Page 1

2014

#7

ÅRGÅNG 10

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Är du sockerberoende och olycklig?

”Lär dig att hjälpa patienterna som mår dåligt på ett bättre sätt” Baksidan med populära kokosfettet:

Bensinrester kan finnas kvar GÄSTLEDARE: LOUISE UNGERTH

”SOCKRAR VI IHJÄL” VÅRA BARN?

Koll på hormonerna gör livet lättare dubbelt upp Ny mekanism bakom typ-2 diabetes upptäckt


N NY ATIO K DI

IN

h oc T) av DV de 1 s ( an na bo gg ux m by v ro re os nt fö E h ve mt h L jup ) sa oc v d (LE VT ga m eD lin lis nd nd bo a ha m mm Be unge erko l åt

Förebyggande av stroke/systemisk embolism vid icke-valvulärt förmaksflimmer

BÄTTRE

BÄTTRE

reduktion av

säkerhet avseende

STROKE/ SYSTEMISK EMBOLISM

ALLVARLIG BLÖDNING

jämfört med warfarin2

jämfört med warfarin2

ENBART ELIQUIS® UPPVISAR BÅDA Eliquis®, den enda faktor Xa-hämmare som uppvisat signifikant reduktion av stroke/systemisk embolism och färre allvarliga blödningar jämfört med warfarin vid icke-valvulärt förmaksflimmer.2 Eliquis® (apixaban) Rx. är en direkt faktor Xa hämmare, ATC-kod: B01AF02, med indikationer 1. Profylax av venös tromboembolism (VTEp) hos vuxna patienter som genomgått elektiv höfteller knäledsplastik. 2. Profylax av stroke och systemisk embolism (NVAF) hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer: med en eller flera riskfaktorer, såsom tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA), ålder ≥ 75 år, hypertoni, diabetes mellitus, symtomatisk hjärtsvikt (NYHA-klass ≥ II). 3. Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungembolism (LE), Förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna. Eliquis® är kontraindicerat vid kliniskt signifikant pågående blödning och vid händelse eller tillstånd som ger betydande risk för större blödning. Försiktighet rekommenderas vid tillstånd med ökad blödningsrisk. Eliquis® rekommenderas inte som ett alternativ till ofraktionerat heparin hos patienter med lungembolism som är hemodynamiskt instabila

eller som kan komma att genomgå trombolys eller pulmonell embolektomi. Samtidig behandling med Eliquis® och NSAID inklusive acetylsalicylsyra bör ske med försiktighet på grund av potentiellt högre blödningsrisk. Eliquis® rekommenderas inte till patienter med kreatininclearance < 15 ml/min, till patienter som genomgår dialys eller till patienter med mekanisk hjärtklaffprotes. Användning till patienter med kreatininclearance015-29 ml/min bör ske med försiktighet. För patienter med NVAF och som uppfyller minst två av följande kriterier: ålder ≥ 80 år, kroppsvikt ≤ 60 kg eller serumkreatinin ≥ 1,5 mg/dl (133 µmol/l) samt för patienter med enbart allvarligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance 15-29 ml/min) rekommenderas en dossänkning. Dosjustering är inte nödvändig hos patienter med lindrigt till måttligt nedsatt njurfunktion. Patienter kan fortsätta använda Eliquis® under konvertering (NVAF). Eliquis® rekommenderas inte till patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion. Eliquis® finns

som filmdragerade tabletter i styrkan 2,5 mg och 5 mg. Texten är baserad på produktresumé 28 juli 2014. Eliquis® är receptbelagt. Eliquis® 2,5 mg och 5 mg ingår i läkemedelsförmånen. För fullständig information och pris se www.fass.se. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Bristol-Myers Squibb AB, tel. 08-704 71 00,

www.bms.se Pfizer AB, tel. 08-550 52 000, www.pfizer.se DVT = Djup ventrombos LE = Lungemboli Referenser: 1. Eliquis ® (apixaban) produktresumé. Tillgänglig på: http://www.ema.europa.eu. Senast läst 14 juli 2014. 2. Granger CB et al . N Engl J Med 2011; 365: 981–992. Publiceringsdatum: augusti 2014 Jobbkod: EUAPI724 www.eliquis.se


Innehåll #7 2014 Chefredaktör och redaktion: Katarina Mattsson Tel: 070-710 69 73 E-post: katarina@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Marknadschef: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Håpe Kommunikation Produktion: T & M Media AB Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på Internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Bokning och frågor, kontakta Tord Amré. Tel: 070-679 01 65, 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Annonstraffi c: Tilda Amré E-post: info@ tmmedia.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.47, 2014 Medicinsk Access står oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

5 ”Sockrar vi ihjäl” våra barn? 14 ”Lär dig att hjälpa patienterna som mår dåligt på ett bättre sätt” 22 Koll på hormonerna gör livet lättare dubbelt upp

20 Vården går framåt men inte fort nog

26 Är du sockerberoende och olycklig? 31 ”Obehagligt, oempatiskt och kränkande bemötande” 33 Allt fler livsmedel riktar sig till barn 34 ”Träningsmotiviation kommer inifrån” 36 Motion skyddar hjärnan från stress och depression

10 Före detta kriminella lade om kosten

28 Vart leder livets väg när din partner dött?

38 Musklerna berättar mer än forskarna tidigare trott 39 Stora skillnader i genaktivitet mellan kvinnors och mäns muskler 40 Hänt i skvättet 41 Ny mekanism bakom typ-2 diabetes upptäckt 42 Medicinnotiser 48 Tolvstegsmodell funkar för 2 av 3 50 Kvinnor med högt blodtryck behandlas annorlunda än män

Omslaget: © Can Stock Photo Inc. / geotrac

51 Kändisar i musikfilm för barnen på Drottning Silvias barnsjukhus 52 Medicinnotiser

6 Baksidan med populära kokosfettet: Bensinrester kan finnas kvar #7 2014

3


Hej! Nu sluter hösten oss i sin famn och vi kurar skymning i soffan – kanske med en godisskål på bekvämt avstånd, myser med en bok eller flyr in i TV-världen och tycker att vi har det rätt bra i höstrusket ändå. Men hösten är också en tid då många mår dåligt och går in i depression.

Som ni säkert märkt så har vi fokuserat mycket på psykisk ohälsa i tidningen och fortsätter att göra så. Nu med hjälp av vår nya krönikör, psykiatrikern Jill Taube – även kallad ”den dansande doktorn”. Dansen håller henne i form och på gott humör. För nu är det ju så att om kroppen mår gott så är chansen större att knoppen gör det också, att vi inte deppar ihop. Jill bloggar och skriver böcker om vikten av att vi lyfter på rumpan, skakar loss och driver upp pulsen, helst varje dag. Vi välkomnar också näringsfysiolog Mats Petersson som skribent. Han ger dig handfasta råd om hur du kommer igång och prioriterar dig själv och din kropps välmående. Lagom med sött

Stillasittande är för kvinnor över 30 år den enskilt viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, hör jag just idag. Känner mig oerhört träffad där jag sitter vid skärmen. Bestämmer mig för att gå ut och köpa mjölk till redaktions­ kaffet för att bryta stillasittandet. Fast faller sedan som en fura för chokladbiten som kollegan erbjuder till kaffet. För vem har inte en seg sittande eftermiddag på jobbet sockerchockat sig med en bulle eller chokladbit för att orka köra på lite till? Och förträngt att när sockerruset lagt sig så känner man sig ännu tröttare? Men nu visar det sig att trösta sig med sött på sikt ökar din risk för att bli olycklig. Läs Karl Arfors artikel så förstår du sambandet, hur sockret avtrubbar oss. Den goda nyheten är att vi aldrig blir ”immuna” mot lyckokänslor – vi behöver inte mer och mer positiva hän-

delser för att må bra, medan socker triggar suget efter mer sött. Väl medveten om sockerberoendet fortsätter industrin att smyga in socker i skinka och annat där det inte behövs. Fett med vett

Men självklart försöker vi ändå lite till mans att äta bättre, mindre sött och rätt fett. Kokosfett hyllas nu av många hälsoprofeter och hälsokosthandlarna gör grova pengar på jungfruligt kokosfett med mera. MEN – hur är det tillverkat? Vår miljödebattör och civilingenjör Gunnar Lindgren har funnit att den tillverkningen inte är mycket fräschare än margarintillverkningen som vi tog upp i nummer två i år. Även koksfett och palmolja kan mycket väl innehålla rester av bensin och aceton. Det behöver inte deklareras i innehållsförteckningen medan det är väldigt noga med att deklarera salthalten i livsmedel. Det går liksom inte ihop. När måste industrin börja deklarera processkemikalier som använts i tillverkningen? Och vill vi verkligen servera oss själva och våra barn de produkterna? Tänk om livs­ medelsindustrin någon gång självmant kunde rensa ut kemikalier, läbbiga fetter och onödigt socker ur livs­medels­ produktionen utan att först tvingats till det? Jag tror att vi är många som gärna skulle betala lite mer för sådana produkter. Men så länge vi köper kraftigt förändrade livsmedel utan att klaga eller efterfråga alternativ så lär inte så mycket hända, tror jag. Vår gästledare Louise Ungerth, från Konsument­ föreningen Stockholm, talar om barnens ”pester power”, tjatmakt. Jag skulle vilja se lite ”parent power”, föräldrar som utövar sin makt genom att sluta köpa sockerpuffar till sina barns frukostar. Är ni på? KATARINA MATTSSON Chefredaktör

Som gästledare i Medicinsk access får du en chans att säga din eller din organisations åsikt. Tag chansen och kontakta vår chefredaktör, katarina@medicinskaccess eller tel: 070-710 69 73 för en diskussion om ämne, textlängd med mera. Nedan ser du några av våra senaste gästledare. Medicinsk access är en oberoende populärvetenskaplig tidskrift som gärna skapar debatt.

Medicinsk access nr 3 2014 HÅKAN HEDMAN Ordförande Njurfonden www.njurfonden.se

”Det behövs ökad kunskap för att tidigt kunna upptäcka njursvikt som är ett dolt, allvarligt och ökande folkhälsoproblem som det behövs mycket mer forskning om.” 4

#7 2014

Medicinsk access nr 4/5 2014 CALLE WALLER Vice styrelseordförande i Prostatacancerförbundet

”Vi är så jobbiga att läkaren alldeles för ofta gånger tar till alla möjliga diagnoser för att bli av med oss. Depression, utbrändhet, fibromyalgi och alzheimer kan bli domen”

Medicinsk access nr 6 2014 MARGARETHA MOLIUS Förbundsordförande i Tandvårdsskadeförbundet

”Flertalet vet inte om att fyllnings­byte kan fås som del i en medicinsk behandling (tandvårdsförordningen 6 och 7 §§) till samma kostnad som sjukvården.”

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 350 kronor inkl. moms. Två år kostar 530 kr inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 900 kr inkl. moms. Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@medicinskaccess.se, tel: 070-679 01 65. Medicins access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö. Tidningens chef­redaktör är Katarina Mattsson, katarina@ medicinskaccess.se, tel: 070-710 69 73. Mediapro Katarina Mattsson nås på samma nummer samt via katarinamattsson @telia.com Tidningens lay-out och hemsida görs av Håpe kommunikation. Håkan Persson nås via info@hapekom.se tel: 070-513 48 01.


© Can Stock Photo Inc. / JackF

GÄSTLEDARE

”Sockrar vi ihjäl” våra barn? Barnyoghurt nästan lika söt som läsk Ställ dig vid en mejeridisk i en livsmedelsbutik och iaktta familjer med barn i 4-5-årsåldern som närmar sig. Vad händer? I fyra fall av fem så rusar barnen till hyllan med de glada förpackningarna i ”tahöjd”. Längs ner i hyllan finn nämligen yoghurten med roliga tecknade figurer på förpackningarna eller småflaskor som är formade som kul figurer som man kan leka med när man har ätit upp innehållet.

Något att uppröras över? Nja, hade det inte varit för att ungefär hälften av yoghurtförpackningarna innehåller 8–9 procent tillsatt socker, nästan i paritet med Coca-cola, hade det väl inte varit hela världen. Trots att två tredjedelar av föräldrarna i Konsumentföreningen Stockholms föräldrajury är motståndare till att livsmedel som flingor, kex och yoghurt marknadsförs direkt till barn. I tio års tid har vi granskat livsmedel som riktar sig till barn oräknat chips, läsk och glass. Fem rapporter har vi gjort. Fördubblat barnsortiment

För tio år sedan fanns det 55 produkter i barnsortimentet. I dag finns nästan det dubbla, 97 stycken. Nu finns knappt några leksaker eller annat i paketen och inte heller på internet marknadsförs barnlivsmedlen med spel och lekar. Det goda har den svenska och internationella debatten om ”inbyggd och oidentifierad reklam riktad till barn” medfört.

2005 innehöll nio av tio flingor över 30 procent sockerarter och snart sagt varje paket innehöll någon leksak, CD-romskiva eller annat kul. I dag är det bättre. En av fyra flingor innehåller över 30 procent socker. Betydligt mer än vuxensortimentet, och illa nog tycker vi.

Se mer om undersökningen på sidan 33.

Vänjer barnen vid sött tidigt

Mycket socker, försumbart med fibrer och ganska mycket salt, så ser det ofta ut om man kapitulerar för barnens”pester power”, tjatmakt. Barnen vänjer sig tidigt att det som är gott, inte bara lördagsgodiset utan också frukosten och En av fyra flingor innehåller över mellanmålet ska 30 procent socker. Betydligt mer vara sött. än vuxensortimentet, och illa nog Kexen ska tycker vi. vi inte tala om, även om det där kommit några mer fiberrika och mindre söta varianter. Lite nyttigare frukostflingor har sett dagens ljus och sockerhalten i flera yoghurtar har minskat, men ändå… det finns skäl att klaga. Och det gör vi. Vi för en dialog med företagen, då liksom nu, och är glada att barnavårdscentraler och andra i dag gärna pratar matvanor med föräldrarna och barnen. Vi får alla hjälpas åt på våra respektive arenor – inte sant? LOUISE UNGERTH Chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm

Mer om undersökningarna samt exempel på näringsinnehållet i tre frukostar till barn. http://www.konsumentforeningenstockholm.se/Pressrum/Rapporter/Granskning-av-barnens-livsmedel/

#7 2014

5


© Can Stock Photo Inc. / yandscreators


Kokosfett i sin naturliga form är nyttigt men industrins processkemikalier kan förstöra de nyttiga ämnena. Eftersom tillverkaren inte behöver innehållsdeklarera vilka kemikalierester som finns i produkterna, så kan kokosfett och palmolja i likhet med margariner innehålla kemikalierester, till exempel bensin och aceton.

Baksidan med populära kokosfettet:

Bensinrester kan finnas kvar På senare år har framför allt kokosfett men också palmolja fått allt större användning som livsmedel. Båda har gemensamt att de nästan helt består av mättade fetter. Det innebär också att de är fasta. Så gott som alla andra vege­ tabiliska fetter är flytande då de i huvudsak består av omättade fetter. Just att kokosfett och palmolja är fasta gör att de är till glädje för vegetarianer kan ersätta mjölkfetter, som också är fasta.

Propagandan för att äta ”fettsnål kost” har havererat och varningen för mättade fetter saknar idag grund. Tvärtom är mättade fetter stabila och nyttiga – i synnerhet de med kortare fettmolekyler av den typ som finns i kokosfett och palmkärnolja (laurinsyra). Dessa korta molekyler förbränns snabbare och bidrar i mindre grad till övervikt. Positiv syn på mättade fetter

Nyligen visade en undersökning från Lund och Malmö att feta mjölkprodukter (mättade fetter) kopplas till skydd mot diabetes. Andra studier har visat att risken för astma och allergier minskar vid intag av mättade fetter. Många som äter kokosfett intygar att de mår bättre med detta i sin kost.

