Page 1

2013

#7

ÅRGÅNG 9

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Nya in s k c i d e M ! access

Förvirring kring begreppet ”bioidentiska hormoner”

Hur drog SBU sina slutsatser gällande kostråd?

Dubbel dos läkemedel hjälper missbrukare i fängelse med ADHD GÄSTLEDARE: BJÖRN BRAGÉE

PÅLÄSTA PATIENTEN KRÄVER SIN RÄTT

Off-perioder viktigaste tecknet på avancerande Parkinson

Poly-pills nytt sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom?


Då hjälper Membrasin.

Redan i 35-40-årsåldern har var femte kvinna problem med torra och känsliga slemhinnor. Och problemen ökar ju äldre man blir, man räknar med att närmare 2 miljoner svenska kvinnor lider av dessa besvär. Men det finns hjälp. Membrasin med det unika havtornsextraktet SBA 24 har ett rikt innehåll av vitamin A som bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion. Slemhinnor, som finns i bland annat mun, ögon och underliv, fungerar som en naturlig skyddsbarriär och har betydelse för kroppens naturliga försvar. Deras normala uppbyggnad och fuktighet påverkar därför det allmänna välbefinnandet och kan ha stor betydelse för livskvaliteten, inte minst socialt.

MEMBRASIN KAN HJÄLPA

Även om ökande ålder är en vanlig orsak till uttorkade eller tunna slemhinnor så kan besvären lika ofta bero på dålig kost, livsmiljö, stress, hormonförändringar eller biverkningar av läkemedel. Normalt fungerande slemhinnor har förmågan att producera sekret som smörjer slemhinnorna vilket kan förhindra problem som muntorrhet, grusighet i ögonen eller torra slemhinnor i underlivet. Membrasin innehåller ett extrakt av havtornsolja, SBA 24, som med sitt höga innehåll av vitamin A bidrar till att bibehålla slemhinnornas normala funktion.

SBA 24 framställs genom en avancerad process, s.k. superkritisk koldioxidextraktion, där innehållet varsamt tas tillvara. Den låga temperaturen och syrefria miljön säkerställer den höga kvaliteten och innebär att oljan och det känsliga innehållet isoleras utan att skadas av värme, oxidation eller lösningsmedel.

VETENSKAPLIGT DOKUMENTERAD

Membrasin och SBA 24 har studerats vid bl.a. Åbo universitetssjukhus och är Sveriges mest använda produkt mot torra slemhinnor.1, 2 1 Svensk Läkemedelsdata 2011. 2 GfK Medic*Scope Kvinna 2012.

UNIK FRAMSTÄLLNINGSPROCESS

Havtornsextraktet SBA 24, som bara finns i Membrasin, utvinns ur hela havtornsbär, alltså både fruktkött och de mycket fettsyrarika kärnorna. Detta ger Membrasin en unik och naturligt balanserad sammansättning med ett komplex av omättade fettsyror och ett högt innehåll av vitamin A.

Finns i din hälsobutik och på de flesta apotek.

Vid torra och känsliga slemhinnor

Bringwell Sverige AB. Konsumentkontakt: 0515-77 78 79 eller besök www.helapharma.se


innehåll #7 2013 Chefredaktör och redaktion: Katarina Mattson Tel: 070-710 69 73 E-post: katarina@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Medicinsk frilans: Håkan Hedin Tel: 070-206 14 09 E-post: hakan@ medicinskaccess.se Medicinsk konsult: Zvi Wirschubsky Tel: 070-848 56 92 E-post: zvi@ medicinskaccess.se Marknadschef: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Håpe Kommunikation Produktion: T & M Media AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på Internet. Förbehåll mot detta måste anges innan publicering. Annonser: Bokning och frågor, kontakta Tord Amré. Tel: 070-679 01 65, 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Annonstraffi c: Tilda Amré E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.47 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

44 Mer miljögifter i kött och mjölk än i fisk 5

Gästledare: Pålästa patienter med makt knackar på vårdens dörrar

6

Förvirring kring begreppet “bioidentiska hormoner”

9

Upptäckt banar väg för fetmabehandling

38 Överreaktiva slemhinnor: Vanlig sjukdom som ofta missas

10 Närmare varannan kvinna oroas över mannens fertilitet 11

Kräver PSA-test för män vid 45 år

12

Dataintrång inom vården

13

Dubbel dos ADHD-läkemedel ger missbrukare bra effekt

20 Hur drog SBU sina slutsatser? 29 Kvinnosjukdomen Sjögrens syndrom

26 Varför framhärdade svenska myndigheter med Pandemrix?

14 Proteinet RARA kan vara nyckeln till bättre bröstcancerbehandling

30 Notiser 40 Barn läker nervskada bättre än alla andra 41

Bättre livskvalitet för MSpatienter och lägre kostnader jämfört med standardbehandling

42 ”Off ”-perioder viktigaste tecknet på avancerande Parkinsonsjukdom 46 Sömnapné fördubblar risken för bilolyckor 47 Svenskarna är ute och cyklar 48 Nackskadeseminarium på internet i november 50 Män rapporterar mer relationsvåld omslaget: Höst © Can Stock Photo Inc. / aikidoki

51

Skönlitteratur som medicin

56 Bokklubben 58 Månadens Pottholzt

16 Poly-pills nytt sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom? #7 2013

3


Hej! Välkommen till ett välfyllt höstnummer av Medicinsk access. Känns lite som att visa upp sin först­födda. Första numret där jag haft förmånen att välja och vraka bland texter och skaffa in bra artiklar. Vi har många nytillkomna skribenter i det här numret.

Jag är fortfarande fascinerad över att så många vill bidra till tidningen med sin tid och kunskap utan någon som helst ersättning. Så TACK alla ni som gett oss fina artiklar och

att en påläst patient förmodligen också är en engagerad person som gör allt i sin makt för att bli bättre eller om möjligt helt bra. Och kanske till och med kommer med förslag som doktorn inte tänkt på. Förbannad blev jag när jag läste Tore Schersténs artikel om varningstecknen kring influensavaccinet Pandemrix som visst fanns, trots att myndigheterna hävdat motsatsen. Men jag är också tacksam för att min lilla familj inte hann vaccinera sig innan vi knockades av ”svininfluensan” och låg helt utslagna i tre långa veckor.

utan knorr låtit mig ändra i dem. Och välkommen du som har en bra nyhet eller historia att berätta!

Mejla mig eller slå en signal och berätta vad du särskilt uppskattar, undrar över, vill diskutera eller se mer av i tidningen. Vi är tacksamma för all återkoppling. Många TV-tittare har älskat och beundrat Björn Bragée för hans insatser i SVT:s ”Arga doktorn”. Läs hans kloka ord i vår gästledare. Har själv hört läkare stånka och beklaga sig över att patienter läst på om sin sjukdom och haft idéer om sin egen behandling. Och ställt krav. Förbi är tiden när patienten stod med mössan i hand och undergivet gjorde som doktorn ville. Den pålästa patienten är här för att stanna och det tycker Björn Bragée är bra. Och även många av hans kollegor fast det ”förstås är lite jobbigt när en patient läst på” som en ansedd läkare nyligen anförtrodde mig.

Historien upprepar sig – inte första gången som forskare förgäves varnat om en stundande katastrof, som Pandemrixvaccineringen blev för de familjer som nu har ett barn som får dras med narkolepsi resten av livet. Glad är jag över att min nya älskade husläkare Bertil Rosenquist gett mig förklaringen till varför jag under många år drabbats av långdragna förkylningar och otaliga bihåleinflammationer. Läs gärna min intervju med honom. Du kanske har missat den här diagnosen hos någon patient, eller kanske själv är drabbad? Nu kör vi vidare så höstlöven ryker!

Katarina Mattsson Chefredaktör

Själv önskar jag att alla läkare i stället såg den pålästa patienten som en tillgång, inte en jobbig typ. Jag tänker

Tidigare Gästledare från olika organisationer och föreningar inom vård och hälsa har fört fram sina åsikter och politiska budskap i Medicinsk Access. I faktarutor har de också kunnat presentera sina organisationer för läsarna. Mångfald är oberoendets bästa vapen mot passivitet och enfald. Medicinsk access nr 3 2013 Lars Nilsson Professor emeritus Sakkunnig i läke­ medelsfrågor vid SPF

”Om varje sådan fel- eller dubbel­medicinering ledde till ett extra besök på vård­centralen så skulle den samman­lagda kostnaden för dessa besök bli 256 miljoner kr per år.” 4

#7 2013

Medicinsk access nr 4/5 2013 Inger Ros Ordförande, Hjärtoch Lungsjukas Riksförbund

”Ambulansstations­cheferna i vår studie påpekar ofta att det behövs många fler ambulanser, men också att befintliga ambulanser måste användas på ett bättre sätt.”

Medicinsk access nr 6 2013 Mia Lundin Certified Registered Nurse och Nurse Practitioner med specialistutbildning inom gyne­kologi och obstetrik

”En tioårig dansk studie från oktober 2012, visar att hormon­ terapi som startar tidigt i den postmenopausala perioden, minskar risken att dö i hjärtinfarkt, eller hjärtsvikt.”

Prenumeration / adressändringar: Prenumerationspris för 1 år (7-9 nr) är 350 kr inkl. moms och 2 år 530 kr inkl. moms. Utlands­ prenumeration: 900 kr. Beloppet insättes på vårt bg: 5253-7149 Märk inbetalningskor­tet prenumeration. Ange fullständig adress. Kontakt: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 (måndag-fredag 9-15) Naturligtvis går det att prenumerera på vår hemsida: medicinskaccess.se

Det går även bra att använda talongen på Bokklubben-uppslaget.


GÄSTLEDARE

Paradigmskifte på gång:

Pålästa patienter med makt knackar på vårdens dörrar – tillvarata deras kraft!

Anden i flaskan! Ingen kunde då förstå att här föds den moderna kirurgin och att vården femtio år senare kommer att göra miljontals ingrepp i sådan narkos. Morton kallades kvackare av läkarkåren. Vi ser helt enkelt inte när paradigmen förändras förrän i efterhand. När förstod Du att internet skulle medföra att var tredje patient idag ställer sin diagnos själv? 

Vi ser helt enkelt inte när paradigmen förändras förrän i efterhand. När förstod Du att internet skulle medföra att var tredje patient idag ställer sin diagnos själv? Sveriges Television vill skildra dagens samhällsfenomen utifrån enskilda personers levnadshistorier och jag har blivit den ”arga doktor” som leder ett sådant vårdprogram. Vi har skildrat sex livsöden. Som Jessica, 21, med förlamning efter stroke utlöst av p-piller. Hon fick inte den hjärnskaderehabilitering hon önskade, utan hänvisades till välgörenhet. Och Inger som själv föreslog sin diagnos, den ärftliga bindvävssjukdomen EDS, men avvisades som psykiskt sjuk. Eller Thomas som ville ha en psykiatriutredning om ADHD, men rekommenderades av sin husläkare att betala den själv. Och så vidare, sex patienter som vill ändra den vård som ömsom kränkt och ömsom svikit dem, och som nu kräver sin rätt. Paradigmskiften i frågan om makt i vården tycks gå i 50års intervaller. I slutet av 1800 talet övergick sjukvården från att varit en angelägenhet för ett par hundra privat verksamma läkare till att bli skattefinansierad och gemensam genom landstingen. Snålt avlönade politiker

Den nya vården skulle hålla också arbetare och tjänstefolk friska och arbetsföra. Förståelsen för hygien och nya kirurgiska metoder ledde till att sjukvården snabbt byggdes ut,

varje stad fick ett lasarett. Eran tillhörde snålt avlönade och hängivna politiker. Sjukhusläkarna ”regerade”

I början av 1900 talet fick sjukhusläkarnas allt mer makt samt medel tilldelade av ökande skattekraft och politikerna distanserades. En Ask Upmark eller Herbert Olivecrona skulle aldrig drömt om att andra än överläkare skulle basa över de svällande klinikerna och alla framsteg. 1903 hade Sahlgrenska fem läkare och 350 sängplatser, 70 per doktor. 1959 hade drygt 300 läkare sex sängplatser var att ansvara för. The doctors ruled!  Det blir dyrare och mer komplicerat och efter mitten av förra seklet blir sysslomannen sjukhusdirektör och det lilla sjukhuskontoret blir ekonomi-, personal och inköpsavdelning. Tjänstemännen har makten

Exemplet Sahlgrenska har idag 2.347 läkare på 2.000 vårdplatser. Betalmodeller och styrkort tar över och ekonomer blir chefer också över medicinska kliniker. Tjänstemännens tidevarv! Och nu känner jag som arg doktor i tv att jag verkar i övergången till nästa skifte där de sjuka vill ha reellt inflytande. Patientföreningarna kräver rättighetslag så att domstolar skall kunna pröva läkarnas vård.  Den cancersjuke lägger upp specialistens vårdprogram på bordet och begär att det genomförs punkt för punkt. Tillsynsmyndigheten får en ständigt växande obearbetad hög av klagomål, nu mer än 8.000 därför att patienterna inte accepterar misstag längre. Patienten en påläst kund

1800tals-eran med mest tvål och tröst är borta. Den tid då doktorn kunde mynta begrepp som SVBK (Sveda- värk- brännkärring om fibromyalgidrabbade) och experimentera utan insyn är också slut, och nuvarande period med patienten som en kund vilken skall pushas dit man kostar minst är på väg ut. Anden i flaskan är åter lös och erbjuder oss att önska en sak. Patienterna önskar ”respekt”. Jag önskar jämlika möten i vården som ger både patient och läkare energi så att patienternas kraft tillvaratas. Eran med patientmakt står för dörren. Foto: Johan Paulin.

En tandläkare Morton i Boston får 1846 sin plågade patient att inandas ångorna från en liten eterflaska. Medvetslöshet. Ingrepp. Hosta. Förvirrat leende.

BJÖrn BraGÉE Smärtläkare #7 2013

5


Östradiol håller hjärnan skärpt Östradiol stimulerar celldelning och tillväxt i vissa vävnader som bröst och slemhinnan i livmodern. En avsevärd mängd forskning visar att östradiol är det östrogen som är viktigt för en optimal hjärnfunktion. Östradiol håller hjärnan skärpt, fungerar som ett naturligt antidepressivt medel och stabiliserar humöret genom att upprätthålla hälsosamma serotoninnivåer. Serotoninet hjälper dig att sova bättre och känna dig lugnare och gladare. Det ökar blodflödet genom hjärnan vilket i sin tur förbättrar hjärnans funktion och det har en antiinflammatorisk effekt som skyddar blodkärlen från plackbildning. Transdermalt östrogen ingen risk När man intar östrogen genom munnen passerar det levern och ökar påtagligt risken för blodproppar vilket kan leda till stroke och hjärtinfarkt. När man intar östrogen genom huden (transdermalt) med hjälp av ett plåster eller en gel elimineras det problemet och det föreligger ingen ökad risk för blodproppar.

© Can Stock Photo Inc. / igabriela

Östrogen – tre olika sorter Under en kvinnas reproduktiva liv utsöndrar hennes äggstockar tre olika sorters östrogen: östron, östradiol och östriol.

Förvirring kring begreppet

– östrogen plus gestagen/progestero Halvvägs genom livet är vi kvinnor berövade på de hormoner som håller oss vitala och friska. Är det naturens gång eller ska vi ersätta dessa hormoner under resten av livet?

Dagens kvinnor är ofta pålästa när det handlar om fördelarna med hormonersättning och vill ha hormoner som är säkra och naturliga.

Problemet är att en del svenska läkare är obekanta med begreppet bioidentiska hormoner, och när deras patienter använder detta ord uppstår både förvirring och irritation. Många kvinnor som läst min bok ”Kaos i kvinno­ hjärnan”, har lärt sig mer om de positiva effekterna av 6

#7 2013

”bioidentiska hormoner”, och går till sina läkare för att få dem utskrivna. Där får de dock ofta beskedet att läkare i Sverige inte skriver ut bioidentiska hormoner, eftersom det saknas aktuell forskning på området. Detta stämmer inte: i själva verket är det så att bioidentiska hormoner är det som oftast skrivs ut för klimakteriebesvär i Sverige. Problemet är att en del svenska läkare är obekanta med begreppet bioidentiska hormoner, och när deras patienter använder detta ord uppstår både förvirring och irritation. Andra läkare påstår att syntetiska och bioidentiska hormoner är exakt likadana eftersom båda sorterna framställs i laboratorier, samt att alla hormoner ökar risken för bröstcancer. Kan minska risken för bröstcancer

Det är visserligen sant att bioidentiska hormoner, i likhet


Progesteron – minskar först Motpolen till östrogenet är progesteron eller gulkroppshormon som det även kallas. Progesteron produceras i gulkroppen som bildas när en mogen äggblåsa spruckit och släppt ut ett ägg. Progesteronet ser till att slemhinnan i livmodern gör sig beredd att ta emot och livnära ett befruktat ägg varje månad. Ägglossning måste ske för att progesteron ska bli tillverkat. Progesteron är det första hormon som minskar när vi åldras. I mitten eller slutet av trettioårsåldern börjar progesteronnivån sjunka genom att ägglossningarna blir glesare. Lågt progesteron orsakar PMS och övergångsbesvär. Progesteron ökar serotoninreceptorernas känslighet och har en lugnande inverkan på humöret eftersom det ökar förekomsten av den lugnande signalsubstansen GABA i hjärnan.

t “bioidentiska hormoner”

on “ett måste”

med syntetiska, framställs i laboratorier, men det är inte sant att de är exakt likadana; skillnaden ligger i hormonernas molekylstruktur. Det är heller inte sant att alla hormoner orsakar bröstcancer. Tvärtom, vissa aktuella studier påvisar att en del hormoner faktiskt minskar risken. Till skillnad från kemiskt förändrade syntetiska hormoner har bioidentiska hormoner samma molekylstruktur som kroppens egenproducerade. Därför ”känner kroppen igen” dem och samspelar med dem på samma sätt som den skulle samspela med hormoner som producerats i äggstockarna – som en nyckel som passar i låset. Bioidentiska hormoner är den nyckel som passar perfekt till låset, det vill säga kroppens hormonreceptorer. När de är på plats återvinner våra kroppar sin balans och obehagliga symptom från hormonell obalans börjar försvinna. Syntetiska hormoner däremot har kemiskt manipulerade

Mia Lundin äger och arbetar på The Center for Hormonal and Nutritional Ba­ lance i Kalifornien i USA och har varit verksam i 25 år inom behandling av hormonella rubbningar som PMS, postpartum depression, över­ gångsbesvär samt klimakteriebesvär. 2010 skrev Mia boken ”Female Brain Gone Insane”, prisbelö­ nad av National Health Information Awards i USA som ”nationens bästa hälsoinformation till allmänheten”. Boken gavs ut på svenska 2011 under titeln ”Kaos i kvinnohjärnan” och du kan köpa den genom vår bokklubb.

”Medelålders kvinnor får lida i onödan”

– östrogen i vanrykte

Kvinnor bör inte vara rädda för östrogen. För många kvinnor kan östrogen ha stora positiva effekter, för såväl livskvali tet som livslängd, utan att risken för bröstcan cer ökar.

Någon gång i mitten av livet står vi kvinnor plötsligt där, utan våra hormoner som håller oss friska, glada och fulla av livslust. Idag får många kvinnor rådet av sina läkare att inte använda hormoner vid klimakter ie- och övergångsbesvär, eftersom det ökar risken för bröstcancer. Lämnade utan råd och stöd lider många kvinnor i tysthet av nedbrytande symptom, såsom sömnlöshet, humörsvängningar, trötthet, minnesför lust och minskad sexlust. Ofta erbjuds kvinnor antidepres siva medel och p-piller, istället för det som egentligen saknas.

i Sverige

Kronos Early Estrogen Preventio oktober 2012, visar att hormonte n Study (KEEPS) från rapi minskar symptomen på depression och oro, förbättrar humör, bentäthet, och flera markörer för kardiovaskulär risk. En studie publicerad i American Journal of Public Health den 18 juli i år, fann att tillförsel av östrogen till yngre postmenopausala kvinnor är förknippad med en signifikan t minskning av allmän dödlighet . Östrogen kunde räddat

50 000

liv I studien undersöktes dödlighet bland kvinnor i åldrarna 50–59 som inte tog östrogen och man beräknade att ungefär 50 000 dödsfall, framför allt beroende på hjärt-kärlsjukdomar, kunde ha undvikits om kvinnor som genomgåt t hysterektomi hade tagit östrogen. Hormoner minskar Med stöd av aktuell forskning kardiovaskulär sjuk och drygt 25 års klinisk dom Ny forskning visar att vissa erfarenhet hävdar jag att typer och kombinationer en korrekt kombination av av biohormoner kraftigt minskar identiska hormoner gör kvinnor förekomsten av kardiovas friska, motverkar degenekulär sjukdom, utan att för den rativa sjukdomar, såsom benskörhe skull öka risken för bröstcanc t, hjärt-kärl sjukdomar er. Forskningen visar också att och diabetes, samt bidrar ett tillskott av det som kallas till ökad livslängd. Ett tillskott för av bioidentiska hormoner gör oss gladare och mer fokuserad En tioårig dansk studie e, förbättrar sömnen och bidrar från oktober 2012, till lugn och balans i livet. visar att hormonterapi I Sverige förefaller det som som om behandling av menopostmenopausala periode startar tidigt i den pausala besvär inte ägnas någon större uppmärksamhet. n, minskar risken att dö i hjärtinfarkt, eller Men alla kvinnor har rätt att bli lyssnade på och tagna hjärtsvikt, utan att för den på allvar när de söker hjälp skull öka risken för bröstcancer eller stroke för menopausala symptom. De ska erhålla information om för- och nackdelar med bioidentiska hormoner, hormoner hormonterapi baserat på aktuell med samma molekylära forskning, så att de har struktur som de hormoner möjlighet att fatta välgrunda våra äggstockar producera de beslut som gäller deras r före hälsa, menopaus, kan hjälpa oss välmående och framtid. att återfå den balans vi hade innan hormonnivåerna började sjunka. Baserat på dessa forskning Mia Lundin sresultat bör kvinnor inte nekas rätten att leva välbalanserade Mia Lundin är Certified och vitala liv i 50-årsåldern Registered och framåt. Hormonterapi bör Nurse och Nurse Practitio sättas igång tidigt under menoner med paus för att uppnå skydd specialistutbildning mot kardiovaskulär sjukdom. inom gyne­ En tioårig dansk studie från kologi och obstetrik oktober 2012, visar att (avancerad hormonterapi som startar specialist­sjuksköterska). tidigt i den postmenopausala Som perioden, minskar risken att nurse practitioner får dö i hjärtinfarkt, eller hjärtsvikt hon , utan att för den skull öka diagnostisera, ordinera risken för bröstcancer eller prover stroke. och skriva ut medicin.

