Ö kar mot s tåndskraf ten mot s tress och oro Stärker den mentala kapaciteten Stärker koncentrationsförmågan Snabbverkande
klinisk t dokumenterad, svensk
sknin
Adapt Anti Stress hjälper snabbt vid stress. En skräddar s ydd kombinat ion av ant is t ressämnen som ashwagandha, det patenterade ex t rak tet Adapt 232S, det unika kamomillex t rak tet S HC 1 samt magnesium hjälper kroppen at t hantera s t ress och oro bä A nledningen är at t dessa ämnen med verkar t ill normal omsät t ning av s t resshormonet kor t isol Likaså bidrar de t ner v s y s temet s normala funkt ion v id s t ress samt idig t som produk t ionen av kor t isol i binjurarna normaliseras
mat tning samt ökad mental och f ysisk förmåga Välj mellan fl y tande Q uick Shot eller kapslar för daglig t in
Redaktion: Tel. 0652-151 10
E-post: tord@ medicinskaccess.se
Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se
Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing
Produktion: T & M Media AB
Redaktionen an svarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på inter net. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.
Annonser: Josefine Amré Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se
Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10
Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.
ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB
5 Det spelar ingen roll vem du är eller var du bor – Du har rätt till en jämlik vård
Lovande stamcellsterapi prövas för första gången på unga som nyligen fått diabetes
Diabetesprojekt utgick från patienters input
Studie kastar nytt ljus över munbakteriers koppling till sjukdom
Svår fetma som ung riskfaktor för tidigt förmaksflimmer
Kvinnor med autism har ökad risk för psykisk ohälsa
Forskare kan ha hittat ny biomarkör för covid-19
Unga vuxna med karies kan på kort tid förbättra sitt hälsobeteende
Odlade nervcellers benägenhet att klumpa ihop sig försvårar sjukdomsstudier
Immunceller hos ALS-patienter kan förutsäga sjukdomsförloppet
WFPB-diet för att reducera komplikationer vid diabetes
Örebroforskare bidrar till minskning av sexuellt överförbara infektioner
Studerar stamcellers mikromiljö och beteende med ny unik metod
Psykiska besvär vanliga vid ekonomiska problem
Stark koppling mellan tandlossning och inflammatorisk tarmsjukdom
Bristande övergång från barn- till vuxensjukvård försvagar unga patienters självständighet och hälsa
Kejsarsnitt ökar risken att barnet får allergi – för tidig födsel minskar risken
Ny strålteknik anpassas i realtid till tumörens rörelser under behandling
Bättre och billigare handledskirurgi med virtuell planering
Bokvinnare
Boktävling
Bokklubben
Det finns goda bevis för att det kan vara möj ligt att öka livslängden med upp till 10 år bara genom att gå ut i solen och sola… Å andra sidan skulle du dystert kunna tugga på statiner i 40 år… För allt detta kan du vinna lite knappt en månad. Tre dagar extra för varje femårspe riod du tar statiner. Att sola eller ta statiner. Valet är ditt! Läs mer...
Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer.
Så ska diabetesvården digitaliseras. Digitala lösningar i diabetesvården ökade under pandemin och visade positiva resultat på hälsan. Nu håller svensk diabetesvård på att ställa om. Tekniken finns, och de första försöken med virtuella mottagningar är redan igång. Läs mer...
Svår eller sjuklig fetma i 18-årsåldern kan kopplas till ökad risk för förmaksflimmer i yngre medelåldern. Det visar en studie från Göteborgs universitet som omfattar data om drygt 1,7 miljoner män i Sverige. Läs mer...
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt vilka bakterier som är vanligast förekommande vid svåra tandinfektioner. Få liknande undersökningar har gjorts tidigare och nu hoppas forskarna att studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar. Läs mer...
Kejsarsnitt ökar risken att barnet får allergi – för tidig födsel minskar risken. Faktorer som verkar tidigt i livet, såsom kejsarsnitt och för tidig födelse, påverkar immun systemets utveckling och tarmflorans mognad. Läs mer...
Gästledaren Marie Sten: Vice ordförande Funktions rätt Sverige: ”Funktionsrätt Sverige vill se en jämlik och personcentrerad vård, där alla människor i hela landet får samma goda tillgång till diagnostik och behandling. Det skapar viktiga förutsättningar för rätten till en jämlik hälsa” Läs mer...
Ny strålteknik anpassas i realtid till tumörens rörelser under behandling. Sedan tidigare används strålnings teknik som övervakar rörelser i kroppen och slår av strålningen om rörelsen är utanför marginalerna. Den nya tekniken innebär att strålfältet i stället följer med i rörelsen i kroppen och inte behöver stängas av. Läs mer...
Bristande övergång från barn- till vuxensjukvård försva gar unga patienters självständighet och hälsa. Kunskap om komplikationer efter barncancer samt en välfungeran de informationsdelning inom hälso- och sjukvården är av yttersta vikt för att denna patientgrupp ska ha tillgång till bästa möjliga vård även i vuxen ålder. Läs mer...
Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”FANTASI” av David Bäckström. Förlag: Fri Tanke.
En tanke: ”Så länge det finns liv finns det hopp”.
På hemsidan läg ger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt ar tiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.
Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö. Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65
Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.
Urinblåsecancer är cancervärldens bortglömda sjukdom och det vill vi ändra på! Alla som har blod i urinen, även om det endast är svagt rosafärgat eller bara synts någon enstaka gång, ska utredas. En av tre har tyvärr urinblåsecancer. Att tidigt upptäcka cancersjukdom och få igång behandling kan helt avgöra en människas framtid.
Den bästa vården ser patienten som en person med förmågor och resurser viktiga för en framgångsrik behandling. Vård, behandling och rehabilitering sker då i samråd mellan patienten och hälso och sjukvårds personal där patienten är expert på sin egen situation och hälso och sjukvården på de mediciniska och rehabiliterande delarna.
Läkemedelsbehandling gör så att bentätheten och skelettstyrkan ökar. Det leder till betydligt lägre risk att drabbas av nya frakturer. Utan behandling minskar skelet tets hållfasthet normalt med ca 1% per år, varje år man blir äldre, och därmed ökar frakturrisken med åldern.”
Alla människor har rätt att uppnå bästa möjliga hälsa. Förutsättningen är att på lika villkor få tillgång till hälsofrämjande insatser och bästa möjliga vård. Men idag är det många som inte får sina behov av vård tillgodosedda. Personer med funktionsnedsättning upplever en sämre hälsa och drabbas särskilt hårt av den ojämlika vården.
Funktionsrätt Sverige representerar med våra 50 med lemsförbund och deras drygt 400 000 medlemmar, alla former av funktionsnedsättningar och kroniska sjukdo mar - somatiska, psykiska, mentala och kognitiva. Många av medlemsförbunden organiserar medlemmar med kro niska sjukdomar och komplexa vård- och omsorgsbehov.
Vår utgångspunkt är att den enskildes behov av vård måste vara grunden för prioriteringar inom hälso- och sjukvården och att den med störst behov ska ha företräde.
Faktum är att självskattad ohälsa är 10 gånger vanli gare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Det finns också skillnader mellan könen då en lägre andel kvinnor med funktionsnedsätt ning skattar sin hälsa som bra i jämförelse med män med funktionsnedsättning. Även tandhälsan skattas sämre bland personer med funktionsnedsättning.
Personer med funktionsnedsättning har också en betydligt sämre hälsa än andra grupper. De tar oftare medicin mot depression, har i högre grad diabetes och lider oftare av övervikt. Det medför i sin tur ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Inom flera områden vet vi att personer med funktions nedsättning riskerar försenad diagnos och därmed sen behandling, vilket leder till ökad dödlighet i olika sjukdo mar i jämförelse med resten av befolkningen.
Risk för försenad upptäckt av cancer Ett bristområde är screening av cancer, som riskerar att för sena upptäckt och behandling. På vissa håll kan inte rönt genutrustningen för mammografi sänkas, vilket innebär att kvinnor som använder rullstol erbjuds andra alternativa och mindre tillförlitliga undersökningsmetoder. Detsamma
gäller screening av cellförändringar i livmodertappen, där gynekologstolar ofta är otillgängliga och svåra att använda av kvinnor med omfattande rörelsenedsättningar.
Det är också väl känt att kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning ofta får en försenad bröstcancerdi agnos och därmed en kraftigt ökad risk för dödlighet i sjukdomen.
Vi ser samma mönster inom vården som helhet. Personer med allvarlig psykisk sjukdom har exempelvis högre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom. Personer med autism lever i snitt 16 år kortare än andra.
Funktionsrätt Sverige vill se en jämlik och personcentrerad vård, där alla människor i hela landet får samma goda tillgång till diagnostik och behandling. Det skapar viktiga förutsättningar för rätten till en jämlik hälsa
Rätten till en jämlik hälsa Funktionsrätt Sverige vill se en jämlik och personcentre rad vård, där alla människor i hela landet får samma goda tillgång till diagnostik och behandling. Det skapar viktiga förutsättningar för rätten till en jämlik hälsa.
Men då krävs det att vården inkluderar behoven hos de som riskerar att lämnas utanför.
Sedan 2009 är gäller FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Det inne bär att staten inte bara åtagit sig att ge en jämlik vård och erbjuda insatser som behövs speciellt på grund av funk tionsnedsättning, utan även att följa upp att så faktiskt sker. Dessutom är mätning och uppföljning synnerligen viktigt för att stärka och driva på genomförandet av målen i Agenda 2030.
MARIE STEN Vice ordförande
Sverige
i Funktionsrätt
I november 2022 startades en större, randomiserad fas 2 studie ledd från Akademiska sjukhuset, där barn och ungdomar för första gången ska omfattas av cellterapi med så kallade mesenkymala stamceller. Foto: Johan Alp.
Vid typ 1-diabetes förstörs de insulinproduce rande cellerna i ett immunangrepp. Forsknings studier har visat att mesenkymala stamceller kan bevara insulinproduktionen hos vuxna i åtminstone upp till tre år. I november startades en större, randomiserad fas 2-studie ledd från Akademiska sjukhuset, där barn och ungdomar för första gången ska omfattas av cellterapin.
– Vår förhoppning är att effekten på unga under 18 år ska bli lika god som på vuxna och bidra till bibehållen
egen insulinproduktion flera år efter behandlingen, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor i diabetessjuk domar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
I den nya studien utvärderas effekten av en läkemedels behandling som består av utvalda så kallade mesenkymala stamceller från navelsträng. Dessa celler kan bilda olika typer av bindvävsceller och har visat sig ha en unik för måga att dämpa immunangrepp. De har tidigare prövats i en rad kliniska studier också på barn för att exempelvis förhindra organavstötning efter transplantation.
– Första fasen av studien med behandling vid nyde
I den nya studien utvärderas effekten av en läkemedelsbehandling som består av utvalda så kallade mesenkymala stamceller från navel sträng. Foto: Arkivbild.
buterad typ 1 diabetes hos barn och ungdomar inleddes i fjol och har förlöpt väldigt väl. Samtliga behandlade mår bra. Nu i november inleder vi därför nästa fas med studier av behandlingseffekt i åldersgruppen 12-21 år, förklarar Per-Ola Carlsson.
Specifikt målstyra till sjuk vävnad Målgruppen för den nya cellterapin är barn och ungdomar
som fått typ 1-diabetes de senaste sex månaderna. Totalt kommer 60 patienter inkluderas där hälften får det nya läkemedlet och hälften får placebo. En utvärdering av effekten sker ett år efter behandlingen. Studien startar vid Akademiska sjukhuset, men planeras att under 2023 utvidgas till Skånes universitetssjukhus och Linköpings universitetssjukhus.
Per-Ola Carlsson framhåller att cellterapiläkemedel generellt är en mycket intressant läkemedelsgrupp med stor potential inför framtiden.
– Genom användande av celler fås sammansatta effekter, eftersom cellerna genom en kombination av utsöndrade ämnen kan ha flera samtidiga verkningsmekanismer. Cellterapiläkemedel är också högintressanta genom att de ofta har en inneboende kapacitet att söka sig till sjuk, inflammerad vävnad. Dessutom kan man via olika genmodifikationer specifikt målstyra dem till sjuk vävnad som de Langerhanska öarna, avrundar han.
Källa: Akademiska sjukhuset
Per Ola Carls son, överläkare och professor. Foto: Johan Alp.
Public and Patient Involvement (PPI) innebär att forskare och vårdpersonal tillsammans med patienter identifierar framtida forskningsområden. Malmö universitet har i samarbete med Lunds universitet genomfört ett projekt kring diabetes med det allt populärare tillvägagångssättet.
– PPI har blivit alltmer uppmärksammat som en viktig del i forskningsprocessen men det är ändå relativt få som genomför det, åtminstone i Sverige, säger Christine Kum lien, professor i vårdvetenskap vid Fakulteten för hälsa och samhälle.
– Tanken är att maktförhållandet ska suddas ut mellan forskare, kliniker och patienter, som ju många gånger är de som har mest erfarenhet av sjukdomen, säger Christine Kumlien som är huvudförfattare till artikeln Research priorities to prevent and treat diabetic foot ulcers som pu blicerades tidigare i höstas i välrenommerade tidskriften Diabetic Medicin.
Kostar samhället 30 miljarder Målsättningen med projektet var alltså att utröna vilken forskning som bör prioriteras för att förhindra och be handla fotsår hos individer med diabetes. Diabetiska fotsår är en ofta smärtsam och besvärlig komplikation som cirka 25 procent av alla med sjukdomen någon gång drabbas av. Men även väldigt kostsam. Diabetiska fotsår kostar den svenska sjukvården mer än 30 miljarder kronor årligen och inbegriper 25 000 fotsår och cirka 750 amputationer.
I projektet har man använt man sig av metodiken James Lind Alliance (JLA) som syftar till att peka ut de tio mest prioriterade fokusområdena. I referensgruppen deltog 53 personer med diabetes – medlemmar ur Skånes diabetesföreningar – samt 49 representanter från sjuk vården; mestadels läkare och sjuksköterskor. En digital workshop i februari 2021, på grund av då rådande pan demi, mynnade ut i tio fokusområden (se faktaruta).
Stefan Acosta, professor i kärlkirurgi och knuten till institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet, är mycket nöjd med utfallet.
Diabetiska fotsår är en ofta smärtsam och besvärlig komplikation som cirka 25 procent av alla med sjukdomen någon gång drabbas av. Foto: Envato
– Det är viktigt att få med sig patienternas åsikter och resultatet blir ännu starkare när det kommer från en patientförening som får ge sin gemensamma bild.
Att inte fler använder sig av PPI tror Stefan Acosta delvis beror på en ovana att släppa in utomstående i forskningen.
– Det kräver trots allt ett delikat förhållningssätt. Som kliniker gäller det att lyssna och inte ta över processen. Hos många forskargrupper finns det en barriär och rädsla att gå utanför sin egen kunskapsbank, säger han.
Både Stefan Acosta och Christine Kumlien betonar fördelarna med PPI inför framtida forskningsprojekt och anslag.
– Det blir ju som en slags förstudie. Så även om man inte hittar evidens, hittar man kunskapsluckorna man bör gå vidare med. Därför blir det en fördel när man söker forskningsanslag och något exempelvis Vetenskapsrådet efterlyser. Sedan kan förhoppningsvis andra forskare ta tag i områden som vi inte kan fördjupa oss i. Det är delvis därför vi publicerar resultatet: för att belysa och lyfta det för andra forskare, säger professor Christine Kumlien vid institutionen för vårdvetenskap vid Malmö universitet.
