KÅRKULLA SAMKOMMUN 4 | 2020
ÅRGÅNG 42
God Jul!
Läs om:
Covid-19 pandemins effekter på arbetet inom Kårkulla
n e t s r d a n d n u L h hu
c a o y g n i A enforskn om g
Redaktionsrådet
KONTAKTUPPGIFTER OMSLAGET 4/2020 Kårkulla samkommun Tfn 0247 431 222 (växel) fornamn.efternamn@karkulla.fi kårkulla.fi Redaktion: Kårkullavägen 142 21610 Kirjala info@karkulla.fi
Malin Johansson redaktionssekreterare 0247 431 215
Anita Norrdahl redaktionsmedlem 0247 431 235
Tryck: Grano 2020 Omslaget trycks på miljövänligt och icke-klorblekt papper MultiOffset 140g/m2 (omslag) MultiOffset 90g/m2 (inlaga) Ansvarig utgivare: Sofia Ulfstedt Grafisk planering: Lycka Ombrytning: Malin Johansson Pärmbild: Aya Lundsten Bild: Privat
TIDNINGEN OMSLAGET
Sofia Ulfstedt ansvarig utgivare 0247 431 200
Linda Juslin
redaktionsmedlem 0247 431 318
Följ oss på Instagram: www.instagram.com/karkullasamkommun Gå gärna in och gilla oss på Facebook: www.facebook.com/Karkullasamkommun Följ oss på Twitter: @karkullaskn
Kårkullas tidning Omslaget utkommer med fyra nummer per år. Tidningen innehåller bland annat intressanta temaartiklar, intervjuer, aktuell information om Kårkullas evenemang och kurser med mera. Du får gärna skriva till Omslaget. Skicka ditt material till malin. johansson@karkulla.fi. För publicerade texter betalas ingen ersättning.
Omslaget
4/2020 | ÅRGÅNG 42
4
LEDAREN | Finns det skillnad mellan siffror och siffror?
5
AKTUELLT | Titta på FIXtv | Tina Söderholm är årets vuxenstuderande vid Axxell
6
INTERVJU MED LOTTA MUTANEN | “Hemmet är också heligt för mig”
10
DOKTORSAVHANDLING | Delaktighet som kan ge hälsonytta
12
GENFORSKNING VIA HUNDAR | Genforsning via hundar - ett växande område
16
JULHÄLSNING | Inför julen 2021
18
FAVORIT I REPRIS - KÅSERI | Skinkan
20
FOTOGRAFERING SOM HOBBY | Byggnadsingenjören som kan fota
22
BRUKARE MED SPECIALINTRESSE | Matilda har en egen kanal på Youtube
24
EKOLOGI | Eldsjälen bakom Kårkullas miljötänk
26
COVID-19 PANDEMINS EFFEKTER PÅ ARBETET | Sammanställning av enkät
31
LÄSARPOST | Dikt av Olle Stenström
32
VIRTUELL TEMATRÄFF | Upplevelser under coronaepidemin
34
GALLUP | En bra jul trots corona - dina bästa tips?
37
OMSORGSPRÄSTEN INFORMERAR
38
SENIORRUTAN
3
LEDAREN
Finns det skillnad mellan siffror och siffror?
S
iffror är siffror oavsett om man arbetar inom den privata eller den offentliga sektorn. Så
tänkte jag när jag inledde mitt arbete inom Kårkulla samkommun i maj, och för det mesta har det varit så, men det finns också skillnader. En av skillnaderna gäller betydelsen av budgeten för verksamheten. I ett av de företag jag har arbetat för ansågs budgeten vara ett så gammaldags och negativt laddat ord att dess användning förbjöds. Budgeteringsprocessen ansågs ta för mycket resurser och den färdiga budgeten ansågs inte vara ett tillräckligt flexibelt verktyg i dagens verksamhetsmiljö. Dessutom tänkte man att budgeten inte styr verksamheten på ett optimalt sätt. I affärslivet är budgetering en intern process, det vill säga bud geten är inte offentlig. Ett företags budget är vanligtvis inte tänkt att vara en noggrann prognos om framtiden utan snarare företagets strategiska plan i sifferformat. Vad som är viktigare är det som händer efter budgeteringen: hur verkställandet av budgeten övervakas och hur eventuella skillnad4
er tolkas och hanteras samt hur
kommer ett nytt ekonomisystem
budgeten under året kompletter-
att köra igång. Detta förväntas så
as med hjälp av prognoser.
småningom förbättra kvaliteten och användbarheten av den fi-
Inom den offentliga sektorn styrs
nansiella rapporteringen, vilket är
budgeteringen av lagar, den fast-
en förutsättning för vidare utveck-
ställda budgeten publiceras och
ling. Under tiden väntar jag med
den ska följas i kommunernas och
spänning hur bra min första prog-
samkommunernas
nos av Kårkulla samkommuns re-
verksamhet.
Kårkulla samkommuns budget för
sultat år 2020 ska förverkligas.
år 2021 fastställdes vid fullmäk-
God Jul och Gott Nytt År 2021!
tiges höstmöte i oktober. Jämfört med innevarande års budget krävs det en minskning av kostnaderna på 2,2 % eller 1,3 miljoner euro för att nå nästa års mål. Det är helt klart att detta inte kommer att uppnås enbart genom att spara. Det behövs intensifierat samarbete för att kunna utnyttja de befintliga resurserna, såsom arbetstimmar, vård- och boendeplatser, så effektivt som möjligt. Det behövs också strukturella förändringar som fungerar både för personalen och för Kårkullas brukare. Jag hoppas att min erfarenhet från yrkeslivet kommer till nytta i detta arbete. Dels genom att bygga en effektivare budgeterings process, dels genom att aktivt använda dagens data för underlag att fatta beslut. Vid årsskiftet
Minna Näsman Ekonomichef
AKTUELLT
Du har väl kommit ihåg att titta på FIXtv:s julkalender?
Om inte, ingen fara - du kan se alla avsnitt på vår webbsida www.fixtv.fi. Där finns också alla våra andra program. Följ oss också på Facebook och Instagram. FIXtv är Kårkullas webb-TVkanal och vi hör till Dagtek serviceenhet i Ekenäs.
Tina Söderholm är årets vuxenstuderande 2020 vid Axxell Tina Söderholm som jobbar vid Saktis service
enhet i Pargas har valts till årets vuxenstuderande 2020 i Axxell! Hon har lång arbetserfarenhet av arbete med personer med funktionsnedsättning inom Kårkulla och har fint sammankopplat studierna och sina erfarenheter från arbetslivet. Grattis Tina till utmärkelsen!
5
INTERVJU MED BOENDEUTVECKLARE LOTTA MUTANEN
Text | Malin Johansson Bild | Privat
“Hemmet är också heligt för mig” Sedan september i år har Lotta Mutanen jobbat som boendeutvecklare vid Kårkullas expert- och utvecklingscenter och hon trivs som fisken i vattnet. Nu kan hon utveckla många saker som hon såg i sitt jobb som vårdare och pedagogisk handledare, men inte hade möjlighet att påverka då.
D
et har inte alltid varit en självklarhet för Lotta att hon skulle välja en bana inom vården och omsorgen. Efter gymnasietiden var hon rätt vilsen och visste inte riktigt vad hon skulle bli som stor. Hon
hann studera statskunskap en tid vid Åbo akademi och funderade också på en karriär som journalist. Vändpunkten kom då hon fick möjlighet att jobba tillsammans med en ung tjej som hade olika utmaningar. Under ett års tid hade Lotta hemmaskola med henne och höll en del socialträning. Då insåg Lotta att detta var banan hon ville fortsätta på. – Då sökte jag in till socialpsykologin i Helsingfors och det var rätt val för mig. Jag har alltid varit intresserad av människor och mänskligt beteende. Psykolog ville jag ändå inte bli, förklarar hon. Sommaren innan Lotta började studera socialpsykologi jobbade hon vid Kårkullas boende i Karis. Även Lottas pappa har jobbat på Kårkulla. Det var från första början en kompis som övertalade Lotta att börja sommarjobba vid samkommunen och som talade varmt för hur bra arbetsplats 6
Kårkulla är. Lotta kom sedan att jobba många år på boendet i Karis vid sidan om studierna. När hon år 2016 fick sina kandidatpapper sökte hon en tjänst vid Ekenäs omsorgsbyrå som pedagogisk handledare, där hon jobbade fram tills att hon fick tjänsten som boendeutvecklare i september detta år. Däremellan var Lotta moderskapsoch vårdledig. – Jag gjorde mina magisterstudier klara då jag var vårdledig. Samtidigt började jag fundera på vad jag ville göra i framtiden, jag kände att jag ville pröva på något nytt. Sedan lediganslogs boendeutvecklar tjänsten som på beställning, skrattar Lotta. Jobbet som bondeutvecklare känns roligt, säger Lotta, men påpekar att hon nu jobbar på ett helt annat sätt än vad hon gjorde som pedagogisk handledare. I sitt nuvarande jobb träffar hon inte brukare på samma sätt som tidigare och det saknar hon ibland. – Nu får jag istället jobba mera för brukarna och påverka sådant som jag kanske tänkte att jag
Vem?
