KÅRKULLA SAMKOMMUN 1 | 2021
ÅRGÅNG 43
d n u l r a n g a E d m a ö l r l d e h c r o i v i L t M c e j o om Pr
Läs om:
Cecilia Lassfolk och Morotsliv
Redaktionsrådet
KONTAKTUPPGIFTER OMSLAGET 1/2021 Kårkulla samkommun Tfn 0247 431 222 (växel) fornamn.efternamn@karkulla.fi kårkulla.fi Redaktion: Kårkullavägen 142 21610 Kirjala info@karkulla.fi
Malin Johansson redaktionssekreterare 0247 431 215
Anita Norrdahl redaktionsmedlem 0247 431 235
Tryck: Grano 2021 Omslaget trycks på miljövänligt och icke-klorblekt papper MultiOffset 140g/m2 (omslag) MultiOffset 90g/m2 (inlaga) Ansvarig utgivare: Susanne Karlsson Grafisk planering: Lycka Ombrytning: Malin Johansson Pärmbild: Mirella Enlund
TIDNINGEN OMSLAGET
Susanne Karlsson ansvarig utgivare 0247 431 381
Linda Juslin
redaktionsmedlem 0247 431 318
Följ oss på Instagram: www.instagram.com/karkullasamkommun Gå gärna in och gilla oss på Facebook: www.facebook.com/Karkullasamkommun Följ oss på Twitter: @karkullaskn
Kårkullas tidning Omslaget utkommer med fyra nummer per år. Tidningen innehåller bland annat intressanta temaartiklar, intervjuer, aktuell information om Kårkullas evenemang och kurser med mera. Du får gärna skriva till Omslaget. Skicka ditt material till malin. johansson@karkulla.fi. För publicerade texter betalas ingen ersättning.
Omslaget
1/2021 | ÅRGÅNG 43
4
LEDAREN | IT-chef Mikael Ekblom
5
AKTUELLT | Nya webbsidor | Förtjänsttecken | Fakturering | Ny organisationsmodell
8
INTERVJU MED KIM MELLER | “Personalfrågor har alltid intresserat mig”
10
STEG FÖR STEGS NYA ORDFÖRANDE | Andrea Westerlund
12
PROJECT LIV | Drömdagar
16
INTERVJU MED RIDDO RIDBERG | Regissören med stor människokännedom
20
BRÖLLOP | “Man måste har tålamod med karlar”
22
BRUKARE MED SPECIALINTRESSE | Garnbollar som intresse
24
EKOLOGI | Morot istället för piska
29
FIXtv
30
VÄNSKAP | Upplevelser under coronaepidemin
32
VÅRDARENS VARDAG | – Man blir som en liten familj här
35
KÅRKULLAS PANDEMIGRUPP | Personalens fina insats har varit avgörande
38
SENIORRUTAN | Nytt år med hopp och tillförsikt
3
LEDAREN
E
fter en paus på fem år, så hittar man sig själv igen i förarstolen för utvecklingen av IT-miljön inom Kårkulla
samkommun. Det är i sig ett privilegium, att få komma tillbaka och ha ett perspektiv på helheten som inbegriper en tidsperiod från 2009–2015 inom samma organisation som man återvänder till och kombinera detta med ett perspektiv man har fått via övriga organisationer under den period på fem år som man har varit borta. Det är få förunnat! Man pratar i dagsläget om att IT är “enablers” eller möjliggörare av en verksamhet. Företagsvärlden ser IT som en möjlighet att växa. Offentliga organisationer försöker effektivera processerna generellt, när dessa inte ofta har ett krav på tillväxt i sig. Jag ska försöka belysa tankesättet man bör inkorporera när man strategiskt utvecklar IT inom ramarna för verksamhetens behov. IT börjar med det vardagliga gällande arbetsmiljön eller ”workplace solutions”, där man försöker hitta den lämpligaste uppsättningen av arbetsverktyg beroende på roll inom organisationen. Det låter enkelt, men denna process innehåller i sig många delmoment: hur köper vi in utrustningen? Hyr vi eller direktinvesterar vi? Hur lång livslängd ska denna utrustning ha? Hur ska vi sköta installationen? Hur övervakar vi utrustningen när den är i produktion? Hur sköter vi programändringar under livscykelns gång? Vad gör vi med utrustningen när livslängden tar slut? Arbetsmiljön styrs av en infrastruktur, till vilken vi kan räkna nätverk, data-
4
säkerhetsinfrastruktur
inloggningst-
vill vi ha grundläggande information
jänster och kapacitet ovanpå vilken
om personen direkt in i HR. Från-
vi ska köra diverse programtjänster.
varon och arbetsavtal måste in med
Kapaciteten kan hanteras på flera
minimal fördröjning från enheterna till
olika sätt. Vi kan ha denna i eget
vårt HR-system, för att vi ska kunna
datacenter eller så väljer vi att köpa
hantera verksamheten smidigt. Nu-
in kapacitet utifrån som kallas IaaS
meron och arbetslistorna måste fås
(Infrastructure as a Service), där en
över till HR-systemet för utbetalning
utomstående leverantör står för den-
och kontraktsdetaljerna från HR till
na. Kårkulla använder sig av båda i
Numeron för att personerna ska ex-
dagsläget. När vi inom IT gör beslut
istera i själva systemet. Sist men inte
gällande egen kapacitet, måste vi
minst, behöver IT information från HR
försöka förutse hur IT kommer att ut-
för att kunna skapa konton och även
vecklas inom de närmaste fem åren.
avsluta dessa per automatik.
Fem år är egentligen en evighet i denna bransch. Program som slutanvän-
Nu börjar vi då förhoppningsvis ha
dare använder dagligen, kan i sig en-
en fungerande helhet, som betjänar
dera produceras via egen eller inhyrd
samkommunen på bästa sätt. Det
kapacitet. Här har vi också möjlighet-
som vi ännu saknar är en budget och
en att köpa in större programhelheter
en projektplan. Personligen måste jag
som SaaS-tjänst eller “Software as a
säga, att estimaten för dessa delar
Service”. Ett exempel på en SaaS-
är absolut den svåraste biten. Utan
tjänst är det nya ekonomisystemet
budget, har man inget projekt. Utan
vi har tagit i produktion, Unit 4. Unit4
tidsplan, har man inget projekt heller.
produceras åt oss via ett datacenter i
Man bör även veta hur man mäter de
Sverige. Föregångaren till Unit 4 eller
strategiska målen för att ett projekt
Abilita ekonomi levererar vi från egen
på ett tillfredsställande sätt har nått
kapacitet i vårt egna datacenter. Det
målet. På så sätt är IT enkelt: endera
kommande HR-systemet kommer
är det gjort och en systemhelhet ex-
också att köras som SaaS.
Man
isterar ute i verksamheten enligt plan
väljer ofta SaaS-tjänster, för att kun-
eller så inte. Mätarna är på så sätt rel-
na frigöra interna resurser till kärn-IT
ativt simpla att definiera.
eller “core business”. Interna system kräver resurser gällande underhåll, övervakning etc. När vi har kommit så här långt ur en arkitektonisk synvinkel, måste vi se till att systemhelheterna pratar med varandra. Detta kallas för att integrera systemen ur ett arkitektoniskt helhetsperspektiv. Information måste flöda mellan de system där den behövs. När en rekrytering görs i Laura,
Mikael Ekblom, IT-chef
AKTUELLT
Kårkullas webbsidor har fått ett nytt utseende! De nya webbsidorna togs ibruk 20.1.2021. Vi har gjort webbsidorna lättlästa och mer besökarvänliga. Nu är de enklare och tydligare, mer strukturerade samt ger en förbättrad användarupplevelse, speciellt på mobila enheter (såsom smarttelefoner och pekplattor). Aktuella nyheter lyfts fram på första sidan och via webbsidorna nås även lätt våra olika sociala medier. Den nya webbplatsen är tillgänglig, både ur ett tekniskt och innehållsmässigt perspektiv. Tillgängligheten är särskilt viktig för oss. Språket på webbplatsen har förnyats för att vara lättare att ta till sig. Detta är också en del av tillgängligheten. Utvecklingsarbetet med webbplatsen fortsätter också efter publiceringen. Webb platsens finska och engelska versioner kommer till exempel att utvidgas under år 2021 liksom arbetet med tillgängligheten. Dessutom utvecklar vi kontinuerligt innehållet och hela webbplatsen baserat på den respons vi får. Vi önskar dig varmt välkommen till våra nya webbsidor! Arbetsgruppen bakom Kårkullas nya webbsidor
(Malin Johansson, Solveig Wilén, Marina Paju, Gunveig Söderbacka och Mariella Kronström, Alexandra Ulfstedt).
