandling ska bli framgångsrik är individens egen medvetenhet om risken för hjärt-kärlsjukdom viktig, säger Åsa Grauman, forskare vid Uppsala universitet. Individer tenderar att underskatta sin sjukdomsrisk ifall de mår bra. Men hjärt-kärlsjukdom är en sjukdom vars utveckling är långsam och ofta utan symtom fram till den dag hjärtinfarkten är ett faktum. Forskarna har ställt frågor till 526 slumpmässigt utvalda personer som är mellan 50 och 65 år och som deltar i den stora SCAPIS-studien om hjärt-kärlsjukdomar. Sedan jämfördes deltagarnas upplevda risk med den medicinskt beräknade risken.

Åsa Grauman, forskare. Foto: David Naylor.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Studien är baserad på databasen SCAPIS med stöd från Hjärt-Lungfonden. Studiens namn: Good general health and lack of family history influence the underestimation of cardiovascular risk: a crosssectional study. Typ av studie: Tvärsnittstudie (observationsstudie) Länk till studien i sin helhet: https://academic-oup-com.ezproxy.its.uu.se/eurjcn/advance-article/doi/10.1093/eurjcn/ zvab019/6179500

#7 2021

21


Amning kopplas till minskad risk för typ 1-diabetes

”Forskningen om kostens betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes har hittills inte resulterat i några entydiga slutsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet inventerat och analyserat tillgänglig forskning om kopplingen mellan kostvanor hos mor och barn och risken att drabbas av typ 1-diabetes under barndomen”. Foto: Ksenia Makagonova, Unsplash 22

#7 2021


Forskning om kostens betydelse för utveckling av typ 1-diabetes har generellt låg evidens, men det finns välgjorda studier som talar för att långvarig amning och senare introduktion av gluten kan minska risken att drabbas. Det visar en omfattande systematisk översikt och metaanalys av tillgänglig forskning kring livsmedel som kan kopplas till risken för barn att utveckla sjukdomen.

Allt fler barn i världen drabbas av den autoimmuna sjukdomen typ 1-diabetes. I Sverige får 40 barn per 100 000 diagnosen varje år, vilket är den näst högsta risken (incidensen) i världen. Den negativa utvecklingen verkar bero på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer men frågan hur sjukdomen eventuellt kan förebyggas återstår att besvara. Forskningen om kostens betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes har hittills inte resulterat i några entydiga slutsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet inventerat och analyserat tillgänglig forskning om kopplingen mellan kostvanor hos mor och barn och risken att drabbas av typ 1-diabetes under barndomen. Vår metaanalys tyder på att amning och senare introduktion av gluten kan ha en skyddande effekt mot typ 1-diabetes. Samtidigt är det viktigt att påpeka att både genetiska och olika miljömässiga faktorer sannolikt påverkar risken för typ 1-diabetes, och att för den enskilde individen är risken att drabbas fortfarande låg, även om man får modersmjölksersättning eller gluten under de första månaderna i livet, säger studiens försteförfattare Anna-Maria Lampousi, doktorand vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Analyserade 26 kostfaktorer

Forskarna har screenat 5 935 artiklar som publicerats i medicinska tidskrifter fram till oktober 2020. Av det totala antalet studier kunde 96 inkluderas i metaanalysen därför att de innehöll resultat kring kostvanor och typ 1-diabetesrisk bland barn, samt var av tillräcklig kvalitet. Sammantaget utvärderades 26 olika faktorer relaterade till kost såsom amning, ålder vid introduktion till olika livsmedel, mammans intag under graviditet och kostvanor i barndomen. Tyngst evidens hade studierna som pekade på att långvarig amning och senare introduktion av gluten var förknippat med lägre risk för typ 1-diabetes. För spädbarn som ammades i minst sex till 12 månader var risken för typ 1-diabetes 61 procent lägre än hos andra barn. Barn som introducerades till gluten vid tre till sex månaders ålder hade 64 procent lägre risk jämfört med barn som fått gluten tidigare. Forskarna har inte studerat vilka mekanismer som kan

”Vår analys tyder på att det finns anledning att närmare undersöka amningens skyddande effek­ ter vad gäller typ 1-diabetes samt betydelsen av senare introduktion av gluten, komjölk och frukt under spädbarnsåren”. Foto: Canstock, arkiv.

tänkas ligga bakom sambanden, men tidigare forskning har visat att amning har allmänt positiva effekter, till exempel för utvecklingen av barnets immunsystem och tarmflora, medan experimentella studier har visat att gluten kan skada de insulinproducerande betacellerna. Komjölk och frukt

I genomgången hittades också samband med måttligt bevisvärde för en lägre risk för typ 1-diabetes hos barn som får uteslutande bröstmjölk i minst två månader samt senare introduktion av komjölk (efter två till tre månaders ålder) och frukt (fyra till sex månaders ålder i stället för tidigare). Det fanns även en koppling mellan ökad typ 1-diabetesrisk och konsumtion av minst två till tre portioner komjölk per dag under barndomen, men detta fynd hade lågt bevisvärde och ska tolkas med försiktighet, enligt forskarna. Studierna visade även på en skyddande effekt av D-vitamintillskott under spädbarnstiden. Mammans kostvanor under graviditeten var inte förknippad med typ 1-diabetes hos barnet. – Med den här metaanalysen har vi försökt att utreda vilka kostfaktorer som med stark eller måttlig evidens kan kopplas till typ 1-diabetesrisk. Vår analys tyder på att det finns anledning att närmare undersöka amningens skyddande effekter vad gäller typ 1-diabetes samt betydelsen av senare introduktion av gluten, komjölk och frukt under spädbarnsåren. Samtidigt var evidensen för flertalet kostfaktorer generellt låg och vi behöver mer högkvalitativ forskning för att kunna dra några säkra slutsatser, säger Sofia Carlsson, lektor vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och studiens seniora författare.

Anna-Maria Lampousi, doktorand vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman.

Sofia Carlsson, lektor vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman.

Källa: Karolinska Institutet

Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften EBioMedicine. Publikation “Dietary factors and risk of islet autoimmunity and type 1 diabetes: a systematic review and meta-analysis”, Anna-Maria Lampousi, Sofia Carlsson, Josefin E. Löfvenborg. EBioMedicine, online 14 oktober 2021, doi:10.1016/j.ebiom.2021.103633. Studien finansierade av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (Forte), Novo Nordisk Fonden, och Diabetesfonden. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

#7 2021

23


”Många rapporter har indikerat att SARS-CoV-2-virus kan leta sig in till inre organ: lungor, njurar, kanske pancreas, och hjärta. Det syns sannolikt att även mRNA-vacciners beståndsdelar kan följa samma väg”. Foto: Canstock, arkiv.

Två fall av förmaksflimmer i samband med vaccination mot Covid-19 Hjärtpåverkan i form av myokardit har rapporterats som komplikation till Covid-19. I en sjukhuskohort om nära 37 millioner patienter, varav 1,45 millioner fick diagnosen Covid-19 rapporterades drygt 5000 fall av myokardit.1 42 procent av dessa hade Covid-19, medan 58 % av de som inte hade Covid-19 hade myokardit. Den procentuella risken för myokardit hos Covid-patienter blev 0,146 procent, medan risken för icke-Covid-patienter blev 0,009 %. Justerad risk-kvot blev för alla 15,7 och var åldersberoende med ökande risk-kvot för varje åldersgrupp utom för under 16 år (risk-kvot 36,8). Så var t.ex. risk-kvoten för gruppen 17-39 år omkring 7, och för ålder över 75 år 31,6.

Eftersom jag i samband med vaccinering mot Covid-19 fick oregelbunden hjärtrytm, som jag tolkade som flimmer genom auskultation, har jag undersökt om andra 24

#7 2021

fall finns rapporterade. I mitt fall var rytmen övergående ojämn efter första sprutan, blev sedan regelbunden under några veckor, men gick efter andra sprutan över i konstant oregelbunden rytm, som därefter förblivit så. EKG 2 veckor efter den andra sprutan visas i figur 1. Bilden är förmaksflimmer med LAH (främre hemiblock) och RBBB (högersidigt grenblock). Ett senare EKG daterat 210602 visar samma bild. Blodtrycket var normalt, 120/80, hjärtfrekvensen 114 resp. 118 per minut. I vila har jag inga symptom, men under ansträngning blir jag fortare andfådd, och trött av enklare arbete. Det fortsatta förloppet visar oförändrade symptom till dags dato, hjärtfrekvensen ligger på c:a 104 per minut (genomsnitt över längre tid) utan beta-blockad, och 10-12 slag lägre med beta-blockad. Givetvis tar jag antikoagulantia för att minska risken för stroke. Blodtrycket ligger väldigt jämnt på 115-120/72-76. Efter letande i PubMed hittade jag ett fall med förmaksflimmer i samband med Covid-vaccinering. Det


Figur 1. EKG för 85-årig man 2 veckor efter den andra injektionen av Comirnaty vaccin. Tidigare EKG har visat nor­ mal sinusrytm utan tecken på hjärtsjukdom.

rörde sig om en 31-årig man i Kina som hade genomgått Bentalls operation p.g.a. diagnosen Marfans syndrom.2 Detta syndrom innebär en nedärvd rubbning av bildning av fibriller i bindväv, och yttrar sig i lätta fall som kraftig överböjlighet i fingrarna. En svårare komplikation är att den uppåtstigande delen av aorta (a. ascendens) blir försvagad, och spricka med aneurysmbildning kan uppkomma. Bentalls operation innebär att man lägger en stödjande strumpa runt a. ascendens för att förhindra detta. Mannen hade återhämtat sig mycket väl efter operationen. Ett EKG togs före vaccination med Covid-vaccin (Vero Cell, Wuhan Institute of Biological products Co. Ltd), som visade helt normal sinusrytm. Åtta timmar efter vaccination fick han hjärtklappning. Ett nytt EKG visade då snabbt förmaksflimmer och enstaka kammarextraslag. Dessa visas i figur 2.

Figur 2. EKG före (överst) och 8 timmar efter (underst) vaccina­ tion med Covid-19 vaccin.

Kommentar

Många rapporter har indikerat att SARS-CoV-2-virus kan leta sig in till inre organ: lungor, njurar, kanske pancreas, och hjärta. Det syns sannolikt att även mRNAvacciners beståndsdelar kan följa samma väg. Således har 1226 fall myokardit rapporterats efter mRNA-vaccinering i USA från 29 december 2020 till 11 juni 2021. 3 I en färsk studie från Israel har 884 828 personer som vaccinerats med Comirnaty analyserats.4 Myokardit var starkt associerat med vaccinering med en risk-kvot av 3,24, vilket innebär 2,7 händelser per 100 000 invånare. Som jämförelse fann man att risk-kvoten för myokardit orsakat av Covid-infektionen var betydligt högre, 18,28. Studiens resultat diskuteras utförligt i en Editorial.5 I Sverige publicerar Läkemedelsverket veckovis rapporter om misstänkta biverkningar. Per den 29 september hittar jag för Pfizers vaccin Comirnaty 39 583 rapporter per 10 620 189 givna doser, alltså en incidens på 0,37 procent. Detta kan jämföras med 0,86 procent för Spikevax (Moderna) och 1,8 procent för Vaxzevria (Astra-Zeneca). Hjärtsjukdomar förekom inte i specifikationslistan, där huvudvärk och feber var de vanligaste för alla tre vaccinerna. Eftersom nu barn under 16 år ska börja vaccineras, och myokardit efter infektion ör vanligast där (se ovan) jämfört med andra åldersgrupper, ska det bli intressant att se om hjärtbiverkningar kommer att öka i frekvens. Uppenbarligen är de nu ovanliga. Jag avser att återkomma med en diskussion om behandling av förmaksflimmer, och om flimmer i samband med Covid kräver någon annorlunda terapi. GUNNAR NYBERG Docent em. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

REFERENSER 1. M orbidity and Mortality weekly report. US Dept. of Health/Centers for disease control and prevention. MMWR Sept. 3, 2021, vol. 70, sid 1228-32. 2. Kun Li, Bin Huang, Tao Ji, Shao-Gan Xu, Wen Jiang. A postoperative man with Marfan syndrome with palpitations and chest pain after receiving the SARS-CoV-2 vaccine. Infection and Drug Resistance 2021;14:2953-6. 3. G argano JW, Wallace M, Hadler SC et al. Use of mRNA COVID-19 vaccine after reports of myocarditis among vaccine recipients: update from the advisory committee on immunization practices. – United States, June 2021. MMWR Morb Mortal Wkly Rep 2021;70:977-82. DOI: 10.15585/mmwr.mm7027e2. 4. B arda N, Dagan N, Ben-Shlomo Y et al. Safety of the BNT162b2 mRNA Covid-19 vaccine in a nationwide setting. N Engl J Med 2021;385:1078-90. 5. Lee GM. The importance of context in Covid-19 vaccine safety. N Engl J Med 2021;385:1138-40.

#7 2021

25


Varannan man i medelåldern har ökad risk för hjärtinfarkt Den första vetenskapliga publikationen från Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning, befolkningsstudien SCAPIS, visar att fyra av tio svenskar mellan 50 och 64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl. Studien är ett viktigt bidrag i arbetet med att kartlägga svenska folkets kärlhälsa och belyser vikten av tidig upptäckt av kranskärlssjukdom för att förebygga hjärtinfarkt. 26

#7 2021


”Studien visar att plack i hjärtats blodkärl ökar med stigande ålder och antalet riskfaktorer hos en individ. Plack debuterar ungefär tio år tidigare hos män än hos kvinnor”. Foto: Canstock, arkiv.

– Resultaten bekräftar värdet av forskning på aktuella och uppdaterade data, byggda på dagens levnadsvanor. Nu vet vi att en stor del av Sveriges befolkning riskerar att drabbas av hjärtinfarkt och att forskningen behöver utveckla effektiva metoder för att hitta riskindivider och ta fram förebyggande behandlingar för att rädda liv och ge människor fler friska år, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Metoden som forskarna har använt sig av är analyser med hjälp av en avancerad bildteknologi kallad koronar datortomografi angiografi (CCTA). Tekniken skapar detaljerade bilder av hjärtats blodkärl. Bilder har tagits på över 25 000 personer och visar synliga plack hos hela 42,1 procent av alla deltagare utan tidigare känd hjärtkärlsjukdom. En av 20 deltagare (5,2 procent), visade sig dessutom ha en tidigare oupptäckt allvarlig kranskärlssjukdom. – Det här är den första studien som beskriver exakt hur vanlig och svår plackbildningen är hos människor i övre medelåldern utan symtom på hjärtsjukdom. Att så många, till synes friska personer har plack i kranskärlen visar på allvaret med dagens levnadsvanor och behovet av tidig identifiering av riskindivider, säger Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Studien visar att plack i hjärtats blodkärl ökar med stigande ålder och antalet riskfaktorer hos en individ. Plack debuterar ungefär tio år tidigare hos män än hos kvinnor. Publikationen är den första från SCAPIS där samtliga deltagare ingår i analysen. Studien lägger också grunden för många nya livsavgörande forskningsprojekt. Nu siktar forskarna på att få fram en beskrivning av sjukdomsgraden hos förändringarna i blodkärlen hos den här gruppen. De vill ta reda på hur inlagringarna ser ut vid medelåldern, varför vissa personer har mer och andra mindre plack i kärlen samt vilka faktorer och specifika levnadsvanor, som avgör att man får hjärtinfarkt av vissa plack. Vi ser tydligt att kön och ålder är avgörande. Män löper större risk än kvinnor och männens kärl åldras 10 år tidigare än kvinnornas kärl. Befolkningsstudien SCAPIS bygger på omfattande undersökningar under åren 2014 till 2018 av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover på över 30 000 slumpvis utvalda personer i åldrarna 50–64 år. Även fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Resultaten av undersökningarna har samlats i världens hittills mest djupgående data-, bild- och biobank.

Göran Bergström, professor. Foto: Anna Molander för Hjärt-Lungfon­ den.

