Skada/Sjd./Dysfunktion Fysiologisk påverkan Sekundär dysfunktion
Funktionsutveckling
Symptomutveckling
Träna Utmana Läkning
Undvikande Mental anspänn.
Oro
Normal tolkning
Den onda cirkeln i somatisering. Själva utgångspunkten för somatisering är att patienten kognitivt ”växlar fel” och kommer in i en ond cirkel med oroliga tolkningar och läkningshindrande beteenden i stället för en frisk läkningsbefrämjande process (till höger i fi guren på nästa sida). Det utlösande kroppsliga obehaget kan lika gärna vara ett stressutlöst symptom som en fysisk skadesignal. Oavsett vad det är som orsakar kroppsligt obehag, dröjer det inte länge förrän somatiseraren oroligt har börjat känna att något är fel. Katastrofi erande feltolkningar framkallar något/några stressymptom, vilket i patientens upplevelsevärld befogar oron: ”Jo, nu känner jag det tydligare. Det är något fel med magen/hjärtat/nacken… och nu börjar det kännas i halsen också…” När ett somatoformt syndrom utvecklas innebär det att den kognitiva störningen successivt tilltar. I takt med den modifi erar patienten allt fl er beteenden av rädsla för att förvärra symptomen. Undvikanden kan till slut bli mycket framträdande och leda till allvarlig dekonditionering.
eller beteendeinriktad förklaringsmodell för hur deras besvär uppkommer. Tar inte till sig förklaringen
När patienter med diffusa besvär hyser överdriven oro för somatisk sjukdom eller uppvisar ett ”anti-psykologiskt förhållningssätt” (det vill säga är otillgänglig för funktio-
nella och beteendemedicinska resonemang kring besvären) finns det anledning att rikta diagnostiska manövrer mot somatoform sjukdom. Personer med somatoform benägenhet riskerar att hamna i en mental ond cirkel där ökande oro utlöser intensifierad symptomupplevelse, vilket förvärrar oron och skapar ett psykofysiologiskt påslag starkt nog att fram-
Så skiljer sig begreppen åt Psykosomatisk sjukdom • Kroppsliga besvär för vars uppkomst och förlopp psykiska faktorer är av stor betydelse. Objektiva fysiologiska funktionsförändringar föreligger, ibland efter lång tid uppkommer även strukturella histologisk-anatomiska patologiska förändringar. • Stress (i bemärkelsen överskott av psykisk anspänning och brist på återhämtning) behöver inte vara ensam utlösande orsak, utan är ibland bara en komplicerande faktor ovanpå en somatisk åkomma. • Psykosomatiska patienter har inte några större svårigheter att ta till sig en funktionell förklaringsmodell och acceptera att stress orsakar besvären.
16
#7 2014
Somatisering • Signifikant lidande och subjektiv funktionsinskränkning på grund av oro för kroppsliga symptom. Patienten hyser en överdriven oro för sina symptom, är abnormt upptagen med dem, störs orimligt mycket av dem, befarar att en allvarlig kroppslig sjukdom är orsaken och har svårt att acceptera förklaringar om annan orsak än kroppslig sjukdom. Samma symptom och stress Det som i den kliniska bilden särskiljer dessa två patientkategorier från varandra är alltså inte symptomen, och inte heller stresskomponenten, utan: a) hur de kan respektive inte kan ta till sig en
funktionell, psykofysiologisk förklaringsmodell, och b) hur upptagna de är med sina symptom, graden av mental störning som kroppsliga obehag framkallar i deras vardag. Tills nyligen har ett idiopatiskt moment ingått som ett grundkriterium för att ställa en somatoform diagnos. Med det avses alltså att man inte kan påvisa objektiva organ-patologiska eller fysiologiska funktionsstörningar som motsvarar graden av subjektiv sjuklighet. Men detta moment har nu alltså tagits bort, och vi ska nu i stället helt och hållet utgå från de positivt påvisbara diagnostiska kriterier som nämns ovan.