Framtidens sjukhus

I fokus: Artficiell ingelligens & digitalisering

Erstas nya sjukhus

Nuance

Belastningen på sjukvårdspersonal har fortsatt ökat. Läs om hur talad journalföring minskar vårdpersonalens stress.

Eizo

Läs om varför universitetssjukhuset i Linköping har valt Eizos innovativa lösningar förutrustning av medicinteknisk bildhantering.

Satsa lite, vinn stort

– så utformar du hållbara sjukhus

Swedish Medtech

Anna Lefevre Skjöldebrand, vd på Swedish Medtech delar med sig av sina framtidsutsikter.

Projektledare: Nike Lestander (nike.lestander@mediaplanet. com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Julia Lövenhamn Designer: Daniel Petersson Distribution: Dagens Medicin, 14-06-2023 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm, Borås Tidningstryckeri, Daily Print Umeå, Mittmedia print Östersund Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim. sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Linda Broström

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Hur utformar vi effektiva, hållbara och patientsäkra sjukhus? Innan vi går in på lösningarna, behöver vi rätt perspektiv.

Att bygga sjukhus är dyrt. Trots det motsvarar byggprojektets produktionskostnad endast tre år av att bemanna och driva verksamheten. Det innebär att även små förbättringar i planeringsskedet får stora effekter för vårdens ekonomi – och de största förbättringarna görs i byggprojektets tidiga skeden.

De beslut som fattas i de tidigaste stadierna av planerings- och designprocessen kostar nämligen minst, men påverkar resultatet allra mest. En väl genomarbetad designprocess genererar sjukhus som är lättarbetade, läkande och utvecklingsbara, till en bråkdel av totalkostnaden. En investering som dessutom betalar sig på kort sikt, menar Anna Espling Rolf, ansvarig för sjukhusarkitektur på LINK Arkitektur. Det visar den rättspsykiatriska anläggningen Helix prov på. Vårdavdelningarnas effektiva planering gör att säkerheten ökar och bemanningen kan minskas. Inom Västerås sjukhusområde utvecklas en vacker 20-talsbyggnad av hög kvalitet gång på gång medan yngre sjukhusbyggnader utan rätt kvaliteter rivs. Kvalitet är hållbarhet.

Ord från Nike Lestander, Projektledare - Framtidens Sjukhus

Det händer mycket spännande inom vård- och sjukhusbranschen. Här kan du läsa om de aktuella problemen och lösningarna som leder våra sjukhus in i framtiden. Trevlig läsning!

Men ska hållbarhet prioriteras framför vården?

I USA beräknas klimatförändringen kosta sjukvården 820 miljarder dollar. Folkhälsomyndigheten drar samma slutsats. Paradoxalt nog står sjukvården själva för 4,4 % av våra globala koldioxidutsläpp. Så vi kan inte välja mellan människor och klimat. Men glädjande nog finns beprövade metoder redan på plats. Med fokus på grund, konstruktion, fasad, tak, innerväggar

Hur utformar vi effektiva, patientsäkra och hållbara sjukhus? Med mod, samhällsansvar och samverkan.

och ytskikt kan klimatpåverkan halveras. Det framkommer i en rapport från LINK Arkitektur och Multiconsult, som presenterades på European Healthcare Design Conference.

Ska vi tala om MR-kameran i rummet? Prisökningen för att halvera klimatpåverkan landar på 5–9 % enligt beräkningar av LINKs hållbarhetschef Per Olsson. En större investering nu sparar pengar och liv på sikt. Men när pengarna för den initiala investeringen inte finns? Ja, då får vi vänta eller skapa ett större investeringsutrymme. Här har regionerna allt att vinna på att gå samman. Precis som First Movers Coalition, kan de åta sig att köpa klimatneutrala produkter när de finns på marknaden. Att premiera låg klimatpåverkan ökar efterfrågan. Då ökar utbudet och priserna sjunker.

I vår strävan att utforma hållbara sjukhus, får vi inte stoppas av rädslan för höga kostnader. Vissa lösningar kostar mer, andra lika mycket och vissa mindre. Då måste vi utmana oss själva, ifrågasätta invanda lösningar och samarbeta. Så hur utformar vi effektiva, patientsäkra och hållbara sjukhus? Med mod, samhällsansvar och samverkan, sammanfattar Anna Espling Rolf och Per Olsson.