Lotta Mutanen
Ålder: 32 år Bor i Karis Utbildning: socialpsykolog, politices magister Familj: en tvåårig dotter och en sambo Gillar: djur Ogillar: stressiga morgnar Fun fact: kan prata baklänges Firar julen: med närmaste familjen
7
INTERVJU MED BOENDEUTVECKLARE LOTTA MUTANEN
skulle vilja påverka då jag jobbade som pedagogisk handledare på omsorgsbyrån, understryker hon. Lotta är dock tacksam över att hon har jobbat inom Kårkulla förut och förklarar att hon har stor nytta av det då hon vet vem hon kan kontakta i vilka frågor och hur det fungerar inom samkommunen. Men det är också mycket nytt att lära sig och Lotta intygar att det har tagit sin lilla tid att bli varm i kläderna. På skrivbordet finns en hel del arbeten att ta i tu med. – Nu håller jag på med Kårkullas boendeplan för 2021-2025, det var första prioritet för mig då jag började. Jag jobbar också med kommunhandboken och den interna handboken, berättar hon. Som boendeutvecklare ingår Lotta i olika arbetsgrupper som till exempel välfärdsteknologigruppen, där man bland annat har som mål att ta i bruk videosamtal till boendeenheterna. Stockholmsbedömningarna för södra Finlands del hör även de till boendeutvecklarens ansvarsområden. Lotta berättar vidare att man planerar att ta med brukare i utvecklingsjobbet, vilket är något som Lotta verkligen ser fram emot. Hon är mån om att i sitt jobb fokusera på individer och inte klumpa ihop människor enligt vissa kategorier och lyfter fram att det inte går att hitta en universiell lösning vad gäller till exempel boendet. – Hemmet är också heligt för mig. Jag tror ju att det också är det för andra människor. Alla har olika önskningar om hur just deras hem ska se ut, avslutar hon.
8
Text | Malin Johansson Bild | Privat
“
Hemmet är också heligt för mig. Jag tror ju att det också är det för andra människor.
EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET (EUC) EUC erbjuder fördjupad specialkunskap gällande personer med mångfacetterade utmaningar. Utvecklingsteamet vid Expertoch utvecklingscentret (EUC) består av kvalitetsutvecklare, utvecklare av boende och utvecklare av arbetsoch dagverksamhet. De stöder samkommunens kärnverksamhet enligt nationella och internationella riktlinjer. EUC:s utvecklingslinje initierar utvecklingsprojekt som berör hela samkommunen och fungerar som verkstad för organisationens kvalitetsarbete.
9
DOKTORSAVHANDLING
Text | Malin Johansson Bild | Privat
Delaktighet kan ge hälsonytta För Anna-Greta Olsio-Tuisku innebar pensioneringen år 2009 inga lata pensionärsdagar, istället ansökte hon om att bli antagen vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid enheten för vårdvetenskaper vid Åbo akademi. Med en magistersexamen i bakfickan inom hälsovetenskaper ville hon nu förverkliga en gammal dröm om att fortsätta studera inom samma område.
R
edan då hon år 1992 blev utexamin-
”att vara i sitt esse”, vilka visar på gemenskapens
erad magister hade hon i tankarna att
och relationernas betydelse som bringare av häl-
påbörja forskarstudier, men slumpen
sonytta.
ville annorlunda eftersom hon två år senare blev erbjuden en tjänst som
Anna-Greta Olsio-Tuisku förklarar att gemenskap
ledande sjukskötare vid Närpes hälsovårdscentral.
kan förstås som en nyttokälla som ger mer hälsa i livet och mer liv i hälsan. Det innefattar familjege-
– Tankarna levde dock kvar om framtida studier,
menskapens fostrande samvaro samt prome-
inflikar Olsio-Tuisku.
naden, som hon beskriver som ett syreberikande anderum, som ger möjlighet till meningsfull delak-
År 2010 blev hon sedan antagen vid Åbo akademi
tighet med andra människor, djur och natur. Ol-
och påbörjade sina doktorandstudier för att i år
sio-Tuisku förklarar vidare att hälsofrämjandet inte
den nionde oktober disputera med sin avhandling
enbart kan kopplas till kostnads- och nyttokalkyler,
Delaktighet som hälsobringande nytta, som är en
utan bör förklarars som faktorer som bidrar till män-
studie ur ett vårdvetenskapligt hälsoperspektiv. Ol-
niskans hälsa. Hon hoppas också att man inom
sio-Tuisku som har jobbat hela 39 år inom vården
vården allt mera börjar beakta detta, liksom att re-
med olika uppgifter säger att hon alltid har varit in-
sultaten skulle följas upp inom den kliniska vården.
tresserad av hälsofrågor. Hon har också suttit med som förtroendevald i Kårkullas fullmäktige under åren 1993 – 2008.
Här kan du läsa avhandlingen i sin helhet:
https://www.doria.fi/handle/10024/178001?loI sin doktorsavhandling granskar hon meningsinnehållet i begreppen delaktighet och nytta i relation till begreppet hälsa och hälsofrämjande vård. Fokus i avhandlingen ligger på människans egen upplevelse av det som är nyttigt och välgörande för hälsan och hur delaktighet kan ge hälsonytta. Hon använder sig av två metaforer: ”att vara i lag” och 10
cale=lsv
Namn: Anna-Greta Olsio-Tuisku Ålder: 72
Utbildning: sjukskötare, hälsovårdare, magister och doktorand i hälsovetenskaper
Familj: man och två fullvuxna barn, två barnbarn Bor: Närpes
Intressen: gillar att vinterbada och röra sig i naturen
Aktuell som: pensionär och doktorand. Disputerade
9.10.2020 vid Åbo akademi med doktorsavhandlingen ”Delaktighet som hälsobringande nytta” 11
GENFORSKNING VIA HUNDAR
Text | Malin Johansson Bild | Privat
“
Läs mera på www.koirageenit.fi
Aya Lundsten
Aktuell som: hunduppfödare av rasen Irish soft coated wheaten terrier Ålder: 55 år
Familj: två utflugna söner och två hundar
Utbildning: hantverkare inom textil och keramik, har som vuxen gått en arbete med stöd-utbildning, specialyrkesexamen i arbetslivsträning och i ledarskap Jobbar som: arbetslivstränare på Mocca serviceenhet sedan 1.3.1988 Bor: i Pargas
Intressen: fotografering, keramik och hundar, alla tre hobbyn finns i tre generationer, Ayas farfar och pap-
pa var fotograf, Ayas mormor var keramiker, hennes mamma är keramiker. Ayas mormor grundade kennel Geijes och hämtade den första veteterriern till Finland. Fun fact: stort intresse för konst
Vad betyder julen för dig? att varva ner och att lyssna på julmusik under hela december och så tyck-
er jag om att dekorera pepparkakor och motivet är väl inte svårt att gissa. 12
Jag hittade bilder på människor i dessa böcker som hade ögon som påminde om hundarnas ögon
GENFORSKNING VIA HUNDAR
– ETT VÄXANDE OMRÅDE
A
Människan och hunden har i stor utsträckning samma gener och sjukdomar. Genforskningen bland hundar har hjälpt att diagnosticera sällsynta sjukdomar hos människor. Aya Lundsten från Pargas har i hög grad bidragit till att man år 2017 fann genen som ger upphov till defekter på ögonen, mikrotalmia, hos såväl människor som hundar.
