Myopikontrollförbundet:
Ålderssynthet, presbyopi, är en naturlig, åldersrelaterad synförsämring som drabbar de allra flesta efter 40-årsåldern.
Pelsin Demir
Det är viktigt att hitta riskfaktorerna som påverkar närsynthet, menar universitetslektorn på Linnéuniversitetet.
Glaukomförbundet
Emma Salomonsson föddes med grå starr och fick diagnoser glaukom vid 6 års ålder.
Projektledare: Tim Wennberg Verkställande direktör: Philip Örtegren Redaktionschef och designer: Daniel Petersson Tryckeri: Kalmar Kuvert AB Kontaktinformation: daniel.petersson@mediaplanet.com Omslagsfoto: Se & Synas. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.
Att utbilda sig till optiker vid Karolinska Institutet
är mer än att lära sig mäta synfel – det är att träda in i en värld där vetenskap, teknik och patientkontakt möts i en klinisk miljö av högsta internationella klass. KI:s optikerprogram är ett treårigt kandidatprogram som leder till både optikerlegitimation och medicine kandidatexamen. Programmet är ackrediterat av European Council of Optometry and Optics (ECOO), vilket borgar för kvalitet och internationell relevans. Utbildningen är uppbyggd kring begreppen syn och
seende, med tonvikt på medicin, fysiologisk optik och kontaktlinsteknik. Undervisningen sker genom föreläsningar, praktiska övningar, kliniskt arbete och fältstudier – ofta i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Den pedagogiska grundsynen bygger på "learning by doing", där studenten aktivt deltar i kliniska moment och lär sig genom erfarenhet.
KI:s egna ögonklinik
En unik styrka är KI:s egna ögonklinik och den interprofessionella utbildningsmottagningen KUM-Ö, som drivs tillsammans med S:t Eriks Ögonsjukhus.
Här möts optikerstudenter, läkarstudenter och blivande ögonsjuksköterskor i en gemensam lärandemiljö, vilket ger en bred klinisk exponering och utvecklar samarbetsförmåga över professionsgränser.
Magisterprogram i klinisk optometri
För den som vill fördjupa sig ytterligare erbjuder KI ett ettårigt magisterprogram i klinisk optometri. Programmet ger rekvisitionsrätt och omfattar avancerad praktik i KI:s klinik. Det finns även uppdragsutbildningar inom diagnostisk optometri, glaukom, diabetesscreening och utbildning av optikerassistenter
– vilket visar på bredden i efterutbildningsmöjligheter.
arbetsmiljö, utrustning och pedagogik.
Här möts optikerstudenter, läkarstudenter och blivande ögonsjuksköterskor i en gemensam lärandemiljö, vilket ger en bred klinisk exponering och utvecklar samarbetsförmåga över professionsgränser.
Goda jobbmöjligheter
Jobbmöjligheterna efter examen är goda. Förutom arbete i butik eller klinik finns möjligheter inom syncentraler, optisk industri, forskning och undervisning. KI:s nära koppling till S:t Eriks Ögonsjukhus och Eye Center of Excellence ger studenterna en naturlig väg in i den kliniska verkligheten.
Samtidigt finns det utmaningar. Studenternas synpunkter har historiskt inte alltid fått gehör, vilket lett till initiativ som enkäter och artiklar för att lyfta fram behovet av förbättringar i
Att lyssna till studenternas röster är avgörande för att utbildningen ska fortsätta utvecklas i takt med yrkets förändrade krav.
Rustar framtidens optiker med kompetens
Optikeryrket är i ständig utveckling – från hantverk till legitimerad vårdprofession. KI:s utbildning rustar framtidens optiker med både klinisk kompetens och vetenskaplig förankring. Det är en resa som börjar i föreläsningssalen men som sträcker sig långt ut i samhället, där varje synundersökning kan göra skillnad.
En ögonlocksoperation är ett kirurgiskt ingrepp som bland annat avlägsnar överskottshud från ögonlocken, som en kosmetisk åtgärd eller för att förbättra synen om hängande ögonlock är ett hinder. Ögonlocksoperationer genomförs också allt oftare för att ta bort tumörer, knölar eller andra förändringar i eller i anslutning till ögonlocken.