#6 2013

5

MA613_03-33.indd 5

2013-09-17 23:05

#7 2013

7


Viktiga skillnader mellan bioidentisk och syntetisk hormonersättningsbehandling: • Syntetiskt progesteron som medroxiprogesteron (Provera®) ökar risken för bröstcancer och hjärtsjukdom. • I WHI (Womens Health Initiative Study) hade de kvinnor som tog östrogen utan Provera en minskad förekomst av bröstcancer och hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med dem som inte tog några hormoner. • Det finns ingen publicerad undersökning som tyder på att bioidentiskt progesteron ökar risken för bröstcancer. • Östrogen som intas oralt ökar risken för blodproppar och inflammation. Den risken förstärks när man tar Provera. • När bioidentiskt östrogen tas via huden elimineras denna risk. • Den prospektiva jämförande studien Postmenopausal Estrogens/Progestin Intervention (om ingripande med östrogen/ progesteron (PEPI-studien) har rekommenderat oralt bioidentiskt progesteron som första alternativ vid samtidig behandling med östrogen hos postmenopausala kvinnor för att motverka livmodercancer. • Eftersom det inte finns tillräcklig forskning om effekten av transdermalt progesteron för att förhindra livmodercancer bör bioidentiskt progesteron i oral form vara det som rekommenderas för kvinnor som samtidigt använder östrogen. • I Sverige finns det inget oralt bioidentiskt progesteron på apoteken. Det licensförskrivs av vissa läkare

8

#7 2013

former som våra kroppar inte känner igen. Dessutom upptas de inte på ett effektivt sätt i kroppen och stör därför hormonfunktionens normala ebb och flod, vilket i sin tur kan orsaka skadliga biverkningar. Samma struktur som kroppseget östrogen

Allt fler aktuella forskningsstudier visar på bioidentiska hormoners säkerhet och effektivitet. Trots att utvecklingens hjul ibland snurrar långsamt blir bevisen allt starkare för att behandling med bioidentiska hormoner är säkra och effektiva för kvinnor som söker lindring för förklimakteriets och klimakteriets symptom.

17B Estradiol eller Estradiolhemihydrat är bioidentiska östrogener och har samma molekylstruktur som det östrogen Inte ”farligt” första tio åren som produceras av äggstockarna. De utvinns ofta ur sojaväx- Hormonexperter över hela världen har kommit fram till att hormonersättning är säkert, och att friska kvinnor som ten, för att därefter syntetiseras i ett laboratorium. Därmed genomgår de första tio åren av klimakteriet och behöver får de exakt samma molekylärstruktur som det kroppsegna hormonersättningsbehandling för att lindra besvär och föreöstrogenet. I Sverige finns ett flertal bioidentiska Kvinnor som använder östrogen och fort­ östrogenpreparat tillgängliga för kvinfarande har en livmoder, måste också nor som lider av klimakteriesymptom, använda ett naturligt progesteron eller preparat som läkare skriver ut utan att syntetiskt progesteron (gestagen) för att nödvändigtvis förknippa dem med ordet ”bioidentiskt”. före­bygga livmoders­c ancer Bioidentiska östrogener här i Sverige

Exempel på bioidentiskt östrogen som finns tillgängligt via recept i Sverige är: Estradot®, Divigel®, Femanest® och Evorel®. Det har visat sig i flera studier att transdermalt östrogen (tillfört via huden i gel- eller plåsterform) inte ökar risken för blodpropp eller stroke. Det som dessvärre inte är lika utbrett i Sverige är kun­ skapen om det naturliga progesteronet eller gulkropps­ hormonet. Kvinnor som använder östrogen och fortfarande har en livmoder, måste också använda ett naturligt progesteron eller syntetiskt progesteron (gestagen) för att förebygga livmoders­cancer. Bioidentiskt progesteron ej godkänt här

Bioidentiskt progesteron finns tillgängligt i både USA och många europiska länder, men i Sverige har det ännu inte godkänts av Läkemedelsverket. I stället skriver många gynekologer ut ett syntetiskt progesteron (gestagen), trots att aktuell forskning visar att syntetiskt progesteron ökar risken för bröstcancer, medan bioidentiskt progesteron har visat sig vara säkert. Enligt min erfarenhet orsakar syntetiskt progesteron även biverkningar i form av ångest, oro och depression. Bioidentiskt progesteron däremot är lugnande och har sällan biverkningar.

bygga åldersrelaterad sjukdom inte bör vara rädda för det. Med stöd av aktuell forskning och 23 års klinisk erfarenhet hävdar jag att en korrekt balans av bioidentiska hormoner håller hjärnan fokuserad, kroppen friskare och själen gladare. Ytterligare fördelar

Ett tillskott av bioidentiska hormoner kan minska risken för åldersrelaterade sjukdomar, samt hålla kolesterolvärdet och utvecklingen av plack i kranskärlen i schack, vilket i sin tur leder till en avsevärd minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Genom oavbruten hormonell balans kan vi ha fortsatt livslust, energi, och kontroll över våra känslor under dessa trettio till fyrtio ”onaturliga” år av våra nya och längre liv. Allt detta utan ökad risk för bröstcancer. Mia Lundin Mia Lundin är Certified Registered Nurse och Nurse Practitioner med specialistutbildning inom gyne­ kologi och obstetrik (avancerad specialist-sjuksköterska). Som nurse practitioner får hon diagnostisera, ordinera prover och skriva ut medicin.


Upptäckt banar väg för fetmabehandling – samt ökar förståelse av nya diabetesmediciner Hormonerna interleukin 1 och interleukin 6 är viktiga för vårt immunsystem – men de hjälper också läkemedel att minska vår aptit och vikt.

kilo i kroppsvikt. Just nu görs faktiskt och interleukin 6 blockeras, säger prokliniska försök som undersöker om fessor John-Olov Jansson, som också läkemedlen också kan användas mot är en av forskningsledarna bakom fetma för personer som inte har diabestudien. tes, säger Karolina Skibicka, docent vid – Substanser som härmar GLPSahlgrenska akademin och huvudför1 finns i vanliga diabetesläkemedel Det visar en internationell forskarfattare till den nya studien. som Byetta och Victoza, och det är grupp under ledning av forskare vid Studien visar att de läkemedel som glädjande att detta kan öka förståelsen Sahlgrenska akademin i en härmar GLP-1 för hur dessa läkemedel kan ny studie. Upptäckten kan i stimulerar propåverka hjärnan. Även om förlängningen leda till nya duktionen av de dessa läkemedel har funnits sätt att behandla fetma. två hormonerna på marknaden i snart tio år Göteborgsstudien ger en interleukin 1 och har mekanismerna i hjärnan djupare förståelse för hur en interleukin 6, som till stora delar varit okända, ny typ av läkemedel mot typ båda har viktiga säger Karolina Skibicka. 2 diabetes fungerar i hjärnan. uppgifter inom Forskningen är grundlägJohn-Olov Jansson. Karolina Skibicka. Dessa läkemedel, härmar ett immunsystemet. gande, och studierna har Foto: Sahlgrenka hormon, kallat GLP-1, som Produktionen gjorts på råttor och möss. akademin stimulerar insulinproduktionen. av interleukin 1 och interleuUpptäckten att hormonerna kin 6 ökar i områden i hjärnan som är interleukin 1 och 6 även hjälper läkemeDiabetesmedicin testas på feta viktiga för aptiten och kroppsvikten. del att styra aptit och kroppsvikt kan i – Det har varit känt i många år att sub– Dessa två ämnen är nyckeln till de förlängningen leda till nya strategier och stanser som liknar GLP-1 kan minska positiva effekterna av GLP-1, eftersom läkemedel för behandling av fetma. vår aptit och att patienter som tar dessa GLP-1 inte längre kan undertrycka Källa: Sahlgrenska akademien läkemedel i genomsnitt går ner tre aptit eller kroppsvikt om interleukin 1

Detremin

TM

– flexibel behandling av D-vitaminbrist TM

Med Detremin kan du behandla D-vitaminbrist en gång i veckan eller en gång per dag.1 Dropparna är enkla att svälja och oljelösningen bidrar till att dosen lättare tas upp i kroppen2. Varje droppe innehåller 667 IE och varje ml 20 000 IE.

Detremin – nu i läkemedelsförmånerna utan begränsning eller villkor TM

Detremin (kolekalciferol, vitamin D3) (A11CC05) Rx (F). Indikation: Behandling av vitamin D-brist eller vitamin D-insufficiens. TLV: Produkten ingår i läkemedelsförmånen. Beredningsform: Orala droppar, lösning 20 000 IE/ml. Produktresumén uppdaterad 2011-08-26. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Renapharma AB, Box 938, 751 09 Uppsala, telefon: 018–700 11 40, www.renapharma.se. Sep 2013 TM

Detremin har 5 års hållbarhet och innehåller inget konserveringsmedel. TM

Referenser: 1. Detremin SPC 2011. 2. Grossmann E et al. Evaluation of vehicle substances on vitamin D bioavailability: A systematic review. Mol Nutr Food Res. 2010 August; 54(8):1055-1061. TM

TM

kolekalciferol #7 2013

9


© Can Stock Photo Inc. / 4774344sean

Många oroar sig i onödan:

Närmare varannan kvinna oroas över mannens fertilitet Fertilitetsfrågan stressar par som försöker bli gravida. Närmare hälften av svenska kvinnor oroar sig över sin partners fertilitet.

Allt enligt ny svensk undersökning som gjorts av ett företag som säljer graviditetstest och sajten Familjeliv.se. Trots att fertilitetsproblemen i hälften av fallen beror på mannen så visar resultaten att det oftast är kvinnan som gör livsstilsförändringar för att underlätta befruktningen. Undersökningen är baserad på drygt 1.000 kvinnors känslor, tankar och funderingar rörande fertilitet och graviditet. Resultaten visar att majoriteten av alla kvinnor som försöker bli gravida (86 %) har frågor om sin egen fertilitet, och nära hälften (45 %) oroar sig för att deras partner kan ha fertilitetsproblem. 10

#7 2013

Infertilitet lika vanlig hos båda

En undersökning om manlig fertilitet visar att hos hälften av alla par beror fertilitetsproblem på manliga faktorer och i hälften av fallen ligger problemet hos kvinnan.

 – Det är naturligt att oroa sig för sin fertilitet, men om man inte blir gravid på en gång behöver inte det betyda att man har ett problem. Faktum är att de flesta friska par blir med barn inom ett år, säger Sven-Eric Olsson, överläkare vid kvinnokliniken, Danderyds Sjukhus i Stockholm. Äldre par bör kolla sig i tid

Fertilitetsproblem är ett kliniskt och socialt problem som beräknas drabba upp till 15 procent av alla par. – Upptäcks ett fel tidigt kan man få hjälp snabbare och slipper då vänta i onödan. Detta blir särskilt viktigt när många par numera försöker bli med barn rätt sent i livet, säger Sven-Eric Olsson.

Undersökningsresultaten visar att det oftast är kvinnan (55 %) som gör livsstilsförändringar för att underlätta befruktningen när de försöker bli gravida, som ökade motionsrutiner (51 %), minskat intag av koffein (54 %) eller ändrade matvanor (36 %). En av fem män ändrar livsstil

Hela 80 % av de tillfrågade kvinnorna menar att deras partner inte har ändrat något i sina livsvanor för att öka sin fertilitet, samtidigt som majoriteten (77 %) ändå känner stöd från sin partner under tiden som de försöker bli gravida. För de tillfrågade kvinnorna var den genomsnittliga tiden då de planerade och förberedde sig för att bli gravida fyra månader. Lika lång tid tog det innan de flesta blev gravida. Många kvinnor förbereder sig därmed för en graviditet nästan lika länge som de är gravida. KM


Kräver PSA-test för män vid 45 år

Prostatacancerförbundet kräver i ett remissvar till Socialstyrelsen att screening med ett så kallat PSA-test införs för alla män vid 45 års ålder.

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom och drabbar 10.000 män per år. Av dem får 1.000 beskedet att cancern upptäckts för sent, är spridd och obotlig. För femton år sedan var en prostatacancerdiagnos lika med döden. Så är inte fallet idag utan det finns bra botemedel om sjukdomen upptäcks i tid. Prostatacancer i ett tidigt stadium

visar sällan symptom utan det är ofta först när den har spridit sig vidare till andra organ som den gör sig tillkänna och då är den även obotlig. Kräver allmän screening

Prostatacancerförbundet kräver därför i ett remissvar till Socialstyrelsen att allmän screening ska införas i form av ett enkelt blodprov, ett så kallat PSAtest, vid 45 års ålder.

På så vis kan ett baslinjevärde fastställas som sedan kan fungera som utgångspunkt vid fortsatta kontroller. Många cancerfall skulle upptäckas tidigare vilket ger möjlighet för botande behandling och mindre lidande för männen och deras anhöriga. – Varför ska tusen män varje år behöva få beskedet att de har en obotlig spridd prostatacancer när det finns metoder för att upptäcka och bota sjukdomen tidigare, säger Alf Carlsson ordförande i Prostatacancerförbundet. Idag lever ca 85.000 män med diagnosen och antalet växer. Ökningen beror främst på den stigande medellivslängden samt att allt fler män väljer att gå och testa sig och då upptäcker sjukdomen i ett stadium som gör att den fortfarande går att bota. Färre dödsfall med PSA

Antalet dödsfall fortsätter dock att vara konstant. Med hjälp av screening skulle man kunna fånga in de med en aggressiv prostatacancer och hinna bota dem innan cancern sprider sig.

Fakta prostatacancer: Varje dag får 27 män diagnosen prostatacancer och idag lever ca 85 000 med sjukdomen. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och kunskapen om upptäckt och botemedel är otillräcklig. Trots sin omfattning har det länge varit alltför tyst om sjukdomen. En förklaring är att män ogärna talar om egna problem, särskilt om det rör sig om området ”under bältet”. Trycket på vården och forskningen har därför varit svagt. Prostatacancerförbundet med sina 26 föreningar erbjuder stöd till drabbade och anhöriga och verkar för att öka kunskapen om sjukdomen, för bättre vård och mer resurser till forskningen.

Källa: Prostatacancerförbundet

!

ki o b y

N

ben b u l okk

b

sid. 57! Beställningstalong på

Kaos i Kvinnohjärnan: Balansera dina hormoner och signal­ substanser på ett naturligt sätt Befinner du dig i en känslomässig berg- och dalbana? Känns det som att du håller på att tappa greppet och bli tokig? Ena minuten är du ilsken och skäller ut dina vänner och dina kära. Nästa minut gråter du och vill att någon ska hålla om dig. Du känner dig överväldigad, sorgsen eller rädd utan påtaglig anledning. Många kvinnor känner sig precis som du och hoppas och ber om ett slut på sitt elände. Av: Mia Lundin Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se

+ 220 kr

porto


© Can Stock Photo Inc. / Amorphis

Dataintrång inom vården:

Tar en minut att utföra men månader upptäcka – nio av tio sjukhus drabbade En rapport om IT-brottslighet riktad mot företag inom sjukvården visar att intrången i 98 procent av fallen tar någon minut att genomföra. Men i 78 procent av fallen månader att upptäcka.

Rapporten har gjorts av IT- och telekomföretaget Verizon och baserad på data som samlats in under tre års forskning kring IT-brottslighet. Sjukvården är föga förvånande långt ifrån befriad från IT-brottslighet. Men målet med attackerna är i vissa fall mer förvånande. Det har, enligt rapporten, förekommit fall där IT-brottslingar, hackers, gått så långt att de lyckats kapa digitala insulinpumpar eller utövat utpressning mot patienter vars känsliga information de kommit över. Hackar patienters kontoinfo

I merparten av fallen är det främst pengar brottslingarna hoppats komma över. Attackerna riktar sig då främst mot kassasystem och patienters betalningsinformation. Rapporten visar bland annat att 94 procent av alla sjukhus någon gång under perioden hade haft ett dataintrång. Det 12

#7 2013

innebär att i princip alla sjukhus och patienter är i farozonen för IT-brottslighet. Slutmålet är alltså finansiellt motiverat, men för att nå dit måste de kriminella först lyckas få tag på personlig information som namn, personnummer och adress, exempelvis för att kunna ansöka om kreditkort i den hackades namn. Här visar rapporten att kassasystemen är vägen att gå. Inte surfa med kassadatorn

Det finns dock åtgärder att ta till för att snabbt och enkelt öka IT-säkerheten. Det mest grundläggande steget som bör tas är att skaffa sig starkare lösenord. En av de vanligaste metoderna för dataintrång är att de kriminella gissar sig till vanliga lösenord som till exempel ”qwerty” eller ”abc123”. Utöver detta bör en brandvägg finnas på plats. Kassadatorn bör inte användas till att surfa, chatta eller andra aktiviteter online. Slutligen bör man se till att kassasystemen följer de upprättade säkerhetsstandarder som finns, till exempel PCI PA-DSS. Undersökningen visar att endast 21 % av aktörerna levde upp till denna standard. KM


Studie bland fängelsedömda:

dubbel dos adHd-läkemedel ger missbrukare bra effekt – färre återfall i amfetaminmissbruk Personer som har ADHD och beroende får sällan önskad effekt av ADHD-läkemedel. Nu visar en randomiserad studie från Karolinska Institutet att det är möjligt att uppnå eff ekt av behandlingen när läkemedlet Concerta ges i dubbel dos.

Resultaten från studien publiceras i vetenskapstidskriften Addiction. ADHD förekommer betydligt oftare hos personer som använder droger jämfört med befolkningen i stort. ADHD kan behandlas med metylfenidat, ett centralstimulerande läkemedel som används hos både barn och vuxna. Högre tolerans för centralstimulerande

färre återfall i drogmissbruk, fick minskade ADHD-symtom och stannade kvar längre tid i behandlingen jämfört med den grupp som fick sockerpiller (placebo). Första gången ADHD-effekt på beroende

– Vi har för första gången visat att det går att behandla de här personernas ADHD. Samtidigt ledde behandlingen till färre återfall i droganvändning, vilket är väldigt betydelsefullt eftersom återfall i kriminalitet ofta är kopplat till själva missbruket i den här gruppen, säger Med dr och psykolog Maija Konstenius vid institutionen för klinisk neurovetenskap, försteförfattare till artikeln. Fakta om studien:

Publikation: Maija Konstenius, Nitya JayaramLindström, Joar Guterstam, Olof Beck, Björn Philips, Johan Franck Methylphenidate for ADHD and Drug Relapse in Criminal Offenders with Substance Dependence: A 24-week Randomized Placebocontrolled Trial Addiction, online October 2013, DOI: 10.1111/ add.12369

Den aktuella studien är en randomiserad placebo-kontrollerad studie, där 54 fängelsedömda män med diagnoserna ADHD och amfetaminberoende deltog. Deltagarna lottades in i två grupper, där den ena gruppen fick metylfenidat (Concerta) och den andra gruppen fick sockerpiller under sammanlagt 24 veckor. Deltagarna påbörjade behandlingen två veckor före sin frigivning och fortsatte därefter i frivård. Utöver medicinering fick deltagarna psykologisk behandling för att hantera risker för återfall i missbruk. Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Beroendecentrum vid Stockholms läns landsting och Kriminalvården. Den har finansierats med anslag från bland andra Vetenskapsrådet.

Tidigare studier har dock inte kunnat visa att metylfenidat är effektivt för att behandla ADHD hos personer med Maija Konstenius. beroende. En orsak till den uteblivna Foto: Hans Bergman. effekten skulle kunna vara att de doser som testats har varit för låga för att ha effekt hos personer med ADHD och samtidigt mångårigt beroende, eftersom de ofta har utvecklat en högre tolerans för centralstimulerande läkemedel. I den nya studien undersöktes effekten av läkemedlet på behandling av ADHD hos fängelsedömda personer beroende av amfetamin. Dosen var upp till dubbelt så hög jämfört med vad som använts i tidigare studier på personer med beroende. Källa: Karolinska Institutet Det visade sig att den grupp som fått läkemedlet hade

Evidensbaserad stegräkning Vetenskapligt validerade stegräknare. Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård. Stegrekommendationer för olika sjukdomstillstånd. Stegkalender till patienter. Följ dina patienter på nätet. Beställ stegräknare och läs mer på KeepWalking Scandinavia 070- 403 21 91

LS2000: inga inställningar

www.keepwalking.se #7 2013

13


© Can Stock Photo Inc. / Ydur

Proteinet rara kan vara nyckeln till bättre bröstcancerbehandling Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein som kan hjälpa läkare att välja rätt behandling för patienter med hormonberoende bröstcancer.

Fynden har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. Forskargruppen inom cancerproteomik, ledd av docent Janne Lehtiö, vid Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory genomför storskaliga studier där man identifierar proteinmönster av sjukdomar genom massspektrometri (MS) och tillämpa denna kunskap för att förbättra patientvården. Läkemedel påverkar proteiner

För att förstå mänskliga sjukdomar och för att finna effektiva behandlingar är det viktigt att förstå förändringar i proteomet. Detta kan belysas av det faktum att över 96 % av alla läkemedel påverkar proteiner. Janne Lehtiös forskargrupp har lagt ner mycket arbete på att försöka förstå mekanismerna för läkemedelsresistens vid cancerbehandling, framförallt inom lungcancer och bröstcancer. I en av bröstcancerstudierna, som 14

#7 2013

publicerades i Nature Communications, inriktade sig doktor Henrik Johansson och andra forskarna i gruppen på att hitta markörer för att skilja patienter som kan dra nytta av tamoxifen från dem som inte gör det.

