Inledning
LSU – Sveriges ungdomsorganisationer har en vision om en demokratisk värld där alla unga är organiserade och har makt över sina liv och samhällsutvecklingen. Denna vision sätter riktning för LSU:s verksamhet som bland annat innefattar ett stort internationellt arbete om ömsesidigt partnerskap och globalt ledarskap. Internationella institutioner är väsentliga för att skapa interdependens mellan länder och upprätthålla positiv fred. FN är en institution som har en lång tradition i Sverige eftersom den världsvida institutionen vilar på en moralisk grund. Denna grund utmanas idag på många sätt genom exempelvis hot om minskad budget, medlemsstaternas ovilja att följa internationell rätt och gemensamma åtaganden som har ratificerats, korruption och mycket mer. Det är en spegelbild av en globaliserad värld i rörelse som drar åt olika riktningar.
FN:s vice generalsekreterare Amina J. Mohammed sa följande vid ett tillfälle: ”Om FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna skulle signeras idag, är det inte säkert att det skulle hända.”. Citatet beskriver läget i FN och världen. Detta gör att FN som institution blir ännu viktigare när universella värderingar hotas. Även om medlemsstater, institutioner och företag drar åt olika håll är LSU:s riktning tydlig.
Den unga generationen, bestående av 1,8 miljarder människor mellan 10-24 år, är den största ungdomsgenerationen någonsin. Det är en hoppfull men marginaliserad generation som bär mycket ansvar utan förutsättningar. Ungdomsrörelsen, den svenska som globala, verkar för att just skapa dessa förutsättningar. Vår idealism är vår drivkraft som röstbärare, demokratifrämjare och skyddare av mänskliga rättigheter. Den marginalisering som ungdomsrörelsen möter gör att vi också är ensamma i arbetet om våra frågor som i många fall är ödesfrågor, om inte stater bär ansvaret med oss. Samverkan mellan civilsamhälle och regering är nödvändigt för en demokrati och för att möta dessa ödesfrågor. LSU är tacksamma för möjligheten att påbörja en lång dialog, ömsesidigt utbyte och systematisk samverkan med Sveriges regering om ungdomars delaktighet i samhället och i detta fall FN. Mötet mellan LSU och Utrikesdepartementet den 19 mars blir ett viktigt startskott på ett fortsatt och utvecklat samarbete.
Bakgrund
I januari månad påbörjades en diskussion på Twitter som handlade om att Danmark lanserade sin nya satsning med sex stycken ungdomsdelegater till FN. Deltagarna i diskussionen var statssekreterare Ulrika Modéer, LSU:s ledamot Noura Berrouba och LSU:s ordförande Rosaline Marbinah som skrev hur Sverige kan inspireras av detta. Ulrika Modéer välkomnade idéerna och slutsatsen av diskussionen blev att LSU skulle kalla till ett möte, vilket Rosaline Marbinah tog vidare för förankring. Efter förankring i organisationen, styrelse som personal, kallade LSU till ett möte. Datum för mötet är den 19 mars 2018 kl. 11.00 – 11.30.
LSU:s interna process har utgått från tre faser – förankring, konsultationer och workshops. Som tidigare skrivet förankrades detta initiativ snabbt efter dialogen över sociala medier. Under förankringsfasen beslutades det att LSU ska ta fram rekommendationer utifrån en modig, ambitiös, pragmatisk och konkret politik. För att ta fram rekommendationerna behöver vi lära av goda exempel från våra landsrådskollegor i Skandinavien samt andra aktörer. LSU har konsulterat följande organisationer och aktörer: LSU:s tidigare ungdomsdelegater till FN, European Youth Forum, LNU som är Norges landsråd för ungdomsorganisationer, DUF som är Danmarks landsråd för ungdomsorganisationer och Allianssi som är Finlands landsråd för ungdomsorganisationer. Konsultationerna blev underlaget inför en workshop med verksamhetsledare för LSU:s påverkansarbete Anders Lindell, tidigare ungdomsdelegat till HLPF Björn Fondén, tidigare ungdomsdelegat till UNGA och nuvarande LSU:s ledamot Noura Berrouba samt tidigare ungdomsdelegat till EU och nuvarande LSU:s ordförande Rosaline Marbinah. Workshopen resulterade i rekommendationer som har sammanställts i detta underlag av Rosaline Marbinah.