Källa: Malmö universitet
Recension
Bokens rubrik är en uttömmande varudeklaration, kompletterad med en innovativ beskrivande inne hållsförteckning. Författarna Kerstin Brismar och Harriet Wallberg är båda läkare och forskare inom diabetes och skriver sakkunnigt och lättläst om ett komplext sjukdomsområde. Diabetes typ 2 kan uppstå av olika orsaker och yttra sig på skilda sätt. Här beskrivs de olika varianterna med sina respek tive behandlingar och risker för följdsjukdomar. En stor del av boken fokuserar allt som kan göras på egen hand för att få blodsockernivåerna hanter bara: kosten, motionen, sömnen, stressen… De ”traditionella” nationella kostråden vid diabetes är på väg att uppdateras i enlighet med nyare forsk ning, och just det avsnittet kommer sannolikt att revideras något framöver. Som på alla områden krävs också individuell anpassning. Boken är lät tillgänglig med många pedagogiska figurer och scheman. Koll på diabetes typ 2 kan rekommen deras en bred läsekrets, då den också handlar om hur anhöriga kan stötta sjuka till en hälsosammare livsstil och om att förebygga sjukdom.
Helhetsbetyg: 4-Mycket bra. (BTJ)
Ta kontroll över din diabetes en gång för alla! Även om ärftlighet och ålder påverkar risken att drabbas finns det också en hel del du själv kan göra för att må bättre. Kerstin Brismar och Harriet Wallberg har många års erfarenhet av forskning, utbildning och rådgivning kring diabetes och guidar dig rätt på ett inspirerande och lättillgängligt sätt. I boken tar de upp allt från vad de flesta oroar sig för, till fakta om mediciner, vilken vård du har rätt till och vad du själv kan göra för att må bra. Det går att leva ett gott liv med diabetes – här får du veta hur!
Kerstin Brismar och Harriet Wallberg har många års erfarenhet av forskning, utbildning och rådgivning kring diabetes och guidar dig rätt på ett inspirerande och lät tillgängligt sätt. De tar upp allt från vad de flesta oroar sig för, till fakta om mediciner, vilken vård du har rätt till och vad du själv kan göra för att må bra. Det går att leva ett gott liv med diabetes – här får du veta hur!
Som pedagogisk inspiratör liksom kun skapskälla kan jag därför rekommendera att varje primärvårds och diabetesmot tagning skaffar boken och att man sätter den i händerna på utbildningsläkarna och blivande diabetessköterskor.
D I A B E T O LO G N Y T T
Denna berättarteknik gör att läsaren har möjlighet att finna mycket kunskap och få en god överblick och förståelse av sin egen sjukdom.
D I A B E T O LO G N Y T T
KOLL PÅ DIABETES TYP 2 finns att köpa i bokhandeln. Vid intresse av att köpa in ett större antal böcker kontakta martin.harris@bonnierforlagen.se
Läs mer om boken på www.bonnierfakta.se
FÖRLAG: BONNIER FAKTA
Harriet Wallberg är läkare, spe cialist i klinisk fysiologi och professor i fysio logi vid Karo linska Institutet. Hon forskar om diabetes och hur livsstilen påverkar socker balansen. Foto: Gabriel Liljevall
Kerstin Brismar är läkare och senior professor i endokrinologi och diabetes forskning vid Karolinska Institutet. Foto: Gabriel Liljevall
”Våra resultat ger nya insikter om mångfalden och förekomsten av skadliga mikrober i munhålans infektioner. Fyndet är inte bara viktigt för tandvården utan bidrar även till en bättre förståelse av tandinfektionernas betydelse för patienter med underliggande sjukdomar. Om en viss bakterie gör skada i munnen så är sannolikheten stor att den kan vara skadlig för vävnader på andra platser i kroppen”. Foto: Canstock,arkiv.
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt vilka bakterier som är vanligast förekommande vid svåra tandinfektioner. Få liknande under sökningar har gjorts tidigare och nu hoppas forskarna att studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar. Studien publiceras i Micro biology Spectrum.
Tidigare studier har visat tydliga kopplingar mellan mun hälsa och flera folksjukdomar, bland annat cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes och alzheimer. Men det saknas longitudinella studier som visar vilka bakterier som finns i en tand- eller käkbensinfektion. Nu har KI-forskare analyserat prover som samlats in mellan 2010–2020 vid Karolinska Universitetssjukhuset från patienter med svåra tandinfektioner. Resultatet är en lista över de vanligaste förekommande bakterierna.
Studien genomfördes i nära samarbete mellan Marga ret Sällberg Chens och Volkan Özencis forskargrupper.
– Här rapporterar vi för första gången den mikrobiella sammansättningen av bakterieinfektioner från prover som samlats in under en tioårsperiod i Stockholms län. Resultaten visar att ett flertal munbakterieinfektioner med koppling till systemiska sjukdomar förekommer ständigt, och vissa har även ökat under det senaste decen niet i Stockholm, säger Margaret Sällberg Chen, professor vid institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet.
Betydelse för andra sjukdomar Studien visar att de vanligaste grupperingarna av bakte rier bland proverna var Firmicutes, Bacteroidetes, Pro teobacteria och Actinobacteria. När det gällde enskilda släkten av bakterier så var de vanligaste Streptococcus spp, Prevotella spp, och Staphylococcus spp.
– Våra resultat ger nya insikter om mångfalden och förekomsten av skadliga mikrober i munhålans infektio ner. Fyndet är inte bara viktigt för tandvården utan bidrar även till en bättre förståelse av tandinfektionernas bety delse för patienter med underliggande sjukdomar. Om en viss bakterie gör skada i munnen så är sannolikheten stor att den kan vara skadlig för vävnader på andra platser i kroppen, säger Margaret Sällberg Chen.
Forskargruppen har i tidigare studier bland annat visat att förekomsten av munbakterier i bukspottkörteln avspeglar svårighetsgraden i bukspottkörteltumörer.
Användbar metod i tandvården Kartläggningen gjordes med hjälp av 1014 prover från lika många patienter, där 469 var kvinnor och 545 var män. Studien genomfördes med hjälp av metoden MALDI-TOF masspektrometri, som ger en snabb identi fiering av enskilda levande bakterier i ett prov men sällan används inom tandvården.
– Detta var en epidemiologisk studie med ett begränsat patientunderlag och för att säkerställa resultatet behöver vi fler och större studier. Nu hoppas vi att tandläkare ska börja samarbeta mer med kliniska mikrobiologiska laboratorier. Det skulle kunna öka förståelsen för vilka bakterier som ligger bakom en viss tandinfektion och bidra till bättre diagnostik och behandling, säger Volkan Özenci, adjungerad professor vid institutionen för labora toriemedicin, Karolinska Institutet.
Studien ingår i ett doktorandarbete av tandläkare Khaled Al-Manei där nästa steg är en liknande epidemio logisk studie på svampinfektioner i munnen. Här är målet att identifiera nya svampar och mikrober och även förstå varför de kan bli elakartade.
Källa: Karolinska Institutet
Publikation:
”Clinical Microbial Identification of Severe Oral Infections by MALDI-TOF Mass Spectrometry in Stockholm County: An 11-Year (2010-2020) Epidemiological Investigation”. Khaled Al-Manei, Mahin Ghorbani, Sabrina Naud, Kholod Khalil Al-Manei, Michał J. Sobkowiak, Bodil Lund, Gulsen Hazirolan, Margaret Sällberg Chen och, Volkan Özenci. Microbiology Spectrum, online 24 novem ber 2022, doi: 10.1128/spectrum.02487-22.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, och CIMED (Centrum för innovativ medicin).
”Den ökade risken för framtida förmaksflimmer började redan vid det som brukar klassas som låg normalvikt hos männen som mönstrade, och fort satte att öka med stigande kroppsmasseindex, BMI”.
Foto: Envato
Svår eller sjuklig fetma i 18-årsåldern kan kopplas till ökad risk för förmaksflimmer i yngre medelåldern. Det visar en studie från Göte borgs universitet som omfattar data om drygt 1,7 miljoner män i Sverige.
Studien som publicerats i tidskriften Journal of the Ame rican Heart Association bygger på analys av rikstäckande registerdata om 1 704 467 män som mönstrade för värn plikt i Sverige under åren 1969-2005. Genomsnittsåldern vid mönstring var 18 år.
Mönstringsuppgifterna omfattade bland annat längd och vikt, blodtryck, kondition och muskelstyrka. Med stöd av data från slutenvårds- och dödsorsaksregister kunde forskarna sedan fastställa förekomsten av förmaks flimmer och följa utfallen.
Förmaksflimmer kännetecknas av oregelbundna och ofta snabba hjärtslag, ibland förmår inte hjärtat pumpa runt blodet som det ska. Graden av symtom varierar och sjukdomen kan vara kronisk eller komma i attacker. Ofta krävs sjukhusvård. Risken för hjärtsvikt och ischemisk stroke, hjärninfarkt, ökar.
Förmaksflimmer vid 43 år
Under en medianuppföljningstid på 32 år registrerades 36 693 fall av förmaksflimmer, genomsnittsålder vid diagnos i gruppen som helhet var 52,4 år.
Den ökade risken för framtida förmaksflimmer bör jade redan vid det som brukar klassas som låg normalvikt hos männen som mönstrade, och fortsatte att öka med
stigande kroppsmasseindex, BMI.
Män med svår eller sjuklig fetma (BMI 35 eller mer) vid mönstring hade mellan tre- och fyrfaldigt ökad risk för förmaksflimmer i yngre medelåldern. Här låg snittål dern vid diagnos på 43,4 år.
BMI vid mönstring hade också en stark koppling till risken för dödlighet oavsett orsak, samt hjärtsvikt och ischemisk stroke.
Enligt studien var förhöjt BMI hos ungdomar starkt kopplat till tidigt förmaksflimmer, med efterföljande sämre kliniska resultat. Långtidsexponering för övervikt och fetma bland individer som fått förmaksflimmer var förenat med ökad risk för död, hjärtsvikt och ischemisk stroke.
Mer aktiv uppföljning på sikt Förstaförfattare i studien är Demir Djekic, anknuten till forskning inom molekylär och klinisk medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och STläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Han ser screening för förmaksflimmer och mer aktiv uppföljning och behandling som möjligheter på sikt om framtida studier kan påvisa bättre överlevnad bland in divider med fetma. Demir Djekic ger samtidigt ett med skick om när det kan vara läge att låta testa sitt hjärta.
– Har man varit överviktig under lång tid och känner av symptom på förmaksflimmer, som hjärtklappning, andnöd eller oregelbunden puls, så kan man vända sig till sin vårdcentral och lämna ett EKG, säger han.
Källa: Sahlgrenska akademin
Titel: Body Mass Index in Adolescence and Long-Term Risk of Early Incident Atrial Fibrillation and Subsequent Mortality, Heart Failure, and Ischemic Stroke, https://doi.org/10.1161/JAHA.121.025984
Det finns mycket evidens för att stark stress, både fysisk och mental, är en kraftig riskfaktor för CVD. Kendrick ägnar ett omfattande kapitel åt stress och hur aktiveringen av hypothalamushypofys-binjure-systemet spelar roll i den trombogena hypotesen14 Foto: Envato.
Jag har ända sedan 2012 i denna tidskrift behandlat ämnet statiner som medicin för att förhindra kardiovaskulära sjukdomar (CVD), såsom kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke och plötslig död. Alla dessa sjukdomar är en följd av att förträngningar, plack, bildas i artärsystemet och hindrar blodflödet till olika organ. Med ett generellt namn ”åderförkalkning” eller mer adekvat, atheroskleros (ASCL).
Med utgångspunkt från Uffe Ravnskovs mycket väl vetenskapligt underbyggda bok om att kolesterol är något nyttigt för oss1 har jag förundrat mig över att den samlade läkarprofessionen världen över fortfarande anser att statiner är en nödvändig medicin för att förhindra CVD,
när i själva verket det finns en så omfattande vetenskaplig dokumentation för att högt kolesterol inte har med ASCL att göra.
Min tidigaste kritik har riktat in sig på att biverkningar av statinerna är långt viktigare och allvarligare än vad som allmänt anses. 2,3 Det beror på att i alla placebokon trollerade studier med statiner sorteras de som initialt får biverkningar bort innan den verkliga studien börjar. Där för syns det inte i dessa studier någon stor skillnad mellan grupperna. Men framförallt har jag inriktat mig på att den gynnsamma effekten har saluförts på ett ohederligt och förledande sätt.
Alla placebokontrollerade studier med statiner är upplagda på likartat sätt. Patienter lottas till placebo eller statin, de följs under en viss tid (vanligen 2-3 år) och man
noterar hur många som sjuknar och avlider i CVD i varje grupp. Resultaten är likartade: ett typexempel av de bästa studierna visar att 5 procent i placebogruppen och 3 procent av statingruppen fått CVD. Genom att studi erna mestadels omfattar tiotusentals patienter ger detta statistiskt säkerställt resultat med väldigt hög sannolik het. Detta presenteras som att statinerna ger 40 procents reduktion av risken för CVD! Hur räknar man då? Jo, skillnaden mellan 5 och 3 är 2, vilket är reduktionen med statin, och 2 dividerat 5 är 0,4, eller i procent 40! Jag har behandlat detta utförligt i nr 4/5 2017 4 och i Läkartid ningen (Debatt 2015-03-11).
Så även om vi struntar i om kolesterolhypotesen är sann eller inte, så är denna sänkning så liten att den för den enskilde individen ter sig som påfallande ineffektiv. Det är ju bara 2 av hundra som har nytta av den. Man vill ju satsa på att hindra en förlust, en sjukdom. Då vill man ha bättre odds än 1:50 eller hur? Och inte blir oddsen bättre, tvärtom, om man bara ser till resultat hos äldre.5 Speciellt för kvinnor har det visats att kolesterol i blodet spelar praktiskt taget ingen roll för CVD-risk (däremot gör blodtryck det).6,7 Tilläggas kan också att om endast dödsfall räknas i studierna, såväl endast de som orsakas av CVD som alla dödsfall oavsett dödssätt, har aldrig någon studie visat signifikant skillnad. Detta gäller också studier med nyare, ännu mer effektiva kolesterolsänkare än stati nerna (PCSK-hämmarna).
– Mina senare diskussioner om kolesterolhypotesen belyser detta ytterligare.8,9,10
”På gruppnivå visade det sig också att människor med FHC lever lika länge som andra, och vid lång tidsuppföljning av en grupp i Finland var det ingen skillnad i blodkolesterol mellan de som dött och de som fortfarande levde”. Foto: Canstock
En av de myter som Ravnskov tar kål på i sin bok är den slutsats som J Goldstein och M Brown, Nobelpristagare 1985 för sin upptäckt att människor med FHC (alltså en ärftlig rubbning) inte kunde hämta kolesterol från blodet till cellerna (som behöver det) p.g.a. ett fel i deras receptorer för LDL (låg-densitets-kolesterol). Slutsatsen var: ”ju mer LDL som finns i blodet, desto snabbare ökar åderförkalkningen”. Den var förhastad främst därför att resonemanget utvidgades till ”vanlig” atheroskleros trots att det var känt att förändring arna vid FHC hade annor lunda utseende, men också därför att stora undersök ningar kunde visa att det inte förelåg något samband mellan kolesterolnivåerna i blodet och CVD-förekomst. Detta gäller även äldre i största allmänhet.11
På gruppnivå visade det sig också att människor med FHC lever lika länge som andra, och vid långtidsuppfölj ning av en grupp i Finland var det ingen skillnad i blodko lesterol mellan de som dött
Malcolm Kendricks bok Hjärthälsans hemligheter, kom ut i England 2021, och har nyligen blivit pu blicerad på svenska. Karneval förlag.
och de som fortfarande levde. Det har också konstaterats att många med FHC har andra genetiska förändringar som styr koagulationsprocessen. Den här artikeln har inspirerats av en färsk, uppdaterande artikel som just be handlar koagulationsfaktorers betydelse för FHC, skriven av Ravnskov, de Lorgeril, Kendrick och Diamond,12 alla medlemmar av THINCS, den ”rebelliska” gruppen fors kare, som länge och envist hävdat att kolesterolhypotesen är fel och statinbehandling är onyttigt.
