Garderoben – Stilsmartha idéer för en hållbar klädkonsumtion by Finlands svenska Marthaförbund

n e b o r e d r a G

Garderoben

rt h a S t i l sm a r en hållba idéer för mtion klädkonsu

Textilindustrin i Finland Vi konsumerar i medeltal 14–17 kilo textilier per person och år Totalt ger vi upphov till 70–90 miljoner kilo textilavfall per år 10 procent av de avlagda kläderna finner sin väg till välgörenhetsorganisationer. Textilåtervinningen är mycket begränsad, och därför blir stora mängder återvinningsbar lump i stället avfall. Från och med 2016 kommer alla textilier att brännas vid avfallsförbränningsanläggningar. Det produceras ungefär nio gånger mer kläder än det konsumeras, globalt sett.

Toppen på avfallsberget Varför är kläder så billiga?

Vad är problemet?

Vi handlar i dag mer kläder än vi någonsin gjort tidigare. Klädtillverkarna har svarat på efterfrågan med att producera mer kläder. I själva verket produceras mer kläder än det konsumeras. Det innebär skärpt konkurrens och press på sänkta priser. Därför har många kläd- och textiltillverkare flyttat produktionen till länder där lönerna är låga. Priserna hålls låga, men på det här sättet kan också överproduktionen av textilier fortsätta.

Det går åt tusentals liter rent vatten och en hel del giftiga kemikalier för att producera 1 kilo bomull. Produktionen är till största delen förlagd i Indien och Kina där miljölagstiftningen är bristfällig och där textilarbetare ofta får jobba i usla förhållanden för slavlöner. Många av de konstgjorda materialen (ex. polyester, polyamid och akryl) tillverkas av bland annat råolja som är en icke förnybar naturresurs. Produktionen, transporten och försäljningen kräver dessutom mängder av energi.

Vad är det som kostar?

Vem har ansvaret?

Klädernas väg till din garderob är ofta lång, textilbranschen är i allra högsta grad global. Bomullen odlas i det land där det är fördelaktigast och spinns till tråd och färgas i ett annat låglöneland. Av plaggets hela pris är det bara bråkdelen av en procent som går till sömmerskan som sytt plagget.

Enligt lag är det kommunerna som ansvarar för det textilavfall vi producerar. I sista hand ligger ändå ansvaret för textilkonsumtionen så gott som helt på oss konsumenter. Är vi beredda att ta detta ansvar? För att kunna ta ansvarsfulla beslut och göra medvetna val behöver vi mer kunskap och förändrade attityder samt praktisk förmåga att lösa våra behov på ett mer miljöanpassat sätt – på det lokala planet. Känner du till vad man gör av gamla kläder på den ort där du bor?

Priset på plagget (utan moms) fördelas ungefär såhär:

33 % klädmärke

8 % råmaterial 5 % transportkostnader

50 % klädaffär

2 % Asiens textilindustri 2 % produktionskostnader, varav 0,4 % sömmerskans lön

Klicka in pรฅ martha.fi fรถr beskrivning av hur du gรถr denna t-trรถja.

Kan du berätta något om kläderna du har på dig? Min allra första stilikon var Tjorven i Vi på råd att slentrianshoppa för att muntra upp mig, Saltkråkan. Hon var så snitsig i dubbla tjock- men plaggen förblev anonyma för mig, lite som tröjor och röd toppluva, och jag insåg att det en mikropizza i jämförelse med en portion fanns alternativ till min tråkiga vinterjacka. egenodlad mat. Jag insåg också min okunskap, Mamma hjälpte mig hitta två storstickade trö- inte bara om material och klädvård, utan också jor, och i en garderob fann vi en röd mössa med om ursprung. Vi vill gärna att maten vi äter skall komma från granngården, men plaggen tofs. En egen stil var född. Femton år senare var min garderob full- kan ha sitt ursprung i en fabrik i Kina vi inte smockad med plagg, men varje morgon slog vet något om. Lösningen för mig blev att hålla mig trogen klädångesten till: “jag har ingenting att ha på mig”, gormade jag frustrerat. Jag hade hakat på min stil och börja tänka i slow fashion-banor. alla trender jag tyckte var kul - neonfärger, pal- Tidlöst, kvalitet, nära producerat, egen stil och jetter, vippiga kjolar - och i trendhetsen hade rättvist är mina hållpunkter. Visserligen faller jag för reaskyltar och färgsprakande jag glömt min egen stil. I samma trender nu som då, men samtidigt veva hade jag blivit mer medveten Tidlöst, kvalitet, har jag flera plagg i min garderob om maten jag åt. Jag hade insett nära producerat, som jag använder ofta och som är av att jag kanske inte för egen hand egen stil och så god kvalitet och bekväma att jag direkt kan stoppa den globala upprättvist är mina inte begriper hur jag tidigare har stått värmningen, men genom att sortera hållpunkter ut med illasittande och obekväma sopor, minimera mängden kemikaplagg. Jag har också blivit bra på att lier i mitt hem och välja inhemsk mat, kan jag påverka på ett vardagsplan. Om lura mitt shoppingsug: att säsongsförvara och jag är så noga med vad jag stoppar i mig, då shoppa i mitt eget källarförråd, att kombinera borde samma gälla för vad jag klär på mig. Jag kläder framför spegeln och att testa nya trender begrep att jag inte kan göra något för att för- jag är sugen på i andra hand, gör att min konändra arbetsförhållandena på en textilfabrik i sumtion inte längre är lika ohållbar. För mig handlar mode om att förstärka olika Bangladesh i en handvändning, men jag kan se över mitt eget klädkonsumtionsmönster, och känslor, och idag kan jag göra det med ett bätti samma veva förhoppningsvis inspirera andra re samvete än tidigare. Nästa gång du går i en klädaffär och överväger ett köp fråga dig själv omkring mig. Jag rensade i garderoben och började minnas vad du kan berätta om plagget du håller i. Om vilka silhuetter, färger och material jag kände inget dyker upp, lämna det oköpt. mig bekväm i. Jag uppfattade också de problem som hade lett till en garderob fylld med klä- Karin Lindroos, der, men en känsla av ingenting att ha på sig. Marthaförbundets informatör Dagens billiga kläder hade lett till att jag hade & slow fashionista

