Ungdomspolitik, välfärd och suveränitetsprincipen

UNGDOMSPOLITIK, VÄLFÄRD OCH SUVERÄNITETSPRINCIPEN En analysrapport om hur Sveriges Ungdomspolitiska skrivelse 2021 förhåller sig till Europeiska Unionens Ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

LSU - SVERIGES BARN- OCH UNGDOMSORGANISATIONER

LSU samlar Sveriges barn- och ungdomsorganisationer för att gemensamt förbättra förutsättningarna för ungas organisering, i Sverige och världen.

E-post: info@lsu.se Instagram och Twitter: LSU_se Facebook: LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer www.lsu.se Text: Sandra Daniel Layout: Evelina Bravo År: 2023

Denna rapport är medfinansierad av Europeiska unionen och Sida.

Dess innehåll ansvarar LSU för, och det återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens eller Sidas ståndpunkter.

SAMMANFATTNING Syftet med denna rapport är att analysera hur Sveriges Ungdomspolitiska skrivelse 2021, bindande lagstiftning, svarar mot det vägledande dokumentet i Europeiska Unionens Ungdomspolitiska ramverk 2019-2027.

Resultaten visar att det finns centrala likheter i dokumenten, men att makt kopplat till omfördelningspolitik genom välfärden är framträdande i Sveriges Ungdomspolitiska skrivelse 2021. EU:s ungdomspolitiska skrivelse karaktäriseras av EU som normativ aktör där suveränitetsprincipen får tydliga effekter på innehållet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION....................................................................................................... 5 BAKGRUND............................................................................................................. 6

SVERIGES UNGDOMSPOLITISKA RAMVERK 2021->........................................ 9 MÅL....................................................................................................................... 10 PRIORITERINGAR.................................................................................................. 11 ÅTAGANDEN........................................................................................................ 13 KOMMENTARER.................................................................................................... 16

EU:S UNGDOMSPOLITISKA RAMVERK 2019-2027......................................... 18 MÅL....................................................................................................................... 19 PRINCIPER............................................................................................................. 21 PRIORITERINGAR.................................................................................................. 23 ÅTAGANDEN........................................................................................................ 25 KOMMENTARER.................................................................................................... 27

ANALYS................................................................................................................. 28 ÖVERGRIPANDE................................................................................................... 28 MÅLSKRIVNING.................................................................................................... 29 PRINCIPER............................................................................................................. 30 PRIORITERINGAR.................................................................................................. 30 ÅTAGANDEN........................................................................................................ 31

RESULTAT................................................................................................................ 32 SLUTSATS................................................................................................................ 33 REFERENSLISTA...................................................................................................... 35

INTRODUKTION Denna rapport är skriven med den fasta övertygelsen att ungdomar är rättighetsbärare och demokratiaktörer. Den liberala demokratin förutsätter unga som samtida och framtida politiska aktörer med full rätt till självbestämmande över sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Rapportens syfte är att analysera hur Sveriges ungdomspolitiska skrivelse (2021->) svarar mot EU:s ungdomspolitiska ramverk 20192027. Det finns ett behov av att förstå hur dokumenten svarar mot varandra för att förstå ungdomspolitik i olika kontexter, aktörernas olika roller och hur Sverige kan arbeta med EU:s ungdomspolitiska ramverk.

I nära anslutning till rapportskrivningen har vi det svenska valet 2022, det svenska ordförandeskapet i Ministerrådet samt Europaparlamentetsvalet 2024 som referenspunkter. Det är unika påverkansmöjligheter för frågor som berör unga av allra högsta grad. Dagens unga generation kräver en samhällsutveckling som gör upp med en klimatskadlig värld och sönderslitande målkonflikter, som utvecklar den liberala demokratin och som bygger broar mellan människor över landsgränser.

Ungdomspolitiken är ett instrument till ett hållbart samhälle, det under premissen att ungdomspolitiken är hållbar i sig själv. För att möjliggöra detta behöver unga vara aktiva medskapare av åtgärder och implementering. Ungdomsrörelsen ställer här krav på demokratin.

En av ungdomsrörelsens viktigaste uppgifter är att agera röstbärare för de som ofta inte blir lyssnade till. Ungdomsrörelsen är också en skyddare av demokratin och den positiva freden, och en motvikt mot antidemokratiska krafter. Som fastslås i FN:s resolution 2250 är barn och unga viktiga aktörer för att skapa och upprätthålla fredliga samhällen. Det unga civilsamhället är uppbyggt på demokratiskt grund och arbetar aktivt för inkluderande samhällen byggt på allas lika värde och rättigheter. Därigenom motverkar ungdomsrörelsen antidemokratiska krafter som försöker motarbeta dessa värden.

I en tid där auktoritära krafter blåser sig starkare än en gång måste vi utifrån vår position fortsätta arbeta för ett samhälle där varje ung människa kan växa och utvecklas till att nå sin fulla potential. Denna rapport ställer sig frågorna; för vem är den uppsatta inriktningen i politiken till för? Vad är premissen för den utstakade politiken på olika politiska nivåer? Vilka skillnader och likheter finns det i de olika styrdokumenten för ungdomspolitik mellan den svenska respektive den europeiska dimensionen? Detta som ett sätt att ge verktyg för att fortsätta följa utvecklingen av ungdomspolitiken och granska dess påverkan på dagens unga.

5

BAKGRUND Sveriges ungdomspolitiska skrivelse (2021->) och EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027. utgör analysmaterialet i denna rapport.

Sveriges ungdomspolitiska skrivelse grundar sig i Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:345). Där framkom behovet av en samlad redovisning av utvecklingen för de ungdomspolitiska målen och det ungdomspolitiska handlingsprogrammet. Det ungdomspolitiska handlingsprogrammet har sedan dess utvecklats. Den liggande skrivelsen togs fram genom samråd med civilsamhällesorganisationer, däribland LSU genom en behovanalys av ungas villkor, samt rapporter från olika myndigheter.

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027 har EU:s ungdomspolitiska ramverk 2010-2018 som föregångare. Föregångaren hade åtta fokusområden som hade som röd linje att öka ungas anställbarhet i kontexten av att EU:s ungdomspolitiska ramverk 2010-2018 började förhandlas under finanskrisen 2008. Det nuvarande ramverket vilar på en tanke om att unga ska visionera ett Europa de själva sedan kan vara med att bygga ett demokratiskt Europa. Det liggande ramverket togs fram post-Brexit, i en kontext där auktortära krafter vunnit mark, och antogs under Österrikes ordförandeskap i Ministerrådet i slutet på 2018.

UNGA OCH UNGDOMSPOLITIK Unga är en utsatta grupp i samhället. Kontexten för det ungdomspolitiken formas av politiska händelser i världen. Många barn och unga har erfarenhet av flykt och det trauma som där följer.

Många ungdomar lever gömda eller under ovärdiga förhållanden. Ett hårdnande debattklimat och en mer repressiv migrations- och integrationspolitik har stängt ute unga på flykt och skapat påtvingad segregation och fysiska arbiträra gränser i dagens Sverige. Idag påverkas gruppen ungas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden, arbetsmarknaden, utbildningssystemet och i övrigt ett meningsfullt deltagande i samhällsdemokratin av socioekonomiska förutsättningar och utsatthet utifrån diskrimineringsgrunderna.

Ungdomspolitiken utgår från ett kollektivistiskt synsätt på gruppen unga. Det är inte ovanligt att unga som grupp beskrivs som lata och problemskapande. I dessa beskrivningar är det mer regel än undantag att det inte är unga själva som skapar dessa narrativ som sedan får synas i olika politiska satsningar som kommer att påverka ungas livsvillkor.

Allt för ofta ses unga som en förlängning av de vuxna vilket omöjliggör ungas självbestämmande över sitt eget liv. En låg känsla av självbestämmande kan bidra till att undergräva känslan av delaktighet och tillit till samhället. En hög grad av tillit och delaktighet innebär inte för den sakens skull en acceptans av samhällsriktningen. Utan det är snarare tilltron till sin egen förmågan att kunna påverka samhällsutvecklingen som är av värde i förståelsen kring ungdomspolitiken.

6

SPRÅK OCH BEGREPP För att kunna arbeta vidare med denna rapport behöver vi tydliggöra språk och några centrala begrepp.

UNGDOMAR Med ungdomar åsyftas ålderspannet 13-25 år, samma definition som framkommer i Sveriges ungdomspolitiska skrivelse. EU:s ungdomspolitiska ramverk har ingen specifik definition av ungdomar. EU har dock ett annat ålderspann kopplat till unga – 15-29 år. Vissa EU-program så som EU Youth Action Programme har dock aktiviter för unga från 13-30 år.

Detta kan ses som en kompromiss mellan medlemsstaternas olika syn på definitionen av ungdomar.

INFLYTANDETRAPPAN Konceptet inflytandetrappan (benämns också som delaktighetstrappan) är ett verktyg som hjälper oss att förstå olika nivåer av inflytande i dialogprocesser. Den består av fem nivåer av inflytande; information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande. EU:s ungdomsdialog, som benmämns senare i rapporten, rör sig på en konsultationsnivå och förståelsen av inflytandetrappan är av vikt för att förstå hur man analyserar och identifierar meningsfullt inflytande i politiska processer.

MEDBESLUTANDE INFLYTANDE DIALOG KONSULTATION INFORMATION

Tabell 1. Inflytandetrappan

7

I steget information åsyftas enbart envägsinformation. I informationsskedet finns det inget inflytande för personer som inte beslutar i frågan. Det finns det dock i konsutationsfasen, där unga kan komma och konsulteras i frågor som berör dem. Vid konsultationer är det en part, beslutsfattaren, som ställer frågor de själva vill ha svar på och kanske till och med formulerat.

