Omslaget 12018

KÅRKULLA SAMKOMMUN 1 | 2018

Catariina Salo

“Fråga alltid förrän du antar”

ÅRGÅNG 40

LÄS OM

Kårkullas ambulerande sjukskötare

Redaktionsrådet

KONTAKTUPPGIFTER OMSLAGET 1/2018 Kårkulla samkommun Tfn 0247 431 222 (växel) fornamn.efternamn@karkulla.fi kårkulla.fi Redaktion: Kårkullavägen 142 21610 Kirjala info@karkulla.fi

Malin Johansson redaktionssekreterare 0247 431 215

Anita Norrdahl redaktionsmedlem 0247 431 235

Tryck: Oy FRAM Ab 2018 Omslaget trycks på miljövänligt och icke-klorblekt papper MultiOffset 140g/m2 (omslag) MultiOffset 90g/m2 (inlaga) Ansvarig utgivare: Sofia Ulfstedt Grafisk planering: Lycka Ombrytning: Malin Johansson Pärmbild: Catariina Salo

TIDNINGEN OMSLAGET

Sofia Ulfstedt ansvarig utgivare 0247 431 200

Eva-Maria Kankainen

redaktionsmedlem 0247 431 377

Följ oss på Instagram: www.instagram.com/karkullasamkommun Gå gärna in och gilla oss på Facebook: www.facebook.com/Karkullasamkommun Följ oss på Twitter: @karkullaskn

Kårkullas tidning Omslaget utkommer med 3-4 nummer per år.

Tidningen innehåller bland annat intressanta temaartiklar, intervjuer, aktuell information om Kårkullas evenemang och kurser med mera.

Du får gärna skriva till Omslaget. Skicka ditt material till malin. johansson@karkulla.fi. För publicerade texter betalas ingen ersättning.

Omslaget

1/2018 | ÅRGÅNG 40

4

LEDAREN | Hinner vi handleda och reflektera?

5

AKTUELLT | Det ska vara lätt att göra rätt!

6

INTERVJU med Maria Vaskivuo | Ständig förbättring är målet

10

INTERVJU med Roger Andréasen | Keep up the spirit

12

INTERVJU med Ann Bäckman | Med passion för dokumentering

15

MITT JOBB | Hilve Sandblom

18

KEHAS-seminarium | Seminarium om det nationella boendeprogrammet

20

SENIORRUTAN

22

GÄSTKOLUMN | Catariina Salo: Fråga alltid förrän du antar

24

BRUKARE MED SPECIALINTRESSEN | Elisabets tavlor finns i Amerika

26

OPTIMA | “I det här jobbet stagnerar man inte”

30

KÅRKULLAS AMBULERANDE SJUKSKÖTARE | Här och nu!

39

ANHÖRIGENKÄTENS RESULTAT

3

LEDAREN

Hinner vi handleda och reflektera?

K

unskap är en lätt börda att bära, konstaterade i tiderna en äldre släkting när den yngre generationen högljutt klagade över allt man är tvungen att lära sig i skolan.

Kårkulla får idag allt oftare förfrågan om service för personer med varierande och utmanande tilläggshandikapp. Personalen uttrycker därför ökat behov av kunskaper i psykiska störningar, missbruksproblematik, neuropsykiatriska tillstånd och så vidare. Kårkulla har av hävd uppmuntrat personal till deltagande i såväl egen, intern som externt ordnad utbildning.

Kunskapsmässigt ses i samhället en allt starkare trend där läroanstalter börjat förlägga utbildningar uttryckligen ute i själva arbetslivet. Det innebär i praktiken för vårdens del att det som den blivande vårdaren ska lära sig av både praktiska vårdåtgärder och bemötande, attityder och värderingar, indirekt lärs ut av den personalgrupp där den studerande finns. Detta förutsätter goda och närvarande handledare som hinner och kan reflektera.

Personkemin ska fungera, lik4

som kompetensen att ge konstruktiv respons som utvecklar den som ska handledas.

Studerande lyfter fram att det där med bemötande och värderingar är något som behandlas knapphändigt vid själva läroinrättningen. I praktiken kommer våra enheter därför att ha funktionen av växthus, där vårdpersonal både utbildas och bildas inför sitt kommande värv.

Man kan därför inte för mycket understryka att det på varenda en av Kårkullas enheter måste skapas både tidsmässiga och praktiska förutsättningar för personalgruppen att sätta sig ner och rannsaka sitt behov av såväl ett teoretiskt kunskapslyft, som att formulera vilka värderingar som ska stå skrivna på enhetens hustavla.

“

Kunskapsmässigt ses i samhället en allt starkare trend där läroanstalter börjat förlägga utbildningar uttryckligen ute i själva arbetslivet.

En uppdaterad kunskapsnivå, human mänskosyn och individuellt bemötande har en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet- och för inlärningen hos blivande vårdpersonal.

Anita Norrdahl,

ledande psykolog

AKTUELLT

Vägen till ett eget hem 8.5 Seminarium om delaktighet och självbestämmande 8.5.2018 kl. 8.30-16 Plats: Campus Åbo, Henriksgatan 7, Åbo Hur kan vi professionella och anhöriga stödja personer med intellektuell funktionsnedsättning till största möjliga självständighet? Vad finns det för arbetssätt som möjliggör delaktighet? Kan personer med intellektuell funktionsnedsättning påverka sin egen situation och att de får det stöd som behövs för att nå optimal självständighet och ett gott liv?

FDUV och Kårkulla samkommun står som värd för seminariet. Under seminariet får vi höra om verksamhet och arbetssätt som befrämjar delaktighet och självbestämmande av professionella och av personer med intellektuell funktionsnedsättning. FDUV presenterar aktuella projekt och verksamhet som stöder och utvecklar delaktighet. Seminariet riktar sig till professionella inom omsorgen, studerande, anhöriga, brukare och andra intresserade.

Blev Du intresserad? Kontakta då Kårkullas boendeutvecklare Gunveig Söderbacka, 0247 431 348 eller gunveig.soderbacka@karkulla.fi senast 30.4.2018.

Seniorernas sommarresa 6.6.2018

Å

rets resa går till FISKARS med västnylänska seniorer som värdar. Programmet består av bland annat guidad tur per buss, lunch och kaffe, samt utställningar och mycket annat att se och uppleva i bruksmiljön. Save the date!

Pst..

Samkommunsdirektörens blogg På Samkommunsdirektörens blogg skriver Sofia Ulfstedt korta texter om aktuella ärenden och om sitt jobb som samkommunsdirektör. Läs bloggen på adressen www.karkulla.fi/samkommunsdirektorens-blogg 5

INTERVJU MED KVALITETSUTVECKLARE MARIA VASKIVUO

Text och bild | Malin Johansson

Ständig förbättring är måletO

Maria Vaskivuo arbetar som kvalitetsutvecklare inom Kårkulla samkommun och till hennes huvuduppgift har hört arbetet med certifieringen. År 2017 certifierades Åbolands kärnverksamhet, förvaltning, fastighetsskötsel, rådgivande verksamhet samt Expert- och utvecklingscentret, enligt ISO 9011:2015 standarden.

Vilken roll har du haft gällande certifieringen?

betarskyddschefen, samtliga utvecklare, en repre-

Chefen för expert- och utvecklingsteamet har varit

sentant med klinisk sakkunskap, en representant

ansvarig för projektet och utvecklingsteamet har

från verksamheten och chefen för expert- och ut-

haft certifieringen som en av målsättningarna enligt

vecklingscentret. Arbetsgruppen har arbetat flitigt

ekonomiplanen. I min roll som kvalitetsutvecklare

och kompletterat varandra med olika styrkor och

har arbetet med certifieringen hört till min huvudu-

insatser. Till uppgifterna hörde att sätta sig in i

ppgift.

standarden, granska styrdokument, dokumentera samkommunens processer, förbättra respons-

När började man inom Kårkulla jobba

behandlingen, uppdatera blankettmodeller samt

mot målet att bli certifierade?

upp­göra en ny kvalitetshandbok. Arbetet omfat-

Initiativet togs i början av 2000-talet av dåvarande

tade även att göra interna stickprov på de egna

utvecklingschef, arbetet intensifierades år 2015.

enheterna.