– I vårt laboratorium har vi utvecklat en kvantifieringsmetod som gör det möjligt att spåra mycket små skillnader i nivåer för ett mycket stort antal proteiner i tumörceller. Med hjälp av den här metoden har vi hittat många cancerrelevanta förändringar av proteiner, varav ett är RARA, säger docent Janne Lehtiö.

Mottaglighet för tamoxifen

I denna studie har man studerat proteinmönstret i både celllinjer och tumörmaterial från bröstcancerpatienter. Bland annat jämförde forskarna proteinnivåer mellan cancerceller som visade sig resistenta respektive mottagliga för tamoxifen. Många intressanta proteiner upptäcktes och med djupare analys av dessa proteiner kopplat till tidigare fynd hittade man framförallt ett protein, retinoinsyrareceptor alfa (RARA), som var extra intressant att gå vidare med.

RARA kan påverka celltillväxt

RARA är precis som östrogenreceptorn också en receptor som kan påverkar tillväxten av celler. Studier har visat att östrogenreceptorn och RARA har överlappande regleringmönster, till exempel de delar proteiner som binder


Forskarna i Lehtiös grupp fortsatte att undersöka RARA i två olika patientgrupper med östrogendriven bröstcancer för att bekräfta fynden i kliniskt tumörmaterial från bröstcancerpatienter. Man jämförde bland annat den grupp av patienter som hade höga halter av RARA med den grupp som hade låga halter av RARA. Mycket RARA ökar återfallsrisk Docent Janne Lehtiö leder sin forskargrupp i cancerproteomik vid Karolinska Institutet, och är chef för core faciliteterna inom klinisk proteomik på Karolinska Universitetssjukhuset och Science for Life Laboratoriet i Stockholm.

till receptorn och startar en signalkedja som till slut driver på cellen att föröka sig. Det har föreslagits att de två receptorerna fungera både antagonistiskt och kooperativt.

Resultaten visade att patienter med höga nivåer av RARA i tumören har en ökad risk att drabbas av återfall i sjukdomen efter tamoxifenbehandling än patienter med låga nivåer. Skräddarsydd behandling. Nya diagnostiska test kan användas för att välja rätt behandling till rätt patient. Hormondriven bröstcancer är komplex och förhållandet mellan proteinet RARA och östrogenreceptorn är något som behöver studeras vidare. Men vi

tror att det här finns ett sätt att bättre anpassa bröstcancerbehandling till den enskilda patienten och att det även finns andra utvecklingsmöjligheter med tekniken som i framtiden kan komma sjukvården till nytta, säger Janne Lehtiö De slutsatser som kan dras från denna studie är att förhållandet mellan östrogenreceptorn och RARAs verkar vara förändrad hos patienter som har eller utvecklar resistens mot cancerläkemedlet Tamoxifen. HELEna BÄCKVaLL, PHd Institutionen för onkologipatologi, Karolinska Institutet Science for Life Laboratory, Stockholm

Bröstcancerfakta Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och en av nio kvinnor kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Jämfört med många andra cancerformer vet vi relativt mycket om risken för bröstcancer.

Flera olika faktorer samspelar, såsom gener, hormoner, livsstil och miljö. Risken att drabbas ökar med åldern. Det kvinnliga könshormonet östrogen spelar en viktig roll, och risken är något större för kvinnor som får sin första menstruation tidigt och ett sent klimakterium. Ungefär 80 procent av alla brösttumörer är beroende östrogen för att växa. Östrogenet fungerar genom att binda till särskilda östrogenreceptorer i cancercellen. Substanser som blockerar dessa receptorer kan därför bidra till att förhindra tumörtillväxt. I första hand behandlas bröstcancer med kirurgi, då den del av bröstet som innehåller tumören opereras bort. Med så kallad bröstbevarande kirurgi strävar man efter att behålla den del av bröstet som inte är drabbad. Den delen behöver strålbehandlas efter operationen för att avdöda eventuella kvarvarande cancerceller. Östrogenberoende eller inte?

En egenskap, bland annat som undersöks i den bortopererade tumörvävnaden är om tumören är östrogenberoende. Om så är fallet, kan ett behandlingsalternativ vara så kallade antiöstrogena läkemedel, till exempel tamoxifen. Tamoxifen blockerar effekten av östrogen i bröstvävnaden genom att binda till östrogenreceptorer i cellerna. När den gör det, hindrar den östrogenet

ifrån att binda till dessa receptorer och därmed minskar risken för tumörväxt. Östrogen kan aktivera celltillväxt

Hormonet östrogen kommer in i en cell och binder till sin receptor. Bindningen leder till att formen på receptorn förändras. Detta östrogen-receptor-komplex binder sedan till specifika ställen i DNA, som kallas östrogensvarselement (ERE), som är belägna nära gener som styrs av östrogen. Bindningsspecificiteten regleras av så kallade co-regleringsproteiner. De aktiverade regionerna producerar mRNA, som styr syntesen av specifika proteiner. Dessa proteiner kan sedan påverka cellens beteende på olika sätt, beroende på celltyp, till exempel ökad tillväxt i cancer. Var tredje svarar inte på tamoxifen

Tamoxifen var den första målriktade cancerterapin och har varit en stöttepelare för östrogendriven bröstcancer under tre decennier. Tamoxifen har visat sig vara mycket effektivt, dock har det visat sig att ungefär en tredjedel av patienterna inte svarar på behandlingen. Det vill säga tumörcellerna är resistenta eller utvecklar resistens mot läkemedlet och cancercellerna kan då föröka sig och man får återfall. Denna så kallade behandlingsresistens är ett allvarligt kliniskt problem varför det behövs nya markörer som kan vägleda till en mer effektiv och fungerande behandling. Trots omfattande biologisk kunskap om östrogenregleringen, så finns det inga kliniskt använda markörer idag för att särskilja bröstcancerpatienter med en hög risk för återfall efter tamoxifenbehandling. Det finns heller inga prediktiva markörer för att välja det lämpligaste behandlingsalternativet för dessa patienter med resistenta tumörer.

studiefakta: Den teknik som använts vid proteinanalyserna är en utvecklad metod inom gruppen, kallad HiRIEF LC-MS/MS, som bygger på att peptider separeras i flera steg och sedan detekteras och kvantifieras med masspektrometri. Metoden har utvecklats i samarbete med teknologiföretaget GE Healthcare. Janne Lehtiös forskargrupp är verksam vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och den nationella forskningsanläggningen Science for Life Laboratory. Även forskare vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, Linköpings universitet och Karolinska Universitetssjukhuset, Solna har deltagit i arbetet med studien. Forskningen har finansierats genom anslag från bland annat Vetenskapsrådet, EU:s sjunde ramprogram och Cancerfonden. originalartikel: Retinoic acid receptor alpha has potential predictive value in tamoxifen treated breast cancer patients Johansson H.J, Sanchez B.C., Mundt F., Forshed J., Lundgren B., Martens U., Kovacs A., Máthé G., Yakhini Z., Helou K., Einbeigi Z., Krawiec K., Kanter L., Hjerpe A., Stål O., Linderholm B.K., Lehtiö J. Nature Communication. 2013. Jul 19;4:2175 http://www.ncbi. nlm.nih.gov/pubmed/23868472

#7 2013

15


© Can Stock Photo Inc. / elvjec


Kan poly-pills bli ett bra sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdom? Den kardiovaskulära preventionens grund är samhällsåtgärder samt livsstilsinsatser på individnivå. Till detta kommer läkemedelsbehandling när indikation finns och den totala kardiovaskulära risken bedöms som tillräckligt hög.

För sekundärpreventiva patienter finns det rekommendationer om åtgärder för riskfaktorkontroll, dels från Socialstyrelsen [2] och dels från European Society of Cardiology (ESC), t.ex. för stabil kranskärlssjukdom nyutgivna i år [3]. Startskott för uppdatering i november

En strategi som bygger på så kallade poly-pill innebär att man för samman olika farmakologiska substanser i samma tablett. Vanligen baserat på statin, blodtryckssänkare och ibland ASA, enligt vissa studier. Detta skulle kunna vara en strategi för att kunna nedbringa hela riskprofilen i en äldre befolkning och har föreslagits vara särskilt betydelsefull i länder under utveckling och med bristande resurser. Ett antal mindre studier är avslutade, medan minst en större randomiserad interventionsstudie (HOPE-3) pågår för att stärka evidensgrunden för poly-pill. De kardiovaskulära sjukdomsyttringarna spelar fortsatt en betydande roll i den svenska befolkningen trots att Sverige numera räknas till Europas lågriskländer inom detta område [1]. Äldre och bättre behandlade

Genom att befolkningen åldras så förskjuts även de kardiovaskulära händelsernas debut uppåt i åldrarna. Dessutom överlever alltfler patienter sina första kardiovaskulära sjukdomsmanifestationer. Detta ställer en utmaning på förbättrad sekundärprevention, eller som det numera kallas prevention vid ”mycket hög risk” eftersom europeiska riktlinjer från 2012 försökt att skrota de äldre begreppen primär- och sekundär prevention av hjärtkärlsjukdom [1].

Vad gäller primärprevention, eller åtgärder vid ”hög kardiovaskulär risk” som det även kallas, så finns europeiska riktlinjer från 2012 [1] men i vår eget land endast rekommendationer från Läkemedelsverket från 2006 om att ”Förebygga aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med läkemedel” [4].

Detta skulle kunna vara en strategi för att kunna nedbringa hela riskprofilen i en äldre befolkning och har föreslagits vara särskilt betydelsefull i länder under utveckling och med bristande resurser. Dessa är emellertid för närvarande under revidering då verket sammankallat en workshop till i slutet av november 2013 där experter från allmänmedicin samt sjukhusspecialiteter skall träffas för att diskutera en uppdatering av svenska riktlinjer inom detta viktiga område. Generell behandling med polypill

En helt annan strategi än att inrikta sig på mätning och kontroll av olika riskfaktorer hos en individ är att tillämpa en mer generell behandlingsstrategi inom ramen för det som kommit att benämnas ”poly-pill” modellen. Det var för 10 år sedan som Nick Wald i London och medarbetare lanserade förslaget om att kombinera en rad #7 2013

17


© Can Stock Photo Inc. / motorolka

preventiva läkemedel i samma tablettberedning och erbjuda denna till riskindivider för hjärtkärlsjukdom. På teoretiska grunder ansåg man att omkring 80% av alla fall av hjärtinfarkt och stroke skulle kunna förebyggas på detta sätt [5]. Från början så var poly-pill tänk att innehålla en rad substanser, som statin, blodtrycksänkare (ACE-hämmare,

En mer modern uppfattning är att poly-pill bör innehålla en statin (simvastatin eller atorvastatin), en ACE-hämmare (enalapril, ramipril) alternativt en angiotensin-2 receptor blockerare (ARB), samt hydroklortiazid. atenolol, hydroklortiazid), folat samt acetylsalicylsyra. Med tiden kom dock de två sistnämnda substanserna att strykas på grund av befarade biverkningar eller brist på evidens för kardiovaskulär nytta (folat). En mer modern uppfattning är att poly-pill bör innehålla en statin (simvastatin eller atorvastatin), en ACE-hämmare (enalapril, ramipril) alternativt en angiotensin-2 receptor blockerare (ARB), samt hydroklortiazid. Nick Wald har även i England patenterat en av dessa kombinationer benämnd just poly-pill. Poly-pill till all 55-plussare

Konceptet testas för närvarande i olika studier, både med kort respektive lång duration för undersökning av klinisk nytta i förhållande till biverkningar. Eftersom en modern uppfattning om poly-pill även inbegriper en förenklad strategi med rekommendation om poly-pill till alla personer över 55 år (eftersom ålder är den viktigaste kardiovaskulära riskmarkören av alla) så ställer detta särskilt stora krav på säkerheten. 18

#7 2013

Den teoretiska bakgrunden till denna åldersinriktade strategi är att det sedan länge varit känt att avgörande preventiva insatser i en befolkning endast kan åstadkommas om hela distributionen av en viss riskfaktor flyttas nedåt, inte bara att riskstatus förbättras för några selekterade högriskindivider, allt enligt Geoffrey Rose, en klassisk brittisk epidemiolog. Några kliniska korttidsstudier har redan publicerats där man kunnat påvisa riskfaktorreduktion med hjälp av polypill antingen jämfört mot placebo [6], där även en meta-analys finns att tillgå [7], eller mot sedvanlig rutinbehandling i den nyligen i JAMA publicerade UMPIRE studien under 15 månader [8]. I UMPIRE testades olika kombinationer av statin samt antihypertensiva läkemedel, och dessutom fanns ASA med. Bättre compliance med poly-pill

Biverkningarna har i allmänhet varit mycket måttliga med poly-pill och inte skiljt sig påtaglig från placebo. Av särskilt intresse är en relativt ny studie med cross-over design (då samma individ får prova såväl aktiv behandling som placebo sekventiellt) som kunnat påvisa en nytta med poly-pill strategin inte bara för en förbättrad riskfaktorkontroll utan även genom en ökad följsamhet till behandling (”compliance”) genom att denna underlättats via reduktion av dagliga tabletter [9]. På detta sätt menar Wald att hans ursprungliga teoretiska antagande om riskfaktornivå reduktion [1] har kunnat bekräftas. Det som dock återstår att bevisa är gynnsamma effekter på verkliga kardiovaskulära händelser. Några studier har planerats men minst en stor internationell randomiserad studie pågår. Det är HOPE-3 studien som rekryterat individer med måttligt förhöjda kardiovaskulära riskfaktorer för randomisering till en kombinationsbehandling (candesartan/rosuvastatin) eller placebo [10].


Studien leds av den kände kardiologen Salim Yusuf från Kanada samt är för närvarande pågående i många länder, inklusive Sverige där kardiologen Claes Held är nationell prövningsledare. I Malmö bidrar vi med en handfull patienter till denna viktiga studie för att därmed kunna bidra till evidensgrunden för poly-pill konceptet. Studien har förlängts för att tillräckligt många kardiovaskulära utfall skall kunna ackumuleras.

informerat samtycke. Här finns naturligtvis en pedagogisk utmaning och etiska aspekter att ta hänsyn till. Trots dessa invändningar utgör dock poly-pill strategin den idag mest intressanta strategin för en bred kardiovaskulär prevention, av särskild betydelse i många utvecklings­länder där WHO nu framhåller att så kallade ”non-communicable chronic disease” (NCD), varav hjärtkärlsjukdom utgör ett exempel, är på stark frammarsch och måste mötas med preventiva motstrategier då även sociala faktorer beaktas [11].

Ett attraktivt alternativ

Invänta evidens för polypill

Sammanfattningsvis kan poly-pill komma att utgöra ett attraktivt alternativ för att kunna lyckas bättre med kardio­ vaskulär prevention riktad till breda delar av den äldre befolkningen, snarare än att screena, evaluera och följa upp individers riskfaktorer samt titrera behandlingen till mål­värden. Evidens får avgöra när denna strategi kan börja användas i bredare skala.

Samhällsåtgärder utgör grunden för denna insats med åtgärder riktade mot rökning samt stöd till en hälsosam livsstil. Trots sådana allmänna åtgärder kommer dock behovet att kvarstå av individbaserade strategier. Just här kan poly-pill strategin erbjuda ett alternativ. Till dess evidens har samlats för att styrka värdet av poly-pill bör nuvarande riktlinjer gälla om bedömning av total (absolut) kardiovaskulär risk [1,2,4] och åtgärd mot individuella riskfaktorer där indikation finns.

Medikalisera befolkningsgrupper

Det finns naturligtvis även kritiska invändningar som går ut på att man därigenom (poly-pill) kan riskera att medikalisera stora befolkningsgrupper samt utsätta individer för biverkningar (Tabell 1). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skall dock sjukvården även kunna erbjuda preventiva insatser där indikation och motivering för detta finns (paragraf 2c) på basen av

PETER M. NILSSON professor/överläkare, Institutionen för kliniska vetenskaper samt Klinisk Forskningsenhet, Internmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus

För och nackdelar med en poly-pill strategi för att förebygga kardiovaskulär sjukdom hos individer över 55 år utan tidigare sådan sjukdom. Fördelar • Enkelhet med en tablett istället för flera • Inga hållpunkter för större risk för biverkningar • Kan bli billigt om generika användes • Ger möjlighet för att brett påverka riskfaktorer i en befolkning

Nackdelar • Fortfarande saknas evidens från randomiserade långtidsstudier • Enstaka individer kan få sällsynta biverkningar (ex. angioödem) • Risk för medikalisering av friska individer som endast har riskfaktorer och inte sjukdom • Behov av kontroller, anpassade till behovet

Referenser: 1. Perk J, De Backer G, Gohlke H, Graham I, Reiner Z, Verschuren M, et al; European Association for Cardiovascular Prevention & Rehabilitation (EACPR); ESC Committee for Practice Guidelines (CPG). European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice (version 2012). The Fifth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of nine societies and by invited experts). Eur Heart J. 2012;33:1635-701. 2. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Socialstyrelsen 2010. 3. European Society of Cardiology. Managment of stable coronary artery disease. ESC Clinical Practice Guidelines, 2013. 4. Att förebygga aterosklerotisk hjärtkärlssjukdom. Läkemedelsverket informerar. Uppsala, 2006. 5. Wald NJ, Law MR. A strategy to reduce cardiovascular disease by more than 80%. BMJ. 2003;326:1419. 6. PILL Collaborative Group, Rodgers A, Patel A, Berwanger O, Bots M, Grimm R, Grobbee DE, et al. An international randomised placebo-controlled trial of a four-component combination pill (”polypill”) in people with raised cardiovascular risk. PLoS One. 2011;6:e19857. 7. Elley CR, Gupta AK, Webster R, Selak V, Jun M, Patel A, Rodgers A, Thom S. The efficacy and tolerability of ’polypills’: metaanalysis of randomised controlled trials. PLoS One. 2012;7:e52145. 8. Thom S, Poulter N, Field J, Patel A, Prabhakaran D, Stanton A, Grobbee DE, et al; UMPIRE Collaborative Group. Effects of a fixed-dose combination strategy on adherence and risk factors in patients with or at high risk of CVD: the UMPIRE randomized clinical trial. JAMA. 2013;310:918-29. 9. Wald DS, Morris JK, Wald NJ. Randomized Polypill crossover trial in people aged 50 and over. PLoS One. 2012;7:e41297. 10. Heart Outcomes Prevention Evaluation-3 (HOPE-3). http://www.clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT00468923?term=hope3&rank=1 11. D  i Cesare M, Khang YH, Asaria P, Blakely T, Cowan MJ, Farzadfar F, et al; Lancet NCD Action Group. Inequalities in noncommunicable diseases and effective responses. Lancet. 2013;381:585-97.

#7 2013

19


© Can Stock Photo Inc. / Subbotina


SBU-rapport: Låghydrakost minskar övervikt snabbast - men effekten jämnas ut med tiden

Hur drog SBU sina slutsatser? – troligen konservativt SBU:s senaste rapport om olika kostråds effekt på övervikt och fetma har rönt stort intresse i dagspressen. (se slutsatser i notis här intill). Jag vill i det följande redogöra för några studier, som alla troligen ingått i underlaget för SBU:s rapport.

Man får betänka, att slutsatser som gjorts i enskilda studier av författarna kanske avviker från SBU:s sammanfattande slutsatser. Det betyder att det finns andra studier som kanske delvis motsäger resultaten. Sannolikt beror detta på att människor är olika, och att vissa kostråd passar vissa människor bättre än andra. Därför är det inte fel att pröva olika kostråd för att se vad som individuellt passar en bäst. En grundförutsättning är givetvis att man är uthållig – minst 6 månader ter sig rimligt att hålla på för att den personliga utvärderingen skall vara av värde. LCHF rumsren nu

Denna tes har lett till användning av kolesterolsänkande läkemedel (främst så kallade statiner) för prevention av hjärtkärlsjukdomar och givetvis även till kostråd som skulle bidra till sådan kolesterolsänkning. Sådana kostråd är t.ex. att öka innehållet av magert kött och lågfettsmejeriprodukter, och att reducera totalintaget fett till under 30 % av energiintaget med högst 7-10% mättat fett. Transfetter bör undvikas

Efter genomgång av ett antal studier drog författarna slutsatsen, att det inte fanns vetenskapligt underlag för dessa råd. Vad som däremot var tillfredsställande dokumenterat var att betona grönsaker och frukt, helkornsprodukter, fiber och fet fisk, liksom att måttligt alkoholintag (1 glas per dag för kvinnor, högst 2 för män) ger en tydlig minskning av hjärt-kärlrisken. Att undvika transfetter är också väl dokumenterat, liksom att minska på produkter med högt GI och rent socker. I strid med detta säger SBU-rapporten – vilket minst sagt är uppseendeväckande – att (citat) ”(Det vetenskapliga) underlaget är också otillräckligt för att bedöma effekten på dödlighet, sjuklighet eller viktminskning hos personer med

På kort sikt, sex månader, ger råd om lågkolhydratkost bättre effekt än lågfettkost. Långsiktigt märks inga skillnader mellan olika kostråd, enligt en ny SBU-rapport. Hur de olika kost­ råden påverkar hälsan på längre sikt vet SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) inte. Hjärt-kärlsjukdom är vanligt hos personer med fetma. Här visar SBUrapporten att intensiv rådgivning om medelhavskost minskar risken mer för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom än råd om lågfettkost. Idag får personer med fetma ofta råd om att äta mat med mindre fett, medelhavskost, eller mat med lågt glykemiskt index, så kallad GI-mat. Framför allt har råd om lågfettkost dominerat. Rådet att äta strikt lågkolhydratkost är inte lika vanligt. Men den samlade forskningen visar att även strikt låghydratkost leder till att man går ner i vikt. Forts. nästa sida >

LCHF-dieten, som nu genom SBU:s utredning får anses vara rumsren för den medicinska professionen, har lanserats som en diet som är bra, inte bara för Därför är det inte fel att pröva olika kostråd för att se vad viktnedgång, utan även för andra kroniska sjukdomar, t.ex. reumatoid artrit som individuellt passar en bäst. En grundförutsättning är och åderförkalkning (ateroskleros). givetvis att man är uthållig – minst 6 månader ter sig rimligt Vanligtvis betonas att fettet skall att hålla på för att den personliga utvärderingen skall vara komma från mejeriprodukter, såsom av värde. mjölk, grädde ost, yoghurt osv, men i viss mån också från fett i kött och fisk. Är det någon skillnad fetma av följande studerade livsmedel: frukt, grönsaker, på effekter hos dessa fetter frånsett mängden kalorier? fullkornsprodukter, baljväxter, potatis, sojaprodukter, kött Redan förra året skrev två aktade svenska medicinprofesoch charkuteriprodukter.” sorer, Göran Berglund och Bengt Fagrell i Scand Cardiovasc En enda studie J (2012;46:131-36) en svidande kritik av de grundläggande studier som legat till grund för tesen om att en minskning av SBU-rapportens råd om kost för att minska risken för kolesterol i blodet skulle minska förekomsten och svårighets- hjärt-kärlsjukdomar är en intensiv medelhavskost med extra olivolja eller nötter/mandel, samt hög kaffekonsumtion. graden av hjärt-kärlsjukdomar. #7 2013

21


© Can Stock Photo Inc. / kirstypargeter

Studier visar att kaffe minskar risken för ålderdiabetes.