Kristina Sparreljung Generalsekre­ terare HjärtLungfonden Foto: Anna Molander.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Publikation https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCULATIONAHA.121.055340 Fakta om plack Plack (eller åderförfettning) är benämningen på de förändringar i blodkärlen som uppstår när kolesterol inlagras i kärlväggen. Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är plack som brister, vilket gör att en blodpropp bildas och kärlet täpps till. Plack kan också leda till kärlkramp genom att gradvis täppa till och förhindra blodflödet till hjärtat.

#7 2021

27


”Att använda bildbaserad information baserat på ultraljudsundersökning av halsens artärer för att förbättra följsamhet till förebyggande riktlinjer kan vara en väg för att minska insjuknandet i hjärtkärlsjukdom”. Foto: Canstock, arkiv.

Bild på förkalkande kärl ger minskad risk för hjärtkärlsjukdom Att patient och läkare får se bilder på åderförkalkning påverkar bådas uppfattning om individens risk för hjärtkärlsjukdom. Läkarna följer i högre grad riktlinjer om förebyggande läkemedelsförskrivning, och individen motiveras till livsstilsförändring och ökat intag av medicin. Förändringarna som ses upp till minst tre år efteråt gav en lägre beräknad risk för hjärtkärlsjukdom hos gruppen som fått informationen jämfört med en kontrollgrupp.

Undersökning med ultraljud av halskärl och att visa resultatet för patienten är en enkel metod som påtagligt minskar riskerna för framtida sjukdom. Det är möjligt att snabbt och till låg kostnad införa detta i primärvården, 28

#7 2021

säger Anna Bengtsson, doktorand vid Umeå universitet. Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen och Sverige. Uppskattningsvis 90 – 95 procent av all hjärtkärlsjukdom orsakas av påverkningsbara faktorer. Dessa faktorer bidrar till utveckling av åderförkalkning, som är den huvudsakliga orsaken till sjukdomen. Åderförkalkning är dessutom vanligt. I sin avhandling redovisar Anna Bengtsson en undersökning där en i övrigt frisk population med en medelålder på 55 år mer än varannan man och mer än var tredje kvinna hade åderförkalkade kärl. Förekomsten ökade med stigande ålder, ökad riskfaktorbelastning och manligt kön. Förekomst av tidig åderförkalkning

I dag rekommenderas en statistisk modell baserat på


riskfaktorer för att uppskatta individens risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Förebyggande behandling styrs sedan utifrån detta, men följsamheten till behandlingen är låg. I studien visade det sig dock att så många som en tredjedel av dem som med traditionell riskbedömning uppskattades ha låg risk för hjärtkärlsjukdom ändå hade förekomst av åderförkalkning. Med bildbaserad och individuell information som til�lägg till traditionell riskbedömning, kan motivationen till behandling öka. Förekomst av tidig åderförkalkning kan påvisas med undersökning av halsens artärer med ultraljud. Det är en riskfri undersökning som kan utföras med ett portabelt instrument. Fynd av förtjockad kärlvägg och åderförkalkningsplack har samband med ökad risk för hjärtkärlsjukdom. I studien i Anna Bengtssons avhandling, som bedrivits inom primärvården i Västerbotten, hade deltagarna först fått ett hälsosamtal via Västerbottens hälsoundersökningar. I studien undersöktes sedan hur bildbaserad information om tidig åderförkalkning baserat på ultraljudsundersökning av halskärlen påverkade deltagarnas risk för hjärtkärlsjukdom. Kan vara en väg för att minska insjuknandet

Hälften av deltagarna, interventionsgruppen, och deras läkare fick information med bild och grafik om deltagarens åderförkalkning. Denna grupp hade vid uppföljning efter tre år lägre risk att inom tio år dö av hjärtkärlsjukdom än kontrollgruppen, som inte fått någon information om ultraljudsresultatet. Den lägre risken förklaras av förändrad livsstil och ökat intag av blodfettssänkande medicinering. Intervjuer med distriktsläkare, som hade patienter som fått ta del av undersökningsresultatet, visade att de ansåg att deras riskbedömning och patienternas riskuppfattning påverkades och blev mer korrekt. Vidare var det en fördel att patienterna fått ta del av undersökningsresultat innan de hade kontakt med läkarna. Patienterna hade då haft en möjlighet att läsa på om åtgärder som skulle vara aktuella för dem. Läkarna upplevde även att följsamheten till förebyggande åtgärder ökade. Att använda bildbaserad information baserat på ultraljudsundersökning av halsens artärer för att förbättra följsamhet till förebyggande riktlinjer kan vara en väg för att minska insjuknandet i hjärtkärlsjukdom. Vipviza är en randomiserad kontrollerad studie med 3532 deltagare med låg till måttlig risk för hjärtkärlsjukdom som rekryterats från Västerbottens hälsounder-

Ultraljudsundersökning av halskärl inom ramen för programmet Vipviza. Foto: Umeå universitet.

sökningar. Deltagarna randomiserades till två lika stora grupper, intervention och kontrollgrupp. Interventionen bestod av bildinformation om graden av åderförkalkning till deltagare och deras distriktsläkare, ett uppföljande telefonsamtal och skriftlig information till deltagaren. I början av studien utfördes en ultraljudsundersökning av halskärlen och kliniska riskfaktorer mättes, efter ett och tre år upprepades mätning av kliniska riskfaktorer. Källa: Umeå universitet.

Anna Bengts­ son, doktorand. Foto: Sara Schröder.

Publikation: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1586009&dswid=-4350 Delarbeten 1. Association of cardiovascular disease risk factors with combined carotid ultrasound measurements in subclinical atherosclerosis 2. I ncreased knowledge makes a difference!–general practitioners’ experiences of pictorial information about subclinical atherosclerosis for primary prevention: an interview study from the VIPVIZA trial 3. V isualization of asymptomatic atherosclerotic disease for optimum cardiovascular prevention (VIPVIZA): a pragmatic, openlabel, randomised controlled trial 4. The beneficial effect over 3 years by pictorial information to patients and their physician about subclinical atherosclerosis and cardiovascular risk: Results from the VIPVIZA randomized clinical trial Anna Bengtsson är specialist i allmänmedicin och distriktsläkare vid Björkskatans hälsocentral i Luleå.

#7 2021

29


”Berg1 utgick från att Linné, alltså ännu på 1700-talet använde detta uttryck i föreläsningar och avhandlingar2. Med dessa res non naturales avsåg han luften, mat och dryck, rörelse och vila, sömn och vaka, utsöndringar och retentioner, samt sinnesrörelser. För att förklara hur dessa faktorer kunde kallas icke naturliga går han tillbaka till Hippokrates och gör en resa genom medicinhistorien därifrån Carl Eldhs staty av Carolus Linnaeus (Carl von Linné) Foto: Mårten Sjöbäck. Carl von Linné av Alexander Roslin. 1775. Finns på Statens por­ trättsamling på Gripsholm.

ANTIKENS SEX RES NON NATURALES – VAD BETYDER DET? 30

#7 2021


Ett särtryck ur Lärdomshistoriska samfundets årsbok 1962, som jag fått ärva, med titeln ”Hygienens omfattning i äldre tider” (författad av Fredrik Berg, då ögonprofessor i Uppsala) fångade min uppmärksamhet genom sin undertitel. Den var ”Sex res non naturales”. Vad betydde detta? Sex visade sig vara siffran sex, och res non naturales på latin bör kunna översättas med ”Icke naturliga ting, eller faktorer”. När jag läst den omfattande uppsatsen tänkte jag att en kort resumé av den skulle kunna intressera denna tidskrifts läsare.

Butlan, en kristen arabisk läkare, en tabellarisk hälsolära för furstar och adelsmän, som på 1200-talet översattes till latin (taquinum sanitatis), och från Salerno kom litet senare en hälsolära i versform, mer avsedd för gemene man. Av Ibn Butlan, även i vissa källor kallad Albukasem eller Elbucasem (hans utförliga arabiska namn var Abul-Hasan al-Mukhtar ibn Hasan), finns flera illustrerade verk i latinsk översättning, beställda av de adliga familjerna Visconti och Cerutti i Verona. Figur 1 och 2 visar exempel med utdrag ur kommentarerna från Ibn Butlans Tacuinum Sanitatis (från ref. 1).

Berg1 utgick från att Linné, alltså ännu på 1700-talet använde detta uttryck i föreläsningar och avhandlingar2. Med dessa res non naturales avsåg han luften, mat och dryck, rörelse och vila, sömn och vaka, utsöndringar och retentioner, samt sinnesrörelser. För att förklara hur dessa faktorer kunde kallas icke naturliga går han tillbaka till Hippokrates och gör en resa genom medicinhistorien därifrån. (Se även mitt mer utförliga refererat av Linnés avhandling i Medicinsk Access nr 6, 2017). I den grekiska medicinen hade hygienen, d.v.s. läran om och bevarandet av hälsan, en framträdande plats. Hippokrates (omkr. 400 f Kr) betonade diet, balans mellan kroppsvätskor och individualiserade råd om livsföringen, med måttlighet i levnadsvanor som föredöme. Med det romerska väldets uppkomst under de följande århundradena införlivades dessa tankar i den romerska läkekonsten. Cornelius Celsus (1:a århundradet e.Kr.) sammanfattade i åtta böcker medicinens historia och samtida praktik, som han delade upp i tre linjer: en dietetisk, en medikamentell och en kirurgisk. Hälsans bevarande

Störst betydelse hade dock Galenos (200 e. Kr). Av honom finns sex böcker om hälsans vårdande bevarande. Han skilde mellan hälsans bevarande (vad vi i dag skulle kalla prevention) och hälsans återställande (efter sjukdom eller annan rubbning). En sammanfattning fanns i en skrift kallad ”Ars parva”, ev. skriven av Galenos själv, som fick stor spridning de följande århundradena. Där sägs att kroppen kan förändras av en mängd hjälpmedel för bevarande av hälsan, men också påverkas av vissa oundvikliga, eller nödvändiga, faktorer, kallade ”necessariae”, som det inte går att undvika. Dessa necessariae är desamma som jag förut beskrev att t.ex. Linné kallade ”non naturales”. Så hur kunde de nödvändiga faktorerna bli till de icke naturliga genom århundradena som följde? Genom att beskriva läkekonstens utveckling därefter försöker sedan Berg att förklara hur det gick till. När romarriket föll och araberna alltmer övertog herraväldet av många medelhavsländer, övertog de arabiska läkarna den grekiska kunskapen och översatte den till sitt språk. Även om vissa kända storheter, såsom Rhazes (omkring år 900 e. Kr) visade viss självständighet, med starkare betoning av kontroll av levnadsvanorna, var Avicenna (980-1048) mer trogen mot Galenos lära i att skilja på necessariae och non necessariae, men tillade vissa saker som varken var det ena eller andra, såsom olika slag av bad och massage. Under 1000-1100-talen framträdde en strävan hos läkarna att popularisera hälsoläran. I Bagdad skrev Ibn

Figur 1. Caseum vetus. Handlar om gammal ost. Natur: varm och torr. Bästa sort: fet och med kraftig smak. Nytta: såsom stekt hämmar den flytning. Skada: framkallar stenbildning, även i njurarna. Motverkande skadan: ätes mellan två rätter

Figur 2. Vomitus. Kräkning sker ibland av nödtvång, ibland avsiktligt, det senare då man använder kräkning för att rensa kroppen med eller utan hjälp av medikament. Den som sker ofrivilligt beror på en utdrivande kraft hos magsäcken, och den kan inträffa hos friska, t.ex. vid berusning, eller hos sjuka, t.ex. vid feberkriser. #7 2021

31


Versifierad hälsolära

Cirka 100 år senare utarbetades vid den medicinska fakulteten i Salerno, berömd för sin undervisning, en versifierad hälsolära, kallad Regimen sanitatis salernitatem, vars äldsta version utgivits och kommenterats av Arnaldus de Villanova (1235-1312). I 363 verser beskrevs vardagliga levnadsvanor och början lyder som följer: Engelska kungen har fått dessa råd av schola Salerni: Om du vill hålla dig frisk eller återvinna din hälsa, Tunga bekymmer slå bort och anse som simpelt att vrenskas. Middagen bör vara lätt, låt vinet flöda med måtta. Efter din måltid stå upp och vänj dig att ej sova middag. Kasta ditt vatten i tid, på avträdet undvik att krysta. Följer du dessa råd, du länge då kan få leva. Som framgår nämns redan här fem av Galenos sex ”necessariae” utom luften, som behandlas litet senare så här: Luften skall vara lämplig att bo i samt ren och ej disig, Icke förgiftad och icke bemängd med stank från kloaker.

Det finns skrifter från omkring sekelskiftet 1300 av läkare i Milano (Magnino) och Bologna (Guglielmo di Saliceto) där uttrycket ”non naturales” använts synonymt med ”necessariae”. Magnino motiverar detta med att dessa faktorer kan brukas på rätt eller felaktigt sätt, och för att bruka dem rätt behövs läkekonstens hjälp! Denne läkare hade många fler idéer om vad som betingar regler för att bevara hälsan, såsom ålder, kön, årstider, resor, åderlåtning och skydd mot gifter. Detta kan ju möjligen förklara den något egendomliga logiken i att kalla de nödvändiga necessariae för icke-naturliga. Sjukdomen, dess orsaker och symptom

Omkring år 1500 började termen ”non naturales” få större spridning, och har länge ansetts härstamma från en falsk Galenosskrift, kallad De Oculis (Om ögat). Där anges även flera kapitel om bevarande av hälsan, och att man då skall ta hänsyn till sju ”res naturales”, nämligen elementen, temperamenten, vätskorna, kroppsdelarna, krafterna, livsandarna och funktionerna, samt dessutom ålder, kön, färg och kroppsbyggnad. Och dessutom skall sex ”res non naturales” inbegripas, och dessa är identiska med Galenos sex ”necessariae” Redan på 800-talet präglas termen ”res naturales”, sju till antalet, av den nestorianskt kristne läkaren Hunain Ibn Ishaq (809-877), som var den främste översättaren av grekisk medicin till arabiska. Han var verksam i Bagdad och skrev tio böcker om ögats sjukdomar3. Där nämner han att läkaren måste ta hänsyn till samma faktorer som nämns i De Oculis av Galenos, och tillägger tre ”res non naturales”, nämligen sjukdomen, dess orsaker och symptom som den framkallar. Slutsatsen blir, att termen ”res necessariae” omvandlades till termen ”res non naturales” av flera läkare från 1300 till 1500, men främst genom inflytande av skriften De oculis. Till hälsoläran skulle dels konstitutionella faktorer (res naturales), dels av naturen oundvikliga men nödvändiga faktorer (res non naturales) tas hänsyn till. I den senare delen av Bergs uppsats går han igenom hur termen res non naturales har använts och tjänat som föredöme för prominenta läkare i västvärlden ända fram till slutet av 1800-talet, men det har inte heller saknats kritiker som hävdat att de sex faktorerna alls inte är onaturliga utan i högsta grad nödvändiga, ”necessariae”. Vissa har kommit med egna små modifikationer men de avviker inte mycket från Galenos. Berg ger också en översikt över läkekonstens utövare i Sverige, och hur läkarna stödde sig på de sex res non naturales, men den översikten blir för lång för den här uppsatsens syfte. Kommentar

Foto:canstockphoto

Det talas också i flera sammanhang om berusning, t.ex. Om det vin du på kvällen förtärt bekommer dig illa, Drick då i ottan igen, ty vinet dig återger hälsan. Detta förklarar Arnaldus med att vin på morgonen är ett utmärkt kräkmedel! 32

#7 2021

De viktiga grundtankarna i de antika läkarnas filosofi står sig än idag. Lagom är bäst, för litet eller för mycket av de sex faktorerna är skadligt. Läkaren skall individualisera behandlingen utifrån de generella principerna, och i första hand verka för att sjukdom ej uppstår, alltså det vi idag kallar prevention. Man bör ta hänsyn till alla faktorerna och inte överbetona någon. När vi idag ständigt får höra om studier som t.ex. visar att 10000 steg om dagen minskar risken för hjärtsjukdom, så stirrar man sig blind på en enda av de sex res, rörelse. Det är inte alls säkert att det är det viktigaste för just den


individ som söker läkaren i ögonblicket. Mycket länge vilade läkekonstens möjlighet till farmaceutisk behandling på mycket osäker grund. Åsikter om olika läkemedels effekt traderades genom generationer utan att man hade några bevis för verkliga fysiologiska effekter, förutom i ett fåtal fall, t.ex. opium, belladonna, svampgifter. Först i modern tid har vetenskapliga metoder och inte minst statistik växt fram så att studier kan genomföras med vetenskaplig kontroll, vilket resulterat i begreppet Evidensbaserad Medicin (EBM). Numera bygger vår moderna sjukvård på att evidens skall finnas enligt guidelines, som bygger på EBM. Jag har tidigare försökt belysa hur ett slaviskt följande av guidelines och EBM kan kollidera med läkaretiken och läkarens plikt att behandla varje individ, och inte en statistisk medelSvensson, i Medicinsk Access4,5,6,7. En engelsk läkare ska ha sagt: ”Medicine is an art,

with a bit of science thrown into it”. Dagens sjukvård tycks ibland mer baseras på statistik, genomsnitt och behandling av risk för sjukdom, snarare än tillämpningen av ”necessariae” i livsföringen och individanpassad läkemedelsterapi. Är det önskvärt att läkekonsten upphör att vara konst?