Lägesbeskrivning
Arbetet för ungas delaktighet, inflytande och makt kan inte stanna vid nationsgränserna. Unga måste genom ungdomsorganisationer vara representerade även på internationella arenor och erkännas som positiva förändringsagenter. Därför arbetar LSU för att unga och ungdomsorganisationer i Sverige ska vara delaktiga i det arbete som utförs i FN. Sedan 1999 har LSU varit representerade i regeringsdelegationen till FN:s generalförsamlings (UNGA) tredje kommitté om sociala, humanitära och kulturella frågor. År 2001 fick LSU för första gången beviljat medel för arbete med ungdomsdeltagande i FN-sammanhang. Under 2004-2007 fortsatte LSU:s satsning på att bli mer av en aktör i det ungdomspolitiska arbetet i FN och under åren har vi också utsett delegater till regeringsdelegationer för andra möten såsom FN:s högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF), Unesco, klimatkonventionens partskonferenser (COP), FN:s kvinnokommission (CSW), UNhabitat och World Summit on Information Society. LSU har sedan 2005 konsultativ status i FN:s ekonomiska och sociala råd, ECOSOC. Utöver representation i FN följer och påverkar LSU olika processer, antingen själva eller genom European Youth Forum såsom arbetet med Milenniemålen.
LSU:s nuvarande lägesbeskrivning om arbetet i FN skiljer sig inte mycket från hur det var tidigare. LSU finns representerad i UNGA, HLPF, Svenska Unescorådet och COP. Vi följer dock fler FN-processer, såsom Agenda 2030, FN:s säkerhetsrådsresolution 2250 Unga, fred och säkerhet, arbetet med barn och väpnad konflikt och mer. LSU kommunicerar och folkbildar om både LSU:s och Sveriges arbete i FN. Dock saknar LSU förutsättningar för ett reellt och långsiktigt påverkansarbete. Administrationen för att äska och redovisa olika projektmedel från Utrikesdepartementet flera gånger om året tar tid och om medel beviljas brukar det
oftast bli försenat, vilket leder till att ungdomsdelegeter inte hinner vara en del av regeringsdelegationers förarbeten. Detta förhindrar tyvärr ett stärkt samarbete och omöjliggör den väsentliga roll vi som civilsamhällesaktör har för att påverka officiella positioner, prioriteringar och instruktioner.
Flera FN-processer som är oerhört viktiga ur ett barn- och ungdomsperspektiv har LSU tyvärr inte varken tillräckligt med resurser för att följa, eller rätt ingångar för reell påverkan. Ungdomar är en av de största samhällsgrupperna som finns och det räcker inte med att finnas med i ett fåtal processer och enbart fylla en stol. Därför välkomnar LSU den lyhördhet som Utrikesdepartementet visar för att ändra detta. Vår samverkan är ett tillfälle för att implementera S/RES/2250 i målet att motverka marginalisering av ungdomar. LSU är stolt över sitt arbete i FN, men för politisk förändring behöver vi få förutsättningar för långsiktighet vilket också ska gälla våra medlemsorganisationer och andra aktörer som arbetar för barn och ungdomar.
Syfte
Syftet med detta underlag är att presentera LSU:s rekommendationer till Sveriges regering om hur ungdomar initialt kan få en ökad delaktighet i FN. Syftet med mötet den 19 mars är att utgå ifrån detta underlag samt diskutera uppföljning och ramar för det fortsatta samarbetet. Som tidigare skrivet är detta en början på något större.
Rekommendationer
För att operationalisera LSU:s politiska vilja följer här totalt 20 rekommendationer till Utrikesdepartementet. Rekommendationerna har tre kategorier som är ungdomsdelegater, strukturer och utrikespolitisk agenda. Rekommendationerna är följande:
Ungdomsdelegater
Rekommendation 1 – Junior-seniorsystem
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att inrätta ett junior-seniorsystem för ungdomsdelegater, där två ungdomsdelegater väljs på två år vardera i överlappande mandatperioder som grundprincip.