ya Lundsten jobbar idag som arbetsliv-
På 1990-talet såg jag själv en sjuk kull och det var
stränare vid Mocca serviceenhet i Par-
så fruktansvärt att se valparna komma springande
gas och driver vid sidan om sitt jobb en
emot en då de inte hade normala ögon, förklarar
kennel. Hon föder upp hundrasen vete-
Aya.
terrier, som hennes mormor ursprungligen importerade till Skandinavien år 1963. Då Ayas mormor
I samband med den händelsen bestämde sig Aya
dog 1980 fortsatte Aya i hennes fotspår och hon
att om hon någon gång får chansen att forska i
är mycket mån om att bevara rasen med tanke
detta fenomen ska hon göra allt som står i hennes
på framtiden. Till Ayas specialintressen hör även
makt. Det var många uppfödare runtom i världen
ärftlighet, vilket förde in henne på en spännande
som delade Ayas tankar och ville få en klarhet i vad
resa som kom att vara många år och som slutligen
det var som gav upphov till de defekta ögonen i flera
belönade henne med en upptäckt av en ny gen,
valpkullar. Vid samma tidpunkt hade Aya tillgång till
RBP4.
Kårkullas bibliotek på centraladministrationen och hon studerade flitigt alla böcker om ärftlighet.
Blinda valpkullar
Det hela fick sin början år 1981 då Aya sommar-
– Jag hittade bilder på människor i dessa böcker
jobbade på Kårkulla för att förtjäna ihop pengar för
som hade ögon som påminde om hundarnas ögon
att kunna resa till Tyskland och jobba på en hund-
och jag var ganska övertygad om att det var sam-
kennel. I hundkenneln i Tyskland fick Aya för första
ma sjukdom som hundarna hade. Det hette redan
gången höra att det hade fötts en valpkull där alla
då att det var microtalmia, små ögon, berättar Aya.
valpar var blinda förutom en. Sedan gick det många år och varje gång Aya hade – Jag kommer ihåg att jag då som 16-åring fun-
en ny valpkull på gång var hon rädd för att hon skulle
derade vad det riktigt handlade om. Sedan var jag
få en blind kull. Aya fick höra att sjukdomen kunde
en sommar till i Tyskland och man började numera
ses innan valparna blir nio veckor gamla genom att
allmänt prata om att det hade fötts blinda kullar.
ögonspegla dem, så hon började ögonspegla alla 13
GENFORSKNING VIA HUNDAR
Text | Malin Johansson Bild | Privat
sina valpar. År 2011 fick hon en egen blind kull för
sak händer hos människor. Därför var ärftligheten
första gången. Hon lät ögonspegla valparna då de
så svår att hitta då den inte följde den normala gån-
var sex veckor gamla och hon visste redan då att
gen. Trots att man använde två bärare blev det inte
hon inte skulle komma hem med dem alla igen. Av
sjuka valpar. Detta kunde konstateras för att Aya
sex valpar avlivades tre. De hade microtalmia och
hade ögonspeglat sina valpar. Det finns olika grad-
många olika defekter i ögonen.
er av sjukdomen, vissa hundar föds helt utan ögon och hos vissa ser man defekten enbart med ögonspegling. Detta forskningsresultat kom man fram
Blod från sjuka valpar
till år 2017, men först i maj 2018 offentliggjordes
I samråd med veterinären skickades blod av de
det. Forskningsresultatet fick stor uppmärksamhet
sjuka valparna och senare av deras syskon till koi-
- både nationellt och internationellt. Idag har man
rageenit, en genforskning som görs vid Helsing-
vid Helsingfors universitet en DNA bank på över 70
fors universitet under ledning av professor Hannes
000 hundar, en av de största i världen.
Lohi. Blod togs även av valparnas föräldrar och så småningom började man samla in blod av veter-
– Jag hade jobbat så hårt för detta ända sedan
terrier-rasen runtom i världen. Detta påbörjades år
2011, jag skickade hela tiden stamtavlor och infor-
2011 och Aya medger att det var svårt att få med
mation till Koirageenit samtidigt som jag försökte
andra uppfödare i projektet. Via Facebook kom Aya
få uppfödare att ställa upp med blodförsändelser.
i kontakt med en uppfödare utomlands som hade
Detta skedde samtidigt som jag blev beviljad Fin-
sin första valpkull och de råkade vara sjuka valpar
lands vita ros för mitt jobb vid Kårkulla, det kändes
och hon kom sedan att skicka blod av dem till koi-
otroligt bra, understryker Aya.
rageenit. Orsaken till att denna forskning påbörjades var att de trodde på Ayas kunskap med en
Aya berättar att hela forskningen kostade 150-200
så lång erfarenhet inom rasen. Slutligen hade man
000 euro och gjordes enbart för att forskningen
tillräckligt med blod för att kunna påbörja forsk-
hade koppling till människor. Ungefär samtidigt
ningsprojektet med att hitta genen som orsakade
som genen hittades, föddes en pojke i Finland med
defekterna i ögonen. Denna sjukdom kan även ge
samma sjukdom. Nu när man vet orsaken till sjuk-
defekter på andra inre organ. Maria Kaukonen
domen hoppas man på att kunna utveckla ett sys-
var forskaren/veterinären som gjorde det fantastis-
tem för att korrigera felet på människor. På hundar
ka arbetet, hon doktorerade 2018 om ögonsjuk-
kommer det inte att ske.
domar. – Det är jättedyrt att få det korrigerat på människor också, men man kan säkert göra det i framtiden, En ny ärftlighetsgång
då man vet vilken gen som ligger bakom.
visade sig att det var en helt ny ärftlighetsgång. Det
Upptäckten av den nya genen har fått mycket pub-
hjälpte inte bara med att det fanns bärare för att
licitet och Aya har bland annat föreläst i Stockholm
få sjuka hundar, utan tiken måste även ha en mu-
om forskningen och har också blivit tillfrågad att
tation, och valpen måste ha samma mutation, för
föreläsa i England, men på grund av den rådande
att detta skulle ske. Det visade sig att tiken inte
epidemin blev det ingen resa till England den här
kan överföra A-vitamin till valpen och exakt samma
gången.
Forskningen pågick under en lång tid, eftersom det
14
Bilden till vänster är en illustration hur A-vitaminen inte går till fostret. Bilden till höger är en valp med microtalmia.
15
JULHÄLSNING
Text och bild | Björn Nalle Öhman
Inför julen 2020
N
är jag skriver det här är det strax första advent och lillajul. Normalt brukar det vara en tid fylld av förväntan inför julen. Men i år har vi fått vänja oss vid en större osäkerhet med coronapandemin.
