Min Medicin 2015 #3

2015

#3

ÅRGÅNG 11

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

Förmaksflimmer – Nya insikter inom epidemiologi, screening och behandling

Behöver äldre människor kolesterol eller kolesterolsänkande mediciner?

Mumifierad biskop unik tidskapsel från 1600-talet

Äta för att leva eller leva för att äta?

Personcentrerad vård kortade sjukhustiden för hjärtsviktpatienter GÄSTLEDARE: JOHNNY LUDVIGSSON

DAGS ATT SLUTA HYMLA

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 350 kr. Två år 530 kr, inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer vecka 22.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev.

ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Välj ett eller två år. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack!

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera!

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

Innehåll #3 2015 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Marknadschef: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Håpe Kommunikation Produktion: T & M Media AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Annonskraft Ulrika Carlström Tel: 0651-169 93 Mobil: 070-24 24 588 ulrika@annonskraft.se

12 Behöver äldre människor kolesterol eller kolesterolsänkande mediciner?

5

Dags att sluta hymla

Annonstraffi c: E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10

10 Problem med tankeförmågan vanligt efter hjärtstopp och hjärtinfarkt

Tryckeri: V-Tab Vimmerby

24 Medicinnotiser

Nästa nummer: Utkommer v.22, 2015 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

6 Förmaksflimmer – Nya insikter inom epidemiologi, screening och behandling

32 Äta för att leva eller leva för att äta?

37 Designade droger – en samhällsfara 38 Våra gener bestämmer om en förändrad livsstil skyddar mot hjärtsjukdom

22 Personcentrerad vård kortade sjukhustiden för hjärtsviktpatienter

30 Pionjärer inom medicinsk teknik blir hedersdoktorer

39 Mer träffsäker Parkinsondiagnos med ny PET-teknik 40 Ny inkapslingsmetod ska minska biverkningar vid ö-cellstransplantation 42 Nytt kosttillskott kan hjälpa vid prostatacancer 44 Handla snabbt och rätt avgörande vid förgiftning 46 Mumifierad biskop unik tidskapsel från 1600-talet 48 Var världens första kontrollerade studie av åderlåtning fejkad?

49 Den sjuka vården

Omslaget: © Can Stock Photo Inc. / mikdam

18 Kostens betydelse för bra tandhälsa #3 2015

3

Sjung om studentens lyckliga dag, låtom oss fröjdas i ungdomens vår! Än klappar hjärtan med friska slag, och den ljusnande framtid är vår.

Vem minns inte den glädjeyra som inföll sig, många av er har efter denna glädjeyra, studerat vidare, förkovrat er inom yrket, forskat, doktorerat etc.

En artikel vi har i detta nummer av Medicinsk access, belyser hur våra gener bestämmer vad en förändrad livsstil kan skydda mot hjärtsjukdom. Eller som Tore Persson specialistläkare i Stockholm skriver: Äta för att leva eller leva för att äta? Både tänkvärt och underhållande.

En personcentrerad vård tar nytta av patientens egna resurser och involverar både individen och anhöriga i vårdplaneringen. På Östra sjukhuset i Göteborg har metoden lyckats kortat ned vårdtiden för hjärtsviktpatienter från nio till sju dagar. Om metoden skriver Kerstin Ulin Leg sjuksköterska, Med dr, Universitetslektor.

Jan-Olof Brüer och Torbjörn Kronander har ägnat sitt yrkesliv åt Sectra. Ett företag som i princip inte hade några anställda när de började där, som idag utvecklats till ett internationellt företag med över 500 anställda. Nu blir Jan-Olof och Torbjörn hedersdoktorer vid Linköpings Universitet. Det lyfter vi på hatten för!

Under senare år har intresset ökat påtagligt för fenomenet förmaksflimmer i takt med ökade kunskaper om dess utbredning, orsaker och behandling. Nu har nya studier gett oss ny kunskap inom detta område, om detta skriver Professor Peter M Nilsson och Linda Johnson ST-läkare, doktorand SUS Malmö.

Vår gästledare i detta nummer är Johnny Ludvigsson,

Senior Professor i Pediatrik. Avsändare, Barndiabetes­ fonden: Dags att sluta hymla! – Vem bryr sig så länge man inte är öppen med vad Typ-1 diabetes innebär!

Professor emeritus Tore Schersténs skriver en skrämmande artikel om Designade droger och om signalsubstansen dopamin. Docent Gunnar Nyberg skriver med rubriken: Behöver äldre människor kolesterol eller kolesterolsänkande mediciner? Tänkvärt! Att kosten förebygger karies är väl känt liksom att hög sockerkonsumtion ger sämre tandhälsa. Men kan kosten också läka ut befintliga kariesangrepp? Om detta skriver AnnMarie Lidmark, biolog och folkhälsovetare.

Medicinhistoria med rubriker: Var världens första kontrollerade studie av åderlåtning fejkad? Samt om biskop Peder Winstrups kropp som flyttades från Domkyrkan i Lund till Historiska museets konserveringsavdelning.

Sedan dess har en serie arkeologiska och medicinska undersökningar påbörjats.

Avslutningsvis kan vi bara konstatera att alla ni som tog studenten för ett antal år sedan. Delar i dag med er av er breda kompetens, kunskap och mångårig livserfarenhet. Vilket gör att tidningen växer och når allt fler läsare!

Så kära läsare det Ni nu har framför er är ett innehållsrikt nummer, och vår förhoppning är att ni finner artiklarna både läsvärda och utmanande.

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Som gästledare i Medicinsk access får du en chans att säga din eller din organisations åsikt.

Tag chansen och kontakta vår chefredaktör, katarina@medicinskaccess eller tel: 070-710 69 73 för en diskussion om ämne, textlängd med mera. Nedan ser du några av våra senaste gästledare.

Medicinsk access är en oberoende populärvetenskaplig tidskrift som gärna skapar debatt.

Medicinsk access nr 8/9 2014 INGEMAR FÄRM Ordförande i Svenska migränförbundet

”Migrän kräver därför individuell behandling och behov av kontinuitet både i vården och i kontakterna med till exempel Försäkringskassan.”

4

#3 2015

Medicinsk access nr 1 2015 JÖRGEN LUNDÄLV Docent i trafik­medicin, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för kirurgi, Umeå universitet och docent i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

”Bristen på fort- och vidare­ utbildning i utrycknings­körning, risk­utbildning med mera är uppen­ bar samtidigt som många inte tar sin egen trötthet på allvar.”

Medicinsk access nr 2 2015 FREDRIK LÖNDAHL Förbundsordförande

”Staten har numera i princip gett upp när det gäller tekniska hjälpmedel och ansvaret ligger på varje enskilt landsting.”

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 350 kronor inkl. moms. Två år kostar 530 kr inkl. moms.

En ettårig utlandsprenumeration kostar 600 kr inkl. moms.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö.

Tidningens t.f.

Chefredaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens lay-out och hemsida görs av Håpe kommunikation. Håkan Persson nås via info@hapekom.se tel: 070-513 48 01.

GÄSTLEDARE

Dags att sluta hymla!

– Vem bryr sig så länge man inte är öppen med vad Typ-1 diabetes innebär!

I höstas väckte Marcus Linds artikel i NEJM (2014 Nov 20;371(21):1972-82.) uppståndelse. Dubbel dödlighet vid Typ 1 diabetes med god blodsockerbalans, samt 8-10 ggr ökad dödlighet vid högt HbA1c. När Max Stenbeck nyligen dog vid 30 års ålder efter 10 års diabetes, så var många upprörda och häpna! Alla med typ-1 diabetes ska ju kunna leva ett ”normalt liv”, diabetes är ju inget märkvärdigt. Man får ju behandla sjukdomen intensivt.

I sociala medier tävlar man om vem som tar flest blodsocker, korrigerar blodsockret med flest insulindoser, 10-15 gånger per dygn, är uppe om nätterna, parerar hypoglykemier, jagar, jagar, jagar.. och är så stolta över att HbA1c nu är 39 (med risk för livsfarliga hypoglykemier). Påhejade (?) av attityden hos diabetesteam som vill vara ”bästa” klinik. Visst ser framtiden ljusare ut. Glukossensorer bör kunna göra livet enklare och tryggare, och pumpar blir allt smartare. Men modern teknik, och strävan efter ”ett normalt liv” har hittills knappast minskat belastningen.

Studier visar att föräldrar till barn med diabetes i upp till 40 procent har symptom som enligt kriterierna ger dem diagnosen ”utbrändhet” och

desto lägre HbA1c barnen har, desto mer ”utbrända” föräldrar.

Visst behövs mer kunskap om sjukdomsprocess, men det behövs också kliniska försök

Självklart borde vi kunna bota Typ 1 diabetes, åtminstone en del fall, och förebygga. Det finns mer än 500 sätt att förebygga autoimmun diabetes på experimentdjur, men 0 på människa. Ändå görs det få studier på människor! Vid IDS April 2015, världskonferens inom området prevention, immunintervention etc vid Typ 1 diabetes, presenteras >160 postrar varav 2 om intervention på människa, och av 4 dagars föredrag rör 2 intervention på människa. Visst behövs mer kunskap om sjukdoms-

process, mekanismer, men det behövs också kliniska försök. Men hur ska det gå till? Diabetesteamen ”har inte Visst behövs mer kunskap om sjukdomsprocess, men det behövs också kliniska försök. tid”, verksamhetscheferna vill inte ge resurser, patienter och anhöriga får lära sig att det inte behövs, för man kan ju leva ett ”normalt liv”, och det är brist på forskningsmedel. FRIIs Statistik 2013: ex Barncancerfonden 226 miljoner…

Sjöräddningssällskapet 149 miljoner…

Barndiabetesfonden (www.barndiabetesfonden.se) 8 miljoner…

Vem bryr sig så länge man inte säger öppet vad Typ 1 diabetes innebär!

JOHNNY LUDVIGSSON Senior Professor i Pediatrik, Linköpings universitet.

Fakta: När barn får diabetes så är det nästan alltid fråga om typ 1 diabetes, som därför också har kallats barndiabetes. Emellertid är antalet som får typ 1 diabetes efter 15 års ålder större än det antal som får diabetes före 15 års ålder, och man kan få typ 1 diabetes i alla åldrar. Typ 1 diabetes karakteriseras av att de celler som bildar insulin (de s.k. betacellerna i de Langerhanska öarna spridda i bukspottkörteln) dör. När majoriteten av de insulinproducerande cellerna har dött så räcker inte insulinproduktionen. Inom något eller några år efter diagnosen, ju yngre barn desto kortare tid, har alla betacellerna dött och då skulle kroppen dö om inte insulin tillförs utifrån. Insulintillförsel är således livsuppehållande behandling, och det går inte att behandla med tablettbehandling eller enbart diet. Denna typ av diabetes kallas därför också insulinberoende diabetes.

Stiftelsen Barndiabetesfonden bildades när Östgötateatern i samråd med Astrid Lindgren 1989 skänkte biljettintäkterna vid urpremiären för Astrid Lindgrens pjäs Junker Nils av Eka till barndiabetesforskning. Stiftelsen Barndiabetesfonden och dess Riksförening samt lokalföreningar är ett värdefullt komplement till andra forskningsfonder och patientorganisationer. De sprider kunskap om sjukdomen och samlar in pengar till forskningen kring barndiabetes, bland annat genom att delta i olika arrangemang. Lokalföreningarna anordnar också aktiviteter för barnen och träffar för föräldrarna i den egna regionen.

Stiftelsen Barndiabetesfonden har 90-konto och är medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Du kan därför känna dig trygg när du ger en gåva till Stiftelsen Barndiabetesfonden. Din gåva går till forskning vars syfte är att förebygga, bota eller lindra diabetes hos barn och ungdomar.

#3 2015

5

Förmaksflimmer

– Nya insikter inom epidemiolo Under senare år har intresset ökat påtagligt för fenomenet förmaksflimmer i takt med ökade kunskaper om dess utbredning, orsaker och behandling. Sedan länge har man i den kliniska konsultationen kunnat lägga märke till en oregelbunden puls, som via EKG kunnat leda fram till en diagnos av förmaksflimmer. Det har även varit känt att det föreligger ökade risker för embolisk stroke och att förebyggande behandling kan minska denna risk. Nu har nya studier gett oss ny kunskap inom detta område.

Risken att en 40-åring någon gång i livet drabbas av förmaks­flimmer är en av fyra, och bland 80-åringar har mer än 10% förmaksflimmer. (1) Det är känt att risken för De individer som dör i hjärtinfarkt, eller någon annan sjukdom har aldrig chans att senare utveckla flimmer. förmaksflimmer är starkt kopplad till en förändrad hemodynamik och ökar med stigande blodtryck. Andra etablerade riskfaktorer är ökande kroppslängd och övervikt/ 6

#3 2015

fetma, rökning samt förekomst av annan hjärtsjukdom (bland annat klaffel) och diabetes, men dessa riskfaktorer förklarar bara cirka hälften av fallen i befolkningen.

(2-5) Ur ett epidemiologiskt perspektiv är sjukdomen alltså otillräckligt utredd patofysiologiskt och epidemiologiskt, varför vidare studier är nödvändiga för att kunna komma närmare de mycket högre förklaringsgrader av befolkningsrisken som är beskrivna för t ex ischemisk hjärtsjukdom. (6) Vissa bestämningsfaktorer komplicerar epidemiologiska studier av förmaksflimmer. De flesta fall inträffar sent i livet. Vid försök att undersöka sjukdomen med en kohortstudie måste man alltså antingen följa friska, relativt unga individer mycket länge, varvid intermediära faktorer kan påverka patofysiologin, eller starta studien med individer som är äldre, men då acceptera att en hel del av de processer som leder till förmaksflimmer redan har startat. Studier av förmaksflimmer kompliceras också av att sjukdomen delar riskfaktorer med ischemisk hjärtsjukdom, som tenderar att drabba individer tidigare i livet än förmaksflimmer, och som också i sig utgör en riskfaktor för flimmer. De individer som dör i hjärtinfarkt, eller någon annan sjukdom har aldrig chans att senare utveckla flimmer, vilket innebär att hänsyn bör

© Can Stock Photo Inc. / krishnacreation

ogi, screening och behandling tas till intermediära sjukdomar och konkurrerande risker (mortalitet) vid epidemiologisk analys av riskfaktorer för förmaksflimmer.

I den svenska kohorten Malmö Förebyggande Medicin (MFM) har vi nyligen kunnat visa att reducerad forcerad expiratorisk lungvolym på en sekund (FEV1) är en oberoende riskmarkör för förmaksflimmer. Spekulativt kan detta möjligen bero på ändrade hemodynamiska förhållanden till följd av tryckförändringar i thorax, sekundärt till lungpåverkan. (7) En annan faktor med påverkan på hemodynamik är insulin som hos individer utan insulinresistens är ett vasodilaterande och blodtryckssänkande hormon. I den relativt unga och friska MFM kohorten (medelålder 46 år vid baslinjen för män, 49 år för kvinnor) är lågt faste-insulin en riskmarkör för incident flimmer under uppföljning; möjligen medieras även denna risk via ändrade hemodynamiska förhållanden eftersom insulin är ett vasoaktivt hormon på endotelnivå. (8, 9) I samma kohort har det även nyligen visats att inflammationsmarkören ceruloplasmin är associerad med incidens av förmaksflimmer, och med hjälp av mendelsk randomisering metod (s.k. kausal inferens) att detta samband förefaller vara kausalt. (10, 11) Preliminära fynd talar även för att

episoder av supraventrikulära takykardier kan prediktera framtida förmaksflimmer.

Screening av förmaksflimmer kan vara kostnads­effektiv

Dessa nya insikter i förmaksflimmers riskfaktorer är värdefulla för att kunna tillämpa effektiv prevention genom riskfaktormodifiering. Forskning kring riskfaktorer är också viktiga med tanke på screening för flimmer. Förmaksflimmer orsakar embolisk stroke, ökad mortalitet och försämrad livskvalitet. (12-14) Detta tillstånd är enkelt att detektera; i vissa fall så enkelt som med pulspalpation, och annars med EKG, bland annat i form av vilo-EKG, 24-tim Holter-EKG, tum-EKG eller i form av bärbara intermittenta EKG (”patches”). Vidare finns effektiv behandling; dels strokeförebyggande, men också av förmaksflimrets symptom i form av frekvens- eller rytmreglering. Det har föreslagits att man skulle kunna genomföra screening av 75-åriga personer inom primärvården, eftersom detta har bedömts som preliminärt kostnadseffektivt av TLV i en utredning från december 2014.

Förmaksflimmer uppfyller därmed majoriteten av Wilson-Jungner kriterierna för validitet av ett screening#3 2015

7

program. (15, 16) Det har visats att opportunistisk screening med pulspalpation i samband med läkarbesök är lika bra som inbjudan för EKG-undersökning, och europeiska riktlinjer från European Society of Cardiology (ESC 2010, reviderade 2012) rekommenderar därför opportunistisk screening för flimmer hos alla över 65 år. (15, 17) Förbättrad kunskap om riskfaktorer för förmaksflimmer kan potentiellt påverka vilka individer som rekommenderas vara föremål för screening. I den svenska STOPSTROKE studien genomförs en omfattande screening av 75-åringar i Stockholm och Halland för att finna prevalensdata för förmaksflimmer, samt sedan kunna följa dessa individer över tid, inte bara för stroke utan även för demens. Hälsoekonomiska beräkningar görs för att ytterligare kunna beräkna kostnadseffektiviteten. (18) Hög förekomst av förmaksflimmer hos patienter med sömnapnésyndrom

I Umeå har nyligen allmänläkaren Tijn Hendrikx försvarat en avhandling som bygger på screening med s.k. tum-EKG vilket genomförts av individer två ggr per dag i 2-4 veckor. Resultatet har bl.a. visat en prevalens av förmaksflimmer på cirka 4% i en grupp av nära 1000 individer med lätt förhöjd risk, samt att upprepat tumMedan användandet av ASA minskat alltmera så har användandet av warfarin samt s.k. nya orala antikoagulantia (NOAK) ökat alltmera.

EKG är en bättre metod än Holter-EKG för att detektera arytmier hos patienter som remitterats för utredning av palpitationsbesvär. (19, 20) Han fann vidare en mycket hög förekomst av förmaksflimmer hos patienter med sömnapnésyndrom, fr.a. hos män med diabetes och

centrala sömn-apnéer. Av dessa skäl finns det stöd för en ökad användning av tum-EKG i klinisk praxis, inte minst i primärvården där screening kan erbjudas individer som är 75 år med stöd av TLV rekommendationen om kostnadseffektivitet från 2014. I framtiden kan nya tekniska metoder för kontinuerligt förenklat EKG under 2 veckor (elektroder under ett plåster på bröstkorgen, ”patches”) komma att leda till ökad detektering. Då blir även durationen av förmaksflimmer av betydelse eftersom gällande definitioner säger att durationen måste vara minst 30 sekunder för att en diagnos skall kunna ställas. Paradoxalt är dock en EKG remsa endast cirka 10 sekunder, varför de diagnostiska kriterierna inte är helt adekvata. I praktiken sätts diagnosen förmaksflimmer ofta på kombinationen av oregelbunden puls samt EKG fynd, men detta kan komma att ändras i framtiden.