Anna Espling Rolf Ansvarig för sjukhusarkitektur, LINK Arkitektur

Per Olsson Hållbarhetschef, LINK Arkitektur

Text Anna Espling Rolf & Per Olsson

ApoEx och AccessCare samverkar för en effektiv och trygg läkemedelshantering

AccessCare, som är specialiserade på Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASIH) i Storstockholmsområdet, har valt att ha en farmaceut från ApoEx på plats i sin verksamhet fyra dagar i veckan. Tillsammans utvecklar AccessCare och ApoEx en effektiv, trygg och säker läkemedelshantering för framtidens ASIH.

ApoEx är tjänstespecialister inom läkemedelshantering.

De är en lyhörd, innovativ och lösningsorienterad samarbetspartner till såväl sjukhusvården som ASIH.

– En farmaceut från ApoEx ansvarar för vårt läkemedelsrum samt beställningar och leveranser dit. Farmaceuten deltar även i läkemedelsronderna, vilket innebär att de vid behov kan föreslå justeringar i våra patienters läkemedelsordinationer, säger Arja Autere, verksamhetschef på AccessCare.

AccessCare är ett innovativt företag som gärna testar nya metoder och tekniker. Det kan stärka patientsäkerheten, förbättra arbetsmiljön och samtidigt effektivisera läkemedelshanteringen. De var bland annat först bland ASIH-enheterna i Stockholm med att ge antibiotika i 24-timmarspumpar och introducera droppövervakning på distans.

Helhetsansvar för

läkemedelshanteringen

– Med en farmaceut på plats hos oss kan våra sjuksköterskor överlåta

Med en farmaceut på plats hos oss kan våra sjuksköterskor överlåta läkemedelsansvaret till en specialist och fokusera på avancerad omvårdnad

Arja Autere

läkemedelsansvaret till en specialist och fokusera på avancerad omvårdnad. ApoEx spar tid för våra medarbetare och ökar även patientsäkerheten eftersom vi kan garantera att varje patient får rätt läkemedel vid rätt tidpunkt och i rätt mängd. Det ökar tryggheten för oss och våra patienter, säger Arja Autere.

Hon uppskattar att ApoEx tar ett helhetsansvar för läkemedelshanteringen på AccessCare. Det inkluderar bland

annat att optimera lagerhållningen, snabbt och smidigt identifiera lämpliga ersättningsläkemedel vid restnoteringar samt hålla sig uppdaterade med nya läkemedel på marknaden.

– Jag ser flera fördelar med att ApoEx farmaceut deltar i våra läkemedelsronder. Om en patient exempelvis ordinerats läkemedel som inte passar ihop så kommunicerar farmaceuten det direkt till läkaren. De kan ha en löpande dialog kring hur varje enskild patient bör kombinera olika läkemedel och om läkemedlet bör ges oralt eller intravenöst. I slutänden handlar det om att optimera behandlingen för varje enskild patient. Det är väldigt värdefullt att vi kan fortsätta utvecklas tillsammans med ApoEx som en långsiktig samarbetspartner säger Arja Autere.

– Vi har ett öppet och transparent samarbetsklimat där vi utmanar varandra och gemensamt testar nya lösningar. Jag är övertygad om att den här typen av nära samverkan kommer att bli vanligare, inte minst med tanke på att ASIH kommer att öka, säger Malihe Dehvari, driftchef på ApoEx.

Text Annika Wihlborg

Arja Autere Verksamhetschef AccessCare

Malihe Dehvari Driftchef ApoEx

Talad journalföring minskar vårdpersonalens stress

När läkare och sjuksköterskor får arbeta på toppen av sin kompetens minskar stress och tillfredsställelse på jobbet ökar, menar Jesper Hessius, medicinskt ansvarig på Nuance och specialistläkare i internmedicin.

Belastningen på vården har fortsatt att öka sedan pandemin. En global undersökning som HIMSS* utförde 2021 visar att av de 400 läkarna och sjuksköterskorna som deltog i studien, uppgav 88 procent att de hade symptom på utmattning. – Det vi ser nu är att den ökade arbetsbelastningen och stresskänslan fortsätter. Covid-19 finns kvar och den uppskjutna vården ska samtidigt betas av, säger Jesper Hessius.

