Medicinsk Access 2022 #3

Page 1

2022

#3

ÅRGÅNG 18

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

ETT TIDIGT FÖRSÖK ATT BESTÄMMA HÄLSOEFFEKTER AV D-VITAMIN TYDLIGT SAMBAND MELLAN FÖRMAKSFLIMMER OCH DEMENS NY KUNSKAP OM LYMFOCYTERS MOGNAD KAN ÖPPNA FÖR EFFEKTIVARE IBD-TERAPIER ÖKAD RISK FÖR BLODPROPP KVARSTÅR LÄNGE EFTER COVID-19 VACCINMOTSTÅNDETS HISTORIA OCH NUTID - DEL 3 GÄSTLEDARE: LISE LIDBÄCK FÖRBUNDSORDFÖRANDE

NEURO


VAD SKULLE DU SKRIVA UT TILL DIG SJÄLV?

• Signifikant bättre reduktion av stroke/systemisk embolism jämfört med warfarin1*

• Signifikant bättre säkerhet avseende allvarlig blödning jämfört med warfarin1*

*Stroke/systemisk embolism p=0,01. Allvarlig blödning p<0,0001. Referens: 1. Produktresumé för Eliquis®

Eliquis ® (apixaban) Rx. F, B01AF02, Filmdragerade tabletter 5 och 2,5 mg. Indikation; Profylax av stroke och systemisk embolism hos vuxna med icke-valvulärt förmaksflimmer (NVAF) med en eller flera riskfaktorer. Eliquis är kontraindicerat vid: 1. Pågående kliniskt signifikant blödning. 2. Leversjukdom associerad med koagulationsrubbning och kliniskt relevant blödningsrisk. 3. Händelse eller tillstånd som bedöms som en betydande riskfaktor för större blödning. 4. Samtidig behandling med något annat antikoagulantium såsom ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin, heparinderivat, orala antikoagulantia förutom vid särskilda omständigheter under byte av antikoagulationsbehandling, då UFH ges i doser nödvändiga för att bibehålla en central ven- eller artärkateter öppen eller då UFH ges under kateterablation för förmaksflimmer. Eliquis rekommenderas ej till patienter med CrCl <15 ml/min, till patienter i dialys, med hjärtklaffprotes eller till patienter med befintlig eller tidigare trombos som har fått diagnosen antifosfolipidsyndrom. Eliquis rekommenderas ej vid allvarligt nedsatt leverfunktion. Enligt SPC 15 april 2021. För fullständig information och pris se fass.se. Bristol Myers Squibb, Tel. 08-704 71 00, www.bms.com/se, Pfizer AB, Tel. 08-550 52 000, www.pfizer.se.

432-SE-2100122 PP-ELI-SWE-2147 DEC 2021

ELIQUIS® är den enda faktor Xa-hämmaren som vid icke-valvulärt förmaksflimmer visat både:


Innehåll #3 2022 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Josefine Amré Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer 27 maj, 2022 Medicinsk Access står oberoende i för­ hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

Omslaget: Kväll i Hälsingland Foto: Tord Amré

14 ETT TIDIGT FÖRSÖK ATT

BESTÄMMA HÄLSOEFFEKTER AV D-VITAMIN

5 Ska strokepatienter äntligen få bra vård och rehabilitering även efter akutskedet? 6 Lägger pussel för att förstå inflammation 8 Titthålskirurgi i benet minskar risken för infektioner hos bypass-patienter 10 Ny strategi för att bevara insulinproducerande celler vid diabetes 12 Metod att analysera mikroorganismers yta uppmärksammas internationellt 20 Nytt verktyg avslöjar funktionen hos enigmatiska icke-kodande gener 18 Insulinproducerande betaceller framtagna från stamceller 20 Inlärning i hjärnan bakom snabba blodtryckstoppar 24 20-åringar har riskmarkörer för hjärtkärlsjukdom efter högt BMI som barn 26 Lägre självmordsrisk på äldreboende för dem som fick antidepressiva 34 Mer än hälften med obesitas får ingen diagnos 36 Svårare för män söka vård för psykisk ohälsa 40 Ny kunskap om viruspartiklar i luften kan minska smittspridning på sjukhus 42 Rädsla för covid-19 hade liten påverkan på kvinnors abortbeslut 44 Läkemedel gav färre andningsuppehåll vid sömnapné 46 Förhöjd inflammation kvarstår i immunceller månader efter mild covid-19 48 B ristande politisk handling för offentliga måltider möts av ny inspirationsplats 50 Världens äldsta farmakopé – några rättelser och tillägg 51 Atrogi inleder fas 1-studie av ATR-258 mot typ 2-diabetes efter godkännande av den tyska hälsomyndigheten BfArM 52 RhoVacs cancervaccin uppmärksammas i The Daily Telegraph 54 Luftföroreningar kopplas till ökad risk för covid-19 hos unga 56 Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning 58 M änniskor över hela världen gillar samma typ av lukter 61 B oktävling 64 B okklubben

38 N y kunskap om lymfocyters mognad kan öppna för effektivare IBD-terapier

18 Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens

22 Ökad risk för blodpropp kvarstår länge efter covid-19

28 V accinmotståndets historia och nutid - Del 3 #3 2022

3


Ett tidigt försök att bestämma hälsoeffekter av D-vitamin Under senare år har D-vitamin kommit alltmer i ropet för gynnsamma effekter på många fysiologiska förlopp i människokroppen. Speciellt under Covid-19-pandemin har studier framkommit som tycks tyda på att D-vitamin påverkar manifestationerna av Covid-19 på så sätt att ju lägre halter man har, desto större är risken att symptomen blir allvarliga, t.o.m. livshotande. Läs mer...

Gästledaren Lise Lidbäck: Förbundsordförande NEURO. ”Att inte få hjälp med sjukvård och rehabilitering efter en stroke kan leda till ett ökat hjälpberoende från samhället och närstående. Risken är även stor för fortsatt ohälsa då den livsstilsrelaterade problematiken blir större om man inte får rehabilitering och rådgivning. Det kan handla om att träna, äta rätt, ta till sig förebyggande insatser för att minska risken för en ny stroke”. Läs mer...

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer. Höga blodsockervärden kan orsaka en rad olika komplikationer vid typ 1- och typ 2-diabetes.Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en ny läkemedelssubstans som bevarar aktiviteten hos insulinproducerande betaceller och förhindrar högt blodsocker i möss. Läs mer... Personer med förmaksflimmer, en av våra vanligaste hjärtsjukdomar, har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som bygger på forskning på befolkningsnivå. Läs mer... Den som har varit sjuk i covid-19 löper fortfarande efter flera månader ökad risk att också drabbas av blodpropp eller blödning. Det visar en studie vid Umeå universitet där forskarna har analyserat samtliga covid-fall i Sverige fram till maj ifjol. Blodpropp kan i värsta fall vara dödlig, men går ofta att behandla eller förebygga. Läs mer...

Risken att exponeras för viruspartiklar från covid-19 ökar ju närmare en patient man befinner sig, ju mer smitta en patient bär på och om ventilationen är otillräcklig. Mätningar av virus i luften på sjukhus som gjorts av forskare vid Lunds universitet ger ny kunskap om hur man bäst anpassar vården för att minska risken för smittspridning. Läs mer... Depression, yrsel, svårighet att fokusera blicken och balansproblem. Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven. Läs mer... Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”Apan & Filosofen” av Farshid Jalalvand. Förlag: Fri Tanke.

Vaccinmotståndets historia och nutid - del 3. Det är ingen nyhet att det ofta är personer med lägre utbildning eller som saknar utbildning helt, som utgör de flesta vaccinmotståndarna. De har kanske inte kunskapen och de verktyg som krävs för att ta in de fakta som stödjer vaccin. Läs mer...

Medicinsk access nr 8-9 2021 INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

Gör man dessa satsningar finns stöd, riktlinjer och rekommendatio­ ner redan på plats: Socialstyrelsens nationella riktlinjer, behandlingsplan och vårdförlopp har tagits fram inom den nationella kunskapsstyrningen, Riksförbundet HjärtLung har tagit fram patientutbildningar, Aktiv med 2022 för vården att 4 KOL, som är #3gratis använda.

Medicinsk access nr 1 2022 MAI BERGSTRÖM Ordförande Osteoporosförbundet

Osteoporos är en av de mest kostsamma sjukdomarna och den skördar fler liv än trafiken och många andra sjukdomar som folk i allmänhet uppfattar som ”farliga och riskfyllda” att få. Varför tas just osteoporos med en axelryckning?

En tanke: ”Alla letar efter sätt att ändra på världen, men nästan ingen letar efter sätt att ändra på sig själv.” Leo Tolstoy. TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 2 2022 ANDERS SEGERSTRÖM VD iZafe Group

Ett tydligt exempel är felmedicine­ ringar. Enligt en studie från Göte­ borgs universitet kostar felmedicine­ ringar det svenska samhället minst 20 miljarder per år. Varje år dör 3 000 personer till följd av felmedi­ cinering. Siffran 3 000 kommer från Socialstyrelsen och innefattar både äldre och yngre svenskar som tar flera mediciner per dag.

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 390 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms. Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö. Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.


GÄSTLEDARE

SKA STROKEPATIENTER ÄNTLIGEN FÅ BRA VÅRD OCH REHABILITERING ÄVEN EFTER AKUTSKEDET? Stroke är en sjukdom som berör de flesta – nästan alla har en granne, mor, far eller kompis som drabbats. Själv förlorade jag min far efter en stroke. Han hade otur i vårdlotteriet – sjukvården efter akutskedet fungerade inte som vi önskat och han avled tre månader efter insjuknandet.

Sverige har kommit långt när det kommer till det akuta vårdförloppet, men ett stort arbete ligger framför patienten efter utskrivningen från sjukhuset. Därför har vi nu stora förväntningar på att Vårdförlopp 2, de första riktlinjerna för strokevård efter akutskedet, ska slå igenom och komma varje strokepatient till del. Årligen får cirka 25 000 svenskar en stroke. Var femte avlider inom tre månader, de som överlever får ofta någon form av bestående funktionsnedsättningar. Neuroförbundets medlemmar vittnar om stora behov av förbättringar av vården efter akutsjukvården. Alla som drabbas av en stroke får mer eller mindre behov av fortsatt sjukvård och rehabilitering. Det kan handla om att klara vardagen, att ta sig ur chocken med inte så sällan en depression som följd. En del kan också behöva få hjälp att få tillbaka talet och relevant hjälp med kognitiva besvär eller spasticitet. Ungefär 30 % av de som får en stroke drabbas av spasticitet, vilket gör den till en av de vanligaste komplikationerna. Spasticitet kan innebära allt från försämrad rörelseförmåga till total invalidisering. Socialstyrelsens undersökningar visar att bara 15 % av de som kan ha stor nytta av behandling av spasticitet erbjuds detta. Åtgärder livet ut

Vi hoppas mycket på Vårdförlopp 2, som kommer från Sveriges regioner i samverkan, som inleds inför utskrivning från strokeenhet och som omfattar åtgärder och hjälp livet ut. Det står i Vårdförlopp 2, som nu är ute på remiss, att alla personer som haft stroke eller TIA (Transitorisk ischemisk attack, vilket är ett akut instabilt syndrom och en allvarlig varningssignal för att få en stroke) bör ha en livslång strukturerad uppföljning, och i de fall fortsatt rehabilitering behövs kan dessa två processer pågå samtidigt. Vi instämmer till 100 % i denna goda och för de allra flesta helt självklara vision. Målet måste vara att alla ska få bli så självständiga som bara är möjligt.

Att inte få hjälp med sjukvård och rehabilitering efter en stroke kan leda till ett ökat hjälpberoende från samhället och närstående. Risken är även stor för fortsatt ohälsa då den livsstilsrelaterade problematiken blir större om man inte får rehabilitering och rådgivning. Det kan handla om att träna, äta rätt, ta till sig förebyggande insatser för att minska risken för en ny stroke. Nio av tio har ingen rehabiliteringsplan

Men det är i dag få som blir erbjudna det som rekommenderas i Vårdförlopp 2, vilket bland annat konstateras av Socialstyrelsen. Våra medlemsundersökningar bekräftar den bilden. Varannan har inte erbjudits en multidisciplinär rehabiliteringsperiod, dvs. där olika kompetenser jobbar gemensamt med rehabiliteringen. I den senaste NEURO-rapporten från 2021 har mer än 2 000 medlemmar med olika neurologiska sjukdomar svarat på frågor om hur rehabiliteringen fungerar. Det är nedslående läsning: • Över 40 procent har antingen aldrig deltagit i sammanhängande teamrehabilitering, men skulle vilja det. Eller så nekas de återkommande rehabiliteringsperioder som motsvarar deras behov. • Nio av tio har ingen rehabiliteringsplan som är aktuell för dem idag. • Två av tre får inte alls eller tillräckligt stöd av en fysioterapeut. Att inte få hjälp med sjukvård och rehabilitering efter en stroke kan leda till ett ökat hjälpberoende från samhället och närstående. Risken är även stor för fortsatt ohälsa då den livsstilsrelaterade problematiken blir större om man inte får rehabilitering och rådgivning. Det kan handla om att träna, äta rätt, ta till sig förebyggande insatser för att minska risken för en ny stroke. Vårdförlopp 2 är ett skolexempel på hur det ska gå till, nu vill vi se att det också införs i varenda kommun i landet.

LISE LIDBÄCK Förbundsordförande NEURO #3 2022

5


Foto: Unsplash

Lägger pussel för att förstå inflammation Först överreagerar immunförsvaret när människor får sepsis – sen slutar det nästan att arbeta. Örebroforskare har återskapat processen i labbet för att hitta svar som kan hjälpa läkare rädda liv.

Kaya Tuerxun, doktorand i biomedicin. Foto: Örebro universitet.

Daniel Eklund, forskare i biomedicin. Foto: Örebro universitet.

För att kunna anpassa behandlingen måste läkare veta när det vänder och vad som händer i kroppen. Vi letar efter markörer som sjukvården kan använda sig av, säger Kaya Tuerxun, doktorand i biomedicin vid Örebro universitet. Infektioner är vanliga och oftast läker de av sig själva men ibland kan något som börjar som en lindrig infektion snabbt utvecklas till sepsis, som tidigare kallades för blodförgiftning. När patienter får sepsis påverkas hela kroppen. Infektionen, som vanligtvis bekämpas lokalt, blir en fråga för hela systemet och immunförsvaret reagerar till att börja med överdrivet, säger Kaya Tuerxun. Forskare har tidigare främst undersökt vad som händer i den första fasen och i flera kliniska försök har de försökt hämma signalerna men det har inte fungerat så väl som man hoppats, säger Daniel Eklund, forskare i biomedicin. Forskarnas intresse har därför alltmer skiftat till den andra fasen, alltså när immunförsvaret är hämmat. Det är i den fasen som man nu tror att majoriteten av patienterna avlider. Viktigaste pusselbitarna

För många patienter finns en begränsad effekt av att dämpa signalerna i första fasen. Vi behöver hjälpa patienterna att återfå ett normalt immunförsvar och då behöver

vi boosta det i den andra fasen, säger Daniel Eklund. Därför vill Örebroforskarna kartlägga vad som händer i de så kallade myeloida suppressorcellerna i den andra fasen av sepsis – vad dessa celler producerar, hur de reagerar och varför de blir fler. Suppressorcellerna är en av de viktigaste pusselbitarna för att förstå vad som händer. I motsats till de vanliga immuncellerna som bekämpar infektioner och hot hämmar dessa celler kroppens försvar, säger Kaya Tuerxun. I sepsis omprogrammeras de normala immuncellerna om och blir suppressorceller. Forskarna har återskapat processen i labbet för att kunna studera vilka mekanismer som driver på omprogrammeringen. De vill också ta reda på hur de kan få cellerna att åter bli vanliga immunceller – för att sepsispatienters immunförsvar ska fungera normalt igen. – Vi hoppas kunna använda vissa molekyler för att bedöma i vilken fas patienterna befinner sig. I den här studien har vi tittat lite extra på en så kallad regulator som påverkar vilka molekyler som produceras, berättar Daniel Eklund. Just den här regulatorn styr utsöndring av molekyler som i sin tur ser till att det blir fler suppressorceller och färre vanliga immunceller. När forskarna blockerade regulatorn i återställdes förmågan att kalla in vanliga immuncellerna igen.Det ser ut som om vi har hittat en av de faktorer som kan påverka sjukdomsförloppet. Men det är långt kvar innan det kan påverka behandlingar. Framför allt behöver vårt resultat testas kliniskt på patienter, säger Kaya Tuerxun. Källa: Örebro universitet.

Fakta: Det här är den första vetenskapliga artikeln som publicerats av forskare i X-HiDE – en strategisk satsning som finansieras av KK-stiftelsen och Örebro universitet. Forskarnas mål är att förstå inflammationens olika mekanismer. Den kan ta olika skepnader – stark och snabb, långvarig eller alldeles för svag. Dessa skepnader är välkända inslag i folksjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. Forskarna kallar de olika varianterna av inflammation för fenotyper. Den här studien är första steget i att jämföra och förstå skillnader och likheter. Den kunskapen kan sedan överföras inte bara till sepsis utan till många sjukdomar.

6

#3 2022


NY UTÖKAD INDIKATION - INKLUDERAR HFpEF1

JARDIANCE® FÖRSTA OCH ENDA godkända läkemedlet med bevisad effekt för kronisk symtomatisk

HJÄRTSVIKT – OAVSETT EJEKTIONSFRAKTION 1-3

1 tablett 10 mg / en gång om dagen / Ingen titrering

DEN ENDA I SITT 1-3 SLAG! Subventioneras vid HFrEF med begränsning.* Subvention vid HFpEF är ännu inte beslutad.

1. JARDIANCE® produktresumé 03/2022 www.fass.se. 2. Packer M, Anker SD, Butler J, et al; EMPEROR-Reduced Trial Investigators. Cardiovascular and renal outcomes with empagliflozin in heart failure. N Engl J Med. 2020;383(15):1413-1424. doi:10.1056/NEJMoa2022190 (EMPEROR-Reduced results and the publication’s Supplementary Appendix.) 3. Anker SD, Butler J, Filippatos G, et al; EMPEROR-Preserved Trial Investigators. Empagliflozin in heart failure with a preserved ejection fraction. N Engl J Med.2021;385(16):1451-1461. doi:10.1056/NEJMoa2107038 (EMPEROR-Preserved results and the publication’s Supplementary Appendix.)

JARDIANCE® (empagliflozin), filmdragerade tabletter 10 mg och 25 mg. Rx. (F)*. SGLT2 hämmare. Indikationer: Behandling av vuxna med otillräckligt kontrollerad diabetes mellitus (DM) typ 2 som ett komplement till diet och motion: som monoterapi när metformin inte tolereras alternativt som tillägg till andra antidiabetika. Behandling av vuxna med symtomatisk kronisk hjärtsvikt. Varningar och försiktighet: Kan användas vid nedsatt njurfunktion; vid DM typ 2 om eGFR ≥ 45 ml/min/1,73 m2, vid DM typ 2 och samtidig kardiovaskulär sjukdom vid eGFR ≥ 30 ml/min/1,73 m2 och vid hjärtsvikt (med eller utan DM typ 2) vid eGFR ≥ 20 ml/min/1,73 m2. Avbryt omedelbart behandling vid misstänkt ketoacidos. Ska inte användas vid typ 1-diabetes. Ökad risk för genitala svampinfektioner. Bör undvikas under graviditet. Ska inte användas under amning. Boehringer Ingelheim AB, tel 08 721 21 00. För ytterligare information samt priser se www.fass.se. Senaste översyn av produktresumén: 03/2022. *Subventioneras endast vid: 1) typ 2-diabetes som tillägg till behandling med metformin eller när metformin inte är lämpligt (gäller 10 och 25 mg) och 2) hjärtsvikt för patienter med symtomatisk hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion trots optimerad behandling med RAAS-blockad, betablockad och MRA, eller utan MRA när MRA inte är lämpligt (gäller 10 mg).

Boehringer Ingelheim AB Box 92008 120 06 Stockholm Telefon 08-721 21 00 www.boehringer-ingelheim.se

#3 7 PC-SE-102706 mars 2022 2022


Operationssjuksköterskan Clara Santi (t. h.) är en av de som utbildas i den nya titthålskirurgin av Shahab Nozohoor, överläkare inom thoraxkirurgin på Skånes universitetssjukhus Foto: Skånes universitetssjukhus.

Titthålskirurgi i benet minskar risken för infektioner hos bypass-patienter 8

#3 2022


Skånes universitetssjukhus är först i landet med titthålskirurgi i benet som gör att bypasspatienter slipper långa sår på benet. Operationen i benet är nödvändig för att ta ut den ven som används vid hjärtoperationen. Tack vare den nya metoden får patienten bara ett litet ärr och risken för infektioner har minskat drastiskt.

Varje år genomgår cirka 3 000 personer i Sverige en bypass-operation efter att ha drabbats av hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt. Omkring 600 av operationerna görs på Skånes universitetssjukhus i Lund. Tidigare har alla patienter fått ett långt ärr längs ena, ibland bägge benen. Det är resultatet av att kirurgen hämtat den ven som behövs för att koppla nya blodkärl förbi de kranskärl kring hjärtat som kalkats igen. Mindre sår med titthålskirurgi

Problemet är att sår på benen generellt är svårläkta. Omkring 20–25 procent av alla patienter får också olika problem med såret och en del drabbas av infektioner. Men sedan årsskiftet har ett 30-tal patienter på Skånes universitetssjukhus opererats med en helt ny metod. – Nu tar vi ut venen från benet med hjälp av titthålskirurgi i stället. Det betyder att patienten slipper det långa bensåret som kan vara upp till 55 centimeter långt. Nu blir såret bara ett par centimeter stort och läker mycket bättre, säger överläkare och sektionschef Ronny Gustafsson på verksamhetsområde thorax och kärl på Skånes universitetssjukhus.

FAKTA •U nder en bypass-operation ersätts förträngningar i kranskärlen kring hjärtat med nya blodkärl. •O fta används en ven från patientens ben för att koppla förbi förträngningar och få fart på blodflödet i hjärtat igen. •D et blodkärl som tagits från benet och transplanterats till hjärtat kallas för vengraft. •H ur långa blodkärl som behövs beror på antalet förträngningar i hjärtat.

Inspirationen kommer från Danmark där titthålskirurgi i benet för bypass-patienter nyligen införts som standard. Metoden är också vanlig i USA.

Ronny Gus­ tafsson, över­ läkare. Foto: Skånes universitets­ sjukhus.