Hur har du konkret jobbat med denna

Stora satsningar gjordes på de interna auditerin-

process? Vem alla har varit involverade?

garna för att se över verksamheten och stöda en-

När arbetet med certifieringen intensifierades i bör-

heterna i utvecklingsarbetet. Dokumentationen av

jan av 2015 tillsattes en arbetsgrupp som fick utbil­

samkommunens processer har varit ett intensivt

dning med representanter från programvaran IMS

arbete under tre års tid tillsammans med ledande

som stöder certifieringsarbetet och uppbyggandet

tjänstemän, experter och övrig personal. Process-

av processcheman. IMS är en förkortning av Inte-

beskrivningarna i dataprogrammet IMS synliggör

grated Management System, som betyder integre-

för samtlig personal hur ärenden går till, och vilka

rat kvalitetsledningssystem.

ansvarspersoner som är delaktiga i processerna.

Arbetsgruppen har bestått av personalchefen, ar-

För att driva arbetet målmedvetet framåt har det

6

K

D

(

“

Själv får jag drivkraft att konkret se stegen vi tagit och utvecklingen som sker i och med att vi ständigt vill förbättra våra processer och arbetssätt.

Kårkulla har genomgått en extern revision av kvalitetsledningssystemet enligt ISO 9001 standarden.

Den 24 januari 2018 övertäcktes kvalitetscertifikatet av Inspecta Oy. Från vänster: Nina Lyly (Inspecta), Maria Vaskivuo (kvalitetsutvecklare), Roger Andréasen (Inspecta) och Fredrika Abrahamsson (chef för expert- och utvecklingscentret).

uppgjorts tidsramar och årsklockor för arbetet,

och kartlägga var samkommunen står.

dessa har gett en bra översikt och lägesanalys på vägen.

Mycket av det som standarden lyfter fram fanns redan inom samkommunen. Det handlade främst

Vilka utmaningar har du stött på?

om att dokumentera. Implementeringen av nya

Den största utmaningen handlade om att inte tänka

verktyg, blanketter, anvisningar och styrdokument

för svårt kring standardens krav. Även om språket

är alltid en utmaning och det får ta lite tid.

kan kännas byråkratiskt handlar det i vardagen om det arbete som görs och att följa samkommunens riktlinjer och styrdokument. I början var kanske den största utmaningen att ta ner allt till en konkret nivå

Vad har fungerat bra?

Arbetsgruppen har varit väldigt motiverad och intresserad av arbetet. Samarbetet har fungerat bra 7

INTERVJU MED KVALITETSUTVECKLARE MARIA VASKIVUO

med alla som deltagit i arbetet kring programvaran IMS med processbeskrivningarna. Själv får jag drivkraft att konkret se stegen vi tagit och utvecklingen som sker i och med att vi ständigt vill förbättra våra processer och arbetssätt.

Hur går certifieringsarbetet framåt nu?

Certifieringsarbetet fortsätter enligt en treårsplan av interna auditeringar. De interna auditeringarna genomförs av regionala utbildade auditerare varje höst, med stickprov på några enheter per region.

Där ett tvåmannateam går ut och stöder utvecklingsarbetet på enheterna. Under hösten 2018 är tanken att följande region som certifieras blir Nyland i sin helhet. Österbotten står på tur under 2019 för extern revision.

Något du vill hälsa till personalen?

Personalen arbetar professionellt, har gott etiskt förhållningssätt och framförallt arbetar för individuella lösningar med brukaren i fokus. Arbetet som görs på enheterna fyller standardens krav och är av god kvalitet, vilket är fint att få ett giltigt bevis på. Fortsätt att upprätthålla den goda kvaliteten på servicen med ständig förbättring i åtanke. Tack till er, det är ni som har lyft fram det fina arbetet som görs!

8

Åbolands kärnverksamhet, förvaltning, fastighetsskötsel, rådgivande verksamhet samt expert- och utvecklingscentret har certifierats.

Faktaruta • 1960 Kårkulla startade sin verksamhet.

• 1970 ny lag presenterades för vård av utvecklingsstörda, kvalitetstänket väcktes.

• 2000 arbetet med certifiering började som ett projekt med ett stort kvalitetsseminarium.

• 2000-2001 en projektanställd för kvalitetsarbetet.

• 2002 Kårkullas utvecklingschef fortsätter att leda arbetet (kvalitetshandboken prövas inom omsorgens dag- och boendeenheter).

Kvalitetsarbetet utökades kontinuerligt att innefatta rådgivande verksamhet, korttidsvården och involvera de anhöriga.

• 2015 kvalitetsarbetet intensifieras med klar målsättning att certifieras enligt ISO 9001-standarden • 2017 extern revision från Inspecta • 2018 (januari) officiell överräckning av certifikat.

9

INTERVJU MED ROGER ANDRÈASEN

Keep up the spirit Försäljningschef Roger Andréasen från Inspecta Oy hade ingen aning om hur stort Kårkulla samkommun egentligen är i Svenskfinland innan han kom i kontakt med samkommunens dåvarande utvecklingschef Mikael Granholm. Den första kontakten med Kårkulla inleddes år 2013 och tankarna om en framtida certifiering tog fart.

D

en 24 januari fick Kårkulla samkom-

- Det finns en fin organisationskultur som utgår från

mun officiellt motta kvalitetscertifika-

brukarna. Själva kvalitetscertifikatet är i kraft tre

tet som ett bevis på att det fina arbete

år, medan det årligen görs en kontroll där revisor-

som görs inom Kårkulla uppfyller ISO

en följer upp att man lever som man sagt att man

9001:2015 kvalitetstandardens krav.

gör. Det innebär även att samkommunen ständigt

I den första omgången reviderades centralförvalt-

måste utveckla verksamheten och bör kunna påvi-

ningen och expert- och utvecklingscentrets verk-

sa att man faktiskt gjort det.

samhet samt kärnverksamheten i Åboland. Kvalitetscertifikatet överräcktes under ett festtillfälle

– Begrepppen och kontinuerlig utveckling har re-

i Åbo med inbjudna gäster från såväl ledningen,

dan blivit en del av er verksamhet, konstaterar An-

förtroendevalda, brukare och samarbetspartners.

dréasen och säger med glimten i ögat ”keep up

Hanna Grandell framförde några låtar och bidrog

the spirit”.

till den högtidliga stämningen.

Roger Andréasen ser risken som väldigt liten att - Det som betyder mest för Kårkulla är det jobb

Kårkulla inte skulle få ett godkänt kvalitetscertifikat

som ni har gjort och det är det som är av värde,

även i fortsättningen. – Visst finns det saker att för-

understryker Roger Andréasen från Inspecta då

bättra, men det är så det ska vara. Till exempel

han förklarar betydelsen av ett dylikt ISO 9001

kunde ni definiera målsättningarna ännu tydligare

kvalitetscertifikat. - Det brukar bli bra då man gör

och ställa upp mätare för dem, påpekar han. - Man

certifieringen för sig själv internt och utgående från

bör ha dokumenterade metoder men man behöver

de målsättningar man har inom organisationen,

inte ha en stel kvalitetshandbok. Andréasen avslu-

fortsätter han.

tar med att poängtera att Kårkulla inte får glömma bort att man leder människor – det kan man lätt

I talet till Kårkulla samkommun lyfte Andréasen fram

glömma i sin iver! Kvalitetsarbetet fortsätter inom

den otroliga kombinationen av professionalitet och

samkommunen och näst i tur står en revision av

värme som finns inom samkommunen. - Den biten

verksamheten i Nyland och Österbotten.