Behandling av förmaksflimmer

Under senare år har betydelsen av antikoagulans behandling som prevention vid förmaksflimmer uppmärksammats allt mera. Medan användandet av ASA minskat alltmera så har användandet av warfarin samt s.k. nya orala antikoagulantia (NOAK) ökat alltmera, belyst i en översikt i Läkartidningen 2015. (21) Kvalitetsarbete för säkrare användande och inställning av warfarin har medfört att denna typ av behandling utvecklats och omfattar nu många patienter med förmaksflimmer. Även NOAK behandling har kraftigt ökat och där sker en snabb utveckling med ny evidens från många stora randomiserade studier. Rekommendationer för användande av warfarin och NOAK på denna indikation finns i såväl svenska som internationella riktlinjer, senast från American Heart Association 2014. (22) En mer kausal behandling av förmaksflimmer kan inne-

Referenser: 1. H eeringa J, van der Kuip DA, Hofman A, Kors JA, van Herpen G, Stricker BH, et al. Prevalence, incidence and lifetime risk of atrial fibrillation: the Rotterdam study. European heart journal. 2006 Apr;27(8):949-53. PubMed PMID: 16527828. Epub 2006/03/11. eng.

2. Knuiman M, Briffa T, Divitini M, Chew D, Eikelboom J, McQuillan B, et al. A cohort study examination of established and emerging risk factors for atrial fibrillation: the Busselton Health Study. European journal of epidemiology. 2014 Mar;29(3):18190. PubMed PMID: 24389686.

3. S mith JG, Platonov PG, Hedblad B, Engstrom G, Melander O. Atrial fibrillation in the Malmo Diet and Cancer study: a study of occurrence, risk factors and diagnostic validity. European journal of epidemiology. 2010 Feb;25(2):95-102. PubMed PMID: 19936945.

4. H uxley RR, Lopez FL, Folsom AR, Agarwal SK, Loehr LR, Soliman EZ, et al. Absolute and attributable risks of atrial fibrillation in relation to optimal and borderline risk factors: the Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) study. Circulation. 2011 Apr 12;123(14):1501-8. PubMed PMID: 21444879. Pubmed Central PMCID: 3181498. Epub 2011/03/30. eng.

5. B enjamin EJ, Chen PS, Bild DE, Mascette AM, Albert CM, Alonso A, et al. Prevention of atrial fibrillation: report from a national heart, lung, and blood institute workshop. Circulation. 2009 Feb 3;119(4):606-18. PubMed PMID: 19188521. Pubmed Central PMCID: 2635942.

6. Y usuf S, Hawken S, Ounpuu S, Dans T, Avezum A, Lanas F, et al. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. Lancet. 2004 Sep 11-17;364(9438):937-52.

PubMed PMID: 15364185. Epub 2004/09/15. eng.

7. J ohnson LS, Juhlin T, Engstrom G, Nilsson PM. Reduced forced expiratory volume is associated with increased incidence of atrial fibrillation: the Malmo Preventive Project. Europace : European pacing, arrhythmias, and cardiac electrophysiology : journal of the working groups on cardiac pacing, arrhythmias, and cardiac cellular electrophysiology of the European Society of Cardiology. 2014 Feb;16(2):182-8. PubMed PMID: 23960091.

8. J ohnson LS, Juhlin T, Engstrom G, Nilsson PM. Low fasting plasma insulin is associated atrial fibrillation in men from a cohort study--the Malmo preventive project. BMC cardiovascular disorders. 2014;14:107. PubMed PMID: 25150967. Pubmed Central PMCID: 4236524.

9. A nderson EA, Hoffman RP, Balon TW, Sinkey CA, Mark AL. Hyperinsulinemia produces both sympathetic neural activation and vasodilation in normal humans. The Journal of clinical investigation. 1991 Jun;87(6):2246-52. PubMed PMID: 2040704. Pubmed Central PMCID: 296986.

10. A damsson Eryd S, Sjogren M, Smith JG, Nilsson PM, Melander O, Hedblad B, et al. Ceruloplasmin and atrial fibrillation: evidence of causality from a population-based Mendelian randomization study. Journal of internal medicine. 2014 Feb;275(2):164-71. PubMed PMID: 24118451.

11. Adamsson Eryd S, Smith JG, Melander O, Hedblad B, Engstrom G. Inflammation-sensitive proteins and risk of atrial fibrillation: a population-based cohort study. European journal of epidemiology. 2011 Jun;26(6):449-55. PubMed PMID: 21424216.

8

#3 2015

bära elkonvertering, ablation kring lungvenen av strukturer som faciliterar uppkomst av förmaksflimmer, samt även kirurgiska ingrepp mot olika hjärtvitier, t.ex. mitralisstenos.

Sammanfattning

Det råder ingen tvekan om att intresset för förmaksflimmer ökat påtagligt och detta avspeglar sig i ett ökat antal publikationer samt utveckling av nya förebyggande läkemedel. Av betydelse är att med epidemiologiska studier kartlägga utbredning och riskmarkörer för detta tillstånd, som en bas för hälsoekonomiska beräkningar av uppskattad kostnadseffektivitet för insatt förebyggande behandling med warfarin eller NOAK. Ny forskning kring familjär ansamling av förmaksflimmer samt genetiska

markörer kan öppna upp för ny forskning kring kausala mekanismer. Tills vidare gäller dock att en effektiv hypertonikontroll kan vare den mest effektiva vägen att förebygga förmaksflimmer i befolkningen.

LINDA JOHNSON ST-läkare, doktorand.

Institutionen för kliniska vetenskaper, SUS, Malmö.

PETER M NILSSON Överläkare, professor.

Institutionen för kliniska vetenskaper, SUS, Malmö.

12. B enjamin EJ, Wolf PA, D'Agostino RB, Silbershatz H, Kannel WB, Levy D. Impact of atrial fibrillation on the risk of death: the Framingham Heart Study. Circulation. 1998 Sep 8;98(10):946-52. PubMed PMID: 9737513.

13. W ang TJ, Massaro JM, Levy D, Vasan RS, Wolf PA, D'Agostino RB, et al. A risk score for predicting stroke or death in individuals with new-onset atrial fibrillation in the community: the Framingham Heart Study. JAMA : the journal of the American Medical Association. 2003 Aug 27;290(8):1049-56. PubMed PMID: 12941677.

14. Dorian P, Jung W, Newman D, Paquette M, Wood K, Ayers GM, et al. The impairment of health-related quality of life in patients with intermittent atrial fibrillation: implications for the assessment of investigational therapy. Journal of the American College of Cardiology. 2000 Oct;36(4):1303-9. PubMed PMID: 11028487.

15. C amm AJ, Lip GY, De Caterina R, Savelieva I, Atar D, Hohnloser SH, et al. 2012 focused update of the ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation: an update of the 2010 ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation--developed with the special contribution of the European Heart Rhythm Association. Europace : European pacing, arrhythmias, and cardiac electrophysiology : journal of the working groups on cardiac pacing, arrhythmias, and cardiac cellular electrophysiology of the European Society of Cardiology. 2012 Oct;14(10):1385-413. PubMed PMID: 22923145.

16. Wilson JM, Jungner YG. [Principles and practice of mass screening for disease]. Boletin de la Oficina Sanitaria Panamericana Pan American Sanitary Bureau. 1968 Oct;65(4):281-393. PubMed PMID: 4234760. Principios y metodos del examen colectivo para identificar enfermedades.

17. Fitzmaurice DA, Hobbs FD, Jowett S, Mant J, Murray ET, Holder R, et al. Screening versus routine practice in detection of atrial fibrillation in patients aged 65 or over: cluster randomised controlled trial. Bmj. 2007 Aug 25;335(7616):383. PubMed PMID: 17673732. Pubmed Central PMCID: 1952508.

18. Friberg L, Engdahl J, Frykman V, Svennberg E, Levin LA, Rosenqvist M. Population screening of 75- and 76-year-old men and women for silent atrial fibrillation (STROKESTOP). Europace : European pacing, arrhythmias, and cardiac electrophysiology : journal of the working groups on cardiac pacing, arrhythmias, and cardiac cellular electrophysiology of the European Society of Cardiology. 2013 Jan;15(1):135-40. PubMed PMID: 22791299.

19. H endrikx T, Hornsten R, Rosenqvist M, Sandstrom H. Screening for atrial fibrillation with baseline and intermittent ECG recording in an out-of-hospital population. BMC cardiovascular disorders. 2013;13:41. PubMed PMID: 23758799. Pubmed Central PMCID: 3682914.

20. H endrikx T, Rosenqvist M, Wester P, Sandstrom H, Hornsten R. Intermittent short ECG recording is more effective than 24hour Holter ECG in detection of arrhythmias. BMC cardiovascular disorders. 2014;14:41. PubMed PMID: 24690488. Pubmed Central PMCID: 4234325.

21. F orslund T, von Euler M, Johnsson H, Holmström M, Wettermark B, Hjemdahl P, Läkartidningen. 2015;112:CZYS 22. M eschia JF, Bushnell C, Boden-Albala B, Braun LT, Bravata DM, Chaturvedi S, et al. Guidelines for the primary prevention of stroke: a statement for healthcare professionals from the American Heart Association/American Stroke Association. Stroke; a journal of cerebral circulation. 2014 Dec;45(12):3754-832. PubMed PMID: 25355838.

#3 2015

9

Problem med tankeförmågan vanligt efter hjärtstopp och hjärtinfarkt Publikationer Forskargruppens resultat har publicerats i de två vetenskapliga tidskrifterna Circulation och JAMA Neurology:

Hälften av alla patienter som överlever ett hjärtstopp får problem med mentala förmågor som minne och uppmärksamhet. Det visar en stor internationell studie ledd från Lunds universitet.

Förvånande nog hade dock en kontrollgrupp bestående av hjärtinfarktpatienter i stort sett lika mycket problem. Det tyder på att det inte enbart är hjärtstoppet, och den syrebrist i hjärnan det orsakat, som är orsaken till patienternas svårigheter.

Hjärtstopp drabbar omkring 10 000 personer i Sverige varje år. Ungefär hälften av dem som läggs in på sjukhus överlever. Den totala överlevnaden för hjärtstoppspatienter har fördubblats under de senaste 10-15 åren, vilket ökat intresset för hur de överlevande mår.

De flesta hjärtstoppsöverlevare hade en livskvalitet som var i stort sett lika bra som hos normalbefolkningen Den lundaledda studien omfattar 950 hjärtstoppspatienter i Europa och Australien. Vid uppföljningen ett halvår efter hjärtstoppet hade hälften av dem avlidit, men de övriga fick genomgå enkla tester av den kognitiva förmågan. Både de själva och deras anhöriga fick också uttala sig om eventuella förändringar efter hjärtstoppet.

För nära 300 hjärtstoppsöverlevare gjorde man också en del mer ingående tester. Deras resultat jämfördes med en kontrollgrupp bestående av hjärtinfarktpatienter.

– Vi trodde det skulle vara en klar skillnad mellan grupperna, eftersom hjärtinfarktpatienterna aldrig utsatts för någon syrebrist i hjärnan. Men de hade faktiskt tecken på lindriga hjärnskador i nästan lika hög grad som hjärtstoppspatienterna, säger Tobias Cronberg, docent vid Lunds universitet och överläkare vid neurologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund.

gemensamma för olika slags hjärtpatienter, t.ex. diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter, som förklarar mycket av de kognitiva problemen. Att dessa riskfaktorer ökar risken för demens är känt från andra studier.

– Slutsatsen blir att om vi ska hjälpa hjärtstoppspatienterna på ett bra sätt ska vi inte bara rädda dem till livet, utan också se till att de tar tag i de här riskfaktorerna genom t.ex. bättre kost och mer motion. Annars riskerar de att vara på väg mot demens, menar Tobias Cronberg.

Han tror det vore bra om alla hjärtstoppspatienter följdes upp inte bara när det gäller den kroppsliga hälsan, utan också när det gäller minnet och uppmärksamheten.

Att diskutera eventuella försämringar, vad de beror på och vad som kan göras åt dem, har uppskattats både av patienterna och deras anhöriga.

Den internationella studien visade dock att de flesta hjärtstoppsöverlevare hade en livskvalitet som var i stort sett lika bra som hos normalbefolkningen. Tobias Cronberg menar att själva överlevandet här spelar en stor roll: patienterna vet ju att de faktiskt varit i det närmaste döda, och är tacksamma för chansen till fortsatt liv. Huvudsyftet med den stora studien var att jämföra 33 och 36 graders temperatur efter ett hjärtstopp. Forskarna har redan tidigare visat att 36 graders temperaturkontroll var lika bra för överlevnaden som nedkylning till 33 grader.

– Vi visar nu också att inte bara överlevnaden utan också den kognitiva förmågan är likvärdig hos patienter som behandlats med 33 och 36 grader. Det är väldigt viktigt för trovärdigheten hos de resultat vi tidigare presenterat, säger Tobias Cronberg. Även Gisela Lilja, doktorand vid Lunds universitet och arbetsterapeut vid neurologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus samt Niklas Nielsen, forskare vid Lunds universitet och överläkare vid anestesi- och intensivvårdsavdelningen, Helsingborgs lasarett, har varit ansvariga för studien.

Alla hjärtstoppspatienter borde följas upp

Forskarna tror därför att det är de riskfaktorer som är Tobias Cronberg och Gisela Lilja.

Foto: Roger Lundholm, Skånes universitetssjukhus.

10

#3 2015

Källa: Lunds universitet

ENERGI

D a NoR m R a Ph igE i SvEr 30 år

till livet

I mer än 20 år har Bio-Qinon Q10 varit Sveriges mest efterfrågade energipreparat.

Det har använts i fler än 90 vetenskapliga undersökningar, vilket garanterar dig kvalitet, verkan och renhet.

Kroppens energi produceras inuti cellerna i små bönformade kroppar som kallas mitokondrier.

Q10 är helt nödvändigt för denna funktion i cellerna, men Q10-nivåerna börjar minska redan i 20-25 års åldern. Bio-Qinon Q10 kan hjälpa dig att återställa dina nivåer.

Bio-Qinon Q10 innehåller lättupptagligt coenzym Q10 och C-vitamin, som bidrar till normal ämnesomsättning, minskad trötthet och utmattning.

Pharma Nord tillhör Europas ledande producenter av läkemedel, traditionellt växtbaserade läkemedel och kosttillskott, som idag finns att köpa i över 45 länder runt om i världen.

Ett naturligt ämne är ett naturligt val.

Bio-Qinon gav mig orken tillbaka Som många andra mödrar genomgick Patricia Vilia en period av fullständig utmattning. Värst var det efter att hon fått sitt andra barn. Patricia läste om Bio-Qinon och beslöt sig för at pröva tillskottet. “Nu har jag ork och energi att göra saker som jag knappt vågat drömma om tidigare”, säger hon.

Finns i hälsobutikerna och på apotek

SE_Q10_CaseAd_MedicinskAccess_210x297_0315

Den naturliga energikällan Coenzym Q10 är en vitaminliknande nutrient, som cellerna behöver för att omvandla näringsämnen från födan till energi. Med stigande ålder sjunker kroppens förmåga Coenzym Q10-halt (mg/g) att producera Q10. i olika kroppsvävnader Genom att ta ett Lever 100.0% kvalitetstillskott 100% 95.3% med Q10 i kap83.0% Lungor selform kan man 72.6% kompensera dessa 68.2% 65.3% Njurar åldersbetingade 51.7% förluster.

42.9%

hjärta

0 år

20 år

40 år

80 år

Det dokumenterade originalet sedan 1991

08-36 30 36 • www.pharmanord.se

© Can Stock Photo Inc. / kanokrat

Masaierna äter mycket fettrik kost, huvudsakligen kött, blodmat och mjölk. Ändå har de lågt kolesterol och mycket litet åderförkalkning. Detta ”glömde” Andel Keys, som grundlade den ännu förhärskande, men felaktiga fett-kolesterol-atheroskleroshypotesen. Trots mycken motbesvisning hyllar många fortfarande den som sann.

Behöver äldre människor kolesterol eller kolesterolsänkande mediciner?

Behandling av kardiovaskulär sjukdom (CVD) är i hög grad ägnad åt att förebygga insjuknande i eller återinsjuknande i hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt. Moderna studier av stora befolknings- eller patientgrupper har visat t.ex. att rökning befrämjar CVD; alltså propageras mot rökning. Högt blodtryck befrämjar stroke; alltså bör blodtrycket hålles nere om det blir för högt.

De sjukdomsbefrämjande faktorerna kallas riskfaktorer. En kombination av riskfaktorer kan användas för att bestämma graden av risk. Studier har gjorts, och fortsätter att göras, av stora populationer för att bestämma i vilken mån olika interventioner kan påverka denna risk.

Nyligen har Hagström et al (1) argumenterat för, att i den diskussion läkaren gör med sin patient, bör begreppet ”chans för överlevnad” (eller frånvaro av insjuknande) användas istället för ”risk för död”. De använde begreppet ”Non-Occurrence Probability Increase” (NOPI). Det är nämligen så att risken för död i dessa sammanhang är så mycket mindre än chansen till överlevnad. Om man då diskuterar en behandling som minskar den absoluta risken från t.ex. 5 till 3 %, så är den relativa riskminskningen 40 %. Men chansen till överlevnad motsvaras då av en absolut ökning från 95 till 97 %. Den relativa chansökningen är i detta fall så gott som lika stor som den relativa ökningen (2/95 multiplicerat med 100) dvs. 2,1 %. Det är således missvisande att tala om relativ riskökning, men ej om relativ chansökning, och patienten får därigenom ett rättvisande underlag till beslut. (Det tycks vara enklare för flertalet människor att tänka i termer av relativ procentändring, än att tala om absolut procentändring; då måste man tala om en ökning av x procentenheter).

Under lång tid har de flesta forskarauktoriteter varit ense om att hög kolesterolhalt i blodet befrämjar utveckling av åderförkalkningssjukdom, och därmed dess konsekvenser i form av CVD. Många studier har visat att sänkning av blodkolesterol med statiner minskar

risken för CVD och ökar chansen till överlevnad. Jag har tidigare i denna tidskrift (nr 8/9 2014) visat hur man med hjälp av riskberäkningsalgoritmen HEARTSCORE kan se att den absoluta ökningen av chansen för överlevnad i 10 år rör sig inom området 96 till 99 procent för både män och kvinnor i 65-årsåldern med normalt blodtryck Dessa skillnader är så små att de flesta människor förmodligen skulle säga att det inte är någon mening med att ta läkemedel för det. och för kolesterolnivåer på 4-7 mmol/L. För 80-årsåldern är motsvarande siffror 93 till 99 %. Dessa skillnader är så små att de flesta människor förmodligen skulle säga att det inte är någon mening med att ta läkemedel för det.

Och då har risken för biverkningar, och kostnaden, inte vägts in i bedömningen. Är sänkning av kolesterol bra för hälsan i alla sammanhang?

Är det då inte sant att kolesterolsänkning är bra för att minska risken för CVD? Det finns en ansenlig mängd forskare som anser att hela detta område är fullt av myter.

En grundlig genomgång av forskningsläget gjordes redan 2008 av Ravnskov i boken ”Fett och kolesterol är hälsosamt!”(2). En av de 10 myter han diskuterar i denna bok har han formulerat så: högt kolesterol är farligt för hjärtat.

