Martha 5/2025

TIDSKRIFTEN | ÅRGÅNG 121

Tillsammans för en hållbar vardag

Marthaförbundet är något alldeles speciellt, tänk att vi har funnits i hela 125 år! Vi står stadigt på två ben: våra engagerade medlemmar och vår professionella rådgivning. Tillsammans utgör de kärnan i vår verksamhet – en kombination som gör oss unika och skapar en kraftfull helhet som inspirerar och stärker både individer och samhälle.

Våra sammanlagt 8 500 medlemmar i över 130 föreningar runtom i Svenskfinland är hjärtat i vår organisation. I föreningarna spirar gemenskapen, idéer för nya verksamhetsformer väcks och vardagskunskap delas. Varje förening har en röst på vårt årsmöte, Marthaförbundets högsta beslutande organ. Det är demokrati i praktiken, och det är något att vara stolt över.

Vi är också en rådgivningsorganisation. Våra sakkunniga arbetar dagligen med att dela kunskap som gör skillnad – om ekonomi, hushåll, miljö och beredskap. Vare sig det handlar om att minska matsvinn, välja inhemsk fisk eller skapa giftfria miljöer ligger vårt fokus alltid på att stärka både individen och samhället. Vi har ett medlemsteam som stöder och inspirerar medlemsföreningarna, och ett kommunikationsteam som paketerar vårt budskap på ett tilltalande sätt. Jag är oerhört stolt och lycklig över Marthaförbundets personal.

Projekten är en viktig del av vår framgång. Avslutade projekt som Svinnkampen, Giftfritt dagis och Östersjön 2.0 är bara några exempel på initiativ som fortsatt leva vidare i vår verksamhet. De visar vad vi kan uppnå när vi kombinerar den kunskap som våra sakkunniga besitter med våra medlemmars engagemang. Vi planerar inför nästa år nya satsningar, Martha-ambassadörer som tar detta samarbete till nästa nivå genom att utbilda medlemmar som sprider vår kunskap ännu bredare.

Framtiden ser ljus ut. Jag drömmer om ett Marthaförbund som når ännu fler, inte bara i Svenskfinland utan kanske också i övriga Norden. Tänk att vi tillsammans kunde bli en ännu starkare kraft för hållbarhet och gemenskap! Vi har redan så mycket att bygga på: engagerade medlemmar, en kunnig personal och en vilja att hela tiden utvecklas och ligga steget före.

Vi är bäst på vardagskunskap – och det är tack vare er alla. Tillsammans gör vi skillnad, varje dag. Tack för att ni finns, jag önskar er alla en fridfull jul!

Camilla ”Milla” Komonen, verksamhetsledare

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV

Finlands svenska Marthaförbund

Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/om-oss/tidskriften-martha

REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors

Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR:

Camilla Komonen, tfn 050 577 0780

REDAKTIONSCHEF:

Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

EKONOMI:

Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

En bättre värld, en vardag i taget

ADRESSÄNDRINGAR:

Marika Danielsson, tfn 044 735 4971

ANNONSER:

CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström

OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

BILDREDIGERING: Astrid Lindroos

TRYCK: Oy Grano Ab 2024

Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)

ISSN 1457-5922 (Print)

ISSN 2342-9380 (Online)

Redaktionen harordet

Ett händelserikt år går mot sitt slut och det är dags att avrunda förbundets innehållsrika 125-årsjubileum. För att ge året ett värdigt avslut vill vi i tidningens spalter lyfta fram flera eldsjälar och förebilder som belyser julens viktigaste budskap: gemenskap, medmänsklighet och generositet.

Detta nummer bjuder på något riktigt unikt. Du får en exklusiv inblick i tankar kring föräldraskap och allas vårt ansvar för de ungas välmående från ingen mindre än presidentfrun Suzanne InnesStubb och vår förbundsordförande Mia Hafrén. Läs deras insiktsfulla ord och värdefulla perspektiv på sidorna 4–8.

Julen öppnar upp för nya möjligheter och rutiner. På sidan 14 visar skådespelaren och författaren Thomas Lundin vägen när han delar med sig av sina smarta tips för att minska matsvinnet, särskilt under festliga tillfällen. Behåll matglädjen, men minska slöseriet! Missa inte heller intervjun med Iluta Lace, verksamhetsledare för Centrs Marta, som i maj 2025 firar 25 år av att stödja kvinnor och flickor i Lettland och internationellt. Bläddra till sidan 38 och låt dig inspireras av hennes enastående arbete och smittsamma engagemang.

Vi hoppas att detta julnummer ska fylla dig med hopp och glädje, som du generöst delar vidare. Med dessa ord vill jag tacka för i år och önska en God Jul och ett Gott Nytt År!

Mikaela Groop, redaktionschef

KÄRLEK, MÖJLIGHETER OCH

VÄGLEDNING – VIKTIGA RAMAR

I VARDAGEN

Vad behöver unga för att må bra i vardagen? Jubileumsårets beskyddare Suzanne Innes-Stubb och förbundsordföranden Mia

Hafrén delar med sig av sina tankar om föräldraskap och ungas rätt att drömma.

HÄR GÖRS JULENS SÖTASTE

GODIS FÖR HAND

Gillar du att ge bort handgjorda karameller på burk? Karamellmakarna Tobi ”Obi” och Johanna ”Anna” Marquardt berättar om sitt arbete med att förvandla vanligt rörsocker till himmelska produkter som tar dig till nya smakhöjder.

JULEN ÄR EN HÖGTID FÖR

EMOTIONELLT ARBETE

Marthas nya kolumnist Philip Teir (välkommen!) rannsakar dagens julfirande och kommer fram till ett bokligt beslut.

4 10 13 14 18 25 28 32

THOMAS LUNDIN: ”SE MATSVINNET SOM EN KREATIV UTMANING!”

Lyckligtvis finns hjälp att få, till exempel genom sångaren, skådespelaren och författaren Thomas Lundins smarta svinntips.

KLASSISK JULMAT MED EN NYPA NYTÄNK

Funderar du på julens middagsmenyer? Vi har gjort vår egen fusionstolkning av traditionella juldelikatesser, så låt dig inspireras!

MED HÅLLBARHET SOM HJÄRTEFRÅGA

Närpesmarthan Linnea Strand drivs av en stark framåtanda. Hon brinner för att minska matsvinn och lever som hon lär.

SÅ BYGGER DU ETT HEM SOM HÅLLER FÖR LIVET

En bostad som funkar hela livet, som man trivs i och är nöjd med, är en hållbar bostad. Det säger arkitekten Ann Charlott Hästö, som inte gillar trender.

FANNY SUNDSTRÖM – PIONJÄREN BAKOM HÖGVALLA OCH HUSHÅLLSUTBILDNINGEN

en verklig pionjär. Hon skapade en modern skola som inspirerade generationer av kvinnor.

Årets julinsamling går till Centrs Marta! Marta Centrs i Riga hjälper och rehabiliterar kvinnor som blivit utsatta för våld. Just nu behövs extra insatser för kvinnor som flytt från kriget och befinner sig i en utsatt situation. Marta Centrs MobilePay-kod är 31145. Insamlingsnummer: RA/2020/1018. Läs mer på martha.fi.

#centrsmarta #marthaförbundet #ilutalace Instagrammat@marthaforbundet  4 10 28 25 32 18

Snart är det åter dags för det stora julfrosseriet. Inget fel i det, men vad gör du av dina matrester?

Högvallamodern och Helsingforsmarthan Fanny Sundström var

Jul,

Kärlek, möjligheter och vägledning – viktiga ramar i vardagen

Jubileumsårets beskyddare Suzanne Innes-Stubb och Marthaförbundets ordförande

Mia Hafrén möts i ett samtal om uppväxt, föräldraskap och ungas rätt att drömma.

Cata Portin

Vi känner Suzanne Innes-Stubb, 54, som en ambitiös jurist med en gedigen bakgrund inom europeisk rätt, med befattningar inom både Sanoma och Kone. Hon är gift med republikens president Alexander Stubb. I år fungerar hon som beskyddare för Marthaförbundets 125-årsjubileum.

Artisten och terapeuten Mia Hafrén, 50, har varit Marthaförbundets ordförande i drygt ett år. Hon börjar vara varm i kläderna och bjuder in Innes-Stubb för ett samtal på Marthaförbundets kontor på Busholmen. Här ska de samtala om ett tema som Innes-Stubb redan uttryckte oro för i sin hälsning till årsmötet 2024 i Vasa: Ungas välmående.

Efter covidpandemin finns mycket ohälsa bland våra unga som vi behöver synliggöra.

åldern. De brinner för att Finland ska bli en bättre plats för unga. Familjen och vännerna gav Innes-Stubb en bra start i livet. – Som barn fick jag aktivt delta i vardagliga sysslor som att laga mat, tvätta, stryka och hjälpa till i trädgården. Det är jag tacksam för i dag. En trygg omgivning är en förutsättning för att vi naturligt ska lära oss vardagens sysslor i barndomen.

– Men vi kan inte utgå från att alla unga har haft det så. Ändå kan ett rent hem, en stabil ekonomi, mat på bordet och goda relationer vara avgörande för hur vi upplever vår vardag.

Ju mer marthorna kan göra för att öka gemenskapen i samhället, desto bättre.

– Jag var nyligen inbjuden till ett toppmöte som Olena Zelenska arrangerade i Ukraina där flera first ladies och first gentlemen deltog. Där presenterades en undersökning som berörde mig djupt.

– Ensamhet var ett av de fem främsta orosmolnen som nämndes bland de finländska respondenterna både bland unga och bland föräldrar.

Gemensamma nämnare

Innes-Stubb och Hafrén hittar genast många gemensamma nämnare. De är båda uppvuxna i trygga hem med syskon. De har båda en musikalisk bakgrund. De är båda mammor till barn i 20-års-

I Hafréns barndom höll hon sig oftast utanför köket.

– Vi var fyra syskon hemma hos oss och jag förstår varför mamma inte alltid ville ha oss i köket. Det blev för stökigt helt enkelt. Och mitt intresse för matlagning var rätt lågt. Så jag fick lära mig på egen hand när jag flyttade hemifrån.

– Men nu när min egen dotter har flyttat hemifrån, så såg jag en stor skillnad från när jag själv var i samma situation. Min man har kockat mycket med henne under uppväxten och hon är betydligt mer kreativ i sin matlagning än jag någonsin varit, så det har betydelse, säger Hafrén.

Innes-Stubb tillägger att hon verkligen uppskattar matlagning som umgängesform.

– Jag minns speciellt kvällen före presidentvalet, när vi samlade barnen och deras respektive hemma hos oss för att göra mat ihop och bara vara tillsammans. Det är ett varmt minne som jag alltid kommer att ha med mig. Men alla har inte den möj-

Linn Jung

Jubileumsårets beskyddare Suzanne Innes-Stubb och Marthaförbundets ordförande Mia Hafrén möttes i en diskussion om ungas välmående och betonade vikten av vuxenstöd i vardagen.

Vem?

Suzanne Innes-Stubb

Ålder: 54 år.

Född: I Solihull, England.

Familj: Gift med republikens

president Alexander Stubb och mamma till Emilie, 23, och Oliver, 20.

Aktuell som: Beskyddare för

Marthaförbundets jubileumsår.

Utbildning: Utbildad jurist med inriktning på europeisk rätt.

Hemlig talang: Har engelska som modersmål, men talar också franska, tyska, svenska och finska.

ligheten, att i en trygg miljö få testa sig fram. Vilka var de viktigaste lärdomarna av era föräldrar?

– Att vara öppen, tolerant, snäll och att jobba hårt för det man tror på, säger Innes-Stubb.

– Samma här. Att alltid vara snäll, eftersom du inte vet vad personen framför dig går igenom just då. Men också vikten av rättvisa, eftersom vi var fyra syskon, säger Hafrén.

Tidig aha-upplevelse

Hafrén minns ett specifikt råd från sin mamma som gav henne en tidig aha-upplevelse.

– Som barn dansade jag balett och jag tyckte det var en god idé att göra en fyra minuter lång improvisation till Chopin på julfesten. Jag var en ganska orädd unge och kastade mig gladeligen ut.

– Jag tyckte förvisso att mitt uppträdande gick bra, men min frisyr lossnade och klänningen blev lite tokig mitt i. Efteråt minns jag att mamma sade: ”Mia, du gjorde det jättebra, men bara som ett tips: Om du vill veta vad som händer med ditt hår och din klänning under showen, då kan det vara en god idé att öva först.”

Hafrén minns att hon tog rådet till sitt hjärta.

– Det var ett konstruktivt sätt för henne att säga att man kan träna för att komma framåt. Allt kommer inte av sig självt. Jag reagerade aldrig på ett negativt sätt. Jag förstod att hon ville mitt bästa.

Blackout på scenen

Innes-Stubb har en liknande aha-upplevelse. Som barn var hon med i en sånggrupp för 8–11-åringar. I ett av numren skulle hon framföra ett solo.

– När jag kom ut på scenen, i en stor teatersal fylld av publik, fick jag en blackout. Jag kom inte ihåg ett enda ord av sången.

”Hjälp, vad ska jag nu hitta på?” tänkte hon förskräckt, medan pianisten lugnt fortsatte att spela.

– Jag samlar mig och går ett varv runt scenen medan pianis-

ten spelar introt en gång till. Jag bestämde att när jag kommer fram till pianot så ska jag diskret fråga om orden. Men när jag väl kom dit, så hittade jag orden i mitt huvud och jag kunde börja mitt solo.

– Jag tror inte att någon i publiken hann märka att något var fel, men det gav mig en boost. Jag lärde mig att lita på att jag kan hitta en plan för besvärliga situationer, bara jag håller huvudet kallt.

Efteråt har hon varit med om liknande situationer, när man plötsligt inte vet vad man ska göra eller säga.

– Men jag vet att det inte är hela världen. Ibland behöver man bara styrkan att våga stå i det obekväma, komma på en plan och fortsätta framåt. Jag tror många – både vuxna och barn – är rädda för det. Att våga ta det första steget i en okänd riktning, säger Innes-Stubb.

– Men det är ett oerhört viktigt budskap till ett barn: Du ska våga testa olika vägar, även om du inte har allt under kontroll från början. Du kommer att lära dig längs vägen.

Skalan för framgång

Hafrén tror att vuxna kan bli bättre på att uppmuntra unga att själv sätta skalan för sin framgång.

– De unga borde själva få bestämma om de anser att något de gjort är framgångsrikt. I dag hänger alltför mycket på yttre bekräftelse från omvärlden.

Suzanne Innes-Stubb och Mia Hafrén delade sina erfarenheter av uppväxt och föräldraskap, och lyfte fram betydelsen av vägledning och uppmuntran för unga.

– I mitt yrke som artist finns hela tiden en yttre mätare som vill definiera när jag har gjort något bra eller något dåligt. Hur många kom på min senaste konsert? Hur många köpte skivan? I en värld där framgång mäts i likes och siffror tror jag vi behöver stötta våra unga i att själva kunna avgöra när de har lyckats. De unga efterfrågade inte sociala medier, men de slängdes in i den världen – och de behöver vuxnas vägledning, säger Hafrén.

Betydelsen av vägledning

Innes-Stubb tar fasta på vägledning som har varit bärande i hennes egen uppfostran.

– Jag har en egen metod som jag kallar för LOG-teorin. Love. Opportunity. Guidance. Det är tre ord som definierar mitt eget föräldraskap. Jag vill ge mina barn kärlek, möjlighet och vägledning.

Vilka möjligheter som erbjuds kan vara olika i alla familjer.

– Jag hörde om en ensamstående mamma som själv haft det tufft, men hon bestämde sig för att ge sin dotter ett intresse för läsning. Hon tog sin dotter till biblioteket och läste konsekvent Disney-böcker. Ett konkret exempel på hur man kan ge möjlighet, utan att det kostar annat än tid.

– Men jag är glad att du nämner vägledning, för jag tror det blir allt viktigare, särskilt i en värld där sociala medier sällan visar en nyanserad bild av verkligheten, säger Innes-Stubb.

Både Hafrén och Innes-Stubb är överens om att föräldraskapet har varit en av livets bästa skolor. Här har de varje dag upptäckt nya sidor i sig själva.

– Moderskapet har, på gott och ont, fått mig att inse att barnen nu betraktar mig som en av sina viktigaste förebilder. Om jag inte pratar till mig själv på ett trevligt sätt, om jag inte tar mig tid för återhämtning, om jag inte peppar mig själv – då kommer barnen inte heller att göra det, säger Hafrén.

– Det har varit viktigt för mig att visa för mina barn att det är okej att inte vara 100 procent jämt.

Vad ger er hopp just nu?

– Att vi har en ny generation som bryr sig. Unga i Finland bryr sig om varandra och om miljön. De är mer medvetna om andra människors lidande, kanske på grund av sociala medier. Jag tror att min generation, som mest följde nyheter via tv och tidningar, inte kunde ta in det på samma sätt, säger Innes-Stubb.

– Jag får hopp av det faktum att man knappt kan diskutera med 20-åringar i dag, för att de är så intelligenta och pålästa. Också på ett emotionellt plan. De kan prata om känslor på ett sätt som äldre finländare inte är vana vid. Också unga män kan säga att de mår dåligt och är trötta. Något gott har hänt – och det är en sund utveckling, tillägger Hafrén.

Våga inkräkta

I sitt uppdrag hoppas Suzanne Innes-Stubb öka medvetenheten kring att unga i dag också behöver träffas fysiskt.

– Digitala relationer och vänskaper är viktiga, men de kan inte helt ersätta face to face-relationer. Vi har många exempel efter pandemin som visar att bristen på fysisk kontakt i när-

Jul, ljuva jul

mare två år har haft en negativ inverkan på ungas mående. Hafrén instämmer och tillägger att det också syns i Marthaförbundets verksamhet.