Flera undersökningar har gjorts om hur vårdpersonalen mår sedan pandemin slog till. Över hälften av Vårdförbundets medlemmar uppger i en studie 2021 att de överväger att lämna yrket. I augusti i år publicerade Läkarförbundet sin arbetsmiljöenkät som visade att 6 av 10 läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket på grund av arbetsbelastning.

Att frigöra tid för vårdpersonal att återhämta sig och få kompetens-

Med taligenkänning får andra vårdenheter tillgång till all information direkt, vilket ger en högre patientsäkerhet och bidrar till mindre stress för mig som läkare.

Jesper Hessius

utveckling är avgörande för att få behålla personal med rätt kompetens i sjukvården, menar Jesper Hessius. HIMSS undersökning visar även att 82 procent av de tillfrågade läkarna och 73 procent av sjuksköterskorna upplever administrativa arbetsuppgifter som mest stressande.

Många i vården behöver skjuta upp administrationen till den tiden då de borde få tid att återhämta sig.

– Man får helt enkelt jobba in pausen. Det blir inte hållbart.

Journalen tillgänglig direkt för både vård och patient Den administrativa bördan för vårdpersonal kan minska med smarta

verktyg. Nuance taligenkänningslösning Dragon Medical One, gör det möjligt för vårdpersonal att använda rösten för att förenkla journalföringen. Journalen blir tillgänglig i journalsystemet direkt när den dikteras med en tal-till-textfunktion. Med hjälp av röstkommando och autotexter kan vårdpersonal ytterligare automatisera sin journalföring.

Hur snabbt en journalanteckning blir tillgänglig i journalsystemet är kritiskt, t ex när en läkarkollega på en annan vårdenhet ska ta över ansvaret för patienten och hitta den senaste vårdinformationen.

– Med taligenkänning får andra vårdenheter tillgång till all information direkt, vilket ger en högre patientsäkerhet och bidrar till mindre stress för mig som läkare, menar Jesper. En stor fördel med taligenkänning för oss som patienter, är att vi får tillgång till journalen direkt via 1177 och får därmed en större delaktighet i vår egen vård. – Utan taligenkänning och med transkription av ljudfiler från läkare till medicinska sekreterare kan det ta upp till 2-4 veckor, innan anteckningen från ett vårdmöte finns tillgänglig för patienten. Efterfrågan och behov av vård är större än det finns händer i vården och den kliniska vardagen för vårdpersonalen måste bli mer hållbar, säger Jesper Hessius.

Vi behöver fler smarta digitala stöd som avlastar och inte belastar oss mer!

Denna artikel är i samarbete med Nuance.

Jesper Hessius Medicinskt ansvarig på Nuance och specialistläkare i internmedicin

Erstas nya sjukhus

Sara Lindholm Larsson

Sjukhuschef, Ersta sjukhus

Läs mer på sida 6-7

Erstas nya sjukhus

– Ett efterlängtat tillskott som drivs idéburet

Stockholm växer, vilket medför ett ökat vårdbehov. Samtidigt blir andelen äldre i samhället fler och behovet av sammanhållna vårdkedjor allt tydligare.

Ersta sjukhus, som sedan 1851 bedrivit idéburen vård, står inför en viktig och spännande tid med en ny sjukhusbyggnad som invigs i höst. Att sjukhuset drivs idéburet innebär bland annat att allt överskott återinvesteras i verksamheten, alltid med syfte att hjälpa fler.

För ett drygt år sedan tog Sara Lindholm Larsson sig an uppdraget som chef för Ersta sjukhus. Hon har tidigare arbetat i olika chefsroller bland annat på Karolinska universitetssjukhuset och på Region Stockholm Command Center, som ansvarade för att säkra skyddsutrustning till regionen under pandemin.

Tillsammans med sjukhusledningen har Sara Lindholm Larsson arbetat aktivt med riktningen för Ersta sjukhus framåt, bland annat genom att tillsätta en sjukhusövergripande chefsjuksköterska för att ytterligare öka fokus på frågor som rör patientsäkerhet och vårdkvalitet.

– Ersta diakoni är Sveriges största idéburna aktör inom vård och omsorg med värdegrunden ”Se hela människan”. Vår viktigaste uppgift är att hjälpa och stötta människor i utsatta livssituationer.