Text: Annika Wihlborg / Foto: Bergman Clinics
De flesta
ögonlocksoperationer är okomplicerade ingrepp som görs med lokalbedövning. Samtidigt kan den här typen av kirurgi göra stor skillnad för patientens synförmåga och livskvalitet, säger Annelie Hamrin, ögonläkare på Bergman Clinics. Felställningar i ögonlocken, alltså att ögonlocken hänger ner och begränsar synfältet, är relativt vanligt och kan försämra synen avsevärt. Inåtvänt eller utåtvänt ögonlock är också vanligt, främst bland äldre människor, vilket kan skava mot ögat. Ytterligare en problematik som i många fall åtgärdas med ögonlockskirurgi är problem med tårkanalen och tårflödet.
Var frikostig med remisser
Annelie Hamrin rekommenderar optiker att vara frikostiga med remisser till en ögonläkare för patienter som har hängande ögonlock som skymmer synen eller
hudförändringar på ögonlocken som kan vara någon form av cancer. –Det är betydligt enklare att operera bort små förändringar på ögonlocken än att ta bort exempelvis hudförändringar som hunnit växa sig stora. Det är också svårt att veta på förhand vilka hudförändringar som är godartade eller potentiellt elakartade. Optiker bör därför vara frikostiga med remisser och rekommenderas även att ta en bild på patienten i samband med att de skickar in en remiss. Det underlättar vår bedömning om patienten av om patienten är i behov av ögonlockskirurgi, säger Annelie Hamrin.
Många remisser från optiker Hon tar emot många remisser från optiker och uppskattar särskilt att de har ett uttalat fokus på just ögonen, vilket gör att de är bra på att ställa rätt frågor till patienten och ofta kan upptäcka ögonproblem som kräver en remiss.
Annelie Hamrin, Specialistläkare inom ögonsjukdomar med inriktning okuloplastik och kataraktkirurgi.
–Det händer relativt ofta att patienter som är i behov av ögonlockskirurgi inledningsvis söker sig till vårdcentralen, där de får en salva utskriven i stället för att remitteras vidare till en ögonspecialist. När dessa personer i stället söker sig till en optiker så får de i allmänhet en remiss till en ögonläkare betydligt snabbare, säger Annelie Hamrin.
Efter många år som anställd optiker kände Lena Grahn att det var dags att ta nästa steg – att använda sin erfarenhet och bygga något eget. Våren 2024 blev drömmen verklighet när hon öppnade sin butik i Mariestad, som en del av den butiksägda optikkedjan Klarsynt.
Text: Annika Wihlborg / Foto: Karin Nygren
Lena valde att starta eget men med stöd från Klarsynt. Hon beskriver stödet som avgörande under uppstarten. – Jag fick hjälp med alltifrån affärssystem till kundkoncept och marknadsföring, vilket verkligen underlättade, säger Lena Grahn.
Byggde i sin egen takt
Årets nyföretagare 2025
Resan har gått över förväntan. När Nyföretagarcentrum utsåg henne till Årets nyföretagare i Mariestad 2025 såg Lena det som ett bevis på att hennes satsning verkligen burit frukt.
vardag. Visst är det mycket jobb att driva en egen butik, men gensvaret från kunderna gör det värt allt, säger Lena.
Vill du veta mer?
Besök hemsidan klarsynt.se
För att få balans mellan tillgänglighet och frihet valde Lena att ha butiken öppen för drop-in besök på vardagar mellan 13–17. Övriga tider – förmiddagar, kvällar och lördagar – ägnar hon helt åt bokade kunder. På så sätt kan hon vara fullt koncentrerad under undersökningarna, samtidigt som kunderna får generösa möjligheter att hitta en tid som passar. Den här strukturen gjorde det möjligt för Lena att driva hela verksamheten själv i uppstartsfasen. Våren därpå nådde hon en viktig milstolpe –att anställa sin första säljare.
Lenas råd till andra optiker Till andra optiker som funderar på att starta eget vill Lena skicka med rådet att hålla igen på kostnaderna i början. Hon började själv med begagnad och relativt enkel utrustning och väntade med de stora investeringarna.