Du kan ge muntlig respons Möjligheten att ge respons har utvecklats och bllivit mera lättillgänglig i och med lanseringen av nya webbsidorna. Från och med 20.1.2021 infördes en testperiod där responsen kan lämnas muntligen till växeln, som dokumenterar den i databasen. Testperioden pågår från 20.1.2021 fram till 20.4.2021. 5
AKTUELLT
I december 2020 erhöll brukarna Nils-Erik ”Nisse” Fagerström och Maria Blomqvist tjänstemärken
30 år
för 30 års arbete inom Kår kulla samkommun. Enhets chef Disa Malmberg dela-
de ut förtjänsttecknen och därefter bjöds det på kaffe och tårta vid Olympiaden
Från vänster: Maria Blom-
på Kårkullabacken i Pargas.
qvist, Nils-Erik Fagerström och Disa Malmberg.
Den 26 januari tilldelades Johan Hedberg och Ste-
fan Peltonen vid Olympiaden, Kårkullas förjänsttecken. Johan "Jussi" Hedberg har arbetat för samkommunen i 30 år och fick guld
Stefan
tecken. Stefan Peltonen
Peltonen
har arbetat 10 år och fick bronstecknet. JohanHedberg
10 år 30 år
Ny faktureringsadress (fr.o.m. 1.1.2021)
30 år 10 år
Faktureringsadress för elektroniska fakturor: EDI-Signum (OVT-tunnus): 003702041973 Operatör: Apix
Operatörens förmedlar-ID: 003723327487 Fakturor i annat elektroniskt format:
Fakturor kan även skickas som elektroniska bilagor via e-post till adressen: karkulla@skannaus.apix.fi Faktureringsadress för pappersfakturor: Kårkulla samkommun
PB 1000, 00781 HELSINGFORS 6
AKTUELLT
Ny organisationsmodell Från och med 1.1.2021 förverkligades en ny organisationsmodell där omsorgbyråerna numera är en del av Expert-
och Utvecklingscentret (EUC). I och med organisationsförän-
dringen har omsorgsbyråerna bytt namn till regionala expertteam. Genom organisationsförändringen har de ledande tjänstemännen inom EUC såväl substansansvaret som det administrativa ansvaret för respektive yrkesgrupper. Ledande psykologen ansvarar för psykologerna, ledande socialkuratorn ansvarar för socialkuratorerna, ledande habiliteringshandledaren ansvarar för pedagogiska handledarna och autismhandledarna samt överläkaren ansvarar för terapeuterna. Nämnda team leder de regionala expertteamen och det övergripande administrativa ansvaret handhas av chefen för EUC. De regionala expertteamen är belägna i: Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. • Regionala expertteamet i norra Österbotten • Regionala expertteamet i mellersta Österbotten • Regionala expertteamet i södra Österbotten • Regionala expertteamet i Åboland • Regionala expertteamet i västra Nyland • Regionala expertteamet i mellersta Nyland • Regionala expertteamet i östra Nyland De regionala expertteamens servicepunkter och adresser är desamma som tidigare. Denna organisationsmodell skapar de bästa förutsättningarna för att anta de möjligheter och bemöta de utmaningar som framtiden för med sig.
7
INTERVJU MED KIM MELLER
Text | Malin Johansson Bild | Privat
“Personalfrågor har alltid intresserat mig” Kim Meller har endast några arbetstimmar bakom sig som vikarierande regionchef i mellersta Nyland då han blir uppringd av Omslagets redaktör. Titeln är ny – men arbetsgivaren är bekant från tidigare då Kim tidigare har jobbat som enhetschef för Majparkens och Gladas serviceenheter i mellersta Nyland.
K
årkullas nya vikarierande regionchef i mellersta Nyland brinner för personalfrågor och har en bred erfarenhet inom många olika områden. Kim har bland
annat jobbat som specialungdomsledare, ledande handledare, teamledare, personaltrainer och coach inom ett EU-finansierat projekt. Men det var först i vuxenålder som Kim beslöt sig för att studera till socionom vid yrkeshögskolan Novia i Åbo. Innan dess hade Kims ungdom långt kretsat kring friidrott, träning och läger. Idrott har alltid legat nära hans hjärta och Kim har ett förflutet som sprinter. Kock-utbildningen var bara något han avlade vid sidan om i sin ungdom. – Jag studerade till kock bara för att studera någonting. Jag tyckte aldrig om att jobba som kock, så det föll sig ganska naturligt att jag började studera till idrottsinstruktör vid Solvalla i Esbo i slutet av 1990-talet, förklarar Meller. På frågan hur det är att jobba som regionchef svarar Kim ärligt att han inte riktigt ännu vet. Eftersom det är hans första dag som regionchef har han inte ännu hunnit få en introduktion i sitt arbete. Men Kårkulla är sedan tidigare bekant för Meller då han redan i några år har jobbat som enhetschef för Majparkens och Gladas serviceenheter i mellersta 8
Nyland. Bakgrunden till varför Kim nu blivit utsedd till vikarierande regionchef i mellersta Nyland är den att man i Nyland haft en testperiod med enbart två regionchefer, vilket visade sig vara utmanande. – Vi testade i Nyland med enbart två regionchefer, en i östra Nyland och en i västra Nyland. Men det blev en för tuff bit. Vi kom fram till att det behövs en tillfällig regionchef i mellersta Nyland till årets slut så att vi kan utarbeta ett bra koncept som kunde börja fungera från och med 2022, poängterar Meller. Det nya Triangelledarskapet kommer också in i Kims arbetsbild och i mellersta Nyland innebär det att en del små enheter borde slås ihop till större helheter för att man ska kunna bedriva Triangelledarskapet. Kim påpekar att det förstås också behövs stöd till enhetscheferna. – Imorgon ska jag ha mitt första enhetschefsmöte och nu på dagen mitt första regionchefsmöte, men bitarna faller säkert så småningom på plats. Kim uppskattar att han i sitt tidigare jobb som enhetschef har fått arbeta självständigt och långt fått ta egna beslut. Som person är inte Kim den som behöver så mycket stöd av sin chef. Han säger att han fick en bra start på Majparkens serviceenhet tack vare en motiverad och ansvarsfull personal.
“
Nu händer allting på en gång. Kårkulla var aningen gammal modigt då jag kom.
Han betonar hur viktig personalen är och lyfter fram att man inte ensam som chef fixar allt. Dessutom har det varit en utmaning att hitta personal i mellersta Nyland som stannar kvar en längre tid. De anhöriga har också ställt sina krav på verksamheten. – En utmaning som vi haft på Majparken har varit de anhöriga som har varit mycket krävande, men också insatta i hur vi arbetar inom samkommunen. Det krävs att man själv är aktiv och uppdaterad. Men då man en gång fått deras förtroende är det lätt att samarbeta, jag tycker att vi har kommit ganska långt i den frågan och har lyckats skapa ett förtroende. Sedan Kim började sin anställning inom samkommunen för drygt två år sedan har det hänt mycket. Han anser att det är bra att det sker en utveckling samtidigt som han tycker att det känns aningen frustrerande då allt händer på en gång. – Nu händer allt på en gång. Kårkulla var kanske aningen gammalmodigt då jag kom, men utvecklingen är förstås också ett krav med tanke på sote och välfärdsområdena. Vi har så många nya program som ska tas ibruk och allt ska ske på en kort
Vem? Namn: Kim Meller Ålder: 44 år
Bor: i Träskända i Järvenpää
Utbildning: socionom, idrotts instruktör, kock
Familj: sambo, 14-årig son
Intressen: idrott, gym, naturen, se på filmer
Fun fact: deltog i junior-VM i Sydney 2009. Rekord på 200 meter
är 21:30 och på 100 meter 10:52. FM-medaljör i 17- och 19-års klassen. Aktuell som: vikarierande re-
gionchef i mellersta Nyland fram till 31.12.2021. Tidigare enhetschef på Majparkens och Gladas serviceenheter.
tid. 9
ANDREA WESTERLUND, ORDFÖRANDE FÖR STEG FÖR STEG
Text | Malin Johansson Bild | Privat
Steg för Stegs nya ordförande Andrea Westerlund har fungerat som ordförande för föreningen Steg för Steg i dryga tre månader. Andrea är en person som kommer väl överens med de flesta människor och ordförandeskapet passar henne som hand i
komma med förslag på teman om man vill. Vi har också erfarenhetstalare som är mycket uppskattade. Vilka frågor är viktiga för dig?
handske.