– Att attrahera unga medlemmar är svårt för oss för tillfället. Folk är främmande för att gå med i nya grupper, med nya fysiska kontakter. Det hör inte längre till vanligheterna.

– Tröskeln är hög att helt slänga sig ut i en ny gemenskap. Men jag tror det är superviktigt att vi ändå fortsätter erbjuda kvällar där vi gör mat, plockar svamp och lär oss nytt. Speciellt för dem som inte redan har en självklar gemenskap i vardagen, säger Hafrén.

Viktig roll

Innes-Stubb poängterar att Marthaförbundet och andra organisationer spelar en viktig roll för att motverka den ökade ensamheten i samhället. Både bland unga och äldre.

Hafrén tillägger att det också krävs att alla medborgare gör obekväma, ofinländska handlingar som att prata med folk och att lära känna nya människor som bor nära.

– Att knacka på en främlings dörr för att fråga “Har du lust att komma med?” finns inte i finländarnas dna. Man känner sig som en inkräktare i någon annans privatliv. Men vi måste våga fråga för att få till en förändring, säger Hafrén.

– Ju mer marthorna kan göra för att öka gemenskapen i samhället, desto bättre. Nyfinländare, barn och unga behöver er mer än någonsin i sin vardag. Förlorar vi de unga, så förlorar vi det viktigaste vi har, avslutar Innes-Stubb.

 Suzannes råd till unga: För att skapa en framtid behövs drömmar. Våga fortsätta drömma! Berätta högt vad ni drömmer om! Modet att hålla fast vid sina drömmar, trots utmaningar, är nyckeln till att nå målet.

 Mias råd till unga: Möt dig med självmedkänsla. Lyssna till din snälla röst – inte till den elaka som kritiserar och säger att du inte gör tillräckligt. Om du drömmer om att bestiga Mount Everest – börja med att gå på en promenad. Nästa steg längre fram kan vara att du går till gymmet en gång per vecka. Du behöver inte packa väskan genast. Små steg räcker.

 Suzannes bästa råd till beslutsfattare: Ta med barnperspektivet i alla beslut som fattas. Inte bara i frågor som rör exempelvis huruvida vi ska bygga ett nytt daghem, utan i alla beslut som fattas. Hur påverkar det här beslutet barn och unga? Det sänder även en stark signal till de unga: Finland bryr sig om er framtid.

 Mias råd till vuxna: Många unga har förlorat tron på framtiden på grund av klimatkrisen. Vi vuxna måste bli bättre på att stödja konkreta initiativ som faktiskt förbättrar klimatet, samhället och vår vardag. Och vi måste bli bättre på att prata om dem! Genom att göra hållbara val i vårt dagliga liv kan vi ta steg mot en positiv förändring och göra unga delaktiga i kampen mot klimatförändringarna.

Emma Saltzman – en kvinnosakskvinna i tiden

Cia Hemming

Emma Saltzman, frihetskämpe och samhällsaktivist, var en av vårt lands tidigaste kvinnosakskvinnor. Aktiv under den omvälvande tiden kring sekelskiftet 1900, då det ryska kejsardömet vidtog allt intensivare förryskningsåtgärder för Storfurstendömet Finland, kämpade Emma tillsammans med andra engagerade kvinnor i Helsingfors för kvinnors rösträtt, utbildning och lika rättigheter, likaväl som för Finlands frihet.

Det här var en tid när kvinnor fick en ny politiskt aktiv roll, och mitt i den utvecklingen fanns Emma Saltzman, född Ruin (1853–1934). Hon kom sedermera att tillhöra de kretsar som i historisk forskning beskrivs som kunskapseliten, och hon var en drivande kraft som ingick i de inre cirklarna i organisationer som Marthaförbundet, det hemliga sällskapet Kvinnokagalen, Samfundet Folkhälsan och Svenska Kvinnoförbundet.

Elgqvist-Saltzman, Inga, Saltzman, Katarina: En röst för frigörelse – Emma Saltzmans livshistoria. Appell Förlag i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland 2024, 255 s.

ISBN: 9789198912906

I den nyligen utkomna boken ”En röst för frigörelse” berättar Inga Elgqvist-Saltzman och Katarina Saltzman – mor och dotter – ingående och detaljerat om Emma Saltzmans händelserika liv och livsverk samt de yttre omständigheter som kom att prägla henne.

Brev och anteckningar

Upprinnelsen till biografin är ett par ärvda manuskript som länge låg orörda hemma hos Inga på Öland. Med ytterligare källor som Emma Saltzmans brev och dagböcker samt hennes dotters – även hon kallad Emma – brev och anteckningar, har Inga och Katarina under tio års tid förkovrat sig i materialet och arbetat med boken.

Författarna är båda rikssvenska akademiker. Inga (i dag 95 år) är utbildningsforskare med ett särskilt intresse för kvinnors bildningsvägar, medan Katarina – Emma Saltzmans barnbarnsbarn

Rösta och vinn en bok!

Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 8.1.2025. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Bok”. Bland de svar som inkommit lottar

– är etnolog med fokus på vardagsmiljöer och sociala relationer och arbetar vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Berättelsen om Emma Saltzman börjar i Ryssland, där hon föddes till ett privilegierat liv söder om S:t Petersburg. Familjen flyttade ofta eftersom faderns tjänstgöring som officer inom den ryska militären så krävde. När Emma var 17 år gick flyttlasset till en herrgård i Tavastland, och efter att hon gift sig i slutet av 1870-talet flyttade hon till huvudstaden där hon levde ett bildat borgarliv som läkarhustru och med tiden blev alltmer engagerad i politiska och sociala frågor.

Sociala reformer och folkbildning

Med Emmas detaljerade livshistoria som utgångspunkt får vi i den väl forskade boken en omfattande inblick i det samhälle och den tid hon och hennes samtida levde och verkade i, en period av djupgående modernisering och samhällsomvandling. Andra aktiva kvinnosakskvinnor som ofta omnämns är Lucina Hagman, Annie Furuhjelm, Tekla Hultin och Dagmar Neovius. Kampen för sociala reformer och folkbildning ledde med tiden till att finländska kvinnor under oroliga omständigheter blev de första i Europa att få lika rösträtt och valbarhet år 1906. Emma jobbade ideellt och aktivt för de frågor hon brann för, som att höja kunskapsnivån i samhället, men som gift kvinna ansåg hon att omsorgen om hem och familj var hennes huvudsakliga uppgift. Hon var inte den som ställde sig i främsta ledet och ställde heller inte upp i det första lantdagsvalet 1907, även om hon blev tillfrågad. Nitton kvinnor – världens första kvinnliga parlamentariker –röstades då in i den första riksdagen, som fortsatte att benämnas lantdagen fram till Finlands självständighet.

vi ut tre exemplar av boken Marthas vardagstips med hållbara marthatips för vardagslivet.

I förra röstningsomgången fick artikeln Upprätta ett testamente och undvik framtida problem på sidan 4 i Martha nummer 3/2024 flest röster. Kökshandduken som lottades ut i samma nummer vanns av Mare Luoma, Karislojo, Gun-Britt Tirri, Helsingfors, och Cati Rostedt , Esbo. Kökshandduken kommer på posten – grattis!

Jul, ljuva jul

Här görs julens sötaste godis för hand

Socker i stora lass, men också hantverk och favoritsysselsättning. För makarna Johanna och Tobias Marquardt är karameller mer än bara sötsaker.

Heidi Hendersson

Det är tidig morgon. Tobi ”Obi” och Johanna ”Anna” Marquardt börjar som oftast dagen tillsammans i Karamelleriet i Smakbyn på Åland. Tillsammans är de en sammansvetsad duo med en tyst kommunikation som imponerar i det gemensamma hantverket – karameller.

– Det här är tre kilo sockermassa, säger Obi med ett brett leende och pekar på det smältande sockerbadet.

Sockret hettas upp till 150 grader tillsammans med glukossirap.

– Temperaturen måste vara 150 grader,

annars blir massan klibbig, förklarar Obi.

– Och det här ska bli Ålands flagga. Den gula färgen kommer från tistlar och morötter, den blå är spirulina, säger Anna samtidigt som hon blandar ner färg i massan på marmorskivan.

– Den röda är en klassisk färg, karmin, som är gjord av löss och som också används i läppstift, berättar Obi.

Naturliga färger

Alla färger som används i produktionen är naturliga. Aromerna är dock syntetiska, det skulle krävas alltför mycket för att ge

ordentlig smak om man skulle använda naturlig smaksättning.

– Havtorn fungerar, men också där måste man tillsätta ganska mycket, säger Anna.

– Alla fruktsmaker behöver också citronsyra för att smaka riktigt fruktigt, säger Obi.

Det går cirka en tesked smak på tre kilo sockermassa, berättar paret. På bänken invid kassa-apparaten står en mängd burkar uppradade. Där finns sammanlagt ett tiotal olika smaker.

– Vi tycker om att testa oss fram, säger Obi.

Efter att samtliga ingredienser har blan-

Vi gör mellan 15 och 20 kilogram karameller per dag. Inför jul gör vi också karameller med smak av lussekatter och glögg.

dat sig flyttas sockermassan till en uppvärmd skiva.

– Sedan måste man vara snabb, massan är mjuk bara så länge den är varm, säger Anna.

Regelbundna resor

Duon har en gedigen karamellbakgrund. Historien börjar med regelbundna resor till Åland, 60 år tillbaka i tiden.

– Mina farföräldrar kom till Åland från Bremen första gången år 1960, säger Anna. Sedan dess har familjen hyrt samma stuga på Åland och återkommit år efter år. På vägen till sommarsemestern brukade de alltid göra ett stopp på den kända godisfabriken i Gränna.

När barnen blev stora ville föräldrarna ge sig in i något nytt, och karamellerna låg nära till hands.

– De frågade sig vad som är roligt och kom på att det inte fanns någon polkagristillverkare i Bremen.

Annas mamma åkte till Gränna för att lära sig konsten att göra karameller och därefter öppnade föräldrarna en egen verkstad och butik.

– Jag lärde mig av mamma, säger Anna.

I år firar karamelleriet i Bremen 15 år. Där har både Anna och Obi arbetat innan de tog sitt hantverk till Åland för cirka tre år sedan.

Svalnande sockermassa

I bakgrunden drar Obi ut en bit av den alltmer svalnande sockermassan. Den sträcks och viras runt en metallstång för att sedan sträckas igen.

– Det är en klassisk karamellteknik. Massan blir vit på grund av att man skapar luftbubblor. Det finns inte vitt färgämne, därför måste man göra så här.

– Man behöver lite vitt mellan de andra

Johanna och Tobias Marquardt bakom disken i Karamelleriet i Smakbyn på Åland. I förgrunden syns förpackade, färgglada karameller redo för försäljning.

färgerna för att de inte ska blandas, berättar Anna som rullar ihop mönstret till flaggkaramellerna.

Obi svingar vant den stora, tunga massan som blir allt blekare.

– Man får riktiga sockermuskler, säger han med ett skratt.

Hur tajmar man in allt detta?

– Man lär sig med tiden. Skivan är uppvärmd och håller massan mjuk lite längre. Plattan tar upp värme hela dagen, så på kvällen har vi lite mer tid att göra karameller, säger Anna.

Luftfuktigheten spelar också in.

– Det är inte bra om luftfuktigheten

är för hög. Vi förpackar också karamellerna så snabbt som möjligt så att de hålls torra, berättar Anna och visar några tomma glasburkar.

Själv är hon i färd med att rulla ut de kombinerade färgerna till en lång, smal rulle. Efter det ska de in i en press som kniper av dem i lämpliga munsbitar.

– Det här blir kanske sammanlagt 1 200 karameller, och det tar för lång tid att klippa för hand, säger Obi.

Olika smaker

Pressen tog de med sig från Tyskland. Smakerna skiljer sig mellan de två länderna,

har Anna och Obi märkt.

– I Norden är det mycket mer lakrits som gäller. Också päron är en nordisk smak, säger Anna.

– Det finns också olika referensramar för smaker. I Tyskland är det mesta som är grönt smaken myskmadra, säger Obi och visar en bild av en grön växt med vita blommor.

Obi sätter ner telefonen och skyndar till pressen.

– Håll för öronen, det blir lite högt ljud när Obi skakar, varnar Anna.

Obi tar ut en plåt från pressen och skakar loss karamellerna från varandra.

Likt karamellerna som är fast vid varandra, är Anna och Obi bundna av både giftermål och det sockriga arbetet.

– Vi har lärt oss att kommunicera bra, säger Anna.

Och paret kompletterar varandra.

– Jag är mer avslappnad och praktisk, säger Obi.

– Och jag är mer perfektionist, kontrar Anna med ett skratt.

På andra områden

Att de skulle bli karamellmakare var inte alltid självklart. De har bägge en magisterexamen inom helt andra områden.

– Under studierna jobbade jag deltid i karamelleriet ..., säger Anna.

– ... och jag stod i kassan, fortsätter Obi. När de var färdiga med studierna funderade de på om de ville fortsätta studera eller satsa på karameller.

– Jag hade tänkt doktorera i språkve-

tenskap, men blev mer och mer intresserad av karameller, säger Obi. Det är det bästa jobbet jag haft. Man får arbeta med sina händer och hjärnan kan vandra i väg någon annanstans.

– Och sedan är det roligt att få prata med folk, tillägger Anna.

Bråda tider

Snart är det jul och bråda tider för paret, som är i färd med att bunkra upp.

– Vi gör mellan 15 och 20 kilogram karameller per dag. Inför jul gör vi också karameller med smak av lussekatter och glögg, säger Obi.

Tillverkningen görs för öppen ridå i den stora restaurangbyggnaden på den åländska landsbygden.

– Folk tycker det är roligt och speciellt när de får smaka på varma karameller, säger Anna.

– Det är kärnan i vår verksamhet, ett öppet kök så att folk får se hur det går till, säger Obi.

Paret verkar definitivt ha hittat sitt gemensamma kall. Men en sak kan ibland skava: sockret.

– Ja, det är ju socker som är vår huvudråvara. Det är det enda jag känner mig lite kritisk till, eftersom man inte ska äta mycket socker, säger Anna som inte fick äta mycket godis som barn.

Men de enas båda om att karameller ska ses som en guldkant på vardagen och ätas i måttliga mängder.

– Det är trevligt att få ägna sig åt något som gör folk glada, säger Obi.

Vem?

Johanna ”Anna” Marquardt

Ålder: 35 år.

Gör på fritiden: Trädgårdsarbete, bakar surdegsbröd, stickar, textilpysslar.

Bästa nordiska julgodis: Pepparkakor med blåmögelost.

Bästa tyska julgodiset: Springerle (en julkaka från Tyskland och Schweiz med detaljerade mönster).

Bästa karamellsmaken: Kaffe, rabarber-lakrits, plommon-kanel.

Hemlig talang: Dåliga ordvitsar på flera språk.

Tobias ”Obi” Marquardt

Ålder: 38 år.

Gör på fritiden: Tränar, läser, trummar.

Bästa nordiska julgodiset: Glögg med russin och mandel. Bästa tyska julgodiset: Dominosteine (tyskt julgodis i flera lager med chokladglasyr).

Bästa karamellsmaken: Fyrverkeriet (har bruspulver i), krutgubbar (saltfylld lakrits), äppel-havtorn.

Hemlig talang: Dåliga ordvitsar på flera språk.

Julen är en högtid för emotionellt arbete

Philip Teir är journalist, skribent och entusiastisk simmare. Han bor i Helsingfors och tillbringar mycket tid i sitt hus i Bromarv. När han inte skriver eller läser, njuter han av kinesisk mat, lyssnar på artisten Sade och följer renoveringsprogram. Han ogillar elsparkcyklar och ser fram emot att dela sina tankar och reflektioner i denna kolumn.

Philip Teir Karin Lindroos

Ett par dagar innan julafton är vårt köksbord ett kaos av presentpapper, tejp, snören och julkort. Det är dags att slå in julklapparna, som till största delen består av böcker som min fru har skaffat till mina släktingar. Vi är ganska många medlemmar i min släkt och varje medlem får i regel varsin bok. Det är en rollfördelning vi har haft de senaste åren: hon skaffar böckerna, jag hjälper till att slå in dem och delar dessutom ofta ut dem. Vi har fastnat i ett system som – ju närmare jag tänker på saken – inte är särskilt rättvist mot henne.

Extra dåligt samvete fick jag när jag pratade med en författarkollega nyligen, som sade att hon vägrar köpa presenter till sin mans släkt. Det är en typ av emotionellt arbete som han helt enkelt måste kunna klara av själv.

Julen handlar om att återuppväcka något av barndomens magi, och bra så, men det kan kanske inte ske på bekostnad av alla andra.

Jag hittar en artikel i The Guardian som tar upp detta ämne, alltså det emotionella arbetet kring julhelgen: ”Om du är en kvinna i ett heterosexuellt parförhållande är chanserna goda att du gör oproportionerligt mycket jobb under julen.” Artikeln räknar sedan upp alla småsaker som tillhör helgen, allt från mat till städning till bäddandet av sängar, för att inte tala om den svårnavigerade terrängen som utgör släktdynamiken. Artikeln förklarar det hela med att kvinnor ofta känner ett ansvar för att föra vidare traditioner som de i sin tur kommer ihåg att deras egna mammor upprätthöll. En kvinna säger att hennes man inte verkar förstå varifrån alla presenter plötsligt dyker upp inför jul: ”Kanske tror han fortfarande på tomten.”

I rätt stämning

Det finns säkert många, särskilt bland dem som läser denna tidskrift, som genuint älskar allt pyssel och donande inför julen. Som går i gång på det, som vill komma in i rätt stämning.