Slutsatsen blir att ytterligare metodik, t.ex. mätning av halten av kalk i koronarkärl, har visat att detta inte korre lerar till blodets LDL-kolesterol hos FHC. Inga kontrol lerade kolesterolsänkande studier hos patienter med FHC har visat positivt resultat. Däremot finns övertygande studier om att de med FHC, som dör i förtid, har en rubbning i koagulationsfaktorer som befrämjar propp bildning. De har antingen förhöjt lipoprotein-a (Lp(a)) el ler förhöjd faktor VIII och/eller förhöjd halt av fibrinogen jämfört med de med normal livslängd, medan däremot deras LDL-halt i blodet inte skiljer sig åt. Slutsatsen blir att de med FHC som dör i förtid mestadels har en koagu lationsrubbning som befrämjar proppbildning, men andra faktorer kan också ha betydelse. Pågående infektion och kronisk inflammation kan vara en sådan faktor. En färsk meta-analys och review har också visat att anti-inflamma toriska medel som inverkar på IL-6-systemet kan, liksom colchicine, minska risken för CVD hos patienter med akut och kronisk koronarsjukdom.13
När jag hade börjat fundera på den här artikeln fick jag ögonen på en färsk bok av Malcolm Kendrick, som kom ut i England 2021 och som precis blivit publicerad på svenska. Kendrick, en av medlemmarna i THINCS som har studerat CVD i över 20 år, har skrivit en fantastisk bok med den svenska titeln Hjärthälsans hemlighet,14 med underrubrik ”på spaning efter hjärtsjukdomars verkliga orsaker”. Han skriver på ett vardagsnära och be gripligt språk och gör sig stor möda med att förklara alla facktermer. Inledningsvis ger han bakgrundshistoria till varför kolesterolhypotesen har ”vunnit” och all vetenskap som motsäger den har ignorerats av den stora majoriteten av läkarprofessionen under tillskyndan av läkemedelsin dustrin som tidigt insåg att detta var en lönande mark nad. Därefter går han igenom mycket utförligt vad som orsakar plack och hur kolesterolhypotesens förklaringar är felaktiga och lanserar ett alternativ: den trombogena hypotesen. Mycket kortfattat går den ut på att placken bildas genom att skador i endotelet, det fina cellager på blodkärlens insida med sitt känsliga flimmerhårskikt som kallas glykokalyx, får blodkoagel på sig, som genom kroppens blodproppslösande försvar försvinner snart igen, men lämnar en liten rest, som kan vara källa till en ny liknande procedur. Han använder likheten med en rostande bil, starten sker med en skada i lacken. Därefter finns många faktorer som kan angripa plåten och få den att rosta. Kolesterolnivåerna i blodet har mycket litet med detta att göra. Se figur 1.
Sedan går han mycket noga igenom vilka faktorer som är betydelsefulla. Jag ska absolut inte gå igenom allt, men måste nämna att ett omfattande kapitel ägnas åt stress och aktiveringen av hypotalamus-hypofys-binjure-axeln, oftast kallat HPA-axeln (efter de engelska namnen). Det finns mycket evidens för att stark stress, både fysisk och mental, är en kraftig riskfaktor för CVD.
Boken kan rekommenderas till grundligt studium, inte minst för läkarprofessionen, som säkerligen är okunnig om mycket av vad som står där. Ganska typiskt för bokens stil är följande citat ur bokens kortaste kapitel på två
Figur 1.
Figuren visar att risken att dö vid olika kolesterolnivåer ligger unge fär lika högt vid lågt som vid högt kolesterol. För kvinnor är risken förhöjd endast vid lågt kolesterol (ref. 16). Notera att risknivån ändå är ganska låg, endast mellan 10 och 20 procents ökad risk. En stor norsk studie, HUNT2, med data från 50000 individer under 10 år visade t.o.m. att kvinnor med högt kolesterol drabbades av CVD i mycket lägre grad. Kvinnorna hade högre livslängd, medan koleste rolnivån inte gjorde stor skillnad för männen (ref. 17).
sidor, som har rubriken ”Ökad förväntad livslängd”. Han skriver (sid. 206): Det finns goda bevis för att det kan vara möjligt att öka livslängden med upp till 10 år bara genom att gå ut i solen och sola… Å andra sidan skulle du dystert kunna tugga på statiner i 40 år… För allt detta kan du vinna lite knappt en månad. Tre dagar extra för varje femårsperiod du tar statiner. Att sola eller ta statiner. Valet är ditt.15
NYBERG Docent. Specialist invärtes medicin, Mölndal kgfnyberg@gmail.com
1. Ravnskov U. Fett och kolesterol är hälsosamt! Om gamla och nya kolesterolmyter. AB Optimal Förlag 2008. ISBN798-917241-146-3
2. Nyberg G. Trötthet, muskelvärk, diabetes – något om biverkningar med statinbehandling. Medicinsk Access nr 8/9 2012, 19-22.
3. Nyberg G. Statiner och biverkningar – en uppdatering om myopatiförekomst. Medicinsk Access nr 2 2015, 30-33.
4. Nyberg G. LDL-koncentrationen i blod är den viktigaste orsaken till atherosklerossjukdomen – sant? Medicinsk Access 4/5 2017, 18-20.
5. Nyberg G. Äldre behöver inte kolesterolsänkning med statiner. Medicinsk Access nr 8/9 2018, 13-15.
6. Nyberg G. När är det värt att ge äldre patienter blodtrycks- och kolesterolsänkare? Medicinsk Access nr 8/9 2014, 36-39.
7. Nyberg G. Har äldre någon nytta av kolesterolsänkande behandling med statiner? Medicinsk Access nr 6 2017, 13-15.
8. Nyberg G. Är kolesterol farligt eller nyttigt? Medicinsk Access nr 6 2019, 18-22.
9. Nyberg G. Kolesterolhypotesen – historien om den och kritiken av den. Medicinsk Access nr 3 2020, 18-21.
10. Nyberg G. Kolesterolhypotesen del 2 – hur länge skall den hålla? Medicinsk Access nr 4/5 2020, 24-27.
11. Ravnskov U et al. Lack of an association or an inverse association between low-density-lipoprotein cholesterol and mortality in the elderly: a systematic review. BMJ Open 2015. https:// bmjopen.bmj.com/content/6/6/e010401
12. Ravnskov U, de Longeril M, Kendrick M & Diamond DM. Importance of coagulation factors as critical components of prematu re cardiovascular disease in familial hypercholesterolemia. Int J Mol Sci 2022;23:9146. https:// doi.org/10.3390/ijms23169146
13. Niu Y, Bai N, Ma Y et al. Safety and efficacy of anti-inflammatory therapy in patients with coronary artery disease: a systema tic review and meta-analysis. BMJ Cardiovasc Disord 2022;22:84. doi: 10.1186/s12872-022-022525-9.
14. Kendrick M. Hjärthälsans hemligheter. På spaning efter hjärtsjukdomars verkliga orsaker. Karneval förlag 2022. ISBN 978-9189494-09-2
15. Kristensen et al. The effect of statins on average survival in randomized trials, an analysis of endpoint postponement. MJ Open 2015.https://bmjopen.bmj.com/content/5/9/e007118.
16. Jacobs D et al. Report of the conference on Low Blood Cholesterol: Mortality associations. Circulation 1992, vol. 86 Nr. 3.
17. Petursson et al. Is the use of cholesterol in mortality risk algorithms in clinical guidelines valid? Ten years prospective data from the Norvegian HUNT2 study. Journal of evaluation in clinical practice 2012. https:// www.ncbi.nlm.nih/pmc/articles/ PMC3303886/
”Den tekniska utvecklingen för diabetesvård har gått snabbt framåt med bland annat automatiska insulinpumpar (AID) som kan ge korrektionsdoser vid behov. Vid sidan av pumparna anser Peter Adolfsson att nedladdningsbara pennor som registrerar vilket insulin som har tagits, när insulinet togs samt antal doser, är ett av de verkligt stora områden där utveckling sker” Foto: Unsplash
Digitala lösningar i diabetesvården ökade under pandemin och visade positiva resultat på hälsan. Nu håller svensk diabetesvård på att ställa om. Tekniken finns, och de första försöken med virtuella mottagningar är redan igång.
2020 infördes den nya parametern tid i målområde (TIR –time in range) i Nationella diabetesregistret. Det som mäts är hur stor del av tiden som patientens blodsockernivåer ligger inom ett specifikt referensintervall.
TIR beskrivs internationellt som ”The New Gold Standard in Glucose Management”.
– Jag skulle vilja säga att kontinuerlig blodsockermät ning världen över är på väg att bli styrande och ledande, det har det varit i Sverige de senaste åren, säger Peter Adolfsson, diabetesläkare och överläkare vid Hallands sjukhus. På samtliga barndiabetesmottagningar i Sverige använder vi dock ett snävare målområde, Time In Target (TIT) vilket visat sig bidra till en bättre glukoskontroll, och frågan är därför om inte detta blir en framtida Golden Standard då Sveriges barndiabetesmottagningar är världs ledande och där en förbättrad glukoskontroll också ses parallellt med låg andel svåra hypoglykemier.
Den tekniska utvecklingen för diabetesvård har gått snabbt framåt med bland annat automatiska insulin pumpar (AID) som kan ge korrektionsdoser vid behov. Vid sidan av pumparna anser Peter Adolfsson att ned laddningsbara pennor som registrerar vilket insulin som har tagits, när insulinet togs samt antal doser, är ett av de verkligt stora områden där utveckling sker.
– Det går att ladda ner informationen till appar och databaser. Det tekniska användandet leder till en tydlig förbättring av blodsockerkontroll och tid i målområde. Det minskar antalet missade doser, sent givna doser och förbättrar glukosvärden och TIR.
En kollega till Peter Adolfsson har tittat på hälsoeko nomin i detta och resultaten är positiva.
– Det är hälsoekonomiskt väldigt fördelaktigt att använda de nedladdningsbara pennorna, det är kostnads besparande och det är det bästa man kan uppnå eftersom det leder till bättre glukoskontroll och därmed färre komplikationer, säger han.
Peter Adolfssons framtidsvision är en digital diabe tesvård som komplement till ordinarie vård. Han har medverkat i en studie som har utvärderat hur data kan användas för att avgöra vilken patient som ska komma på fysiska återbesök och för vilka digital uppföljning räcker. – Vi behöver ställa om diabetesvården, alla behöver inte komma fysiskt. Jag har sett att jag klarar av att selektera och skapa en återkoppling till alla mina 150 patienter på 25 minuter via databasen. Det är enormt tidsbesparande. Det här skulle kunna göra underverk i regioner där man inte har tillgång till diabetessjuksköterskor och läkare. Det ger också en jämlikare vård.
Forskningsstudie med virtuell mottagning Johan Fischier, diabetessjuksköterska på Ersta sjukhus i Stockholm, har stor erfarenhet av att arbeta med digital diabetesvård och har varit med och startat upp sjukhusets virtuella diabetesmottagning som pågått fram till som maren. Nu pågår en utvärdering i en studie av arbetsmetoden.
– Patienterna måste kunna nå oss lätt när de behöver. Det traditionella sättet har varit att kalla in patienterna på en årsbesiktning och så får de klara sig helt själva däremellan. Men så ser det inte ut idag. Många patienter har avancerad behandling med insulinpumpar som styrs med AI-algoritmer. Mellan besöken behövs lättillgänglig support från vården. De klarar sig oftast självständigt, men om något krånglar kan det få allvarliga konsekvenser, säger han.
Johan Fischier ser många fördelar med den virtuella mottagningen.
– Det skapar en stor trygghet för patienterna när de vet att de kan nå sin vårdgivare direkt om de behöver. Det be tyder inte att de alltid kontaktar oss, men bara vetskapen om att det går ger ett lugn och en trygghet. Detta gör att patienterna vågar prova och utforska lite mer själva, säger Johan Fischier.
Lägre tröskel för patienterna Dessutom kontaktade patienterna vården snabbare vid problem.
– Tröskeln att ta kontakt sänks när man slipper en telefonväxel. Patienten kan gå rakt på sak och de skickar frågor snabbare. Små problem förblir små om man tar tag i dem direkt. Det blev också en dialog på lika villkor, vi
”Inom varje diabetesområde, typ 1 , typ 2, barn och graviddiabetes, måste man titta på glukos kontroll, vad individen tycker, hur mycket tid man sparar och så hälsoekonomi. När man visat detta har man ett starkare argument att förändra sjuk vården” Foto: Canstock, arkiv.
inom vården svarar när vi kan, patienterna svarar när det passar dem.
Resultaten från studien kommer inom kort att sam manfattas i en första rapport, därefter blir det en ettårs uppföljning och slutligen en efter 18 månader.
– Det vi redan nu kan säga är att vi inte kunde se någon skillnad i HbA1c, däremot skattade patienterna mindre fysisk börda, säger Johan Fischier.
Positiva resultat i spåren av pandemin Pandemin tvingade mer eller mindre fram en digitalisering av vården. Något som i studier visat sig varit positivt för behandlingsresultat, bland annat en studie från Stor britannien av professor Pratik Choudary. Även Peter Adolfsson är med i en studie kring digitaliseringen till följd av pandemin som kommer att publiceras senare i år.
– Det är en studie på barnsidan. Vi har ett väldigt positivt utfall, inkluderat vad patienten själv tycker. Vi måste ta steg för steg och påvisa vinsterna, inte bara med videobesök, utan även databashantering.
För att vården ska digitaliseras permanent och inte bara som ett resultat av ett slutet samhälle under pandemi, tror Peter Adolfsson att fler studier behövs.
– Inom varje diabetesområde, typ 1-, typ- 2, barnoch graviddiabetes, måste man titta på glukoskontroll, vad individen tycker, hur mycket tid man sparar och så hälsoekonomi. När man visat detta har man ett starkare argument att förändra sjukvården, säger Peter Adolfsson.
TIR mäts hos personer som använder kontinuerlig sensorbaserad glukosmätning som framför allt används vid insulinbehandling. Blodsockernivåerna ska ligga inom referensintervallet 4–10 mmol/l (för vuxna) minst 70 % av tiden per dygn.
Det är viktigt att andelen tid i målområde är hög efter som det betyder att glukosvärdet är relativt stabilt och inte pendlar allt för mycket, vilket i förlängningen kan minska risken för komplikationer.
En ny studie bekräftar att tid i målområde är ett bra komplement till HbA1c. Forskare från Göteborgs uni versitet har analyserat data från nästan 28 000 svenska patienter med typ 1-diabetes som genom kontinuerlig glukosmonitor mätt tiden i målområdet. När sambandet mellan HbA1c och TIR analyserades visade det på god överensstämmelse. Mer tid utanför målområde genere rade ett högre HbA1c.