Ekologisk bomull Ekologiskt producerad bomull innebär Ekologiskt pro-att man inte använt skadliga bekämpningsmedel ducerad bomull innebär vid odlingen. Är bomullen att man inte använt skadliga rättvisemärkt betyder bekämpningsmedel vid odlingen. det att de som arbetat Är bomullen rättvisemärkt betyder detmed produktionen har fått skäligt att de som arbetat med produktionen betaltför försitt sittarbete. arbete. Kläder har fått skäligt betalt det nordiska Kläder märkta märkta med detmed nordiska miljövänliSvanen-märket ärSvanenmärket miljövänligareärän gare än motsvarande motsvarande plagg utan märke (bl.a. plagg utan av märke (bland annat är är användningen skadliga kemikalier användningen begränsad). av skadliga kemikalier begränsad).

Ekologiska textilier – hur du klär dig ”grönt”

Det mest ekologisk plagget är det du redan har hemma

gare än äkta ylle, men noppas väldigt snabbt och har så gott som inget återförsäljningsvärde. Läderskor kan vara tredubbelt dyrare än skor av syntetmaterial, men håller minst tre gånger så länge som de av fuskläder. Kläder av hållbart material blir billigare i längden. Hur mångsidiga är dina kläder? Kan du använda dem både till fest och till vardag eller bara någon enstaka gång? Ska du satsa pengarna på den fina festblåsan du vill ha eller de mörka jeansen som du vet att du ofta kommer att ha användning för? Kläder du köper ska passa ihop med dina gamla kläder, stöda din egen stil och bygga upp din garderob så du lätt kan välja ut ”dagens outfit”. Populära billighetsmärken säljer inte så bra på loppis, speciellt inte om plagget dessutom är noppigt och slitet. Tänk på andrahandsvärdet redan då du köper nytt. All nyproduktion kräver både energi, vatten och tär på naturresurserna. Kom ihåg att det mest ekologiska plagget är det du redan har hemma.

Det är lätt att känna sig förvirrad när man börjar styra sina köpvanor mot ett mer miljövänligt håll. Vad gör ett plagg ekologiskt? Det finns kläder av ekologisk bomull, Fairtrade-produkter, produkter av återvunna material etcetera. Tillverkningsprocessen av plaggets material, men också hur du tar hand om dina kläder bidrar till den sammanlagda belastningen av miljön och avgör i slutändan hur ekologiska dina kläder egentligen är. Med några handfasta marthatips som färdkost kan du lättare göra ”gröna” val när du köper kläder. Mängd, material och mångsidighet avgör hur miljövänlig din garderob är. Är du en friluftsmänniska eller reser du mycket i arbetet, påverkar det naturligtvis innehållet i din garderob. Men hur mycket kläder behöver du? Vilka är dina behov? Du behöver knappast flera par Goretexbyxor, eftersom du ändå bara kan använda ett par i taget. Kanske kan du låna ett plagg som används mera sällan? Räcker inte skåpen till och det ligger klädhögar överallt, bör du se över dina köpvanor. Var ärlig mot dig själv, ingen behöver 17 par jeans. Val av material är också viktigt, men kan vara knepigare än man tror. Bomull är ett naturmaterial, men kräver enorma mängder vatten och bekämpningsmedel för att växa. Syntetmaterial som akryl kan kännas behagligt och är ofta billi-

Majoriteten av alla kläder som säljs i Finland produceras i fattiga länder där arbetskraften är billig. Läs mer om klädproduktionens avigsidor på exempelvis puhtaatvaatteet.fi Information och tips om miljövänliga och etiskt producerade kläder och material hittar du på vihreatvaatteet.com

Klicka in pรฅ martha.fi fรถr beskrivning av hur du gรถr halsbandet.

Tänk på att det är du som ska äga plagget, det är inte kläderna som ska äga dig.

Går det att vaccinera sig mot shoppingsjukan?