GUNNAR NYBERG Docent, spec. invärtes medicin, Mölndal kgfnyberg@gmail.com

Referenser

1. B erg F. Hygienens omfattning i äldre tider. Sex res non naturales. Lychnos, Lärdomshistoriska samfundets årsbok 1962, 91-127. Almqvist & Wiksell, Stockholm, Göteborg, Uppsala 1962. 2. Valetudinis Fundamenta (Grunderna till hälsan). Akademisk avhandling under C von Linnés presidium 1756, respondent Peter Engström. Valda Avhandlingar av Carl von Linné i översättning utgivna av Svenska LinnéSällskapet, nr. 28. 3. Meyerhof M. The book of ten treatises on the eye ascribed to Hunain Ibn Is-Hak (809-877). Cairo 1928. 4. Nyberg G. Litar vi för blint på guidelines? Medicinsk Access 6/2013, sid. 13 - 17. 5. Nyberg G. Är evidensbaserad medicin (EBM) den ultimata läkekonsten? Medicinsk Access nr 2/2017, sid 18-20. 6. Nyberg G. Är evidensbaserad medicin problematisk för läkaretiken? Medicinsk Access nr 1/2019, sid. 30-33. 7. Nyberg G. Hur skall den svenska primärvården reformeras? Medicinsk Access nr 2/2021, sid. 22-25.

VÄLFÄRDENS OHÄLSA För första gången presenteras det evolutions­ medicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders­ och livsstilsrelaterade sjukdomar. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 102 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa” Av Lars Wilsson. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 102 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#7 2021

33


”Den ögonsjukdom det gäller är Fuchs endoteliala corneala dystrofi, FECD, som drabbar cirka fyra procent av befolkningen. Det är den vanligaste orsaken till transplantation av hornhinnan i Sverige”. Foto: Unsplash

Ärftlighet bakom vanlig sjukdom i hornhinnan 34

#7 2021


Nio av tio med en vanlig sjukdom i ögats hornhinna hade förändringar i ett arvsanlag, som är ovanligt bland friska personer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Sjukdomen kräver ofta transplantation av hornhinnan, och fynden i avhandlingen kan få betydelse för val av behandling.

Bara fyra procent som har förändring

en specifik DNA-sekvens. Bland befolkningen i övrigt är det bara fyra procent som har denna förändring. Det gick även att se en koppling mellan repetitionslängden av DNA-sekvensen och sjukdomens svårighetsgrad. I avhandlingens andra del studeras utgången av starroperation hos patienter som har både grå starr och hornhinnesjukdomen FECD. Resultaten av den studien talar för att FECD-patienterna har nytta av starroperation, men de löper samtidigt risk för sämre resultat än patienter som enbart har grå starr, och de kan ofta behöva efterföljande hornhinnetransplantation. – Det är inte ovanligt att synbesvär orsakas av en kombination av grå starr och FECD. Resultaten i avhandlingen kan förhoppningsvis vara till hjälp för val av behandling av dessa patienter, säger Andreas Viberg. Avhandlingens studie om arvsanlag omfattar 102 personer med Fuchs endoteliala corneala dystrofi, FECD, och en lika stor frisk kontrollgrupp. Studien om utgången av starroperationer och FECD baseras på kvalitetsregister ur Nationella kataraktregistret och Svenska Cornearegistret med flera tusen personer.

I sin avhandling visar Andreas Viberg att 90 procent av de studerade patienterna hade förändringar i genen TCF4. Förändringen bestod av en ökad mängd repetitioner av

Källa: Umeå universitet

– Sjukdomen orsakar både synnedsättning och smärta. Det är värdefullt att förstå mekanismen bakom för att kunna utveckla nya behandlingsstrategier som ökar patientens livskvalitet, säger Andreas Viberg, doktorand i oftalmiatrik vid Umeå universitet. Den ögonsjukdom det gäller är Fuchs endoteliala corneala dystrofi, FECD, som drabbar cirka fyra procent av befolkningen. Det är den vanligaste orsaken till transplantation av hornhinnan i Sverige. Hornhinnetransplantation innebär att hornhinnan längst fram i ögat helt eller delvis byts ut mot hornhinnan från en avliden donator.

Andreas Viberg, doktorand i oftalmiatrik. Foto: Martin Kristiansen.

Avhandlingen: Fuchs endoteliala corneala dystrofi – genetisk orsak och som riskfaktor vid gråstarrskirurgi.

OM BAKTERIER OCH BAKTERIESJUKDOMAR En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektions­ sjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 50 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 112 kr/ex (ordinarie pris 280 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Om bakterier och bakteriesjukdomar” Av Björn Petrini. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 112 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#7 2021

35


”Det är idag 1,1 miljoner svenskar som lever med obesitas, det vill säga med ett BMI på över 30. Av dessa är det 350 000–400 000 som har en svår obesitas med ett BMI över 35. Sedan 1997 har WHO klassat obesitas som en kronisk sjukdom och diagnosen har länge funnits hos Socialstyrelsen”. Foto: Unsplash.

36

#7 2021


Följdsjukdomar för obehandlad obesitas kostar 70 miljarder årligen.

”Många vågar inte ens gå till vården av rädsla att bli dömda” Över en miljon svenskar har obesitas. Majoriteten får varken diagnos eller behandling. Istället läggs miljarder på att behandla de följdsjukdomar som uppstår. Men snart införs nationella riktlinjer för den kroniska sjukdomen obesitas.

– Vi har som alla andra med kroniska diagnoser rätt till evidensbaserad vård. Vi har rätt att bli undersökta, rätt till behandling och rätt till uppföljning, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet HOBS (Hälsa oberoende av storlek). Det är idag 1,1 miljoner svenskar som lever med obesitas, det vill säga med ett BMI på över 30. Av dessa är det 350 000–400 000 som har en svår obesitas med ett BMI över 35. Sedan 1997 har WHO klassat obesitas som en kronisk sjukdom och diagnosen har länge funnits hos Socialstyrelsen. Jenny Vinglid uppskattar att endast cirka 10 procent av de drabbade har fått en diagnos. – Det är en stor underbehandling och många vågar inte ens gå till vården av rädsla att bli dömda, säger hon. Jenny Vinglid vittnar om att många medlemmar inte blir tagna på allvar inom vården och att det inom samhället finns ett stort skuldbeläggande mot de med obesitas.

– Ofta blir de inte ens undersökta. De kommer med ont i en fot och vårdpersonalen konstaterar bara att ”du måste gå ner i vikt”, utan att varken undersöka foten eller väga personen. I Sverige finns idag ett fåtal kliniker specialiserade på sjukdomen. Joanna Uddén Hemmingsson är överläkare och arbetar på en av dem, obesitascentrum på Sankt Görans sjukhus i Stockholm. – Specialistvården är centrerad till våra stora städer och till södra Sverige, tittar man norr om Östersund är det väldigt lite fetmavård, både när det gäller kirurgi och primärvårdsbehandling, säger hon. Obesitas är en komplex sjukdom med många olika bakgrundsfaktorer. Alltifrån genetik, psykiatriska orsaker till socioekonomi kan trigga en ökad risk att utveckla sjukdomen. En vanlig missuppfattning menar Joanna Uddén Hemmingsson är att du är ”botad” om du lyckas gå ner i vikt. – Det här är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling. Det svåraste är inte att gå ner i vikt utan att behålla viktnedgången. Kroppen motarbetar viktnedgång och tar man bort behandlingen händer samma sak som om man tar bort behandling för högt blodtryck, då går blodtrycket upp, likaså går vikten upp, säger hon. #7 2021

37


Endast 3 500 av de 400 000 med svår obesitas får behandling

Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet HOBS.

Joanna Uddén Hemmingsson, överläkare, Sankt Görans sjukhus.

Ulrika Jarrolf, utredare på Socialstyrelsen.

Det finns idag tre typer av behandling mot obesitas; levnadsvanebehandling, läkemedelsbehandling och kirurgisk behandling. För cirka tio år sedan gjordes runt 8 000 operationer årligen. En siffra som sjunkit till 5 000 före pandemin. Därefter har siffran sjunkit ytterligare, till knappa 3 500 operationer i fjol. – Det innebär att endast 3 500 av de 400 000 med svår obesitas får behandling. Dessutom är 30 procent av operationerna privatfinansierade, den andelen ökar hela tiden eftersom det inte satsas på offentlig vård för denna grupp, säger Jenny Vinglid. Av de tre godkända läkemedel som finns mot obesitas är endast ett subventionerat. – Det minskar fettupptaget i tarmkanalen, men det har biverkningar, minsta lilla du äter fel får du svåra diarréer. Det har lägst effekt men störst (negativ) påverkan på patientens livskvalitet. De andra läkemedlen fungerar på ett annat sätt, de påverkar aptit och mättnadskänsla, har bättre effekt och färre biverkningar, men dessa får vi bekosta själva – om vi ens lyckas få dem utskrivna, säger Jenny Vinglid. För patienter med typ 2-diabetes däremot finns samma läkemedel under annat namn tillgängligt inom högkostnadsskyddet. – Det är skrämmande ur ett patientperspektiv. Har du obesitas så får du inte läkemedlet, men om du utvecklar diabetes – vilket är en följdsjukdom – och därmed har två allvarliga kroniska sjukdomar, då får du tillgång till det läkemedlet, säger Jenny Vinglid. Varför så få får behandling tror Joanna Uddén Hemmingsson har flera förklaringar, men att det framför allt handlar om okunskap, fördomar och brist på resurser. – Det som ligger till grund för det här är en skepsis inom hälso- och sjukvården att fetma verkligen är en riktig sjukdom, man tror att information om mat och motion är behandlingen och att patienten behöver ta ett eget ansvar för viktnedgång, men det är väldigt skuldbeläggande att tänka så, säger hon och fortsätter: – Ska vi få en mer jämlik vård så behövs ganska stora insatser, både för att minska fördomarna och utbilda, men också resurser till behandling, säger hon. Följdsjukdomar för obesitas kostar vården 70 miljarder årligen

Några av de vanligaste följdsjukdomarna är typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer. Enligt cancerfonden går obesitas att koppla till minst 13 olika cancerformer och 1 300 cancerfall per år. Något allmänheten inte ser ut att ha kunskap om. Enligt en nyligen publicerad SIFO-undersökning är det 59 procent som uppger att de inte visste att obesitas kan orsaka cancer. – Ju högre BMI du har, desto allvarligare följdsjukdomar, om man bara skulle rikta in sig på den gruppen med ett BMI över 35 skulle det innebära en stor förbättring, säger Jenny Vinglid. Enligt Folkhälsomyndighetens uträkningar kostar obesitas och dess följdsjukdomar vården 70 miljarder kronor årligen. En siffra som dessutom kan komma att öka med 17 miljarder fram till 2030 om utvecklingen fortsätter i samma takt. 38

#7 2021

FAKTA OBESITAS: Personer med ett BMI över 30 har obesitas. Ett BMI mellan 25 och 30 innebär övervikt. 1997 antog WHO obesitas som en kronisk sjukdom. Idag har cirka 1,1 miljoner svenskar med sjukdomen. Det finns tre grundfaktorer som orsakar obesitas: genetik, miljö och sociala faktorer. 40–45 procent av de som får obesitas har arvsanlag som ger en ökad risk att utveckla sjukdomen. Stress och psykisk ohälsa men även socioekonomiska faktorer kan också påverka, liksom levnadsvanor och samhället runt omkring. Obesitas kräver ofta livslång behandling. Sjukdomen kan behandlas med stöd till förändrade levnadsvanor, läkemedel eller kirurgi. Obesitas kan leda till många allvarliga följdsjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck, gallsten, höga kolesterolvärden, depression, infertilitet, refluxsjukdom, hjärtsvikt, sömnapné samt flera typer av cancer. Källa: HOBS.se FAKTA SVENSKARNAS ATTITYD TILL OBESITAS: I maj genomfördes en SIFO-undersökning för att ta reda på hur svenskarna ser på övervikt och obesitas. Resultatet visar bland annat att: •3 9 procent tycker inte att det är självklart att människor som lever med obesitas ska få hjälp av sjukvården. •3 2 procent skulle vara rädda för att utsättas för fördomar av omgivningen, om de hade obesitas. •5 9 procent vet inte att obesitas är kopplad till en ökad risk för cancer. •9 8 procent tror att obesitas kan leda till följdsjukdomar. •5 0 procent av svenskarna har försökt att gå ner i vikt det senaste året. Källa: Kantar SIFO. Undersökningen inkluderar 1203 intervjuer med slumpvis utvalda svenskar mellan 18–65 år, genomförda i maj 2021.

Första remissversion av nya riktlinjer våren 2022

Efter tydliga önskemål från både patientförening och andra aktörer tar nu Socialstyrelsen fram riktlinjer för obesitas. En första remissversion ska publiceras under våren 2022. I arbetet med riktlinjerna ser man över frågor som innefattar allt ifrån upptäckt, utredning, behandling och även uppföljning och kompetenshöjande åtgärder. – Det är en ojämlik vård över landet idag. Ett av målen med riktlinjerna är att bidra till en god och jämlik vård oavsett var du bor och vem du är. Vi vill se en evidensbaserad vård där patienterna erbjuds de insatser som har bäst effekt, säger Ulrika Jarrolf, utredare på Socialstyrelsen. Jenny Vinglid är positiv till att riktlinjer införs men konstaterar samtidigt att det inte är hela lösningen. – Riktlinjer är en sak, sen måste det sättas till ekonomiska resurser för att öka behandlingsfrekvensen, säger hon. Joanna Uddén Hemmingsson håller med. – Jag tror att våra beslutsfattare och politiker behöver ta ansvar och rusta upp fetmavården, visa att de står över dessa fördomar i samhället. Fetma måste få den plats som den sjukdom den är och behandlas därefter.

MATILDA LANN Medicinjournalist


From Bush Medicine to Modern Phytopharmaceutical: „ A Bibliographic Review of Devil’s Claw 1

Ny bibliografi baserad på 694 publiceringar slår fast:

”Djävulsklo är en av de bäst dokumenterade fytomedicinerna.” 2

- Verkningsmekanismen är till stor del belyst.

- Effekt och säkerhetsprofil har visats i en lång rad kliniska undersökningar. - En stor mängd data finns där sammansättning, farmakologisk aktivitet och kliniska effekter belyses, och som stödjer och bekräftar den traditionella användningen.