Färre infektioner

Det tar ungefär lika lång tid att ta ut venen på traditionellt sätt, som med hjälp av titthålskirurgi. Men för patienten har det stor betydelse. De internationella resultaten visar att risken för infektion i benet minskat radikalt. Något som bekräftas av de operationer som gjorts i Lund. – Ingen av de patienter som opererats med titthålskirurgi i benet har fått infektioner eller andra problem, så vi är mycket nöjda, kommenterar Shahab Nozohoor som är en av två kirurger på Skånes universitetssjukhus som kan metoden. Just nu utbildar han kolleger i den nya tekniken så att fler patienter ska kunna opereras med titthålskirurgi i benet.

Shahab Nozohoor, överläkare och kirurg. Foto: Skånes universitets­ sjukhus.

Källa: Skånes universitetssjukhus

#3 2022

9


”Till skillnad från andra behandlingar förbättrar PX-478 aktiviteten hos betacellerna utan att förstärka insulinutsöndringen. Forskarna tror därför att den kan förhindra att betacellerna tröttas ut och därmed vara mer effektiv vid långtidsbehandling av diabetes”. Foto: Canstock.

10

Ny strategi för att bevara insulinproducerande celler vid diabetes #3 2022


Höga blodsockervärden kan orsaka en rad olika komplikationer vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en ny läkemedelssubstans som bevarar aktiviteten hos insulinproducerande betaceller och förhindrar högt blodsocker i möss. Studien är publicerad i tidskriften Science Translational Medicine.

Erwin Ilegems, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Foto: Ulf Sirborn.

Flera olika blodsockersänkande läkemedel används för närvarande vid behandling av diabetes, men inget av dem kan stoppa sjukdomsförloppet. Att upprätthålla funktionen hos de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln är avgörande för att förhindra utvecklingen av typ 1- och typ 2-diabetes. Vid diabetes utmanas betacellerna att producera stora mängder insulin och vår studie visar att detta leder till syrebrist. Då ökar nivåerna av proteinet HIF-1a, vilket i sin tur minskar betacellernas aktivitet. Genom att behandla diabetiska möss med HIF-1a-hämmaren PX-478 lyckades vi sänka deras blodsockervärden, säger studiens försteförfattare Erwin Ilegems, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Har testats i människa tidigare

HIF-1a (hypoxia-inducible factor-1a) reglerar kroppens svar på syrebrist (hypoxi). Upptäckten av HIF-1a belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 och detta protein har visat sig vara involverat i många olika sjukdomar. HIF-1a-hämmaren PX-478 utvecklades från början som cancerläkemedel och har visat sig tolereras väl i kliniska fas I-studier på patienter. I samarbete med professor Jorge Ruas forskargrupp vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet kunde forskarna visa att den antidiabetiska effekten av PX-478 främst berodde på förbättrad aktivitet hos betacellerna i bukspottkörteln. Eftersom det är väl etablerat att insulinproduktionen minskar vid diabetes, har tidigare behandlingsstrategier mest fokuserat på att förbättra betacellernas insulinproduktion. Detta tillvägagångssätt har dock inte varit så framgångsrikt som man hoppats. Nuvarande behandlingar som riktar sig mot betaceller har bara en tillfällig positiv effekt på insulinutsöndringen. På lång sikt leder dessa läkemedel till utmattning av betacellerna, säger studiens sisteförfattare Per-Olof Berggren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Bukspottkörtelvävnad från en diabetisk mus som behandlats med PX-478, vilket förbättrar aktivi­ teten hos betacellerna i vävnaden (upphovsman: Teresa Pereira).

Per-Olof Berggren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Foto: Stefan Zimmerman.

Långtidsbehandling av diabetes

Till skillnad från andra behandlingar förbättrar PX-478 aktiviteten hos betacellerna utan att förstärka insulinutsöndringen. Forskarna tror därför att den kan förhindra att betacellerna tröttas ut och därmed vara mer effektiv vid långtidsbehandling av diabetes. – Vi planerar nu att gå vidare och undersöka om våra resultat kan överföras till människa med förhoppning om att kunna ta substansen vidare till kliniska prövningar. Till att börja med kommer vi undersöka effekten av PX-478 på mänskliga betaceller genom att använda oss av ”humaniserade” diabetiska möss, säger Teresa Pereira, forskare vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet (tidigare verksam vid Karolinska Institutet) som är delad sisteförfattare till studien.

Teresa Pereira, forskare vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet. Foto: Ulf Sirborn.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”HIF-1alpha inhibitor PX-478 preserves pancreatic b cell function in diabetes”. Erwin Ilegems, Galyna Bryzgalova, Jorge Correia, Burcak Yesildag, Edurne Berra, Jorge L. Ruas, Teresa S. Pereira, Per-Olof Berggren. Science Translational Medicine, online 30 mars 2022, doi: 10.1126/scitranslmed.aba9112. Teresa Pereira har lämnat in en patentansökan avseende diabetesbehandling och medförfattaren Burcak Yesildag är anställd på InSphero AG. Övriga författare uppger att det inte finns några potentiella intressekonflikter. Forskningen finansierades av Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, Svenska Diabetesförbundet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Diabetes Research and Wellness Foundation, Jonas & Christina af Jochnicks stiftelse, Familjen Erling-Perssons stiftelse, Berth von Kantzows stiftelse, Försäkringsbolaget Skandia, Europeiska forskningsrådet (ERC), EU:s sjunde ramprogram och European Diabetes Research Programme in Cellular Plasticity Underlying the Pathophysiology of Type 2 Diabetes.

#3 2022

11


Metod att analysera mikroorganismers yta uppmärksammas internationellt Kemister vid Umeå universitet har utvecklat en metodik för att undersöka ytkemin hos frysta intakta mikroorganismer av olika slag – bakterier, alger, svampar och virus – utan förlust av vatten. Det är viktigt för att förstå hur organismerna interagerar med sin omgivning, till exempel hur de fäster på ytor.

Röntgenfotoelektronspektroskopi, XPS är ett av de mest använda verktygen för ytanalys inom naturvetenskapliga och teknologiska tillämpningar och vid Umeå universitet finns en sådan forskningsinfrastruktur på Kemiskt Biologiskt Centrum. Forskare på Kemiska institutionen har länge arbetat med att ta fram metoder för ytanalys av en rad mikroorganismer med hjälp av kryogen XPS, det vill säga mätningar med hjälp av flytande kväve vid låga temperaturer på ungefär -170 grader Celsius. Den unika metod som de nu presenteras detaljerat i en ny publikation, beskriver hur man kan analysera ytkemin hos frysta biologiska prover i högvakuum med XPS-spektrometer, utan förlust av vatten. –Vatten är väldigt viktigt för biologiska prover eftersom det upprätthåller ytstrukturen. När vi kan analysera proverna hydratiserade innebär det att vi kan undersöka deras ytkemi korrekt och få ledtrådar till hur de interagerar med sin omgivning, säger Madeleine Ramstedt, universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet. Madeleine Ramstedt har tillsammans med kollegan Andrey Shchukarev, föreståndare för XPS-plattformen, utvecklat och förfinat metodiken under närmare tio år. Från Umeå universitet har den sen spritt sig, men endast ett fåtal laboratorier i världen kan för närvarande utföra kryogena XPS-analyser av liknande typ.

Forskaren Madeleine Ramstedt, bilden har tillsam­ mans med kollegan Andrey Shchukarev, förestån­ dare för XPS-plattformen, utvecklat och förfinat sin metodik under närmare tio år. Foto: Mattias Pettersson.

Växande intresse

rest till Umeå universitet för att lära sig Umeåforskarnas metodik på plats. För att sprida information ytterligare om metoden har forskarna nyligen publicerat referensdata och detaljerade experimentella protokoll för ytanalys av bakterieceller i tidskriften Surface Science Spectra. Denna tidskrift representerar ett referensverk för ytanalysdata och publiceras av American Institute of Physics (AIP). –Vår publikation utgör en del av en stor samling av referensspektra som andra kan använda för att se vad de har i sina prover eller tolka sina data. Dessutom highlightas vårt bidrag i en särskild artikel och det tycker vi är väldigt roligt!, säger Andrey Shchukarev.

Personalen vid XPS-plattformen har däremot märkt ett växande intresse där flera forskare från hela världen har

Källa: Umeå universitet

Originalartiklar: Madeleine Ramstedt och Andrey Shchukarev: Cryo-XPS spektra från bakteriell referensstam Pseudomonas fluorescens DSM50090. Surf. Sci. Spectra 29, 014010 (2022); https://doi.org/10.1116/6.0001575 Chris Patrick: Frysning istället för frystorkande före spektroskopi bevarar provytans struktur. AIP SciLight 23 mars 2022, https://doi.org/10.1063/10.0010048 Forskningen har fått stöd från Kempestiftelsen.

12

#3 2022


Aktiv med Sömnapné – din patientutbildning né

ap Sömn med ildning Aktivpatientutb – din

Tid:

n xx mi

Till dig som träffar patienter med sömnapné

Till dig som träffar patienter med förmaksflimmer

l

anua

ledarm

en ling and beh n och gerar d åre ta fun re me de fles st säm t. för ofta kvalite né och blir den re livs nap las PA la söm behand r och säm and cko att beh nén inte r, oly ma tigt nap söm är vik sjukdo håll Det t. Om andra ppe gsu ktiv att: nin effe en för . and a en är ten r risk r tlig nat ling öka ma and kdo g på av nat beh nin ra sju mer and med and kom mal som Syftet er ser en nor tom som . änd • Få pa sym den anv sekven a, nan kon man n är god tiga • Slip uppvak s l som tate ede och långsik litet. orsaka sresul lpm dvika livskva a hjä andling tom som • Un sämre olik sym Beh om och håll. l och st gen a rök sval las främ ningsuppegsuppehål ling sluta and behand dra and e andnin och né nd kan Beh övs né Ibla sömnap r. beh nap att hin från båd en. t det för Söm ten ma ling l mo t fria t om and ede sjukdo i vik på nat blir hel beh läkem r andra gå ned del av s inga många sa. elle att en är finn gstom r som t och nin sym av des t. Det and nlig dringa positiv dina hur rän g för né många har och är ova lsfö nap dlin det hur du av r Livssti ar söm as men lsbehan at ma ann erk kdo r gör påv emede bland one ra sju rati få läk erkas a and s ope kan påv vilk finn du du får , ålder, dagen. men ar som me ling och ling tim and ten and en beh har per på nat de beh Vilk ll du n om du har ehå upp symtom rmatio s info svåra sval or finn e sid dling s. and änd Behan På följ de anv Sov g när och

Hand

g

ndlin

Beha SS 3.

Och till dig som träffar patienter med hjärtsvikt

lnin

stäl

aren Läk andling er beh dina . rån utif tningar tsät föru

välj PAP

é-

Vikt g gån ned

ration

Apn bettske

na

Ope

ndet örbu © Riksf

Hjärt

, 2022 Lung

10

N yhet!

Aktiv med Förmaksflimmer – din patientutbildning mer

aksflim Förm medutbildning Aktivpatient – din

Du ka n göra r? 4 limme mycke ditt liv Pass maksf t fö med fö tt för 1 och h mi siffran ade. rmaksfl r att påve g oc får r? cer mest t pla• för mi rka imme Ta din immer ast göra mässig maksfl kan a läk mp viktig

f1 Träf

tt för

d är

som är son Va an för mi n per a ned mest ern a. De son arn göra selbit 8. Per kan ran i pus Vem 1–8 får siff 1. mellana minst erk siffra iv en kan påv Skr som den

ift 5. Uppg

emede l Regelb unden kontak Gör god t med a livsstil läkaremer sval: Rök inte lim /flimme rmott aksf agning Motione förm t ra a Strä med rt va efte a rt r norm – jä h Lär dig Hjä alvikt han k-

slu

Fråga

– –

de rn ran ytmKurato sr flim etsArb ten sinu Det ed själv terapeu m Jag e

ståend

n

Läkare

När

Fysio- ten peu

Sju tera kan oro

sköters

och stre ss

a en järt H Dietist

nativ

tera

r?

imme

ksfl

ma d för

ssa

Kry

t? på sik

för

de

lter svarsa

t liv me r positiv mitt imme rkar påve maksfl d för Vad 2. liv meast. ditt tig erkar är vik påv Vad du tycker l som ede m r läkem sjukdo dricke min Mina och lv och äter sjä g jag Vad på mi tänker jag Hur

© Riksfö

rbunde

t HjärtLu

Fråga

Min

ålder

Att

jag

Att

g och

rör

jag

Att

på mi

inte

jag

tränar

det

lugnt

g

er mi

er

rök

tar

och

inte

ng,

rtLu

sträng

et Hjä

und

förb

© Riks

ng, 2018 17 8

201

32

Tre färdiga patientutbildningar – gratis för vården att använda! Aktiv med Förmaksflimmer, Aktiv med Hjärtsvikt och den nya modulen Aktiv med Sömnapné är framtagna av Riksförbundet HjärtLung. Färdiga att använda Utbildningspaketen är färdiga att använda till dina patienter och deras närstående. I materialet ingår bland annat handledarmanual, PowerPoint och uppgifter. Du behöver inte ta fram eget material, utan kan istället lägga din tid på patienterna.

ran

öve

, 2018 Lung

1

örbu © Riksf

ndet

Hjärt

Utbildningarnas upplägg • Gruppträffar med en till två handledare • Fokus på livsstil och livskvalitet • Modern pedagogik som ökar motivationen och vägleder till förändringar i vardagen Bara ett lösenord för att komma igång! För att få ett lösenord, skicka ett mejl till: marie.ekelund@hjart-lung.se.

1

vid

ökad

aptitl

viktne

en. t: dag r hela n 1). e öve (se sida garin. elad förd protein nde mar du beh mål och flyta vika Om ga små r energi och att und mån me el olja s för • Ät med exemp läggdag dardfil, mat , till stan ter an • Ät duk , t ex ätt fett cis inn r fett lättpro • Tills na pre , för d me ta. gär rpastej er me istället • Ät nattfas rodukt fet ost ost, leve lång mejerip jölk och gg som • Välj dardm ikt pålä stan energir lax. t sam äs och onn maj

upp

i vik

Du kan också läsa mer på www.hjart-lung.se/for-varden/

t: matlus

och a. aptit ra stor satt för någ mest ned istället äta den du har mål en, d att små n me srika mat flera tide • Ät ost ja mål näring och • Bör rgi- och kött, sås a sist. , . ene håll fet fiskgrönsakern räck t ex ma. inom t och at hem förs lig och a energi. ritm favo en syn extr ion • Ha mat som ress vara na olja att dep • För ätt gär att veta it. • Tills bra apt vara satt kan till ned Det bidra kan

Om

Z

! aptit

. e att bättr ulera aptiten också på för tänk att stim – men . t dlar us för vite utomh ska akti då. du han fysi • Var mera er om när na så att din r äta gär kan • Öka behöve du tyck och väts ma du t av a för mat at hem mät era blir vid olik ritm • Plan favo du inte dricka din . n, så och • Ha ser den tide äta du r mål a att k efte så välj Dric ock • ra. kan and (du ). med llen ans tillfä amm till en fin duka tills n att • Ät tide om mål gen fint. • Gör d, t ex a upp stun lägg och

Tips

Z

tt trö för är är det du när äta Om utvilad att du är en, för en så på dag et mat

gt mål före det ål tidi från udm • Vila s att äta. rgin huv att en dag ene ditt dag t för tröt skriva n av g och gärna • Ät är du pig re dele du är för kan iskt då a stör ck om (en diet räck kan ingsdryäta mat ov). r en när beh • Ta a laga elle ck vid ork ingsdry ut när

kan . Då mat laga. a in frys t för att tröt

du få

du kan er så du är för

n när ! a por Tipsgärna flersnabbt äve tion

a mat Lag bra i dig

ndet

Hjärt

, 2017 Lung

2

örbu © Riksf

r gå

öve

et

ösh

g och

dgån

s : Tip

tablad

Z

Pass

f3 Träf

Fak

#3 2022

13


”Man bör komma ihåg att vistelse i solljus under sommarhalvåret inte behöver vara mer än 20-30 minuter för att dagsbehovet skall tillgodoses. För övrigt är det klokt att skydda sig från solen för att minimera risken för den farliga cancerformen malignt melanom”. Foto: Unsplash 14

#3 2022


Ett tidigt försök att bestämma hälsoeffekter av D-vitamin genom bestrålning med artificiellt ultraviolett ljus. Under senare år har D-vitamin kommit alltmer i ropet för gynnsamma effekter på många fysiologiska förlopp i människokroppen. Speciellt under Covid-19-pandemin har studier framkommit som tycks tyda på att D-vitamin påverkar manifestationerna av Covid-19 på så sätt att ju lägre halter man har, desto större är risken att symptomen blir allvarliga, t.o.m. livshotande. Jag skall senare mer i detalj diskutera underlaget för detta, men vill först kortfattat redogöra för ett försök som jag själv blev deltagare i som försöksobjekt när jag var 10 år gammal, år 1946. HISTORIA

Misstanken att den svåra sjukdomen rakitis, länge kallad engelska sjukan, hade med solljus att göra fanns enligt vissa källor redan på 1700-talet, men visades första gången i litteraturen 1888¹ . Redan tidigare hade man funnit att fiskleverolja kunde bota rakitis, och 1918 kunde den engelske forskaren E. Mellanby visa att brist på ett fettlösligt vitamin i huden var förenat med rakit. Det namngavs 1922 av McCollum till vitamin D. 1919 kunde Huldschinsky visa att artificiellt ultraviolett ljus (UV-ljus) kunde bota rakit. Hess & Weinstock kunde 1922 visa att UV-ljuset bildade en anti-rakitisk substans i huden; den visades sedan vara identisk med vitamin D, som Mellanby senare kunde extrahera från fiskleverolja. Solljusets betydelse för att motverka rakit blev mer uppenbart sedan det blev fastlagt att D-vitamin finns i tillräckliga mängder endast i några av våra livsmedel, nämligen fet fisk och ägg. Därför växte det fram forskning som syftade till att bestämma effekter på benbildning och andra generella hälsoeffekter, inklusive förbyggande av rakit, under 1930- och 40-talen. År 1946 ansågs det klarlagt att UV-ljus kunde bota och förebygga rakit, sänka blodtrycket, förbättra arbetskapaciteten, sänka vilopulsen, förbättra lungventilationen, men däremot inte ha någon effekt på att förebygga infektioner.

Eftersom vi i Skandinavien får mycket litet solljus under vinterhalvåret är vi speciellt känsliga här för D-vitaminbrist, så är förhållandena gynnsamma för att på ett naturligt sätt genomföra terapeutiska försök med UV-ljus. FÖRSÖKET

Mot denna bakgrund planerade och genomförde doktoranden vid fysiologiska institutionen i Uppsala, Hans Ronge, ett storskaligt försök för att studera om UV i skolan kunde förbättra barns hälsotillstånd, och hela försöket resulterade i en doktorsavhandling² . Han studerade huvudsakligen elever i klass 4 och 5, d.v.s. 10-12-åringar, men även en grupp 7-8-åringar studerades separat. Antalet elever som fick UV-lampor installerade i klassrummen varierade i olika perioder mellan 30 och 55, och motsvarande kontrollklasser med vanlig belysning var på c:a 30 elever. Starten skedde februari 1946, och UV-ljus användes i 4 månader. Under läsåret 46-47 användes ljuset under höstterminen 2 månader och under vårterminen 2,5 månader. En halv kontrollklass fick under VT 1947 en engångsdos på 250 000 IU vitamin D2 (Ultranol Fortior) oralt.

Figur 1. Foto av klass 4 i Vaksalaskolan, Uppsala, vårterminen 1946. Magister Sten Rydén syns vid kartans nedre hörn. Notera lampornas utform­ ning. Foto från ref. 2. #3 2022

15


Ett foto av en försöksklass med UV-ljus finns i doktorsavhandlingen (figur 1). Kvaliteten på fotot är låg men visas för lampornas skull. Undertecknad sitter som nr 2 i andra raden från fönstret. I kartans nedre hörn syns magister Sten Rydén, vars son Lars sedermera blev professor i kardiologi i Stockholm. Följande variabler studerades: 1) F ysisk arbetsförmåga med cykelergometertest. Detta visade sig vara för svårt för flickor att genomföra, därför blev endast pojkar undersökta. 2) Hemoglobinvärde, kalcium, fosfat och alkaliska fosfataser i blod vid 6 tillfällen. 3) Effekt av en stor dos oralt D-vitamin. 4) Årstidsvariation. 5) Registrering av sjukfrånvaron 6) B estämning av bakterier i klassrumsluften (endast VT 1947). Cykelprovet förtjänar att beskrivas i detalj. En elektrodynamiskt belastad cykel trampades med 50 varv/min. Belastningen ökades var fjärde sekund genom att en 16 grams stålkula föll ned i en skål som ökade bromsningen så att belastningen ökade med 72 kgm/min.² Under försöket bestämdes puls och blodtryck varje minut. Produkten av puls och pulstryck, som ansågs vara ett grovt mått på hjärtminutvolymen, plottades i efterhand mot tiden, och när värdet 10000 uppnåddes togs tiden som mått på arbetskapaciteten. Med kännedom om den exakta belastningen kunde en ekvation härledas som gjorde konvertering till totalt arbete med måttet kgm beräknas. Figur 2 visar genomsnittet för det totala arbetet i kgm. Utan UV-ljus ses en tydlig säsongvariation med nedgång mot slutet av VT och återhämtning under sommaren, medan de som fick UV-ljus ökade under våren, och även följande år ökade ännu mer. Beträffande blodvärdena sågs inga signifikanta effekter på hemoglobin, medan däremot kalcium i blod steg signifikant i de belysta klasserna under VT men förblev oförändrat i kontrollgruppen. Under HT sjönk det inte med UV-ljus, men däremot i kontrollgruppen. Detta var något tydligare hos förstaklassarna, men mönstret var

likartad hos 4-5-klassarna. För fosfat sågs liknande men svagare förändringar. Alkaliska fosfataser sjönk signifikant hos de UV-belysta under VT, men ändrades inte mycket under HT. Den stora dosen D-vitamin hade inte nämnvärd effekt på någon av de blodvariabler som mättes, medan däremot effekten på arbetsförmågan var lika stor som för UVbestrålade.

Figur 3. Mätning av antalet bakterier i luften gjor­ des vid 3 tillfällen, dels före UV-belysning, dels efter några månaders. Metodik: se text. Svag UV betecknar resultat när lamporna hade använts en längre tid. Stark UV betyder att mätningen gjor­ des när lamporna var nya. Skillnaderna är statis­ tiskt signifikanta.