Vi står väl förankrade i vår värdegrund men fortsätter samtidigt att utvecklas för att möta det ökade behovet av vård och

omsorg. Vårt nya sjukhus är en historisk händelse. Det kommer att finnas kvar långt efter att vi alla gått ur tiden och verksamheten kommer att påverka tusentals människors liv, säger Sara Lindholm Larsson.

Fördubblad vårdkapacitet Ersta sjukhus är ett specialistsjukhus med patienter från hela landet även om merparten idag kommer från Stockholm.

– Vår ambition med det nya sjukhuset är att fortsätta vara en god samarbetspartner till husläkarmottagningar och akutsjukhus i Stockholm, men också att kunna ta emot fler patienter från hela landet. Vi kommer

Vi kommer att fortsätta bedriva vårdverksamhet i våra befintliga lokaler, vilket innebär att vi fördubblar vårdkapaciteten. Ytterst handlar det om att hjälpa så många som möjligt.

Sara Lindholm Larsson

att fortsätta bedriva vårdverksamhet i våra befintliga lokaler, vilket innebär att vi fördubblar vårdkapaciteten. Ytterst handlar det om att hjälpa så många som möjligt, säger Sara Lindholm Larsson. Framtidsvisionen för Ersta sjukhus är att kunna erbjuda flera olika sammanhållna vårdkedjor. Bland annat med fokus på den åldrande människans behov via den nya geriatriska kliniken som invigs i oktober 2023, där ASIH, Erstas hjärtmottagning och flera andra verksamheter utgör viktiga delar i vårdkedjan.

– Vi har även ambitionen att bredda vårt uppdrag med specialiserad gynekologi och senare även urologi.

Text Annika Wihlborg

Ersta sjukhus

Dessutom vill vi bedriva mer verksamhet med fokus på yngre patienter och familjer, exempelvis BVC och ungdomsmottagning. Tanken är att vår verksamhet kontinuerligt ska anpassas och förändras i takt med invånarnas behov, säger Sara Lindholm Larsson.

Stabil idéburen verksamhet Erstas värdegrund och idéburna vård och omsorg präglar hela verksamheten. – Vår värdegrund uttrycks bland annat i hur vi agerar gentemot kollegor och patienter. Vi bedriver vård med tydliga influenser från Ersta diakonis ursprung i den diakonala verksamheten som tog hand om utsatta människor i 1850-talets

Stockholm. Allt överskott går tillbaka till verksamheten, vilket ger oss drivkraft och medel att växa för att kunna hjälpa fler, säger Sara Lindholm Larsson. Den idéburna organisationen är även en styrka utifrån ett medarbetarperspektiv. Ersta sjukhus karaktäriseras av en låg personalomsättning, exempelvis har 85 procent av sjuksköterskorna arbetat på sjukhuset i minst två år.

– Det resulterar i trygga medarbetargrupper och en prestigelös organisation där patienterna känner sig trygga och sedda. Vi har höga resultat inom kvalitet, såväl medicinskt som i hur patienterna upplever den vård de får hos oss, avslutar Sara Lindholm Larsson.

Om Ersta sjukhus

Grundat 1851 på Kungsholmen i Stockholm. Först ut med att utbilda sjuksköterskor i Sverige.

Forskning och innovation har alltid varit en viktig del av verksamheten. Ersta sjukhus är en universitetssjukvårdsenhet sedan 2021 med tre uppdrag; att bedriva vård, forskning och utbildning. Forskningen bedrivs i samarbete med Karolinska Institutet.

Välkomnar första patienten till nya sjukhusbyggnaden på Södermalm i Stockholm efter sommaren.

Ett Äldrecentrum med en geriatrisk klinik öppnar oktober 2023.

Ersta sjukhus bedriver idag specialistvård inom kirurgi och anestesi, medicin, palliativ vård för barn och vuxna, samt röntgen, rehabilitering och primärvård.

Sara Lindholm Larsson Sjukhuschef Ersta sjukhus

FOTO: LINDA BROSTRÖM

Lindahl, medicinsk direktör vid Unilabs.

