Barn läker nervskada bättre än alla andra Fakta om om nervskador i underarmen Vid en så kallad komplett nerv skada klipps nervtrådarna mellan handen och överarmen av. Nervtrådarna, som är flera tusen till antalet, ligger samlade i buntar som kan liknas vid en kabel. Vid skadan ope reras kabeln ihop, därefter skickar kroppen ut nya nervtrådar från den del av armen som är ovanför skadan. Utväxts processen styrs av hjärnan och äm nen som frisätts i skadeområdet, som försöker se till att trådarna växer ut till rätt plats i handen. Det tar ca tre månader för trådarna att växa ut.
En avskuren nerv i underarmen kan leda till kroniska problem med känseln och andra funktioner i handen. En unik långtidsuppföljning från Lunds universitet indikerar att kroppens läkande förmåga är betydligt bättre om skadan inträffar före puberteten.
Problem med handen som följd av en avskuren nerv i underarmen är ganska ovanligt, men ofta traumatiskt för patienten och dyrt för samhället. Skadorna orsakas vanligen av en olyckshändelse där man skär sig på glas eller en kniv. Efter det att den skadade nerven sytts ihop behövs omfattande rehabilitering, men trots det har patienterna ofta problem med dålig känsel och nedsatt muskelfunktion i handen och fingrarna. I en ny avhandling har doktoranden Anette Chemnitz återvänt till patienter som skadade sig som unga för minst 20 år sedan. Målet har varit att ta reda på hur väl handen fungerar idag samt om de som skadat sig som barn hade bättre handfunktion jämfört med de som skadade sig i tonåren. – Känseln var sämre hos de som skadat sig under tonåren, och jag ville också ta reda på varför, berättar Anette Chemnitz som är doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Handskada påverkar livskvaliteten
familjerelationer och sexliv är exempel på sådant som kan ha påverkats av skadan. Resultaten från avhandlingsarbetet kan bidra till allt ifrån förbättrad patientinformation till nya forskningsprojekt. – Avhandlingen tillför kunskaper som är direkt omsättningsbara på kliniken. Patienterna kan få tydligare information och mer trovärdiga prognoser för sina skador. Samtidigt kan stöd och rehabilitering bli mer individuellt anpassat, eftersom vi vet mer om hur patienternas liv påverkas. På längre sikt finns möjlighet att utvärdera om det går att förbättra den förlorade känseln och kraften genom att utnyttja hjärnans formbarhet. Hjärnans förmåga att lära om utnyttjas redan, till exempel vid stroke. En närmare kartläggning av hur hjärnans läkningsförmåga hos de yngre fungerar skulle också öppna möjligheter för nya behandlingar av tonåringar och vuxna med nervskador, menar Anette Chemnitz. Ett 50-tal patienter som skadade sig som unga under 1970- och 80-talen och därefter fått vård vid Skånes universitetssjukhus i Malmö har ingått i avhandlingens studier.
Det framkommer också i avhandlingen, bland annat tack vare ett antal djupintervjuer, att handproblemen ofta haft stor inverkan på de drabbades liv. Skolgång, yrkesliv, samt
BJÖRN MARTINSSON Kommunikatör vid Lunds universitet
Hormoner påverkar nervkommunikation
Vid mätning av nervfunktionen i armen visade sig alla patienter ha kvarstående förändringar, men däremot skiljde det sig åt i hjärnans förmåga att hantera känselinformation från den skadade nerven. Med hjälp av magnetkamera (MR) gick det att se att personer som skadat sig som barn hade en aktivering av hjärnans känselcentrum som motsvarade den hos friska individer. De som skadat sig senare hade en förändrad aktivering. – Mina resultat visar på en ganska tydlig skillnad mellan de som skadat sig före respektive efter inträdet i puberteten. Vid denna tid händer det en hel del i kroppen. Kommunikationen mellan hjärnhalvorna förändras och tidigare forskning har visat att påslag av könshormoner påverkar hur nervtrådar kommunicerar med varandra, förklarar Anette Chemnitz.
40
#7 2013
Anette Chemnitz är doktorand vid institutionen för kliniska veten skaper i Malmö samt specialistläkare vid handkirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus. I oktober disputerade hon på avhandlingen ”Median and ulnar nerve injuries in children and adolescents – long-term outcome and cerebral reorganisation”