Motivering:
Ett system med två ungdomsdelegater möjliggör ett mer långsiktigt påverkansarbete, vilket är en nyckel för att skapa goda sociala, ekonomiska och ekologiska livsvillkor till barn och ungdomar, demokratisering av länder och tillträde till rättigheter för marginaliserade grupper som kränks. Rådande system är inte långsiktigt, gör det svårt att följa processer och påverkansarbetet behöver börja om från början när en ny ungdomsdelegat tillsätts. I vårt samhälle finns en åldersmaktsordning som inte ger utrymme till yngre. Det ska inte bara finnas en stol för ungdomar, utan helst ska det vara en demografisk representation vilket gör att även två stolar är lite men samtidigt en pragmatisk lösning. För
Utrikesdepartementet skulle det innebära flera kreativa perspektiv i beslutsfattande, försäkran om kvalitet, ökad politisk kommunikation och givetvis - en effektivare förändring för Sveriges medborgare och världens unga människor.
Rekommendation 2 – Tematiska ungdomsdelegater
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: at t undersöka möjligheten till tematiska ungdomsdelegater istället för ungdomsdelegater till specifika möten.
Motivering:
Exempel på sådana tematiska områden är mänskliga rättigheter, global utveckling, utbildning, fred och säkerhet, hållbar utveckling, klimat och jämställdhet. Ett system med tematiska ungdomsdelegater skapar möjligheter att arbeta mer konkret inom ett specifikt område. LSU skulle genom ett tematiskt system kunna verka som tillgång till Utrikesdepartementet för förståelsen av ungas förutsättningar och behov inom olika områden och det skulle ge LSU bättre möjlighet att konkretisera sitt arbete. Dessutom skulle ungdomsdelegater kunna arbeta genomgående med en fråga under åren istället för att vara bunden till en viss process eller möte. En förhoppning är också att Utrikesdepartementet anser det värdefullt att inkludera ungdomsdelegater i alla processer som rör det tematiska området.
Rekommendation 3 – Delaktighet i regeringsdelegationer LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att inkludera ungdomsdelegater i regeringsdelegationer under hela processen för att ta fram Sveriges position, prioriteringar och instruktioner till förhandlingar.
Motivering:
Ungdomsdelegaters delaktighet i regeringsdelegationer är nödvändigt för staters förståelse för ungdomars och ungdomsorganisationers situation, villkor och förutsättningar FN är uppbyggt på ett system av länder. Det är primärt genom vårt medlemsland, Sverige, som vi kan påverka FN. Om LSU deltar i regeringsdelegationer innebär det att vi företräder Sverige. LSU:s förhandlingsutrymme och roll som civilsamhälle är som starkast innan och efter konferensen. Innan konferensen genom att vara expertkompetens och påverka Sveriges position, prioriteringar och instruktioner samt efter genom uppföljning och utvärdering. På plats under konferenserna ska vi föra Sveriges politik och koordinera den globala ungdomsrörelsen. Att ungdomsdelegaterna ska vara en del av hela processen är därför avgörande för att civilsamhället och ungdomsrörelsen ska få ett utrymme och erbjuda sin expertis. För att motverka tokenism behöver ungdomsdelegater få tillgång till relevant information och bjudas in till att delta på alla delegationsmöten.
Rekommendation 4 – Erkännande i regeringsdelegationer
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att erkänna ungdomsdelegater som en medbestämmande delegat i Sveriges regeringsdelegationer.
Motivering:
Det är viktigt att det finns högre direktiv från Utrikesdepartementet som förtydligar ungdomsdelegaters uppdrag för att undvika förvirring och otydligt syfte i regeringsdelegationer. Bildning är en positiv effekt av uppdraget, men ska ses som sekundär. Ungdomsdelegaterna är utvalda med specifik kompetens och syftar till att bidra till samt påverka aktuella förhandlingar. Just nu är det inte heller självklart att ungdomsdelegater får ta del av information och instruktioner vilket borde vara ett minimum. Utrikesdepartementet förlorar viktiga perspektiv och arbetskapacitet om ungdomsdelegater inte inkluderas reellt i delegationens arbete, utan anses vara där för andra syften. Erkännandet är också ett steg närmare att erkänna ungdomar som en politisk och positiv förändringsaktör som skapar nya narrativ.
Rekommendation 5 – Förmöten
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att bjuda in ungdomsdelegater till förmöten som hålls inför FN-konferenser som Sveriges ungdomsdelegater ska delta i.
