Reproduktiv livshisto anamnes för att skatt ”Man kan fråga sig om reproduktio nen har en medi cinsk betydelse för kardiovaskulär risk i nutida långlivade populationer där många kvinnor lever upp till en tredjedel av sina liv efter att den fertila livspe rioden avslutas med menopaus. För män så finns liknande livspas sager (andropaus) då könshormon minskar även om inte fertiliteten helt upphör”. Foto: Canstock arkiv.
26
#8/9 2020
Att skatta kardiovaskulär risk bygger som regel på klinisk erfarenhet och med hjälp av olika riskalgoritmer, t.ex. HEART SCORE inkluderande variabler som ålder, kön samt traditionella riskfaktorer. Konsultationen består av status och anamnes som kan kompletteras med olika prover och undersökningar, men anamnesens roll är ofta underskattad, jämför t.ex. journalrubriken ”hereditet” och det bättre begreppet familjehistoria för t.ex. hjärtkärlsjukdom och diabetes. Numera har även olika aspekter av reproduktiv livshistoria kommit att förknippas med ökad kardiovaskulär risk, både hos kvinnor och män. Här ges en översikt över forskningsläget samt kliniska applikationer för riskskattning som del av en mer personligt utformad medicin.
terol, blodtryck och rökning, men där t.ex. diabetes eller en positiv familjehistoria för hjärtkärlsjukdom kan ge en betydelsefull tilläggsinformation. Vid mätning av olika tecken på organskada (albumi nuri, vänsterkammarhypertrofi, artärstelhet) så kan yt terligare precision i skattning uppnås men fortfarande är detta ett trubbigt instrument, fr.a. hos individer med låg till måttlig risk enligt HEART SCORE. Konsultationen anamnestagande kan ibland ge viktig ytterligare information som belyser den kardiovaskulära risken. Av dessa skäl har nu hävdats att även riskmarkö rer från individernas reproduktiva livshistoria (Tabell 1) kan vara av betydelse för att skatta risken och det anses att sådana data skulle kunna bidra till utformandet av förbättrade och individualiserade kardiovaskulär riktlin jer för prevention [3].
I den moderna världen och i takt med ökad medellivs längd så har de kardiovaskulära sjukdomstillstånden först ökat under 1900-talet i vårt land för att sedan ge minskad åldersjusterad mortalitetsrisk som en sekulär trend under senare decennier [1]. Fortfarande utgör dock hjärtkärlsjukdomarna en do minerande sjukdomsgrupp med stora negativa effekter på folkhälsan, illustrerat i årliga Folkhälsorapporter (Folk hälsomyndigheten). Försök görs för att kunna identifiera riskindivider med hjälp av olika risk-algoritmer, fr.a. HEART SCORE som används i Europa och som har rekommenderats i rap porter från Läkemedelsverket om att förebygga ateroskle rotisk hjärtkärlsjukdom med läkemedel (2014) [2]. Dessa algoritmer bygger på användande av traditionella riskfak torer som förutom ålder och kön inkluderar totalkoles
Människans reproduktion i evolutionärt perspektiv
Människans evolutionära utveckling har betingats av anpassning för överlevnad tidigt i livet och reproduktion, vilket påverkat anatomi, fysiologi samt samverkan mellan organsystem liksom relation mellan individer. En aspekt av detta är reproduktionsförmåga som är nära associerad med individens kön, utveckling och egna åldrande. Den biologiska klockan, som speglar åldrandet, kan sätta gränser för när människan blir fertil och när fertiliteten upphör. Tidigare forskning har antytt att kvinnors paritet har samband med livslängd, fr.a. i äldre samhällen utan modern familjeplanering då fler födda barn kunde innebä ra ökat slitage på en kvinnas kropp [4,5] frånsett risker för hälsan under graviditet, förlossning och barnsängsperiod. Man kan fråga sig om reproduktionen har en medicinska