är enastående, säger han med eftertryck.

10

“

Text och bild | Malin Johansson

Det som betyder mest för Kårkulla är det jobb som ni har gjort och det är det som är av värde.

Roger Andréasen

Titel: Försäljningschef på Inspecta Sertifiointi Oy sedan 2009. Jobbar framförallt med nya kunder. Sammanlagt 61 stycken jobbar inom certifieringen på Inspecta Sertifiointi Oy. Utbildning: Diplomingenjör och ekonomiemagister Marika Calamnius-Kianto har jobbat drygt fem månader som socialkurator på omAktuell som: Kårkullas kontaktperson sorgsbyrån i Helsingfors på Inspecta Sertifiointioch Oy. börjar nu känna sig varm i kläderna. Men fortfarande uppstår det en del kulturkrockar på jobbet då Marika har jobbat hela sitt tidigare yrkes­verksamma liv i Sverige.

11

Ann Bäckman

Bor: i Ekenäs Utbildning: Närvårdare, socionom YH Ålder: 39 Gillar: att resa, har bott bland annat i England en längre tid Ogillar: stress

12

Med passion för dokumentering

Ann Bäckmans första kontakt med Kårkulla var redan på 1990-talet då hon gjorde sin närvårdarpraktik på Jordansgatans boende i Ekenäs. I samband med praktiken väcktes Anns stora intresse för specialomsorgen, vilket resulterade i socionomstudier och småningom många år utomlands. Sedan några månader tillbaka arbetar hon som Kårkullas utvecklare av den elektroniska klientjournalen och stortrivs med sina nya arbetsuppgifter.

J

ag jobbade mycket under studietiden på

- Det var en stor drive just då att personer med

kårkullas boendeenheter i Västra Nyland,

funktionsnedsättning skulle bo ute i samhället,

främst i Karis, förklarar Ann. Efter att ha

poängterar Bäckman. Delaktighet och självbestäm-

blivit klar med sina socionomstudier flytta-

mande var på tapeten redan då för tio år sedan,

de hon till London och fick jobb på ett gruppboende

fortsätter hon.

för äldre personer med funktionsnedsättning. London föll sig naturligt för Ann eftersom hon hade en

Ann arbetade mycket med flytande stöd, det vi

bekant i staden och ville ha lite omväxling i livet.

idag kallar för stödboende inom Kårkulla samkommun samt boenderådgivning. Under sina år i Eng-

- Jag älskar att resa och har gjort många längre re-

land hann Ann också med att arbeta som förman

sor i mitt liv. Jag kände helt enkelt en längtan efter

för stödboende och boenderådgivningen och förk-

att komma iväg, understryker Ann och berättar att

larar att det inte alla gånger var så enkelt att hitta

det sammanlagt blev sju år i London för henne.

bostäder till personer med en funktionsnedsättning.

Redan hemma i Finland under studietiden hade Ann en dröm om att en gång i tiden få jobba på

- Hyresvärdarna var inte alltid så villiga att hyra ut till

Mencap, tredje sektorns största organisation för

personer med funktionsnedsättning som ofta var

personer med funktionsnedsättning

beroende av bostadsbidrag och man fick förhandla

i England.

Drömmen gick i uppfyllelse då hon blev anställd

mycket, påpekar hon.

som boenderådgivare inom organisationen. Arbetet började som ett projektarbete på ett år.

År 2013 bar flyttlasset hem till Finland igen. Efter en 13

INTERVJU med Ann Bäckman

kort paus blev det Kårkulla som kallade igen och denna gång var det ett jobb som handledare på Hangö boende under åren 2014 -2015. Därefter fungerade Ann som vikarierande enhetschef på Flemingsgatans serviceenhet i Ekenäs under ett drygt år och kort därefter som enhetschef på Österby serviceenhet.

Sedan några månader tillbaka har Ann jobbat som utvecklare av den elektroniska klientjournalen inom samkommunen. Hon är delvis stationerad i Pargas och hör till expert- och utvecklingscentret. Ann berättar att det idag finns en färdig dokumenterings­ mall vad gäller klientjournalerna, men att man nu behöver ett datasystem för att kunna få elektroniska klientjournaler vid övergången till Kanta.

- Det har varit svårt att hitta första steget, jag har läst mycket lagtexter och information om dokumentering, berättar Ann. Jag har försökt läsa parall­ellt, samtidigt som jag utreder vad behovet är på enheterna, fortsätter hon.

I sitt nuvarande jobb som utvecklare har Ann haft stor hjälp av att ha arbetat på olika enheter inom samkommunen. Hon berättar att hennes del av jobbet till stor del handlar om innehållet, medan det finns en systemplanerare som sköter den tekniska biten av implementeringen. Till Anns närmaste nätverk hör de övriga utvecklarna inom samkommunen liksom IT-planeraren.

- Eftersom jag har jobbat på olika enheter inom Kårkulla, har jag ju sett utvecklingsmöjligheterna, poängterar Bäckman.

Hon avslutar med att påpeka att man med en bra dokumentering kan göra arbetet så mycket bättre och med en betydligt bättre kvalitet.

14

“

Text och bild | Malin Johansson

Eftersom jag har jobbat på olika enheter har jag ju sett utvecklingsmöjligheterna

MITT JOBB

Text Hilve Sandblom | Bild Malin Johansson

Mitt jobb

Jag heter Hilve Sandblom och har jobbat som utvecklare på EUC (expertoch utvecklingscentret) sedan oktober 2015. Innan jag började på EUC hade jag jobbat många år som enhetschef på Mocca serviceenhet i Pargas och i Åbo. Det var ett givande jobb med många fina människor, men efter mina studier i ledarskap och utveckling kände jag att det var dags för nya utmaningar.

15

MITT JOBB

J

Text Hilve Sandblom | Bild Malin Johansson

ag hör till EUC:s utvecklingsteam och vi

som personalen berättar om den enskilda brukaren

är fyra utvecklare i detta team. Vi har alla

får jag en uppfattning om verksamheten på enhet-

egna ansvarsområden men gör myck-

en. Utvecklingsarbetet utgår från verksamhetens

et utvecklingsarbete också tillsammans.

behov och det är viktigt för oss utvecklare att kän-

Som utvecklare av dag- och arbetsverksamheten

na till verksamheten.

är min grunduppgift att skapa förutsättningar för utveckling inom Kårkulla. Utveckling är en process som sker när vi har lyckats skapa de rätta förutsättningarna för den.

Medlem i interna arbetsgrupper

Jag är med i Kårkullas interna arbetsgrupper såsom Samarbetsorganet för substans- och kvalitetsfrågor, certifieringsgruppen och gruppen för

Utvecklingsarbetet inom Kårkulla ska följa de na-

trygg arbetsmiljö. I samarbetsorganet för sub-

tionella riktlinjerna och jag är Kårkullas representant

stans- och kvalitetsfrågor har vi diskuterat frågor

i de riksomfattande grupperna Kvank (delegation

som egenkontrollplanen enligt THL:s anvisningar,

för dag-och arbetsverksamhet) och Vates (expert­

brukarstrategin och värdegrunden. Etiska diskus-

organisation för jämlik sysselsättning av personer

sioner är alltid intressanta och nödvändiga. Certifi-

med funktionsnedsättning). Det finns nya nationella

eringsgruppen gör bland annat interna auditeringar

kvalitetskriterier för verksamhet som främjar delak-

vilket betyder att vi besöker enheter och tillsam-

tighet och sysselsättning (den nya benämningen

mans med enhetspersonalen kartlägger enhetens

för dag- och arbetsverksamhet) och en av mina

styrkor och utvecklingsområden.

uppgifter har varit att implementera dessa kriterier i verksamheten.