är mest effektivt: konsumera mindre. Lämna bort vartannat köp, sluta med ogenomtänkta impulsköp, gå inte i butiker om du är deppig och köp aldrig mer fel storlek. Om begäret efter ett plagg känns speciellt starkt, är det bäst att ta sig en funderare. Släpp plagget. Gå ut. Man behöver oftast inte ens sova på saken. Det värsta ha-begäret går över väldigt snabbt, och du kommer med allra största sannolikhet inte att sakna plagget. Om du mot förmodan skulle ha kvar begäret ännu efter en timme eller nästa dag, kanske det är ett plagg värt att köpa. Tänk på att det är du som ska äga plagget, det är inte kläderna som ska äga dig. De flesta anser att de är förnuftiga konsumenter som köper nya kläder av egen vilja och för egna behov. Inte för att man vill vara trendig eller är shoppingberoende. Men få inser hur reklam, som i dag finns praktiskt taget överallt, påverkar oss. De smala kvinnorna i glansiga magasin, i bloggarna och i TV visar hur ”fantastisk och lycklig du blir”, bara du köper deras produkter. Från den perfekta garderoben fattas bara några köp. Reklam föder ett begär som inte är verkligt, och det gäller att skilja på begär och behov, som vid närmare eftertanke låter svårare än det är. Om du inte köper de nya skorna, är du då tvungen att gå barfota?

Shoppingsjuka är en av dagens folksjukdomar, och kan vara svår att bli av med. Det värsta är att ”symptomen” av sjukan anses önskvärda och välkomnas i dagens samhälle. I dåliga tider ska vi ”köpa oss ur recessionen”, man får komplimanger för nya inköp och man både tröstar och belönar sig med en shoppingrunda. Alla som betalat ett alltför dyrt impulsköp med kreditkort visar tydliga symptom på shoppingsjuka. Men det finns sätt att kurera sig. Få vågar medge att de antagligen köper för mycket, alltför ofta. Billiga kläder som tillverkats i högst suspekta förhållanden används några fåtal gånger innan de ratas. Många umgås med sina vänner eller fördriver tid genom att shoppa. Att ”gå ut på stan” betyder oftast att gå i butiker och köpa hem något nytt. Om du lär dig känna igen de typiska symptomen på shoppingsjuka, är det enkelt att undvika dem. Som belöning får du ett renare och mer ekologiskt samvete, mer pengar på kontot och en garderob utan paltor du aldrig använder. Eftersom du läser den här broschyren, antar jag att du vill göra något för att shoppa mer medvetet. Det enklaste tipset kanske låter lite trist men

Klicka in på martha.fi för beskrivning av hur du gör klänningen.

Du lyssnar mer på din inre röst då du går ensam i klädaffären eller loppiset

Våga hitta din egen stil De flesta har någon slags uppfattning om sin egen stil. Vilka saker man inte passar i, plagg man inte kan ha för många av och sådant man aldrig skulle dra på sig. Det är kanske ännu vanligare att ha ett slags ”stilideal”, så som man vill se ut, den look man vill utstråla. Det är roligt att ha förebilder och sådant som inspirerar, men kom ihåg att det är upp till dig att hitta sättet du vill klä dig på. Tro inte blint på reklamen, kopiera ingen rakt av. Du spelar din egen roll här i världen, alla andra roller är upptagna.

Ett litet tips av dem som städat ut för mycket ur sin garderob: Har du utrymme att spara sådant du gillar, men inte använder just nu, spara. Regeln ”det du inte använt på två år använder du aldrig igen” gäller inte när man försöker dra ner på konsumtionen. När man försöker undvika att köpa nytt kan det vara bra att ha en eller två lådor kläder undanstoppade att ”återupptäckas” en mulen dag när man känner av ett litet shoppingsug. Kom ihåg att det är inte är fel att ”alltid ha på sig randigt”. Om du hittat något du verkligen gillar och funkar för dig, fortsätt med det. Det är en del av DIN stil. Men vill du ha förändring och förnya dig, ska du göra det. Pröva gärna nya kläder eller nya stilar, var kreativ, det kostar inget att prova plaggen. Experimentera med köp från loppisar som inte gör ett alltför stort hål i budgeten eller ordna en klädbytarkväll med dina vänner. Vi är många fler som har för mycket i garderoben.

Eftersom utbudet av nya kläder numera är så otroligt stort, kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om vad som egentligen är ens egen, unika stil. Men misströsta inte! Trend är inte samma sak som stil. Låt dig gärna inspireras, men följ inga råd slaviskt. Börja med att kolla igenom din egen garderob; vad använder du mest och varför? Varför funkar plaggen för dig? Och framförallt, trivs du i de plagg du använder? Häng en lapp på garderobsdörren där du skriver upp sådant du tänker att du kanske behöver. Om du tänker på samma plagg flera gånger är chansen stor att det handlar mer om ett behov än ett begär. Alla plagg du inte trivs i rensar du ut ur garderoben, likaså de i fel storlek eller plagg förknippade med dåliga minnen. Får blusen dig att tänka på ditt ex? Ut med den. Ger de för små byxorna du köpte som ”inspiration” dig bara dåligt samvete, gör dig av med dem. Du ska vara nöjd och känna dig inspirerad när du ser in i din garderob, inte få ångest eller ont i magen.