Begränsningarna rör vid det mest nödvändiga. Att få träffas och känna delaktighet och fira jultid. Det är så mänskligt nödvändigt att få dela med sig och att äta och dricka tillsammans. Fester behövs som avbrott till vardagen. Vi behöver få vara delaktiga och ha program med musik och tal. På det sättet blir det en rytm i tiden. Detsamma gäller besöken på gravgården där tända ljus lyser upp mörkret samt deltagandet i julmusik och andakt. Ändå gör vi så gott det går i den här tiden och använder munskydd eller visir för att skydda oss från smitta. Karantänbestämmelserna gör det svårt att resa utanför landets gränser. Mycket av det vi så gärna vill när det gäller släkt och vänner är inte möjligt. Det blir inte detsamma med den virtuella hjälpmedlen Skype och Teams men det gör det möjligt att hålla kontakt trots allt. Ett speciellt dilemma är att många vårdhem och arbetsplatser har drabbats. Men vi hoppas att det ändå skall vara möjligt att härda ut till nästa sommar. Då torde vi ha fått tillräckligt med vaccin för att det skall bli möjligt att öppna upp för våra sociala möjligheter igen. Också under den första julen var det osäkra tider för resenärerna i den lilla familjen som reste till Betlehem för den första skattskrivningen. Maria var långt gången i graviditeten och födde barnet i ett 16
stall. Trots allt och fastän vi kan förstå att händelsen är påverkad av att kristen tro blev den kyrka som samarbetade med kungar och kejsare, så är den påverkan som det lilla barnet från Betlehem utövat stor. Utvecklandet av en gemensam utjämnande skattegrund för social rättvisa har sin grund i kristendomens tanke att älska sin nästa som sig själv. Den historien är inte alltid glasklar men har trots misslyckanden och maktkamper utvecklats fram till vår tid. Men idag kvarstår utmaningen att arbeta vidare. Inget är inte färdig och bestående så att vi kan slå oss till ro och tänka att nu är det färdigt för all tid. Idag är utmaningen stor då det gäller förändringarna som kommer. Hur är det möjligt att inom de nya ramarna värna om de svagaste som inte själva, ensamma, kan göra sin röst hörd. Lika möjligheter innebär att resurser behövs för att garantera detta. I alltför stora organisationer tenderar de små att försvinna. Man tappar det konkreta ur synfältet. Fortsättningsvis behövs därför ett nära samarbete med familjer och omsorgsarbetet. I det goda samtalet dominerar förmågan att lyssna och ta till sig de utmaningar och möjligheter som står till buds. Min önskan är att det lilla barnet Jeshua som växte till att möta och hjälpa människor där de var också skulle inspirera oss att i vår tillvaro förstå vikten av goda möten.
Med önskan om en god och fridfull jul! Björn Nalle Öhman
pensionerad omsorgspräst
“
Mycket av det som vi så gärna vill när det gäller släkt och vänner är inte möjligt.
17
FAVORIT I REPRIS: KÅSERI OM SKINKAN
SKINKAN
Och det hände sig på den tid då Mauno Koivisto ännu var landsfurste i Finland, att det i kvällningen hördes en kraftig duns från köksregionen. Det var ljudet av en präktig julskinka som sattes ner på diskbänken.
Kåseriet “Skinkan” är en favorit i repris som skrevs av ledande psykolog Anita Norrdahl år 2005 till Omslagets julnummer. På allmänhetens begäran publiceras kåseriet nu på nytt.
18
Text | Anita Norrdahl
S
kinkan var en lotterivinst från en idrotts-
tog stora skinktalkot. Samtliga rutiga kokböcker i
förening. Idrottskarlar lottar ju inte ut
hushållet plockades fram. Det kokades, bryntes,
julskinkor i storlek av en tumnagel. Lot-
stektes, och gräddades i köket. Mot småtimmarna
terivinsten vägde därför vidpass 15 kg,
var köksbänken täckt med skinkpaj, skinkpiroger,
medan vårt hushåll vid den tidpunkten bestod av
skinklåda, skinksoppa, skinkgryta, skinkfärsbiffar,
endast två vuxna personer.
skinkfyllda crepes och fint skurna skinktärningar till pyttipanna. Men i kylskåpet upptogs ansenligt
Kött innehåller vatten och skinkan kommer att kry-
utrymme av en fortfarande ganska diger skinka
mpa i ugnen, förklarade vi snusförnuftigt för att lug-
som flinade triumferande.
na varandra. Skinkan fick en skjuts in i ugnen och fick dväljas där närmare ett halvt dygn. Vi turades
– Fortfarande 1-0 till mig i skinkkampen, skrock-
om att hålla utkik tätt intill ugnsluckans fönster, för
ade den och krumbuktade sig med skinkgaffeln
att se om skinkan krympte. Det gjorde den inte.
som hade ett klarrött kråsband. Under dagarna
Skinkan kom ut mjäll och fin och svagt rosa i köttet,
därpå undveks allt som hade med skinka att göra.
men dessvärre inte speciellt förminskad i omfång.
Stängde hastigt av köksradion när den annonse-
Den beströks med kungsgriljering och returnerades
rade en sändning där några folklorister skulle tala
för en stund till ugnsvärmen. Kvällen innan julafton
om julskinkans historik. Läste i stället julklapps-
avnjöts, som traditionen bjuder, tjocka skinkskivor
böcker, städade badrumsskåp och serverade bara
med god senap på knäckebröd. Trots rikligt kar-
sötebröd till glöggen. Midvinterns bitande köld lade
vande av skinkskivor syntes det bara en skonsam
sig över trakten och det skulle flera kvällar ha pas-
åverkan på själva skinkberget.
sat riktigt bra med te'och varma smörgåsar med skinka och ananasringar.
På julafton åts skinka med lådor. På juldagen fick skinkan sällskap av köttbullar och sill. På jul annandag befanns den läckra julkonfekten och all
Så det hände sig nio dar efter julafton under ett år
mjölk vara slut. Skinka fanns det däremot rikligt av.
då Mauno Koivisto ännu var landsfurste i Finland,
En ungkarlsgranne som ringde på dörren för att
att det hördes en dov duns i soptunnan. Det var
han fått slut på vessapappret blev något förvånad
ljudet av tre kilo surnad julskinka som föll. Hörde
över erbjudandet att få en rejäl bit förpackad skinka
tydligt hur skinkan i det fria fallet tjurigt mumlade:
jämsides med pappersrullen.
tänk på alla svältande!
Första vardagen efter julhelgen var alla delikata dadlar, rödbetssalladen och citronsillen uppätna. Skinkan däremot låg omfångsrik och självgod i kylskåpet. Beslöt att bjuda in folk på mellandags middag: ärtsoppa kokad på gula bönor (inköpta i Stockholm) och så skinktämingar förstås. – Märkligt mycket kött i denhär soppan, mumlade middagsgästerna förbryllat medan de hukade sig över ärtsoppstallrikarna. Andra mellandagen vid19
FOTOGRAFERING SOM HOBBY
Text | Malin Johansson Bild | Johan Nysten
BYGGNADSINGENJÖREN SOM KAN FOTA Byggnadsingenjör Johan Nysten är 36 år och bor i Vasa med sin fru och sina två pojkar. Idag jobbar
han som teknisk disponent för Kårkulla samkommun i Österbotten. Innan dess jobbade han sju år som disponent, byggmästare, övervakare/ansvarig arbetsledare på byggprojekt i Vasa. Johans huvud uppgift som teknisk disponent vid Kårkulla är att se till att fastigheterna är i skick så verksamheten trivs och kan fungera i byggnaderna. Till hans uppgifter hör också att se över Kårkulla samkommuns renoveringsprojekt och nybyggnationer som finns i Österbotten. Vid julen har han arbetat sex år vid samkommunen. Johan har fotograferat i över 10 år och tycker speciellt om att fotografera bröllop och porträtt. – Det bästa med fotografering är att få vara kreativ och ta foto så som man ser situationen och så lämnas ett minne på ögonblicket för framtiden, säger Johan. Han tycker så mycket om fotografering att han skulle göra det gratis om det vore vara möjligt. Vid julen fotograferar han mycket, för det är många som vill ha bilder på sin familj och sina barn. Vid sidan om fotograferar han även evenemang, fester, landskap och personer.
20
Här hittar du mera bilder av Johan:
https://johannysten.pixieset.com/ https://www.instagram.com/ johan_nysten/
21
BRUKARE MED SPECIALINTRESSE
Text | Malin Johansson Bild | Privat
Vem?
Matilda Hemming Ålder: 24 år Bor: i Malax
Familj: mamma, pappa och två bröder. En hund.
Gillar: Tiktok, Youtube Ogillar: spenatsoppa
Jobbar: på Solhagens
daghem i Malax och vid Malax församling, dagklubben Intressen: dansa, sjunga, simma, Youtube, Tiktok Firar jul: med familjen
Tiktok: (at)matildahemming Youtube-kanal:
https://www.youtube.com/ watch?v=OBrapfGVf6s
Matilda har egen kanal på
YOUTUBE
Sedan fyra år tillbaka driver Matilda Hemming från Malax en egen kanal på Youtube. Med sin GoPro-kamera filmar hon inlägg som hon sedan delar på sin Youtube-kanal och på Tiktok. Drömmen är att en dag få vinna ett pris i youtube-galan ”Guldtuben”.