Effekten på bakterier i klassrumsluften bestämdes med en apparat som gav en konstant luftström genom en kammare där petriskålar med agar-gel stod. Dessa exponerades för strömmande luft 35 l/min under 3 min, varefter de inkuberades i värme i 24 timmar. Sedan räknades antal bakteriekolonier. I figur 3 anges genomsnittet antal kolonier per 0,1 m³. Notera att man kunde konstatera att UV-lampor som brunnit omkring 300 timmar avgav betydligt mindre UV-ljus än nya lampor. Slutligen beträffande sjukfrånvaron; det var svårt att med säkerhet säga om UV-ljuset hade någon signifikant effekt på den, utom att i klass 1 första terminen var sjukfrånvaron rekordlåg, även jämfört med de senaste årens frånvaro. Ett påtagligt mönster var att de första 4-6 veckorna av höstterminen präglades av en högre sjukfrånvaro, som sedan nådde minimum i oktober, för att sedan stiga mot jul. Vid vårterminens början sågs återigen ett maximum i början, för att därefter sjunka till mycket lägre värden mot slutet. KOMMENTAR

Figur 2. Genomsnitt i totalt arbete i kgm vid de 6 tillfällen då cykelarbetsprov gjordes. På x-axeln är de månader då lamporna användes betecknade med UV. UV 0,5 betyder att ungefär halva måna­ den var belyst. Blå staplar = UV-belyst klass, röda staplar = kontrollklass. Från basvärdena i januari och september 1946, då klasserna var likvärdiga i fysisk kondition, ses hur den UV-belysta klassen förbättras allt eftersom, medan kontrollklassen går nedåt. Skillnaderna är starkt signifikanta med oparat t-test. 16

#3 2022

Försöket redovisades i en omfattande doktorsavhandling med noggrann genomgång av forskningsläget för Dvitaminets omvandling av solens UV-ljus. Ronges slutsats är att fördelen med UV-lampor i klassrum och liknande lokaler där i synnerhet barn vistas längre tid är tydliga för D-vitaminbildningen och folkhälsan. Som betydande nackdel framhålls hög kostnad för ström och lampor, men å andra sidan är teknisk utveckling att vänta. Han framhåller dock att det kanske vore väl så enkelt att helt enkelt ge supplement av D-vitamin i tablettform under vinterhalvåret. Efter 1940-talet har kunskapen om D-vitamin ökat oerhört, inte minst vad gäller generella effekter på olika organ. Jag har tidigare skrivit om studien NHANES III,


en epidemiologisk studie som visade invers korrelation till förekomst av CVD. Även andra studier tydde på att D-vitamin kunde vara skyddande mot CVD, i synnerhet vid diabetes.³ Flera studier visade också på positiv effekt av D-vitamin på artärstyvhet, där lågt D-vitamin korrelerade till hög pulsvågshastighet. De positiva tongångarna höll i sig, vilket jag återgav 2013,4 men det framhölls att en placebokontrollerade studier fortfarande saknades. En sådan (VITAL) hade då påbörjats, och där har nu resultaten redovisats.5 Den hade som primär endpoint cancerincidens, och där uppnåddes ej statiskt signifikant skillnad mot placebo, medan däremot stark indikation för effekt på cancermortalitet förelåg. Som andra endpoint hade man effekt på allvarliga kardiovaskulära händelser, och där sågs inte heller statistiskt säkerställd effekt. I en diskussion med huvudförfattaren till VITAL nyligen tillgänglig på internet,6 framhölls att en meta-analys av fem studier visade en statistisk sänkning av cancermortaliteten med 13 procent över c:a 5 år. I samma diskussion citerades också en studie omfattande 191 000 patienter från hela USA. Man fann att de som hade en blodnivå av 25-OH-D3 av 20 ng/ml hade 54 procent högre risk att få Covid-19 än de som hade 34 ng/ml. Detta har föranlett VITAL-prövarna att starta en placebokontrollerad studie av D-vitamin hos Covidinfekterade (VIVID). Alldeles nyligen har ytterligare epidemiologiska data från Israel bekräftat ett mycket tydligt samband mellan svårighetsgrad av Covid-19 och halten 25-OH-D3 i blodet. De som hade i genomsnitt 35 – 20 ng/ml hade lätta till måttliga symptom, medan de som låg under 20 ng/ml hade svåra och livshotande symptom.7 Vidare framhölls att patienter med fetma (BMI>30) och/ eller diabetes-2 inte hade någon påtagligt minskad risk att få Covid-19, trots hög dagsdos av D-vitamin. Dosen i VITAL-studien var 2000 IU/dag (50 migrog/dag) och några biverkningar av den dosnivån sågs inte. Avslutningsvis vill jag nämna två mindre placebokontrollerade studier där artärstyvhet mättes. Den ena fann ingen effekt av 3000 IU/dag hos 40 friska medelålders personer 8, och i den andra hade 2000 och 4000 IU/dag under 12 månader ingen effekt på artärstyvhet hos 305 äldre med en medelålder av 71 år.9 Dock finns möjligheten att D-vitamin kan påverka kalcifiering av artärer hos personer med kronisk njursjukdom, vilket visats in vitro på humana artärer från sådana patienter.10 Man kan inte helt befria sig från tanken att kroppens

”Eftersom vi i Skandinavien får mycket litet solljus under vinterhalvåret är vi speciellt känsliga här för D-vitaminbrist, så är förhållandena gynnsamma för att på ett naturligt sätt genomföra terapeu­ tiska försök med UV-ljus”. Foto: Canstock,arkiv.

produktion av D-vitamin genom UV-bestrålning, naturlig eller konstgjord, kanske skiljer sig i effekt från artificiellt tillfört D-vitamin, oralt eller med injektion. Effekten av tablettstudier torde också vara beroende av när på året de görs, vilket man faktiskt också tog hänsyn till i den israeliska studien.7 Man bör komma ihåg att vistelse i solljus under sommarhalvåret inte behöver vara mer än 20-30 minuter för att dagsbehovet skall tillgodoses. För övrigt är det klokt att skydda sig från solen för att minimera risken för den farliga cancerformen malignt melanom. GUNNAR NYBERG Docent. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

REFERENSER 1. Palm T. Etiology of rickets. Brit Med J 1888;ii:1247 2. Ronge H. Ultraviolett irradiation with artificial illumination. Doktorsavhandling, Uppsala 1948. Acta Physiologica Scandinavica 1948, Suppl. 49. 3. Nyberg G. D-vitamin, artärstyvhet och kardiovaskulär sjukdom. Med Access 2011;6:26-9. 4. Nyberg G. Allt fler bevis för att D-vitamin skyddar mot hjärt-kärlsjukdom. Medicin Access 2013;6:18. 5. M anson JA E, Bassurk SS, Buring JE. Principal results of the VITamin D and OmegA-3 triaL (VITAL) and updated metaanalyses of relevant vitamin D trials. J Steroid Biochem Mol Biol 2020;198:105522. doi:10.1016/j.jsbmb 2019.105522 6. Taub PR, Manson JE A, Holick MF. Beyond bone health: does vitamin D have a role in cancer, CVD and COVID? https://www. medscape.com/viewarticle/959893 7. Dror AA, Morozov N, Deoud A et al. Pre-infection 25-hydroxyvitamin D3 levels and association with severity of COVID-19 illness. Plos One Feb 3, 2022. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0263069 8. Bressendorff I, Brandi L, Schou M et al. The effect of high dose cholecalciferol on arterial stiffness and peripheral and central blood pressure in healthy humans: a randomzed controlled trial. Plos One Aug 10, 2016. doi:10.1371/journal.pone.0160905 9. Tomson J, Hin H, Emberson J et al. Effects of vitamin D on blood pressure, arterial stiffness and cardiac function in older people after 1 year: BEST-D (Biochemical Efficacy and Safety Trial of Vitamin D). J AM Heart Assoc 2017;Oct 6 e005707. doi: 10.1161/JAHA.117.005707 10. Lim K, Molostvov G, Lubczanska M et al. Impaired arterial vitamin D signaling occurs in the development of vascular calcification. Plos One 2020;15:e0241976

#3 2022

17


”Att förmaksflimmer även orsakar små infarkter djupare inne i hjärnans vita substans kan betyda att förmaksflimmer inte enbart orsakar stroke och tysta infarkter genom blodproppar som vandrar från hjärtat och fastnar i hjärnans kärl, utan att andra mekanismer som leder till syrebrist kan påverka hjärnan vid förmaksflimmer”. Foto: Canstock, arkiv.

Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens Personer med förmaksflimmer, en av våra vanligaste hjärtsjukdomar, har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som bygger på forskning på befolkningsnivå. 18

#3 2022

Förmaksflimmer är en vanlig sjukdom bland äldre. Den kännetecknas av oregelbundna och ofta snabba hjärtslag. Symtomen kan vara kroniska, eller komma och gå. Många har sjukdomen utan att veta om den. Att förmaksflimmer kan kopplas till ökad risk för


stroke är känt sedan tidigare. Likaså att stroke ökar risken för demens. Kopplingen mellan förmaksflimmer och demens, utan förekomst av stroke, har dock inte varit klarlagd tidigare. Lina Rydén, disputerad inom neuropsykiatrisk epidemiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet, har byggt sin avhandling på data från den omfattande befolkningsstudien H70 i Göteborg. I forskningen ingår uppgifter om 70-åringar som undersöktes år 2000 och sedan följdes upp till 82 års ålder för att se vilka som utvecklade demens, samt 70-åringar undersökta år 2014. Den senare gruppen undersöktes med magnetkamera för strukturella förändringar i hjärnan. Flera möjliga orsaker

– Det finns flera möjliga orsaker till att personer med förmaksflimmer har ökad risk för demens även om de inte får någon stroke. Det kan bero på exempelvis förändrat blodflöde till hjärnan, att man drabbas av tysta infarkter vilket är blodproppar i hjärnan som man kan se på hjärnavbildning men som inte ger några typiska strokesymptom, eller att förmaksflimmer triggar igång en inflammatorisk process som ökar risken för demens, säger Linda Rydén. Utöver ökad risk för demens och stroke fann hon att personer med förmaksflimmer oftare har tysta infarkter

och även en högre förekomst av små infarkter djupare inne i hjärnans vita substans, så kallade lakuner, vilka kan vara tecken på småkärlssjuka i hjärnan. – Att förmaksflimmer även orsakar små infarkter djupare inne i hjärnans vita substans kan betyda att förmaksflimmer inte enbart orsakar stroke och tysta infarkter genom blodproppar som vandrar från hjärtat och fastnar i hjärnans kärl, utan att andra mekanismer som leder till syrebrist kan påverka hjärnan vid förmaksflimmer. Men för att förstå mer specifikt om hur förmaksflimmer påverkar hjärnan behövs mer forskning, säger Lina Rydén. Viktigt behandla riskfaktorer för demens

Dagens behandling av förmaksflimmer syftar framförallt till att minska symptomen och att förebygga stroke. Det behövs dock mer kunskaper om vilken behandling som är bäst, och när den ska sättas in, för att minska risken för demens. – Eftersom det i dagsläget inte finns någon botande behandling för demens är det viktigt att upptäcka och behandla riskfaktorer för demens på bästa sätt för att förhindra att sjukdomen överhuvudtaget bryter ut, säger Lina Rydén.

Lina Rydén, disputerad inom neuro­ psykiatrisk epi­ demiologi. Foto: Josefin Bergenholtz.

Källa: Sahlgrenska akademin

Titel: Atrial fibrillation in aging; methodological aspects and the relation to dementia and cerebral vascular disease, http://hdl.handle. net/2077/69811

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT alla FUNDERINGAR... Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Den utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från sjukvårdens säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka kan du nu köpa för ett samlat pris! Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 212 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer bokpaket ”Pottholzt” Antal bokpaket

Pris 212 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#3 2022

19


Inlärning i hjärnan bakom snabba blodtryckstoppar ”För omkring hälften av alla med högt blodtryck finns ingen känd orsak, men en teori är att det skulle kunna vara en lång period av många återkommande blodtryckstoppar. Det rör sig om kanske hundratals eller tusentals händelser av mikrostress varje dag, varje gång med en blodtryckstopp som följd. En notis som får telefonen att surra till. En bil som tutar på gatan”. Foto: Unsplash 20

#3 2022


Små och vardagliga blodtryckshöjningar, till följd av snabba stresspåslag, kan kopplas till ett område i hjärnan som styr medveten och inlärd motorik. Upptäckten som presenteras av forskare vid Göteborgs universitet öppnar för en möjlighet att påverka blodtryckshöjningarna och i förlängningen förebygga högt blodtryck.

För omkring hälften av alla med högt blodtryck finns ingen känd orsak, men en teori är att det skulle kunna vara en lång period av många återkommande blodtryckstoppar. Det rör sig om kanske hundratals eller tusentals händelser av mikrostress varje dag, varje gång med en blodtryckstopp som följd. En notis som får telefonen att surra till. En bil som tutar på gatan. Sedan snart tjugo år tillbaka har forskargruppen vid Göteborgs universitet undersökt hur sådan mikrostress påverkar nervsignaler till våra muskler och dessa musklers genomblödning. Hos hälften av de mer än 150 män som hittills ingått i studierna leder nervsystemets reaktionsmönster till blodtryckstoppar, medan den reaktion som sker i kroppen för den andra hälften inte medför någon förändring av blodtrycket.

Fakta om högt blodtryck: •H ögt blodtryck, hypertoni, är den främsta behandlingsbara orsaken till sjukdom och död i världen. Mer än en fjärdedel av alla vuxna i Sverige har högt blodtryck. •R isken för att utveckla högt blodtryck påverkas av många olika faktorer, bland annat fetma, rökning, diabetes typ 2 och njursjukdom. För omkring hälften av fallen saknas dock en bakomliggande förklaring. •D et kan ta uppemot 15 år att utveckla hypertoni. Tillståndet definieras som ett blodtryck där övertrycket är 140 mmHg eller högre, eller där undertrycket är 90 mmHg eller högre. •H ypertoni ökar risken för flera farliga sjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke, och för förtida död.

– Om vi kan utveckla sätt att filtrera bort störningar kan det i framtiden kanske bli möjligt att mäta den förändrade signaleringen i hjärnan med ett vanligt EEG, som idag finns tillgängligt på alla sjukhus, säger han. I så fall kanske det skulle gå att tidigt identifiera människor som reagerar med blodtryckstoppar långt innan de utvecklar hypertoni. Det skulle i så fall också öppna för många andra möjligheter för förebyggande åtgärder och forskning.

Hypermodern hjärnavbildning

De senaste resultaten publiceras i tidskriften Scientific Reports. För studien undersöktes tjugo män i åldersspannet 19–45. I experimentet triggades nervsystemets svar av en oväntad elektrisk stöt, tänkt att efterlikna de överraskningar som vi utsätts för dagligen. Forskarna kombinerade två olika mätmetoder: dels en traditionell forskningsmetod som kallas mikroneurografi, som innebär att mycket tunna nålar mäter aktivitet i nervtrådar till musklernas kärlbädd, och dels en modern hjärnavbildningsteknik som kallas MEG (magnetoencefalografi). För första gången kan nu forskarna koppla den ökade känsligheten för mikrostress till en reflexliknande signal i hjärnan. Det hjärnområde som aktiverar signalen kal�las Rolandiska området och kontrollerar flera medvetna hjärnfunktioner. Fyndet öppnar frågan om blodtryckstopparna kan vara inlärda, och därmed också skulle kunna tränas bort. – Vi ser ett överraskande starkt samband mellan den perifera autonoma kärlreaktion som sker undermedvetet och ett sedan tidigare välkänt reaktionsmönster i en del av hjärnan som sköter medveten tolkning av känselintryck och motorik. Detta väcker frågor om hur självständigt det så kallade autonoma nervsystemet egentligen agerar, säger Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och studiens sisteförfattare. Lång väg till klinisk användning

Tanken att upptäckten kanske kan användas för att förebygga högt blodtryck är inte orealistisk, men det återstår mycket forskning. Justin Schneiderman, universitetslektor i experimentell multimodal neuroavbildning vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är korresponderande författare i studien.

Miljön avgör

Intressant nog verkar vår miljö vara viktigare än vår genetiska kod för vilket reaktionsmönster vi utvecklar – om vi får många blodtryckstoppar under dagen eller inte. En tidigare studie som forskargruppen gjort på enäggstvillingar visar att grundaktiviteten i det blodkärlsreglerande autonoma nervsystemet är mycket likartat hos tvillingarna, men stressutlösta reaktioner skilde sig åt. Mikael Elam igen: – En spekulation kan vara att många idag lärt sig undertrycka den primitiva impulsen att fly eller fäkta, eftersom den inte är så adekvat i det moderna samhället. Det är en impuls där vi gör oss redo att agera, genom att sänka den kärlsammandragande nervaktiviteten för att öka blodflödet i muskler. Ur ett autonomt hjärtkärlsjukdomsperspektiv kan det kanske vara fördelaktigt att bevara den gamla impulsen flight-or-fight vid plötsliga överraskningar, funderar han. Forskargruppen hoppas kunna underlätta studier på befolkningsnivå, där stora grupper av människor följs under lång tid, för att undersöka om individer med reaktionsmönster som leder till många blodtryckstoppar under dagen också har ökad risk för att senare i livet utveckla högt blodtryck, och om detta reaktionsmönster går att påverka. Forskningen som kartlägger de biologiska processer och signaler som kontrollerar den autonoma styrningen av våra blodkärl sker i bred samverkan mellan Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Chalmers.

Mikael Elam, professor i klinisk neurofy­ siologi. Foto: Elin Lind­ ström.

Justin Schnei­ derman, universi­ tetslektor i experimentell multimodal neuroavbild­ ning. Foto: Malin Arnesson.

Källa: Sahlgrenska akademin.

Titel: Brain structural and functional correlates to defense-related inhibition of muscle sympathetic nerve activity in man, https://doi. org/10.1038/s41598-022-05910-8

#3 2022

21


”En särskilt allvarlig form av blodpropp är lungemboli, när proppen sätter sig i lungan, något som i värsta fall kan leda till döden. Risken att drabbas av lungemboli var förhöjd ända upp till ett halvår efter att ha varit sjuk i covid-19. Den första månaden efter covid-infektion var risken för blodpropp i lungan hela 32 gånger så hög som hos friska personer”. Foto: Canstock. 22

#3 2022


Ökad risk för blodpropp kvarstår länge efter covid-19 Den som har varit sjuk i covid-19 löper fortfarande efter flera månader ökad risk att också drabbas av blodpropp eller blödning. Det visar en studie vid Umeå universitet där forskarna har analyserat samtliga covid-fall i Sverige fram till maj ifjol. Blodpropp kan i värsta fall vara dödlig, men går ofta att behandla eller förebygga.

Resultaten understryker vikten både av att vaccineras mot covid-19 och att sjukvården identifierar personer med ökad risk för blodpropp så att blodförtunnande sätts in i samband med covid-19. Men man måste hålla koll på om dessa individer löper en risk för det motsatta, nämligen blödning, säger Ioannis Katsoularis, doktorand vid Umeå universitet och specialistläkare i kardiologi. I studien kunde forskarna se att risken att drabbas av djup ven-trombos, det vill säga blodpropp i de djupa blodkärlen, var förhöjd upp till tre månader efter covidinfektion. Den första månaden var risken fem gånger så stor som för friska personer. Även risken för blödningar var två gånger förhöjd jämfört med friska personer, dock bara bland de covid-patienter som behövde läggas in på sjukhus på grund av covid. Risken att drabbas var förhöjd

En särskilt allvarlig form av blodpropp är lungemboli, när proppen sätter sig i lungan, något som i värsta fall kan leda till döden. Risken att drabbas av lungemboli var förhöjd ända upp till ett halvår efter att ha varit sjuk i covid-19. Den första månaden efter covid-infektion var risken för blodpropp i lungan hela 32 gånger så hög som hos friska personer. Hos individer som före covid-infektionen behandlades med blodförtunnande läkemedel var risken för lungemboli 70 procent lägre, vilket pekar på en skyddande effekt. Blodpropps- och blödningsriskerna ökade ju svårare sjuka covid-patienterna var, med högst risk för blodpropp och blödning hos de patienter som behövde intensivvård.

Ioannis Katsoularis, doktorand och specialistläkare i kardiologi. Foto: Klas Sjöberg.

”Blodpropps- och blödningsriskerna ökade ju svårare sjuka covid-patienterna var, med högst risk för blodpropp och blödning hos de patienter som behövde intensivvård”. Foto: Canstock.

– Med ett underlag på över en miljon som drabbats av sjukdomen och fyra miljoner kontrollpersoner är denna studie en av de största i sitt slag i världen och bidrar med värdefull kunskap, säger Anne-Marie Fors Connolly, forskningsgruppledare vid Umeå universitet, läkare och huvudansvarig för studien. I studien samkördes information från nationella register från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen över alla personer som insjuknade i covid-19 från det att pandemin började fram till och med maj 2021. Forskarna undersökte förekomst av blodpropp och blödning efter covid-19. Risken för dessa komplikationer beräknades med hjälp av två olika kraftfulla statistiska metoder, en matchad kohortstudie samt en så kallad self controlled case series-studie.

Anne-Marie Fors Connolly, forsknings­ ledare och läkare. Foto: Hans Karlsson.

Källa: Umeå universitet

Om den vetenskapliga publiceringen Risks of deep vein thrombosis, pulmonary embolism and bleeding after covid-19: nationwide self-controlled case series and matched cohort study Ioannis Katsoularis* & Osvaldo Fonseca-Rodriguez*, Paddy Farrington, Hanna Jerndal, Erling HäggströmLundevaller, Krister Lindmark, Anne-Marie Fors Connolly. *Delade första författare. BMJ, British Medical Journal DOI: 10.1136/bmj 2021 069590

#3 2022

23


”Huvudresultatet i studien visar att de som hade övervikt och fetma vid 10 års ålder hade signifikant förhöjning av det kardiometabola indexet, och därmed ökad sjukdomsrisk senare i livet, jämfört med de som hade normalvikt vid 10 års ålder”. Foto: Unsplash

20-åringar har riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom efter högt BMI som barn Personer med övervikt och fetma i 10-årsåldern har förhöjda riskmarkörer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom redan vid 20 års ålder. En studie från Göteborgs universitet visar på vikten av tidiga förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Andelen med övervikt eller fetma i Sverige går från 11 procent bland 4-åringar, till 15 procent i gruppen 11-15-åriga skolbarn – mer än en fördubbling på knappt 24

#3 2022

30 år – och sedan till hela 31 procent hos unga vuxna, 16-29 år gamla, enligt statistik hos Folkhälsomyndigheten. Att barns tidiga tillväxtmönster är kopplat till hälsoläget senare i livet är känt sedan tidigare. Gruppen unga individer med fetma har på sikt en ökad sjuklighet i hjärtkärlsjukdom, invalidiserande artros, hormonrubbningar och diabetes. Den nu aktuella studien, publicerad i tidskriften Obesity Facts, ger resultat som ytterligare stärker kopplingen mellan BMI i unga år och risken för senare sjuklighet.