Antimobbning är ett tema som är viktigt för mig och
Varför ville du bli ordförande för Steg för Steg?
relsemöte. Jag har personlig erfarenhet av mobb-
pröva på något nytt. Dessutom anser jag att jag
finns mobbning, utan det förekommer också bland
Jag kommer bra överens med människor och ville har de egenskaper som krävs av en bra ledare som att jag kan hålla mig lugn och hålla mig till saken. Jag är också bra på att få hela teamet med mig. Det är lätt hänt att man glider från ämnet i olika
det ska vi också behandla nu på söndagens styning från skoltiden. Men det är inte bara i skolor det vuxna på arbetsplatser. Är det något annat som du vill lyfta fram?
Vi önskar mera medlemmar. Gå gärna in på vår
diskussioner.
webbsida https://www.stegforsteg.fi/ där man kan
Hur ofta håller ni möte?
giften är åtta euro för ordinarie medlemmar och 13
Vi har möte fyra gånger i året. Nu på grund av coronaepidemin har vi haft mötena via Zoom. Då är det viktigt att hålla koll på vems taltur det är via chatten. En gång i året har vi årsmöte och då får alla medlemmar delta. Vi går då igenom vad som har hänt under året, vilka beslut som har tagits och om alla planer har förverkligats. Sammanlagt har vi ungefär 200 medlemmar från hela Svenskfinland och Åland. Vad gör Steg för Steg?
Vi ordnar bland annat kurser en gång i året i med olika teman. Många gånger har temat varit att må bra. Kursen är gratis om man är medlem och då får också ens handledare delta gratis. Man får gärna 10
ansöka om medlemsskap i föreningen. Medlemsaveuro för understödande medlemmar. FAKTARUTA Steg för Steg (källa: https://www.stegforsteg.fi/) Steg för Steg rf är en förening för och med personer med intellektuell funktionsnedsätt ning. Föreningen arbetar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska höras och synas i samhället. Medlemmarna lär sig om sina rättigheter, talar om sina erfarenheter och beslutar om saker som är viktiga för dem. Grundtanken i föreningen är jämlikhet, delaktighet och mänskliga rättigheter för alla. Steg för Steg är medlem i FDUV, Nordiska Samarbetsrådet (NSR) och European Platform of Self-advocates (EPSA).
“
Antimobbning är ett tema som är viktigt för mig och det ska vi också behandla nu på sön dagens styrelsemöte. Jag har personlig erfarenhet av mobbning från skoltiden.
Namn: Andrea Westerlund Ålder: 29 år
Bor: i Ekenäs, men flyttar i mars till Bromarv Familj: bor tillsammans med sin pojkvän
Intressen: spela teater, fotografera, måla tavlor, naturen. Har en egen youtube-kanal: Lifebydea
Utbildning: har studerat vid textillinjen vid Optima i Nykarleby och media och fotografering vid Västra Nylands folkhögskola.
Funfact: kan läsa av omgivningen och känna av hur alla i rummet känner sig i en viss situation och kan handla där efter.
11
PROJECT LIV
Mirella Enlund
Aktuell som: ansvarig för LIV drömdagar Ålder: 40 år
Familj: Man, tre flickor och en hundvalp Utbildning: politices magister Bor: Furuholmen i Larsmo
Intressen: gym, stavgång, församlingsaktiv Fun fact: släkt med Martin Luther
Min drömdag jag hör till kategorin trötta föräldrar – hotellövernattning med god mat och massage.
12
Text | Malin Johansson Bild | Privat
“
Orsaken till att vi förverkligar dessa drömmar är att vi vill komma med en upp muntran, en glädje injektion mitt i en tung vardag
PROJECT LIV – DRÖMDAGAR
Ingen dröm är för liten eller för stor. Mirella Enlund på Project liv beaktar alla drömmar – oavsett om det handlar om att resa till månen eller äta en god middag. Som ansvarig för LIV drömdagar har hon gjort skillnad i många människors liv.
– När jag var i tonåren drabbades min äldsta syster av anorexi och hon var sjuk i sammanlagt sju år, säger Mirella och förklarar att den händelsen har satt spår i hennes liv och utgör bakgrunden till hennes intresse för socialt arbete och tredje sektorn. Mirella påbörjade sitt jobb inom Project liv för fem år sedan, ett år efter att föreningen hade grundats. Project liv månar bland annat om syskon till lång tidssjuka barn och det såg Mirella som speciellt viktigt till en början, eftersom hon ju har varit syskon till en långtidssjuk ungdom. Mirellas egen dotter drabbades av typ 1-diabetes en tid efter att Mirella påbörjat sitt jobb vid Project liv och då fick hon även känna på hur det är att vara mamma till ett långtidssjukt barn. – Hur intensivt det är och chocken har gett mig en ännu större förståelse och medkänsla för dessa familjer, understryker Mirella.
ar sig på erfarenheter och är en förening som vill skapa mer glädje i vardagen för långtidssjuka barn och deras familjer. Därför ger man också stöd och uppmärksamhet till syskon och föräldrar. I januari 2019 tog man dessutom officiellt med målgruppen barn till långtidssjuka föräldrar. Idag är föreningen landsomfattande och man har diverse samarbeten med fyra av de fem universitetssjukhusen i landet. Föreningen har förutom i Jakobstad, en bas i Vasa och numera finns också en anställd i Åboland. I takt med att föreningen växer, ökar också andelen finskspråkiga medlemmar. Tre fokusområden
Drömdagarna, som Mirella ansvarar, utgör ett fokusområde av tre inom föreningen. LIV i vården är ett annat fokusområde som handlar om att göra sjukhusvistelserna gladare, trevligare och färggrannare. Till exempel bygger man upp lekvrån eller något rum som har varit ett tråkigt utrymme och gör det gladare. Mirella betonar att man alltid jobbar utifrån behoven och vården kommer med
Project Liv rf.
förslag. Det tredje fokusområdet, LIV support in-
initiativ av Nina Brännkärr-Friberg, mamma till ett
jerna. Det kan till exempel handla om att efterlysa
Project liv rf. grundades år 2014 i Jakobstad på tillfrisknat leukemisjukt barn. Verksamheten baser-
nebär igen allt det Project liv gör för att stöda familfamiljer med sällsynta diagnoser, ge stödsamtal, 13
PROJECT LIV
informera eller lyfta upp olika diagnosdagar på sociala medier. Drömdagar är egentligen bara ett namn, säger Mirella, och betonar att det inte alls behöver handla om en dag, det kan lika bra vara en träff med en person, en sak, ett djur eller en resa som tar flera dagar. – Orsaken till att vi förverkligar dessa drömmar är att vi vill komma med en uppmuntran, en glädjeinjektion mitt i en tung vardag eller efter en jobbig operation eller behandling som barnen har varit med om, förklarar hon. Det handlar inte heller bara om långtidssjuka barn, utan man har också tagit med målgruppen barn till långtidssjuka föräldrar. Men utgångspunkten är ändå alltid barnen. – Jag brukar uppmana föräldrarna att styra så lite som möjligt, säg inte att det är en för liten dröm eller en för stor dröm, fortsätter hon.