God diagnostik

med stöd av AI främjar vården

När tiden är en sårbar faktor är AI ett värdefullt komplement i vården. För att exempelvis utvärdera prostatacancerbiopsier och analysera tumörceller vid bröstcancer har AI visat sig inte bara frigöra tid för patologer – utan också ge ökad patientsäkerhet och snabbare analyssvar. Men AI ersätter inte den mänskliga bedömningen.

För att möta sjukvårdens utmaning med kompetensförsörjning, finns klara fördelar att låta AI assistera i valda delar av diagnostiken – det frigör mänsklig tid och energi. Men inga tekniska lösningar vare sig kan eller bör ersätta en läkare. Det menar Sanna Rydberg, vd på Unilabs som är landets största privata aktör inom medicinsk diagnostik med fokus på patologi, laboratoriemedicin, radiologi och mammografi.

– AI är ett stöd för att avlasta våra specialistläkare och ge kvalificerat underlag för deras bedömningar, men läkaren är alltid huvudansvarig.

Evidensbaserat hjälpmedel Studier visar att AI-system kan ge lika noggrann diagnosticering och gradering av prostatacancer som när mänskliga patologer gör diagnostiken.

– Vi är trygga med att använda AI som ett hjälpmedel i vår diagnostik. Som för all ny teknik sker omfattande

utvärderingar innan och efter att de tas i bruk. Specialistläkarens bedömning finns också alltid kvar. Sedan vi under förra året tog en AI-tjänst som undersöker prostatabiopsier i drift, har vi utvärderat flera tusen fall. AItjänsten är träffsäker, både att utesluta cancer och att hitta tumörer, även mycket små förändringar. Den hjälper också våra patologer att bedöma hur aggressiv tumören är. AI-lösningen både påskyndar diagnostiken och ökar patientsäkerheten, säger Thomas

AI analyserar tumörceller vid bröstcancer

Andra fördelar med AI-baserade lösningar är att den kan analysera tumörmarkörer vid bröstcancer för att ge underlag för fortsatt behandling för patienten.

– I stället för att läkaren manuellt kontrollerar förekomsten av tumörmarkörer, vilket kan ta ca 30 minuter, så klarar AI-lösningen detta på under en minut. Genom att påskynda bröstcancerdiagnostiken och göra den mer exakt, kan vi rädda liv, säger Thomas Lindahl.

Radiologi är ett annat område där AI ger kvalitetsvinster.

– Vi använder en AI-lösning som ökar bildkvaliteten vid MR-undersökningar, det stöttar inte bara det kliniska arbetet utan minskar också undersökningstiden, vilket i sin tur ökar tillgängligheten och kortar väntetider.

Rostfri inredning för rätt hygienklass.

• Pentry

• Akutrum

• Desinfektionsrum

• Endoskopi

• Operationsrum

• Laboratorier

Denna artikel är i samarbete med Unilabs.

Text Ulrika Fallenius

Thomas Lindahl & Sanna Rydberg

Rostfri inredning för:

Universitetssjukhuset väljer EIZO

Universitetssjukhuset i Linköping har tre gånger utsetts till bästa universitetssjukhus av tidningen Dagens Medicin. För utrustning av medicinteknisk bildhantering har sjukhuset bland annat valt EIZO:s innovativa lösningar.

Högspecialiserad vård Universitetssjukhuset i Linköping är ledande inom akutsjukvård, bilddiagnostik, patientsäkerhet och barndiabetes. Flera av sjukhusets kliniker redovisar resultat i internationell toppklass.

På universitetssjukhuset i Linköping finns även Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV).

Här används toppmodern utrustning för att bland annat skapa tredimensionella bilder inom medicinsk forskning.

EIZO finns på flera avdelningar

Sjukhuset har valt EIZO:s medicintekniska bildskärmar för bland annat granskning inom patologi, mammografi och radiologi. För operationssalar har man valt bildhanteringssystemet

VidiView. Systemet, som levererades av EIZO, är utvecklat och anpassat efter den svenska sjukvårdens system för lagring och hantering av patientinformation.

VidiView fångar bilden och sänder den digitalt till EIZO:s 3D-skärm eller till annan digital mottagare, utbildningsrum eller annat sjukhus där mottagaren har legitimerats genom s.k. SITHSinloggning.

Här finns en bred palett av integrationsmöjligheter för att optimera säkerhet och automation.