Försteförfattare är Staffan Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare. Långtidsuppföljning gav extra viktiga data

– Vi har nu studerat en stor mängd olika tillväxtdata på barn i åldrarna 0–10 år. Dessa data har fångats in från de rutinmässiga hälsokontrollerna på BB, BVC och inom svenska skolhälsovård. Vi har sedan kompletterat detta med enkäter då barnen var 10 år, där även uppgifter om föräldrarnas längd och vikt har rapporterats, berättar han. Ett urval på 513 individer genomgick senare, vid 18-20 års ålder, en riktad hälsoundersökning. Den omfattade mätning av längd, vikt och midjemått, samt blodprov och insamling av enkätdata. För att bättre bedöma riskerna för framtida diabetes och hjärt-kärlsjukdom användes ett så kallat kardiometaboliskt index som rangordnar sjukdomsrisk hos varje enskild person. – Det kardiometabola indexet summerar varje individs olika mätvärden för blodfetter, blodsockerbalans, blodtryck och midjemått. Vårt främsta mål var att bedöma sambandet mellan tidig fetma och övervikt, och det kardiometaboliska index vi beräknat för de unga vuxna i studien, säger Staffan Mårlid.

Hälsofrämjande insatser för alla barn

Huvudresultatet i studien visar att de som hade övervikt och fetma vid 10 års ålder hade signifikant förhöjning av det kardiometabola indexet, och därmed ökad sjukdomsrisk senare i livet, jämfört med de som hade normalvikt vid 10 års ålder. Resultaten pekar enligt forskarna på den stora betydelsen av skolhälsovårdens hälsoundersökningar där bland annat mätningar av tillväxt ingår, och där man kan fånga upp barn i riskzonen. Vikten av förebyggande och hälsofrämjande insatser från både förskola, skola och samhället i stort betonas. Hörnstenarna är hälsosam kost, vardagsmotion och regelbunden fysisk aktivitet, minskad stress och tillräcklig sömn. – Insatserna bör inte riktas specifikt eller enbart till barn med övervikt utan till alla barn, oberoende av BMI, eftersom dessa hälsofrämjande insatser är viktiga för alla barn. Att rikta sig bara till barn med högt BMI kan upplevas som stigmatiserande och bör undvikas, säger Staffan Mårild.

Staffan Mårild, docent i pediatrik och barnläkare. Foto: Magnus Gotander.

Källa: Sahlgrenska Akademin

Titel: Features of Childhood Growth, Lifestyle, and Environment Associated with a Cardiometabolic Risk Score in Young Adults, https://doi.org/10.1159/000520661

VÄLFÄRDENS OHÄLSA För första gången presenteras det evolutions­ medicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders­ och livsstilsrelaterade sjukdomar. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 102 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa” Av Lars Wilsson. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 102 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#3 2022

25


Lägre självmordsrisk på äldreboende för dem som fick antidepressiva Antidepressiva läkemedel kan nu kopplas till lägre risk för självmord i gruppen 75 år och äldre på äldreboende. Hos dem som fick läkemedel för sömnproblem var självmordsrisken däremot fördubblad. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Khedidja Hed­ na, forskare. Foto: Kristina Båth.

Antalet personer som behöver få vård på äldreboende under lång tid ökar. Men trots stressande livsövergångar, och psykiatriska tillstånd som ökar risken för suicidalt beteende, har mycket lite forskning fokuserat på självmord i denna miljö. Antidepressiva läkemedel används i stor utsträckning på äldreboenden och det har funnits farhågor om läkemedelseffekter i form av ökad självmordsrisk. Den nu aktuella studien, publicerad i International Journal of Geriatric Psychiatry, ger en annan bild. Tyder på positiv effekt

Bakom studien står Sahlgrenska Suicide Studies, en forskargrupp inom Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet. Gruppen har studerat data om drygt 280 000 svenska invånare, 75 år och äldre, på äldreboende. Uppföljningstiden var upp till nio år. Av studien framgår att 110 personer dog i självmord, 64 män och 46 kvinnor. Hälften av dessa dödsfall inträffade under personernas första år på äldreboende. Självmordsrisken var lägre hos dem som fick antidepressiva. – Detta resultat tyder på en positiv effekt av antidepressiv medicin för äldre på äldreboende, men mer forskning behövs för att bättre belysa detta samband, säger Khedidja Hedna, forskare och förstaförfattare i studien.

Margda Waern, professor. Foto: Johan Wingborg.

Kunskap och uppmärksamhet

”Av studien framgår att 110 personer dog i själv­ mord, 64 män och 46 kvinnor. Hälften av dessa dödsfall inträffade under personernas första år på äldreboende. Självmordsrisken var lägre hos dem som fick antidepressiva” Foto: Canstock, arkivbild.

Läkemedel mot sömnproblem kunde kopplas till fördubblad självmordsrisk, och vid tidigare självskadebeteende var risken ytterligare rejält förhöjd. Resultaten visar enligt forskarna på vikten av att personalen har kunskap om de boendes bakgrund för att tidig kunna identifiera risker och vara uppmärksam på den psykiska hälsan hos personer som behöver extra stöd. Margda Waern är professor i psykiatri med inriktning suicidologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och har lett studien. – Våra resultat sporrar till förbättrad kvaliteten i vården som ges på äldreboende. Mer kan göras för att förbättra den psykiska hälsan hos äldre personer på våra boenden, säger hon. Källa: Sahlgrenska akademin

Titel: Psychoactive medication use and risk of suicide in long-term care facility residents, https://doi.org/10.1002/gps.5684

26

#3 2022


Illustratör: Nadja Nörbom

Recension

Bokens rubrik är en uttömmande varudeklaration, kompletterad med en innovativ beskrivande inne­ hållsförteckning. Författarna Kerstin Brismar och Harriet Wallberg är båda läkare och forskare inom diabetes och skriver sakkunnigt och lättläst om ett komplext sjukdomsområde. Diabetes typ 2 kan uppstå av olika orsaker och yttra sig på skilda sätt. Här beskrivs de olika varianterna med sina respek­ tive behandlingar och risker för följdsjukdomar. En stor del av boken fokuserar allt som kan göras på egen hand för att få blodsockernivåerna hanter­ bara: kosten, motionen, sömnen, stressen… De ”traditionella” nationella kostråden vid diabetes är på väg att uppdateras i enlighet med nyare forsk­ ning, och just det avsnittet kommer sannolikt att revideras något framöver. Som på alla områden krävs också individuell anpassning. Boken är lät­ tillgänglig med många pedagogiska figurer och scheman. Koll på diabetes typ 2 kan rekommen­ deras en bred läsekrets, då den också handlar om hur anhöriga kan stötta sjuka till en hälsosammare livsstil och om att förebygga sjukdom. Helhetsbetyg: 4-Mycket bra. (BTJ)

KOLL PÅ DIABETES TYP 2 SYMTOM, BEHANDLINGAR & ALLT DU KAN GÖRA SJÄLV Ta kontroll över din diabetes en gång för alla! Även om ärftlighet och ålder påverkar risken att drabbas finns det också en hel del du själv kan göra för att må bättre. Kerstin Brismar och Harriet Wallberg har många års erfarenhet av forskning, utbildning och rådgivning kring diabetes och guidar dig rätt på ett inspirerande och lättillgängligt sätt. I boken tar de upp allt från vad de flesta oroar sig för, till fakta om mediciner, vilken vård du har rätt till och vad du själv kan göra för att må bra. Det går att leva ett gott liv med diabetes – här får du veta hur!

Kerstin Brismar och Harriet Wallberg har många års erfarenhet av forskning, utbildning och rådgivning kring diabetes och guidar dig rätt på ett inspirerande och lättillgängligt sätt. De tar upp allt från vad de flesta oroar sig för, till fakta om mediciner, vilken vård du har rätt till och vad du själv kan göra för att må bra. Det går att leva ett gott liv med diabetes – här får du veta hur!

Som pedagogisk inspiratör liksom kun­ skapskälla kan jag därför rekommendera att varje primärvårds- och diabetesmot­ tagning skaffar boken och att man sätter den i händerna på utbildningsläkarna och blivande diabetessköterskor.

Om författarna:

Harriet Wallberg är läkare, spe­ cialist i klinisk fysiologi och professor i fysio­ logi vid Karo­ linska Institutet. Hon forskar om diabetes och hur livsstilen påverkar sockerbalansen. Foto: Gabriel Liljevall

D I A B E T O LO G N Y T T Denna berättarteknik gör att läsaren har möjlighet att finna mycket kunskap och få en god överblick och förståelse av sin egen sjukdom. D I A B E T O LO G N Y T T

KOLL PÅ DIABETES TYP 2 finns att köpa i bokhandeln. Vid intresse av att köpa in ett större antal böcker kontakta martin.harris@bonnierforlagen.se Läs mer om boken på www.bonnierfakta.se FÖRLAG: BONNIER FAKTA

Kerstin Brismar är läkare och senior professor i endokrinologi och diabetesforskning vid Karolinska Institutet. Foto: Gabriel Liljevall #3 2022

27


Vaccinmotståndets historia och nutid - del 3 Vaccin har funnits sedan 1796 då det uppfanns av en skotsk läkare vid namn Edward Jenner. Doktor Jenners vaccin skyddade mot smittkoppor. I takt med att nya vaccin utvecklats och fler och fler vaccin introducerats i olika vaccinationsprogram, har också motståndet växt. Genom historien så har det tyvärr förekommit vaccinationsmisslyckanden där fr.a. barn blivit sjuka och i vissa fall även dött av vaccin. Detta har haft en stor påverkan på synen på vaccin och individers vilja att vaccinera sig men dessa tragiska händelser har också resulterat i att vaccin blivit mycket säkrare. Här ges en översikt av några sådana historiska händelser och dessas betydelse för debatten.

Det är ingen nyhet att det ofta är personer med lägre utbildning eller som saknar utbildning helt, som utgör de flesta vaccinmotståndarna. De har kanske inte kunskapen och de verktyg som krävs för att ta in de fakta som stödjer vaccin. Det är då enkelt att bli skeptisk mot vaccin om man inte förstår vad det skall kunna hjälpa mot eller hur det fungerar. När vaccin först kom var det många som inte kunde läsa eller skriva och information delades därför muntligt mellan många människor. Tyvärr försvårades spridningen av information på grund av detta. Bristen 28

#3 2022

på skriftlig information och bristen i förmåga att läsa hindrade även många från att få svar på sina frågor. Om det finns för lite tillgänglig information om något ämne kanske människor inte vet vad sprutan de ska ta ska hjälpa mot och då är det inte konstigt att personer inte vill vaccinera sig. Eftersom vaccinationskampanjerna har varit så framgångsrika är det numera få som vet vad farliga barnsjukdomarna såsom mässling och difteri kan leda till. En del tycker att dessa sjukdomar är ofarliga eftersom nästan inga drabbas längre och av de som faktiskt blir smittade och insjuknar är det få som dör. Även många läkare har svårt att diagnostisera sjukdomar som mässling och röda hund eftersom de aldrig sett dessa förut hos någon patient. Det kan därför bli svårt för läkare att informera föräldrar om allvaret av sjukdomarna ifråga.5, 11, 20, 22 Vissa föräldrar har även uttryckt att vaccin inte är nödvändigt i västvärlden eller i länder med högt välstånd. Detta då vår goda hygien vanligtvis hindrar smittan av sjukdomar. I viss mån har de rätt, många sjukdomar sprids inte i ett välorganiserat land med bra infrastruktur och sjukvård. Även om många sjukdomar undviks betyder inte det att en risk ej finns för smitta eller utbrott. Det är därför viktigt att så många som möjligt vaccinerar sina barn, även i länder där det knappt förekommer någon smitta av vissa sjukdomar.5, 11


”Vissa föräldrar har även uttryckt att vaccin inte är nödvändigt i västvärlden eller i länder med högt välstånd. Detta då vår goda hygien vanligtvis hindrar smittan av sjukdomar. I viss mån har de rätt, många sjukdomar sprids inte i ett välorganiserat land med bra infrastruktur och sjukvård. Även om många sjukdomar undviks betyder inte det att en risk ej finns för smitta eller utbrott. Det är därför viktigt att så många som möjligt vaccinerar sina barn, även i länder där det knappt förekommer någon smitta av vissa sjukdomar”. Foto: Canstock arkiv.

Om länders infrastruktur förstörs av till exempel krig och konflikter samt ekonomiska kriser kan smittor öka igen. Ett exempel är i forna Sovjetunionen under 1990-talet när även vaccinationsprogrammen blev negativt påverkade. Det sprids mycket felaktig information

En annan aspekt av okunskap är att individer förlitar sig på fel kunskap. Det sprids mycket felaktig information och konspirationsteorier i media, nyheter och nu förtiden även på internet. Om en person vill göra ett informerat val, för sig själv eller sitt barn, söker hen förmodligen efter fakta. Det kan då vara svårt att sortera bland alla de artiklar och hemsidor som kommer upp vid en sökning. Vad stämmer och vad är lögner? Det kan vara svårt att sortera bland fakta och avgöra trovärdighet även om en person är utbildad och har vana av det. Om man aldrig fått konceptet trovärdighet förklarat för sig blir det ännu svårare. Felaktig information har funnits sedan vaccinets början. Som tidigare nämnt så talades det om ”minotaurization” när det första vaccinet kom, om att pertussis vaccinet på 1970-talet skulle kunna leda till hjärnskador samt om att autism berodde på MPR-vaccinet.6, 9, 17 De senaste två åren har det även spridits ett flertal olika konspirationsteorier med koppling till covid-19. Konspirationsteorierna handlar både om sjukdomen och vaccinet. Några

av de teorier som fått störst utrymme är: vaccinet gör människor magnetiska, vaccinet är en front för mikrochip som kommer övervaka invånarna och att vaccinet ändrar personers gener. Alla dessa konspirationsteorier har blivit motbevisade men det hindrar inte en del personer från att vara rädda. Idag sprids även många åsikter på sociala medier. En studie har visat att över 50% av de föräldrar som inte vaccinerar sina barn har blivit påverkade genom sociala medier. Även där kan det vara svårt att särskilja vad som är trovärdigt eller inte. Något som kan vara en försvårande omständighet är att vi är benägna att lita på personer som vi känner. Om en person som du litar på delar ett inlägg som sprider konspirationsteorier om vaccin är många förmodligen mer mottagliga än om de fått informationen från någon för dem helt okänd person. Man kan tro att det bara är de outbildade som är de största vaccinmotståndarna men det gäller också många ur den välutbildade medelklassen. Hans-Bertil Hansson, tidigare smittskyddsläkare i Skåne (intervju den 8 december 2021), menar just detta. Dessa personer kan tänkas ha mer att förlora på att vaccinera sig om det går fel och de har även mer tid, ork och resurser att sätta sig in i ämnen som vaccin. De är även bättre på att sprida informationen vidare på ett trovärdigt sätt och har ofta tillgång till mer information.3, 9, 18, 27, 30, 31 #3 2022

29


”Efter att Edward Jenner uppfann vaccinet mot smittkoppor 1796 började många olika människor att invända mot det. Främst för att de var oroliga över hur vaccinet skulle påverka de som tog det men även eftersom de själva ville ha rätten att bestämma över sina egna kroppar”. Foto: Arkivbild.

Många vet inte heller hur den vetenskapliga processen fungerar. När man forskar i ett ämne så kommer det att dyka upp frågor som kräver svar och alla kommer då Edward Jenner inte att ha samma uppfattning. Det (1749–1823) var så på Edward Jenners tid när vaccin precis kommit i bruk och vissa av experterna var kritiska. Det är så idag under utvecklingen av covid-19 vaccin. Det kommer alltid finnas de som är utbildade och insatta i ett ämne som inte håller med om till exempel nyttan av vaccinet. Så fungerar en bra vetenskaplig miljö, man ifrågasätter varandra för att få säkrare resultat och behandlingar genom kritik och utveckling av kunskap. Om man inte rör sig i vetenskapliga kretsar kan det dock vara svårt att förstå att ifrågasättande av medicinska metoder är vanligt. Läser allmänheten då något i media om kritik mot ett covid-vaccin från en expert kan detta tolkas som det absoluta svaret även om det inte behöver stämma.19 Det finns ett fenomen som kallas Dunning-Kruger effekten (”kognitiv bias”). Det går ut på att de som vet minst ser sig själva som experter medan de riktiga experterna ser sig själva som utbildade i ämnet men ändå utan alla svar.29 Detta betyder i praktiken att om du har ytliga kunskaper i ett ämne (i detta fall vaccin), är du förmodligen mer självsäker i din kunskap än någon som forskat i ämnet i flera år. Detta gäller även om du tolkat det du läst på ett specifikt sätt som inte nödvändigtvis behöver stämma med fakta. Ju mer du lär dig desto mer inser du att det finns kvar att lära. Om du bara läst en sida sammanfattning är det svårt att begripa hur komplext ett ämne är. Det kan sen vara svårt att förklara och diskutera djupare i ämnet eftersom sådana personer med ytlig insikt redan anser sig själva vara experter. Då de inte tror att det finns mer att veta kommer de inte vara öppna för att lära sig mer eller få en bredare förståelse för ämnet. Något som kanske hade fått dem att ifrågasätta det de redan lärt sig.19, 30 Alternativa lösningar

Det finns också de som menar att vaccin i sig kanske inte är farligt men det är heller inte nödvändigt. Många menar att sjukdomar inte är farliga eller ens existerar om du tar hand om din kropp på ett korrekt och hälsosamt vis. De menar att om man äter nyttigt, är ute i den friska luften och motionerar regelbundet är kroppen mycket starkare och kan klara av sjukdomar utan att det uppstår någon fara för hälsan.18, 20, 21 En del anser att sjukdomar är bra för barnen och deras kroppar. De som förespråkar detta tycker att barnen får ett bättre skydd av själva sjukdomen än av vaccinet och även att det är bra för kroppen och barnens psyke att gå 30

#3 2022

igenom något svårt och jobbigt.20, 21 Samtidigt finns det de föräldrar som är av uppfattningen att man inte skall störa det naturliga sjukdomsförloppet. Om det är meningen att barnet eller barnen ska bli sjuka har inte vi människor någon rätt att hindra det. Även om barnen blir riktigt sjuka och det leder till men för livet eller till och med barnets död bör det få ske. Några som tänker på detta vis är antroposofer som menar att ”det som händer det händer” och om det är meningen för någon att dö så ska inte förloppet motarbetas. Istället bör man enligt denna uppfattning förstå, acceptera och


dessa individer hemma när de bli sjuka och så länge som de uppvisar symptom. De menar att de på så sätt är ansvarsfulla.20, 21 Risken för biverkningar högre

Sedan finns det människor som inte tror på västerländsk medicin utan istället använder sig av naturmediciner som örter och andra okonventionella läkemedel. De menar att sådan terapi har funnits mycket längre och utvecklats genom århundraden på ett sätt som läkemedel inte har gjort. Vissa av de kosttillskott och preparat som säljs idag kan kopplas till företrädare för liknande rörelser på 1800-talet. Naturläkemedel kan ha läkande effekter och en del av de moderna läkemedlen använder sig av substanser från naturen, men det betyder inte att det är tillrådligt att förlita sig på endast naturläkemedel. Naturläkemedel räcker ofta inte hela vägen.7, 11 Under covid-19 pandemin har det funnits flera förslag på botemedel eller lösningar på problemet som inte inkluderar vaccin. Även om majoriteten av de experter som finns i ämnet har talat för nyttan med vaccin finns det fortfarande de som hävdar att det finns bättre lösningar. Något som varit omdiskuterat är huruvida läkemedlet mot malaria, kallat hydroxychloroquine, hjälper mot covid-19. Åtskilliga studier som är gjorda kommer till slutsatsen att just detta läkemedel inte hindrar folk från att bli allvarligt sjuka eller dö i covid-19. Läkemedlet har trots detta ändå skrivits ut och rekommenderats till patienter. Ironiskt nog är risken för biverkningar högre efter intag av detta läkemedel än för vaccinet. Själva biverkningarna är också allvarligare för hydroxychloroquine.32 Aktivt och passivt motstånd

”Under covid-19 pandemin har det funnits flera förslag på botemedel eller lösningar på problemet som inte inkluderar vaccin. Även om majoriteten av de experter som finns i ämnet har talat för nyttan med vaccin finns det fortfarande de som hävdar att det finns bättre lösningar”. Foto: Canstock, arkiv.

uppskatta att den som dog följde sin förbestämda plan i livet. Detta förhållningssätt kan också kallas fatalism.21 En del anser också att man kan undvika sjukdomar genom att inte bo tätt inpå varandra i städer. Om vi istället lever på landet och är omgivna av ren natur kan vi undvika att bli sjuka. När det förekommer samhällssmittor av olika sjukdomar räcker det med att socialt distansera sig, istället för att vaccinera sig, och på detta sätt skydda både sig själva, sin familj och andra enligt dessa förespråkare. Enligt etnologen Mia-Marie Hammarlin, som forskar om vaccinmotstånd (intervju den 6 december 2021) stannar

De skeptiker som hörs och syns är de som är ute på gatorna och demonstrerar eller gör sina röster hörda i traditionella eller sociala medier. Även om dessa människor är relativt få finns det en stor andel tysta supportrar bakom dem. Många är inte aktiva i samhället när det kommer till sitt val att inte vaccinera. De demonstrerar inte, försöker inte påverka andras åsikter och kanske talar de inte ens om sina egna åsikter. Det de inte heller gör är att vaccinera sina barn eller sig själva.20 ”Omission bias” var något Mia-Marie Hammarlin tog upp under vårt samtal (6 december 2021). Det betyder att det är enklare att inte agera än att agera och utsättas för riskerna som kan bli följden av att man agera. Det är mycket smärtsammare för föräldrar att tänka att deras aktiva val att vaccinera mot MPR kan leda till autism än att tänka att deras barn kan smittas av de sjukdomar som vaccinet skyddar mot. Föräldrarna har inte aktivt utsatt barnen för något skadligt men med detta tankesätt är det lätt att glömma bort farorna med barnsjukdomarna.3 Även om de passiva motståndarna mot vaccin inte har lika stort inflytande och inte heller bidrar lika aktivt till lägre vaccintäckning har de ändå en stor påverkan på täckningsgraden. Det är därför viktigt att man inte bara försöker informera den minoritet som basunerar ut sitt kritiska budskap, utan även når ut till den majoritet av vaccinmotståndarna som gör ett passivt val i att inte vaccinera sina barn.20 #3 2022