Kårkulla har certifierat en del av sin verksamhet enligt ISO 9001 standarden och målet är att certifi-

Personcentrerad planering

era all verksamhet inom Kårkulla. Gruppen trygg arbetsmiljö är en mångprofessionell grupp där vi

Personcentrerad planering (PCP) är ett tankesätt

diskuterar hur vi kan skapa en trygg miljö både för

och en samling konkreta arbetsverktyg som an-

brukarna och personalen. Utöver dessa grupper

vänds i många organisationer och som även

deltar jag, oftast per video, i grupperna ”handle-

Kårkulla har valt att implementera i hela samkom-

dare som arbetar enligt metoden arbete med stöd”

munen. Jag fungerar som koordinator för interna

och ”enhetschefer som leder dagverksamheten”.

PCP-utbildningar och håller enhetsvisa utbildningar, såsom också ett tjugotal andra interna utbildare. Det vardagsnära kvalitetsarbetet har alltid intresserat mig och med hjälp av PCP kan vi bredda och fördjupa kvalitetsarbetet i vardagen.

Sekreterare i brukarrådet

Delaktighet, självbestämmande och valfrihet är nyckelord i dagens omsorg. Som sekreterare för brukarrådet i Västra Åboland möter jag brukare

Till mina utvecklaruppgifter hör också att koordinera

regelbundet och får ta del av deras tankar. Delak-

och göra brukarbedömningar enligt den så kallade

tighet, självbestämmande och valfrihet är centrala

stockholmsmodellen. När jag gör bedömningar

begrepp också i den personcentrerade planerin-

kommer jag i kontakt med personalen och kom-

gen. En av målsättningarna är att öka brukarnas

munrepresentanter från alla regioner. Samtidigt

delaktighet i all verksamhet och detta kräver en ny

16

verksamhetskultur. Personalens roll blir allt mera att handleda och möjliggöra istället för att vårda.

På resande fot

Vi utvecklare samarbetar med andra aktörer såsom FDUV, kommuner och läroinrättningar samt ordnar gemensamma seminarier och utbildningar såväl för personal som för brukare. Aktuellt under 2018 är bland annat ett seminarium kring temat delaktighet, läsombuds- och datakurser samt Open Minds Media utbildningar för brukare. Ändamålsenliga utrymmen med god tillgänglighet behövs för att kunna förverkliga servicen och vi utvecklare är med i arbetsgrupper som berör renoveringar och nybyggen av utrymmen.

Mina arbetsuppgifter är många och till sin karaktär mycket varierande. Jag har mitt arbetsrum i Kirjala (Pargas), men eftersom mitt arbetsfält är hela samkommunen reser jag en hel del i Svenskfinland. Det passar mig utmärkt; jag reser gärna och träffar folk.

Jag har fått följa med omsorgens utveckling sedan början av 80-talet och det har varit en intressant resa. Som ung vårdare fick jag lära mig betydelsen av att bli sedd och bekräftad och att det i detta arbete behövs hjärta, hjärna och händer. Sedan utvecklade jag mitt tankesätt och lade till tre k:n, kunskap, kommunikation och kreativitet. Idag tänker jag att vi håller kvar det goda från de gångna årtiondena men satsar mera på personcentrerad planering och implementerar de nationella kvalitetskriterierna. Vi behöver mindre systemtänkande med färdiga servicepaket och mera personcentrerade och individuella lösningar.

Vi utvecklare samarbetar med andra aktörer såsom FDUV, kommuner....

“

17

KEHAS-seminarium

Text och bild | Malin Johansson

Kehas-seminarium

FAKTARUTA

• KEHAS-programmet baserar sig på Statsrådets principbeslut om ett program för ordnandet av boende och anslutande tjänster för personer med utvecklingsstörning givet den 21.1.2010

• FN:s funktionshinderkonvention och EU:s handikappolitiska linjedragningar låg som bakgrund utöver de nationella målsättningarna.

• Finland ställde som mål att institutionsboende avvecklas före 2020 och ersätts med individuellt boende och stöd.

18

S

usanna Hintsala från Kehitysvammaliitto inledde seminariet med att berätta om bakgrunden till det nationella boendeprogrammet Kehas som baserar sig

på Statsrådets principbeslut om ett program för ordnandet av boende och anslutande tjänster för personer med utvecklingsstörning. Viktiga delområden i det nationella boendeprogrammet är bland annat att utveckla tjänster, säkerställa rättigheterna för barn med funktionsnedsättning och för personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga. En viktig punkt är också avvecklingen av institutions-

Fredrika Abrahamsson berättade om institutionsvården på Kårkullabacken i Pargas och lyfte fram att ingen aktiv intagning längre görs. Ingen intagning av barn har skett sedan år 1985. Kårkullas fullmäktige tog år 2010 ett beslut om att ingen tvingas flytta från Kårkullabacken mot sin vilja, så länge man önskar får man bo kvar.

Dagen fortsatte med inslag från kommunens sida där Raseborgs socialchef Eivor Österlund-Holmqvist framförde kommunens syn på framtidens tjänster och betonade att hon aldrig tidigare i sin

boende.

långa yrkeskarriär har tyckt att det är så viktigt att

Hintsala lyfte fram vikten av boende i vanligt bo­

vardagsperspektivet på livet hos en barnfamilj lyf­

stadsbestånd och påpekade att vi i Finland fortfarande ligger långt efter Sverige på just den här punkten.

- Vi behöver i större utsträckning ta ibruk enskilda hyreslägenheter och skapa nätverk via tjänster och stöd. I Sverige är det omöjligt att hitta fram utan en exakt adress till klientens hem. I Finland har vi ännu mycket att göra gällande arkitekturen, understryker

samarbeta över gränserna som nu. Men också tes fram av en mamma som jobbar som FDUV:s familjestödjare, Elin Lindroos.

Eftermiddagen fortsatte med en presentation av Kårkullas utvecklare för dagverksamheten, Hilve Sandblom, som redogjorde för hur kvalitetsrekommendationerna har implementerats inom verksamhet som främjar delaktighet och sysselsättning, tillsammans med erfarenhetstalare Maria Lindqvist

Hintsala.

och Eva-Maria Kankainen, Kårkullas marknads-

Seminariedagens andra föreläsare, Gunveig Söder-

betsverksamheten har sett väldigt olika ut i olika

backa och Fredrika Abrahamsson, berättade om hur man har förverkligat den nationella boendeplanen inom Kårkulla samkommun. Gunveig Söderbacka jobbar som boendeutvecklare inom samkommunen och Fredrika Abrahamsson fungerar som chef för Kårkullas expert- och utvecklingscenter i Pargas. Förverkligandet av boendeplanen har skett utgående från sju olika delområden där det första området utgörs av självbestämmanderätten och valfriheten för personer med funktionsnedsättning.

Detta har förverkligats genom en brukarstrategi 2018-2020 med innehållande handlingsprogram och målsättningar.

förare. Sandblom berättade att dag- och ardelar av Finland och saknaden av gemensamma kvalitetskriterier har lett till att servicen blivit ojämn.

- Meningsfull dag- och arbetsverksamhet har en betydande roll för brukaren, liksom att ha ett eget hem, lyfter Sandblom fram.

Dagen avslutades med Malin Duncker som jobbar som IKT-stödperson och handledare Sara Jansson. Malin berättade om sitt jobb som stödperson inom informations- och kommunikationsteknik på Dagtek serviceenhet i Ekenäs. Där jobbar hon en dag i veckan och hjälper till med allt från olika kalkylprogam till att spara dokument på datorn.

19

SENIORRUTAN

Text Thea Sandvik

Seniorrutan Kårkulla seniorer r.f.

K

Rättelse! I senaste nummer fanns ett namnfel i Seniorernas inlägg. Det rätta namnet på damen som bakat och bjöd på pepparkakor är Else-Maj Turpeinen.