Text | Malin Johansson Bild | Privat
barn har inga stora drömmar, det viktigaste är att mamma och pappa orkar hålla sitt barn i famnen och erbjuda barnet värme och närhet. LIV drömdagar arrangerar ett 40-tal skräddarsydda drömdagar i året samt ett tiotal extra till barn till långtidssjuka föräldrar. Föreningen finansierar drömdagarna på många olika sätt och får bland annat bidrag från fonder och stiftelser, dessutom stöder många företag föreningen. Mirella har många fina drömdagar i sitt minne, men minns speciellt bra en dag som har stannat kvar i hennes minne som en väldigt speciell och känsloladdad dag. – Det handlade om en flicka vars familj var ledsen för att de inte hade kunnat fira hennes födelsedag. Flickan var mycket sjuk i cancer och syskonen var ledsna över att de inte hade haft något kalas hemma. Mamman nämnde om detta för oss och då beslöt vi att ställa till med kalas hemma hos familjen! Vi blåste upp ballonger, tog med blomvaser, de behövde absolut inte ordna med något. Vi var där en stund och lekte och sedan fick familjen äta kaka och dricka kaffe tillsammans. Ett par veckor
Vem kan få en dröm förverkligad?
senare dog flickan, konstaterar Mirella.
Mirella berättar att vården nominerar familjerna, för de vet bäst var behoven är som störst. De vet också när det är rätt tidpunkt. Ifall familjerna går med på att ge kontaktuppgifterna, så kontaktar Project liv sedan familjen. Då är det oftast Mirella som ringer upp dem och ifall det är fråga om ett barn i palliativvård ringer hon så snabbt som möjligt upp och berättar att familjen ska få börja drömma och fundera. I samråd med familjen ser man var behovet är som störst. I vissa familjer kan det vara syskonen som behöver bli sedda, i allmänhet är det så att ju äldre barnet är, desto mera fokus lägger man på själva barnet. Men när det gäller småbarn under tre år som är långtidssjuka, så är det ofta de trötta föräldrarna som behöver bli sedda. Ett litet 14
Hur kan man stöda?
Om man vill stöda föreningen ekonomiskt kan man gå in via Projects livs webshop, där man hittar olika alternativ till hur man kan gå tillväga. Till exempel kan man köpa ett etiskt gåvokort istället för att köpa en present till någon. Man kan också köpa föreningens produkter. Som företag kan man gå med som företagsmedlem eller stödjande medlem i Project liv. Men man kan också stödja på andra sätt än enbart ekonomiskt. Project Liv har många hjälpande händer. – Allt utgår från ens egen vilja – alla kan ju någon ting, klippa hår, ett språk och så vidare. Många syr
och stickar också för oss, upplyser Mirella. Man kan även som anhörig eller bekant ta kontakt med Project liv då man ser ett behov hos någon familj, granne eller någon som har ett långtidssjukt barn eller föräldrar med långtidssjuka föräldrar som skulle behöva uppmuntran. – Vi kan då skicka ett överraskningspaket. En miniatyrdrömdag. Paketet kan innehålla Project liv produkter, presentkort....men resten får förbli en överraskning, avslutar Mirella och ler hemlighetsfullt.
“
Vi var där en stund och lekte och sedan fick familjen äta kaka och dricka kaffe tillsammans. Ett par veckor senare dog flickan
Drömdagar som förverkligats
ar Dröm=m sant
15
INTERVJU MED RIDDO RIDBERG
Text | Malin Johansson Bild | Henrik Zoom
REGISSÖREN
med stor människokännedom Riddo Ridberg kan konsten att engagera och inspirera människor i alla åldrar och med olika bakgrund. Den äldre generationen inom Kårkulla minns honom från tidigt 1980-tal då han fungerade som sångledare på Fritiden på Kårkullabacken i Pargas. Riddo startade även upp bandet Soundtjeck tillsammans med dåvarande omsorgsprästen Nalle Öhman. För andra är han mera känd som amatörteaterskådis och ledare för Teaterboulage i Pargas.
M
ånga lyfter på ögonbrynen då de får
och år 1977 medverkade Riddo i sin första revy.
höra att regissören och musikern Rid-
Sedan dess har det blivit otaliga revyer under årens
do Ridberg är utbildad svetsare och
lopp, även om han till en början ofta var den som
merkonom. Riddo har inte jobbat en
stod för musiken till revyerna. Riddo räknar snabbt
dag som varken svetsare eller merkonom utan har
att han i dags dato har medverkat i ca 80 pjäser,
ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt musik och
oftast som regissör, men också som skådis eller
teater. I ungdomen blev musiken allt viktigare för
musiker. Sammanlagt har han gjort ca 1000 keik-
Riddo och i slutet av 1970-talet grundade han ban-
kor med olika band, varav 350 med Creamers.
det Creamers tillsammans med några goda vänner. Det riktiga startskottet till hans karriär som musiker
– Från och med 1996 blev det mera teater som
var pop- och jazzlinjen vid folkhögskolan i Lappfjärd
regissör då jag blev anställd som projektledare för
där han började studera hösten 1983.
ungdomsmusikalen zlump, berättar Riddo. Zlump var ett "pilotprojekt" till Pargas stads tvåspråkiga
Riddo jobbade ett år som musiklärare vid folkhög-
ungdomsshower, som han har regisserat sedan år
skolan i Lappfjärd och blev erbjuden fortsatt tjänst,
2000.
men tackade nej till jobbet då hemlängtan till Pargas började göra sig påmind. Flyttlasset bar av till
Som konstnärlig ledare för Teaterboulage i Pargas
Pargas 1987 och sedan dess har Riddo jobbat
har Ridberg jobbat med människor i alla åldrar och
som freelancare inom musik och teater.
många är också de ungdomsmusikaler som han har regisserat. Riddo är ingen auktoritär ledare utan
Ridberg har bokstavligen vuxit upp i kulisserna då
ställer sig gärna på samma nivå som sina medar-
hans far Runar Ridberg var amatörskådespelare
betare. Ömsesidig respekt är Riddos ledord. För
16
“
Jag gillar speciellt mycket att jobba med ungdomar, de är så öppna och har inga begränsningar 17
INTERVJU MED RIDDO RIDBERG
att lyckas som regissör och för att kunna engagera människor är det a och o att man visar dem hur viktiga de är och att man litar på sina medarbetare och ger dem ansvar, betonar Riddo. Han gillar blandningen av erfarna och nya skådespelare och säger att han under årens lopp har lärt sig att läsa av människor. Riddo har jobbat med människor i alla åldrar och med olika sorters bakgrund – allt från unga och gamla till personer med olika funktionsnedsättningar. – Jag gillar speciellt mycket att jobba med ungdomar, de är så öppna och har inga begränsningar, medan vuxna ofta är mer begränsade i sitt beteende. Barn igen förstår inte ironi, förklarar Ridberg. Oberoende hur väl förberedd man än är, uppstår ett kaos i något skede. Ridberg säger att det alltid ”finns svarta kort” och att man helt enkelt måste våga lita på människor och ge dem ansvar för att få dem att växa. – Samma mönster upprepar sig alltid. Två veckor innan en premiär ligger jag sömnlös en natt, skrattar Riddo. Riddo förklarar vidare att det alltid handlar om en växelverkan mellan såväl skådespelare som produktionsteam. Själv beskriver han sig som en impulsiv och flexibel ledare som aldrig regisserat riktigt djupa draman. – Min kreativitet föds ofta då jag konkret börjar jobba med gänget på golvet. Det kan handla om att jag plötsligt får en idé om att det kunde komma inkörande en moped, skrattar Riddo. Coronaepidemin har förstås satt sina spår även inom denna bransch och Ridberg betonar hur tacksam han är för det specialunderstöd som 18
Text | Malin Johansson Bild | Henrik Zoom
Konstasamfundet har delat ut till freelancare under denna svåra tid. Tack vare bidraget från Konstasamfundet skrev Riddo en musikal förra sommaren som vi kanske snart får ta del av.