Attraktiv blir du genom att utstråla glädje, trygghet och spontanitet. Snyggheten kommer alltså inifrån. Vad betyder ordet ”snygg” för dig? Vilken är skillnaden mellan stil och trend? Handlar du helst kläder ensam eller tillsammans med andra? Gå helst ensam i klädaffären eller på loppiset. Då lyssnar du mer på din egen inre röst. En finlandssvensk sajt där du kan sälja eller fynda begagnade plagg är yrransgarderob.fi

Klädvård lönar sig En fattig har inte råd att köpa billigt, sägs det. Men man behöver inte vara fattig för att uppskatta god kvalitet som håller länge. Oberoende om du fyndar på loppis eller köper nytt lönar det sig att kolla in materialet och tvättråden. Även ett förmånligt plagg som vårdas och sköts rätt håller i åratal, och ett dyrt plagg kan förstöras snabbt om man handskas vårdslöst med det. Det mest slitsamma för ett plagg är inte användningen utan tvätten. Tvätten belastar också miljön i flera år framöver, därför bör man tvätta rätt. Sänk temperaturen, tvätta mera sällan, vädra, använd mjukgörande tvättnötter i stället för vanligt tvättmedel och undvik torktumling som sliter på materialet och är en riktig energibov. Fläckar på kläderna ska tvättas bort så snabbt som möjligt. Gnid in fläcken med en droppe handdiskmedel eller till exempel galltvål som är både effektiv och miljövänlig, och tvätta normalt. Det lönar sig att skaffa sig åtminstone grundläggande sykunskap så att man kan sy fast knappar, lappa hål eller fixa om ett plagg man tröttnat på. Kommer du inte ihåg det du lärde dig i skolan, gå en Arbis-kurs, ordna klädlappningsträff med kompisarna eller anlita en sömmerska. Ett lappat plagg är ett mer miljövänligt plagg!

Gamla kläder = användbart material värdefulla även som ”råmaterial” när de gjort sitt som ett vanligt plagg. Sax, klädlim och till och med rivjärn och rostiga spikar är till nytta när man väl börjar. Ta bort kragen, klipp hål som bildar mönster, färga, knyt eller förkorta. Kolla bloggar, bläddra i böcker och låt dig inspireras när du tar steget mot en mer ekologisk och unik stil.

Alla har vi av dem i garderoben – ratade plagg vi inte använder, men som ändå hänger kvar. Oberoende vad orsaken är att dina kläder förblir oanvända, finns det massor som kan göras för att de ska bli dina nya favoriter. Vill man bli en mer ekologiskt medveten konsument gäller det att försöka klara sig med det man redan har i garderoben. En kreativ och intressant utmaning som gör ditt plagg unikt!

En härlig inspirationsblogg är underbaraclaras.com

Det är helt naturligt att tröttna på en del av sina kläder, men med några smartha och kreativa tips är det både lätt och billigt att förnya sig. Utgå från din egen garderob. Vad är det som känns fel, vad behöver förnyas? Allt du hittar hemma kan användas i processen och det bästa är att materialet är gratis: bylsiga tröjor, kavajer, herrskjortor av stadigt material, gamla gardiner eller trikåtyg som lätt kan saxas till något nytt. Ta mod till dig, pröva dig fram även om du tror att du inte kan. Kläder är mångsidiga och levande material, så låt dig inspireras! På olika gör-det-själv-bloggar kan man stöta på begreppet ”trashion”, en finurlig kombination av orden ”trash” och ”fashion”, alltså skräp och mode. Där utgår man fördomsfritt från att ALLT kan användas när man vill förnya och förändra sin garderob, och att ALLA kan göra det! Även i detta fall har man nytta av sina sykunskaper, men man behöver inte symaskinen till allt. Ofta räcker nål och tråd, och många gånger är inte ens det nödvändigt. Än en gång lönar det sig att ha valt hållbara kläder som är

Böcker sprängfyllda med tips för egen design är till exempel Trashion av Outi Pyy (Atena förlag 2012) och Modemanifestet – de stilsmarthas handbok av Sofia Hedström och Anna Schori (Nordstedts förlag, 2011). Ett plagg som du själv varit med om att forma om ger det en unik touch och dig en orsak att vara stolt över det.

a h t r a M a l á m o r Gö

När du gör små eller stora förändringar på dina kläder blir plagget genast mera personligt. Du får omväxling i garderoben och sparar samtidigt både miljön och din ekonomi. Då du kommer i gång och börjar se på kläderna på ett nytt sätt kommer idéerna att bli fler och fler.

Kreativiteten ökar när du använder dig av den.

T-tröja med jeanssömmar Du behöver: T-tröja, avlagda jeans, sax, symaskin eller textillim, linjal, penna och papper 1. Förstora upp marthahjärtat i önskad storlek på ett papper (till exempel med hjälp av kopieringsmaskin).

5. Klipp ut jeansens sidsömmar så att du får tjocka ”band”. Passa in bandet längs hjärtats linjer och klipp dem i lagom långa bitar. 6. Sy eller limma fast en bit i taget tills hjärtat är komplett.