Vill du veta mer? Scanna koden och läs här:

1. Brendler, T. From Bush Medicine to Modern Phytopharmaceutical: A Bibliographic Review of Devil’s Claw (Harpagophytum spp.). Pharmaceuticals 2021, 14, 726. https://doi.org/10.3390/ph14080726 / 2. Fyto kommer från grekiskans phytón, som betyder ”växt”.

Naturlig smärtlindring vid artros Traditionellt växtbaserat läkemedel* – godkänt av Läkemedelsverket För lindring av smärta vid lätt ledförslitning (artros) Välbeprövad från långvarigt användande Säljs receptfritt på apotek

Läs bipacksedeln noga före användande eller www.fass.se *Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning. Om symtomen förvärras eller kvarstår efter 4 veckors behandling med Flexiloges® bör läkare eller annan sjukvårdspersonal konsulteras. Flexiloges® rekommenderas inte till barn och ungdomar under 18 år.

En innovation från Dr. Loges Dr. Loges + Co. GmbH utvecklar, tillverkar och säljer växtbaserade läkemedel, kosttillskott och livsmedel för speciella medicinska ändamål. De aktiva ingredienserna som används i Dr. Loges produkter är antingen växtbaserade eller naturliga substanser som vitaminer, mineraler eller mikronäringsämnen. Vi på Dr. Loges engagerar oss i våra kunders hälsa och välbefinnande genom att erbjuda effektiva och säkra naturprodukter. Det har vi gjort sedan 1958 då apotekaren Dr. Werner Loges grundade företaget. Nu finns vi även i Norden! www.loges.se • info@loges.se

Flexiloges finns i värkhyllan på närmsta apotek och online: #7 2021

39


Nu testas

FIBER

som skonsam medicin mot magproblem 40

#7 2021


”En svag tarmbarriär, som släpper igenom skadliga ämnen, är kopplad till flera sjukdomar som till exempel inflammatorisk tarmsjukdom, IBS och glutenintolerans. Patienterna i studien kommer tillbaka efter sex veckor och gör om samma tester. Förhoppningen är att tarmbarriären då är starkare”, säger Richard Forsgård. Foto: Anna Asplund.

blanda i maten. Målet är att rekrytera 40 patienter som innan studien får testa sin tarmbarriär. – De får dricka fem olika sockerarter. Sedan mäter vi sockret i urinen – desto mer socker desto mer släpper tarmbarriären igenom, säger Richard Forsgård. Sjukdomen kan komma plötsligt

Vattnig diarré som inte går över. Det är vardagen för patienter med mikroskopisk kolit. Örebroforskaren Richard Forsgård ska undersöka om en fiber som omvandlas till smörsyra i tarmen kan vara en skonsam medicin.

– Idag får patienterna antiinflammatorisk medicin som kan föra med sig biverkningar – för vissa så allvarliga att de vill avsluta behandlingen. Att istället kunna påverka tarmens bakterieflora och funktion med fibrer skulle vara mer skonsamt, säger Richard Forsgård, som är finansierad av EU-kommissionens Marie Sklodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship och ingår i satsningen på Mat och hälsa på Örebro universitet. Studien startar under hösten och den första patienten har precis fått med sig fiber hem i form av ett pulver att

En svag tarmbarriär, som släpper igenom skadliga ämnen, är kopplad till flera sjukdomar som till exempel inflammatorisk tarmsjukdom, IBS och glutenintolerans. Patienterna i studien kommer tillbaka efter sex veckor och gör om samma tester. Förhoppningen är att tarmbarriären då är starkare. Precis som namnet antyder får patienter diagnosen mikroskopisk kolit efter att vävnadsprover från tjocktarmen har undersökts i mikroskop. Sjukdomen kan komma plötsligt och många blir trötta, går ner i vikt, får diarré och har ont i magen. Studien bygger på tidigare forskning inom NutritionGut-Brain Interaction Research Centre, NGBI, i Örebro. I dessa har forskarna identifierat en speciell fiber. – Bakterierna i tarmen bryter ner fibern och då bildas smörsyra. Smörsyran har i sin tur många positiva effekter, bland annat att stärka tarmbarriären, säger Richard Forsgård. Han kom till Örebro universitet för två år sedan och stannar ytterligare två år efter sin tid som postdoktor eftersom han fått pengar från Marie Sklodowska-Curie Actions. – Det är annorlunda jämfört med annan forskningsfinansiering. Slutprodukten är forskaren, här är det jag som ska få ny kunskap kopplat till ett forskningsprojekt för att jag sedan ska kunna utveckla min forskning, säger Richard Forsgård. I hans fall handlar det om att gå från experimentella studier till kliniska studier. Handledare är Robert Brummer som har lång erfarenhet av kliniska studier och som dessutom leder satsningen på Mat och hälsa och forskningsmiljön NGBI. Richard Forsgård har forskat om tarmens barriär länge utifrån olika perspektiv – hur den påverkas av löpning, cancerbehandling och laktosintolerans. – Jag sökte tjänsten inom Mat och hälsa för att den passade mig perfekt – och dessutom arbetade mitt labb i Finland med Robert. Och även om jag bara träffat honom en gång så kände mina kollegor honom väl.

Richard Fors­ gård, forskare. Foto: Anna Asplund.

Robert Brum­ mer, överläkare och professor. Foto. arkivbild.

Källa: Örebro universitet #7 2021

41


Vid Ektopisk Cushing’s syndrom utsöndrar en neuroendokrin tumör ett hormon som triggar binjurarna att producera för mycket kortisol. När båda binjurarna tas bort är den bästa metoden att två kirurger opererar parallellt på varsin sida, enligt en studie på Akademiska sjukhuset. Foto: Johan Alp.

Effektivast att två kirurger opererar bort binjurar vid sällsynt syndrom Ektopisk Cushing’s syndrom är en sällsynt sjukdom där en neuroendokrin tumör utsöndrar ett hormon som triggar binjurarna att producera för mycket kortisol. När tumören är spridd och inte kan opereras, blir det allt vanligare att båda binjurarna tas bort. En klinisk forskningsstudie på Akademiska sjukhuset visar att den bästa metoden är när två kirurger opererar parallellt på varsin sida. 42

#7 2021

Eftersom patienterna är väldigt sjuka och i behov av akut minskning av kortisolnivåer för att man ska kunna behandla tumören, är ett smidigt och snabbt operationsförlopp med lägre komplikationsrisker och kortare återhämtningstid väldigt viktigt. Vår studie visar att två kirurger som opererar parallellt på varsin sida ger bästa resultat: mindre komplikationer efter operation samt kortare operationstid, säger Ieva Lase, läkare och doktorand inom onkologisk endokrinologi vid


Akademiska sjukhuset/ Uppsala universitet. Studiens fokus har varit den ovanliga sjukdomen Ektopisk Cushing’s syndrom, som utvecklas hos patienter med neuroendokrina tumörer i lungor eller bukspottskörtel. Syndromet förekommer i mindre än ett fall per miljon människor per år. Tumörerna utsöndrar ACTH, ett hormon som triggar binjurarna att producera för stora mängder kortisol. Höga kortisolnivåer i blodet i kombination med tumörsjukdomen gör att patienterna är mycket sjuka och ofta behöver intensivvård. Viktigt att utvärdera

Vården av patienterna är mycket komplicerad och kräver stor kunskap inom området. Ännu saknas forskning som omfattar stora patientgrupper. Det är viktigt att utvärdera olika behandlingar och metoder för att kunna ge patienterna den bästa vården, framhåller Ieva Lase. Minskningen av de höga kortisolnivåerna kan göras på olika sätt. Om tumören inte har spridit sig så är operation av modertumören den bästa behandlingen, enligt Ieva Lase. Vid spridd tumör kan man antingen försöka minska kortisolnivåerna med läkemedel eller operera bort båda binjurarna.

Med denna metod

Tidigare opererades dessa patienter med öppen kirurgi vilket innebar stora snitt, lång operationstid, större blodförlust, högre antal komplikationer och längre tid på sjukhuset. Sedan 90-talet använder man titthålskirurgi där den mest populära metod är med patient liggandes på mage. Med denna metod kan man nå båda binjurar samtidigt, utan att vända patient från sida till sida. De läkemedel som används för att sänka kortisolnivåerna ger ofta svåra biverkningar och det kan ta tid tills de ger effekt. Ofta är dessa patienter mycket dåliga, man har bråttom för att börja behandla själva tumören med till exempel cellgifter varför borttagning av båda binjurar blir en allt vanligare åtgärd, förklarar Ieva Lase och fortsätter: – Tillvägagångssättet att två kirurger opererar parallellt på varsin sida används redan på Akademiska sjukhuset och andra högspecialiserade kliniker i Sverige. Eftersom våra resultat visar på fördelarna med denna operationsmetod kan den komma att bli mer populär också i andra länder, avrundar Ieva Lase.

Ieva Lase, läkare och doktorand. Foto: Akademiska sjukhuset.

Källa: Akademiska sjukhuset.

Fakta: Centres of Excellence på Akademiska sjukhuset • Inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012. • Idag har sjukhuset fem Centres of Excellence; inom neuroendokrina tumörer, neurotrauma, inflammationer, typ 1-diabetes och aorta. Fokus för CoE neuroendokrina tumörer är högspecialiserad utredning, behandling, uppföljning och forskning.

HUR MÅR EGENTLIGEN VÅRA BARN ? Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 104 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 166 kr/ex (ordinarie pris 179 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Hur mår egentligen våra barn?” Av Christian Sörlie Ekström. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 166 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#7 2021

43


Mikrobiomets betydelse för cancerutveckling Den franska föreningen för oncogeriatrik, «Société Francophone d’Onco-Gériatrie» hade redan 2017 en konferens med temat «Cancer et microbiote». De samlar läkare med dubbelkompetens i onkologi och geriatrik. Väl funnet eftersom västvärlden har en åldrande befolkning, där 2/3 av cancersjukdomarna diagnosticeras efter 65 års ålder1.

Cancerceller uppkommer hela tiden i kroppen. Normalt sett oskadliggör våra immunceller felaktiga celler. Vi får inte cancertumörer från en dag till en annan. Det är en 44

#7 2021

process som kan ta flera månader oftast flera år att utvecklas. Processen börjar med en låggradig inflammation, som fortskrider, när immunförsvaret sviktar eller åldras. En stor del av immunförsvaret, cirka 80 procent finns i tarmen. Vi lever i symbios med tarminnevånarna, vilka utgör vårt tarmmikrobiom. Dessa innevånare kontrollerar den immunologiska jämvikten i tarmen². De hjälper även till med matsmältningen av kolhydrater och proteiner, tillverkar vitaminer såsom K och B9, även B12 med rätt sorts bakterierflora, tolererar näringsämnen och håller tarmväggen tät, har en avgiftningsförmåga i levern via P450


”Vad händer om ekosystemet i vår inre trädgård rubbas? Vi drabbas av dysbios och inflammation, vilket försvårar mikrobiomets förmåga att fullfölja sina uppgifter. Balansen och mångfalden av olika sorters mikrober är viktig för att upprätthålla en god andel vänliga bakterier, så att platserna inte upptas av gramnegativa inflammationsdrivande inkräktare”. Foto: Canstock, arkiv.

av kroppsfrämmande substanser, som t ex antibiotika³, NSAID-preparat4, färgämnen och konserveringsmedel. Vad händer om ekosystemet i vår inre trädgård rubbas? Vi drabbas av dysbios och inflammation, vilket försvårar mikrobiomets förmåga att fullfölja sina uppgifter. Balansen och mångfalden av olika sorters mikrober är viktig för att upprätthålla en god andel vänliga bakterier, så att platserna inte upptas av gramnegativa inflammationsdrivande inkräktare5. Samspelet mellan oss och tarmfloran rubbas av utifrån kommande kroppsfrämmande ämnen. Listan kan göras lång: pesticider, tungmetaller, avgaser, tillsatsämnen i livsmedel, industriellt omvandlad mat, artificiella

sötningsmedel6, stress, läkemedel såsom antibiotika och antiinflammatoriska medel, hormonrubbningar i klimakteriet, alkohol, intensiv träning och olika sorters mikrober främst tarminfektioner och matförgiftningar. Rubbningar i tarmfloran kan ge upphov till multisjuklighet genom ökad inflammation, påverkan på immunsystemet och uppkomna näringsbrister. En ökning av antalet gramnegativa bakterier som avger toxiska produkter såsom LipoProteinSackarider, LPS, medför en ökad inflammation, en tarmmucosa som inte upprätthålls av de goda bakterierna och ett läckage ut i blodomloppet. Där försöker immunsystemet bl a B-cellerna att neutralisera #7 2021

45


dessa agens och bildar antikroppar, IgG, och i värsta fall IgA, som tar fel på våra kroppsceller, vilket resulterar i autoimmunitet7. Ute i blodbanan kan alla kroppens organ och vävnader drabbas, därav den flora av symtom och sjukdomar från tarm, lever, bukspottkörtel, hjärna, bröst, hud, lungor och flera ytterligare. ”Det finns direkta kopplingar mellan tarmens mikrobiom och flera cancersjukdomar nämligen cancer i magsäck, bukspottkörtel, tjocktarm, rectum , bröst och lungor. Vi tar dem en och en”. Foto: Canstock, arkiv.

Vår syn på hur ett flertal av våra vanligaste cancersjukdomar uppkommer, kommer att radikalt förändras, när vi lär oss vilka mekanismer som sätts ur spel om vår tarmflora blir dysbiotisk. Tarmflorans sammansättning bestämmer hur stor inflammationsgraden är och hur mycket immunsystemet hämmas. Om Firmicutes stammen minskar så ökar microinflammationen i tarmväggen. Inflammationsframkallande bakterier frisätter inflammatoriska cytokiner såsom IL-12, IL-6 och TNF-alpha, (Tumor Necrosis Factor-alpha). och inflammationen fortsätter vidare med IL-17, och IL-23. Immunsystemet mister sin vitalitet, dvs försvagas och åldras, vilket benämns senescence8. Vi har upptäckt hur våra gener påverkas av omgivningsfaktorer, vår livsstil. Epigenetik innebär att olika gener kan moduleras, hämmas eller stimuleras, att främja cancerutveckling eller hämma cancerutveckling. Vi har alla en familjehistoria, en ärftlighet, men vi kan påverka våra gener. De är inte orubbliga, som man tidigare trodde. Vissa sjukdomstillstånd kan härledas till specifika sammansättningar av mikrobiomet. Man har t ex funnit att coloncancer-patienter har en ökad förekomst av Fusobacterium, Streptococcus bovis och Bacterieus fragilis. Vi har även lärt oss hur skadade celler inte går i programmerad celldöd, apoptos, utan lever kvar för länge. Man talar om cellulär senescence, vilket innebär att deras vitalitet successivt minskar8. Studier visar hur antalet mitokondrier i cellen minskar och att de dessutom fungerar sämre. Mängden fria radikaler ökar med ökande oxidativ stress. Sekretionen av bl a inflammatoriska cytokiner ökar, IL-6, IL-1 etc. Inflammationen ökar och med den risken för cancerutveckling9. Samma 46