– Efter en tid vågade jag investera i en ny ögonbottenkamera med OCT, en långsiktig satsning som verkligen underlättar min
Egen men inte ensam Drömmer du också om att driva din egen butik? På Klarsynt får du friheten att bygga verksamheten på ditt sätt –men med stöd och erfarenhet i ryggen. Vi kan guida och stötta dig i hela resan, oavsett om du vill starta en helt ny butik eller ta över en redan etablerad butik som är till salu. Ibland kan vi även förmedla kontakter till butiker där ägaren vill sälja vidare.
Skanna QR-koden för att läsa mer om Klarsynt.
Text: Annika Wihlborg
lderssynthet, presbyopi, är en naturlig, åldersrelaterad synförsämring som drabbar de allra flesta efter 40-årsåldern. Ålderssynthet kan ge upphov till ansträngda ögon, huvudvärk och svårigheter att läsa på samma avstånd som tidigare. Det beror på att ögats lins blir stelare, vilket gör det svårt att fokusera på nära håll. –Att ögats lins förlorar sin elasticitet är ingen sjukdom utan i stället en normal fysiologisk reaktion som är en naturlig del av åldrandet. Linsens förändrade hårdhet gör att den inte längre kan ändra form för att justera fokus för nära objekt. Ålderssynthet hanteras oftast med hjälp av läsglasögon eller progressiva glasögon, alternativt linser, säger Karim Makdoumi, överläkare på Ögonkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.
Symptomen på ålderssynthet utvecklas ofta successivt under flera års tid. Svårighet att läsa finstilt text i svag belysning är kan vara ett typiskt tecken på ålderssynthet, liksom att det tar längre tid att skifta fokus mellan långt och kort synavstånd. Om du har problem med ålderssynthet är det första steget att besöka en optiker för att göra en synundersökning.
Att ögats lins
förlorar sin elasticitet är ingen sjukdom utan i stället en normal fysiologisk reaktion som en naturlig del av åldrandet.
Olika typer av glasögon kan behövas
När man närmar sig 40-årsåldern blir läsavståndet ofta längre. Det blir svårt att läsa liten text eller text på nära håll och till slut blir läsavståndet tillräckligt långt för att man ska vara i behov av glasögon.
Många är först i behov av läsglasögon och kompletterar efter en tid med terminalglasögon, som används vid datorarbete. Personer som har andra typer av synnedsättningar utöver ålderssynthet kan behöva progressiva glasögon, som har en steglös övergång i slipningen mellan den övre och nedre delen av glasen. Det finns även progressiva kontaktlinser. Ålderssynthet kan även behandlas på kirurgisk väg i form av en RLE-operation, då man ersätter ögats naturliga lins med en plastlins.
–Ett kirurgiskt ingrepp där den gamla, stela linsen ersätts med en konstgjord lins kan vara ett alternativ för att bli av med glasögon eller linser helt. Operationen innebär dock att man som individ får göra en optisk kompromiss, vilket gör att man man kan bli mer ljuskänslig på kvällarna, exempelvis vid mörkerkörning. Personer som även har andra synfel kan använda glasögon eller linser med flera fokuspunkter för att korrigera synen på alla avstånd, säger Karim Makdoumi.
#1 i världen
bland progressiva glas*
* Euromonitor International, 2023 data; detaljhandelsvärde i konsumentpris, inom kategorin glasögonglas vilken representerar varumärken för progressiva glasögonglas. 1 Varilux® XR-seriens progressiva glas är utformade med hjälp av prediktiv modellering (gennom AI) i kombination med kundens styrkor, så att de anpassas till dennes visuella behov. Varilux® XR pro som ingår i Varilux® XR-seriens sortiment, inkluderar ytterligare personliga anpassningar som kräver mätning av närseendebeteende, dessa utförs i butik av en Essilor-utbildad optiker. Endast illustrativt bild.
Optiker kan göra stor skillnad för barns framtida ögonhälsa. Med myopikontroll och tidiga insatser minskar risken för allvarliga ögonsjukdomar senare i livet.
Text: Mathias Pernheim / Foto: Myopikontrollförbundet
Att åtgärda närsynthet hos barn handlar inte bara om att förbättra synen med glasögon. Det handlar i högsta grad om att skapa en bra ögonhälsa på sikt, säger Aziza Rakhimova, optiker på Se och Synas i Alvik och styrelseledamot i Myopikontrollförbundet. Hon har arbetat med myopikontroll i åtta år och vet att en kontroll kan göra stor skillnad.