årkulla seniorerna i Östra Nyland sam-

terades också hur Barnens By/Utterbäck syssel-

lades i september 2017 till höstträff hos

satt många personer från byarna i omgivningen.

Inga-Britt och Henry Nordström i Seit-

Diskussionen födde intresse att höra litet mer om

lax, Borgå. Några av oss inledde träffen

bakgrunden till att fyra generationer inom en och

med ett besök till Utterbäck serviceenhet i Fagers-

samma familj valt att jobba inom omsorgen. Sen-

ta, Borgå. Ansvariga i husen tog emot och vi fick

iorerna Saga Lindell, nu 85 år, och dottern Elsbeth

bekanta oss med nyrenoverade utrymmen samt

Wallenius ställde senare upp för en intervju och de-

höra om verksamheterna. Piahemmet hade fått ett

lade med sig av sina tankar och erfarenheter.

modernt kök, i huset Wilhelmina hade också bl.a. köken förnyats. Vi gjorde snabbesök till Villa Nan

Första och andra generationen

och serviceenheten Gossebo. Vi mötte invånare

En bekant uppmuntrade år 1974 Saga Lindell att

som gladdes över att träffa gamla bekanta och

söka ett ledigt jobb som vårdbiträde vid Barnens

särskilt Saga ”mommo” och Elsbeth blev hjärt-

By. Strax innan hade familjen sålt sina kor och det

ligt välkomnade. En hyresgäst hade hört om vårt

möjliggjorde anställning utanför hemgården. Saga

besök och passade på att få bjuda in oss till sin

var tveksam och funderade om hon klarar uppgif-

lägenhet.

ten, men anmälde sitt intresserad och blev anställd. Hon jobbade sedan 20 år i gruppbostäderna

Piahemmets moderna och praktiska kök och ma-

Gossebo och Wilhelmina , fram till pensioneringen

trum var något helt annat än det ursprungliga köket

år 1994. Saga trivdes med jobbet och för henne

som seniorer upplevt. Två systrar, som i sin ung-

var det viktigt att lära känna, förstå och tolka de in-

dom hade jobbade i köket, berättade nu att också

neboende, vad de behövde och vad som var viktigt

deras föräldrar arbetade i Barnens By. Fadern som

för var och en av dem.

gårdskarl och modern med kombinerade uppgifter som vårdbiträde och sömmerska. I Villa Nan mötte

Redan innan modern anställdes jobbade dottern

en ung vårdare sin mormor och mormorsmor som

Elsbeth Wallenius vid Barnens By. Inledningsvis

kom på besök.

som praktikant och anställdes som vårdare när studierna till barnskötare var avklarade. Hennes

Under kaffestunden hos paret Nordström disku20

familj bodde också en tid i en personalbostad på

området och Elsbeths döttrar träffade ibland mommo Saga. Småningom var ”Mommo Saga” ett allmänt smeknamn. Mommo representerade kanske också för några en trygg och långvarig kontakt?

I Borgå ordnades 1989 en utbildning till vårdare av utvecklingshämmade via läroavtal. Elsbeth hakade på och skaffade sig tilläggskunskaper och inspiration. Hon berättar att utbildningen krävde sitt, men att det var mödan värt med tanke på jobbet och inspirationen fram till pensioneringen år 2013.

Tredje och fjärde generationen Marina Tillman representerar den tredje generationen som valt att arbeta inom Kårkullas boendeverksamheter. Hennes första anställningar var vika-

Med fyra generationer i soffan: Från höger Saga Lindell (mormorsmor) Elsbeth Wallenius (mormor), Marina Tillman (mor) och Carolina Tillman (dotter).

riat vid Utterbäck, redan år 1996 under studietiden till närvårdare. Då Linjevägens boende i Borgå öppnades år 2003 anställdes hon som vårdare och jobbar kvar vid enheten.

Marinas dotter Carolina Tillman, 19 år och närvårdare, representerar den fjärde generationen. Även hon utförde under studietid en del av sina praktiska studier vid Utterbäck. Efter avlagd examen visade också andra praktikplatser intresse för att anställa henne. Carolina valde ändå ett vikariat som vårdare vid Utterbäck.

Saga Lindell vid sommarstugan i Vålax.

Diskussionen med Saga och Elsbeth avslutades med reflektioner kring växelverkan mellan invånarna vid Barnens By/ Utterbäck och invånarna i byarna Seitlax, Fagersta och Vålax. Tidigare rörde sig flera personer som bodde på Utterbäck på egen hand ute i samhället. De var ett naturligt inslag i bygemenskapen. Många fick bekanta som man kunde besöka för en pratstund.

Omsorgen och Utterbäck har i drygt 60 år haft stor betydelse för sysselsättningen i trakten samt bidragit till intresset för vårdutbildningar. Yrken har ”gått i arv” via insupna positiva erfarenheter.

Elsbeth Wallenius som praktikant med vitt förkläde.

21

GÄSTKOLUMN

Catariina Salo

“Fråga alltid förrän du antar”

P

å en hälsocentralmottagning för inte så länge sedan frågade en läkare mej hur min man tagit nyheten om att han ska bli pappa. Jag har ingen man, vi har planerat och gjort det här barnet med IVF-behandling till-

sammans med min fru, svarade jag. Läkaren såg, med rätta, lite förbryllad ut och fnissade urskuldande.

På en mörk vintergata i Västra Nyland promenerade jag mot en kurs tillsammans med en rätt ny bekantskap. Vi pratade om min graviditet och hen frågade: Finns det en annan förälder med i bilden?

Jo, det finns det, svarade jag samtidigt som en

Att anta något och fälla kommentarer på basen av dessa antaganden kan bli riktigt misslyckat. Inte bara blir det pinsamt för den antagande parten, det kan också kännas riktigt jobbigt för den som får en ny roll, som inte stämmer, kastad på sej. Det känns ju inte så trevligt att bli kallad flicka om du egentligen är pojke, eller att någon börjar prata om din mamma om hon inte finns mera.

De två situationerna jag var med om visar hur lätt det kan vara att inte göra antaganden, att istället lämna rum för att den tillfrågade själv att berätta - om hen vill. Jag kunde, om jag hade velat och känt mej bekväm, säga till personen som jag pratade med på den mörka gatan i Karis att jovisst,

varm känsla spred sej i magen.

det finns en annan förälder med i bilden och det

De här två exemplen är båda lika sanna, skillnaden

möjligheten.

mellan dem är att den första typen av kommentar hör jag mycket oftare än exempel nummer två. De flesta som inte känner mej antar helt enkelt att eftersom jag har en gravidmage finns det också en

är min fru. Det kändes så oerhört fint att få den

Dessa antaganden gäller förstås inte enbart olika familjekonstellationer utan också när det kommer till sexualitet och kön. Att gå runt och anta att alla

pappa med i bilden.

lever i heteroförhållanden eller att allas kön matchar

Finland - och världen! - är full av familjer som ser

att göra sej själv och samhället en stor björntjänst.

ut på olika sätt. Det finns familjer med bara en mamma, familjer med två pappor, familjer där en förälder har dött, skilsmässofamiljer, familjer där en förälder är transperson eller icke-binär, familjer där ett barn lever med en funktionsnedsättning, familjer med fler än två föräldrar, bonusfamiljer… Listan kan göras hur lång som helst. Därför börjar det vara lite tradigt och trist att så många ändå antar och tycker att en kärnfamilj med mamma, pappa och två friska barn är det enda rätta och det som är norm. För oftast ser det faktiskt inte ut så.

22

de utseenden som är normativa för olika kön, är Det gäller i såväl små vardagliga situationer som i större helheter.

Så nästa gång du ser någon halvbekant som är gravid kan du fundera över vad du vet om hen hen kanske bestämt sej att bli gravid på egen hand eller lever i en regnbågsfamilj - och då är det bra om du respekterar det. En gyllene regel är alltid: fråga alltid före du antar.