Men inget säger att vi män bör få slippa det helt och hållet. Enligt samma artikel i The Guardian finns det en brittisk undersökning som visar att män använder i snitt elva timmar av julhelgen till att helt enkelt gömma sig. Så illa är det inte för mig personligen, men jag känner igen beteendet, inte minst eftersom

jag är från Österbotten. Det finns alltid ett garage där man kan putsa ett tändstift. En bil man kan hoppa i för att handla en liter mjölk. I två timmar. Om jag ska göra en amatörpsykologisk tolkning så tror jag det handlar om att många män vill undvika att vara i skottlinjen för gräl och konflikter. Därför håller de sig borta. Risken är dock att frustrationen växer ju mer vi flyr vårt ansvar, och att allt eskalerar till ett praktfullt gräl innan presenterna är utdelade. Jag vill inte vara så banal att jag påstår att män och kvinnor alltid fungerar på samma sätt, men kanske är julen faktiskt den årstid där rollfördelningen i heterosexuella parförhållanden visar sig just från sin mest banala sida. Mannen skaffar julgranen, lyfter den på biltaket och får den att stå rak i stugan (efter många svordomar), medan kvinnan är den som påminner honom om att vattna varje dag. Typ.

Samarbete och planering

Kan man ändra på det? Givetvis. Men det kräver samarbete och planering, saker som många av oss kan vara duktiga på i våra jobb, men kanske inte alltid i våra förhållanden. Det här är ett problem som blir särskilt tydligt kring jul, då vi av naturliga skäl vill regrediera och bli barn på nytt. Julen handlar om att återuppväcka något av barndomens magi, och bra så, men det kan kanske inte ske på bekostnad av alla andra.

Kanske är det så att man blir vuxen på riktigt först när man själv klarar av att styra upp en riktig jul och bjuda in hela släkten och dessutom stå för noterna. Det är lätt hänt att man skjuter upp den dagen. Och det är klart, om det finns ett alternativ som går ut på att åka hem till mamma och pappa och komma till dukat bord, varför skulle man inte göra det?

Jag tror i alla fall att min fru skulle må så dåligt om vi inte hade presenter till hela min släkt. Särskilt till min mormor, som fortfarande lever och hör till storläsarna i familjen.

Denna jul ska jag själv välja ut några passande böcker till henne. Och slå in dem i ett riktigt fint paket. Det förtjänar de båda.

Jul,

ljuva

jul

Thomas Lundin: ”Se matsvinnet som en kreativ utmaning!”

Under ett besök i Marthaköket i mitten av november delade sångaren, skribenten, skådespelaren och numera även författaren Thomas Lundin med sig av sina tankar om matsvinn, sin köksfilosofi och hur vi kan ta vara på det vi har. Här berättar han om sina bästa svinntips och vad som inspirerar honom.

Karin Lindroos Mikaela Groop

Thomas Lundin inspirerades av sin familj och deras köksfilosofi

när han skrev sin senaste bok.

Välkommen Thomas! Du har nyligen utkommit med boken ”Tjo, hopp och kärlek – om maten, mammorna och mig”. Vad inspirerade dig att skriva den?

– Gnistan till boken var den drabbande insikten att vi finländare varje dag slänger en miljon kilo ätbar mat! Det är en oanständig siffra – och i min värld också förvånande. Om man inte kan se att mat är heligt eller kan känna tacksamhet och respekt för den som odlat, jagat, burit hem eller tillrett, borde man väl åtminstone inse hur dyr maten är i dag. Hur har man råd att slänga ätbar mat i ett land med så hög inflation och matmoms som vi har? Efter att en tid ha vänt och vridit på det här kom jag fram till att det måste handla om okunskap. Därför vill jag gärna inspirera. Inspirationen till boken kommer från mommo, fammo, mamma och andra kloka kvinnor i mitt liv som lärt mig min köksfilosofi.

Kan du berätta mer om filosofin att ta vara på det man har, både i livet och i köket, som genomsyrar din bok?

– Jag umgicks mycket med fammo Göta (född 1914) och mommo Nea (född 1929) när jag växte upp. I min barndom levde dessutom deras mam-

Håll koll på vad du har i kylskåp, frys och skafferi. Finns där saker

som borde användas nu – så länge de är fräscha?

Släng ihop en rätt av dem!

mor och också min morfars mamma. De här kvinnorna födda i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet påverkade mig mycket. De hade upplevt krig och fattigdom och lärt sig att ta till vara allt. Det gällde möbler, kläder, ting. Det gällde mat i allra högsta grad. Och också människor som skulle födas på nytt efter krig och förluster. Rester helt enkelt, som med kärlekens kitt förvandlades till något nytt. Deras inställning till livet och den kunskap de hade fick jag i mig med modersmjölken. Det är jag tacksam för. Av dem har jag lärt mig resiliens och att använda mig

av det jag har. Det bästa i livet är gratis –hur klyschigt det än kan låta.

Vilka är dina bästa tips för att minska matsvinn i vardagen?

– Mina två kungstips är – gör så god mat att ALLT äts upp! Och gör lagom mycket mat för det gäng som ska äta. Om det ändå blir mat kvar – gör resterna till lunchlådor för de vuxna (barnen gnäller ofta när samma rätt serveras två dagar i rad). Eller frys in resterna och bjud dem till barnen nästa vecka. Om det blir mycket mat över kan den kanske återuppstå i morgon som

någon ny rätt? Linsgryta eller tonfisksås kan bli fyllning i pizza, tacos eller varma smörgåsar! Håll koll på vad du har i kylskåp, frys och skafferi. Finns där saker som borde användas nu – så länge de är fräscha? Släng ihop en rätt av dem!

Vad gör du själv för att minska matsvinn i ditt eget hem?

– Ofta planerar jag veckomenyer. Jag undviker matbutiken när jag är stressad eller hungrig. Och litar aldrig på datumen på förpackningarna. Jag tittar, klämmer, doftar, smakar och avgör sedan om ingredienserna går att använda. Oberoende om bäst före-datumet redan gått – eller kanske går om först en vecka. Det är dumt att enbart lita på siffrorna på förpackningen. Om jag pressat saft ur citron och lime sparar jag alltid skalen – de går säkert att använda. Oljan ur den tomma burken med soltorkade tomater kan bli en god dressing. Det där lilla som finns kvar i en burk med pesto, kapris eller oliver, och som är frestande att slänga, kan kanske vara just det som räddar en trist gräddfilssås eller vardagsrätt någon dag. Och så vidare. Jag slänger inget som går att äta!

Hur ser du på matsvinn under jultider, när det ofta blir mycket rester?

– Fundera tillsammans med familjen –vad vill vi äta under julhelgen? Vad tycker

Jul, ljuva

jul

Thomas Lundin delar med sig av sina bästa tips för att minska matsvinn och ta vara på rester. T.h. Marthaförbundets hushållsrådgivare Toni Rautakoski.

Annars tycker jag att man ska förhålla sig till julmaten som till vardagsmaten: Gör inte för mycket. Och frys in rester eller gör nya rätter av dem.

vi om, vad vill vi absolut inte vara utan?

Och finns det rätter som vi gör år efter år bara för att det hör till – trots att ingen riktigt gillar dem? Kanske lutfisken, kanske aladåben som görs enligt farmors mammas recept, kanske plommonkompotten – vad vet jag. Strunta i de rätterna som oftast hamnar i soporna. Nog blir det jul också utan dem! Annars tycker jag att man ska förhålla sig till julmaten som till vardagsmaten: Gör inte för mycket. Och frys in rester eller gör nya rätter av dem.

Vilka är dina favoritrecept för att ta tillvara julens matrester?

– Vi älskar julen hemma hos oss. Men den 27 december (senast) är vi alla utleda på julmaten och vill ha pizza. Då brukar jag göra pizza av det som blev kvar av den gravade siken och den kallrökta och varmrökta laxen. Eller skinkan. I stället för tomatsås tar jag äppelmos smaksatt med pepparrot och flingsalt. Kokar en sats varje höst för att den är så god till julskinkan. Den passar inte till så mycket annat, men som pizzasås under mellandagarna är den perfekt.

– Morotslåda blir det alltid över hos oss. Den brukar jag frysa in och ta fram på hösten då vi grillar sommarsäsongens sista korvar. Supergott med surkål, senap och öl. Russin och mandelspån är gott att blanda med kokt couscous som du kryddar med arabiska kryddor och serverar till kött eller fisk och kanske en tomat- eller yoghurtsås. Fikonsylt kan vara gott att blanda i en gryta eller i såsen till söndagssteken. Pepparkakorna som blev över kan krossas

och användas till bakning eller som toppning på glassportioner.

Kan du dela med dig av några kreativa sätt att använda rester på, som kanske inte är så vanliga?

– Inte vet jag om det är vare sig kreativt eller ovanligt, men frukter eller bär som blivit lite sladdriga till konsistensen brukar jag göra vispgröt av. Eller använda i bakning. De tappar ju ändå sin spänst när de värms upp. Bruna bananer och prickiga äpplen är inte så fina i fruktskålen, men sitter perfekt i kaka eller paj. Eller som sylt. Banansylt är oväntat gott – receptet finns i min bok.

Vad hoppas du att Marthas läsare tar med sig från denna intervju när det gäller att minska matsvinn och uppskatta maten mer?

– Det här är ju inte kärnfysik. Så jag inbillar mig verkligen inte att jag lär marthorna hur man ska handskas med matrester. Tror att de allra flesta vet och kan det mesta om det här. Men jag påminner gärna. Det handlar väl egentligen om en inställning –en medvetenhet. Att man gör en ekologisk och ekonomisk insats. Försök att se på det hela som en kreativ utmaning, att få till billig och god vardagslyx av det du råkar ha hemma. Samma förhållningssätt kan med fördel appliceras på badrumsskåpet, klädgarderoben eller själen.

– Det bästa i livet är gratis, hur klyschigt det än kan låta, säger Thomas Lundin.

Fakta om ...

Matsvinn i Finland

 Trots tidigare insatser, som exempelvis Marthaförbundets projekt Svinnkampen under åren 2015–2016, har matsvinnet ökat under de senaste fem åren. Svinnkampen hade som målsättning att minska matsvinnet i Finland.

 Enligt färska siffror slänger varje finländare i genomsnitt 28 kilo mat per år, vilket motsvarar totalt 155 kilo matavfall per hushåll. Detta är en ökning jämfört med 2019, då genomsnittet var 23 kilo per person.

Små steg i rätt riktning

Kampen mot matsvinnet går vidare.

Genom att kombinera åtgärder på såväl nationell nivå som i hushållen kan vi minska matsvinnet och bidra till en mer hållbar framtid.

Det här kan du göra för att minska matsvinnet:

 Planera veckans måltider utifrån vad som redan finns hemma för att undvika onödiga inköp.

 Förvara mat på rätt sätt och förstå skillnaden mellan ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”, två olika typer av datummärkningar på livsmedel som anger hur länge produkten är säker att äta. Ett bäst före-datum anger hur länge ett livsmedel förväntas behålla sin bästa kvalitet, smak och konsistens. Efter detta datum kan produkten fortfarande vara säker att äta, men kvaliteten kan ha försämrats. Det är viktigt att använda sina sinnen (lukt, smak, utseende) för att bedöma om produkten fortfarande är bra. Sista förbrukningsdagen är en säkerhetsmärkning och anger den sista dagen då produkten är säker att konsumera. Efter detta datum bör produkten inte ätas, eftersom det kan finnas en risk för att den har blivit hälsofarlig.  Använda rester i nya rätter, som att göra soppor, grytor eller omeletter av överblivna grönsaker.

 Vara kreativ med matlagningen och använd alla delar av råvarorna.

Brynt rödkål

Potatisgratäng

Marthatips!

Vill du ha en skummigare sås? Mixa den med en stavmixer i några minuter precis före servering.

På bilden en krämig och krispig potatisgratäng som kombinerar det bästa av två världar. Brynt rödkål sätter både smak och färg på julbordet.

Vitvinssås med dill

Inkokt lax med juliga smaker

Klassisk julmat med en nypa nytänk

Brynt kålrot

Marthatips!

Vår variant av inkokt lax serveras ljummen som varmrätt tillsammans med potatisgratängen. Men det går lika bra att servera fisken kall på ett buffébord.

jul

Med inspiration från olika kulturer och en vilja att experimentera med smaker kan du skapa en fräsch julmåltid som också bjuder på fina färger.

Mikaela Groop

Sandra Mellberg, Toni Rautakoski

Karin Lindroos

Julen är en efterlängtad helg som ofta förknippas med traditionella rätter och smaker. Men i år kanske du vill överraska med en julmeny som kombinerar klassiska och moderna smaker? Våga experimentera och ta inspiration från olika kulturer. Vi hjälper dig att lyckas med en måltid som känns både tryggt bekant och spännande ny.

En av de rätter som kan slå an en ny ton på julbordet är boquerones, en spansk delikatess som består av marinerade strömmingsfiléer. Denna rätt är både frisk och smakrik. Den passar fint som en lätt förrätt eller som en del av ett större buffébord. Kombinationen av äppelcidervinäger, vitlök, chili och citrus ger en härlig syra och fräschör som balanserar de andra, ofta tyngre, julrätterna.

Traditionella ingredienser

För den som vill hålla sig till mer traditionella ingredienser, men ändå ge dem en ny twist, kan en potatisgratäng med potatismos vara ett gott val. Genom att blanda krämigt potatismos med skivade potatisar och riven ost får du en gratäng som är mjuk och ger ett krispigt tuggmotstånd. Rätten är enkel att förbereda och kan lätt anpassas efter smak och tillgång på ingredienser.

En annan intressant rätt är inkokt lax med juliga smaker. Koka laxen i en buljong smaksatt med apelsin, kanel och nejlikor, och du får en fiskrätt som andas jul. Denna rätt kan serveras både varm och kall, vilket gör den flexibel och lätt att anpassa till olika typer av julfiranden.

För att komplettera huvudrätterna kan du servera en vitvinssås med dill, som gör sig bra till både fisk- och potatisrätter. Denna sås är enkel att tillreda och kan förberedas i förväg, vilket sparar tid på själva julafton.

Som tillbehör kan du prova brynt rödkål och brynt kålrot, två traditionella rätter som ger färg och smak till julbordet. Rödkålen får en fin sötma och syra från

Marthas julmeny

Boquerones ***

Inkokt lax med juliga smaker

Vitvinssås med dill

Potatisgratäng

Brynt rödkål

Brynt kålrot ***

Hjortron- och äppelkräm med lakritsgrädde

Lingontryffel

Jordnötstryffel

Maamoul-kex

äpple och citron, medan kålroten blir mjuk och smakrik efter att ha stekts med smör och äppeljuice.

Inhemska smaker

För den söta avslutningen rekommenderar vi hjortron- och äppelkräm med lakritsgrädde, en dessert som bjuder på klassiska inhemska smaker med en extra knorr. Krämen är frisk och söt.

Tillsammans med lakritsgrädden skapas en spännande kontrast som glatt överraskar smaklökarna.

Säkra kort på efterrättsbordet är lingon- och jordnötstryffel, två lyxiga desserter som uppskattas av både stora och små. Tryfflarna går att förbereda i förväg och kan förvaras i kylskåp fram till servering.

För att ytterligare lyxa till det kan du servera maamoul-kex.

Dessa traditionella kakor från Mellanöstern, fyllda med dadlar och kryddor, erbjuder en unik smakupplevelse och blir en värdig avslutning på julmiddagen.

Vi hoppas att du uppskattar de nya smakerna och får minnen som varar långt efter att julen är över. God jul och smaklig måltid!

Boquerones

• 300 g strömmingsfiléer

• 1/2 msk salt

• cirka 1 1/5 dl äppelcidervinäger

• en halv kruka bladpersilja

• 1 röd chili

• 3 klyftor vitlök

• skalet från en halv citron (ekologisk)

• skalet från en halv apelsin (ekologisk)

• 1/2 dl kallpressad rybsolja eller olivolja

• flingsalt

• citrus till servering

Så gör du:

1. Dra skinnet av filéerna och skölj dem. Salta och låt stå i cirka 10 minuter.

2. Lägg filéerna i en form och häll över vinäger, så att filéerna nätt och jämnt täcks. Låt stå över natten eller i minst 6 timmar.

3. Låt filéerna rinna av i ett durkslag.

4. Hacka persiljan fint. Skär chilin på längden, ta bort kärnhuset och hacka fint. Lägg persilja och chili i en skål och riv ner vitlök, citron- och apelsinskal. Tillsätt olja och blanda.

5. Skär citrusfrukten i tunna skivor och rada ut på ett serveringsfat. Lägg strömmingsfiléerna på fatet och ringla över örtolja. Strö över lite flingsalt och servera.

Boquerones är en fräsch och smakrik förrätt som anger tonen för julbordet.

Inkokt lax med juliga smaker

• 600 g laxfilé

Buljong:

• 1/2 apelsin, skalet och saften (ekologisk)

• 100 g morot

• 1 rödlök

• 5 dl vatten

• 1 dl vitvin (eller 3 msk vitvinsvinäger + 3 msk vatten)

• 1 tsk socker

• 6 nejlikor

• 8 vitpepparkorn

• 2 kanelstänger

• 1 lagerblad

Så gör du:

1. Skölj apelsinen och använd en potatisskalare för att skära loss det gula från apelsinskalet. Det går också att riva bort skalet, men använd endast det gula, eftersom det vita under det yttersta skalet är bittert och kan ge buljongen en besk smak.

2. Skala rödlöken, dela den på mitten och strimla. Skölj moroten och skär i slantar.

3. Koka upp vatten, vin, socker, kryddor och apelsinskal. Tillsätt apelsinsaft, morot och lök, och koka cirka 20–30 minuter.

4. Skär laxen i portionsstora bitar och lägg i en ugnsfast form. Häll buljongen över fisken och tillaga mitt i ugnen i cirka 15 minuter, eller tills laxfilén har en innertemperatur på 46–48 grader.