2. Klipp ut hjärtat runt de yttre kanterna.

TIPS! Om du syr – håll emot så att trikån inte töjer när du syr fast sömmarna, då blir det bubbligt. Om du limmar – se till att ha något inuti tröjan så du inte limmar ihop bak- och framstycke.

3. Placera hjärtat på t-tröjan där du vill ha det och rita prickar i de yttre hörnen. 4. Dra streck mellan punkterna (med hjälp av en linjal) och rita upp resten av hjärtat på t-tröjan.

Kudde i lappteknik 5. Sy ihop mönsterdelarna, först till större helheter (A+B+C+D och F+G+H) och sedan helt ihop. Pressa isär sömmarna vartefter och sy dekorativa stickningar om du vill.

Du behöver: Avlagda jeans, symaskin, tygrester eller vadd, sax, nålar, papper och penna, nål och tråd. 1. Förstora marthahjärtat till önskad storlek på ett papper. Enklast gör du det med kopieringsmaskin.

6. Placera kuddens fram- och bakstycke mot varandra med rätsidorna inåt och sy ihop. Lämna en öppning för fyllningen.

2. Tillverka först baksidan av kudden. Klipp ut hjärtat ur pappret och nåla fast på ett enfärgat tyg. Lägg till 1 cm sömsmån när du klipper.

7. Klipp bort lite av sömsmånen i hörnen och i hjärtats mitt ska du klippa några hack i sömsmånen så att hjärtat formar sig rätt (se illustrationen).

3. Namnge hjärtats alla bitar (A till H) och skriv in till exempel siffror (1–7) för vilka bitar som hör ihop var. Det kan annars vara svårt att få ihop delarna rätt.

8. Vänd kudden rätt väg och fyll den med vadd eller tygrester. 9. Sy ihop hålet för hand med små stygn.

4. Klipp isär mönsterbitarna för att använda dem som mönsterdelar. Nåla fast mönsterdelarna på jeanstygbitarna och klipp ut. OBS! Lägg till 1 cm sömsmån då du klipper.

TIPS! För att få ett bra resultat gäller det att vara exakt, både när du klipper och syr ihop.

Dekorativa hål på t-tröjan Du behöver: Tröja eller linne i trikå, en vass sax, penna, papper

däremellan blir minst 1 cm breda. 3. Placera pappret med det utklippta mönstret ovanpå linnet där du vill ha hålen.

1. Förstora marthahjärtat till önskad storlek på ett papper. Enklast gör du det med kopieringsmaskin.

4. Märk ut hålens hörn på linnet med en penna. 5. Klipp ut hålen.

2. Klipp ut hålen i pappret så att strecken Flera gör-om-projekt hittar du på martha.fi

Reflex

Kudde

Grytlapp

Brosch

Kudde

Fläckborttagning Bästa resultatet får du om du putsar fläcken genast. Om fläcken är färsk går det ofta att få bort den med vatten och tvål. Man kan också prova att ta bort fläckar med en blandning av rakkräm och mineralvatten eller av salt och citronsaft. Prova dock först på ett litet område för att se om textilens färg tar skada av blandningen. Många fläckar går bort om du förbehandlar dem med galltvål innan tvätt. Galltvål kan köpas i välutrustade mataffärer. Ämnena glycerol och citronsyra kan köpas på apotek, Sinol i järnhandeln.

Tolkning av skötselsymboler

Vattentvätt Normalprogram Skonsamt program

Klorblekning Klorblekning tillåten

Normalprogram

Endast blekning med aktivt syre tillåten

Skonsamt program

Ej klorblekning

Normalprogram Skonsamt program Skonsamt program Extra skonsamt program Endast handtvätt, högst 40°C Ej vattentvätt

Torktumla Torktumla normalt

Torktumla skonsamt (lägre temperatur) Torktumla inte

Strykning Strykning högst 200°C Strykning högst 150°C Strykning högst 100°C Ej strykning

• Följ plaggets skötselråd. • Sortera kläder enligt färg, tvätta ljusa och mörka färger separat. • Temperaturen som anges på lappen är den högsta tillåtna temperaturen.

Kemtvätt

Kemtvätt med tetrakloreten

Kemtvätt med kolväte

Ej kemtvätt

• Strecket under en symbol innebär att plagget bör tvättas med ett program vars mekaniska inverkan är lägre än inverkan av ett vanligt program. Den mekaniska inverkan blir mindre till exempel genom en mindre mängd plagg i trumman, en större mängd vatten och ett skonsammare torktumlarprogram.

Kemtvätt i vatten eller emulsionstvätt

• Bokstäverna i kemtvättsymbolerna anger vilka medel och vilket tvättprogram tvätteriet ska använda.

Ej kemtvätt i vatten

• För att undvika att plagg med starka färger tappar sin färg ojämnt kan du tvätta plaggen med den aviga sidan utåt. Detta medverkar också till att plagget blir mindre noppigt. • Det finns även symboler för plagg som ska torkas naturligt, till exempel och . Den tidigare betyder dropptorkning, att plagget ska hänga och torka, och den senare plantorkning, att plagget ska ligga plant och torka.