En av de studier han relaterar är redan från 1994 (3). Av 997 äldre som följdes under 4 år var det dubbelt så många med de lägsta kolesterolvärdena som dog, jämfört med de med högsta kolesterolvärdena. L Kirkeby Pedersen et al (4) gjorde en 2010 en genomgång av 12 studier som omfattade 3789 patienter över 80 år och 9833 med medelålder 78 år, med avseende på total mortalitet. Ingen av studierna visade att lågt totalkolesterol var gynnsamt – tvärtom var mortaliteten högre vid lägre kolesterol. Även om endast kardiovaskulär mortalitet beaktades, fanns ingen säker associering: av 10 studier fann 2 en positiv effekt, 6 en indifferent och 2 en negativ effekt av ökande totalkolesterol. #3 2015

13

Figur 1. Total mortalitet per 100 000 relaterat till genomsnittlig kolesterolnivå, män. (Bilden hämtad från www.zoeharcombe.com, 23 nov. 2010).

Figur 2. Kardiovaskulär mortalitet per 100 000 relaterat till genomsnittlig kolesterolnivå, kvinnor. (Bilden hämtad från www.zoeharcombe.com, 23 nov. 2010).

I själva verket visar redan WHO:s officiella statistik från 2002 att total mortalitet från olika länder plottat mot totalkolesterol visar en associering i samma riktning: ju lägre kolesterol, desto högre mortalitet. Figur 1 visar data för män; samma resultat ses för kvinnor. Liknande regression ses för kardiovaskulär mortalitet; figur 2 gäller för kvinnor. Är då alla stora studier som visar att statiner kan minska sjuklighet och dödlighet i kardiovaskulär sjukdom felaktiga? Nej – men beror den positiva effekten (även om den inte är så enorm som påstås) på kolesterolsänkningen? Statinerna har även andra egenskaper som kanske helt eller delvis kan förklara den positiva effekten. Här följer några studier som belyser att statinerna kan påverka blodkärlen av egen kraft, utan att det nödvändigtvis har att göra med kolesterolpåverkan.

Statinernas nyttiga effekter på cirkulationen och kärlen

I en placebokontrollerad studie undersöktes flödesmedierad dilatation (FMD, ett väldokumenterat mått på kärlfunktion) och högkänsligt C-reaktivt protein (CRP) före och efter 3 månaders behandling av patienter med högt kolesterol med atorvastatin 20 mg dagl. (15A, 15 P).

Signifikanta förbättringar sågs med atorvastatin jämfört med placebo, utan korrelation till förändringar i blodfetterna (5). I Kina undersökte Liu et al (6) 64 patienter med dilaterad kardio­myopati. 32 fick atorvastatin 10 mg dagl., 32 fick placebo Resultatet talar alltså för att i 3 månader. atorvastatin har anti-inflammatorisk Vänsterkamdosavhängig effekt. marfunktion och 6-minuters gångtest ökade signifikant med i statingruppen, och CRP och FMD förbättrades också med statin.

En annan metod användes av Chen et al (7) som tog 30 patienter med koronar hjärtsjukdom och gav dem 20 mg simvastatin dagligen under 4 veckor. 20 friska personer utgjorde kontrollgrupp. FMD undersöktes före, efter 4 veckor och efter ytterligare 1 vecka när simvastatin utsattes. FMD försämrades hos patienterna efter utsättning; denna effekt var ej korrelerad till LDL-kolesterol. Hos de friska sågs en kraftig försämring en dag efter utsättning, men hos dessa återhämtades FMD efter en vecka. Man 14

#3 2015

exponerade även humana endotelceller från navelsträng, och fann en kraftig + sänkning av nitritnivåer 6 timmer efter ursköljning av statin.

I en stor dubbelblindstudie av atorvastatin 10 mg och 80 mg hos 339 patienter med koronar hjärtsjukdom och tecken på låggradig inflammation (CRP 1,5 – 15 mg/dL) och LDL-kolesterol mellan 1,29 och 3,87 mmol/L gavs behandling under 26 veckor (8). Både LDL-kolesterol och CRP sjönk dosavhängigt, men ett väsentligt fynd var att CRP-sänkningen var oberoende av kolesterolsänkningen.

Resultatet talar alltså för att atorvastatin har anti-inflammatorisk dosavhängig effekt.

Slutligen har man i en alldeles färsk studie hos 26 patienter med ischemisk hjärtsvikt studerat två doser atorvastatin (10 resp. 40 mg dagl.) i ett dubbelblint upplägg.

Mätvariabler var i vilken mån mobilisering av endoteliala progenitorceller skedde, samt FMD och inflammationsmarkören TNF-alfa. Efter 4 veckors behandling sågs en förbättring av alla variablerna jämfört med baslinjen, och med bättre effekt av den högre dosen. Dessa resultat tyder alltså på att atorvastatin förbättrar endotelfunktionen.

Statinernas effekter hos äldre – överväger fördelarna nackdelarna?

Det finns många anledningar att tvivla på att kolesterolsänkning i allmänhet är bra för att förhindra kardiovaskulär sjukdom eller för förlängning av livet (se ref. 4).

Som ytterligare belägg för att vi äldre kan behöva vårt blodkolesterol ska ytterligare några studier beröras. I The Longitudinal Study on Aging utförd av ILSA-gruppen följdes 3295 personer, ålder 65-84 år, under 3 år. Baslinjekolesterol mättes och total mortalitet registrerades.

Materialet delades i kvartiler med avseende på kolesterol.

Mortaliteten i de tre högre kvartilerna, jämfört med lägsta kvartilen (övre gräns 189 mg/dL), var signifikant lägre med oddskvot 0,57, konfidensintervall 0,33-0,88.

Janoskuti et al (1) visade redan 2005, att hos 387 patienter med koronar hjärtsjukdom, som följdes i 5 år, gav kombinationen högt CRP och lågt total-kolesterol nästan 12 ggr så hög risk för dödlighet av alla orsaker, än de som hade lågt CRP och högt kolesterol.

Helt nyligen publicerade Chien et al (12) data för 40 patienter som intogs på sjukhus med allvarlig lunginflammation. Serumlipider mättes dag 1 och 7 av sjukhusvistel-

© Can Stock Photo Inc. / aletia

sen. De fann att de som inte överlevde sjönk mycket mer i både LDL- och HDL-kolesterol från dag 1 till dag 7 än de som överlevde. I synnerhet ett lågt HDL-kolesterol på dag 7 hade ett prognostiskt värde. Den italienska studien GIFA har genomfört en stor epidemiologisk undersökning av 6984 patients som vårdades på sjukhus (13). Dessa delades i kvartiler efter total-kolesterol (<160, 160-199, 200-239 och >240 mg/dL). 202 patienter dog under sjukhusvistelse. Mortaliteten var inverst relaterad till kolesterol. Oddskvoten för de tre grupperna låg omkring 0,40 – 0,50 jämfört med gruppen för lägst kolesterol. Mortaliteten för de 4 grupperna var, från lägsta till högsta kvartil, 5,2 procent, 2,2 procent, 1,6 procent och 1,7 procent resp.

Slutligen undersökte Kutner et al (14) 381 patienter med kroniska sjukdomar (22 procent hade kognitiva rubbningar, 49 procent cancer), som hade 1-12 månaders förväntad överlevnadstid, och som stod på statinbehandling. Hälften av dessa randomiserades till att sätta ut statinen, den andra hälften fortsatte med dem. Det blev ingen skillnad i dödlighet inom 60 dagar, och livskvaliteten (McGill score) förbättrades i gruppen som ej fortsatte.

Slutsatsen var att man vinner ingenting i livets slutskede

med statiner, snarare tvärtom. Dessutom blev den ekonomiska besparingen 716 dollar per patient.

Sammanfattning

Mycket talar för att man behöver ordinära mängder av kolesterol i blodet, särskilt vid högre åldrar. Behandling med statiner ger marginell ökning av överlevnadschanser, särskilt i åldern över 75. Mycket talar för att statinernas effekt ligger på förbättring av endotelfunktion och genom en anti-inflammatorisk effekt, medan kolesterolsänkningen är en biprodukt som i många fall är oönskad. Vi ”äldre äldre” torde inte kunna vinna mer med statinbehandling än vad som kan åstadkommas med ett sunt levnadssätt, daglig lätt motion och vettiga kostvanor.

GUNNAR NYBERG Docent Klinisk fysiologiska avdelningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset SU/S Göteborg ggnyberg@glocalnet.net

Referenser: 1. Hagström B, Gunnarsson RK, Rosenfeld M. presenting the improved possibility for staying well might be better than talking about the change in risk: use of the non-occurrence probablity increase. Scand J Prim Health Care 2013 Sep;31(3):138-40.

2. Ravnskov U. Fett och kolesterol är hälsosamt. Om gamla och nya kolesterolmyter. Optimal Förlag 2008.

3. K rumholz HM, SeemanTE, Merrill SS et al. Lack of association between cholesterol and coronary heart disease mortality and morbidity and all-cause mortality in persons older than 70 years. JAMA 1994;272:1335-40.

4. Kirkeby Petersen L, ChristensenC, Kragstrup J. Lipid-lowering treatment to the end? A review of observational studies and RCTs on cholesterol and mortality in 80+-year olds. Age and Ageing 2010;39:674-80.

5. Alber HE, Frick M, Süssenbacher A et al. Effect of atorvastatin on peripheral endothelial function and systemic inflammatory markers in patients with stable coronary artery disease. Wien Med Wochenschr 2007;157:73-8.

6. L iu M, Wang F, Wang Y, Jin R. Atorvastatin improves endothelial function and cardiac performance in patients with dilated cardiomyopathy: the role of inflammation. Cardiovasc Drugs Ther 2009;23:369-76.

7. C hen H, Ren JY, Xing Y et al. Short-term withdrawal of simvastatin induces endothelial dysfunction in patients with coronary artery disease: a dose-response effect dependent on endothelial nitric oxide synthase. Int J Cardiol 2009;131:313-20.

8. B onnet J, McPherson R, Tedgui A et al. Comparative effects of 10-mg versus 80-mg Atorvastatin on high-sensitivity C-reactive protein in patients with stable coronary artery disease: results of the CAP (Comparative Atorvastatin Pleiotropic effects) study. Clin Ther 2008;30:2298-313.

9. O ikonomou E, Siaso G, Zaromitidou M et al. Atorvastatin treatment improves endothelial function through endothelial progenitor cells mobilization in ischemic heart failure patients. Atherosclerosis 2015;238:159-64.

10. B rescianini S, Maggi S, Farchi G et al. Low total cholesterol and increased risk of dying: are low levels clinical warning signs in the elderly? Results from the Italian Longitudinal Study on Aging. J Am Geriatr Soc 2003;51:991-6.

11. Jánoskuti L, Förhécz Z, Hosszúfalusi N et al. High levels of C-reactive protein with low total cholesterol concentrations additively predict all-cause mortality in patients with coronary artery disease. Eur J Clin Invest 2005;35:104-11.

12. Chien YF, Chen CY, Hsu CL et al. Decreased serum level of lipoprotein cholesterol is a poor prognostic factor for patients with severe community-acquired pneumonia that required intensive care unit admission. J Crit Care 2015;Jan 8:3-9.

13. Onder G, Landi F, Volpato S et al. Serum cholesterol levels and in-hospital mortality in the elderly. Am J Med 2003;115:265-71.

14. Kutner J, Blatchford PJ, Taylor DH et al. Safety and Benefit of Discontinuing Statin Therapy in the Setting of Advanced, LifeLimiting Illness. JAMA Intern Med; March 23 2015 doi:10.1001/jamainternmed 2015.0289.

#3 2015

15

Kostens betydelse Att kosten förebygger karies är väl känt liksom att hög sockerkonsumtion ger sämre tandhälsa. Men kan kosten också läka ut befintliga kariesangrepp? Om detta skriver Ann-Marie Lidmark, biolog och folkhälsovetare.

Terapeuten och författaren Ramiel Nagel anser att kroppen kan läka ut de flesta kariesangrepp själv. Han har väglett många personer till bättre tandhälsa utan dyra tandläkarbesök.

Den holistiske tandläkaren Timothy Gallagher har haft flera patienter som lyckats få nytt dentin att växa över och ”laga” kariesangrepp. Flera tandläkare på 1930-talet delar också den erfarenheten, vilket redovisas i böcker och forskningsrapporter.

Tänderna kan självläka

Nagel har skrivit boken ”Cure Tooth Decay” (1) där han berättar om tidigare forskning och den egna erfarenheten, av att som terapeut ha hjälpt många människor till bättre tandhälsa. En av dessa sökte Nagel för att han hade svår tandvärk och saknade pengar till tandläkarbesök.

– Efter att jag under en vecka följt dietprogrammet var 16

#3 2015

det svårt för mig att avgöra vilken tand som hade utgjort problem, berättade han. Senare försvann tandvärken helt till stor glädje och förvåning.

En annan person med många och växande kariesangrepp följde råden i Nagels bok och berättade sedan att det tog 24 timmar innan tandvärken avtog och det slutade göra ont. Senare hos tandläkaren konstaterades att sekundärt dentin hade bildats i de kariesangripna tänderna.

Forskning från början och mitten av 1900-talet visar att karies kan läka ut av sig själv och tandläkaren Weston A Price har fotograferat nytt dentin som växt över gammal skada (2). Han redovisar också flera exempel på kostförändringar som gjort tänderna immuna mot karies.

Bra näringsstatus behövs för att kroppens självläkning ska komma igång. Hela tiden sker ett för tänderna livsviktigt utbyte av kalcium och fosfor och för detta behövs mineraler men också fettlösliga vitaminer. När kalcium- och fosforrik saliv silar mellan tänderna sker mineralisering och läkning av eventuella skador orsakade av bakteriesyror, vilket även modern forskning visar (3).

Näringsbrister stör mineraliseringen

Ständig mineralisering av tänderna är således nödvändigt

© Can Stock Photo Inc. / sbworld9

e för bra tandhälsa för att hindra kariesangrepp. Om halten kalcium och fosfor är för låg eller om balansen mellan mineralerna blivit fel kan detta öppna för angrepp av bakterier och dess syror. Hormonstörningar kan i sig orsaka brister av kalcium och fosfor med ökad risk för karies.

Insulin är ett viktigt hormon som bildas i ökad mängd då blodsockret skjuter i höjden. Insulin öppnar cellerna för att släppa in socker och samtidigt mobiliseras kalcium från skelett och tänder. Redan två till tre timmar efter att man ätit en liten godisbit är halten kalcium mätbart högre i blodet. Vid behov tas mineraler som lagrats i skelett och tänder i anspråk.

Socker och snabba kolhydrater är således av ondo för tänderna främst genom ökade insulinhalter som påverkar hormoner och kroppens mineralbalans, men socker bidrar också i munhålan till bakterietillväxt och syrabildning.

Nyfikna forskare

Tandläkaren Weston A Price funderade mycket under 1920- och 1930-talen över varför vissa personer fick hål i tänderna, medan andra klarade sig utan. Så småningom förstod han att den dåvarande amerikanska kosten med mycket socker, vitt mjöl och burkkonserver orsakade

kariesangrepp. Denna kost gav helt enkelt för lite näring för kroppens viktiga funktioner.

Socker och snabba kolhydrater är således av ondo för tänderna främst genom ökade insulinhalter som påverkar hormoner och kroppens mineralbalans, men socker bidrar också i munhålan till bakterietillväxt och syrabildning.

För att bevisa sin tes reste Price under 1930-talet till ett stort antal isolerade folkgrupper i världen och undersökte deras tänder, saliv samt diet vid olika tider på året. Han redovisade resultaten i boken ”Nutrition and Physical Degeneration” (2). Price fann att kariesfrekvensen bland ursprungsbefolkningarna högst uppgick till några procent och att om någon tand bröts av, återfick den ett starkt dentin- och emaljlager som skydd för pulpan.

Price fann också under sina resor att de som flyttat in till samhällen och anpassat sig till västerländsk diet snabbt fick karies. För att illustrera kostens betydelse beskrev han två bröder från den skotska ön Isle of Lewis. Den ena hade fortsatt äta ursprunglig kost (fisk, havregröt och kornbröd), som han blev stark och frisk av. Den andra #3 2015

17

I en isolerad bergsby i Schweiz fick invånarna i sig 1,76 gram kalcium respektive 1,84 gram fosfor per dag via födan. Detta kan jämföras med det så kallade RDI värdet på 0,8 gram kalcium respektive 0,6 gram fosfor per dag, det vill säga den mängd som Livsmedelsverket anser är tillräcklig för att förhindra allvarliga bristsjukdomar.

Fytinsyra brys ned om man lägger frön och bönor i vatten ett dygn och detsamma gäller om man surdegsjäser bröd i minst 16 timmar. Detta stämmer väl med hur man behandlade livsmedlen förr i tiden. Nagel föreslår att man låter bli fullkornsbröd under perioden då kariesangreppen ska läka ut.

Kariesläkande diet

brodern anammade den moderna dieten (vitt bröd, marmelad och andra raffinerade produkter) och var orkeslös, sjuklig och fick snabbt dålig tandstatus.

Ursprungsbefolkningarnas dieter

Dieterna hos de folkgrupper Price undersökte kunde variera kraftigt beroende på lokala omständigheter. När det gällde kalcium- och fosforhalten konstaterade Price att den var 2 till 6 gånger högre än i dåvarande amerikanska diet och intaget av fettlösliga vitaminer var 10 gånger högre.

I en isolerad bergsby i Schweiz fick invånarna i sig 1,76 gram kalcium respektive 1,84 gram fosfor per dag via födan. Detta kan jämföras med det så kallade RDI värdet på 0,8 gram kalcium respektive 0,6 gram fosfor per dag, det vill säga den mängd som Livsmedelsverket anser är tillräcklig för att förhindra allvarliga bristsjukdomar.

Det är således inte bara socker som leder till ökade kariesangrepp. Det handlar också om brist på mineraler varav kalcium och fosfor är viktigast liksom brist på fettlösliga vitaminer, C-vitamin och för mycket fytinsyra.

Forskaren Melvin Page jobbade vidare med Price forskning, men mätte kalcium, fosfor och glukos i blodprover istället för i saliv. Han fann att immunitet mot karies uppstod om kalcium och fosfor fanns i proportionerna 2,5 till 1 med ett blodsockervärde på 1 gram per liter blod (4).

Bort med fytinsyra

Förutom de viktiga näringsämnena fann forskarna Mellanby & Pattison att fytinsyra i sädesslag och olika frön hindrade upptag av kalcium varvid risken ökade för karies (5). Detta är något som också Ramiel Nagel tar upp i sin bok (1). Han har kunnat konstatera att personer som trots sträng diet inte läker ut sina kariesangrepp äter mycket fullkornsbröd, bönor eller annat som innehåller fytinsyra.

Det är således inte bara socker som leder till ökade kariesangrepp. Det handlar också om brist på mineraler varav kalcium och fosfor är viktigast liksom brist på fettlösliga vitaminer, C-vitamin och för mycket fytinsyra.

Ramiel Nagel föreslår följande kostomläggning för att skapa god grund för självläkning av karies: • I första hand ska socker tas bort då det sänker salivens kalcium- och fosfathalt på flera olika sätt. Därtill förbrukar socker många andra viktiga näringsämnen och dessutom bidrar det till försurning, ökad andel bakteriesyror i munnen och försämrad bakterieflora.

• Kalcium och fosfor tillförs allra bäst genom att koka egen buljong på kyckling och fiskben eller märgben från nötkreatur, men även broccoli och kål innehåller relativt mycket mineraler.