Fakta TIT TIT mäts likt ovan, men åskådliggör nu istället andelen glukosvärden som ligger inom referensintervallet 3,9-7,8 mmol/l och målsättningen är minst 50 % av tiden per dygn. Parallellt med detta eftersträvas ett medelglukos värde max 7,8 mmol/l. Med detta följer ett snävare mål område där värden mellan 8-10 faktiskt är höga värden vilket också bättre stämmer överens med en individs glukosvärden där denna inte har diabetes.
Fakta studien om virtuell mottagning På diabetesmottagningen på Ersta sjukhus avslutades nyligen en randomiserad studie där en virtuell mottag ning för patienter med typ 1-diabetes i åldern 18–25 ut värderas. Deltagarna lottas till att ingå antingen i inter ventionsgruppen eller kontrollgruppen i sex månader, för att därefter anslutas till den virtuella mottagningen. Det som mäts är HbA1c, TIR, TBR samt av behandlings tillfredsställe och livskvalitet. Studien kompletteras med kvalitativa intervjuer hos ett mindre antal patienter. De första resultaten från studien kommer att redovisas under slutet av 2022.
Ekonomiska och juridiska bromsklossar På diabetesmottagningen på Ersta sjukhus genomfördes digitala besök under pandemin. Något som fungerade bra, men som inte bar sig ekonomiskt.
– I vår verksamhet kan verkligen ett videomöte ersätta ett fysiskt och vi ökade antalet videomöten under covid-19, men vi fick bara betalt som för ett telefonsamtal. Ersättningsmodellen fungerade inte riktigt för oss, säger Johan Fischier.
Det finns fler utmaningar med den digitala diabetes vården. Juridik och GDPR begränsar möjligheten till dataöverföring.
– Lagarna som finns idag står inte i samklang med den tekniska utvecklingen. Det räcker inte att individen till låter oss att titta på datan genom att signera ett informerat samtycke och att vi samtidigt ser att detta skulle vara till nytta för individen, utan juristerna menar då att indivi den kanske inte förstår vad den tackar ja till. Den största utmaningen i Sverige idag är därför att få jurister, poli tiker och sjukvården att prata samma språk och komma överens för att möjliggöra den digitala utvecklingen. Juridiken skulle istället för att vara hämmande faktiskt kunna vara pådrivande, men för detta krävs nationella beslut.
MATILDA LANN Medicinjournalist-hjärt -och kärlsjukdomar hos kvinnor
Förståelsen för hur kvinnohjärtan skiljer sig från sina manliga motsvarigheter ökar gradvis och avspeglas, liksom tidigare, väl i den fjärde upplagan av Karin Schenck-Gustafssons och Nina Johnston-Holmströms (tillsammans med ett trettiotal namnkunniga kollegor, aktiva forskare och kliniker) Kvinnohjärtan. Självklart är inte alla könsskillnader organbaserade –inom hjärtsjukvården har forskning, riktlinjer, behandlingsmetoder och -val ofta varit base rade på manliga normer, i värsta fall med sämre utfall för kvinnliga patienter som följd.
Förhoppningen måste vara att en bok som Kvinnohjärtan, som på punkt efter punkt redovisar, förklarar, och kom menterar skillnaderna mellan könen inom kardiologin, på sikt blir överflödig, i betydelsen att kunskaperna är hävdvunna och etablerade. Tills dess är boken en av de
bästa översikterna på området, indelad i sju huvudavsnitt och närmare trettio kapitel; samtliga uppdaterade och aktuella. Kapitlen om reproduktiv hjärthälsa, sömnstör ningar och covid-19 är nyskrivna. Med sina ofta avancerade tabeller, illustrationer och litteraturhänvisningar, samt innehållsförteckning och sakregister, är sakframställning arna på medicinsk läroboksnivå, för professioner inom hjärtsjukvården. (Recension BTJ)
Redaktörer
Karin Schenck-Gustafsson
Nina Johnston-Holmström
Det är fjärde upplagan och nytt är ett utvidgat kapitel om reproduktion och könshormoners betydelse för framtida hjärt-kärlsjukdom och Covid-19 och könsaspekter.
Unga män och kvinnor med autism drabbas i högre utsträckning av psykiatriska tillstånd och har ökad risk att bli inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med personer utan autism. Särskilt sårbara är autistiska kvinnor. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i JAMA Psychiatry.
Personer med autism har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Nuvarande data pekar på att kvinnor med autism är mer sårbara än vad autistiska män är, men få studier har kunnat slå fast att det finns könsskillnader.
Forskare från Karolinska Institutet har nu gjort en registerbaserad kohortstudie med drygt 1,3 miljoner personer i Sverige som följdes från att de var 16 till 24 år mellan 2001 och 2013. Drygt 20 000 av dessa var diagnos ticerade med autism.
Forskarna kunde se att vid 25 års ålder hade 77 av 100 kvinnor med autism, jämfört med 62 av 100 män med autism, fått minst en psykiatrisk diagnos.
– Vi såg en ökad risk för elva olika psykiatriska till stånd, bland annat depression, ångestsyndrom, självska debeteende och sömnsvårigheter, säger Miriam Martini, doktorand inom psykiatrisk epidemiologi på institutionen
för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolin ska Institutet och försteförfattare till studien.
Något som Miriam Martini tycker är särskilt bekymmer samt är att 32 av 100 kvinnor med autism varit inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med 19 av 100 autistiska män. För personer utan autism var motsvarande siffra under fem av 100.
Studien fokuserar på unga vuxna som är i en av görande tid i livet då många psykiska problem ökar i omfattning, samtidigt som övergången till vuxenlivet ofta innebär sämre tillgång till vård, menar Miriam Martini.
– Sjukvården för unga vuxna behöver expanderas, speciellt för kvinnor med autism, så att psykisk ohälsa kan upptäckas i tid för att undvika att symptomen förvär ras och resulterar i inläggning på sjukhus, säger Miriam Martini.
Orsaken till att autistiska kvinnor drabbas hårdare av psykisk ohälsa än män med autism är inte klarlagd, men i studien pekar forskarna på flera möjliga faktorer. Tidigare forskning har visat att kvinnor med autism i
högre utsträckning använder kompensatoriska beteenden för att kamouflera sin autism, vilket kan bero på att kvin nor generellt tenderar att anpassa sig till omgivningens förväntningar. Det försenar diagnos och hjälp, vilket kan påverka deras psykiska hälsa negativt.
Autism tar sig andra uttryck hos kvinnor än hos män
En annan möjlig förklaring kan vara att det är svårt att upptäcka autism hos kvinnor med hjälp av diagnoskrite rierna.
– Det kan vara så att autism tar sig andra uttryck hos kvinnor än hos män, vilket gör att kvinnorna inte fångas upp med hjälp av dagens diagnoskriterier. Det är något vi måste forska mer om, säger Miriam Martini.
Styrkan i studien är det rikstäckande, stora urvalet av deltagare, inklusive ett stort antal kvinnor med autism, som gör det möjligt för forskarna att utförligt undersöka psykiatriska tillstånd. Svagheten i studien är att det inte går att utesluta att personerna i studien som inte har au tism, faktiskt har det eller att personerna med autism har feldiagnosticerats.
Källa: Karolinska Institutet
“Sex differences in mental health problems and psychiatric hospitalization in autistic young adults.” Miriam I. Martini, Ralf KujaHalkola, Agnieszka Butwicka, Ebba Du Rietz, Brian M. D’Onofrio, Francesca Happé, Aleksandra Kanina, Henrik Larsson, Sebastian Lundström, Joanna Martin, Mina A. Rosenqvist, Paul Lichtenstein, Mark J. Taylor, JAMA Psychiatry, online 26 oktober 2022, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2022.3475.
Studien har finansierats av MQ Mental Health Research. Några av studieförfattarna har fått ersättning från industriföretag utan för ramen för den aktuella studien.
Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Den utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från sjukvårdens säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka kan du nu köpa för ett samlat pris!
Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märk liga människor.
Vaccin mot sars-cov-2 har visat sig vara effektivt för att minska antalet fall av allvarlig covid-19. Men uppkomsten av nya varianter av viruset, begränsad distribution av vaccin och avtagande immunitet är problem som gör att det är viktigt att hitta mer effektiv behandling mot sjukdomen.
Foto: Canstock, arkiv.
Forskare från Karolinska Institutet har kunnat visa att nivåerna av den immunologiska sig nalsubstansen IL-26 är förhöjda i blodet på patienter med akut covid-19. Samtidigt kan forskarna se att de höga nivåerna av IL-26 är associerade till det kraftfulla inflammatoriska svar som kännetecknar svåra fall av sjukdomen. Fynden som presenteras i Frontiers in Immunology visar att IL-26 har potential att kunna användas som biomarkör för allvarlig covid-19.
Vaccin mot sars-cov-2 har visat sig vara effektivt för att minska antalet fall av allvarlig covid-19. Men uppkomsten av nya varianter av viruset, begränsad distribution av vaccin och avtagande immunitet är problem som gör att det är viktigt att hitta mer effektiv behandling mot sjukdomen.
– En viktig förutsättning för detta är en ökad för ståelse av underliggande immunologiska mekanismer. Det finns även ett behov av förbättrad diagnostik hos covid-19-patienter, säger Eduardo Cardenas, postdoktor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och ledande författare till den nya pilotstudien.
Antivirala och antibakteriella effekter Forskarna i studien har försökt att förstå hur immunsigna lering via cytokinen interleukin-26 (IL-26) engageras vid allvarlig covid-19, något som inte har undersökts tidigare.
– Vi vet sedan tidigare att IL-26 är engagerad i att mobilisera immunceller som motverkar bakteriella infek tioner i lungorna, men också vid kronisk luftvägssjukdom hos människa. Dessutom har IL-26 antivirala och anti bakteriella effekter, säger Anders Lindén, överläkare och professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.
För att förstå molekylens inblandning i covid-19 rekry terades 49 patienter som blivit inlagda på sjukhus med sars-cov-2-infektion, varav 44 av patienterna hade allvarliga symptom och fick vårdas med syrgas. Patienterna låg på sjuk hus i Stockholm under perioden juni 2020 till januari 2021.
Samtidigt rekryterades en kontrollgrupp med 27 friska individer under samma period. Därefter mättes nivåerna av IL-26 och andra inflammatoriska substanser i blodet.
mål
Vi kan för första gången visa att nivåerna av cytokinen IL-26 är markant förhöjda i blodet på patienter med
”För att förstå molekylens inblandning i covid 19 rekryterades 49 patienter som blivit inlagda på sjukhus med sars cov 2 infektion, varav 44 av patienterna hade allvarliga symptom och fick vårdas med syrgas”. Foto: Canstock, arkiv.
covid-19, jämfört med friska kontrollpersoner, säger Eduardo Cardenas.
Forskarna kunde även se att ökningen var associerad med den så kallade cytokinstormen, ett överdrivet och farligt inflammatoriskt svar som karaktäriserar allvarliga fall av covid-19. – Vår upptäckt visar på en potentiell biomarkör för allvarlig covid-19, men givet de antivirala effekter som IL-26 besitter, så kan vi dessutom ha visat på ett nytt mål för behandling, säger Anders Lindén. Resultaten är lovande, men preliminära och motiverar fortsatta studier i ett större patientmaterial, enligt Eduardo Cardenas.
– En sådan studie är på väg och kan ge mer infor mation om den kliniska nyttan av att mäta IL-26 hos covid-patienter, till exempel huruvida nivåerna speglar sjukdomens svårighetsgrad.
Källa: Karolinska Institutet
“Increased IL26 associates with markers of hyperinflammation and tissue damage in patients with acute COVID19”, Eduardo I. Cardenas, Sandra Ekstedt, Krzysztof Piersiala, Marianne Petro, Agneta Karlsson, Åsa Kågedal, Susanna Kumlien Georén, LarsOlaf Cardell, Anders Linden, Frontiers in Immunology, online 17 november 2022, doi: 10.3389/fimmu.2022.1016991
Studien finansierades av Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden.
Eduardo Cardenas, postdoktor Institutet för miljömedicin KI. Foto: Ulf Sirborn.
KI. Foto: Privat.
”Behandlingen gick ut på att identifiera varför god munhälsa är värdefullt för patienten, och träna mentala färdigheter, exempelvis acceptans, som kan vara till hjälp för att etablera nya mer hälsosamma vanor för munhälsan”. Foto: Envato
Unga vuxna med omfattande kariessjukdom är ofta riskbenägna när det gäller munhälsan. Samtidigt kan de ändra sina ohälsosamma beteenden med rätt stöd och behandling. I en avhandling vid Göteborgs universitet beskrivs utmaningarna för att hjälpa denna utsatta patientgrupp.
Munhälsan har förbättrats markant i Sverige över de senaste årtiondena. I dag har de flesta en god oral hälsa. Det finns dock en ojämn och orättvis fördelning där vissa grupper bär betydligt större sjukdomsbörda, kopplad till bland annat socioekonomiska faktorer.
Bakom den aktuella avhandlingen på Sahlgrenska aka demin vid Göteborgs universitet, inom ämnet odontologisk psykologi och folkhälsa, står Jennie Hagman, till vardags tandläkare på kliniken för orofacial medicin (sjukhustand vård) inom Folktandvården i Göteborg. Hon beskriver sårbarheten i gruppen unga vuxna, 18 till 25 år gamla.
Många flyttar hemifrån, börjar jobba, och ska ta ansvar för egen ekonomi och hälsa. Samtidigt blir hälso- och sjukvården avgiftsbelagd, i tandvårdens fall från det år personen fyller 24. Glesare tandvårdsbesök, sockerrik kost och rökning är en dålig men inte helt ovanlig mix bland unga vuxna med kariessjukdom.
Omedelbar positiv effekt Avhandlingen bygger på en studie i vilken det ingick 135 unga vuxna i Västra Götaland med hög kariesförekomst. Alla gavs standardiserad munhälsoinformation i allmän tandvården, inom ramen för studien. Hälften av dem lottades till att även få behandling av psykolog.
Terapiformen som användes heter ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Behandlingen gick ut på att identifiera varför god munhälsa är värdefullt för patien ten, och träna mentala färdigheter, exempelvis acceptans,
som kan vara till hjälp för att etablera nya mer hälsosamma vanor för munhälsan.
I ACT-gruppen var den omedelbara effekten på hälsobeteenden tydlig, med förbättrad tandborstning och ökad användning av tandtråd, tandpetare och fluor. Även kontrollgruppen ändrade beteende, men inte lika mycket.
En uppföljande delstudie visade på större förbättring av munhälsan i psykologgruppen, även om resultatet för plack och tandköttsinflammation inte skilde sig signifi kant grupperna emellan. Resultaten indikerar även en skiljelinje mellan kvinnor och män. Genomgången ACTbehandling verkar ha varit mer effektiv för kvinnornas munhälsa.
Diskussion om nya metoder Tandvården har traditionellt försökt påverka patienters munhälsorelaterade beteende genom att ge information om munsjukdomars orsak och förlopp, samt råd om vad patienten behöver ändra på för att bibehålla eller förbättra munhälsan.
Under de senaste årtiondena har effekten av detta tillvägagångsätt ifrågasatts, och andra metoder att angripa problemen har efterfrågats. Här dockar Jennie Hagmans avhandling väl in i diskussionen.
Resultaten visar på möjligheterna till direkta beteende förändringar och bättre munhälsa i en grupp unga vuxna med omfattande kariesproblem. Att de var villiga att ge nomgå en psykologisk behandling vars syfte var att direkt påverka deras beteende är i sig också positivt.
– Resultaten visar att det finns ett behov av att utveckla effektiva metoder och tekniker för att främja munhälsan, och att teoribaserade metoder för att ändra folks beteende har potential att förbättra både egenvård och munhälsa, konstaterar Jennie Hagman.