Då det i detta steg finns en större dialog mellan parterna för inhämtning av information så är det inte fören i dialogsteget där riktigt samtal skapas mellan aktörerna. I dialogen samtalar parterna om processen och målet men det förekommer däremot inte någon möjlighet till beslutstagande för alla parter. I steget för inflytande krävs det inte bara en möjlighet till samtal utan också till inflytande i de beslut som tas. Detta kan förklaras som möjligheten att på meningsfulla premisser få upp sin åsikt som beslutspunkt på dagordningen. Det sista steget i inflytandetrappan, medbeslutande, innebär att alla deltagare får besluta om innehållet i dagordningen, hur besluten ska gå till och vilka beslut som tas. Man kan under samma process arbeta i flera nivåer samtidigt, exempelvis i konsultation och medbeslutande.

8

SVERIGES UNGDOMSPOLITISKA SKRIVELSE (2021->) Sveriges ungdomspolitiska skrivelse överlämnades till riksdagen i mars 2021, ett år efter Folkhälsomyndighetens pandemideklarering. Utvecklingen av de ungdomspolitiska målen samt påföljande handlingsprogrammet redovisas i skrivelsen. Tidigt i skrivelsen poängteras att man har sett en positiv utveckling inom utbildnings- och hälsoområderna. Samtidigt som det också poängterar att man har sett en negativ utveckling i socioekonomiska faktorers påverkan på en meningsfull fritid. Det står tydligt att dina uppväxtvillkor och din bostadsort påverkar dina livschanser i dagens Sverige.

Skrivelsen poängterar dock en positiv trend vad gäller livschanser för den individuella unga personen och vikten av ungas deltagande i samhällsdemokratin. Skrivelsen betonar, precis som LSU, vikten av att unga är medborgare här och nu och inte enbart ses som framtida resurser.

Skrivelsen konstaterar att ungas politiska engagemang är högt och fler unga än tidigare upplever att de kan påverka politiska beslut.

Målen kring ungas hälsa, sociala inkludering, meningsfulla fritid och delaktighet i samhällsbygget prioriteras i den framtagna ungdomspolitiken. Det framgår att covid-19 pandemin haft stor negativ påverkan på ungas välmående och delaktighet i skolan, arbetsmarknaden och möjligheten till en meningsfull fritid. Tidigt i skrivelsen framgår även att pandemin riskerar att öka utsattheten för redan marginaliserade grupper av unga.

Vad gäller synen på ungdomar och ungdomstiden betonas att “ökade möjlighet, förmågor, kreativitet och utsatthet” känneteckar ungdomstiden (sid 12 skrivelsen). En poängtering av skillnader i förväntningar på kön görs och skrivelsen belyser även att ungdomar är mer beroende av vuxna och offentlig verksamhet än andra ålderskategorier. Hit hör till exempel den obligatoriska skolplikten och beroendet av vårdnadshavare för försörjning.

Skrivelsen identifierar ett antal perspektiv och konventioner som har haft inflytande på ungdomspolitikens utformning däribland konventionen om barnets rättigheter, jämställdhetspolitiken, mänskliga rättigheter och övriga mål inom mellanstatliga samarbeten (däribland EU:s ungdomspolitiska ramverk). Den slår även fast att ungdomsperspektivet ska vara tvärsektionellt och satsningar måste göras på alla områden som påverkar unga människors liv. Myndigheten för Civilsamhällesfrågor (MUCF) förvaltande roll betonas men framförallt framkommer följande aktörsbeskrivning: “Goda levnadsvillkor för ungdomar skapas genom ett samspel mellan staten, kommuner, regioner, den privata sektorn och det civila samhället.”

(Skrivelsen, s. 21).

Det är viktigt att notera att mål, prioriteringar och åtaganden formuleras i skrivelsen, men inte principer av vilket är analysföremål i analysdelen.

9

Sveriges ungdomspolitiska skrivelse (2021->)

MÅL

Sveriges ungdomspolitiska skrivelse grundar sig i Regeringens proposition 2013/14:191 – Med fokus på unga, en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande mål för ungdomspolitiken. Här följer målskrivelsen: “Målet för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen” (prop. 2013/14:191) Målformuleringarna - att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen - utvecklas även genom följande formuleringar i direkt citat från Sveriges ungdomspolitiska skrivelse:

“Med goda levnadsvillkor menas att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor med utgångspunkt i ungdomars rätt att komma i åtnjutande av de mänskliga rättigheterna såsom de uttrycks i grundlagarna och i Sveriges konventionsåtaganden på området.

Individen ska ha tillgång till utbildning, arbete, bostad, hälsa, trygghet, kultur, fritid, sitt språk, möjlighet till delaktighet och inflytande samt ett liv fritt från diskriminering.”

“Med makt att forma sina liv menas att alla ungdomar ska kunna bli delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar, önskemål och behov, att alla ungdomar oberoende av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder har samma möjligheter till utveckling och att kunna vara självständiga, göra självständiga val och kunna ta ansvar för sina handlingar.”

“Med inflytande över samhällsutvecklingen menas att det ska vara en uttalad målsättning att ungdomar ska finnas med i samhällsbygget och att ungdomar har en uttalad rätt till inflytande. Ungdomars kunskaper, erfarenheter och värderingar måste tas tillvara som en resurs och beaktas för att en hållbar samhällsutveckling ska uppnås.”

10

Sveriges ungdomspolitiska skrivelse (2021->)

LSU TYCKER Centraliseringen av makt och inflytande är av särskilt värde. En ungdomspolitik som verkar för ungdomars självförverkligande och ökade förmåga att delta och känna delaktighet i samhället och dess utveckling förutsätter ett maktperspektiv. Makt som begrepp går att konceptualisera ur olika teoretiska vinklar men LSU tolkar användandet av begreppet makt genom “makt över” och “förmåga till” det vill säga makt över sin vardag respektive en förmåga till att påverka samhällsutvecklingen.

Av särskilt värde är också formuleringen om att ungdomars perspektiv ska beaktas som en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling.

I relation till behovet av en hållbar samhällsutveckling bör ungas inflytande ha betonats ytterliggare. En sådan formulering skulle uttryckts i relation till ungas viktiga roll i klimatomställningen. Utifrån begreppet hållbar samhällsutveckling borde man även betonat vikten av ungas viktiga roll som fredsaktörer i upprättandet av positiv fred.

PRIORITERINGAR

1. Öka den psykiska hälsan bland unga.

“Ungas psykiska hälsa är en viktig fråga som kräver breda insatser inom flera politikområden. En god psykisk hälsa är en förutsättning för goda levnads- och uppväxtvillkor. Denna prioritering avser att konkretisera den tidigare prioriteringen som rörde ungas välmående. Prioriteringen syftar i första hand på de insatser som görs inom folkhälso- och hälso- och sjukvårdspolitiken men det krävs även insatser inom bland annat områdena hbtqpersoners rättigheter och åtgärder mot segregation.”

2. Ungas sociala inkludering och etablering på arbetsmarknaden ska öka.

“Covid-19-pandemin och dess följdeffekter har särskilt påverkat ungdomars skolsituation och situation på arbetsmarknaden. De områden som täcks in inom prioriteringen är bland annat satsningar inom arbetsmarknadspolitiken, ungas företagande och unga som varken arbetar eller studerar. Ungas etablering har även tidigare varit en prioritering men prioriteringen utökas till att innehålla social inkludering.”

3. Alla unga ska ha en meningsfull fritid.

“Att ha en utvecklande och meningsfull fritid är en viktig del av uppväxttiden. Fritiden har en stor roll att spela för unga då den kan ge plats åt gemenskap som är öppna för var och en, och där alla ges möjlighet att fritt utveckla sina förmågor och att bli delaktiga i samhället. Ungas fritid har även tidigare varit ett prioriterat område. Flera politikområden täcks in i denna prioritering. Det gäller bland annat satsningar inom fritidsverksamheten, kulturen, idrotten och föreningsdeltagandet.”

4. Alla unga ska vara delaktiga i samhällsbygget.

“Ungas inflytande och delaktighet har varit en central del av ungdomspolitiken sedan den tillkom. Detsamma gäller ungas förutsättningar till organisering. En prioritering om att alla unga ska vara delaktiga i samhällsbygget blir ett förtydligande av målet.

Prioriteringen blir också mer framåtriktad inom området.”

11

Sveriges ungdomspolitiska skrivelse (2021->)

LSU TYCKER Den sociala dimensionen av hållbarhet i skrivelsens prioriteringar är nödvändig. Inkluderingen av sociala aspekter i begreppet hållbarhet är en förutsättning för att de övriga delarna ska kunna genomföras.

De prioriterade områdena berör alla delar som på grund av pandemin skapat större hinder för unga. Här pratar vi om att ungas psykiska ohälsa ökat under pandemin i kombination med att ungas förutsättningar för organisering minskat. Utsatta grupper som ungdomar som varken arbetar eller studerar (UVAS) har drabbats ytterligare av att avståndet till samhället blivit längre. Om trenden med fortsatt social exkludering av särskilt utsatta grupper av unga fortsätter ser vi farhågor i minskat förtroende till det politiska systemet som följd.