Minskar framtida komplikationer
– När ögat växer för långt ökar risken för sjukdomar som glaukom, grå starr, näthinneavlossning och myopisk makuladegeneration. Men med myopikontroll och rätt behandling kan vi bromsa den onormala tillväxten och minska framtida komplikationer, säger hon.
Att sätta in åtgärder i ett tidigt skede är avgörande för att inte försämra ögonhälsan, särskilt för
yngre barn.
– Ögat växer snabbt hos barn. Väntar vi tappar vi tid som inte går att ta igen. Barn under åtta år behandlas alltid i samråd med läkare, medan äldre barn kan få behandling direkt hos optiker. Det gäller att mäta ögats längd när det är möjligt för att se hur snabbt tillväxten sker, säger hon.
Viktigt med samarbete mellan optiker
För barn och unga innebär myopikontroll både tryggare framtid och enklare vardag. Mindre styrka på glasögon eller linser ger större frihet och bättre livskvalitet, berättar hon. – Och föräldrar som väljer myopikontroll känner sig mindre oroliga. De vet att de aktivt gör något för att bromsa utvecklingen. Arbetet kräver både kompetens och samarbete mellan optiker, anser hon. – Ingen optiker behöver kunna allt själv. Har man inte möjlighet att erbjuda en myopikontroll ska man skicka vidare till en kollega. Vi optiker måste agera som ett
nätverk. Det handlar alltid om patientens bästa och att bygga förtroende, säger hon.
Stöttar optiker
Myopikontrollförbundet fyller en viktig funktion för att stötta optiker och även ögonvårdspersonal i arbetet med myopikontroll.
– Medlemmar får tillgång till utbildningar, nätverk och den senaste forskningen. Vi vill samla hela ögonvården kring samma mål: att bromsa barns närsynthet. Plattformen finns för att optiker ska känna sig trygga och inspirerade att arbeta med myopikontroll. Kompetensen finns, säger Aziza Rakhimova och återkommer till vinsterna: – Med myopikontroll minskar risken för framtida ögonsjukdomar och barnen slipper utveckla en lika hög grad av närsynthet. Att erbjuda myopikontroll är att ge dem förutsättningar för en god ögonhälsa annars riskerar vi att begränsa deras framtid. Som optiker har vi faktiskt möjlighet att göra verklig skillnad.
Text: Jenny Levin
Foto: Linnéuniversitetet
Olika typer av synfel hos svenska skolbarn ligger på en lägre nivå än i många andra länder. En ny långtidsstudie kan bidra till att förklara varför det ser ut så.
Faktorer som påverkar närsynthet hos barn och unga – Det finns flera tvärsnittsstudier som genomförts men resultaten motsäger ofta varandra. Därför vet vi fortfarande inte säkert hur olika faktorer påverkar ögonutvecklingen. Det är just den kunskapsluckan vi vill fylla genom en långsiktig studie som följer barn över tid, säger Pelsin Demir, Universitetslektor vid
Pelsin Demir är Universitetslektor vid Linnéuniversitetet
Linnéuniversitetet.
Att vistas utomhus är bra för
ögonen. Man vet inte exakt vad mekanismen bakom är, men man tror att när solljuset träffar ögat utsöndrar det dopamin i näthinnan och dopaminet skyddar då ögat från att växa och bli större.
– Tanken är att vi ska följa upp barnen redan från deras första synkontroll på BVC, för att se vad som sker med barnets syn före, under och efter avslutad skoltid.
Sverige ligger bra till när det gäller närsynthet i jämförelse med exempelvis Asien.
– Planen är att undersöka om den lägre förekomsten i Sverige kan förklaras av att barn här börjar senare i skolan och har kortare skoldagar, jämfört med barn i många asiatiska länder där kraven på tidig och intensiv skolgång är betydligt högre.
Nya levnadsvanor påverkar ögonhälsan
Hur vi levde förr i tiden jämfört med idag tror vi har stor
påverkan, vi spenderar alltmer tid inomhus framför skärmar i stället för att vistas utomhus.
– Att vistas utomhus är bra för ögonen. Man vet inte exakt vad mekanismen bakom är, men man tror att när solljuset träffar ögat utsöndrar det dopamin i näthinnan och dopaminet skyddar då ögat från att växa och bli större, vilket är det som sker vid närsynthet, förklarar
Pelsin Demir.