Källa: Sahlgrenska akademin
Titel: Young adults and oral health - Oral health behaviors and an intervention for better oral health, https://hdl.handle. net/2077/72051
Cellklumpar odlade på elektroder. Varje klump består av flera tusen nervceller. De svarta cirklarna är elektroder som används för att läsa av elektrisk aktivitet hos nervcellerna. Foto: Carl-Johan Hörberg.
För att lära sig mer om sjukdomar och funktionsnedsättningar studerar forskare odlade mänskliga nervceller. En studie kan nu visa att hur cellerna positionerar sig också påverkar hur de kommunicerar med varandra, något som tidigare förbisetts som en oviktig detalj.
Odlade nervceller används som ”modeller” för mänskliga hjärnor. Målet är att försöka återskapa de processer som sker i mänskliga hjärnor, men i ett mer lättillgängligt mi niatyrformat, och som man kan experimentera med utan att man löper risk att skada en försöksperson.
Dagens metoder för att odla mänskliga nervceller är många och varierande, men grundprincipen är att man erhåller stamceller som man sedan ”lurar” till att utveck las till mogna nervceller, genom att använda kemiska signaler. Samma princip kan idag användas för att erhålla nästan vilken celltyp som helst. I en ny studie som publi ceras i den vetenskapliga tidskriften eNeuro har forskare i Lund gjort en upptäckt om hur dessa odlade celler beter sig och kommunicerar.
– Vi kan visa att en tidigare okänd faktor, nämligen cellernas benägenhet att klumpa ihop sig i odlingssteget, har en stor påverkan på hur de kommunicerar och vilka resultat som erhålls, säger Carl-Johan Hörberg, biologi doktorand vid Lunds universitet.
Cellerna klumpar ihop sig olika mycket I studier om allvarliga sjukdomar och funktionsnedsätt ningar som Alzheimers, Parkinsons, depression, autism och adhd används ofta odlade mänskliga nervceller. Reproducerbarhet – att man får samma utfall när man upprepar ett experiment – är av yttersta vikt. Men efter som de odlade cellerna klumpar ihop sig olika mycket går det inte att lita blint på resultaten.
– Detta är något som måste tas hänsyn till vid expe riment där man testar skillnader mellan två försök. Ett nytt läkemedel kanske kan tyckas påverka nervcellernas kommunikation, men i själva verket kanske det bara är hopklumpandet som påverkas, säger han.
Hur kan då den nya studien komma till praktisk nytta? Carl-Johan Hörberg hoppas att resultaten i framtiden kan leda till att forskare lyckas manipulera de odlade nervcel lerna så att de beter sig som riktiga celler och uppför sig identiskt i alla experiment. Målet är på sikt att ”övertala” cellerna att växa mer likt hur de gör i en riktig hjärna.
– Det skulle öppna nya möjligheter då vi på riktigt kan tala om att ha en ’minihjärna’ i labbet. Man skulle kunna studera depression, adhd och andra neuropsykiatriska sjukdomar eller funktionsvariationer på en molekylär och cellulär skala, säger han.
Källa: Lunds universitet
Genom att mäta immunceller i ryggmärgsvät skan vid diagnostiseringen av ALS går det att förutsäga hur snabbt sjukdomsförloppet kommer att gå, enligt en studie från Karolinska Insti tutet som publicerats i Nature Communications.
ALS är en mycket ovanlig, men dödlig nervsjukdom som innebär att den drabbade efter en tid blir förlamad för att sedan avlida. Forskare från Karolinska Institutet har i en ny studie upptäckt ett sätt att förutsäga sjukdomsförloppet hos ALS-patienter.
Forskarna samlade in färskt blod och ryggmärgsvätska från 89 patienter i Stockholm som nyligen hade diagnos tiserats med ALS mellan mars 2016 och mars 2020 och de följdes till och med oktober 2020
T-celler är inblandade
Studien visar att en hög andel av så kallade effektor-Tceller är associerad med en låg överlevnadsgrad. Samtidigt visar studien att en hög andel av aktiverade regulatoriska T-celler är skyddande mot sjukdomen. Fynden ger nya evidens för T-cellers inblandning i sjukdomsförloppet och visar att vissa typer av effektor-T-celler ansamlas i rygg märgsvätskan hos ALS-patienter.
– Studien kan bidra till utvecklingen av nya behand lingar som riktar in sig på immunceller för att sakta ned
“T
”Fynden ger nya evidens för T cellers inblandning i sjukdomsförloppet och visar att vissa typer av effektor T celler ansamlas i ryggmärgsvätskan hos ALS patienter” Foto: arkiv.
sjukdomsförloppet, säger Solmaz Yazdani, doktorand vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.
Nästa steg i hennes forskning är att studera hur Tceller bidrar till sjukdomsförloppet.
– Vi har planer på att samla prover från dessa individer för att studera förändringar av immuncellerna över tid. Dessutom vill vi studera effektor-T-cellerna i mer detalj för att förstå deras roll i ALS.
Källa: Karolinska Institutet
Lindquists stiftelse för ALS-forskning, Neuro, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, med flera.
20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobiltelefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!
I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.
Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072
Om författaren:
(Ordinarie pris 279 kr)
Tillkommer 62 kr för porto inkl moms. TOTALT 262 kr/ex
Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80 talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV produktioner. Under senare år har han även en gagerat sig som opinionsbildare i diet och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.
Vilken diet är bäst för moderna människor med välfärdssjukdomar som diabetes, fetma, hjärtkärlsjukdomar och cancer? LCHF har de senaste 15 åren utmanat den allmänt rekom menderade dieten för diabetiker 1 . Det nyaste forskningsläget pekar ut en traditionell vegetariskt kost WFPB med lika bra korttidseffekter och bättre långtidseffekter än LCHF.
Kolhydratcentrerad diet.
LCHF konceptet sägs vara en kolhydratcentrerad diet, där kolhydrater skall hållas lågt för att hålla blodsockret normalt, särskilt hos diabetiker. Diabetes kallas även sockersjuka. Lågt intag av kolhydrater och högt intag av huvudsakligen animaliskt fett och protein, har bra effekt på blodsockerkontroll, vikt och minskad användning av blodsockersänkande läkemedel och insulin. Det har varit det rådande alternativet till den traditionella diabeteskosten2
Dock får de flesta diabetiker med ketogen LCHF ökade nivåer av totalkolesterol och LDL-kolesterol, vilket får läkarna att skriva ut statiner3. Patienterna upplever även att insulinkänsligheten minskar, dvs blodsockret stiger snabbt på kolhydrater4. Många diabetiker vittnar om att de inte kan äta frukt. HbA1c och fasteblodsocker kan ligga på friska nivåer, men endast om kolhydratinnehållet är lågt. Man anser att kolhydrater är orsaken till insu linresistensen, eftersom de höjer insulinnivån i blodet 5 Men varför stiger insulinet så mycket vid kolhydratintag? Kan insulinstegringen vara ett symtom på en bakomlig gande biokemisk rubbning, som kan ha andra orsaker än endast kolhydratintaget? Finns det flera faktorer än intag
av kolhydrater, som leder till ökning av insulinnivån6,7? Vi har hittills endast koncentrerat oss på en faktor i den komplicerade biokemiska miljön.
Redan på 1960-talet beskrev Philip J. Randle mecha nismen för glukos-fettsyre-cykeln, som fått namnet Randles cykel8 . Han gjorde en rad studier på råttor och även in-vitro-studier för att kartlägga hur den metabola glukosvägen in i cellerna hämmades vid ett insulinresis tent status. Det visade sig att höga insulinnivåer hämmade glukosintaget i cellerna, ett symtom på insulinresistens. Likaså hämmades cellernas glukosintag, när råttorna var fastande och när fettsyror och ketoner dominerade näringstillförseln. Höga nivåer av ketoner, gjorda av brist på glukos genom otillräcklig tillförsel av kolhydrater eller vid fasta orsakade således samma metabola tillstånd som höga insulinnivåer8
Mått på insulinkänslighet.
Graden av insulinkänslighet kan bäst mätas med kvoten kolhydrater i gram genom enheter insulin under 24 tim mar, vilket en insulinberoende diabetiker har en unik möjlighet att göra. En insulinresistent diabetiker med en kvot 1/1 eller 2/1 reagerar med en kraftig blodsock erstegring på alla kolhydrater, medan en insulinkänslig diabetiker kan ha en kvot på 25/1 till 35/1. Han tolererar en högre andel kolhydrater på samma mängd insulin9,10
Vi har tidigare sett hur insulinresistens orsakar en låg gradig inflammation och banar väg för de kroniska sjukdo marna. Ett flertal observationsstudier under de senaste 100 åren har visat att ketogen fettbaserad kost under längre tid (15-20 år) ökar risken för hjärtkärlsjukdom och fettlever11,12
Whole Food Plant Based diet.
Den fettfattiga WFPB-kosten (Whole Food Plant Based) har studerats hos folkgrupper som sedan lång tid tillbaks lever traditionellt på icke industriellt transformerad vege tabilisk kost med litet inslag av ägg och fisk. Uppföljning av folkgrupper i de Blå Zonerna, där man lever länge, har visat att de lever på huvudsakligen oprocessad vegetabilisk kost samt är fysiskt och socialt aktiva. Liknande uppfölj ning finns på Sjunde-Dags-Adventister med traditionell mathållning.
Animalisk eller växtbaserad ketogen kost? Frågan är varför en modern animalisk ketogen kost ger insulinresistens men en gammeldags traditionell ketogen WFPB- kost inte gör det. Vi ser flera viktiga skillnader mellan de två ketogena kosterna. Den fettbaserade keto gena kosten låter levern göra ketonerna, vilket leder till en överbelastning av levern och successivt ökar insulinresis tensen trots normala blodsockernivåer13,14. Den animaliska protein/fettkosten innehåller ett flertal kända substanser såsom leucin, hemjärn, nitriter och nitrater, natrium och AGE, som ökar risken för metabola sjukdomar. Dessa molekyler orsakar inflammation och förstör mikrobiomet i tarmen. Det viktiga mikrobiomet i tarmen utarmas med risk för dysbios, hyperpermeabel tarm och dess ökade risk för inflammation. Den låggradiga inflammationen i
kroppen ökar med komplicerande kroniska sjukdomar15 Den obearbetade maten behåller vitaminer, spåräm nen, antioxidanter och phytosubstanser, vilket endast till viss del kan återvinnas i den industriellt behandlade ma ten. Näringsinnehållet blir på så sätt urvattnat. Även om fiberinnehållet ersätts, så mister man den ursprungliga strukturen. I originalet finns alla makronutrienter kvar, dvs en grönsak innehåller inte bara kolhydrater utan även lite fett och lite proteiner16
Växtbaserad kosts inverkan på mikrobiomet. Vi har klara fördelar av att ta hjälp av våra trillioner tarmbakterier och deras gener. Våra egna urgamla gener fungerar bäst i samarbete med tarmbakteriernas genom. Den växtbaserade ketogena kosten ger våra tarminnevå nare möjligheter att förse oss med metaboliter, tarmbarri ärskydd och glukosreglering via biguanider och statinlik nande ämnen , vilket saknas i den animaliska ketogena kosten17,18,19,20
Med. Dr, Gynekologi Vidareutbildad i nutrition och diabeteslära. Certifierad i funktionsmedicin. Bor i La Reunion France.
1. Schnittger A. Insulin den felande länken. 2014, Recito Förlag AB.
2. Noakes TD, Windt J. Evidence that supports the prescription of low-carbohydrate high fat diets: a narrative review. British Journal of Sports Medicine 2017;51:133-139
3. Mensink RP, Zock PL, Kester ADM et al. Effects of dietary Fatty Acids and Carbohydrates on the Ratio of Serum Lipids and Apolipoproteins: A Meta-Analyses of 60 Controlled Trials. The American Journal of Clinical Nutrition 77, no.5 (May 2003):1146-55. http://doi.org/10.1093/ajen/77.5.1146
4. Bessesen D H. The role of carbohydrates in insulinresistance. J Nutr. 2001 Oct;131(10):2782S-2786S. doi; 10.1093/ jn/131.10.2782S. PMID:11584106.
5. Hallberg SJ , McKenzie AL, Williams PT et al. Effectiveness and Safety of a Novel Care Model for the Management of Type 2 Diabetes at 1 Year: An Open-Label, Non-Randomised, Controlled Study. Diabetes Therapy 9, no.2 (April 1,2018): 583-612. https://doi.org/10.1007/s13300-018-0373-9.
6. Wolpert HA, Atakov-Castillo A, Smith SA, et al. Dietary fat acutely increases glucose concentrations and insulin requirements in patients with type 1 diabetes: implications for carbohydrate-based bolus dose calculation and intensive diabetes manage ment. Diabetes Care. 2013 Apr;36(4):810-6. doi: 10.2337/dc12-0092. Epub 2012 Nov 27. PMID: 23193216; PMCID: PMC3609492.
7. Boden G, Shulman GI. Free Fatty Acids in Obesity and Type 2 Diabetes: Defining Their Role in the Development of Insulin Re sistance and beta-Cell Dysfunction. European Journal of Clinical Investigation 32 (June 1,2002): 14-23.
8. Randle PJ, Garland PB, Hales CN et al. The glucose fatty-acid cycle. Its role in insulin sensitivity and the metabolic disturban ces of diabetes mellitus. Lancet 1963. Apr 13;1(7285):785-9. Doi:10.1016/s0140-6736(63)91500-9. PMID:13990765.
9. Volk BM, Feinman RD, Quann EE et al. Application of the Hegsted Equation to Low Carbohydrate-Low Fat Diet Compari sons. The FASEB Journal 22,no.1 Suppl (March 1, 2008):1092.17. https://www.fasebj.org/doi/abs/10.1096:fasebj.22.1_supple ment.1092.17.
10. https://www.diabetesselfmanagement.com/diabetes-resources/definitions/insulin-to-carbohydrate-ratio/
11. Crosby L, Davis B, Joshi S et al. Ketogenic Diets and Chronic Disease: Weighing the Benefits Against the Risks, Frontiers in Nutrition (2021). Doi: 10.3389/fnut.2021.702802
12. Emerging Risk Factors Collaboration, Di Angelantonio E, Sarwar N, Perry P, et al Major lipids, apolipoproteins, and risk of vas cular disease. JAMA. 2009 Nov 11;302(18):1993-2000. doi: 10.1001/jama.2009.1619. PMID: 19903920; PMCID: PMC3284229.
13. Thompson AK, Minihane A-M, Williams CM. Trans Fatty Acids, Insulin Resistance and Diabetes. European Journal of Clinical Nutrition 65, no.5 (Mai2011):553-64. https://doi.org/10.1038/ejcn.2010.240.
14. de Souza RJ, Mente A, Maroleanu A et al. Intake of Saturated and Trans Insaturated Fatty Acids and Risk of All Cause of Mor tality, Cardiovascular Disease and Type 2 Diabetes: Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies. BMJ 351 (2015): PMC4532752. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4532752/.
15. Prospective Studies Collaboration, Lewington S, Whitlock G, Clarke R et al. Blood cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with 55,000 vascular deaths. Lancet. 2007 Dec 1;370(9602):1829-39. doi: 10.1016/S0140-6736(07)61778-4. Erratum in: Lancet. 2008 Jul 26;372(9635):292. PMID: 18061058.
16. Lamarche B, Desroches S, Jenkins DJA et al. Combined Effects of a Dietary Portfolio of Plant Sterols, Vegetable Protein, Viscous Fibre and Almonds on LDL Particle Size. British Journal of Nutrition 92, no.4 (October 2004): 657-63. https://doi. org/10.1079/BJN20041241.