12

Regeringen Ungdomspolitisk skrivelse Skr. 2020/21:105 Åtaganden kopplade till prioriteringar: 1. Öka den psykiska hälsan bland unga Åtgärd 1: “Regeringen har aviserat en fortsatt förstärkt satsning i syfte att stärka den psykiska hälsan, psykiatrin och suicidpreventionen för 2021 på cirka 1,180 miljarder kronor. Med tidigare aviserade anslag innefattar satsningen drygt 2 miljarder kronor 2021. Motsvarande belopp beräknas till 2 miljarder kronor för 2022. Barn och unga är en särskilt viktig målgrupp i satsningen.” Åtgärd 2: “Regeringen har aviserat åtgärder för att förbättra tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin och korta ned köerna.” Åtgärd 3: “Regeringen har tillsatt en utredning som har i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sammanhållen och resurseffektiv god och nära vård för barn och unga.” Åtgärd 4: “Regeringen har ökat anslagen till det civila samhällets organisationer i syfte att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid. För 2021 fördelas cirka 65 miljoner kronor till organisationernas arbete med psykisk hälsa och suicidprevention. Barn och unga är en viktig målgrupp.” Åtgärd 5: “Regeringen har aviserat åtgärder för att förbättra den psykiatriska heldygnsvården och tvångsvården för barn och unga.” Åtgärd 6: “Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra utvecklingsinsatser för att stärka förutsättningarna för att placerade barn och unga ska få god hälso- och sjukvård, tandvård och obruten skolgång. Uppdraget har ett särskilt fokus på psykiatrisk och psykologisk vård.” Åtgärd 7: “Vården för vissa unga som vårdas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och med stora behov av psykiatrisk vård ska förstärkas.” Åtgärd 8: “Det suicidpreventiva arbetet förstärks på lokal och regional nivå. Ungdomar är en viktig målgrupp.” Åtgärd 9: “Regeringen avser att ta fram en strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Ungdomar är en viktig målgrupp.” Åtgärd 10: “Insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid bland barn och unga ska utvärderas.” Åtgärd 11: “Ungdomars upplevda psykiska hälsa och ohälsa ska kartläggas.”

2. Ungas sociala inkludering och etablering på arbetsmarknaden ska öka. Åtgärd 12: “Regeringen genomför en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar.” Åtgärd 13: “Uppdraget för delegationen för unga och nyanlända till arbete förlängs.” Åtgärd 14: “Arbetsförmedlingen ska göra nödvändiga förberedelser för att via kommunerna skapa jobb för ungdomar under 2021.” Åtgärd 15: “Arbetsförmedlingen, Delegationen mot segregation, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att analysera och utveckla ett nationellt samordnat stöd till unga som varken arbetar eller studerar.” Åtgärd 16: “Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorhar fått i uppdrag att stödja lokal organisationsoch verksamhetsutveckling så att förutsättningar skapas för att ge unga som varken arbetar eller studerar ett tidigt och samordnat stöd.” Åtgärd 17: “Regeringen har gett MUCF i uppdrag att analysera unga utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.”

13

Regeringen Ungdomspolitisk skrivelse Skr. 2020/21:105 3. Alla unga ska ha en meningsfull fritid. Åtgärd 18: “Regeringen har gett Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ta fram ett stödmaterial till kommuner och andra aktörer i syfte att främja en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget ska genomföras med ett ungdoms-, barnrätts- och jämställdhetsperspektiv.” Åtgärd 19: “Regeringen har gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att ta fram en webbutbildning för fritidsledare i öppen fritidsverksamhet.” Åtgärd 20: “Det statliga bidraget till den kommunala kulturskolan förstärks.” Åtgärd 21: “Satsningen Skapande skola förstärks.” Åtgärd 22: “Regeringen förstärker det läsfrämjande arbetet och, bygger ut satsningen Bokstart. Ett läsråd med uppdrag att samla och samordna aktörer och insatser kring barns och ungas läsning kommer att inrättas. Statens kulturråd har i regleringsbrevet för 2021 fått i uppdrag att förbereda inrättandet av ett läsråd inom myndigheten.” Åtgärd 23: “Regeringen fortsätter satsningen Stärkta bibliotek. Ungdomar är en viktig målgrupp.”

4. Alla unga ska vara delaktiga i samhällsbygget. Åtgärd 24: “Statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer förstärks 2021 och 2022.” Åtgärd 25: “Regeringen har beviljat medel till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) för att samordna och tillgängliggöra information inom ungdomsrörelsen så att fler unga får kunskap om och tillgång till digitala verktyg för demokratisk organisering.” Åtgärd 26: “Förutsättningarna för engagemang för unga från de nationella minoriteterna ska förbättras.” Åtgärd 27: “Barnombudsmannen har fått i uppdrag att stärka och utveckla demokratiperspektivet på webbplatsen Mina rättigheter.” Åtgärd 28: “Forum för levande historia har fått i uppdrag att utveckla och sprida pedagogiskt material för skolan som syftar till att förankra stödet för demokratin som styrelseskick och att stärka elevers kunskaper och förmågor för ett aktivt medborgarskap.” Åtgärd 29: “Kriminalvården har fått i uppdrag att utveckla och genomföra utbildningsinsatser särskilt för unga intagna på anstalter och häkten med syfte att öka kunskapen om demokratin och stärka individers förutsättningar att delta i demokratin och dess beslutsprocesser. Ungdomar är en viktig målgrupp.” Åtgärd 30: “Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått i uppdrag att ta fram och sprida modeller för hur kommuner kan främja deltagande och stärka delaktigheten i demokratin.” Åtgärd 31: “Sametinget ska genomföra folkbildande och kunskapshöjande insatser som bidrar till att stärka särskilt unga samers intresse och möjligheter att delta aktivt i demokratin och i det offentliga samtalet.” Åtgärd 32: “Statens institutionsstyrelse ska genomföra särskilda insatser i sin skolverksamhet med målsättningen att främja elevernas utveckling av de kunskaper och förmågor som krävs för att aktivt kunna delta i demokratin.” Åtgärd 33: “Stockholms universitet har fått i uppdrag att genom att anordna demokratimässor på flera universitetsorter stärka gymnasieelevers kunskaper om demokratins utmaningar och möjligheter.” Åtgärd 34: “Regeringen har beviljat Sveriges Riksidrottsförbund medel för att öka kunskapen om föreningsidrottens demokratiska grunder, särskilt bland idrottsaktiva barn och unga, samt att utveckla formerna för att inkludera barn och unga i idrottsföreningars beslutsprocesser.” Åtgärd 35: “Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner har slutit en överenskommelse som innebär att parterna under perioden 2020–2022 bland annat intensifierar sitt arbete med att stödja och stärka utvecklingsarbete i kommuner och regioner som gör det möjligt för fler människor att delta och vara delaktiga i demokratiska beslutsprocesser.”

14

Regeringen Ungdomspolitisk skrivelse Skr. 2020/21:105

Åtgärd 36: “Statens medieråd har fått i uppdrag att förstärka arbetet för ökad medie- och informationskunnighet.” Åtgärd 37: “Regeringen har gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att sprida det utbildnings- och informationsmaterial som myndigheten tagit fram för att stödja personer som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och hat i det offentliga samtalet.” Åtgärd 38: “Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att kartlägga omfattningen och konsekvenserna av trakasserier, hot och våld mot politiskt förtroendevalda under mellanvalsåret 2020.” Åtgärd 39: “Regeringen har beviljat Sveriges Kommuner och Regioner medel för att fortsätta stödja och utveckla kommuners och regioners systematiska arbete för att förebygga och hantera hot och hat mot förtroendevalda under 2021.” Åtgärd 40: “Totalförsvarets forskningsinstitut har fått i uppdrag att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda, hot och hat som sprids via internet och sociala medier. Ungdomar är en utsatt målgrupp.” Åtgärd 41: “Regeringens ambition är att på ett meningsfullt sätt involvera ungdomar i förberedelser av Stockholm+50. Dessutom avser regeringen att verka för att länder inkluderar ungdomsrepresentanter i sina delegationer till högnivåmötet.” Åtgärd 42: “Regeringen avser att fortsätta att inkludera ungdomsrepresentanter i den svenska delegationen till möten inom ramen för Förenta nationernas Klimatkonvention (UNFCCC).”

15

Sveriges ungdomspolitiska skrivelse (2021->)

LSU TYCKER Utan att göra en heltäckande utvärdering av åtgärderna kan vi konstatera att dess syfte är tvådelat. Dels ett fokus på ungas organisering samt ett fokus på hur det offentliga kan skapa förutsättningar för ungas organisering. Åtgärderna berör även ungas utsatthet för hat och hot på sociala medier, något som LSU var tidiga med att belysa vikten av. Utifrån det debattklimat som nu råder, där fake news distribueras fritt, finns det särskilt värde i de åtgärder som är kopplade till informationskunnighet.

Fortsättningsvis poängteras arbetet med psykisk ohälsa, specifikt suicidprevention som en viktig åtgärd. Där menar LSU att trots de viktiga åtgärderna som ska göras på området så saknas det ett helhetsgrepp på varför så många unga upplever negativ stress. Flera åtgärder ser endast unga som oorganiserade och riktar sig till unga inom statliga instanser. LSU vidhåller att det är viktigt att ungdomspolitiken både utvecklas i samverkan med det etablerade civilsamhälelt samt stärker unga bortom de organiserade formerna för inflytande. Som exempel kan nämnas åtgärder för unga i anstalt att genomföra ett kapacitetsstärkande arbete kring frågor som rör demokrati, mänskliga rättigheter och samhällsbygge.