31


Styrkor och svagheter

Det finns åtskilligt att läsa om vaccin men det kan vara mycket svårt att nå historiska källor då dessa ofta inte finns åtkomliga på nätet eller i böcker. En annan nackdel är att alla artiklar inom området inte kan tas med i denna översikt då de skrivits på flera olika språk som för mig inte är möjliga att läsa. En annan aspekt är tidsbegränsningen då detta arbete skall skrivas under 10 veckor vilket inte ger mig tillräckligt med tid för att kunna använda mig av alla de källor som var möjliga. Eftersom ämnet är så pass brett blir det även svårt att få med allt och att välja ut de viktigaste delarna och skriva om dessa. Det som dock är positivt är att det finns mycket skrivet om just vaccin och även om vaccinmotstånd i nutid. Det har därför varit möjligt att både hitta vetenskapliga artiklar, artiklar i dagstidningar och att genomföra intervjuer med två experter inom området som komplettering. Styrkor med arbetet är att ämnet som tas upp är viktigt och relevant både vad gäller nutid men också i framtiden. Detta arbeta bidrar till att öka förståelsen bakom vaccinmotstånd samt hur detta sprids. Förståelse för detta är nödvändigt för att få så många som möjligt att lita på vaccin och dess effekter. Det har inte gjorts särskilt många studier om bakomliggande orsaker för vaccinmotstånd vilket styrker värdet i detta arbete. Jag hoppas även att denna text tydliggör vilka informationsluckor som finns när det kommer till vaccinmotstånd och att dessa leder till vidare forskning.

vaccinmotstånd inom sin befolkning och hur dessa länder påverkar andra länder och deras befolkningar. Något som kan vara intressant att studera i framtiden kan vara huruvida olika konflikter eller samarbeten mellan länder påverkade spridningen av vaccin mellan dessa samt även överstatliga organisationers roll (WHO). Sammanfattning

(1) För att besvara frågeställningen uppstod vaccinmotstånd i samband med det allra första vaccinet. Efter att Edward Jenner uppfann vaccinet mot smittkoppor 1796 började många olika människor att invända mot det. Främst för att de var oroliga över hur vaccinet skulle påverka de som tog det men även eftersom de själva ville ha rätten att bestämma över sina egna kroppar. Vaccinmotstånd har sedan utvecklats till att inkludera alla olika vaccin medan argumenten, även om de varierat en aning, till största delen varit desamma. (2) Orsakerna till varför vissa personer är skeptiska mot vaccin kan vara varierande. Det kan bero på faktiska faror med vaccin som funnits genom historien men det kan också bero på konspirationsteorier eller viljan att ta ett eget beslut. (3) Det är svårt att välja ut specifika händelser som bidragit mest till misstron mot vaccin och det är kanske inte heller faktiska händelser som bidragit mest till vaccinmotstånd. Mycket av det vaccinmotstånd vi ser idag kan istället härledas till felaktig information, som riskerna med pertussis vaccin på 70-talet. Den teori som har fått störst spridning emellertid och därför också kan ses som den viktigaste incidenten är den om en koppling mellan MPR-vaccin och autism. (4) Allt detta har lett till ett stort motstånd mot vaccin inom vissa grupper. Då vaccinmotstånd inte är något nytt påfund finns det starka rötter i samhället som gör det svårt att ta i tu med det. Vidare gör de olika orsakerna bakom vaccinmotstånd det svårt att nå ut och resonera med alla vaccinmotståndare på samma sätt. Allt detta i kombination med att mycket av vaccinmotståndet idag inte är grundat i fakta gör ämnet till ett svårlöst problem för sjukvården och olika länders regeringar. Vaccinmotstånd ett av de största hoten mot folkhälsan

”Spanska sjukan härjade 1918-1920. H1N1 är ett influensa A virus, samma virus orsakade även svininfluensan 1976.” Bilden: Spanska sjukans virus i mikroskop. Foto: C. Goldsmith. Arkivbild. Framtida forskning

Detta arbete innebar en sammanfattning av möjliga orsaker till, samt en överblick av, vaccinmotståndets historia inom olika länder och befolkningar. I framtiden skulle det kunna vara möjligt att skriva fördjupande om ett visst områdes historia. Hur har till exempel vaccinmotståndets historia i de nordiska länderna sett ut? Det skulle även vara intressant att undersöka vilka länder som har mest 32

#3 2022

Syftet med arbetet var att belysa bakomliggande orsaker till vaccinmotstånd och spegla dessa ur ett historiskt perspektiv. Sammanfattningsvis har det historiskt sett funnits och finns än idag flera olika orsaker till varför människor inte vill vaccinera sig själva eller sina barn och varför de undviker ett, flera eller alla vaccin. En del grundar sina negativa åsikter på verkliga händelser där vaccin faktiskt har fört med sig stor skada eller på något vis påverkat människor negativt där denna översikt kunnat belysa några sådana ”vaccinationskatastrofer”. En hel del människor har dock andra anledningar till varför de tackar nej till vaccin. Dessa åsikter kan kategoriseras i tre huvudgrupper. Dels finns det de som tackar nej till vaccin på grund av bl.a. religiösa föreställningar eller misstro mot staten. Sen finns det en grupp där okunskap är den bakomliggande orsaken, ofta kopplat till låg social ställning och bristande utbildning. Antingen är sådana personer inte tillräckligt utbildade i vaccinfrågan för att göra ett informerat val eller så är de felaktigt informerade om


vaccin. Slutligen finns det de som menar att vaccin inte är den enda eller ens den bästa lösningen på problemet. De menar att man bland annat kan bygga upp kroppen eller förbereda den på så vis att sjukdomarna inte blir lika skadliga. Flera personer inom denna kategori kan vara välutbildade samt komma från en god social bakgrund. Alla dessa grupper använder liknande eller rent av samma argument som har förekommit sedan vaccin introducerades i slutet av 1700-talet. Den stora skillnaden idag är istället hur vaccinmotstånd sprids. Med sociala medier och ett mer globalt informationssamhälle sprids åsikter och rena lögner snabbare och vidare än förut. Dessa olika grupper av vaccinationsmotståndare måste bemötas på olika sätt. Det går att informera en del om vad vaccin faktiskt gör och på så sätt få skeptiker att acceptera vaccin medan andra inte blir övertygade av sådan faktainformation. De behöver istället att någon de litar på, som kanske också förespråkar alternativmedicin och naturläkemedel, berättar för dem om fördelarna med vaccin. Då WHO ser vaccinmotstånd som ett av de största hoten mot folkhälsan och vården kommer detta att bli en mycket aktuell fråga i framtiden. Det är redan idag en

aktuell fråga under rådande Covid-19 pandemi. Det kommer att behöva utvecklas kommunikativa metoder och retorik för att nå ut till och övertyga de som aktivt eller passivt arbetar mot vaccin. Förhoppningsvis förstår fler människor det nödvändiga med vaccin i takt med att fler reser och smittsamma sjukdomar börjar spridas mer och till fler ställen globalt. Artikeln är del tre och sista delen om Vaccinmotståndets historia och nutid. Om du inte läst tidigare delar kan du kontakta redaktionen för beställning av del 1 och del 2.

KLARA TVEDE-JENSEN Läkarstudent, Lund

PETER M NILSSON Professor Enheten för medicinsk historia, Lund

1. Andreano E, D’Oro U, Rappuoli R, Finco O. Vaccine Evolution and Its Application to Fight Modern Threats. Front Immunol. 2019; 10:1722. 2. Roser M, Ortiz-Ospina E, Ritchie H. Life Expectancy. OurWorldInData [Internet]. 2013 [8 december 2021]. Hämtad från https://ourworldindata.org/life-expectancy#citation 3. Callender D. Vaccine hesitancy: More than a movement. Hum Vaccin Immunother. 2016 Sep;12(9):2464-8. 4. Grabenstein JD. What the world’s religions teach, applied to vaccines and immune globulins. Vaccine. 2013 Apr 12;31(16):2011-23. 5. Greenwood B. The contribution of vaccination to global health: past, present and future. Philos Trans R Soc Lond B Biol Sci. 2014 May 12;369(1645):20130433. 6. Jourdain O. Resistance to vaccination in France: History and the influence of social media. J Gynecol Obstet Hum Reprod. 2021 Sep 50;7 7. Hotez PJ. America’s deadly flirtation with antiscience and the medical freedom movement. J Clin Invest. 2021 Apr 1;131(7):e149072. 8. Plotkin SA. Vaccines: the fourth century. Clin Vaccine Immunol. 2009 Dec;16(12):1709-19. doi: 10.1128/CVI.00290-09. Epub 2009 Sep 30. 9. André FE. Vaccinology: past achievements, present roadblocks and future promises. Vaccine. 2003 Jan 30;21(7-8):593-5. 10. Pead PJ. Benjamin Jesty: The first vaccinator revealed. Lancet [internet]. 2006 Dec 23 [2021 Dec 13]. 11. Baker JP. The pertussis vaccine controversy in Great Britain, 1974-1986. Vaccine. 2003 Sep 8;21(25-26):4003-10. 12. Berman JM. When antivaccine sentiment turned violent: the Montréal Vaccine Riot of 1885. CMAJ. 2021 Apr 6;193(14):E490-E492. 13. Fitzpatrick M. The Cutter Incident: How America’s First Polio Vaccine Led to a Growing Vaccine Crisis. J R Soc Med. 2006 Mar;99(3):156. 14. Fox GJ, Orlova M, Schurr E. Tuberculosis in Newborns: The Lessons of the ”Lübeck Disaster” (1929-1933). PLoS Pathog. 2016 Jan 21;12(1):e1005271. 15. Sencer DJ, Millar J. Reflections on the 1976 Swine Flu Vaccination Program. Emerg Infect Dis. 2006;12(1):29-33. 07 16. Läkemedelsverket. Svininfluensan, Pandemrix och narkolepsi (Ds 2020) [Internet]. Stockholm [2021 Dec 15]. Hämtad från: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/vaccin/risker-med-vaccin/svininfluensan-pandemrix-ochnarkolepsi 17. Gunther M. Så lurade Andrew Wakefield världen om MPR-vaccinet. DN. 2021 Sep 19 18. Poland GA, Jacobson RM. The clinician’s guide to the anti-vaccinationists’ galaxy. Hum Immunol. 2012 Aug;73(8):859-66. 19. Boyd, K. Beyond politics: additional factors underlying skepticism of a COVID-19 vaccine. HPLS 2021; 43, 12. 20. M acDougall H, Monnais L. Vaccinating in the age of apathy: measles vaccination in Canada, 1963-1998. CMAJ. 2018 Apr 3;190(13):E399-E401. 9. 21. Harmsen IA, Mollema L, Ruiter RA, Paulussen TG, de Melker HE, Kok G. Why parents refuse childhood vaccination: a qualitative study using online focus groups. BMC Public Health. 2013 Dec 16;13:1183. 22. B aker J, Jhaveri R. Conversations with the editors: Promoting Science and Combating Anti-science: The Past and Present of the Antivaccine Movement. Clin Ther. 2020 Dec 42(12) 23. Shafer R.G. The mandatory vaccinations that triggered a riot in Montréal in 1885. Washington Post [Internet]. 2021 Aug 10 [2021 Dec 11]. 24. H oller K, Scalzo A. ”I’ve heard some things that scare me”. Responding with empathy to parents’ fears of vaccinations. Mo Med. 2012 Jan-Feb;109(1):10-3, 16-8. 25. S arkanen T, Alakuijala A, Julkunen I, Partinen M. Narcolepsy Associated with Pandemrix Vaccine. Curr Neurol Neurosci Rep. 2018 Jun 1;18(7):43. 26. Jegede AS. What led to the Nigerian boycott of the polio vaccination campaign? PLoS Med. 2007 Mar;4(3):e73. 27. Mohammed A, Tomori O, Nkengasong J.N. Lessons from the elimination of poliomyelitis in Africa. Nat Rev Immunol. 2021; 21: 823–828. 28. Salzinger C. Coronatrötta tyskar. SR. 2021 Mar 26 29. Nevéus I. Så blev pandemin ett lyft för USA:s radikala antivaccinrörelse. DN. 2021 Dec 16:26 30. M otta M, Callaghan T, Sylvester S. Knowing less but presuming more: Dunning-Kruger effects and the endorsement of antivaccine policy attitudes. Soc Sci Med. 2018 Aug;211:274-281. 31. Germani F, Biller-Andorno N. The anti-vaccination infodemic on social media: A behavioral analysis. PLoS One. 2021 Mar 3;16(3):e0247642. 32. Coronavirus disease (Covid-19): Hydroxychloroquine [Internet]. WHO. 2021 Apr 30. https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/coronavirus-disease-(covid-19)-hydroxychloroquine

#3 2022

33


”Obesitasoperation är den effektivaste behandlingsmetoden mot obesitas. Inom den offentliga vården i länet erbjuds obesitasoperation till omkring fyra procent av de som fått en diagnos. Det är vanligare att yngre personer med en obesitasdiagnos opereras jämfört med patienter över 50 år”. Foto: Nina H. Niestroj, NHS photodesign.

Mer än hälften med obesitas får ingen diagnos

Liselotte Schä­ fer Elinder. Docent, adjungerad professor i folkhälso­ vetenskap Centrum för epidemiologi och samhälls­ medicin. Foto: Anna Molander.

34

#3 2022

Övervikt och obesitas, det vill säga fetma, är ett växande problem såväl globalt som i Stockholms län. Trots det får bara omkring 40 procent av de som uppfyller kriterierna för obesitas en diagnos. En ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) visar dessutom att behandling för obesitas ges på olika villkor beroende på ålder, kön, födelseland och inkomst.

– Det sker en kraftig underdiagnostisering av obesitas i Stockholms län och bland dem som får en diagnos är det bara två tredjedelar som får någon typ av behandling inom den offentliga vården, säger rapportförfattare Liselotte Schäfer Elinder, vid CES. Rapporten visar att den vård som ges för obesitas är ojämlik på flera sätt. Bland annat får män diagnos och behandling för obesitas i lägre utsträckning än kvinnor trots att det är något vanligare att män har sjukdomen.

Både övervikt och obesitas har ökat under de senaste 50 åren av orsaker som ändrade livsvillkor, större tillgång till mat och minskad fysisk aktivitet i vardagen. Sedan 1980-talet har det skett en tredubbling av obesitas i befolkningen. Andelen vuxna med obesitas ligger nu på cirka 13 procent i Stockholms län och 16 procent i övriga landet. Inom vården finns i dag tre behandlingsalternativ vid obesitas; rådgivning om levnadsvanor, läkemedel eller operation. Men det är många som inte fångas upp av vården och därför inte erbjuds behandling.

Olika villkor för operation och läkemedel

Obesitasoperation är den effektivaste behandlingsmetoden mot obesitas. Inom den offentliga vården i länet erbjuds obesitasoperation till omkring fyra procent av de som fått en diagnos. Det är vanligare att yngre personer med en obesitasdiagnos opereras jämfört med patienter över 50 år. – Obesitasoperation rekommenderas inte för personer över 60 år, men i praktiken ser vi att operationer görs i lägre utsträckning redan efter 50 års ålder, säger Liselotte Schäfer Elinder.


Sannolikheten att få en obesitasoperation inom den offentliga vården är något lägre för personer födda utanför Norden jämfört med personer födda i Norden (4,2 procent respektive 4,6 procent). Fler medelinkomsttagare med obesitas får en operation trots att diagnosen är vanligare bland låginkomsttagare (4,0 procent respektive 3,4 procent). Ytterligare en tydlig skillnad är att det tar tio till elva månader längre tid från diagnos till operation för dem med låg inkomst jämfört med dem med hög inkomst. Förskrivna läkemedel varierar med inkomstnivå

Vilka läkemedel som skrivs ut mot obesitas varierar också beroende på patientens inkomstnivå. Det är närmare tre gånger vanligare att höginkomsttagare behandlas med dyra, icke-subventionerade läkemedel, jämfört med låginkomsttagare. Omvänt är det cirka dubbelt så vanligt att låginkomsttagare får subventionerade läkemedel. – Det innebär att de patienter som kan betala mer oftare får tillgång till de nyare och mer populära läkemedlen mot obesitas, säger Liselotte Schäfer Elinder. Det finns flera orsaker till att obesitasvården är ojämlik i dag. Det kan bland annat bero på varierande allvarlighetsgrad av obesitas inom patientgruppen, hur patienterna själva upplever sina besvär, stigmatisering och diskriminering, betalningsförmåga till inköp av läkemedel och privat vård samt vårdpersonalens kunskapsnivå om obesitas.

”Ytterligare en tydlig skillnad är att det tar tio till elva månader längre tid från diagnos till operation för dem med låg inkomst jämfört med dem med hög inkomst.” Foto: Unsplash

– Med tanke på hur obesitas påverkar livet och hälsan skulle vården behöva ställa diagnoser och erbjuda behandling i mycket större utsträckning än i dag. Ett större fokus på förbyggande och hälsofrämjande insatser skulle minska trycket på obesitasvården, vilket i sin tur skulle ge bättre förutsättningar för mer jämlik diagnostik och behandling, säger Liselotte Schäfer Elinder. Källa: Stockholms läns sjukvårdsområde

Adress till rapport: https://folkhalsoguiden.se/den-ojamlika-obesitasvarden

VÄLFÄRDENS OHÄLSA För första gången presenteras det evolutions­ medicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders­ och livsstilsrelaterade sjukdomar. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 102 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa” Av Lars Wilsson. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 102 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#3 2022

35


”Män verkar i högre grad möta hinder på flera nivåer, dels när de i lägre grad inser att de behöver vård, dels när de i lägre grad söker vård när de inser att de behöver den, och dels efteråt när de oftare tycker att de inte fått den vård de behövt. Eftersom män möter hinder längs alla steg i vårdsökningsprocessen är det många som faller bort längs vägen och inte får den vård som de behöver” Foto: Unsplash.

Svårare för män söka vård för psykisk ohälsa Många män med psykisk ohälsa söker inte vård för sina symtom. Både kunskap om och attityder till psykisk ohälsa spelar roll, liksom männens utbildningsnivå. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Tidigare forskning har pekat på att omkring tio procent av alla män i höginkomstländer någon gång under sitt liv drabbas av depression eller ångestsjukdom. Denna avhandling från Göteborgs universitet visar att män i högre grad stöter på hinder som gör det svårare att få den vård de behöver. Avhandlingen baseras på enkätundersökningar genomförda i befolkningsurval i Västra Götalandsregionen 36

#3 2022

och Stockholmsregionen 2008, 2014 och 2019. Totalt rör det sig om 8697 svarande, både män och kvinnor. • Av de män som hade symtom på depression tyckte 40 procent att de inte hade behov av vård, jämfört med 25 procent av kvinnorna. • Även om de själva tyckte att de hade ett behov av vård var det vanligare att män inte sökte vård jämfört med kvinnor (36 procent av männen sökte inte jämfört med 26 procent av kvinnorna). • Män var också i något högre grad missnöjda med vården de fått (29 procent av männen tyckte inte de fått den vård de behövde jämfört med 23 procent av kvinnorna).


Hinder på flera nivåer

Avhandlingen pekar alltså på att män i högre utsträckning än kvinnor hindras på olika stadier i vårdsökningsprocessen. – Män verkar i högre grad möta hinder på flera nivåer, dels när de i lägre grad inser att de behöver vård, dels när de i lägre grad söker vård när de inser att de behöver den, och dels efteråt när de oftare tycker att de inte fått den vård de behövt. Eftersom män möter hinder längs alla steg i vårdsökningsprocessen är det många som faller bort längs vägen och inte får den vård som de behöver, säger Sara Blom, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som skrivit avhandlingen. Kunskap och attityder

Avhandlingen pekar inte bara på skillnader mellan män och kvinnor, utan även på skillnader inom gruppen män, där barriärerna är mer uttalade i vissa undergrupper. Män som inte studerat på högskolenivå och de som hade en låg kunskapsnivå om psykisk ohälsa visade sig vara minst benägna att söka vård. Män hade också mer negativa attityder till andra med depression än vad kvinnor hade. Fler män än kvinnor angav exempelvis att de inte skulle anställa en person som de visste varit deprimerad. Män var också mer skeptiska till sjukskrivning för en person med symtom på

depression, jämfört med kvinnor, vilket delvis förklaras av mäns mer negativa attityder. Ojämlika konsekvenser

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges efter behov, men avhandlingen visar att många män inte söker vård trots att de har behov. – Detta är problematiskt, eftersom det skulle kunna leda till mer allvarliga konsekvenser av psykisk ohälsa i de grupper som inte söker vård, som exempelvis alkoholproblem och självmord, säger Sara Blom. Avhandlingen pekar mot att vägen till vård för män med psykisk ohälsa skulle kunna underlättas med ökad kunskap och minskade negativa attityder. – Att många inte upplever behov av vård, trots att de har symtom, indikerar att vården bör arbeta uppsökande och förtroendeskapande. Det behövs också kunskap om hur barriärer till vård samverkar med maskulinitetsnormer, hos individen, i hälso- och sjukvården, och i samhället i stort. Troligen behövs en kombination av breda insatser på befolkningsnivå och mer riktade insatser, exempelvis mot män med lägre utbildningsnivå, säger Sara Blom.

Sara Blom, legitimerad sjuksköterska. Foto: Malin Arnesson.

Källa: Sahlgrenska akademin

Titel: Unmet need for mental healthcare among men in Sweden: Gendered pathways to care; https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/70036

OM BAKTERIER OCH BAKTERIESJUKDOMAR En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektions­ sjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 50 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 112 kr/ex (ordinarie pris 280 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Om bakterier och bakteriesjukdomar” Av Björn Petrini. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 112 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#3 2022

37


”Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karakteriseras av en kronisk inflammation i tarmens slemhinna som anses öka risken för tjocktarmscancer. Sjuk­ domen debuterar ofta innan medelåldern med symptom som buksmärtor och viktnedgång. Orsaken är okänd men både genetik, miljö och kroppens eget immunförsvar anses spela en viktig roll” Foto: Canstock, arkiv.

