MGZINE #1 2022

MGZINE N° 1 2022

Ett magasin från Marks Gymnasieskola MGZINE produceras tillsammans med estetiska programmet foto/media åk 2.

ANSVARIG UTGIVARE: Markus Ring

REDAKTION: Personal: Sofhie Wenström , Camilla Svensson & Anna Ulvenstål Fotografer: Oskar Carlsson, Ozzian Campmany Huff, Hjalmar Nilsson, Ronja Ekström, Ida Ask, Ebba Engelbrektsson, Sanne Johansson, & Hamoon Pagem

Skribenter: Caijsa Kivi, Julia Bergkvist, Elina Johansson, Matilda Kling, Mathilda Broman, Edwin Zell, Anna Hedberg, Hugo Callin, Hosam Ali, Ellen Hult, Mabelle Faundez, Linnéa Wenander, Meja Petersson, Malin Lundstedt & Annie Brandin

FOTO FRAMSIDA: Marcus Gårder

FOTO REDAKTIONEN: Ozzian Campmany Huff, Hjalmar Nilsson & Camilla Svensson

FOTO BAKSIDA: Ronja Ekström

GRAFISK FORM: Sofhie Wenström MARKS GYMNASIESKOLA Varbergsvägen 6, Skene Telefon: 0320-21 73 70 marksgymnasieskola.se

Fotograferna Skribenterna Personal

Skribenterna, fr. v: Namn.

Hösten är här!

TEXT:

Sommaren och värmen verkar nu definitivt ha lämnat oss och hösten är här. Sprakande färger, kalla morgnar och ett alltmer intensivt mörker. Kanske är det nästan lite skönt att man inte längre behöver hinna med en massa uteaktiviteter utan att man med gott samvete kan sitta i soffan och sträckkolla på tv-serier?

Ännu en termin ligger framför oss och visst är det lite skönt att allt verkar vara som vanligt? I kontrast till all distansundervisning och hemarbete som varit, kan det nästan vara lite befriande att ta sig upp på morgonen och slänga i sig frukost för att hinna till arbetet eller skolan och få träffa andra människor och befinna sig i ett sammanhang. För hur trevligt det än kan låta så blir det i längden ganska trist att ha sovmorgon varje dag. För er som ändå misströstar... jullovet är inte långt borta. Och så kommer ju det senaste numret av MGZINE som lyser upp höstmörkret. I detta nummer kan du bland annat läsa om vilka internationella möjligheter till utbildning man har som student på Marks Gymnasie skola. Det bjuds även på höstiga recept och lite olika tips om bland annat träning från våra elever. Och som en extra krydda i tid ningen kommer en tidigare elev till tals: Sofia Jung har tidigare gått på estetiska programmet hos oss och idag jobbar hon som musikalartist och är med i uppsättningen av Bodyguard i Stockholm.

Så även om hösten känns mörk och kall så finns det ändå ljuspunkter!

Vi ses!

Hälsningar från Mikael Andersson, rektor på Marks Gymnasieskola

Mikael Andersson FOTO: Oskar Carlsson och Hamoon Pagem

Albin Norbelie, 16 år

Alma Larsson, 16 år BYGG- & ANLÄGGNINGSPROGRAMMET

Gemenskapen

är

Vad är det bästa med Marks Gymnasieskola?

TEXT & FOTO: Oskar Carlsson, Ozzian Campmany Huff, Hjalmar Nilsson och Hamoon Pagem (forts. på sida 32)

Matilda Kling, 18 år

ESTETISKA PROGRAMMET

Det finns många möjligheter att göra det som man vill.”

Elina Johansson, 18 år

ESTETISKA PROGRAMMET

Att gymnasiet skiljer sig från högstadiet och att man får ta mer ansvar.”

Samuel Carlsson, 16 år BYGG- & ANLÄGGNINGSPROGRAMMET

Det är bra kvalité på utrustning och lokaler.”

Emelie Wermelin, 44 år

LÄRARE ESTETISKA PROGRAMMET

Det engagerade och livliga som sker hela tiden – glada och aktiva elever och lärare. Den stora mixen av personer.”

Anne Abrahamsson, 17 år IM YRKESINTRODUKTION

Ungdomsutvecklarna.”

Felix Stjerjovski, 16 år INDUSTRITEKNISKA PROGRAMMET Människorna!”

Hugo von Rosen, 17 år

Att man kan kombinera elitidrott med bra utbildning.”

Anton Johansson, 18 år

Att ha skolan, kompisarna och basketen nära.”

Linus Blixman, 17 år

Basketen.”

Alla ovan: EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIESKOLA

Innehåll MGZINE 2022

04–05 & 34

Enkät: Vad är det bästa med Marks Gymnasieskola?

07–11

Alumn: MG:s tidigare estetelev Sofia Jung berättar om sin musikalkarriär.

12–15

Räddningsmedicin: Kursen som kan leda till jobb som deltidsbrandman.

16–17

Skolvalet 2022: Så röstade eleverna på MG.

18–22

Recept: Laga höstig kolapaj och salsicciapasta.

23–27

MG i världen: Så kan MG:s elever uppleva världen under skoltiden.

28–29

SYV: Vad kan våra studie- och yrkesvägledare göra för dig?

30–33

Tipssidor: Elever tipsar om paketinslagning, filmer och träning.

Musikalartisten Sofia Jung: Allt började på MG!