Att förutsättningarna för engagemang för unga från de nationella minoriteterna ska förbättras är positivt. LSU vidhåller att under arbetet för ökade förutsättningar behöver unga från nationella minoriteter själva vara en del av utarbeta problemformuleringar och skapa åtgärder inte bara i det som av vuxenvärlden anses vara “ungdomsfrågor”. LSU anser även att det är av värde att lokalt engagemang lyfts samtidigt som ungas internationella engagemang betonas. Dynamiken lokalt till globalt är en viktig förutsättning för att förstå ungas möjligheter att påverka samhällsutvecklingen.

Vidare poängteras vikten av en meningsfull fritid för unga med funktionsnedsättningar och särskilda åtgärder finns tillsatta på detta område. LSU är positiva till åtgärderna men vill givetvis poängtera att gruppen inte på något sätt är homogen, likt hela ungdomsrörelsen.

För att möjliggöra en meningsfull fritid för barn och unga med eller utan olika funktionsnedsättningar behöver förståelsen av inflytandetrappan vara central. Åtgärdernas fokus på välfärdsarbete är förståelig, men vi noterar även att välfärdsinsatser i mångt och mycket är kopplat till medborgarskap och missar den stora gruppen unga som lever i Sverige utan denna rättighet.

16

17

EU:S UNGDOMSPOLITISKA RAMVERK 2019-2027 EU:s ungdomspolitiska ramverk vilar på en tanke om att unga har en särskild roll i samhället och att ungdomar som grupp genomgår särskilda utmaningar i samhället. Ramverket formuleras i en tid av osäkerhet kring framtiden utifrån ett klimatperspektiv, en global recession och kraftig auktoriär förskjutning runt om i världen och det framgår tidigt i inledningen att så är fallet. Det digitala landskapets allt mer betydande roll mot en tid av fake news, populism och social exkludering kontextualiserar ramverket.

Av analysvärde framgår att ovanstående samhällsförändringar kommer ha en påverkan på hur samhällsdemokratin kommer att fungera i framtiden. Tydligt är dock att diskrimeringsgrunderna (etnisk bakgrund, kön, könsöverskridande identitet och/eller uttryck, sexuell läggning, religion, funktionsvariation och ålder) sätts i relation till situationsanalysen för ungdomars livsvillkor. Dock betonas inte ålder som diskrimeringsgrund även om ålder implicit avses i ramverket. LSU tolkar sammanförandet av olika diskrimineringsgrunder som ett försiktigt försök till ett bruk av ett intersektionellt perspektiv, detta för en ökad förståelse av ungdomars livsvillkor.

Förståelsen av unga och ungdomspolitiken har präglats av en homogen bild av unga som grupp och på individnivå. Att ramverket inleds med en intersektionell ansats kan ses som ett sätt att motverka en homogen bild av unga. Civilsamhällesorganisationer och organisationer av och för unga har länge drivit på användandet av intersektionalitet som verktyg i förståelsen av ungas livsvillkor. Dessutom sammankopplas utsatthet på socioekonomiska grunder med exkludering av samhällsbygget.

18

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

MÅL

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027 har som mål att alla unga människor ska ha resurser för att kunna delta i samhället. De huvudsakliga målen delas i fyra delar och återfinns under sektionen “övergripande mål” i ramverket.

Skrivelse 1:

“Ge ungdomar egenmakt att utforma sina egna liv, stödja deras personliga utveckling och självständighetsutveckling, bygga upp deras motståndskraft och rusta dem med livskunskap för att klara sig i en föränderlig värld.”

Skrivelse 2:

“Uppmuntra ungdomar och ge dem de nödvändiga resurserna för att bli aktiva medborgare som verkar för solidaritet och positiva förändringar, inspirerade av EU:s värden och en europeisk identitet.”

Skrivelse 3:

“Förbättra politiska beslut i fråga om deras inverkan på unga människor inom alla sektorer, särskilt sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och social inkludering.”

Skrivelse 4:

“Bidra till utrotningen av ungdomsfattigdom och alla former av diskriminering och främja social inkludering av ungdomar.”

19

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

KOMMENTAR ANGÅENDE RAMVERKETS MÅLBESKRIVNING LSU ser positivt på ansatsen att prata om ungas aktörskap genom ordvalet “egenmakt”. Detta är att frångå den seglivade beskrivningen av unga som antingen endast behöver skyddas eller uppfostras och tillrättavisas. Att ramverket därigenom konceptualiserar ungas autonomi får ses som instrumentellt för en ungdomspolitik där ungdomstiden och unga har ett egenvärde.

LSU ser positivt på ansatsen att betona värderingar, men ställer sig frågande till vad man menar med “EU-värderingar” och framförallt europeisk identitet, som inte beskrivs utförligt. Det är också en kritik att formuleringen centraliseras och sätts i relation, kanske till och med villkoras, mot innehavet av ett medborgarskap eller i vart fall med identifikationen av en europeisk identitet. Även om skrivelsen har en positiv underton då den konceptualiserar vikten av gemensam solidaritet, är det en lös och osynliggörande formulering mot kontexten att i alla samhällen som omfattas av ramverket finns det unga som tvingas leva gömda, i utsatthet och bortom rättigheter som medborgarskapet har som uppdrag att ge. Dessutom hade skrivelsen varit av utökat värde om formuleringen kring verktyg hade kopplats till institutionella medel. Medel genom exempelvis upprustning av det breda välfärdssystemet och långsiktig finansiering till ungdomsrörelsen.

Ungdomsrörelsen har länge poängterat vikten av att ungdomsperspektivet är relevant inom alla politiska frågor då unga som grupp påverkas av alla politiska beslut. Med detta i tanke ses det positivt att det talas om att arbeta tvärsektoriellt i implementeringen av policy. Unga har rätt till meningsfullt inflytande och deltagande längs med hela inflytandetrappan (se tabell 1).

Ungdomsfattigdom och fattigdom generellt innebär inte enbart avsaknad av ekonomiska medel. Det innebär också avsaknad av lika förutsättningar att tillförskaffa sig ekonomiska medel, samt en erodering av möjligheterna till det som egentligen ska vara rättigheter till var individ. Att begreppet ungdomsfattigdom används är av värde då det också, om än försiktigt, nyanserar bilden av fattigdomens innebörd. I en tid där auktoritära krafter slår sig hårdare om våra samhällen och där fattigdom konceptualiseras som individens misslyckande är det grundläggande att ungdomsfattigdomen nämns i samma mening som diskriminering och social inkludering. Men LSU vidhåller att formuleringen hade varit av större värde om den också hade kopplat samman att diskriminering och social exkludering göder fattigdom också bland unga. Ekonomisk utsatthet kan placera en individ i risk för utsatthet av diskriminering och social exkludering av samhället.

20

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

PRINCIPER

Nedan följer ramverkets principer, samt kommentar. Principer används som vägledande direktiv i genomförandet av ramverkets ovanstående mål. Det är värt att poängtera att ramverket betonar vikten av värnandet av det internationella systemet för mänskliga rättigheter i allt policyarbete och aktiviteter gällande unga.

1. Jämställdhet och icke-diskriminering.

”Alla former av diskriminering bör bekämpas och jämställdhet bör främjas, med tanke på att ungdomar riskerar att utsättas för flera olika former av diskriminering, bland annat åldersdiskriminering, och med iakttagande av de principer som erkänns i bland annat artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.”

2. Inkludering.

”EU:s ungdomsstrategi bör främja verksamheter och politik som är inkluderande för alla ungdomar, särskilt dem som har begränsade möjligheter och/eller dem vars röster kanske inte uppmärksammas, med tanke på att ungdomar inte är någon homogen grupp utan har olika behov, bakgrund, livssituationer och intressen.”

3. Deltagande.

”Eftersom alla ungdomar är en resurs för samhället bör alla politikområden och verksamheter som berör ungdomar bekräfta ungdomars rätt att delta i utformningen, genomförandet och uppföljningen av politik som påverkar dem genom att ungdomar och ungdomsorganisationer deltar på ett meningsfullt sätt. Vid utformningen av politiken bör man i detta sammanhang ta hänsyn till de förändringar som den digitala kommunikationen för med sig och som påverkar medborgarnas demokratiska deltagande.”

4. Den globala, europeiska, nationella, regionala och lokala dimensionen.

”För att säkerställa att EU:s ungdomspolitik får varaktiga effekter för ungdomar är det viktigt att den genomförs med kopplingarna till regionala och lokala nivåer i åtanke och att verksamheter utförs för att stödja ungdomspolitik på gräsrotsnivå. Dessutom bör ungdomars åsikter beaktas när globala frågor behandlas.”

5. En kombinerad strategi.

”För att säkerställa att EU:s ungdomspolitik får varaktiga effekter för ungdomar är det viktigt att den genomförs med kopplingarna till regionala och lokala nivåer i åtanke och att verksamheter utförs för att stödja ungdomspolitik på gräsrotsnivå. Dessutom bör ungdomars åsikter beaktas när globala frågor behandlas.”

21

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

KOMMENTAR ANGÅENDE RAMVERKETS PRINCIPER Intersektionalitet betonas i relation till antidiskriminering och jämlikhet. Här är det ett grundläggande perspektiv att personer och grupper som utsätts för diskriminering själva får problemformulera och konceptualisera lösningar utifrån behov och kontext. Just detta perspektiv framgår inte så tydligt som det hade kunnat. Formuleringen kring att målgruppen ska inkluderas är inte synonymt med att målgruppen själva får ansvarsutkräva eller vara en del av lösningen.

