EU och ungas representation 2023

Page 1

En rapport om EU:s ungdomsdialog 2022-2023
EU OCH UNGAS REPRESENTATION 2022-2023

© 2023 LSU - Sveriges barn- och ungdomsorganisationer

E-post: info@lsu.se

Instagram och Twitter: LSU_se Facebook: LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer lsu.se

FinansierasavEuropeiskaunionen.Desynpunkterochåsiktersomuttrycks ärendastupphovsmannens[upphovsmännens]ochutgörinteEuropeiska unionensellerEuropeiskagenomförandeorganetförutbildningoch kulturs(EACEA)officiellaståndpunkt.VarkenEuropeiskaunioneneller EACEAtarnågotansvarfördessa.

LSU har länge arbetat med att lyfta det svenska perspektivet i EU:s ungdomspolitik. Arbetet går i olika namn beroende på vilken del av processen som behandlats. I den här rapporten beskrivs LSU:s arbete med att fånga upp ungas åsikter och upplevelser i Sverige. Genom våra ungdomsrepresentanter förmedlas dessa sedan vidare till makthavare inom EU. Detta arbete kallas för EU:s ungdomsdialog.

Dialogen är den process inom EU där ungdomar och ungdomsorganisationer får chansen att föra fram sina perspektiv för makthavare såsom EU-parlamentariker och kommissionärer samt experter, forskare och andra relevanta civilsamhällesaktörer. Det är ett forum för samråd om EU:s prioriteringar för ungdomar inom ramen för EU:s ungdomsmål samt diskussioner och workshops kopplat till genomförandet och uppföljningen av det europeiska arbetet på ungdomsområdet. Ungdomsdialoger organiseras i 18-månaders arbetscykler som följer EU:s trio-ordförandeskap, där tre medlemsländer turas om att agera ordförande för ministerrådet. I denna rapport behandlas cykelperioden som påbörjades i januari 2022 och avslutas i och med färdigskrivande av den här rapporten. Under cykeln har Frankrike, Tjeckien och Sverige varit ordförande om sex månader vardera. Tillsammans har dessa länder beslutat i EU:s ministerråd att fokusera på EU:s ungdomsmål #3 Inkluderande samhällen och #10 Hållbart och grönt Europa.

Den tematiska prioriteringen för cykeln är ”Engaging together for a green and inclusive Europe”. Temat bygger på resultaten av tidigare dialogprocesser, i syfte att inkludera fler beslutsfattare och ungdomar, särskilt ungdomar som saknar eller har färre möjligheter att påverka beslutsprocesser och delta i genomförandet av EU:s ungdomsstrategi med fokus på social och ekologisk hållbarhet. De ansvariga för genomförande av dialogen är våra valda EU-ungdomsrepresentanter Emma Wedner och Isak Öhrlund. De ansvarar för dialogen på svensk nivå samt representation gentemot EU och övriga medlemsländer. Den här rapporten är en sammanfattning av deras arbete. Den innehåller också analyser av svenska ungdomars perspektiv och åsikter efter cykelns tema, samt deras rekommendationer om hur detta resultat bäst omsätts i praktik.

FÖRORD

Uppdraget som representant i EUs ungdomsdialog har varit både utmanande och ögonöppnande, men framförallt en stor ära. Att representera Sveriges fantastiska ungdomsrörelse i ungdomsdialogen, under Europaåret för unga och det svenska EUordförandeskapet har varit en unik upplevelse. Vi har lärt oss mer om Sveriges roll som aktör i EU, hur nationella realiteter påverkar politiska ställningstaganden och de stordåd den europeiska ungdomsrörelsen kan åstadkomma tillsammans.

Den tydligaste utmaningen för oss har varit mainstreaming av ungdomspolitiken. Att unga inte bara ska få utrymme i frågor som benämns som ‘ungdomsfrågor’ utan att alla politiska området ska räknas som frågor där unga hör hemma. Det har varit en tydlig linje inom ungdomsdialogen, Europaåret för unga samt det svenska EU ordförandeskapet. Under vår tid som ungdomsrepresentanter har det blivit allt tydligare att unga hör hemma i alla politiska rum och diskussioner, på lokal, nationell och EU nivå. Unga röster bör inte bara inkluderas i alla politiska beslut för att vi utgör en betydande del av världens befolkning, utan också för att det är framförallt vi som kommer möta konsekvenserna av dagens beslut i framtiden.

Kopplingen mellan social och ekologisk hållbarhet och dess konsekvenser genomsyrade vår mandatperiod. En röd tråd som verkligen fördjupade och stärkte ungdomsdialogens slutresultat. Det utgör en tydlig signal att de politiska beslut som fattas idag måste bli långsiktigare, mer konkreta och mer inkluderande för olika samhällsgrupper.