• Varje måltid bör innehålla lite proteiner (inte för mycket) från ägg eller djur bland annat för att hålla blodsockret i schack. Fosfor finns främst i lever, njure och andra inälvsorgan.

• Fett och fettlösliga vitaminer är nödvändigt. Kokosolja, smör och torskleverolja är bra fetter rika på vitaminer. En tesked med en blandning av smör och torskleverolja tre gånger dagligen rekommenderade Price under den första perioden då kariesangreppen ska läka. Därmed garanteras tillräcklig mängd fettlösliga vitaminer. Helst ska fiskoljan vara fermenterad.

• Mängder av grönsaker behövs och de bör vara antingen kokta eller fermenterade. Det senare för att tillföra enzymer och bakterier. Råa grönsaker anser Nagel att man ska vara försiktig med. Detsamma gäller frukt som innehåller relativt mycket fruktsocker.

• Gluten och mjölk är i dag tveksamma produkter då de är förädlade och behandlade. Mjölk upphettats och fettet slås sönder, vilket gör att nyttiga bakterier och enzymer försvinner. Syrad mjölk i olika former rekommenderas dock av Nagel.

Läs mer i Ramiel Nagels bok och testa självläkning av kariesangrepp om det inte är djupa kaviteter eller sprickor i tänderna.

Tandläkare behövs, men inte lika ofta som i dagens moderna samhälle.

ANN-MARIE LIDMARK Biolog och folkhälsovetare

Referenser: 1. Nagel, R: Cure Tooth Decay. Remineralize cavities & repair Your Teeth Naturally with Good Food. Golden Child Publishing, Los Gatos, Ca, 2011.

2. Price, WA: Nutrition and Physical Degeneration. A comparision of Primitive and Modern Diets and Their Effects. Benetiction Classics, Oxford 2010 3. Feahterstone, JDB (2000). The science ad practice of caries prevention. JADA.131; 887-899 4. Page, ME & Abrams, HL: Your Body is Your Best Doctor! Formerly, Health versus Disease. Authors Choice Press, 2001 5. Mellanby, M & Pattison, CL (1932). The influence of a Cereal-free Diet Rich in Vitamin D and Calcium on Dental Caries in Children. Britt Med J. 1(37); 507-510

18

#3 2015

Sömnsvårigheter?

Svårt att somna?

Pascoflair är ett säkert traditionellt växtbaserat läkemedel vid sömn­ svårigheter som används vid lindrig oro och kan hjälpa dig att somna. Hemligheten är extrakt av passionsblomma.

Du tar 1–2 tabletter en halvtimme innan du går och lägger dig.

Välkommen att testa det naturliga sättet att finna ro och somna.

Pascoflair finns att köpa på apotek och i hälsofackhandeln.

Pascoflair är ett traditionellt växtbaserat läkemedel använt vid lindrig oro och tillfälliga insomnings­ besvär. Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning. Rekommenderas inte till barn under 12 år. Kontakta läkare om symptomen kvarstår eller förvärras efter 2 veckors behandling. Läs bipacksedeln noga innan användning. konsumentkontakt@bringwell.com 0515 ­ 77 78 79.

Personcentrerad vård kortade sjukhustiden för hjärtsviktpatienter En personcentrerad vård tar nytta av patientens egna resurser och involverar både individen och anhöriga i vårdplaneringen. På Östra sjukhuset i Göteborg har metoden lyckats kortat vårdtiden för hjärtsviktpatienter från nio till sju dagar. Om metoden skriver Kerstin Ulin, Leg sjuksköterska, Med dr, Universitetslektor.

Genom ett personcentrerat synsätt, där patienter och anhöriga involveras i utskrivningsplaneringen och patienten betraktas som en partner i vårdteamet, kan vårdtiden förkortas med flera dagar. Det visar studier som forskare vid Sahlgrenska akademin genomfört vid Östra sjukhuset i Göteborg, en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

När Sverige 1992 genomförde den så kallade Ädelreformen infördes bland annat en gemensam utskrivningsrutin för när patienter flyttas mellan vårdgivare. Rutinen innehåller tre avgörande steg: • Först görs en anmälan till kommun och primärvård att patienten är inlagd på sjukhuset, • Därefter görs en gemensam vårdplanering och • Till sist skickas ett meddelande när patienten är färdigvårdad och kan skrivas ut.

Flera studier visar att utskrivningsplaneringen ofta brister, vilket riskerar leda till att patienten får stanna fler dagar på sjukhus, har en ökad risk för återinläggning och får en otillräcklig hjälpinsats i hemmet.

Syftet med den aktuella studien var att beskriva och jämföra utskrivningsprocessen mellan de patienter som fick personcentrerad vård enligt Göteborgsmodellen, gPCCs vårdmodell, och de patienter som fick vanlig vård.

Patienterna som ingick i studien sökte akutsjukvård

I studien ingick totalt 248 patienter med hjärtsvikt.

Patienterna delades in i två grupper, där den ena involverades i ett personcentrerat arbetssätt (123 patienter) och den andra gruppen fick traditionell vård (125 patienter).

Studien pågick mellan februari 2008 till april 2010.

Studien hade en före-efter design och patienterna rekryterades fortlöpande under studietiden. Båda grupperna screenades och inkluderades utifrån samma inklusionsoch exklusionskriterier. Patienterna som ingick i studien sökte akutsjukvård för försämring av sin hjärtsvikt. Vid ankomst till sjukhuset blev patienterna bedömda av en kardiolog för att säkerställa diagosen enlig ECS guidlines för hjärtsvikt innan de tillfrågades att ingå i studien. De patienter som hade hjärtinfarkt, var under 50 år med bröstsmärtor, klaffsjukdom, allvarlig sjukdom såsom cancer med en beräknad överlevand under 3 månader, planerad kirurgisk åtgärd, nedsatt kognitiv förmåga eller att de inte ville deltaga i studien exkluderades.

Genom att arbeta personcentrerat ges patienten möjlighet att presentera sig själv som person och patienten och vårdaren får en gemensam utgångspunkt i den fortsatta vården. Utgångspunkten i personcentrerad vård är att se patienten som en person med en sjukdom och inte sjukdomen i en person. Enligt Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) bygger personcentrerad vård på tre hörnstenar: • Patientens berättelse, som är det första steget i att initiera ett partnerskap med patienten • Delat beslutsfattande mellan patienten och vård­ personalen som utvecklar partnerskapet • Det sista steget är dokumentation av det delade besluts­fattandet i partnerskapet

Budskap • Göteborgs­ modellen för personcentrerad vård, gPCC-modellen, underlättar för vårdpersonal att identifiera och använda patientens egna resurser.

• gPCC-modellen förbättrar och effektiviserar utskrivningsprocessen för patienter med försämrad hjärtsvikt som har behov av kommunala insatser efter utskrivning från sjukhus.

• Genom att se patienter som jämbördiga och kompententa personer blir patienterna även aktivt delaktiga i planeringen av sin vård.

Drömmar, hopp, visioner samt syn på livet och återhämtning

Våra erfarenheter från studien som utvärderat personcentrerad vård bland patienter med hjärtsvikt, har vi sett att dessa tre begrepp måste integreras i den dagliga personcentrerade verksamheten. Med hjälp av fastställda rutiner i dagliga arbetet lyckades vi förbättra flera förutsättningar avseende förmågor och patientrapporterade upplevelser för patienterna på flera sätt, i jämförelsemed en kontrollgrupp som fick sedvanlig vård. Med utgångspunkten av berättelsen skapades en gemensam hälsoplan. Hälsopla#3 2015

21

Figur 1. Utskrivningsprocessen i PCC-HF studien.

nen omfattar mål och delmål, nivån på önskat stöd och hur det praktiskt ska gå till samt förväntad vårdtid. Även drömmar, hopp, visioner samt syn på livet och återhämtningen bör finnas uttalade och dokumenterade. I och med att hälsoplanen innehåller en tydlig handlingsplan med mål och delmål samt tillhörande åtgärder, kan hälsoplanen utvärderas fortlöpande under vårdtiden.

Det blir tidigt under vårdtiden tydligt om det behövs insatser i form av stöd från kommunen och/eller primärvården och vad dessa insatser skall bestå av. Detta gör att det finns ett utmärkt underlag i samband med utskrivningsplaneringen. Utskrivningsprocessen visade sig bli effektivare när patienten fick möjlighet att uttrycka sina resurser och förmågor Det blev tydligt för teamet, som består av patienten och vårdpersonalen, vilket stöd patienten behövde vid hemkomsten från sjukhuset. Den samordnade planeringen med alla berörda parter, patient, eventuellt anhöriga, biståndsbedömare och sjuksköterska blev inbokad tidigare under sjukhusvistelsen och därmed kunde patienten även skrivas ut tidigare än patienterna i kontrollgruppen som fick vanlig vård.

I gruppen som fick personcentrerad vård förbättrades utskrivningsrutinen i samtliga tre steg (Figur 1), vilket ledde till att medelvårdtiden på sjukhus stannade på strax under sju dagar. I gruppen som fick vanlig vård var patienterna i genomsnitt inlagda på sjukhus i nio dagar.

Utskrivningssamtal med patient, närstående och läkaren.

Försöken visar att ett personcentrerat synsätt även underlättar för vårdpersonalen, som får lättare att identifiera och använda sig av patientens resurser i rehabiliteringen.

Arbetssättet är infört på Östra sjukhuset sedan 2012.

Arbetssättet passar också väldigt bra med den nya patientlagen, som betonar hur viktigt det är att vi inom sjukvården gör patienten delaktig i sin vården.

Artikeln Person-centred care - An approach that improves the discharge process publicerades online i tidskriften European Journal of Cardiovascular Nursing den 3 februari.

Länk till artikel: http://cnu.sagepub.com/content/ early/2015/02/03/1474515115569945.long KERSTIN ULIN Leg sjuksköterska, Med dr och Universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, med kombinationsanställning vid verksamheten för medicin/geriatrik/ akutmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg och Centrum för personcentrerad vård Göteborgs universitet. kerstin.ulin@gu.se

Referenser: 1. Ulin K, Olsson LE, Wolf A, Ekman I. Person-centred care - An approach that improves the discharge process. Eur J Cardiovasc Nurs 2015.

2. National Board of Health and Welfare 2002/2003:20 samverkan mellan kommuner och Landsting inom vård- och omsorgsområden. 2008.

3. H egney D, Buikstra E, Chamberlain C, March J, McKay M, Cope G, et al. Nurse discharge planning in the emergency department: a Toowoomba, Australia, study. J Clin Nurs 2006;15(8):1033-44.

4. Shyu YI. The needs of family caregivers of frail elders during the transition from hospital to home: a Taiwanese sample. J Adv Nurs 2000;32(3):619-25.

5. Coleman EA, Smith JD, Frank JC, Min SJ, Parry C, Kramer AM. Preparing patients and caregivers to participate in care delivered across settings: the Care Transitions Intervention. J Am Geriatr Soc 2004;52(11):1817-25.

6. B ragstad LK, Kirkevold M, Hofoss D, Foss C. Factors predicting a successful post-discharge outcome for individuals aged 80 years and over. Int J Integr Care 2012;12:e147.

7. S hepperd S, Lannin NA, Clemson LM, McCluskey A, Cameron ID, Barras SL. Discharge planning from hospital to home. Cochrane Database Syst Rev 2013;1.

8. P arker SG, Peet SM, McPherson A, Cannaby AM, Abrams K, Baker R, et al. A systematic review of discharge arrangements for older people. Health Technol Assess 2002;6(4):1-183.

9. E kman I, Swedberg K, Taft C, Lindseth A, Norberg A, Brink E, et al. Person-centered care--ready for prime time. Eur J Cardiovasc Nurs 2011;10(4):248-51.

10. E kman I, Wolf A, Olsson LE, Taft C, Dudas K, Schaufelberger M, et al. Effects of person-centred care in patients with chronic heart failure: the PCC-HF study. Eur Heart J 2012;33(9):1112-9.

22

#3 2015

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder.

Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

#3 2015

23

MEDICINNOTISER

Ny biomarkör för livmodercancer Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med forskare från Åbo och Bergen funnit en ny biomarkör som kan särskilja de kvinnor med livmodercancer som har god prognos från de som har hög risk för återfall i sjukdomen. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Gynecologic Oncology.

Livmodercancer är den vanligaste formen av gynekologisk cancer i Europa och Nordamerika och i Sverige drabbas årligen cirka 1400 kvinnor.

Behandlingen baseras på att kirurgiskt avlägsna livmodern och eventuellt erbjuda cytostatikabehandling om risken för återfall i sjukdomen anses hög.

I den aktuella studien undersökte forskarna hur mycket av proteinet ASRGL1 som fanns i tumörcellerna i livmodercancer. Baserat på mängden ASRGL1 kunde forskarna skilja ut kvinnor med dålig prognos och hög risk för återfall från de patienter som klarade sig bättre efter operation. Studien utfördes som ett samarbete mellan forskare vid universiteten i Uppsala, Åbo och Bergen och baserades på material insamlat från 500 kvinnor som

Per-Henrik Edqvist, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet

diagnostiserats med livmodercancer mellan åren 1981 och 2007.

Proteinet ASRGL1 är ett enzym som normalt finns i livmoderns friska celler. Resultaten från studien visar att patienter som helt eller delvis förlorat ASRGL1 i livmodertumörens cancerceller hade en mycket högre risk att dö i återfall av sjukdomen medan patienter med ett bibehållet högt uttryck av ASRGL1 löpte en betydligt lägre risk för återfall. Studien visade även att ASRGL1 var en oberoende prognostisk faktor även efter att man kompenserat för andra riskfaktorer som tumörstadium och tumörgrad.

Forskarna hoppas att analyser av ASRGL1 på sikt ska bli ett diagnostiskt verktyg inom sjukvården för att identifiera de kvinnor som löper högre risk för återfall och därför behöver intensivare behandling.

– Jag ser resultaten som ett första steg mot personlig behandling av livmodercancer. Idag drabbas cirka 10-15 procent av patienterna av återfall trots att de med klassisk diagnostik ansågs tillhöra lågriskkategorin.

Genom att använda ASRGL1 skulle man ha större chans att identifiera sådana dolda högriskindivider och erbjuda dem aggressivare behandling efter operation, säger Per-Henrik Edqvist, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och försteförfattare till studien.

Fortsatta studier planeras nu för att bland annat undersöka om ASRGL1 även kan vara vägledande i vävnadsmaterial som tas innan operation.

– Våra resultat är lovande men det krävs mer forskning innan ASRGL1 kan accepteras som ett nytt diagnostiskt verktyg i sjukvården. Men förhoppningsvis kan det påskyndas av att det svenska bioteknikföretaget Atlas Antibodies visat intresse för att kommersialisera fynden, säger PerHenrik Edqvist.

Studien är ett resultat av den decennielånga kartläggningen av människans proteiner, The Human Protein Atlas project, som bland annat utförts vid Uppsala universitet och vars resultat presenterades i höstas. Det var inom proteinatlasprojektet som uttrycket av ASRGL1-proteinet först kartlades i människokroppens normala vävnader och i olika former av cancer.

Genom sökningar i proteinatlasens offentliga databas kunde därför ASRGL1 identifieras som en potentiell biomarkörskandidat.

– Proteinatlasprojektet möjliggjorde vår upptäckt och vår studie är ett utmärkt exempel på hur atlasen kan användas av forskare världen över för att hitta intressanta spår att följa upp, säger Per-Henrik Edqvist.

Studien har publicerats online i tidskriften Gynecologic Oncology.

Forskningsstudien har genomförts i samarbete med bioteknikföretaget Atlas Antibodies.

Källa: Uppsala Universitet Foto: Mikael Wallerstedt

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik.

• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se www.keepwalking.se 070-403 21 91

24

#3 2015

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok.

• Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

MEDICINNOTISER

Munhälsan viktig för unga vuxnas livskvalitet Dagens unga vuxna har vuxit upp med fri tandvård och har generellt sett en god munhälsa. När forskare djupintervjuade unga vuxna rapporterade många av dem trots det besvär med till exempel tuggsvårigheter och smärta. Det framgår i en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Gunvi Johansson har i sin avhandling djupintervjuat unga vuxna om tandvård och munhälsa. Enligt studierna var unga vuxna oftast nöjda med tandvården, och beredda att betala för undersökning och behandling, men ifrågasatte att betala för ren in-

Gunvi Johansson

Källa: Sahlgrenska akademin

!

de n a d ju

b

ler a i c pe

S

formation och service. De ville också ha mer inflytande i vården.

– En slutsats är att unga vuxna både vill ha inflytande över sin tandvård och vara delaktiga i hur tandvården utförs, säger Gunvi Johansson. Även om de unga vuxna i studien ansåg sig ha god munhälsa och ansåg att munhälsan är viktigt för livskvaliteten, rapporterade många av dem besvär som till exempel tuggsvårigheter, isningar i tänderna och smärta från visdomständer.

Gunvi Johanssons slutsats är att unga vuxnas syn på munhälsa och förväntningar på framtida tandvård bör följas upp, särskilt med fokus på hur samhällsförändringar kan

komma att påverka deras tandvårdsvanor.

– Får vi bättre kunskap om unga vuxnas munhälsorelaterade livskvalitet och om deras prioriteringar kan vi också kommunicera bättre med dem, och tillgodose deras tandvårdsbehov, säger Gunvi Johansson.

Avhandlingen konstaterar också att de färdiga frågeformulär som finns för att undersöka munhälsa och livskvalitet har utvecklats för medelålders och äldre personer, och därför skulle behöva anpassas för den yngre åldersgruppen.

Avhandlingen On oral health-related quality of life in Swedish young adults försvarades vid en disputation den 27 mars.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/ 2077/37996

. 65!

Beställningstalong på sid 55

Outsidern: Min fars kamp med galenskapen En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Hur kan en man med en doktorsgrad i sociologi sluta som en hemlös uteliggare med paranoid schizofreni?

En skakande berättelse om en svår sjukdom som vänder sig till en bredare läsekrets som har intresse av psykiatrisk vård.

Av: Nathaniel Lachenmeyer

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #3 2015

25

MEDICINNOTISER

NYA G I L J Ö M HETER!

Bidra med träning för de med nedsatt hand- och fingermotorik!

Kommunernas rehabansvar – en ovärderlig hjälp för de terapeuter som ska bistå i rehabiliteringsinsatser.

Gloreha Lite - för hemträning.

Möjliggör tidigt insatt träning redan på sjukhuset.

Gloreha Professional - för användning på klinik och rehabcenter.

Gloreha-handsken är bra för till exempel stroke, reumatiska åkommor, traumatiska hjärnskador med flera.

KÖP, HYRA ELLER LEASA !

För priser och information – kontakta oss!

Körfältsvägen 8, 831 38 Östersund Tel: 063-18 12 00 • Mail: kjell@reacting.se

www.reacting.se

Stroke kan fördubbla risken för självmordsförsök Strokepatienter har upp till en fördubblad risk att genomföra självmord jämfört med den övriga befolkningen och risken för självmordsförsök är störst de första två åren efter sjukdomsdebut. Det visar en studie från Umeå universitet som publiceras i tidskriften Neurology.

– Studieresultaten visar att det finns ett stort behov av både psykologiskt och socialt stöd, men även ett behov av konkreta självmordsförebyggande insatser, till personer med stroke som har hög risk att utföra självmordsförsök. Insatserna måste också sättas in tidigt eftersom risken för självmordsförsök är störst upp till två år efter en stroke, säger Marie Eriksson, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, samt lektor i statistik vid Handelshögskolan, Umeå universitet, som har genomfört studien.