Ny kunskap om lymfocyters mognad kan öppna för effektivare IBD-terapier En forskargrupp vid Karolinska Institutet har kartlagt hur en typ av immunceller, så kallade medfödda lymfoida celler (ILCs), utvecklas från tidiga stadier till mogna celler som spelar roll i inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Forskarna hoppas att fynden ska bana väg för effektivare behandling av IBD, en sjukdom som orsakar stort lidande och kopplats till förhöjd risk för tarmcancer. Resultaten är publicerad i tidskriften Science Immunology.

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karakteriseras av en kronisk inflammation i tarmens slemhinna som anses öka risken för tjocktarmscancer. Sjukdomen debuterar ofta innan medelåldern med symptom som buksmärtor och viktnedgång. Orsaken är okänd men både genetik, miljö och kroppens eget immunförsvar anses spela en viktig roll. En stor grupp IBD-patienter svarar inte på tillgängliga behandlingar och behovet av ny kunskap om mekanismerna bakom sjukdomen är därför stort. ILCs är en typ av immunceller, lymfocyter, som finns i kroppens slemhinnor där de deltar i immunförsvaret men också upprätthåller vävnadsfunktioner som till exempel 38

#3 2022

slemproduktion. Tidigare forskning har visat att ILCs funktion förändras vid inflammation och de kan därmed vara ett lovande mål för behandling av IBD. Totalt ingick 48 patienter

I den aktuella studien isolerade forskarna ILCs från tonsiller och tarmvävnader från patienter som genomgick resektionskirurgi eller endoskopisk undersökning. Totalt ingick 48 patienter, varav 31 hade IBD. Därefter undersöktes de medfödda lymfoida cellerna i detalj, både direkt efter isolering och efter cellkulturer. Resultaten visar att en undergrupp av ILCs utgör förstadier till mogna ILCs och ansamlas i tarmslemhinnan hos patienter med IBD. Faktorer i tarmmiljön kan i sin tur påverka de omogna lymfocyternas metabolism, leda till ökad celldelning och produktion av en typ av cytokin, IL-22, som bidrar till att skydda tarmens vävnader. – ILCs funktion förändras vid inflammation och utgör därmed lovande mål för terapi vid exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom. Insikt om hur dessa celler utvecklas från omogna till mogna celler i vävnader ökar förståelsen för hur de bidrar till vävnadsfunktioner eller inflammation i slemhinnor och hur de kan manipuleras för tera-


peutiska ändamål, säger Efthymia Kokkinou, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, på Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare. Effektiv behandling sparar

”Framför allt kommer man att studera läke­ medel som i dag används för behandling av exempelvis Crohns sjukdom och ulcerös kolit, två av de vanligaste inflammatoriska tarm­ sjukdomarna. Foto: Daniel Sjöberg, arkiv.

I ett nästa steg vill forskargruppen studera om förekomsten av och egenskaperna hos omogna tarm-ILCs kan förutspå svar på läkemedelsbehandling. Framför allt kommer man att studera läkemedel som i dag används för behandling av exempelvis Crohns sjukdom och ulcerös kolit, två av de vanligaste inflammatoriska tarmsjukdomarna. Där ingår exempelvis de aktiva substanserna ustekinumab, infliximab och tofacitinib. – Dessa studier är viktiga eftersom rätt val av effektiv behandling sparar både individuellt lidande och samhälleliga kostnader, säger Jenny Mjösberg, docent vid institutionen för medicin, Huddinge, på Karolinska Institutet, och studiens seniora författare.

Efthymia Kokkinou, doktorand och studiens försteförfat­ tare. Foto: Whitney Weigel.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “CD45RA+CD62L- ILCs in human tissues represent a quiescent local reservoir for the generation of differentiated ILCs,” Efthymia Kokkinou, Ram Vinay Pandey, Luca Mazzurana, Irene Gutierrez-Perez, Christopher Andrew Tibbitt, Whitney Weigel, Tea Soini, Anna Carrasco, Anna Rao, Maho Nagasawa, Suzanne M. Bal, Mattias Jangard, Danielle Friberg, Ulrik Lindforss, Caroline Nordenvall, Malin Ljunggren, Staffan Haapaniemi, Åsa V. Keita, Johan Söderholm, Charlotte Hedin, Hergen Spits, Yenan T. Bryceson and Jenny Mjösberg, Science Immunology, online 15 april, 2022, doi: 10.1126/sciimmunol.abj8301

Jenny Mjös­ berg, docent och studiens seniora förfat­ tare. Foto: Whitney Weigel.

Forskningen finansierades i huvudsak av ERC startanslag, Erling-Perssons Stiftelse, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Karolinska Institutet.

Ge Din gåva till stöd

för cancerforskningen Insamlingsstiftelsen LIONS CANCERFORSKNINGSFOND Mellansverige Uppsala-Örebro

Gåvotelefon: 072-215 36 00 Bankgiro 900-6784, Plusgiro 90 06 78-4

Stöd Lions Cancerforskningsfond Mellansverige Uppsala-Örebro

Swish 9006784

www.lcfm.se

#3 2022

39


”Vi har tagit en massa prover i olika patientsituationer och mätt hur mycket virus­ partiklar det finns i den insamlade luften. Detta har sedan kopplats till hur mycket virus patienten har i kroppen, hur ventilationen ser ut inne i rummet och också hur stort avståndet är till patienten”. Sara Thuresson vid en av provtagningarna. Foto: Kennet Ruona.

Ny kunskap om viruspartiklar i luften kan minska smittspridning på sjukhus Risken att exponeras för viruspartiklar från covid-19 ökar ju närmare en patient man befinner sig, ju mer smitta en patient bär på och om ventilationen är otillräcklig. Mätningar av virus i luften på sjukhus som gjorts av forskare vid Lunds universitet ger ny kunskap om hur man bäst anpassar vården för att minska risken för smittspridning. Förhoppningen är att de internationella riktlinjer som finns inom vården i dag ändras. 40

#3 2022

I början av coronapandemin trodde man att smitta främst spreds via stora droppar från personer med sjukdomssymptom. Med tiden förstod man att man är som mest smittsam i början av sjukdomsförloppet, och inandning av luftburet virus visade sig vara en viktig smittväg. I de flesta riktlinjer bedömdes risken för aerosolsmitta bara finnas i samband med särskilda vårdsituationer, till exempel då andningsstödjande behandling gavs. Även om arbetssätten i många fall har utvecklats under pandemins förlopp har de riktlinjer som använts för att bedöma smittorisken


inom vården varit baserade på föråldrad kunskap. – Vi har fått bekräftat det vi lärt oss under pandemins gång, att det som påverkar risken för smittspridning är hur mycket virus patienten sprider, hur nära man är patienten och hur bra ventilation det finns i rummet. Däremot verkar inte andningsstödjande behandlingar påverka risken för virus i luften. Detta gör att vi hoppas att rekommendationerna från WHO ändras framöver och att vårdprocedurerna anpassas, säger Carl-Johan Fraenkel, överläkare och specialist i infektionsmedicin och vårdhygien vid SUS, samt forskare vid Lunds universitet. Studien den största i sitt slag

Forskare vid Lunds universitet gjorde under våren 2020 till våren 2021 ett stort antal mätningar i sjukhusmiljö, främst vid Infektionsklinikerna på Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö, i syfte att få mer kunskap om hur covid-19 sprids. Studien är den största i sitt slag och resultaten har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Clinical Infectious Diseases. Mätningar av virus i luften gjordes i vårdrummen hos patienter på intensivvårdsavdelningar och andra vårdavdelningar. En viktig faktor i mätningarna är att de patienter som varit inlagda på sjukhus i de flesta fall hunnit bära på smittan i en eller två veckor innan de blivit så sjuka att de varit i behov av vård, vilket innebär att de inte bär på lika stora mängder virus som patienter som nyligen smittats. Specialbyggda instrument

Mätningarna gjordes med instrument som är specialbyggda för att samla in biologiska ämnen från luft, och prover togs såväl från korridorer och allmänna utrymmen som inne i patientrummen. Totalt samlades 310 prover in, varav 231 inne i patienternas rum. Totalt var åtta procent av proverna positiva, och inne i patientrummen var den siffran tio procent. Orsaken till den relativt låga siffran är just för att patienterna har varit sjuka så länge, så de avger inte lika mycket virus till luften. – Vi har tagit en massa prover i olika patientsituationer och mätt hur mycket viruspartiklar det finns i den insamlade luften. Detta har sedan kopplats till hur mycket virus patienten har i kroppen, hur ventilationen ser ut inne i rummet och också hur stort avståndet är till patienten, berättar Sara Thuresson, doktorand i aerosolteknologi vid LTH. Genom mätningarna har man kunnat konstatera att en förbättrad ventilation, både med en mobil enhet med ett så kallat HEPA-filter och med högre inbyggd ventilation, tydligt minskar risken för luftburna virus. – Vi tog också prov på olika avstånd, mindre än en meter från patienten, en-två meter ifrån och mer än två meter bort. Risken för smitta ökar med 50 procent för varje av dessa kategorier man kommer närmare patienten, säger Sara Thuresson.

FAKTA Mätningarna om covid-19 och luftburen smittspridning ingår i två forskningsprojekt vid Ergonomi och aerosolteknologi, LTH, Lunds universitet, med finansiering från AFA försäkring och FORMAS. Insamlingen av luftprover ägde rum vid Infektionskliniken i Lund och Malmö. Projektansvarig är Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid LTH, Lunds universitet samt föreståndare för aerosollaboratoriet vid Designvetenskaper, LTH. I projektet medverkar också Sara Thuresson och Malin Alsved, doktorand respektive forskare i aerosolteknologi, Carl-Johan Fraenkel, överläkare och specialist i infektionsmedicin och vårdhygien vid SUS, samt forskare vid Lunds universitet; Klinisk virologi i Malmö och Medicinsk mikrobiologi i Lund

Gamla förställningar om smittspridning

Det är numera klarlagt att covidsmittan främst sprids via små aerosolpartiklar som innehåller virus. Dessa kan både finnas kvar i luften under många minuter och spridas på avstånd större än två meter, särskilt i dåligt ventilerade miljöer. Partiklarna kan också ta sig in i mellanrummen mellan kirurgiska masker eller andningsskydd. Trots detta bygger många av smittskyddsprogrammen på gamla föreställningar om smittspridning. Eftersom man har använt de befintliga riktlinjerna har man främst använt den bästa skyddsutrustningen hos de mest sjuka patienterna, de som legat i respirator eller fått annat andningsstöd. – Men denna patientgrupp verkar vara den minst smittsamma, i stället är det nyligen smittade patienter som legat på andra vårdavdelningar där enklare skyddsutrustning använts som varit mest smittsamma, säger Carl-Johan Fraenkel.

Carl Johan Fraenkel, överläkare och forskare. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

Riktlinjer behöver ses över

Just nu pågår fortsatt forskning på hur stor risk för spridning det finns i väntrum och korridorer, där det oftare finns patienter eller personal utan symptom, men som ändå kan bära på smittsamt virus. – De riktlinjer som vi arbetat efter för att bedöma risker inom vården behöver ses över. Det har varit mycket debatt om myndighetsrekommendationer både nationellt och internationellt, och jag tror att vår studie kommer att bidra till att de internationella rekommendationerna ändras. Även om WHO och andra smittskyddsorganisationer erkänner aerosolernas centrala roll i överföringen av SARS-CoV-2 bygger fortfarande många aspekter av smittskyddsprogrammen fortfarande på gamla traditioner, säger Carl-Johan Fraenkel.

Sara Thures­ son, doktorand i aerosoltekno­ logi vid LTH. Foto: Kennet Ruona.

Källa: Lunds universitet

Länk till artikeln: https://academic.oup.com/cid/advance-article/doi/10.1093/cid/ciac161/6539846 Studien har mätt genetiskt material (RNA) och mängden viruspartiklar, men man vet inte om partiklarna har varit smittsamma eller inte. Dock finns det troligen ett samband mellan mängden partiklar och smitta.

#3 2022

41


”Resultaten visar att 43 procent av kvinnorna hade haft symtom av covid-19 det senaste året, men 19 procent hade fått diagnos. Av de deltagande kvinnorna hade fyra procent redan gjort en abort på grund av pandemin. Av kvinnorna angav 13 procent att pandemin påverkat deras abortbeslut. Av dessa angav elva procent att pandemin påverkat beslutet i någon mån och två procent att den påverkat beslutet i hög grad. Foto: Unsplash 42

#3 2022


Rädsla för covid-19 hade liten påverkan på kvinnors abortbeslut Globalt har coronapandemin påverkat kvinnors sexualitet och reproduktion på många sätt. En nyligen publicerad svensk studie påvisar dock att pandemin endast marginellt påverkade svenska gravida kvinnors beslut att göra abort. 13 procent uppgav att pandemin påverkat abortbeslutet. Bidragande faktorer var till exempel att de inte ville vara utan sin partner på undersökningar under graviditeten och vid förlossningen, de var oroliga för sin egen samt fostrets hälsa samt att pandemin påverkade deras ekonomi.

Det är intressant att partnerns deltagande är så viktigt. Det säger något om vår samtid. Backar vi två generationer fick inte männen vara med på förlossningen, säger Tanja Tydén, barnmorska och professor emerita vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som tog initiativ till studien, eftersom hon arbetade med smittspårning under pandemin. Globalt har coronapandemin påverkat kvinnors sexualitet och reproduktion på många sätt. Enligt en undersökning i 29 länder var tillgången till abort begränsad i cirka hälften av länderna och drygt 8 av 10 länder rapporterade att tillgången till preventivmedel påverkats negativt. I Storbritannien rapporterade en av fyra unga vuxna att deras tillgång till preventivmedel begränsats på grund av pandemin. Fokus för den aktuella studien var hur pandemin påverkade svenska kvinnors beslut att genomgå en medicinskt framkallad abort och tillgången till preventivmedelsrådgivning. Totalt ingick 623 kvinnor

Studien pågick under perioden januari till juni 2021 vid sju abortmottagningar i Sverige, förutom Akademiska sjukhuset; Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Norrlands universitetssjukhus i Östersund och sjukhusen i Gävle, Helsingborg, Visby och Västerås. Totalt ingick 623 kvinnor som sökte vård för att genomgå abort under de första tre månaderna av sin graviditet. Dessa fick anonymt fylla i ett formulär med frågor. Forskarna använde samma frågeformulär som i en undersökning för 20 år sedan om orsaker till abort, nu med tillägg av frågor om pandemin. Tanja Tydén berättar att idén till studien väcktes när hon under pandemin arbetade med smittspårning. Hon hade ringt upp cirka 2000 nysmittade och upplevde att gravida kvinnor var mer oroliga än andra. Samtidigt hade kollegan Maria Ekstrand Ragnar, barnmorska och forskare vid Lunds universitet, noterat att abortsökande kvinnor uttryckt oro för coronaviruset. Detta väckte en nyfiken på att ta reda på om pandemin påverkat abortbeslutet.

Pandemin bidrog till abortbeslut

Resultaten visar att 43 procent av kvinnorna hade haft symtom av covid-19 det senaste året, men 19 procent hade fått diagnos. Av de deltagande kvinnorna hade fyra procent redan gjort en abort på grund av pandemin. Av kvinnorna angav 13 procent att pandemin bidrog till deras abortbeslut. Elva procent angav att pandemin påverkat beslutet i någon mån och två procent att den påverkat beslutet i hög grad. Sex procent har angivit att pandemin var ett av flera huvudskäl till att avbryta graviditeten, säger Tanja Tydén. Av de 49 kvinnor som i fri text kommenterade hur pandemin påverkat deras abortbeslut angav en fjärdedel att de inte ville vara utan sin partner under besöken i mödravården och i samband med förlossningen. En av fyra kände oro över sin egen och/eller fostrets hälsa och var femte kände oro över sin ekonomi. Några kände att de inte ville föda barn under en pandemin och andra ville vaccineras först. Endast fyra procent uppgav att de hade haft svårigheter med tillgång till preventivmedelsrådgivning på grund av pandemin. Knappt hälften hade inte använt något preventivmedel vid tidpunkten för konception, 20 procent hade använt kondom, 18 procent avbrutet samlag och 14 procent p-piller.

Jenny Niemeyer Hultstrand, Med. dr, Uppsala Universitet. Studiens för­ staförfattare. Foto: Privat.

Tanja Tydén, barnmorska och professor emerita vid Akademiska sjukhuset/ Uppsala universitet. Foto: David Naylor.

Sverige lyckades bibehålla god tillgång

Vår slutsats är att en minoritet av kvinnorna upplevde att pandemin påverkat deras abortbeslut. Det faktum att vissa kvinnors beslut påverkades av att partnern inte skulle kunna ta del av graviditeten/mödravårdskontroller etc. är i linje med tidigare forskningsstudier, konstaterar Tanja Tydén. Att så pass få kvinnor upplevt problem med tillgång till preventivmedel, menar hon kan tolkas som att vi i Sverige lyckades bibehålla god tillgång till hälso- och sjukvård under pandemin, om än inte fullständig. Majoriteten av kvinnorna i studien använde preventivmedelsmetoder som kräver lite eller ingen kontakt med hälsovården såsom kondom eller avbrutet samlag. Vår bedömning är att svenska beslutsfattare, framförallt genom att undvika en total stängning och anpassa vården så mycket som möjligt till situationen, bidrog till att upprätthålla tillgängligheten. Vi noterar också att det gjordes en lyckad förändring mot mer telemedicinsk rådgivning samtidigt som det togs fram uppdaterade riktlinjer för förskrivning av preventivmedel. Tanja Tydén konstaterar samtidigt att förskrivningen av p-piller och långtidsverkande preventivmedel gick ned under pandemin. Resultaten understryker betydelsen av tillgång till god hälsovård i ett robust sjukvårdssystem, avrundar hon. Källa: Akademiska sjukhuset

Maria Ekstrand Ragnar, barn­ morska och forskare vid Lunds Univer­ sitet. Foto: Lunds universitet.

Studien har publicerats i den ansedda medicinska tidskriften BMJ Sexual & Reproductive health: https://srh.bmj. com/content/early/2022/03/23/ bmjsrh-2022-201 464.full

#3 2022

43


”Resultaten visar att behandlingen överlag minskade antalet andningsuppehåll och hade en positiv effekt på syresättningen under natten. Ett fåtal patienter fick biverkningar, som huvudvärk och andfåddhet, och detta var vanligare hos dem som fick den högre dosen”. Foto: Unsplash

Läkemedel gav färre andningsuppehåll vid sömnapné En ny studie vid Göteborgs universitet öppnar för den första behandlingen med läkemedel mot sömnapné. De patienter som fick läkemedlet hade i snitt mer än 20 färre andningsuppehåll i timmen, jämfört med innan de fick behandlingen.

Den behandling som testats är så kallade karbanhydrashämmare. Det är läkemedel som hämmar enzymet karbanhydras, vars funktion är att hålla jämvikt mellan kolsyra och koldioxid i kroppen. Det finns redan flera 44

#3 2022

karbanhydrashämmare på marknaden, som är godkända som behandling vid bland annat grön starr och epilepsi. Tidigare forskning har inte kunnat avgöra om karbanhydrashämmare även kan fungera som behandling för obstruktiv sömnapné. Denna studie är en så kallad randomiserad dubbelblind klinisk prövning. 59 patienter med medelsvår eller svår sömnapné fullföljde studien, där de lottades till att få antingen 400 eller 200 milligram karbanhydrashämmare. Dessutom fick en grupp placebo. Studien pågick under fyra veckor.


Färre andningsuppehåll

Resultaten visar att behandlingen överlag minskade antalet andningsuppehåll och hade en positiv effekt på syresättningen under natten. Ett fåtal patienter fick biverkningar, som huvudvärk och andfåddhet, och detta var vanligare hos dem som fick den högre dosen. När studiens resultat vägs samman med bland annat kända data om läkemedlet ger resultaten stöd för fortsatt forskning om karbanhydrashämmare som en ny behandling mot obstruktiv sömnapné. – För de patienter som fick läkemedlet i den högsta dosen minskade antalet andningsuppehåll med i genomsnitt 20 per timma. Drygt en tredjedel av patienter i studien

Snarkning, bild på muskulatur hos frisk och person med sömnapné. Foto: Arkivbild.

hade endast hälften av sina andningsuppehåll kvar, och hos var femte minskade antalet med minst 60 procent, säger Jan Hedner, professor i lungmedicin. Eftersom det finns flera godkända läkemedel inom klassen karbanhydrashämmare på marknaden, kan arbetet med att utveckla ett godkänt läkemedel för sömnapné gå snabbare. Det läkemedel som användes i denna kliniska prövning var sulthiame, ett läkemedel som ibland används för behandling av epilepsi hos barn.

Jan Hedner, professor. Foto: Johan Wingborg.

Behandlingsalternativ behövs

Idag behandlas patienter med sömnapné med antingen apnéskena eller CPAP-mask (Continuous Positive Airway Pressure). Båda hjälper till att hålla andningsvägarna öppna under sömnen. – Dessa behandlingsalternativ kräver tillvänjning och eftersom de ofta upplevs som besvärliga är det vanligt att man inte använder sin mask eller skena. Om vi får fram ett effektivt läkemedel skulle det därför underlätta livet för många patienter och i förlängningen också rädda fler liv, säger Ludger Grote, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Ludger Grote, universitets­ lektor. Foto: Johan Wingborg.

Källa: Sahlgrenska akademin

Titel: A Randomized Controlled Trial Exploring Safety and Tolerability of Sulthiame in Sleep Apnea; https://doi.org/10.1164/ rccm.202109-2043oc

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 137 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 137 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#3 2022

45


”Det är inte oväntat att det finns en större mängd eikosanoida molekyler hos personer med covid-19 då sjukdomen leder till inflammationer, men det var oväntat att produktionen av dem fortfarande var högre flera månader efter infektionen. Studien visade även en högre halt av leukotriener, som är en form av inflammatoriska signalämnen kända för att kunna orsaka astma”. Foto: Canstock, arkiv.

46

#3 2022


Förhöjd inflammation kvarstår i immunceller månader efter mild covid-19 Det saknas kunskap om varför vissa människor drabbas av långvariga besvär efter covid-19. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, Helmholtz Center Munich (HMGU) och Technical University of Munich (TUM) att en viss sorts immunceller, makrofager, har ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck flera månader efter mild covid-19-infektion. Resultaten är publicerad i tidskriften Mucosal Immunology.