För att inkluderingen av ungas röster ska bli en självklarhet behövs en gemensam kraftsamling från alla EUs medlemsländer. I den här rapporten sammanfattar vi vårt arbete, de utmaningar vi ser, samt blickar framåt mot en ungdomsdialog och en ungdomsinkluderande struktur där ungas röster gör skillnad på riktigt.

Emma Wedner

Isak Öhrlund

OM OSS 6 OM EU:S UNGDOMSDIALOG 7 ”ENGAGERADE TILLSAMMANS FÖR ETT INKLUDERANDE OCH GRÖNT EUROPA” 8 Ungdomsmål #3 Inkluderande samhället och #10 Hållbart och grönt Europa 10 Konsultationer 11 CITAT FRÅN KONSULTATIONERNA 8 KONFERENSERNA 10 Frankrike 10 Tjeckien 10 Sverige............................................................................................................................................. 11 SVERIGES ORDFÖRANDESKAP I EU 14 EUROPAÅRET FÖR UNGA 15 ÖVRIGA ENGAGEMANG 18 GENERELLA REFLEKTIONER 20 AVSLUTANDE ORD .......................................................................................................................... 22
INDEX

OM OSS

Emma Wedner är 21 år gammal och kommer från Linköping. Just nu bor hon i Haag i Nederländerna där hon studerar kandidatprogrammet Internationella Relationer och Organisationer vid Leiden University. Hon har tidigare varit aktiv i elevrörelsen via sitt kommunala ungdomsråd och i LSU:s medlemsorganisation Elevernas Riksförbund. Inom Elevernas Riksförbund har Emma fokuserat på Elevers rättigheter och ungas organisering.

Isak Öhrlund är 26 år och kommer ursprungligen från Nässjö kommun, men bor idag i Stockholm. Isak har en bakgrund i SSU, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund där han sitter i förbundsstyrelsen, men civilsamhällsengagemanget började i kyrkan. Det som väcker mest engagemang hos Isak är klimatomställningen och mobilitetsfrågor. Till vardags, utöver LSU:ande och SSU:ande, så arbetar Isak som handläggare på en statlig myndighet.

6

”ENGAGERADE TILLSAMMANS FÖR ETT INKLUDERANDE OCH GRÖNT EUROPA”

Ungdomsmål #3 Inkluderande samhällen och #10 Hållbart och grönt Europa

Varje cykel av EU:s ungdomsdialog behandlar något eller flera av EU:s ungdomsmål. Målen bygger på EU kommissionens ungdomsstrategi från 2019. Själva målen togs fram under ungdomsdialogens sjätte cykel. EU:s ungdomsstrategi har syftar till att engagera, sammanföra och stärka ungdomar runt om i unionen. Strategin presenterar en vision där alla unga har möjlighet att förverkliga sin potential. Ungdomsmålen identifierar utmaningar som unga möter i sin vardag och är därför en viktig del av ungdomsstrategin för att uppnå dess vision.

Den nionde cykeln av EU:s ungdomsdialog har behandlat ungdomsmål #3 Inkluderande samhällen och #10 Hållbart och grönt Europa. Ungdomsdialogen har arbetat utifrån följande fem underteman som beslutades i inledningen av 9:e cykeln:

• Information och utbildning

• Handling och egenmakt

• Mobilitet och solidaritet

• Tillgång till infrastruktur

• Styrelseformer och klimatpolicy

Konsultationer

I Sverige består konsultationen av en SIFO-undersökning, fokusgrupper samt demokrativerkstäder. I huvudsak har LSU, genom ungdomsrepresentanterna, ansvarat för konsultationer genom fokusgrupper med Sveriges barn- och ungdomsorganisationer. MUCF har ansvarat för demokrativerkstäderna som genomfört i samarbete med skolor runt om i Sveriges kommuner. Genom konsultationerna har vi fått in både organiserade och ickeorganiserade ungdomars idéer om hur vi skapar ett grönt, hållbart och inkluderande Europa. Vi ungdomsrepresentanter genomförde totalt tre fokusgrupper och tillsammans med Europa Direkt sydöstra Skåne och MUCF genomförde Isak en större demokrativerkstad med flera högstadieklasser i Ystad, där över 100 deltagare medverkade. Totalt deltog 301 ungdomar i en fokusgrupp eller en demokrativerkstad, och totalt har 1006 unga deltagit i konsultationerna i sin helhet.

Organisationer som deltagit i fokusgrupper:

• Socialdemokraternas ungdomsförbund (SSU)

• Rädda barnens Ungdomsförbund (RBUF)

• Sveriges Elevkårer

• Sveriges ungdomsråd

• Sverige-Finska förbundet

• Elevernas riksförbund

• Förbundet vi unga

• RFSL ungdom

• Sveriges elevråd

8

CITAT FRÅN

KONSULTATIONERNA

”För att nå unga tror vuxna att de behöver nå unga på helt andra sätt, men unga tycker ofta att samma saker är intressanta som vuxna. Det behövs inte alltid två olika vägar.”