Studien omfattar 220 336 patienter som fick stroke åren 2001-2012 och var registrerade i det nationella strokeregistret Riksstroke. Strokepatienter som hade genomfört självmordsförsök identifierades genom den diagnoskod som finns för självmordsförsök i Socialstyrelsens patientregister och genomförda självmord hittade forskarna i det nationella dödsorsaksregistret.

Under uppföljningsperioden registreMarie Eriksson. rades 1 217 självmordsförsök i patientgruppen, varav 260 avled på grund av försöket.

Enligt studien är förekomsten av självmord dubbelt så hög ibland strokedrabbade som i den övriga befolkningen och hos patienter under 55 år är riskökningen femfaldig. Patienter med låg utbildning eller inkomst hade 37 procent ökad risk att genomföra självmordsförsök jämfört med universitetsutbildade, medan motsvarande siffra för patienter som levde ensamma var 72 procent. Patienter födda utanför Europa hade däremot en halverad risk att genomföra ett självmordsförsök, jämfört med personer som var födda i Europa, något som utifrån andra studier möjligen kan förklaras av skyddande kulturella och religiösa faktorer.

Andra riskfaktorer för självmordsförsök som Marie Eriksson och hennes kollegor kan påvisa i studien är manligt kön, stroke med svåra följdverkningar, samt förekomst av depression efter stroke.

Studien visar också att risken för självmordsförsök var störst under de två första åren efter en stroke.

– Det finns en uppenbar risk att vården undervärderar signaler på psykisk ohälsa och risk för självmordsförsök bland personer som har drabbats av stroke. I den här studien kan vi tydliggöra några av riskfaktorerna för självmordsförsök bland personer som har drabbats av stroke. Med fördjupad kunskap om denna utsatta patientgrupp finns det också möjligheter att identifiera de patienter som har en ökad risk att genomföra ett självmordsförsök och även sätta in förebyggande åtgärder, säger Eva-Lotta Glader, läkare och forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som är en av medförfattarna till studien.

Källa: Umeå Universitet

26

#3 2015

MEDICINNOTISER

Ambulansen når inte målen för akutlarm Endast hälften av ambulansstationerna i Sverige klarar sina uppsatta mål för akutlarm. För att säkerställa ambulanser till livshotande tillstånd vid prio 1-larm föreslår Riksförbundet HjärtLung fler alternativ till traditionell ambulans.

– När ett prio 1-larm kommer måste en ambulans finnas tillgänglig eftersom ett par minuter kan vara skillnaden mellan liv och död. Därför anser vi att det är av stor betydelse att det finns alternativa utryckningsfordon för akutsjukvården att tillgå vid olika typer av larm, till exempel när patienter med låg risk för ett akuttillstånd ska transporteras eller vid utryckning på ett larm av lägre prioritet, säger Inger Ros (bilden), förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung.

Samtidigt som allt högre krav ställs på ambulanssjukvården svarar endast hälften, 52 procent, av ambulansstationerna i Sverige att de klarar sina uppsatta mål för prio 1-larm, det visar den nya Demoskop-undersökningen Ambulansrapporten från Riksförbundet HjärtLung.

De tre vanligaste orsakerna till att ambulansstationerna

inte lyckas uppfylla målen är för långa avstånd, för lite resurser och för hög belastning.

– Varje landsting och region måste se över om målen utgår från vad som är bäst möjligt ur ett patient- och medborgarperspektiv och inte hur mycket ambulanssjukvård man får för just deras pengapåse.

En hjärtinfarkt i Norrlands inland, med långt avstånd till akutmottagningen, är lika allvarlig som en hjärtinfarkt i Stockholms innerstad, säger Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung.

Ambulansrapporten visar att en återkommande uppfattning hos ambulansstationscheferna är att det är för många onödiga körningar som binder upp ambulanserna när mer akuta larm kommer.

– Oavsett var vi bor bör alla medborgare kunna lita på att ambulansen kommer när det handlar om livshotande tillstånd. Bristfällig resursanvändning ska inte få styra allmänhetens tillgång till akutsjukvård, säger Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung.

Inger Ros.

Källa: Riksförbundet HjärtLung

Fakta/Ambulansrapporten Totalt intervjuades 109 ambulansstationschefer som representerar 306 ambulansstationer.

Undersökningen visar att hälften (52 procent) av cheferna anser att de lever upp till målet för prio 1-larm inom sitt ansvarsområde, en minskning från sex av tio förra året. (63 procent) Målen som är uppsatta inom varje landsting eller region för när man ska nå patienten vid ett prio 1-larm varierar stort. Andelen av befolkningen som ska nås inom 20 min varierar till exempel mellan 65 och 100 procent. Samtidigt är det 15 procent som anger ett snabbare mål än 20 minuter.

Nya generationens Järn

NYHET

– utvecklat med omtanke om magen Liposomialt järn minskar risken för magbesvär SiderAL Forte tillverkas med en patenterad teknik och innehåller järn som är täckt med liposomer. Det unika höljet gör att järnet inte kommer i kontakt med tarmslemhinnan. På så sätt kan eventuella magbesvär undvikas. Höljet av liposomer ger samtidigt en hög biotillgänglighet.

Liposomialt järn

SiderAL Forte är ett innovativt kosttillskott innehållande Liposomialt Järn (Sideral r.m®) och C-vitamin framtaget för att användas vid ökat behov av järn som komplement till en varierad kost. Under perioder i livet kan järntillskott behövas t ex vid graviditet, kraftig menstruation och intensiv träning.

www.sideral.se Innehåll per kapsel (% av dagligt referensintag): Järnpyrofosfat

30 mg (214,3%)

C-vitamin

70 mg (87,5%)

Renapharma AB Box 938, 751 09 Uppsala Telefon 018-700 11 40 E-post info@renapharma.se

www.renapharma.se

#3 2015

27

Bilder från CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, i Linköping. Bilderna har tagits fram med teknik som Sectra varit m

Pionjärer inom medicinsk t Roligt och överrumplande, så beskriver Torbjörn Kronander och Jan-Olof Brüer reaktionen när de fick veta att de ska bli medicine hedersdoktorer vid Linköpings universitet. De uppmärksammas för sina banbrytande insatser inom medicinsk bildteknik.

Jan-Olof Brüer och Torbjörn Kronander har ägnat sitt yrkes­liv åt Sectra. Ett företag som i princip inte hade några anställda när de började där, som idag har utvecklats till ett internationellt företag med över 500 anställda.

Det har skett ett pradigmskifte inom teknik­ området från analogt till digitalt. Vi har fått vara med på den resan och se det medicinska teknikområdet växa fram.

Med huvud­kontor i Linköping försörjer företaget tusentals sjuk­hus med medicinteknisk utrustning och expertis.

Inom bild­tekniken har Sectra bland annat utvecklat hantering av radiologiska bilder, samt presentation av 28

#3 2015

dessa. På senare år har man även utvecklat ett visualiseringsbord i nära samarbete med ITN och CMIV, båda inom Linköpings universitet, som idag säljs för medicinsk utbildning i hela världen.

Visionär och strateg

Både Jan-Olof Brüer och Torbjörn Kronander är teknologie doktorer utbildade vid Linköpings universitet.

När Torbjörn Kronander började på Sectra i början av 90-talet utvecklades bolagets profilområde inom medicinsk teknik. Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet vill särskilt lyfta fram betydelsen av Brüer som visionär och strateg för utvecklingen av Sectra och Kronander för sina banbrytande insatser för utveckling av digital bildhantering inom det medicinska verksamhetsområdet.

– Jag lockades till Linköping för att det fanns utbildningsmöjligheter inom medicinsk teknik här, berättar Torbjörn Kronander. Jag valde mellan att bli läkare eller att satsa på en teknisk utbildning – och teknik är ju så kul. Det har skett ett pradigmskifte inom teknikområ-

med och utvecklat.

teknik blir hedersdoktorer det från analogt till digitalt. Vi har fått vara med på den resan och se det medicinska teknikområdet växa fram.

Sectra grundades när Jan-Olof Brüer påbörjat sina doktorandstudier, 1978.

– Jag började arbeta 1983 på Sectra som timanställd och 1985 tillträdde jag som koncernchef.

Företaget har utvecklats framgångsrikt och klarat sig igenom it-bubblor och lågkonjunkturer.

– Men vi är inte färdiga, vi kan bli ännu bättre på att hjälpa vården med bildhantering, säger Torbjörn Kronander, som nu tagit över som koncernchef efter Jan-Olof Brüer.

Kravet för att Kronander skulle börja på Sectra var att han skulle få arbeta med medicinsk teknik.

Att han en dag skulle bli koncernchef för ett stort före­tag var inte något han gick och drömde om som ung doktorand.

– Jag skulle aldrig mer ha slips efter lumpen, tänkte jag.

Jan-Olofs dröm som doktorand var en karriär i något av Sveriges stora bolag, men istället blev det han som var

med och byggde upp ett stort bolag från grunden.

– Linköpings universitet har betytt mycket för Sectra.

Idag samarbetar vi mycket med både den medicinska fakulteten och den tekniska, innan år 2000 var det främst med den tekniska fakulteten, berättar Jan-Olof Brüer.

Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum initierat av Linköpings universitet, Region Östergötland Sjukvårdspersonalen behöver mer tid med patienten – där fyller vi ett behov med effektiva tekniklösningar. Teknik som ger snabbare diagnoser är vårt mål. och Sectra. En stor del av samverkan mellan universitetet och Sectra sker via CMIV. – CMIV bildades när tekniken var mogen. I början var man tvungen att ha speciella datorer för att kunna se bilderna. Idag är det helt annorlunda, säger Torbjörn Kronander.

Visualiseringen är nu på stark frammarsch även inom undervisningen på medicinska fakulteter, i första hand #3 2015

29

Jan-Olof Brüer och Torbjörn Kronander.

Foto: Sectra

som ett komplement till traditionell anatomiundervisning.

Visualiseringsbordet som finns på Clinicum vid Linköpings universitet var det första i världen att tas i bruk för undervisning på en medicinsk fakultet.

Många patologer kan arbeta snabbare

I dag pågår en mindre revolution inom patologin, specialiteten som förser vården med avgörande provsvar, där mikroskop och glas byts mot datorer. Linköping och Kalmar är två av ytterst få kliniker i hela världen, som rutinmässigt granskar skarpa patientprover som digitala bilder. En av anledningarna till detta är samarbetet med Sectra. Sten Thorstenson, då verksam läkare i Kalmar, var en pionjär när det gäller att scanna in vävnadssnitt för bedömning, i stället för att titta på dem i mikroskop.

Sectra, universitetet och ett antal landsting i Sverige, däribland Östergötlands landsting, har tillsammans utvecklat tekniken med digital patologi vidare till ett nu produktionsfärdigt system.

– Många patologer kan arbeta snabbare tack vare teknik som Sectra har utvecklat. En viktig bit i detta är även att man enkelt kan få en second opinion. På ett litet sjukhus kan det uppstå allvarliga situationer om en patolog blir sjuk. Med digital teknik kan man skicka bilderna till ett annat sjukhus, säger Torbjörn Kronander.

Vill hjälpa till med effektiviseringen i sjukvården

Nu pågår ett nationellt projekt inom digital patologi.

Genom att digitalisera bilderna kan man få en diagnos 30

#3 2015

snabbt och därmed också få vård snabbare. Detta är mycket viktigt bland annat inom bröstcancerdiagnostiken.

– Den teknik som vi utvecklar för vården syftar till effektivisering. Tidigare har man fått it-system för dokumentation som knappast har gett personalen mer tid, berättar Torbjörn Kronander. Vi vill hjälpa till med effektiviseringen i sjukvården. Det kommer att behövas framöver när det blir alltfler äldre i befolkningen.

Sjukvårdspersonalen behöver mer tid med patienten – där fyller vi ett behov med effektiva tekniklösningar. Teknik som ger snabbare diagnoser är vårt mål.

Sectra är en stor arbetsgivare för disputerade och studenter från Linköpings universitet. Kronander och Brüer anser att bland annat industridoktorander är ett exempel på ett suveränt sätt att samarbeta med universitetet. Långsiktighet har varit ledordet i deras roll som företagsledare.

– Vi hetsar inte upp oss över senaste trenden, säger Jan-Olof Brüer. Vi fokuserar på att bygga verksamheten och att fånga talanger. Vi försöker få tag på rätt individ som får växa hos oss. Vi har låg personalomsättning och månar om att medarbetarna ska trivas.

– Vårt motto har varit att tjäna in pengarna först och göra av med dem sedan. Det ger såväl stabilitet som en bra långsiktighet i verksamheten när man slipper ha stora skulder och kortsiktiga aktieägare med i båten, avslutar Torbjörn Kronander.

SUSANNE B KARLSSON Linköpings universitet

MEDICINNOTISER

Psykologisk förklaring till hur traditioner uppkommer En rädsla för straff i kombination med benägenheten att kopiera andras beteende – däri finns en psykologisk förklaringsmodell som beskriver hur traditioner och normer skapas och upprätthålls. Det har forskare vid Karolinska Institutets Emotion Lab visat i en studie publicerad i tidskriften Journal of Experimental Psychology: General.

Är du forskare?

Var med och dela på minst 225 miljoner.

Det är vetenskapligt beskrivet hur djur lär sig av varandra, så kallad social inlärning, vid en annalkande fara. Ett exempel är hur information om en fiende sprider sig i en fågelflock, som sedan kollektivt reagerar och flyr från platsen. Men enligt forskarna bakom den aktuella studien är betydelsen av social inlärning för att undvika faror är inte särskilt studerad hos människor.

– Vi ville förstå av hur dessa känslomässiga situationer, där det handlar om att undvika fara, fungerar hos människor. Det visade sig att två var för sig väldigt enkla psykologiska mekanismer, att å ena sidan lära sig av gruppen och å andra sidan att det är belönande att undvika fara, tillsammans kan ge en förklaring till hur vi skapar och upprätthåller normer och traditioner, säger Björn Lindström, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

sök nu!

När studiedeltagarna i stället utlovades en möjlig belöning

Han har tillsammans med forskargruppsledaren Andreas Olsson genomfört fyra psykologiska experiment där 120 försökspersoner ingår. I det första försöket fick studiedeltagarna vid 20 tillfällen välja mellan två bilder, kallade A och B, på en skärm. De fick veta att de vid fel val skulle få en obehaglig elstöt, som de först fått känna på. Men i själva verket skulle inga elstötar delas ut, oavsett hur de svarade. Innan försökspersonerna gjorde sina val fick de på en film se en annan persons val, utan att få se konsekvensen av detta val. Den inspelade personen valde bild A varenda gång. Och det gjorde försökspersonerna också, i över 95 procent av sina svar. När studiedeltagarna i stället utlovades en möjlig belöning, en chans att vinna biobiljetter, då följde de valet som personen på filmen gjort endast till under 60 procent. Även i ett experiment där godtyckliga bestraffningar delades ut så sjönk följsamheten till filmpersonens svar till under 70 procent.

– Vår slutsats är att om man letar efter en belöning, då är man beredd att bryta mönstret, så den sociala inlärningen spelar mindre roll. Men om det handlar om att undvika en fara och den sociala inlärningen har gett bra resultat, då har det en kraftfull effekt på vårt beteende. Om den sociala inlärningen däremot inte skyddar mot faran, då är man också beredd att bryta mönstret, säger Andreas Olsson, docent och forskargruppsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

I den fjärde studien ville forskarna undersöka hur väl följsamheten till endast A-svar kunde ärvas från en person till en annan, under upplevt hot om elstöt som aldrig delades ut. De lät då tio försökspersoner var för sig titta på filmen där en person väljer endast A-svar och sedan göra sina val. Sedan fick tio nya försökspersoner se hur någon av de första försökspersonerna valt, fortfarande utan att få veta konsekvenserna. När fem generationer av försökspersoner gjort sina val efter att ha fått se svaren från någon i den föregående generationen, då var fortfarande 95 procent av svaren endast alternativ A. Läs hela artikeln på: medicinskaccess.se

Någonstans där ute finns svaret och lösningen på hjärtsjukdomens gåta. Vi vet inte var, men vi vet att forskning är nyckeln.

Det är därför Hjärt-Lungfonden i 110 år samlat in och delat ut pengar till svensk hjärtoch lungforskning. Tack vare våra generösa givare kunde vi förra året dela ut inte mindre än 225 miljoner kronor. Kommande år siktar vi på att öka den siffran.

Vill du forska för att nå nästa genombrott inom hjärta, kärl och lungor? Nu utlyser vi: • Forskartjänster • Projektbidrag • Forskarmånader • Stipendier för forskning utomlands Vi bedömer särskilt forskningsprojektets originalitet och sannolika kliniska betydelse vid utvärderingen.

Din ansökan vill vi ha under perioden 22 april – 20 maj 2015.

Mer information om anslaget och ansökningsförfarandet finns på www.hjart-lungfonden.se Du kan också ringa vår forskningsavdelning på 08-566 24 220.

tillsammans räddar vi liv pg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se #3 2015

31

ร ta fรถr att l

eller leva fรถr att

leva

t äta?

Allt levande på planeten Jorden består till största delen av vatten. Tar man bort vattnet så torkar livet bort. Vattnet hålls på plats inom membran. Hos växter består membran av cellulosa. Hos djur består membran av fett. Detta eftersom djur rör på sig, vilket växter inte gör i samma utsträckning.

Alla essentiella ämnen som kroppen nyttjar befinner sig lösta i vattnet - inom en strikt koncentration. Om ett ämne går utom den givna koncentrationen (hypo/hyper) uppstår problem i homeostasen vilket omedelbart återförs till den givna koncentrationen. Annars uppstår ett potentiellt livshotande tillstånd. Detta gäller alla ämnen lösta i kroppsvattnet; salter, aminosyror, mineraler och även glukos. Blodsockerhalten är lika hårt reglerad som alla andra koncentrationer i kroppen. Detta är den spindelvävstunna hinna inom vilken liv är möjligt.

Min farfars far, Per Eld (längd 175 cm, vikt ca 75 kg), var hårt arbetande bergsprängare och stenhuggare i Skåne. Jag har ur hans dagböcker räknat ut att han fick i sig ca 900 - 1200 kcal/dag. Han levde vid god hälsa till 97,5 års ålder. Och förde dagbok. Bl.a. över sin kosthållning.

120 kilo vete eller 240 limpor bröd – så mycket livsmedel går åt för att tanka en miljöbil med etanol”.

Han åt tre mål mat om dagen. Frukost; potatis, lök, fläsk eller sill, kaffe. Lunch; kaffe, rågbröd med smör och fläsk eller sill. Kvällsvard; gröt, dryck genomgående kaffe eller vatten. Frukt och grönt efter tillgång, dvs. sällan, samt vid högtider, dvs. vid jul. Jag tror inte att han på något vis utgjorde något unikum för sin tid.

© Can Stock Photo Inc. / phbcz

120 kilo vete eller 240 limpor bröd

Svenska näringsrekommendationer idag, för en normalt fysiskt aktiv 75 kilos man, varierar mellan SNR97:s 2 225 kcal/dag, till självutnämnda "näringsexperters" mer än 4-5.000 kcal/dag. Enligt den senare källan är det dessutom "viktigt att äta ofta", upp mot 5 - 6 ggr/dag. Är man en idogt tränande grovarbetare bör man pressa i sig upp mot 8 000 kcal/dag. Allt interfolierat med så mycket frukt som man rimligen kan få i sig. Oavsett årstid.