Från intresse till yrke – den trettiofemåriga musikalartisten Sofia Jung har hittills gjort över elva musikaler, jobbat utomlands, arbetat med flera kända svenska skådespelare och nyligen haft premiär med musikalen The Bodyguard. Uppvuxen i Kinna började hon som elev på Marks Gymnasieskola med ett intresse för musikaler. I en intervju via Zoom får vi veta mer om hur allting började.

TEXT: Julia Bergkvist, Caijsa Kivi och Mathilda Broman FOTO: Marcus Gårder, Matilda Rham, Mats Bäcker och Kirsti Luciena

Tiden på Marks Gymnasieskola

– Sofia, hur upplevde du din tid på Marks Gymnasieskola?

– Jag tyckte det var jättekul, jag började på samhällsveten skapsprogrammet ekonomi men sedan så kände jag att jag inte kunde matte. Och för att jag inte skulle bli skoltrött så var det bra att jag gjorde något kul samtidigt.

Sofia började därför på estetiska programmet med inriktning musik, vilket visade sig vara helt perfekt för henne. Hon berättar att hon har kontakt med många ifrån gymnasietiden, bland annat hennes bästa vän och klasskamrat med flera.

– Vi är liksom ett gäng tjejer som ses lite då och då, firade trettio år tillsammans och sånt där.

Skolans påverkan på karriären

Sofia Jung berättar att gymnasiet fördjupade ett intresse inom musikalområdet som hon ville fortsätta med efter skolan, bland annat när hon fick prova på dans och teater.

– Vi gjorde ett musikalprojekt i trean och jag vet att jag hade varit och tittat på dem som gick i trean när jag själv gick i nian. De hade gjort Grease och då var det ju liksom – wow, man gör sånt på gymnasiet?

Hon berättar att musiken var det bästa med gymnasietiden, speciellt konserterna de gjorde utanför skolans café och även på stora scenen vilket hon tyckte var väldigt kul.

Hur blev Sofia musikalartist?

Sofia berättar att hon efter gymnasiet gick på en folkhög skola på Öland som hade en musik- och teaterlinje. Efter det fortsatte hon sedan på Bjärnums Folkhögskola på en liknande utbildning. Efter det sökte hon till en yrkesutbild ning och kom in på Preforming Art School i Göteborg där hon gick i tre år. Sedan jobbade hon som showartist ett år på Mallorca och efter det tre år på Wallmans. Och nu är Sofia alltså musikalartist!

Att få den där kicken – det är härligt!

Musikalerna

Under sina år har Sofia gjort många föreställningar, bland annat Big Fish, Elvira Madigan, Häxorna i Eastwick och Amélie. Något som verkligen stack ut var när hon fick göra musikalen Hair.

Hair var Sofias största dröm att få uppträda med, hon berät tar att hon hade haft en skiva med filmmusiken i bilen och en på hennes rum och var ett stort fan.

– Så när jag fick göra den - och fick sjunga öppningslåten, det var också min första musikal efter jag hade showat i fyra år - så jag var helt salig! På sätt och vis var det ju typ det roligaste. Men jag vill också nämna att allt annat har varit mycket bra.

Bodyguard

Just nu medverkar Sofia i Bodyguard i Stockholm. Där är hon inhoppare för Marsha Songcome i rollen som Nicki Marron.

– Jag gjorde mitt första inhopp för två veckor sedan, det var kul, berättar Sofia.

Musikalen Bodyguard är baserad på filmen med samma namn som kom 1992 med Whitney Houston i huvudrollen.

– Det är en härlig föreställning och en hyllning till Whitneys musik. Fantastiska dansnummer och grymma sångerskor!

Kända personer Sofia har jobbat med Tillsammans med Brolle gjorde Sofia ”Elvis, Cash, The Killer And Me” och tillsammans med Peter Stormare ”Jesus Christ Super Star”, där hon fick dansa bakom Stormare med fjädrar. Hon har också jobbat med bland andra Shirley Clamp, Andreas Lundstedt från Alcazar och Pia Johansson. Även med Nadja Kasanesh, vinnaren av Idol 2020, som nu spelar huvudrollen i The Bodyguard med Anastasios Soulis som hennes livvakt.

Sofia sjunger tillsammans med Ellen Lindblad och Joanna Perera.

Det roligaste och svåraste med yrket Det svåraste, berättar Sofia, är prestationsångesten - speciellt under repetitionsperioden - och hur man hanterar den.

– För mig är nog det det jobbigaste att man ibland känner ’åh vad dålig jag var idag’, eller ’åh vad trött jag är’. Eller att jag till och med gråter en skvätt för att jag känner att jag har kämpat så mycket.

Sofia berättar att något av det roligaste med yrket är att möta publiken.

– Att få den där kicken, det är härligt! Men också alla kolle gor man får. Man blir ofta väldigt sammansvetsade för att man jobbar tillsammans och har ett gemensamt mål att föreställ ningen ska bli bra, helt enkelt.

Vi frågade slutligen om Sofia har något drömprojekt i framtiden.

– Nu är min dröm att få vara med i Waitress som är en ganska ny musikal och då vill jag göra rollen som Becky!