Vem? RIDDO RIDBERG Ålder: 60 år
Utbildning: merkonom, svetsare Familj: fru och två fullvuxna barn
Intressen: musik, teater, innebandy, matlagning på äldre dagar Bor: i Pargas
“
Funfact: Svenskfinlands mopedmästare 1976
Motto: "Vi lååter he muhi å så bliir he nåo bra bara he bliir färdit"
Aktuell som: amatörskådis, konstnärlig ledare och regissör för Teaterboulage.
En bild i teaterroll. Ingvar i Hem jävla hem, Teaterboulage sommaren 2015.
Samma mönster upprepar sig alltid. Två veckor innan en premiär ligger jag sömnlös en natt 19
BRÖLLOP
Text | Malin Johansson Bild | privata
“Man måste ha tålamod med karlar” I oktober ifjol ringde bröllopsklockorna i det vackra Mikaelskapellet i Utterbäck. Det var Åke och Nina Gustafsson som bestämde sig för att säga ja till varandra och leva ett gemensamt liv som man och hustru.
Å
ke och Nina Gustafsson har varit gifta i drygt fyra månader och ser så där nykära och lyckliga ut som nygifta par brukar göra. Åke är 74 år gammal och Nina ska precis just fyl-
la 60 år. De bor på boendet i Utterbäck och har känt varandra sedan långt tillbaka i tiden – det är nämligen så att detta är andra gången de gifter sig! Åke säger att denna gång är han säker på sin sak och livet är för kort för att gräla. – Man måste ha tålamod med karlar, skrattar Nina och förklarar att hon känner Åke så väl att hon vet att han ibland behöver få vara tyst för sig själv en stund. Åke är pensionär och tidvis ganska trött då han går på dialys. Nina i sin tur jobbar fortfarande, men ska alldeles strax hon med få njuta av pensionärsdagar. Båda två säger sig vara sporttokiga och det lär bli ännu mera bänkidrott för det äkta paret då båda två snart får rå om sin egen tid som pensionärer. Den stiliga svarta kostymen som Åke bar vid vigseln fick han låna av Ninas pappa. Nina i sin tur beställde den vackra, vita bröllopsklänningen via internet. 20
Sammanlagt 20 gäster deltog vid vigselceremonin i kapellet och efteråt blev det kaffebjudning på Utterbäck med mycket godsaker som smörgåstårta, gräddtårta och bebéer. Skålade gjorde man med alkoholfri champagne och presentbordet fylldes med fina gåvor som presentkort, handdukar, kaffemuggar och Brunbergs choklad. Vi önskar det nygifta paret all lycka i framtiden!
21
BRUKARE MED SPECIALINTRESSE
Text | Malin Johansson Bild | Privat
Garnbollar som intresse Via Teams i datorskärmen skymtar två jättelika garnbollar i bakgrunden då Maria Backull ger en intervju till Omslaget. Bollarna väger närmare två kilo styck och har tagit många månader att göra. Maria Backull från Smedsby har mer eller mindre under hela sitt vuxna liv haft en passion för garnbollar.
– Det var nog i 20 –års åldern på boendet som jag började göra garnbollar berättar Maria, och lyfter fram en av de stora, fina garnbollarna framför kameran. Vanligtvis hänger de i taket i vilorummet på Kvadria serviceenhet, där Maria jobbar. Garnbollarna varierar i storlek och färg, men allra helst gör hon röda bollar. De som känner Maria vet vad som önskas i gåva. Garn – och återigen mera garn. För det går åt ofantliga mängder med garn då Maria gör sina bollar. Exakt hur många garnnystan som har gått åt till bollarna som skymtar i bakgrunden vet hon inte, men hon använder gärna så tjockt garn som möjligt för då kan hon dela det och på så sätt få ytterligare garn. Trots att det under årens lopp har blivit otaliga garn bollar, har Maria aldrig salufört sina bollar. På boendet finns en del bollar uppsatta i hallen i form av ett hjärta på väggen, men många bollar finns också undangömda i skrubben. Att göra en stor garnboll är ett tidskrävande projekt och Maria uppskattar att det kan ta flera månader innan hon har den färdiga bollen i sin hand. För projektet behövs två runda pappskivor med hål i mitten och sedan gäller det att börja linda garn, runt, runt. Så fortsätter Maria ända tills hålet är igentäppt och slutligen klipper hon upp bollen. Anette Strandback, som är med 22
på intervjutillfället och hjälper Maria med tekniken, berättar att Maria gärna skulle göra garnbollar dygnet runt om hon själv fick välja, men tillsvidare har garnbollarna fått förbli ett kärt intresse. – Jag gör garnbollar alla lediga kvällar och veckoslut, förklarar Maria.
Namn: Maria Backull Ålder: 50 år i mars
Bor: i Smedsby på Trädgårdsgatan Jobbar: på Kvadria serviceenhet
Favoritmat: pizza och hamburgare Favoritdryck: kaffe
23
VÅRDARENS VARDAG EKOLOGI
Text och bild | Malin Johansson Text | Malin Johansson Bild | Privat
Namn: Cecilia Lassfolk Ålder: 40
Bor: i Stockholm
Född och uppvuxen: i Pörtom, Finland Utbildning: specialbarnträdgårdslärare,
diplomerad kostrådgivare och näringsterapeut Jobbat på Kårkulla: under åren 2004-2009 som vikarierande pedagogisk handledare
Aktuell som: hälso- och hållbarhetsinspiratör, föreläsare Blogg: morotsliv.com
24
MOROT ISTÄLLET FÖR PISKA Cecilia Lassfolk kan konsten att inspirera och peppa för en hållbar och hälsosam livsstil. Med sina 13 600 följare på instagram är hon en känd hälsoentusiast och influencer i så väl Finland som Sverige. Cecilia, eller ”Ila” som hon kallas, är kvinnan bakom företaget och bloggen Morotsliv vars huvudsakliga syfte är att inspirera andra till att hitta sina egna system för en mera hållbar vardag och ett enklare liv.
– Hela mitt intresse för att leva hållbart och hitta tillbaka till hälsan bottnar i min utbrändhet 2009. Under tiden jag var sjukskriven konstaterade jag att jag inte vill gå tillbaka till mina gamla vanor, förklarar Cecilia. Korthuset hade rasat och hon ville inte bygga upp det igen med de gamla korten, utan ville satsa på nya byggstenar. Cecilia hade besökt många läkare, som alla tittade på sina respektive områden, men de kunde inte hjälpa henne. Slutligen fick hon hjälp av en kvinna som både hade foten i den konventionella sjukvården och som hade mera ingående och holistisk kunskap om näring och hur kroppen fungerar. Så småningom började Cecilia må bättre och började komma på benen igen. Vid samma tidpunkt började hon skriva om vad hon lärt sig på en blogg som hon döpte till morotsliv. – I den stunden hade jag inte tänkt mig att någon skulle bry sig om eller läsa det jag skrev – utan det var mest för min egen skull som jag skrev bloggen, som en slags dagbok. Jag skrev ner vad jag lärde mig och hur jag tog mig framåt, framhäver hon. Cecilia hade stora näringsbrister efter utbrändhet-
en och började alltmera fokusera på näringsfrågor. Det ledde till att hon idag är utbildad diplomerad kost- och näringsterapeut. På den vägen började hon även se över sin hormon balans och vad som kunde störa den och hemma gick hon igenom alla hudvårdsprodukter och hygienprodukter. Cecilia kunde konstatera att mycket av det hon använde inte alls var bra för hälsan. – Småningom hittade jag alternativ som var vänligare mot min hälsa, men också gentemot miljön. Då jag skrev om detta på min blogg började jag snart få förfrågningar om att komma och föreläsa. Till en början tackade jag nej, för jag tyckte att jag visste för litet. Men efter ett tag sa jag att jag kommer, men påpekade att jag pratar ur min synvinkel. Cecilia har alltid varit noggrann med att framhålla att alla människor är olika - det som fungerar för mig behöver inte fungera för dig. Det kan vara så enkelt som ett kosttillskott som kan fungera för en, men inte för en annan. Man måste enligt Cecilia lyssna på sin egen kropp och fråga sig vad man mår bra av. Till exempel handlar det om att lyss25
EKOLOGI
Text | Malin Johansson Bild | Privat
na in sin egen kropp då man har ätit, hur får den
tomat lykopen som är en kraftig antioxidant. Äter
här maten mig att må? Hur fungerar mina tankar?
man tomaten som sådan lyckas kroppen till-
Hur är mitt humör? Får jag ont någonstans av mat-
godogöra sig knappa fem procent av lykopenet
en? Får jag energi? Börja analysera och för dag-
från den råa tomaten. Men ifall man tillsätter olja
bok, rekommenderar hon. Cecilia berättar att det
kan man öka upptagningen upp till 40 procent. Om
till en början handlade mycket om att få in olika
man dessutom värmer tomaten, till exempel gen-
färger i maten, såsom frukter, grönsaker och bär.
om att koka en soppa, kan kroppen tillgodogöra
Efterhand började hon göra egna hudvårdspro-
sig upp till 60 procent av lykopenet. Å andra sidan
dukter och städprodukter som blev till kurser och
är vitaminerna känsliga för värmen, så det är viktigt
föreläsningar. Innan Cecilia flyttade från Finland till
att variera tillredningen.