ANHÖRIGENKÄT

Catariina Salo är frilansjournalist och bloggar på sevendays.fi/

catariina.

23

BRUKARE MED SPECIALAINTRESSEN

Text och bild | Malin Johansson

1.

Namn: Elisabet Lillsunde Ålder: 69 år Bor: i Ekenäs Jobbar på: Dagtek serviceenhet i Ekenäs, Konst och hantverk Intressen: broderi

2.

1. Elisabets intresse för handarbete började redan i ett tidigt skede av hennes liv. Speciallinjen vid Ekenäs hantverksskola startade 1988 och Elisabet började studera vid hantverksskolan i början av 1990-talet. Sedan dess har handarbete alltid funnits med i hennes liv som ett kärt intresse. Idag jobbar hon på Dagtek serviceenhet i Ekenäs och bor tillsammans med sin bror i en lägenhet i gamla stan. Elisabet är lite av en kändis i staden då hennes tavlor har sålts ända till Amerika!

3.

2. Elisabets tavlor innehåller ofta finurliga detaljer.

3. Ugglor och julmotiv hör till Elisabets favoriter.

Ibland skriver personalen ut inspirationsbilder till Elisabet, i synnerhet om det finns beställning på ett visst tema – men det är inte någonting som hon själv begär eller behöver.

24

Elisabets tavlor finns i Amerika!

Det är måndagförmiddag på Dagtek serviceenhet i Ekenäs och på Konst och hantverksidan är de flesta redan i full gång med olika arbeten. En av dem är Elisabet Lillsunde som broderar med färggranna yllegarn.

Elisabet har själv utvecklat sin teknik från korsstygn med lingarn till fritt broderi med yllegarn, det som hennes tavlor nu är. Bredvid sig på arbetsbordet har hon bilder med olika motiv som föreställer bland annat färggranna fiskar. På bordet står också en stor låda med yllegarn i alla tänkbara färger. Motiven varierar ofta enligt säsong, men ofta fungerar sagovärlden som inspirationskälla för Elisabet.

Intressant är att Elisabet aldrig planerar sina broderier genom att skissa, eller ens rita ut konturer på tyget. Ändå har hon en klar bild av hur hon vill ha det – om hon inte är nöjd, sprättar hon upp och ändrar på arbetet tills hon är nöjd. Ofta finns det i hennes arbeten också finurliga små detaljer, kanske någonting som man först efter en stund lägger märke till.

Eva Nyström, som jobbar som handledare på Dagtek, berättar att något som är kännetecknande för Elisabets tavlor är de färggranna motiven.

- Det finns ofta mycket värme och glädje i hennes tavlor, konstaterar Eva.

hållt på med cirka två veckor och den är inte riktigt klar än. Stygn efter stygn avverkar Elisabet medan vi diskuterar kring hennes handarbeten och hon berättar att snickeriet på Dagtek gör ramarna till hennes tavlor. I butiken invid Konst och hantverk finns ett tiotal av Elisabets tavlor till försäljning. Priset varierar från cirka 40-60 euro per tavla, beroende på storleken. Det händer också att kunder tar kontakt och önskar beställa något särskilt motiv på sin tavla. Till och med till Amerika har Elisabet sålt tavlor!

Elisabets tavlor har länge varit efterfrågade i staden och våren 2011 höll hon en utställning i biblioteket i Ekenäs. Elisabet deltog också i Kaarisilta Biennalen 2015, som är en stor utställning både i Lahtis och i Helsingfors, arrangerad av Kaarisilta ry.

Förutom tavlor har Elisabet också tillverkat dynor av sina broderier på inredares begäran och dessutom är hon en duktig konstnär som också gillar att måla. På en av väggarna i Dagtek kan man beskåda hennes vackra målning av en fjäder som hon målade på hösten.

För den som vill beställa av Elisabets tavlor går det bra att ta kontakt med Konst och hantverk på Dagtek serviceenhet. Någon exakt leveranstid kan man inte lova, påpekar Eva. Elisabet berättar att broderiet är något hon gör på Dagtek, hemma på fritiden kopplar hon av med annat.

Den tavla som Elisabet förtillfället syr på har hon 25

OPTIMA

Text och bild | Malin Johansson

“I det här jobbet stagnerar man inte”

Till Optima i Helsingfors kommer ungdomar som har specialskola eller anpassad undervisning bakom sig och upptagningsområdet sträcker sig allt från Sibbo högstadium i Östra Nyland till Ekenäs i Västra Nyland. En del ungdomar kommer också via Kårkullas dagverksamhet, Zacharias Topeliusskolan och Skilla. För tillfället går 12 elever i skolan.

26

G채nget i soffan fr책n v채nster: Carl Sergelius, Kari Lautj채rvi, Petra Kaske och Mayvor Lintinen.

27

OPTIMA

M

ayvor Lintinen har jobbat sex år som specialyrkeslärare inom Optima, medan Petra Kaske var med och startade upp Helsingforslinjen redan år 1999.

Några år senare startade verksamheten i Borgå och då började Petra jobba där som lärare. Idag fungerar Kaske som Optimas teamledare för Telma, det vill säga utbildning som handleder för arbete och självständigt liv. Optima ansvarar för specialyrkesutbildningen i Svenskfinland och verksamhetspunkter finns i Jakobstad, Nykarleby, Pargas, Vasa, Helsingfors och Borgå.

- Optima är för ungdomar som behöver studier på andra stadiet, berättar Kaske. Det handlar om specialundervisning för ungdomar med funktions­ nedsättning där man handleder för arbete och självständigt liv, fortsätter hon.

Text och bild | Malin Johansson

När det gäller värderingar i arbetet är Mayvor mycket mån om att lyfta fram elevernas styrkor. Petra betonar också helhetstänkandet och lyfter fram både en meningsfull fritid och ett meningsfullt arbete. På Optima i Helsingfors jobbar två lärare på 12 studerande tillsammans med personliga assistenter. I det dagliga arbetet är nätverksarbetet mycket viktigt och man samarbetar tätt med omsorgen, terapeuter, sändande skolor, hemkommuner, intresseorganisationer, arbetslivet och förstås föräldrarna.

Arcada är också en viktig samarbetspartner, med vilken man bland annat har gemensam gymnastik.

För studeranden vid Optima är inte studietiden läng­ re automatiskt tre år, utan man gör upp en individuell läroplan för varje elev. Från och med 1.1.2018 är allt valbart. De flesta väljer trots det att studera tre år, berättar Mayvor. Hon förklarar att man också kan välja ifall man studerar tre dagar i veckan Vid Optima finns det också möjlighet att bara delta eller fem dagar. Eleverna bygger på studierna från i enstaka kurser och Mayvor berättar att speciellt grund­skolan med olika block som kan handla om hygienpasset har varit populärt att avlägga. allt från motoriska färdigheter till självbestämmande och sociala färdigheter.

- Tillsvidare har fem personer tagit hygienpasset och en sjätte är på gång, berättar Mayvor och - Vi har en mycket mångsidig utbildningsgrund, besäger att även personer med synskada har klarat tonar Kaske. av att ta hygienpasset med glans.

Mayvor och Petra berättar att man jobbar mycket Övernattningsmöjlighet finns inte i skolan, utan med självkännedom, stärker den positiva jag-bilden eleverna kommer med buss eller taxi till skolan och lär eleverna att också våga be om hjälp. Ansom är belägen i Malm i Helsingfors. Men det är dra kunskapsområden som kommer upp är sociala inte så länge till som man kommer att husera i des- färdigheter, att vara medborgare i samhället, var­ sa utrymmen, redan till sommaren planeras flytt­ dagsfärdigheter, självbestämmande och att kunna lasset att gå till Arabiagatan. Kaske är glad över göra val. Med på programmet finns också konst den tänkta flytten och berättar att man länge har och musik, samhällskunskap och att känna till olika jobbat för att möjliggöra denna flytt. tjänster och begrepp. Närmiljön är viktig för första årets studerande. Man betonar också mycket - Vi är glada över att äntligen kunna flytta till än- trafiksäkerheten och Kaske berättar att eleverna i damålsenliga utrymmen och dessutom kommer Borgå nyligen var och röstade i presidentvalet, som vi att bli granne med många av våra samarbet- ett led i samhällskunskapen. spartner som Arcada, Kårkulla och Prakticum, poängterar Kaske.