Motivering:
Precis som ungdomsdelegater bör finnas med i hela regeringsdelegationens arbete, bör också ungdomsdelegaten få möjlighet att delta på förmöten till konferenser. Varför det är viktigt att vara en del av ett påverkanspolitiskt arbete från början till slut är eftersom alla möjligheter till inflytande ges då och det skapar större ägandeskap. För Utrikesdepartementet skulle detta inte innebära särskilt stora kostnader utan snarare en starkare roll i världssamfundet som ett progressivt land som visar goda exempel på hur andra länder kan göra för att öka ungdomars delaktighet.
Rekommendation 6 – Mentorskap
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att erbjuda respektive ungdomsdelegat en mentor från Utrikesdepartementet under ungdomsdelegatens mandatperiod.
Motivering:
Ungdomsdelegater utses av LSU för sin kompetens och unika perspektiv. Dock kan ett personligt stöd behövas för att lära av individer som verkar inom olika system och strukturer, såsom Utrikesdepartementet. Ett ömsesidigt mentorskap skulle vara en lösning och vidareutveckling av handledar-konceptet som finns nu. Då kan ungdomsdelegaten som är adept utveckla sin kunskap om utrikesförvaltning och mentorn lära sig om hur utrikesförvaltningen kan ha ett integrerat
ungdomsperspektiv. Adepten och mentorn möts på lika villkor och utvecklas
tillsammans för att utveckla sina organisationer. Det finns en medvetenhet om att upprättandet av mentorskap innebär att Utrikesdepartementet behöver lägga resurser och arbetstid på detta. LSU:s övertygelse är dock att mentorskap kommer att generera mer tillbaka.
Rekommendation 7 – Forum och processer
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att inkludera LSU och ungdomsdelegater i relevanta forum och processer för Sveriges arbete i FN.
Motivering:
Denna rekommendation är ett av många sätt att operationalisera hur Sverige kan driva en utrikespolitik som prioriterar barn och ungdomar. Nedan finns en tabell med förslag på relevanta forum och processer som LSU kan delta på eller skicka ungdomsdelegater till:
Forum och processer Relevans
Commission for the Rights of Persons with Disability
COP
Commission on Population and Development*
Commission on the Status of Women (CSW)
ECOSOC Youth Forum
LSU ska som princip verka för alla marginaliserade gruppers rättigheter. Denna kommission berör många av våra medlemsorganisationer.
Klimatförändringarna är samtidens ödesfråga. Ungdomar behöver finnas med vid förhandlingsbordet för det är oss och de kommande generationerna som avtalens effekt främst berör.
Befolknings- och utvecklingsfrågor. Tydligt fokus på olika demografiska grupper, där unga och äldre prioriteras särskilt.
Driva politik som skyddar och stärker flickor och unga kvinnors egenmakt och livsvillkor.
Forum där ungdomar och stater samspelar. Diskussioner centreras kring Agenda 2030 och LSU tycker det är viktigt att finnas representerade här. De flesta länder som har ungdomsdelegater
FN:s råd för mänskliga rättigheter*
skickar dem även hit.
Bevaka om mänskliga rättigheter kränks och särskilt för barn, unga, kvinnor, HBTQ-personer och minoriteter.
Gentemot detta råd vill vi driva politik om SRHR och vara en del av författandet av rådets universella periodiska rapporter.
FN:s säkerhetsråd* Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd är ett momentum för att ändra säkerhetsrådets strukturer, både för Sveriges och LSU:s del. Att introducera en ungdomsdelegat till arbetet för att bevaka mänsklig säkerhet utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv är en metod som gör Säkerhetsrådet mer transparent och demokratiskt.
Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration
Mellanstatliga förhandlingar om en fråga där unga flyktingar och migranter är särskilt utsatta. LSU vill arbeta med regeringen för att forma förslag som adresserar unga flyktingar och migranters behov.
HLPF Hållbar utveckling är denna
ungdomsgenerations största fråga som handlar om människans och jordens fortsätta (sam)existens.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
Ekonomiska frågor. För LSU är frågor kring ungdomsarbetslöshet, unga på arbetsmarknaden, ungas inkludering i sina samhällen och att investera i unga särskilt viktiga.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Brett definierad syn på säkerhet, som omfattar såväl militär rustningskontroll som mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokrati. Ungas roll i fredsbyggande, demokrati,
konflikthantering. Särskilt prioriterat är kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR)
UN-Habitat En del av hållbar utveckling och etableringspolitik för ungdomar.