Det finns två typer av fett från oljepalmen, dels palmolja från fruktköttet och dels palmkärnolja från fröna. De innehåller olika typer av mättade fetter. Palmkärnoljan liknar kokosfett och har också kortare nyttigare fettmolekyler, men andelen omättat fett är dock större. Mjuka fetter riskabla

Varför är ”mjuka” fetter mer riskabla än fasta fetter? Det beror på att molekylerna i de mjuka och därmed flytande fetterna innehåller så kallade dubbelbindningar. Dessa dubbelbindningar gör molekylen instabil och reaktiv. Det kan uppstå så kallad liDet är då sannolikt att man pidperoxidation. använder bensin vid extraktionen De fleromättade och att bensinrester kan väntas fetterna kan förekomma i kokosfettet. då orsaka och för­värra inflammationer. De kan utgöra grundorsaker bakom cancer, allergier och åldrande. Exempel på fleromättade fetter som bör undvikas är majsolja, solrosolja och sojaolja. Man bör i första hand välja de i huvudsak enkelomättade oljorna olivolja och rapsolja. Inte så miljövänliga

Det främsta problemet med kokosfett och palmolja är att #7 2014

7


Sammanfattningsvis är kokosfett ett mycket bra livsmedel. Men det finns ett stort behov av att användningen av så kallad processkemikalier skall deklareras på förpackningen. Det är orimligt att tillsatt salt skall deklareras för ett livsmedel, men inte bensin- eller acetonrester.

de kommer från tropikerna och behöver fraktas lång väg, vilket är till nackdel för miljön. Kanske den långa resan är till nackdel också för råvarans färskhet? Vidare tar oljepalmodlingen enorma arealer i anspråk och förändrar den ursprungliga naturen och dess växtoch djurliv. När vi skall välja ett mättat fett här i Norden är det naturligast att hålla oss till smör från vårt jordbruk, såvida man inte är vegetarian. En annan typ av problem gäller behandlingen av råvaran innan den hamnar hos konsumenterna. Jag har i en tidigare artikel i Medicinsk Access (Nr 2 2014)) visat att exempelvis fetterna i margariner normalt är behandlade med en rad kemikalier, till exempel bensin, aceton, natriummetylat, metanol, natronlut, fosforsyra med flera. Bensinrester kan förekomma

Eftersom tillverkaren inte behöver innehållsdeklarera vilka kemikalierester som finns i produkterna, så kan kokosfett och palmolja i likhet med margariner innehålla kemikalierester. I en tidigare redovisning ”Vegetabiliska oljor och fetter” från den stora fettindustrin AAK i Karlshamn, säger man att råvaran för kokosfett, kopra, ”importeras huvudsakligen av europeiska länder med betydande extraktionsanläggningar, som till exempel Holland, Frankrike och Västtyskland”. Det är då sannolikt att man använder bensin vid extraktionen och att bensinrester kan väntas förekomma i kokosfettet. Misstanke om acetonanvändning

På samma sätt anger man för palmkärnoljan ”Palmkärnorna har en fetthalt på 40–50 % och genom pressning och extraktion utvinner man oljan.” För att få ett riktigt fast fett brukar man fraktionera råvaran. Det innebär att man försöker skilja av de omättade delarna och Fettet behandlas med fosforsyra, då förekommer natronlut och bentonitlera. Men användning då kan nyttiga ämnen i fettet gå av aceton. Om förlorade. kokosfett eller palmkärnolja har en sådan fasthet kan man misstänka att den är fraktionerad och innehåller lösningsmedelsrester. Men den kan också vara härdad, se nedan. Raffinering och deodorisering

Naturliga fetter och oljor har ofta en karaktäristisk smak, färg och lukt. Men palmkärnfett används exempelvis i livsmedel, vid fritering och i chokladfetter. Då måste först 8

#7 2014

de naturliga egenskaperna utplånas. Det gör man vid så kallad raffinering. Fettet behandlas med fosforsyra, natronlut och bentonitlera. Men då kan nyttiga ämnen i fettet gå förlorade, till exempel tokoferol (vitamin E), fosfolipider, fytosteroler, karotenoider med flera. Ett annat sätt att försöka minska mängden lukt- och smakämnen är att deodorisera fettet. Det upphettas till cirka 230 grader, vilket är en hög temperatur för ett känsligt livsmedel. En rykande stekpanna har temperaturen cirka 175 grader. Härdning med nickelspån

Eftersom råvaran kopra innehåller både mättade och omättade fetter så kan man i stället för att fraktionera fettet härda hela råvaran. Man behandlar fettet med nickelspån och vätgas. Då omformas de omättade fetterna till mättade. Fettmassan blir helt fast. Men den kan misstänkas innehålla små mängder giftiga slaggämnen från processen, till exempel nickelkarbonyl. Hur ser det ut i verkligheten?

Det har tidigare nämnts att det är svårt att bilda sig en uppfattning om hur många av ovanstående processer som används för framställning av kokosfett och palmkärnfett. För något år sedan fick Unilever, som tillverkar kokosfett i ”silverpaket”, några frågor om tillverkningsmetoden. Det visade sig då att deras kokosfett: • Utvanns ur kopra vid en temperatur man inte ville ange • Fraktionerades inte utan härdades i stället • Behandlats med fosforsyra, bentonitlera och aktivt kol • Har deodoriserats, men man vill inte ange temperaturen • Har fullhärdats i en reaktor med nickelspån och vätgas. Två andra tillverkare av kokosfett för hälsokostaffärer begränsade sig till att endast upphetta kopra måttligt vid utvinningen. Den ena deodoriserade sin produkt dessutom. Detta kan dock inte jämföras med de brutala processer som vid detta tillfälle användes av Unilever. Sammanfattningsvis är kokosfett ett mycket bra livsmedel. Men det finns ett stort behov av att användningen av så kallad processkemikalier skall deklareras på förpackningen. Detta får gälla för alla livsmedel. Det är orimligt att tillsatt salt skall deklareras för ett livsmedel, men inte bensin- eller acetonrester. Observera att det inte är halterna som är av intresse, utan i stället det faktum att tillverkaren/varumärket väljer att använda dessa kemikalier. GUNNAR LINDGREN Civilingenjör och miljödebattör


För ett rörligare liv Litomove® innehåller nyponpulver som bidrar till att bibehålla hälsosamma och rörliga leder. Litomove® är framställt av noggrant utvalda nypon plockade i det vilda, där de vuxit på naturens egna villkor. Nyponen kommer från Chile eftersom det är bara där vi finner den kvalitet vi söker. Efter att nyponen handplockats bearbetas de i en skonsam patentsökt produktionsprocess i Sverige som bevarar nyponens egenskaper. I denna process tas kärnorna bort för att maximera mängden skal eftersom det är i dem som de bioaktiva ämnena finns. Litomove® finns att köpa i hälsokostbutiker och på apotek. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livstil.

KÄRNFRITT NYPONPULVER NU MED HALVERAD DAGSDOS!

Originalvarumärket sedan 2003

www.litomove.se


© Can Stock Photo Inc. / Fotosmurf


Att lära sig att tillaga och äta sund mat har påverkat de före detta kriminella mycket positivt. De känner sig lugnare och mår generellt sett bättre.

Maten gav bättre balans i livet:

Före detta kriminella lade om kosten – blev lugnare och slapp drogsuget Ett matprojekt i föreningen X-cons regi blev en vändpunkt i livet för flera före detta kriminella. Näringsriktiga luncher och bättre matvanor gav ork, trivsel och mindre aggressioner. Dessa framgångar får stöd i internationell forskning om kost och näringstillskott i fängelser.

Flera av deltagarna i projektet vittnar om vad näringsriktiga luncher och anpassning av den egna kosten kan betyda. – De nya matvanorna gör att jag inte längre är den där hispiga och taggade typen som jag var förut, berättade en av de 30 deltagarna. Jag brinner för det här med maten för det har ju funkat för mig, konstaterade han. Blev lugnare

Då projektet pågått i flera månader och sommaren närmade sig konstaterade flera deltagare att det blivit lugnare i lokalerna och mindre bråk. Anledningen var att folk inte brusade upp lika ofta som tidigare. – Vi hade möte sex timmar och folk kom med idéer hela tiden och det orkade vi aldrig innan matprojektet startade, konstaterade en av deltagarna i en intervju som ingick i projektets utvärdering. En annan person säger att han är förvånad över att han

Så gick matprojektet till: Luncherna hos X-cons tillagades och serverades av medlemmarna med viss coachning av experter. Därtill anordnades kostskola en timme per vecka med uppföljning av veckans luncher och dess näringsinnehåll. Flera föredrag om kroppens behov av näring hölls både på obligatoriska personaldagar och på föreningens morgonmöten. Luncherna blev näringsmässigt bättre i takt med att kökspersonalens kunskaper ökade. Enligt näringsanalyserna var det ändå svårt eller ibland omöjligt att tillfredsställa behovet av följande näringsämnen via kosten: D-vitamin, kalcium, magnesium, selen, omega-3-fettsyror och vissa B-vitaminer som exempelvis vitamin B12 och B2. Projektet pågick under två år med start 2011 och syftet var att

lugnat ner sig så mycket och inte alls brusar upp lika lätt som tidigare: – Aggressiviteten har faktiskt släppt. Jag mår helt enkelt bra av maten jag äter. Mat som medicin

De sex som djupintervjuades i projektet konstaterade att deras kunskaper ökat i förhållande till tidigare och att de i och med matprojektet fått upp ögonen för hur viktigt det är med regelbundna måltider, grönsaker, frukt och fisk. – Jag har Aggressiviteten har faktiskt släppt. massor av Jag mår helt enkelt bra av maten jag grönsaker i äter. Till och med mitt tvångsätande kylen, äter avtog och jag gick ner i vikt. fisk tre till fyra dagar i veckan och går numera aldrig till McDonalds, berättar en av deltagarna. Han har så gott som helt blivit av med besvären i magen (IBS), hälsporren är borta och han blir inte längre så aggressiv. Drogsuget försvann

– Jag kopplar det till de nya matvanorna. Som en ytter­ligare bonus har drogsuget försvunnit helt efter sex långa år.

förbättra medlemmarnas hälsa genom att servera luncher som näringsmässigt uppgick till minst hälften av Livsmedelsverkets rekommenderade dagliga intag. Förvånansvärt bra resultat Resultatet blev förvånansvärt bra och andelen som rapporterade en bättre självupplevd hälsa nästan fördubblades ett år efter projektstart. Bättre matvanor hade stor inverkan, men sannolikt förbättrades resultatet även av den ökade sociala gemenskapen som uppstod då alla åt lunch samtidigt. Utvärderingen av projektet ”Matrevolutionen. Livsviktigt förändringsarbete för missbrukare och kriminella” finns sammanställd i en rapport med samma namn utgiven av föreningen X-cons.

#7 2014

11


Figur 1: Bedömning av den självupplevda hälsan vid projektstart (2011) respektive då projektet varit igång ett år (2012). Källa: Projektenkät. Databasen Hur mår Stockholm? Resultatet blev förvånansvärt bra. Andelen som rapporterade en bättre självupplevd hälsa nästan fördubblades ett år efter projektstart.

En av kvinnorna tog bort kolhydrater och socker och upp­levde att hon mådde bättre och blev mer balanserad i kroppen. – Till och med mitt tvångsätande avtog och jag gick ner i vikt, sade hon. Flera i projektet berättar att de levt i 30 år eller mer med felaktiga matvanor och vittnar om hur svårt det är att ställa om kosten. De försöker ta tillvara de nya kunskaperna och kommer att bära med sig dem resten av livet. Inlåsning ger ofta övervikt

Medlemmarna i X-cons berättade att många gick upp i vikt då de var häktade, satt i fängelse eller var intagna på behandlingshem. Mathållningen blev plötsligt regelbunden och det var inte ovanligt att hetsäta i början. – Åttio procent blir överviktiga och lägger på sig en massa fett under fängelsetiden, berättade en av de intervjuade. Man blir tjock, får bilringar och känner inte alls igen sig.

Forskning visar kostens betydelse • Väl känt är att kosten har stor betydelse för hälsan. De flesta tänker mest på fysiska effekter som minskad risk för hjärtkärlsjukdomar, men även den psykiska hälsan påverkas i allra högsta grad av kosten. • Forskning finns som visar att näringsbrister (1) och känslighet för blodsockersvängningar påverkar humöret och kan ge upphov till aggressioner och våld. Minskar våldet bland interner • Walsh (2) och Schoentahler (3) i USA, Gesch (4) i England och Zaalberg (5) i Nederländerna är bara några av de forskare som undersökt näringsstatus och matvanor bland interner i fängelser. Samtliga har funnit att ändrad kost och kosttillskott reducerat våldet, vanligen mellan 30 och 40 procent. • Kostförändringar som prövats har främst gått ut på att minska sockerkonsumtionen, de snabba kolhydraterna och att öka andelen grönsaker och frukt. • Näringsbrister påverkar bland annat bildningen av signalsubstanser i hjärnan, vilket kan ge upphov till beteendeproblem. • Orsakerna till näringsbrister kan vara flera. En del äter ”skräpmat” och brister uppstår efter en tid medan andra kan ha ärftliga problem att ta upp eller omsätta vissa näringsämnen. Detsamma gäller hur bra eller dåligt gifter utsöndras och deras effekt på metabolismen.

12

#7 2014

Särskilt bland kvinnor upplevdes övervikt som ett stort problem. – Många har redan sålt sig, blivit förnedrade, misshandlade och allt möjligt, sade en av kvinnorna. När man gått upp i vikt från storlek 36 till storlek 46 då känner man sig ännu mer smutsig och självkänslan ligger i botten, konstaterade hon. Övervikt riskfaktor för återfall

Både kvinnor och män berättade att de i fängelset tänkte att de skulle knarka ner vikten så snart de kom ut i frihet. Därför kan övervikt vara en riskfaktor för återfall i brott. ANN-MARIE LIDMARK Folkhälsovetare och biolog Konsult vid Nature Associates, www.natureassociates.se

• Forskning visar att risken för ADHD ökar om man äter mycket socker och kolhydrater samtidigt som andelen grönsaker och frukt är lågt (6, 7). Näringsbrist kan utlösa aggression • Werbach (8) visade redan 1995 att aggressioner kan utlösas av näringsbrister. • Mer information om hur hjärnan påverkas biokemiskt inklusive samspelet med epigenetiska faktorer finns i boken ”Nutrient Power” skriven av biokemisten och forskaren Bill Walsh (9). • Att gener kan sättas på och stängas av och därigenom påverka minne och andra kognitiva funktioner (10) kan förklara en del av framgångarna med kostomläggningar och näringsterapi. • De individuella skillnaderna är emellertid stora och generella råd går knappast att ge mer än att man ska äta allsidigt med mycket fisk liksom grönsaker och frukt. • Undersökningen Riksmaten (11) visar att bara en liten andel av befolkningen äter enligt Livsmedelsverkets rekommendationer och således finns mycket att göra för bättre näringsstatus bland befolkningen i sin helhet. • Förutom näringsbrister kan allergier och överkänslighet orsaka oberäkneliga lynnesutbrott och ADHD eller autismliknande symtom (12). Det finns således mycket att fundera över när det gäller kostens betydelse för kriminalitet och/eller asocialt beteende (13).


Arman Somadi och Kjell Edström var anställda i Xcons matprojekt. De, liksom många andra som deltog i projektet, mådde bättre såväl psykiskt som fysiskt när de började äta en sundare kost.

Referenser: 1. Lidmark, A-M (2005) Bättre kost och näring ger minskat våld I fängelser. Medikament: 4-5; 68-71 2. Walsh, WJ, Glab, LB & Haakenson, ML (2004). Reduced violent behavior following biochemical therapy. Physiology & Behavior: 82; 835-839 3. S  choenthaler, S, Amos, S, Kelly, M, Muedeking, G & Wakefield, J (1997). The Effect of Randomized Vitamin-Mineral Supplementation on Violent and Non-violent Antisocial Behavior Among Incarcerated Juveniles. J Nut Environ Med 7; 342-352 4. G esch, CB, Hammond, S.M, Hampson, SE, Eves, A & Crowder, M.j. (2002). Influence of supplementary vitamins, minerals and essential fatty acids on the antisocial behavior of young adult prisoners. B J Psyciatry. 181; 22-28 5. Zaalberg, A, Nijman, H, Bulten, E, Stroosma, L. & van derStaak, C. (2010) Effects of Nutritional Supplements on Aggression, Rule-Breaking, and Psychopathology Among Young Adult Prisoners. Aggr Behav 36; 117-126 6. W  iles, NJ, Northstone, K, Emmett, P & Lewis, G (2009) “Junk food” diet and childhood behavioural problems: Results from the ALSPAC cohort. Eur J Clin Nutr: 63(4); 491-498 7. H  oward, AL, Robinson, M, Smith GJ and al (2011) ADHD is Associated With a “Western” Dietary Pattern in Adolescents. J Att Disorder; 15(5); 403-411 8. W  erbach, MR (1995). Nutritional influences on Aggressive Behavior. J Orto Med: 7(1); 45-51 9. Walsh, WJ: Nutrient Power. Heal your biochemistry and heal your brain. Skyhorse Publishing. New York, 2012 10. Gräff, J & Mansuy, IM (2008). Epigenetic codes in cognition and behaviour. Behav Brain Res 192(1); 70-87 11. Amcoff, E, Edberg, A, Egghardt Barbieri, H, Lindroos, AK, Nälsén, C, Pearson, M & Naringsjö Lemming E: Riksmaten – vuxna 2010-2011. Livsmedel och näringsintag bland vuxna i Sverige. Livsmedelsverket. Livsmedelsdataenheten, 2012 12. Steven, LJ, Kuczek, T, Burgess, JR, Hurt E & Arnold, LE (2011). Dietary Sensitivities and ADHD symtoms: thirty-five years of research. Clin Pediatr: 50(4); 279-293 13. Benton, D (2007). The impact of diet on anti-social, violent and criminal behaviour. Neurosc Biobehav Rev 31(5); 752-774

Detremin – flexibel behandling av D-vitaminbrist TM

DetreminTM har 500 IE per droppe vilket underlättar för dig som förskrivare när du beräknar doseringen för dina patienter. Två droppar blir 1 000 IE, fyra droppar blir 2 000 IE och så vidare. TM

Med Detremin kan du behandla D-vitaminbrist en gång i veckan eller en gång per dag.1 Dropparna är enkla att svälja och oljelösningen bidrar till att dosen lättare tas upp i kroppen2. Varje droppe innehåller 500 IE och varje ml 20 000 IE.

TM

Detremin (kolekalciferol, vitamin D3) (A11CC05) Rx (F). Indikation: Behandling av vitamin D-brist eller vitamin D-insufficiens. TLV: Produkten ingår i läkemedelsförmånen. Beredningsform: Orala droppar, lösning 20 000 IE/ml. Produktresumén uppdaterad 2013-12-03. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Renapharma AB, Box 938, 751 09 Uppsala, telefon: 018–700 11 40, www.renapharma.se. Mars 2014 DetreminTM har 5 års hållbarhet och innehåller inget konserveringsmedel. TM Referenser: 1. Detremin SPC 2011. 2. Grossmann E et al. Evaluation of vehicle substances on vitamin D bioavailability: A systematic review. Mol Nutr Food Res. 2010 August; 54(8):1055-1061. TM

kolekalciferol #7 2014

13


© Can Stock Photo Inc. / victor4


”Lär dig att hjälpa patienterna som mår dåligt på ett bättre sätt” – blanda inte ihop psykosomatisk och somtoform I min artikel i förra numret av Medicinsk access konstaterade vi att somatisering är vanligt förekommande trots att diagnoserna sällan används. Orsaken till denna diskrepans är bristande kunskaper om de somatoforma diagnoserna och otillräcklig förståelse för hur de egentligen yttrar sig.