17. Martin-Gallausiaux C, Marinelli L, Blottière HM, et al. SCFA : mechanisms and functional importance in the gut. Proc nutr Soc.2021 Feb;80(1):37-49; doi:10.1017/S0029665120006916. Epub2020 Apr2. PMID:32238208.
18. Kasubuchi M, Hasegawa S, Hiramatsu T et al. Dietary gut microbial metabolites, short-chain fatty acids and host metabolic regulation. Nutrients.2015 Apr 14;7(4):2839-49. doi:10.3390/nu7042839. PMID:25875123;PMCID:PMC4425176.
19. Venter CS, Vorster HH, Cummings JH. Effects of dietary propionate on carbohydrate and lipid metabolism in healthy volunte ers. Am J Gastroenterol.1990 May;85(5):549-53. PMID:2159696.
20. Bueld JE, Bannenberg G, Netter KJ. Effects of propionic acid and pravastatin on HMG-CoA reductase activity in relation to forestomach lesions in the rat. Pharmocol. Toxicol. 1996 Apr;78(4):229-34. Doi:10.1111/j.1996.tb00210.x. PMID: 8861780.
127 miljoner människor får varje år klamydia och 87 miljoner får gonorré. Sexuellt överförbara infektioner är ett stort folkhälsoproblem världen över. ”Genom forskningen har vår kunskap ökat kring hur infektionsläget är i Sverige. Vi vet nu mer om vilka typer av bakterier som cirkulerar och det underlättar för vårdens arbe te framåt”, säger Ronza Hadad, biomedicinsk analytiker på Universitetssjukhuset Örebro.
Vaccinutveckling är en viktig punkt för att kunna minska den globala spridningen av klamydia och gonorré. Forskaren Ronza Hadad har varit med och utvärderat en vaccinkandidat som är utvecklad i Örebro mot klamy diainfektion med fokus att förhindra smittspridning och komplikationer kopplat till infektionen.
– Mitt fokus har varit att hitta olika sätt vi kan förhin dra smittspridning av sexuellt överförbara infektioner, framför allt klamydia och gonorré, säger Ronza Hadad, som arbetar inom verksamhetsområde laboratoriemedicin och var tidigare doktorand på Institutionen för medicin ska vetenskaper vid Örebro universitet.
Tillsammans med sin forskningsgrupp har hon genomfört en metodutveckling för gonorré som innebär att man kan upptäcka både infektion och markörer för antibiotikaresistens i samma molekylära test.
– I närtid är metodutveckling av molekylära tester av största vikt. Vi behöver snabbt hitta infektionen och sam tidigt identifiera antibiotikaresistens inför behandling för att förhindra efterföljande komplikationer men också för att minska smittspridningen i vårt samhälle.
I Sverige är vi duktiga på att fånga upp och hjälpa
Gonorrébakterien är mycket föränderlig och benägen att utveckla antibiotikaresistens. Foto: Lena Abelson.
patienter som har klamydia och gonorré. Det är gratis att gå och testa sig, tester går att beställas via 1177. I dagsläget fungerar behandlingsalternativen på de flesta som blir smittade men det finns en ökad risk att fler bakterier blir resistenta i framtiden.
Gonorrébakterien är smart och föränderlig Att motverka den fortsatta smittspridningen och utveck lingen av antibiotikaresistens hos sexuellt överförbara infektioner ingår i Ronza Hadads forskning. Det har visat sig vara extra svårt att hitta ett vaccin mot gonorré. Gonorrébakterien är mycket föränderlig och benägen att
utveckla antibiotikaresistens.
– Gonorréns arvsmassa är otroligt anpassningsbar och har en förmåga att byta ut delar av sin arvsmassa vilket gör att den kan förändra sig hela tiden. Den kan också mutera sig. Gonorré är ett stort folkhälsoproblem världen över. Därför behövs kontinuerlig övervakning på både nationell och global nivå. Därför är forskning som undersöker bakterierna i detalj extra viktigt för att kunna fatta beslut kring rekommendationer och förebyggande åtgärder, förklarar hon.
Källa: Universitetssjukhuset Örebro
Ronza Hadads avhandling - Implementation of strategies for management and prevention of sexually transmitted infections with focus on Neisseria gonorrhoeae and Chlamydia trachomatis
Ronza Hadad, biomedicinsk analytiker på Universitets sjukhuset Örebro.
Foto: Lena Abelson.
Benskörhet och artros är globala folksjukdomar. Stamcellerna i benmärgen spelar en viktig roll i varför de uppstår. En ny banbrytande metod i kombination med teknik i framkant, finan sierad av 4,2 miljoner kronor från Lundbergs
Forskningsstiftelse, gör det möjligt för professor Andrei Chagin och hans team att skapa ny kunskap om vad som påverkar stamcellernas beteende. ”Det vi kan se nu har ingen annan sett,” säger han.
*
Andrei Chagin, professor vid institutionen för medicin på Göteborgs universitet, är fascinerad av skelettets biologi. Enligt honom skiljer sig människans skelett från 90 procent av alla andra varelsers. Han är nyfiken på hur skillnaden uppstod i evolutionen, och varför. Den nyfiken heten har bland annat lett till forskning om stamcellerna i skelettet och deras roll i uppkomsten av sjukdomar som benskörhet och artros liksom tillväxproblematik hos barn.
Människans stamceller skapar ständigt nya celler. Dels när kroppen växer, dels när celler skadats och behöver ersättas. I benmärgen finns till exempel de hemapoetiska stamcellerna som producerar upp till 50 olika typer av blodceller. Nu vet man att stamcellernas närmaste omgivning eller mikromiljö, det forskarna kallar för stamcellernas nisch, spelar stor roll för hur de uppför sig. Varje stamcellspopulation har sin egen specifika nisch. Forskarna har länge kunnat studera enskilda celler men för att förstå nischernas betydelse är det viktigt att kunna studera även dem.
”I nischen är varje cell i ständig kommunikation med andra celler, blodkärl, nerver och annan vävnad, och de känner av syrenivå och andra värden. Om stamcellerna mår bra i sin nisch kan de utföra sina viktiga uppgifter väl. Men klimatet i nischen kan förändras och det tror vi påverkar stamcellernas beteende och ger upphov till sjuk domar som benskörhet och artros”, säger Andrei Chagin.
Skelettets ben är ett utmanande material för forskarna att arbeta med – det är hårt och går inte att se igenom. Andrei Chagins forskargrupp har utvecklat en ny banbry tande metod för att studera benvävnad. Enkelt beskrivet går den ut på att forskarna har lyckats göra vävnad från mänskligt ben genomskinlig. Den blir som glas och därmed kan ljuset från mikroskopet nå djupare. Fors karna kan se längre in i benvävnaden och med hjälp av infärgning identifiera och särskilja osteoblaster*, fettceller, blodkärl och andra celltyper.
Parallellt använder Andrei Chagin och hans team en annan ny metod; spatial sekvensering. Singel-cell sekven sering är en etablerad metod för att avläsa RNA och ta reda på vilka gener som är aktiva i enskilda celler. Med spatial sekvensering utökas sekvenseringen till att också omfatta cellernas nischer.
”En nisch är ju en miljö, en omgivning, med en tredi mensionell struktur. Därför behöver vi kunna studera den i 3D och det kan vi nu.”
Ny teknik gör skillnad
Ett anslag om 4,2 miljoner kronor från Lundbergs
Bild från mikroskopet av olika typer av celler i benvävnad. Foto: Magnus Gotander.
Forskningsstiftelse betyder att Andrei Chagin och hans kollegor kan fortsätta utveckla de två metoderna och skapa ny kunskap om förändringar i mänsklig benvävnad. Merparten av stödet har använts till inköp av ett avancerat och väldigt snabbt så kallat spinning disk-mikroskop som kan skanna den genomskinliga benvävnaden i 3D och automatisera den komplexa processen att särskilja och färga de olika typerna av celler.
”Vi vet sedan tidigare att stamcellerna ändrar sitt be teende i takt med åldrandet och att det leder till benskör het. Det syns tydligt i 3D-bilderna som vi nu får fram. Hos unga patienter finns ett stort antal osteoblaster och hos de äldre ser vi mängder av fettceller och mycket få osteoblaster. Vi vill ta reda på varför det händer. Vad får stamcellerna att tro att nu behövs fettceller i stället för osteoblaster? Varför gör de fel? Vår hypotes är att det har med stamcellernas nisch att göra och att den kan påverkas av olika faktorer, till exempel stress. Med det nya mikro skopet kan vi se mycket djupare in i benet och dessutom arbeta snabbare. Det vi kan se nu har ingen annan sett förut, det tar vår forskning till en helt ny nivå.”
Källa: Lundbergs Forskningsstiftelse
IngaBritt och
som i år firar 40-årsjubileum, grundades
år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk ve tenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till 2022 har 591 anslag beviljats uppgående till sammanlagt 1014 MSEK, varav 49 MSEK bevilja des 2022. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se
Bland personer som har ekonomiska problem är det tre gånger så vanligt med psykiska besvär jämfört med de som har det bättre ställt. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.
Tolv procent av Sveriges befolkning svarar att de har haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar det senaste året. Det är också fler i denna grupp som uppger att de har psykiska besvär, visar nya resultat från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor som genomfördes under våren 2022.
År 2022 var andelen som uppgav stress, svåra besvär av ängslan, oro eller ångest och suicidtankar tre gånger högre bland de som hade ovanstående ekonomiska problem än bland övriga. Var femte person, 20 procent, uppgav till ex empel svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, vilket kan jämföras med 6 procent av de som hade det bättre ställt.
Vi vet att ekonomiska problem har samband med psy kiska besvär, och det sambandet är dubbelriktat. Ungefär hälften av gruppen med någon form av ekonomiska pro blem svarade dessutom att de har en långvarig sjukdom. Att ha hälsoproblem kan inverka på arbetsförmågan och därmed påverka privatekonomin. Dessutom kan ekono miska problem i sig påverka den psykiska hälsan negativt, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Fler har fått det svårare Andelen som uppger psykiska besvär och suicidtankar
har legat ungefär på samma nivå sedan 2018. I ett längre perspektiv har dock andelen med psykiska besvär ökat, och den är särskilt hög bland de som har en ansträngd ekonomisk situation.
När enkäten genomfördes sågs ingen ökning i andelen som att hade svårt att klara löpande utgifter eller saknade kontantmarginal. Med tanke på den senaste tidens infla tion och prisökningar finns det skäl att anta att fler har fått det svårare att klara de löpande utgifterna.
De ökade kostnaderna för mat, el, transport och annat drabbar ju alla, men de med mindre ekonomiska margi naler drabbas extra hårt. Att inte veta om pengarna ska räcka till det mest nödvändiga är mycket stressande, och kan påverka både den kroppsliga och psykiska hälsan. Det är för tidigt att säga hur utvecklingen påverkar den psykiska hälsan i befolkningen i stort, eftersom det är fler faktorer än ekonomisk trygghet som är viktiga, säger Hillevi Busch.
En god och jämlik hälsa i hela befolkningen stärker hela samhällets utveckling.
Det behövs insatser för att förebygga och främja en god psykisk hälsa, särskilt bland grupper som löper störst risk för ohälsa. Här ingår det att säkerställa att alla i befolkningen har möjlighet att upprätthålla en skälig levnadsnivå.
Källa: FolkhälsomyndighetenDen nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, HLV, undersöker hur Sveriges befolkning mår och att följer förändringarna i hälsa över tid. Undersökningen som publicerades den 16 november är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna. Enkäten besvarades 2022 av närmare 17 000 personer i åldrarna 16 år och uppåt.
Ö kar mot s tåndskraf ten mot s tress och oro Stärker den mentala kapaciteten Stärker koncentrationsförmågan Snabbverkande Patenterad, klinisk t dokumenterad, svensk for sknin Vegansk
Adapt Anti Stress hjälper snabbt vid stress. En skräddar s ydd kombinat ion av ant is t ressämnen som ashwagandha, det patenterade ex t rak tet Adapt 232S, det unika kamomillex t rak tet S HC 1 samt magnesium hjälper kroppen at t hantera s t ress och oro bä A nledningen är at t dessa ämnen med verkar t ill normal omsät t ning av s t resshormonet kor t isol Likaså bidrar de t ner v s y s temet s normala funkt ion v id s t ress samt idig t som produk t ionen av kor t isol i binjurarna normaliseras
mat tning samt ökad mental och f ysisk förmåga Välj mellan fl y tande Q uick Shot eller kapslar för daglig t in
Anti Stress hit tar du hos:
”Studien visar att patienter med IBD har mer parodontit och färre tänder jämfört med personer utan IBD. Vi ser också att patienter med både IBD och tandlossning får en för värrad tarmsjukdom med en högre aktivitet än patienter med IBD som är friska i munnen”.
Foto: Envato
Inflammatorisk tarmsjukdom är kopplat till ökad risk för parodontit, det vill säga tandlossningssjukdom. Det visar nya publikationer från ett europeiskt forskningsprojekt som utforskat sambandet mellan de två sjukdomarna.
Hur påverkas egentligen munhälsan av en inflammato risk tarmsjukdom? Och hur påverkar munnen vår tarm? Att parodontit kan kopplas till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom är redan välkänt. Men sambandet mellan parodontit och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är inte lika väl utforskat i stor skala i en europeisk kontext.
Nu visar två publikationer från ett stort forsknings projekt med danska patienter att det finns en stark kopp ling mellan sjukdomarna.
– Studien visar att patienter med IBD har mer paro dontit och färre tänder jämfört med personer utan IBD. Vi ser också att patienter med både IBD och tandlossning får en förvärrad tarmsjukdom med en högre aktivitet än patienter med IBD som är friska i munnen, säger Andreas Stavropoulos, professor och övertandläkare vid Odontologiska fakulteten på Malmö universitet och en av forskarna bakom studien.
– Båda sjukdomarna kan beskrivas som en kraftig över reaktion av immunförsvaret mot en bakteriell trigger. Man kan säga att immunförsvaret angriper ens egen kropp.
I undersökningen har runt 1100 patienter svarat på frågor i en onlineenkät. Runt hälften av deltagarna hade Crohn’s sjukdom och den andra halvan hade ulcerös kolit. I studien deltog även cirka 3400 personer utan IBD, som var slump
Fakta om studien:
vis utvalda men också matchade för vissa kriterier till patienterna med inflammatorisk tarmsjukdom. – Undersökningen visade inte bara att patienter med tarmsjukdom hade sämre munhälsa än personer utan IBD, utan även att munhälsan hos patienter med Crohn’s sjukdom var mer påverkad. De tappade fler tänder än patienter med ulcerös kolit, berättar Kristina Bertl, universitetsadjunkt och tandläkare på Odontologiska fakulteten.
”Patienter med IBD borde följas upp bättre” Genom kontakter med patientföreningen för Crohn’s sjukdom och ulcerös kolit i Danmark, kunde forskarna hitta deltagare till undersökningen. Inom föreningen var det välkänt att många patienter hade återkommande problem med tänderna och infektioner och sår i munnen. Samtidigt upplevde de att detta inte riktigt adresserades vid kontakten med vården.
– Föreningen var därför mycket angelägen att hjälpa till. Enkätundersökningen bekräftar denna bild. Del tagarna uppgav att de inte fick någon information om det möjliga sambandet mellan de två sjukdomarna, och generellt att problemen med tänderna och munnen var underprioriterade, säger Andreas Stavropoulos.