Unesco Unesco behandlar relevanta frågor för ungdomsrörelsen, såsom utbildning, kultur och forskning.
UNGA:s andra kommitté om ekonomi och finansiering
Politiska beslut som inte har ekonomiskt stöd är generellt idéer som inte verkställs. On LSU:s ungdomsdelegat får en plats i denna kommitté skulle det innebära ett påverkansarbete för att omlokalisera resurser till global politik för barn och ungdomar. Många länder har redan ungdomsdelegater i andra kommittén.
UNGA:s tredje kommitté om sociala, humanitära och kulturella frågor
Arbetet med ungdomsresolutionen i UNGA
Täcker frågor som rör barn, ungdomar och kvinnor. Fokus på mänskliga rättigheter och sociala rättigheter.
Förhandlingar sker vartannat år inom ramen för SOCHUM.
* När Sverige är medlem i dessa kommissioner och råd.
Rekommendation 8 – Kommunikation
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att skicka inbjudningar till LSU löpandes där FN-organ skrivit att en ungdom behöver ingå i regeringsdelegationer eller där Utrikesdepartementet anser det vara relevant att inkludera ett ungdomsperspektiv.
Motivering:
En sådan kontakt skapar tillit mellan förvaltning och civilsamhället, och erkänner ungdomsrörelsen som experter. LSU vill vara en prioriterad samverkansorganisation med löpande kontakt, informationsutbyte och få formella som informella inbjudningar. För LSU är det viktigt att få sådana inbjudningar till toppmöten inom FN. LSU ska även ha möjligheten att kontakta Utrikesdepartementet om vi önskar att delta på konferenser som vi anser är relevanta. Tidigare har det varit så att LSU har gått genvägar genom andra länders ungdomsdelegater för att få information om vilka konferenser som FN bjuder in ungdomar till. Vad detta innebär för
Utrikesdepartementet är ökad arbetskapacitet och fler möjligheter för Sverige att delta i FN-arbetet.
Rekommendation 9 – Ekonomiska förutsättningar
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att samla bidragen för aktuella ungdomsdelegater i ett enda projekt.
Motivering:
Idag skiljer sig bidragets storlek åt mellan uppdragen. För 2017 beviljades LSU 50 000 kr för COP 23, 75 000 kr för UNGA och 80 000 kr för HLPF och Havskonferensen. Bidragen täcker generellt resa, boende och traktamente för representanterna och har i varierande grad medel avsatta för administration såsom projektledning och revision. Eftersom kostnaderna skiljer sig över tid och mellan platser är de svåra att förutse på förhand, men ett samlat bidrag skulle möjliggöra flexibilitet och långsiktighet. Om denna rekommendation beviljas behöver det föras en vidare diskussion om hur LSU:s äskande om samlat bidrag konkret skulle se ut. Äskandet skulle bygga på ett schablonbelopp per ungdomsdelegat, administration för samtliga ungdomsdelegater samt medel för att driva processer i FN som exempelvis reformarbete.
Strukturer
Rekommendation 10 – Projektstöd till ungdomsrörelsen
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att ge myndigheten Folke Bernadotteakademin öronmärkta medel för projektstöd om S/RES/2250 till barn- och ungdomsorganisationer för implementering på alla samhällsnivåer.
Motivering:
Sveriges barn- och ungdomsorganisationer måste få rätt ekonomiska förutsättningar för att vara en del av en värld och påverka den. I myndigheten Folke Berndotteakademins regleringsbrev är det tydligt att S/RES/2250 är viktigt i sig men även som en del av Sveriges strategi för hållbar fred 2017-2022. Myndigheten har även säkerhetsrådsresolutionen som en av deras tre prioriterade områden. Myndigheten kommer att, precis som för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Kvinnor, fred och säkerhet, skapa ett projektstöd som relevanta aktörer kan söka till. Det behövs en ekonomisk satsning i detta projektstöd som möjliggör att många kan söka och få godkända idéer beviljade. Ungdomsrörelsens ekonomiska förutsättningar möter inte den ambitionshöjning som behövs för att vara den första generationen som kan stoppa fattigdom och sista generationen som kan stoppa klimatförändringarna.
Rekommendation 11 – Referensgrupper och sakråd
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet:
att bjuda in LSU till relevanta referensgrupper och sakråd.