22
D
et är en grå novemberfredag då jag ringer upp youtubern Matilda Hemming från Malax för att få höra mera om den Youtube-kanal som hon driver sedan år 2016. Idag då det är fredag är det Mat-
ildas lediga dag – de övriga vardagarna i veckan jobbar hon på ett daghem och vid församlingens dagklubb i Malax. Matilda berättar att intresset för Youtube växte fram under studietiden då hon studerade vid yrkesträningsskolan Optima i NyKarleby och många av hennes vänner var aktiva på Youtube. Då hon blev färdig med sina studier vid Optima fick hon som examensgåva en GoPro-kamera av sina föräldrar. Det var startskottet till den egna Youtube-kanalen. Matildas inlägg på Youtube handlar om allt möjligt. Det kan vara allt från olika challenges som hon utför till att testa godis, sminkprodukter och kläder. Ibland bjuder hon in någon kompis som får medverka i videon. Hon är noga med att redigera sina filmer innan hon lägger upp dem på Youtube, så de blir exakt som hon har tänkt sig.
“
isar och så släktingar. Idag har hon 45 följare på sitt konto och 30 följare på kontot som hon driver tillsammans med sin småkusin. Hon önskar förstås få ännu fler följare och vill bli riktigt känd en dag.
Jag skulle en dag vilja vinna pris i Youtube-galan “Guldtuben”
– Jag har en dröm om att få åka till ett badhus och filma och så skulle jag en dag vilja vinna ett pris i Youtube-galan ”Guldtuben”, förklarar Matilda. På grund av den rådande epidemin har Matilda inte kunnat besöka alla de platser hon önskat för att göra inlägg till Youtube. Men det är inte bara på sin egen kanal som hon är aktiv. Tillsammans med sin likasinnade småkusin Nora driver hon även en annan kanal på Youtube och därutöver har hon egna konton även på Tiktok, Instagram och Facebook. Matilda älskar att dansa och har ett spel som heter Just Dance som hon använder som sin inspirationskälla då hon gör danser till Tiktok. Matildas följare på Youtube är främst hennes komp23
VÅRDARENS VARDAG EKOLOGI
Text och bild | Malin Johansson Text och bild | Malin Johansson
Namn: Jan “Janne” Lindgård Ålder: 52
Familj: fru, barn och hund Bor: i Pargas
Utbildning: vårdare av utvecklingshämmade
Jobbar som: vakande vårdare på KUR serviceenhet
Intressen: kultur, film, musik, miljö, för mycket böcker och LP-skivor Firar julen: med barn och barnbarn. Köper inte julklappar bara
för att köpa, det är kvalitet som gäller framom kvantitet. Less is more.
24
Eldsjälen bakom Kårkullas miljötänk
Då man inom Kårkulla för tiotals år sedan startade upp den första miljögruppen inom samkommunen fanns det en eldsjäl bakom projektet som fick de flesta enheter på Kårkullabacken att engagera sig i miljötänket. Eldsjälen, Janne Lindgård, tänker fortfarande grönt och värnar om miljön.
D
et har gått nästan tio år sedan Janne
lenergi-satsningen som Kårkulla gjorde år 2016 på
senast jobbade som vårdare på Kårkul-
vårdhemsområdet i Pargas och påpekar att man i
labacken i Pargas. Många inom Kårkulla
marknadsföringen kunde lyfta fram detta mera.
minns honom som den som höll fanan
högt för att Kårkulla skulle gå in för ett grönt tank-
– Om ingen vågar satsa på dessa saker så kom-
esätt och han var också den som startade upp mil-
mer vi aldrig vidare, understryker han. Solkraftver-
jögruppen inom Kårkulla.
ket består av 386 solpaneler och producerar cirka 92 000 kilowattimmar i året. Till samkommunens
– Mycket har förändrats, konstaterar Janne
långsiktiga mål hör att komma ifrån fossila ener-
Lindgård som i juli återvände till Kårkulla för att bör-
giformer helt och hållet. Jannes intresse för miljön
ja ett nytt jobb som vakande vårdare vid KUR ser-
tog fart på allvar då han tillsammans med sin familj
viceenhet i Pargas.
för många år sedan flyttade ut på landet och man skaffade djur av alla sorter för husbehov. På gården
När Janne för första gången i Kårkullas historia star-
fanns allt från får, hönor, ankor till minigris.
tade upp en miljögrupp handlade det mest om sortering och han förklarar att man startade från noll.
– Men vi hade inte kossor, där drog jag gränsen,
Det fanns inga insamlingskärl och köken var inte
skrattar Janne. Vi testade allt möjligt, det var då
utrustade med sorteringsfack, som de flesta nya
mitt intresse för miljön började på riktigt, fortsät-
kök idag har färdigt inbyggda. Miljögruppen inom
ter han. Idag bor Janne i höghuslägenhet och har
Kårkulla arrangerade också en del föreläsningar
lämnat livet på landet bakom sig, men ingalunda
med olika miljöteman och bjöd regelbundet in olika
det gröna tänkandet. Familjen sorterar och kom-
föreläsare. Mycket tack vare fastighetschef Peter
posterar fortfarande och nu då Janne bor centralt
Blomgren kunde man sedan småningom skaffa
behöver han i princip inte längre ta bilen överallt.
insamlingskärl till Kårkullbacken och sorteringen
Men det har inte visat sig vara så lätt att bli av med
blev en del av vardagssysslorna. Idag samlar man
gamla vanor.
in bioavfall och skiljer åt paff, glas och metall på samtliga enheter utan att någon destu mera refl-
– Jag är ett vanedjur, man kan se mig på cykel på
ekterar över det. Sorteringen har blivit en naturlig
sommaren, men det är konstigt hur avstånden nu
del av vardagen, ”det är inga UFO-grejer längre”,
plötsligt känns så långa på Malmen också, skrattar
som Janne uttrycker det. Han lyfter också fram so-
Janne. 25
COVID-19 PANDEMINS EFFEKTER PÅ ARBETET
Tex | Maria Lindström och Jeanette Gripenberg Bild | Pixabay
Covid-19 pandemins
effekter på arbetet inom Kårkulla Personal
Sammanlagt 571 personer har svarat på enkäten
De flesta, 75 procent, upplever att de har tillräck-
varav 80 procent, det vil säga 457 personer, ar-
ligt med information för att kunna utföra sitt arbete.
betar inom vården som vårdare eller handledare.
Hälften av respondenterna upplever att det under
Enligt 57 procent av personalen som arbetar inom
tiden för pandemin hittats nya lösningar och ar-
vården har arbetsmängden under rådande pan-
betssätt som kan användas framöver. Samarbetet
demin ökat till viss del. 38 procent anser att ar-
mellan boende- och dagverksamheter har stärkts
betsmängden ökat i stor grad. Oron att utsättas
uppges av 26 procent. Pandemin har fört med
för covid-19 smitta i arbetet ligger på 37 procent,
sig nya arbetsuppgifter och extra tid har gått åt till
som är en aning oroliga, och 9 procent känner sig
städning. Användningen av skyddsutrustning och
väldigt oroliga att själva bli utsatt för smitta. När det
enhetsbyten har varit utmanande. Det lyfts även
kommer till oron för att smitta ner brukare eller kol-
fram att det är positivt att insikten av god handhy-
legor är 47 procent en aning oroliga, och 19 pro-
gien och att de aseptiska rutinerna förbättrats ge-
cent väldigt oroliga.
nerellt, vilket även minskat säsongsinfluensor på enheterna.