Marthaförbundets bok Smartha tips och tipsbanken på tips.martha.fi innehåller fler effektiva och miljövänliga klädvårds- och fläckborttagningstips.

Alkohol: Blötlägg i kallt vatten och glycerol.

Ketchup: Blötlägg fläcken i ljumt tvålvatten.

Blod: Blöt i kallt vatten. Hett vatten gör att blodet koagulerar och då är det nästan omöjligt att få bort det.

Kulspetspenna/bläck: Tvätta med vatten som innehåller denaturerad sprit (Sinol) eller citronsyra. Läppstift: Lös upp fläcken i glycerol och tvätta sedan normalt. Du kan också behandla fläcken med denaturerad sprit (Sinol).

Bär: Doppa i kokande vatten eller använd citronsyrelösning (1/2 tsk citronsyra + 1 dl vatten). Du kan också pressa citronsaft över fläckarna eller stryka på glycerol. Blåbärsfläckar kan du blötlägga i surmjölk innan du tvättar på vanligt vis.

Olja (motor- och cykelolja): Stryk vit tavelkrita på fläcken, den suger åt sig fettet. Låt sitta några timmar och borsta sedan bort kritan. Du kan också gnida in fläcken med margarin och tvätta på vanligt sätt.

Choklad: Blötlägg fläcken med tallsåpa, diskmedel eller mjölk före tvätten.

Rost: Rengör med koncentrerad citronsyrelösning. Du kan också strö salt på fläcken och gnida med en ituskuren citron.

Fett och matolja: Strö potatismjöl över fläcken, tvätta följande dag. Fettfläckar på mocka får du bort genom att strö på potatismjöl och därefter borsta bort fläcken med kardborrband.

Rödvin: Strö salt eller potatismjöl på den färska fläcken. Tvätta med kallt vatten.

Fågelspillning: Låt fläcken torka och borsta därefter bort det mesta. Det som inte lossnar kan du tvätta med en ättikslösning som till hälften består av vatten och till hälften av ättika.

Soja: Blötlägg i varmt vatten. Byt vattnet ofta. Svett: Tvätta med utspädd ättika, blanda lika delar ättika och vatten.

Gräs: Stryk ett tunt lager tandkräm på fläcken och borsta därefter bort det mesta. Det som inte lossnar kan du tvätta med ättikslösning.

Te: Rengör med kokande vatten, mjölk eller citronsaft. Du kan också stryka på en pasta av bakpulver eller soda och vatten som du torkar bort med en fuktig trasa efter en halv timme.

Kaffe: Börja med att suga upp så mycket vätska som möjligt genom att strö potatismjöl eller salt på fläcken. Färska kaffefläckar avlägsnas sedan bäst med kallt vatten. Torkade fläckar doppas i kokande vatten. Du kan också stryka på en pasta av soda och vatten som du torkar av med fuktad trasa efter en halv timme.

Tuschpenna: Fläckar från icke vattenlöslig tuschpenna kan du försöka få bort med denaturerad sprit (Sinol). Vattenlöslig tuschpenna går bort med vanligt diskmedel.

Fäst knappen ordentligt Knapparna i dagens plagg är i regel maskinellt fastsydda. De är inte noggrant fästa och faller lätt av. Då du köper ett nytt plagg kan det därför löna sig att genast fästa knapparna på nytt ordentligt, innan de trillar av och rentav tappas bort. Knappar ska sys fast i dubbelt tyg och med dubbel tråd. Gör en knut på tråden och fäst tråden mellan tygen så att knuten inte blir synlig. Du kan också fästa tråden utan knut, gör då så här: stick nålen från rätsidan till avigsidan, men låt öglan (den dubbelvikta tråden) bli synlig en bit på rätsidan. För nålen upp tillbaka strax invid öglan och trä sedan nålen genom öglan (se bild 1). Bild 1

in nålen mellan tyglagren samt klipp av tråden så att ändan blir inne i tyget. 3. Knappar kan ha två eller fyra hål. Hålen med fyra knappar kan sys fast på många olika sätt (bild 4).

Bild 2

Knapp med hål

1. Stick ned nålen och tråden i tyget. Trä sedan nålen först genom det ena hålet i knappen och sedan genom det andra och för därpå nålen ned genom det dubbla tyglagret (se bild 2). Sy fyra till sex stycken likadana stygn, gärna så att stygnen går precis på varandra också på avigsidan. Spänn inte stygnen, det måste finnas utrymme mellan tyget och knappen. Du kan ta hjälp av en tändsticka för att få tillräckligt med utrymme, för in den mellan knappen och tyget. Bild 3

Knappar i kappor har ofta små och platta stödknappar på insidan, de är placerade precis under den stora knappen. Man syr fast en stödknapp samtidigt som man syr fast den stora knappen. Stödknappen gör fästningen stadigare och hindrar att knappen slits loss.