Motivering:
FN-arbetet på hemmaplan är lika viktigt som i New York eller Genève. LSU och våra medlemsorganisationer behöver bjudas in till referensgrupper för nära påverkan och konsultation men även sakråd eftersom ungdomsrörelsen har viktiga perspektiv som kan stärka Sveriges utrikespolitik. I referensgrupper ska LSU få möjlighet att kommentera på resolutioner och uttalanden. Regeringen behöver kalla till sakråd eller former för samverkan där ungdomsorganisationer bjuds in för att påverka Sveriges position. Exempelvis deltar många svenska ungdomar i COP, och deras krafter behöver tas tillvara på och kan bidra till att regeringens instruktioner följs av fler. Sakråd är ett välkomnat möte för samverkan men det är viktigt att regeringen är lyhörda gällande vilka frågor som behöver bli sakråd och skapa former för en sådan dialog.
Rekommendation 12 – Referensgrupp för Unga, fred och säkerhet LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att tillsätta en särskild referensgrupp för implementering av S/RES/2250 till Utrikesdepartementets och Utbildningsdepartementets arbete med FN:s säkerhetsråd, bestående av primärt unga mellan 18-29 år som säkerhetsrådsresolutionen påverkar.
Motivering:
Denna referensgrupp är en början på Sveriges implementering av S/RES/2250, som samlar både Folke Bernadotteakademins och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors arbete. Ungdomar behöver vara en grupp som riktar, bevakar, konsulteras och följer upp implementeringen. Det som säkerhetsrådsresolutionen berör är samhällsnivå- och landsgränsöverskridande och det är viktigt att skapa en sådan mötesplats där politiken samlas.
Rekommendation 13 – Referensgrupp för Agenda 2030
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att tillsätta en särskild referensgrupp för Agenda 2030 till Utrikesdepartementets och Finansdepartementets arbete med de globala målen, bestående av primärt unga mellan 15-29 år.
Motivering:
Denna rekommendation är ett gott exempel från Finland. Finlands statsminister har skapat och leder nu en Agenda 2030-kommité bestående av 20 ungdomar mellan
15-28 år. Regeringen tillsätter mandaten och deltagarna byts ut varje år. Här finner ni mer information om kommittén: http://kestavakehitys.fi/sv/komissionen/gruppende-ungas-agenda2030. LSU tror att Sverige kan lära sig av detta goda exempel och inkludera barn och ungdomar vilka är heterogena samhällsgrupper som de globala
målen främst berör. Referensgruppen kan, precis som referensgruppen för S/RES/2250, bli en mötesplats där inrikes- och utrikespolitik möts. Rekommendationen riktar sig därför även till Finansdepartementet, eftersom de globala målen är samhällsnivå- och landsgränsöverskridande frågor. Ambitionshöjningen ska vara på djupet, bredden och ledar av ungdomar i länder som har bäst förutsättningar att verkställa Agenda 2030 vilket är bland annat Sverige.
Rekommendation 14 – Utvärderingar
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att inkludera LSU i nationella, regionala och internationella utvärderingar och vara transparenta när utvärderingar ska göras.
Motivering:
Civilsamhället är en av demokratins granskade organ vilket gör det logiskt att civilsamhällesorganisationer såsom LSU får delta i utvärderingar. Utvärderingar görs för att stärka framtida processer där LSU har perspektiv många andra aktörer saknar, vilket kommer att gynna Utrikesdepartementet. Exempel på relevanta utvärderingar är uppföljningsmötet av klimatavtalet år 2019 samt Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution om kvinnor, fred och säkerhet som ska utvärderas år 2020. Det är även rekommenderat att inkludera LSU i dialog om när Sveriges nästa tillfälle för utvärdering av Agenda 2030 till HLPF kommer att vara.
Utrikespolitisk agenda
Rekommendation 15 – Ungdomar på agendan
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att driva globala ungdomspolitiska frågor i samma prioritet som feministisk utrikespolitik.