Vidare framfördes tesen att om vi lär oss tänka om vad gäller det idiopatiska inslaget, och i stället lär oss påvisa de positiva diagnoskriterierna kan vi bli mycket bättre på att kliniskt handlägga och hjälpa dessa patienter. Vi ska nu titta närmare på dessa positiva kriterier som går att påvisa i en undersökning. Somatisering är en form av psykosomatik med beteendemässiga komplikationer. Kroppsliga symptom

I båda fallen handlar det om kroppsliga symptom som uppkommer genom (eller förvärras av) störningar i de psykofysiologiska och metabola styr- och reglersystemen. Dessa system betecknas ”autonoma” vilket kan leda en att tro att de är frikopplade inte bara från medveten styrning utan också från all själslig påverkan. Så är emellertid alls icke fallet. Psykisk anspänning och stress ingår som förvärrande faktor i många av de symptom våra patienter konsulterar oss för, men det är långt ifrån alltid uppenbart eller lätt att utreda.

Vi har här att göra med två olika typer av sjukdomar, vilka ofta blandas ihop eller förväxlas, nämligen psykosomatisk respektive somtoform sjuklighet. Psykisk anspänning och stress ingår som förvärrande faktor i många av de symptom våra patienter konsulterar oss för, men det är långt ifrån alltid uppenbart eller lätt att utreda. Vissa författare inrymmer nämligen båda dessa under rubriken somatisering, medan andra skiljer dem åt och använder somatisering som synonym till somatoform, vilket nuförtiden har blivit den etablerade synen i moderna diagnosmanualer. Inte skuldbelägga patienten

Vissa patienter har klart för sig att de är oroliga och lättstressade och kan efter en stunds förtroendeskapande samtal ta till sig en funktionell, psykosomatisk förklaring av symptomen. Åtminstone om man presenterar denna pedagogiskt och ger en psykofysiologisk förklaring som inte skuldbelägger och inte får patienten att uppfatta sig som ett ”psykfall” eller nedklassad till de ”inbillningssjuka”. Emellertid finns det en stor grupp patienter med en objektivt uppenbar psykogen komponent i sina besvär, men som subjektivt presenterar sig som kroppsligt sjuka, och som inte kan acceptera en funktionell, psykofysiologisk #7 2014

15


Skada/Sjd./Dysfunktion Fysiologisk påverkan Sekundär dysfunktion

Funktionsutveckling

Symptomutveckling

Träna Utmana Läkning

Undvikande Mental anspänn.

Oro

Normal tolkning

Den onda cirkeln i somatisering. Själva utgångspunkten för somatisering är att patienten kognitivt ”växlar fel” och kommer in i en ond cirkel med oroliga tolkningar och läkningshindrande beteenden i stället för en frisk läkningsbefrämjande process (till höger i fi guren på nästa sida). Det utlösande kroppsliga obehaget kan lika gärna vara ett stressutlöst symptom som en fysisk skadesignal. Oavsett vad det är som orsakar kroppsligt obehag, dröjer det inte länge förrän somatiseraren oroligt har börjat känna att något är fel. Katastrofi erande feltolkningar framkallar något/några stressymptom, vilket i patientens upplevelsevärld befogar oron: ”Jo, nu känner jag det tydligare. Det är något fel med magen/hjärtat/nacken… och nu börjar det kännas i halsen också…” När ett somatoformt syndrom utvecklas innebär det att den kognitiva störningen successivt tilltar. I takt med den modifi erar patienten allt fl er beteenden av rädsla för att förvärra symptomen. Undvikanden kan till slut bli mycket framträdande och leda till allvarlig dekonditionering.

eller beteendeinriktad förklaringsmodell för hur deras besvär uppkommer. Tar inte till sig förklaringen

När patienter med diffusa besvär hyser överdriven oro för somatisk sjukdom eller uppvisar ett ”anti-psykologiskt förhållningssätt” (det vill säga är otillgänglig för funktio-

nella och beteendemedicinska resonemang kring besvären) finns det anledning att rikta diagnostiska manövrer mot somatoform sjukdom. Personer med somatoform benägenhet riskerar att hamna i en mental ond cirkel där ökande oro utlöser intensifierad symptomupplevelse, vilket förvärrar oron och skapar ett psykofysiologiskt påslag starkt nog att fram-

Så skiljer sig begreppen åt Psykosomatisk sjukdom • Kroppsliga besvär för vars uppkomst och förlopp psykiska faktorer är av stor betydelse. Objektiva fysiologiska funktionsförändringar föreligger, ibland efter lång tid uppkommer även strukturella histologisk-anatomiska patologiska förändringar. • Stress (i bemärkelsen överskott av psykisk anspänning och brist på återhämtning) behöver inte vara ensam utlösande orsak, utan är ibland bara en komplicerande faktor ovanpå en somatisk åkomma. • Psykosomatiska patienter har inte några större svårigheter att ta till sig en funktionell förklaringsmodell och acceptera att stress orsakar besvären.

16

#7 2014

Somatisering • Signifikant lidande och subjektiv funktionsinskränkning på grund av oro för kroppsliga symptom. Patienten hyser en överdriven oro för sina symptom, är abnormt upptagen med dem, störs orimligt mycket av dem, befarar att en allvarlig kroppslig sjukdom är orsaken och har svårt att acceptera förklaringar om annan orsak än kroppslig sjukdom. Samma symptom och stress Det som i den kliniska bilden särskiljer dessa två patientkategorier från varandra är alltså inte symptomen, och inte heller stresskomponenten, utan: a) hur de kan respektive inte kan ta till sig en

funktionell, psykofysiologisk förklaringsmodell, och b) hur upptagna de är med sina symptom, graden av mental störning som kroppsliga obehag framkallar i deras vardag. Tills nyligen har ett idiopatiskt moment ingått som ett grundkriterium för att ställa en somatoform diagnos. Med det avses alltså att man inte kan påvisa objektiva organ-patologiska eller fysiologiska funktionsstörningar som motsvarar graden av subjektiv sjuklighet. Men detta moment har nu alltså tagits bort, och vi ska nu i stället helt och hållet utgå från de positivt påvisbara diagnostiska kriterier som nämns ovan.


Faksimil på del 1 från Medicinsk access nummer 6.

kalla sekundära stressutlösta fysiologiska störningar vilket förvärrar symptomupplevelsen, och så vidare. (8, 9) Konsten att känna igen dem

För att lära sig känna igen dessa patienter i klinisk praxis måste man känna till det urval av diagnoser som beskriver hur olika typer av somatisering yttrar sig. Låt oss börja med att titta på hur den ”gamla” diagnosförteckningen ser ut. Kortfattad förklaring av ICD-10-diagnoserna

(F45.1) Odifferentierat somatoformt syndrom - besvär från vilken kroppsdel som helst men klart vanligast är symptom som objektivt kan relateras till sympaticusinnervation, fast innebörden av det vill inte patienten kännas vid. Har olika besvär från tid till annan, ibland 2-3 symptom parallellt. Patienten störs orimligt mycket och är abnormt upptagen av sina symptom, konsumerar mycket sjukvård. (F45.2) Hypokondri - den klassiska ”inbillningssjukan”, det vill säga patienten hyser en ihållande oro för att ha en viss sjukdom (som han/hon kan sätta namn på och ofta vet mycket om, kan vara väl påläst och kräva specifika utredningsmoment). (F45.2A) Dysmorfofobi - patienten tycker att en kroppsdel är missbildad (till exempel näsa, läppar, öron), försäkringar om motsatsen från andra personer ”når inte in”; söker kirurgisk behandling och lyckas ofta bli opererade, ibland med katastrofala följder; många dysmorfofobiker är allvarligt psykiskt sjuka, deras kognitiva dysfunktioner får ibland karaktär av vanföreställning. Bör handläggas av psykiatriker. (F45.3) Somatoform Autonom Dysfunktion -sympaticus-medierade symptom, uttalad oro som framkallar ett inre stresspåslag, symptomen motsvarar de psykofysio-

logiska reaktioner som pågår men patienten kan inte ta till sig en sådan förklaring utan tror sig lida av allvarlig somatisk sjukdom. (F45.4) Somatoformt smärtsyndrom - långvarig dysfunktionell smärta; subjektiv funktionspåverkan motsvarar inte objektivt påvisbar nedsättning; abnorm mental upptagenhet med värkande kroppsdelar, ”smärtidentitet”. (F45.8) Specifik somatisering - klagar över besvär som brukar vara stabila över tid, kommer inte med nya och olika besvär från en månad till nästa; exempel: ”whiplashskada”, ”el-allergi”, ”amalgamförgiftning” o dylika. (F48.0) Somatoform trötthet/Neurasteni - ihållande trötthetsupplevelse; subjektiv funktionspåverkan abnorm Det nya synsättet på somatisering innebär alltså att fullt ut fokusera på de kognitiva och beteendemässiga störningar som patienten har utvecklat. i förhållande till objektivt medicinskt tillstånd; sjuklig upptagenhet med trötthetstecken, undviker ansträngningar av rädsla för att bli ännu tröttare vilket leder till dekonditionering; kan inte komma till ro och får därmed aldrig vila ordentligt. (F45.0) Somatoformt syndrom, eller Briquets syndrom som fransmännen kallar det, är den tyngsta av de somatoforma diagnoserna, men det är inte den man behöver träna på att känna igen i vanlig klinisk praxis. Det är en ovanlig sjukdom, endast en mycket ringa del av somatiserande patienter uppfyller kriterierna för denna diagnos. Dessa är påtagligt psykiskt sjuka. Behandlingssamordnare bör vara en psykiater. I praktiken är de dock inneliggande på somatiska avdelningar. Många av dem tillbringade förr större delen av sitt vuxna liv på sjukhus. #7 2014

17


Översiktlig presentation av hur de nya DSM 5-diagnoserna motsvarar den ”gamla” klassifikationen som än så länge finns kvar i ICD-10-systemet: DSM 5

ICD-10

Somatiska symptom (300.81)

Somatiseringssyndrom (F45.0) Odiff:at somatoformt sdrm (F45.1) Somatoformt smärtsyndrom (F45.4) Somatoform autonom dysfunktion (F45.3)

Hälsoångest (300.7) (Dysmorfofobi flyttad till OCD men fortf. 300.7)

Hypokondri (F45.21) Dysmorfofobi (F45.22)

Konversion och dissociation (300.11)

Dissociation (F44.1-2-3) Konversion (F44.4-5-6)

Factitia (300.19)

Factitia-syndrom (F68.1)

Specifika somatiska symptom (300.89)

Psykologiska faktorer som påverkar medicinska tillstånd (316)

Referenserna angavs i förra numret av Medicinsk access, nr 6, och finns även på: medicinskaccess.se

I vissa länder med sämre kulturell beredskap för sådana här sjukdomar blir dessa patienter än idag gravt iatrogent skadade (iatrogen, av läkare orsakat, reds anm) av upprepade invasiva undersökningar och behandlingar. Nya sättet att diagnosticera

Det nya synsättet på somatisering innebär alltså att fullt ut fokusera på de kognitiva och beteendemässiga störningar som patienten har utvecklat. I senaste upplagan av den diagnosmanual som utges av American Psychiatric Association (DSM 5) har man tagit fasta på detta Risken för missförstånd är stor. Behandlarens pedagogiska förmåga, empati och tålamod sätts verkligen på prov. Att remittera somatiserande patienter till psykiatrin fungerar sällan. och ”uppfunnit” en ny diagnos (Somatic Symptoms) som bygger på förekomst av just de störningar vi har gått igenom i den här artikeln. Ovan visas översiktligt hur DSM 5-diagnoserna korrelerar till våra ICD-10-diagnoser. Behandlingsalternativen

Behandlingen av somatisering ska först och främst inriktas på den bakomliggande oron/ångesten. Psykofysiologisk information och träning i responsprevention (impulskontroll) är grunden i den moderna beteendemedicinska behandlingen. (14, 15) SSRI-farmaka (slarvigt kallade ”lyckopiller”, reds anm.) kan göra stor skillnad, och SNRI (duloxetin, venlafaxin) ger ofta ännu bättre effekt. Insättningsbiverkningarna är emellertid viktiga att dämpa och förebygga så gott det går. Somatiserande patienter har som regel utvecklat en

Specifik somatisering (F45.8) Psykologiska och beteendemässiga faktorer som påverkar somatisk sjukdom (F54.9)

signifikant känslighet för alla former av obehagliga sensationer och avbryter många medicineringsförsök på grund av det ångestpåslag de får av initiala biverkningar. Utmaningen för behandlaren är att övertyga patienten om att detta är rätt behandling och att det är värt att stå ut med några dagars obehag i början. Risken för missförstånd är stor. Behandlarens pedagogiska förmåga, empati och tålamod sätts verkligen på prov. Att remittera somatiserande patienter till psykiatrin fungerar sällan. Inte bra för någon part

För det första vägrar de flesta somatiserande patienterna att gå med på ett sådant förfarande, och för det andra är vi inom psykiatrin inte bra på att hantera dessa patienter. I allmänhet uppfyller de inte kriterierna för någon psykiatrisk diagnos, och de specifika somatiserande beteendestörningarna framkommer inte i en vanlig anamnesupptagning och psykiatrisk undersökning. De flesta patienter med hälsoångest och somatisering är psykiatriskt på en ”subklinisk” nivå. Med tanke på hur mycket dessa patienter kostar samhället genom sjukskrivningar och upprepade utredningar och pseudo-behandlingar som genomförs vid flera olika kliniker, är det angeläget att vi alla lär oss handlägga dessa patienter skickligt och professionellt och slutar hoppas på att ”någon annan” ska lösa problemet. Denne ”någon” är i vart fall inte psykiatriker… CLAS MALMSTRÖM Leg läk, PBM Hälsokompetens, Stockholm. clas.m@pbmhalsokompetens.se

Via http://www.pbmhalsokompetens.se kan även föreläsningar och utbildningar i ämnet somatisering, hälsoångest och psykosomatik beställas.

18

#7 2014


”Järnbrist kan bidra till muskeldysfunktion vid hjärtsvikt och orsaka anemi”. Kontroll av ferritin är nödvändigt för att diagnostisera järnbrist och rekommenderas av ESC guidelines för hjärtsvikt 2012.1

Fyller snabbt på järndepåerna

Referens: 1. ESC Guidelines for the Diagnosis and Treatment of Acute and Chronic Heart Failure 2012. Eur Heart J. 2012; 33:1787–1847. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Övervaka patienter noga med avseende på tecken och symtom på överkänslighetsreaktioner under och i minst 30 minuter efter varje administrering av Ferinject. ferinject® (järnkarboxymaltos) (B03AC järn, parenterala preparat) Rx (F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Diagnosen måste vara baserad på laboratorieprov. Beredningsform: injektions-/infusionsvätska 50 mg Fe/ml. Produktresumén uppdaterad 2013-11-26. TLV: Ferinject ingår i läkemedelsförmånerna med begränsningen, ej för patienter i hemodialys. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Vifor Pharma Nordiska AB, Torshamnsgatan 30 A, 164 40 Kista. Telefon 08-558 066 00. SE/FER/14/0020


Den dansande doktorn. Jill Taube lever som hon lär och rör på sig mycket. Att dansa är favoriten. Och ibland lär hon ut sina färdigheter.

Jill Tau be, psykiatrik

er.


Psykisk ohälsa:

Vården går framåt men inte fort nog! Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa- helhetssyn för god och jämlik vård var den lite långa, men väl beskrivande titeln, på en kongress som gick av stapeln 9-10 oktober i Stockholm. Dagarna var valda med omsorg, då den senare, är Världsdagen för psykisk hälsa initierad av WHO.