”Vi behöver bygga ut det demokratiska rummet, och då är det lättare att ta sig in i det. Om vi gör det där unga är mest, i skolan, så bygger vi en demokratisk grund.”

”Ungdomsorganisationer sitter på en unik information och har ett unikt uppdrag.”

”Viktigt att bygga Democratic confidence, självsäkerhet att en har rättigheter att påverka.”

”Finns ett värde i att prata om vad en person kan göra, men ännu större värde i att prata vad systemet kan.”

”Viktigt med flera språk än svenska. Det är en jämlikhetsfråga.”

”Det måste finnas transportmöjligheter så att det inte begränsar möjligheten att bo på landsbygden.”

”Upplever att vi inte får vara med för att vi upplevs orealistiska, så därför tas vi med först så att våra förslag kan formas om på vägen. Det är ett effektivt sätt att trycka ner unga.”

”Problem om unga bara får inflytande på en stämma en gång om året, unga måste få ett demokratiskt inflytande i vardagen.”

”Det är ett problem att ungdomsförbund inte får komma in på skolor och visa hur unga kan organisera sig politiskt. Detta är väldigt viktigt för att fler unga ska kunna påverka på alla politiska nivåer.”

”Det är systemet som ska angripas, inte individerna. Individerna är så hållbara som systemet tillåter.”

”Hållbarhet ska vara billigt och tillgängligt för alla”

”Barn och unga är mer informerade än någonsin, men saknar en röst som räknas. Därför krävs en sänkt rösträttsålder.”

”Det är primärt de unga som har nära koppling till samhället som organiseras och de känner sig ofta mer inkludera i samhället. Vi behöver organisera de som är längst bort från samhället.”

”Gratis kollektivtrafik för unga är det absolut viktigaste för att få unga att kunna leva hållbart.”

9

KONFERENSERNA

Under varje cykel av ungdomsdialogen anordnas totalt tre konferenser, en per land i trio-ordförandeskapet. Konferenserna är mötesplatsen för diskussion och förhandling.

Frankrike

Prioriteringar inför cykeln Cykel 9 började med den inledande franska konferensen i januari 2022. Konferensen var tänkt att anordnas i Strasbourg, men på grund av det då rådande pandemiläget så genomfördes konferensen digitalt. Under konferensen utkristalliserades ramarna och prioriteringarna för cykeln. De två delmålen koncentrerades till fem fokusområden:

1. Mobilitet (rörlighet) och solidaritet – inflytande och tillgänglighet för marginaliserade grupper.

2. Handling och egenmakt –Framgångsrika mekanismer och metoder som säkerställer att ungas behov beaktas i beslutsprocesser.

3. Tillgång till infrastrukturNyckelelement i infrastrukturen som behövs för ungas möjlighet att leva hållbart.

4. Styrelseformer och klimatpolicy – Att undvika ”youth washing” i mekanismer för ungas deltagande genom att hålla beslutsfattare ansvariga för vad som har överenskommits.

5. Utbildning och information - Tillgång till ungdomsvänliga informationskällor och utbildningsmöjligheter för unga om klimatförändringar och kopplingen mellan klimatförändringar och sociala ojämlikheter.

Även om konferensen hölls digitalt och lämnade en del övrigt att önska avseende struktur och information till nya delegater så gav den ändå, genom att alla delegater fick generöst med tid att diskutera respektive fokusområde, goda förutsättningar inför kommande konsultationsfas.

Tjeckien

Best practices (goda exempel)

Under konferensen i Tjeckien var det äntligen dags att träffa ungdomsdelegaterna från de andra medlemsländerna fysiskt. Även om pandemin har skapat erfarenhet och kompetens av att genomföra givande digitala möten, så blev det tydligt i Prag att det fysiska mötet är oslagbart när det kommer till att skapa personliga kontakter och dialog.

Under konferensen, som hade temat ‘intergenerationell dialog’, var fokus att lyfta positiva exempel på metoder eller mekanismer för hur respektive medlemsland har arbetat i riktning för ungas inflytande inom de fokusområden som beslutades om under den franska konferensen. Som goda exempel lyfte vi svenska delegater bland annat rösträtt från 16 års ålder i det svenska kyrkovalet, ungas systematiskt stärkta inflytande i politiska belslutsprocesser genom införandet av barnkonsekvensanalyser samt Linköpings kommun som på prov införde avgiftsfri kollektivtrafik för unga.