– Vi ställer krav på att systemen inte bara ska hantera produktionsdelen, utan även vara ett verktyg för utveckling, forskning och utbildning, säger Adis Begovic, lösningsarkitekt, Universitetssjukhuset i Linköping. Det handlar om integrering av bildskärmar, kameror och teknik för digital överföring och mottagningen av bilder.

Världsledande inom digitalisering Avdelningen för klinisk patologi på Universitetssjukhuset i Linköping är världsledande inom digitalisering av den patologiska verksamheten. Alla tunna vävnadssnitt avbildas här med digitala mikroskopscanners, där bilden sedan granskas på en bildskärm. Det ger en effektivare provhantering med högre kvalitet, jämfört med ett mikroskop. På laboratoriet finns i dag 20 arbetsstationer med EIZO:s RadiForce RX850 bildskärmar.

– Vid undersökningar av vävnadsoch cellprover krävs en bildskärm med en mycket hög upplösning, säger Adis Begovic. Det är också viktigt att skärmarna kalibreras automatiskt, så

Vi ställer krav på att systemen inte bara ska hantera produktionsdelen, utan även vara ett verktyg för utveckling, forskning och utbildning

Adis Begovic

att alla visar exakt samma färger, bilder och detaljer, oavsett om man sitter på laboratoriet eller har ett online-möte utanför sjukhuset. Det handlar ytterst om patientsäkerhet.

Om EIZO

EIZO är en värlsledande tillverkare av avancerade bildskärmslösningar för bland annat sjukvård, industri, flygledning, mm. Kännetecknande för EIZO:s produktteknologi är bland annat korrekt färgåtergivning, låga energiklasser, automatisk kalibrering och garantitider för ett tryggt och hållbart ägande.

Operationssjuksköterskor avgörande – för patientsäkerheten

I Sverige utförs cirka 2,8 miljoner kirurgiska ingrepp varje år. Det ställer höga krav på Specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård. Men bristen på operationssjuksköterskor skapar problem och riskerar patientsäkerheten.

Denna artikel är i samarbete med Riksföreningen för operationssjukvård.

För att garantera patientsäkerheten vid en operation gäller det att allt fungerar som det ska – och att det kirurgiska ingreppet är väl förberett. Det är något som kräver omfattande kompetens.

– Det är ett preventivt arbete i stor utsträckning. Det handlar om allt från att ventilationen är rätt till att arbetsmiljön är säker för operationsteamet, säger Kristina Lockner, ordförande för Riksföreningen för operationssjukvård, RFop.

Även Oili Dahl, ordförande i sjuksköterskornas professionsförening, Svensk sjuksköterskeförening, belyser

Sjuksköterskans

arbetsuppgift står sällan solitär, den har ofta föregåtts av en hel del beslut och kan generera följdeffekter för patienten.

Kristina Lockner

att man riskerar att äventyra patientens säkerhet om operationssjuksköterskan inte finns på plats i operationssalen.

– Det är viktigt att använda alla resurser vi har – både rätt och optimerat, säger hon.

Operationssjuksköterskor säkrar operationen

Idag är kirurgi avancerat och operationssjuksköterskans unika kompetens för att säkra vården i operationsrummet är omfattande. De ansvarar bland annat för avancerad medicinteknisk utrustning och för att förhindra tryck- och nervskador under ingreppet. Dessutom ska de förhindra smittspridning genom att bibehålla steriliteten under hela ingreppet. Specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård har med andra ord en betydande roll i operationen.

– Utför man det här utan formell kompetens ökar risken för exempelvis sårinfektion och vårdskador. Något som innebär ett stort lidande för patienterna, säger Kristina.

Personalbrist leder till nödlösningar

En stor anledning till att många operationer och kirurgiska ingrepp saknar en operationssjuksköterska i operationsrummet stavas personalbrist. I vissa fall leder personalbristen

till att vårdgivaren helt enkelt överlåter operationssjuksköterskans arbetsuppgifter på andra yrkeskategorier.

– Alla kan lära sig några nya moment men en arbetsuppgift innehåller ofta flera moment som påverkar resultatet. Sjuksköterskans arbetsuppgift står sällan solitär, den har ofta föregåtts av en hel del beslut och kan generera följdeffekter för patienten. Att då plocka ut en liten del och tro att det fungerar är feltänkt, säger Kristina.