5. Fisken kan serveras ljummen som del av en varm måltid eller som en kall förrätt.

Vitvinssås med dill

• 1 schalottenlök

• 1 msk olja

• 2 dl buljong (använd gärna buljongen från den inkokta laxen)

• 1/2 dl vitt vin, syrlig äppeljuice eller 1 msk äppelcidervinäger

• 2 dl grädde

• 1/2 kruka dill

Så gör du:

1. Skala löken och hacka den fint. Hetta upp en panna och tillsätt olja. Fräs löken på medelhög värme.

2. Tillsätt vin och låt det koka bort. Tillsätt därefter buljong och grädde. Låt puttra tills såsen tjocknar något.

3. Hacka dillen fint och tillsätt när såsen är nästan klar. Servera såsen till fisken.

Potatisgratäng

• 600 g potatis

• 100 g smör

• 1–2 dl mjölk

• salt

• 300 g potatis

• 100 g riven ost

Så gör du:

1. Skala 600 g potatis och skär i fjärdedelar. Koka 10–15 minuter tills potatisarna är mjuka, och mosa. Tillsätt smör, varm mjölk och salt.

2. Skala resten av potatisen och skär i tunna skivor.

3. Smörj en ugnsform. Lägg i potatismos, salta och peppra ytan. Rada potatisskivorna över moset, pensla med smält smör och lägg på osten. Grädda i 220 grader i 45–60 minuter tills potatisen är mjuk och gyllenbrun.

Brynt rödkål

• 500 g rödkål

• 1 liten lök

• 1 litet äpple

• 1 vitlöksklyfta

• 1/2 citron, saften

• 2 msk smör

• 1/2 dl vitt vin (eller 2 msk vitvinsvinäger + 2 msk vatten)

• salt, peppar

Så gör du:

1. Skiva rödkålen tunt, skala och skiva löken. Skala äpplet och riv grovt. Blanda allt i en bunke tillsammans med en pressad vitlöksklyfta och citronsaft.

2. Smält smör i en stor panna. Tillsätt kålblandningen och fräs på hög värme ett par minuter, tills kålen börjat mjukna.

3. Dra ner värmen och tillsätt vitt vin eller vitvinsvinäger. Stek tills vätskan har avdunstat, och smaka av med salt och peppar. Servera varm eller ljummen.

Brynt kålrot

• 1 kålrot

• några timjankvistar

• 1 msk smör

• 1/2 dl äppeljuice

• 1 krm salt

• svartpeppar

Så gör du:

1. Skala och skär kålroten i centimeterstora tärningar. Finhacka timjan.

2. Stek tärningarna i smör i en stekpanna cirka 5 minuter, tills de får lite färg. Häll på äppeljuice och krydda med timjan, salt och peppar. Fortsätt steka under lock på svag värme tills kålroten är mjuk, cirka 15 minuter.

3. Tillsätt lite vatten om all vätska försvinner och det känns som att kålroten bränns vid.

Hjortron- och äppelkräm med lakritsgrädde

(5 portioner)

• 8 dl äppel-och hjortronsaft

• 2 äpplen

• 1 liten bit ingefära

• 2 stjärnanis

• 1/2 dl socker

• 4 matskedar potatismjöl + 1 dl vatten

Gör så här:

1. Tvätta och tärna äpplen. Inhemska äpplen behöver inte skalas.

2. Häll upp saften i en kastrull och tillsätt ingefära, socker, stjärnanis samt de tärnade äpplena. Koka upp och låt sjuda i cirka 20 minuter.

3. Blanda potatismjöl med en skvätt kallt vatten och gör en toppredning.

4. Rör om i kastrullen och avsluta kokningen efter första bubblan.

5. Häll upp i serveringsskål och strö över lite socker. Servera något avsvalnad med lättvispad grädde smaksatt med lakritspulver.

Lingontryffel

• 60 g lingon

• 60 g grädde

• 160 g mjölkchoklad

• 10 g smör

• kakaopulver/lingonpulver

Så gör du:

1. Mixa lingon till en puré, och tryck purén genom en fin sil.

2. Lägg choklad, grädde och lingonpuré i en värmetålig bunke. Värm blandningen över ett vattenbad tills chokladen smultit. Tillsätt till sist smöret.

3. Låt svalna i kylskåp tills massan stelnat. Forma till små bollar och rulla i kakaopulver eller lingonpulver. Förvaras torrt och svalt.

Hjortron- och äppelkräm med lakritsgrädde

Jordnötstryffel

• 50 g grädde

• 120 g jordnötssmör

• 200 g mörk choklad

• 10 g smör

• krossade jordnötter

Så gör du:

1. Lägg choklad, grädde och jordnötssmör i en värmetålig form. Värm blandningen över ett vattenbad tills chokladen smultit, och tillsätt sedan smöret.

2. Låt svalna i kylskåp tills massan stelnat. Forma till små bollar och rulla i krossade jordnötter. Förvaras torrt och svalt.

De lyxiga lingon- och jordnötstryfflarna avslutar julmåltiden på bästa sätt.

Jordnötstryffel

Lingontryffel

Maamoul-kex

• 2 dl mannagryn

• 1 dl vetemjöl

• en nypa salt

• 1 dl skirat smör (av cirka 150 g smör)

• 3 msk mjölk

• 1/2 tsk torrjäst

• 1 msk socker

• 2 msk rosenvatten/ apelsinblomsvatten

• dadlar (ekologiska)

• kryddor (kanel, kardemumma, nejlika)

Så gör du:

1. Rör ihop mannagryn, vetemjöl och salt. Massera in skirat smör och blanda till en smulig massa. Täck degen och låt svälla i kylen i minst 2 timmar.

2. Mixa dadlar och kryddor till en tjock smet. Tillsätt vid behov några matskedar vatten.

3. Blanda fingervarm mjölk, jäst, socker och rosenvatten. Häll över mjölmassan och rör snabbt ihop till en smet.

4. Ta cirka 2 matskedar av degen och forma till en boll. Mjöla händerna med florsocker, pressa degen platt och lägg en klick dadelmassa i mitten. Förslut bollarna och lägg på en bakplåt. Dekorera bollarna genom att pressa några ränder med gaffel.

5. Alternativt kan du mjöla en mazarinform med florsocker och trycka in ett tunt lager deg längs sidorna. Fyll med dadelmassa och förslut med en bit deg. Knacka försiktigt kexen ut ur formen och lägg på en plåt.

6. Grädda i 175 grader i 15 minuter, tills kakorna är gräddade, men ljusa på ytan. Låt svalna och pudra dem med florsocker.

Det fyllda bakverket erbjuder en exotisk smakupplevelse och ger julmåltiden en värdig avslutning.

Med hållbarhet som hjärtefråga

Linnea Strand saknade en marthaförening, så hon lät grunda en. I Närpesnejdens

Marthaförening har både unga och äldre från flera kommuner hittat sin plats.

Anne Manner

Hanna Hägglund

Hon säger att hon är rastlös, Linnea Strand i Pjelax, Närpes. Sin energi använder hon i hållbarhetens tecken, både i sitt arbete och privat. Och i alla sammanhang är gemenskapen viktig. Föreningsarbete gör alla tillsammans, med medmänniskornas bästa för ögonen, resonerar hon.

– Jag saknade en föryngring och en marthaförening som inte var knuten till en by, säger Linnea och poängterar att det hon säger inte innehåller någon som helst åldersdiskriminering.

Hon kastade fram tanken för några personer, och då ett par likasinnade var beredda att haka på, var steget från tanke till handling inte långt. Erfarenheterna hittills är överväldigande goda. Marthaparkour samt skogens skafferi, naturkosmetik och avslappnad samvaro har lockat medlemmar från såväl Närpes som andra kommuner och åldersspannet är stort. Planeringen av verksamheten gör föreningsmedlemmarna tillsammans.

Kassör och projektledare

Linnea är kassör i den nya föreningen, det är ett av de flera förtroendeuppdrag hon har. – Föreningsarbete gör vi för medlemmarnas och för allmänhetens bästa. Dessutom är det roligt att vara med i den gemenskap som styrelsearbetet ger.

Bland de uppdrag Linnea nämner finns hennes engagemang i Pjelax UF och den restaurering föreningen utför på området Rörgrund. Där har många tagit sig en

och annan svängom ännu på 1980-talet.

– Jag är något av en projektledare inom ungdomsföreningen, sköter bidragsansökningar och håller i trådarna. Restaureringen går lös på en halv miljon euro. För tillfället är en byggfirma sysselsatt med nybyggnation, men då den gamla, bevarade byggnaden på området ska renoveras väntar åtskilliga talkotimmar.

Gammalt hus

Renoveringsarbete är ingenting nytt för Linnea.

– Huset jag köpte blev mitt coronaprojekt. Det mesta av arbetet som inte kräver specialkompetens har jag gjort själv med familjens hjälp.

I granngården finns föräldrarna, verktyg och hjälpsamhet. Huset, som Linnea köpte år 2020, hade stått tomt i många år, men med grundvärme påslagen. Två år efter köpet flyttade hon in och har sedan fortsatt renovera.

– Jag rev i ett år och byggde i två. Då jag flyttade in hade jag nedre våningen

Själva verksamhetsidén mognade medan

jag som studerande vände på slantarna och såg vilket fruktansvärt slöseri matsvinnet är.

Linnea Strand brinner för att minska matsvinn. Hon lever som hon lär, och hållbarhet går som en röd tråd genom hennes vardag.

något så när klar. En del småfix återstår ännu, men det får ta den tid det tar. Samma gäller trädgården, och allra lägst på prioriteringslistan kommer städningen.

– Fördelen med att bo ensam med två katter är friheten att ha det lite rörigt. Jag är borta rätt mycket, och min mormor sköter då om katterna. Men hon skulle aldrig blanda sig i min oreda. Däremot kan hon i uppmuntrande ton kommentera om hon sett att jag röjt upp lite.

För invånarnas bästa

För fyra år sedan fick Linnea ett telefonsamtal som ledde henne in på någonting helt främmande och nytt: politiken.

– Jag blev tillfrågad om jag ville ställa upp som kandidat i kommunfullmäktigevalet. Efter mitt spontana ”jag har inte tid” tänkte jag på saken och tackade ja.

Med fyra års erfarenhet av både stadsfullmäktige- och styrelsearbete i Närpes är hon beredd att kandidera för en ny period.

– Det är först nu som jag har fått kläm på hur allt fungerar. Tack vare att jag varit

Vem?

styrelsemedlem i föreningslivet slapp jag börja helt från noll, men allt från mötesteknik till sättet att slå fast ramar i budgeten är helt andra än de jag hade vant mig med. Möjligheten att göra sitt bästa för invånarna får Linnea att kandidera även i det kommande valet. Hjärtefrågorna är fortfarande desamma: hållbarhet, företagsamhet och fritid.

I samma anda

Hjärtefrågorna präglar egentligen hela hennes livsstil. Linnea visste tidigt att

Linnea Strand

Ålder: 29 år.

Bor: I Pjelax, Närpes.

Familj: Katterna Sigge och Raffe, föräldrar och tre syskon.

Gör: Driver företaget LivsVinn.

Utbildning: Ekonomie magister.

Brinner för: Hållbarhet, företagsamhet och unga.

Engagemang: Kassör i Närpesnejdens

Marthaförening, medlem i stadsfullmäktige och stadsstyrelsen i Närpes, Pjelax UF, spelande kassör i Närpes Kraft FF damlag.

Läser: Helst romaner för den kravlösa avkopplingens skull.

Bästa jultipset: – Julen är ingen favorithögtid, så jag nöjer mig med att önska alla en kravlös jul med minimalt matsvinn.

hon ville bli företagare. Därför valde hon att studera ekonomi. Och företaget – ja, det blev en föregångare inom hållbarhet.

– Själva verksamhetsidén mognade medan jag som studerande vände på slantarna och såg vilket fruktansvärt slöseri matsvinnet är. Under min uppväxt såg jag det vansinniga i att enorma mängder av de grönsaker mina föräldrar odlade kasserades av olika orsaker.

Ur den tanken föddes Linneas företag. Grönsaker av andra klass är en viktig del av sortimentet, precis som de torrvaror och överskottsluncher företaget köper upp av butiker, lunchrestauranger och producenter.

– Ibland är det något fel på etiketterna, ibland närmar sig bäst före-datum.

Linnea och hennes företag är flerfaldigt prisbelönta just för pionjärandan inom begreppet hållbarhet.

I friska luften

Mellan arbete och förtroendeuppdrag får både motion och gemenskap med nära och kära plats. Trädgårdsarbete är ett sätt för Linnea att koppla av. Hon berättar att hon drömmer om en gård med hönor. Åtminstone, tillägger hon.

– Då jag har egentid gör jag alltid någonting. Jag är för rastlös för att bara slappa. Men jag gör bara sådant jag trivs med, helst ute i friska luften.

Löpning är en motionsform som ofta

lockar. Då får en podd eller musik stå för underhållningen. Turerna kan bli mellan tre och femton kilometer.

– Känner jag för en kort tur så nöjer jag mig med en sådan. Ibland lockar en simtur, och om vintervädret är riktigt fint, alltså soligt och vindstilla, kan jag till och med tänka mig att åka ut på skidor.

Skidorna har hängt med sedan lågstadietiden. Likaså cykeln, som också kommer till användning om andan faller på.

– Ju äldre och tyngre redskap, desto bättre motion, brukar jag tänka.

Ingen hälsonörd

Någon hälsonörd är Linnea däremot inte. Men när det gäller val av kost säger hon skarpt ifrån. Hon har lidit av ätstörning och valt att öppet berätta om det i förhoppningen att kunna hjälpa andra.

– Jag har lidit av ätstörning, så jag varken vill eller ska tänka på om maten är hälsosam eller inte.

Fotbollen är enda hobbyn som hängt med i 22 år.

– Hela familjen spelar fotboll. Pappa slängde väl in mig på planen vid något tillfälle. Förra säsongen var jag spelande lagledare och kassör i damlaget, senaste säsongen kassör, lagkapten och målvakt.

Efter intervjun går Linnea över vägen för att hjälpa sin bror på vedbacken. Det blir en stund i frisk luft och god gemenskap.

Jul,

Linnea Strand köpte ett gammalt hus och renoverade huset med familjens hjälp.

Så bygger du ett hem som håller för livet

Klimatförändring, familjens vanor och intressen, byggande som håller för återanvändning, flexibla användningsmöjligheter och ny teknik versus traditionella lösningar. Arkitekten Ann Charlott Hästö lyfter fram några aspekter värda att beakta om man vill bygga ett hem som håller hela livet.

Arkitekten Ann Charlott Hästö betonar hur viktigt det är att man utgår från sig själv och den egna familjens behov, beteenden och intressen då man står inför ett nybygge eller en renovering. En bostad som funkar hela livet, som man trivs i och är nöjd med, är en hållbar bostad.

– Jag gillar inte trender. De är inte förankrade i hur just ditt liv fungerar. För närvarande tas det till exempel för givet att man ska ha öppna planlösningar, men det kan fungera dåligt i en småbarnsfamilj där man kanske vill kunna stänga om sig och se på teve i lugn och ro samtidigt som barnen stojar. Det underlättar att ha utrymmen där det får vara rörigt, som ett kök som går att stänga eller ett grovkök för allt vardagsstök, säger hon. Hästö rekommenderar att man utgår från familjens intressen och vanor då man planerar bostaden. Är det friluftsliv som gäller, eller är det matlagning? Är man social, har man många gäster och stora bjudningar? Eller vill alla kunna få vara för sig själva och ha det tyst runt omkring sig?

– Det är också viktigt att tänka på olika livsskeden då du planerar. Ofta bygger man samtidigt som barnen är små, men livet kommer att förändras – hur fungerar huset då du själv blir äldre?

Ann Charlott Hästö grundade sin arkitektbyrå år 2008. Hon planerar och leder byggprojekt för både privata uppdragsgivare och företag.

I planeringsskedet behöver en mängd beslut fattas. Då underlättar det om du försöker beskriva det du är ute efter med din bostad i några nyckelord, som du sedan kan återvända till om du har svårt att bestämma dig för vilken lösning som blir bäst.

Med kvalitet som ledord

Kvalitet är ett ledord som Ann Charlott Hästö vill ta fasta på. – Jag tycker att man ska satsa på material och möbler som ska hålla för användning hela livet. Vill du trots allt byta ut dem ska de ha ett andrahandsvärde och kunna användas vidare någon annanstans i stället för att kasseras, säger hon.

Hästö talar också för att välja material och fast inredning som är tidlösa.

– Att måla om eller byta ut lös inredning är ingen stor sak, men grunden ska hålla på sikt. Man brukar säga kill your dar -

Johanna Granlund

lings, det vill säga att man inte ska försöka få in precis allt som man gillar, utan i stället begränsa och skala av. Då är det lättare att variera sig till exempel med textilier.

Över lag vill Hästö slå ett slag för naturmaterial, både för fast och lös inredning.

– Naturmaterial kan återbrukas eller återvinnas. Vi borde satsa mer på att det vi bygger också ska gå att demontera och återanvända på något sätt. Jag tror att byggvaruhus småningom kommer att ha återbruksavdelningar för parkett, dörrar och fönster.

Välj lokalproducerat

Lokalproducerade material är att föredra. Då kan du lättare kontrollera produktens klimatavtryck och bidrar inte till långa transporter. En annan aspekt är att välja sunda material ur hälsosynvinkel.

Vem?

Ann Charlott Hästö

Bor: I Jakobstad.

Familj: Man och tre barn.

Gör: Arkitekt med egen firma sedan 2008. Ett sidomärke med utveckling och forskning grundades 2017. Utvecklingschef på Åbo Akademi med ansvar för campuset, är även involverad i nybygget Astra, ÅA:s nya campuscenter i Åbo. Övriga projekt: Fiskets hus i Vasa och Mirka Power Tools i Jakobstad.