Direktiven kring covid-19 pandemin som, uppdateras kontinuerligt av Kårkullas pandemigrupp,
Personalen konstaterar att en del brukare har mått
läses av 95 procent. I en del fall begärs tilläggsin-
bättre av en lugnare vardag med mindre transporter
formation. Av respondenterna uppger 81 procent
och tidtabeller att hålla. Personalen uppskattar sina
att de förstår direktiven, men 18 procent uppgett
flexibla kollegor med kämpar glöd, som gjort det
att direktiven inte känns tillräckligt tydliga. En del
bästa av situationen och samarbetat med brukaren
anser att direktiven känns svåra och tolknings-
i fokus. Vi-andan har stärkts inom många enheter,
bara, oklarheter i direktiven rör bl.a. matsituationer
speciellt mellan boende- och dagverksamheterna
och vardagen på boendeenheterna. Huruvida di-
där informationsgången förbättrats. Öppen dialog
rektiven följs i vardagen uppger 88 procent att de
och mera information om det aktuella läget önskas
följer pandemigruppens direktiv. Resterande 12
generellt, tex. antal covid-fall samkommunalt.
procent anser att direktiven inte alltid går att följa i sin helhet. Direktiven diskuteras på möten och med kollegor, för att kunna implementeras i den egna verksamheten. 26
Chefer
Av cheferna har 45 personer svarat på enkäten. Omkring hälften, med 42 procent, uppger att ar-
Stort TACK till alla 571 personer som har svarat på enkäten. Under våren görs en ny mätning efter att enkäten har utvecklats. Mvh, Jeanette Gripenberg, personalchef Maria Lindström, kvalitetsutvecklare
betsbelastningen ökat i stor grad. Hälften av respondenterna känner inte särskilt oroliga att själ-
Administrativ personal
Personer som arbetar med administrativa uppgift-
va utsättas för smitta men en aning oroliga för att
er och som har svarat på enkäten är 56 personer.
smitta andra. Pandemigruppens direktiv läses och
71 procent har haft möjlighet att arbeta på dis-
följes, men det finns en del oklarheter kring hur vis-
tans, och omkring hälften har arbetar 1-2 dagar
sa delar ska förverkligas i praktiken. 58 procent har
på distans per vecka. Av respondenterna uppger
haft möjlighet att arbeta på distans, varav 70 pro-
73 procent att arbetsbelastningen ökat till viss del
cent svarat att det är möjligt 1-2 dagar per vecka.
men distansarbetet i sig har inte skapat förändrin-
Under tiden för distansarbete har man saknat mest
gar i arbetsbelastningen. Tidigare har administrativ
fysiska sociala kontakter och spontana möten.
personal endast haft ett fåtal möten via elektronisk förbindelse. Numera håller administrativ per-
Under distansarbete uppger 35 procent att de ar-
sonal mera än hälften av mötena via elektronisk
betat bättre än tidigare och 35 procent att de ar-
förbindelse och önskar även försätta med detta
betat lika bra som tidigare. Innan pandemin hade
efter pandemin. En tredje del upplever att arbetet
cheferna endast ett fåtal möten via elektronisk
fungerat bättre utan störningsmoment och avbrott.
förbindelse och under pandemin hålls mera än hälf-
Hälften upplever att de arbetat lika väl eller nästan
ten av alla möten via elektronisk förbindelse. Efter
lika väl som tidigare under tiden som distansarbete
pandemin önskar 92 procent av respondenterna
utförts.
att fortsätta hålla en stor del av möten via elektronisk förbindelse. Av cheferna upplever 93 procent
Administrativ personal diskuterar pandemigrup-
att det framkommit nya insikter som kan användas
pens direktiv tillsammans med kollegor och up-
framöver i arbetet.
plever att de har all information som behövs för att 27
COVID-19 PANDEMINS EFFEKTER PÅ ARBETET
Tex | Maria Lindström och Jeanette Gripenberg Bild | Privat
kunna utföra arbetet. Utmaningar med avstånd på till exempel kaffepauser de dagar som inte arbetet sköts på distans finns. Av respondenterna upplever 84 procent att de fått nya insikter att använda i framtiden och är positivt inställda till teknikens möjligheter. Distansarbetet och elektroniska möten har både sparat tid och ekonomi. Spontana möten har saknats och en del av de fysiska möten som uteblivit.
Positiva kommentarer från tiden med covid-19 pandemin ”Ansvarsfullheten, samarbetsviljan och flexibiliteten hos personalen varit och är ett stort plus.”
”Det sporrar oss att vara kreativa och hitta nya lösningar.”
”Nya arbetssätt, det går mindre tid åt till möten när de sker på distans.”
”Arbetskollegor har blivit mer än kollegor.” ”Mera inblick och förståelse i hur boendena fungerar (jobbar vanligtvis inom den dagliga verksamheten).”
”Att vi hittar styrka i vår egen region, men också
genom att hålla kontakt med andra regioner för
att jämföra upplevelser och erfarenheter. MånMaria Lindström jobbar
ga viktiga diskussioner kring etik och brukarens
utvecklare och fungerar
möten och - träffar tänker många av oss fortsätta
som Kårkullas kvalitets också som intern kontaktperson för kvalitets ledningssystemet IMS
(Integrated Management System)
rättigheter har stärkt våra lokala team. Utomhus-
med. Att se hur (särskilt) personer med autism mått bra och varit avsevärt mindre oroliga och
utagerande då corona-anpassningen "vunnit" över ekonomi och "gammalmodiga" lösningar har varit nästan chockerande. Avskildhet, eget
utrymme och lugn i vardagen borde vi erbjuda dessa personer även i fortsättningen. Det har också varit viktigt och rent av förlösande att se hur man som personal behöver tid och utrymme att reflektera tillsammans, särskilt när det är lite kaotiskt och kris i arbetet.”
”Det har varit positivt för många brukare att jobba
hemma (med personal från dagverksamheten). Små grupper och inga resor.” 28
”Att bli placerad på andra enheter ger mycket nya erfarenheter! Borde vara obligatoriskt för all per-
sonal att med jämna mellanrum få jobba på en annan enhet. Det ger så mycket!”
”Varit mera närvarande med de boende pga dom bara fått vara hemma på boende bara och vi har satsat mycket på uteliv som promenader o små
picknick utflykter i närområdet. Billigt och trevligt, varit ut o fiskat o myst och ätit gott på vår terrass.”
”Samarbetet mellan daglig verksamhet och
boende har definitivt stärkts då vi jobbat sida vid sida under undantagsperioden, förståelsen
för varandra verksamhet har ökat. Mötespraxis har blivit smidigare då de flesta möten sker via video-> inga förflyttningar vilket betyder sparad arbetstid. Dessutom är onödiga bilresor inte i en-
lighet med vår miljöstrategi och samkommunen sparar in på resekostnaderna.”
”Samarbetet har varit positivt mellan dag-och
boendeenheten som jag jobbat på under pandemin, informationsgången har fungerat bättre och förståelsen för varandras arbeten ökat.”
”Mera insyn i varandras arbete (dag/boendeverksamhet)”
”Hitta nya sätt att samarbeta.” ”Att jobba med personalen på boende var både
givande och lärorikt. Insikten i deras arbetsbörda blev tydligare. Lärorikt var också att se hur brukar-
na är i sin hemmamiljö. En otrolig kämparglöd bland egna kolleger, vi-andan förstärktes även
om vi var utplacerade på olika boenden. Man uppskattar sin egen arbetsplats så mycket mera nu!! (För övrigt var det än av de tyngsta månad-
erna under min arbetskarriär, och vet faktiskt inte om jag orkar med en likadan period igen, myck-
et pga mina fysiska problem). Att man fått tänka till o hålla avstånd, tvätta /sprita händerna oftare. Sjukfrånvaron har minskat på enheten.”
”En del brukare har mått bra av att stressmoment i vardagen (t.ex. förflyttningar) har minskat. Detta har gett mera insikter i betydelsen av att verkligen försöka skräddarsy lösningar som motsvarar brukares verkliga behov.”
”Tycker att man nu borde börja diskutera på allvar hurdana förändringar som kunde bli bestående:
man har märkt att en del brukare trivs bättre i andra gruppsammansättningar än de vanligtvis job-
bar i, så varför återgå till det "normala" sen när pandemin är över?”
”Att en del brukare mår betydligt bättre av att ha sin dagverksamhet i samma byggnad, verkar
lugnare och mindre stressade när de inte behöver åka iväg till dagverksamheten varje morgon.”
”Flera brukare har uppskattat att det inte funnits så många fritidsaktiviteter, utan de har kunnat
koppla av i lugn och ro på sin fritid. Tidigare har
en del brukare haft någon aktivitet så gott som alla vardagskvällar.”