Av stort värde är att digitalisering konceptualiseras i relation till demokratiskt engagemang. LSU ser ett stort engagemang för politik bortom de parlamentariska ramarna och både i informella och formella organisationer, till exempel genom sociala medier. Unga engagerar sig på sociala medier för att uppmärksamma olika sakfrågor och pågående debatter. Detta engagemang ska också ses som en del av civilsamhället. Av värde är också att det digitala engagemanget resulterar i eller är delvis ett resultat av kampanjer från etablerade organisationer. Vi bör tala mer om förekomsten av en digital dimension av det civila samhället, men också en digital dimension av samhället generellt. Att formuleringen betonar länken mellan digitaliseringen av demokratin är en bra början på en diskussion som bör fortsätta i termer av digitala rättigheter och åtgärder mot hat och hot på sociala medier.

Vi bör också prata om att algoritmer på sociala medier ger oss mer utsatta för extremism och uppkomsten av extrema ideologier – och hur vi som samhälle bekämpar detta.

Principerna i ramverket understödjer det budskap som den globala ungdomsrörelsen ekat i decennier att unga påverkas av all politik, inte bara politik riktat till unga som målgrupp.

22

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

PRIORITERINGAR

Här i följer ramverkets prioriteringar med avslutande kommentar.

1. Engagera

1.1 “Uppmuntra och främja inkluderande demokratiskt deltagande för alla ungdomar i samhället och i de demokratiska processerna.”

1.2 “Aktivt engagera ungdomar, ungdomsorganisationer och andra anordnare av ungdomsarbete i utformningen, genomförandet och utvärderingen av politik som påverkar ungdomars liv på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.”

1.3 “Stödja inrättandet och utvecklingen av ungdomsrepresentation på lokal, regional och nationell nivå, med erkännande av ungdomars rätt att delta och organisera sig, samt erkännandet av representativa strukturer för ungdomar och av deras delaktighet i lokala, regionala, nationella och europeiska myndigheters arbete.”

1.4 “Stödja och föra ut EU:s ungdomsdialog i syfte att inkludera olika åsikter från unga människor i beslutsprocessen på alla nivåer och främja utvecklingen av medborgerliga kompetenser, genom medborgarutbildning och strategier för lärande.”

1.5 “Stödja och utveckla möjligheter för ”utbildning i delaktighet”, och öka intresset för deltagande och hjälpa unga människor att förbereda sig för deltagande.”

1.6 “Undersöka och främja användningen av innovativa och alternativa former för demokratiskt deltagande, till exempel digitala verktyg för demokrati, och underlätta tillgången för att stödja ungdomars deltagande i det demokratiska livet och engagera unga på ett inkluderande sätt, samtidigt som man är medveten om att vissa unga människor har inte tillgång till internet och digital teknik, eller den kompetens som krävs för att använda dem.”

2. Connecta

2.1 “Möjliggöra tillgång för alla ungdomar och ungdomsarbetare till rörlighet över gränserna, bland annat volontärarbete inom civilsamhället, genom att undanröja hinder och genomföra stödåtgärder där ungdomar med begränsade möjligheter uppmärksammas särskilt.”

2.2 “Uppmuntra ungdomar att engagera sig i solidaritetsverksamhet, genom att främja stödsystem och eftersträva komplementaritet och synergier mellan EU:s finansieringsinstrument och nationella, regionala och lokala program.”

2.3 “Aktivt engagera ungdomar och ungdomsorganisationer i utformningen, genomförandet och utvärderingen av EU:s relevanta finansieringsprogram.”

2.4 “Utbyta bästa praxis och främja arbetet med effektiva system för validering och erkännande av färdigheter och kompetens som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande, bland annat solidaritetsverksamhet och frivilligverksamhet, och fortsätta genomförandet av rådets rekommendation från 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande.”

3. Förstärka

3.1 “Utveckla och genomföra en europeisk agenda för ungdomsarbete som ska göra ungdomsarbetet mer kvalitativt och innovativt samt öka erkännandet av sådana erfarenheter. För att frigöra den fulla potentialen är det nödvändigt att integrera sakkunskap från ungdomsrepresentation, ungdomsorganisationer, ungdomsarbetare och forskare. Ytterligare synergier med det arbete som utförs av Europarådet på detta område bör uppmuntras.”

3.2 “Stödja utvecklingen av ungdomsarbete på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, däribland den politiska utvecklingen på området, utbildning för ungdomsarbetare, införande av regelverk och tillräcklig resurstilldelning.”

23

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

3.3 “Stödja ungdomsarbete på alla nivåer, även på gräsrotsnivå, och erkänna ungdomsorganisationer som förmedlare av kompetensutveckling och social inkludering genom ungdomsarbete och icke-formell utbildning, samtidigt som man respekterar de nationella, regionala och lokala åtgärderna på detta område.”

3.4 “Skapa och vidareutveckla, när så är möjligt, lättillgängliga kontaktpunkter för ungdomar som erbjuder ett brett utbud av tjänster och/eller tillhandahåller information, inklusive ekonomisk rådgivning, vägledning och stöd för karriärutveckling, hälsa och förhållanden samt utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter och kulturella möjligheter.”

KOMMENTAR ANGÅENDE RAMVERKETS PRIORITERINGAR Ungas demokratiska deltagande ska genomsyra hela samhället såväl som specifika demokratiska processer längs med hela Inflytandetrappan, till exempel genom projekt som EU:s ungdomsdialog.

LSU anser att det är bra att det finns formella EU processer för ungdomsinflytande, men vill understryka att det måste finnas en tydlig målsättning och möjlighet att påverka på riktigt. Vidare framhålls prioriteringar som förstärker den sociala inkluderingen så som utlandserfarenhet, solidaritetsarbete och validering av informellt engagemang. Detta ska också ses som prioriteringar för att bygga gemensam identitet och skapa förutsättningar för EU:s intre marknad. Alla typer av initativ som möjliggör ungas egenmakt och förstärker deras förutsättningar är LSU positiva till, men det är ofta så att förutsättningarna inte ges till utsatta grupper så som unga med funktionshinder. Anpassat stöd för deras deltagande i mobilitetsprojekt är ofta limiterat och de krångliga ansökningsprocesserna för EU:s program medför höga trösklar för att ta del av dessa program. Att synergier med Europarådet nämns som en viktig grundbult för att öka kvaliteten på ungdomsarbete ser LSU som en möjlighet att väva in redan existerande policys i EU:s arbete och undvika att skapa parallella processer.

24

Resolution of the Council of the European Union and the Representatives of the Governments of the Member States meeting within the Council on a framework for European cooperation in theyouth field: The European Union Youth Strategy 2019-2027 (2018/C 456/01) Åtaganden: Det gulmarkerade är det faktiska åtagandet och resten är kontext som LSU bedömer behövs för förståelsen av vad åtagandena innebär. Åtagande 1: “Evidensbaserat beslutsfattande inom ungdomspolitiken och kunskapsuppbyggnad: EU:s ungdomspolitik bör vara evidensbaserad och förankrad i ungdomars verkliga behov och situationer. För detta krävs fortlöpande forskning, kunskapsutveckling och kontakter med ungdomar och ungdomsorganisationer.

Insamling av disaggregerade data om ungdomar är av särskild betydelse för att främja förståelse för behoven hos olika grupper av ungdomar, särskilt ungdomar med begränsade möjligheter. Evidensbaserat beslutsfattande bör ske med stöd av wikinätverket för ungdomsfrågor, nätverk för ungdomsforskning, samarbete med internationella organisationer såsom Europarådet, OECD och andra organ, inklusive ungdomsorganisationer.” Åtagande 2: “Ömsesidigt lärande och spridning: Ömsesidigt utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna, kommissionen och berörda aktörer bör vara ett verktyg för att främja ungdomspolitiken när det gäller såväl huvudområden som sektorsövergripande områden. Expertgrupper kommer även fortsättningsvis att ta fram politisk vägledning, utveckla praktiska verktyg och utbyta god praxis. Strategin kommer att medföra nya verktyg för ömsesidigt lärande, såsom inbördes utvärderingar och inbördes rådgivning, högnivåforum, analyser och studier, i linje med de övergripande prioriteringarna i EU:s ungdomsstrategi och inom ramen för de treåriga arbetsplanerna. Strategin kommer att bygga vidare på befintliga nätverk och ha ett mer systematiskt perspektiv på information av hög kvalitet till ungdomar, uppsökande verksamhet och spridning.” Åtagande 3: “Inkluderande samhällsstyrning: För att lyfta fram att ungdomar är experter på sina egna liv är det av avgörande betydelse att de och deras organisationer medverkar i de olika faserna av genomförandet av EU:s ungdomsstrategi. En sådan medverkan gör det lättare att se ungdomarna och de frågor som upptar dem, men gör det också lättare för ungdomarna att se beslutsfattarnas roll inom ungdomspolitiken.