ESTETISKA PROGRAMMET

på MG

Estetiska programmet ger dig många möjligheter för framtida studier – samtidigt som du får använda din kreativitet och utveckla ditt skapande. Här får du arbeta kreativt med utställningar och konserter och du har stor frihet att skapa egna projekt. I årskurs tre gör eleverna en större scenisk produktion, exempelvis en musikal, som visas både för skola och allmänhet. Inriktningen foto och media har sin examensutställning på Rydals museum. Under utbildningen gör vi flera studie resor, exempelvis till Göteborgsoperan, reklambyråer och film- och musikstudios. Du har även möjlighet att delta i skolans internationella utbyten.

Programmet är högskoleförberedande, vilket betyder att du efter gymnasiet har behörighet att läsa vidare på högskola eller universitet om du vill. Du kan också kombinera programmet med idrottsgymnasiet.

Läs mer på marksgymnasieskola.se

VILL

DU KOMMA OCH SKUGGA OSS EN DAG PÅ SKOLAN?

Skicka ett mejl till: Eva.Backund@mark.se

Räddningsmedicin på VO

På vård- och omsorgsprogrammet på Marks Gymnasieskola kan man i årskurs två välja mellan inriktningarna räddningsmedicin samt vård utan gränser. Vi har intervjuat tre elever, samt ansvarig lärare, på kursen räddningsmedicin. Läser du den får du lära dig allt från det teoretiska kring första hjälpen vid akuta situationer, till det praktiska i form av rökdykning och bära skyddsutrustning.

Räddningsmedicin

På kursen räddningsmedicin får eleverna, fem gånger per termin, praktisera på brandstationen i Skene. Här får man bland annat rökdyka och prova skyddsutrustning.

Efter kursen kan man söka jobb som deltidsbrandman, men titeln får man först när man anställts på en brandstation. Efter att ha gått denna kurs har man även bra meriter för andra typer av blåljusarbeten.

Ida Flaat, lärare i kursen, säger att det är en växande trend att elever väljer just vård- och omsorgsprogrammet. Hon är osäker på om det beror på just denna kurs, men hon tror absolut att det kan vara en faktor för vissa elever.

Måste man gå VO för att läsa räddningsmedicin?

Sofia Johansson går andra året på barn- och fritidsprogrammet på MG och har själv lagt till kursen räddningsmedicin.

– Jag vill i framtiden bli brandman, så jag tyckte att det kändes som ett bra steg på vägen, säger hon.

Hur kan en dag på brandstationen se ut?

På stationen får man först information, sedan är det mycket praktiskt på schemat. Det kan vara att rädda dockor ur bilar för att simulera trafikolyckor och vid en sjö har de även dykt med

Ida Flaat är lärare på vård- och omsorgsprogrammet.

TEXT: Malin Lundstedt och Annie Brandin FOTO: Ida Ask och Sanne Johansson

Det är en bra livserfarenhet och upplevelse.

utrustning. Rökdykning innebär att man med full utrustning får gå in i ett mörkt rum med varm eller kall rök och leta efter dockor att rädda.

I årskurs tre har de alla tillfällen på samma vecka och med mer fokus på rökdykning, medan i årskurs två är tillfällena utspridda över läsåret.

Kan man gå kursen utan att vilja bli brandman?

– Även om man inte har som ambition att bli brandman, är det en bra erfarenhet att ha gått kursen räddningsmedicin, säger Ida Flaat. Man får se saker från andra perspektiv och se hur räddningstjänsten jobbar.

Ida gick själv kursen räddningsmedicin under sin gymnasietid vilket hon beskriver som en rolig och spännande upplevelse. Hon rekommenderar det även för dem som inte planerar att arbeta med räddningsmedicin i framtiden, eftersom det är en bra livserfarenhet och upplevelse.

Elin Larsson och Nadja Holmén går sitt tredje år på gymnasiet och läser andra året i kursen räddningsmedicin. De har däremot inte planer på att bli brandmän i framtiden, utan valde kursen för att de tyckte det lät kul och kan vara en bra sak att ha i sitt cv.

Avslutningsvis frågade vi vad eleverna skulle säga till de som funderar på att välja räddningsmedicin, alla tre svarade: – Gör det!

Nadja Holmén, Elin Larsson och Sofia Johansson en dag på räddningstjänsten.

SKOLVALET 2022

I samband med riksdagsvalet 2022 genomförde Marks Gymnasieskola ett eget skolval, där alla elever fick rösta. Vi har intervjuat några som var med och arrangerade skolvalet.

TEXT: Meja Petersson och Edwin Zell FOTO: Magnus Nyman

Förutom röstningen som ägde rum på torsdagen under val veckan i september, så anordnades även debatter i Assbergs salen på MG. Dessa startade med alla partiers kommunpoliti ker på tisdagen och därefter ännu en debattpanel som bestod av riksdagspolitiker. Under veckan hade samtliga partier ställt upp små bord vid skolans stora café där man kunde träffa poli tikerna, få goodiebags med godis och valbroschyrer.

Ansvarig för skolvalet var Magnus Nyman, lärare på samhäll, tillsammans med programmets treor, som styrde upp veckan.

– Demokrativeckan har kommit att bli en tradition på skolan, och det brukar därför vara ett relativt enkelt arbete att locka hit politiker, berättar Magnus.

På frågan varför det är viktigt att anordna demokrativecka svarar Magnus:

– Det är viktigt att anordna skolval för skolan har ett uppdrag att fostra fram det demokratiska tänkandet. Då är det också viktigt att eleverna lär sig att man kan prata med varandra även om man tycker olika. Jag kan tänka mig att många ändå röstar på den som gjorde bäst ifrån sig på debatten, men det gör inte så mycket eftersom man bara tränar sig. Tanken är ju att man ska få inspiration inför det riktiga valet.