Forts (från förra sidan) På kort sikt, sex månader, är råd om lågkolhydratkost mer effektivt vid fetma än lågfettkost. På lång sikt finns inga avgörande skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost eller kost inriktad på lågt GI. Forts. nästa sida >

Dessa råd vilar på en enda studie från Spanien (Estruch R et al, NEJM 2013;368:1279-90) och har refererats av en annan känd kostforskare och medicinprofessor, Fredrik Nyström, i Läkartidningen 2013;110:877 (nr 17-18). I den hade deltagarna inte någon känd kardiovaskulär sjukdom vid starten, men skulle ha diabetes eller tre av riskfaktorerna högt LDLkolesterol (”ont” kolesterol), lågt HDL (”gott” kolesterol), rökning, hypertoni (högt blodtryck), övervikt, fetma och ärftlig benägenhet för prematur hjärt-kärldödlighet för att inkluderas. Hos 7.447 individer som följdes under mediantiden 4,8 år förelåg 8-8,1 hjärthändelser per 1.000 personår hos olivoljeoch nötgrupperna, vilket innebar en minskning av hjärtkärlrisken i dessa grupper gentemot lågfettgruppen, där motsvarande antal hjärthändelser var 11,2. Lågfettkost ökade hjärtrisken

I referatet nämns också att en subgrupp i Women’s Health Initiative, som hade hjärt-kärlsjukdom vid studiens start och

Detta är en stor studie som omfattar drygt 15.000 patienter, så den förtjänar stor trovärdighet. Trots det anser tydligen inte SBU den vara tillräckligt stark för att kunna nämnas som stöd för vegetarisk kost

drygt 5.000 patienter med typ2-diabetes ingick, hade brutits i förtid då den inte kommer att kunna visa att lågfettkost plus ökad fysisk aktivitet påverkar hjärt-kärlsjukligheten. (http://www.nih.gov/news/health/oct2012/niddk-19.htm). Det är att märka att interventionen orsakade en minskning av flera riskfaktorer, till exempel sömnapné. Utelämnar vegetarisk kost

SBU nämner inget om rent vegetarisk kost. I en stor studie omfattande 44.561 män och kvinnor i Storbritannien (EPICOxford Study) åt 34 % vegetarisk kost och följdes under i genomsnitt 11,6 år. Jämfört med icke-vegetarianer hade de lägre BMI, lägre systoliskt blodtryck och lägre kolesterol, samt 32 % lägre risk för död och hospitalisering för ischemisk hjärtsjukdom (Hazard ratio 0,68, CI 0,58 - 0,81) (Crowe FL et al, Am J Clin Nutr 2013;97:597-603). Detta är en stor studie som omfattar drygt 15.000 patienter, så den förtjänar stor trovärdighet. Trots det anser tydligen inte SBU den vara tillräckligt stark för att kunna nämnas som stöd för vegetarisk kost. Eftersom den innehåller helt andra fetter än de som vanligtvis diskuteras i fråga om nyttighet, så är det i högsta grad önskvärt om mer forskning kunde inriktas på de växtfetter som är aktuella. Är kakaofett också nyttigt?

som lottades till lågfettkost hade 26 % ökad risk för hjärtkärlsjukdom vid uppföljning. Vidare har meddelats att Look-AHEAD-studien, där 22

#7 2013

Som ett exempel ska nämnas kakao. Vanligtvis hänförs chokladens nyttighet till flavonoider med stark antioxidantisk effekt., men fetterna kan ju också tänkas spela roll.


Figur 1. Relativ risk för kardiovaskulär sjukdom, hjärtsvikt och stroke hos vuxna med högre kostintag av choklad jämfört med lägre intag. Från Buitrago-Lopez A et al, BMJ 2011;343:d4488.

Figur 2. Pulsvågshastighet hos olika grupper av äldrevårdsboende män och kvinnor (genomsnittsålder omkring 64 år) med olika frågeformulärsrapporterade nivåer av intag av

Det finns faktiskt en stor prospektiv kostfrågeformulärsstudie från Sverige från den stora populationsbaserade svenska mammografikohorten. Under hösten 1997 fick 39.227 kvinnor fylla i ett validerat kostformulär, från vilket man kunde beräkna konsumtionen av choklad (som då till 90 % utgjordes av mjölkchoklad med omkring 30 % av innehållet bestående av kakaoböna) i gram per vecka. Incidensen av stroke under de följande 11 åren kunde säkerställas för 33.372 kvinnor. Insjuknande och död i stroke var inverst relaterat till ökande chokladkonsumtion, med en signifikant minskning i högsta konsumtionsgruppen (median 66,5 g/vecka) på 20 %. (Larsson SC et al, JACC 2011;58: nr 17). Choklad minskar strokerisk

Liknande positiva resultat har rapporterats från Stockholm Heart Epidemiology Program vad beträffar dödlighet i hjärt-kärlsjukdom efter en hjärtinfarkt (Janszky I et al, J Intern Med 2009;266:248-57). En engelsk meta-analys av sju studier (valda från 4.567 uppsatser enligt strikta kriterier) jämförde risken för hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller metaboliskt syndrom mellan grupper för högsta och lägsta chokladkonsumtion. Resultaten i form av hazard ratios återges i figur 1 (Buitrago-Lopez A et al, BMJ 2011;343:d4488). Resultaten är tydliga: choklad minskar risken, speciellt för stroke. Men hur är det nu med mejeriprodukter, som huvudsakligen innehåller mättade fetter. Är de bra eller dåliga? Här finns en del delvis motstridiga uppgifter. I den prospektiva

studien Caerphilly Prospective Study följdes 2.512 män mellan 45 och 59 år vart 5:e år under i genomsnitt 22,4 år. Vid jämförelse mellan mjölkdrickare och icke-mjölkdrickare befanns systoliskt blodtryck vara 10,4 mm lägre hos konsumenter av mjölk, grädde och ost, och augmentation index (AIx), ett pulsvågsmått, var 1,8 % -enheter lägre. Ett viktigt påpekande var att om smörkonsumtion också inräknades försvagades dessa siffror avsevärt. Men studien säger ingenting om hjärthändelser (Livingstone KM et al, Hypertension 2013;61:41-7). En annan studie från USA, Maine-Syracuse Longitudinal Study, syftar till att studera hjärt-kärlriskfaktorer i relation till kognitiva störningar hos institutionsvårdade människor (Crichton GE et al, Hypertension 2012;59:1044-51). Fem olika kohorter inkluderades under åren 1975-2000. En grupp om 587 deltagare som kom för den sjunde uppföljningen fick armblodtryck och centralt PWV mätt med SphygmoCormetoden, samt fick fylla i ett kostfrågeformulär. Man fann en lineär minskning av PWV med ökande mejeriproduktskonsumtion, som framgår av figur 2. Systoliskt armblodtryck och pulstryck följde ett mycket likartat mönster. Mejeriprodukter – men kanske inte smör – tycks alltså verka gynnsamt på CV riskfaktorer.

Forts (från förra sidan) Personer med fetma löper kraftigt ökad risk för diabetes. Det finns skäl att avråda från söta drycker, som ökar risken för diabetes ytterligare. Personer som använder alkohol och/eller dricker mycket kaffe har lägre risk för diabetes. I Sverige har förekomsten av fetma hos vuxna har mer än fördubblats under de senaste 30 åren. SBU har inte granskat studier som rör kostråd till normal- eller överviktiga personer eller till hela befolkningen. Källa: SBU

Etniska skillnader?

Det har diskuterats om olika etniska grupper kan reagera olika. En färsk studie från Japan visar att det finns en invers korrelation mellan intag av mättade fettsyror (SFA), beräknat på ett validerat kostfrågeformulär, och incidensen #7 2013

23


av olika typer av stroke, noggrant undersökta med CT eller MRI (Yamagishi K et al, Eur Heart J 2013;34:1225-32). Dock fann man en positiv korrelation mellan intag av SFA och hjärtinfarkt, men endast hos män. I diskussionen påpekades att japaner enligt nationell statistik intar mindre SFA än amerikaner, bara drygt hälften så mycket (18 mot 33 g/dag). Om man jämför mortalitet för stroke mellan

Thorson B et al (Eur Heart J 2013;34:1778-82) att man finner på Island. Till skillnad mot vad andra har hävdat – nämligen att användningen av statiner har bidragit till generell sänkning av kolesterol i populationen – menar de att den fortgående sänkning av totalkolesterol i blod som setts hos den isländska befolkningen sedan 1967 beror på dietfaktorer. Hos män 25-44 år planade den ut till omkring 5,5 mmol/L på 1980-talet (från ett värde Till skillnad mot vad andra har hävdat – nämligen att 1967 på 6,2) men sjönk snabbare från användningen av statiner har bidragit till generell sänkning 1993 till 2008 till 5 mmol/L. De högre åldersgrupperna följde parallellt, c:a 0,5 av kolesterol i populationen – menar de att den fortgående mmol/L högre. Kvinnorna följde samsänkning av totalkolesterol i blod som setts hos den ma mönster, om än på litet högre nivå. isländska befolkningen sedan 1967 beror på dietfaktorer. Om ett genomsnitt för dem som inte tog studier från Japan och USA finner man en tydligt högre statiner 1993-2008 plottades på det nationella genomsnittet mortalitet hos japaner. följde de samma värden, medan statinbehandlade visade en Plottat mot SFA-intag tycks incidensen i Japan plana ut drastisk nedgång (från högre värde 1993). Slutsatsen blir att vid cirka 20 g/dag men är ändå 3-4 ggr högre än i USA. minskningen 1993-2008 inte beror på stor statinanvändning. Man menar att detta beror på ökad förekomst av åderförkalkning i hjärnans blodkärl, vilket har visats vara associerat Liknande utveckling i Finland Här menar författarna att det kan bero på en omvälvande med lågt blodkolesterol. Andra studier citeras som visar att omläggning av de nationella kostvanorna mellan 1980 och lågt kolesterol eller lågt SFA-intag är associerat med högre incidens av stroke. Det verkar alltså som om japaner har hög 2006: man övergick från lamm och mejerivaror till fågel och fläsk, och minskade på mejerivarorna. Energiprocenten för strokeincidens därför att de äter för litet mättat fett. SFA sjönk från 40 till 35 %. En liknande utveckling kan för Ändrad kost sänkte islänningars kolesterol övrigt också ses i Finland där energiprocenten för SFA sjönk Ett stöd för att kolesterol har ett samband med hjärt-kärlfrån 40 % på 1960-talet till 30 % år 2007. sjukdom, vilket är den gängse ”kolesterolhypotesen”, menar Om mättade fetter inte ökar risk för hjärt-kärlsjukdomar 24

#7 2013


© Can Stock Photo Inc. / rmarmion

– kanske rentav minskar den – hur påverkar de då olika riskfaktorer? Det finns faktiskt en experimentell studie som belyser detta. I en noggrant planerad parallellgruppsstudie av patienter med riskfaktorer för metaboliskt syndrom och insulinresistens, gavs till 3 grupper om 30-40 personer olika dieter: hög-kolhydrat, hög-SFA och hög-MUFA (d.v.s. mono-omättat fett). Andra effekter av mättade fetter?

Endotelfunktion mättes med flödesmedierad kärldilatation (FMD) och augmentation index, artärstyvhet mättes med pulsvågshastighet (PWV). Inga skillnader i dessa parametrar förelåg, vare sig före eller efter 24 veckors behandling, och inga signifikanta skillnader sågs mellan dieterna avseende förändring 0-24 veckor. Här hade undersökarna väntat sig att PWV och FMD skulle indikera sämre kärlfunktion under SFA-dieten än under de övriga två. Så blev det inte, och i förlängningen kanske det är så att SFA inte alltid ökar risken för hjärtkärlsjukdom, utan istället, som jag skrivit ovan, till och med kan minska risken för viss typ av kärlsjukdom, nämligen stroke – jfr Japanstudien ovan. Man kan reflektera över begreppet riskfaktor. Har dessa, som bestäms utifrån statiska samband i populationer, egentligen någon betydelse för individen? Trots allt dör människor utan riskfaktorer, och andra med många överlever oväntat. Sammanfattning

Vilka kostråd man skall lita på beror till dels på vad man

avser med dieten, och det vetenskapliga underlaget för råden. SBU är säkert noggrant men gör troligen en mycket konservativ bedömning. Om en viss diet är direkt skadlig för individen vid vissa sjukdomar är det rimligt att följa dem. I allmänhet ges dock kostråden i avsikt att minska risk för sjukdom vilket inte är samma sak. Både läkare och lekmän är i huvudsak överens om att för optimal kroppslig hälsa behövs en viss mängd kroppslig rörelse och en kost som i längden håller kroppen i en balans som man trivs med, och som inte framkallar sjukdom. Typexempel är diabetes. Om man trivs med sin livsföring utsätts kropp och själ för mindre stress, vilket sannolikt är en väl så viktig faktor som kosten. SBUs rapport är säkert att lita på, och ger också utrymme för individen att bestämma vad hen tycker är bra för henom, eftersom det särskilt påpekas att det ännu finns stora kunskapsluckor.

Gunnar Nyberg Docent, Klin. Fysiol. Avd. Sahlgrenska Universitets­sjukhuset SU/S Göteborg Författaren är vetenskaplig rådgivare till Sangrale Medical, svensk agent för Tensiomed, Budapest, Ungern, tillverkare av Arteriograph. #7 2013

25


© Can Stock Photo Inc. / gajdamak


I efterdyningarna av svininfluensavaccineringen:

Varför framhärdade svenska myndigheter med Pandemrix? – varningsflaggorna var många Under hösten 2009 varnades allmänt i Sverige för en kommande pandemi i svininfluensa (H1N1). Allmänheten uppmanades av myndigheter (Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet) att låta sig vaccineras. Olika argument för detta anfördes i kampanjen – från skrämsel till solidaritetsskäl. Solidaritet mot vem eller vad kan man fråga sig – staten, big pharma, sjukvården eller befolkningen?

lansteg i biosyntesen av kolesterol. Det har misstänkts kunna ge upphov till autoimmuna reaktioner. Alum har under många år använts i olika vacciner (t ex i tetanus och hepatit B) som immunstimulans utan påvisade

Konsekvenserna av massvaccinationen är i dag uppenbara med ett stort antal barn som drabbats av narkolepsi, en livslång, icke botbar och handikappande neurologisk sjukdom. Hur många som drabbats av än mer allvarlig sjukdom som Guillain Barrés Syndrom har inte framkommit. Båda dessa sjukdomar anses bero på autoimmunitet, det vill säga att immunsystemet angriper den egna organismen. I Europa och Kanada beslöt myndigheterna att använda ett vaccin från GlaxoSmithKline, Pandemrix, som utöver antigen i form av virusprotein har tillsats av immunförstärkande ämnen, adjuvants (grekiska som betyder ”att hjälpa”).

negativa effekter. Men som tillsats i influensavaccinet mot H1N1 hade det en mycket svag effekt. I USA är fortfarande Alum det enda immunstimulerande ämnet som tillåtes av Food and Drug Administration (FDA).

Misstanke om autoimmuna reaktioner

De tillsatsämnen som finns i Pandemrix är Alum, ett aluminiumsalt, och en olja i vattenemulsion av squalen och alfa-tochoferol (vitamin E). Squalen är en kolvätekedja som normalt finns i den mänskliga kroppen och utgör ett mel-

Den var baserad på information från FDA, som sagt nej till Pandemrix till förmån för ett vaccin utan adjuvants, Celvapan från läkemedels­ företaget Baxter.

Anmärkningsvärt förnekande

Sedan problemen med narkolepsi efter massvaccinationen i Sverige blev uppenbara har våra berörda myndigheter vid upprepade tillfällen i olika media framfört att det i förväg inte fanns några indikationer på risker med vaccinationen. Det ter sig minst sagt anmärkningsvärt med hänsyn till alla de varningsflagg som hade hissats. Personligen skrev jag två artiklar i Helsingborgs Dagblad under hösten 2009 innan massvaccinationen hade startats. Den första, ”För och emot vaccinering” publicerades den 20 september 2009. Den var baserad på information från FDA, som #7 2013

27


sagt nej till Pandemrix till förmån för ett vaccin utan adjuvants, Celvapan från läkemedelsföretaget Baxter. Kan ha orsakat Gulfsyndromet

Orsaken till förbudet mot adjuvants var erfarenheterna från vaccinationen under Gulfkriget av amerikanska soldater mot anthrax med vaccin innehållande squalen. Det fanns anledning att anta att antikroppar mot squalen låg bakom utvecklingen av ”Gulf War Syndrome (Exp Mol Path 2002, 68:55) Sambandet har i och för sig senare ifrågasatts men dock inte uteslutits. En mycket alarmerande artikel ”Benefit and Doubt in Vaccine Additives” kom senare i The New York Times den

Samtidigt deklarerade Michael Kochen, president för det tyska kollegiet för allmänläkare och familjeläkare, att Pandemrix inte kan förklaras säkert för milliontals individer, speciellt inte för små barn och gravida kvinnor. 22 september 2009. Framför allt betonades risken för autoimmunitet. Pandemrix inte säkert för barn

Den 18e oktober avslöjade det tyska magasinet ”Der Spiegel” att den tyska regeringen beslutat att topptjänstemän och ledamöter av regeringen liksom utlandsbaserade tjänstemän och militärer skulle vaccineras med det adjuvantfria vaccinet Celvapan. Samtidigt deklarerade Michael Kochen, president för det tyska kollegiet för allmänläkare och familjeläkare, att Pandemrix inte kan förklaras säkert för milliontals individer, speciellt inte för små barn och gravida kvinnor. Han meddelade vidare att han själv inte skulle vaccinera sig och att han avrådde läkarna i kollegiet att vaccinera sina patienter med det vaccinet.

British Medical Journal redovisade i detalj den tyska problematiken i en artikel som publicerades den 21:a oktober (BMJ2009;339:b4335). I artikeln meddelades att endast 12% av tyskarna avsåg att vaccinera sig efter avslöjandet i Der Spiegel. Wolf-Dieter Ludwig, ordförande för den Tyska Medicinska Associationens läkemedelskommission, beskrev hela vaccinationsprogrammet för svininfluensa som en skandal och citerades vida i tysk press ”Hälsomyndigheterna har gett efter för en kampanj från läkemedelsföretagen som helt enkelt vill tjäna pengar på ett förmodat hot”. Alla dessa signaler uppfattades inte av Svenska myndigheter, som då som nu påstår att det inte förekom några varningar för Pandemrix. Jag varnade återigen

Efter avslöjandena i Der Spiegel och BMJ publicerade jag ytterligare en artikel i Helsingborgs Dagblad den andra november under rubriken ”Oroande tyst i Sverige”. Men inte heller denna publikation gav någon respons hos våra myndigheter. En sannolikt bidragande orsak till tystnaden var nog att Sverige, liksom Tyskland, redan hade köpt in ett stort antal vaccindoser som inte kunde återlämnas till läkemedelsbolaget Det hade kanske varit möjligt att undvika det svåra lidande som många barn nu får dras med resten av livet. Utvecklingen som den varit inger inte något större förtroende för våra myndigheters rekommendationer. Den kan dessutom undergräva allmänhetens förtroende för vaccination över huvud taget. Det vore olyckligt med hänsyn till att vaccination historiskt sett visat sig vara den mest framgångsrika, livräddande och kostnadseffektiva metoden att förebygga infektionssjukdomar. torE sCHErstÉn Professor emeritus.

Missa inte vå r nya hemsida –

www.medic inskaccess.s e Där p ublicerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter. Varmt välko mna!

28

#7 2013


Kvinnosjukdomen Sjögrens syndrom:

Flera riskgener hittade För första gången har genetiska faktorer som ökar risken för den reumatiska sjukdomen Sjögrens syndrom undersökts i analyser av hela arvsmassan. Sju genvarianter som ökar risken för sjukdomen har hittats.

Resultaten av den internationella studien, där forskare vid Karolinska Institutet deltagit, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics. Sjögrens syndrom är en autoimmun sjukdom, där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader.

identifierade generna är på olika sätt viktiga för immunförsvarets funktion. – Resultaten visar på vikten av gener involverade i både medfödd och förvärvad immunitet vid Sjögrens syndrom. Flera av de nu identifierade generna, eller proteinerna som de kodar för, är tänkbara kandidater för utveckling av behandling, säger Marie Wahren-Herlénius, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien. Torra i munnen

Nio av tio kvinnor

Nio av tio patienter är kvinnor, men det är inte klarlagt varför sjukdomen främst drabbar det ena könet. Den nya studien är den första som analyserat genetiska faktorer i hela arvsmassan. Forskarna hittade sju genvarianter som ökar risken för Sjögrens syndrom. Dessutom hittades ytterligare 29 regioner i DNA som misstänks vara riskvarianter, men där sambandet med sjukdomen inte var lika starkt. De flesta av de

Hos personer som har Sjögrens syndrom angrips Marie Wahren-Herlénius. körtlar i olika delar av kroppen av inflammaFoto: Ulf Sirborn. tion. De inflammerade körtlarna förstörs gradvis. Symtom från ögon och mun är vanligast, men även mag-tarm­ kanalen, lungorna och njurarna kan angripas. Många av patienterna har värk i muskler och leder, samt upplever stor trötthet. Källa: Karolinska Institutet

Mälargården Rehab Center ligger i natursköna Sigtuna 40 minuter norr om Stockholm. Vi är ett multimodalt kompetent rehabiliteringsteam som tillsammans med patienten arbetar fram ett individuellt rehabiliteringsprogram för vistelsen.