Medverkan syftar också till att öka ungdomspolitikens legitimitet och erkännande. För att skapa en grund för en regelbunden medborgardialog, ge berörda parter en större roll när det gäller att samordna genomförandet av strategin, erbjuda möjligheter till informationsutbyte om verksamhet och resultat, kommer plattformen för EU:s ungdomsstrategi att ha som mål att främja en delaktighetsbaserad styrning och samordning av genomförandet av strategin. Kommissionen uppmanas att anordna särskilda möten för att vid behov sammanföra företrädare för EU-institutionerna, medlemsstaterna, de nationella programkontoren för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, ungdomsorganisationer och andra berörda aktörer samt lokala och regionala myndigheter.” Åtagande 4: “Utnyttjande av EU:s program och fonder: Strategin kommer att främja en ändamålsenlig användning av EU:s program och fonder, såsom Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, de europeiska strukturoch investeringsfonderna, Horisont 2020, inbegripet Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, Kreativa Europa och deras efterföljare. Medlemsstaterna uppmanas att utforska synergier mellan finansieringskällor på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.” Åtagande 5: ”Övervakning av EU-finansiering: Öppenheten kring EU:s insatser för ungdomar bör omfatta övervakning av EU:s utgifter för ungdomssatsningar, vid behov med hjälp av befintliga mekanismer.” Åtagande 6: “Information om EU:s ungdomsstrategi: Med tanke på de olika aktörer som deltar i utformningen av ungdomspolitiken är det viktigt att ge övergripande information om syftet med och innehållet i EU:s ungdomsstrategi på ett ungdomsanpassat språk. EU:s ungdomsstrategi kan tillsammans med de europeiska ungdomsmålen ge vägledning för personer som är nära involverade i utformningen av ungdomspolitiken och även för aktörer utanför detta område, vilket skapar ett nytt och positivt budskap när det gäller EU:s ungdomspolitik och ungdomsarbete i Europa.” Åtagande 7: Den kommande nationella verksamhetsplaneringen: “Den kommande nationella verksamhetsplaneringen syftar till att göra det möjligt för medlemsstaterna att på frivillig grund dela sina prioriteringar i linje med EU:s ungdomsstrategi. Syftet är att öka insynen i genomförandet av ungdomspolitiken på regional, nationell och europeisk nivå. Detta bör kunna bidra till att identifiera lämpliga partner för verksamheter för ömsesidigt lärande och uppfylla de enskilda medlemsstaternas behov. För att undvika ytterligare administrativa bördor bör denna nationella verksamhetsplanering bygga på befintliga nationella ungdomspolitiska ramar/nationella ungdomsstrategier.”

25

Resolution of the Council of the European Union and the Representatives of the Governments of the Member States meeting within the Council on a framework for European cooperation in theyouth field: The European Union Youth Strategy 2019-2027 (2018/C 456/01) Åtagande 8: “EU:s ungdomsdialog: På grundval av resultaten av den strukturerade dialogen med ungdomar och ungdomsorganisationer kommer en ny europeisk ungdomsdialog att inrättas med nödvändiga verktyg i syfte att inkludera fler beslutsfattare och ungdomar, framför allt de som man inte lyssnar på och/eller de med begränsade möjligheter, i besluten om och genomförandet av EU:s ungdomsstrategi, och att främja deras engagemang och deras politiska deltagande i EU och samhället i stort. Dessutom bör man främja mer regelbundna samtal mellan de nationella arbetsgrupperna för EU:s ungdomsdialog och Europeiska kommissionen.” Åtagande 9: “EU:s ungdomssamordnare: Rådet välkomnar avsikten att utse en EU-samordnare för ungdomsfrågor inom Europeiska kommissionen i syfte att främja sektorsövergripande samarbete, liksom kunskapsutveckling och utbyte om ungdomsfrågor inom kommissionens avdelningar. EU:s ungdomssamordnare bör arbeta hand i hand med olika berörda aktörer för att säkerställa en enhetlig kommunikation riktad till ungdomar.” Åtagande 10: “Information och stöd till ungdomar: med ett lämpligt utbud för ungdomar av högkvalitativa informationstjänster och plattformar på alla nivåer, inbegripet Europeiska ungdomsportalen, och med stöd av Europatäckande organisationer, kan man främja ungdomars lika tillgång till högkvalitativ information om sina rättigheter och möjligheter och om ungdomstjänster och EU-program för ungdomar.” Åtagande 11: “EU-arbetsplan för ungdomsfrågor: EU:s ungdomsstrategi ska ha treåriga arbetsperioder som sträcker sig över två ordförandeskapstrior. Prioriteringarna och insatserna under respektive arbetsperiod kommer att presenteras i EU-arbetsplanerna för ungdomsfrågor. Rådet kommer att utforma dessa EU-arbetsplaner tillsammans med kommissionen; den första arbetsplanen ska täcka perioden 2019–2021. Planerna bör bygga på de vägledande principerna och prioriteringarna i denna strategi och ta upp ungdomsfrågor inom andra rådskonstellationer och förberedande organ på relevanta politikområden.” Åtagande 12: “Övervakning, rapportering och utvärdering: I syfte att se över och underlätta framsteg i den politiska samordningen bör de framsteg som görs regelbundet övervakas. God praxis och möjligheterna att sprida dem bör kartläggas för att underlätta ömsesidigt utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna.

Kommissionen kommer vart tredje år att rapportera om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi, bland annat på grundval av information från medlemsstaterna och wikinätverket för ungdomsfrågor. Wikinätverket kommer även fortsättningsvis att tillhandahålla information om den nationella ungdomspolitikens utveckling. På EUnivå kommer ungdomsorganisationer och andra berörda aktörer att delta i övervakningen av framstegen via plattformen för EU:s ungdomsstrategi. EU-resultattavlan med ungdomsindikatorer kan användas för att övervaka ungdomars allmänna situation i medlemsstaterna. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att se över resultattavlan med indikatorer under det första året efter det att EU:s ungdomsstrategi antagits. Kvantitativa och kvalitativa indikatorer och riktmärken som är anpassade till medlemsstaternas och de berörda sektorernas behov skulle kunna fastställas, som ett verktyg för att jämföra bästa praxis och övervaka genomförandet av strategin. En politisk översyn av EU-finansierade forskningsprojekt bör genomföras från och med 2019 för att ta fram relevanta uppgifter på det ungdomspolitiska området.” Åtagande 13: “Halvtidsutvärdering: Rådet ska göra en halvtidsöversyn av EU:s ungdomsstrategi på grundval av en utvärderingsrapport som kommissionen ska lägga fram senast den 31 december 2023. Om så är lämpligt ska rådet se över denna resolution år 2024, för att anpassa den till ny utveckling och nya behov.”

26

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

KOMMENTAR ANGÅENDE RAMVERKETS ÅTAGANDEN Det centrala resonemenaget är vilken roll EU kan inneha samt uppmaningar till medlemssländerna. Sammanställandet av vetenskapliga belägg för en evidensbaserad policyutveckling som bygger på gemensamt lärande och spridning av kunskap genom kommunikationsinsatser är viktigt. Samordning av finansiering och EU-program samt uppföljningen av densamma och vägen framåt för specifika processer, men också för ramverket i sig formuleras som åtaganden. Just principen om “participatory governance”, deltagarstyrning, är ett viktig element för att ungas organisering i samhället och i specifika politiska processer ska ses som hållbart.

Talande i sammanhanget är det vida fokuset på just samordning och spridning av information och forskning. LSU ser positivt på betoningen av att detta ska vara “förankrat i verkliga behov och situationer” av vilket förutsätter att unga får vara med längs med hela inflytandetrappan och på meningsfulla premisser i problemformuleringen och i framtagandet av lösningar kring ungas organisering och förutsättningar i samhället och demokratin.

Därtill vidhålles vikten av ömsesidigt utbyte och förståelsen av att det är en komplex aktörskarta. Men att man i arbetet ska utgå från befintliga nätverk och uppsökande verksamhet utifrån strukturerna som finns och utifrån subsidaritetsprincipen. LSU erftersträvar mer sammanhängade åtgärder på de olika politiska nivåerna, men ser också en svårighet i detta så det ungdomspolitiska ramverket inte är bindande för EU:s medlemsstater. Ett intresse för att skapa synergieffekter och sammanhängande policy på ungdomspolitiken kan notera genom strävan efter att integrera arbetet i Erasmus+ och Europeiska Solidaritetskåren.

Den enda formella processen för unga organiserade att delta i beslutsfattande processer som nämns är EU:s ungdomsdialog. I detta betonas perspektivet att sådana processer ökar ungas förståelse för beslutsfattare och beslutsfattares förståelse för unga. LSU uppmuntrar till ett sådant gemensamt lärande då det bygger broar och gör en ansats att utgå från ett ungdomsperspektiv i integreringen av ramverket.

Denna enskilda satsning är förvisso bra, men behöver tydligare betona vilket steg man befinner sig i inflytandetrappan så att det inte riskerar att vara en tokenistisk struktur.

I ramverkets ansats att hitta synergier till Europarådets arbete tycker vi att det är synd att man inte har gjort en ansats att varken nämna Europe goes Local projektet och det tillhörande ramverket för kvalitativt ungdomsarbete - A European Local Charter on Local Youth Work – och hur detta arbete bidrar till ramverket. Att så är fallet kan sammankopplas med den överhängande karaktären för ramverkets åtaganden som utöver att vara vägledande, inte talar om välfärdsåtgärder. En meningsfull fritid är en nationell kompetens utifrån subsidiaritetsprincipen men chartern för lokalt ungdomsarbete arbetar utifrån denna princip och något som LSU vidhåller bör ha nämnts.

27

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

ANALYS Här analyseras dokumentet utifrån skillnader och likheter i målskrivning, principer, prioriteringar och åtaganden, samt på övergripande plan.

Hur svarar dokumenten mot varandra på övergripande plan?