Sverige för tre år sedan höll hon årligen cirka 60-70 kurser runtom i Svenskfinland.
– Ät inte bara råa grönsaker, utan ät dem även varma med någon form av fett som smör, skirat fett
År 2013 startade hon eget företag och 2015
eller olivolja, då får man ett mycket bättre näring-
sade hon upp sig från sitt dåvarande jobb, sålde
supptag från grönsakerna, tipsar Cecilia.
allt och flyttade till Thailand. Där bodde hon ett år och jobbade med Morotsliv och rådgivning, vilket fungerade utmärkt på distans. För tre år sedan bar
Fokusera på det positiva
De flesta människor har en tendens att laga mat
sedan flyttlasset av till Stockholm där hon idag bor
som går snabbt att tillreda då man är trött och då
med sin sambo Robin.
är slutresultatet inte alltid så hälsosamt. Men Cecilia tycker inte om förbud eller pekpinnar. Man be-
– Efter att jag avslutade min heltidsanställning har
höver också unna sig ibland, fast det behöver inte
jag ägnat mig heltid åt mitt eget företag. Jag job-
betyda att det ska vara ohälsosamt, det viktiga är
bar med föreläsningar, bloggen, mina kanaler på
att man inte är så hård mot sig själv och slaviskt
sociala medier och med att inspirera och sprida in-
förbjuder sig olika saker. Cecilias motto har alltid
formation om hälsa och hållbarhet. Jag har aldrig
varit att fokusera på det positiva. Var finns närin-
varit rädd för att testa på nya saker, intygar Cecilia.
gen, vad ger mig energi, vad är bra för mig? Då behöver man inte fundera så mycket på det som är
Optimera näringsupptaget
Cecilia framhäver vikten av att optimera sitt närings
dåligt, för det leder ofta bara till ångest och skuldkänslor, enligt Cecilia.
upptag och tipsar om att vi bara behöver använda våra ögon för att hitta de viktiga färgpigmenten i
– Vi äter ungefär samma saker hela tiden. Om du
maten, eller olika antioxidanter.
skulle ta butikskvittona från de tre senaste månaderna, så är de nästan identiska. Börja att addera
– Då du sätter ihop en sallad – försök få med så
något som är nytt och hälsosamt, och de mindre
många färger som möjligt - då har du fått med så
bra produkterna kommer småningom att falla bort
bred variation som möjligt på antioxidanterna och
av sig själva, intygar Cecilia.
du får en mycket större effekt. Cecilia förklarar vidare att grönsakernas antioxidanter ofta är fettlösliga och till exempel innehåller 26
Kosttillskott eller inte?
Cecilia menar att de allra flesta mår bra av att ta ett multivitamintillskott för att ha ett stadigt golv att
– Ät inte bara råa grönsaker, utan ät dem även varma med någon form av fett som smör, skirat fett eller olivolja, då får man ett mycket bättre näringsupptag från grönsakerna, tipsar Cecilia. stå på, som hon uttrycker det. Ett annat näringstips som Cecilia kommer med är att kontrollera vad man har för brister och vad man har för behov genom att ta reda på hur ens egen näringsprofil ser ut. Enklaste sättet är att gå till en näringsterapeut och göra en hårmineralanalys eller någon annan testmetod. De flesta av oss behöver magnesium idag för att vi stressar så mycket och sover dåligt. – Det handlar om timmar så har vi förbrukat det magnesium vi äter. D-vitamin har också många brist på, speciellt vintertid. Att ibland äta en större dos D-vitamin är inte så
farligt, då kroppen lagrar och använder D-vitamin vartefter. Själv tar Cecilia en större dos en gång i veckan istället för dagligen. Zink och C-vitamin är i sin tur viktiga näringsämnen i förkylningstider och sånt som vi behöver för vårt immunförsvar. Cecilia tipsar att man kan blanda lite rå havtornssaft i vatten och dricka vid några tillfällen under dagens lopp, då får kroppen bättre möjlighet att tillgodo göra sig C-vitaminen, då man sprider ut intaget över hela dagen istället för en enda dos. Boosta hjärnan
Hjärnan behöver fett. Cecilia påpekar att hon är en vän av smör och ghee (skirat smör) samt kokos 27
EKOLOGI
Text | Malin Johansson Bild | Privat
olja. För att boosta sin hjärna brygger hon sig en kopp igelkottstaggsvampte och tillsätter C8-olja eller MCT-olja för att tillföra extra energi till hjärnan och kroppen. För den som sitter hela dagen framför datorn är det också viktigt att dricka tillräckligt med vatten för att hålla energinivån uppe. Minst en gång i timmen behöver man stiga upp och röra på sig i några minuter. Dessutom uppmanar hon till en promenad utomhus varje dag. – Det är bra om man i samband med lunchen tar sig tid för en kort promenad utomhus då solen är uppe, så man får solljus. Vi blir piggare av exponeringen av sol! För att ytterligare boosta sitt välmående under vintermånaderna brukar Cecilia vinterbada eller kallbada. Hon minns den första gången hon stiftade bekantskap med vinterbadandet. – Jag vinterbadade första gången 2007. Majo som
“
var autismhandledare på omsorgsbyrån i Jakobstad tog med mig på vinterbad till Larsmo. Efter det har jag varit fast. Under året i Thailand var det just vinterbadandet som Cecilia saknade allra mest. Hon poängterar att kallbad eller vinterbad är ett bra sätt att boosta sin egen hälsa under vinterhalvåret. Det ger otroligt fina hälsoeffekter på kroppen, förutsatt att man är frisk.
Det är bra om man i samband med lunchen tar sig tid för en kort promenad utomhus. 28
I Cecilias kylskåp är det färggrant och ordning och reda på matvarorna.
FIXtv
Känner du till Fixy, FIXtv:s maskot? Hon har en alldeles egen serie som heter Fixy på äventyr. I det nyaste avsnittet jobbar hon som bagare. Hur tror du det går? Inte som planerat i alla fall... Du kan också se alla hennes tidigare äventyr på vår webbsida, fixtv.fi. Följ oss också på Facebook och Instagram.
29
Text och bild | Malin Johansson
VÄNSKAP
Från vänster: Malin Skreslett, Wilma Mattsson, Juliana Hansén och Wille (Wilhelm) Wikberg
E
VÄNSKAP
n solig februarimorgon i Pargas träffar
Omslagets reporter fyra studeranden vid Optimas Telmalinje för att diskutera kring temat vänskap. Hur ska en riktig vän vara
och hur umgås man under coronatiden? Eleverna
Malin hör också till dem som flitigt använder olika digitala hjälpmedel för att träffa sina vänner och hon skypar regelbundet med en vän från Norge. Då får hon låna sin systers dator. WhatsApp används också flitigt av alla elever för att hålla kontakten
berättar om sina erfarenheter.
med vännerna och familjen, liksom sociala medier.