Eleverna vid Optima behöver också lära sig ”att 28

lära”, det vill säga studieteknik. Man behöver veta vad som inspirerar en och hur man tar sig an olika problemsituationer. I dagens värld spelar kommunikationen en allt viktigare roll och första årets studerande får ansöka från Optima om en iPad till ett självkostnadspris.

Ipaden får de behålla också efter att de har avslutat studierna.

- Jag faschineras av de kommunikationsmedel som en personligt uppbyggt Ipad kan ge studerande, utbrister Petra.

Då det gäller framtidsutsikterna för eleverna vid Optima är samarbetet med hemkommunen av stor vikt. Enligt Kaske är valmöjligheterna i arbetslivet för ungdomarna en stor fråga och hon utmanar hela samhället att öppna dörrarna.

- Det är inte mera självklart att en arbetsplats tar emot eleverna då det är fråga om en Liaplats (lärande i arbete), ifall de inte får med personal från skolan, poängterar Mayvor.

Men både Petra och Mayvor lyfter fram den fantastiska personal som finns inom Optima och betonar hur man målmedvetet jobbar framåt och fokuserar på det positiva och gläds över varje framsteg, hur små de än må vara.

Båda är överens om att det är en glädje att komma på jobb varje dag.

“

...tillsvidare har fem personer tagit hygienpasset

- Jag upplever att jag inte stagnerar i det här jobbet, jag måste ständigt hitta på nya lösningar. Det är härliga ungdomar att jobba med, avslutar Mayvor.

Studerande John Lövkvist och assistent Kjell-Johan Nygård på uppköp i matbutiken.

29

KÅRKULLAS AMBULERANDE SJUKSKÖTARE

Text och bild | Malin Johansson

...jag försöker vara lite av en spindel i nätet

30

Här och nu!

Inom Kårkulla samkommun arbetar sju ambulerande sjukskötare ute i regionerna. Här får du möta några av dem och läsa hur en arbetsdag kan se ut för en ambulerande sjukskötare.

Varför sökte du jobbet som sjukskötare och hur länge har du jobbat på Kårkulla?

- Jag sökte jobbet för att det verkade vara intressant och varierande och man skulle få jobba mångsidigt med många olika människor. Jag har nu jobbat sex veckor i huset.

Beskriv ditt jobb! Hur ser en arbetsdag ut? Vilka rutiner finns?

- Jag har inte ännu så fasta rutiner eftersom jobbet är så nytt. Men tanken är att jag dagligen håller kontakt med enheterna, besöker brukarna vid behov och hjälper personalen och brukarna i sjuk- och hälsovårdsfrågor. Jag deltar också i personalmöten för att veta vad som är aktuellt samt

Kaisa von Zweygbergk

Ålder: 37 år Bor: i Pargas Jobbar som: ambulerande sjukskötare i Åboland Intressen: Natur och motion Motto: Attityden ändrar allt!

Mitt jobb med tre ord: intressant, varierande och överraskande

stöder personalen i hälsofrågor. Största behovet nu i början är att utveckla samarbetet med HVC och göra det smidigare och tryggare från allas synvinkel. Vi samarbetar även med andra ambulerande sjukskötare och försöker utveckla verksamheten tillsammans så att alla inom Kårkulla skulle ha nytta av det. Jag försöker vara lite av en spindel i nätet!

Vad är det bästa med ditt jobb? Vilka utmaningar finns?

- Jag tycker om ansvaret och friheten i att få utveckla och arbeta med så många olika saker och många olika människor. Det gör arbetet varierande och intressant, men även krävande och utmanande.

Arbetsuppgifterna känns ännu lite splittrade, men det kommer att bli bättre med tiden, när man blir medveten om behoven på olika ställen.

31

KÅRKULLAS AMBULERANDE SJUKSKÖTARE

Mari Löfstedt

Ålder: 35 år Bor: i Hangö Jobbar som: ambulerande sjukskötare i Västra Nyland Intressen: motion och djur Motto: Allting har sin orsak “Everything happens for a reason” Mitt jobb med tre ord: roligt, intressant och utmanande

“

...varje dag ser annorlunda ut, härliga brukare och roliga arbets­ kompisar

32

Varför sökte du jobbet som sjukskötare och hur länge har du jobbat på Kårkulla?

- Jag ville ha nya utmaningar i livet.

På vilken enhet och i vilken region är du stationerad?

- Under arbetsdagen rör jag mig på alla enheter i regionen. Jag är stationerad på omsorgsbyrån i Ekenäs.

Beskriv ditt jobb! Hur ser en arbetsdag ut? Vilka rutiner finns?

- Jag brukar inte ha så mycket rutiner. Kanske den enda rutin som jag har är att på morgonen öppna e-posten och kalendern och så börjar jag därifrån och ser vad som är viktigast på agendan och vem jag har lovat att träffa.

Vad är det bästa med ditt jobb? Vilka utmaningar finns?

- Varje dag ser annorlunda ut, härliga brukare och roliga arbetskompisar. Utmaningarna för en ambulerande sjukskötare är kanske det att man inte hinner träffa alla som man skulle vilja. Man måste prioritera mycket, vem har största behovet och man lever inte utan kalender i det här arbetet!

33

KÅRKULLAS AMBULERANDE SJUKSKÖTARE

“

Gunborg Silván

Ålder: 55 år Bor: i Bennäs, Pedersöre Intressen: umgås med familjen, släkt och vänner, promenader med hunden, att läsa och göra trädgårdsarbete Motto: Vi är alla lika värdefulla Mitt jobb med tre ord: givande, omväxlande, utmanande

...det bästa med mitt jobb är alla fina brukare och mina kollegor!

34

J

ag jobbar på Sandåkers serviceenhet som är uppdelat på två ställen, seniorboendet (tidigare Backebo ) på Ebba braheesplanaden i Jakobstad och en enhet för unga vuxna i Sandsund, Pedersöre. Jag har arbetat som diakoniarbetare i församling, men sedan 2011 inom vården.

Arbetet bland brukare var ett ganska okänt område för mig och när möjlighet gavs, tyckte jag att det skulle vara ett intressant arbete. Jag började min nuvarande tjänst i slutet av juli 2017, så jag är ganska ny.

Jag arbetar en dag i veckan i Sandsund där jag främst delar och beställer mediciner, har läkarkontakt och gör uppföljningsarbeten när det gäller det medicinska. Resten av min tid är jag på Ebba Braheesplanaden. Även där är jag ansvarig för den medicinska delen, men deltar samtidigt i vårdarbetet.

Arbetet är treskiftesarbete så dagarna är mycket varierande beroende på skiftet. Men till exempel ett onsdagsskifte kan se ut på följande sätt. På morgonen hjälps vi åt så att våra arbetsföra brukare hinner i tid till arbetet. För närvarande har vi två heltidspensionärer i Jakobstad. Våra härliga pensionärer hjälps upp vid nio-tiden och det blir morgonmål och en liten pratstund. Sedan gör de sina promenader i korridoren, stickar, eller lyssnar på musik medan jag delar mediciner och skickar in veckans apoteksbeställning.Vid tolvtiden äter vi tillsammans och övrig personal anländer. Resten av dagen har jag möjlighet att ha läkarkontakter, fylla i olika blanketter och uppföljningar, ändra i medicinlistor, följa med någon av brukarna på läkarbesök eller labbesök och göra andra medicinska uppgifter som hör till mig.