På många håll i Sverige och världen över uppmärksammades den, med en lång rad olika arrangemang. Infallsvinkeln som kongressen bjöd på, att lyfta den kroppsliga hälsan hos den med psykisk ohälsa är kanske den allra viktigaste. En människa som lider av psykisk ohälsa och det gör många, förlorar jämfört med de som är friska, både levnadsår och livskvalitet. Det finns flera, både mått och rapporter att hänvisa till som speglar hur det förhåller sig och väl värd att nämna är WHO: s rapport från 2010.1 Här prognosticeras att depression år 2030 kommer att vara det tillstånd som ”knycker” flest friska levnadsår mätt med måttet DALY, (disability adjusted life years) och på svenska funktionsjusterade levnadsår. Kvinnor förlorar fler

En person med just depression förlorar många friska år, kvinnor 20 och en man 17 år, sägs det i en rapport från Socialstyrelsen år 2013.2 Gapet mellan psykossjuka och befolkningen i övrigt är stor och ofta rör det sig om livslånga tillstånd och ger både ett förkortat liv och en sämre livskvalitet.3 Det finns säkerligen andra och nyare siffror att luta sig emot, men skillnaderna är hårfina. Det kostar både levnadsår och livskvalitet att ha psykisk ohälsa, det tvivlar nog ingen på i dagens läge. Orsakerna är förstås flera, för att inte säga många och det finns all anledning för mig att återkomma till dem längre fram. Dags att åtgärda

Så att det nu handlar så mycket mer om att faktiskt åtgärda och förändra, än att ytterligare konstatera, tror jag man kan påstå att kongressens andemening var. Att peka på goda exempel, evidensbaserade metoder och riktlinjer och samhällsprogram, för att nämna något. I USA pågår sedan tio år tillbaka ett arbete, som heter

InShape, där personer med svår psykisk sjukdom får stöd att förändra sina levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Man strävar dessutom mot att integrera det hela i lokalsamhället och bygger inte upp egna parallella grupper, man lånar gympasalen i skolan, lokaler i kommunhuset och liknande. Man främjar det man kallar för ”inclusion”, räcker inklusion på svenska? Eller passar ordet omfatta eller till och med omfamna ännu bättre? Mer helikopterperspektiv

Ett projekt värt att kika på i Sverige är psykosmottagningen i Nyköping. Den nyfikne kan kontakta undertecknad, så guidar jag till rätt person. Ett annat gott tillskott med mera helikopterperspektiv är att arbeta hälsofrämjande i hälso- och sjukvården. InShape, där personer med svår psykisk sjukdom får stöd att förändra sina levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. I Sverige pågår sedan 2012 en bred implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, vilket är en given del i detta arbete.4 Levnadsvaneprojektet med sina ”rötter” i dessa drar hela vården åt det hållet. Ett alldeles utmärkt steg i rätt riktning. För 7-8 år sedan arrangerades en liknande kongress i Stockholm, med titeln ”Ett sundare liv”, om jag inte minns helt tokigt. En omloppstid som varit alltför lång! JILL TAUBE Psykiatriker och projektledare för Bättre Levnadsvanor i psykiatrin i Värmland, sektionsansvarig för Svenska Psykiatriska Föreningen i Levnadsvaneprojektet. Föreläsare, författare och bloggare. www.sjalochkropp.se www.sls.se/Levnadsvaneprojektet/ Levnadsvanebloggen/ www.svenskpsykiatri.se/Levnadsvaneprojektet.html

Referenser: 1 World Health Organization The global burden of disease: 2004 update. 2004. 2 Nationell utvärdering 2013- vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni 3 (Arch Gen Psychiatry. 2007 Oct;64(10):1123-31. A systematic review of mortality in schizophrenia: is the differential mortality gap worsening over time? Saha S1, Chant D, McGrath J 4 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder

#7 2014

21


© Can Stock Photo Inc. / lisafx


Koll på hormonerna gör livet lättare dubbelt upp Utmattade binjurar, rubbningar i sköldkörteln eller metabolt syndrom. Många av de som lider av kronisk stress, sömnlöshet eller har svårt att gå ner i vikt letar nu efter hormonella förklaringar till varför de mår som de gör. Att ägna sig åt hormonoptimering som hobby har blivit vanligare.

Många människor mår idag väldigt dåligt utan att få en specifik diagnos av sin läkare. Både psykisk och fysisk ohälsa sprider sig ned i åldrarna och genom alla samhällsgrupper. När medicinhögarna växer utan att varken bota eller lindra, är det många Idag äter mer än var fjärde som letar efter lösningar svensk någon form av lågpå annat håll. kolhydratkost. En populär väg har blivit att experimentera med kosten, eftersom det har blivit tydligt att den konsumtion av socker som vi har idag inte bara är fetmande utan också sjukdomsalstrande. Träningstrenden är väldigt dominerande och med den en uppsjö av tillskott och produkter. Lågkolhydratdieter har också slagit igenom stort, och idag äter mer än var fjärde svensk någon form av lågkolhydratkost. Det är tydligt att fler och fler har börjat ta hälsan i egna händer, och vågar utmana utdaterade råd från både sjukvården och livsmedelsverket. Varför växer intresset?

Hur kommer det sig egentligen att intresset för hormoner har blivit så stort? För att förstå det behöver vi gå in på flera håll i historien, för det är egentligen en ganska lång process som startade redan på 50-talet. #7 2014

23


Livsmedel • B roccoli är antiöstrogent och har förmågan att sänka östrogennivåerna vid stor konsumtion. • Sojaprodukter innehåller fytoöstrogener och kan även i små mängder höja upp östrogennivåerna hos både kvinnor och män. • Energidrycker som innehåller taurin tillsammans med koffein och fenylalanin kan stressa på binjurarna. • Många mejerivaror är beroendeframkallande. • Alla livsmedel påverkar kroppen på något sätt, antingen genom att läka kroppen eller genom att bidra till sjukdomar.

Då hade man i 20 års tid forskat på hormoner och fertilitet och både lyckats provrörsbefrukta en kanin och uppfinna p-pillret. Det fanns en ny förståelse för de kvinnliga könshormonerna som gjorde det möjligt att göra infertila kvinnor fertila och vice versa. Under många års tid tittade forskare på sambandet mellan östrogen, progesteron och ägglossning och lärde sig att förstå de hormonella mekanismerna bakom reproduktion.

Det mest dominerande hormonet i kroppen är insulin, och genom att ta kontroll över sitt insulin tar man kontroll över nästan alla andra hormoner. Nästan samtidigt, inom idrottsvärlden, växte intresset för de manliga könshormonerna fram eftersom man började se ett samband mellan dessa och fysisk prestanda. Testosteronet blev ett superhormon och en självklarhet för alla professionella atleter, både kvinnor och män. Test av hormondoping

Det var först i mitten på 70-talet som forskare lyckades utveckla någorlunda effektiva testmetoder för den här typen av doping, men då hade idrottsmän och idrottskvinnor redan hormondopat sig under många år. Det märktes också på att resultatnivåerna plötsligt började sjunka inom de flesta idrottsgrenar, efter testernas införande. På grund av dess kraftiga effekter på både utseende, anletsdrag, fertilitet och prestanda var könshormonerna i fokus för nästan all hormonforskning under flera decennier. När någon pratade om hormoner, var det självklart att de pratade om könshormoner. Skiftade hormonfokus

Den explosionsartade ökningen av många, mer eller mindre nya välfärdssjukdomar fick dock världen att rikta sina blickar mot hormoner kopplade till ämnesomsättning, inflammation och autoimmuna sjukdomar. Tyvärr har inte så mycket av den här nya kunskapen 24

#7 2014

kommit ut till allmänheten ännu, men den är definitivt på väg. Många drogs med i GI-vågen i början på 2000-talet utan att förstå vad GI stod för på ett djupare plan än bara en förkortning av glykemiskt index. Men i takt med att antiinflammatoriska dieter såsom lågkolhydratkost och paleolitisk stenålderskost blev allt populärare, uppstod också en nyfikenhet kring hur dieter som ställde alla tidigare kostråd på ända faktiskt kunde fungera. Genom sitt fokus på blodsockerkontroll öppnade lågkolhydratkosten en stängd dörr som kanske ingen hade brytt sig om att öppna annars, och härur har ett enormt intresse för läran om kroppens hormonsystem hastigt vuxit fram. Vad är hormonoptimering?

För att förstå vad hormonoptimering innebär behöver man släppa tanken på att hormoner bara har med klimakteriebesvär eller jobbiga tonåringar att göra. Det finns lite drygt 50 olika hormoner i kroppen och könshormonerna är i minoritet. Det mest dominerande hormonet i kroppen är insulin, och genom att ta kontroll över sitt insulin tar man kontroll över nästan alla andra hormoner. Den senaste forskningen visar att högt blodsocker långa stunder varje dag, inte bara är kopplat till övervikt och fetma, utan även hjärt- och kärlsjukdomar, demenssjukdomar och cancer. Genom att normalisera sitt blodsocker och undvika dagliga blodsockerhöjningar, eliminerar man alltså risken för en lång rad sjukdomar. Andra intressanta hormon är stresshormonet kortisol, det vätskelagrande hormonet aldosteron, sömnhormonet melatonin, det fettförbrännande tillväxthormonet eller hungerhormonerna ghrelin och leptin. Alla dessa är påverkbara antingen direkt eller indirekt, och genom att förstå det slutar vi också vara offer för vår egen biokemi. Hormonerna styr allt

Hormonerna styr inte bara om vi blir kvinnor eller män, de styr hela vår personlighet och våra karaktärsdrag som individer. De styr allting från var kroppsfettet sätter sig,


Övervikt och förbränning • D en gamla uttjatade visan om kalorier in och kalorier ut är det tyvärr fort­farande många som tror på. •A  tt springa mer och äta mindre fungerar för långt ifrån alla, och det kan man förstå när man kastar en blick på hungerhormon-kartan. •H  unger och mättnad har ingenting att göra med hur tomt eller fullt det är i magsäcken, utan har att göra med signaleringen av mättnads­ hormoner till hjärnan. •D  et är hjärnan som registrerar mättnaden, inte magen. Dessutom kan belöningshormonet dopamin göra att vi överäter långt förbi vår mättnad.

Även hjärnans hormoner går att påverka med specifika näringsämnen men man ska inte underskatta tankens kraft. Genom att ändra tankarna till det bättre, ändrar man också sin hjärnkemi till det bättre.

till hur vi mår, hur länge vi sover och hur gamla vi blir. Tyvärr har nästan varenda människa någon form av hormonrubbning idag. Trötthet, stress och viktuppgång är alla symptom på det. Bland idrottspersoner och tävlande atleter har det länge varit vanligt att medvetet äta vissa råvaror och utesluta andra, i syfte att optimera sin hälsa och prestanda. De kan de här knepen, och nu är det dags för oss vanliga människor att hitta smarta genvägar och slippa onödig medicinering. En intressant sak är att även den psykiska hälsan är hormonstyrd genom hjärnans neurohormoner och dess koppling till kroppens övriga hormoner. Må-brahormonet serotonin, har receptorer i magsäcken, och lycko-hormonet dopamin har receptorer i fettväven. Hela kroppen samverkar som en helhet vilket gör att om man inte mår bra psykiskt, så mår man inte heller bra fysiskt – och vice verca. Psykisk ohälsa ökar i takt med välfärdssjukdomarna och har i alla högsta grad en koppling till mat och miljö. Min egen historia

För fem år sedan började jag själv att dra ned på sockret och äta mer kött, smör och grönsaker och märkte att jag fick en friskare kropp på köpet. Jag har alltid varit smal, men jag var sjuklig och såg mig själv som ett offer för min egen hälsa. Halsfluss och svåra allergier var mina ständiga följe­ slagare. Efter kostomläggningen slutade jag plötsligt att

Hormonoptimering • H ormonoptimering innebär att äta och träna i syfte att optimera ett eller flera hormon. •E  tt enkelt sätt kan vara att eliminera kolhydrater ur kosten, för att få en helt platt blodsockerkurva, och därigenom kontrollera sitt insulin. •M  ånga typ 2-diabetiker har framgångsrikt använt denna enkla metod för att slippa medicinering.

bli sjuk, och jag blev självklart nyfiken på varför. Som civilingenjör med forskningsbakgrund inom bioteknik, var jag bekant med kroppens hormonsystem men låg­ kolhydratkosten öppnade upp en helt ny värld. Hormonernas samspel

Eftersom man inom forskningen ofta tittar på ett hormon i taget, saknade jag en helhetsbild av hur alla hormoner påverkar varandra. Både i mitt yrke och privat började jag forska mer ihärdigt kring sambanden mellan kost, hälsa, kosttillskott, vitaminer, mineraler, träning och hormonnivåer.

Martina har tidigare utkommit med Fettfrälst – snygg, stark & frisk på högfettkost. Martina har även en välbesökt blogg på highfatfitness.net där hon bloggar om kost, träning och hälsa. Vi lottar vi ut tre exemplar av hennes nya bok Hormonbibeln, se sid 44.

Må-bra-hormonet serotonin, har receptorer i magsäcken, och lycko-hormonet dopamin har receptorer i fettväven. Resultatet av den här kunskapen mynnade ut i boken Hormonbibeln som gör ett modigt försök att förklara de här sambanden, med hjälp av den forskning och den kunskap som finns tillgänglig idag. Genom att hålla koll på sina hormoner blir det enkelt att gå ned i vikt, fler får chansen till ett långt friskt liv och bättre mående. MARTINA JOHANSSON Civilingenjör i bioteknik och biofysik vid Chalmers i Göteborg.

Skaffa dig hormonkoll • Att gå till vårdcentralen och be om ett hormontest är ingen enkel sak. Det är då bättre att läsa på först och sedan gå till specifika kliniker för specifika tester. • B örja med en kolesterolkoll, eller ta en titt på hormonerna som styr förbränningen. • Ett enkelt stick i fingret kan visa blodsockret, och ge en fingervisning om insulinnivåerna. Att betala en slant för detta kan vara en väl värd investering i den egna hälsan.

#7 2014

25


© Can Stock Photo Inc. / RioPatuca

Är du sockerberoende och olycklig? Den amerikanske professorn och barnläkaren Robert Lustig, som arbetar mycket med barnfetma samt skrivit ett flertal böcker om socker, höll vid ett besök i Oslo, ett föredrag om att ”Bekämpa sockret”. Efter föredraget höll han även en dramatisk genomgång av sin kommande bok som kommer ut lagom till julhandeln i USA. Den handlar om receptorerna för pleasure (njutning och lust) och happiness (lycka och glädje).

Receptorn för pleasure (dopamin) nedregleras vid stimulering och behöver mer och mer stimulus exempelvis mer alkohol, mera knark, mer sex, mera socker för att man skall bli tillfreds, medan receptorn för happiness (serotonin) inte nedregleras av kraftig stimulering. Jag var mycket imponerad av hans genomgång och kände att här kommer han med visdomsord i den högre

glädje men du kan överdosera pleasure (njutning) med alltför mycket njutning och lust, till exempel socker. Detta är viktiga råd som du måste förstå och som han vill att du ska fundera vidare på, vad det kan betyda för dig och din familj. Överkonsumtion av socker

Det är många som nu ger sig på överkonsumtion av socker och snabba

Receptorn för pleasure (dopamin) nedregleras vid stimulering och behöver mer och mer stimulus exempelvis mer alkohol, mera knark, mer sex, mera socker för att man skall bli tillfreds, medan receptorn för happiness (serotonin) inte nedregleras av kraftig stimulering. skolan. Jag har gjort ett klipp på fyra minuter av den genomgången – som jag vill presentera för er, se min blogg http://karlarfors.se/droger-njutninglycka/ Överdoserad njutning

Han berättade vidare att livsmedelsindustrin blandar in mer och mer socker och modifierad stärkelse i vår mat, som då alltså triggar mer och mer dopamin tills den knappt svarar man blir helt enkelt unhappy, olycklig. Du kan inte överdosera happiness (lycka) med alltför mycket lycka och 26

#7 2014

kolhydrater. Särskilt i olika bloggar, som vetenskapsjournalisten Ann Fernholm. Hon författade en mycket lärande bok förra året, ”Ett sötare blod” och har en utmärkt blogg – ”Ett sötare blod, om hälsoeffekterna av ett sekel med socker.” Hon har just utkommit med ”Det sötaste vi har”, om socker och växande kroppar. (som hon skriver om i nästa nummer av Medicinsk access, reds anm.) Extra socker i 4 av 5 varor

Men nu tillbaka till Robert Lustig och hans funderingar.

Om njutning och lust jämfört med att satsa på lycka och må bra, säger Lustig med emfas: – Jag argumenterar för att vi borde satsa på lycka – det är så enligt vår Självständighetsförklaring – att vi bör satsa på lycka och glädje. – Men under de senaste 40 åren har vi övergett den idén och i stället satsat på njutning och lust. Ivrigt påhejade av industrin som förstör och nedreglerar dopaminreceptorn med alltför mycket socker i den industritillverkade maten. I den vanliga livsmedelsaffären i USA innehåller 80 procent av varorna tillsatt socker, majsstärkelse och HFCS (high fructose corn syrup). Och vi blir mer och mer olyckliga. Vi måste tänka om

Lustig kommenterade vidare: – Vi måste tänka om när det gäller våra liv, när det gäller näringen, själslivet och vad vill ska hända i våra liv. Mot slutet berättar han att många frågar honom: Hur ska det gå till då? – Det klarar du inte ensam. Ingen kan ensam fixa en långtidsförändring. Vi måste tillsammans hitta lösningen. Ta dig en ordentlig funderare. Det skall bli stimulerande att läsa Lustigs bok när den kommer. KARL E. ARFORS Professor - specialist i mikrocirkulation och inflammation.


© Can Stock Photo Inc. / ninam4

Vart leder livets väg n – att inte längre ha en hand i sin Min mångårige vän, författaren Björn Ranelid, har sagt och skrivit att ingenting kan vara svårare för en författare än att närma sig kärleken och sorgen. Ändå vågade jag anta utmaningen när jag började skriva boken ”När livet måste gå vidare.” 23 kända och okända svenskar berättar om hur de gått vidare i livet efter förlusten av en livspartner, jag själv är den 24:e.

Jag förlorade min hustru Marina en marsdag 2010 under en semestervecka i södra Spanien, landet hon älskade mest efter sitt eget. Efter 30 års samvaro var vår gemensamma resa slut – och just när vi skulle börja leva våra bonusår på äldre dagar. Hon blev bara 65 år. 28

#7 2014

Hur vågade jag skriva denna bok och dessa berättelser? Hur orkade jag ta mig igenom mitt eget mörker och förstå och skildra andras? Ibland funderade jag på att ge upp, det kändes som ett Sisyfos-uppdrag, jag skulle aldrig klara av att gå i mål. Men det gjorde jag, driven av min vilja att genomföra det för att Marinas död och erfarenheterna av den inte skulle kännas meningslösa. Jag minns en intervju jag gjorde för 30 år sedan med fotbollslegendaren Gunnar Nordahl. Jag var då medarbetare i Aftonbladet och frågade honom hur det var att förlora sin hustru. Inte världsbäst längre

Han hade haft ett långt och lyckligt liv med sin Irma.


när din partner dött? Jag glömmer aldrig stunden. Han bjöd på italiensk mat (Gunnar var ju under många år stor fotbollsidol i Italien) i det hem han återvänt till i Sverige. Han smuttade på vinet och lade sin hand på min. – Det värsta, förstår du, är att inte ha en hand i sin när man somnar. Och när man vaknar finns det inte längre någon som säger att man är bäst i världen. Den formuleringen glömde jag aldrig och den hjälpte till att inspirera mig till den bok om sorg som nu är skriven. Det tog 30 år att förstå vad Gunnar Nordahl menade. När jag själv drabbades av den stora, privata katastrofen började jag fundera på hur andra människor i min situation tänkte och hanterade sin sorg. Gjorde de som jag: satte två kaffekoppar på köksbordet fast Marina aldrig mer skulle sitta på sin stol?