#7 2021

resonemang finns för kroppens åldrandet8. Det finns direkta kopplingar mellan tarmens mikrobiom och flera cancersjukdomar nämligen cancer i magsäck, bukspottkörtel, tjocktarm, rectum , bröst och lungor. Vi tar dem en och en. Colorektal inflammation utvecklas när det inte råder homeostas i tarmmikrobiomet utan vi får en dysbios, som i sin tur byggs på av ytterligare faktorer som toxiner i form av tobak, parasiter och inflammationsdrivande mat. Man talar om en synergetisk effekt. Denna inflammation orsakar DNA- skador på cellväggen, som inte lagas av SCFA ,Short Chaine Fatty Acids, från de goda bakterierna. Detta tillstånd påverkas av genetiska faktorer, där cancerframkallande gener aktiveras och en onkogenes sätter igång. Som ni ser är det multifaktoriellt, när väl en inflammation börjat. Man har använt förekomsten av Fusobacterium nucleatum och Bacteriodes fragilis som biomarkörer för coloncancer10. Även vid pancreascancer av typen adenocarcinom har man funnit en dysbios, en övervikt av Proteusbacterier, Actinobacterier, Fusobacterier och Verrumicrobia. Teorin är att de tar sig upp i pancreas via pancreasgången. Antibiotikabehandling har i studier visat sig förlångsamma cancerutvecklingen genom att släppa på den immunologiska bromsen, som dessa bakterier utövat på immunsystemet11. Man har även funderat på behandling med de goda bakterierna, probiotika . En ytterligare faktor för cancerutveckling är den genetiska mottagligheten, dvs gener som utlöses av t ex dysbios och åtföljande inflammation och påverkan på immunsystemet. Bidragande faktorer för vissa cancersjukdomar, såsom coloncancer, bröstcancer och prostatacancer, är obesitas och metabolt syndrom med förhöjda insulinnivåer, vilket ytterligare ökar inflammationsgraden. I tarmen finns en samling bakteriestammar, oestrobolom, som har en genetisk kapacitet att metabolisera oestrogen12. Man tror att dessa bakterier faktiskt kan reglera oestrogennivåerna. De samarbetar med de endogena hormonerna men även tillförda oestrogenlika ämnen i födan och vissa toxiner med oestrogenliknande effekt. Studier har visat en ökad förekomst av methylobacterium hos bröstcancerpatienter i såväl tumörvävnad som i tarmen jämfört med friska individer. De friska individerna hade däremot en ökad frekvens av sphingomonas yonoikuyae. Man drar slutsatsen att normala bröst har ett eget microbiom, som påverkar den lokala mikroimmunologiska omgivningen13. Vid lungcancer ser vi hur mikrobiomet, immunsystemet och cancern har en inbördes relation. Mikrobiomets gener kan öka eller minska immunsvaret och på så sätt reglera tumörväxten. Mikrobiomet i lungorna kan t ex öka risken för cancer genom att öka inflammationsgraden som förmedlas av T-gamma-delta-lymfocyter, Tgd-cellerna. Även andra mikrober än bakterierna såsom virus, parasiter och svamp, kan influera. Man har försökt hitta biomarkörer för riskbedömning av lungcancer. En studie gjordes med 30 sjuka och 30 kontroller. Man fann hos de sjuka en övervikt av enterococcer, medan de friska hade fler actinobacterier och bifidobacterier. Enterococcerna är inflammationsdrivande medan bifidobacterierna är antiinflammatoriska och kan laga DNA-skador på cellerna. Graden av enterococcer och bifidobacterier skulle kunna ge en riskbedömning för lungcancer14.


”Andra riskfaktorer är alkohol och tobaksmiss­ bruk. Dieten kan spela in, då man i studier sett att frukt och grönt skyddar. Ju mer man lär sig om kroppens mikrobiom, ju mer förstår man hur viktigt det är att förse sig med en stor variation av olika bakteriestammar”. Foto: Canstock, arkiv.

En teori vid levercancer är att antibiotikaterapi kan minska eller slå ut dysbiotiska bakteriestammar och på så sätt minska inflammationsgraden och risken för cancerutveckling. Vid antibiotikabehandling av levercancersjuka möss ökade Natur-Killer-T-lymfocyter, NKT-cellerna, till följd av proteinet CXCL16. Detta protein behövs för att gallsyror skall produceras av vissa bakterier i mikrobiomet. Dessa bakterier skyddar mot cancer. En annan faktor som kan ha betydelse är sammansättningen av tarmens mikrobiom. Är tarmbarriären skadad, dvs har en ökad permeabilitet, så släpper den igenom gram- negativa bakterier med LPS, som kommer ut i det enteropatiska kretsloppet och når levern, orsakar inflammation och fettlever NAFLD och ökad risk för cancerutveckling15. Det är intressant hur synen på magsår och i förlängningen magsäckscancer ändrats. De australiensiska forskarna Barry Marshall och Robin Warren fick Nobelpriset 1983

för upptäckten att antibiotikabehandling av Helicobacter pyloris, kunde bota gastrit och magsår. Man trodde inte att bakterier överhuvud taget kunde överleva i magsäckens sura miljö, pH 2-3, men Helicobacter har sina knep. Många människor har Helicobacter i magsäcken utan att bli sjuka. Dessa bakterier kommer huvudsakligen från munhålans mikrobiom, vilket visar vikten av en god munhygien. Bakterien kan under vissa omständigheter bli aggressiv och inflammationsskapande. Man har vid adenocarcinom i magsäcken funnit Helicobacter pyloris i 80 procent. Andra riskfaktorer är alkohol och tobaksmissbruk. Dieten kan spela in, då man i studier sett att frukt och grönt skyddar16. Ju mer man lär sig om kroppens mikrobiom, ju mer förstår man hur viktigt det är att förse sig med en stor variation av olika bakteriestammar. Det verkar som var stam har sina specialiteter och hjälper oss med det som de är menade att göra. Vi håller på att odla fram monokulturer i vår inre trädgård precis det som sker ute i vår natur, med katastrofala följder. Ju större variation vi har i vår mathållning desto bättre rustade blir vi. En stor amerikansk studie med totalt 40 länder följer en population som skall äta 30 olika frukter och grönsaker per vecka. Hur många gör det, inte ens de som är vegetarianer. De flesta av oss har en väldigt ensidig kost och dessutom näringsfattig på vitaminer och mineraler, vilket återspeglar sig i våra mikrobiom. Vi skall inte äta för 1 eller 2 utan för trillioner. AGNETA SCHNITTGER Med. Dr, Gynekologi Vidareutbildad i nutrition och diabeteslära. Certifierad i funktionsmedicin. Bor i La Reunion Frankrike.

Referenser 1. Kho ZY, Lal SK. The Human Gut Microbiome: A Potential Controller of Wellness and Disease. Front Microbiol. 2018 Aug 14;9:1835. doi: 10.3389/fmicb.2018.01835. PMID: 30154767; PMCID: PMC6102370. 2. Moens, E., Veldhoen, M., 2012. Epithelial barrier biology: good fences make good neighbors. Immunology 1–8. https://doi. org/10.1111/j.1365-2567.2011.03506.x. 3. Francino, M.P. 2016. Antibiotics and the Human Gut Microbiome: Dysbiosis and Accumulation of Resistances. Front. Microbiol. 6:1543 Doi: 10.3389/micb.2015.01543 4. Mäkivuokko H., Tiihonen K. et al. 2009. The effect of age and non-steroidal anti-inflammatory drugs on human intestinal microbiota composition. Br. J. of Nutrition 103, 227-234. Doi:10.1017/S0007114509991553 5. Boursi, B., et al., 2015. Recurrent antibiotic exposure may promote cancer formation. Another step in understanding the role of the human microbiota? Eur. J. Cancer 51 (17), 2655–2664. https://doi.org/10.1016/j.ejca.2015.08.015. 6. Nettleton J, Klancic T. et al 2019. Low-dose Stevia (Rebaudioside A) Consumption Perturbs Gut Microbiota and the Mesolimbic Dopamine Reward System. Nutrients. Doi:10.3390 May 31;11(6):1248 7. Ulevitch R.J., Tobias P.S. Feb 1999. Recognition of Gram-negative bacteria and endotoxin by the innate immune system. Sciencedirect.com Volume 11, Issue1, February 1999, 19-22. htpps:// doi.org/10.1016/S0952-7915(99)80004-1 8. H erranz N., Gil J.: Mechanisms and functions of cellular senescence J Clin Invest. 2018;128(4):1238-1246. https://doi.org/10.1172/JCI95148. 9. Campisi, J., d’Adda, F. Cellular senescence: when bad things happen to good cells. Nat Rev Mol Cell Biol 8, 729–740 (2007). https://doi.org/10.1038/nrm2233 10. Chun-Hui Sun, Bin-Bin Li et al. 2019 Sep. The role of Fusobacterium nucleatum in colorectal cancer: from carcinogenesis to clinic management. Chronic Dis Transl Med. 2019 Sep; 5(3): 178-187. Doi: 10.1016/j.cdtm.2019.09.001 11. Pushalkar S. et al. The Pancreatic Cancer Microbiome Promotes Oncogenesis by Induction of Innate and Adaptive Immune Suppression. Cancer Discov. 2018 ; Apr;8(4):403-41 12. G uo, Y, Qi, Y. Association between Polycystic Ovary Syndrome and Gut Microbiota. April, 2016. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0153196 13. Xuan C., Shamonki J. Microbial Dysbiosis Is Associated with Human Breast Cancer PLoS One . 2014 Jan 8;9(1):e83744. doi: 10.1371/journal.pone.0083744. e Collection 2014. 14. Zhuang H, Cheng L, Wang Y, et al. Dysbiosis of the gut microbiome in lung cancer. Front Cell Infect Microbiol. 2019 Apr 18; 9:112. Doi: 10.3389/fcimb.2019.00112. 15. Thomas CE, Luu HN, Wang R, Xie G, Adams-Haduch J, Jin A, Koh WP, Jia W, Behari J, Yuan JM. Association between PreDiagnostic Serum Bile Acids and Hepatocellular Carcinoma: The Singapore Chinese Health Study. Cancers (Basel). 2021 May 28;13(11):2648. doi: 10.3390/cancers13112648. PMID: 34071196; PMCID: PMC8198655. 16. B essède E, Staedel C, Acuña Amador LA, Nguyen PH, Chambonnier L, Hatakeyama M, Belleannée G, Mégraud F, Varon C. Helicobacter pylori generates cells with cancer stem cell properties via epithelial-mesenchymal transition-like changes. Oncogene. 2014 Aug 7;33(32):4123-31. doi: 10.1038/onc.2013.380. Epub 2013 Oct 7. PMID: 24096479.

#7 2021

47


”Hos människan upptar luktorganet cirka en tjugondel av hjärnan och vi kan urskilja många miljoner olika luktämnen. En betydande andel av dessa är förknippade med hot mot vår hälsa och överlevnad, som lukten av kemikalier och rutten mat”. Foto: Canstock, arkiv.

48

#7 2021


Luktsinnet människans snabbaste varningssystem Förmågan att upptäcka och reagera på lukten av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte. Studien som publicerats i PNAS tyder på att negativa lukter förknippade med obehag processas tidigare än positiva lukter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande.

”Alla levande varelser över­ lever tack vare sin förmåga att undvika faror och upp­ söka belö­ ningar. Hos människan verkar luktsin­ net speciellt viktigt för att upptäcka och reagera på po­ tentiellt skad­ liga stimuli”. Foto: Canstock, arkiv.

Människans undvikande respons på obehaglig lukt förknippad med hot har länge ansetts vara en viljestyrd kognitiv process. Vår studie visar för första gången att det är en omedveten och mycket snabb reaktion, säger Behzad Iravani, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare. Hos människan upptar luktorganet cirka en tjugondel av hjärnan och vi kan urskilja många miljoner olika luktämnen. En betydande andel av dessa är förknippade med hot mot vår hälsa och överlevnad, som lukten av kemikalier och rutten mat. Luktsignaler når hjärnan inom 100 till 150 millisekunder efter inandning genom näsan. Utvecklat en metod

Alla levande varelser överlever tack vare sin förmåga att undvika faror och uppsöka belöningar. Hos människan verkar luktsinnet speciellt viktigt för att upptäcka och reagera på potentiellt skadliga stimuli. Det har länge varit okänt vilka neurala mekanismer som gör att en obehaglig lukt omsätts i undvikande beteende hos människor. Det beror bland annat på att det saknats icke-invasiva metoder för att mäta signaler från luktbulben, den första delen av lukthjärnan med direkt (monosynaptisk) koppling till de viktiga centrala delar av nervsystemet som hjälper oss att upptäcka och minnas hot or faror. Nu har forskare på Karolinska Institutet utvecklat en metod som gjort det möjligt att för första gången mäta signaler från den mänskliga luktbulben som processar lukter och sedan skickar signaler till delar av hjärnan som kontrollerar rörelse och undvikande beteenden. Resultaten bygger på tre experiment, där deltagare inledningsvis fick skatta sin upplevelse av sex olika lukter,

några positiva och andra negativa. I ett senare skede analyserades lukthjärnans elektrofysiologiska aktivitet som respons på de negativa och positiva lukterna. Luktsinnet har en unik betydelse

Det blev tydligt att luktbulben reagerar specifikt och tidigt på negativa lukter och skickar en direkt signal till motorcortex redan cirka 300 ms efter att luktsystemet först reagerat på lukten. Den signalen resulterar sedan i att personen, utan att själv vara medvetna om det, lutar sig bakåt och bort från luktkällan, säger studiens sisteförfattare Johan Lundström, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Resultatet tyder på att luktsinnet har en unik betydelse för vår förmåga att upptäcka faror i omgivningen, där en betydande del av den förmågan sker på ett omedvetet plan i högre grad än faror som förmedlas av syn- och hörselintryck. Källa: Karolinska Institutet

Publikation “The human olfactory bulb processes odor valence representation and cues motor avoidance behavior”, Behzad Iravani, Martin Schaefer, Donald A. Wilson, Artin Arshamian, Johan N. Lundström. PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, online 13 oktober 2021, doi: 10.1073/pnas.2101209118. Studien har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, National Institute on Deafness and Other Communication Disorders och Vetenskapsrådet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

#7 2021

49


”På sjukhus kan smarta, adaptiva fastighetssystem tillhandahålla idealiska förutsättningar för patienters återhämtning genom att utnyttja artificiell intelligens för att optimera temperatur, luftkvalitet och flöde (viktigt för infektionskontroll), belysning och andra variabler i patientrum, liksom optimering av energiåtgång”. Foto: Siemens Financial Services.

Fastighetskonvertering med smart finansiering kan spara miljarder COVID-19 har orsakat en kris bland fastighetsägare och hyresvärdar – både inom den offentliga och privata sektorn. Offentlig service samt hur vi arbetar förändras till följd av krisen. I och med detta har sättet på vilket vi använder offentliga och kommersiella inomhusytor förändrats i stor utsträckning, vilket belyser behovet av att optimera byggnadernas hygien, säkerhet och energieffektivitet. 50

#7 2021

Vi har sett en enorm ansträngning globalt för att snabbt anpassa sjukhus för att klara av pandemitrycket, fungera säkert och med flexibilitet.1 Att göra byggnader smartare skapar möjlighet till flexibilitet – både ur perspektivet flexibla arbetsplatser, säkerhet och förbättrad förmåga att anpassa sig till volatila omständigheter. Det finns verkligen en ”perfekt storm” av faktorer som alla samtidigt driver förändringar och gör byggnader ”smartare”. För det första kan de ekonomiska påfrest-


ningarna till följd av pandemin tydliggöra fokus på sätt att uppnå kostnadseffektivitet för fastighetsförvaltning, särskilt genom energieffektivitet.2 Samtidigt har COVID-19 resulterat i nya regler och arbetssätt för att säkerställa hygien, infektionskontroll och säkerhet i byggnader.³ Vid sidan av de här aktuella påfrestningarna finns befintliga och framväxande lagkrav som gör brand- och säkerhetsuppgraderingar obligatoriska.4 Olika riktlinjer runt om i världen sätter dessutom upp mål för att nå högre miljöstandarder i fastigheter. Smart teknik bidrar

Smarta byggnader använder automatiserad och digitaliserad teknik för att möjliggöra effektivare byggnadsfunktioner och skötsel. De data som genereras av IoT-sensorer tillhandahåller information i realtid för snabba åtgärder. Smart teknik bidrar till att förvandla byggnaden från en kostnadsbörda till en aktiv bidragande partner – en ny teammedlem – när det gäller att driva ett företag eller en offentlig organisation och hantera det ”nya normala”. Det här helt nya perspektivet får fastighetsägare och fastighetsförvaltare att se med nya ögon på den underliggande operativa kostnadsbasen för sina tillgångar. Mervärdet som smarta byggnader erbjuder har redan uppmärksammats av sakkunniga. Enligt EU-kommissionens rapport om makroekonomiska och andra fördelar med energieffektivitet5 kan en smart, högpresterande byggnad konservativt lägga till så mycket som 11,8 procent i hyresvärde och i slutändan ge 5 till 35 procent högre försäljningsvärden. På sjukhus kan smarta, adaptiva fastighetssystem tillhandahålla idealiska förutsättningar för patienters återhämtning genom att utnyttja artificiell intelligens för att optimera temperatur, luftkvalitet och flöde (viktigt för infektionskontroll), belysning och andra variabler i patientrum, liksom optimering av energiåtgång. I slutändan kan patientsäkerhet och hälsoutfall förbättras, vistelsens längd minskas och patientgenomströmningen för sjukhuset öka. Ekonomiskt hållbart

Även om enigheten är stor kring behovet av att göra byggnader smartare behöver man i alla länder och sektorer ett sätt att göra omvandlingen ekonomiskt hållbar. Hur kan detta ske? Utgångspunkten är att använda smart teknologi för att minska energiförbrukningen i byggnader. Detta ger konkreta ekonomiska besparingar som – genom smarta finansieringslösningar – kan utnyttjas för att subventionera eller till och med betala för den totala konverteringen till smarta byggnader. Det kan åstadkommas på företagsnivå eller i små steg, som vart och ett ger avkastning på investeringen. Smarta finansieringslösningar för att möjliggöra energieffektivisering och smart implementation delas upp i två.