Behov av nationella insatser

För att tackla bristen på Specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård måste det komma insatser från nationellt håll, menar Kristina. De som har letat sig vidare till andra yrken måste hitta tillbaka – och kvarstannandet måste öka. Tillsammans lyfter de fram faktorer som bra ledarskap, bättre arbetsmiljö, möjlighet till fortbildning och karriärsutveckling och bra schemaläggning. RFop vill med sin kunskap inom operationssjukvård bidra till hållbara lösningar och delta i dialog i den påfrestande situationen med kompetensbrist så att patienters behov av operationssjukvård blir tillgodosett så långt som möjligt.

Om Riksföreningen för operationssjukvård

Sveriges professionsförening för operationssjuksköterskor och en sektion inom Svensk sjuk-sköterskeförening. Förenings främsta mål och uppgift är att bevaka och gagna operations-sjuksköterskornas gemensamma utbildnings- och yrkesintressen samt att främja utvecklingen av den perioperativa omvårdnaden.

Kristina Lockner Ordförande RFop

Oili Dahl Ordförande Svensk sjuksköterskeförening

För mer information om RFop, scanna QR-koden & besök:

Vill du veta mer?

EU-förordning kräver CE-märkt ytdesinfektion

Ytdesinfektion som används på medicinteknisk utrustning måste numera vara CE-märkt. Men vad innebär det, och vad definieras som medicintekniska produkter?

Visste du att det numera är krav på att all medicinteknisk utrustning ska desinficeras med CEmärkt ytdesinfektionsmedel? I maj 2021 trädde EU:s medicintekniska förordning (MDR 2017/745) i kraft. I den står det tydligt att desinfektionsprodukter som används för att desinficera medicinteknisk utrustning måste vara CE-märkt. En medicinteknisk produkt är per definition varje artikel som är avsedd att användas för medicinska ändamål. Detta inkluderar instrument, apparater, programvara, implantat, material eller andra artiklar som är avsedda att användas för medicinska ändamål på en människa (exklusive läkemedel). De mest uppenbara medicintekniska produkterna är apparater för patientövervakning eller instrument som till exempel ett stetoskop eller tandläkarborr. Vad många inte vet är att även hela den dentala uniten, patientsängar och rullstolar klassas som medicinteknisk utrustning och ska desinficeras med CE-märkta desinfektionsprodukter.

Kiilto erbjuder CE-märkta desinfektionsmedel med årtionden av erfarenhet

Under många decennier har Kiilto byggt upp en gedigen erfarenhet av att utveckla och tillverka desinfektionsmedel för

både sjukvården och tandvården. För att säkerställa att vi kan erbjuda produkter som hjälper våra kunder att uppfylla den medicintekniska förordningen (MDR 2017/745) har vi ett brett sortiment av CE-märkta desinfektionsprodukter och medel för instrumentrengöring. Flera av våra produkter är även klassade som biocider, vilket innebär att de kan användas både på medicinteknisk utrustning och generella ytor som behöver desinficeras. För distributörer och slutanvändare gör detta saken enkel. Genom att välja CE-märkta Kiilto Proprodukter kan du vara säker på att du både uppfyller gällande EU-lagstiftning samt att produkterna noggrant har utvecklats, testats och dokumenterats för olika ändamål inom sjukvården och tandvården.

CE-märkning CE-märkta produkter är noggrant testade för att säkerställa att de följer de europeiska hälso-, säkerhets- och miljöskyddskraven. CE-märket ska vara synligt på etiketten och produkten får enbart rekommenderas för den användning som den är avsedd och godkänd för.

Det finns fyra olika riskklasser, vilka bestämmer nivån på riskhantering och säkerhet. I högsta riskklassen (III) finns produkter som pacemakers och

CE-märket ska vara synligt på etiketten och produkten får enbart rekommenderas för den användning som den är avsedd och godkänd för.

implantat. I klass IIa och IIb återfinns till exempel desinfektionsprodukter för medicinteknisk utrustning. Klass I, som har den lägsta risken, innefattar bland annat produkter för instrumentrengöring.

Det fyrsiffriga numret under CEmärket innebär att produkten har granskats av ett anmält organ och därför tillhör de högre riskklasserna (IIa, IIb eller III).

du veta mer?