Är det fler som låtit resväskan stå orörd efter sista resan tillsammans stå ouppackad i över ett år? Hur gör andra med kläderna och andra minnen? Är det fler än jag som Hur gör andra med kläderna och andra minnen? Är det fler än jag som inte orkar bläddra i fotoalbumen utan att gråta – och hellre låter bli? Finns det andra som talar med sin döde partner och tror sig höra svar…? inte orkar bläddra i fotoalbumen utan att gråta – och hellre låter bli? Finns det andra som talar med sin döde partner och tror sig höra svar…? Jag funderade på vilka personer jag skulle träffa och intervjua om sina egna upplevelser. Min långa erfarenhet #7 2014

29


Vi lottar ut fem exemplar av Ken Olofssons bok, se nedan..

som journalist och författare, nu 53 år eftersom jag började som 13-åring i branschen, hjälpte mig. Mitt kontaktnät är stort, jag läste dödsannonser och ringde vänner och bekanta. Det blev många möten i olika delar av landet; yngre och äldre kvinnor och män. Inte såra nya partnern

Det som överraskade mig mest var möten och samtal med personer som ville medverka i boken och som tyckte idén var innovativ och angelägen. Förr eller senare drabbas vi alla. Det är svårast för den som står kvar på stranden, när det definitiva avskedet blir ett faktum. Men smärtan kan bli lindrigare om man delar den med andra. Men deras invändning var denna: ”Jag kan inte leva ensam. Jag har letat aktivt efter en ny kvinna, nu har jag hittat henne och jag kan inte såra henne med att berätta om hur mycket jag älskade min tidigare hustru…” Just så är livet. Det går vidare men med olika val. Själv har jag efter fyra år inte funnit nycklarna till en ny relation. Jag tror inte heller att jag kommer att finna dem. Sorgen har ändrat skepnad, jag har vant mig vid väggarnas tystnad. Och saknaden efter en människa som var min största och enda kärlek kommer alltid att bestå. Sven Wollter, Lena Rainer, Arne Ljungqvist, Edna Alsterlund, Oloph Hansson, Laila Andersson-Palme, Olof Buckard är några av de kända personer som i boken berättar om sin sorg och sin resa vidare i livet.

En annan är Toini Rönnlund, hustru till skidlegendaren Assar Rönnlund. Toini är själv en legendar i skidspåren, fortfarande den enda svenska kvinna som vunnit två individuella olympiska guldmedaljer. Hon kommer att bli föremål för hyllningar och uppmärksamhet när skid-VM avgörs i Falun i februari 2015. Hon förlorade sin älskade Assar en januaridag 2011. Inte som man tänkt sig

Alla medverkande har något viktigt att berätta för oss. Jag är glad och tacksam för att de delat med sig av sina tankar, känslor och erfarenheter. Förr eller senare drabbas vi alla. Det är svårast för den som står kvar på stranden, när det definitiva avskedet blir ett faktum. Men smärtan kan bli lindrigare om man delar den med andra. Därför har jag skrivit boken i vilken jag i mitt eget slutkapitel avslutar på detta sätt: ”Sorgen och saknaden får jag leva med livet ut. Det blir inte alltid som man tänkt sig men det blir alltid något. Jag får ofta frågan: Hur mår du? Riktigt bra kommer det aldrig att bli men det känns bättre. Så känner jag i dag och så förblir det. Ty saknaden efter Marina är ett frö som föll i hjärtats gömma. Det gror och växer till ett träd under årens lopp och bär en bitterljuv blomning varje vår.” KEN OLOFSSON Författare och journalist

Tävling!

Vi lottar ut fem exemplar av Ken Olofssons bok: ”När livet måste gå vidare” Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 10 november! FRÅGA: VILKEN MÅNAD AVGÖRS SKID-VM I FALUN 2015? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

30

#7 2014


Ken Olofsson och Marina Larsson var förlovade i 30 år. När hon gick bort lämnade hon ett sort hål efter sig i Kens liv. För att hjälpa andra i samma situation skrev han sin bok om sorgebearbetning. Här ses paret vid en av sina årliga visiter i Österlen.

Kampen mot sjukvården och myndigheterna:

”Obehagligt, oempatiskt och kränkande bemötande” När min Marina – om vilken jag skriver ett kapitel i boken – insjuknade började mina tuffa matcher med både spansk och svensk sjukvård och olika myndigheter.

Det startade i Simrishamn år 2006 när vi skulle påbörja vår semester i Österlen. Jag hade på bilresan dit noterat att Marina hade blåmärken på ben och armar. Antingen ville hon inte berätta eller så hade hon glömt vad som hänt. Hennes skärpa i talet var förändrad till det sämre, rörelseförmågan på vänster sida var reducerad. Det tog min att halvt dygn att övertyga läkarna om betydelsen av en skiktröntgen. – Ni får vara hur goda läkare som helst och represen-

tera vetenskapen. Men efter nästan 30 års samvaro känner jag min kvinna och hur hon fungerar. Något allvarligt har hänt. Genomför skiktröntgen även om ni måste väcka specialisten, var mitt argument under den sena kvällen. Hennes skärpa i talet var förändrad till det sämre, rörelseförmågan på vänster sida var reducerad. Det tog min att halvt dygn att övertyga läkarna om betydelsen av en skiktröntgen. Nästa morgon ringde en dansk läkare med kommentaren: – Jag beklagar att ni hade rätt. Din hustru har fått en stroke. Vi fick rådet att åka till Stockholm och hänvisades till #7 2014

31


© Can Stock Photo Inc. / mybaitshop

Södersjukhuset. På väggarna lyste affischer med budskapet: ”Stroke ska behandlas omedelbart, vi hjälper till med snabb rehabilitering.” Det blev inte så i praktiken. En kvinnlig professor vägrade att skriva den nödvändiga remiss som skulle ge Marina tillträde till rehabiliteringsvård i Stockholm. Oempatiskt och kränkande

Trots enträgna skrivelser, besök och telefonsamtal förvägrades vi detta. Efter sex månader fick jag till ett möte med professorn som med sina kalla, likgiltiga ögon meddelade mig och en framför henne sittande och gråtande Marina skälet till sin vägran: ”Det förstår ni väl att det kostar pengar?” Mitt svar löd: ”Av allt dumt och dåligt Du skrivit var detta det sämsta. Framför dig sitter en gråtande kvinna som du förnekar rehabilitering. Hon har aldrig belastat sjukvården, nu behöver hon den. Du är en skam för svensk sjukvård och jag kommer att anmäla dig.” Vilket jag gjorde men naturligtvis utan effekt. Det var ett obehagligt bemötande, oempatiskt och kränkande. Efter sex månader fick jag till ett möte med professorn som med sina kalla, likgiltiga ögon meddelade mig och en framför henne sittande och gråtande Marina skälet till sin vägran: ”Det förstår ni väl att det kostar pengar?”

förbereda fortsatt vård i Stockholm, Marina skulle flygas hem med ambulanstransport. Så blev det inte. Jag fick två dygn senare ett kort samtal på mobiltelefonen: ”Your wife has passed away.” Kamp för hemtransport

Sedan klick, jag fick inte ens ett beklagande. Så började en lång kamp med olika myndigheter för att få kroppen hemtransporterad. När den kom hem kallades jag till bårhuset på Karolinska sjukhuset. Min son körde mig dit – med nyinköpta pappersnäsdukar. En ung man kom upp från likkällaren och hänvisade till det rum där min hustru låg i en plastsäck. Alla berörda myndigheter, dessutom kyrkan och begravningsbyrån, visste att det skulle ske – men ingen var där för att ge mig stöd i denna stund. Jag fick identifiera henne ensam och när jag frågade var hennes tillhörigheter fanns – smycken, glasögon, klocka, mobiltelefon, handväska, kläder fick jag beskedet: ”Inget var med, det är förmodligen stulet.” Jag hämtade ut Marinas sista pension trots att hennes kropp ännu inte fanns i Sverige. Pensionsmyndigheten krävde att jag skulle betala tillbaka beloppet (som användes till hennes utgifter för hemtjänst, färdtjänst, mediciner och andra liknande utgifter). ”Det är dödsdagen som gäller”, menade myndigheten. Överklagade förgäves

Jag lämnade skrivelsen till professorns underställde överläkare. Han visade i motsats till sin chef stor förståelse och beklagade att ”ärendet dröjt så länge, alltför länge.” Rehabilitering efter ett halvår

Tre dagar senare fick Marina rehabiliteringsvård vilket också underlättade min vardag; hon hade redan stora svårigheter med att sköta sin hygien och hade kraftigt nedsatt rörelseförmåga. När Marina under vår sista resa till Spanien i mars 2010 drabbades av ett epilepsianfall mötte vi nonchalans och likgiltighet på Malagas universitetsjukhus. Jag hade ständig kontakt med UD och SOS International och slutsatsen blev att jag skulle ta mig hem för att 32

#7 2014

Det tog över ett år att få den spanska sjukjournalen och jag förnekades hjälp med översättningen och anlitade därför en översättare för åttatusen kronor. Jag överklagade pensionsmyndighetens beslut i muntlig framställning i förvaltningsdomtol men fick avslag – och tvingades betala tillbaka beloppet, med ränta. Det finns enskilda personer inom sjukvården, hemtjänst och myndigheter som agerat vänligt och empatiskt mot mig. Men att Sverige, efter Estonia- och tsunamikatastroferna, i stort lärt sig mycket om empati och hur man bemöter människor i sorg, som många experter påstår, håller jag inte med om. Det finns mycket mer att lära och förstå. KEN OLOFSSON


Mer socker: Vaniljyoghurt med Frax flingor, mjuk macka med bregott, ost och paprika samt apelsinjuice. Totalt 423 kcal. Denna frukost har 3,5 g kostfibrer och 9,3 g tillsatt socker.

Lite socker: Havregrynsgröt med rivet äpple, kanel och mjölk, knäckemacka med bregott, halvt skivat ägg och kaviar samt te. Totalt 408 kcal. Frukost nr 1 har mest kostfibrer av frukostarna (8,4 g) och minst tillsatt socker (1 g).

Mest socker: Hallonyoghurt med honungspuffar, hönökaka med bregott och apelsinmarmelad samt mjölk med o´boy. Totalt 455 kcal. Frukost nr 3 har minst kostfibrer (1,6 g) och 35,3 g tillsatt socker.

Allt fler livsmedel riktar sig till barn – fortfarande onödigt mycket socker i En av fyra frukostflingor som riktar sig till barn innehåller mer än 30 procent socker. Yoghurtar med roliga figurer på förpackningarna innehåller också ofta onödigt mycket tillsatt socker.

Antalet livsmedel som riktar sig till barn har ökat från sextio stycken år 2009 till nästan hundra idag. Det visar Konsumentföreningen Stockholms, KfS, femte granskning sedan 2005. I frukostflingorna har mängden socker och salt minskat och kostfiberhalten ökat något på tio år. Nyheter i butikshyllorna är bland annat ägg, fruktmos och ett vegetariskt sortiment. Leksaker i förpackningarna har nästan försvunnit. – 2005 kunde en förpackning med frukostflingor innehålla 50 procent tillsatt socker. Så illa är det inte i dag. Men Brüggens Honungspuffar har 42 procent. Man undrar varför med

tanke på den heta diskussionen som förs i dag om hälsosam mat till barn, säger Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, KfS. (Se även hennes gästledare på sidan 5.)

Kellogg’s, Yoghurten Choco Drops från Milbona/Lidl och Brago Sifferkex från Göteborgskex. De innehåller alla för mycket socker, enligt KfS. Översaltade

Sämst

Dennis Hotdogs från Scan har också fått värstingstämpel, orsaken är onödigt hög salthalt. – Barns tjatmakt är stark. I England är den ett begrepp: ”pester power”. Om livsmedel överhuvud taget ska marknadsföras direkt till barn är det bra om livsmedelsbranschen kan hjälpa föräldrarna och se till att produkterna innehåller bra näring som fullkorn och låg mängd mättat fett, socker och salt, säger Louise Ungerth.

De sämsta produkterna enligt KfS är förutom Honungspuffarna från Brüggen även Frosties Original från

Källa: Konsumentföreningen Stockholm

Bäst

Sett till näringsvärdet korar KfS flingorna Frax jordgubb/blåbär från Frebaco och Havrefras från Quaker Oats till de bästa produkterna som riktar sig till barn.

#7 2014

33


”Träningsmotiviation kommer inifrån” – prioritera dig själv så blir kroppen nöjd Har du kört igång höstarbetet och känner att det är full fart, men motivationen har inte räckt till för att få riktig fart i träningen? Att bli motiverad kommer från dina egna celler och hormoner och inte från att någon annan piskar dig framåt.

belönar din kropp att fortsätta. En sak är säker, din kropp älskar att bli belönad. 3. Skaffa en träningskompis: Är du en ensamvarg så kan en träningsdagbok vara din kompis och då kommer du inte heller undan, utan du måste fylla i där det är tänkt.

Du kan däremot bli stimulerad till en egen motivation men det är fortfarande upp till dig att bli motiverad. Det fina i detta resonemang är att du kan styra dina egna tankar och känslor till att skapa motivation och belöningen känns så oerhört mycket skönare. Jag hjälper dig på vägen genom att lista vad du behöver göra. 1. Sätt av konkret tid: Avtala med dig själv när det passar att göra det du vill, vare sig det är att dansa zumba, spela badminton eller gå på ett crossfitpass.

Hjärnbalans

Detta är bara för dig, för att du varit duktig och snäll mot dig själv, det är inte egoistiskt utan det är ett måste för att kunna ge av sig själv till andra. Skriv in i schemat när du skall träna och håll det, du kommer att känna stolthet över hur viktig du är när annat får stå åt sidan för att du skall träna. Och det gynnar din mentala balans och dina hormoner. Är du typen som säger att du skall träna när du får tid, så kommer du aldrig att komma igång. 2. Sätt upp ett mål: Att ha ett mål ger kroppen en belöning; att den tid du lägger ner är betydelsefull och betyder någonting. Ta en sträcka om 3-5 kilometer och promenera i rask takt på tid, om 28 dagar skall du ta tid på samma sträcka igen och du har garanterat minskat tidsåtgången med några minuter, vilket betyder att du höjt din fysiska kapacitet. Delmål

Vill du sätta ett barriärbrytande mål så kan det vara kopplat till något stort på längre sikt såsom att sluta med blodtrycksmedicin eller gå ner 10 kilo i vikt. Barriärbrytande mål innebär en enorm förändring i ditt liv men som kräver ett stort mått av motivation. På vägen måste du då ha små realistiska mål som 34

#7 2014

Det personliga mötet med en kompis är väldigt utvecklande och skapar balans i hjärnans belöningssystem när man peppar varandra. Du skall se att saknaden blir snabbt kännbar om kompisen blir sjuk eller på tjänsteresa. Att ge kollegan en boost i form av high five eller bjuda på lunch skapar hormonella reaktioner i kroppen som utvecklar vårt känsloliv både i arbete och privat. 4. Ge dig själv en belöning: Att träna sig själv i att ta emot en belöning är oerhört viktigt. Tänk att du startar din träningsresa i morgon och räknar 28 dagar framåt, tar ditt mål som sikte att ha tränat tre ggr i veckan och nått en tioprocentig kapacitetsökning, då bjuder du dig själv på en spa-eftermiddag eller fixa naglarna, håret eller köper en dyr flaska vin. Detta är bara för dig, för att du varit duktig och snäll mot dig själv, det är inte egoistiskt utan det är ett måste för att kunna ge av sig själv till andra. Denna belöning åt din självkänsla syns inte bara på cellnivå utan andra ser det också. 5. Ha det riktigt kul: Det är viktigt att förknippa träningen med glädje och inte pina. Längtar man tills att passet är över så skall du hitta på någon annan form av träning, kanske klättring eller badminton är din grej. Det skall vara kul att sätta av tid till detta viktiga moment annars hittar kroppen snabbt på ursäkter som tar över motivationen. Att förknippa detta med roliga tankar gör att alla dina bästa sidor kommer fram och du utvecklas och skapar kraft och lust både på jobbet och hemma. MATS PETERSSON Näringsfyiolog vid Matsvision AB, www. matsvision.se


© Can Stock Photo Inc. / filipobr

Är du typen som säger att du skall träna när du får tid, så kommer du aldrig att komma igång, hävdar Mats Petersson.


Motion skyddar hjärnan från stress och depression – muskler rensar bort skadligt ämne ur blodet Fysisk aktivitet har en välgörande effekt på hjärnan, till exempel vid stress och depression. Det har dock inte varit känt hur denna skyddande effekt uppnås.