Vad tycker eleverna?

Utöver Magnus Nyman så intervjuades även flertalet elever angående vad de tyckte om skolvalsveckan och att rösta. Dessa

elever hade en samstämmig bild av att debatterna innehöll ganska mycket smutskastning och att de inte var avgörande för deras politiska val.

Rent generellt anser eleverna att det finns både fördelar och nackdelar med alla partier. Några av de intervjuade eleverna delar Magnus Nymans uppfattning kring att en del av eleverna röstar på det parti som debatterade bäst, även om majoriteten av de intervjuade hävdade att debatterna inte gjorde någon stor skillnad i deras val.

Vi frågade även en elev om hur röstningen gick till.

– Vi kom till Olsagårdssalen och så blev vi vägledda av treorna, som förklarade hur vi skulle göra. Vi stod i kö och fick gå fram till det gröna skynket och lägga ner lappen i ett kuvert, innan vi blev avprickade av treorna, svarade de.

Vi frågade även alla intervjuade om de trodde att skolvalets resultat skulle skilja sig från det officiella och då fick vi lite olika svar.

– Jag tror att M och SD kommer att få fler röster i skolvalet än i det riktiga valet, svarade en elev.

– Utfallen blir samma, att SD och M får flest röster i bägge, trodde en annan.

Resultaten i skolvalet och i Sveriges riksdagsval blev dock inte likadana. I riksdagsvalet fick Socialdemokraterna flest rös ter medan skolvalet vanns av Moderaterna med stor marginal. Dock blev det en seger för högerblocket i båda.

Vad tar du med dig från

årets skolval?

”Jag tar med mig påminnelsen jag fick om hur röstningen går till, och lite klarhet i vilka som samarbetar med varandra.”

Anonym elev, 17 år

”Att det är svårt med politik.”

Anonym elev, 17 år

”Att det är fler unga än jag trodde som röstar åt det högra hållet.”

Anonym elev, 17 år

Så här kommenterar lärarna Magnus Nyman och Susanne Telkkonen resultatet av årets skolval:

”Resultatet i skolvalet på Marks Gymnasieskola åter speglar resultatet för skolvalet i hela landet. I skolval spelar veckans debatter en ganska stor roll för resultatet, men samtidigt ser vi ju trenden i hela landet; Det finns en tydlig högersväng bland ungdomar och största partier blir Moderaterna och Sverigedemokraterna.”

Riksdagspolitikerna förebreder sig inför torsdagens andra debatt.

HÖSTIG KOLAPAJ med lingon & flingsalt

Här följer ett recept till en frasig och söt kolapaj. Lingonen ger en extra syrlig och besk touch och blir bra kontrast till den söta kolan och skapar en fin balans mellan de höstiga smakerna.

text & foto: Ronja Ekström

HÖSTIG KOLAPAJ MED LINGON & FLINGSALT

PAJSKAL:

125 g rumstempererat smör 3 dl vetemjöl 1 dl florsocker

2 äggulor

KOLAFYLLNING: 300 g smör 4 dl strösocker 1 dl ljus sirap 6 dl vispgrädde 1 msk vaniljsocker 0,5 tsk salt

GARNERING:

2–3 dl lingon 1 tsk flingsalt Vispad grädde till servering

SÅ GÖR DU:

1. Pajskal: Sätt ugnen på 175 grader (över- och undervärme).

2. Arbeta ihop smör, vetemjöl, florsocker och äggulor till en deg i en bunke. Tillsätt eventuellt en matsked vatten om det inte går ihop till en deg.

3. Kavla ut degen på ett mjölat bord och klä pajformen med degen ända upp till kanterna i ett jämnt lager. Ställ pajformen i kylskåpet i cirka 20 minuter för att stelna.

4. Nagga hål i botten med en gaffel. Täck eventuellt kanterna av pajformen med aluminiumfolie och grädda pajskalet i mitten av ugnen i cirka 30 minuter eller till skalet fått en fin gyllene färg. Ta bort aluminiumfolien efter halva tiden. Under tiden som pajskalet svalnar kan du koka kolan.

5. Salt vaniljkola: Blanda alla ingredienser till kolan i en kastrull. Koka på medelvärme i 30–60 minuter tills blandningen når 123 grader. Rör om försiktigt då och då. Om du inte har någon termometer kan du göra ett ”kulprov” där du klickar i lite av kolasmeten i ett glas eller en skål med kallt vatten. Om du kan forma kolan till en mjuk boll så är kolan klar.

6. När vaniljkolan är klar: Häll kolasmeten i pajskalet, ställ formen i kylskåpet och låt kolan bli helt kall. Det tar cirka två timmar.

7. När pajen stått i kylskåpet är kolan hård, ta ut den en stund innan servering för att den ska bli mjuk och fin. Garnera pajen med flingsalt och lingon strax innan servering. Servera pajen tillsammans med vispad grädde.

Salsicciapasta!

PASTA MED SALSICCIA, CHILI & VITLÖK

INGREDIENSER, 4 portioner:

500 g rigatoni-pasta

400 g färsk salsicciakorv

1 dl olivolja

2 skivade vitlökskyftor

0,5 tsk chiliflakes

200 g cocktailtomater

65 g ruccolasallad

Parmesanost

Salt och svartpeppar

SÅ GÖR DU:

1. Koka pastan i saltat vatten en minut mindre än vad som står på paketet.

2. Medan pastan kokar, snitta upp salsicciakorven och skrapa ut innanmätet. Mosa och bryn i olivolja tillsammans med vitlök och chiliflakes i några minuter. Dela tomaterna och stek dem i en stekpanna.