”I slutändan kan patientsäkerhet och hälsoutfall förbättras, vistelsens längd minskas och patientgenomströmningen för sjukhuset öka”. Foto: Siemens Financial Services.

För det första finns det fullskaliga byggnadslösningar där energibesparingarna nyttjas för att finansiera kostnaden för en fullständig uppgradering. I många fall vill dock fastighetsägare och fastighetsförvaltare snarare genomföra energieffektivisering och smart teknikomvandling i inkrementella steg. Så finansieringslösningar som underlättar kassaflödet och sprider kapitalbördan vid konvertering är lika viktiga – finansiering som är tillgänglig för fastighetsägare/förvaltare, teknikleverantörer, distributörer, återförsäljare, lösningsbyggare och entreprenadföretag, från de allra största till de allra minsta. Den senaste insiktsrapporten från Siemens Financial Services (SFS) har fastställt vikten och värdet av smart byggnadskonvertering, liksom drivkrafterna bakom omvandling av befintliga byggnader för att uppnå bättre energieffektivitet. I en tid då ägare och fastighetsförvaltare måste investera i åtgärder för att göra sina byggnader säkra och beläggningsbara, med ytterligare begränsningar på grund av avståndskrav, kan det hävdas att endast smarta byggnader kommer vara tillräckligt attraktiva för potentiella hyresgäster och användare. I en budgetbegränsad miljö ses energieffektivitetsbesparingar alltmer som den idealiska startpunkten för omvandling till smarta byggnader, antingen som en enda investering eller som en serie stegvisa projekt. Detta tillsammans med smarta finansieringstekniker som spelar en viktig roll för att möjliggöra de framtida besparingarna för att finansiera kostnaden för konvertering. HENRIK HOLMGREN Key Account Manager, Siemens Financial Services, Sverige.

Referenser 1. WSP, HOSPITALS AFTER COVID-19: HOW DO WE DESIGN FOR AN UNCERTAIN FUTURE? 06 okt 2020. 2. Bloomberg NEF, Liebreich: Energieffektivitet nyckeln till COVID-återhämtning, 26 juni 2020. 3. Architectural Digest, Hur COVID-19-pandemin ändrar byggmiljön, 18 mars 2020. 4. Modern Building Alliance, EU-pilotprojekt kring brandsäkerhet, 27 maj 2020. 5. https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/final_report_v4_final.pdf, pp. 63-66, augusti 2016.

#7 2021

51


ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla. Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn. Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt. I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut. Redaktörer: Annica Dahlström & Christian Sörlie Ekström

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 212 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Pris 212 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 52

#7 2021

Plats för frimärke


DEBATT

Den onämnbara modersrollen I samband med förberedelserna för stortingsvalet i Norge publicerades den 20 augusti en artikel i Dagsavisen, ”AP mobiliserar till kvinnokamp”. Den två-sidiga artikeln listade partiets 10 löften för kvinnors hälsa.  Denna artikel kommenterades den 2 september av två psykiater och psykoanalytiker; Solveig Bugge Lande och Bjørn Lande. De skrev under rubriken ”Den onämnbara modersrollen” (Den unevnelige morsrollen).

Det mest intressanta med översikten är det som inte nämns: Vi har speciellt lagt märke till att de kroppsliga och psykologiska påfrestningar som kvinnokroppen utsätts för under graviditet, födelser och amning helt har förbigåtts! Speciellt påfallande och oroväckande är att det inte nämns något om det lilla barnets behov av att få möta en rimligt praktisk kompetens och psykologiskt tillgänglig mamma, en mor som har överskottskrafter nog för att kunna ingå i, uppehålla och glädja sig åt det tidiga finstämda samspelet med barnet. Här bör mamman kunna känna sig in i barnets behov. Kvaliteten i relationen mellan mor och barn är helt väsentlig för barnets senare utveckling. Genom detta nära förhållandet mellan två individer, personer, kommer det för barnet att skapas en upplevelse av trygghet som under normala förhållanden fortlever under livets lopp. Barnet utvecklar det vi talar om som en trygg anknytning. Under senare år har vi fått en bättre förståelse för vikten av en sådan anknytning som främjar barnets psykiska hälsa. I samspelet med mamman utvecklas barnets förmåga att förstå både sitt eget och moderns sinnestillstånd. Detta är grunden för att man som vuxen skall kunna förstå sig själv i samspel med andra och därmed kunna ingå i nära, ömsesidiga, respektfulla och ansvarsfulla relationer till andra människor. Det är alltså bl.a. förmågan till empati och stabilitet i nära förhållanden som grundläggs i dessa 2-3 första levnadsåren. Trygg anknytning även till pappan

En trygg anknytning till mamman banar väg för en trygg anknytning även till pappan lite senare under småbarnstiden. Pappans viktiga uppgift i denna tidiga period är att värna mamma-barn-relationen med den praktiska och emotionella omsorg han oftast representerar. En trygg anknytning till båda föräldrarna kommer senare i livet att ge motståndskraft, resiliens, mot utvecklingen av nervösa besvär, och stärker förmågan till samspel i familj, skola och arbetsliv. Genom det senaste decenniets utveckling inom neurovetenskapen har insikten vuxit om hur erfarenheter under dessa tidiga barnaår påverkar hjärnans utveckling och personligheten. Valet angående föräldraledighet, kontantstöd och andra omsorgsbestämmelser för småbarnsfamiljer måste ha som utgångspunkt barnets behov av att en sådan trygg

Foto: canstockphoto

anknytning till mamman och att just denna relation får vara den primära under de första åren av livet. Avbrott i relationen, eller bekymmer med anknytningen i dessa tidiga år kan väcka rädsla och ångest hos både mor och barn. Om rädslan för separation inte erkännes eller åtgärdas kan det bidra till att barnet utvecklar mer otrygga anknytningsalternativ och blir ängslig och mer sårbar, psykiskt likväl som fysiskt. I ett kvinnoperspektiv vill vi understryka att offentliga bestämmelser måste tillvarata mammans möjligheter att ägna tid och uppmärksamhet åt detta tidiga, viktiga och skapande samspel. Att mamman går tillbaka till heltidsarbete och låter pappan överta sin plats kan innebära en stor utmaning för barnet. Ett sådant byte av positioner måste komma först när föräldrarna och barnet är mogna för det. Förskoleplacering för ettåringar innebär, som vi ser det, en påfrestning som i alla fall inte alla barn mår bra av. För alla som vill sätta sig in i dessa ämnen rekommenderar vi läsning av den engelska psykoanalytikern Sue Gerharts nya bok ”Kärlekens roll: hur känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna”. (På norska: «Den viktige kjærligheten. Hvordan følelser former barnets hjerne») Boken rekommenderas till både föräldrar och fackfolk inom området. Inte minst bör den läsas av dem som har makt att bestämma och besluta. SOLVEIG BUGGE LANDE Psykiater och psykoanalytiker. BJØRN LANDE Psykiater och psykoanalytiker. (Översatt från. norska av Annica Dahlström)

#7 2021

53


Foto: NASA, Unsplash.

Skador på hjärnan vid långa vistelser i rymden Att befinna sig länge i rymden tycks ge skador på hjärnan. Det visar en studie på fem ryska kosmonauter som vistats på rymdstationen ISS. Forskare vid Göteborgs universitet är nu med och presenterar resultaten.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology. Bakom fynden står forskare på institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, ihop med kollegor i Moskva och München. I studien följdes fem manliga ryska kosmonauter, verksamma vid den internationella rymdstationen ISS, International Space Station. Stationen befinner sig i en omloppsbana på 400 kilometer från jordens yta och är konstant bemannad. Att kroppen påverkas negativt under långa vistelser i rymden är känt sedan tidigare. Det handlar bland annat om muskler som förtvinar, minskad benmassa, försämrad syn och förändrad bakterieflora. Det har dock inte tidigare kunnat klarläggas hur hjärnvävnad påverkas. Bevis på hjärnskada

I studien togs blodprov på kosmonauterna tjugo dagar före avfärd mot ISS. De vistades sedan i rymden i genomsnitt 169 dagar, alltså fem-sex månader. Deltagarna var i snitt 49 år gamla. Efter återkomsten till jorden togs uppföljande blodprover vid tre tillfällen: en dag, en vecka respektive cirka tre 54

#7 2021

veckor efter landning. I blodproverna analyserades fem biomarkörer för hjärnskada: NFL (neurofilament light), GFAP (gliafibrillärt surt protein), T-tau (total tau) och två amyloidbetaproteiner. För tre av biomarkörerna – NFL, GFAP och amyloidbetaproteinet Aβ40 – var halterna signifikant förhöjda efter vistelsen i rymden. Toppnivåerna nåddes inte exakt samtidigt efter landning på jorden, men markörernas nivåer följde ändå varandra över tid. – Detta är första gången som konkreta bevis på skador på hjärnans celler har dokumenterats i blodprover efter rymdresa. Detta måste studeras vidare och förebyggas om rymdresor ska bli mer vanliga i framtiden, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi och en av två seniora författare bakom studien. Fler studier på gång

För att nå dit måste vi hjälpas åt att ta reda på varför skadorna uppkommer, fortsätter han. Är det tyngdlösheten, vätskeförändringar i hjärna, påfrestningar i samband med start och landning eller något annat som ger dem? Här kan en massa spännande humanexperimentella studier göras på jorden. Att förändringarna kan vara av betydelse för hjärnans funktion stärks av att man även ser förändringar vid magnetkameraundersökning av hjärnan efter rymdfärd, och att kliniska hjärnfunktionstester kan visa avvikelser i samband med rymduppdrag. Den aktuella studien var dock för liten för att


Henrik Zetter­ berg. Professor /överläkare. Foto: Johan Wingborg

”Efter återkomsten till jorden togs uppföljande blodprover vid tre tillfällen: en dag, en vecka respektive cirka tre veckor efter landning. I blodproverna analyserades fem biomarkörer för hjärnskada: NFL (neurofilament light), GFAP (gliafibrillärt surt protein), T-tau (total tau) och två amyloidbetaproteiner. Foto: ESA/NASA

undersöka dessa samband i detalj. Henrik Zetterberg och medförfattarna vid Göteborgs universitet, forskare Nicholas Ashton och professor Kaj Blennow, diskuterar just nu större uppföljningsstudier tillsammans med övriga kollegor bakom studien, samt nationella och internationella rymdforskningsinstitut.

Nicholas Ash­ ton. Forskare. Foto: Göteborgs universitet.

– Om vi kan bena ut vad det är som orsakar skadorna kan biomarkörerna som vi har utvecklat underlätta för att reda ut hur man bäst kan rätta till problemet, konstaterar Henrik Zetterberg. Källa: Sahlgrenska akademin.

Titel: Changes in Blood Biomarkers of Brain Injury and Degeneration Following Long-Duration Spaceflight, http://doi.org/10.1001/ jamaneurol.2021.3589

Kaj Blennow. Professor/ överläkare. Foto: Johan Wingborg #7 2021

55


”Forskarna såg att i friska möss som fick peroral behandling av Limosilactobacillus reuteri, ökade mängden B-lymfocyter i de Peyerska placken. Samtidigt steg produktionen av IgA-antikroppar kraftigt, vilket var beroende av PD-1 signalering. Det här resulte­ rade i att en stor mängd B-lymfo­ cyter i tarmens slemhinna produ­ cerade och frisatte IgA, vilket i sin tur hade en positiv påverkan på sammansättningen av de mikroor­ ganismer som finns i tarmen, och slutligen skyddade mössen mot inflammatorisk sjukdom”. Foto: Uppsala universitet.

Probiotiska bakterier ökar tarmens produktion av antikroppar Tarmens B-celler ökar sin produktion av antikroppar när de stimuleras av en viss sorts probiotiska bakterier. Detta påverkar tarmens mikroorganismer och gör tarmen mer motståndskraftig mot inflammation. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.

– Det här är betydelsefullt vid utvecklingen av nya läkemedel för inflammatorisk tarmsjukdom, och kan även öka effekten av vissa cancerbehandlingar, säger Mia Phillipson, professor i fysiologi vid Uppsala universitet och studiens huvudförfattare. I tarmen interagerar immunceller med tarmens mikroorganismer, vilket är viktigt för immunsystemets många funktioner och även för effekten av olika läkemedel. Immuncellerna ansamlas i lymfoid vävnad, så kallade Peyerska plack, där de exponeras för tarminnehållet och samarbetar med tarmens bakterier. Tidigare studier har visat att genom att använda probiotika, det vill säga bakterier med hälsofrämjande egenskaper, har man kunnat förändra tarmens mikroorganismer och minska symptomen på inflammation i tjocktarmen. Men hur det kommer sig att väldigt små mängder probiotiska bakterier, som intagits via munnen, kan påverka tarmen under den korta tid de passerar mag-tarmkanalen har hittills varit okänt. Kan förbättra tarmhälsan

Nu visar en ny studie, gjord av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med SLU och SciLifeLab, att Blymfocyter i de Peyerska placken känner av, förstärker och sänder vidare signaler från de probiotiska bakterierna. Forskarna såg att i friska möss som fick peroral behandling 56

#7 2021

Mia Phillipson, professor. Foto: Uppsala universitet.

av Limosilactobacillus reuteri, ökade mängden Blymfocyter i de Peyerska placken. Samtidigt steg produktionen av IgA-antikroppar kraftigt, vilket var beroende av PD-1 signalering. Det här resulterade i att en stor mängd B-lymfocyter i tarmens slemhinna producerade och frisatte IgA, vilket i sin tur hade en positiv påverkan på sammansättningen av de mikroorganismer som finns i tarmen, och slutligen skyddade mössen mot inflammatorisk sjukdom. – Det här är den första studien som kan förklara hur en probiotisk bakterie som normalt inte finns i tarmen och som utgör en väldigt liten och temporär del av den totala mängden tarmbakterier, kan förbättra tarmhälsan trots att den egentligen enbart är en droppe i tarmbakteriehavet, säger Mia Phillipson. Källa: Uppsala universitet


ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil­ telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner! Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu­ trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen­ defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer­ parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 62 kr för porto inkl moms. TOTALT 262 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80­talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV­produktioner. Under senare år har han även en­ gagerat sig som opinionsbildare i diet­ och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Plats för frimärke

Pris 262 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

#7 2021

57


"Det är mycket som tyder på att en frisk glykokalyx har avgörande betydelse för att den elastiska muskulaturen ska få leverans av NO. Glykokalyx ska blanda syre från inandningen med kväve från kosten där det verkar som om de mörkt gröna och röda ovanjordsgrönsakerna är huvudleverantör av kvävet, vilket också finns i annan kost, men inte så mycket som i de nämnda grönsakerna". Foto: Canstock, arkiv.