– En riktig vän måste vara snäll och hjälpsam, säger
– Jag håller kontakten med min vän via Instagram,
Malin och Wilma som båda två studerar vid Optimas Telmalinje i Pargas. De får medhåll av sina kurskamrater Juliana och Wille som också de studerar vid samma linje. Alla fyra berättar att de har vänner också utanför skolan och Wille som bor i Raseborg säger att han har en vän som han ofta träffar då han är hemma och inte bor på internatet i Pjukala. Tillsammans med sina vänner går man på café eller promenerar. – Långa promenader tillsammans med sina vänner är bra, för då får man också mycket frisk luft understryker Malin. 30
inflikar Wille. Den rådande epidemin har inte nämnvärt satt käppar i hjulet för varken Malin, Wilma, Juliana eller Wille då det gäller att träffa sina kompisar. Tillsvidare har man kunnat gå i skolan som tidigare och på fritiden träffar man sina kompisar som förut – antingen irl (in real life) eller via sociala medier och nätet. Under längre ledigheter som sommar- och jullov konstaterar Wilma och Malin att man inte umgås så mycket med kompisarna från skolan, då träffar man istället släktingar.
Snart närmar sig vändagen eller alla hjärtans dag som officiellt firas den 14 februari. Kommer dagen att uppmärksammas av eleverna? – Ja, en gång gjorde jag jättefina guldhjärtan på vändagen, ler Malin. Wilma anser också att vändagen ska firas och i skolan uppmärksammas också dagen på olika sätt. Juliana och Wille brukar inte fira vändagen på något särskilt sätt
Faktaruta
Optima ordnar yrkesutbildning för unga och vuxna och ansvarar för yrkesutbildning med krävande särskilt stöd i Svenskfinland samt erbjuder olika former av tjänster för arbetslivet. Utbildningarna är i huvudsak svenskspråkiga. Arbetslivstjänsterna är naturligtvis tvåspråkiga, likaså fest-, seminarie-, restaurang- och cateringverksamheten. Optima verkar i första hand i Jakobstadsregionen i Österbotten men inom yrkesinriktad utbildning med krävande särskilt stöd verkar man i hela Svenskfinland.
Pst...vill Du skicka läsarpost till Omslaget? Det får du gärna göra, skicka din text till redaktionssekreterare Malin Johansson,
malin.johansson (at) karkulla.fi. För publicerade texter betalas ingen ersättning. Visste du att du kan ladda ner hela tidningar i pdf-format, och även bläddra i tidningarna i Omslagets arkiv på Issuu.
31
VÅRDARENS VARDAG
Text | Malin Johansson Bild | Privat
Namn: Evelina Alaluusua Ålder: 29 år
Bor: i Helsingfors
Född: i Sverige, Luleå
Utbildning: närvårdare från Prakticum
Intressen: friluftsliv, badminton, dans, umgås med vänner, gå på café Aktuell som: vårdare på Gladas serviceenhet i Vanda
32
– Man blir som en liten familj här Då Evelina Alaluusua kom till Finland år 2013 för att sommarjobba hade hon ingen aning om att hon ännu åtta år senare skulle hitta sig själv i grannlandet och allra minst inom vårdbranschen. Sedan tre år tillbaka jobbar hon som vårdare på Gladas serviceenhet i Vanda och stortrivs med sitt jobb.
J
ag kom till Finland via Nordjobb för att sommarjobba år 2013. Efter det började jag studera till närvårdare vid Prakticum via läroavtal och har bott i Finland sedan dess, förklarar Evelina.
På Gladas serviceenhet har Evelina jobbat sedan oktober 2018 och hon har inte en dag ångrat sitt val av yrke eller arbetsplats. Hon är uppvuxen i Luleå i Sverige och jobbade inom restaurangbranschen och även inom äldre boende en tid, innan hon år 2013 kom till Finland via Nordjobb för att söka nya utmaningar. Vårdjobbet verkade lockande och Evelina beslöt sig för att utbilda sig till närvårdare och på den vägen är det. De som bor på Gladas är unga brukare och de flesta har flyttat hemifrån för första gången. De är aktiva och mycket i vardagen handlar om att träna på att bo självständigt. Man lär sig städa, byka och laga mat. Sammanlagt bor det 11 brukare på Gladas och två till brukare är på kommande. De flesta är i 20-års åldern. Personalen består förtillfället av nio vårdare, en ledande handledare och en sjukskötare.
Precis som för många andra, har epidemin påverkat brukarnas vardagsliv och mycket av det som man tidigare sysslade med på fritiden är inte i dagsläge möjligt. Evelina berättar att man innan epidemin gjorde mycket utflykter tillsammans, medan man idag är mera hemma och lagar mat och bakar tillsammans. Även dagverksamheten sker för tillfället på boendet. – För brukarna är det viktigt att få komma iväg och fara på jobb och att träffa sina vänner. Nu får de se på oss hela dagarna i ända, skrattar Evelina och fortsätter med att förklara att det är svårt för brukarna att förstå att de är på jobb då de är hemma. Evelina lyfter också fram att det är svårt då brukarna ofta ställer frågan ”när är coronan över?” och man inte har ett svar. Det märks att brukarna börjar vara uttråkade på den rådande situationen. Till sin personlighet är Evelina kreativ och tycker om att fundera på olika lösningar, hon har inget speciellt sätt som hon måste utföra saker på. Den egenskapen kommer till stor nytta då brukarnas moti33
VÅRDARENS VARDAG vation tryter och Evelina berättar att hon har olika knep som hon brukar ty sig till. – Det är ju lätt att motivera till roliga saker, men de mindre roliga sakerna som att städa är mera utmanande att motivera till. Det upplevs ofta tråkigt att städa den egna lägenheten, det är till exempel roligare att städa kompisens lägenhet, lyfter Evelina fram som ett litet tips och säger att de flesta sysslor är mer motiverande om man gör dem tillsammans. För Evelina passar skiftesjobbet som hand i handske och hon trivs med den variation som arbetsturerna medför. Hon berättar hur brukarna jublar då man kommer på jobb och blir ledsna när man berättar att man ska vara ledig. – De jublar då man kommer på jobb och direkt som man är ledig en dag blir de ledsna. De är glada för det minsta lilla och är så ärliga. Man blir som en
“
Text | Malin Johansson Bild | Privat
De jublar då man kommer på jobb och direkt som man är ledig en dag blir de ledsna. De är glada för det minsta lilla och är så ärliga. Man blir som en liten familj här.
liten familj här. Evelina påpekar att coronatiden har varit tung för alla, såväl personal som brukare, och hon vill hälsa och rikta ett tack till personalen som har ställt upp och gjort extraturer. – Det är värdefullt arbete som vårdarna gör, fortsätt kämpa på!
Gladas serviceenhet
• erbjuder lägenhetsboende och korttidsvård. • till enheten hör 12 lägenheter med eget kök och badrum samt egen terrass eller balkong. Dessutom finns det en möblerad lägenhet för korttidsvård. • en lägenhet är reserverad för dagverksamhet där brukaren har möjlighet till meningsfull sysselsättning. • personal finns på plats dygnet runt. • goda buss- och tågförbindelser ligger nära samt grönområden och promenadstigar. 34
PANDEMIGRUPPEN INOM KÅRKULLA
Text och bild | Malin Johansson
Från vänster uppifrån: Carola Jahnsson, Marina Bergman och Pernilla Blomgren.
Från vänster nerifrån: Jeanette Gripenberg och Otto Domars. André Heikius saknas från bilden.
Personalens fina insats har varit avgörande
V
erksamhetschef Otto Domars
överläkare är han bekant med frågor som gäller
ordförande och berättar att pan-
Målsättningen är att så långt som möjligt förhindra
fungerar som pandemigruppens demigruppen
sammankommer
tre gånger i veckan. På måndags morgnar håller man ett kort möte
för att kolla upp läget efter helgen och på tisdagar och fredagar håller man i regel en timmes möten. Förutom Domars ingår i gruppen överläkare André
Heikius som står för den medicinska biten. Som
coronavirussjukdomen som smittsam sjukdom. smittspridningen bland brukare och personal, och vid sjukdomsfall kontribuera till bästa möjliga vård. Personalchef Jeanette Gripenbergs roll i pandemigruppen är främst att bevaka personalens intressen då det kommer olika direktiv från pandemigruppen. Personalchefens uppgift är också att följa upp den aktuella pandemiska situationen, ge 35
PANDEMIGRUPPEN INOM KÅRKULLA
stöd till enhetscheferna som leder verksamheten under krissituationer samt se till att det finns ekonomiska medel att skaffa skyddsutrustning till personalen. Personalsekreterare Pernilla Blomgren fungerar som pandemigruppens sekreterare och sammanställer de interna pandemidirektiven och de riktlinjer som publiceras på samkommunens webbsida. Hon lyfter också fram HR-aspekterna i de ärenden som pandemigruppen behandlar.