”Vanlig flunsaspridning samt övriga t.ex. magsjuka har minskat pga användning av munskydd samt god handhygien.”
”Bättre kunskap om hur vi kan förhindra smittspridning.”
”Noggrannare och bättre dokumenterade städrutiner.”
”Aseptiska rutiner i dagliga arbetet har förbättrats generellt sett inom arbetet.”
29
COVID-19 PANDEMINS EFFEKTER PÅ ARBETET
Tex | Maria Lindström och Jeanette Gripenberg Bild | Pixabay
”Ibruktagande av videomöten! Vi har haft verktygen för det länge men det har stått outnyttjat. Det
är något vi klart behöver fortsätta med, det är tidseffektivt och bra ekonomiskt. Samt avståndet till
huvudkontoret blir kortare då även representanter därifrån kan vara med oftare.”
”Teamsmöten kan man gärna fortsätta med. Det sparar både tid och kilometerersättningar.”
”Koncentrationen är 110% i distansarbete i en
lugn hemmamiljö. Det har fungerat bra att ca en gång i veckan träffa arbetskompisarna på kon-
toret. Även tack till pandemigruppen, tycker det kommer utförligt och väl uppdaterad information”
30
“ “
Koncentrationen är 110 % i distansarbete i en lugn hemmamiljö.
Teamsmöten kan man gärna fortsätta med.
LÄSARPOST
Tex | Olle Stenström Bild | Privat
T S O RP
A S Ä L
Ett hem
ett hem är ett hem ett underbart hem det hem är inte bara ett hem det är ett heligt hem ett rejält hem skall också vara ett hem där man bara kan vara detta hem som jag pratar om det är ett hem som bara är det som är det bästa hemmet i historien detta hemmet är det mitt hem är ett hem som man trivs i det är detta hem som alltid kan bli ett steg för den som vill ha lugn och ro i detta hem tänker jag fortsätta bo detta hem är ett hem men inte bara ett hem det är ett underbart hem som man kan säga är hem ljuva hem så var man hemma igen. Dikten skriven av Olle Stenström
Pst...vill Du också skicka läsarpost till Omslaget? Det får du gärna göra, skicka din text till redaktionssekreterare Malin Johansson,
malin.johansson (at) karkulla.fi. För publicerade texter betalas ingen ersättning. Visste du att du kan ladda ner hela tidningar i pdf-format, och även bläddra i tidningarna i Omslagets arkiv på Issuu. Vissa artiklar publiceras även i tidskriftstjänsten Paperini.
31
VIRTUELL TEMATRÄFF
Text och bild | Malin Johansson
Deltagare i träffen: John Pelkonen, Line Sirén, Eva Koivisto, Anders Ranta-Aho, Karin Forssell, Daniela Frankenhauser, Matilda Hemming, Hanna Skog och Annika Laakso.
VIRTUELL TEMATRÄFF kring upplevelser under coronaepidemin
En torsdag i slutet av november samlades en del av Kårkullas brukare som har utlokaliserad arbetsverksamhet/ lönearbete för att tillsammans diskutera sina upplevelser under coronaepidemin. Träffen skedde virtuellt och visade sig vara ett lyckat koncept. Precis enligt överenskommelse kopplade samtliga deltagare upp sig till Teams klockan halv tre på eftermiddagen den 26 november. Brukare i utlokaliserad arbetsverksamhet/lönearbete, samlades för första gången till en virtuell tematräff för att diskutera sina upplevelser under coronaepidemin. 32
Som diskussionsledare under mötet fungerade Kårkullas utvecklare för dag- och arbetsverksamhet, Gunveig Söderbacka, som också kom med initiativet till träffen. Med på mötet var även Kårkul-
las arbetslivstränare, vars uppgift är att stöda de brukare som jobbar i utlokaliserad arbetsverksam-
het eller i lönearbete. För de allra flesta var Teams bekant sedan tidigare och det märktes tydligt att deltagarna hade bra koll på både mikrofon och bild – några hade till och med dagen innan deltagit i en virtuell julfest via Teams! Den första punkten på mötet handlade om coronavåren 2020 och upplevelserna kring denna tidpunkt. Gemensamt för de flesta deltagare var att man hade rört sig mera än vanligt utomhus och promenerat mycket. De sociala medierna upptog också mycket tid. Däremot var erfarenheterna olika vad gällde jobb under coronavåren. – Jag har haft jobb hela tiden och skött det som vanligt, berättar John Pelkonen från Borgå. Anders Ranta-Aho som jobbar på en butik i Par-
gas var däremot ledig från mars till augusti. Valet att stanna hemma var dock hans eget. – Det var konstigt, en overklig händelse. Allt var tyst och stängt, säger Anders och berättar att han nu är på jobb igen som vanligt, men att situationen håller på att bli värre. Daniela Frankenhauser som normalt jobbar som
kanslist tre dagar i veckan på FDUV:s kontor i Helsingfors och två dagar i veckan på Treklangens serviceenhet, berättar att hennes vardag såg helt annorlunda ut under den här tidsperioden. FDUV stängde sitt kontor och Treklangens dagverksamhet flyttade till boendet. Många av brukarna lyfte fram att tiden blev lång och att det överlag var en tuff period. – Det var jättejobbigt, jag fick inte så mycket stöd som jag hade önskat, lyfter Eva Koivisto från Pargas fram.
Karin Forsell från Åbo har både positiva och negativa erfarenheter av coronavåren.
– Jag upplevde att det blev slött i längden, då min Open Minds-utbildning blev avbruten och jag inte heller kunde utföra mitt jobb på Kårkullas centralförvaltning. Men det var positivt att man kunde vara mycket ute och gå, fortsätter hon. Precis som för många andra blev det en hel del mera telefon- och datortid för brukarna under våren. Matilda Hemming från Malax berättar att hon är speciellt intresserad av Youtube och Tiktok
och under våren blev det många timmar på sociala medier, där hon också umgicks med sin pojkvän. Dessutom fick hon upp ögonen för ett nytt band från Sydkorea som hon har lyssnat mycket på. Även om coronaepidemin har fört med sig många utmaningar är brukarna överens om att det finns något positivt i det hela också. Användningen av munskydd och visir är en självklarhet och vållar inga problem längre, förutom glasögon som immar fast. – Jag har lärt mig att använda munskydd då jag går till butiken och så har jag lärt mig att glasögonen immar fast, småler Daniela. Karin som också har glasögon håller med henne. Tekniken vållar inte heller längre några problem och Anders berättar att han under den här tiden deltagit i ett nätcafé som Steg för Steg ordnar och där det finns medlemmar från hela Svenskfinland. Line Sirén från Borgå berättar i sin tur att hon har börjat använda Skype för att prata med sin mamma. Alla är överens om att gruppen bör fortsätta träffas via Teams och över regionerna, tidigare har man bara träffats lokalt. Gunveig har via nationella sammanhang, där dag- och arbetsverksamhet diskuteras och idéer utbyts, fått tanken att pröva på att ordna temadiskussioner över regiongränserna. Gruppen kommer överens om att träffas nästa gång i mars 2021 och då står Pargas i tur att hålla i trådarna. 33
GALLUP
Gallup:
En bra jul trots corona – vilka är dina bästa tips?