Detta är fjärde artikeln i en serie om glykokalyx – den håriga ”heltäckningsmattan” som måste vara frisk och täcka insidan på våra blodkärl för att vi ska få leva friska långt upp i ålderdomen.

Syresättningen av blodet ser bra ut säger doktorn –Jag blir glad och hoppfull. Det känns tryggt att få veta att syresättningen av blodet fungerar. Det känns som en garanti för att jag inte är så dålig som jag fruktat, det inger hopp. Visst, det är gott och väl att vi när vi andas får in tillräckligt med syre (O2) i blodet, men det ska inte bara skvalpa omkring där. Så gör det ingen nytta, syret måste också nå ut till varenda en av de många miljarder celler vi har i kroppen. Annars mår vi inte så bra. Det är där, framför allt i cellernas mitokondrier, som vi har nytta av syre. Där är syre en absolut nödvändighet för att vi med hjälp av cellandningen ska kunna producera ATP (adenosintrifosfat), vilket är grunden för all den energi vi behöver för att vår kropp ska kunna fungera och du själv ska känna dig rask och pigg. 58

#7 2021

Men är det inte självklart att syret på sin resa med de röda blodkropparna kommer fram till cellerna? Nej, tyvärr inte eftersom våra blodkärl kan tappa sin elasticitet eller i varje fall en del av sin elasticitet och då kommer inte syret fram till cellerna i den omfattning som krävs för att vi ska må bra. Detta beror inte på att kärlen förkalkas på grund av ålder, en vanlig förklaring som ges till patienter, vilka tycker det låter rimligt och därför accepterar den felaktigt förenklade förklaringen. Det som gör att våra blodkärl tappar sin elasticitet och då tänker jag särskilt på de tunnaste tunna kärlen som når fram till celler för att leverera syre, är brist på kväveoxid (NO). Detta kan verka konstigt eftersom det


i litteraturen anges att alla celler själva tillverkar NO. Riktigt, men om det inte kommer tillräckligt med syre till cellen så blir det sannolikt inte tillräckligt med ATP för att produktionen av NO ska kunna äga rum i cellen. Glöm inte att för praktiskt taget allt som utförs i cellerna hos en frisk människa så krävs syre. Detta innebär att om det inte kommer syre till cellerna så kan inte heller cellerna producera NO. Då är frågan vad det är som gör att man får brist på NO. Det är här som den håriga ”heltäckningsmattan” på insidan av våra blodkärl, glykokalyx, kommer in i bilden. Syret, det som mäts och kallas syresättning, kommer från den luft du andas in och tas in i blodcirkulationen via lungornas alveoler (lungblåsor) och tas emot av de tunna kapillärerna vilka ”betalar” genom att lämna koldioxid (CO2) tillbaka till alveolerna. Eftersom den luft vi andas in innehåller 78% N2 så kanske någon undrar om det inte är detta kväve som så småningom kommer att bli kvävet i NO och komma tunica media tillgodo? Nej, det är det inte. Vi andas faktiskt ut mer N2 än vi andas in. Figur 1 Gas

Atmospheric air

Exhaled air

Change

Nitrogen, N2

78%

79%

+1%

Oxygen, O2

21%

16%

-5%

Carbon dioxide, CO2

0.04%

4%

+4%

Others (mostly argon, Ar)

1%

1%

0%

Om dessa ”lungkapillärer” har börjat tappa sin elasticitet så märks detta på syresättningen av blodet. Men i det här exemplet så säger vi att syresättningen är bra. Trots detta mår inte patienten bra. Det är här som glykokalyx kommer in i bilden som ”huvudleverantör” av NO till den elastiska muskulaturen i kärlväggen (tunica media). Det är mycket som tyder på att en frisk glykokalyx har avgörande betydelse för att den elastiska muskulaturen ska få leverans av NO. Glykokalyx ska blanda syre från inandningen med kväve från kosten där det verkar som om de mörkt gröna och röda ovanjordsgrönsakerna är huvudleverantör av kvävet, vilket också finns i annan kost, men inte så mycket som i de nämnda grönsakerna. Så länge din glykokalyx är frisk, dvs hög och tät, så kan din elastiska muskulatur i kärlväggarna (och i hjärtat) få leverans av NO och bibehålla sin elasticitet. Men även om du äter rikligt med mörkt gröna eller röda ovanjordsgrönsaker så kan allt saboteras av att du under lång tid har följt Livsmedelsverkets kostråd att minst 50% av din kost ska vara kolhydrater. Om kolhydraterna dominerar din kost och huvudsakligen består av socker, mjöl och stärkelse skadas glykokalyx, som blir låg och gles och kanske till och med saknas fläckvis. Resultatet blir att NOproduktionen sjunker och den elastiska muskulaturen i dina blodkärl (tunica media) och i hjärtat får allt mindre leveranser av NO och därmed tappar sin elasticitet och pumpförmåga. Detta i sin tur innebär att hjärtat pumpar allt mindre mängd blod per tidsenhet, vilket också innebär att de röda blodkropparna med sitt syre får allt svårare att pumpas fram i de allt stelare tunnaste kärlen för leverans av syre till cellerna.

Jag har i mina tidigare artiklar om glykokalyx kallat de tunnaste tunna blodkärlen för kapillärer därför att de flesta känner till det ordet. Nu märker jag att jag måste förklara hur det ligger till. Längst ut i blodcirkulationens periferi finns det alltså kapillärer, men det finns också arterioler. Medan det i kapillärer inte finns någon elastisk muskulatur (tunica media) så finns detta i arterioler. Diametern på kapillärer och arterioler överlappar varandra: Figur 2

Endotel Bindväv Elastisk muskulatur Fibrös vävnad

När man då vet att röda blodkroppar har en diameter om 7-8μm (vid B12-brist kan de vara större) så är det lätt att förstå att det blir mycket svårt för hjärtat att orka pumpa dessa röda blodkroppar, som visserligen är formbara, genom kärl som är 2-7μm, om kärlväggarna tappat sin elasticitet genom att den elastiska muskulaturen (tunica media) fått för lite NO. För att cellerna ska få leverans av syre till sin cellandning så måste vi således se till att leva så att vi bibehåller elasticiteten i våra blodkärl. Detta gör vi genom att avstå från att äta och dricka sådant som skadar vår glykokalyx dvs socker, mjöl och stärkelse. Det finns massor av studier på Pubmed som redovisar att mycket socker i blodet under längre tid, dvs vid långtidshyperglykemi, skadar glykokalyx. Om du samtidigt som du avstår från socker, mjöl och stärkelse i din kost, ökar ditt intag av mörkt gröna och röda ovanjordsgrönsaker, vilka innehåller mycket kväve, så kommer din glykokalyx att växa sig hög och tät och börja leverera rikligt med NO till muskelskiktet (tunica media) i dina blodkärl så att dessa bibehåller eller återfår sin tappade elasticitet, normaliserar ditt blodtryck och åter kan börja leverera syre till cellerna. Figur 3

Betänk att också ditt hjärta består av så kallad glatt muskulatur (dvs samma slags elastiska muskulatur som finns i blodkärlens muskelskikt) på vars insida skall finnas en hög och tät glykokalyx för att ditt hjärta a. ska få NO och bibehålla sin elasticitet och kunna pumpa med full kraft och b. de elektriska signalerna från sinusknutan i höger förmaks tak ska kunna följa en hög, tät och negativt laddad glykokalyx så att ditt hjärta slår i regelbunden takt.

LASSE BLOMDAHL Halmstad flowervalley39@telia.com #7 2021

59


”Det finns fler än 150 000 kända kemikalier och användningen ökar stadigt. Detta kan bidra till att fler drabbas av MS. Vi vill förstå samspelet mellan kända riskfaktorer och yttre miljöfaktorer för att få en bättre kunskap om varför vissa individer drabbas.” Foto: Canstock, arkiv.

Miljöfaktorer kopplade till MS kartläggs i Uppsalastudie Vilken roll spelar miljögifter, livsstil, ärftlighet och molekyler i blodet för uppkomsten av multipel skleros (MS)? Det ska en studie ledd av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet kartlägga. 60

#7 2021

– Det finns fler än 150 000 kända kemikalier och användningen ökar stadigt. Detta kan bidra till att fler drabbas av MS. Vi vill förstå samspelet mellan kända riskfaktorer och yttre miljöfaktorer för att få en bättre kunskap om varför vissa individer drabbas. Om det finns en koppling


till hormonstörande ämnen kan detta förklara varför kvinnor drabbas oftare idag än tidigare, säger Kim Kultima, forskare och kemist vid Akademiska sjukhuset/ Uppsala universitet, som leder studien och nyligen tilldelades ett anslag på en halv miljon från patientföreningen NEURO. Multipel skleros (MS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar hjärna och ryggmärg. Det är en så kallad autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. I Sverige insjuknar cirka 1000 personer årligen, vanligtvis i 20–40 årsåldern. Kvinnor drabbas i dubbelt så hög utsträckning som män. Obehandlad leder sjukdomen till svåra funktionshinder och för tidig död.

sambanden mellan arv- och miljöfaktorer som ligger till grund för utvecklingen av MS. – Det finns prover från mer än 3 400 nydiagnostiserade MS-personer och mer än 4 000 matchade kontroller. Det handlar både om genotypisk information kopplad till kända riskfaktorer, livsstilsinformation och blod, säger han och fortsätter: – Vi kommer att använda nyutvecklade, så kallade masspektrometribaserade metoder, som kan mäta koncentrationerna av flera tusen olika ämnen som finns i blodet, såsom små signalerande molekyler, enzymer, fetter, men även andra industriella kemikalier som vi får i oss och som lagras och mycket långsamt utsöndras från kroppen.

Rökning och vissa virusinfektioner hos ungdomar är associerade med ökad risk

Kan leda till bättre möjligheter

Orsaken till MS är i stort sett okänd, men epidemiologiska och genetiska studier indikerar att sjukdomen utlöses hos genetiskt mottagliga individer efter exponering för livsstils- och miljöfaktorer. Fler än 200 olika genetiska riskfaktorer har identifierats och vi vet till exempel att rökning och vissa virusinfektioner hos ungdomar är associerade med ökad risk. Trots detta är det i stort sett okänt vilka molekylära förändringar riskfaktorerna ger upphov till och varför de ökar risken att utveckla sjukdomen, förklarar Kim Kultima. I studien kommer forskarna utgå från biobanker, en resurs som utvecklats under 15 år. Enligt Kim Kultima ger bankerna en unik möjlighet att studera de komplexa

Kim Kultima, forskare och kemist. Foto: Uppsala universitet.

Datan som genereras kommer forskarna sedan hantera med hjälp av speciellt framtagna bioinformatiska verktyg, kraftfulla datorer och så kallad maskininlärande tekniker, även populärt kallat AI (artificiell intelligens). – Det handlar i slutändan om att kunna identifiera vilka molekyler som kan spela en mycket viktig roll för utvecklingen och fortskridandet av sjukdomen och förstå om vår ökade kemikalieanvändning kan vara en bidragande orsak till att andelen nydiagnostiserade MS personer ökar. Vi hoppas våra resultat i framtiden leder till bättre möjligheter att behandla och förebygga MS, avrundar Kim Kultima. Källa: Akademiska sjukhuset

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT alla FUNDERINGAR... Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Den utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från sjukvårdens säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka kan du nu köpa för ett samlat pris! Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 212 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer bokpaket ”Pottholzt” Antal bokpaket

Pris 212 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#7 2021

61


Ny svensk innovation som validerats under pandemin öppnar dörren för egenprovtagning av blodprov för klinisk diagnostik 62

#7 2021


FAKTA Covid-19 relaterad användning av Capitainer Region Västerbotten etablerade egenprovtagning med Capitainer för SARS-CoV-2 IgG och tillsammans med analysföretaget Xerum AB blev analys med egenprovtagning tillgänglig för länets medborgare.1 I studien ”Förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 i Sverige, 26 april – 9 maj 2021” genomförde folkhälsomyndigheten egenprovtagning med hjälp av Capitainer, analysföretaget Xerum Ab utförde analyserna. 2 Capitainer har använts i studie på KTH med multivariat serologianalys med Luminex-plattformen. 2000 kit slumpvis distribuerade till invånare i Stockholmsregionen och publicerad i Nature Communications. 3 En pågående studie i Västerbotten, Örebro och Jämtland-Härjedalen studerar med upprepad provtagning inom vård och omsorg, främst äldreboenden, hur immuniteten efter vaccination ändras med tiden. Provtagningen utförs själv eller med hjälp av en anställd eller nära anhörig genom Capitainer kort.4 1. Region Västerbotten erbjuder egenprovtagning för antikroppar mot covid-19 (regionvasterbotten.se) 2. F örekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 i Sverige, 26 april – 9 maj 2021 — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) 3. Multianalyte serology in home-sampled blood enables an unbiased assessment of the immune response against SARS-CoV-2 | Nature Communications 4. H ur länge räcker vaccinimmunitet mot covid-19 hos äldre? (umu.se)

Under pågående pandemi har samtliga svenskar erbjudits möjligheten att ta sitt eget prov för analys av pågående infektion av Covid 19 genom ett PCR test. Egenprovtagning är nu ett bekant begrepp hos gemene man och som arbetssätt inom vården och på landets laboratorier. Nu kan egenprovtagning av blodprov vara nästa utvecklingsområde med stora potentiella vinster för patienter, vården, miljön och samhället i stort.  Året pristagare av Dagens Medicins pris Guldpillret, Capitainer AB, har utvecklat en metod för att på ett kvalitetssäkrat sätt kunna ta en exakt volym blod genom egenprovtagning och därmed möjliggöra kvantitativa analyser. Erfarenheterna från pandemin har lagt grunden till att utveckla systemet för egenprovtagning inom vården för fler patientgrupper och sjukdomstillstånd.