För en del år sen kunde man läsa i Bladet följande rubrik: ”120 kilo vete eller 240 limpor bröd - så mycket livsmedel går åt för att tanka en miljöbil med etanol”.

Man utgick från att det krävs 120 kilo vetemjöl för att framställa nog med etanol för att fylla tanken på en Volvo V-70. Sen var det någon som fick en bisarr idé att man kan ju baka bröd av mjölet. Sagt och gjort. Man tillsatte vatten som binder fermt till mjölet och skapar klister. In i ugnen för bakning. Resultatet blev 240 limpor. Sen öppnade man bakluckan på bilen och lastade in 240 limpor.

Tjoho! #3 2015

33

© Can Stock Photo Inc. / frankix

Efter bara någon dag var det någon från Statens Livsmedelsverk SLV som hakade på och försökte göra ett nummer på följande räkneoperation. Energiinnehållet i 120 kilo vetemjöl räknades om till kalorier. Sedan dividerades kalorimängden med en människas ”energibehov”.

Och då kom SLV fram till att energin i 120 kilo vetemjöl skulle räcka för en genomsnittskvinna i 43 dagar. Ridå!

I så fall skulle vi gå upp i vikt av att äta hyvel­spån och dricka bensin till, som enligt bombkalorimetern har ett högt kaloriinnehåll.

Det går inte att jämställa energiförbrukningen hos en maskin med en människas. I biologiska system sker oavlåtligt otaliga energikrävande processer. Det kan vara muskelarbete, upptag av näringsämnen från tarmen till blodbanan, bildning av äggviteämnen, nervsignaler, mm. etc. osv. Det är just det som är själva livets kärna. Basalmetabolismen. Dygnet runt. Så länge vi är i livet. Och till detta krävs energi. Som till sist blir åter till värme.

Vi går inte upp i vikt av att äta energirika ämnen

En kalori talar om hur mycket av ett ämne som kan värma upp en viss mängd vatten då ämnet bränns upp.

Det hittades på av en uttråkad skeppsläkare J.R. Mayer, 34

#3 2015

under en långseglats 1840 med den holländska ostindiefararen ”Java”, rederi N.J. De Cock, kapten Zeeman.

"Under resan inträffade inga sjukdomsfall, hvarför han fördref tiden med att utföra fysiska försök med några medtagna enkla instrument och f. ö. försjönk i stilla naturbetraktelser."

Så här resonerade Mayers. En kalori utgörs av den energi som krävs för att öka temperaturen i 1 gram vatten med 1 grad C. Tyvärr råkar den energimängden vara olika för olika temperaturer på vatten. För att justera för detta valde han att låta 1 kalori vara energin som åtgår för att värma 1 gram vatten från 14,5 grader C till 15,5 grader C. Exit Mayer.

Vi går inte upp i vikt av att äta energirika ämnen.

Eftersom kroppen inte kan tillgodogöra sig energi och näringsämnen i vilken form som helst. I så fall skulle vi gå upp i vikt av att äta hyvelspån och dricka bensin till, som enligt bombkalorimetern har ett högt kaloriinnehåll. ”Energivalutan” i kroppen är dock ingalunda något bränsle i öppen låga, ej heller någon vagt definierad slags ”kalori”. Energivalutan i kroppen utgörs av högenergiföreningen adenosintrifosfat (ATP). Kolhydrater, fett och protein spjälkas alla i kroppen till acetyl-CoA. Från acetyl-CoA kan i vissa fall utvinnas ATP vilket kan omsättas i energisammanhang.

En molekyl glukos (kolhydrat) ger upphov till 38 ATP.

En molekyl triglycerid (fett) ger upphov till 508 ATP. Detta ger en kvot 1:13,37, eller enkelt uttryckt 1:12, till fettets fördel. Fett är alltså 12 gånger mer energirikt än glukos. Eller så här: 1,3 kilo potatis motsvarar 1 dl olivolja. Ur energisynpunkt.

Tar man bort allt fett och ersätter detta med kolhydrater, måste man alltså glufsa i sig 12 gånger så mycket för att få i sig samma mängd energi.

Sockerimport från Kuba stoppad.

Lite sockerhistoria. Den 29 oktober 1492 landsteg Christofer Columbus på Kuba. Ön beboddes av indianska folkgrupper; nomadfolk, jägare och samlare. Columbus tyckte att indianerna verkade fredliga och seglade vidare.

På 1600- och 1700-talen blev Kuba värdefullt för Spanien på grund av den lönsamma sockerexporten. Vid slutet av 1800-talet hade Kubas sockerexport blivit beroende av den amerikanska marknaden och sockerhandeln dominerades av ett enda amerikanskt bolag. År 1958 uppgick USA:s investeringar på Kuba till 5 miljarder kr, mer än i något annat land i Latinamerika. Över 70 procent av Kubas export gick till USA. Sockerrör var alltjämt den allt överskuggande artikeln i Kubas export.

Fidel Castro tog makten på Kuba 1959. Förstatligande av den kubanska ekonomin hotade amerikanska intressen. Eisenhower ville inte landsätta amerikansk militär på Kuba. I stället fick CIA utbilda och beväpna exilkubaner, för att de skulle landstiga på ön och förinta Castro. USA-plan bombade Kubas flygplatser. Två dagar senare landsteg 1 500 man vid Grisbukten på Kubas sydvästra kust. Operationen var dåligt planerad, hafsigt iscensatt och taffligt genomförd; efter tre dagar stod de Castrotrogna trupperna kvar i orört bo. Invasionsarmén var borta.

Fiaskot vid Grisbukten ledde till frostiga relationer mellan USA och Kuba. Fidel Castros makt stärktes, Kennedy blev internt hårt kritiserad. USA skar ner sockerimporten till ett minimum och snart var all sockerimport från Kuba stoppad. Kuba svarade med att nationalisera alla USA-bolagens egendomar. USA bröt sina diplomatiska förbindelser med Kuba, lade embargo på all export och import till och från Kuba.

Modifierad majsstärkelse som råvara

En viss Roberto Crispulo Goizueta såg dagens ljus den 18 november 1931 i Havanna på Kuba. Hans morfar ägde ett sockerbruk och ett stort markområde. Unge Roberto studerade vid Yale University; tog magisterexamen i kemisk ingenjörsvetenskap. År 1954 anställdes R.C. Goizueta av Coca Cola Company i Havanna. Efter ett par år var han chefstekniker för fem kubanska tappningsanläggningar.

Efter Fidel Castros maktövertagande kom R. Goizueta att hoppa av till USA under en semesterresa till Miami 1960.

Det enda han hade med sig från Kuba var 40 dollar och 100 aktier i Coca-Cola Company. Sen gick det undan och 1966 ansvarade Mr. Goizueta för teknisk forskning och utveckling vid Coca Cola Company. Snart var han vd för hela företaget.

Han tog ett viktigt och avgörande beslut då han tillträdde som vd. Han använde "high-fructose-corn-syrup" HFCS, vilket är 40 % billigare än rörsocker.

Majs är en gröda som kan odlas på samma jord, år efter år, utan växelbruk och annat tidsödande finlir.

Under 1960-talet utvecklade japanska forskare industriella metoder att klyva majsens långa stärkelsekedjor med hjälp av ett enzym; till den renframställda enkla sockerarten glukos. Med ett annat enzym omvandlas sedan en del av glukos till fruktos. Sen blandas 45 % glukos och 55 % fruktos till just "high-fructose corn syrup" HFCS. I USA Kobekossan står ett helt liv i ett uppvärmt bås och dricker öl och äter kraftfoder och blir masserad på ryggen av en anordning som leder tanken till något slags biltvätt. föll det sig naturligt att använda modifierad majsstärkelse som råvara vid inhemsk produktion av ett billigt sötningsmedel, därför att USAs ekonomi vilar till största delen på majsbönder. Annars och i t.ex. Europa och Asien kan man använda modifierad vete-, potatis- eller risstärkelse.

Slutresultatet är det samma: renframställda kolhydrater.

Insulin har funktionen att lagra in fett i fettväven

Kolhydrater härsknar inte. Kräver inte kyl-transport eller kyl-lagring och har långt ”bäst-före-datum”. Intressant affärsidé. Kolhydrater stimulerar frisättningen av det anabola hormonet insulin. Så länge insulin finns i blodet och verkar på cellerna, sker ingen förbränning av fett. Tvärtom har insulin funktionen att lagra in fett i fettväven.

Vilket är fallet med den famösa Kobebiffen. Meditera ett ögonblick över en renstek. Renen lever i den arktiska kylan och måste skrapa fram sin mat under ett tjockt lager skarsnö. Trots det finns det ytterst lite fett i köttet. Eller en hästbiff. Hästen lever ett helt liv på springande hov. Trots det finns det ytterst lite fett i köttet. I Kobebiffen finns det jättemycket fett, insprängt i köttet. Fett är en ljuvlig smakbärare, det är ju dess fetthalt som gör det möjligt för smakämnen att nå vårt nervsystem. Kobe­kossan står ett helt liv i ett uppvärmt bås och dricker öl och äter kraftfoder och blir masserad på ryggen av en anordning som leder tanken till något slags biltvätt.

Så rör på Dig. Drick vatten om Du är törstig. Om inte, låt bli. Ät närproducerad mat. Känns igen på att det saknar innehållsförteckning. Om något smakar sött - spotta ut det!

Vad som händer i kroppen när vi släpper loss kolhydraterna kommer att avhandlas i del 3. Det handlar om tvångsmatning under delvis informerat samtycke. Riktigt obehagligt, men viktigt. Go’middag.

TORE PERSSON Specialistläkare, Stockholm. #3 2015

35

b

ler a i c pe

S

!

de n a d ju

57!! sid.. 55 på sid ng på long talo gsta ings llnin B tälln estä Bes

Kul med cancer – hur man tar sig igenom bröstcancer.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor kämpade mot sjukdomen. Några kåserier skrevs även efteråt, när hon friskförklarats. Med denna bok vill hon ge glädje och hopp inför något som till en början känns helt över­ mäktigt, men som går att ta sig igenom, skrattandes åt allt konstigt som händer på vägen.

Av: Monika Titor

106 kr

+ porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se

CELL-samt BRA! Är du trött & orkeslös, har sköldkörtel-,magoch tarmproblem, ledvärk, högt blodtryck etc.

Prova då vårt hälsobringande paket som dessutom håller muskler i trim och blodsockret i balans.

– 100% Naturligt!

Kraftfullt: gjort av ÖRTER, ALGER och GRÖNSAKER MED HÖG POTENTIELL ENERGI

”Genom lämplig sammansättning av födan, kan man förhindra sjukdomar” ”Låt Maten vara din Medicin och Medicinen din Mat” Hippokrates Börja ett NYTT LIV – Ett CELL-samt BRA liv!

Beställ: WEB Butiken:

www.cellsamtbra.nu Tel.0651-162 00, 070-207 24 74

36

#3 2015

© Can Stock Photo Inc. / rolffimages

Designade droger – en samhällsfara Beroende framkallande droger, s.k. psykostimulanter, fungerar genom interaktion med det normala neuronala maskineriet, framför allt genom påverkan på hjärnans ”belöningssystem”.

När en nervcell i hjärnan kommunicerar med omgivande celler frisättes neurotransmittormolekyler i förbindelseleden mellan cellerna – synapserna. Neurotransmittorna binds till receptorer på mottagande celler och överför kemiska signaler för att sedan snabbt avlägsnas, vilket sker genom s.k. transportproteiner som avlägsnar dem från synapsen.

Om denna mekanism blockeras fortsätter frisättande av transmittorer och kemiska signaler så länge blockaden kvarstår.

Psykostimulanter verkar genom att påverka avlägsnandet av signalsubstansen, dopamin, som är en essentiell komponent i hjärnans belöningssystem. Så t.ex. verkar kokain genom att blockera transportproteinet för dopamin, vilket resulterar i att det byggs upp större mängder dopamin i synapserna och därmed skapar en stark känsla av välbehag – något som i sin tur skapar beroende. Metamfetamin verkar inte genom blockad av transportprotein utan genom att stimulera cellerna till ökad dopaminproduktion och får därmed en likartad effekt som kokain.

Syntetiska droger som nu blivit allt vanligare på marknaden verkar vanligen genom hämning av monoamin transport proteiner, d.v.s. hämmar bortskaffandet av de kemiska signalerna från synapserna. De tas som regel fram i kemiska laboratorier vilka tidigare varit verksamma inom annan kemisk industri t. ex. inom läkemedelsindustri eller parfym industrin. Många av dessa laboratorier finns i Indien, Pakistan och Kina enligt Jim Hall från Southeastern University, Florida, US. Skapar självmordsbeteende

Historiskt sett har Europa varit ledande i konsumtionen av

designade droger. Enbart under år 2012 påvisades 73 tidigare okända psykoaktiva droger på den Europeiska marknaden.

I USA är problemen ännu mer omfattande. Den vanligaste typen av droger där är syntetiska cannabinoider, som marknadsförs som likartade marijuana, men som inte kan påvisas i standard drogtester. De går under olika beteckningar såsom K2 och Spice, inte okända här i Sverige. Ofta sprutas de på torkat växtmaterial så att de kan rökas. De är mycket potenta och leder inte sällan till farliga biverkningar som hjärtattacker, njurinsufficiens, psykoser och ibland död.

Dessvärre inser många brukare inte hur farliga de kan vara eftersom de anser sig veta att marijuana är ofarligt.

Problemet är att dessa droger skapar självmordsbeteende och aggressivitet mot omgivningen. Känslan för medmänniskan, empati, blockeras och utbytes mot aggression.

Detta är vad vi dagligen ser och hör om i dagens svenska och internationella samhälle med skjutningar, mord och anfall mot samhällsfunktioner.

Internationellt sett kan man fråga sig om inte de religiöst fundamentalistiska organisationerna, som t. ex. ISIS utnyttjar designade droger för att radikalisera religiöst fundamentalistiska ungdomar till att bli terrorister. Man frågar sig hur välutbildade ungdomar vid ett universitet som i Kenya kan transformeras till att bli mördare och terrorister som skjuter eller skär halsen av sina tidigare studiekamrater. Det finns goda skäl att misstänka att ISIS utnyttjar droger för att få med sig ungdomar i emotionellt omöjliga aktioner.

Det finns alla skäl att bli varsam med vad som händer även i vårt närområde. Vi är inte skyddade från religiös fundamentalism och extern radikalisering ej heller från attraktionen av neuropsykiska droger.

TORE SCHERSTÉN Professor emeritus #3 2015

37

© Can Stock Photo Inc. / kovalvs

Våra gener bestämmer om en förändrad livsstil skyddar mot hjärtsjukdom Risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom styrs till viss del av vår livsstil, där till exempel rökning och låg fysisk aktivitet är kända riskfaktorer. Men effekten av en förbättrad livsstil beror i stor utsträckning på vilka genvarianter vi bär på. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.

Jaana Gustavsson.

I de aktuella studierna ingick 1 831 patienter som insjuknat i kranskärlssjukdom samt 5 175 kontrollpersoner från den vuxna befolkningen i Stockholms- och Göteborgsområdet.

Resultaten, som redovisas i doktoranden Jaana Gustavssons avhandling, visar att personer som bär på en särskild genvariant av genen APOE (apolipoprotein E) delvis är skyddade mot risken för hjärt-kärlsjukdom från både rökning och fysisk inaktivitet. Genvarianten bärs av ungefär 15 procent av alla svenskar. Även om mer motion och en hälsosam kost kan bromsa FTO-genvariantens fetmaeffekt tycks det inte motverka genvariantens effekt på hjärt-kärlsjukdom.

Omvänt tycks personer med andra APOE genvarianter ha en ökad sjukdomsrisk från rökning och fysisk inaktivitet.

Till exempel har kvinnor som bär på en genvariant kallad e4 en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom från rökning.

En annan gen som studerades var den så kallade ”fetma-genen” FTO.

– Våra resultat visar att de ungefär 60 procent som bär på en variant av FTO-genen inte bara har en ökad risk 38

#3 2015

att utveckla övervikt/fetma, utan även en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, säger doktoranden Jaana Gustavsson som presenterar rönen i sin avhandling: – Sambandet verkar inte enbart vara en effekt av fetma, utan det tycks finnas andra, hittills okända, biologiska effekter till den ökade hjärt-kärlsjukdomsrisken.

Tidigare forskning har visat att en hälsosam livsstil, såsom ökad fysisk aktivitet och ett lägre fettintag, motverkar fetmagenens effekt på fetma. I avhandlingen studerades om detta gäller även för genens effekt på hjärtkärlsjukdomsrisken. Något oväntat fann forskarna inga sådana tecken.

– Den ökade sjukdomsrisken var densamma hos personer med låg och hög fysisk aktivitet. Genvariantens effekt på hjärt-kärlsjukdomsrisken tycks inte heller kunna motverkas av ett lägre intag av fett eller mättat fett, säger Jaana Gustavsson.

Med andra ord: även om mer motion och en hälsosam kost kan bromsa FTO-genvariantens fetmaeffekt tycks det inte motverka genvariantens effekt på hjärt-kärlsjukdom.

– Genom att kartlägga samspelet mellan genvarianter och livsstil får vi en ökad förståelse för de mekanismer som leder till hjärt-kärlsjukdom, och också varför en del personer tycks särskilt känsliga för en ohälsosam livsstil, säger Jaana Gustavsson.

Avhandlingen Genes, Lifestyle and Coronary Heart Disease Risk- Epidemiological interaction Studies försvarades vid en disputation den 27 mars.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/ handle/2077/37999

PET/CT-bilden visar att flödes­ mönstret är för­ändrat och dopami­nivån lägre vid Parkinsons sjukdom.

Torsten Danfors, över­läkare i nuklear­medicin.

Mer träffsäker Parkinsondiagnos med ny PET-teknik Parkinsons sjukdom kan vara svårdiagnostiserad med symtom liknande dem vid Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Vissa patienter kan dessutom ha flera sjukdomar samtidigt. Akademiska sjukhuset är först i Europa med att rutinmässigt använda en ny diagnosmetod där man mäter blodflöde och dopamin i hjärnan med hjälp av ett nytt spårämne (PE2I) och PET/CT-kamera.

– Förutom skarpare bilder får vi absoluta värden på hur dopaminsystemet i hjärnan är påverkat av sjukdomen.

Diagnosen blir mer träffsäker vilket underlättar valet av individuell behandling och eventuell operation. En annan fördel är att patienten slipper flera undersökningar och att stråldosen är betydligt lägre, en fjärdedel av den vid traditionell utvärdering där två olika metoder kombineras, säger Torsten Danfors, överläkare i nuklearmedicin.

Metoden kan även användas för diagnostik av andra neurodegenerativa sjukdomar

Efter en noggrann utvärdering i forskningsprojekt har nu den nya metoden med PE2I-PET börjat användas rutinmässigt i vården. Sedan starten i november 2014 har ett tiotal patienter från Uppsala län undersökts. Redan inom ett halvår räknar Akademiska med att patienter från hela sjukvårdsregionen med misstänkt Parkinson ska omfattas. Metoden kan även användas för diagnostik av andra neurodegenerativa sjukdomar, bland annat Alzheimers

sjukdom, Frontotemporal demens, Lewy Body sjukdom, Huntingtons sjukdom och normaltryckshydrocefalus.