För mer information om CE-märkt ytdesinfektion och vad som gäller, scanna QR-koden.

www.kiilto.se

Denna artikel är i samarbete med Kiilto.

Vill

Besök hemsidan för att se alla produkter.

En tydlig väg mot framtidens vård

Vi pratar ofta om framtidens sjukvård som en idealbild av hur vården skulle kunna se ut om vi lyckades lägga alla korten rätt. I den perfekta världen, då alla samhällets ekonomisystem talar med varandra och alla tekniska lösningar går att sätta samman till en härlig helhet. Patienten i centrum och vården som ambulerande planeter runt om. Men undertonen i många av samtalen är att “det där kommer aldrig att gå”. Vi kör fast i leran, och den som kommer loss kör snabbt fast igen lite längre fram längs vägen. Åh, så deppigt tänker ni nu. Ja, lite deppigt är det allt, men det går faktiskt att hitta lösningar.

Gapet mellan resurser och behov växer Som de flesta känner till ser vi att gapet mellan resurser och behov inom hälso- och sjukvården riskerar att växa. En anledning är den demografiska utvecklingen – under det kommande decenniet ökar andelen personer över 80 år med 49 procent samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder endast ökar med 4 procent. En riktig utmaning, men som det finns lösningar på.

Digitaliseringen frigör resurser

Låt mig illustrera med två konkreta exempel. Ett område där man ser ett stort behov av resurstillskott är inom patologin. Det har länge larmats om bristen på patologer i Sverige samtidigt som patienternas behov av diagnostik bara ökar. Med digitaliserad patologi underlättar man arbetet med att säkerställa rätt diagnos och optimal

För att dra nytta av de möjligheter digitaliseringen ger behövs en tydlig nationell styrning och gemensamma standarder som pekar ut hur vägarna ska se ut som vi ska köra på

behandling för cancerpatienter, tack vare AI-verktyg.

Ett annat exempel är distansmonitorering av patienter med pacemaker – något som ökar säkerheten för patienten, minskar onödiga resor och frigör mer tid för läkarna.

Det här är i mina ögon två ypperliga sätt att använda teknik och digitalisering för att ställa om vård- och omsorg efter de nya förutsättningarna

och här spelar den medicintekniska branschen en avgörande roll.

Medicinteknik – en allt viktigare omställningsmotor

Men för att den medicintekniska branschen ska kunna bidra med full kraft i omställningen krävs rätt förutsättningar. Swedish Medtechs sektorgrupp Digital hälsa har tagit fram en road map där vi identifierat viktiga områden som behöver adresseras.

För att dra nytta av de möjligheter digitaliseringen ger behövs en tydlig nationell styrning och gemensamma standarder som pekar ut hur vägarna ska se ut som vi ska köra på. När vi väl kan hålla oss kvar på vägen behöver vi stärka nyttiggörandet av all den data som genereras och som rätt använd kan utveckla vården för patienten men också skapa bättre vägar för framtidens vård och omsorg. Med andra ord, det finns en väg ur leran.

Anna Lefevre Skjöldebrand Vd Swedish Medtech

mer information om Swedish Medtech, besök swedishmedtech.se/

Text Anna Lefevre Skjöldebrand

För

Krönika

Bankgiro: 901 – 1099

Swish: 123 901 1099

www.ssmf.se

Stöd forskningen för ett friskare liv

Tack vare gåvor, donationer och testamenterade tillgångar ger vi forskare möjligheten att utveckla sina idéer som förbättrar behandlingar och förebygger sjukdomar. Ditt bidrag gör skillnad.

Vi frigör din tid och möjliggör livsviktig skillnad

Omilon är Nordens ledande verksamhet inom effektiv dokumentation. Vi frigör tid för samhällsviktiga funktioner så att de kan koncentrera sig på sin huvuduppgift. Genom ny teknologi och användning av digitala lösningar, bland annat tal-till-text, effektiviseras det administrativa arbetet för de samhällsfunktioner som behöver det bäst, exempelvis sjukvård, polis och kommunal omsorg. Med vår lösning halveras den tid som läggs på administrativa uppgifter vilket kan frigöra en hel arbetsdag i veckan.

omilon.se