4. Låt pastan rinna av och lägg den i pannan. Blanda väl med såsen.

5. Vänd ner ruccolan. Salta, peppra och riv parmesan över pannan.

6. Servera med ytterligare parmesan vid bordet.

text & foto: Hjalmar Nilsson

Internationella utbyten

På MG finns flera möjligheter till att åka på internationella resor under skolåren. Det är verkligen en upplevelse då man får chans att öka sina kunskaper om ett annat lands språk och kultur. Man kan exempelvis ha APL utomlands (läs mer på nästa uppslag) eller besöka Europaparlamentet i Bryssel. För att ta reda på mer har vi intervjuat läraren Ida Wilson.

TEXT: Anna Hedberg och Hugo Callin FOTO: Marks Gymnasieskolas arkiv

EPAS – vad är det?

Marks Gymnasieskola är en av flera skolor i EU som är en del av EPAS, vilket står för Europaparlamentets ambassadörsskolor. Som ambassadörskola har man under varje år vissa åtaganden, bland annat att fira europadagen med olika aktiviteter. Att vara en del av EPAS innebär även att varje skola ska ha seniorambassadörer (lärare) och ett antal juniorambassadörer (elever). Syftet är att seniorambassadörerna ska jobba för att utbilda eleverna om hur EU fungerar och jobbar. Därför har Marks Gymnasieskola valt att anordna en resa till Bryssel för att se hur det ser ut på plats.

Vad får man göra i Bryssel?

I Bryssel får man besöka EU-parlamentet och träffa svenska EU-parlamentariker som jobbar där. Man får även delta i ett roll spel och uppträda i rollen som EU-parlamentariker genom grupp uppgifter och korta tal. Som elev får man även besöka Breendonk som ligger utanför Bryssel. Breendonk var under andra världs kriget ett så kallat transportläger som användes av nazisterna för att skicka fångar vidare till koncentrationsläger. Där går man en guidad tur och besöket brukar vara väldigt gripande. Lärarna brukar även själva ta med eleverna på en guidad tur runt i Bryssel där man får besöka Manneken Pis (den kända fontänskulpturen i form av en kissande pojke) och något museum. Man får även lite egen tid i staden för att utforska eller shoppa.

Hur länge är man iväg?

– Vanligtvis är man borta måndag till torsdag. I år sker resan mellan 7–10 november, berättar Ida Wilson.

Elever och lärare från MG besöker EU-parlamentet i Bryssel 2019.

Hur går man tillväga om man är intresserad av att hänga med?

– Skolan brukar skicka två elever från varje gymnasieprogram. Den som är intresserad blir väl informerad av lärare om när man kan anmäla sig inför resan.

Hur brukar responsen vara av elever efter resan?

– Elever brukar vara väldigt nöjda med resan och tycka att en av de allra bästa sakerna är att man får träffa och umgås med elever från andra program på skolan som man kanske aldrig pratat med innan.

APL utomlands

För första gången på flera år har elever på Marks Gymnasieskola möjligheten praktisera utomlands. Denna gång tar resan sig till Dublin och eleverna berättar att de är väldigt spända på att få chansen att besöka ett nytt land.

TEXT: Ellen Hult och Hosam Ali FOTO: Ozzian Campmany Huff och Hjalmar Nilsson

För de första eleverna på MG som ska ha APL utomlands går resan till Dublin, Irland. APL står för arbetsplatsförlagt lärande och vi ska titta lite närmare på vad dessa två elever ska vara på för arbetsplats. Vi har intervjuat dem samt två ansvariga lärare som ska med till Dublin.

Eleverna Adil och Abir som går andra och tredje året på vårdoch omsorgsprogrammet är två av tre elever som ska åka i väg till Dublin efter höstlovet. De kommer att vara i väg tjugo dagar och kommer tillbaka den 26 november. De är väldigt spända på att få chansen att besöka ett nytt land.

Varför just Dublin?

Jessika Jarold, som är lärare och skolambassadör för EU, berät tar att detta mest var en tillfällighet.

– En kollega hade en kontakt som de började kika lite närma re på och det ena ledde till det andra.

Vi frågade även vad eleverna tycker inför den kommande resan. Både Abir och Adil berättar att det ska bli jättekul att testa på nya saker och få chansen att praktisera utomlands. Att komma till ett främmande land och få lära sig om ett nytt samhälle var verkligen någonting som lockade.

När eleverna på söndagen anländer till Irland kommer de att mötas upp av den ansvariga organisationen. Därefter kommer de att tas till deras boende inför de kommande veckorna. Mån dagen kommer att bli en enkel uppstartsdag på skolan där de sedan blir visade till de olika praktikplatserna.

Eleverna berättar att de inte vet än hur boendet kommer att se ut.

– Det kommer bli spännande att få reda om man ska bo själv eller med någon annan, säger Adil.

APL våren 2023 Går du på vård- och omsorgsprogrammet, försäljnings- och serviceprogrammet, hantverksprogrammet eller barn- och

fritidsprogrammet, och är öppensinnad och positiv, så har du tur – för nu är ansökan om APL i Dublin mars 2023 öppen!