Bild 4

Knapp med ögla

1. Fäst tråden. För nålen och tråden genom knappens ögla. Stick en del av nålen genom tyget och för upp den igen till rättsidan ett par millimeter bredvid (bild 5). Gör fyra till fem likadana stygn, nålen går genom knappens ögla varje gång. 2. Avsluta genom att sy några stygn på avigsidan och stick in nålen mellan tyglagren samt klipp av tråden så att ändan blir inne i tyget. Bild 5

2. Avsluta genom att föra tråden några gånger runt stygnen som går mellan knappen och tyget (bild 3). Sy några stygn på avigsidan och stick 24

Rätt längd på byxorna Bild 1

1. Ta på dig byxorna och de skor som du oftast använder med byxorna. Ställ dig vid en spegel. Vik själv upp eller be en vän vika upp fållen på ena byxbenet och fästa den med nålar (bild 1). Det räcker med att nåla upp fållen på det ena byxbenet, men om din kropp är mycket osymmetrisk kan det löna sig att mäta rätt längd för bägge uppslagen medan du har byxorna på. Längden är rätt då uppslaget faller rakt ned på skon framtill och inte korvar sig. Baktill ska det vara cirka en centimeter mellan nedre kanten på byxbenet och golvet. Den egna stilen och modet inverkar förstås på vilken byxlängd du vill ha. Kom ihåg att byxorna drar ihop sig något och blir lite kortare under användning.

Bild 2

2. Ta av dig byxorna och placera byxbenen noggrant ovanpå varandra så att inreoch sidosömmarna är ovanpå varandra. Använd ett bord eller ett strykbräde som underlag. Märk ut den nya sömmen med krita på avigsidan av båda byxbenen, ta hjälp av en linjal. Stryk byxbenen. Klipp bort överflödigt tyg (bild 2), sprätta upp den gamla fållen vid behov. En lämplig sömsmån är cirka tre centimeter.

Bild 4

Stygnen sys då innanför fållen så att de inte slits. Gör knutar emellanåt, ifall tråden brister senare så sprättas inte allt upp. 5. Stryk byxbenen, lägg en fuktad duk eller tygbit mellan byxorna och strykjärnet. Tips! Uppslagen får vara kortare framtill än baktill samt kortare på insidan än på utsidan.

Bild 3

3. Snygga upp den klippta kanten med symaskin eller overlockmaskin med sicksack, eller för hand. Fäst den uppvikta byxfållen med nålar, rada nålarna tätt enligt bild 3. Vid ylletyg används enkelvikt fåll och vid bomullstyg dubbelvikt. Vid bomullstyg behöver man inte snygga upp kanten. Använd jeansnål vid tjocka tyger. Börja med att sy fast uppslaget vid insidan av byxbenet, sy med rak söm. Var försiktig då du syr vid de ställen där tyglagret är tjockt. 4. Du kan även sy fast fållen för hand med små stygn. 27

Om uppslagen smalnar av neråt, sprätta upp en del av innersömmen och sy fast den på nytt så att de sprättade kanterna inte går ihop, utan bildar ett litet ”v”. Sprätta upp så pass mycket att omkretsen kring det uppsydda omslaget blir lika stort som omkretsen vid det ställe där uppslaget är fastsytt. Om uppslagen är för breda nedtill kan du sy små veck vid innersömmen. Stygnen fungerar som klädknipor som drar in en del av uppslaget.

Lappa hål Om du lappar ett plagg har du sparat in pengar på att inte köpa ett nytt. Att lappa är både ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Att gå med lappade kläder är alltså inte skamligt. En lappning kan också vara en dekoration på ett plagg. Om man inte är händig kan man köpa lappar med lim på från tygbutiken, de är lätta att fästa. Om man sedan dessutom fäster den med några stygn hålls den ännu bättre. Oftast väljer man en lapp med samma eller liknande tyg och färg som själva plagget. Lappen ska vara större än hålet. Lappen får också gärna gå över det slitna området, ifall ett sådant finns. Bild 1

Att lappa på avigsidan

Placera lappen som är större än hålet på plaggets avigsida, fäst den med knappnålar högerifrån. Sy fast den med symaskin med raka stygn, sicksack eller trestegssicksack. Läs om lappningsfunktionerna i symaskinens manual. Du

kan ytterligare fästa lappen genom att sy runt dess kanter med sicksack (bild 1). Att lappa på rätsidan

Klipp en lämplig bit tyg för hålet, runda av kanterna. Placera lappen ovanpå hålet, fäst med knappnålar och sy fast lappen med tät sicksack eller trestegsicksack (bild 2). Du kan också vika in en del av lappens sömsmån, placera den på tyget och sy med rak söm.

Tips! På barnplagg kan man klippa lappen i en rolig form. Utnyttja funktionerna på symaskinen fritt. (Elisas förslag till översättning). Sy sicksack så att stygnet längst ut ej hamnar på själva lappen men på plagget där lappen sys fast. Då får du en snygg lappning. Om du ska lappa hål på trånga ställen, som vid insidan av ett byxben, ska du först sprätta upp den inre sömmen, sy fast lappen och sedan sy fast sömmen igen.