Vid två-tiden dricker vi kaffe tillsammans och då kommer övriga brukare hem från sina arbeten och det är full rulle. Övriga dagar är jag vanligtvis helt med i vårdarbetet. Det bästa med mitt jobb är alla fina brukare och mina kolleger! Alla dagar är olika. Det har ännu aldrig känts tungt att komma på jobb trots att det tidvis kan vara ganska mycket som ska göras. Utmaningarna har varit dels att lära mig känna alla brukare, dels alla rutiner när det gäller den medicinska delen.

35

HÖSTGALLUP KÅRKULLAS AMBULERANDE SJUKSKÖTARE

J

ag heter Margaretha Gunnar och är 49

med med- och motgångar. Att få en kram när man

år. Jag bor i Jakobstad med min familj,

kommer på jobb är heller inte fel!

man och fyra barn,de två äldsta är vuxna och studerar. Jag jobbar på Nyboda serviceenhet och är stationerad på Villa

Bergstigen. Sedan januari 2018 betjänar jag också Villa Joupers i egenskap av sjukskötare.

“

Utmaningar i mitt jobb är att orka och räcka till, också när man själv har en sämre dag för arbetet är intensivt. På mitt boende jobbar vi ensamma i skiftet och mat och kaffe äter och dricker vi tillsammans med brukarna. Ibland saknar jag att få gå

Mina intressen är fotboll, flera av barnen har spelat eller spelar och jag följer premier league med stort intresse. Naturen och skogsvandringar samt båtliv är också viktigt för mig!

Jag har jobbat länge på Kårkulla samkommun. Jag började som 18-åring med att vara stödperson och i samma veva också som vikarie. Under utbildningen till sjukskötare jobbade jag ibland på helger och lov. Sedan snart 20 år tillbaka jobbar jag på Villa Bergstigen, har fram till januari 2018 jobbat som vårdare med medicinansvar. Jag är nu jätteglad över att ha fått en sjukskötarbefattning även om jag inte jobbar så många timmar per vecka med enbart medicinska frågor, utan i huvudsak återfinns i det dagliga vårdarbetet. Det är efterlängtat och välbehövligt på enheten.

En vanlig jobbdag för mig, om jag den dagen sysslar med medicinska ärenden, kan se ut på följande sätt. Jag delar medicin och kontrollerar att alla recept är i kraft och sköter om förnyandet av dem vid behov. Sedan kan det vara HVC-besök, till exempel labbprov. Ibland också läkarbesök och eventuella åtgärder. Sedan uppdaterar jag den medicinska uppföljningen för brukarna. Till mitt jobb hör också telefonsamtal till anhöriga eller andra personer som finns i vården omkring brukaren, till exempel fysioterapeuten.

Det bästa med mitt jobb är att få jobba med människor, att få känna att jag "gör skillnad" för dem jag jobbar för, att stöda dem i att leva ett gott liv 36

undan en stund. Mitt arbete sammanfattat med tre ord skulle vara; omväxlande, intensivt och givande eller varför inte "här och nu!

...att få en kram när man kommer på jobb är heller inte fel!

Margaretha Gunnar

Ålder: 49 år Bor: i Jakobstad Intressen: fotboll Motto: allt har sin tid Mitt jobb med tre ord: omväxlande, intensivt och givande! Varför inte här och nu!

37

KÅRKULLAS AMBULERANDE SJUKSKÖTARE

“

...men jag tycker om utmaningar

Nina Raita

Ålder: 57 år Bor: i Vanda Intressen: att gå på gym, resa Motto: Nästan allt går an...

Mitt jobb med tre ord: trevligt, intressant och mångsidigt

Varför sökte du jobbet?

- Jag sökte jobbet för min livssituation var sådan att det kändes rätt och bra. Arbetsuppgifterna lät också intressanta.

Hur länge har du jobbat på Kårkulla?

- Jag har jobbat fyra månader på Kårkulla.

På vilken enhet och i vilken region är du stationerad?

- På omsorgsbyrån i Helsingfors. Arbetsplatsen är hela Mellersta Nyland.

Beskriv ditt jobb! Hur ser en arbetsdag ut? Vilka rutiner finns?

- Jag har ansvar för helheten av sjukvården tillsammans med läkaren. En av de viktigaste uppgifterna är att synkronisera boendeenheternas medicinadministration. Alla enheter följer samma principer i läkemedelshantering. Jag ser till att alla läkemedelsansvariga har den utbildning som krävs. Jag följer också med enheternas behov av tilläggsutbildningar och så vidare. Mina dagar är mycket varierande. Jag har inte direkta rutiner, ibland är jag ute på enheterna för att vaccinera, spola öron med mera. Jag deltar också i veckovisa personalmöten, IP-möten och så vidare.

Vad är det bästa med ditt jobb? Vilka utmaningar finns?

- Mångsidiga arbetsuppgifter, trevliga och hjälpsamma kolleger.

Utmanande är att jag ännu har mycket nytt att lära mig. Men jag tycker om utmaningar!

38

RESULTAT FRÅN ANHÖRIGENKÄTEN

Text | Maria Vaskivuo

Anhörigenkätens resultat

A

nhörigstrategin uppdaterades under året 2017 för att följa samma linje med samkommunens övriga strategier. Den uppdaterade anhörigstrategin innefattande handlingsprogram godkändes av Styrelsen 23.5.2017. Kårkulla samkommuns värdegrund och utgångspunkt för god omsorg grundar sig på ett salutogent perspektiv och en känsla av sammanhang. Nycklorden för värdegrunden är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begreppen betyder olika saker för de

fyra olika intressenterna inom Kårkulla samkommun och förverkligandet beskrivs därför separat för brukare, anhöriga, personalen och kommunen. Ur anhörigperspektiv betyder det att vi strävar till öppen kommunikation, gott bemötande och trygghet. Vi vill göra tydliga överenskommelser, ha ett gott samarbete och hitta individuella lösningar.

Tack för alla svar! I år har inkommit 163 svar. Majoriten av de som svarat på förfrågningen har en anhörig som erhåller boendeservice och dagverksamet. Stor del får även service från omsorgsbyrån. Kvaliteten på servicen upplever 80 procent som bra. Resultatet visar att 70 procent av respondenterna upplever att servicen som erhålls känns trygg i hög grad och 65 procent anser att samarbetet fungerar mycket bra med personalen. Majoriteten av de anhöriga upplever att deras kunskap beaktas, att man som anhöriga känner sig delaktig i uppbyggandet av den service som erhålls och att personalen har ett professionellt förhållningssätt. Områden som på basen av resultaten kommer att vidareutvecklas, är delaktighetsaspekten för de anhöriga. Omkring hälften av de anhöriga besöker Kårkullas webbplats sporadiskt för att hitta information. Responsförfarandet inom samkommunen känner tyvärr stor del av de anhöriga inte till.

Vi värdesätter er respons och behöver utveckla insamlingen av respons kontinuerligt. Responsen kan lämnas in, anonymt eller med namn, när som helst via Kårkullas hemsida under ikonen ”Brukare och anhöriga”. Respons kan vara riktad till någon specifik person, enhet, region eller som fri text. Enheterna har även utskrivna blanketter som finns framme att fylla i om man föredrar pappersversion. Pappersversioner postas in till Centralförvaltningen/Expert- och utvecklingscentret. All respons ligger som grund för det samkommunala ständigt pågående utvecklingsarbetet.

Tack för er medverkan i anhörigenkäten!

39

2

100712

ECONOMY

Kårkulla samkommun Kårkullavägen 142 | 21610 Kirjala Tfn 0247 431 222 (växel öppen, vardagar kl. 9–15) fornamn.efternamn@karkulla.fi info@karkulla.fi

kårkulla.fi

4041

Trycksak

0797