Så här söker du För att ansöka behöver du fylla i en blankett där du svarar på några frågor som namn, klass och telefonnummer. Du ska även svara på huruvida du har pass och om du är covidvaccinerad. Ansökan ska sedan skickas till Jessika Jarold.

Adil och Abir har valt att lägga höstens apl i Dublin.

Världsorganisationen Amnesty på MG

Marks Gymnasieskola är en så kallad Amnestyskola. Läraren Torsten Kymmer är kontaktperson och vi har intervjuat honom om vad det innebär.

TEXT: Mathilda Kling och Elina Johansson

FOTO: Hamoon Pagem, Ronja Ekström, Ida Ask och Ebba Engelbrektsson

Ungefär sju miljoner människor världen över är med i organisa tionen Amnesty. I september intervjuade vi MG:s nytillträdda kontaktperson Torsten Kymmer om skolans samarbete med världsorganisationen. Han berättar att Amnesty jobbar med mänskliga rättigheter och vissa frågor på temat som de väljer att fokusera extra på.

– I år tror jag de kommer arbeta lite extra med mänskliga rättigheter kopplade till miljö och klimat, förklarar Torsten.

Deras fokus beror också på aktuella händelser, till exempel kriget i Ukraina. Förutom att uppmärksamma vissa specifika frågor gör de också namninsamlingar och även påverkansarbe te mot personer som har makt i frågorna. De lever mycket på att personer runtom i världen donerar pengar till organisationen och engagerar sig.

– Förhoppningen är att starta en Amnestygrupp av elever här på skolan, berättar Torsten.

Amnestyföreläsning på MG

Den 22 september i år föreläste Amnesty på Marks Gymnasie skola. En elevvar och lyssnade och berättar övergripande vad de pratade om:

– Det handlade om orättvisor och krig i världen. De nämnde att en kvinnlig journalist, som också kan ha varit den yngsta verifierade journalisten någonsin, befinner sig i en krigszon.

Föreläsaren berättade också att de jobbar utan bidrag med endast volontärer och namninsamlingar som de skickar till

Torrsten Kymmer är MG:s kontaktperson för Amnesty.

olika ställen. Deras målsättning är att motverka orättvisor i världen. Under deras föreläsning fick också eleverna vara med och tycka till med hjälp av ja- och nejskyltar.

Podcastserie

Det finns också en podcastserie skapad av Amnesty. Där uppmärksammar de varför människor behöver fly från sina hemländer och intervjuar flyktingar om hur det kan gå till.

Amnesty föreläser för MG:s elever i Assbergssalen.

MG

– en skola för mänskliga rättigheter

Marks Gymnasieskola är en av Amnestys samarbetsskolor. Amnesty samarbetar med 38 gymnasieskolor i Sverige – från Malmö i söder till Luleå i norr. Skolorna följer organisationens modell för Human Rights Education och arbetar långsiktigt för att öka kunskapen om och engagemanget för de mänskliga rättigheterna.

Vad kan SYV göra för dig?

På Marks Gymnasieskola finns studie-och yrkesvägledarna Pia och Liselott. Deras uppgift är att vägleda elever såväl under studietiden som inför kommande yrkesliv.

TEXT: Mabelle Faundez och Linnéa Wenander

FOTO: Ebba Engelbrektsson och Sanne Johansson

Vi befinner oss vid stora entrén på Marks Gymnasieskola och ska precis gå in och träffa skolans studie- och yrkesvägledare. Sorlet av elever som har lunchrast ekar ut i den stora gatan. Mittemot receptionen, innanför glasdörren vid entrén möter vi skolans två studie- och yrkesvägledare (SYV), Pia Struxsjö och Liselott Peterson.

Studie- och yrkesvägledare är ett yrke främst inom skol väsendet. En SYV hjälper till med vägar framåt och hur man navigerar i olika valprocesser när det kommer till utbildning och arbetsliv. Pia är inne på sitt sjunde läsår på MG nu medan Liselott började under höstterminen. Tidigare har Liselott jobbat som obehörig lärare i några år men efter ett tag kände hon att det inte var riktigt det hon ville göra. Därför valde hon att sluta som lärarvikarie men ville fortfarande jobba kvar i skolans värld och studerar nu alltså till studie- och yrkesvägledare.

Pia arbetar främst med de nationella programmen på MG.

– Det är fantastiskt roligt eftersom man får vara en del av elevernas väg till vuxenlivet. Jag är en nyfiken person som älskar livsberättelser och tycker det är helt magiskt att få arbeta med ungdomar under deras tid här på gymnasiet, säger Pia.

Pia berättar vidare att arbetet är så mycket mer än studieoch yrkesval, allt i ungdomars liv samverkar i deras väg mot självständighet och vuxenliv, där SYV får vara en del av det.

Vi frågade vad som var jobbigast med arbetet och det vi fick till svar var att få till allt på bästa sätt.

– Det är mycket som ska gå ihop med till exempel kurser, scheman och olika förutsättningar, berättar Pia och Liselott.

Pia och Liselott hittar du i Vägledningscentrum innanför entrén till Marks Gymnasieskola.

