Text och bild | Anneli Puhakka
AKTUELLT
40 år Kehitysvammaliittos
forskningsverksamhet
K
ehitysvamma liitto grundades år 1952, och sedan har
förbundet
också
sig
åt
1978 ägnat
forskningsverksamhet.
Tyngdpunkten i forskningen har under årens lopp förflyttats från psykologi och pedagogik mot en mer samhällsvetenskaplig inriktning. På 1980-talet var det något nytt att personer med intellektuell funktionsnedsättning själva tillfrågades när man undersökte deras livskvalitet. Under de senaste åren har personer med intellektuell funktionsnedsättning tagits med som forskningspartner. Kehitysvammaliittos
40-åriga
forskningsverksamhet har varit bred och mångsidig. I början studerade man bland annat integrationen i skolorna, och senare har man fokuserat på bland annat funktionsförmåga, sysselsättning, livskvalitet, levnadsloppet, levnadsförhållanden, kommunikation samt frågor kring utbildning och boende. 6
”Det bakomliggande motivet för Kehitysvammaliittos forskning har alltid varit att producera kunskap som kan användas för att förbättra livskvaliteten för personer med intellektuell funktionsnedsättning”, sammanfattar
forsknin gschef
Antti Teittinen. I slutet av 1980-talet inleddes ett omfattande projekt för forskning om livskvalitet, som resulterade i tiotals forskningsrapporter. Där undersökte man livskvaliteten som en subjektiv upplevelse och frågade personer med intellektuell funktionsnedsätt ning hur de själva upplevde sitt liv. Leena Matikka, som då var forskningsdirektör vid Kehitysvammaliitto, berättar att det var svårt att övertyga akademikerna i Finland om att personer med intellektuell funktionsnedsättning själva kunde ge tillförlitlig information. Dittills hade man främst pratat med yrkespersoner inom branschen och anhöriga till personer med funktionsnedsättning. Attityderna och tänkesättet har förändrats, och under 2000-talet har personer med intellektuell
funktionsnedsättning även tagits med i Kehitysvammaliittos forskningsverksamhet i egenskap av forskare.
Långsiktigt arbete för att främja sysselsättningen
Ett av Kehitysvammaliittos långvariga forskningsteman anknyter till sysselsättningen bland personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Sysselsättningen
har varit ett långvarigt tema även inom förbundets utvecklingsverksamhet. ”Personer med intellektuell funktionsnedsättning är i marginalen av marginalen när det gäller sysselsättning”, konstaterar forskaren Katariina Hakala. Hennes forskning visar att det finns en sorts ”styrd examen” som leder till klientskap inom servicen för personer med funktionsnedsättning. När ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning styrs till specialundervisning och mer eller mindre anpassade undervisnings metoder fortsätter de sedan på den utstakade vägen till tradi-