Motivering:
Sveriges regering har ett prioriterat arbete när det gäller kvinnor, fred och säkerhet vilket LSU är stolta över. I grund och botten handlar det om en princip om de mänskliga rättigheterna som principfast och konsekvent bör tillämpas på alla marginaliserade grupper i samhället - även barn och ungdomar. Precis som S/RES/1325 bör S/RES/2250 vara grundbultar i svensk utrikespolitik. Exempel på hur en sådan förändring kan gå till utöver rekommendationerna i detta underlag är bland annat att följa FN:s generalförsamlings ungdomsresolution som Sverige i dagsläget inte gör; Barnkonventionen är snart 30 år gammal och behöver bli lag i Sverige; följa upp målen i Compact for Young People in Humanitarian Action och World Programme of Action for Youth; och mycket mer.
Sverige behöver bli ungdomsrörelsens röstbärare som principfast och konsekvent ska skydda samhällets svaga. Utöver att Sverige är en röst för den svenska ungdomsrörelsen bör Sveriges regering också driva en aktiv politik för att vara röstbärare åt barn- och ungdomar i utsatta länder. Ett exempel är under HLPFkonferensen år 2017 då Sveriges regering kunde ha frågat Belarus om varför de inte konsulterade ungdomslandsrådets RADA i sin rapportering, eller varför inte alla medlemsländer har ungdomsdelegater till UNGA.
Rekommendation 16 – Krympande utrymme
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att ge biståndsmedel till demokratiska och självständiga barn- och ungdomsorganisationer i världen för att delta i FN-processer.
Motivering:
Den globala ungdomsrörelsen och civilsamhället möter lagstiftning och regleringar från regeringar som krymper vårt utrymme. Denna kränkning skapar konsekvenser för barn- och ungdomars rättigheter, livskvalitét och marginalisering. Det gäller allt från barn som befinner sig i väpnad konflikt såsom Yemen till förtrycket av unga i länder med diktaturer såsom Belarus. FN är en institution som vill skydda barn och ungdomar. Om barn och ungdomar, genom barn- och ungdomsorganisationer, får möjligheten att lyfta sina röster i en församling som lyssnar på dem, finns också en möjlighet att deras perspektiv blir lagstiftning. Därför bör Sverige, genom myndigheten Sida, ge riktat bistånd till barn- och ungdomsorganisationer i länder som kränker barn och ungas rättigheter. Barn- och ungdomsorganisationerna kan då i sitt land men även i FN mobilisera en fredlig motståndskraft och få sina röster hörda. Till viss del göra Sida redan detta, men det behöver vara en större prioritering som behöver synas i ett regleringsbrev. Det är internationell solidaritet i praktiken.
Rekommendation 17 – Handlingsplan för Agenda 2030
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att upprätta en nationell handlingsplan för Agenda 2030 som främst ska utgå ifrån förslaget på handlingsplan från delegationen för Sveriges genomförande av Agenda 2030.
Motivering:
LSU har arbetat för att regeringen ska anta handlingsplanen i sin helhet från delegationen för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Nu har det ungefär gått ett år och tiden rinner iväg. Agenda 2030 är drömmarnas agenda men samtidigt är målen inte tillräckliga för att möta den nedbrytning vi gör på vår jord och medmänniskor. Sverige behöver vara ambitiösa och snarast påbörja implementeringen utifrån en handlingsplan. Det är för kommande generationer vi gör detta, så vi lämnar efter en värld som är bättre än den vi fick. Givetvis ska alla
beslut vara väl genomtänkta men det anser vi att handlingsplanen var och när det gäller ödesfrågor ska vi aldrig tveka på att agera snabbt.
Rekommendation 18 – EU i FN
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att verka för att EU tar ett ledarskap i FN om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
Motivering:
Det är viktigt att inte glömma bort EU i Sveriges arbete med FN. EU är en global aktör med mycket potential. Det saknas ett ledarskap i vårt världssamfund som driver politik i linje med LSU:s värderingar. EU är en institution som också har mycket potential och tar ibland beslut i motsättning till LSU:s politik, men det är samtidigt en institution som vi kan påverka genom Sverige. Sverige bör verka för att EU tar ett större ansvar i arbetet med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Det finns inte många forum inom EU som arbetar med Agenda 2030. Ett exempel är Multistakeholder Platform for the Implementation of the Sustainable Development Goals in the EU, men det borde finnas många fler. Sverige behöver således inte vara ensam i sin politik utan kan få EU att driva samma politik i FN och katalysera hållbar utveckling.