Våra rehabiliteringsprogram omfattar nedanstående sjukdomar/skada: • Neurologisk rehab • Onkologisk rehab och lymfdränage • Astma/KOL Mälargården har avtal med ett antal landsting och kommuner som vårdgivare vid neurologisk rehabilitering, onkologisk rehabilitering, lymfödembehandling samt astma/KOL. Läs mer om oss på vår hemsida www.malargarden.se

Box 46 • 193 21 SIGTUNA • Tfn 08-5949 3630 • www.malargarden.se #7 2013

29


MEDICINNOTISER

Ny nationell samordnare:

Generaldirektör för Han ska ordna mer ny myndighet utsedd tid åt patienterna

Göran Stiernstedt, från SKL, tillräder i början av november som ny nationell samordnare för att bättre utnyttja resurserna inom hälso- och sjukvården.

– Vi behöver se över det administrativa arbetet och se till att personalen inom hälso- och sjukvården får mer tid för patienterna, säger socialminister Göran Hägglund. I Göran Stiernstedts uppdrag ingår att göra en analys av hur professionens resurser inom hälso- och sjukvården kan tas till vara för rätt uppgifter. Göran Stiernstedt. Till exempel hur personalen ges bäst Foto: SKL förutsättningar för att använda sin tid, kunskap, kompetens och engagemang. I uppdraget ingår att ge förslag på tänkbara åtgärder som kan vidtas på nationell och regional nivå. Arbetet ska ske i nära dialog med huvudmän och företrädare för professionerna. - Det känns spännande och utmanande att få arbeta med frågor som är så viktiga och centrala för utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård, säger Göran Stiernstedt, som nu är direktör för vård och omsorg på Sveriges kommuner och landsting, SKL, men framöver vid Socialdepartementet.

Han tillträder sitt uppdrag den 1 januari 2014, då den nya myndigheten startar sin verksamhet. Som den första generaldirektören för myndigheten får Torsten Håkansta uppdraget att bygga upp och utveckla verksamheten. Myndigheten kommer bland annat ansvara för samhällsnyttig infrastruktur och informationsdatabaser som ska vara tillgängliga för alla apotek och vården på likvärdiga och ickediskriminerande villkor.

Myndigheten ansvarar också för att sammanställa och tillhandahålla nationell läkemedelsstatistik. Torsten Håkansta har arbetat inom flera branscher, bland annat inom hälso- och omsorgsbranschen och säkerhetsbranschen. Han har tidigare varit vd för Aktriva och vd för Proliva som är en koncern med bland andra Cityakuten, Medicinsk Röntgen och Stockholm Heart Center.

!

Handbok för klinisk Genusmedicin Genusmedicin är ett viktigt nytt område i hälsa och sjukdom. Biologiska och sociala faktorer som ligger till grund för mottagligheten för sjukdomar och dess konsekvenser. Boken täcker tolv olika medicinska områden, ger praktisk och användbar information. Författarna till denna handbok är alla experter som visar den medicinska förståelsen och behandlingen av bl.a. hjärtsjukdom, benskörhet, artrit, smärta, våld m. m. Av: K. Schenk-Gustafsson, P. R. DeCola, D.W. Pfaff och D. S. Pisetsky.

sid. 57! Beställningstalong på A G AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA GTA A CACG AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT TCCAAT AT A T TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT GCAT GC TAAGC ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT GCAT GC A CA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT GTA TAAGCTCAC ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT GA A AT CCAAT T A AT T TA CACGGTA A AT AGCAT A T TA A AT GAT A AT CCAAT T A AT T TA AGCTCACGGTA A T TA A AT GAT A AT AGCAT A T TA A AT GAT A AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT GCAT GC A AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA GCTCACGGTA GC TA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT AT T TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT CAAT CA T TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT GCAT GC A GA AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT GCAT GC A GA AT ATCAGCAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA GCTCACGGTA GC A CACG AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT AT T TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT GCAT GC A GA AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT GCAT GC TA ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA GCTCACGGTA GC TA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT AT T TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT CAAT CA AT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCCACGGTA ATA AT A GAT AT GCAT A GA AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT AGCAT A AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA AGCTCACGGTA TA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT AT T TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT CAAT CA T TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT AGCAT Editors A GA AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT AGCAT A AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA AGCTCACGGTA TA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT AT TA T T TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT CAAT CA ATCCAA TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCGTA ATA AT A GAT AT AGCAT A GA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA GGTA A CACG AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA T TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT AGCAT A GA AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT AGCAT A AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT AGCAT A CACGG AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA AGCTCACGGTA TA ATA AT GAT TGA ATG AT TAAGCAT ATA AT A GAT CAAT CCAAT CCA ATC TAT GTA GT CGG CG AC CACGGTA C TCA AT A GCAT GCA GC T TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A TA T GGT GG ATG CAAT CAA CCA TC AT TA GGTA GGT CGG C AC CA C TAAGC ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT CAAT CA T TA GGTA A AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT CCAAT TAAGC ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A GA AT AGCAT A GA AT A AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT CCAAT TAA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT GAT A CA AT AGCAT A AT TGAT TC A G A AGCTCAC A T TA A AT TGAT CA G A A AT ATCCAA TAT TA T TA GGTA TG C G T A AT A GAT AT CAAT CA AT TAT TA GTA A AT ATC TAT TA A CACGGTA AT AGCAT T A GA AT AGCAT A GA AT A AT ATC TAT TA AGCTCACGGTA G A CA AT AGCAT TA ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA CACGGTA TAAGC ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA T AGCCACG TA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT GAT TG TG AT A AA A CAAT C CA AG TAAG TA AT A GAT GA ATG AT CAA CA CCAAT CC TC AT AT AT GAT ATGA AT GCA GC AAG TAA ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA T TA A CACGGTA GCAT AGCAT AA TA T AT A GA G TGAT T C GCTC GC GCT AGCTC AGC TAA TA AT A GAT G ATGA AT CA C GCAT G GC GT CGG ACG AC CACGGT TC AT A TAAGCAT ATA AT A GAT AT CAAT CA T TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT ATC TAT TA A CACGGTA AT AGCAT TAAGCTCACGGT ATA AT A GAT AT AGCAT TGA AT AT AA CA TC C AT TA TA GGT CGG AC TCA ATC AT GCA AGC TAAGC ATA AT TGA ATG AT CAA CA CC ATC TAT TA GT GG CG C AC CA TC T GCT GC AG TAA ATA GAT ATGA AT CA C AGC AG AA TA ATA GAT ATGA AAT AA CA CC TC AT TAT GTA GGT ACG AC CA ATC GCAT AGCA AGC ATC TA TA GT GG ACG ATCAC GCAT AGCA TAAGC ATA GAT TG AT CAAT CCAA TCCA AT TA GTA GGT CG AC TCAC CT GC AAG TA T AT GA TGA AT CA AGCA TAAG TA AT A GA TG AT AA CAA TCCA ATC TAT CGGTA CACG TCA AT GCA AGCA AA TA ATA GCAT AGCA AGC ATCCAA TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA GAT A G AT AAGCAT TA AT AT GAT G TGA TG AT A AA A CA CCAAT CC TC ATC TAT GTA GG CG ACG CACGGTA C ATCA GCAT GCA AGCAT AGC AA A TA AT AT GAT G ATGA AT CAA CA CCAAT C ATCCA TAT GTA GGT CGG AC A CA TC GCT GCT AGCTCACGGTA A TAAGC ATA AT GAT G TGA TG AT CA CA GC AGCAT AG AA TAA ATA AT GAT TGA ATG AAT AA ATCCAAT TAT TA GGTA A CACG A AT AAGCAT TA TA AT A GA TG T AT A CAA CA TCC TC AT A TA GGT CGGT CGG CAC GCTCA GC GCT AGC AA A TA AT GAT TGA T AT GCA TAAGCA TA AT A GAT G TGA AT A CAA CCA ATCCA TAT GTA GT GG ACG AC TCA TC AT A CA GC GC AAG TAA ATA TGAT ATG AT ATCCAAT TAT TA TA TA GT G GG CG AC A TCA CTC GC AAG TAA ATA ATGAT CAT GC AAG TAA ATA GAT ATGA CAAT CCAA ATCCA TAT TA GT G CGG CG A CAC AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT AGCAT C GC AG AA TA AT GAT TGA AT AA TCCAA AT TA GTA GGT CG AC ATCAC GCAT AGCA AAGC TA AT ATGAT AT CAA TCCA ATC TAT TA TAAGCGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT AGCAT A CA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA GGTA TAAGCTCAC ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA GAT G A AT CCAAT T A TAT TA A CACGAGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT AGCAT A AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA AGCTCACGGTA TA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA GGTA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA T TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT T AGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT CAAT CA T TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT T AGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GAT AT AGCAT A GA AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA TAAGCTCACGGTA ATA AT A GA AT TAAGCAT ATA AT A GAT AT ATCCAAT TAT TA A CACGGTA AT AGCAT TG A AT TCAGCA AT A TA AAGCTCACGGT TA T AT TG A AT AAGCA TA T AT TG A AT TC C A A AT A TA C GGT A CAC AT GCAT TAAGC ATA A GAT AT CAAT ATCCA TAT CGGTA CAC GCTC AGC

Handbook of Clinical Gender Medicine Karin Schenck-Gustafsson Paula R. DeCola Donald W. Pfaff David S. Pisetsky

GCA GCA TAAGC ATA AT TGAT AT TC C A A AT A TA T ACGGT

#7 2013

AAG TA AT AT A GAT GCAT AAGCAT TA T AT TG A AT A ATCCAA TAT TA GGTA CGG CGG AC A

A TA T AT ATGA AAT CAA CCA TCC AT A TA GT GGT CGG ACG TCAC AT AGCA

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se 30

Torsten Håkansta.

Nationell läkemedelsstatistik

de n a d ju

lerb

ia

Spec

Regeringen har utsett Torsten Håkansta till generaldirektör för Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur.

AAG TA T AT TG A AT AAGCA TA T AT TG A AT CAA TCCA AT A TA TCACGGT AT AGCA

A TA T AT TG A AT TC C A A AT A TA T

+ 400 kr

porto


folacin F O L S Y R A

FOL20130904PSE03

MEDICINNOTISER

1 mg

© Can Stock Photo Inc. / Rixie

Förnya recepten till 1 mg.

Vitlök och torkad frukt kan stoppa tidig födsel

Vi vill ha mindre!

Gravida kvinnor som äter mat med vitlök och torkad frukt löper mindre risk att föda för tidigt. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin. Sambandet är tydligt, men forskarna menar att mer studier krävs innan kostråden till gravida kan ändras.

Nästan 20.000 gravida kvinnor ingår i studien, av vilka fem procent födde för tidigt. De kvinnor som ätit mer vitlök än genomsnittet hade 30 procents mindre risk att föda för tidigt, särskilt om de ätit mycket vitlök i början av sin graviditet. Framförallt russin

De kvinnor som åt mycket torkad frukt, framför allt russin, mot slutet av sin graviditet, löpte 40 procents mindre risk att förlossningen startade för tidigt. Professor Bo Jacobsson. – Vitlökens effekt är särskilt intressant, men än så länge tycker jag att det är för tidigt att ändra kostråden till gravida. Det krävs fler studier, säger Bo Jacobsson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Förtidsbörd orsakas ofta av infektioner, och forskarnas teori är att det är de antibakteriella ämnen som både vitlök och torkad frukt innehåller som skyddar mot för tidig födsel. Artikeln Intakes of Garlic and Dried Fruits Are Associated with Lower Risk of Spontaneous Preterm Delivery publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Nutrition.

Läkemedelsboken rekommenderar 1 mg folsyra om dagen vid underhållsbehandling.1 Dags att ompröva dina äldre patienters folsyrabehandling? Folacin© (folsyra) tablett 1 mg, R X, F B03BB01. Indikationer: Folatbrist eller tillstånd med ökat folatbehov, makrocytär, megaloblastisk anemi med folsyrabrist, försämrat upptag av folat från tarmen vid malabsorption såsom celiaki (glutenintolerans), sprue av annan genes eller tarmresektioner. Vid långtidsbehandling med läkemedel som hämmar folatupptaget eller folatmetabolismen exempelvis vissa antiepileptika, antibakteriella medel i den terapeutiska undergruppen sulfonamider eller läkemedel innehållande sulfasalazin. Tillstånd där ett ökat folatbehov föreligger såsom vid alkoholism, hemolytiska anemier, behandling med vitamin B12, graviditet och amning eller genetisk polymorfism i det folatberoende enzymet metylentetrahydrofolatreduktas.Varningar och försiktighet: Då folat kan stimulera celldelning tillråds försiktighet vid behandling av patienter med folatberoende tumörsjukdom. Folsyratillskott kan öka tillväxt av redan etablerad malignitet. Under långtidsbehandling med folsyra kan en samtidig B12-brist döljas. Dosering: Startdos och underhållsdos beror på indikation. Se www.fass.se för utförlig information. Folacin finns som tablett 1 mg i plastburk om 100 och 1000 st. Senaste översyn av produktresumén: 2010-08-27. För mer information och prisuppgifter se www.fass.se Referens: 1. Läkemedelsboken 2011–2012. Pfizer AB. 191 90 Sollentuna. Telefon 08-550 520 00. www.pfizer.se

Källa: Sahlgrenska akademin #7 2013

31


MEDICINNOTISER

Blir pappor deprimerade lika ofta som mammor? Enligt en studie från Karolinska Institutet i Solna kan så många som 15 procent av de nyblivna papporna i Stockholms län ha depressiva symtom.

I Stockholms län håller landstinget och Karolinska institutet precis på att avsluta en studie där 3 600 män som fått barn har svarat på enkätfrågor. Det visar sig att 15 procent av papporna har depressiva symtom. Om den siffran även gäller för pappor över hela landet så skulle det betyda att lika många pappor som mammor, ungefär 15.000, varje år får depressiva symtom i samband med att de får barn. Inga rutiner för pappor

© Can Stock Photo Inc. / barsik

Runt om i landet finns rutiner för att fånga upp nyblivna mammor som kan vara deprimerade, men det finns ingen rutin för att hitta papporna. Magdalena Carlberg, som lett studien, blev överraskad över resultatet. – Ja, vi hade inte trott att vi skulle hitta så många. Vi hade kanske gissat på några procent. Både för mammor och pappor med depressiva symtom så kan det här leda till att relationen till barnet, samspelet till barnet och relationer inom familjen försämras, säger hon. Källa: Sveriges Radio

Ny astmacell identifierad Joakim Dahlin.

Personer med allergisk astma får svårt att andas när en av immunförsvarets celler – mastcellen – aktiveras i lungorna. Forskare från Uppsala universitet har nu isolerat den cell i blodet som ger upphov till mastceller.

De nya rönen, som läggs fram i en avhandling av Joakim Dahlin, kommer förhoppningsvis att bidra till utvecklingen av nya typer av läkemedel som hindrar mastceller från att ta sig till lungorna. Det är när mastcellerna aktiveras i lungan som personer med allergisk astma får svårt att andas. Det inträffar då astmatiker andas in ett allergiframkallande ämne. En förklaring till att symptomen ofta är svåra är att astma-

32

#7 2013

tiker har ett förhöjt antal mastceller i lungorna. Nya läkemedel

Den cell i blodet hos möss som ger upphov till mastceller, en så kallad mastcellsprogenitor, har nu isolerats av forskare från Uppsala universitet. – Den här upptäckten är viktig bland annat eftersom det blir lättare att ta fram läkemedel för att stoppa cellen, när vi vet hur den ser ut. Det kan förhoppningsvis bidra till utveckling av läkemedel som hindrar mastcellerna att ta sig till lungorna, säger Joakim Dahlin, doktorand vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet. Källa: Uppsala universitet


OES20130812PSE02

© Can Stock Photo Inc. / gina_sanders

MEDICINNOTISER

”Som ett vårdtecken tar jag denna ring”

Inkontinens kan alltid bli bättre – oavsett ålder

Det är sällan för sent att behandla urininkontinens. även för äldre personer finns det hjälp som fungerar, visar en ny rapport från SBU.

Urininkontinens kan ofta innebära sämre livskvalitet. Därför är det viktigt att utreda och behandla, oavsett ålder. Om man tar reda på vad läckaget beror på och i vilka situationer det uppstår kan man minska urininkontinens hos äldre på olika sätt. Behandlingarna är till exempel bäckenbottenträning, operation eller läkemedel. Påminna om toabesök

SBU:s granskning visar dessutom att basal omvårdnad för sköra äldre kan vara viktigt. Basal omvårdnad kan vara att träna personen att själv vara uppmärksam på när hon eller han behöver gå på toaletten och att hjälpa personen till toaletten. Fysisk träning som till exempel gångträning är också basal omvårdnad. Mer forskning behövs

Det behövs mer forskning om behandling av urininkontinens, särskilt när det gäller sköra äldre som kan ha flera samverkande orsaker till inkontinens. Trots att urininkontinens är en folksjukdom saknas det en strategi för utbildning av medarbetare inom området i vården, enligt rapporten. Faktabakgrund

SBU:s rapport granskar forskningen om urininkontinens hos personer över 65 år. I åldersgruppen uppskattar man att 30–40 procent har urininkontinens vilket motsvarar över en halv miljon människor. Sjukdomen kan minska livskvaliteten betydligt både hos den drabbade och hos anhöriga. Drygt hälften av dem som vårdas i hemmen uppges ha urininkontinens.

Nu 41 % lägre pris,* ingår i läkemedelsförmånerna 1

2

• Oestring®(estradiol) – lokal östrogen-

behandling med låg och jämn frisättning.3

• Dokumenterad effekt på klåda, sveda, dyspareuni, täta trängningar samt recidiverande urinvägsinfektioner.4,5 • Byts var tredje månad.3

* Nytt pris 243:-/vaginalring (AUP). Tidigare pris 414:Det nya priset träder i kraft 2013-08-01. Ref: 1. www.fass.se. 2. www.tlv.se/lokalaostrogener. 3. SPC 13 - 03 - 12. 4. Smith P et al. Maturitas 1993; 16: 145–154. 5. Perotta C et al. The Cochrane Library 2008, Issue 3, 1–28. The Cochrane Library 2012. Issues 10, 1–84. Oestring® (estradiol) RX. Ingår i läkemedelsförmånen, se www.fass.se Indikation: Substitutionsterapi vid lokal östrogenbristsymtom. Förpackningar och styrkor: Vaginalinlägg 7,5 mikrog/24 timmar. 1 styck foliepåse. Datum för översyn av produktresumén: 2013 - 03 - 12. För ytterligare information: www.fass.se och www.pfizer.se Pfizer AB. 191 90 Sollentuna. 08-550 520 00. www.pfizermedica.se/gynekologi. www.oestring.se

Källa: SBU #7 2013

33


MEDICINNOTISER

Ny vikt Ny hälsa Nytt liv

18­årsgräns för solarier ett lagförslag

© Can Stock Photo Inc. / JanMika

NYHET! Nu även Laktos- och glutenfri. Svensk vlcd*-produkt. Utan aspartam och sojamjöl. Nötfri produktion. Slanka shakes, soppor och gröt - med den goda smaken! *very low calorie diet

Läs mer på

www.slanka.se 0702-800 837 info@slanka.se

Strålsäkerhetsmyndigheten vill ha en 18-årsgräns för solarier. Anledningen är att solarier är klassificerade som cancerogena för människan.

För några år sedan gjorde Strålsäkerhetsmyndigheten en undersökning bland 16-17 åringar och såg att användandet var ganska högt. Den visade bland annat att 42 procent av dem hade solat i solarium någon gång under de senaste två åren och att flickor solat oftare än pojkarna -58 procent av flickorna hade solat solarium. Många börjar tidigt

Villa Pierrette, Fayence

45 min från Nice flygplats, nordväst om Cannes. Centralt beläget hus i villagen. Ogenerat läge, 4000 kvm tomt, pool. Plats för sex plus fyra personer i två våningar. Seperata kök o badrum. Stort uterum med grill. Nära till golfbanor. Uthyres veckovis v. 21-36. Upplysning på tel. 090-12 10 25, 070-687 58 25, 0033-494 84 17 30, 070-647 49 33.

En tredjedel av de solariersolande ungdomarna var under 14 år första gången de solade. Ytterligare information om riskerna tros inte vara en väg att gå för att minska solariesolande bland de yngre eftersom de verkar känna till riskerna men solar ändå. Ett lagförslag där ett förbud mot att upplåta kosmetiska solarier till personer under 18 år ligger på regeringens bord. Flera europeiska länder har 18-års gräns, eller har beslutat om att införa en 18-årsgräns, till exempel Finland, Norge, Island, Frankrike, Spanien samt Tyskland. – Vi på Strålsäkerhetsmyndigheten hoppas att det kommer att införas en 18-årsgräns för solarier även här i Sverige, säger Johan Gulliksson på Strålsäkerhetsmyndigheten. En rapport från myndighetens vetenskapliga råd har visat att risken att få malignt melanom var 1,75 gånger ökad om man börjat använda solarium i unga år (<35 år) medan risken för skivepitelcancer ökade med 2,25 gånger. KM

34

#7 2013


© Can Stock Photo Inc. / krishnacreation

MEDICINNOTISER

Strömstötar som tidig behandling kan öka överlevnaden vid bukspottkörtelcancer Tumörer i eller runt bukspottkörteln är ofta omöjliga att operera. Som första center i norra Europa införde Akademiska sjukhuset hösten 2011 en ny behandling med elektriska strömstötar, IrE. Hittills har ett tjugotal patienter fått strömbehandling utan allvarliga komplikationer, förutom en patient som fått en allvarlig blödningskomplikation. Från hösten 2013 startar en ny forskningsstudie där behandlingen sätts in tidigare med målet att minska risken för spridning och återfall.