På nattduksbordet: Boken Ett enklare liv om arkitekten Elsa "Elissa" Aalto, Alvar Aaltos medarbetare och andra fru. Läser gärna om självledarskap och olika holistiska teman för att hitta balans i livet.

Fritid: Går på lugn yoga, fysiopilates och gym ibland. Långhelger och skollov tar hon gärna fram symaskinen och syr något plagg åt sig själv, då går det inte att tänka på något annat samtidigt.

– Vi vill ju ha friska hus, men ibland glömmer man att också välja friska möbler som inte avger skadliga kemikalier eller mikrober, säger Hästö.

Hon tycker man ska planera konstruktionen med tanke på återbruk och så små framtida renoveringsingrepp som möjligt.

– Ofta klämmer man in alla rör och all husteknik i väggarna, vilket betyder att man behöver riva mycket för att komma åt om

Ann Charlott Hästö förespråkar närproducerade naturmaterial både för stomme och inredning.

något behöver bytas. I stället kan du försöka koncentrera hustekniken i schakt som går att öppna utan att du måste riva allt runt omkring. Tänk åtkomlighet och möjlighet att demontera!

Moduler ger flexibilitet

Ann Charlott Hästö lyfter fram sommarstugor som ett exempel på flexibelt byggande som du kan låta dig inspireras av då du planerar ditt fasta boende.

– Vad är det som säger att allt måste bli färdigt direkt, eller att alla funktioner måste vara samlade i en byggnad? Vid sommarstugan har vi ofta olika moduler som kan vara stängda eller tas i bruk efter behov, som en separat gäststuga och en separat bastubyggnad. Det här kan vara en lösning som gör boendet flexibelt, varefter livet förändras. Det kan också vara ett sätt att klara ekonomin. Satsar man först på ett lite mindre hus har man om tio-femton år igen råd att bygga en gäststuga som samtidigt kan fungera som ungdomsrum, säger hon.

Har du redan ett stort hus kan du tänka på samma sätt. Hela huset behöver inte vara i bruk året om, under vintern kanske du kan stänga ner en del och spara värme.

Att bygga utgående från moduler som kommer till stegvis eller tas ur bruk tillfälligt utgående från föränderliga behov, är också intressant då det kommer till offentligt byggande.

– Många gånger är det svårt att veta vilken kapacitet som behövs om några decennier. Då är den bästa lösningen inte nödvändigtvis att genast satsa på en jättestor nybyggnad. Går det i stället att planera i etapper och att också ta vara på det befintliga byggnadsbeståndet i stället för att bara bygga helt nytt?

Ett varmare klimat

En framtidsaspekt som påverkar byggandet redan i dag, eller som åtminstone borde göra det, är klimatförändringen.

– Vi går mot ett varmare klimat – hur vill vi att våra hus ska fungera i den förändringen? Vi kan se på hur man har byggt tidigare exempelvis i Sydeuropa. Här har husen tjocka väggar med små fönster som håller värmen borta. Jämför det med de stora glasade partierna i våra hus, där det redan i dag behövs skuggande gardiner och maskinell kylning. Samtidigt som vi vill kunna gå i t-tröja inomhus mitt i vintern …

Vad är det som säger att allt måste bli färdigt direkt, eller att alla funktioner måste vara samlade i en byggnad?

Det gäller alltså att beakta både värme och kyla, men också stormar, stora regnmängder och vattnets avrinning då huset planeras.

Vill du ha stora fönster rekommenderar Hästö att man också bygger ett rejält takutsprång.

– Över lag är det bra att tänka på väderstrecken då du placerar olika funktioner i huset. Sovrum passar till exempel bra mot norr eller öst, då får du morgonsol, medan det är svalare och mörkare på kvällen. Solnedgången njuter du av i vardagsrummet eller på bastuterrassen.

Smart teknik

Uppvärmning av huset kräver mycket energi. Med hjälp av smart teknik kan du styra både värme och ventilation väldigt precist och spara energi.

– Det här är ändå ett område där det händer väldigt mycket för tillfället, så det kan löna sig att ha lite is i magen, säger Ann Charlott Hästö.

Olika lösningar för värmeåtervinning är åtminstone att rekommendera. I stället för maskinell ventilation har man börjat se lite mer på traditionella lösningar, exempelvis gamla tiders självdrag, men det här är ännu svårt att förverkliga med den gällande lagstiftningen.

– Ett annat exempel är matförvaring. Förr hade man källare eller jordkällare. Är det vettigt att vi i dag ska ha fyra kylskåp och frysar på rad?

För framtidens hus gäller det att både våga tänka i nya banor och att vara mån om traditionella tekniker som fungerar.

Skiss på en liten sommarstuga där väderstreck och olika funktioner har beaktats.

Trä är ett byggmaterial för framtiden. Här ett hus i CLT (Cross Laminated Timber) eller korslimmat trä.

Arkitektens bästa tips för ett hållbart byggande

 Planera utgående från egna behov och vanor.

 Bygg inte onödigt stort. Varje kvadratmeter kostar att värma upp och underhålla.

 Bygg med lokala material. Trä är hållbart för framtiden. Undvik gärna betong som är mycket energikrävande att producera.

 Satsa på kvalite t. Tänk att materialen du väljer ska gå att demontera och ha ett andrahandsvärde.

 Låt det ta tid. Bygg så att huset håller i tvåhundra år. Då är några månader extra byggtid ingen stor sak.

 Börja inte med för liten budget. Världsläget kan ändras, räntorna kan stiga. Bygg först då du har ekonomi för att bygga ett bra hus.

 Tänk på miljön runt bostaden, vi mår bra av naturen. Bevara den naturliga mångfalden i närmiljön, allt behöver inte vara välklippta gräsmattor.

 Det är också viktigt att inte täcka allt med hårdgjorda ytor. Växtlighet och absorberande ytor där regnvatten kan rinna undan minskar risken för skador vid skyfall.

1

Topp 5 frågor vid bostadsköp

Att köpa en bostad är ett av de största ekonomiska besluten i livet. Det är inte bara en stor investering, utan också ett känslomässigt val eftersom det handlar om att skapa ett hem. Här är de fem viktigaste frågorna du bör ställa dig när du planerar att köpa en bostad.

Vilken budget har du för ditt bostadsköp och hur mycket kan du låna?

Det första steget är att kontakta banken för att diskutera din budget. Granska din ekonomiska situation och dina utgifter för att få en realistisk bild av vad du har råd med. Boendet är ofta den största utgiften, så det är viktigt att din ekonomi är hållbar. Fundera på dina livsprioriteringar och hur du vill använda dina pengar. Banken tar hänsyn till din inkomst, dina utgifter och vilken typ av bostad du vill köpa när de beviljar lån. Innan du lämnar ett bud på en bostad krävs det att du har ett lånelöfte från banken, vilket garanterar att du får ett lån. Kom ihåg att du själv är expert på ditt liv. Den summa banken erbjuder för bostadslånet kanske inte ger dig möjlighet att leva det liv du önskar efter att boendekostnaderna är betalda.

2

Lilla ordlistan för bostadsköp

 Köpeanbud: Ett bindande erbjudande att köpa en bostad.

 Handpenning: En del av köpesumman som betalas i förskott.

 Kontantinsats: Den del av köpesumman som inte finansieras med lån.

 Ränta: Kostnaden för att låna pengar.

Vilka områden är du intresserad av och hur ser marknaden ut där?

Valet av område är avgörande för både din trivsel och bostadens framtida värde. Undersök marknadspriserna och framtidsutsikterna för området. Faktorer som skolor, kommunikationer och planerade utvecklingsprojekt kan påverka bostadens andrahandsvärde. Ju mer du bekantar dig med olika områden, desto bättre kan du bedöma för- och nackdelar med olika bostäder.

3

Vilka avtalsvillkor och avgifter bör du vara medveten om?

Innan du köper en bostad är det viktigt att förstå alla avtalsvillkor och avgifter som

 Amortering: Avbetalning på lånet.

 Pantbrev: Bevis på att en fastighet är pantsatt som säkerhet för ett lån.

 Lagfart: Bevis på att du är ägare till en fastighet.

kan tillkomma. Detta inkluderar överlåtelseskatt, handpenning och eventuella föreningsavgifter. Bostäder kan ha olika prismodeller – ett högre skuldfritt pris eller ett lägre pris där skuld ingår. Var noga med att granska disponentintyget och renoveringsplanen om det rör sig om en aktielägenhet. För fastigheter utan disponent krävs mer av

köparen i form av konditionsgranskningar och renoveringsbehov.

4

Vad ingår i köpet och vilka oförutsedda utgifter kan tillkomma?

Det är viktigt att veta vad som ingår i köpet och vilka extra kostnader som kan uppstå. Detta kan inkludera driftskostnader, underhållsarbete och eventuella renoveringar. Vissa renoveringar kan förutspås, som att fasad och rör har en viss livslängd, men andra kostnader kan uppstå plötsligt och oväntat. Oavsett om du bor i en fastighet eller i en aktielägenhet är det viktigt att vara förberedd på utgifter för boendet.

5

Under och efter visningen –vad bör du tänka på?

När du går på visning är det viktigt att hålla huvudet kallt och ställa alla frågor du har till mäklaren. Mäklaren finns till för att föra både köparens och säljarens talan. Besök gärna bostaden två gånger om möjligheten finns, kanske under olika tider på dygnet. När du har ett lånelöfte från banken är det dags för budgivning. Bestäm i förväg ditt maxbelopp för att undvika att svepas med. I Finland är ett köpeanbud bindande och kan inte tas tillbaka utan risk för ekonomiska sanktioner.

Har du frågor om konsumtion eller privatekonomi? Skriv till Marthaförbundets ekonomirådgivare Marina Nygård på e-postadress marina.nygard@martha. fi. Svaren publiceras i tidskriften Martha eller på förbundets hemsida martha.fi.

Marina Nygård Karin Lindroos

Fanny Sundström –pionjären bakom Högvalla och hushållsutbildningen

Fanny Sundström var en sann pionjär. Hon grundade Högvalla

seminarium i Karis år 1908 och lade grunden för den finlandssvenska hushållsutbildningen. Trots motgångar och utmaningar, skapade hon en modern skola som inspirerade generationer av kvinnor.

Sheila Liljeberg-Elgert

Tia Ekströms bildarkiv, SLS/Bernhard Åström, Hille Finnberg/Lokalarkivet Arresten, Karis

Den finlandssvenska hushållsutbildningen och Högvalla seminarium förknippas mest med Elsa Bonsdorff och Runa Melander, som betraktas som hushållsskolans skapare. Men det fanns en annan eldsjäl före dem – den ursprungliga Högvallamodern, Fanny Sundström, som grundade skolan i Karis år 1908.

Men vem var då Fanny Sundström som grundade Högvalla? Hon har ibland förväxlats med sin yngre namne, ”Ålandsdrottningen”, som också var marthadistriktsordförande och hade många järn i elden. ”Högvallamor”, som hon kallades, var född år 1866, studerade hushållslära och trädgårdsskötsel och arbetade som lärarinna i Helsingfors. Hon gjorde också studieresor till Sverige, England, Tyskland och Frankrike.

Fanny var aktiv martha i Helsingfors och en av de första som lärde kvinnor på landsbygden att laga god och nyttig mat och sköta sin trädgård. Hennes motto var ”En plats för var sak och var sak på sin plats”.

Drömmen om en skola

Men hur kunde en ensam kvinna klara av storsatsningen att starta en egen skola vid förra seklets början? Fanny Sundströms brorsons dotter Tia Ekström kan berät-

ta mera om denna banbrytare inom den finlandssvenska hushållsutbildningen.

– Fanny hade pengar, därför kunde hon grunda Högvalla, konstaterar Tia

Fanny var aktiv

martha i Helsingfors

och en av de första som lärde kvinnor på landsbygden att laga god och nyttig mat och sköta sin trädgård.

Ekström. Ändå kom hennes föräldrar från enkla förhållanden. Modern Gustava Forss kom från Pojo och var dotter till en kopparsmed.

Fadern Robert Sundström var först timmerman, sedan järnvägstjänsteman och järnvägsingenjör. I dag vet ingen hur han lyckades skaffa sig en stor förmögenhet. Han köpte först Mommila herrgård, som han sålde vidare. Därefter köpte han

fastigheten Bergmansgatan 1 i Helsingfors, och lät i slutet av 1800-talet bygga ett enormt stenhus som bostäder för järnvägstjänstemän. Han sålde rätt snart huset till finska staten och efter det bodde bland andra Bobrikoff i en av lägenheterna. Senare användes huset av Sjöfartsstyrelsen. Numera finns där igen bostäder.

Fem barn i familjen

Alla de fem barnen, också döttrarna, fick utbildning. Både Fanny och hennes yngre syster Hildur var lärarinnor. En av sönerna var jurist, en annan var apotekare och Tia Ekströms farfar Georg var ingenjör.

– Ingen av karlarna lämnade något betydelsefullt efter sig, men kvinnorna var starka och självständiga och lämnade bestående spår genom sina pedagogiska insatser, konstaterar Tia Ekström.

Fanny började först i liten skala i Jomalvik på Lillgård, som hennes far hade köpt för att dottern skulle få utlopp för sina ambitioner för odling, tillredning och undervisning. Men det visade sig snart att Lillgård låg för långt borta för den verksamhet som Fanny drömde om.

Efter några års sommarkurser bestämde hon sig för att grunda en egen skola. När hennes far dog och lämnade efter sig ett betydande arv, tvekade inte Fanny. När hon besökte Karis år 1907 blev hon förtjust

Fanny Sundström omkring år 1910.

Fakta om ...

Fanny Sundström

 Fanny Cecilia Sundström, född 22.11.1866 i Helsingfors, död 30.9.1940 i Karis.

 Hushålls- och pedagogikstudier i Helsingfors och Haapavesi.

 Lärare i Pedagogiska matlagningsskolan och Kronohagens folkskola i Helsingfors.

 Studieresor till Sverige, Danmark, Norge, England, Tyskland och Frankrike.

 Grundare av Högvalla Husmoders- och Trädgårdsskola år 1908.

 En av grundarna av KarisBillnäs Samlyceum och medlem i direktionen.

 Grundare av Karis Marthaförening år 1908.

 Västra Nylands svenska Marthadistriktsförbunds ordförande åren 1914–1916.

 Högvallas 20-årshistorik år 1928.

 Marthas stora guldmärke år 1937.

Jul, ljuva jul

Interiör från Högvalla i Karis. Ljusstakarna på spiselkransen finns i dag hos Tia Ekström. Fanny Sundström hade vunnit dem som hederspris för konservering.

i kullen Landsbacka i Kila. Hon investerade hela sitt arv, köpte tre hektar jord och lät bygga ett skolhus som hon gav namnet Högvalla. Där öppnades en hushålls- och trädgårdsskola den 1 april 1908, med 18 elever, tre lärare och två kurser, en för husmödrar och en för ”vandringslärarinnor”.

Ett imponerande skolhus Högvalla var en mycket modern skola. Fanny Sundström samarbetade med arkitekten Vivi Lönn och Högvalla beskrevs i tidningen Nutid år 1909 “som ett verk av kvinnlig intelligens och en triumf för denna”. Skolhuset var imponerande med fyra våningar, ”praktiskt, prydligt och enligt vetenskapens nyaste metoder”.

I bottenvåningen fanns bagarstuga, konserveringskök, strykrum samt ved- och rotfruktskällare. I första våningen fanns gästrum, badrum och ett stort rum som kallades “stugan”, möblerat i allmogestil, samt skolans centrum, köket. I följande våning fanns elevrum och rum för lärarinnor. Varje rum hade tvättrum, en nyhet på den tiden. I översta våningen fanns två elevrum och ett föreläsningsrum. Tvättstugan och bastun låg vid Läppträsket.

Trädgårdsmästaren Ossian Lundén anställdes som lärare. Man odlade grönsaker, fruktträd och bärbuskar, blommor och prydnadsbuskar. Skolan blomstrade och odlingarna frodades. Fram till år 1915 hade 150 kvinnor utexaminerats från husmoders- och lärarinnekurserna.

Högvalla som pepparkakshus, ritat och bakat av Christoffer Liljeberg, pryder pärmen på Bo Lönnqvists bok ”Kvinnoborgen Högvalla – en civilisationsprocess”, som utkom på Schildts förlag år 2001.

Högvalla såg ut att ha en lysande framtid, men katastrofen kom på trettondagen 1915. Det var jullov, men Fanny var i skolbyggnaden med tjänstefolk och gäster. Det eldades i flera eldstäder och plötsligt kändes röklukt från vindsvåningen. Fanny försökte släcka elden, men fick brännskador och måste ge upp. Elden spred sig fort och hela det stora trähuset brann ner.

Eldsjälen blev utbränd

Efter branden var Fanny bokstavligen utbränd. Hon var helt utmattad och blev sängliggande en tid. Hon ville ändå bygga upp skolan på nytt, men Karis sockens fullmäktige gav kalla handen till hennes ansökan om köp av två hektar jord. Efter stora ansträngningar kom undervisningen ändå i gång hösten 1916 på olika platser i Karis, i Ekenäs seminarium och Billnäs trädgårdsskola.

– Branden 1915 tog knäcken på Fanny och Karis stad satte sig till motvärn när hon ville bygga upp skolan på nytt. Sedan kom oroligheterna under inbördeskriget, som bidrog till att hon inte mera orkade upprätthålla skolan, utan erbjöd den åt Marthaförbundet, som grundade Högvalla Ab, konstaterar Tia Ekström.

Då Fanny avgick skänkte hon både ”gård och grund, fänad och lösöre” åt skolan, men bodde kvar i bostadshuset.

Eftersom de hyrda utrymmena i Karis var trånga och fullmäktige fortfarande inte ville sälja tilläggsjord, flyttades skolan

år 1923 till Hindhår och 1927 vidare till Boe gård i Borgå. Några husmoderskurser hölls ännu i Karis till år 1929.