Sveriges ungdomspolitiska skrivelse 2021 betonar uppväxtvillkor baserat på postkod i hög utsträckning. Likaså går skrivelsen längre vad gäller institutioners roll men framförallt hur och vilken politik som utvecklas. Vi kan se hur långtgående skrivelsen kan gå genom förståelsen för vilka förgreningspunkter och nexus som ungdomspolitiken tillåts att ha. Den absolut största skillnaden mellan skrivelsen och EU:s Ungdomspolitiska ramverk 2019–2027 är skrivelsens centralisering av makt.

Maktaspekten är av högt värde, då makt genom “makt över” och “förmåga till” förutsätter en omfördelning av makt mellan grupper i samhället och från staten till unga och ungdomsrörelsen. Denna omfördelning av makt kan ha flera dimensioner och i en annan text skulle LSU argumentera för att den just behöver ha flera dimensioner för att makt som begrepp inte ska bli urholkat. Exempel på dimensioner är ekonomisk respektive politisk makt. Därtill har vi också en starkare välfärdskoppling i skrivelsen jämfört med ramverket, och tydligare konceptualisering av vilka resurser som åsyftas i handlingsprogrammet. Utvecklingen av handlingsprogrammet går att mäta och följa upp, vilket är en likhet mellan skrivelsen och ramverket.

Ramverket betonar ungas särskilda roll och utmaningar i samhället, vilket delas med skrivelsen.

Ramverket nämner tidigare än skrivelsen att den tar avstamp i diskrimineringsgrunderna.

Framförallt präglas ramverket av ett behov att konceptualisera utöver ramverket självt också EU:s roll gentemot medlemsstaterna.

Ramverket är inte bindande utan verkar som vägledande inspiration till medlemsstaterna som i sig är en diversifierad skara med olika intressen och inriktning på ungdomspolitiken. Vad som är av värde i detta är den normerande ansatsen och att ramverket sätts i relation till den nationella kontexten samt den nationella ungdomspolitiken. Att vi har denna dimension, där EU och ramverket behöver reglera relationen till medlemsstaterna och konceptualisera dess relation till ramverket är en viktig skillnad mellan dokumenten. Detta då skrivelsen enbart fokuserar på policy- och politikutveckling och relationen dem emellan, som visserligen innehar en internationell dimension, men inte fokuserar på reglerandet av dessa aktörers relation till skrivelsen.

28

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

Hur svarar dokumenten mot varandra utifrån målskrivning?

Skrivelsen centraliserar makt genom goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen, medan ramverket konceptualiserar samma underton genom element som autonomi och unga som arkitekter över sina egna liv och samhället.

Ramverkets element är viktiga aspekter i teorier om makt och LSU ställer sig frågan om EU och ramverket kanske hade velat gå längre och utveckla en maktdiskurs men att det inte hade varit möjligt. Detta av två olika skäl, 1. medlemsstaterna kan anse att ramverket går för långt utifrån subsidiaritetsprincipen och/eller 2. en hänvisning till makt i ramverket kanske hade inneburit ett starkare krav på också mer konkret omfördelning av makt, och då framförallt mekanismer för densamma. I längden kan man då ställa sig frågan kring vilka mekanismer EU och ramverket har för att omfördela makt.

Vidare och som fortsatt skillnad talar ramverket om identitetsbyggande och normativ makt utifrån “EU-värderingar” och “Europeisk identitet” vilket inte är oväntat men ändock något som inte betonas i skrivelsen särskilt mycket, om ens alls. Vad gäller målskrivning bör också mainstreamandet av ungdomsperspektivet till alla sektorer ses som mål vilket är en likhet med skrivelsen även om inte det framgår i målskrivningen.

Av högt analysvärde är ramverkets skrivelse om ungdomsfattigdom (målskrivelse 4, EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027): “Bidra till utrotningen av ungdomsfattigdom och alla former av diskriminering och främja social inkludering av ungdomar.”

Här går det en skiljelinje med avseende till tidigare maktdiskussion men också utifrån ett välfärdsperspektiv. Att “utrota ungdomsfattigdom” inbegriper omfördelning av makt och ideér som sammankopplas med politik som fördelar välfärd, i vilket EU inte har något mandat.

I skrivelsen finns dock en större möjlighet att konceptualisera rådande välfärdspolitik kopplat till ungdomspolitik. Detta är en central skillnad mellan dokumenten vad gäller målskrivning.

I citatet kan vi dock även härröra en central likhet av målskrivningen i dokumenten och det är idén om delaktighet.

29

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

Hur svarar dokumenten mot varandra utifrån principer?

Skrivelsen centraliserar inga särskilda principer mer än vikten av att värna internationella åtaganden och förhållandet till andra mål. Skrivelsen betonar följande förhållande till andra mål inklusive dess delmål: Barnrättspolitiska mål, jämställdhetspolitiska mål genom jämställdhetsintegrering, målen för mänskliga rättigheter - i det arbetet mot diskriminering – samt mål inom internationella och mellanstatliga organ: de som hänvisas till är Nordiska Ministerrådets vision, EU:s Ungdomspolitiska ramverk 2019-2027 (ramverket) samt de europeiska ungdomsmålen.

Detta i någon sorts nexus-tänk, exempelvis barnrättspolitiken till ungdomspolitiken, som vägledande princip för ungdomspolitiken. Synergieffekter och att bryta silos är det längsta man kommer till vad gäller filtrerandet av vägledande principer i ungdomspolitiken. För ramverket är det dock annorlunda, då flera principer framkommer.

Ramverket bygger på principer om att grupper själva ska definiera sin situation i samhällspåverkan som vilar på deltagande och inkludering. Det gör också ungdomspolitiken men dessa element framkommer inte som uttalad princip utan snarare som element i politiken (i bemärkelsen: mål som ska uppnås). Exempelvis i andra målskrivningen “ungdomar ska kunna bli delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar, önskemål och behov”.

I ramverket ser vi återigen tydliga skrivelser om jämlikhet och diskriminering, som även i principskrivningen betonas. Skrivelsen betonar också implicit detta genom vikten av värnandet av förhållandet till de andra målen. En skillnad är att vikten av att mainstreama ungdomsperspektivet betonas i principskrivningen för ramverket. Detta framgår inte i Skrivelsens principsättning, där dock skrivelsen har detta element övergripande.

Som avslutande analyspunkt betonar ramverket vikten av att stärka grupper som inte hörs eller som har färre möjligheter, vilket också kretsar kring en maktdiskussion som är karaktäristiskt för skrivelsen (om än inte i skrivningen av principer). Här i föreligger också en talande skillnad mellan skrivelsen och ramverket, men kanske mest om aktörerna bakom (en stat, en regering) respektive (EU-instituioner). Att EU är en normativ makt konceptualiseras i akademin men också av EU själva. LSU tror att normativitet används för att ramverket inte är bindande lagstiftning utan vägledning. Dessutom förmodligen också med anledning av att EU har som uppgift att ena medlemsstaterna i den union, plattform, som EU är vilket inbegriper normativ makt.

Hur svarar dokumenten mot varandra utifrån prioriteringar?

Då skrivelsen är kopplat till politiskt bindande lagstiftning, är också prioriteringarna politiskt kopplade till målskrivningen. Där i finner vi en stark social dimension kopplat till prioriteringar för ungas psykiska hälsa, sociala inkludering på arbetsmarknaden, rättem till en meningsfull fritid samt deltagande i samhällsbygget. Notera här att prioriteringar kopplas till någon form

30

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

av välfärdsmekanism där politikområdet kring psykisk ohälsa rör sig inom, av vilket ramverket inte får innehålla med anledning av subsidiaritetsprincipen. Dock kan vi i hög grad säga att ramverket går mot en betoning av det sociala perspektivet i prioriteringarna, vilket är en likhet.

Ramverket har tre ledord; 1. engagera, 2. connecta och 3. förstärka ungdomar.

Hur ramverket betonar det sociala perspektivet skiljer dock åt. Medans skrivelsen lyfter social inkludering inom social- och kulturpolitiken, lyfter ramverket upp social inkludering utifrån social integration. Exempelvis genom följande citat som uppmuntrar till stärkandet av validering av icke-formella och informella former av lärande: “Utbyta bästa praxis och främja arbetet med effektiva system för validering och erkännande av färdigheter och kompetens som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande, bland annat solidaritetsverksamhet och frivilligverksamhet, och fortsätta genomförandet av rådets rekommendation från 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande.” (Punkt 2.4 i Prioriteringar).

Dels kan detta vara instrumentellt för EU att bygga en gemensam grund, dels ett egenvärde.

Framförallt handlar ramverkets prioriteringar om institutionell “good governance”, det vill säga styrning och reglerandet av aktörskap mellan institutioner. En analyspunkt är också att skrivelsen fokuserar på den nationella dimensionen av ungdomspolitiken medans ramverket inbegriper en transnationell dimension som ovanstående citat åsyftar.

Hur svarar dokumenten mot varandra utifrån åtaganden?

Utöver att skrivelsen har bindande politisk lagstiftning, medan ramverket har hänvisande direktiv, så finns det innehållsmässiga skillnader. Skrivelsen pratar om politikområden som inbegriper social- och kulturpolitiken, medans ramverket är praktisk inriktat och pratar om verktyg. Skrivelsen är mer långtgående för att den kan det. Samhällsbyggande, självständighet (i ekonomisk försörjning genom inkludering på arbetsmarknaden) samt principer kring självbestämmande karaktäriserar åtagandena i skrivelsen. Skrivelsen har förslag utifrån lokal kontext och mer tematisk relevans sett till LSU:s kärnfrågor som fredliga och inkluderande samhällen, hot och hat, globala partnerskap med mera. Ramverket konceptualiserar istället mer övergripande om former för demokrati och olika aktörers roll. LSU noterar i ramverket även en vilja att utveckla holistiska principer på europeisk nivå i ungdomspolitiken, samt detsamma i skrivelsen utifrån värnandet av de andra målen.