Vi kan visa att makrofagerna från personer med mild covid-19 visar ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck tre till fem månader efter infektion. Trots att majoriteten av dessa personer inte hade några kvarvarande symptom så var deras immunsystem mer känsligt än hos de friska personerna, säger Craig Wheelock, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, och en av studieförfattarna. Långvariga besvär är relativt vanligt efter svår covid-19-sjukdom men kan även drabba individer som haft milda symptom. Mer forskning behövs för att öka kunskapen om långsiktiga immunavvikelser hos patienter som återhämtat sig från den akuta fasen av infektionen. För att undersöka denna aspekt analyserade forskarna i den aktuella studien blodprover från 68 personer som haft mild covid-19 och en kontrollgrupp på 36 personer som inte haft covid-19. Sjukdomen leder till inflammationer

Forskarna isolerade makrofagerna i laboratoriet och stimulerade dem med bland annat spikeprotein, stereoider och lipopolysackarider (LPS), en molekyl som retar immunsystemet. Därefter gjordes en RNA-sekvensering av cellerna för att mäta aktiva gener, och forskarna mätte även förekomsten av en viss form av molekyler, eikosanoida signalmolekyler, som är ett fundamentalt inslag vid inflammationer. Det är inte oväntat att det finns en större mängd

eikosanoida molekyler hos personer med covid-19 då sjukdomen leder till inflammationer, men det var oväntat att produktionen av dem fortfarande var högre flera månader efter infektionen, säger Craig Wheelock. Studien visade även en högre halt av leukotriener, som är en form av inflammatoriska signalämnen kända för att kunna orsaka astma. – Det är mycket slående att halten av leukotriener fortsätter att vara mycket förhöjd i makrofager hos individer med tidigare mild covid-19. Leukotriener är viktiga mediatorer av astma, men de är också involverade i det antivirala värdförsvaret vid influensa. En ihållande ökning efter sars-cov-2-infektion skulle kunna orsaka ökad känslighet för luftvägsinflammation, men skulle också kunna förbättra den antivirala immuniteten mot sars-cov-2 eller andra virus, säger Julia Esser-von Bieren, forskargruppsledare vid Helmholtz Center Munich och studiens korresponderande författare.

Craig Wheelock, docent. Foto: Antonio Checa.

Mer forskning behövs

Blodproverna togs vid två tidpunkter, vid tre till fem månader efter sars-cov-2-infektion, samt efter 12 månader. Efter tre till fem månader hade drygt 16 procent kvarvarande milda symptom medan resten var symptomfria. Efter tolv månader sågs inga kvarvarande symptom och det fanns inte längre någon skillnad i inflammatoriska markörer mellan de som haft covid-19 och den friska kontrollgruppen. Forskarna noterar att diagnosen postcovid inte undersökts specifikt i studien och att mer forskning behövs för att utröna om resultaten kan kopplas direkt till postcovid. Vi skulle vilja göra en motsvarande studie där vi involverar både personer med svår covid-19 och personer utan covid-19 men som har någon annan luftvägssjukdom, som till exempel influensa. Då kan vi undersöka om det som drabbar covid-19-patienter också drabbar dem med till exempel säsongsinfluensa, säger Julia Esser-von Bieren.

Julia Esservon Bieren, forskargrupps­ ledare. Foto: Andreas Heddergott.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Mild COVID-19 imprints a long-term inflammatory eicosanoid- and chemokine memory in monocyte-derived macrophages”, Sina Bohnacker, Franziska Hartung, Fiona Henkel, Alessandro Quaranta, Johan Kolmert, Alina Priller, Minhaz Ud-Dean, Johanna Giglberger, Luisa M Kugler, Lisa Pechtold, Sarah Yazici, Antonie Lechner, Johanna Erber, Ulrike Protzer, Paul Lingor, Percy Knolle, Adam M Chaker, Carsten B Schmidt-Weber, Craig E Wheelock och Julia Esser-von Bieren, Mucosal Immunology, online 15 mars, 2022. Forskningen finansierades av Hjärt-lungfonden samt DFG, German Research Foundation och Helmholtz Association. En av studiens tyska författare har mottagit finansiering från Allergopharma, PLS Design samt Zeller AG.

#3 2022

47


”Maten har stor påverkan på vår hälsa. Enligt Socialstyrelsen riskerar var fjärde svensk att dö i förtid på grund av ohälsosamma matvanor. 80-85 procent av hälso- och sjukvårdens resurser går till behandling av kroniska sjukdomar. Insatser för att främja goda levnadsvanor, som sund kosthållning, kan förbättra/förebygga 90 procent av dessa”. Foto: Unsplash 48

#3 2022


Bristande politisk handling för offentliga måltider möts av ny inspirationsplats Maten som serveras i skola, vård och omsorg kan göra mer än att bara mätta för stunden – den kan också vara ett verktyg i arbetet med två av vår tids största utmaningar, den mänskliga och planetnära hälsan. Men för lite händer på den politiska fronten för att ta tillvara på den skattefinansierade matens fulla potential, menar den ideella föreningen Frisk Mat. Nu öppnar de upp en kostnadsfri digital mötesplats med inspiration och kunskap för alla som planerar, lagar eller serverar maten till våra barn och unga, sjuka och äldre i Sverige.

– Vi ville agera eftersom politikerna saknar handlingskraft kopplat till folkets matvanor. Trots akut läge för folkhälsan och planeten finns fortfarande inte tydliga nationella styrdokument och ramar för verksamheterna att arbeta inom vad gäller maten. Det behövs stöd ute i köken och vi har sett ett stort behov bland de som arbetar direkt med måltiderna att enklare få och dela kunskap samt utbyta tips och inspiration med sina kollegor. Frisk Mat såg möjligheten att bidra genom att skapa en lustfylld och motiverande digital mötesplats, säger Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande i Frisk mat. Mötesplatsen friskmat.se är kostnadsfri och består dels av en receptbank anpassad för offentliga storkök. Där finns också redaktionella faktaartiklar och intervjuer med förebilder. Receptsamlingen kommer byggas upp över tid då den främst skapas av användarna själva. Alla recept granskas av en dietist för att säkerställa att de följer de nordiska näringsrekommendationerna. Näringsrika, aptitliga och hållbara måltider

– Även om alla måltider i förskolor, skolor, på sjukhus, äldreboenden och hemtjänsten borde vara näringsrika och bra för hälsan är det tyvärr inte så idag. Kvalitén varierar mycket mellan olika verksamheter. De med eldsjälar i köken drar vinstlotten. Frisk Mat vill främja inspiration och kunskapsutbyten för att den offentliga måltiden ska nå sin fulla potential överallt i Sverige, säger Anna. Maten har stor påverkan på vår hälsa. Enligt Socialstyrelsen riskerar var fjärde svensk att dö i förtid på grund av ohälsosamma matvanor. 80-85 procent av hälso- och sjukvårdens resurser går till behandling av kroniska sjukdomar. Insatser för att främja goda levnadsvanor, som sund kosthållning, kan förbättra/förebygga 90 procent av dessa. En av de viktigaste anledningarna till att vi äter

Fakta om inspirationsplatsen friskmat.se för storkök inom skola, vård och omsorg •V ill stötta de som arbetar med att dag servera de tre miljoner måltider inom skola, vård och äldreomsorg med råvaror som årligen kostar skattebetalarna nära tio miljarder kronor. •F ör yrkesverksamma i offentliga storkök, främst förskola, skola, sjukhus och äldreomsorg. •F ör den som planerar, beställer, tillagar och/eller serverar mat, tex kostchefer, kockar, undersköterskor och omsorgspersonal. •H elt kostnadsfri digital plattform. •A nvändarna får själva lägga upp sina recept och skapa en profilsida där man kan berätta om sin verksamhet. •A nvändarna kan interagera med varandra genom att kommentera på recepten och göra egna varianter av andras recept, så kallade “remixer”. •R ecepten granskas av en dietist innan de publiceras, näringsberäknas och följer Livsmedelsverkets rekommendationer/NNR •R eceptens hållbarhet kommer inom kort vara möjliga att visa. •F rågelåda med svar från Livsmedelsverket i aktuella frågor. • Artiklar från Dietisternas Riksförbund. •D et finns en inspirationsbank med artiklar, intervjuer och fakta.

Anna Lindelöw Mannheimer Ordförande Frisk Mat. Foto: Emil Fagander.

fel idag är okunskap. Samtidigt har de offentliga måltiderna ett starkt signalvärde – genom att agera exempel på näringsrika, aptitliga och hållbara måltider blir de även en folkbildningsinsats. – Om vi kan öka kunskapen i samhället kring hälsosam mat kan vi också förebygga många folksjukdomar. Därför ser vi att det i varje offentligt kök finns möjliga folkhälsohjältar som genom maten de serverar kan vara förebilder och folkbildare för vad som är god, hälsosam och näringsrik mat. Dessutom är den mat som är bra för vår mänskliga hälsa oftast också bra för planeten – här har vi chansen att bemöta två av vår tids största utmaningar, säger Anna. Föreningen Frisk Mat har sedan starten för tre år sedan byggt ett brett nätverk med välkända samarbetspartners, som Projekt MatLust och Dietisternas Riksförbund. Kockarna Fredrik Eriksson och Frida Ronge finns med som ambassadörer. Föreningens arbete är icke vinstdrivande och möjliggörs tack vare stiftelsestöd, företagspartners, volontärarbete och donationer. Källa: Frisk mat #3 2022

49


VÄRLDENS ÄLDSTA FARMAKOPÉ – NÅGRA RÄTTELSER OCH TILLÄGG Min artikel om världens äldsta farmakopé väckte gensvar hos en auktoritet på området farmakognosi, d.v.s. kunskapen om farmaka, apotekare och emeritus professor Jan G. Bruhn. Han skrev ett vänligt brev med några förtydliganden och rättelser, som jag gärna vill förmedla. Dessutom sände han den förmodligen mest moderna och finaste lärobok om naturläkemedel som getts ut på svenska hittills: Läkemedel från naturen, en integrerad del av medicinen. Författare Lars Bohlin, Jan G. Bruhn och Robert Burman, Apotekarsocieteten 2013.

Begreppen kosttillskott omfattar vitaminer, oljor, mineraler och örtbaserade produkter som klassas om livsmedel, med vissa accepterade hälsopåståenden. Dessa såldes för 3245 miljoner SEK 2021. Av dessa utgjorde ört/växtbaserade medel 722 miljoner SEK. Växtbaserade läkemedel, som alltså är kontrollerade och godkända av Läkemedelsverket, såldes för endast 279 miljoner SEK 2021. Den hårda konkurrensen från de som livsmedel klassade örtprodukterna har gjort att växtbaserade läkemedel har minskat de senaste åren, så att idag finns endast c:a 40 st. Professor Bruhn gav mig också en detaljerad beskrivning av utvecklingen av beta-blockeraren pindolol (Visken™). Från mitt minne, tydligen bräckligt, tog jag uppgiften att pindolol utvecklats från ett sydamerikanskt pilgift. Detta var dock fel. Så här var det istället. På läkemedelsföretaget Sandoz i Basel hade men lång erfarenhet av kemisk modifiering av ergotamin och LSD (lysergsyredietylamid). Därför kontaktades chefskemisten Dr Albert Hofmann på Sandoz av två amerikanska upptäcktsresande som hemfört mexikanska indianers svampar som de använde i sina hemliga ritualer, och som misstänktes innehålla hallucinogena ämnen. Svamparna hade av professor Heim på Kryptogamlaboratoriet i Paris kunnat odlas och artbestämmas till släktet Psilocybes (slätskivlingar). 50

#3 2022

På Sandoz lyckades man förbättra odlingen av Psilocybe mexicana, och med extraktion och experiment på kollegiala ”försökskaniner” lyckades Dr Hofmann kristallisera två ämnen i ren form; de döptes till psilocybin och psilocin. Strukturen kunde bestämmas, och ämnena kunde syntetiseras i laboratoriet. Bägge ämnena visade sig vara besläktade med lysergsyra och LSD genom att vara indolderivat med en substituent i 4-position, och därigenom nära besläktat med serotonin. Genom denna forskning blev substansen 4-hydroxyindol tillgängligt hos Sandoz, som var tämligen ensamt om det. Under utvecklingsarbetet med beta-adrenerga blockerare, typ propranolol (och det svenska alprenolol) visade det sig att sammanbindning av 4-hydroxyindol via en eterbindning till sidokedjan isopropylamin-2-hydroxypropyl gav till resultat det som blev döpt till pindolol, med goda betablockerande egenskaper. Detta och mer därtill är beskrivet i boken Naturliga Läkemedel, red. Jan G. Bruhn, Utgiven av Apotekarsocietetens förlag AB, Stockholm 1990. Personligen har jag arbetat med Visken genom att några år arbetat för Sandoz som klinisk farmakolog och klinisk prövningsledare. En ytterligare modifiering av pindolol gjordes (bopindolol) med exceptionellt lång duration av en dos. Hjärtfrekvensökningen under fysiskt arbete kunde påvisas vara hämmad upp till en vecka efter en singeldos. Detta blev dock aldrig ett kommersiellt preparat. – Visken är ett utmärkt blodtrycksmedel med egenskaper utöver de ”vanliga” betablockerarna, men har tyvärr inte nått den användning det förtjänar.

GUNNAR NYBERG Docent. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com


Atrogi inleder fas 1-studie av ATR-258 mot typ 2-diabetes efter godkännande av den tyska hälsomyndigheten BfArM Första läkemedlet som riktar sig mot adrenerga receptorer för stimulering av glukosupptag i skelettmuskulatur hos patienter med typ 2-diabetes Atrogi, ett svenskt läkemedelsbolag som utvecklar en ny läkemedelsbehandling mot typ 2-diabetes, meddelar att man har fått godkännande från den tyska hälsomyndigheten BfArM att inleda en fas 1-studie med sin läkemedelskandidat ATR-258. Studien, som ska genomföras på friska frivilliga och typ 2-diabetiker, beräknas vara klar vid årsskiftet 2022 och slutrapporteras första kvartalet 2023.

ATR-258 bygger på banbrytande forskning om adrenerg signalering vid professor Tore Bengtsson’s laboratorium på Stockholms universitet. Utvecklingen baseras på upptäckten av selektiv stimulering av β2-adrenerga receptorer och hur detta främjar glukosupptag i skelettmuskulatur med en insulin-oberoende minskning av blodsockernivåerna som resultat. Atrogi bedömer att ATR-258 har stor potential som behandling av typ 2-diabetes (T2D) genom dess normalisning av sockeromsättningen, återställning av normala fysiologiska funktioner och förbättring av diabetiska följdsjukdomar. Fas I-protokollet omfattar tre delar, del A: enstaka, stigande doser av läkemedelskandidaten ges till friska frivilliga försökspersoner, del B: multipla stigande doser som administreras till friska frivilliga och del C: kontinuerlig administrering av ATR-258 i en fast dos under 28 dagar till patienter med typ 2-diabetes. Diabetespatienterna som studeras ska ha en HbA1c-nivå på 7-9% efter att deras behandling med Metformin har satts ut under 4 veckor. Alexandra Ekman Ryding, VD för Atrogi kommenterar: ”Efter omfattande prekliniska studier, utgör den första human studien en viktig milstolpe för vårt företag och vi är glada över att inleda studien tillsammans med vår CRO-partner, tyskbaserade Clinical Research Services som specialiserat sig på kliniska prövningar i tidig klinisk fas. ATR-258 är en helt ny klass av läkemedelsmolekyler

Om typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är en komplex sjukdom som ökar dramatiskt runt om i världen. Risken att få typ 2-diabetes ökar med åldern men många får även sjukdomen i yngre åldrar på grund av sin livsstil. Typ 2-diabetes uppkommer när kroppens organ inte svarar ändamålsenligt på insulinsvar, något som ska minska höga blodsockernivåer. Insulins oförmåga att minska blodsockernivåerna leder till vävnadsskador och resulterande sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom samt hjärtinfarkt, stroke, skador på ögon, njurar och nerver. Dessa effekter kan leda till amputation och förtida död. Mer än 460 miljoner människor globalt lider för närvarande av typ 2-diabetes och detta antal förväntas öka – man tror att nästan 700 miljoner människor kommer att drabbas av typ 2-diabetes år 2045.

Alexandra Ekman Ryding, VD för Atrogi. Foto: Arkiv­ bild.

Om Atrogi Atrogi är ett svenskt läkemedelsföretag i tidig fas som utvecklar en revolutionerande lösning för behandling av typ 2-diabetes riktad mot den globala marknaden. Atrogi grundades 2013 baserat på resultat från forskning ledd av professor Tore Bengtsson, Stockholms universitet. Besök gärna: www.atrogi.com

för behandling av T2D och genom sin unika verkningsmekanism uppnås inte bara positiva effekter på glukosnivåerna, även själva systemet för insulinsignalering kan återhämta sig och återställas till normal funktion. Såvitt vi vet finns inga idag marknadsförda T2D-läkemedel med förmågan att både sänka glukosnivåerna, behandla några av de vanligaste följdsjukdomarna hos T2D-patienter och dessutom normalisera den dysfunktionella insulinsignaleringen. ATR-258 är verkligen unik”.

OLA BJÖRKMAN Docent, frilansjournalist #3 2022

51


”Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna och bara i Sveriges drabbas cirka 10 000 svenska män per år. Efter diagnos och om sjukdomen inte är spridd till andra organ ges botande behandling antingen genom operation eller strålning”. Foto: Canstock, arkivbild.

RhoVacs cancervaccin uppmärksammas i The Daily Telegraph I en artikel i The Daily Telegraph med titeln The breakthrough year for prostate cancer1 som publicerades nyligen beskrivs olika behandlingar mot prostatacancer. Svenska RhoVacs cancervaccin Onilcamotide presenteras tillsammans med fem andra utvalda lovande framtida behandlingar. Vaccinet utmärker sig bland de övriga behandlingarna genom att det är ämnat att skydda prostatacancerpatienter mot metastaser efter lokal behandling i botande syfte, något som RhoVacs vaccin är ensamt om inom prostatacancerbehandling. Och samma koncept kan komma att visa sig vara användbart även inom andra former av cancer. 52

#3 2022

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna och bara i Sveriges drabbas cirka 10 000 svenska män per år. Efter diagnos och om sjukdomen inte är spridd till andra organ ges botande behandling antingen genom operation eller strålning. Anders Bjartell, Professor överläkare och chef för enheten för urologisk cancerforskning i Malmö kommenterar: ”Problemet är att det är svårt att veta vid operationen eller strålningen av prostata om enstaka cancerceller redan börjat sprida sig i kroppen. Om detta har skett kan dessa cancerceller utvecklas till dottertumörer, metastaser, månader eller år senare. När metastaser etablerats upphör möjligheten till botande behandling, och det är därför som utvecklingen av ett förebyggande vaccin mot metastaser är så angeläget.”


Vaccinet

Forskningen bakom utvecklingen av vaccinet har visat att proteinet RhoC är överuttryckt i metastaserade cancerceller och det är detta protein som ser till att de metastaserade cellerna kan migrera och infiltrera frisk vävnad. Dessa forskningsresultat tillsammans med nya landvinningar inom immuno-onkologi gav idén till utvecklingen av ett vaccin riktat mot RhoC som skulle kunna skydda mot att dottertumörer bildas.² I den snart avslutade kliniska fas 2b-prövningen i prostatacancer, utvärderas i vilken utsträckning läkemedelskandidaten onilcamotide kan förhindra eller begränsa utvecklingen av avancerad prostatacancer efter kurativt syftande lokal behandling. Resultat från studien beräknas presenteras i maj/juni 2022. Men vaccinet kan visa sig fungera även för andra typer av cancer. ”Vi vet att onilcamotides verkningsmekanism inte är specifik för just prostatacancer, utan att behandlingen med vår läkemedelskandidat skulle kunna appliceras i olika cancerformer och vi ser fram emot att innan sommaren få belägg för att konceptet fungerar kliniskt i prostatacancer som ett första steg”, säger Anders Månsson, VD på RhoVac. ”Problemet med att cancer återkommer i form av metastaserande sjukdom (spridd cancer) efter att lokal behandling i botande syfte har genomförts, är mycket vanligt i de flesta av de stora cancerformerna. Och väldigt få förbyggande behandlingar med en biverkningsprofil som är acceptabel, finns att tillgå.

På så sätt adresserar vi ett jättestort globalt problem inom cancervården”. ”Även om förbättrad diagnostik och behandling vid prostatacancer innebär att allt fler patienter kan erbjudas botande behandling, är återfall i sjukdomen fortfarande vanligt förekommande”, tillägger Per Anders Abrahamsson, läkare och Professor Emeritus urologisk onkologi, Lunds universitet. ”Nästan var tredje behandlad patient behöver kompletterande hormonbehandling med eller utan cellgifter med åtföljande mer eller mindre betydande biverkningar och försämrad livskvalitet. Att erbjuda ett cancervaccin till patienter med risk för eller med befintligt återfall i cancer innebär ett betydande paradigmskifte med möjligheter till bot utan påtagliga biverkningar”. Att utvecklingen av detta cancervaccin är angeläget är tydligt, inte minst genom att den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA etablerat ett snabbspår (s.k. Fast Track Designation³) genom den regulatoriska processen för att vaccinet ska kunna nå marknaden och kunna erbjudas till patienter så snart som möjligt.

OLA BJÖRKMAN Docent, frilansjournalist

Anders Bjar­ tell, Professor överläkare och chef för enheten för urologisk cancerforsk­ ning i Malmö. Foto: Privat.

Anders Måns­ son, VD på RhoVac. Foto: Rhovac.

Så här fungerar onilcamotide 1. Onilcamotide – som är ett antigen – administreras genom injektion i patientens hud. 2. Onilcamotide kommer i kontakt med dendritiska celler – en sorts vita blodkroppar som har en reglerande funktion i immunförsvaret – som finns i huden. Dessa celler är specialiserade på att fånga, absorbera och bearbeta antigen. 3. Dessa dendritiska celler interagerar med naiva T-celler och presenterar antigenet för dem. Cytokiner – immunförsvarets alarmmolekyler – frisätts. Detta stimulerar T-celler till att bli målspecifika mördarceller.

Per Anders Abrahams­ son, läkare och Professor Emeritus uro­ logisk onkologi Lunds univer­ sitet. Foto: Rhovac.

4. En specifik immunrespons har skapats mot överuttryck av RhoC och därmed mot cancerceller som metastaserar. Detta sker genom att mördarcellerna attackerar de metastaserande cancercellerna. Copyright: Rhovac.

1. https://www.telegraph.co.uk/health-fitness/body/breakthrough-year-prostate-cancer/ 2. För en mer detaljerad beskrivning av verkningsmekanismen för RhoC, se Medicinsk Access nummer 8-9, sid 54-56. 3. F ast Track Designation är en process utformad för att underlätta utvecklingen och påskynda granskningen av läkemedel för att behandla allvarliga tillstånd och tillfredsställa ett angeläget medicinskt behov som idag saknar behandling. Syftet är att viktiga nya läkemedel ska kunna nå patienten så tidigt som möjligt.