Viktigt att närsynthet upptäcks i tid
Att kunna mäta barns utveckling när det gäller ögonhälsa likt den mätning som görs hos BVC.
– Vi vill skapa kurvor för ögats olika parametrar, på samma sätt som vi redan har tillväxtkurvor
för barns längd och vikt. Om vi kunde få ett genomsnittsvärde för varje barn även när det gäller synen, skulle vi kunna upptäcka förändringar i tid
Nya studien kan främja den framtida ögonhälsan Oavsett hur stor närsynthet man har ökar risken att utveckla andra ögonkomplikationer senare i livet. Exempelvis kan man få gråstarr, grönstarr eller näthinneavlossningar. – Studien ska löpa över en femtonårsperiod och är tänkt att inkludera både närsynthet och andra typer av synfel. Det är viktigt att vi får fortsätta forskningen och ta fram riktlinjer som kan förbättra ögonhälsan i framtiden, avslutar Pelsin Demir.
Essilor® Stellest®-glas får myopiutvecklingen att sakta ner med i gennomsnit 67 %1
#1 i världen på glasögonglas*
* Euromonitor, 2024 års utgava om glasögon; Essilor International: världsomspännande detaljförsäljning till detaljhandelspris.
1 Tvåårig prospektiv, kontrollerad, randomiserad och dubbelmaskerad klinisk studie på 54 närsynta barn som använt Essilor® Stellest®-glas jämfört med 50 närsynta barn som använt enkelslipade glas i Wenzhou, Kina. resultat baseras på 32 barn ur testgruppen somm använder Essilor® Stellest®-glas minst 12 timmar mo dagen varje dag i två år i följd.
Foto:
Anna-Caisa Söderberg är doktorand och forskar kring Myopinärsynthet.
Hon är en del av en Forskarskola i Hälsoinnovation som är ett samverkansprojekt mellan sju högskolor, näringsliv, regioner och kommuner runt om i Sverige. En av orsakerna till att forskarskolan startades är att det oftast tar lång tid för forskning att implementeras, därför har doktoranderna i forskarskolan direkt anknytning till näringsliv och samhälle.
– Min forskning är på 50%. Resten av tiden arbetar jag som optiker, vilket gör att de resultat vi får fram snabbare kan komma till användning och göra nytta.
Närsynthet ett globalt hot Närsynthet ökar över hela världen, särskilt i Asien. Ökningen sker även i Sverige, dock i lägre utsträckning. – Om ingenting drastiskt görs kan hälften av världens befolkning vara närsynta om femtio år. Med detta ökar även hög närsynthet. Hög närsynthet ökar risken för framtida ögonsjukdomar, vilket kan skapa stora samhällskostnader.
Anna-Caisa Söderberg är doktorand och forskar kring Myopi-närsynthet.
– År 2016 fastställde WHO att närsynthet var ett globalt hot. Därför är det viktigt att vi agerar nu, menar Anna-Caisa Söderberg.
Rätta behandlingsmetoder När barn föds är de översynta, detta för att ge
Hög närsynthet ökar risken för framtida ögonsjukdomar, vilket kan skapa stora samhällskostnader.
ögat utrymme att växa. Men när ett barn blir närsynt växer ögat för snabbt och för långt. Djurstudier har visat att den optiska kvaliteten av bilden i det perifera synfältet i ögat är en av de bidragande faktorerna till utvecklingen av ögats tillväxt. Det finns kontaktlinser och specialtillverkade glasögon för behandlingar av närsynthet som visat goda resultat med en minskning av närsynthets progressionen med upp till 60%. – Vi vet att skärmtid, närarbete och för lite tid utomhus har en negativ påverkan på synen och ökar risken för närsynthet. Därför bör man begränsa skärmtiden och uppmuntra barnen att spendera minst 2 timmar utomhus varje dag.
Forskningen ger optiker bättre förutsättningar
Det är flera studier som pågår när det gäller behandling av närsynthet i Sverige och vilka orsakerna kan vara. Anna-Caisa är med och forskar i projektet ”Stockholm Myopia Study” där de följer barn över lång tid för att se hur ögonen växer och vad som händer i de perifera delarna av näthinnan både när barnen tittar långt bort och vid närarbete.