Men nu har forskare vid Karolinska institutet i studier på möss visat att när muskler används renas blodet från ett ämne, som bildas vid stress och som är skadligt för hjärnan. Studien publiceras i den ansedda tidskriften Cell. – Vi vet egentligen inte vad depression är, rent neurobiologiskt. I vår studie har vi bidragit med en pusselbit till den beskrivningen och vi har en förklaring till vad som sker biokemiskt när motion skyddar hjärnan från att skadas vid stress, säger Mia Lindskog, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Det är sedan tidigare känt att proteinet PGC-1a1 (uttalas PGC-1alfa1) ökar i musklerna och stärker dem vid fysisk aktivitet. Forskarna har använt sig av en framavlad mus med höga

nivåer av PGC-1a1 i musklerna, vilket innebär att dessa möss föds med vältränade muskler. Forskarna utsatte dessa möss och vanliga möss för stressande miljö, så som höga ljud, blinkande ljus och omvänd dygnsrytm på oförutsägbara tider. Efter fem veckors mild stress hade vanliga möss utvecklat depressivt beteende, medan möss med vältränade muskler på genetisk väg inte hade några depressiva symtom. Musklerna får renande funktion

– Vår forskningshypotes var att musklerna tillverkar något ämne som har en välgörande effekt på hjärnan. Men vi fann egentligen det rakt motsatta: vältränade muskler tillverkar ett enzym som renar kroppen från skadliga ämnen. Musklernas funk-

tion i det här sammanhanget påminner alltså om njurens eller leverns, säger Jorge Ruas, forskargruppledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi. Forskarna upptäckte att möss med högre nivåer av PGC-1a1 i musklerna också hade högre nivåer av ett enzym som heter KAT, även det i musklerna. KAT bryter ner ämnet kynurenin, som bildas vid stress, till kynureninsyra, en substans som inte kan gå över från blodet till hjärnan. Den exakta funktionen av kynurenin är inte känd, men det har beskrivits hur höga nivåer av kynurenin har kunnat uppmätas hos patienter med psykisk sjukdom. I den här studien visade forskarna att när vanliga möss fick kynurenin, då fick de också ett deprimerat beteende, medan möss med ökade nivåer PGC-1a1 inte påverkades. I nästa led lyckades forskarna ringa in att PGC-1a1 aktiverar transkriptionsfaktorn PPAR, och detta leder till ökade nivåer av KAT, som alltså omvandlar det skadliga kynurenin till ett ämne som inte kan nå hjärnan. Kan öppna för ny behandling

– Det är möjligt att det här öppnar för en ny farmakologisk princip vid behandling av depression. Möjligen kan man försöka påverka funktioner i musklerna i stället för funktioner i hjärnan. Musklerna verkar ha en filtrerande effekt, som om den aktiveras kan skydda hjärnan från sådant som skadar den och gör den sjuk, säger Jorge Ruas. Jorge Ruas och Mia Lindskog Foto: Ulf Sirborn

Källa: Karolinska institutet

Publikation: ”Skeletal Muscle PGC-1a1 Modulates Kynurenine Metabolism and Mediates Resilience to Stress-Induced Depression”. Leandro Z. Agudelo, Teresa Femenía, Funda Orhan, Margareta Porsmyr-Palmertz, Michel Goiny, Vicente Martinez-Redondo, Jorge C. Correia, Manizheh Izadi, Maria Bhat, Ina Schuppe-Koistinen, Amanda Pettersson, Duarte M. S. Ferreira, Anna Krook, Romain Barres, Juleen R. Zierath, Sophie Erhardt, Maria Lindskog & Jorge L. Ruas,Cell, online 25 September 2014.

36

#7 2014


V

år kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Rekommenderas av experter eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omegafettsyror. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se se

För hjärnans och ögats utveckling mumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden.

För ögats och hjärnans utveckling

Moderns intag av DHA bidrar till att hjärnan och ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas. Fettsyran DHA bidrar även till att synen utvecklas normalt hos spädbarn. mumomega innehåller DHA-rik

fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan är rik på GLA (gammalinolensyra), som i kroppen omvandlas till den viktiga fettsyran arakidonsyra, AA.

av 300 mg DHA dagligen, vilket du finner i en kapsel mumomega. mumomega kan tas under hela graviditeten och så länge du ammar.

För din och ditt barns trygghet

DHA utvinns ur omega-3 fiskolja och GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverkningen följer de krav som ställs från EU och WHO. mumomega är därför säker att använda för gravida och ammande.

Rekommenderad dagsdos

”International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids” (www.issfal. org) har utfärdat en rekommendation att gravida och ammande är i behov

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se


© Can Stock Photo Inc. / chaoss

Musklerna berättar mer än forskarna tidigare trott Michael Dimitriou.

Sträcksensorer i våra muskler reglerar reflexer som underlättar den undermedvetna kontrollen av kroppshållning och rörelser. Enligt en ny studie reagerar sensorerna svagt på muskelsträckningar som orsakas av frivilliga åtgärder, och starkt på sträckningar som orsakas av yttre krafter.

– Resultaten från studien visar att musklernas sträckreceptorer ger mer information till nervsystemet än att bara berätta om vilken kroppsdel som rör sig eller hur snabbt. Sensorerna justerar också sina signaler beroende på vad som orsakade rörelsen, säger Michael Dimitriou, Han är förste forskningsassistent vid institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet och har genomfört studien som publiceras i Journal of Neuroscience. Information om orsak och verkan kan ges i realtid med hjälp av så kallade muskelspolar, en typ av sträckreceptorer som finns i musklerna hos de flesta däggdjur. Normalt kan vi lätt skilja mellan rörelser vi gör oss själva och rörelser som passivt tillämpas eller ålagts på vår kropp av yttre krafter. Förmågan att skilja mellan egengenererade och externt genererade sensoriska händelser är avgörande för korrekt uppfattning och kontroll av kroppshållning och rörelse. Denna förmåga tros också underlätta vår medvetenhet om jaget som en självständig enhet. Uppdelningen mellan det som upplevs som jag och det andra runt omkring har man tidigare trott uppstår endast av komplexa beräkningar som utförs i hjärnan, som kombinerar förkunskaper eller minnen av konsekvenserna av egna handlingar och inkommande sensorisk information. Den studie som Michael Dimitriou har genomfört visar att information om orsak och verkan kan ges i realtid med hjälp av så kallade muskelspolar, en typ av sträckreceptorer som finns i musklerna hos de flesta däggdjur. 38

#7 2014

Muskelspolar skiljer sig från andra sensoriska receptorer, som sträckreceptorer i huden, eftersom deras känslighet kan styras av nervsystemet via specialiserade motoriska nervceller. Det funktionella syftet med denna kontroll har varit oklart. Enligt de data som Michael Dimitriou har tagit fram ökar de specialiserade motoriska nervcellerna känsligheten för sträckreceptorer när kroppen utsätts för externt genererad sträckreceptorstimulans, till exempel när en boll plötsligt faller ner i handflatan. Eftersom förstärkta muskelspolreaktioner innebär starka sträckreflexer, motverkar muskelaktiviteten direkt rörelse av handen. Men när en frivillig rörelse görs, då minskar nervsystemet känsligheten av muskelspolarna i musklerna som sträcks, vilket gör det möjligt för oss att röra oss utan att utlösa starka reflexer som annars skulle motverka rörelsen. Okontrollerbart starka sträckreflexer kallas vanligtvis för spasticitet. – Dessa resultat ger en förklaring till hur reflexer kan funktionellt justeras för att hjälpa oss i vardagliga uppgifter, utan att kräva medveten kontroll över reflexkänslighet eller komplexa beräkningar i hjärnan för att förutsäga de sensoriska konsekvenserna av våra handlingar, säger Michael Dimitriou. Förstå sjukdomar bättre

Han tror att dessa nya rön är viktiga både för att förstå de neurala mekanismer som styr rörelser och självuppfattning, men också för att förstå sjukdomstillstånd där dessa mekanismer är störda. – Med dessa upptäckter, får vi nya insikter i de mekanismer vars felfunktion kan leda till neuromuskulära symtom som spasticitet eller sjukdomar som främmande handen syndrom, även känt som Dr Strangelove syndrom, men också för att identifiera potentiella mål för behandling av dessa sjukdomar, säger Michael Dimitriou. Källa: Umeå universitet


© Can Stock Photo Inc. / AndreyPopov

Stora skillnader i genaktivitet mellan kvinnors och mäns muskler

Flera tusen gener uttrycks olika i kvinnors respektive mäns muskler, visar en omfattande undersökning från Karolinska institutet av genaktiviteten i skelettmuskulatur.

oklart tidigare. Forskarna hittade även helt nya transkript. Välfungerande muskler viktiga

Studien, som publiceras i oktobernumret av den vetenskapliga tidskriften FASEB Journal, ger en bild av hur frisk muskelvävnad ser ut, vilket på sikt kan leda till bättre förståelse för flera olika sjukdomstillstånd där skelettmuskulaturen har en viktig roll. – Jag hoppas att den här studiens resultat från mätningar av genaktivitet kommer att fungera som en referens för mänsklig skelettmuskulatur och ligga till grund för många nya studier av skelettmuskulatur i olika sjukdomar och funktionsrubbningar. På så sätt kan vi förstå våra muskler bättre och kanske utveckla mer optimala behandlingar och en mer individualiserad sjukvård, säger artikelns förstaförfattare Maléne Lindholm, doktorand i Carl Johan Sundbergs forskargrupp vid institutionen för fysiologi och farmakologi.

I den aktuella studien tittade forskarna på hela transkriptomet i mänsklig skelettmuskulatur. När en gen är aktiv produceras så kallade transkript, som fungerar som en mall för de protein som ska bildas och utföra olika funktioner i cellerna. Visar genernas aktivitet

Transkriptomet är alla transkript som finns i vävnaden vid en tidpunkt och ger en bild av hur aktiva olika gener är. Forskarna tog små muskelbiopsier från båda benen på frivilliga försökspersoner, nio kvinnor och nio män. När de jämförde transkriptomet i skelettmuskler mellan könen hittade forskarna 1 700 gener som är mer aktiva i män, och 1 300 som är mer aktiva i kvinnor. De såg att transkriptomet i de båda benen hos en enskild individ är mycket lika varandra, vilket varit

Välfungerande skelettmuskulatur är mycket viktigt för vårt välbefinnande. Musklerna har också en viktig roll i flera olika sjukdomar, som typ-2 diabetes och hjärtkärlsjukdom. För att kunna förstå vad som går fel vid sjukdom är det nödvändigt att först veta hur den normala muskeln ser ut. Den stora skillnaden mellan män och kvinnor är angeläget att ta hänsyn till vid exempelvis framtida behandlingsstrategier för dessa sjukdomar, menar forskarna bakom den aktuella studien. Resultaten kan förutom de ovan nämnda sjukdomarna även få framtida betydelse för sjukdomstillstånd med muskelförlust, så som muskeldystrofier och sarkopeni, samt fetma. Även forskare från SciLifeLab, Stockholms universitet och KTH har deltagit i arbetet med studien.

Maléne Lindholm. Foto: Susanna Appel.

Källa: Karolinska institutet

Publikation: The human skeletal muscle transcriptome: sex differences, alternative splicing, and tissue homogeneity assessed with RNA sequencing Lindholm M, Huss M, Solnestam B, Kjellqvist S, Lundeberg J, Sundberg C FASEBJ, online 11 July 2014, October issue 2014

#7 2014

39


Hänt i skvättet Medicinsk access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Första satsen”. Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand. I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

Om betablockad inte räcker till

vid icke-permanent förmaksflimmer

Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se.

Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ® tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé: 2013-11-15. SE-DRO-14-04-02, maj 2014.

Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, R X , F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ® endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ® ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt.

MULTAQ® (dronedaron) ingår i högkostnadsskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Referenser: 1. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987–999. 2. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668–678.

40

#7 2014


© Can Stock Photo Inc. / kovalvs

Ny mekanism bakom typ-2 diabetes upptäckt

Åldrande i insulinproducerande celler är kopplat till en tilltagande minskning i signalöverföring och insulinutsöndring, enligt en studie av forskare vid Karolinska institutet. Fyndet, som publicerats i tidskriften Diabetes, visar en ny molekylär mekanism bakom åldersrelaterad försämring i insulinproducerande celler och diabetes.

Åldrande är en av de största kända riskfaktorerna för många sjukdomar. Typ-2 diabetes är inget undantag. Personer över 65 löper en ökad risk att utveckla typ-2 diabetes om deras insulinproducerande betaceller i bukspottkörteln inte klarar av att kompensera för insulinokänslighet. Minskande insulinfrisättning från betacellerna anses vara en viktig bidragande faktor till att sjukdomen utvecklas, men det har inte varit känt varför det sker. Kalciumjonen en viktig roll

När forskarna bakom den aktuella studien letade efter en koppling mellan åldrande, försämrad betacellsfunktion och diabetes tittade de närmare på kalciumjonen. Kalciumjonen fungerar som en signal och har en mycket viktig roll i regleringen av de insulinproducerande betacellernas funktion och överlevnad, säger Luo-Sheng Li vid Per-Olof Berggren. Foto: Bildmakarna Rolf Luft Forskningscenter

för diabetes och endokrinologi vid Karolinska institutet, studiens försteförfattare. Forskarna studerade tre olika sorters möss som skiljer sig åt i åldersberoende försämring. Den första var en genetiskt förändrad mus som ackumulerar DNA-mutationer i cellens kraftstationer, mitokondrierna, och därför åldras i förtid. Den andra sortens mus representerar naturligt åldrande, medan den tredje är mer motståndskraftig mot åldersinducerad försämring. Försämrad mitokondriefunktion

När de jämförde mössen fann forskarna att mitokondriernas funktion blev sämre med åldern. Den här åldersStudien visar att försämrad finreglering av koncentrationen av fritt kalcium i betacellen är den molekylära mekanism som kopplar ihop mitokondriell dysfunktion med försämrad insulinfrisättning. beroende nedgången av mitokondriefunktion i betacellen leder i förlängningen till minskad insulinutsöndring. Studien visar att försämrad finreglering av koncentrationen av fritt kalcium i betacellen är den molekylära mekanism som kopplar ihop mitokondriell dysfunktion med försämrad insulinfrisättning. – Den ämnesomsättningsinducerade försämringen av kalciumregleringen speglar en viktig åldersberoende fenotyp som kan spela en avgörande roll i utvecklingen av typ 2-diabetes. Det här är viktig information som kanske kan ligga till grund för en ny typ av behandling av diabetes, säger Per-Olof Berggren vid Rolf Luft Forskningscentrum för diabetes och endokrinologi, som har lett studien. Källa: Karolinska institutet

Publikation: “Defects in β-Cell Ca2+ Dynamics in Age-Induced Diabetes”, Li L, Trifunovic A, Köhler M, Wang Y, Berglund JP, Illies C, JunttiBerggren L, Larsson NG, Berggren PO, Diabetes, epub ahead of print 1 July 2014, doi:10.2337/db13-1855.

#7 2014

41


MEDICINNOTISER

Ny kunskap om blodbrist och trötthet vid cancer Många patienter med cancersjukdom får försämrade blodvärden, något som ger kraftlöshet och trötthet. Forskare vid Karolinska institutet har tillsammans med kollegor från Kina och Storbritannien upptäckt hur tumören gör för att lyckas påverka den sjuka individens blodvärde och benmärg.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports. Försämrade blodvärden, anemi, är vanligt vid cancersjukdom och ger stor trötthet. Anemin beror ibland på att patienten tar cytostatika, som dödar även friska celler, som röda blodkroppar. Men även cancersjukdomen i sig påverkar blodvärdet, och det har saknats kunskap om orsakerna. Det är proteinet VEGF och receptor VEGF-2 som är centrala i sammanhanget. VEGF, vaskulär endotelcellstillväxtfaktor, utsöndras av tumören och är viktig för angiogenes, det vill säga nybildning av blodkärl. En redan befintlig behandling vid cancersjukdom är att strypa tumörens VEGF-utsöndring och på så sätt hin-

S

Källa: Karolinska institutet

!

de n a d ju

b

ler a i c pe

dra den från att bilda nya kärl. Det saknas dock mycket kunskap om VEGF och dess betydelse för cancersjukdom. – Vi har bidragit med en pusselbit genom att vi har visat att VEGF inte är viktigt endast på mikronivå, alltså för tumörens tillväxt i närområdet. VEGF är viktigt även på makronivån, alltså för hur tumören lyckas fungera som en Yihai Cao. Foto: Fredrik Persson. systemisk sjukdom och påverka centrala funktioner i kroppen som helhet, som nybildningen av röda blodkroppar,säger Yihai Cao, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

sid. 57! Beställningstalong på

Kul med cancer – hur man tar sig igenom bröstcancer. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor kämpade mot sjukdomen. Några kåserier skrevs även efteråt, när hon friskförklarats. Med denna bok vill hon ge glädje och hopp inför något som till en början känns helt över­ mäktigt, men som går att ta sig igenom, skrattandes åt allt konstigt som händer på vägen. Av: Monika Titor

+ 106 kr Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se 42

#7 2014

porto


MEDICINNOTISER

Tävling!