31

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

Som kommentar skrevs tidigare att syftena med skrivelsen är tvådelade: 1. ungas organisering och 2. hur det offentliga kan skapa förutsättningar för ungas organisering. Fokus är hot och hat, mänskliga rättigheter och utbildning av demokrati inom offentlig sektor av vilket innehar ett normativ element som just karaktäriserar ramverket. Det digitala samhället får åtgärder i skrivelsen därtill ungdomspolitiken (se exempelvis åtgärderna 25, 27, 36, 37, 38 och 40). Den digitala samhällsdimensionen poängteras även i ramverket, dock i skrivelsen kring principer (exempelvis i punkt 3 kring ramverkets principer).

Utöver alla dessa aspekter vill LSU poängtera att ramverkets åtgärdsskrivning mer är praktisk orienterad för att inte riskera att bli tandlös med anledning av dess icke bindande natur.

Ramverket är också övergripande och försiktigt rollsättande kring olika aktörers roll i arbetet med ramverket (uppföljning, rapportering och utvärdering).

RESULTAT Mot denna bakgrund kan vi konstatera att skrivelsen går längre än ramverket och att ökad förståelsen för hur dokumenten svarar mot varandra kan ses genom förståelse till varför skrivelsen inte har några uttalade principer, mer än förhållandet till andra mål som viktig princip att leva upp till.

Därtill ser vi också skrivelsens strävar efter synergieffekter och att bryta silos i relation till andra politiska områden, av vilket förövrigt är en politisk indikation på att ungdomsperspektivet mainstreamats mellan sektorer. Det i sig är en central punkt i ramverket som delar likheten av att ha en stark social dimension i relation till det större EU samarbetet. Dock går skrivelsen längre kring socialpolitiken utifrån att välfärdspolitik konceptualiseras.

Att välfärdspolitik konceptualiseras i det ena men inte det andra, är en indirekt påminnelse om den centrala skiljelinje dokumenten emellan: makt. Skrivelsens mål är makt, medan ramverket pratar om ungdomsfattigdom på ett sätt som för tankarna till en strävan om omfördelning av makt utifrån maktens olika dimensioner.

Detta betyder dock inte att EU och ramverket saknar maktdiskussioner. Utifrån teorin om EU som normativ aktör kan vi se att EU går väldigt långt och är identitetsskapande på premissen om “EU-värderingar” och “europeisk identitet”. LSU ställer sig fortfarande frågande om vad dessa värderingar innebär och vilka som inkluderas. Skrivelsen har också normativa drag genom åtgärder inbegripande olika former av utbildning för aktörer inom offentlig sektor i demokrati och mänskliga rättigheter. Detta är normativt i relationen mellan (den politiska) staten till det administrativa offentliga. Vidare är detta också normativt i relationen till medborgarna som ska ta del av utbildningens innehåll.

Samtidigt påminns vi om roller och aktörskap i ramverkets åtaganden, med anledning av subsidaritetsprincipen. Vi kan med detta i åtanke säga att EU har ett tungt fokus på governance/ styrning, medan skrivelsen fokuserar på individen i relation till staten särskilt med tanke på graden av välfärdspolitik i ungdomspolitiken. Graden av välfärdspolitik i ungdomspolitiken kan

32

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

också utöver att ses som en demonstration av en stats befogenheter på sin egna politikutveckling också, om än försiktigt, ses som en indikation på hur långt mainstreamandet av ungdomspolitiken har gått. Politiskt konceptualiserar dokumenten liknande problemformuleringar, även om det nästan alltid är utifrån olika ingångar. Just ramverket har en mer övergripande ingång och är som tidigare nämnt inte lika långtåtgående. Vid analys av vad som konceptualiseras som lösningar har skrivelsen politiska åtgärder, medan ramverket har ökat samarbete generellt och i politiska processer, finansiering och forskning som verktyg. Även rollfördelning och aktörskap framkom i skrivelsen men inte på samma sätt utifrån det som analyserats (mål, principer, prioriteringar och åtaganden).

Som sista punkter delar dokumenten perspektivet av att samhället har en digital dimension och detta diskuteras på olika sätt utifrån dess påverkan på demokratin, även om skrivelsen går längre genom utvecklandet av åtgärder. Sammantaget ger detta implikationen att skrivelsen förhåller sig till lagstiftning om än normativt samt kan förändra incitament-strukturer i samhället, detta medan ramverket är vägledande med normativ natur.

SLUTSATS I detta avsnitt sammanfattar och analyserar LSU kring varför vi har de olika dokumenten och vad dem innebär utifrån tidigare analys- och resultatredovisning.

Om vi idéutvecklar kring varför vi har de olika dokumenten om de ändå formellt har olika roller och implikationer så vill LSU poängtera egenvärdet att Sverige engagerar sig i multilaterala former och internationella samarbeten. Länder sluter sig inåt, skalar ner och stänger dörren metaforiskt men också politiskt genom att tysta opinionsbildare, journalister, aktivister och civilsamhället.

Ett engagemang på EU-nivå bygger broar och skapar förutsättningar för unga och ungas rätt till påverkan av samhällsutvecklingen, inte bara i Sverige utan också internationellt. Vi lever i en globaliserad värld och det som sker bortom Sveriges arbiträra gränser påverkar unga här och tvärtom. En förutsättning för uppfyllandet av de olika målskrivelserna kring att unga ska kunna påverka samhällsutvecklingen förutsätter alltså en internationell dimension. Förekomsten av EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019–2027 och ländernas implementering av densamma ger vissa förutsättningar för den utvecklingen.

LSU vill också poängtera egenvärdet att ungdomspolitiken har en internationell dimension av följande anledningar; gemensamma utmaningar och också skilda livssituationer kräver spegling i relation och tillsammans med varandra. I det får vi någorlunda förutsättningar för policy coherence – holistisk politik på området, att arbeta bort konstruerade målkonflikter samt att arbeta utifrån en nexus-approach.

Vikten att vi har ungdomspolicy på EU-nivå, vägledande sådan, sätter också en gemensam lägsta nivå för hur ungdomspolitiken kan utvecklas. Det ger möjligheter till samarbete, deltagande och att utveckla, av och i politiska processer som exempelvis EU:s ungdomsdialog.

33

EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027

Framförallt ger den sociala integrationen unga emellan rätten att påverka i politiska processer.

En förutsättning för utvecklingen av fredliga och inkluderande samhällen samt att det offentliga rummet också blir en realitet för fler.

Skrivelsen är också mer dynamisk och beroende av politiska förändringar. Självklart vilar all policy och politik på sittande beslutsfattares välvilja till exempelvis finansiering, dock är det än mer specifikt för bindande lagstiftning. Detta kopplas till ekonomiska medel, antingen till ungdomsrörelsen eller stat-individ genom välfärdspolitiken, som just är karaktäreristiskt för skrivelsen, gör att det blir allt viktigare att ha en dimension av policy som verkar normativt.

Detta under förutsättningen att innehållet i den dimensionen är bra, vilket är ett vidare argument till varför Sverige ska arbeta med EU:s skrivelse.

Ytterligare ett argument är också insikten att “världen inte kretsar kring Sverige”. Med det menar LSU att idéutveckling på EU-nivå ändå kommer att göras och att frågorna där är 1. ska Sverige ha någon talan eller inte samt 2. vilken talan ska Sverige ha under framtagande, implementering och uppföljning av policy som ramverket på EU-nivå.

Vad gäller hur Sverige kan arbeta med ramverket och hur ungdomsrörelsen kan använda ramverket för att arbeta med ungas rättigheter och förutsättningar för ungdomsrörelsen återfinns en guidning i de Europeiska Ungdomsmålen som LSU varit med och tagit fram.

LSU har tidigare betonat vikten att Sverige integrerar EU:s ungdomspolitiska mål, då målen inte avspeglas i skrivelsen. Som ordförandeland i EU och för värnandet av alla ungas makt att forma sina liv och samhällsdemokratin bör Sverige snarast integrera målen och tillsätta en ny maktutredning i närtid. Förståelsen för dagens demokrativillkor och levnadsvillkor utifrån ett ungdomsperspektiv är avgörande för en framtid byggd på positiv fred och frihet.

För en värld byggd på positiv fred och frihet förutsätts omfördelning av makt där unga får delta, påverka och vara en del av samhällsutvecklingen. Detta i form av medborgare som lever här och nu och inte bara är en resurs imorgon. Ett fortsatt globalt synsätt, oberoende av geografisk breddgrad, som eftersträvar samarbete över gränserna är fortsatt en förutsättning för ett hållbart samhälle. Däri ligger styrkan i Europeiska unionens ungdomspolitiska ramverk.

34

REFERENSLISTA EU:s ungdomspolitiska ramverk 2019-2027 European Youth Strategies, Reflection and Analysis, European Commission and Council of Europé in the field of youth, okänt år Hofmann-van de Poll, Williamsson, European Youth Strategies, Reflection and Analysis, European Commission and Council of Europe in the field of youth, okänt år Sveriges ungdomspolitiska skrivelse (2021->) Regeringens proposition 2013/14:191 – Med fokus på unga, en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande LSU kommenterar regeringens ungdomspolitiska skrivelse 2021

35

E-post: info@lsu.se Instagram och Twitter: LSU_se Facebook: LSU – Sveriges ungdomsorganisationer