– Med forskningen vill vi ta reda på varför vissa barn blir närsynta och vissa inte, hur vi kan förebygga en ökning på bästa sätt. Samtidigt vill vi skapa riktlinjer och de bästa förutsättningarna för de som arbetar inom synhälsan, avslutar Anna-Caisa Söderberg.
Det Emma tycker är svårast med sin ögonsjukdom – är svårigheterna att orientera sig i nya miljöer, att se i mörkret och att känna igen ansikten på håll. "Det kan skapa stress i vardagen men jag blir allt bättre på att säga som det är i stället för att låtsas att jag ser", säger Emma Salomonsson, 31 år, som föddes med grå starr och fick diagnosen glaukom när hon var 6 år.
Emmas arbetskamrater vet numera att hon inte ser bra på håll och om hon inte vinkar tillbaka förstår de varför. När hon var yngre och stressades av nya miljöer trodde Emma att hon hade social ångest, men vet idag att det främst handlar om kontrollförlusten som uppstår när hon inte ser ordentligt.
– Jag arbetar som vårdadministratör på en klinik i Norrköping och trivs väldigt bra. Mitt jobb innebär mycket arbete vid datorn, som att skriva journaler och ansvara för administrativa uppgifter, berättar Emma när vi möts via zoom en eftermiddag i slutet av januari. Hon har precis slutat jobbet för dagen och sitter i sin mammas kök och om en stund ska de äta middag tillsammans.
Emma bor bara några kvarter därifrån, med sin man och deras tvååriga dotter Maria.
Glaukom har funnits i Emmas släkt i flera generationer. Både hennes mormor och morfar hade sjukdomen, men klarade sig med ögondroppar. Själv opererades Emma redan som sexåring för trångvinkelglaukom och genomgick en trabekulektomi i sitt vänstra öga. Det högra ögat
har ett förhöjt tryck, vilket kräver regelbundna kontroller. – För jag är naturligtvis rädd om mitt seende öga, säger Emma.
Opererades som 6-åring Den första operationen blev lyckad, men efter ett par år drabbades ögat av inflammation. Som åttaåring behövde hon genomgå ytterligare en operation.
– Det var svårt att vara annorlunda som barn. Jag fick många frågor om mina glasögon och mitt öga och blev retad i perioder. Jag förstod inte hur mycket det påverkade mig då, men jag förträngde mycket av hur jag mådde. Mina föräldrar tog mig till BUP, där jag kunde uttrycka mig genom att rita. Under tonåren blev Emma deprimerad och kämpade med självförtroendet och självkänslan. Vändpunkten blev en väldigt bra kuratorkontakt inom vuxenpsykiatrin.
– Det var först då jag kunde börja bearbeta det som hade hänt och hur det hade påverkat mig. Under den perioden fick jag också en ögonprotes, efter att ha förlorat synen helt på vänster öga tidigare i tonåren. Trycket var helt enkelt så lågt och med tiden skulle ögat skrumpna ihop om jag inte tog bort det. Men jag var rädd
för att ta steget och osäker på hur resultatet skulle bli.
Kunde landa i acceptans Så här i efterhand ångrar Emma att hon inte lät sätta in ögonprotesen tidigare. För det blev trots allt ett fint resultat. Så här via zoom går det faktiskt inte att se att hon har den. – När jag väl satte in ögonprotesen var det som jag långsamt kunde landa i en acceptans av det jag varit med om. Med den nya protesen slapp jag också ta cortisondroppar samt värk i ögat. Det uppstod ett före och efter protesen i Emmas liv. Tidigare hade hon kammat över en del av håret på vänster sida, men nu blev hon bekvämare med sitt utseende. – Det blev början på en personlig utveckling där jag fortsatte samtalskontakten med kuratorn. Jag pratade nu öppet om min synnedsättning. Om jag inte kunde läsa en text så frågade jag och bad om hjälp.
– Det är viktigt att sätta ord på sina svårigheter, att inte skämmas för dem. Det är så lätt att gå in i föreställningar om hur andra kommer reagera om vi delar det som är jobbigt. Men bara du ger människor en chans blir det ofta ett bra gensvar, och en förståelse, säger Emma.
tidningen är en annons från Mediaplanet
Skanna QR-koden för att läsa fler artiklar! folkhalsasverige.se/ogonhalsa