Vi lottar ut tre förpackningar Omega 3-kapslar från Pikasol. Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 10 november! FRÅGA: NÄR UPPNÅS DEN GYNNSAMMA EFFEKTEN PÅ HJÄRTAT VID INTAG AV OMEGA-3? 1. VID ETT DAGLIGT INTAG AV 150 MG EPA OCH DHA X. VID ETT DAGLIGT INTAG AV 200 MG EPA OCH DHA 2. VID ETT DAGLIGT INTAG AV 250 MG EPA OCH DHA MITT SVAR NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

Bokvinnare! Vinnarna av Christian Dahlströms bok ”Panikångest & depression” blev: Eva Drott, Norrköping Malin Stertman, Sigtuna Åsa Ottosson, Vuxenhabiliteringen, Karlshamn

FRÅGAN LÖD: HUR BEHANDLADES PSYKISKA SJUKDOMAR I ANTIKENS GREKLAND? RÄTT SVAR VAR: TREPANERING

Vinnarna av Monika Titors bok ”Kul med cancer” blev: Mats Stertman, Sigtuna Mathias Josse, Laholm Karl Blid, Bergsjö FRÅGAN LÖD: VILKET YRKE HAR MONIKA TITOR? RÄTT SVAR VAR: JOURNALIST

#7 2014

43


MEDICINNOTISER

Fetma i medelåldern ökar risken för demens – men skyddar efter 65 En översiktsstudie som inkluderar data från 120 000 personer visar att fetma i medelåldern ökar risken för senare demens.

Professor Deborah Gustafson.

Studien, som genomförts av forskare vid Sahlgrenska akademin och som publiceras i Lancet Neurology och Journal of Alzheimer´s Disease, bekräftar tidigare teorier om kopplingen mellan övervikt och demenssjukdom. 2003 kunde forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, för första gången rapportera fynd som antydde att fetma ökar risken för Alzheimers och andra demenssjukdomar senare i livet. Sedan dess har flera vetenskapliga studier antytt ett liknande samband. Ökad risk efter pension

Göteborgsforskarna har nu under ledning av professor Deborah Gustafson granskat och sammanställt de senaste tio årens forskning kring detta samband. Resultaten, som publiceras i ansedda tidskrifterna

Lancet och Journal of Alzheimer’s Disease, och som bygger på data från 27 studier inkluderande totalt 120 000 personer i Europa, USA och Asien, bekräftar att övervikt eller fetma i medelåldern innebär en ökad risk att drabbas av demenssjukdomar efter 65. Fetma skyddar efter 65

– Samtidigt gäller det motsatta hos personer över 65 år. Där ser vi att fetma har en skyddande effekt, och att det i stället är undervikt och minskat BMI som kopplas till demens. En förklaring till detta kan vara att tidiga symtom på demens också bidrar till viktminskning, och på att neurologiska förändringar i smak och lukt påverkar matvanorna, säger Deborah Gustafson. Resultaten av översiktstudien ger enligt Deborah Gustafson viktig information för hur de biologiska mekanismerna bakom demenssjukdom och Alzheimer fungerar. Källa: Sahlgrenska akademin

Tävling!

Vi lottar ut tre exemplar av Martina Johanssons bok: ”Hormonbibeln” Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100 820 70 Bergsjö eller maila tord@medicinskaccess.se senast den 10 november! FRÅGA: VAD ÄR GI EN FÖRKORTNING AV? MITT SVAR

NAMN ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST ID-NUMMER

44

#7 2014


Rysk metod läker benbrott lika bra som spik och skruv

OES20140109PSE05

MEDICINNOTISER

I öst används Ilizarov-metoden rutinmässigt vid behandling av benfrakturer. Studier på drygt 120 svenska patienter i Skövde visar att den iögonfallande stålramen har många fördelar jämfört med traditionell öppen kirurgi, och skulle kunna införas som en alternativ behandling även i svensk rutinsjukvård.

Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Den så kallade Ilizarov-metoden utvecklades i Sovjetunionen på 1950-talet av professor Gavril A. Ilizarov. Metoden går ut på att de brutna och trasiga benfragmenten genomborras med tunna trådar som därefter spänns fast i ringar, som förbinds med yttre stag. På så sätt kan benfragmenten läggas tillrätta och hållas på plats under läkningstiden. Metoden används rutinmässigt i öst men har bara sporadiskt tilllämpats i väst, och då huvudsakligen vid komplicerade ingrepp som benförlängningar. Undantaget är Ortopedikliniken vid Skaraborgs Sjukhus i Skövde där man sedan 2002 opererat över 700 patienter med Ilizarov-metoden. I Skövde finns nämligen ortopedläkaren Telmo Ramos som länge intresserat sig för den sovjetiska metoden och som nu vetenskapligt utvärderat den. Avhandlingen visar att Ilizarov-metoden ger minst lika bra resultat som ett öppet kirurgiskt ingrepp. Patienterna slipper dessutom riskerna som ett öppen kirurgiskt ingrepp innebär, de kan skrivas ut tidigare och de får belasta benet direkt efter att ställningen är på plats och under hela läkningstiden. Källa: Sahlgrenska akademin.

Nu 41 % lägre pris,* ingår i läkemedelsförmånerna till skillnad från Vagifem som inte är rabatterat.** 1

2

1

•Oestring®(estradiol) – lokal östrogen-

behandling med låg och jämn frisättning.1

•Dokumenterad effekt på klåda, sveda, dyspareuni, täta trängningar samt recidiverande urinvägsinfektioner.3,4

•Byts var tredje månad.

1

* Nytt pris 243:-/vaginalring (AUP). Tidigare pris 414:-

Referenser: 1. www.fass.se, sept. 2014. 2. www.tlv.se/ lokalaostrogener. 3. Smith P et al. Maturitas 1993; 16: 145– 154. 4. Perotta C et al. The Cochrane Library 2008, Issue 3, 1–28. The Cochrane Library 2012. Issues 10, 1–84. **Vagifem 10 µg och 25 µg parallellimporterat inom förmånen tillhandahålls ej (sept. 2014). Oestring® (estradiol) RX. Ingår i läkemedelsförmånen, se www.fass.se Indikation: Substitutionsterapi vid lokal östrogenbristsymtom. Förpackningar och styrkor: Vaginalinlägg 7,5 mikrog/24 timmar. 1 st foliepåse. Datum för översyn av produktresumén: 2014-06-18. För ytterligare information: www.fass.se och www.pfizer.se Pfizer AB. 191 90 Sollentuna. 08-550 520 00. www.pfizermedica.se/gynekologi. www.oestring.se

#7 2014

45


MEDICINNOTISER

Svenskbygge ger fler patienter chans till lungtransplantation För många svårt lungsjuka står sista hoppet till en transplantation – men bristen på donerade lungor är stor. Forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har nu testat en ny metod som gör det möjligt att använda lungor som tidigare ratats. Andreas Wallinder, specialistläkare.

Med metoden har redan 22 ytterligare lungpatienter blivit transplanterade i Göteborg. Lungtransplantation är ofta sista utvägen för personer med mycket svår lungsjukdom. Samtidigt tas bara var tredje donerad lunga tillvara för transplantation. Detta har lett till kronisk brist på donerade lungor både i Sverige och internationellt. Kön till en transplantation är lång, och dödligheten bland de som väntar är minst mellan fem och tio procent. Men eftersom organbristen är så stor avstår man ofta från att utreda lungsjuka patienter, vilket gör att mörkertalet sannolikt är stort. Fler användbara lungor

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu använt en ny metod som drastiskt kan öka tillgången till användbara lungor och därmed ge fler patienter möjlighet till transplantation. – Många donerade lungor går inte att transplantera på grund av att donatorn är för gammal, att många års rökning har föregått dödsfallet eller att det finns annan misstanke om lungsjukdom. Det finns också fall där en hastigt nedsatt lungfunktion uppkommit i samband med donatorns dödsfall, men där lungorna i grunden är välfungerande och har potential för att normaliseras. Det är dessa lungor vi fokuserat på, säger doktoranden och specialistläkaren Andreas Wallinder, som redovisar studierna i sin avhandling. I studierna har forskarna opererat ut donatorslungor

som normalt skulle ratats och placerat dem i en specialbyggd hjärt-lungmaskin, som sköter lungornas blodcirkulation och ventilation medan funktionen utvärderas. De flesta funktionella

Försöken visar att de flesta lungor normaliserar sin funktion i hjärt-lungmaskinen, vilket hittills lett till att 22 svårt lungsjuka patienter kunnat transplanteras med lungor som tidigare skulle bedömts som oanvändbara. I en uppföljande studie jämfördes de 22 patienterna med 115 patienter som fick konventionella donatorslungor. Studien visar att patienterna med ”ratade” lungor hade lika bra organfunktion, samma frekvens av komplikationer och lika stor överlevnad. Källa: Sahlgrenska akademin

Evidensbaserad stegräkning Vetenskapligt validerade stegräknare. Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård. Stegrekommendationer för olika sjukdomstillstånd. Stegkalender till patienter. Följ dina patienter på nätet. Beställ stegräknare och läs mer på KeepWalking Scandinavia 070- 403 21 91

46

#7 2014

LS2000: inga inställningar

www.keepwalking.se


MEDICINNOTISER

Stöd Lions Cancerforskningsfond

NYA G I L J Ö M HETER!

Bidra med träning för de med nedsatt hand- och fingermotorik! Kommunernas rehabansvar – en ovärderlig hjälp för de terapeuter som ska bistå i rehabiliteringsinsatser.

Gloreha Lite - för hemträning. Möjliggör tidigt insatt träning redan på sjukhuset. Gloreha Professional - för användning på klinik och rehabcenter.

plusgiro 900940-8 bankgiro 900-9408

Telefon 0652-10892 www.lcff.se

Gloreha-handsken är bra för till exempel stroke, reumatiska åkommor, traumatiska hjärnskador med flera.

KÖP, HYRA ELLER LEASA ! För priser och information – kontakta oss!

Körfältsvägen 8, 831 38 Östersund Tel: 063-18 12 00 • Mail: kjell@reacting.se

www.reacting.se

#7 2014

47


© Can Stock Photo Inc. / JanMika


Tolvstegsmodell funkar för 2 av 3 – i mindre studie En uppföljande studie av manliga patienter som gått tolvstegsbehandling på behandlingshemmet Hatten utanför Stockholm visar positiva resultat. Två av tre som svarat uppger att de är fortsatt drogfria.

Totalt hade 266 patienter skrivits in under perioden 2008 till 2011, de flesta med grava missbruksproblem. Av dessa klarade 43 inte det introducerande 28-dagars primärbehandlingen. Studien baseras på de som gick vidare med behandlingen. Av de 223 patienter som fick behandling under perioden lyckades man följa upp 105 av dem (47 procent), av dessa svarade 66 procent att de var fortsatt drogfria. Det hade då gått två år efter behandlingen. Studien pågick fram till 2013 och har nu sammanställts. Det är en mycket hög andel och kan ses som tecken på att den drogfria tolv-stegsbehandlingen är framgångsrik, i alla fall på Hatten. Minst var tredje drogfri

– Jag vill gärna framhålla att uppföljningens viktigaste syfte är att få information om hur patienterna lyckas efter avslutad behandling. Rapporten är en del i en pågående undersökning vi gör för att klarlägga hur vi lyckas med behandlingen för våra patienter. Jag tycker vi kan se att vi lyckas bra, säger till Drugnews Miodrag Miki Jankovic, behandlingsterapeut på Hatten som arbetat med rapporten och fortsätter: – Även om man räknar de 101 patienter, som vi inte lyckats nå för intervjuer för uppföljningen, som om de återfallit i missbruk så är det 31 procent som är helt drogfria idag. Efter behandlingen ska man inte ens ta en öl för att kunna räknas som helt drogfri. Hur det gått för de man inte lyckats nå är naturligtvis omöjligt att veta. Men de bedöms ha haft ungefär samma förutsättningar som de övriga vid inskrivningen. Hattens behandling bygger på anonyma alkoholisters

tolvstegsfilosofi med dagliga föreläsningar och gruppterapi under cirka fyra månader och eftervård – inga narkotiska läkemedel (som metadon, subutex) tillåts. (se även faktarutan nedan). Amfetamin vanligast

Frågorna för uppföljningen har utarbetats i samråd med Sten-Åke Stenberg, professor i sociologi vid Svenska Endast åtta procent hade lön tidigare, men 68 procent vid uppföljningen, dessutom hade åtta procent startat företag. Institutet för Social forskning vid Stockholms universitet. Även andra externa experter har tillfrågats om upplägget. Patienterna har alla någon form av beroendesjukdom, amfetamin var vanligaste huvuddrog (31 procent), därefter kokain, alkohol, cannabis, heroin etc. Av patienterna i undersökningen kom 81 procent via kriminalvården, 16 procent från socialtjänsten, de övriga betalade själva eller deras arbetsgivare. Många i lönearbete

I undersökningen har patienternas situation vid inskrivningen respektive efter behandlingen noterats. Exempelvis bostadssituation, försörjning, levnadsförhållande, hälsoläge med mera. Nära en tredjedel var hemlösa vid inskrivning, men bara två procent vid uppföljningen senare. Endast åtta procent hade lön tidigare, men 68 procent vid uppföljningen, dessutom hade åtta procent startat företag. Vid fortsatta uppföljningar hoppas rapportförfattarna kunna göra en registerbaserad uppföljning, det skulle kunna ge ett bättre underlag för bedöma hur det gått för dem som inte kunnat nås för intervjuer. Studien fortsätter nu med ytter­ligare intervjuer för den grupp som behandlades 2012. Källa: Drugnews.nu

Länk till rapporten ”Uppföljning av patienter inskriva vid Hattens behandlingshem 2008-2011 http://hatten.se/files/Uppfljning_hatten_2008-2011_slut-1.docx

Tolvstegsmetoden (Minnesotamodellen) • introducerades under 1980-talet i Sverige och fick stor spridning. • Behandlingstiden är betydligt kortare än tidigare traditionell behandling. • Alkohol- och drogberoende ses som sjukdom och behandling sker i grupp med individuella inslag. • Deltagare uppmanas efteråt regelbundet gå på AA-möten för motivation och undvika återfall. AA (Anonyma alkoholister) är världens största självhjälpsrörelse för alkoholister som vill sluta dricka. • Under senare år har tolvstegsmodellen och dess resultat ifrågasatts. Den utmanas av nya metoder som underhållsbehandling för narkotikaberoende och kontrollerat drickande.

#7 2014

49


Kvinnor med högt blodtryck behandlas annorlunda än män – når behandlingsmålet mer sällan

Kvinnor som behandlas för högt blodtryck får inte samma läkemedel som män. De når inte heller behandlingsmålen lika ofta som män gör. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin som granskat över 40 000 patienter. Charlotta Ljungman, doktorand och läkare.

Länk till avhandling: http://hdl.handle. net/2077/35942

50

#7 2014

i andra, samtidiga hjärt-kärlssjukdomar, säger doktoranden och läkaren Charlotta Ljungman, som presenterar resultaten i sin avhandling. Skillnaden inte försvarbar

Ungefär en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning drabbas någon gång av högt blodtryck. Hos såväl kvinnor som män är högt blodtryck en av de vanligaste orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har studerat 40 825 patienter som fått behandling för högt blodtryck inom primärvården. Avhandlingen visar att kvinnor och män ordineras olika blodtryckssänkande läkemedel. Kvinnor når också i lägre utsträckning än män det generella behandlingsmålet om ett blodtryck lägre än 140/90 mm Hg, vilket utgör gränsen för ett skadligt högt blodtryck.

Skillnaderna i behandling mellan kvinnor och män är enligt avhandlingen större hos patienter med låg utbildning. Att kvinnor i lägre utsträckning än män når det så kallade målblodtrycket kan delvis förklaras av att kvinnor vanligtvis är äldre när de drabbas. – Men det borde inte spela någon roll eftersom tidigare studier visat att även äldre patienter med högt blodtryck har stor nytta av blodtryckssänkande behandling, inte minst för att förhindra insjuknande i till exempel stroke, demens och hjärtsvikt, säger Charlotta Ljungman. Kvinnor har generellt en lägre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, och insjuknar också senare i livet. Detta kan enligt Charlotta Ljungman vara en orsak till att vården underskattar risken för framtida hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor.

Olika typer av läkemedel

Bättre behandling av kvinnor

Enligt avhandlingen ordineras kvinnor oftare vattendrivande läkemedel, medan männen får blodtryckssänkande ACEhämmare (som påverkar ett enzym som finns i njuren). – Patienter med högt blodtryck som också har diabetes är enligt internationella riktlinjer rekommenderade en behandling med ACE-hämmare. Men vår studie visar att kvinnor mer sällan än män får denna behandling. Olikheten i behandling kan inte heller förklaras av skillnader

Det viktigaste vid behandling av högt blodtryck är att nå målblodtrycket. Att kvinnor mer sällan än män uppnår detta är anmärkningsvärt och ansträngningar måste göras för att förbättra behandlingen, säger Charlotta Ljungman. Avhandlingen Treatment of hypertension in women and men försvarades vid en disputation den 19 september. Källa: Sahlgrenska akademin


Carin Koch, Timoteij och Lollo Gardtman.

Glädje läker:

Kändisar i musikfilm för barnen på Drottning Silvias barnsjukhus När Hans Wikkelsö med familj fick tillbringa många långa timmar på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus på grund av sonens sjukdom, satte det spår i hans själ och hjärta. Sjukhusmiljön, som i Sverige ofta är avskalad i femtio nyanser av grått och möblerad med institutionsmöbler som varit med ett antal år, bidrar inte till någon större stimulans för ett sjukt barn.

Unikt projekt

Konstverk och utsmyckning sköts av landstingens/regionens konstråd och utgår sällan från barnperspektivet, inte ens när den hängs upp på ett barnsjukhus. Möjligheten till stimulans för de sinnen som det sjuka barnet kan använda, är begränsade och prioriteras inte när krav om hårda besparingar riktas mot verksamheterna.

Ett antal av Sveriges etablerade musiker, sångare och idrottskvinnor/män deltar i filmen. Inget annat sjukhus i världen har någon som komponerar specialskriven musik i syfte att förbättra dess miljö för barn, vilket gör både produktionen och Hans som person unik. Tomas Gedda, insamlingsansvarig för stiftelsen, gläds åt gåvan och dess möjligheter att sätta fokus på den viktiga frågan om miljön för de sjuka barnen.