Det fanns vissa motsättningar mellan Fanny och skolans nya ledning, men ändå följde Fanny under resten av sitt liv med Högvallas utveckling, redigerade 20-årshistoriken samt var hedersgäst vid 25-årsjubileet. Namnet Högvalla levde kvar ända till år 1998, då hushållslärarutbildningen övertogs av Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa.

Ritningar och bilder

Ritningarna till skolan i Karis har bevarats, och en del fotografier. Bostadshuset står kvar uppe på kullen, synligt från väg 51. Fannys dagbok finns också kvar hos Tia Ekström.

– Tyvärr är den rätt trist. Hon berättar om vädret, nämner släktingar och kaffebjudningar och konstaterar ofta att hon är mycket trött. Själv har jag ju inte träffat henne, för hon dog år 1940, men hennes yngre syster Hildur, som dog år 1954, har jag upplevt. Båda systrarna hade gästböcker, som också delvis kan ses som dagböcker. Hildur valde att kalla sin gästbok “Främlingsboken”, vilket eventuellt var ett uttryck för hennes humor.

Fanny var godhjärtad och tog hand om åtminstone två fosterbarn. En fosterson nämns i ett par brev och postkort, där det berättas att han var med vid branden 1915. I mantalslängden för 1930 talas det om en

fosterdotter vars namn inte nämns, men i Hildurs gästböcker 1919–1928 förekommer ”Fanny och Karin” flera gånger. En av Fannys bröder bodde också hos henne på Villa Högvalla efter sin skilsmässa.

Högvalla har också påverkat Tias Ekströms familj genom att hennes mamma Disa Forsström studerade där.

– Hon var Elsa "Bonsan" Bonsdorffs favorit och fick sitt första jobb på Ratula gård genom Bonsans förmedling. Hon förestod köket i familjen Rotkirchs pensionat och där träffades mina föräldrar. De förlovade sig år 1935 och mamma visades upp för faster Fanny på Villa Högvalla. Fanny visade henne direkt till köket, sade var matvarorna fanns och satte sig själv i salongen. Det var inte ett hjärtligt mottagande, utan ett test! Fanny var inte en helt enkel människa, hon kunde odla sina egenheter!

Kulturkvinnor i Karis

Fanny tog 1908 initiativ till att Karis Marthaförening grundades. Hon var Västra Nylands Marthadistrikts första ordförande åren 1916–1918 och hedrades med Marthas stora guldmärke 1937. En annan stor insats var också att hon tände bildningsgnistan i Karis, som en av grundarna av Karis-Billnäs Samlyceum och medlem i direktionen. I Karis påminner i dag gatunamnen Fannysgränd, Högvallagatan och Högvalla park om hennes livsverk.

Både Fanny och systern Hildur var intresserade av folkbildning och hade visio -

ner. De var 1919–1928 med i redaktionen för den handskrivna tidningen Stor-Karis, där de tillsammans med andra kulturintresserade visionerade om en blomstrande trädgårdsstad och odlade en speciell humor med skämthistorier från sin egen inre krets.

Också Hildur var en stark personlighet. Hon var lärare i handarbete och träslöjd och ärvde Jomalvik Lillgård, där Fanny ju höll sina första kurser. Jomalvik låg avlägset, så hon köpte ett hus i Karis. Hon sålde sedan Lillgård och lät bygga en sommarvilla, Villa Edesvik, med utsikt mot Båssa gård, eftersom hon var förtjust i gårdens ägare. Villan ägs i dag av Ira Donner – Fanny dog år 1940 och brorsbarnen hoppades på att få ärva. Men bara Villa Högvalla fanns kvar, Fanny hade satt alla sina pengar på hushållsskolan som brann upp. Men båda systrarna lämnade ändå någonting bestående efter sig. De var händiga, praktiska, starka och självständiga kvinnor, sammanfattar Tia Ekström.

Redan 1909 skrev Rose-Marie Holsti i Husmodern: ”De starka, de glada, de skrattande kvinnorna, som taga plikten som en dans, var äro de? – Fröken Sundström är en av dem.”

Bilden av Fanny har kanske bleknat lite, men utan ”Högvallamor” hade Högvalla aldrig fått sitt namn. Hon var en banbrytare, en energisk och respektingivande kvinna, en eldsjäl och förebild, en sin tids influencer och kulturpersonlighet.

Fakta om ...

Spåren leder till Högvalla

Många av våra husliga jultraditioner kan spåras till Högvalla seminarium, som utbildade generationer av hushållskunniga. Det började 1908 i Karis, med ”Högvallamor” Fanny Sundström och fortsatte med ledarduon Runa Melander och Elsa Bonsdorff på Boe gård i Borgå. På Högvalla gjordes alla julförberedelser från grunden, med bakning, karamellkokning, ljusstöpning, dekorationer och förstås matlagning, och mycket av de traditionerna lever kvar i hemmen i dag. Både pepparkakshusen och Lucia anses ju ha kommit till Finland med Runa Melander. I hennes klassiska ”Marthas kokbok" ingår både Bästa pepparkakor, Märtas pepparkakor, Skurna pepparkakor och förstås Deg till pepparkakshus.

Jul, ljuva

jul

Fanny och Hildur Sundström i unga år.

Flitiga Högvallaflickor i början av 1910-talet.

Med Marthaförbundet som förebild – Centrs Marta fyller 25 år

Från att ha grundats med stöd av Marthaförbundet har det lettiska kvinnostödcentret Centrs Marta vuxit till en erkänd plattform som påverkar både nationellt och internationellt. I maj 2025 firar centret 25 år av aktivt arbete för kvinnors rättigheter under Iluta Laces ledning.

Ingrid Svanfeldt

Vi har verkligen blivit en etablerad plattform som politiker och myndigheter räknar med. Och inte bara i Lettland, utan vi sprider vårt budskap ut i världen. Men vart jag än åker, berättar jag alltid om Marthaförbundet och marthornas historia. Vi kan förändra livet för så många kvinnor.

Det säger lettiska Iluta Lace över telefonen från Uzbekistan. Hennes svenska är ypperlig, trots att hon till vardags använder mest lettiska, engelska och ryska. Svenskan lärde hon sig för 25 år sedan, eftersom hon ville kunna samarbeta så bra som möjligt med Marthaförbundet och sina andra nordiska vänner.

Tidigare i veckan har hon blivit intervjuad för TV-nytt angående hennes arbete för att hjälpa ukrainska kvinnor som blivit våldtagna i kriget.

– Jag är mycket motiverad att hjälpa kvinnorna i Ukraina, speciellt efter att jag har rest runt där under Rysslands massiva anfall i augusti. Då flög det ballistiska robotar och drönare över oss he -

Toms Kalniņš

Hela idén är att vi lyssnar på kvinnor.

Vi hör på dem och på vad som är problemet när de söker hjälp hos oss.

la tiden. Om vi stöder Ukraina, tar vi hand om oss själva, de är som vår sköld, säger Iluta.

Utbildning för anställda

Finlandsbesöket handlade om att utbilda organisationens anställda och om att knyta bättre nätverk med finländska experter. Det är inte bara andra kvinnoorganisationer, utan också mansorganisationer, domare, poliser, psykologer och socialarbetare.

Lettiska Centrs Marta ger i dag arbete

åt runt 45 socialarbetare, psykologer, jurister och andra experter och organisationen har tre olika center på olika håll i Lettland. Huvudkontoret finns i Riga, men det finns också filialer i Liepaja på västkusten och i Rēzekne, nära Rysslands gräns.

Dess grundare, Iluta, är en lösningsinriktad och positiv människorättsaktivist som arbetar med en hisnande arbetstakt. På 25 år har hon lyckats med mer än de flesta. Och för det har hon också belönats. Bland annat har hon fått Finlands lejons ordens förtjänsttecken av president Sauli Niinistö år 2014 och svenska Child X-organisationens pris av Sveriges drottning Silvia år 2021 för Centrs Martas insatser att förebygga människohandel och sexuell exploatering av flickor. Mycket av hennes arbete handlar om att förändra attityder. I våras har Marta till exempel utbildat lettiska domare, för att de ska förstå offer för kvinnovåld bättre.

– Domare som kom till våra kurser sa att de var chockerade, eftersom de tänkte att de visste allting, men att de varje gång de kom på kurs förstod att de inte visste

Verksamhetsledare Iluta Lace på en promenad i parken utanför kvinnostödcentret Centrs Marta i Riga, Lettland.

någonting och att de varje gång hade lärt sig så många nya saker.

Dygnet runt

Iluta Lace glömmer aldrig att tacka Marthaförbundet för allt det stöd hon har fått och som hon fortfarande får av finlandssvenska marthor. Det var ju tack vare Marthaförbundet som hela Centrs Marta grundades och fick sitt namn år 2000. Marthaförbundets Inger Schauman var då en av dem som höll i trådarna. – Jag kommer ihåg hur vi pratade och pratade om framtiden med Inger. Vi hade mycket intensiva dagar tillsammans och jobbade dygnet runt. Men Inger lärde mig att man också måste ta en paus för lunch. Jag tänkte ju inte på något annat än arbetet. Centrs Marta inledde sin verksamhet den 5 maj 2000, som ett resultat av samarbetet mellan Marthaförbundet och några kvinnoorganisationer i Lettland. Iluta är stolt över att så många av de volontärer som då ställde upp, numera är anställda för Marta. Syftet var hela tiden att utnyttja det gemensamma EU-projektet för att

samla in medel och bygga upp en hållbar kvinnoorganisation i Lettland.

Utsatta kvinnor

Iluta valdes tidigt till verksamhetsledare för hela projektet och snabbt började organisationen också växa och etablera sig som en mångsidig organisation för kvinnofrågor. Alldeles i början handlade det om datakurser och ekonomisk rådgivning för kvinnor, men ganska snart skiftade fokuset till att hjälpa kvinnor med allvarligare problem.

– Det var i slutet av 2002 som vi hade vårt första fall med en kvinna som fallit offer för sexuell exploatering på bordeller i Europa. Då fanns det ännu inga kvinnojourer, ingenting i Lettland.

Iluta kommer ännu i dag ihåg känslan när detta första offer började lita på Martas personal och äntligen kunde få hjälp. Sedan dess har tusentals kvinnor fått hjälp via Marta.

Om du blir slagen av din man eller är ett offer för människohandel och vill ta dig ur situationen, behöver du ett mångprofessionellt team som reder upp i problemhärvan.

Det behövs bra psykologer, socialarbetare, poliser, jurister och det behövs mat, pengar, hälsovård, barndagvård, utbildning och boende för att få reda i utsatta kvinnors liv. Iluta förstod det här. Hon ser fortfarande människan i eländet. Och hon ser helheten och systemfelen i samhället. Så hon skapade en kvinnoorganisation som tacklade alla dessa problem, utgående från den enskilda kvinnans behov.

– Hela idén är att vi lyssnar på kvinnor. Vi hör på dem och på vad som är problemet när de söker hjälp hos oss. Det är kvinnorna som för upp frågorna på agendan.

Våld i hemmet

Centret hjälper årligen 800 kvinnor som har blivit offer för människohandel eller våld i hemmen. Organisationen jobbar dessutom hårt för att förändra samhället genom lagstiftning och utbildning, så att kvinnor och barn inte skall behöva lida i framtiden.

Speciellt med Centrs Marta är fokuset på gräsrötterna. Det har Marta gemen-

samt med martharörelsen i Finland. Fokuset ligger på att få kvinnor att samarbeta lokalt i små grupper för att förbättra sin livskvalitet på olika sätt.

Svåra förhållanden

Iluta Lace har fått uppleva en hisnande historisk resa under sin livstid. Lettland utropade sig självständigt på nytt i augusti 1991, då Iluta Lace skulle fylla 16 år. Under hennes barndom var letterna ännu en förtryckt minoritet i Sovjetunionen.

– Vi hade ett hemskt hus. Vi kunde inte få bättre, för mina föräldrar var inga kommunister och de var av lettiskt ursprung. Jag märkte att det är annorlunda attityder mot kvinnor än mot män, det var annorlunda förväntningar. Det var många saker som jag observerade.

Iluta Laces föräldrar föddes på 1940-talet till ett Lettland som Sovjetunionen hade ockuperat i juni 1940. Runt 50 000 letter deporterades snart till Sibirien och de lettiska familjerna miste all sin egendom till staten.

– Min pappas familj hade haft ett bageri och hans pappa kunde tjäna ganska bra med pengar, men allt togs bort.

Fångläger i Sibirien

Så gott som varje lettisk familj förlorade någon till fånglägren i Sibirien.

– Men lyckan för vår familj var att vi kunde växa upp i Lettland, och fastän mamman var i fängelse, var det Lettland.

Ilutas farmor hamnade i fängelse på grund av att hon som ensamförsörjare försökte tjäna pengar utanför det kommunistiska systemet. Hon blev angiven av sin systers nya man. Det betydde hårda tider för Ilutas pappa som bara var ett skolbarn då.

Men också i början av 1980-talet var det kärvt hemma hos Laces.

– När det blev vår hade vi vatten inne i lägenheten, och vi hade råttor. Men för mig som barn var det på något sätt inte mitt problem.

Det var föräldrarnas problem och Iluta växte upp till en stark kvinna. Själv tror

hon att det är både de starka kvinnorna och hennes pappa som har påverkat henne mest.

– Min mormor överlevde första världskriget och i andra världskriget hade hon så många små barn. Hon var ensam och hon tog hand också om andras barn som hon hittade på vägen och hon överlevde eldlinjen. Jag lyssnade på historierna och jag beundrade alltid min mormor som kunde överleva.

Internationellt samarbete

I dag jobbar Iluta och Marta internationellt, speciellt i Ukraina och Uzbekistan. Det är en självklar del av Centrs Marta. Det internationella samarbetet med de nordiska länderna och speciellt Marthaförbundet fanns ju från början. När Ryssland inledde sitt storanfall mot Ukraina i februari 2022 var det därför en självklar sak för Iluta att reagera omedelbart. Det fanns inga andra alternativ.

– Det är så nära och Ryssland är vår granne. Vi känner deras propaganda. När kriget började, skrev jag till alla mina kontakter i Ukraina: Hur kan vi hjälpa?

Det blev startskottet för en stor hjälpinsats för lokala kvinnor och kvinnoorganisationer på olika håll i Ukraina, samtidigt som Centrs Marta såklart också erbjöd och erbjuder hjälp åt de 40 000 ukrainska flyktingar som kom till Lettland efter 2022.

Familjens stöd

Trots den hårda arbetstakten och många resorna har Iluta Lace också tre barn och ett stort intresse för musik. Magnus, som är yngst, är 15 år. Hela familjen Lace stöder varandra och hjälper till där det behövs. Systern Dita Lace har också dedikerat sitt liv till Marta och jobbar som Iluta Laces högra hand och organisationens ekonomiansvariga. Iluta Laces föräldrar ställer alltid upp. Dessutom är hela familjen musikalisk och får kraft ur gemensam sång, dans och musik. Iluta Lace vet att hon orkar, eftersom hon aldrig är ensam.

– Jag har min familj, musik i mitt liv och jag har vänner. Förutom starka kvinnor

Vem?

Iluta Lace

Ålder: 49 år.

Bor: I Riga och Limbazi i Lettland.

Familj: Tre barn, varav två är vuxna.

Utbildning: Socialarbetare, magister i statsvetenskap (internationella relationer) och Master of Business Administration (MBA Executive).

Gör: Grundare och verksamhetsledare för Lettlands största kvinnoorganisation Centrs Marta.

Tror på: Frihet.

Läser helst: Allt möjligt intressant. Hemlig talang: Kan måla och har ställt ut sina verk i sin ungdom.

har jag också alltid haft min pappas stöd. För honom var det aldrig någon skillnad om jag var pojke eller flicka, han har bara alltid älskat mig och stött mig i det som jag gör. Och det gör han fortfarande.

Iluta Lace är numera en lettisk rikskändis och en globalt anlitad expert på kvinnofrågor. Centrs Marta är Lettlands största kvinnoorganisation. I maj 2025 fyller det lettiska kvinnocentret 25 år. Det ska firas i arbetets tecken, men också med evenemang som speciellt firar Martas personal.

– Vi har ett fantastiskt team. Och jag vet att vi har lyckats när jag i dag hör unga kvinnor som säger att Marta, det är mitt drömjobb.

Centrs Martas inhemska och internationella insatser

Centrs Marta har under de senaste årtiondena gjort betydande insatser för att stödja kvinnor och flickor i utsatta situationer, både i Lettland och internationellt. Här är ett axplock av de mest framstående resultaten av deras arbete.

I Ukraina

 Praktiskt stöd till kvinnor och flickor som drabbats av kriget, inklusive de som överlevt konfliktrelaterat sexuellt våld. Samarbete med lokala gräsrotsorganisationer från krigets första dag. Handledning och psykologiska konsultationer erbjuds dessa föreningsaktiva på distans. Senare har arbetet också fokuserat på att skapa hållbara tjänster för kvinnor och barn som har påverkats av kriget, samt att förbättra policyer, såsom den nationella handlingsplanen för kvinnor, fred och säkerhet.

 Marta har bidragit med expertis för att utveckla metoder samt för att utbilda specialister som arbetar med krigsdrabbade kvinnor och offer för könsbaserat våld. Hittills har Marta etablerat tre center i Ukraina. Det första centret öppnades i Ivano-Frankivsk-regionen år 2022 och har erbjudit rehabilitering till upp till 200 kvinnor som har fallit offer för sexuella krigsbrott. Därefter öppnades två center i Tjernihiv-regionen år 2023. De erbjuder specialiststöd och aktiviteter för ekonomisk egenmakt. Mer än 600 krigsdrabbade kvinnor och barn fick stöd bara under centrets två första månader. År 2024 har centret stött nästan 2 000 personer.