#3 2022

53


Luftföroreningar kopplas till ökad risk för covid-19 hos unga Att utsättas för luftföroreningar vid bostaden kopplas till en ökad risk för sars-cov-2-infektion. Det visar en observationsstudie på unga vuxna i Stockholm, publicerad i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet.

Olena Gruzieva, docent vid institutet för miljömedicin. Foto: Privat.

Erik Melén, professor i pediatrik. Foto: Stefan Zimmerman.

Eftersom föroreningar i utomhusluft kan bidra till luftvägsinfektioner som influensa och sars, väckte covid19-pandemin farhågan att luftföroreningar även skulle kunna leda till ökad risk för infektion med coronaviruset sars-cov-2. Studier har också visat att områden med sämre luftkvalitet oftare har fler fall av covid-19. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt detta närmare, genom att studera kopplingen mellan individuell exponering för luftföroreningar vid bostadsadresser och positivt PCR-test för sars-cov-2 hos unga vuxna i Stockholm. Resultaten visar att exponering för vissa trafikrelaterade luftföroreningar kopplas till ökad risk för positivt test. – Våra resultat bidrar till den växande mängden bevis för att luftföroreningar spelar en roll för covid-19 och ger stöd för att det verkligen finns fördelar med att förbättra luftkvaliteten, säger Olena Gruzieva, docent vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och en av studiens sisteförfattare. Studien utgår från det populationsbaserade BAMSEprojektet som har följt drygt 4 000 deltagare i Stockholm med upprepade undersökningar från födseln. Genom att koppla dessa data till smittskyddsregistret SmiNet identifierade forskarna 425 deltagare som hade testat positivt på PCR-test för sars-cov-2 mellan maj 2020 och slutet av mars 2021. Deltagarna var i genomsnitt 26 år och 54 procent var kvinnor. Dagliga utomhuskoncentrationer av olika luftföroreningar vid deltagarnas hemadresser beräknades med spridningsmodeller. Föroreningarna var partiklar med en

diameter mindre än 10 mikrometer (PM10) respektive 2,5 mikrometer (PM2.5), sotpartiklar och kväveoxider. Forskarna undersökte sambanden mellan infektion och exponering för luftföroreningar dagarna innan positivt PCR-test, på dagen för testet och på senare kontrolldagar. Varje deltagare fungerade som sin egen kontroll vid de olika tidpunkterna. Resultaten visar kopplingar mellan risk för infektion och exponering för PM10 och PM2.5 två dagar innan positivt test, och exponering för sotpartiklar dagen innan. Forskarna såg ingen koppling mellan risken för infektion och kväveoxider. Riskökningen var i storleksordningen runt sju procent per partikelhaltökning motsvarande kvartilavståndet, det vill säga skillnaden mellan den första kvartilen (25%) och den tredje kvartilen (75%) av de beräknade partikelkoncentrationerna. – Sju procent låter kanske inte så mycket, men eftersom alla mer eller mindre exponeras för luftföroreningar kan sambanden ha stor betydelse för folkhälsan, säger Erik Melén, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, projektledare för BAMSE och delad sisteförfattare till studien. Effekten påverkades inte av kön, rökning, övervikt eller astma.

Forskarna noterar att resultatet påverkas av testbenägenhet, det vill säga att lämna PCR-prov, och att många unga vuxna var asymtomatiska eller hade milda symtom efter infektion. Studien kan heller inte utesluta att det finns tidsberoende faktorer som kan påverka resultatet. Forskarna undersöker nu kopplingen mellan luftföroreningar och långvariga effekter av covid-19 hos unga vuxna. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Short-term air pollution exposure and SARS-CoV-2 infection among young adults in Sweden”, Zhebin Yu, Tom Bellander, Anna Bergström, Joakim Dillner, Kristina Eneroth, Magnuz Engardt, Antonios Georgelis, Inger Kull, Petter Ljungman, Göran Pershagen, Massimo Stafoggia, Erik Melén, Olena Gruzieva och BAMSE covid-19-studien, JAMA Network Open, online 20 april 2022, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2022.8109. Studiens försteförfattare är Zhebin Yu, postdoktor i Olena Gruzievas forskargrupp. Studien har finansierats av Forte, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm. Artikelförfattarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

54

#3 2022


ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil­ telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner! Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu­ trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen­ defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer­ parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 62 kr för porto inkl moms. TOTALT 262 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80­talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV­produktioner. Under senare år har han även en­ gagerat sig som opinionsbildare i diet­ och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Plats för frimärke

Pris 262 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

#3 2022

55


”Testresultaten visar att skadan sitter i vestibularisnerven, som är kopplad till båggångarna i ett hålrum inuti skallbenet och som ligger i direkt anslutning till snäckan i örat. Dessa skador leder till att de inåtgående nervimpulserna inte fungerar som de ska och att hjärnan därför inte får den viktiga information om kroppsrörelser och känselintryck som krävs för att upprätthålla en bra balans”. Foto: Stig Andersson. 56

#3 2022


Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning Depression, yrsel, svårighet att fokusera blicken och balansproblem. Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.

Idrottsutövare inom kontaktsporter som t ex ishockey, handboll, utförsåkning och fotboll, har en ökad risk att drabbas av slag mot huvudet och påföljande hjärnskakning. Även lättare skallskador kan få allvarliga konsekvenser. Problemen har uppmärksammats bland annat på grund av problem inom amerikansk fotboll, där spelare som drabbats av upprepade hjärnskakningar som följd av sporten, utvecklats demens, svårare depression och kognitiv funktionsstörning. I många fall är symtomen efter hjärnskakningen övergående, men allt fler idrottare lider av långvariga besvär som leder till att de har svårt att arbeta, gå i skola eller idrotta. Symtomen förvärras av aktivitet eller intryck och innebär bland annat huvudvärk, depression, ångest, illamående, svårighet att fokusera blicken en längre tid och problem med balansen. – Det har varit oklart vad dessa symtom beror på och svårt för vården att hjälpa dessa personer. Vi ville undersöka detta närmare för att hitta vad som egentligen orsakar symtomen, säger Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus med specialintresse för idrottsrelaterade skallskador och en av forskarna bakom den vetenskapliga artikeln.

gruppen ingick 21 friska idrottare och i den andra 21 elitidrottare som alla drabbats av idrottsrelaterad hjärnskakning och som därefter i mer än sex månader upplevt symtom. Alla studiedeltagare genomgick olika tester där forskarna undersökte bland annat deras balansorgan. Med hjälp av avancerad magnetkamera, så kallad 7-Teslakamera, studerades idrottarnas hjärnor för att förstå mer om vad som orsakade symtomen. Forskarna fann skador på balansorganet i innerörat hos 13 idrottare i gruppen med långvariga besvär. I gruppen friska idrottare hade 3 personer liknande skador. – Testresultaten visar att skadan sitter i vestibularisnerven, som är kopplad till båggångarna i ett hålrum inuti skallbenet och som ligger i direkt anslutning till snäckan i örat. Dessa skador leder till att de inåtgående nervimpulserna inte fungerar som de ska och att hjärnan därför inte får den viktiga information om kroppsrörelser och känselintryck som krävs för att upprätthålla en bra balans, säger Anna Gard, doktorand vid Lunds universitet, ST-läkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus och försteförfattare till studien. När man drabbas av hjärnskakning beror det ofta på att huvudet roterar för snabbt, till exempel vid tackling inom ishockey. – Vi har inte undersökt idrottare med kortvariga problem efter slag mot huvudet, dem kan vi inte säga något om. Den här studien gäller idrottare med långdragna symtom efter hjärnskakning. Den rotation av huvudet som uppstår i samband med hjärnskakning leder till en dragning i vestabularisnerven, som sedan leder till besvären. Nu när vi har mer kunskap om vad problemen beror på är det lättare att hitta terapier för hur vi ska hjälpa dessa personer, säger Niklas Marklund.

Idrottarnas hjärnor studerades med 7-Tesla

Totalt inkluderades 42 personer i studien. I den ena

Källa: Lunds universitet/Akademiska sjukhuset

Niklas Mark­ lund, professor i neurokirurgi vid Lunds uni­ versitet och neurokirurg vid Skånes universitets­ sjukhus. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

Anna Gard, doktorand vid Lunds univer­ sitet, ST-läkare i neurokirurgi vid Skånes universitets­ sjukhus. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

Klinisk studie, fall-kontroll / Peer-review granskad publikation / Kvantitativ, prospektiv studie / Antal studiedeltagare: 42 / Antal grupper: 2, en grupp idrottare med idrottsrelaterad hjärnskakning som lett till långvariga symtom, en kontrollgrupp med friska idrottare. Publikation “Post-Concussive Vestibular Dysfunction Is Related to Injury to the Inferior Vestibular Nerve” Journal of Neurotrauma, mars 2022, http://doi.org/10.1089/neu.2021.0447 Studien är genomförd av forskare vid Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Sapienzauniversitetet i Rom, Luleå tekniska universitet samt Sahlgrenska akademin. Forskningen är finansierad med stöd av Centrum för idrottsforskning, Hjärnfonden, Vetenskapsrådet, ALF-medel från Region Skåne.

#3 2022

57


”Att människor oavsett vilken kultur de tillhör anser att vissa lukter är godare än andra kan förklaras av att dessa dofter kan ha ökat chansen till överlevnad under evolutionen”. Foto: Unsplash

Människor över hela världen gillar samma typ av lukter Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen. En studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet och University of Oxford visar att människor oavsett vilken kultur de tillhör visar upp liknande luktpreferenser. Studien är publicerad i tidskriften Current Biology. Artin Arshami­ an, forskare. Foto: Ulf Sirborn . 58

#3 2022

Vi ville undersöka om människor över hela världen har samma luktperception, det vill säga gillar samma typ av lukter eller om det är kulturellt inlärt. Traditionellt har det ansetts som något kulturellt inlärt men vi kan visa att

kultur har mycket lite med det att göra, säger Artin Arshamian, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Den aktuella studien visar i stället att strukturen på luktmolekylen är avgörande för om lukten anses vara god eller inte. Forskarna såg att vissa lukter gillades mer än andra oavsett vilken kultur som en försöksperson tillhörde. Kulturer över hela världen rangordnar olika lukter på ett likartat sätt oavsett var i världen de har sitt ursprung, men samtidigt har luktpreferens också en personlig, men inte en kulturell, komponent till sig, säger Artin Arshamian.


Studerade urbefolkningar

Studien gjordes möjlig genom ett internationellt nätverk av forskare som på ett unikt sätt kombinerade experimentella metoder med fältstudier. Flera av forskarna är fältarbetare som arbetar med urbefolkningar på olika platser i världen. Till den aktuella studien valdes nio samhällen ut som representerade olika sätt att leva. Fyra är jägar-samlargrupper, medan de övriga bedriver olika former av självförsörjande jordbruk och fiske. Vissa av dessa grupper har mycket liten kontakt med västerländska livsmedel eller hushållsartiklar. Vitt skilda luktmiljöer

Eftersom dessa grupper lever i så vitt skilda luktmiljöer som regnskog, kust, berg och stad så fångar vi upp många olika typer av ”lukterfarenheter”, säger Artin Arshamian. Totalt ingick 235 individer i studien och dessa fick rangordna tio lukter från hur gott till hur illa de luktade. Resultatet visar en stor variation mellan olika individers luktpreferenser inom varje grupp. Men även en samstämmighet på global nivå över vad som luktar bättre och sämre. Forskarna visar att variationen förklaras främst av molekylens struktur (41 procent) och av personligt tycke och smak (54 procent).

Den personliga smaken kan vara ett resultat av inlärning men även av de gener som vi bär, säger Artin Arshamian. Vanilj ansågs lukta godast

Bland de lukter som försökspersonerna fick rangordna var vanilj den som luktade godast följt av etylbutanoat som anses lukta som persika. Den lukt som de flesta ansåg minst behaglig var isovaleriansyra som finns i många livsmedel, som ost, sojamjölk och äppeljuice, men även i fotsvett. Att människor oavsett vilken kultur de tillhör anser att vissa lukter är godare än andra kan förklaras av att dessa dofter kan ha ökat chansen till överlevnad under evolutionen, menar Artin Arshamian. – Nu vet vi att det finns en universell luktperception som drivs av molekylens struktur och som förklarar varför vi gillar eller ogillar en viss lukt. Nästa steg är att undersöka varför det är så genom att knyta kunskapen till vad som sker i hjärnan när vi känner en viss lukt, säger Artin Arshamian. Källa: Karolinska Institutet

Nätverket omfattade forskare från Karolinska Institutet, Lunds universitet och Stockholms universitet i Sverige, University of Oxford och University College London i Storbritannien, Arizona State University, Monell Chemical Senses Center och University of Pennsylvania i USA, Universidad San Francisco de Quito i Ecuador, The University of Melbourne i Australien och National Autonomous University of Mexico. Fältarbetet bakom studien finansierades av The Netherlands Organization for Scientific Research, NWO och arbetet i övrigt av Vetenskapsrådet och National Institutes of Health (NIH). Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

HUR MÅR EGENTLIGEN VÅRA BARN ? Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 104 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 166 kr/ex (ordinarie pris 179 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Hur mår egentligen våra barn?” Av Christian Sörlie Ekström. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 166 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#3 2022

59


Bokvinnare nr 2 Vinnarna av ” TRE PUNKT NOLL - HANDEN, HJÄRNAN, TIDEN” Jan Odeheim Tranås Agneta Iveslätt Bohman Hassela Lajla Olsson Rönninge FRÅGAN LÖD: I VILKEN STAD ÄR GÖRAN LUNDBERG BOSATT? RÄTT SVAR VAR: LUND

Medicinsk Access gratulerar vinnarna! Vinsten är skickad med post. ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT alla FUNDERINGAR... Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Den utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från sjukvårdens säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka kan du nu köpa för ett samlat pris! Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 212 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer bokpaket ”Pottholzt” Antal bokpaket

Pris 212 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

60

#3 2022

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke


BOKTÄVLING

APAN & FILOSOFEN Evolutionära svar på filosofiska frågor Händerna fanns väl utvecklade mycket tidigt hos våra avlägsna förfäder – långt innan hjärnan var fullt utvecklad. Evolutionen tycks ha prioriterat handen före hjärnan.

Farshid Jalalvand, född 1984, är vaccinforskare och kulturskribent, verksam i Malmö. Hans debut, Apan & Filosofen, utkommer på Fri Tanke våren 2022. Foto: Emma Larsson.

Tävling!

Omslag: Sara R.

Acedo

I modern tid har en djup spricka bildats mellan naturvetenskapen och filosofin – ämnena framstår som oförenliga. Men allt vetande har egentligen samma grund: att försöka förklara verkligheten, livet, naturen, människan och samhället.

Apan & Filosofen är idé- och vetenskapshistoria som med lätt hand tar läsaren med från Homo sapiens första stapplande steg till vår tids genredigering och utveckling av framtidens hybridorganismer – Homo sphinx. Farshid Jalalvand vänder sig till den filosofiska traditionen och till evolutionsvetenskapen för att besvara frågorna: Vad är meningen med livet? Var kommer människans moral ifrån? Vad är ett jag? Hur formbar är människan? Vad föranleder samhällets uppgång och kollaps?

Förlag: Fri Tanke Du kan vinna boken ”Apan & Filosofen” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Vi lottar ut tre exemplar av ”Apan & Filosofen”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk Access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 13 maj!

FRÅGA: VILKEN PROFESSION HAR FARSHID JALALVAND? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#3 2022

61


Hänt i skvättet Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”. Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand. I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

62

#3 2022


VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 390 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer 27 maj, 2022. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress, telefonnummer, e-post, samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag beställer 1 års prenumeration, 390 kr inkl. moms NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION AVDELNING BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT TELEFON

T&M Media AB

E-POST

Fiskvik 100

FAKTURAADRESS Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura!

#3 2022

63


Bokklubben EVOLUTIONEN OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Ord. pris 279:-

Maila eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

200:-

NY!

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

64

#3 2022

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

50:MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand­ bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion. Ord. pris 237:-

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Ord. pris 220:-

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vilka civilisations­ sjukdomar slipper vi ifrån om vi und­viker särskilt problematiska födoämnen? Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan. Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

Slutsåld CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora. Ord. pris 280:-


POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt person­galleri av galna doktorer, förvirrade sjuk­sköterskor, pinade patienter, besvärliga byrå­krater och andra märkliga människor. Ord. pris 145:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

150:DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

150:VILLOSTIGAR Mattias Kronstrand Nu kommer Mattias Kronstrands andra dikt­samling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten. Eller om det är en tankesamling.

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:-

75:-

50:65:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN­ SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

104:HUR MÅR EGENTLIGEN VÅRA BARN ? Christian Sörlie Ekström Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför. Ord. pris 179:-

LEVERANS­ VILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas van­ligen inom två arbets­ dagar från det beställningen mot­tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutför­ säljning. Ord. pris är för­­lagens rekom­ menderade cirka­priser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att maila på info@ medicinskaccess.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer infor­mation om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Välfärdens ohälsa

st För våra barns bästa

st Friterad orm i Guangzhou

st Själ och Kropp

st Den fulländade människan

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Må BÄST orka mer

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st Det mesta är inte så viktigt

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Villostigar

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Evolutionen och Du

st Om bakterier...

st Hänt i skvättet

st Hur mår egentligen våra barn?

st Magens språk

st Outsidern: min fars kamp...

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 1 år för 390 kr inkl moms. NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö #3 2022

65


Månadens Pottholzt

Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om...

... TIDIGA SJUKDOMSSYMPTOM

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 80.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

66

#3 2022


Adapt Anti Stress – direkt hjälp vid stresskänslan.

Ökar motståndskraften mot stress och oro Stärker den mentala kapaciteten

BASERAT PÅ

Stärker koncentrationsförmågan

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

SVENSK,

Snabbverkande Patenterad, kliniskt dokumenterad, svensk forskning Vegansk Adapt Anti Stress hjälper snabbt vid stress. En skräddarsydd kombination av antistressämnen som ashwagandha, det patenterade extraktet Adapt232S, det unika kamomillextraktet SHC1 samt magnesium hjälper kroppen att hantera stress och oro bättre. Anledningen är att dessa ämnen medverkar till normal omsättning av stresshormonet kortisol. Likaså bidrar de till nervsystemets normala funktion vid stress samtidigt som produktionen av kortisol i binjurarna normaliseras. mattning samt ökad mental och fysisk förmåga. Välj mellan flytande Quick Shot eller kapslar för dagligt intag.

Adapt Anti Stress hittar du hos:

Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95. Rkommenderad dagsdos bör inte ö bör inte användas som alternativ till en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.


POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Inte en gång till • Signifikant färre återkommande DVT*, • färre dödliga eller icke-dödliga lungembolier*, • utan ökad risk för allvarliga blödningar, jämfört med enoxaparin/VKA#1,2

DVT= djupventrombos, VKA=Vitamin K antagonist *p < 0,0001 (non-inferiority visavi en på förhand definierad riskkvot på 2,0); riskkvot: 0,680 (0,443 - 1,042), p=0,076 (superiority) # (hazard ratio with rivaroxaban, 0,97; 95% CI, 0,76 to 1,22; P=0,77) Referenser: 1. Xarelto SPC 2021, tillgänglig på www.fass.se. 2. Bauersachs R, Berkowitz SD, Brenner B, Buller HR, Decousus H, Gallus AS, et al Oral rivaroxaban for symptomatic venous thromboembolism. N Engl J Med 2010;363:2499-510.

PP-XAR-SE-0979-1 Mars 2022 bayer.se

Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, Rx (B01AF01). Tabletter 15 mg, 20 mg (F), 10 mg F, Granulat till oral suspension 1mg/ml F. Indikation: Behandling av djup ventrombos (DVT) och behandling av lungemboli (LE), och förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna. Behandling av venös tromboembolism (VTE) och förebyggande av återkommande VTE hos fullgångna nyfödda, spädbarn och småbarn, barn och ungdomar under 18 år efter minst 5 dagars initial parenteral antikoagulationsbehandling. Dosering: Vuxna: Rekommenderad dos för initial behandling av akut DVT eller LE är 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna, följt av 20 mg en gång dagligen för fortsatt behandling och förebyggande av återkommande DVT och LE. Patienter med måttligt (kreatininclearance 30–49 ml/min) eller svårt (kreatininclearance 15–29 ml/min) nedsatt njurfunktion ska behandlas med 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna. Därefter är den rekommenderade dosen 20 mg en gång dagligen. En sänkning av dosen från 20 mg en gång dagligen till 15 mg en gång dagligen bör övervägas om patientens risk för blödning bedöms överstiga risken för återkommande DVT och LE. När förlängd profylax av återkommande DVT och LE är indicerat (efter att minst 6 månaders behandling av DVT eller LE har avslutats) är rekommenderad dos 10 mg en gång dagligen. Hos patienter som anses ha hög risk för DVT eller LE, såsom dem med komplicerade komorbiditeter, eller som har utvecklat återkommande DVT eller LE på förlängd profylax med Xarelto 10 mg en gång dagligen, ska Xarelto 20 mg en gång dagligen övervägas. Barn och ungdomar under 18år: Dos och administreringsfrekvens fastställs baserat på kroppsvikt. För detaljerad dosinformation se www.fass.se. För patienter med en kroppsvikt på minst 2,6 kg till under 30 kg ska endast den orala suspensionen an-

vändas. Kontraindikationer: Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Samtidig behandling med andra antikoagulantia, förutom vid byte av behandling till eller från rivaroxaban eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öppen. Leversjukdom förknippade med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Användning hos barn och ungdomar med måttligt till kraftigt nedsatt njurfunktion (glomerulär filtrationshastighet < 50 ml/min/1,73 m2) rekommenderas inte då inga kliniska data finns tillgängliga. Vid tillstånd med ökad blödningsrisk bör Xarelto användas med försiktighet. Om blödning inte kan kontrolleras kan antingen tillförsel av ett specifikt medel för reversering av faktor Xa-hämmare (andexanet alfa), som motverkar den farmakologiska effekten av rivaroxaban, eller ett specifikt prokoagulativt medel, såsom protrombinkomplexkoncentrat (PCC), aktiverat protrombinkomplexkoncentrat (APCC) eller rekombinant faktor VIIa (r-FVIIa), övervägas. För patienter med tidigare trombos och antifosfolipidsyndrom rekomenderas inte Xarelto. Datum för senaste översynen av produktresumén augusti 2021. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. För ytterligare information, pris samt före Detta läkemedel förskrivning vänligen läs produktresumé på www.fass.se. är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket. MA-M_RIV-SE-0142-1