Förändra miljön

Väl igenom på andra sidan av sonens sjukdomstid väcktes en önskan hos Hans att få bidra till en förändring av den miljö han och familjen sett och upplevt. Med bakgrund som kompositör och textförfattare. Hans som tidigare i sin karriär bland annat skrivit låtar till artister runtom i världen och haft topp-5-placeringar i Tyskland, Schweiz, Österrike, Spanien och Grekland, startade en kreativ process som resulterade i en musikfilm till förmån för stiftel-

sen för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Stiftelsen arbetar med att samla in pengar för att kunna förbättra och barnanpassa miljöer samt att få tiden för sjukhusvistelsen att gå lite snabbare. Helt enkelt att hjälpa de sjuka barnen glömma det onda, åtminstone för en liten stund. Stiftelsens arbete med stimulerande aktiviteter vänder sig till alla barn som vistas på sjukhuset och utesluter ingen. – Med årets film ville jag ta fasta på Insamlingsstiftelsens ledord ”Glädje läker” och har haft ambitionen att beröra på ett annat sätt, även om allvaret självklart finns med eftersom det handlar om barn och sjukdom, säger Hans Wikkelsö. – Jag kände också att jag ville lyfta fram ambassadörer och de goda krafter som finns hos så många människor runtom Insamlingsstiftelsen, bland andra Carin Koch och Linda Wessberg, som är professionella golfare.

De är med i årets fi lm: Sångare: Lollo Gardtman, Sara Ljunggren, Daisy Gottlieb och Emrik Larsson (Stonefunkers) barnen Eliott och Taylor Nilsson, David Lindgren, Erik Segerstedt med flera. Idrottsprofiler/artister: Carin Koch (Europakapten för Solheim Cup laget som möter USA, har varit 20:e rankad i världen

Genom åren har det blivit flera produktioner och den 15 oktober lanserades den fjärde filmen, Happiness Heals - Glädje läker.

Skingra tankarna

– Filmen ger oss en god hjälp i vårt arbete att sprida vårt budskap, så att fler människor får veta att vi finns, vad vi gör, att det går att skänka pengar till oss och vad pengarna går till. Vi vet att glädje läker och hur viktigt det är för patienter och familjer att få tänka på något annat en stund. MARIELLE KOREND LARSSON

i golf) Erica Johansson (sveriges bästa längdhopperska), Robert Kronberg (110 m häck, flera stora finaler VM mm), Linda Wessberg (golfare Europatouren), State of Drama, gruppen Timoteij med flera. Konstnärer: Caroline af Ugglas och Christin Björk.

#7 2014

51


MEDICINNOTISER

Första barnet fött efter livmoderstransplantation Sju svenska kvinnor har i ett banbrytande forskningsprojekt vid Göteborgs universitet fått befruktade ägg återförda efter att ha genomgått livmodertransplantation. Nu har det första barnet till en kvinna med transplanterad livmoder fötts, en frisk och fullt normalt utvecklad pojke.

Totalt genomgick nio kvinnor livmoderstransplantation med livmoder från levande donator. Donatorn var i de flesta fallen patientens mor men i vissa fall även andra släktingar eller nära familjevänner. I två fall har livmodern fått avlägsnas, i det ena fallet till följd av en svår infektion och i det andra till följd av blodproppar i de transplanterade blodkärlen.

Den världsunika händelsen uppmärksammas i The Lancet. Forskningsprojektet om livmodertransplantationer har pågått vid Göteborgs universitet sedan 1999 och har utvärderats i över 40 vetenskapliga artiklar. Forskningens mål är att kvinnor som saknar en livmoder från födseln eller efter en canceroperation ska få möjlighet att föda egna barn.

Medelålders mamma

De sju kvarvarande kvinnorna har under 2014 påbörjat graviditetsförsök där kvinnornas egna befruktade ägg, som tillkommit vid IVF/provrörsbefruktning, återförs till den transplanterade livmodern. I våras konstaterades den första tidiga graviditeten då en kvinna i 35-årsåldern blivit gravid vid första återföringsförsöket, drygt ett år efter att hon genomgått transplantationen. I början av september förlöstes kvinnan med hjälp av kejsarsnitt. Kvinnan blev därmed den första i världen att föda barn från en transplanterad livmoder. Livmodern donerades av en 61-årig kvinna utan släktskap med den transplanterade kvinnan. Källa: Sahlgrenska akademin

Badsemester i medeltida Agde

E

n pärla vid medelhavet där man kan njuta av sol, bad, vin, god mat och shopping i vårt nyrenoverade 1700-tals hus. Agde är en av Frankrikes äldsta städer och ligger vid floden Herault och Canal du midi i det böljande vinlandskapet Languedoc. Havet ligger bara 4 km bort med milsvida sandstränder. Cykla eller promenera längs floden Herault ända ner till havet. Huset ligger mitt i den gamla stadsdelen, Centre Historic, på Rue de l’Amour som är en gågata med många små butiker och gallerier.

52

#7 2014

Kommu ni k ati on er : Flyg med Ryanair till Beziers som är vår närmaste flygplats. Från flygplatsen går bussar till Agde tågstation och därifrån tar det 10 minuter att promenera till huset. Huset: Gatuplan, lokal med plats för cyklar. Första våningsplanet, kök och vardagsrum med öppen planlösning. Spishäll, ugn,

diskmaskin, Kyl/frys, tvättmaskin och micro. Platt TV och WiFi. Andra våningsplanet, 2 sovrum. Badrum med wc och dusch. Tredje våningsplanet, sovrum, badrum med wc och dusch. Utgång till en altan med utsikt över takåsarna i Gamla Stan. Litet kök med vask och grill. Pris: 5.500 Vecka.

OBS! I priset ingår sänglinne, handdukar och slutstädning. Bytesdag lördag. Ej husdjur pga allergi i familjen. Fler bilder: Se Blocket, uthyres, Agde. Kontakt: Lena 070-6702671


NYHET!

VARFÖR BEHÖVER DIN KROPP VITAMIN D? Jo, därför att vitamin D t.ex. bidrar till immunsystemets normala funktion. Du kan få i dig vitaminet på två sätt: dels via maten (främst under årets mörkare årstid), eller genom att vara ute i solen. D-vitamin bildas nämligen i huden när den utsätts för solljus. Enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna har vuxna ett dagligt behov av 10μg vitamin D. Pikasol Vitamin D innehåller 10μg vitamin D och högkoncentrerade omega-3-fettsyror, främst EPA och DHA som är de fettsyror som har en säkerställd hälsoeffekt. Pikasol finns att köpa i hälsokostbutiker och på apotek. Vill du veta mer om omega-3 och våra produkter, besök oss gärna på pikasol.se Behandlas du med blodförtunnande medel eller ska genomgå operation, konsultera din läkare/sköterska innan du börjar använda omega-3. Kosttillskott bör ej användas som alternativ till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil.


MEDICINNOTISER

Ny röntgenteknik ger säker diagnos vid pannlobsdemens En undersökning av hjärnans vita substans med magnetkamera kan i ett tidigt skede avgöra om en person drabbats av den ovanliga sjukdomen pannlobsdemens.

Det visar en studie gjord inom Verksamhetsområde Minnessjukdomar (Minneskliniken) vid SUS, Skånes universitetssjukhus. – Att få en tidig diagnos ökar tryggheten både hos patienten och dess anhöriga och gör det också möjligt för samhället att snabbt ge Foto Roger Lundholm.

patienten rätt omhändertagande, säger forskaren och läkaren Alexander Santillo. Den nya tekniken kan redan i dag införas på alla sjukhus som utrustats med magnetkamera. Till skillnad från andra demenssjukdomar påverkas inte minnesfunktionen vid pannlobsdemens. Det är i stället personligheten som förändras. Den drabbade kan exempelvis bli en manisk samlare, bli deprimerad eller förlora omdömet.

Eftersom symtomen är så skiftande kan det dröja upp till flera år innan patienten får rätt diagnos vilket innebär ett stort lidande för både patient och anhöriga. Diagnosen sätts bland annat genom att med en magnetkamera undersöka hjärnbarken i patientens pann- och tinninglober för att se om den grå substansen i dessa har tunnats ut. Även den vita substansen, nervtrådarna som sköter hjärnans kommunikation, påverkas. Men förändringarna i hjärnbarken syns inte om undersökningen görs i tidigt skede av sjukdomen. – Vi vet att om den grå substansen påverkas, så sker det också något med den vita substansen. Det är särskilt tydligt vid pannlobsdemens, säger Alexander Santillo. Den nya tekniken heter MR-DTI. Källa: Region Skåne

Prenumerera och välj två valfria böcker! Alla som tecknar ny prenumeration på ett år (350 kr inkl moms) får två valfria böcker (se till höger) – endast fraktavgiften 56 kr tillkommer. Fyll i formuläret nedan och skicka till: T&M Media AB, Fiskvik 100, 820 70 Bergsjö

Ja tack! Jag vill prenumerera och väljer följande två böcker:

st Friterad orm i Guangzhou

st Vill ha barn

st Candida och andra...

st TBC – Dödsängelns...

st Sömnens betydelse...

st Om bakterier...

st Diabetes hos barn...

st Magens språk

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

54

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö

#7 2014

Plats för frimärke


VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Förnya eller teckna din prenumeration nu! 1 år 350 kr, 2 år 530 kr inklusive moms. Sveriges största oberoende medicintidskrift. Medicinsk access kommer ut med 7 till 10 nummer per år. Varje nummer har intressanta artiklar om erfarenhet och kunskap inom medicin och hälsa. Nyheter, medicinsk teknik, ny forskning, debatt samt gästledare har blivit signum för innehållet. Medicinsk access har bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Eller hör av er: E-post: info@tmmedia.se Tel. 0652-151 10 Fax 0652-151 90

Ja tack!

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera! Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö


Bokklubben KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Med denna bok vill hon ge glädje och hopp i något som till en början känns helt övermäktigt, men som går att ta sig igenom, skrattandes åt allt konstigt som händer på vägen. Ord. pris 150:-

Faxa eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. Faxnummer: 0652-15190. Eller beställ på vår hemsida.

106:-

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

56

#7 2014

NY!

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

170:PROSTATA­ CANCER Hans-Olov Adami, Henrik Grönberg, Lars Holmberg, JanErik Johansson, Anders Widmark En av fem svenska män kommer någon gång under sin livstid att få beskedet att han har prostata­cancer. Ord. pris 198:-

75:SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

50:-

50:-

170:NJURARNA - DE SOM HÅLLER OSS I BALANS Astrid Seeberger, KIUP För dig som är patient, anhörig eller vill veta mer om vad som händer när man drabbas av en njur­sjukdom. Ord. pris 220:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora. Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

170:REUMATISM Johan Frostegård I boken förklaras immunsystemets betydelse för de flesta reumatiska sjukdomar, dess grundläggande uppbyggnad och sätt att fungera – kunskap som är viktig för patienten. Ord. pris 198:-

30:RÖSSNERS ABCBOK OM HÄLSA Stephan Rössner Vad är hälsa egentligen? Stephan Rössner tar alfabetet till hjälp i en ofullständig uppslagsbok om hälsa som ingen kan vara utan. En nöjesläsning där några av de senaste rönen presenteras. Ord. pris 196:-


POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Ett gott skratt förlänger livet. Sjukvården är en tummelplats för många olika sorters människor och personligheter. Här sker dråpliga möten mellan personal och patienter. Kvicka kommentarer fälls och de mest befängda situationer kan uppstå. Ord. pris 125:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

50:KALLET DÖDEN KÄRLEKEN Pelle Olsson Boken är en livsberättelse om Karin Borgström född 1912 i Bomhus utanför Gävle som trots motstånd driver igenom sin högsta önskan – att komma in på Röda korset i Stockholm och bli sjuksköterska. Ord. pris 150:-

65:HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 99:-

50:-

75:-

PILLER PARADOXEN Robert Whitaker ”Pillerparadoxen är utan tvekan den mest belysande boken om psykiatrisk behandling som jag någonsin läst, och jag har läst hundratals. .” Bruce E. Levine, Huffington Post Ord. pris 300:-

175:-

KOL – VÅGA SKAFFA ETT BÄTTRE LIV Kjell Larsson Det borde vara lätt att bestämma sig för att sluta röka när man känner till att det är skadligt. KOL är en sjukdom som främst drabbar rökare. Innehåll bl.a. Vad är KOL? Symtom vid KOL, Riskfaktorer vid KOL, Forskning om KOL m.m. Ord. pris 220:-

170:-

30:-

40:-

MELANOM Yvonne Brandberg m.fl . Karolinska Institutet Malignt hudmelanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och en av de mest betydelsefulla orsakerna är sannolikt ändrade sol- och resvanor. Ord. pris 198:-

ALLT OM OMEGA-3 Tom Saldeen Tom Saldeen har under decennier studerat effekterna av Omega-3 på människan. I denna bok delar han med sig av sin långa erfarenhet och ger kostoch livsstilsråd. Ord. pris 200:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALENSKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

170:-

220:KAOS I KVINNOHJÄRNAN Mia Lundin Befinner du dig i en känslomässig berg- och dalbana? Känns det som att du håller på att tappa greppet och bli tokig? Många kvinnor känner sig precis som du och hoppas och ber om ett slut på sitt elände. Ord. pris 230:-

LEVERANSVILLKOR: Böckerna levereras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mot tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekommenderade cirkapriser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att faxa 0652151 90 eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Pottholzt andra funderingar

st Candida och andra...

st Prostatacancer

st Kallet, döden kärleken

st Sömnens betydelse...

st Njurarna

st Hänt i skvättet

st Diabetes hos barn...

st Reumatism

st Melanom

st Vill ha barn

st Rössners ABC-bok

st Evidensbaserad medicin...

st TBC – Dödsängelns...

st Kul med cancer

st Outsidern: min fars kamp...

st Om bakterier...

st Allt om Omega-3

st Pillerparadoxen

st Magens språk

st Pottholzt funderingar

st Kaos i Kvinnohjärnan

Jag vill prenumerera 1 år för 350 kr inkl moms.

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 2 år för 530 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

820 70 Bergsjö #7 2014

57


Månadens Pottholzt

Medicinsk access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt andra funderingar om… …ATT SJUKHUSENS SPARFÖRSLAG BLIR ALLT MER DESPERATA

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken Pottholzt andra funderingar kom ut 2007.

Hyr nyrenoverade stenhus från 1600-talet i södra Frankrike

Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler. Huset “maison Delacroix” har 4 våningar, nyrustat kök, tre H uset “maison Monet” har 2 våningar, nyrustat kök, tre

sovrum, två badrum och en toppvåning med utsikt över sovrum, två badrum och en jättestor terass. 8 bäddar. takåsarna. 6 bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillmed öppning mot paradgatan Cours Jean Jaures. samt litet torg. Till huset hör källare och garage. Kontakta Lena Bauer för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena@bauermedia.se eller på telefon 0706702671

58

#7 2014


Låt inte ledvärken hindra dig! Stela och ömmande leder beror ofta på en naturlig förslitning som kommer med åren. Artros/lätt ledförslitning kan göra det svårt att t ex promenera, cykla, spela golf, gå i trappor eller att handarbeta. Om du besväras av smärta och stelhet i lederna ta Helaflex®! Det är Sveriges enda traditionellt växtbaserade läkemedel vid artros och lätt ledförslitning. Den aktiva substansen är ett väldokumenterat extrakt av medicinalväxten djävulsklo (Harpagoört).

N y h e t!

Nu i 100 tablet tersförpackning

Helaflex® är receptfritt och säljs i hälsofackhandeln samt på apotek. Helaflex® – Det enda traditionellt växtbaserade läkemedlet vid artros.

Helaflex® är ett traditionellt växtbaserat läkemedel använt för lindring av smärta och stelhet vid lätt ledförslitning (artros). Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet och långvarig användning. Kontakta läkare eller annan sjukvårdspersonal om symptomen förvärras eller kvarstår efter 4 veckor eller om biverkningar som inte nämns på bipacksedeln uppträder. Helaflex® rekommenderas ej till barn och ungdomar under 18 år. Läs bipacksedeln noga före användande.

Bringwell Sverige AB. Konsumentkontakt 0515-77 78 79.


POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 820 70 Bergsjö

Dymista

®

I en egen klass (ATC-kod R01AD58)

• Effektivare och snabbare symtomlindring än en nasal steroid*1 • Vid säsongsbunden och perenn allergisk rinit

Dymista® (flutikason/azelastin) R01AD58, Rx. Indikation: lindring av symtom vid måttlig till svår säsongsbunden och perenn allergisk rinit, om monoterapi med antingen intranasalt antihistamin eller glukokortikoid inte anses tillräcklig. Styrka: nässpray 125 mikrogram + 50 mikrogram/sprayning, spraybehållare. Förpackningar och priser: 28 doser, rek AUP 98,00 kronor (EF) 120 doser, AUP 240,00 kronor (F), 3 x 120 doser, AUP 679,50 kronor (F). Produktresumén senast granskad 2013-02-21. För mer information: www.fass.se Meda AB. Box 906 170 09 Solna. Tel 08 630 19 00E-post info@meda.se www.medasverige.se

www.astmaochallergilinjen.se

1795-056-sept-2014. Med. Access, nr7-14.

* I de kliniska studierna jämfördes Dymista med fl utikasonpropionat vid måttlig och svår allergisk rinit. Referens: 1. Produktresumén, www.fass.se.

Medicinsk Access 2014 #7  
Medicinsk Access 2014 #7  
Advertisement