– Eftersom neurodegenerativa sjukdomar kan starta med många olika symptom hamnar patienterna till en början hos olika vårdgivare. Patienter med gångsvårigheter och skakningar utreds ofta av neurologer, minnesstörningar av geriatriker och personlighet- eller humörförändringar av psykiater. Av detta skäl har vi startat med en ny neurodegenerativ rond där fall och bilder diskuteras gemensamt med geriatriker, psykologer, neurologer och neuroradiologer, säger Torsten Danfors.

För cirka 15 år sedan var PET-centrum i Uppsala i samarbete med forskare vid Pittsburgh university och Karolinska institutet först i världen med att introducera en ny metod för Alzheimerdiagnostik där man med hjälp av ett visst spårämne (PIB) och PET-kamera kan spåra amyloid, ett protein som lagras in i hjärnan.

Då som nu tillskrivs framstegen de framstående kemister som arbetar på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. De använder en cyklotron för att framställa de speciella spårämnen som används. I projektet har också sjukhusfysiker också utvecklat nya metoder för bildanalys.

– Spårämnen som används vid PET-diagnostik har ofta kort halveringstid. Därför är det en klar fördel att substanserna kan tas fram och prepareras på plats, nära kamerorna som används för att diagnostisera olika sjukdomar, säger sjukhusfysiker Mark Lubberink.

Källa: Akademiska sjukhuset

FAKTA: Spårämnen som underlättar diagnostik Sedan 1980-talet har 100-talet spårämnen utvecklats vid PET-centrum på Akademiska sjukhuset. Några av de mest använda i dag är: - 11C-metionin för diagnostik av tumörer i hjärnan och bisköldkörtlarna - 11C-hydroxytryptofan och 11C-metomidat för diagnostik av hormonproducerande tumörer.

Det finns flera fördelar med att ha hela kedjan på plats: framtagande av spårämnen, cyklotron för laddning av partiklarna/spårämnena och PET-kameror för diagnostik.

#3 2015

39

Forskningssjuksköterskan Violeta Armijo del Valle tar blodprov på Patrik Sköldberg för att testa hans blodsockervärde och insulinproduktion efter måltidsbelastning. Foto: Elisabeth Tysk.

Svår typ 1-diabetes

Ny inkapslingsmetod ska minska biverkningar vid ö-cellstransplantation Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med insulinproducerande betaceller. En utmaning med transplantation är biverkningar av immundämpande läkemedel. För att slippa detta och minska risken för celldöd prövas nu en ny metod på Akademiska sjukhuset där ö-celler kapslas in och får syre genom en inbyggd syrgastank.

– Det känns väldigt positivt att kunna medverka till utveckling av nya behandlingar som på sikt kan hjälpa andra. Nästa vecka ska jag genomgå en magnetkameraundersökning för att se att inte bindväv vuxit till sig runt den inopererade kapseln.

Och strax innan sommaren är det dags för ny provEtt viktigt syfte är att man ska slippa livslång be­ tagning. Förutom handling med immundämpande läkemedel som sockervärde och kan öka risken för njursvikt och vissa cancerformer insulinproduksamt göra patienten mer infektionskänslig tion kontrollerar man att immunBehandlingen ges inom ramen för försvaret inte aktiveras mot transen säkerhetsstudie där forskarna räk- plantatet, berättar han.

I likhet med övriga deltagare har nar med att inkludera åtta patienter i 18-70-årsåldern. En förutsättning för Patrik haft diabetes länge, i hans fall deltagande är att man inte når målen i 30 år. Trotsinsulinpumpen, som han haft i åtta år, har sockervärdena ofta med sin insulinbehandling och inte varit instabila, med såväl för höga har nedsatt njurfunktion eller andra som för låga värden, och med risk för svåra komplikationer av sjukdomen. allvarliga insulinkänningar.

Sedan den första ö-cellstransplanDet känns väldigt positivt att kunna medverka till utveckling tationen genomfördes 2001 har närmare 50 transplantationer genomförts Patrik Sköldberg opererades för tre månader sedan. Vi träffas vid ett åter- på Akademiska, det sjukhus som besök då han genomgår en måltidsbe- gjort flest i Sverige. Idag transplanteras 10-15 patienter per år och resultalastning för att testa blodsockervärdet ten har successivt förbättrats. och se hur mycket insulin kroppen Den nya metoden innebär att man tillgodogör sig från transplantatet. Ett mål med behandlingen är ett jämnare kapslar in cellerna i en dosa där de försörjs med syre genom en inbyggd blodsockervärde och allra helst att syrgastank för att undvika celldöd. patienterna ska slippa ta insulin.

– Vi är först i världen med att kliniskt pröva denna inkapslingsmetod. Fyra patienter har transplanterats hittills.

Flera av dem har kunnat minska sin insulinbehandling och ingen har fått komplikationer, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

40

#3 2015

– Ett viktigt syfte är att man ska slippa livslång behandling med immundämpande läkemedel som kan öka risken för njursvikt och vissa cancerformer samt göra patienten mer infektionskänslig. Om kapseln visar sig hålla måttet kan många fler med typ 1-diabetes erbjudas transplantation som behandling eftersom vi slipper ta hänsyn till skadliga effekter av immundämpande läkemedel, säger Per-Ola Carlsson och fortsätter: – En fördel med metoden är att den öppnar möjligheter för transplantation av insulinproducerande celler framtagna från omogna stamceller.

Dessutom gör kapseln det möjligt att avlägsna transplantatet om celltillväxten hos kvarvarande celler skulle bli okontrollerad.

Framtagande av insulinproducerande celler från omogna stamceller har skett med framgång hos flera forskargrupper. Det som behövs nu, enligt Per-Ola Carlsson, är att börja använda denna typ av cellkulturer kliniskt. Han bedömer att man kan vara igång om kanske tre år med sådana transplantationer på Akademiska.

– Om vi slipper immundämpande läkemedel är transplantation av insulinproducerande celler något som skulle kunna bli aktuellt för betydligt fler patienter med typ-1 diabetes. Då skulle det uppstå en stor brist på donerad vävnad om vi inte hade tillgång till insulinproducerande celler från stamceller, avslutar han.

Källa: Akademiska sjukhuset

Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 55

S

!

de n a d ju

b

ler a i c pe

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand.

I boken med under titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

57! sid. 55 Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Av: Lars Wilsson

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #3 2015

41

© Can Stock Photo Inc. / kunertus

Nytt kosttillskott kan hjä Ett engelskt forskarteam, ledd av professor Robert Thomas, har tagit fram ett kosttillskott kallad Pomi-T bestående av granatäpple, grönt te, gurkmeja och broccoli. Ingredienserna valdes efter en noga genomgång av studier av polyfenola livsmedels anticancerogena effekter.

Kosttillskottet har sedan utvärderats kliniskt i en dubbelblind, randomiserad, kontrollerad och myndighetsgodkänd placebostudie som följer EU:s etiska riktlinjer om god klinisk sed och har visat sig ha en anti-cancereffekt på män med prostatacancer.

Resultatet av studien visade att hos 46 % av dem som åt Pomi-T antingen stannade PSA- ökningen eller t.o.m. minskade. PSA-värdet ökade i genomsnitt med hela 64 %

mera i placebogruppen än i Pomi-T-gruppen. Studien presenterades på ASCO den 2 juni 2013 och publicerades först i Journal of Clinical Oncology 31, 2013 (Suppl; abs 5008).

Det kan vara svårt att sätta upp placebotester för cancerpatienter p.g.a. deltagarnas låga vilja att hamna i en eventuell placebo-grupp. Men män med prostatacancer som behandlas med aktiv monitorering eller "vänta-ochse" (Watchful waiting) för PSA-återfall efter radikala behandlingar är en idealisk grupp för att utvärdera en förändrad livsstil. Prostatacancer har dessutom en användbar serummarkör för sin sjukdom PSA. För att vara helt säkra på resultaten gjordes det även radiologisk undersökning av deltagarnas tumörstorlekar, resultaten från dessa överensstämde med de mätta PSA-värdena, berättar professor Robert Thomas.

Fyra av deltagarna i studien drog sig ur

Märk väl att nästan hela ökningen av PSA-värdet för Pomi-T gruppen skedde under de tre första månaderna för att sedan stabilisera sig.

42

#3 2015

I studien deltog 203 män mellan 53 och 83 år med en medelålder på 74 år. Alla deltagare i denna dubbelblinda, randomiserade och kontrollerade placebostudie hade histologiskt bekräftad prostatacancer. Av deltagarna behandlades 59 % med primär aktiv monitorering och 41 % med "vänta-och-se" med ett progressivt PSA-återfall efter tidigare radikala ingrepp.

Den randomiserade processen gav ingen statistisk skillnad i Gleason-gradering, BMI eller behandlingskategori, men männen i placebogruppen var något äldre 72 år i Pomi-T-gruppen mot 76 år i placebogruppen. Fyra av deltagarna i studien drog sig ur efter randomiseringen och påbörjade androgena behandlingar

älpa vid prostatacancer och ingår därför inte i den statistiska utvärderingen.

Medianen för den procentuella förändringen av PSAvärdet för patienter i Pomi-T-gruppen var en ökning med 14,7 % (95 % konfidensintervall 3,4 %-36,7 %), jämfört med en ökning med 78,5 % (95 % konfidensintervall 48,1% -115,5%) för patienter i placebogruppen. Medianen för PSA-värdet ökade i en betydligt långsammare takt i Pomi-T-gruppen jämfört med männen som fick placebo (en skillnad på 63,8% ANCOVA, p=0,0008).

När studien slutfördes var antalet män med ett stabilt eller lägre PSA-värde 61 (46 %) i Pomi-T-gruppen, jämfört med 9 (14 %) i placebogruppen.

Under studien kunde man konstatera att Pomi-T tolererades väl. Inga rapporterade symtom från centrala nervsystemet, som oro, sömnsvårigheter eller darrningar.

Ingen av männen som behandlades med warfarin rapporterade några oväntade förändringar i INR-värde eller blodtryck vid användning av Ramipril.

12 % av männen i Pomi-T-gruppen och 4,6 % av männen i placebogruppen rapporterade positiva effekter. 24 % av männen i Pomi-T-gruppen och 34 % av männen i placebogruppen rapporterade biverkningar. Det vanligaste var gastrointestinala biverkningar, beaktade separat, rapporterades av 15,5 % av männen i Pomi-T-gruppen, till skillnad från 7,5 % av männen i placebogruppen. Ingen av dessa skillnader var statistiskt signifikant.

värdets procentuella medianvärde jämfört med män som intog ett placebo (P<0,0001).

Skillnaden i den procentuella ökningen av PSA-värdet mellan grupperna från studiens början till slut var stor (63,8 %). Eftersom patientgrupperna var väl balanserade och studien var tillräckligt stor för att säkerställa lämplig statistisk giltighet, ger resultaten av studien kliniskt betydelsefull vägledning för män som överväger näringstillskott efter prostatacancer.

Flera studier är planerade och forskarteamet har som ambition att i framtida studier förlänga interventionen och inbegripa män i olika stadier av sjukdomen.

Ekonomiskt stöd tillhandahölls av välgörenhetsorganisationen Prostate Action samt Primrose Oncology Research Fund. Studien fick ingen kommersiell finansiering.

Forskargruppen leddes av prof. Robert Thomas1,2,3 och de övriga deltagarna var Madeleine Williams1, Habinda Sharma1, Assim Chaudry2, Pat Bellamy3 1) The Primrose Research Unit, Bedford Hospital 2) Oncology Department, Addenbrooke’s Cambridge University NHS 3 Trust 3) Department of postgraduate Medicine, Cranfield University Artikeln baseras på Pomi-T studien. Studien är även publicerad av Nature och hittas enklast på nature.com genom sökrutan med sökordet ”pomi-t”.

Slutsatser: I studien visades att män som intog kosttillskottet Pomi-T hade en signifikant lägre ökning av PSA-

PETER BERGQVIST Frilansjournalist

Professor Robert Thomas som utvecklade Pomi-T utsågs till Årets Onkolog av Brittiska Onkologisällskapet 2007 .

#3 2015

43

Handla snabbt och rätt avgörande vid förgiftning

”kan vinna mycket tid på att ha Kolsuspension hemma” Små barn undersöker gärna med munnen. Ett kort obevakat ögonblick och ditt barn kan få i sig något olämpligt. De flesta förgiftningstillbud inträffar i ett till treårsåldern när barnen är som mest nyfikna. Om olyckan är framme ring alltid Gift­i nformationscentralen direkt. Det finns läkemedel och kemikalier där några få tabletter eller en enstaka klunk kan innebära risk för allvarliga skador. Ofta är rådet att ta medicinskt kol som binder farliga substanser i magsäcken.

Tack och lov är allvarliga förgiftningar bland barn ovanliga. Drygt hälften av samtalen till Giftinformations-centralen rör förgiftningstillbud hos barn där de flesta handlar om hushålls­ kemikalier. I de fall som kräver sjukhusvård är läkemedel vanligast. Den främsta orsaken är att barnet fått i sig mediciner som tillhör föräldrarna.

ska ge kol. Man får t ex inte ge kol om barnet fått i sig något frätande eller produkter av petroleumtyp (t ex tändvätska, lacknafta).

– Men så fort man har fått klartecken att köra kan det göra stor skillnad om man har Kolsuspension hemma och kan ge det direkt, säger Johan Kaarme.

Många är oförberedda

Förebygg och förekom

När barn av misstag får i sig läkemedel eller kemikalier finns det en tydlig koppling till tillgängligheten i hemmet.

Förvara därför mediciner, rengöringsmedel och andra kemiska produkter utom räckhåll och glöm inte osäkra platser som handväskan, necessären och nattduksbordet. Risken för förgiftningsolyckor kan också öka när barnet är i en “mindre barnsäker” miljö, till exempel hos far- och morföräldrar, på arbetsplatser eller under resor.

Handla direkt

Om du misstänker att barnet fått i sig något farligt ring 112 och begär Giftinformationscentralen. Vänta inte på förgiftningssymptomen, handla direkt.

Om man bedömer att det finns risk för förgiftning får man ofta rådet att ge medicinskt kol så snabbt som möjligt.

– Kolsuspension är en bra produkt för småbarnsföräldrar och jag rekommenderar att man har den hemma, säger Johan Kaarme, verksamhetschef på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.

Johan Kaarme poängterar att det är mycket viktigt att alltid kontakta Giftinformationscentralen först, det finns ämnen som inte bör kombineras med kol och tillfällen då man inte 44

#3 2015

Dessvärre visar det sig att endast ett fåtal småbarnsfamiljer är förberedda om en olycka skulle inträffa. I en under­ sökning genomförd 2010 tillfrågades

drygt tusen föräldrar med barn upp till sex år om de hade medicinskt kol hemma. Endast 2 av 10 familjer svarade ja. Ett alarmerande lågt antal, i synnerhet som kol skall ges så snart som möjligt, helst inom 5-10 minuter.

Binder farliga substanser

Medicinskt kol tillförs som dryck och binder till sig en mängd substanser i magsäcken, bland annat de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och förhindrar därigenom att ämnena tas upp i kroppen. Kolsuspension är en färdigblandad lösning som är klar att ges direkt. Det är ett receptfritt läkemedel för akuta förgiftningar och finns att köpa på apotek. Att utrusta hemmaapoteket med Kolsuspension är ett tryggt och enkelt sätt att förebygga skador vid förgiftning.

Källa: Abigo Medical AB

Det är mycket man inte måste Ny bok av Thomas Sjödin – När jag skriver att det är mycket man inte måste handlar det inte om att ta lätt på kraven. Att ta livet på allvar och våga axla ansvar, kräver att man sorterar bort allt onödigt som annars bara tynger. Först då kan man ge kraft och ljus till det som verkligen är viktigt, säger Tomas Sjödin.

I tre av fyra år har Tomas Sjödin varit lyssnarnas val när Sveriges Radio valt värdar till sitt populära program Vinter i P1, och hans senaste bok, en 6:1-metod för vila, har hittills sålt i 30 000 ex.

Det är mycket man inte måste är hans andra bok med krönikor, efter läsarsuccén Jag lutar åt Gud. Även denna gång är texterna ursprungligen hämtade från GöteborgsPosten.

Bland krönikorna finns ”Rör vid mig medan jag lever”, ”När vänner blir vänner” och ”Det lilla extra” som hör till de av Tomas texter som delats mest i sociala medier det se-

naste året. Tre teman återkommer: kärlek, tid och tro. Här märks inte minst kampen mot tillvarons alla onödiga krav, men också kärleken som kan förvandla måsten till längtan.

Att avstå, säga nej, sovra bland önskningarna är att ge rymd och växtplats för något större. Önskningarna är goda men när de kommer i flock är det klokt att vara lite sträng.

Där några önskningar får möte ett vänligt nej strömmar inte sällan en oväntad glädje in. Det är mycket man inte måste, eller ens behöver…

– Ur boken

Medicinsk access lottar ut 3 exemplar av Tomas Sjödins nya bok, se tävling nedan.

Tomas Sjödin är pastor, föreläsare och författare. Han har skrivit ett tiotal böcker, senast Det händer när du vilar, Tusen olevda liv finns inom mig (roman) samt Jag lutar åt Gud, som var hans första bok med samlade texter.

Tomas har även varit värd för Sommar i P1 2004 och 2006, samt lyssnarnas val som värd för Vinter i P1 2011, 2013 och 2014. Han bor i Säve utanför Göteborg tillsammans med sin fru Lotta.

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Tomas Sjödin: ”Det är mycket man inte måste” Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 15 maj!

FRÅGA: VAD HETER TOMAS LÄSARSUCCÉBOK? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

#3 2015

45

Kistan med biskop Peder Winstrups kropp flyttades från Domkyrkan i Lund till Historiska museets konserveringsavdelning i september 2014. Sedan dess har en serie arkeologiska och medicinska undersökningar påbörjats.

Mumifierad biskop unik ti Peder Winstrups mumie är en av de bäst bevarade kropparna från 1600-talet. De första undersökningarna visar en sensationell upptäckt: de inre organen finns kvar. Det gör att det finns unika möjligheter att lära sig mer om 1600-talets Lundabor.

– Vi kan nu konstatera att Winstrups mumie är en av de bäst bevarade kropparna från 1600-talets Europa, med en informationspotential väl i linje med Ötzi-ismannen eller egyptiska mumier. Hans kvarlevor utgör ett unikt medicinhistoriskt arkiv för kunskapen om 1600-talsmänniskans livsvillkor och hälsa, säger Per Karsten chef för Historiska museet i Lund och projektledare för Winstrup-projektet.

Kistan med biskop Peder Winstrups kropp flyttades från Domkyrkan i Lund till Historiska museets konserveringsavdelning i september förra året. Sedan dess har en serie arkeologiska och medicinska undersökningar påbörjats.

Kistan med sitt innehåll utgör en unik tidskapsel från år 1679 med både välbevarad kropp, textilier och växtmaterial.

Det normala är att organen avlägsnas, men i detta fall har kroppen inte balsamerats på ett traditionellt sätt, utan den har helt enkelt torkat på ett naturligt sätt. Kroppens goda tillstånd förefaller vara resultatet av flera samverkande faktorer; växtmaterialet i kistan, en lång sjukdomsperi46

#3 2015

od med påföljande avmagring av kroppen, dödsfallet och begravningen under vintermånaderna december-januari samt de generella klimat- och temperaturförhållandena i Domkyrkan.