Parodontit ger till en början relativt milda symptom, som att tandköttet blöder när man borstar tänderna, men kan leda till tandlossning om det inte behandlas i tid.
– Sammantaget visar studierna att munhälsan hos pa tienter med IBD borde följas upp bättre för att förhindra utvecklingen av parodontit och tandlossning hos den här patientgruppen, avslutar Kristina Bertl.
Källa: Malmö universitet
Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD (från engelskans Inflammatory Bowel Disease), är ett samlingsnamn för flera inflammatoriska sjukdomar i tarmen där Crohn’s sjukdom och ulcerös kolit är vanligast. I undersökningen medverkade runt 1100 patienter med IBD och cirka 3400 slumpvis utvalda personer utan IBD. Den visar att patienter med IBD hade två till tre gånger högre risk för svår parodontit och dålig självupplevd munhälsa jämfört med kontrollgruppen. Patienter med Crohn’s sjukdom tappade fler tän der än patienter med ulcerös kolit. Forskningsprojektet har genomförts i samarbete med Region H och Köpenhamns Universitet och är delfinansierat av Eklund Foundation.
Forskningsartiklar:
Periodontitis prevalence in patients with ulcerative colitis and Crohn’s disease - PPCC: A case–control study The Impact of Periodontitis on Inflammatory Bowel Disease Activity
Andreas Stavropoulos, professor och övertandläkare. Foto: Malmö universitet.
Kristina Bertl, universitets adjunkt och tandläkare.
Foto: Malmö universitet.
”Vi ser att det finns tydliga brister i övergången från barn- till vuxensjukvården för många barn och ungdomar med långvarig sjukdom eller funktions nedsättning, däribland barncanceröverlevare”.
Foto: Canstock, arkiv.
I takt med att fler barn överlever sin barncancer finns det en ny och växande, patientgrupp: vuxna barncanceröverlevare i samhället. Sena komplikationer och svåra och potentiellt livshotande besvär innebär ofta en livslång kontakt med hälso- och sjukvården. Men kunskapen om komplikationer efter barncancer varierar och det långsiktiga omhändertagandet av barncanceröverlevare är inte tillfredställande. Därför vill Barncancerfonden se nationella riktlinjer för övergången från barn- till vuxensjuk vård, samt skärpta krav på en fast vårdkontakt för barn och unga.
I dag finns 11 000 barncanceröverlevare i Sverige, varav 9 000 är över 18 år. Hela 70 procent av barncanceröverlevare drabbas av sena komplikationer*, varav 30 procent får svåra och potentiellt livshotande besvär. För många drab bade är slutet på cancerbehandlingen bara början på en livslång kontakt med hälso- och sjukvården. Kunskap om komplikationer efter barncancer samt en välfungerande informationsdelning inom hälso- och sjukvården är av yttersta vikt för att denna patientgrupp ska ha tillgång till bästa möjliga vård även i vuxen ålder.
I Barncancerfondens Föräldraenkät** (2021) framgår det att bara hälften av de tillfrågade anser att de fick tillfredställande stöd och information inför övergången
För att möjliggöra en gradvis överföring av hälsoan svaret till ungdomen och samtidigt främja självstän dighet och integritet bör fler unga erbjudas en fast vårdkontakt inför, under och efter övergången till vuxensjukvården.
• Stärk förutsättningarna för att dela patientens hälsohistorik och journal. I dag haltar informationsöverföringen i vården som följd av juridiska, tekniska och organisatoriska hinder. Det är en risk för patientsäkerheten. Ett steg i ledet bör vara att säkerställa att det Survivorship passport som överlämnas i samband med avslutande samtalet med barncancervården till gängliggörs digitalt för både den drabbade och andra relevanta vårdinstanser.
Barncancerfondens förslag på regional nivå:
• Säkerställ resurser till samtliga regionala uppföljnings mottagningar, med fokus på ökad likvärdighet. I dag uppfyller ingen mottagning basstandard i linje med det reviderade vårdprogrammet för långtidsuppföljning.
till vuxensjukvården. Enbart 39 procent anser att de fått tillfredställande stöd och information efter övergången till vuxensjukvården och så lite som 30 procent upplever att det är tydligt vart inom vuxensjukvården familjen och ungdomen ska vända sig utifall att de har frågor som berör ungdomens hälsa.
– Vi ser att det finns tydliga brister i övergången från barn- till vuxensjukvården för många barn och ungdo mar med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, däribland barncanceröverlevare. Vården behöver få rätt förutsättningar att tillgodose en individ- och behovsanpas sad övergång. Detta arbete kan inte vänta, säger Micael Mathsson, t.f. generalsekreterare på Barncancerfonden.
Med mål om att stärka dessa unga patienters självstän dighet och hälsa vill Barncancerfonden bland annat se nationella riktlinjer och skärpta krav på en fast vårdkon takt för barn och unga. I rapporten Vems ansvar är jag nu? presenteras både barncanceröverlevares upplevelser av övergången från barn- till vuxensjukvård och konkreta förslag på åtgärder.
Barncancerfondens förslag på nationell nivå:
• Nationella riktlinjer och basstandard för övergången från barn- till vuxensjukvård. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för över gången från barn- till vuxensjukvård, oberoende av sjukdoms- och hälsotillstånd, med syfte att stärka likvärdigheten över landet.
• Ett nationellt kunskapsstöd som stödjer övergång från barn- till vuxensjukvård. Syftet är att bidra till en mer personcentrerad övergång som kommer i gång i tid och som sker gradvis utifrån ungdomens behov och mognad.
• Skärp kraven på fast vårdkontakt för barn och unga.
• Tydliggör och synliggör uppföljningsmottagningar nas roll som regionala kunskapscentrum. Upprätta rutiner och struktur för återkommande överföring av kunskap samt information om att det finns upp följningsmottagningar till relevanta instanser inom vuxensjukvården.
• Säkra resurser för retroaktiv kallelse för samtliga vux na barncanceröverlevare. Alla vuxna barncanceröverle vare bör få kunskap om uppföljningsmottagningarna existens samt möjlighet att gå igenom sin hälsohistorik tillsammans med kunnig och specialiserad personal.
Källa: Barncancerfonden
* Exempel på sena komplikationer till följd av barncancer är sekundärcancer, hjärt-kärlsjukdomar, hormonstörningar och kogni tiva funktionsnedsättningar.
** Barncancerfondens enkätundersökning 2021 riktar sig till föräldrar och vårdnadshavare till barn som drabbats av cancer, och som är medlemmar i någon av Barncancerfondens sex regionala föreningar. Undersökningen genomfördes av Novus i form av en webb-enkät under perioden maj-juni 2021. Totalt svarade 1206 föräldrar eller vårdnadshavare på undersökningen.
”Varje år sker fler än 100 000 benskörhetsrelaterade frakturer i Sverige. Det innebär att varannan kvinna och var tredje man över 50 år kommer råka ut för en frak tur. Brist på D-vitamin är en av orsakerna bakom ett skört skelett och ökar risken för frakturer”.
Foto: Canstock, arkiv.
Läkemedelsrelaterad brist på D-vitamin och benskörhet förbises ofta vad gäller utredning och behandling i svensk sjukvård, visar en ny avhandling i biomedicinsk vetenskap av Ola Nordqvist. Han har också tagit fram ett verk tyg som kan hjälpa läkare att enkelt upptäcka patienter i riskzonen.
Varje år sker fler än 100 000 benskörhetsrelaterade frakturer i Sverige. Det innebär att varannan kvinna och var tredje man över 50 år kommer råka ut för en fraktur. Brist på D-vitamin är en av orsakerna bakom ett skört skelett och ökar risken för frakturer.
Flera olika läkemedel ger biverkningar i form av för låga nivåer av D-vitamin och negativ påverkan av skelettet. Det handlar bland annat om kortisonpreparat vid inflam matoriska sjukdomar och krampförebyggande medel, som används vid epilepsi, men också som smärtstillande och vid vissa typer av ångest.
– Brist på D-vitamin leder till ökad risk för benskör hetsfrakturer. Därför är det viktigt att sjukvården håller koll på patienter som riskerar att drabbas av D-vitamin brist, säger Ola Nordqvist, doktorand vid Linnéuniver sitetet.
Få patienter provtas för D-vitamin Sjukvården har i uppgift att upptäcka och behandla eventuell D-vitaminbrist hos personer som använder dessa ”riskläkemedel” enligt aktuella medicinska riktlinjer.
Ola Nordqvists avhandling visar att sjukvården brister i att identifiera och behandla de patienter som är i riskzo nen. Av drygt 12 000 patienter i Region Kalmar län som fått recept på kortison, krampförebyggande medel och andra läkemedel som minskar kroppens upptagningsför måga av D-vitamin är det färre än var femtonde som blir provtagen för D-vitamin.
Endast var tredje fick recept på D-vitaminpreparat för att kompensera läkemedlens biverkningar, visar hans analys av regionens digitala journalsystem.
Låg medvetenhet om risker Särskilt vanligt var D-vitaminbrist hos personer som
”Brist på D vitamin leder till ökad risk för benskör hetsfrakturer. Därför är det viktigt att sjukvården håller koll på patienter som riskerar att drabbas av D vitaminbrist”. Höftledsartros: Foto: arkivbild.
använde krampförebyggande medel. Förklaringen skulle kunna vara en bristande medvetenhet inom primärvården om riskerna, samt var i vårdkedjan ansvaret ligger, visar intervjuer med läkare som Ola Nordqvist gjort.
– Medan medvetenheten om risker med kortisonpre parat var hög, riskerna accepterades och läkarna ansåg att det var deras ansvar att ta hand om patienterna som behandlades med kortison, var omständigheterna precis de motsatta för patienter med krampförebyggande medel. Medvetenheten var låg, riskerna ifrågasattes och ansvaret ansågs vara sjukhusspecialisternas, inte primär vårdens, trots att recepten ibland förnyades där, säger Ola Nordqvist.
Nytt verktyg kan hjälpa läkare För att hjälpa läkare att upptäcka och bemöta riskerna för benskörhetsfrakturer hos patienter i riskzonen har han tagit ett index utifrån data från drygt 15 000 patienter. Indexet uppmärksammar vilka patienter som kan behöva vidare utredning och behandling. – Det här verktyget skulle kunna minska risken för onödiga biverkningar och lidande, genom att patienterna får en bättre och mer individualiserad vård, avslutar Ola Nordqvist.
Källa: Linnéuniversitetet
”Barn födda med kejsarsnitt får en annan tarmflora medan för tidigt födda barn inte har ett färdigut vecklat immunsystem. Andra viktiga faktorer är den mikrobiella exponeringen tidigt i livet samt tiden för introduktion av allergiframkallande födoämnen”.
Foto: Canstock, arkiv.
födsel minskar
En fjärdedel av alla barn i Sverige drabbas av astma och allergisjukdomar. Redan vid födseln påverkas risken att insjukna senare i livet. ”I avhandlingen såg vi att de barn som föddes med kejsarsnitt hade en ökad risk för allergier. Däremot barn som föddes innan vecka 37 hade en lägre risk”, berättar forskare Niki Mitselou vid Universitetssjukhuset Örebro.
Faktorer som verkar tidigt i livet, såsom kejsarsnitt och för tidig födelse, påverkar immunsystemets utveckling och tarmflorans mognad. – Jag ville undersöka sambandet mellan kejsarsnitt, för tidig födelse eller andra faktorer runt födelsen och risken att utveckla allergier under barndomen. En glädjande
upptäckt var att för tidigt födda barn, innan vecka 37, hade en lägre risk att få allergier senare i livet, säger Niki Mitselou, överläkare och barnallergolog på verksamhets område Barn- och ungdomsmedicin vid Universitetssjuk huset Örebro samt tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Orsaken till varför det är så är enligt Niki Mitselou att barn födda med kejsarsnitt får en annan tarmflora medan för tidigt födda barn inte har ett färdigutvecklat immunsystem. Andra viktiga faktorer är den mikrobiella exponeringen tidigt i livet samt tiden för introduktion av allergiframkallande födoämnen. Materialet hon har tittat på utgår från data på över en miljon barn från Nationella hälsodataregister samt från BAMSE-studien som har följt drygt 4000 individer från födelsen upp till 24 års ålder. I blodprover från BAMSE har det framgått ifall barnet har allergi-antikroppar mot exempelvis pollen, kvalster, pälsdjur eller födoämnen.
– För tidigt födda barn exponeras för allergener i miljön tidigare i sitt liv. Samspelet mellan ett omoget im munsystem och exponering kan vara det som gör att de får mindre allergier, förklarar hon.
påverkar inte fostret
I sin forskning har hon även studerat om det finns ett samband mellan att den gravida kvinnan får allergivac cinering, så kallad allergen immunterapi, under sin graviditet och risk att barnet får en medfödd missbildning eller andra graviditetsutfall.
I underlaget som hon undersökte ingick över 900 000 graviditeter i Sverige mellan åren 2005–2014. Av dessa var det 743 kvinnor som fick allergen immunterapi i form av tabletter eller sprutor under sin graviditet.
– Resultatet visade att allergen immunterapi under graviditet inte ökar risken för medfödda missbildningar, för tidig födelse, kejsarsnitt, att barnet dör i livmodern eller andra graviditetsutfall. Det är en säker behandling, avslutar hon.
Forskningsresultaten från Nikis olika studier kan vara en vägledning vid beslutsfattande kring förlossningssätt och allergivaccinering av den gravida kvinnan samt öka förståelsen för risk- och skyddsfaktorer för utveckling av allergier.
Källa: Universitetssjukhuset Örebro
Avhandling: Niki Mitselous avhandling - Preterm birth and allergic disease. https://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=1&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=tit le_sort_asc&query=niki+mitselou&language=sv&pid=diva2%3A1644597&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=research&aqe=%5B%5D&sor tOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=1044
Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska på Skånes universitetssjukhus. Foto: Skånes universitetssjukhus.
Skånes universitetssjukhus är först ut i Norden med en ny teknik inom strålbehandling där strålen följer med cancertumörens rörelse under behandlingen. Tekniken, som i nuläget används på patienter med prostatacancer, innebär att strålbehandlingen kan göras mer exakt vilket gör det säkrare för patienterna.
Sedan tidigare används strålningsteknik som övervakar rörelser i kroppen och slår av strålningen om rörelsen är utanför marginalerna. Den nya tekniken innebär att strålfältet i stället följer med i rörelsen i kroppen och inte behöver stängas av. Tekniken, som kallas Synchrony, användes för första gången vid en strålbehandling på Skånes universitetssjukhus i Lund i början av oktober. Så här långt har införandet gått som planerat.
– Vi har än så länge använt tekniken för strålbehand ling av en av våra patienter som har prostatacancer. Vi utvärderar tekniken kontinuerligt och arbetar med att successivt använda den på fler patienter där tumören har en komplicerad placering. Planen är att framöver även använda tekniken vid behandling av andra cancerformer, säger Per Munck Af Rosenschöld, sjukhusfysiker och områdeschef för strålbehandling och strålningsfysik på Skånes universitetssjukhus.
Tumörer kan röra sig under strålbehandling Varje år behandlas cirka 4 500 patienter vid strålbehand lingen på Skånes universitetssjukhus i Lund. Strålbehand ling ges oftast uppdelad på flera tillfällen och patienter som ska strålbehandlas genomgår datortomografi eller magnet kameraundersökning för att planera behandlingen.
Vid varje strålbehandlingstillfälle genomförs sedan bildtagning med röntgen för att sikta in strålen till rätt område i kroppen. För att kompensera för att tumören kan röra sig under behandlingen lägger man till extra marginaler, vilket innebär att strålfältet görs större.