Bild 2

Att använda tvåsidigt klistertyg

Klipp en lapp av klistertyget i samma storlek och form som lappen. Placera klistertyget noggrant under lappen. Placera en bit bakplåtspapper under klistertyget så att klisterlappen inte fastnar i underlaget. Använd bakplåtspapper också under strykjärnet som skydd. Stryk fast lappen. Du kan även fästa en lapp med klistergasväv. Du hittar klistertyg och klistergasväv i välförsedda tygaffärer. 29

Om tyget du ska lappa har mönster lönar det sig att använda ett mönstrat tyg också till lappen. Då du klipper en lapp av ett tyg med mönster, försök undvika att det uppstår vassa kanter eller små detaljer i mönstret längs kanterna. Lappens mönster borde passa med tygets mönster.

5 stilsmartha tips Man kan både gilla mode och samtidigt bry sig om miljön. Det gäller bara att vara lite smartare och välja plaggen med lite mer omsorg. Ett nytt begrepp är Slow Fashion – en inställning till kläder som prioriterar färre, finare plagg, av högre kvalitet, med mindre miljöpåverkan och gärna med en intressant och unik design. Det handlar om att mode måste bli långsiktigt. Först då kan vi skapa en klädindustri som är hållbar på riktigt. 1. Köp färre slit-och-släng-kläder och satsa mer på kvalitet som håller länge. Innan du köper något, fråga dig själv om det är ett behov eller ett begär. Gå igenom din garderob och bli bekant med vad du äger innan du alls går till butiken. Tips: skriv på en lapp vad du faktiskt saknar och sätt lappen i plånboken. 2. Var en aktiv konsument. Fråga om och håll utkik efter rättvisemärkta och ekologiska produkter om du köper nytt. Tyvärr finns inga helschyssta material, naturmaterial förmultnar visserligen och är rätt slitstarka men kräver mycket rent vatten och är ofta framtagna under mycket dåliga arbetsförhållanden. Syntetiska material torkar snabbt och hålls släta, de kräver alltså mindre energi till att torktumla eller stryka, men är inte gjorda av förnybart eller förmultnande material. Fundera på vilka textilfördelar som passar dig och i vilket syfte textilen ska användas.

3. Fynda i second-hand affärer och på loppisar innan du köper nytt, det är billigare för dig och bättre för miljön då det inte kräver nya resurser. Använd det du har, låna eller hyr kläder. En bra basgarderob sparar in på onödiga köp. 4. Ta väl hand om dina kläder och reparera det som går sönder. Tycker du inte det lönar sig har du köpt något du inte gillar tillräckligt. När något plagg blir en stor favorit, tänk efter varför och försök styra dina köp åt det hållet i framtiden. Tvätta inte kläder i onödan. Ibland räcker det med att vädra ett plagg efter användning för att det ska bli fräscht. En fläck kan du enkelt tvätta bort för hand, till exempel med galltvål. Om du tvättat kläder, lufttorka dem. 5. Utmana dig själv i din egen garderob. Plocka ut en hög med kläder som du inte använt på länge, använd dem på olika sätt i en vecka, hitta på nya kombinationer eller gör om dem. Samla ihop dina vänner till en remake- eller byteskväll. Inspirera varandra!

Vill du läsa mera? Inspirerande och intressanta böcker: Modemanifestet: de stilsmartas handbok av Sofia Hedström (2011) | Trashion! Tee itse huippumuotisi av Outi Pyy m.fl. (2012) | Bomull – en solkig historia av Gunilla Ander (2010) | Hyvän mielen vaatekaappi av Rinna Saramäki (2013) | Textilt återbruk av Malin Lindström (2008)

Källor: Om textilproduktion: International Labour Organization (www.ilo.org) | Clean Clothes Campaign (www.cleanclothes.org) Om textilkonsumtion: Norwatch (www.framtiden.no) | Konsumentforskningscentralen (www.kuluttajatutkimuskeskus.fi/sv) Om textilavfall: Tojo, N., Kogg, B., Kiörboe, N., Kjaer, B. och Aalto, K. 2012. Prevention of Textile Waste. Material flows of textiles in three Nordic countries and suggestions on policy instruments. Tema Nord 2012:545. http://www.norden.org/en/ publications/publikationer/2012-545 | Hinkkala, H. 2011. Tekstiilikierrätyksen esiselvitys – Poistotekstiilimassojen hyödyntämistapojen edistäminen jätehierarkian mukaisesti. Hämeen ammattikorkeakoulu. Velog – vetovoimaa logistiikalla –hanke. Om skötselsymboler: Inspecta Certifiering Ab 2012, www.inspecta.com Om att lappa och laga: Garderobi, Marttaliitto 2013

Finlands svenska Marthaförbund rf, 2015 Bölegatan 2, 00240 Helsingfors | Tfn 010 279 7250 martha@martha.fi | www.martha.fi Du hittar oss också på:

TEXT Teresa Turtonen, Fredrika Lindell (även översättningar) & Ida Haapamäki | FOTO Karin Lindroos | PRODUKTER Hanna Enlund Reparationsanvisningar och illustrationer Anja Aalto FORMGIVNING Magnus Lindström TRYCK Oy FRAM Ab 2015 | UPPLAGA 3 000