Några av de vanligaste frågor som en SYV på gymnasiet får handlar om behörighet och meritpoäng inför högskolan och vad man kan arbeta med efter en utbildning. Beroende på vad man vill plugga till behövs det olika behörigheter, därför är det bra att det finns studie- och yrkesvägledare som kan hjälpa till att förstå vad en behöver och vad som krävs för att kunna nå sitt mål. Många elever behöver ofta hjälp att lägga upp en strategi, vissa behöver mer hjälp än andra och då är det viktigt att SYV anpassar sig efter elevens behov och förutsättningar.

Att förstå sig själv, söka och navigera bland all information för att sedan kunna fatta beslut kräver engagemang och tid. Våra studie- och yrkesvägledare kan göra väldigt mycket för ungdomarna men det är eleverna som själva behöver göra det verkliga jobbet.

Trender vi ser idag

En observation som Pia har gjort angående trender är att det är många just nu som är väldigt intresserade av att plugga till kriminolog, jurist, mäklare och utbildningar inom dataområdet. Något mer hon har lagt märke till är att allt fler tjejer börjar på gymnasieprogram som bygg, el, fordon och transport, vilket är väldigt roligt och positivt för såväl individ som branscher. När det gäller gymnasiet är det ofta så stort fokus på att faktiskt komma in på gymnasiet men det SYV bland annat fokuserar på är att eleverna ska komma ut ur gymnasiet samt vikten av en gymnasieexamen för inträde på arbetsmarknad och/eller vidare studier. Idag när eleverna börjar finns det en stor press

att man ska välja program utifrån det man vill jobba med i framtiden. Detta stämmer för en del elever men många som börjar gymnasiet idag har ingen aning om vad de vill göra efter avslutade studier. Därför handlar gymnasiet mer om att man ska skapa sig en grund inför livet som kommer efter de här åren.

Så för att avsluta den här artikeln – var inte rädd för att gå till SYV om du behöver hjälp, de finns här för att hjälpa dig.

VILL DU PRATA OM DINA STUDIER?

Kontakta Pia Struxsjö eller Liselott Peterson via e-post, telefon eller skolplattformen Itslearning för att boka en tid. Kontaktuppgifter hittar du på skolans webbplats: marksgymnasieskola.se

De har också drop-in i mån av tid, så kika gärna förbi Vägledningscentrum innanför stora entrén och se om de är lediga!

Pia Struxsjö och Liselott Peterson pratar gärna om framtiden med MG:s elever.

SÅ HÄR GÖR DU: 1. Skär apelsinerna i tunna skivor.

Torka av dem med lite hushållspapper.

Lägg dem på ett ugnsgaller

Låt skivorna torka i ugnen på 50-100 grader.

ska se mörkare och torrare ut.

TEXT & FOTO: Ida Ask

SPILLTYG

Gammalt spilltyg fungerar alldeles utmärkt att använda som inslagspapper!

TIDNINGSPAPPER

Tidningspapper är ett perfekt alternativ till vanligt inslagspapper. Det sparar både pengar och på miljön!

BÄR & KVISTAR

Använd det som finns i naturen. Några torkade bär och små kvistar kan enkelt ta din inslagning till nästa nivå!

GYMNASIESKOLA

KRIGSFILMER

Det kan tyckas märkligt att titta på krigsfilmer med tanke på alla oroligheter som pågår i världen. Men filmer om krig innehåller ofta budskap som gör att temat kanske är extra viktigt just nu.

TEXT: Hamoon Pagem FOTO: Pixabay

PLUTONEN

Året är 1967, platsen är Vietnam nära den kambodjanska gränsen. Hit kommer den 21-årige Chris för att tjänstgöra mitt i stridslinjen. Filmen är en krigsskildring av unga amerikanska soldaters helvetiska tillvaro i Vietnams djungel.

MASTER AND COMMANDER – BORTOM VÄRLDENS ÄNDE

Kapten Jack Aubrey och hans besättning blir attackerade av fransmännen under Napoleonkriget 1805 och trots skador och vedermödor ger de sig ut på jakt efter fiendens skepp för att hämnas. Ett uppdrag som kan avgöra en hel nations framtida öde eller förgöra Aubrey och hans besättning.

DEN TUNNA RÖDA LINJEN

Andra världskriget. Ett amerikanskt kompani blir tätt sammansvetsade när de stöter på hårt japanskt motstånd i ett av krigets mest barbariska strider vid ön Guadalcanal.

UNDER SANDEN

Ett par dagar efter andra världskriget slut förs en grupp unga tyska krigs-fångar till Danmark. Deras uppdrag: att desarmera de två miljoner minor som har grävts ner längs den danska västkusten av nazisterna.

1898: VÅRA SISTA MÄN PÅ FILIPPINERNA

Medan Spanien ger upp sina sista kolonier utkämpar manskapet på en stridstrött utpost en lång, brutal och ibland bisarr strid mot filippinska rebeller.

TRÄNINGSTIPS

När du börjar gymma borde du fokusera på tio till tolv repetitioner och tre sets på varje muskelgrupp. Det ska kännas jobbigt men inte för jobbigt! Försök öka vikten lite varje vecka så länge det känns kontrollerbart. Sedan kan du plugga online också för att se vilken sorts träning du behöver för att nå dina personliga mål snabbast och säkrast.

TEXT & FOTO: Ozzian Campmany Huff

GRUNDÖVNINGAR PÅ GYMMET

Bänkpress (bröst, axlar, triceps)

1. Du ligger på en bänk och lyfter upp en skivstång till raka armar.

2. Du sänker skivstången tills den rör ditt bröst.

3. Kontrollerat trycker du upp vikten till raka armar igen med fötterna i marken.

Marklyft (rygg och ben)

1. Böj dig ned och greppa stången med ungefär en axelbredd mellan händerna, antingen med ett överhandsgrepp eller mixat grepp.