Text och bild | Malin Johansson
gå för alla och man kan ju inte begränsa brukarna för mycket i deras vardag samtidigt som man måste skydda dem så bra man kan. Jag vill rikta ett stort tack till personalen för att de har orkat så bra. Förstås har inte alla restriktioner som vi gått ut med varit populära, en del har kritiserats som till exempel modellätandet, och det förstår jag, understryker Domars.
Avdelningsskötare Marina Bergman har långvarig
Det råder ingen tvekan om att det har varit ett tungt
av annan smittspridning, som till exempel MRSA.
sa sig mer eller mindre, oavsett var i organisationen
erfarenhet av sjukvårdsarbete och även erfarenhet
Marinas perspektiv är att bidra med sakkunskap från sjukskötarsynvinkel. Hon har också gjort upp blanketter och dokument tillsammans med företagshälsovårdare Carola Jahnsson, som även
hon ingår i gruppen. Både Marina och Carola har dessutom aktivt medverkat i Kårkullas videon om Covid-19. För pandemigruppens del var våren 2020 tillsvidare den mest intensiva perioden då allting var nytt och det inte fanns riktlinjer på samma sätt som idag. Inte heller från myndighetshåll fanns klara riktlinjer. Det som även var exceptionellt under våren var att alla ärenden som berörde pandemin kom till pandemigruppen. – Våren var mest intensiv då allting var nytt och det inte fanns riktlinjer på samma sätt som idag. Nu har vi dock hittat en bra balans mellan vilka ärenden vi tar ställning till inom pandemigruppen och vilka ärenden som tas ställning till på regionnivå, förklarar Domars. Domars förklarar vidare att alla medlemmar i pandemigruppen representerar olika yrkesgrupper och att det finns en bra mix av kunskap. Största utmaningen har dock varit att hitta en balans mellan restriktioner och innehållet i verksamheten. – Man kan ju inte förbjuda allting. Livet måste fort36
år för alla och de flesta har varit tvungna att anpasman arbetar eller på vilken nivå. Men som Domars
“
konstaterar har Kårkulla klarat sig väldigt bra i denna rådande epidemi, vilket är personalens förtjänst. Man har varit duktig på att följa riktlinjerna och anpassa sig till situationen och gjort vad man kunnat för att förhindra smittspridningen. – Men det är klart att alla börjar bli lite trötta på situationen, avslutar Domars.
Man kan ju inte förbjuda allting. Livet måste fortgå för alla och man kan ju inte begränsa brukarna för mycket i deras vardag samtidigt som man måste skydda dem så bra man kan.
FAKTARUTA: Pandemigruppen inom samkommunen följer kontinuerligt med COVID-19 läget, både nationellt och regionalt och består av verksamhetschefen, överläkaren, personalchefen, företagshälsovårdaren, avdelningsskötaren och personalsekreteraren. Gruppen ger övergripande direktiv och rekommendationer för samkommunens brukare och personal utgående från myndigheternas direktiv. Pandemigruppen sammankommer regelbundet för att följa med hur situationen utvecklas, verkställandet av myndighetsanvisningar och antalet smittade i samkommunen. Frågor kring pandemigruppens direktiv behandlas i första hand på enhets- och regionnivå, medan frågor som inte kan besvaras på regionnivå hänvisas till pandemigruppen.
Pandemigruppen har även utarbetat lättläst material om COVID-19 och gjort videon för hur man gör en korrekt handtvätt, använder visir, munskydd och skyddskläder samt håller ett säkert avstånd. Alla dessa videon hittar man på Kårkullas youtube-kanal och det lättlästa materialet finner man på vår webbsida under Brukare.
37
SENIORRUTAN
Text | Zusine Degerlund-Mattsson
Seniorrutan Kårkulla seniorer r.f.
Nytt år med hopp och tillförsikt Ljuset har återvänt! Efter en lång mörk höst med många regntunga dagar då vi här på Åland inte såg solen på flera veckor har ljuset nu återkommit i dubbel bemärkelse.
S
nön kom med sitt tysta ljus, underbara
våga tro på att pandemin snart är övervunnen och
vita fält som lyser upp i kapp med solen
att vi snart får besöka och kan ta emot besök av
som ger snön millioner av gnistrande di-
nära och kära, vänner och bekanta. Tänk att igen
amanter.
få besöka teater, konserter, bio, utställningar och andra trevliga evenemang. Hisnande lyckliga tanke!
Dagen har blivit längre och barnen far som flygande snögubbar i pulkabacken. Nu finns det glädje
Från årsmötet i mars 2020 tills nu har föreningens
och lek i luften. Har väl aldrig sett så många glada
verksamhet varit minimal. Åboland hann med tre
promenerande människor som nu.
månadsträffar på hösten, med få medlemmar i stort utrymme. Men sen kom de nya restriktionerna
Ljuset i dubbel bemärkelse är hoppet och tillförsik-
som omöjliggjorde all verksamhet. Teaterresor inhi-
ten som vi nu kan uppleva i och med att vacci-
berades och likaså den planerade sommarresan till
nationerna kommit i gång. Kanske, kanske vi kan
Houtskär.
38
I skrivandets stund håller styrelsen på att förbereda årsmötet som vi kanske kan ha före sommaren. Vi hoppas också på att vi kanske kan förverkliga Houtskärsresan i augusti. Som ni ser finns det många "kansken". Vi återkommer senare med mer information allt efter vad som landets myndigheter bestämmer. Gå gärna in på Facebook-gruppen/ Kårkulla seniorer för information. Har du frågor eller förslag kan du ta kontakt med din regions kontaktperson. Tettan Lindqvist, Pargas, Stig Signell, västra- och mellersta Nyland, Helena Lundberg,
östra Nyland (se Kårkulla samkommuns webbsida). Den senaste tiden har vi i offentligheten tagit del av den konflikt som pågår inom vår gamla, kära arbetsplats Kårkulla. Många av oss har arbetat länge inom samkommunen (mellan 20 - 40 år) och den uppkomna situationen oroar oss och väcker förundran och frågor: vad är det riktigt som pågår inom omsorgen? Konflikter är ju inte ovanliga inom organisationer men löses bäst om de uppmärksammas och åtgärdas i ett tidigt stadium och helst genom att alla parter fördomsfritt möts med en ärlig vilja att lyssna till varandras synpunkter. Vi hoppas nu att den ärliga viljan finns och att alla parter allvarligt inser, att Kårkulla är en arbetsplats för 1000 personer och en trygghet för ca 2000 funktionshindrade personer, som nu annars också står inför stora förändringar. Ansvaret är därför stort och vi från Kårkulla Seniorer önskar lycka till!
Omslagets läsare önskas en Glad Påsk och en skön vår!
39
Kårkulla samkommun Kårkulla samkommun är en ledande producent av social- och välfärdstjänster i Svenskfinland. Samkommunen upprätthålls av samtliga 33 tvåspråkiga kommuner i Finland. I hela Svenskfinland finns ca 100 verksamhetspunkter och ca 1 000 anställda. Samkommunen ger service åt ca 1 300 brukare och har ett befolkningsunderlag om 250 000 personer. Kårkulla erbjuder service i hela Svenskfinland, från Karleby i norr till Pyttis i öst.
Kontaktuppgifter Kårkullavägen 142 | 21610 Kirjala Tfn 0247 431 222 (växel öppen, vardagar kl. 9–15) fornamn.efternamn@karkulla.fi info@karkulla.fi
kårkulla.fi
4041
Trycksak
0955