Kroppen är relativt välbevarad, organ har kunnat identifieras

I december CT-scannades Peder Winstrup på Universitetssjukhuset i Lund. Osteologerna Caroline Ahlström Arcini och Torbjörn Ahlström har undersökt kroppen tillsammans med röntgenläkaren Gracijela Bozovic. De första resultaten visar att kroppen är relativt välbevarad och att de flesta inre organ har kunnat identifieras.

De första resultaten visar intorkad vätska och slem i bihålor, vilket indikerar att han varit sängliggande en längre period innan han avled. Förkalkningar i lungan kan antyda både tuberkulos och lunginflammation. Man hittade också plack i både hjärtats vänstra kranskärl, i stora kroppspulsådern och i halspulsådern, vilket visar att han drabbats av åderförkalkning.

– Även gallblåsan har flera gallstenar, vilket bland annat kan tyda på stort intag av fet mat, säger Caroline Ahlström Arcini.

Peder Winstrup, som blev 74 år, led även av ledförslitning (artros) i både knä- och höftleder. Dessutom

I december 2014 CT-scannades Peder Winstrup på Universitetssjukhuset i Lund. Osteologerna Caroline Ahlström Arcini och Torbjörn Ahlström har undersökt kroppen tillsammans med röntgenläkaren Gracijela Bozovic.

idskapsel från 1600-talet hade han förlorat ett flertal tänder. I ett par av de tänder som fanns kvar hittade man spår efter karies, vilket tyder på att han hade tillgång till sötsaker.

– Hans högra axel har stått något högre upp än den vänstra, vilket orsakats av en skada på en sena i axeln. Det har medfört att Winstrup hade inskränkt rörlighet, vilket gjort det svårt att utföra enklare vardagliga sysslor som att klä på sig en skjorta eller kamma sig med en kam i höger hand, säger Caroline Ahlström Arcini.

Foster oväntad upptäckt

En oväntad upptäckt vid CT-scanningen var också att man hittade ett fyra-fem månader gammalt foster som hade gömts väl i kistan, under Winstrups fötter. Vem som har lagt dit fostret är okänt.

– Det går bara att spekulera om det kan ha varit någon anhörig till Winstrup eller om någon av dem som gjorde i ordning kistan passade på. Men vi hoppas kunna bringa klarhet i ett eventuellt släktskap genom ett dna-test, säger Per Karsten.

Framöver väntar nu undersökningar av textilierna i kistan, liksom ytterligare undersökningar av kroppen.

Bland annat ska man ta vävnadsprover från de inre organen. Dessutom kommer undersökningar av det omfattande växtmaterialet som finns i kistan att göras.

Biskopen har legat begravd i Domkyrkan sedan 1680, men kistan har flyttats ett antal gånger. 1875 blev kistan tillsvidare uppställd i ett av kryptans kapell. Än är det inte helt klarlagt var kistan kommer att placeras efter att alla undersökningar är slutförda.

– Domkyrkan är rik på skatter, de nya kunskaperna om biskop Peder Winstrup tillhör dessa. Nu ska vi se hur vi bäst förvaltar kunskaperna och hittar en bra plats för honom, säger Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift.

Historien om Peder Winstrup passar också utmärkt som en del i universitetets 350-årsjubileum och för Domkyrkans projekt Lunds domkyrka 2023 som handlar om 900 år i katedralen. För att genomföra projektet krävs dock pengar, och hittills har man fått en rad bidrag och donationer. Nyligen stod det klart att Crafoordska stiftelsen bidrar med 3,3 miljoner kronor och sedan tidigare har även bland andra Thora Ohlssons stiftelse bidragit med pengar. Men fortfarande behövs mer.

– Målet är att säkra vetenskapsinformationen i kropp och kista, resultat som kommer att mynna ut i utställningar och en populärvetenskaplig bok till universitetets 350-årsjubileum, säger Per Karsten.

Källa: Lunds universitet Foto: Gunnar Menander #3 2015

47

Alexander Lesassier Hamilton

James Lind (1716-1794) var en skotsk läkare som anses ha gjort det första moderna kontrollerade kliniska försöket av åderlåtning.

Sjömän med skörbjugg, som vi idag vet beror på C-vitaminbrist, testades av James Lind med olika dieter (parallella grupper om 2 sjömän i varje), varav en grupp fick 2 apelsiner och en citron dagligen.

En tillfrisknade helt på 5 dagar, den andre blev kraftigt förbättrad. De dieter som de övriga grupperna fick hade ingen effekt.

Medicinhistoria

Var världens första kontrollerade studie av åderlåtning fejkad?

Journal of the Royal Society of Medicine i London (JESM) har alltid någon medicinhistorisk artikel från the James Lind Library (JLL), en nätsajt (www.jameslindlibrary.org) som ägnar sig åt att med historiskt material visa på rättvisande kliniska försök (”fair tests”) inom hälsooch sjukvården. Ett tusental källor finns som är tillgängliga för studium. JLL har 4 redaktörer från Storbritannien och Schweiz, som beställer artiklar med länk till JLLs källmaterial. Essäer skrivs också när ett ämne behandlas mer översiktligt – dessa är tillgängliga på nätet och kan laddas ner för personligt bruk.

I det senaste numret av JRSM (2/2015, vol. 108, sid 68-70) finns en artikel om en kontrollerad studie av åderlåtning, utförd av en fransk-skotsk militärläkare, Alexander Lesassier Hamilton och två kolleger år 1816. Hamilton tjänstjorde då i Portugal där England, Spanien och Portugal stred Han hade, visade det sig, varit en med Napoleons stor fruntimmerskarl med många Frankrike om kvinnoaffärer. kontrollen över iberiska halvön.

Källmaterialet upptäcktes så sent som 1987 i en väska i Royal College of Physicians i Edinburgh, som innehöll Hamiltons dagböcker och journaler. Väskan hade troligen deponerats där på 1830-talet, en period då Hamiltons hustru hade stämt maken och begärt skilsmässa. Han hade, visade det sig, varit en stor fruntimmerskarl med många kvinnoaffärer.

En amerikansk historiker blev fascinerad av materialet och skrev en bok om honom. I denna bok avfärdar hon uppgifterna om åderlåtningsförsöket som ”a fabrication”, 48

#3 2015

alltså påhittade, troligen därför att hans kvinnoaffärer visade på stor opålitlighet. Författarna till artikeln i JRSM, Dr Iain Milne från Edinburgh och Dr Iain Chalmers, en av JLLs redaktörer, driver emellertid en annan tes.

Tog hand om sina patienter i sträng turordning

Hans samlade dagböcker visar nämligen att han gillar att skriva journaler och dagbok. Han var mycket beläst och flyhänt med pennan även vad gäller att skriva romaner.

Han var noggrann med detaljer, vilket särskilt hade honorerats chefen för den militära sjukvården under det iberiska kriget, och var en av endast 2 läkare som offentligt prisats av högste medicinske chefen George Guthrie. Ett avsnitt ur en dagbok förd efter kriget, när han läste till doktorsgraden i Edinburgh, beskriver han hur ”ingenting befordrar lycka såsom sysselsättning”. Upp kl 06 följde han ett inrutat schema, där 4 timmars studium av klassisk litteratur ingick. Resten av tiden ägnades åt föreläsningar, anteckningar och författande.

Författarna lutar därför mer åt att Hamilton beskrev en verklig erfarenhet. Hur gick det då med åderlåtningen? Jo, Hamilton lade stor vikt att beskriva att man tog hand om sina patienter i sträng turordning, så att de blev slumpmässigt fördelade, en tredjedel var. Kollegan Mr Anderson och han själv gjorde aldrig åderlåtning, och de förlorade 4 resp. 2 patienter. Den tredje kollegan som alltid åderlät, förlorade 35. Så det är sannolikt, ja troligt, att Hamilton just därför att han var så besatt av noggrannhet i sitt arbete, verkligen beskrev en reell situation. Han förstod att den slumpmässiga allokeringen av patienter var en viktig detalj för bedömningen av möjlig bias.

GUNNAR NYBERG Docent, specialist invärtes medicin, Mölndal

KOMMENTAR

Från Medicinsk access nummer 1, 2014.

Den sjuka vården En mycket bra och belysande artikel hur det ser ut i den sjuka vården. Benämningen SJUKhus passar verkligen bra när det gäller antalet dödsfall och alla skador som uppstår på grund av felbehandling. Att detta får fortgå utan att någon ansvarig politiker eller myndighet bryr sig är en talande bild av hur hela vårt samhälle är vanstyrt och vanvårdat. Vidare är det heller ingen ansvarig som bryr sig om att stressrelaterade sjukdomsorsaker har ökat lavinartat. Hälsomyndigheten i USA anser att 85 % av alla sjukdomar beror på stress och mentalt dåligt mående.

Sjukvården ser fortfarande människan som en mekanisk maskin uppdelad i olika delar och som skall symptombehandlas utan att man undersöker grundorsaken till sjukdomen. Människan är en helhet och därför måste all vård utgå från detta perspektiv. Vi måste införa en helt ny syn på människan när det gäller ohälsa och sjukvård än vad som sker i dag. Vårt egoistiska och inhumana samhällsklimat medför att ohälsan i samhället ständigt ökar.

Om man skulle undersöka hur många skador och dödsfall som kemiska läkemedel orsakar i Sverige skulle statistiken när det gäller skador och dödsfall relaterad till sjukvården skulle statistiken bli ännu dystrare. Förutom att vi borde föra en debatt när det gäller skador och dödsfall inom

sjukvården, måste vi även föra en debatt vad som förorsakar en ökad ohälsa hos både vuxna och hos våra barn.

Vi borde även föra en debatt när det gäller våra barn och ADHD där barn får narkotikaklassade läkemedel vilka har förorsakat allvarliga biverkningar och många självmord hos barn. I dag har förskrivningen antidepressiva läkemeVi måste införa en helt ny syn på människan när det gäller ohälsa och sjukvård än vad som sker i dag del till barn femfaldigats. Att detta accepteras och får fortgå är skandalöst. De oskyldiga barnen offras medan politiker och myndigheter ser på och möjliggör att Big Pharma kan göra ännu större vinster på barnens bekostnad.

Både sjukvården och samhället lider av en kronisk sjukdom som omedelbart borde åtgärdas. Barnen reagerar naturligt som barn gör i jobbiga situationer. Vi borde istället se på hur sjukt vårt samhälle är istället för att göra barnen till syndabockar och få barnen att tro att det är något fel på dem och tvinga i dem narkotikaklassade läkemedel. Det är hög tid att vi inför en förändring i vår sjukvård och i vårt samhälle och att vi inför empatisk medvetenhet och ett holistiskt synsätt.

BO G JONSSON #3 2015

49

En mammadoktor skriver om narkolepsi Medicinsk access lottar ut 3 exemplar av Pia Dellsons nya bok, se tävling nedan.

Pia Dellsons nya bok Sovsjuk handlar om narkolepsi som baseras på hennes egen erfarenhet när hennes son drabbades av sjukdomen.

Det tog tid innan familjen förstod att sonens trötthet inte var normal. Efter en influensaspruta drabbades han av narkolepsi och livet tog en oväntad vändning. En stor liten bok om frustration och förtvivlan över att inte kunna hjälpa sitt barn med alla svårigheter och sjukdomar, varken som mamma eller läkare. Och om framtidshopp och vardagslycka, trots allt. Förord och fackgranskning av Lars Palm, överläkare och specialist inom barn- och ungdomsneurologi vid Skånes Universitetssjukhus.

Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som rubbar hjärnans reglering av sömn och vakenhet. Den som har narkolepsi får plötsliga sömnattacker, oftast flera gånger per dag. Narkolepsi går inte att bota, men det finns läke-

medel som dämpar symtomen.

Narkolepsi är en ovanlig sjukdom som både män och kvinnor kan få. Oftast uppstår sjukdomen i tonåren, men det kan också ske tidigare eller senare i livet. Trötthet och sömnsvårigheter kan ha många olika orsaker. Om du tror att du har narkolepsi kan du i första hand kontakta en vårdcentral för att få träffa en läkare. Vid behov kan läkaren skriva remiss till en neurolog. Narkolepsi är ovanligt och du kan behöva framhålla för läkaren att du tror att besvären kan bero på den sjukdomen.

Pia Dellson är överläkare och specialist i psykiatri och onkologi. Hon arbetar med cancerrehabilitering vid Skånes Universitetssjukhus.

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Pia Dellson: ”Sovsjuk” Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 15 maj!

FRÅGA: VID VILKET SJUKHUS ÄR PIA DELLSON VERKSAM? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

50

#3 2015

Gudaspis för hjärtat Olivoljans lov, den fula fiskens aptitlighet, vitlökens doftande möjlighet, musslornas användbarhet, nötter och mandel i alla former, persiljans bredd, choklad i olika former.

Dofterna och smakerna lockar läsarens aptit i denna sakliga och livsbejakande bok om hjärtvänlig mat, om GUDASPIS FÖR HJÄRTAT. Bengt W Johansson vet vad han skriver om, livsnjutare och hjärtläkare som han är i en och samma person. ”På ett insiktsfullt, medryckande och roande sätt introducerar han oss till ett antal, främst men inte enbart kostorienterade, hälsosamma alternativ.

Även om han fokuserar på hjärt-kärlsjukdom, kan kunskaper från denna bok inte enbart hjälpa till att minska bördan av dessa utan dessutom motverka ett antal andra kroniska sjukdomar varav en del stadda i tydlig ökning” (ur Lars Rydéns företal).

Bengt W Johansson är hjärtspecialist och tidigare överläkare vid MAS i Malmö/Lund. Han är också välkänd författare och medarbetare i olika tidskrifter med kostfrågor som specialitet. Han är likaså en god kock och en trägen befrämjare av den goda, vettiga maten och drycken som befrämjar välbefinnandet allmänhet och nyttan för hjärtat i synnerhet. Han har tidigare bland annat publicerat Att njuta av livet på ett hjärtvänligt sätt.

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Bengt W Johanssons: ”Gudaspis för hjärtat” Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 15 maj!

FRÅGA: INOM VILKET OMRÅDE ÄR BENGT W JOHANSSON SPECIALIST MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

#3 2015

51

Bokvinnare nr2!

Vinnarna av Martina Johansson bok: ”Magstarkt” Agneta Blomberg, Uddevalla Ann-Sofi Torninger, Stockholm Karin Säll Hansson, Växjö

FRÅGAN LÖD: VAR SKER DEN STÖRSTA HORMONTILLVERKNINGEN I KROPPEN? RÄTT SVAR VAR: MAG-TARMKANALEN

Medicinsk access gratulerar vinnarna!

Vinsten kommer med post.

Trycksaker Offset, digitaltryck & storformat

Affischer | Almanackor | Blanketter | Brevpapper Broschyrer | Böcker | Etiketter | Korrespondenskort Kuvert | Mappar | Rollups Storformat | Visitkort m.m.

- Allt från idé till färdig trycksak!

Tel 0651-160 20 | post@romitryck.se | www.romitryck.se 52

#3 2015

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 350 kr. Två år 530 kr, inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer vecka 22.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev.

ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Välj ett eller två år. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack!

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera!

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

Bokklubben SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp- rörelse för psykiskt väl­ befinnande” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre!

Veten­skapliga rön som slår fast att motion kan vara behandling vid exempelvis depression blandas med berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

Faxa eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida.

Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på vår hemsida.

150:-

NY!

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

54

#3 2015

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

170:PROSTATA­ CANCER Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få beskedet att han har prostata­cancer.

Ord. pris 198:-

75:SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

50:-

50:-

170:NJURARNA - DE SOM HÅLLER OSS I BALANS Astrid Seeberger, KIUP För dig som är patient, anhörig eller vill veta mer om vad som händer när man drabbas av en njur­sjukdom.

Ord. pris 220:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

106:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen?

Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofullständig uppslagsbok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläsning där några av de senaste rönen presenteras.

Ord. pris 196:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå.

Ord. pris 125:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livsberättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska.

Ord. pris 150:-

65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

50:-

75:-

PILLER PARADOXEN Robert Whitaker ”Pillerparadoxen är utan tvekan den mest belysande boken om psykiatrisk behandling som jag någonsin läst, och jag har läst hundratals. .”

Bruce E. Levine, Huffington Post Ord. pris 300:-

175:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m.

Ord. pris 220:-

170:-

30:-

40:-

MELANOM Yvonne Brandberg m.fl .

Karolinska Institutet Malignt hudmelanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest betydelsefulla orsakerna är sannolikt ändrade sol- och resvanor.

Ord. pris 198:-

ALLT OM OMEGA-3 Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effekterna av Omega-3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfarenhet och ger kostoch livsstilsråd.

Ord. pris 200:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALENSKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

170:-

220:KAOS I KVINNOHJÄRNAN Mia Lundin Befinner du dig i en känslomässig berg- och dalbana? Känns det som att du håller på att tappa greppet och bli tokig? Många kvinnor känner sig precis som du och hoppas och ber om ett slut på sitt elände.

Ord. pris 230:-

LEVERANSVILLKOR: Böckerna levereras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är förlagens rekommenderade cirkapriser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att faxa 0652151 90 eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Pottholzt andra funderingar

st Candida och andra...

st Prostatacancer

st Kallet, döden kärleken

st Sömnens betydelse...

st Njurarna

st Hänt i skvättet

st Diabetes hos barn...

st Själ och Kropp

st Melanom

st Vill ha barn

st Rössners ABC-bok

st Evidensbaserad medicin...

st TBC – Dödsängelns...

st Kul med cancer

st Outsidern: min fars kamp...

st Om bakterier...

st Allt om Omega-3

st Pillerparadoxen

st Magens språk

st Pottholzt funderingar

st Kaos i Kvinnohjärnan

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #3 2015

55

Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om… …INFERTILITETSUTREDNING

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Badsemester i medeltida Agde

E

n pärla vid medelhavet där man kan njuta av sol, bad, vin, god mat och shopping i vårt nyrenoverade 1700-tals hus.

Agde är en av Frankrikes äldsta städer och ligger vid floden Herault och Canal du midi i det böljande vinlandskapet Languedoc.

Havet ligger bara 4 km bort med milsvida sandstränder.

Cykla eller promenera längs floden Herault ända ner till havet. Huset ligger mitt i den gamla stadsdelen, Centre Historic, på Rue de l’Amour som är en gågata med många små butiker och gallerier.

56

#3 2015

Kommu ni k ati on er : Flyg med Ryanair till Beziers som är vår närmaste flygplats. Från flygplatsen går bussar till Agde tågstation och därifrån tar det 10 minuter att promenera till huset.

Huset: Gatuplan, lokal med plats för cyklar. Första våningsplanet, kök och vardagsrum med öppen planlösning. Spishäll, ugn,

diskmaskin, Kyl/frys, tvättmaskin och micro.

Platt TV och WiFi. Andra våningsplanet, 2 sovrum.

Badrum med wc och dusch. Tredje våningsplanet, sovrum, badrum med wc och dusch. Utgång till en altan med utsikt över takåsarna i Gamla Stan. Litet kök med vask och grill. Pris: 5.500 Vecka.

OBS! I priset ingår sänglinne, handdukar och slutstädning. Bytesdag lördag. Ej husdjur pga allergi i familjen.

Fler bilder: Se Blocket, uthyres, Agde. Kontakt: Lena 070-6702671