 Med Martas stöd har lokala organisationer hjälpt till att dokumentera sexuella krigsbrott. Föreningsaktiva från olika städer, inklusive representanter från kommuner, har utbildats av Martas sakkunniga för att effektivt arbeta med våldsoffer. Marta har också erbjudit mångprofessionellt samarbete, lärt ut hur man ska ge första psykologiska hjälpen vid traumatiska händelser och utbildat lokala personer att fortsätta arbeta med utsatta grupper i Ukraina.

I Lettland

 Att Istanbulkonventionen ratificerades i Lettland 2024 är till stor del Martas förtjänst. Istanbulkonventionen är det första juridiskt bindande avtalet om våld mot kvinnor i Europa. Enligt den är avskaffandet av våld mot kvinnor nödvändigt för att kunna uppnå jämställdhet, och konventionen avkräver stater på omfattande åtgärder. Konventionen trädde i kraft i Finland år 2015.

 År 2020 öppnade Marta sitt tredje center i Lettland i staden Rēzekne nära den ryska gränsen.

I Uzbekistan

 Etablerat sju rådgivande kvinnogrupper vid statliga servicecenter som har stöttat sammanlagt 32 000 personer i utsatta situationer sedan 2021 till maj 2024. För tillfället arbetar Marta med att utveckla metoder för att identifiera våldsoffer och samordna samhällsinsatser för att skydda offer för könsbaserat våld samt för att hålla förövare ansvariga.

Matkulturens höstfest på Malmgård – här är varmt och gott att vara

Vägarna är kantade av brandgula lövkronor och regnet hänger tungt i luften på väg mot Lovisa. Det är den nionde oktober och den finlandssvenska matkulturen har firats hela veckan runt om i Svenskfinland. Nu är det dags för festligheterna att kulminera på Malmgård.

Inne i Malmgårds gårdsbutik och intilliggande tasting room är det varmt och inbjudande. På hyllorna finns gryn, mjöl och flingor av alla de slag, och öl och cider från gårdens eget bryggeri. Snart fylls butiken med marthor från Lovisa, Borgå, Sibbo, Helsingfors och också längre ifrån. Med en välkomstskål i äppelmust inleds kvällen, som bjuder på marthamingel och middag med kulturspannmål i olika former.

Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Marthaförbundet, förklarar varför det är viktig att lyfta den finlandssvenska matkulturen.

– Vår matkultur behöver uppmärksammas för att bevaras och utvecklas, säger

Yrsa Lindqvist lyfter vikten av matkulturpriset som årligen delas ut på matkulturdagen. Priset gick i år till Kristina Creutz, som passionerat jobbat för kulturspannmål i Finland och Norden i många år.

Eriksson, och nämner hur mattraditioner och exempelvis den gemensamma måltiden handlar om så mycket annat än näring, bland annat om social samvaro.

En hel matkulturvecka

I år har den finlandssvenska matkulturen uppmärksammats av Marthaförbundet under en hel matkulturvecka, bland annat med att diskutera matkultur med

besökare på Slow Food Festival i Fiskars, matkulturfest i Karleby, matdemonstration på biblioteket Ode i Helsingfors och ett nytt podcastavsnitt av Marthapodden om temat kulturspannmål, berättar Camilla Komonen, verksamhetsledare.

För Marthaförbundet är ett mål med den finlandssvenska matkulturdagen att dela kunskap om nya – och ibland gamla och glömda – råvaror, smaker, metoder och maträtter.

Marina Bruce , medlem i Marthaförbundets centralstyrelse och en av arrangörerna av matkulturdagen på Malmgård, nämner att nya smaker och råvaror kan kräva lite tid för att man ska vänja sig. – Ett sådant här evenemang är viktigt för att väcka idéer och för att hjälpa en att ta sig över tröskeln och våga prova på något nytt, säger Bruce.

Karin Lindroos

Ett sådant här evenemang är viktigt för att väcka idéer och för att hjälpa en att ta sig över tröskeln och våga prova på något nytt.

Yrsa Lindqvist , expert på finlandssvensk matkultur, poängterar det erkännandet matkulturpriset, som delas ut på matkulturdagen, ger till producenter.

– Vid det här laget är firandet av matkulturdagen en lång tradition med regional spridning, och matkulturpriset är viktigt för att understödja producenternas insats, säger Lindqvist.

Flera av matfotografierna i årets matkulturmagasin är också fotograferade hemma hos Lindqvist, bland annat pärmbilden.

Kulturspannmål på borden

Kockarna Louise Mérus och Filip Stenius står för kvällens middag, som bland annat består av fiskbiff på braxen, emmerotto

med trattkantareller, emmersallad med gulbeta och ost och dillmajonnäs.

På de dukade borden står också en förpackning med gryn på lantvetet Rusutjärvi, odlat på Malmgård. Kristina Creutz , grevinna och kulturspannmålsexpert, hälsar gästerna välkomna, och ger en kort introduktion till kulturspannmålens historia och smaker. Creutz berättar hur den gröna revolutionen på 1950- och 60-talen ledde till utarmning av biologisk mångfald, och hur odling och användning av kulturspannmål handlar om att värna om att bevara biologisk mångfald. Vad gäller smakerna nämner Creutz att spelt har en nötig smak, medan emmer har toner av mandel.

– Enkorn kan kallas för spannmålens

Bruce, medlem i Marthaförbundets centralstyrelse, har varit med och arrangerat matkulturdagsfirandet på Malmgård.

kaviar, berättar Kristina, och menar att man kan tänka på kulturspannmål som på vin – de har alla olika egenskaper och smaker.

Kristina uppmuntrar alla deltagare att ta med sig en förpackning med Rusutjärvi lantvete hem, skapa ett recept, och delta i Malmgårds recepttävling. Hon berättar hur mångsidiga grynen kan vara – de passar i allt från soppa, risotto och ugnsgröt, till kaka, paj och dessert. Priset? En stor korg med spannmål, förstås.

Biodiversitet och kreativitet Före och efter middagen kan deltagarna handla i gårdsbutiken. Här finns allt från speltöl, kallpressad rybsolja och

Jul,

ljuva

jul

Marina

spenatpasta på lantvete, till krossad havre, fullkornsmjöl och mannagryn.

Embla Lindwall , martha och intervjuad för matkulturmagasinet om projektet Viljasoppa på Nyby gård, där hon tillsammans med Magnus Selenius tar fram mångfaldssorter anpassade för dagens ekologiska spannmålsodling, berättar att flera av gårdens sorter just nu är på bakningstest i Danmark. För Lindwall är det av högsta vikt att sprida information om kulturspannmål, särskilt med tanke på hälsan.

– Fler och fler kan inte äta vanligt vete på grund av magproblem, säger Embla, och lyfter att mjöl är så mycket mer än bara en påse mjöl i butiken, och att det lönar sig att lära sig mer om vad som finns i mjölpåsen.

Marianne Elfving , aktiv i föreningen Resurscentret Hald som främjar mathantverk i Västnyland, berättar att hon upplever att det dyker upp fler och fler små sur-

Folk-popduon Trubadual bjöd på sköna toner under middagen på Malmgård.

degsbagerier som använder kulturspannmål, och att även restauranger gärna använder annorlunda spannmålsprodukter köpta direkt från gården. Hon lyfter också fram vikten av biodiversitet.

– Jag tror på att ta tillbaka gamla växter. Jag är orolig för vår miljö, och genom att lyfta exempelvis kulturspannmål kan man upplysa den större allmänheten om vad man kan göra för att bevara jordhälsa och biologisk mångfald, säger Elfving.

Mångsidiga i matlagning

Sandra Mellberg , hushållsrådgivare på Marthaförbundet, påpekar också hur mångsidiga kulturspannmålen är i matlagning.

– Kulturspannmål kan bete sig väldigt olika beroende på varifrån de kommer. Man kan inte alltid lita på att en kulturspannmålsprodukt beter sig på samma sätt som den gjorde förra gången. Men det är

Järf, vinnare av Hela Finland bakar, presenterade kvällens dessert, en läcker äppelkaka på emmer.

också det som gör det roligt att jobba med dem, berättar Mellberg, som tagit fram flera av recepten och baknings- och matlagningstipsen i matkulturmagasinet.

Stämningen i Malmgårds tasting room är på topp, och folk-pop-duon Trubadual, bestående av Amanda Sallinen och Joel Enqvist , underhåller med countryinspirerad musik. Till efterrätt blir det äppelkaka signerad Harriet Järf, vinnare i senaste säsongen av Hela Finland bakar, receptet finns i matkulturmagasinet. Utomhus öser regnet ner och höststormen är ett faktum, men inne bland marthasorlet är det varmt och gott att vara.

Embla Lindwall ser kulturspannmål som en del av en hälsosam kost.

Marianne Elfving månar om att ta tillbaka gamla växter i odling.

Kristina Creutz tilldelades matkulturpriset under kvällens middag.

Harriet

Kristina Creutz

på Malmgård i Lovisa mottog

årets matkulturstipendium för sitt engagerade arbete med att främja användningen av kulturspannmål.

Utmärkelsen är värdefull för mig personligen, men den betyder också väldigt mycket för kulturspannmålen.

Kristina Creutz brinner för inhemska kulturspannmål

Årets matkulturstipendium gick till Kristina Creutz, filosofie doktor och grevinna på Malmgård i Lovisa, för hennes engagerade arbete med att främja användningen av kulturspannmål.

På den finlandssvenska matkulturdagen på Malmgård mottog Kristina Creutz matkulturpriset för sina gedigna insatser som folkbildare på området. Creutz har målmedvetet spridit kunskap om kulturspannmål och inspirerat både hemmakockar och restaurangbranschen att utforska deras mångsidighet.

Att hon skulle motta priset kom som en stor överraskning.

– Jag blev alldeles överraskad när jag hörde mitt namn – det trodde jag ändå inte! Utmärkelsen är värdefull för mig personligen, men den betyder också väldigt mycket för kulturspannmålen. Att de får synlighet betyder att fler får upp ögonen för dem, säger Kristina.

Nya recept behövs

Hösten på Malmgård har börjat bra och gårdsbutiken har varit välbesökt.

– Det beror säkert på att vi har haft många aktiviteter under året, men jag tror också att det har betydelse att Marthaförbundet har lyft kulturspannmålen som matkulturtema i år. Det har varit liv och rörelse på gården.

– Jag känner att det finns en ny nyfikenhet för kulturspannmålen för tillfället, och det är väldigt roligt att se.

I gårdsbutiken demonstrerar Creutz gärna hur kulturspannmål kan användas i allt från risotto till soppor. Hon betonar vikten

av att förstå spannmålens unika egenskaper – olika koktider, skalets tjocklek och hur de bäst används i olika maträtter.

– Jag ser ändå recepten som nyckeln till att vi kan göra kulturspannmålen mer kända. Vi behöver fler recept och vi behöver vara fler som berättar om hur de olika spannmålen kommer till sin rätt. Alla ris passar inte till risotto, samma gäller med kulturspannmål.

Nordiska samarbetspartner

Creutz är en central gestalt inom kulturspannmålsrörelsen, inte enbart i Finland, utan i hela Norden. Hon nämner bland annat föreningen Allkorn, som har medlemmar i hela Norden, som en viktig samarbetspartner i sitt arbete.

– I föreningen arbetar forskare, jordbrukare, mjölnare och förädlare tätt tillsammans för att föra samman teori och praktik. Det viktigaste är att vi öppnar upp för varandras världar.

– Hur bra näringsvärde en produkt har när den landar i förpackningen hänger till exempel också ihop med hur kvarnen maler. För att göra kulturspannmålen så bra som möjligt är det viktigt att många olika experter med olika perspektiv samlas runt bordet.

Det nordiska samarbetet har varit viktigt för Malmgård. Även om odlingsmöjligheterna i södra Danmark skiljer sig markant från Finland.

– Positivt är att kulturspannmålen verkar anpassa sig ganska snabbt till olika förhållanden. Jag är mycket tacksam för att vi är många som brinner för det här i Norden, säger Kristina.

Den finlandssvenska matkulturdagen instiftades på initiativ av Marthaförbundet och firas årligen den 9 oktober. Under matkulturdagen tilldelas en matkulturpåverkare årets matkulturstipendium på 1 000 euro.

Jul,

jul

Karin Lindroos

Linn Jung

Kristina Creutz betonar vikten av att experter från olika områden samlas för att förbättra kulturspannmålen.

Aktuellt Årets julinsamling

går till Centrs Marta

Marthaförbundets julinsamling till Centrs Marta i

Lettland har öppnat. I år står Centrs Marta inför flera stora utmaningar som gör insamlingen extra viktig.

Centrs Marta utökar i dagsläget sin verksamhet för att hjälpa ännu fler kvinnor och barn som utsätts för våld.

– Vi utökar vår verksamhet, och för att kunna upprätthålla våra program – särskilt för de klienter som önskar ta emot stöd anonymt och utan statlig inblandning – krävs ytterligare resurser, säger verksamhetsledare Iluta Lace och fortsätter:

– Vårt team arbetar dagligen för att säkerställa att dessa insatser kan fortsätta. Vi har ett konstant behov av stöd för att kunna bibehålla och utveckla vår verksamhet. Dessutom är det avgörande för oss att fortsätta stötta de ukrainska kvinnor som påverkas av krigets påfrestningar.

Trygghet och stöd

Med hjälp av donationer kan kvinnostödcentret fortsätta erbjuda nödvändigt stöd och hopp till dem som behöver det allra mest.

– För Centrs Marta innebär julen en möjlighet att ge värme och hopp till kvinnor och familjer som är på väg bort från våldsamma relationer och bor i våra skyddade boenden. Vårt mål är att de ska få uppleva julens glädje genom att känna trygghet, stöd och omtanke, säger Iluta.

Julen är en tid då Centrs Marta kan ordna aktiviteter som hjälper familjerna att känna sig sedda och omhändertagna. Till exempel kommer det att hållas ett evenemang för mammor och barn i Rēzekne.

– I Riga brukar våra sakkunniga köpa ingredienser till potatissallad, och sedan tillagar kvinnorna själva salladen för sig och sina barn och skickar bilder till oss. Alla gläds åt de fina kärleksfulla gåvorna. Strumporna som stickas av marthorna är mycket uppskattade, berättar Iluta.

Text Mikaela Groop Foto Toms Kalniņš

Delta i julinsamlingen

Marta Centrs i Riga hjälper och rehabiliterar kvinnor som blivit utsatta för våld. Just nu behövs extra insatser för kvinnor som flytt från Ukraina och befinner sig i en utsatt situation. Inbetalningar görs till kontonummer FI57 8000 1400 0617 51 (Danske Bank). Uppge i meddelandefältet att du önskar stödja Centrs Marta, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto. Du kan också ge ett bidrag via MobilePay till numret 31145 Insamlingsnummer: RA/2020/1018.

Meddela evenemang i förbundets evenemangskalender

Visste du att du kan anmäla ditt lokala evenemang till förbundets evenemangskalender på martha.fi? För att ditt evenemang ska kunna publiceras behöver det vara öppet för allmänheten och inte enbart för föreningens medlemmar. För mer information, kontakta Marika Danielsson på marika.danielsson@martha.fi.

Save the date:

Marthaförbundets årsmöte i Mariehamn 16–18.5.2025

Marthaförbundet håller sitt nästa årsmöte i Mariehamn på Åland. Boka gärna redan i dag in helgen 16–18 maj 2025 i din kalender. Huvudevenemanget äger rum lördagen den 17 maj, men det ordnas frivilligt program både på fredagen och söndagen. För närmare information om det preliminära programmet, plats, hotellbokningar och transporter besök evenemangskalendern på www.martha.fi/vardagskunskap/arsmote-2025-i-mariehamn. På frågor svarar förbundets utvecklare Marika Danielsson, marika.danielsson@martha.fi, 044 735 4971. Vi ses i Mariehamn, varmt välkommen!

Dags för Ungmarthas julkalender!

Ungmarthas julkalender har öppnat! Genom hela december erbjuds läckra recept och ett brett utbud av spännande pysselprojekt. Följ oss på Instagram (@ungmartha), där en ny lucka öppnas varje dag fram till julafton.

3 frågor till Gunilla Backman 3 frågor

Centralstyrelsens vice ordförande Gunilla Backmans hjärta klappar för gemenskap och tradition.

Gunilla Backman är vice ordförande för

Marthaförbundet och har varit martha i många år. Hennes resa började på ett personligt plan. Här delar hon med sig av sina tankar och visioner för förbundet.

1

Vill du kort berätta varför du en gång blev martha?

– Min väninna hade anslutit sig till marthorna och bad mig komma med.

2

Marthaförbundet arbetar för en bättre värld, en vardag i taget. Vilka är dina ”hjärtefrågor”?

– Marthagemenskapen och socialt välmående. Jag strävar till att bemöta olika generationers önskemål och behov av verksamhet och via det göra verksamheten intressant. Via detta upplever jag att jag för vidare marthatemat, oberoende vad det än är.

3

Vilka frågor eller utmaningar ser du som mest centrala för förbundet framöver, och hur vill du jobba för dessa?

– Att över lag hålla verksamheten lockande genom att följa samhällsutvecklingen. Jag tycker det är viktigt att följa marthatraditioner, men en utmaning är att paketera om dem i moderna format så att de blir attraktiva. Jag tror på att det är viktigt att lyssna på medlemskåren och försöka bygga upp verksamheten kring vad som hörs från fältet. Förbundets roll är att fungera som spindeln i nätet mellan medlemmarna och samhället.

Text Mikaela Groop

Foto Maja-Stina Andersson-Tapola

till Ann Carlsson

Ann Carlsson vill arbeta för frågor om ekologi och hållbarhet i vardagen.