Nils-Erik "Nisse" Fagerström, brukare
“Mina bästa tips är att pynta fint och skicka julkort till de man inte annars kan träffa! Jag tycker att det är viktigt att ha munskydd på när man handlar julklappar i butiker och i varuhus. Jag lyssnar mycket på julmusik från CD:n, radio och Youtube. Jultidningar och julpyssel är också bra. Sen måste man ju ha en julkalender!“
Dominique Donner, pedagogisk handledare “Ta på dig varma kläder och "glögga" utomhus en stund under dagen tillsammans med de som är i riskgrupp. Välj ut favoritstunderna under julen och bjud in släkt och vänner digitalt under de tidpunkterna. Skicka julkort/brev med en trevlig hälsning till personerna du inte kan träffa på riktigt. “
34
Mariella Kronström, vikarierande rekryterare “Ordna en tävling med de närmaste, grannarna eller arbetskompisarna
där ni utomhus bygger olika ljusinstallationer av ljusslingor. Den mest fantasifulla vinner. Man håller avstånd men umgås och har roligt, alla kan ha med egen julig dryck och nåt tilltugg. De som bor längre bort kan kanske vara med digitalt och bygga sina egna installationer? Ifall man inte själv vill bygga ljuskonstverk kan man gå på en promenad och kolla in andras. Åtminstone i Pargas, och säkert på många andra håll i landet, ordnas olika julkalendrar ute i byarna. Varje dag under december öppnas en ny lucka någonstans i byn och från och med den 24.12 kan man ju gå runt och ta del av alla luckor. Gå en sväng i gott sällskap! Ni får julstämning, motion och kan beundra det som aktiva bybor fixat för att göra allmänheten på gott humör. Om det inte finns en julkalender där du bor finns det säkert något annat fint och juligt att titta på under en promenad. Ta med glögg och pepparkakor och gör en julutflykt! På enheterna tänker jag att man kan göra roliga lite oväntade saker till exempel ordna mete, julmete måste ju bli en succé eller hur? Nappar julgäddan? Annan underhållning kunde vara att gissa hur många julgranskulor som finns i en stor skål, ordna en julskattjakt utomhus eller inomhus och att med ögonen fast sätta Rudolfs röda näsa på Rudolf. Priser kan vara nåt julgott, en juldekoration eller en juldikt/historia som läses högt för alla. Sen kan man riktigt bra också kasta upp fötterna på bordet, unna sig nåt man tycker är gott och bara ta det lugnt! Med önskan om en fridfull jul och ett fint nytt år 2021!“ 35
GALLUP
Gallup:
En bra jul trots corona – vilka är dina bästa tips?
Maria Wallen, brukare
“Att sända julkort till nära och kära till julen. Att laga pepparkakshus med någon, till exempel en stödperson eller kompis. Köpa julklappar och få julklappar och julmaten hör ju till julen också. Jag tecknade ett julljus.“
Jessica Mannström, vårdare
“En god jul för mej är att trots corona så får jag fira jul med de viktigaste i mitt liv, mina barn. Mitt tips alltså är att fira endast med dina närmaste. På bilden, min, min sons och min dotters händer. Tyvärr kan inga julfester ordnas på jobbet i år men julklappar kan man ändå byta. Vi har samlat namnlösa julklappar personalen sinsemellan och hängt upp på en gren på jobbet, alla som ville vara med satt en lapp med sitt namn i en burk och när alla gjort det så drog man en lapp för att se vem man skulle köpa åt. En jättekul grej som ökar inspirationen i dessa dystra coronatider med strikta begränsningar, vem blir inte glad av en julklapp “ 36
OMSORGSPRÄSTEN INFORMERAR
Daniela Lindberg, brukare
“Jag ska vara med familjen som vanligt och njuta av julen “
En julhälsning från omsorgsprästen Coronapandemin begränsar fortfarande mina möjligheter att träffa människor. Det är trist. Jag vill därför påminna att jag har en youtube-kanal där jag lägger ut andakter och sånger: https://www.youtube.com/playlist?list=PL8U7kvsefFMgIz0XHc2e-
LeZCMawogkoFx. På youtube-kanalen finns också advents- och julandakter. Jag har också bandat in några jullåtar. Ni hittar mig även på instagram (@claus_terlinden eller Omsorgsprästen), där jag lägger upp ett inlägg varje söndag. Claus Terlinden, omsorgspräst “Jag är anställd av kyrkostyrelsen och har hela Svenskfinland som arbetsområde. Kårkulla är här en jätteviktig samarbets partner för mig. Jag besöker olika Kårkullas enheter med varierande regelbundenhet, vissa oftare, andra kanske inte så ofta. Svenskfinland är ganska stort till ytan."
37
SENIORRUTAN
Text | Zusine Degerlund-Mattsson
Seniorrutan Kårkulla seniorer r.f.
U
nder coronapandemin har jag funder-
mor- farföräldrar eller med hen som är ensam och
at på olika etiska frågor som ställs på
krasslig? Hur mycket vill och kan vi ty oss till data-
sin spets. Inte bara hur vården priorit-
tekniken?
eras för sjuka patienter, vilket förstås är
otroligt viktigt, utan också på hur mycket vi som
Jag har träffat oväntat många personer som tycker
individer tycker vi får eller skall begränsas och hur
att detta med coronan bara är jox. Att det inte är
vi väger alternativ och konsekvenser av våra egna
farligare än en vanlig influensa.. Jo, de har faktiskt
val?
fått samma information och kunskap om Covid-19 som alla fått! Vi som följer restriktioner för att mot-
Var och en av oss gör val i hur vi värderar och följer
verka att vi och våra nära inte skall smittas och att
de restriktioner som vi får oss tilldelade av landets
viruset inte ska spridas vidare och bli samhällssmit-
beslutande. Våra åsikter går här ofta i sär. Hur långt
ta, vi anses ibland som lite nojiga och ibland till och
sträcker sig vårt eget ansvar vi som lever i Finland?
med som samhällets bromsklossar.
Jag tänker då inte bara på riskgrupper och de som är 70+. På individnivå ställs frågor som: Hur kan
Mina funderingar är mina och färdiga svar finns inte.
jag balansera mitt liv så att jag kan behålla hälsan
Men att medvetandegöra mina val är viktigt för mig.
samt leva så att jag stöder andra i att få behålla
Kanske det är så för dig med? Julen står för dör-
hälsan, samtidigt som jag ska utgå från samhällets
ren och den bästa julklapp vi och världen kan få är
bästa? Ja, lätt är det inte och vi hamnar att tänka
att coronaviruset "viker hädan". Nyårsönskningen
till på djupet.
till alla är att få ett verkningsbart och tryggt vaccin under år 2021.Kårkulla Seniorer önskar Omslagets
Valet kan vara att inte åka på semester till de platser där det på coronakartan lyser rött, att undvika folkmassor, "att tänka efter före", bra handhygien, använda visir/ansiktsmask. Det där kan vi numera, men när det kommer till nära och kära vi vill träffa, blir det svårt. Hur gör vi i jul med barn, barnbarn, 38
läsare:
En riktigt god och glad jul och ett gott nytt och tryggt år!
Coronalitania med God Jul år 2020 År tjugutjugu uti mars tog allting plötsligt slut och var du fyllda 70 fick du utegångsförbud, från landet Kina, genom luften, kom en lömsk Covid, som blev ett hot för oss på helt obestämbar tid. Vi gick ej längre till butik, till kyrka och kultur, till frissa, fester, möten, vi satt som i en bur, barn, barnbarn, grannar, vänner möttes ute i bersån, med ansiktsmask och handtvätt och lämpligt långt ifrån. Vi kan ej längre kramas och har närkontaktförbud, vi hälsar med vår armbåge, rör minsta lilla hud, och när det gäller kyssar, tänk, där kan det ock bli stopp, vad ska vi sedan göra med vår oanvända kropp? Den kommer att förtvina av längtanslust förtärd, och skrumpna bort i förtid i vår galna Covidvärld och dunkelt i vårt minne finns det som kallas vän, ja, det var säkert någonting för länge, länge sen, MEN nu vi väntar juletid, med frid och fröjd och stjärneglans, ta paus från Covid-19 och ge människorna en chans, ty Julen den berättar om en glädje stark och stor med budskap om att tro och hopp och kärlek i oss bor. Siv Fagerlund
39
Kårkulla samkommun Kårkulla samkommun är en ledande producent av social- och välfärdstjänster i Svenskfinland. Samkommunen upprätthålls av samtliga 33 tvåspråkiga kommuner i Finland. I hela Svenskfinland finns ca 100 verksamhetspunkter och ca 1 000 anställda. Samkommunen ger service åt ca 1 300 brukare och har ett befolkningsunderlag om 250 000 personer. Kårkulla erbjuder service i hela Svenskfinland, från Karleby i norr till Pyttis i öst.
Kontaktuppgifter Kårkullavägen 142 | 21610 Kirjala Tfn 0247 431 222 (växel öppen, vardagar kl. 9–15) fornamn.efternamn@karkulla.fi info@karkulla.fi
kårkulla.fi
4041
Trycksak
0955