Den huvudsakliga användningen av egenprovtagning är och har varit för så kallade svabbprover för mikrobiologiska analyser. De som arbetar med sexuellt överförbara sjukdomar som Klamydia och Gonorré har varit pionjärer på området och det finns det ett väl utbyggt system för egenprovtagning sedan mer än ett decennium. Nu finns ett stort fokus på att erbjuda möjlighet till egenprovtagning för HPV (humant papillomvirus) screening. I båda dessa fall har egenprovtagningen inneburit att analyser kunnat göras på prover som annars inte hade blivit tagna och därmed har sjukdom och smittspridning

kunnat förebyggas. Liknande vinster kan förväntas även inom andra områden där potential för egenprovtagning finns och som nu bör utvecklas. Idag finns lösningar på marknaden som möjliggör att även blodprovstagning kan ske i hemmet. Tidigare har möjligheterna för kliniska analyser på sådana prover varit begränsade p.g.a svårigheten att mäta volymen. Analys av blodprover tagna genom egenprovtagning har således begränsats till användning framför allt inom wellness där krav på exakta mätvärden är lägre. Med Capitainers teknik, där också möjligheten för egenprovtagning av plasma snart kommer att lanseras, öppnas förutsättningar för utökad klinisk egenprovtagning. Teknologin utvecklades initialt av ett forskarteam från Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan. Capitainers produkt har använts under pandemin för klinisk egenprovtagning i Region Västerbotten och i projekt beställda av Folkhälsomyndigheten. Därmed finns väl dokumenterad erfarenhet av att teknologin och metodiken fungerar väl, se faktaruta. Erfarenheten från egenprovtagning under pandemin gör att många enskilda individer nu vill fortsätta att kunna ta sitt prov själv, något som vården bör omfamna och etablera där det är lämpligt. Klinisk egenprovtagning inom sjukvårdens kontroll innebär ett system där provet tas av patienten själv, men skickas till ackrediterade laboratorier som analyserar med tekniker av högsta kvalité avseende känslighet och specificitet och sedan ger svar till behandlande läkare som ställer diagnos och beslutar om behandling. Detta till skillnad från snabbtester, som sällan kan ha samma analytiska prestanda, där patienten #7 2021

63


Provtagningsflöde

1. Kortet levereras tillsammans med tillbehör för provtagning i en skyddsförpackning som öppnas av patienten. 2. Med hjälp av en automatisk lancett görs enkelt ett stick i fingret 3. En stor droppe blod appliceras på kortet som automatiskt mäter upp 10µl 4. P atienten får omedelbar bekräftelse på lyckad provtagning genom att uppsamlingsdisken är synligt bakom genomskinlig plast 5. Kortet placeras i ett pappersbaserat returfodral och läggs därefter i ett kuvert och skickas till laboratoriet själv får svaret direkt via testet. Med Capitainers lösning behåller vården kontrollen över den kliniska tolkningen av resultaten. ”Inom hjärtsjukvården öppnar den nya tekniken för provtagning i hemmet nya möjligheter såväl inom preventionsarbetet som i den kliniska vardagen. För prevention kan det gälla exempelvis kontroll av kolesterol och diabetesprover efter genomgången livsstilsförändring eller ny medicinering. Vid uppföljning av patienter med hjärtsvikt behövs ofta uppföljning och kontroll av el-status, njurfunktion och NTproBNP. Detta får särskilt stor betydelse för patienter med långa avstånd till närmaste vårdcentral, eller där äldre patienter med handikapp kan ha svårt att genomföra längre transporter” säger Kurt Boman professor emeritus vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Skellefteå sjukhus och Umeå universitet. Den pågående pandemin har också belyst den för patienten onödiga smittrisk som resan och tiden på en provtagningscentral innebär. ”Landets kliniska laboratorier har en viktig roll i utvecklingen och behöver satsa både på instrumentation och kompetens för att hantera nya typer av prover. Dessutom behövs mer forskning och utveckling på de kliniska laboratorierna för att dessa snabbt kunna omsätta ny teknologi och metodik till patientnytta. En mycket stor del av besluten inom vården baseras på ett laboratorieresultat. Diagnostikens potential att genom egenprovtagning förbättra vården för patienterna, förebygga sjukdom och minska risk för smittspridning etc är inte bara en vinst för den enskilda patienten utan även för samhället i stort. Pandemin har visat på laboratoriediagnostikens betydelse för sjukvården och en aktiv forskning och utveckling är

Exempel på några områden där analys är etablerad eller utveckling pågår med Capitainer Läkemedelsmonitorering

Immunosuppressiva läkemedel, antibiotika.

Beroendevård

PEth, EtG (alkoholmarkörer)

Serologi

SARS-CoV-2 IgG (Covid 19 antikropptest)

Anemi

Hemoglobin (järnbrist)

Diabetes

HbA1c (”långtidssocker”)

även en förutsättning för att kunna rekrytera och behålla kompetens” säger Mikael Ström, affärsutvecklingschef på Capitainer och tidigare enhetschef på Karolinska Universitetslaboratoriet. Sammantaget finns nu ny teknologi med goda möjligheter för att bygga vidare på erfarenheterna från egenprovtagning under pågående pandemi och därmed kunna förbättra vården inom nya områden. Den chansen bör vi ta, nu när förutsättningarna för utvecklingen finns. ”Egenprovtagning, som kan införas för nya typer av prover och patientgrupper går hand i hand med den snabba framväxten av patientcentrerade vårdalternativ och är en förutsättning för utvecklingen av digitala vårdlösningar” säger Christopher Aulin, VD på Capitainer. ”Det senare belyser potentialen ytterligare och med engagemang från alla inblandade parter inklusive sjukvårdspolitiker, kliniska beslutsfattare och läkare och landets kliniska laboratorier kan utvecklingen gå fort”.

OLA BJÖRKMAN Docent, frilansskribent.

Publikation “The human olfactory bulb processes odor valence representation and cues motor avoidance behavior”, Behzad Iravani, Martin Schaefer, Donald A. Wilson, Artin Arshamian, Johan N. Lundström. PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, online 13 oktober 2021, doi: 10.1073/pnas.2101209118. Studien har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, National Institute on Deafness and Other Communication Disorders och Vetenskapsrådet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

64

#7 2021


NY BOK

KVACKSALVERI! Alternativmedicin genom tiderna En bok skriven av Peter Olausson. Vad är kvacksalveri? Hur har det sett ut genom historien? Finns det kvacksalveri idag? Vad är faran med alternativmedicinska behandlingar? Och finns det någon nytta?

På 1870-talet kunde det rekommenderas att skölja ner tre levande daggmaskar med en sup fotogen mot bland annat halsåkommor. Få skulle väl göra det idag, men det finns fortfarande de som använder sig av silvervatten. Kvacksalveri tar upp olika sorters kvacksalveri och historien bakom. Det som anses som kvacksalveri varierar över tid. Det är ett stort och intressant område som inbegriper allt från healing till vitaminer och kosttillskott. Kvacksalveri kan förenklat sägas vara medicinska behandlingar som inte ingår i den för tillfället etablerade skolmedicinen. ORDALAGET BOKFÖRLAG

Urval av innehåll:

Afrodisiaka • akupunktur • aromaterapi • ayurveda • detox • hälsokost •huskurer • healing • homeopati • kinesiologi • kvantmedicin • ormolja • vaccinmotstånd • vitaminer • levande blodanalys • öronljus • kolloidalt silver • kraniosakral terapi • traditionell kinesisk medicin • humoralpatologin • mumier •hysteri • psykisk kirurgi och mycket mer.

Om författaren: Peter Olausson har länge aktivt jagat faktoider, det vill säga fakta som vid närmare granskning visar sig att inte stämma. Han har tidigare gett ut bland annat Faktoider, Är det verkligen sant?, Sveriges historia - från forntid till nutid och Nya ord med historia. Foto: Maria Johannessen.

#7 2021

65


Variabilitet i hjärnsignaler betraktas ofta som brus och något som bör minimeras före vidare analys. Vi visar i stället att denna variabilitet kan vara ett tillförlitligt mått för att förutsäga framgång i psykiatrisk behandling, särskilt om man analyserar hjärnans variabilitet från sekund till sekund Foto: Canstock, arkiv.

Hjärnans ”brus” kan vara nyckeln till att förutspå lyckad psykiatrisk behandling 66

#7 2021


Inom psykiatrin är det en svår uppgift att bedöma om en patient kommer att förbättras av en behandling. En ny studie visar att fluktuationer i hjärnans aktivitet, från sekund till sekund, på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga om patienter med social ångest kommer förbättras av kognitiv beteendeterapi (KBT). Studien är publicerad i tidskriften Biological Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck Institute for Human Development i Tyskland.

Forskare har länge velat hitta användbara metoder för att kunna förutsäga framgång i psykiatrisk behandling, men det har visat sig vara en svår utmaning. Hjärnavbildningsmetoder som funktionell magnetresonansavbildning (fMRI) är lovande, men låg tillförlitlighet av vanliga mätmetoder inom fMRI är en begränsning. Fluktuationer har historiskt sett betraktats som en markör för oönskat ”brus” i hjärnan, men denna variabilitet, från sekund till sekund, i hjärnans signaler har i stället visat sig vara ett tillförlitligt tecken på individuella skillnader och effektivitet i nervcellernas funktion. Hjärnans variabilitet har tidigare inte undersökts i förhållande till en psykiatrisk behandling. Starkaste och mest tillförlitliga indikatorn

För att kunna göra detta utformade forskargruppen en unik studie; 45 patienter med social ångest fick sina hjärnor skannade med fMRI under passiv vila och när de tittade på andra personers ansikten (en uppgift som är relevant för patienter med social ångest). Hjärnavbildningen genomfördes två gånger med 11 veckors mellanrum. Därefter genomgick patienterna KBT via internet under 9 veckor. Forskarna visade att den variabilitet som uppmättes när försökspersonerna tittade på andras ansikten var den starkaste och mest tillförlitliga indikatorn för behandlingsresultatet, detta trots att uppgiften tog mindre än tre minuter att genomföra. Variabilitet i hjärnsignaler betraktas ofta som brus och något som bör minimeras före vidare analys. Vi visar i stället att denna variabilitet kan vara ett tillförlitligt mått för att förutsäga framgång i psykiatrisk behandling, särskilt om man analyserar hjärnans variabilitet från sekund till sekund. Vi måste helt enkelt ompröva våra vanliga mätmetoder inom fMRI för att maximera den kliniska nyttan med hjärnavbildning, säger Kristoffer Månsson, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som är artikelns huvudförfattare. I nästa fas kommer forskarna att samla in mer data och undersöka om hjärnans variabilitet kan förutsäga vilken specifik behandling en patient bör genomgå.

”För att mätningen ska vara kliniskt användbar behöver den inte bara tala om hur mycket en patient kommer att förbättras av en viss be­ handling, utan den måste också förutsäga vilken behandling som är bäst lämpad för patienten”. Foto: Canstock, arkiv.

Individanpassad behandling

förbättras av en viss behandling, utan den måste också förutsäga vilken behandling som är bäst lämpad för patienten. Att fastställa detta är vårt långsiktiga mål. Under tiden är våra metoder omedelbart och öppet tillgängliga för alla forskare som är intresserade av om mätningar av hjärnans variabilitet kan vara kliniskt användbart för personer med social ångest eller andra patienter inom psykiatrin, säger Douglas Garrett, studiens sisteförfattare och forskningsledare för Lifespan Neural Dynamics Group vid Max Planck UCL Centre for Computational Psychiatry and Ageing Research i Berlin.

För att mätningen ska vara kliniskt användbar behöver den inte bara tala om hur mycket en patient kommer att

Källa: Karolinska Institutet

Kristoffer Månsson, forskare. Foto: Ulrika Zwenger.

Douglas Garret, forskare. Foto: MPI for Human Development. #7 2021

67


Bokvinnare nr 6 Vinnarna av ”LÄKARINNOR” Lajla Olsson Rönninge Gunilla Colldahl-Jäderström Västra Frölunda Bertil Engelbert Göteborg FRÅGAN LÖD: VAD HETER SERIEN SOM GUDRUN NYBERG ÄR INITIATIVTAGERE TILL? RÄTT SVAR VAR: HUNDRA ÅR I GÖTEBORG

Medicinsk Access gratulerar vinnarna! Vinsten är skickad med post.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE

OBS!

Begränsad upplaga.

Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm. Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 212 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 212 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

68

#7 2021

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke


BOKTÄVLING

ANDENS OLYMPISKA SPEL Nobelprisets historia Hur kom den vision som dynamitkungen från Sverige nedtecknade i sitt testamente att utvecklas till ett av världens mest prestigefyllda och omdiskuterade priser?

I Andens olympiska spel är huvudpersonen inte Alfred Nobel, utan det Nobelpris som kom att bli hans

arv. Men även den Nobelstiftelse, de individuella testamentsexekutorerna, akademierna och instituten som samverkade för att instifta och etablera det. Sakkunnigt och engagerande presenterar kulturhistorikern Gustav Källstrand berättelsen om Sveriges och en av världens mest prestigefyllda institutioner för främjandet av vetenskap, fred och litteratur.

Gustav Källstrand är fil. doktor i kulturhistoria och en av Sveriges främsta Nobelexperter. Han är programredaktör vid Nobelprismuseet och känns av de flesta igen som uppskattad ciceron under Svt:s livesändning av Nobelfesten. Han leder också museets podd “Idéer som förändrar världen”. Andens olympiska spel är Källstrands första populärvetenskapliga bok. Foto: C. Sturmark.

Tävling!

Förlag: Fri Tanke Du kan vinna boken ”Andens olympiska spel” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Vi lottar ut tre exemplar av ”ANDENS OLYMPISKA SPEL”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk Access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 10 november!

FRÅGA: VILKEN PODD LEDER GUSTAV KÄLLSTRAND? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#7 2021

69


Hänt i skvättet Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”. Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand. I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

70

#7 2021


VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 390 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer 25 november, 2021. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress, telefonnummer, e-post, samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag beställer 1 års prenumeration, 390 kr inkl. moms NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION AVDELNING BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT TELEFON

T&M Media AB

E-POST

Fiskvik 100

FAKTURAADRESS Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura!

#7 2021

71


Bokklubben EVOLUTIONEN OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Ord. pris 279:-

Maila eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

200:-

NY!

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

72

#7 2021

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

50:MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand­ bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion. Ord. pris 237:-

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Ord. pris 220:-

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vilka civilisations­ sjukdomar slipper vi ifrån om vi und­viker särskilt problematiska födoämnen? Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan. Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora. Ord. pris 280:-


POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt person­galleri av galna doktorer, förvirrade sjuk­sköterskor, pinade patienter, besvärliga byrå­krater och andra märkliga människor. Ord. pris 145:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

150:DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

150:VILLOSTIGAR Mattias Kronstrand Nu kommer Mattias Kronstrands andra dikt­samling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten. Eller om det är en tankesamling.

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

75:-

HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:-

50:65:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN­ SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden. Ord. pris 219:-

104:HUR MÅR EGENTLIGEN VÅRA BARN ? Christian Sörlie Ekström Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför. Ord. pris 179:-

LEVERANS­ VILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas van­ligen inom två arbets­ dagar från det beställningen mot­tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutför­ säljning. Ord. pris är för­­lagens rekom­ menderade cirka­priser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att maila på info@ medicinskaccess.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer infor­mation om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Magens språk

st Outsidern: min fars kamp...

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st För våra barns bästa

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Den fulländade människan

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st Må BÄST orka mer

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Det mesta är inte så viktigt

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Villostigar

st Om bakterier...

st Hänt i skvättet

st Evolutionen och Du

Jag vill prenumerera 1 år för 390 kr inkl moms.

Plats för frimärke

st Hur mår egentligen våra barn?

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö #7 2021

73


Månadens Pottholzt

Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om...

...ORNITOLOGER PÅ MAG-TARM AVDELNINGEN

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 80.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

74

#7 2021


En effektiv laddning av järndepåerna under graviditet & amning.

BASERAT PÅ SVENSK,

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

Effektivt järntillskott, dessutom skonsamt för magen Femineral Gravid & ammande ger ett extra järntillskott när järndepåerna är låga. Det trevärda järnet har dokumenterad förmåga att tas upp effektivt av kroppen. Samtidigt är järnet kapslat för att minimera risken för illamående och/eller förstoppning och för att bibehålla en välfungerande mage under graviditeten.

Dokumenterat järnupptag Järnet i Femineral® Gravid & ammande har genomgått en klinisk studie som visat en markant förbättring av kvinnors blodvärden, d v s hemoglobin och röda blodkroppar. Förbättring av hemoglobin* (i jämförande klinisk studie) 16

Unik sammansättning + Trevärt järn, ger optimalt upptag + Inkapslat järn, minimerar risk för illamående/förstoppning + Extra tillskott av folsyra + Kliniskt dokumenterad, svensk forskning + Vegansk

Vetenskapligt visade effekter av Femineral Gravid & ammande

14 12

• Järn bidrar till normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin

10 8 6

• Folsyra bidrar till vävnadstillväxt hos gravida

4

• Koppar bidrar till normal järntransport i kroppen

2

• Vitamin C ökar järnupptaget i järndepåerna

0

Annan välanvänd Femineral järnprodukt Gravid & Ammande

• Riboflavin bidrar till att bibehålla normala röda blodkroppar och till normal järnomsättning

Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742.

• Vitamin B6, vitamin B12 och folsyra bidrar till normal bildning av röda blodkroppar

Bidrar till vävnadstillväxt hos gravida Femineral® Gravid & ammande är dessutom kompletterad med extra folsyra, vilket rekommenderas såväl före som under graviditet och vid amning. Folsyran bidrar bland annat till vävnadstillväxt hos gravida, och rekommenderas såväl före som under graviditeten.

• Selen, zink, riboflavin och mangan bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress • Vitamin B6, vitamin B12, riboflavin, pantotensyra, folsyra, niacin, vitamin C och järn bidrar till att minska trötthet och utmattning

Femineral® Gravid & ammande hittar du hos: Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95 • www.femineral.se Rekommenderad dagsdos bör inte överskridas. Kosttillskott bör inte användas som alternativ till en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.