2. Lyft stången genom att räta ut knän och höft. Dra stången nära kroppen. Lyftet är slutfört när du står rakt upp, med uträtade knän och höft.

3. Tekniken kan vara svår i början, lär dig att hålla ryggen rak och kör inte för hög vikt i början så att du undviker skador.

Squats med skivstång (ben)

1. Ladda skivstången säkert på dina axlar. Stå med fötterna axelbrett isär, tårna något ut, kärnan stärkt och bröstet upp.

2. Börja en grundläggande knäböj – höfter bakåt, knäna böjda, se till att de faller ut, inte in.

3. Tryck igenom hela foten för att återgå till start.

4. Försök att böja dig långt ner med en rak rygg hela tiden med bröstet upp.

MAT

Om du vill ha snabba resultat så bör du tänka mycket på vad du äter. Det varierar mycket från person till person och vad man har för mål, men det viktigaste är att man får i sig mycket protein och kolhydrater för att kunna bygga muskler. Proteinshakes efter ett träningspass funkar bra, eller bara en måltid som gör att du får i dig protein så att musklerna kan reparera sig. Vad man äter är jätteviktigt – resultat kommer 70 procent från mat och 30 procent från träning.

KOSTTILLSKOTT (FRIVILLIGT)

Proteinpulver är det bästa kosttillskottet för nybörjare. Det är enkelt att få i sig sitt protein och blanda en shake efter ett pass med proteinpulver. Kreatin är också ett jättebra kosttillskott som hjälper med snabbare resul tat. Kreatin är ett ämne som hjälper till att omvandla lagrad energi till rörelseenergi, man orkar alltså fler repetitioner och bygger mer styrka. Kreatin finns naturligt i musklerna och i mat som kött och fisk. När man tar kreatin så ska man ha fem gram om dagen. Kom ihåg att kosttillskott är fri villigt och behövs inte för resultat det är mer för folk som är lite mer seriösa med sin träning.

KOM IHÅG!

Kom ihåg att man inte får resultat på en dag och att man måste vara konse kvent för snabbast resultat. Det viktigaste är att man börjar, för det är alltid det svåraste.

Vad är det bästa med Marks Gymnasieskola?

Wilma Lagerbratt, 16 år

SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET

Ada Üstündag 16 år

EKONOMIPROGRAMMET

Märta Ceder, 16 år

SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET

Man känner sig välkommen och det är bra människor och lärare här.”

Viggo Claesson, 17 år

SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET

Det är god mat, bra lärare och fotbollsgymnasiet är roligt.”

Elion Demiri, 16 år Kevin Johansson, 16 år

SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET Människorna.”

Leon Lundh Håkansson, 16 år

ESTETISKA PROGRAMMET Gemenskapen i skolan.”

Lucaz Wounlund, 16 år

BYGG- & ANLÄGGNINGSPROGRAMMET Bra program!”

TEXT & FOTO: Oskar Carlsson, Ozzian Campmany Huff, Hjalmar Nilsson och Hamoon Pagem

UTBILDNINGAR PÅ MARKS GYMNASIESKOLA

Du kan läsa mer om våra utbildningar och vad det innebär att läsa som lärling på webben marksgymnasieskola.se

YRKESPROGRAM

Barn- och fritidsprogrammet L

Fritid och hälsa L

Pedagogiskt och socialt arbete L

Bygg- och anläggningsprogrammet LS

Husbyggnad - byggnadssnickare S

Lärlingsutbildning L - MG erbjuder de flesta inriktningar inom bygg och anläggning som lärlin, beroende på tillgång till apl-platser. Läs mer på vår webbplats.

El- och energiprogrammet LS

Automationsteknik LS Elteknik LS

Fordons- och transportprogrammet L Personbil L

Försäljnings- och serviceprogrammet L Handel och service L

Hantverksprogrammet Frisör L

Industritekniska programmet LS Produkt- och maskinteknik LS Svetsteknik LS

Restaurang- och livsmedelsprogrammet L Kök och servering L

VVS- och fastighetsprogrammet L VVS L

Vård- och omsorgsprogrammet LS

Vård utan gränser LS

Vård inom räddningsmedicin LS

ANPASSAD GYMNASIESKOLA

Individuellt program

Yrkesinriktade nationella program Administration, handel och varuhantering Fastighet, anläggning och byggnation Hotell, restaurang och bageri

HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM

Ekonomiprogrammet

Ekonomi

Juridik

Estetiska programmet Foto/media Musik

Naturvetenskapsprogrammet

Life Science - Naturvetenskap Modern Society - Naturvetenskap och samhälle Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Samhällsvetenskap

Teknikprogrammet Informationsteknik Produktionsteknik Design

INTRODUKTIONSPROGRAM

IDROTTSGYMNASIET

Basket NIU

Nationellt godkänd idrottsutbildning Fotboll LIU Lokal idrottsutbildning

Individuella idrotter LIU Lokal idrottsutbildning

Du söker genom att göra en intresseanmälan till den idrott du vill kombinera dina studier med.

L = Endast lärlingsutbildning | S = Endast skolförlagd utbildning | LS = Både skolförlagd och lärlingsutbildning

Från oss alla, till er alla: En riktigt god jul!