Den nya tekniken gör det möjligt att ta röntgenbilder samtidigt som strålbehandlingen pågår, beräkna tumörens läge och justera strålfältet efter den nya positionen utan att strålningen stängs av. Patientens andning kan också följas för att ytterligare få en modell i realtid över hur tumören rör sig.
Det leder enligt Petronella Lannerheim, onkologisjuk sköterska på Skånes universitetssjukhus, till att vissa typer av tumörer som rör sig under behandling kan strålas med högre precision än tidigare och därmed undviker man att omkringliggande vävnad får onödig strålning vid behandling.
André Änghede Haraldsson, sjukhusfysiker och Petronella Lanner heim, onkologisjuksköterska är två av krafterna bakom införandet av den nya stråltekniken. Foto: Skånes universitetssjukhus.
– Vi är inte där ännu, utan tekniken håller på att provas ut, men i förlängningen innebär det att man skulle kunna minska risken för besvär som annars kan uppstå efter strålbehandling, som till exempel tarmbesvär. Så i längden kan tekniken bidra till förbättrad livskvalitet för patienten, säger Petronella Lannerheim.
Paradigmskifte inom strålteknik Eftersom strålningen har högre precision är tekniken användbar främst på tumörer som rör sig under behand lingsförloppet och där det finns extra strålkänslig vävnad i närhet av tumören. Exempel på detta är vissa typer av prostatacancer, mindre omfattande lungcancer och enstaka metastaser i lungan.
– Tekniken innebär ett paradigmskifte där vi tar ett kliv från traditionell strålteknik med statiska behand lingar, till anpassningsbara behandlingar som formas i realtid efter tumörens position under pågående behand ling. Region Skåne har anslagit forskningsmedel för att ytterligare driva på utvecklingen av realtidsanpassad strålbehandling och för att undersöka precision och möj ligheter med tekniken, säger André Änghede Haraldsson, sjukhusfysiker på Enhet strålbehandlingsfysik.
Källa: Skånes universitetssjukhus
”Det mest påfallande i materialet är omfattningen av problemen, att extrem hetta drabbar så många. Och det är allt fler områden i världen som riskerar att bli sådana att man inte kan bo och arbeta där”.
Foto: Canstock, arkiv.
Utomhusjobb, sjukdom och hög ålder är riskfaktorer för ohälsa vid extrem hetta. Men också små barn är en sårbar grupp när allt fler regioner i världen drabbas av höga temperaturer. Det visar en sammanfattande rapport från Göteborgs universitet.
i redaktionskommittén bakom rapporten.
– Det mest påfallande i materialet är omfattningen av problemen, att extrem hetta drabbar så många. Och det är allt fler områden i världen som riskerar att bli sådana att man inte kan bo och arbeta där, säger hon.
särskilt sårbar grupp
Carin Olin, profes sor. Foto: Elin Lindström.
Syftet med rapporten på området arbets- och miljömedi cin är att ge en kortfattad summering om värmerelaterade hälsoeffekter. Publiceringen sammanföll i tid med upp takten inför FN:s klimatkonferens i Egypten som startade den 6 november.
Rapporten beskriver de mest utsatta befolkningarna i världen, regioner där extremvärme råder och olika framtidsscenarier för global uppvärmning. Underlaget är hämtat från rapporter och vetenskapliga publiceringar från åren 2004-2022, med tyngdpunkt på de senaste åren.
Anna-Carin Olin, professor i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ingår
I rapporten beskrivs det som kallas värmestress och uppstår när kroppen utsätts för så hög värme att den inte kan parera för påverkan på hjärta och cirkulationssystem. I kombination med arbete utomhus, sjukdom eller hög ålder ökar riskerna för exempelvis lågt blodtryck och värmerelaterad huvudvärk, och i svårare fall värmeslag och dödsfall.
Också barns utsatthet lyfts fram. Små barn har liten kroppsvolym relativt den kroppsyta som exponeras för värme, vilket gör dem extra känsliga för värmestress och uttorkning.
En svår levnadsmiljö för barn är överbefolkade
”Små barn har liten kroppsvolym relativt den kroppsyta som exponeras för värme, vilket gör dem extra känsliga för värmestress och uttork ning”. Foto: Envato
storstadsmiljöer i riktigt varma länder, där dagsvärmen absorberas i gator och byggnader, lagras och sedan frigörs långsamt nattetid. Fenomenet kallas urbana värmeöar
och ger inte utrymme för återhämtning från värmen.
– Det här är särskild svårt i utvecklingsländer, det förekommer ofta i fattigare områden i stora städer utan möjligheter att kyla ner sig. I de här områdena där det inte går att skydda sig utgör barnen en särskilt sårbar grupp, säger Anna-Carin Olin.
Problem också i Sverige De befolkningar som kommer att påverkas mest av stigande temperaturer finns i redan varma regioner i världen, där även små temperaturförändringar kommer att ha en allvarlig påverkan på hälsan. I Europa väntas ökningen av värmerelaterad dödlighet vägas upp av mins kad köldrelaterad dödlighet, dock inte på längre sikt.
– Vi ska inte glömma bort att vi också är utsatta, säger Anna-Carin Olin. Det gäller inte minst äldre personer som bor själva eller på äldreboenden. Där har vi inte alltid beredskap för att skydda folk från höga temperaturer.
Källa: Sahlgrenska akademin
Titel: ”Extreme high temperatures – a threat to human health” https://www.gu.se/nyheter/extremvarme-hotar-halsan-hos-badealdre-och-barn
”Vi skapar 3D bilder i datorn och genomför, som en del av planeringen, operationen i datorn innan den görs på patienten”. Foto: Magnus Gotander.
Inför operationer av felläkta handleder och barns missbildade underarmar planeras ingrep pen med hjälp av vanliga röntgenbilder. Dessa ger förhållandevis lite information till kirurgen vilket bidrar till att operationerna blir oförut sägbara och långvariga. Ett anslag från Lund bergs Forskningsstiftelse går till apparatur för virtuell planering av handledsoperationer – en metod som professor Anders Björkman på Sahlgrenska akademin i Göteborg nu utvecklar och som gör det enkelt för kirurgen att göra rätt.
I Sverige bryter 60 000 personer om året sin handled. Det är den vanligaste frakturen av alla. I många fall behövs kirurgi för att lägga frakturen i rätt läge. En annan patientgrupp, där en del kommer från hela landet till handkirurgerna i Göteborg, är barn som föds med en missbildad underarm. Behandlingen de får innebär ofta att kirurgen sågar isär felväxta skelettdelar och skruvar ihop dem i ett annat läge för att få dem att växa vidare på det sätt som ger bästa utseende och funktion för barnet. För båda patientgrupperna handlar det om komplicerade operationer. Patienter som brutit en handled får ibland
bestående problem i form av smärta och nedsatt funktion beroende på att handleden, trots behandling och uppfölj ning, inte läker rätt.
3D-bilder och modeller av skelettdelar Handledsoperationer planeras utifrån vanliga röntgenbil der. De ger mycket lite information till kirurgen om vad hen kommer att möta vid operationen och om den plane rade korrigeringen faktiskt går att genomföra och är den rätta. Ny teknik håller på att ändra på det. Anders Björk man, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Handkirurgiska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, har tillsammans med sitt team vidareutvecklat tekniken med virtuell planering av handledsoperationer.
”Vi skapar 3D-bilder i datorn och genomför, som en del av planeringen, operationen i datorn innan den görs på patienten. Operationen kan göras om hur många gånger som helst i datorn tills man är nöjd. Dessutom kan fysiska modeller av de skelettdelar som ska opereras 3D-printas, vilket gör att kirurgen vet precis hur det ser ut och kan planera operationen därefter”, säger Anders Björkman.
Under förberedelsearbetet i datorn skapar teamet också hjälpmedel som ytterligare förbättrar precisionen i opera tionen. Utifrån 3D-bilden bestäms hur och var kirurgen ska såga, borra respektive skruva i skelettdelarna. Därefter skapas en mall, exakt utformad för varje patient och ingrepp. Mallen 3D-printas och läggs på skelettet under operationen och visar kirurgen exakt var hen ska borra och såga för att uppnå det resultat som man planerat i datorn före operationen.
”Mallen passar bara på det stället där den ska vara, den kan inte hamna fel. För mig som kirurg blir det mycket enklare att göra rätt, operationen blir mycket mer exakt och går fort. Man behöver till exempel inte röntga så mycket under operationen, vilket annars krävs för att kunna bedöma arbetet och bereda nästa steg. Tidigare kunde denna typ av operation ta många timmar. Med den virtuella planeringen och de printade mallarna går det mycket snabbare.”
Snart hela processen på plats Handkirurgerna på Sahlgrenska universitetssjukhuset har i enstaka fall kunnat skicka röntgenbilder till ett företag i Belgien som utifrån dem skapar och levererar digitala 3D-bilder. Men det kostar mycket och tar lång tid och har därför använts väldigt sparsamt. Sedan en tid är kliniken i Göteborg utrustad med ny teknik som gör att 3D-bilder na nu kan skapas där.
I dagsläget gör Anders Björkman och hans kollegor 3D-bilderna och planeringen. Sedan skickas de digitala planeringsfilerna till ett företag i England som prin
I dagsläget gör Anders Björkman och hans kollegor 3D bilderna och planeringen. Sedan skickas de digitala planeringsfilerna till ett företag i England som printar mallarna. Foto: Magnus Gotander.
tar mallarna. De måste göras i en särskild plast som är godkänd för användning under operation. 500 000 kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till inköp av en särskild 3D-printer med vilken teamet kommer att kunna genomföra även den delen av processen på hemmaplan.
Stor nytta för många Metoden analyseras nu i två parallella forskningsstudier; en där modeller och hjälpmedel som skapats från 3D-bil der köpta av företaget i Belgien jämförs med motsvarande material skapat av 3D-bilder som gjorts på kliniken. Och en där de printade mallarna gjorda från 3D-bilderna som är framtagna på kliniken används vid operationer.
”Vi vill visa att både modellerna och de genomförda operationerna blir lika bra när vi använder vår egen utrustning - till en fjärdedel av kostnaden - som när vi köper från Belgien.”
Redan nu är det många som är intresserade av den nya metoden och vill komma på besök för att se och lära. Inte bara handkirurger - metoden kan göra stor nytta även för andra expertområden, till exempel vid operationer i ansiktet där skelettet är väldigt komplicerat. Anders Björkman tror att studierna, när de är färdiga, kommer att leda till att fler kliniker och regioner börjar använda den virtuella planeringen eftersom den gynnar både patienter och sjukhusbudgetar.
Anders Björkman, professor och överläkare. Foto: Magnus Gotander.
IngaBritt och Arne
som i år
40-årsjubileum,
år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till 2022 har 591 anslag beviljats uppgående till sammanlagt 1014 MSEK, varav 49 MSEK beviljades 2022. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se
funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Den utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från sjukvårdens säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka kan du nu köpa för ett samlat pris!
Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märk liga människor.
Människor är, som en effekt av våra frontala hjärnbarker, inte byggda för nuet. Som art är vi hyperprefrontala. Vi reflekterar ständigt över framtiden och sådant som är avlägset den plats där vi befinner oss.
Den här boken är berättelsen om en förmåga som i grunden förändrar hela världen genom sin existens; en förmåga som får oss att utforska, lära oss, planera och tänka abstrakt – på ett konkret sätt. Vi kallar den fantasi.
Fantasin har av allt att döma inte någon motsvarighet hos andra djur, åt
minstone i dess starka och utvecklade form. Med fantasi kan vi se oss själva i andra, spegla varandras medvetanden, och expandera tillvaron genom att tänka oss framtiden och andra världar.
För egen del var det, konstigt nog, några högst konkreta händelser som fick mig att börja fundera över det udda ämnet. Som nybliven läkare i neurologi, inom läran om nervsys temet och dess sjukdomar, blev jag snart varse några av de sätt på vilka hjärnan och hjärnans skador ingriper i tänkandet.
Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kron strands ”Hänt i skvättet”.
Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mat tias Kronstrand. I boken med under titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet lik nar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.
Massor av böcker i bokklubben som T&M Media AB är ägare till kan köpas till 50% rabatt! Fraktkostnad tillkommer. Exempel: Pottholzt funderingar 50:- Nu! pris 25:- inkl. moms. 12 titlar finns att köpa med 50% rabatt. Till exempel: Diabetes hos barn och unga, Vill ha barn, TBC dödsängelns budbärare, Magens språk, Välfärdens ohälsa, Friterad orm Guangzhou, Sömnens betydelse för hälsa, Outsidern mfl. Se alla böcker på nästa uppslag.
OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Ord. pris 279:
FÖR VÅRA BARNS BÄSTA
Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas.
Ord. pris 220:
HOS BARN OCH
Dahlquist
ökar snabbt bland barn i Sverige.
innebär ett dolt handikapp men
kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanfattat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:
Björn Petrini
En bok om tuberkelbacillen och andra my kobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner in sjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.
Ord. pris 280:
Göran Burenhult
Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vilka civilisations sjukdomar slipper vi ifrån om vi undviker särskilt problematiska födoämnen?
Ord. pris 287:
CAMILLA
Ulrika Rasmuson
Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan. Ord. pris 170:
Ingela
Fredholm
Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.
Ord. pris 220:
Lars Fändriks
Krånglande ma gar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.
Ord. pris 290:
Lars Wilsson
För första gången presenteras det evolutions medicinska syn sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…
Ord. pris 240:
MÅ BÄST
ORKA MER
Katarina Widoff
En praktisk hand bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion.
Ord. pris 237:
CANCER
Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.
Ord. pris 150:
Björn Petrini
En bok om bakterier och bakteriesjuk domar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.
Ord. pris 280:
Stephan Rössner
Björn Petrini
Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över taget över vaginans bakteriella normal flora. Ord. pris 280:
Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor. Ord. pris 145:
Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:
Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125: 115:-
Mattias Kronstrand
Det är en samling enrutingar med filoso ferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:
INTE SÅ VIKTIGT
Mattias
Kronstrand
Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.
Mattias
Kronstrand Nu kommer Mattias Kronstrands andra diktsamling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten. Eller om det är en tankesamling.
ARBETE
Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:
st Camilla st Friterad orm i Guangzhou st Sömnens betydelse... st Diabetes hos barn... st Vill ha barn st TBC – Dödsängelns... st Om bakterier... st Magens språk
MED
SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer
En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:
VÅRA BARN ?
Christian Sörlie Ekström
Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför. Ord. pris 179:
st Välfärdens ohälsa st Själ och Kropp st Kul med cancer st Pottholzt funderingar st Pottholzt andra funderingar st Pottholzt nya funderingar st Hänt i skvättet st Outsidern: min fars kamp...
st För våra barns bästa st Den fulländade människan st Må BÄST orka mer st Det mesta är inte så viktigt st Villostigar st Evolutionen och Du st Hur mår egentligen våra barn?
LEVERANS VILLKOR: Böckerna lever eras mot faktura och skickas van ligen inom två arbets dagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms.
Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutför säljning.
Ord. pris är förlagens rekom menderade cirka priser. Kreditupplysning kan göras. Skriv ut talongen och skicka in eller maila din beställning på info@ medicinskaccess.se Du kan också ringa 0652151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.
Tomas Weitoft, uppväxt i Stock holm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reu matiska sjukdomar som specialitet.
”Pottholzt funde ringar” såg dagens ljus i mars 1999.
Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 80.
Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhisto risk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.
Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.
Ta del av nyheter, artiklar och aktuella händelser.
Klicka på knappen när du kommer till hemsidan så hamnar du rätt!