– Utmaningen är att minska risken för återfall. Hittills har IRE använts efter att man bedömt att tumören inte kan tas bort och patienten redan fått cytostatika. Det händer att ett år passerat efter diagnos vilket ökar risken för metastaser. Nu kommer behandlingen att sättas in direkt, när vi bedömt att patienten inte kan opereras och cancerdiagnosen är fastställd. Precis som vid cancerkirurgiska operationer kommer patienterna att få cytostatika efteråt, säger kirurgen Britt-Marie Karlson. Bukspottkörtelcancer är en aggressiv tumörform som oftast drabbar

personer över 65 år. Vanliga tecken är gulsot, magsmärta och aptitlöshet, men symtomen är ofta diffusa och kommer i ett sent skede. Ofta går cancern inte att operera bort eftersom tumörerna ligger för nära eller växer in i blodkärl. Standardbehandlingen är cytostatika och ibland strålning. Prognosen har varit dålig med låg överlevnad. Behandlingen ges under narkos

IRE (irreversibel elektroporation) är en ny behandling som syftar till att döda tumörvävnad utan att skada intilliggande stödjevävnad i kärl och

gallgångar. Metoden har även använts på tumörer i bland annat lever, njure och lunga. Behandlingen innebär att nålstunna elektroder placeras i och runt tumören. Därefter kopplas elektrisk ström mellan nålarna. Operatören guidas av ultraljud för att elektroderna ska hamna rätt. Det elektriska fält som uppstår orsakar små hål på cellmembranet och den drastiska miljöförändringen gör att tumörcellerna dör. Behandlingen ges under narkos, men patienten kan ofta gå hem redan efter tre dagar. – Det är ännu för tidigt att uttala sig om de långsiktiga effekterna, men resultaten är hoppingivande. Flera patienter som fått IRE har återkommit på sexmånaderskontroll och en patient har efter behandling kunnat genomgå en så kallad radikal operation, säger Britt-Marie Karlson. Källa: Akademiska sjukhuset

Ny forskningsstu­ die på Akademis­ ka sjukhuset: Tidig behandling med IRE vid avancerad bukspottkörtel­ cancer * Startar hösten 2013 och beräknas pågå under två år. * Kommer att inkludera cirka 25 patienter. * Kriterier: Pa­ tienten ska vara över 18 år och ha en avancerad, bukspottkörtel­ cancer som inte kan opereras och inte visar tecken på spridning. * Patienten får inte ha någon hjärt­ sjukdom/störning i hjärtrytmen, ej heller epilepsi. Pa­ tienten får heller inte ha pacemaker eller andra stimu­ latorer som inte kan stängas av.

#7 2013

35


MEDICINNOTISER

Inga allvarliga biverkningar av HPV­vaccinering Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med danska kollegor följt upp HPV-vaccinerade flickor via patientdataregister. Syftet har varit att undersöka förekomst av ett stort antal sjukdomar hos de vaccinerade flickorna för att på så sätt kartlägga eventuella allvarliga biverkningar. resultaten visar nu att det inte finns någon statistisk ökning av de undersökta sjukdomarna hos de vaccinerade flickorna jämfört med ovaccinerade.

om att HPV-vaccinering innebär risk för allvarliga biverkningar. Men givetvis kommer vi fortsätta följa upp HPV-vaccinering på längre sikt, både vad gäller effektivitet och eventuella allvarliga biverkningar, säger Lisen Arnheim-Dahlström, docent på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet. Milda biverkningar

I Sverige erbjuds flickor mellan 11 och 12 år HPV-vaccinering inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet sedan 2012. Totalt har över 120 miljoner doser av det HPV-vaccin I studien ingår nära en miljon som används i svenska och danska flickor Sverige använts födda mellan 1988 och 2000. världen över. De Ungefär 300 000 flickor som biverkningar som HPV-vaccinerats har jämförs har rapportemed ungefär 700 000 ovaccinerats till svenska rade. Alla flickorna var mellan Läkemedelsverket 10 och 17 år och vaccinationerhar varit milda na gjordes någon gång mellan och rört sig om 2006 och 2010. Forskarna har bland annat feber, följt flickorna via patientdahuvudvärk och Lisen Arnheim­Dahlström. taregister i Danmark och lokala biverkFoto: Stefan Zimmerman. Sverige och syftet har varit att ningar på injekundersöka eventuell förekomst tionsstället. I den av allvarliga biverkningar hos de HPVnu aktuella studien ingår inte data från vaccinerade flickorna. primärvården, så förekomst av lindriga biverkningar är inte studerat. Samhälleligt larmsystem Studien är gjord i samarbete med Forskarna har följt upp 53 olika diagno- Smittskyddsinstitutet och finansierad ser som samtliga kräver sjukhus- och/ med pengar från Stiftelsen för strateeller specialistvård. Det rör sig om bland gisk forskning och danska Vetenskapsannat blodpropp, vissa neurologiska rådet. De danska forskare som deltagit sjukdomar samt vissa autoimmuna i forskningsarbetet är verksamma vid sjukdomar, som diabetes typ 1. Ingen Statens Serum Institut i Köpenhamn. av dessa sjukdomar förekom i högre Källa: Karolinska institutet utsträckning i den vaccinerade gruppen än i den ovaccinerade. Lindriga Publikation: ”Autoimmune, neurologic, and biverkningar, som övergående feber och venous thromboembolic adverse events övergående svullnad vid injektionsstälfollowing administration of a quadrivalent HPV­vaccine to adolescent girls: a cohort let, undersöktes däremot inte. study in Denmark and Sweden”, Lisen – Man kan se vår studie som en Arnheim­Dahlström, Björn Pasternak, del av ett samhälleligt larmsystem; Henrik Svanström, Pär Sparén och Anders Hviid, British Medical Journal (BMJ) och då har vi inte sett några signaler

På bilden syns från vänster: Michael Häggman och Sam Ladjevardi (överläkare urologi) samt Karin Stålberg och Helena Karypidis (överläkare på kvinnokliniken).

Akademiska igång med robot­ assisterad titthålskirurgi I somras fick Akademiska sjukhusets opererande team tillgång till en operationsrobot. Hittills har fem cancerpatienter opererats med robotassisterad titthålskirurgi med gott resultat. Förutom ökad precision innebär operationstekniken snabbare läkning och återhämtning för patienten.

– Sedan vi startade i början av veckan har totalt fem patienter opererats. Vi har gjort tre radikala prostatektomier och två hysterektomier, då hela prostatakörteln respektive livmodern tas bort. På årsbasis räknar vi med att göra cirka 200 sådana operationer, säger Michael Häggman, överläkare i urologi. All robotopererande personal på Akademiska har sedan i somras utbildats och fått träning i simulator. Tilltänkta områden är, förutom prostatacancer och gynekologisk cancer, tumörer i matstrupe och ändtarm. På sikt kommer även barnkirurgi och öron/näs/halskirurgi att omfattas. – Precis som vid titthålskirurgi sker operationen genom små hål i bukväggen, vilket möjliggör mindre infektionsrisk och snabbare läkning/återhämtning för patienten. Skillnaden är att kirurgen styr instrumenten via en konsol en bit från patienten. Tekniken är lättare att lära sig en traditionell titthålskirurgi, fortsätter Michael Häggman. Han ser flera fördelar för personalen, bland annat bättre djupseende och precision. Roboten kompenserar för darrning och har en extra led som gör att man lättare kommer åt svårtillgängliga tumörer. Genom att kirurgen sitter bekvämt vid en konsol och slipper stå böjd i obekväma ställningar över patienten flera timmar i sträck minskar också risken för förslitningsskador. Roboten består av tre delar; en dator som ger kraftigt uppförstorade tredimensionella bilder, en konsol varifrån kirurgen styr operationen och själva roboten med fyra armar. Till skillnad från en människa, som kan vrida handleden i 360 grader, kan robotarmen och därmed instrumenten vridas i 540 grader vilket gör det lättare för operatören att komma runt och bakom nerver och blodkärl. Ju trängre och djupare nerverna sitter desto större nytta har man av roboten. Källa: Akademiska sjukhuset Foto: Hannes Ljunghall

36

#7 2013


MEDICINNOTISER

Experiment med nässpray ökar kunskapen om placeboeffekten Behandling med nässpray lyckades både minska smärtan och öka välbefinnandet hos en grupp friska försökspersoner – trots att sprayen bestod av vanlig saltlösning. Studien, som utfördes av forskare vid Sahlgrenska akademin, ökar förståelsen för hur den så kallade placeboeffekten fungerar.

I experimentet fick 30 friska försökspersoner först se en uppdiktad tv-dokumentär som övertygade dem om att den nässpray de snart skulle få både skulle minska smärta och förhöja njutningen av beröring. – Nässprayen innehöll bara ickeverksam saltlösning, men försökspersonerna upplevde både att smärtan blev mindre smärtsam och att njutningen blev djupare. Det är första gången en studie visat att även positiva känslor kan förbättras av förväntningar på en medicinsk Dan­Mikael Ellingsen. behandling, och hur detta är relaterat till förväntan om smärtlindring, säger Dan-Mikael Ellingsen, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som

genomfört studien i samarbete med kollegor vid Universitetet i Oslo. Positiva förväntningar – mindre smärta

De försökspersoner som fick bäst smärtlindring av nässprayen fick också den största njutningsförhöjningen. Avbildning av försökspersonernas hjärnor med magnetkamera visar att områden för smärta och njutning i det sensoriska systemet hänger ihop. – Det finns en intressant växelverkan mellan dessa hjärnområden. Försökspersonernas positiva förväntningar minskade aktiviteten i delar där smärtan registreras, och samtidigt ökade intensiteten i de områden som ansvarar för njutningen, säger Dan-Mikael Ellingsen, som nu ska gå vidare med forskningen: – Vi ska undersöka om det räcker med att försökspersonen förväntar sig ökad

njutning för att känslan av obehag och smärta också minskar. öka fokus på glädje och njutning

Forskningen ger framför allt en tydligare bild av vad som händer i hjärnan när placeboeffekten kickar in, men har också potential att i förlängningen förändra synen på medicinsk behandling. – Än så länge går vi till läkaren för att lindra vår smärta, men inte för att få njutning och glädje. Trots detta vet man att positiva upplevelser som medryckande musik, härliga dofter, behaglig beröring och upplevd stöttning från andra, kan ge effektiv smärtlindring. Sannolikt skulle den medicinska vetenskapen vinna mycket på att öka fokus på glädje och njutning, säger Dan-Mikael Ellingsen. Artikeln Placebo Improves Pleasure And Pain Through Opposite Modulation Of Sensory Processing publicerades i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) Länk till PNAS Early Edition: http://www.pnas.org/content/early/recent Källa: Sahlgrenska akademin

Enkla åtgärder minskar risken för äldre patienter att hamna på sjukhus Med hjälp av ett enkel minnestest, en genomgång av patienternas läkemedel och ett telefonsamtal mer än halveras risken för återinläggning av patienter efter utskrivning. Det visar en studie gjorde vid Enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds Universitet och Minneskliniken på SUS.

– Det handlar om enkla åtgärder som kanske redan borde vara rutin på våra sjukhus, men som i dag inte hinns med grund av personalens pressade arbetssituation, säger Gustav Torisson, läkare och doktorand. Det minskade antalet vårddygn på sjukhus motsvarar en besparing på 4 miljoner kronor. Med hjälp av ett enkel minnestest, en genomgång av patienternas läkemedel och ett telefonsamtal mer än halveras risken för återinläggning av patienter efter utskrivning. Det visar en studie gjorde vid Enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds Universitet och Minneskliniken på SUS.

– Det handlar om enkla åtgärder som kanske redan borde vara rutin på våra sjukhus, men som i dag inte hinns med grund av personalens pressade arbetssituation, säger Gustav Torisson, läkare och doktorand. Det minskade antalet vårddygn på sjukhus motsvarar en besparing på 4 miljoner kronor. I studien, som genomfördes mellan 2009 och 2010, ingick 200 patienter som vårdades på internmedicinska kliniken vid SUS i Malmö. Patienterna delades in i två grupper. Den ena gruppen erbjöds inga extrainsatser medan patienterna i den andra gruppen erhöll tre särskilda vårdinsatser. Minnesfunktionen kontrollerades med hjälp av minnestester. I de fall där patienter hade minnesproblem fick både primärvården och kommunen besked om resultatet för att kunna förbereda den fortsatta vården efter patientens hemgång. Källa: Region Skåne Text: Set Mattsson Läs hela artikeln på: medicinskaccess.se

#7 2013

37


© Can Stock Photo Inc. / Dirima


Överreaktiva slemhinnor:

Vanlig sjukdom som ofta missas – vanligast bland kvinnor Drabbas du ofta av långdragna förkylningar och bihåleinflammationer, är ofta lite hes och ganska så trött? Då kanske du har överreaktiva slemhinnor – en ofta missad diagnos.

stängt utrymme och så får du en bihåleinflammation. Men som sagt, symptomen kan vara mycket mer allmänna som trötthet. Därför är det väldigt viktigt att man är noggrann från början till slut och utreder vad det INTE är. Hur testar man överreaktivitet?

– Många patienter som söker för sina slemhinnebesvär i luftvägarna får aldrig gehör, trots att man räknar med att 6 procent av befolkningen har hyperreaktiva slemhinnor och 70 procent av dessa är kvinnor, säger allmänläkare Bertil Rosenquist vid Farstadoktorn i Sköndal. Varför missas diagnosen så ofta?

– Hyperreaktiva slemhinnor, eller sensorisk hyperreaktivitet (SHR) som är den medicinska termen, är tyvärr en kunskapslucka hos många läkare. Symptomen kan också vara väldigt allmänna som huvudvärk, yrsel, trötthet och svettningar. Tyvärr får många felaktiga diagnoser som att besvären är psykiskt betingade, att det är sköldkörtelbesvär, astma eller allergi. – Eller så blir de friskförklarade och går oförstådda hela livet, vilket är sorgligt. Många får ganska dålig livskvalitet. Vad är hyperreaktiva slemhinnor?

– Det innebär att slemhinnorna reagerar onormalt på grund av en obalans i det sensoriska nervsystemet. Nerverna till slemhinnorna är överretbara. Och eftersom slemhinnorna och immunförsvaret hänger ihop så blir immunförsvaret också i obalans när slemhinnorna alltid är lite retade. Kan du ge exempel?

– Det är jättevanligt att man är lite röd i halsen och i ögonen, hostig, täppt i näsan och snuvig utan att vara infekterad. Och är man täppt i näsan så kan ingångarna till bihålorna svälla igen. Och bakterierna tycker det är gosigt och gott i ett

– Man gör först en spirometri (utandningstest som görs med klämma på näsan) för att testa lungfunktionen. Några dagar senare gör man ytterligare en spirometri där man först inandats metakolin, ett kroppseget ämne, för att se om och hur det påverkar dig. Man kan också testa med capsaicin, en peppar utblandad i saltvatten, men det används mest i forskningssammanhang. Har man överreaktiva slemhinnor så börjar man hosta av de här ämnena. Hur skiljer man reaktionen från astma?

– Du får svårt att andas men inte kramp i luftrören som vid astma. Alltså är du inte heller hjälpt av luftrörsvidgande medicin som astmatiker är. Men kortisonsprej, för att få slemhinnorna mindre svullna och hålla luftvägarna friare, kan hjälpa. Kosttillskott med Omega 7 sägs stärka slemhinnorna?

– Det är inte bevisat att det minskar överretbarheten men man kan absolut pröva om man har den ekonomin. Något man bör undvika?

– Att röka och rökiga miljöer. Starka dofter, kemikalier och att springa ute i kall luft. Överkänsligheten går inte att bli av med. Men man ska försöka skydda sig så mycket som möjligt eftersom man är känsligare än andra. Tillståndet är inte farligt men besvärligt. KATARINA MATTSSON

Bertil Rosenquist. Foto: Katarina Mattsson. Sensorisk hyper­ reaktivitet (över­ reaktiva slem­ hinnor): • Uttrycket sen­ sorisk hyperreak­ tivitet (SHR) har bara använts de senaste tio åren. • Det innebär en känslighet för dof­ ter och kemiska ämnen. • Symptom märks främst i ögonen och luftvägarnas slemhinnor. • Det är under de senaste 50 åren som SHR blivit ett verkligt problem. • Den västerländ­ ska livsstilen tros ha ett samband med tillståndet som minst sex procent av svenskarna har. Och mörkertalet kan vara stort. • 70 procent av de drabbade är kvinnor. • Anses ej vara ärftligt.

#7 2013

39


Barn läker nervskada bättre än alla andra Fakta om om nervskador i underarmen Vid en så kallad komplett nerv­ skada klipps nerv­trådarna mellan handen och överarmen av. Nervtrådarna, som är flera tusen till antalet, ligger samlade i buntar som kan liknas vid en kabel. Vid skadan ope­ reras kabeln ihop, därefter skickar kroppen ut nya nervtrådar från den del av armen som är ovanför skadan. Utväxts­ processen styrs av hjärnan och äm­ nen som frisätts i skadeområdet, som försöker se till att trådarna växer ut till rätt plats i handen. Det tar ca tre månader för trådarna att växa ut.

En avskuren nerv i underarmen kan leda till kroniska problem med känseln och andra funktioner i handen. En unik långtidsuppföljning från Lunds universitet indikerar att kroppens läkande förmåga är betydligt bättre om skadan inträffar före puberteten.

Problem med handen som följd av en avskuren nerv i underarmen är ganska ovanligt, men ofta traumatiskt för patienten och dyrt för samhället. Skadorna orsakas vanligen av en olycks­händelse där man skär sig på glas eller en kniv. Efter det att den skadade nerven sytts ihop behövs omfattande rehabilitering, men trots det har patienterna ofta problem med dålig känsel och nedsatt muskelfunktion i handen och fingrarna. I en ny avhandling har doktoranden Anette Chemnitz återvänt till patienter som skadade sig som unga för minst 20 år sedan. Målet har varit att ta reda på hur väl handen fungerar idag samt om de som skadat sig som barn hade bättre handfunktion jämfört med de som skadade sig i tonåren. – Känseln var sämre hos de som skadat sig under tonåren, och jag ville också ta reda på varför, berättar Anette Chemnitz som är doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Handskada påverkar livskvaliteten

familjerelationer och sexliv är exempel på sådant som kan ha påverkats av skadan. Resultaten från avhandlingsarbetet kan bidra till allt ifrån förbättrad patientinformation till nya forskningsprojekt. – Avhandlingen tillför kunskaper som är direkt omsättningsbara på kliniken. Patienterna kan få tydligare information och mer trovärdiga prognoser för sina skador. Samtidigt kan stöd och rehabilitering bli mer individuellt anpassat, eftersom vi vet mer om hur patienternas liv påverkas. På längre sikt finns möjlighet att utvärdera om det går att förbättra den förlorade känseln och kraften genom att utnyttja hjärnans formbarhet. Hjärnans förmåga att lära om utnyttjas redan, till exempel vid stroke. En närmare kartläggning av hur hjärnans läkningsförmåga hos de yngre fungerar skulle också öppna möjligheter för nya behandlingar av tonåringar och vuxna med nervskador, menar Anette Chemnitz. Ett 50-tal patienter som skadade sig som unga under 1970- och 80-talen och därefter fått vård vid Skånes universitetssjukhus i Malmö har ingått i avhandlingens studier.

Det framkommer också i avhandlingen, bland annat tack vare ett antal djupintervjuer, att handproblemen ofta haft stor inverkan på de drabbades liv. Skolgång, yrkesliv, samt

BJÖRN MARTINSSON Kommunikatör vid Lunds universitet

Hormoner påverkar nervkommunikation

Vid mätning av nervfunktionen i armen visade sig alla patienter ha kvarstående förändringar, men däremot skiljde det sig åt i hjärnans förmåga att hantera känselinformation från den skadade nerven. Med hjälp av magnetkamera (MR) gick det att se att personer som skadat sig som barn hade en aktivering av hjärnans känselcentrum som motsvarade den hos friska individer. De som skadat sig senare hade en förändrad aktivering. – Mina resultat visar på en ganska tydlig skillnad mellan de som skadat sig före respektive efter inträdet i puberteten. Vid denna tid händer det en hel del i kroppen. Kommunikationen mellan hjärnhalvorna förändras och tidigare forskning har visat att påslag av könshormoner påverkar hur nervtrådar kommunicerar med varandra, förklarar Anette Chemnitz.

40

#7 2013

Anette Chemnitz är doktorand vid institutionen för kliniska veten­ skaper i Malmö samt specialistläkare vid handkirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus. I oktober disputerade hon på avhandlingen ”Median and ulnar nerve injuries in children and adolescents – long-term outcome and cerebral reorganisation”


Bättre livskvalitet för MSpatienter och lägre kostnader jämfört med standardbehandling En ny studie som presenterades under världens största MSkongress i Köpenhamn, visar att behandling av multipel skleros (MS) med Gilenya® (fingolimod), ger signifikant förbättring i såväl kvalitetsjusterande levnadsår samtidigt som behandlingen ger kostnadsbesparingar jämfört med behandlingar med interferon beta-1a.