Med ett intresse för ekologi och hållbarhet berättar andra vice ordföranden Ann Carlsson om varför hon blev martha och de utmaningar hon ser för förbundet framöver.

1

Vill du kort berätta varför du i tiderna blev martha?

– Jag är född och har bott i princip hela mitt liv på landet, så jag har det i modersmjölken, i alla fall lite marthatänk. För över 20 år sedan, då vi flyttade dit där vi bor i dag, tänkte jag att det vore lämpligt att gå med i Marthaförbundet och lära sig alla bra saker som marthorna står för, och samtidigt lära känna nya människor och kvinnor som bor runt omkring mig.

2

Marthaförbundet arbetar för en bättre värld, en vardag i taget. Vilka är dina ”hjärtefrågor”?

– Egentligen är jag intresserad av många saker, men frågor om ekologi och miljötänk är viktiga. Och hur man hanterar dem i vardagen på bästa sätt.

3

Vilka frågor eller utmaningar ser du som mest centrala för förbundet framöver, och hur vill du jobba för dessa?

– Miljön är jätteviktig för oss alla. Vi behöver tänka på vad vi lämnar efter till våra barn och barnbarn – hur ser den världen ut? Det är viktigt att lära våra ungdomar, och även andra, bland annat hur de ska sköta om sitt hem. Till exempel att lappa och laga saker, mycket går att reparera, inte bara kasta bort dem. Hur jag vill jobba för dessa frågor? Själv kan jag inte hålla kurser, men jag kan se till att det finns information som når ut till alla. Att leva som jag lär är viktigt. Det är lätt att säga en sak, men en annan att göra det.

Text Mikaela Groop Foto Maja-Stina Andersson-Tapola

Klassikern Marthas kokbok

fyller 95 år

I år firar vi en milstolpe i det finlandssvenska kulturarvet – Marthas kokbok fyller 95 år. Sedan första utgåvan år 1929 har Runa Melanders bok varit en oumbärlig del av många finlandssvenska hem och hushåll.

För 95 år sedan utgavs boken Hemhushållningens grunder jämte recept (senare Marthas kokbok) av Marthaförbundet. Syftet var då att stärka undervisningen i huslig ekonomi på svenska i Finland. Under åren har kokboken kommit att bli en stark symbol för finlandssvensk matkultur och ett ovärderligt verktyg för både unga och gamla.

Vill du glädja någon till jul med en hållbar klassiker som erbjuder basrecept att återkomma till år efter år? Ta del av vårt julerbjudande här bredvid. Du får ett paket som består av Marthas kokbok och en kökshandduk för 40 euro (ordinarie pris 50 euro). Alternativt kan du välja ett paket med boken Marthas vardagstips och en kökshandduk för 42 euro (ordinarie pris 52 euro).

Julklappstips: Bokpaket till specialpris

 Marthas kokbok + kökshandduk för 40 € (normalpris 50 €)

 Marthas vardagstips + kökshandduk 42 € (normalpris 52 €)

Gör din beställning i Marthashoppen på webben, www.martha.fi/ marthashop, senast söndagen den 15 december för att paketet ska hinna fram till jul. Portokostnader tillkommer. Om du beställer produkter för utrikesleverans tänk på att leveranstiden är längre och portot dyrare.

Inbetalningar

Centrs Marta

Kyrkslätts Marthaförening 120 år uppvaktar Esbo Marthaförening 120 euro

Degerby Marthaförening med anledning av Iwe Ekströms 70-årsdag 80 euro

Köklax Marthakrets uppvaktar Ingegärd

Ekström som fyller jämna år 25 euro

Köklax Marthakrets uppvaktar Marianne Ahola som fyller jämna år 25 euro

Backgränd Marthaförening uppvaktar

Ekenäs Marthaförening 125 år 50 euro

Karis svenska Marthaförening 100 euro

Ekenäs Landsbygds Marthaförening gratulerar Ekenäs Marthaförening 125 år 100 euro

Gunilla Maria Blomqvist 80 euro

Ekenäs Marthaförening 100 euro

Eva Kristina Frostell-Pyhäjärvi 30 euro

Degerby Marthaförening gratulerar

Degerby skola 150 år 100 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm.

Hur kan vi hjälpa dig?

Vassormarthorna bjöd in till fin jubileumsfest

Vassor Marthaförening grundades 12 december 1924, och den 8 september 2024 bjöd marthorna in hela byn och andra intresserade till jubileumsfest. Festen hölls utomhus vid Marthagården, som marthorna har ägt och tagit hand om sedan 1950. Det blev en lyckad tillställning med ett strålande sommarväder och glada gäster.

Ordföranden Inga-Lill Vestergård blickade i sitt hälsningstal tillbaka på föreningens 100-åriga historia. Under punkten ”Ordet fritt” fick föreningen motta uppvaktningar och gåvor. Fyra marthor fick ta emot Marthaförbundets förtjänsttecken i silver: Majvor Hellman, Eivor Öman, Helena Östman och Margareta Lundberg. Programmet i övrigt gick i lättsam stil med allsång och musik av både yngre och äldre snitt.

Programmet omfattade allsång och musik. Gästerna bjöds på kaffe, tårta och många glada skratt. Glädjande nog hade både yngre och äldre mött upp. Barnen hade fullt upp med lekar och ponnyridning, medan de vuxna deltog i snabblotteriet och frågesporten om byn, med möjlighet till fina vinster. Marknadsförsäljare erbjöd lokala produkter såsom ägg, grönsaker, honung och hemstickat, och Wassor Uf:s grillade korvar hade god åtgång.

Sammantaget blev det en fin jubileumsfest, där yngre och äldre kunde träffas och umgås, samtidigt som man tog del av serveringen, programmet och försäljningen. Vassormarthorna var glada och nöjda med dagen och kunde blicka framåt med förnyad energi.

Text: Margareta Lundberg

Foto: Viking Åberg

Värmande

sockor till Ukraina

Öja Marthakrets har stickat 115 par sockor och vantar i höst. De ska skickas till Ukraina för att värma barnen i vinter. Organisationen Nada Nord ansvarar för insamlingen och ser till att sockorna når fram till dem som behöver dem mest.

Text och foto: Ann-Christin Kortell

Kretsen Mammamiorna planterar 115 tulpanlökar för att fira Pargas Marthaförenings 115-årsjubileum.

Med gemensamma krafter planterar marthakretsen Pixies buskar och perenner för 115 euro som en del av jubileumsfirandet.

Pargas Marthaförening firade sitt 115-årsjubileum på olika festliga sätt

I år firar Pargas Marthaförening hela 115 år av vänskap, samarbete och samhällsengagemang. De enskilda kretsarna har på sitt eget sätt valt att uppmärksamma detta jubileum, med allt från praktiska insatser till symboliska handlingar.

På bilderna här ovan syns två kretsar som tog till spadar och grepar och firade i arbetets tecken. Kretsen Mammamiorna beslutade att plantera inte mindre än 115 tulpanlökar vid infarten till Brinkas stugan. Marthakretsen Pixies bidrog till firandet genom att plantera buskar och perenner till ett värde av exakt 115 euro.

Som ordspråket säger: ”Det som göms i mull kommer upp som gull.”

Text: Ingeborg Hermansson

Glada mottagare av Marthaförbundets förtjänsttecken i silver. Fr.v. Eivor Öman, Margareta Lundberg, Inga-Lill Vestergård, Helena Östman och Majvor Hellman.

Mariehamns Marthaförening – årets marthaförening 2023

Mariehamns Marthaförening tilldelades tidigare i år titeln ”Årets

marthaförening”. Ordförande Peggy Danielsson berättar om vad utmärkelsen betyder för föreningen och deras framtidsplaner.

1Vad betyder utmärkelsen för er förening?

– Det är en stor ära för oss att utses till “Årets marthaförening”. År 2023 var speciellt för föreningen då vi firade vårt 110-årsjubileum samtidigt som vår äldsta medlem fyllde 100 år. I samband med jubileet bjöd vi in alla åländska marthaföreningar, Ålands Marthadistrikt och Finlands svenska Marthaförbund för att fira med oss. Vi ordnade en utställning med historiska underkläder från tidigare sekler och visade en färdigt packad babylåda. Föreningens verksamhet syftar till att socialt och kulturellt stödja det omgivande samhället. Varje jul delar vi ut bidrag från vår kaféverksamhet till barnfamiljer i behov av stöd via Mariehamns Diakoniförening. Vi har även gett bidrag till Ukrainahjälpen, Rädda Barnen och De Utvecklingsstördas Väl på Åland.

Mariehamns Marthaförening erbjuder en mångsidig verksamhet som sträcker sig från kaféverksamhet till historiska utställningar.

– Föreningen hyr Mariehamns stads äldsta hus som fungerar som vårt föreningshus och där en stor del av vår verksamhet pågår. I detta hus har vi ett musealt rum, där vi visar hur man levde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

– Därtill anordnar vi kaféverksamhet på onsdagar i juli i Marthastugan/Övernässtugan, vilket intresserar både lokalbefolkningen och turister. I samband med detta samarbetar

vi med Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) på Åland som anordnar kulturella programkvällar i trädgården med olika teman.

2

Vad gör ni när ni träffas?

– När styrelsen träffas diskuterar vi olika förslag till verksamhet som tilltalar både medlemmar och lokalbefolkning. Genom besök på olika lokala företag, museer, institutioner samt privata museigårdar försöker vi tillmötesgå många intresseområden och få en inblick i hur samhället fungerar i dag

samt ur ett historiskt perspektiv. Samtidigt grundar sig vår verksamhet på Marthas värderingar om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Under vinterhalvåret binder vi midsommarkronor till midsommarstången i Engelska parken invid Ålands Sjöfartsmuseum. Det är 12 kronor som ska bindas och det beräknas ta cirka 300 timmar att färdigställa. Vi packar även babylådor med minst samma innehåll som FPA ger till nyblivna mammor och som sänds till behövande i främst de baltiska länderna, för tillfället står Ukraina i centrum. Projektet startades år 1997 på initiativ av Marita Edlund och fram till dags dato har 636 babylådor sänts till behövande.

– På nästa möte i november ska vi laga spisrosor inför jul- och vintersäsongen. För tillfället pågår insamling av material till spisrosorna, det vill säga äggkartonger och ljusstumpar.

3

Vad har varit det bästa ni hittills gjort i år?

– Föreningen gjorde en resa till Norrtälje där många medlemmar deltog. Vi besökte Roslagsmuseet och såg en utställning med textilier från olika epoker, där allt material var återbruk. Deltagarna fick en fin dag tillsammans och hann även diskutera framtida aktiviteter. På senaste mötet hade vi besök av författaren Leo Löthman som

Anette Forsström-Fellman Heidi Hendersson

Föreningens

verksamhet syftar till att socialt och kulturellt stödja det omgivande samhället.

berättade om sin nya bok och sitt författarskap. Det var otroligt givande att höra hur han jobbar med research för att kunna skriva en trovärdig historia.

4

Vad drömmer ni om att göra tillsammans framöver?

– Vi vill anordna kurser i samarbete med Marthaförbundet och lära oss mer om gamla sädesslag och hur man använder dessa på olika sätt. Verksamheten i Marthastugan/Övernässtugan är också viktig för oss att kunna visa för alla intresserade.

5

Varför är det roligt att vara med i en förening?

– För att hos oss är alla välkomna oavsett ålder, kön eller bakgrund. Den starka sociala gemenskapen är viktig och vi trivs med att lära oss tillsammans.

5 snabba fakta om Mariehamns Marthaförening

 Ordförande: Peggy Danielsson.

 Antal medlemmar: 184 marthor.

 Har funnits sedan: År 1913.

 Samlingsplats: Marthastugan/ Övernässtugan om årstiden tillåter.

 Superkraft: Nyfikenhet och viljan att bidra och hjälpa där det behövs.

KONTAKTANNONS

Sökes: DU BIL, BILIST, Trött och hungrig, dåliga vindrutetorkare, slitna däck, smutsig bil och tom tank

Här finns: Traditionell servicestation invid Riksväg 8 i Kvevlax. Vi har det du behöver. Bränsle, biltillbehör, nya däck, biltvätt mat och kaffe.

Barn och famlij inget hinder, alla är välkomna.

Kom in efter en kopp kaffe så träffas vi och diskuterar. Kanske det leder till något mera?

Eventuellt ett byte av ringar.

Jul och Gott Nytt

ST1 KVEVLAX, KARLEBYV. 1134, 66530 Kvevlax 06-3460 151 / info@st1kvevlax.fi ÖPPET VARJE DAG

Omtyckta julgåvor från Tyg & Tråd

God Jul och Gott Nytt År!

Tid att träffas

Min barndoms jular var idylliska, som tagna ur ett av Jenny Nyströms julkortsmotiv.

Sedan förde nyfikenhet, studier och arbete mig ut i världen och jularna blev annorlunda.

Snö byttes mot strand. Skinkan byttes mot fisk och kalkon. Tomten hade shorts.

En jul var jag på egen hand i tropikerna och firade med andra ensamma resenärer, långt från nära och kära. Några år senare red min sambo och jag på kameler i Saharaöknen på julafton. Ett annat år åt vi julmiddag på en indisk restaurang i London.

Så småningom kom barnen och det blev viktigt att ha skandinaviska jultraditioner. Jag ville att barnen skulle få uppleva en vit

I nästa nummer ...

I NUMMER 1 KAN DU LÄSA OM ...

 Smart mat för tunn plånbok

 Krismat med proffskock

 Från krympt till grymt

 Jämställdhet i går och i dag

 Ett nytt liv under solen

Nästa nummer av Martha utkommer 19.2.2025

Vi önskar dig en riktigt god jul och gott nytt år!

jul med julbord och en tomte som gör hembesök. När vi flyttade till Sverige såg jag fram emot att återigen fira på traditionellt vis. Jag pyntade så gott det gick bland flyttkartongerna, vi bakade pepparkakor, handlade julklappar och jag lagade min första kålrotslåda.

Jag ser fortfarande fram emot julen och alla förberedelser veckorna innan. Men det viktigaste med julen är inte var vi är, vad vi äter, vad vi gör eller hur många julklappar vi köper. Det viktiga är att vi tar oss tid att umgås. Det spelar ingen roll om det är med familj, vänner eller människor vi nyligen mött. Julen är en tid att vara tillsammans!

Vinnare 2/2024

Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 2/2024 gynnade Fru Fortuna denna gång Monika Blomstedt-Björk, Vasa, Gunnar Grönblom, Pargas, samt Carolina Högnabba, Terjärv. Korsordspriset, en kökshandduk, kommer på posten. Grattis!

Deadline

Nästa nummer av tidskriften Martha utkommer 19.2.2025. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 8.1.2025 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

Med anledning av Marthaförbundets

125-årsjubileum dyker vi ner i artikelarkivet för att se om synen på de frågor som förbundet arbetar med har förändrats eller kvarstått över tid. Denna kolumn publicerades i Martha nr 6/2012. Skribenten Sara Önnebo arbetar i dag som författare, frilansskribent och fotograf på den skånska landsbygden.

Lösning till korsord 2/2024

Terese Bast

RÄCKA TILL HÅRIGA TORFTIGT

BRUKAS STRÖM

ÄR SNIRKLIG DRAMADARIO

EN KÄND JAN LUSTSPEL

ÄR BELÄGET HÄR NEDANFÖR

PENGAÖVERFÖRING

SATTS IHOP SKÄLLDE

UTAN KRUSIDULLER

SÄNKER PRISET

DOS 19:E BOKSTAVEN I GREKISKT ALFABET OFTA I JULI

KÄNT ÄNGSLAN SKÅDAR SKEDE I NORSK LIGATUR GRÖNLÄNNING

RÄKNAR DEN GIRIGE TENN

EFTER Q EJ UTANFÖR

PONNYTYP MODERN TEKNIK

SOM ETT SÅLL 100 KVM FÖRFALLEN ANMÄRKNING

APPLEDATOR UTHÄRDAR

ORMLIK FISK

VATTENFÅGEL

KAN BRYTA ISEN

MENTALT OSUND SOLGUD

BLEV DEN FULA ANKUNGEN PÅFYLLD BÖNA

REPETERADE KORT LÄKARTITEL

OXUDDE 1407 LYDNADSBROTT

BAMBI

VÄDERLEKSSNITT

LASERDISC UTFÖR VISIT TRÅKA ÄR ETT KROKODILDJUR STATSCHEF LINA

SORGESÅNGER 21:00

VOLYMMÅTT SUBJEKT FRÅGA I SVAR

INTE MIG I FALL POLLINERAR IHOP SPARAT

NÄR IDADYGN INLEDS

PÅ BIL I INNSBRUCK

Korsordet 5/2024

Julens nummer är här och med det kommer en ny korsordsutmaning från vår skickliga korsordsmakare Tommy Öberg. Ta en paus från julstöket och sätt dina kunskaper på prov med våra kluriga ordgåtor. Skicka in din lösning till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast den 16 april 2025 för att vara med i utlottningen av tre fina kökshanddukar. Du kan också mejla oss på marthabladet@martha.fi. Märk ditt bidrag med “Korsord 5”. Lycka till och god jul!

Namn: Gatuadress:

Postadress:

Jul,

Ring och skriv!

Personalen på Marthaförbundet

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Camilla Komonen verksamhetsledare 050 577 0780

Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818

Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071

Linn Jung kommunikatör (Vasa) 050 361 6081

Marika Danielsson utvecklare 044 735 4971

Jessica Åhman organisationskoordinator (Vasa, deltid) 044 280 6609

Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet

Sandra Mellberg hushållsrådgivare 050 517 2958

Toni Rautakoski hushållsrådgivare 043 820 0070

Marina Nygård ekonomirådgivare, projektchef 044 493 5537

Maria Österåker ekonomirådgivare (Vasa) 043 820 0073

Fanny Nykvist hushållsrådgivare (Vasa, deltid) 044 735 4975

Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15 044 402 6883

BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.