Rekommendation 19 – Europarådets rådgivande kommitté för ungdomsfrågor LSU rekommenderar Utrikesdepartementet: att verka för att Europarådets rådgivande kommitté för ungdomsfrågor inte prioriteras bort i Europarådets budgetförhandlingar.
Motivering: Europarådet har ett underskott på grund av Rysslands ovilja att betala in avgifter då de förlorade sin rösträtt. Det innebär att Europarådet behöver prioritera sina resurser, och då finns ett förslag från den svenska ambassadören Torbjörn Haak att Europarådets rådgivande kommitté för ungdomsfrågor prioriteras bort vilket vi ser som oerhört skadligt för demokratisering i Europa, säkerställande att marginaliserade gruppers rättigheter inte kränks och erkännandet av ungas ovärderliga organisering. Kommitén är en unik mötesplats där ungdomar har medbestämmanderätt tillsammans med företrädare från Europas olika regeringar. Dessutom är det en av de sista mötesplatserna där Sverige och Ryssland kan mötas i dialog vilket inte ska underskattas i tider där diplomati allt mer behövs. LSU har författat ett öppet brev till utrikesminister Margot Wallström om detta vilket flera av de partipolitiska ungdomsförbunden har signerat.
Rekommendation 20 – Reform
LSU rekommenderar Utrikesdepartementet:
att reforma Utrikesdepartementets organisation, styrning och former för ungdomsinkludering.
Motivering:
FN genomgår en omstrukturering vilket är ett initiativ av FN:s generalsekreterares sändebud för ungdomsfrågor, Jayathma Wickramanayake. Exempelvis ska FN börja avreglera obetald praktik. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres arbetar också med att skapa en intern ungdomsstrategi som deras Inter-Agency Network ska ta fram. FN reformeras även på andra håll såsom exempelvis arbetet för hållbar utveckling. En rekommendation från LSU är att följa treden med omstrukturering och skapande av nytt narrativ som också FN:s vice generalsekreterare Amina J. Mohammed eftersöker.
Utrikesdepartementet behöver reformeras stegvis till att bli en organisation som strukturellt lyssnar till ungdomars narrativ istället för individuellt, även om det är något som LSU högt uppskattar. Vad det innebär mer konkret är att Utrikesdepartementets organisation har en hierarki som utgår ifrån en åldersmaktsordning och behöver en ökad kompetens i hur utrikespolitiken kan ha ett integrerat ungdomsperspektiv. Reformen gäller även utlandsmyndigheters samverkan med lokala barn- och ungdomsorganisationer eller att det borde finnas en ungdomsrådgivare i Sveriges alla ständiga representationer. Utrikesdepartementet behöver identifiera hinder och åtgärder för ungdomars deltagande och skapa en organisationsstruktur som inte diskriminerar unga. Chefer och medarbetare behöver kompetensutvecklas i exempelvis hur Utrikesdepartementet kan arbeta med S/RES/2250 såsom S/RES/1325 och fler unga behöver sändas ut till insatser. Förslagen är många på hur Utrikesdepartementet kan reformeras till att långsiktigt inkludera alla marginaliserade gruppers perspektiv.
Uppföljning
Precis som tidigare skrivet blir mötet den 19 mars ett viktigt startskott för samverkan mellan LSU och Utrikesdepartementet. LSU är tacksamma för det samarbetet vi har och den lyhördhet som finns bland beslutsfattare. Det är en ovärderlig kraft som behövs för att ord ska bli handling. Rekommendationerna kommer att presenteras på mötet och konsekvent med rekommendationerna önskar LSU att detta underlag följs upp senast två månader efter mötesdatumet, skriftligt via mejl men även fysiskt genom ytterligare möten.
Avslut
Med ambition har LSU tagit fram rekommendationer som ämnar vara modiga, ambitiösa, pragmatiska och resultera i konkret politik. Vi är även medvetna om att varje rekommendation kan vara en rapport i sig. Återigen vill LSU tacka för det samarbete som vi har med Utrikesdepartementet och har haft i många år i olika
former. Det finns många utmaningar inom och utanför våra landsgränser som LSU vill möta tillsammans med Utrikesdepartementet. Vi hoppas att denna samverkan blir ett gott exempel på hur stat och civilsamhälle kan vara inkluderande röstbärare, värna mänskliga rättigheter och främja demokrati som andra medlemsländer och landsråd kan lära av för en bättre värld.