MS har en särskilt högprevalens i Sverige och drygt 17 000 patienter i Sverige har diagnosen MS. Påverkan på livskvaliteten samt de samhällsekonomiska kostnaderna av MS är hög och hälsorelaterad livskvalitet minskar allt eftersom sjukdomen fortskrider. – Då livskvaliteten minskar för MS-patienterna vartefter sjukdomen fortskrider leder det i sin tur till en upptrappning av såväl sjukvårdskostnader och minskad produktivitet. Mycket har hänt inom behandling av MS under senare år och idag finns Gilenya, en behandling vilken tas i tablettform en gång om dagen, säger Sten Fredrikson, professor och överläkare neurologi på Institutionen för Klinisk Neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som är medförfattare till den hälsoekonomiska studien. Kostnadsbesparing

Interferoner och glatirameracetat rekommenderas som första linjens sjukdoms- modifierande terapier (DMTs) för behandling av skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS). Gilenya® (fingolimod) är andra linjens behandling för patienter med högaktiv MS och som inte svarat på första linjens behandling eller patienter vars sjukdom utvecklas snabbt. Studien, Cost-effectiveness Sweden of Gilenyacompared to inteferon beta1a, bygger på en hälsoekonomisk modell där man räknat på utfall efter 30 år baserat på studieresultat från ett års

Sten Fredrikson. Foto: Tord Amré.

behandling. Studien visar att behandling mot MS med Gilenya leder till en förbättring när man ser till kvalitetsjusterade levnadsår. Den visar också på en sammantagen kostnadsbesparing på drygt 13 000 kronor per patient (under en 30-årsperiod) jämfört med behandling med interferon beta-1a.

iteten hos inflammatoriska lesioner jämfört med interferon beta-1a eller placebo. Signifikant färre patienter i Gilenya gruppen hade nya förstorade T2 eller Gd-förstärkta lesioner jämfört med dem som fick placebo eller behandling med interferon beta-1a. OM studien

Gynnar patientens livskvalitet

Analysen är gjord utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och tyder på att lägre kostnader förknippat med skov och handikappsutveckling kan uppväga en högre läkemedels­kostnad för behandlingen med Gilenya® (fingolimod) jämfört med interferon beta-1a-behandling vid skovvis för­ löpande MS. – Med resultaten från denna studie i åtanke stödjer detta att fler patienter får tillgång till behandling med Gilenya, inte enbart för att det är mer ekonomiskt försvarbart utan för att det på såväl lång som kort sikt gynnar patientens livskvalitet, säger Sten Fredrikson. Med MRI har man även i tidigare studier undersökt hur behandling med Gilenya® (fingolimod) påverkar aktiv­

Den hälsoekonomiska studien Costeffectiveness of Sweden of fingolimod compared to inteferon beta-1a är baserad på patienter som ingick i studien TRANSFORMS där Gilenya och Avonex jämfördes avseende effektivitet under ett år. Studien är genomförd av Niklas Bergvall, PhD, Global HE&OR Director Neuroscience at Novartis, Madlaina Costa-Scharplatz, Head Health Economics at Novartis, Director of Health Economic modelling at Heron Evidence Development UK, Magnus Tambour, Novartis, Henriksson, Ph.D. Head Market Access Scandinavia at Novartis samt Sten Fredrikson, Överläkare neurologi på Institutionen för Klinisk Neuro­ vetenskap vid Karolinska Institutet.

OM MS Multipel skleros, eller MS, är en sjukdom i centrala nervsystemet där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. In­ flammationer som leder till ärr på nervtrådar gör att signaler inte når fram till centrala nervsystemet och ger då symtom i olika delar av kroppen i form av t.ex. känselbort­ fall, svårigheter med balans och gång samt på­ verkan på synen. MS bryter oftast ut mellan 20 och 40 års ålder och av dem som får diagnosen är 70 procent kvinnor. I Sverige har drygt 17 000 personer diagnosen MS, och omkring 650 får diagnosen varje år. Det finns i nuläget inget läkemedel som kan bota MS, men det finns olika läkemedel som kan bromsa sjuk­ domsförloppet. Mer information om MS, Multipel Skleros hittar du på NHRs hemsida www.nhr.se

Källa: Novartis #7 2013

41


© Can Stock Photo Inc. / ABBPhoto

”Off”-perioder viktigaste tecknet på avancerande Parkinsonsjukdom – upplevs som mer obehagligt än överrörlighet Det är ”off-perioder”(perioder med stelhet och mental oskärpa) som är det viktigaste symtomet när det gäller att diagnosticera om Parkinson gått in i ett avancerat skede, enligt professor Hubert Fernandez som besökte Sverige i slutet av September.

Han är ansvarig för Movement Disorders och Parkinsons sjukdom vid sjukhuset i Cleveland (Cleveland Clinic), USA – ett betydande centrum för neu-

principer för patienter med avancerad Parkinsonsjukdom. Forskningsnätverket Parkinson Study Group bildades för 25 år sedan. PSG har gjort sig Fernandez visade på att det funnits en känt för en mycket tendens under senare år att övervärdera hög vetenskaplig effekten av den andra huvudtypen av standard och komplikation – dyskinesier – överrörlighet. det har därmed fått en hög grad rologi, med hela 150 aktiva neurologer av acceptans hos den amerikanska och hela USA som upptagningsområde. läkemedels­myndigheten, Food and Fernandez var inbjuden av Svenska Drug Administration (FDA). Parkinsonakademin (SPA) i Lund Totalt har PSG och gästade det Svenska Parkinson publicerat mer forskningsnätverket SWEPAR:s möten än 200 vetenvid Karolinska universitetssjukhuset skapliga artiklar. i Solna, Sahlgrenska universitetssjuk­ PSG har över 60 huset i Göteborg samt Skånes Universi- anställda och leds tetssjukhus i Lund. av Fernandez Han föreläste dels om Parkinson tillsammans med Study Group (PSG) i USA, där han är Prof. Michael en av ordförandena och dels om terapi­ Schwarzkopf 42

#7 2013

(Harvard), som besökte Sverige och SWEPAR för ett drygt år sedan. Globalt forskningsnät planeras

SWEPAR och PSG diskuterar för närvarande att tillsammans med den Tyska Parkinson Study Group och motsvarande organisationer i Indien och Kina att bilda ett globalt nätverk för genomförande av kliniska studier på Parkinsonområdet. Jämföra Duodopa och DBS

Man diskuterar även konkreta studier som ska genomföras i samarbete, i första hand en randomiserad jämförelse av Duodopapump-terapi och Djup­elektrod­stimulering (Deep Brain Stimulation DBS) vid Parkinsons sjukdom, den så kallade RAPIDstudien, vilken avses genomföras i samarbete mellan Sverige, Tyskland och USA. När Hubert Fernandez föreläste om principer för terapi av avancerat Par-


kinsonsjuka patienter diskuterade han först vad som är det viktigaste tecknet på anvancerande Parkinsonsjukdom och konstaterade att detta är de så kal�lade ”off” fluktuationerna – perioder av stelhet när effekten av medicineringen är otillräcklig. Tendens övervärdera överrörlighet

Fernandez visade på att det funnits en tendens under senare år att övervärdera effekten av den andra huvudtypen av komplikation – dyskinesier – överrörlighet. Han refererade en undersökning där man visade att patienter som ännu inte upplevt dyskinesier finner dessa mycket obehagliga, medan patienter som har dyskinesier mestadels anser att dessa är betydligt mindre störande än ”off“perioderna. Därför, ansåg Fernandez, är ”off” fluktuationer det viktigaste tecknet på att Parkinsonbehandlingen är sub-optimal. Hubert Fernandez redogjorde sedan för resultaten med de olika tablettterapier som utöver L-dopa finns till hands för behandling av avancerad Parkinson. Här finner vi exempelvis COMT-hämmare, MAO-B hämmare och dopaminagonister. Tabletters effekt marginell

Fernandez visade hur tillägg av dessa tabletter mestadels endast kan ge en förbättring avseende tid i gott tillstånd om ungefär en timme per dag. Ett undantag är COMT-hämmaren tolkapon som ger en förbättring om två timmar per dag, men tolkapon är komplicerad att använda eftersom den har en potential att ge leverbiverkningar. Det har därför växt fram ett stort behov av mer kraftfulla terapier för de svårast Parkinsonsjuka. DBS ”en revolution”

Fernandez beskrev utvecklingen av Djupelektrodstimulering för Parkinsons sjukdom som något av en revolution. Dessa metoder kan ge mycket stora förbättringar av Parkinsonsymtomatologin – i första hand genom att behandlingseffekten blir mer kontinuerlig hos patienter med tendens till fluktuationer. Det är två målområden (för elektroderna) som dominerar vid DBS: Nucleus Subthalamicus (STN) samt Globus Pallidus Internus (GPi). Fernandez berättade att det fort­ farande är oklart vilket av dessa mål­ områden som är att föredra; nyare studier

pekar på att de är likvärdiga vad gäller effekt, men att det finns rätt stora skillnader vad gäller risker och biverkningar. Bra med tidig DBS?

STN:s fördel är att metoden är bättre dokumenterad avseende långtidseffekt. Fernandez refererade också den ny­ ligen publicerade ”early stim”-studien, där man visar fördelar med att sätta in DBS redan tidigt i sjukdomsförloppet hos unga Parkinsonpatienter – med tidigt menar man så snart patienterna utvecklat fluktuationer i effekten av L-dopa behandlingen. Duodopa likvärdig effekt

fin subcutant i bukhuden med portabla pumpar. Han konstaterade att det här ännu endast finns mindre och ickekontrollerade studier som dokumenterar den här metodens effekter, men att större kontrollerade studier planeras. Lättare starta och stoppa apomorfinpump

Effekterna av apomorfinpump verkar vara av samma storleksordning som de med Duodopa respektive DBS. Ett vanligt problem med apomorfin är att det retar i huden där det infunderas, men hos de flesta patienter kan man på olika sätt komma runt denna biverkan och apomorfin ger en förbättring av livskvaliteten som motsvarar de förbättringar man ser med de andra avancerade metoderna. Apomorfinpumpterapins stora fördel är att den är lätt att starta och vid behov också mycket lätt att avbryta. Fernandez avslutade med att konstatera att det fortfarande finns mycket klinisk forskning att göra runt de avancerade terapierna. Inte minst ansåg han det angeläget att det kommer

Fernandez menade att man emeller­ tid måste vara försiktig i tolkningen av dessa resultat, huvudsakligen av två skäl: 1. Studien genomfördes på hög­ specialiserade universitetssjukhus, och resultaten kan se annorlunda ut när mindre erfarna kliniker opererar. 2. De patienter som förklarade sig villiga att delta, trots att de var så tidigt i sjukdomsförloppet, var sannolikt högmotiverade för Angeläget att det kommer randomiserade DBS och det kan studier som jämför de tre behandlings­ ha bidragit till de principerna, så att man får en bättre fakta­ goda effekterna. Fernandez rebas när man ska välja terapi för den enskilda dogjorde därefter patienten. för resultaten av de nyaste studierna med användande av randomiserade studier som jämför de Duodopa (Levodopa/carbidopa gel som tre behandlingsprinciperna, så att man får en bättre faktabas när man ska välja tillförs kontinuerligt till tunntarmen terapi för den enskilda patienten. via en bärbar pump). Detta är just syftet med en planerade Han konstaterade att det nu RAPID-studien. verkligen finns studier av den högsta evidensgraden som visar att denna terapi Parkinsonteam i tidigt stadium kan ha utomordentligt fina effekter på både ”off“-fluktuationer och dyskinesier Vidare betonade han effekten av det hos patienter med avancerad Parkinson- multidisciplinära Parkinsonteamet i sjukdom. Effekter som är helt likvärdiga omhändertagandet av Parkinsonpatienterna i alla stadier av sjukdomen. Han med dem man ser med DBS. pekade även på att det trots allt finns Duodopa snart tillgänglig i USA en hel del nya farmakologiska terapier Reduktion av tiden i ”off” med 4-5 i utveckling som kan komma att avsetimmar per dag och följaktligen 4-5 värt förbättra Parkinson­behandlingen timmar med god ”on-tid” har kunnat kommande år. uppmätas. Vidare pekade Fernandez PER ODIN på de goda effekter denna metod har professor även vad gäller många icke-motoriska vid Lunds symtom och på patienternas livskvauniversitet. litet. I USA ser man nu fram emot Överläkare att Duodopa förhoppningsvis under vid Skånes närmaste året blir tillgängligt också för universitets­ amerikanska patienter. sjukhus i Lund. Slutligen redogjorde Professor Ordförande i Fernandez för effekterna av subcutan infusion av dopaminagonisten apomor- Svenska Parkinson­akademien #7 2013

43


Slamspridningen måste stoppas:

– Vi får i oss mer miljögifter Nyligen klargjorde WHO att hormonstörande ämnen och miljögifter ger betydande hälsorisker, t ex bröstcancer, låg spermiekvalitet, missbildade könsorgan, för tidiga födslar, låga födelsevikter, prostatacancer, testikelcancer, fetma, diabetes, tidigarelagd pubertet, beteendestörningar, astma, ökad infektionskänslighet, hjärtsjukdom, Alzheimer, Parkinson, tidig menopaus, åderförkalkning med mera.

Lika viktigt är att WHO anger att miljögifter avdunstar till lufthavet från avloppsslam. Därmed faller de ned på all gröda oavsett var slammet sprids. I detta läge sökte nätverket Ren Åker Ren Mat fram analyser av mjölk, ägg 44

#7 2013

och kött hos Livsmedelsverket. Mycket riktigt innehåller de animaliska livsmedlen idag ett mycket stort antal miljögifter, som alla sprids med slam. Det gäller bland annat ett Enligt Livsmedels­ fyrtiotal av våra absolut farliverket skall vi äta gaste och mest svårnedbrytbara fet Östersjöfisk miljögifter, bland andra dioxin, högst 2–3 ggr per PCB, bromerade flamskyddsår. Men intaget av medel, fluorerade ämnen, klosamma miljögifter rerade bekämpningsmedel och är väsentligt benso(a)pyren (i kött och ägg). större från mjölk, Enligt Livsmedelsverket ägg och kött. skall vi äta fet Östersjöfisk högst 2 – 3 ggr per år. Men intaget av samma miljögifter är väsentligt större från mjölk, ägg och kött. Livsmedelsverket anger att ”Dioxin och PCB lagras i fettväven under flera

år. Därför är det bra att utsättas för så lite dioxin och PCB som möjligt under uppväxten.”. Omöjligt sätta gränsvärden

Den internationellt kände forskaren professor Åke Bergman säger i en TVintervju: ”Det här betyder att det inte finns några tröskeldoser, vilket gör det i stort sett omöjligt att sätta gränsvärden.” Dessa svårnedbrytbara miljögifter finns idag i navelsträngsblod och bröstmjölk och förs vidare från generation till generation. Stor mängd östradiol i mjölk

I mjölk finns idag troligen ett av de mest kraftfulla östrogena hormon vi känner till – östradiol. Det finns naturligt i mjölk i låg halt. Men när kor nås


© Can Stock Photo Inc. / tilo

från kött och mjölk än fisk av vissa läkemedelsrester, kemikalier eller tillväxthormoner, ökar utsöndringen av östradiol kraftigt. Man anser att östradiol är cirka 1.000–100.000 gånger mer kraftfullt än andra östrogenimiterande kemikalier. Trots att vi påverkas av hundratals östrogenstörande kemikalier, anses östrogen i dagens mjölk stå för cirka 70 procent av totala exponeringen. Det finns forskare som anser att pojkar innan puberteten inte bör dricka dagens mjölk. Livsmedelsverket analyserar inte

Tyvärr har Livsmedelsverket inga analyser på östradiol i mjölk, men detta blir nödvändigt om inte slamspridningen upphör. I slam finns höga halter av östradiol och etinylöstradiol (p-piller). Med en

slamgiva sprids ungefär motsvarande 5.000 p-piller per hektar. Situationen är mycket allvarlig och kräver ett omedelbart ingripande. All slamspridning måste upphöra snarast. En sak är om andra diffusa bidrag till luftnedfallet kommer exempelvis från utlandet. Bara ”lite” miljögift till gravida

Men om jordbruket själv i detta nya läge, fullt medvetet fortsätter att fylla vår mat och därmed även navelsträngsblod och bröstmjölk med miljögifter, kommer detta att skapa stora problem för mejerinäringen med flera. Någon slamspridare kan påstå att bidraget från slammet är ”litet”. Kan vi då säga till gravida kvinnor att

svenskt jordbruk medvetet och med avsikt leder in ”litet” av miljögifterna

I slam finns höga halter av östradiol och etinylöstradiol (p­piller). Med en slamgiva sprids ungefär motsvarande 5.000 p­piller per hektar. i deras foster och navelsträngsblod genom att tillåta slamspridning? GUNNAR LINDGREN Civilingenjör och miljö­ debattör

#7 2013

45


Sömnapné fördubblar risken för bilolyckor

Bilförare med sömnapné har två till tre gånger så stor risk för trafikolyckor jämfört med andra.

Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin. Men också att den ökade olycksrisken drastiskt minskar om sömnapnén behandlas. Den som har sömnapné har andningsstopp under sömnen som varar i mer än tio sekunder. Andningsuppehållet gör att syrehalten i blodet sjunker och att sömnkvaliteten blir sämre, vilket leder till trötthet under dagen. Sömnapné är vanligt: minst fyra procent av alla män och två procent av alla kvinnor beräknas vara drabbade. Men mörker­talet tros vara stort. I studien ingick drygt 1.700 sömnapné­patienter från Göteborgsområdet.

När forskarna samkörde deras personuppgifter med polisrapporter från trafikolyckor i ett särskilt register som kallas STRADA kunde de se att patienterna, innan de visste att de hade sömnapné, varit med i betydligt fler trafikolyckor än de statistiskt borde ha varit. Kör som berusad

– Det finns tydliga likheter mellan trötta bilförare och bilförare som druckit alkohol. Bilförare med obehandlad sömnapné har minst dubbelt så stor risk att hamna i en trafikolycka, och våra resultat tyder också på att olycksrisken ökar med åldern, säger Ludger Grote, docent vid Sahl­ grenska akademin vid Göteborgs universitet. Värre med åldern

Jan Hedner, forskare vid Sahlgrenska akademin.

46

#7 2013

Ludger Grote, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Personer över 65 år som hade sömnapné råkade ut för 3,6 gånger fler bilolyckor jämfört med andra bilister i samma ålder. Studien pekar också på en lösning. Olycksrisken minskas effektivt om patienterna sover med en särskild näsmask minst fyra timmar varje natt. Näsmasken (CPAP) är en etablerad behandling mot sömnapné och innebär att ett lätt luftflöde vidgar andningsvägarna under sömnen. – Att diagnostisera och behandla fler patienter med sömnapné kan vara ett sätt att drastiskt minska antalet bilolyckor, säger Jan Hedner, adjungerad professor i lung­ medicin vid Sahlgrenska akademin.

Ny webbshop med sömnhjälpmedel Philips lanserar nu en onlineshop för hemsjukvård, www.spirandi.se där sömnapné­ patienter enkelt själva kan gå in och beställa sina sömnhjälpmedel. Spirandi betyder ”andas fritt”.


– var femte cykelpendlar

Stöd Lions Cancerforskningsfond

© Can Stock Photo Inc. / dianaj

Svenskarna är ute och cyklar

Svenskarna sitter ihjäl sig, brukar det heta men vi sitter på cyklar också. Var femte svensk cykelpendlar dagligen, och nästan hälften av alla svenskar använder cykeln för motion under sommarhalvåret.

Det visar en ny Sifo-undersökning gjord på uppdrag av branschorganisationen Svensk Cykling. Cykeltrenden håller i sig i Sverige. Andelen cykelpendlare ligger stabilt högt under sommarhalvåret: var femte svensk, eller 19 procent, cykelpendlar minst fyra dagar i veckan till skola, jobb eller universitet. Drygt var fjärde, 28 procent, tar cykeln till jobb, skola eller universitet minst en dag i veckan, enligt den nya Sifo-undersökningen. Vintercyklar och motionerar

Under vinterhalvåret fortsätter dessutom många svenskar att cykla – hela 18 procent, eller en knapp femtedel av befolkningen, cykelpendlar en eller flera dagar i veckan, och hela elva procent cyklar minst fyra dagar i veckan under vinterhalvåret. På senare tid har också intresset för cykling som motion exploderat i landet. Det märks inte minst i det massiva intresset för cykelmotionslopp i landet. Sifo-undersökningen bekräftar tydligt denna trend – hela 44 procent av svenska folket, nära hälften alltså, använder cykeln som motionsredskap minst en dag i veckan.

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Dålig utbyggnad av cykelbanor

Men vi är långt ifrån att vara en cykelnation enligt Klas Elm, ordförande i Svensk Cykling: – Då måste kommuner, län och regioner på allvar börja leva upp till målen för ökat cyklande. Var femte cykelpendlar men endast småsmulor av pengarna går till utbyggnad och drift av cykelinfrastruktur. Alla talar sig numera varma för cykling, men det händer alldeles för lite.

Telefon 0652-10892 www.lcff.se #7 2013

47


© Can Stock Photo Inc. / monkeybusiness

En konst att skriva skadeintyg:

Nackskadeseminarium på internet i november – från skada till bedömning I september arrangerades ett välbesökt seminarium i Umeå fokuserat på nackskador av typen ”whip­ lashskador”. Det framkom bland annat läkares utlåtande står olika högt i kurs inom domstolsväsendet.

Personskadeförbundet RTP var arrangör tillsammans med en handfull intresse- och trafiksäkerhets-

Bland dessa nämndes speciellt bra nack­skydd och krockkuddar i bilarna och byggandet av cirkulationsplatser i stället för rödljus­ korsningar. Eller en så enkel faktor som att öka rödljus­intervallen så att man minskar antalet häftiga inbromsningar vid omslag till rött. organisationer, bland andra Svensk Trafikmedicinsk Förening. Heldagsprogrammet spände från skadornas 48

#7 2013

uppkomst­mekanism till den legala hanteringen av skade­ ersättningar. Whiplash-skadornas epidemiologi och konsekvenser behandlades först, där olika faktorer i fordon och miljö som bidrar till uppkomsten av dessa skador beskrevs och vikten av skadereducerande åtgärder i fordon och miljö betonades. Bland dessa nämndes speciellt bra nackskydd och krockkuddar i bilarna och byggandet av cirkulationsplatser i stället för rödljuskorsningar. Eller en så enkel faktor som att öka rödljusintervallen så att man minskar antalet häftiga inbromsningar vid omslag till rött. Sämre skydd för kvinnor

Effekten av olika whiplashskyddande konstruktioner beskrevs, där det i huvudsak finns tre olika system på marknaden: 1. där ryggstödet ger efter bakåt för att reducera fjädringen i ryggstödet som kan ge en rekyl (t ex Volvo)


Docent Maria Krafft, Dr Johan Styrke och docent Lena Holm.

2. där nackstödet förs fram mot huvudet när överkroppen trycks in mot ryggstödet ( tex SAAB) och 3. där man ”sjunker in i ryggstödet (Toyota). Intressanta siffror från Folksam visade att dessa system alla i princip reducerar skaderisken med 50 procent dock med undantag för system 2 som inte hade någon bra effekt för kvinnor. Orsaken till detta var inte utredd. Epidemiologin av diagnosen halsryggsdistorsion beskrevs ur olika aspekter, liksom sjukskrivning, samhällsekonomiska kostnader samt vad som påverkar tillfrisknandet och restsymtom. Felkopplad smärta

I ett följande avsnitt beskrevs modern diagnostik och behandling, att man kan ha ”ont” på ett ställe och känna ”smärta” på ett annat beskrevs på ett utomordentligt fint sätt genom att associera till modern datateknik, vilket kan förklara så kallade felkopplingar. I avsnittet ingick också tandläkarens syn på denna problematik där man visat att muskelslingor involverade i huvudet och halsens rörelser också är involverade i käksystemet. Vidare beskrevs hur rörelsekontroll och balans hos dessa patienter lämpligen genomförs och beskrevs också mätning av självskattade symtom och funktionsbegränsningar med formuläret ProFit Map-neck. Övergång från okontrollerade rörelsemönster som karaktäriserar denna patientgrupp till normalt rörelsemönster beskrevs ur sjukgymnastisk synpunkt och liksom de vårdinsatser som man har möjlighet att bidra med från neurorehabiliteringsklinik. Hur läkarintyg ska skrivas

Avslutningsvis behandlades försäkringsmedicinska frågor. Försäkringskassan beskrev sin handläggning och de förväntningar den har på läkarintygen. De bör utformas enligt den s.k. DFA-modellen, det vill säga tydligt innehålla faktorerna; diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Representanter trafikförsäkringsbolag beskrev vilka uppgifter de vill ha för att kunna göra en korrekt medicinsk

bedömning vid en personskada, exempelvis en väl beskriven händelse, samt konsekvenserna i form av rörelseinskränkning, smärta med mera Råden är således riktade till intygsskrivande läkare. Söka hjälp inom 72 timmar

Slutligen beskrevs juridiken inom rättsväsendet där domstolarnas bedömning av dessa nackskador belystes samt vilka faktorer man De bör utformas enligt den s.k. där tar hänsyn DFA-modellen, det vill säga till. Bland annat nämndes den så tydligt innehålla faktorerna; kallade 72-timdiagnos, funktionsnedsättning marsregeln som och aktivitetsbegränsning. vissa tolkar som att man ska ha sökt vård inom den tiden för att det ska föreligga ett samband. Försäkringskassan hade en liberalare tolkning och menade att det räckte att man känt symtom och försökt kontakta läkare. Rent medicinskt anser vissa forskare att det överhuvudtaget inte finns någon klar fysiologisk grund för 72 timmarsregeln. Läkare värderas olika

Sambandsfrågor beskrevs samt hur domstolarna tycks värdera olika läkares bedömningar. Seminariet finns dokumenterat och efter redigering kommer det att finnas fritt tillgängligt på webben: www.vimeo.com/channels/596309 eller via läng på rtp:s hemsida: www.rtp.se från och med den 1 november 2013. ULF BJÖRNSTIG Professor i kirurgi vid Umeå universitet samt ordförande i Svensk Tafikmedicinsk förening

#7 2013

49


– men kvinnor mår sämre Män rapporterar en större utsatthet för fysiskt våld i relationen än vad kvinnor gör. Däremot får våld i relationen svårare hälsokonsekvenser för kvinnor.

Det visar två studier med sammanlagt 1.400 svenskar som genomförts vid Sahlgrenska akademin. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i två studier undersökt hur vanligt det är att män respektive kvinnor utsätts för våld i relationen. De båda studierna, som genomförts med hjälp av enkäter, visar att åtta procent av kvinnorna utsatts för fysiskt våld under det senaste året av sin make eller partner. Motsvarande siffra för män var i de två studierna åtta respektive elva procent. Studierna visar dock att en stor andel av de män som utsatts för fysiskt våld i relationen själva rapporterar att de utfört våldshandlingar mot sin partner. Mer kvinnligt självförsvar

I enkäten rapporteras allt från slag, sparkar och knuffar till strypgrepp och vapenhot. - Det är ett överraskande resultat. Vi ser att såväl män som kvinnor använder sådant våld som kan skada motparten. Men fortfarande rapporterar fler kvinnor än män att de använt våld i självförsvar, medan män framför allt uppgav att de blivit sårade och kränkta och därför använt våld, säger professor Gunilla Krantz som lett studierna. 50

#7 2013

Konsekvenserna av våldet blir dock svårare för kvinnorna än för männen. Studien visar att fler kvinnor än män rapporterar att våld i relationen orsakat till exempel depression, ångest och sömnproblem, och var tionde kvinna rapporterade att de haft självmordstankar. – Män har ofta ett överläge i kroppsstorlek och styrka, vilket gör att den kvinnliga partnerns fysiska våld inte upplevs lika hotfullt. Bland männen är det också bara de som utsatts för psykiskt våld som uppgav att de haft självmordstankar, säger Gunilla Krantz. Män mer kontrollerande

Psykiskt och sexuellt våld, samt att vara utsatt för kontrollerande beteenden av sin partner, drabbar oftare kvinnor. I studien uppgav nästan en av tio kvinnor att de utsatts för sexuellt tvång tidigare i livet, tre procent att de varit utsatt det senaste året. Bland männen hade 3,5 procent utsatts för sexuellt våld tidigare i livet, 0,6 procent under det senaste året. När det gäller kontrollerande beteende så var kvinnor också mer utsatta för detta än män, särskilt i att hindras av partnern från att umgås med familj och vänner. Studien visar också att våld i relationen har ett samband med att ha dåliga sociala nätverk och att ha växt upp i en familj där det funnits våld. Studierna har publicerats i BMC Public Health. Källa: Sahlgrenska akademin

© Can Stock Photo Inc. / konradbak

Män rapporterar mer relationsvåld


© Can Stock Photo Inc. / martinan

Skönlitteratur som medicin – stärker kvinnors självbild Att läsa skönlitteratur under tiden som sjukskriven kan påverka rehabiliteringsprocessen i mycket positiv riktning.

Det visar en ny tvärvetenskaplig studie från Göteborgs universitet av sjukskrivna kvinnors erfarenheter av skönlitterär läsning för att förbättra sin hälsa, så kallad biblioterapi. De två forskarna Lena Mårtensson, legitimerad arbetsterapeut, och Cecilia Pettersson, litteraturvetare, har djupintervjuat åtta kvinnor i arbetsför ålder som varit sjukskrivna mellan fyra och 36 månader om deras erfarenheter av läsning av skönlitteratur under tiden som sjukskriven. – Läsning av skönlitteratur är en meningsfull aktivitet som de sjukskrivna själva tagit initiativ till och som stärkt deras förmåga att delta i vardagsaktiviteter, säger Lena Mårtensson. Studien visar att läsningen relaterar till en yttre, konkret verklighet och till en inre, mer subjektivt levd erfarenhet.

På det konkreta planet bidrar läsningen till att få tillbaka kapaciteten och strukturen i vardagen. Utifrån den subjektiva erfarenheten bidrar läsningen av skönlitteratur till självkännedom och förståelse. Den utgör också ett eget utrymme för återhämtning. Litteraturintresserade

Samtliga kvinnor i studien har haft läsning som ett stort intresse genom livet. Men många av dem uppger att de i början av sjukskrivningen inte orkade läsa alls eller bara läsa i mycket liten utsträckning. – När de började läsa igen valde de flesta mer lättläst litteratur, som chicklit och berättelser från personer som själva upplevt lidande och sjukdom. Allt eftersom de mådde bättre närmade de sig den typ av litteratur som de läst tidigare, säger Cecilia Pettersson. Kvinnorna ger prov på en mängd olika sätt att läsa och tillgodogöra sig litteraturen under sjukskrivningen. Några läser främst berättelser som

liknar deras egen situation och identifierar sig mycket med det de läser. Andra läser snarare för att glömma den sjukdomssituation de befinner sig mitt uppe i eller för att uppleva ett slags estetisk njutning. – Vanligt är också att samma kvinna läser på alla dessa sätt fast vid olika tidpunkter under sjukskrivningen och upplever att detta påverkar hennes tillfrisknande i positiv riktning. Detta visar på den terapeutiska läsningens bredd samt faran i att försöka reglera denna typ av läsning alltför mycket, säger Cecilia Pettersson. Studien visar också att läsningen har många dimensioner. Den relaterar till kvinnornas vilja, fysiska och psykiska förmåga, till relationer och till en stärkt självbild. – Genom att fokusera på att läsa böcker kan sjukskrivna uppmuntras till att bli mer aktiva och delaktiga i rehabiliteringen, säger Lena Mårtensson. Källa: Göteborgs universitet #7 2013

51


Bokerbjudande till alla Prenumeranter Ditt pris per bokpaket

100 kr in kl. moms och frakt!

Fyll i och skicka in till oss på: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er på: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack!

Plats för frimärke

beställning av . . . . . . . . . . . . . . . . . . bokpaket Pottholzt, pris 100 kr/paket inkl. moms och porto! Skicka faktura! namn InstItutIon/Företag adress postadress

T&M Media AB

teleFon

Fiskvik 100

e-post

820 70 Bergsjö


Bokvinnare Dr Ingegerd Hörnling, Vindeln Björn Östergren, Gusum Ann-Marie Sahlberg, Vassmolösa Medicinsk access gratulerar vinnarna och tackar alla som deltog – bokpaketen är på väg till er.

S

!

de n a d ju

b

ler a i c pe

Rätt svar till frågan ”I vilken engelsk tv-kanal visades programmet om Michael Mosley?” var ”BBC”.

sid. 57! Beställningstalong på

Välfärdens Ohälsa För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders- och livsstilsrelaterade sjukdomar. Av: Lars Wilsson

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #7 2013

53


Information gällande din prenumeration! Teckna eller förnya din prenumeration via blanketten på den högra sidan. Vi uppskattar om ni/du kontaktar oss för att få veta om ni idag har en gällande prenumeration, har rätt faktureringsadress samt rätt mottagaradress! Om ni/du arbetar inom landsting eller kommun etc. behöver vi referens till er/ din arbetsplats för att vi ska fortsättningsvis leverera Medicinsk access. Om arbetsgivaren inte vill betala för er prenumeration på Medicinsk access, men önskar göra det själv, kan du beställa prenumerationen till din bostad, använd ID numret som står på baksidan av tidningen. Mejla till info@tmmedia.se och meddela ditt kund/ID-nummer samt vad du vill göra med din prenumeration! Medicinsk access skribenter och redaktion kommer att ge dig en tidning fylld med kunskap, reportage och artiklar. Medicinsk access har ny design sedan nr 3-2013. Inkom gärna med synpunkter om tidningen. Vi har sedan i våras ny hemsida: www.medicinskaccess.se, där kan du läsa nyheter som inte finns med i tidningen samt få annan information. Vi tar gärna emot nyheter till vår nyhetsavdelning: redaktion@medicinskaccess.se. Höstens nummer har bl.a. fokus på kvinnohälsa, men även många andra områden. Flera av er har i dag tappat tidningen på grund av att vi inte blivit kontaktad! Om du ännu inte förnyat din prenumeration, gör det snart, annars riskerar även du bli utan tidning! Oberoende Tidskriften Medicinsk access står oberoende i förhållande till läkarkår, industri, organisationer och politiska partier. Det ger tidskriften frihet och ett visst svängrum. Medicinsk access är en populärvetenskaplig tidskrift och är Sveriges största oberoende medicinska tidskrift. Skribenterna står för sin egen kunskap och erfarenhet inom sina respektive verksamhetsområden. Medicinsk access utkommer med 7-10 nummer om året. Här hittar du begripliga och intresseväckande artiklar om allt från människans minsta beståndsdelar till det utomkroppsliga. Alla sjukdomar från livets uppkomst och dagens behandlingsterapier tas upp i varje nummer. I tidningen möter du Sveriges och kanske världens mest framstående forskare, läkare, med fler. Vi har ett flertal från professionen som medverkar kontinuerligt i varje nummer som delger sina erfarenheter om dagens behandlingsformer och ny medicinsk teknik. Medicinsk access har bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Vi publicerar dagligen nyheter samt artikelarkiv: www.medicinskaccess.se Vi har sedan 1991 medverkat och utgivit medicinska tidskrifter. Välkommen till ett nytt år med tidningen! Ansvarig utgivare

Chefredaktör

Tord Amré tord@medinskaccess.se

Katarina Mattsson katarina@medicinskaccess.se

Medicinsk access utges av T & M Media AB Tel. 0652-151 10 www.medicinskaccess.se

Följ oss på:


VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • www.MEDICINSKACCESS.SE

Medicinsk access är Sveriges största oberoende medicin­ tidskrift. Medicinsk access kommer ut med 7 till 10 nummer per år. Varje nummer har intressanta artiklar om erfarenhet och kunskap inom medicin och hälsa. Nyheter, medicinsk teknik, ny forskning, debatt samt gästledare har blivit signum för innehållet. Medicinsk access har bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack!

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera! Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

namn InstItutIon/Företag adress postadress

T&M Media AB

teleFon

Fiskvik 100

e-post

820 70 Bergsjö


Bokklubben Kaos i kvinno­ hjärnan: Mia Lundin Befinner du dig i en känslomässig berg- och dalbana? Känns det som att du håller på att tappa greppet och bli tokig? Många kvinnor känner sig precis som du och hoppas och ber om ett slut på sitt elände. Ord. pris 230:-

Faxa eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. Faxnummer: 0652-15190.

Eller beställ på vår hemsida.

220:-

150:-

150:-

150:Magens språk Lars Fändriks Krånglande ma­ gar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

56

#7 2013

NY!

Diabetes hos barn och unga Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – Dödsängelns budbärare Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra my­ kobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner in­ sjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:Välfärdens ohälsa Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

170:Prostata­ cancer Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få be­ skedet att han har prostata­cancer. Ord. pris 198:-

150:Candida och andra svampar i våra kroppar Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora. Ord. pris 280:-

100:-

150:-

180:Omega-3revolutionen Olle Haglund Ny aktuell bok om fettsyrornas stora betydelse vid hälsa och sjukdom. Den allra senaste forskningen, om förekomst, orsaker, och behandling. Ord. pris 220:-

150:Sömnens betydelse för hälsa och arbete Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

150:Friterad orm i Guangzhou Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

Vill ha barn Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

Om bakterier och bakterie­ sjukdomar Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjuk­ domar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

170:Reumatism Johan Frostegård I boken förklaras immunsystemets betydelse för de flesta reumatiska sjukdomar, dess grundläggande uppbyggnad och sätt att fung­ era – kunskap som är viktig för patienten. Ord. pris 198:-

30:Rössners ABCbok om hälsa Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen? Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofull­ ständig uppslags­ bok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläs­ ning där några av de senaste rönen presenteras. Ord. pris 196:-


Pottholzt funderingar Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters män­niskor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest be­fängda situationer kan uppstå. Ord. pris 125:-

Pottholzt andra funderingar Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

100:Kallet döden kärleken Pelle Olsson Boken är en livs­ berättelse om Karin Borgström född 1912 i Bom­hus utanför Gävle som trots mot­stånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuk­sköterska. Ord. pris 150:-

50:-

75:-

Handbok för klinisk Genus­medicin Karin Schenk-Gustafsson, De­Cola, Pfaff, m.fl. Genusmedicin är ett viktigt nytt område i hälsa och sjukdom. Biologiska och sociala faktorer som ligger till grund för mot­t agligheten för sjukdomar och dess konse­k venser. Ord. pris 695:-

400:-

KOL – Våga skaffa ett bättre liv Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m. Ord. pris 220:-

170:-

170:-

170:-

180:-

40:-

170:-

Bröstcancer Jonas Bergh m.fl. Karolinska Institutet Boken ger en de­ taljerad överblick av vad bröstcan­ cer är, hur sjuk­ domen botas och vad den framtida forskningen kon­ centreras på. Vad väntar dig som fått diagnosen bröstcancer? Ord. pris 198:-

Melanom Yvonne Brand­ berg m.fl. Karolinska Institutet Malignt hudme­ lanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest bety­ delsefulla orsa­ kerna är sannolikt ändrade sol- och resvanor. Ord. pris 198:-

Framtidens farliga smitta – hur kan vi skydda oss Britta Wahren och Patrik Wahren Vi lever som i ett moln av virus och bakterier. Mikroorganismer muterar och blir farligare. Ord. pris 250:-

Outsidern: min fars kamp med galen­ skapen Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

Alzheimer Forskare vid Karolinska Institutet Bokens författare är forskare som ägnar sig åt att försöka förstå denna sjukdom – vad händer i hjärnan hos den som är sjuk, vilka riskfaktorer leder till att Alzheimer bryter ut. Ord. pris 198:-

Ja tack, jag beställer:

st Kaos i Kvinnohjärnan

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Pottholzt andra funderingar

st Candida och andra...

st Prostatacancer

st Kallet, döden kärleken

st Sömnens betydelse...

st Omega-3-revolutionen

st Bröstcancer

st Diabetes hos barn...

st Reumatism

st Melanom

st Vill ha barn

st Rössners ABC-bok

st Evidensbaserad medicin...

st TBC – Dödsängelns...

st Handbok för klinisk...

st Outsidern: min fars kamp...

st Om bakterier...

st Allt om Omega-3

st Alzheimer

st Magens språk

st Pottholzt funderingar

st Framtidens farliga smitta

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Leverans­ villkor: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas van­ligen inom två arbets­dagar från det beställningen mot­tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, pris­ändringar och slutförsäljning. Ord. pris är för­­lagens rekom­ menderade cirka­ priser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att faxa 0652151 90 eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer infor­mation om bokklubben.

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

namn Institution/Företag adress postadress

T&M Media AB

telefon

Fiskvik 100

e-post

820 70 Bergsjö #7 2013

57


Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funde­ ringar.

Pottholzt andra funderingar om… …LÅNGA TÄRANDE VÅRDTIDER PÅ KIRURGEN

Tomas Weitoft, uppväxt i Stock­ holm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala univer­ sitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pott­ holzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler. Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage. Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

58

#7 2013


Nu kraftsamlar vi för de svaga Det finns ett kosttillägg för patienter som behöver extra mycket protein men inte orkar tillgodogöra sig näringen via normal kost. Fortimel Compact Protein är särskilt utvecklat för bräckliga äldre och patienter som samlar kraft, återhämtar sig eller helt enkelt saknar ork att äta upp köttbiten som skulle gett dem styrkan åter. Det enda kosttillägget i sitt slag.

Med många smaker ökar vi compliance. En varm Fortimel Compact Protein Mocca eller en frusen Fortimel Compact Protein som glass med vanilj- eller fruktsmak bidrar ytterligare till en lyckad kostbehandling. Ett enkelt och välsmakande sätt att ge en skör patient ökad livskvalitet. Kcal Protein

30 0 18 g

Kostfiber g

0

18 gram protein — motsvarar biffen som låg kvar på tallriken I den nätta 125 ml-flaskan ryms 300 kalorier och 18 gram protein. Det är dessa 18 gram protein som ger ny kraft. Många äldre som inte orkar äta upp köttet på tallriken har hittills gått miste om mycket protein och hamnat i en ond cirkel. Men nu finns Fortimel Compact Protein.

Fortimel Compact Protein ingår i Fortimel Compact-serien och finns i Vanilj, Mocca, Banan och Jordgubb. Dygnsdos är 1-2 flaskor.

Nutricia Tel: 08-24 15 30 E-post: info@nutricia.se www.nutricia.se


POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Esmya gör skillnad för kvinnor med myom ®

• Blödningskontroll inom 7 dagar 1 • Minskad myomvolym 1 • Bestående minskning i 6 månader 1, 2 Esmya är en tre månaders behandling av måttliga till svåra symtom av myom. Esmya tas peroralt en gång om dagen. Den direkta effekten är ett förändrat blödningsmönster som vanligt vis leder till en avsevärt minskad menstruationsblodförlust eller amenorré. En effekt av detta är förbättrade blodvärden hos patienter med tidigare anemi. Menstruationscyklerna återkommer vanligtvis inom 4 veckor efter avslutad behandling.1, 2 Behandlingen med Esmya har också visat på signifikant minskning av myomstorleken. Vid en undersökning 6 månader efter av slutad behandling med Esmya, hos patienter som inte blev opererade, var minskningen bestående hos en majoritet av patienterna. Esmya uppvisar dessutom en god säkerhetsprofil med i huvudsak lindriga till måttliga biverkningar. Esmya är en selektiv progesteronreceptormodulator som ger dig fler alternativ vid behandling av patienter som är aktuella för operation på grund av sina besvär av myom. 1, 2

Ingår i högkostnadskyddet

ESM0 913015SE

1. Donnez J, et al. New Engl J Med 2012;366(5):421–432. 2. SPC Esmya. Esmya ® (ulipristalacetat) 5 mg tabletter. Rx, F. ATC-kod: G03. Selektiv progesteronreceptormodulator som kännetecknas av en vävnadsspecifik och partiell progesteronantagonisteffekt. Ulipristalacetat indiceras för preoperativ behandling av måttliga till svåra symtom från myom i livmodern hos kvinnor i fertil ålder. Behandlingens längd är begränsad till 3 månader. Ulipristalacetat kan ha mindre effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner eftersom lindrig yrsel har observerats efter intag av ulipristalacetat. Senaste datum för översyn av produktresumén 2013-03-21. Information lämnas av Gedeon Richter Nordics AB. För ytterligare information se www.fass.se Gedeon Richter Nordics AB, Norra Stations gatan 61, 113 43 Stockholm, Sweden, tel: 08-611 24 00 Medicinsk information, tel: 08-506 394 76, e-post: medinfo.se@gedeonrichter.eu

Medicinsk Access 2013 #7  
Medicinsk Access 2013 #7  
Advertisement