På konferensen deltog vi i olika utskottsgrupper baserat på fokusområdena. Emma deltog i gruppen för Styrelseformer och klimatpolicy, och Isak deltog i gruppen för Tillgång till infrastruktur. Med utgångspunkt i de konsultationer som genomförts så arbetade vi för att lyfta upp frågor om former för ungas delaktighet i politiska beslut samt satsningar på en

10

utökad och avgiftsfri kollektivtrafik för unga. Genom att bygga allianser med andra länder gav arbetet resultat och diskussionerna i utskotten lade goda grunder inför den avslutande konferensen i Sverige.

I respektive utskottsgrupp ingick ett moment där delegaterna fick träffa beslutsfattare från olika nivåer. Inslaget var mindre lyckat och beslutsfattarna upplevdes som oinsatta kring vad ungdomsdialogen syftade till och flera hade ansvarsområden som var irrelevanta för de diskussioner som fördes i utskottsgrupperna. Detta, tillsammans med andra observationer från konferensen i Tjeckien, var viktiga lärdomar som vi tog med oss inför planeringen av den avslutande konferensen i Sverige som LSU och vi två ungdomsdelegater var med och planerade.

Sverige

Den svenska ungdomskonferensen ägde rum i Växjö den 20–22 mars 2023. Syftet med den avslutande konferensen var att knyta ihop säcken för cykeln och enas om rekommendationer på de tematiska målen ‘inkluderande samhällen’ och ‘ett hållbart och grönt Europa’. Totalt presenterades fem rekommendationer, en för varje delmål.

Under två intensiva dagar förhandlades och utarbetades rekommendationerna i arbetsgrupper. Därefter gavs alla arbetsgrupper möjligheten att ge feedback på varandras rekommendationer samt be om råd från inbjudna politiker. Under sista plenarsessionen presenterades rekommendationerna med tillhörande text för alla deltagande.

REKOMMENDATIONERNA

1. Mobilitet (rörlighet) och solidaritet

Rekommendation:

“Vi uppmanar Europakommissionen och medlemsstaterna att ta fram handlingsplaner med fokus på utbildning och arbetsmarknaden för att säkerställa att erfarenhet och kompetenser som unga erhållits genom att ha deltagit i volontärarbeten och utbildningsrörlighet.”

2. Handling och egenmakt

Rekommendation:

“Vi uppmanar medlemsstaterna att garantera oberoende rådgivande nämnder på lokal nivå (t.ex. ungdomsråd), bestående av och utvalda av ungdomar med intersektionell tonvikt på ungdomar med färre möjligheter.”

3. Tillgång till infrastruktur

Rekommendation:

“Vi rekommenderar EU-kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla en prisvärd och tillgänglig ”Youth Climate Ticket” som en gemensam biljett för kollektivtrafik på regional, nationell och internationell nivå. Vi rekommenderar EUkommissionen att stödja medlemsstaterna i att främja hållbara sätt att tillgängliggöra kollektivtrafiken.”

4. Styrelseformer och klimatpolicy

Rekommendation:

“Ta fram regelverk för att säkerställa att miljö och hållbarhetspolicy är transparenta och ansvarsutkrävande, genom att stötta processer, deltagandeforum och utvärderingsmekanismer som möjliggör det på lokal, regional och nationell nivå. Goda exempel är European Youth Forum, Youth test (Ungdomstestet)1 samt ungdomsråd.

5. Utbildning och information

Rekommendation:

“Vi uppmanar medlemsländerna att säkerställa lika tillgång till användarvänlig information om hållbarhet och klimatförändringar genom inkluderande folkbildning och utbildning som främjar dialog och lärande generationer emellan.”

13

SVERIGES ORDFÖRANDESKAP I EU

Att representera den svenska ungdomsrörelsen under det svenska ordförandeskapet i EUs ministerråd mellan januari till och med juni 2023 har varit en värdefull insikt i hur EUs ungdomsdialog fungerar bakom kulisserna. Vi, Isak och Emma, har deltagit planeringsgruppen inför ungdomskonferensen i Växjö under hösten och våren. Arbetet inleddes med en uppföljning och utvärdering av ungdomskonferensen i Prag med syftet att identifiera positiva delar att ta med i underlaget för den svenska konferensen.

I samband med varje ungdomskonferens genomförs ett möte för generaldirektörer från varje medlemslands departement ansvariga för ungdomsfrågor träffas. Oftast diskuteras samma frågor som under ungdomskonferensen, utan att representanterna möts för att diskutera tillsammans. Det svenska ordförandeskapet identifierade därför en möjlighet att föra samman de två parallella processerna genom att bjuda in representanter från ungdomskonferensen att dela med sig av resultaten för generaldirektörerna, samt representanter för EU kommissionen, forskare och Europarådet. Emma och Christiana Xenofontos, vice ordförande för European Youth Forum, bjöds därför in till mötet för att presentera reflektioner från konferensen. Initiativet har mötts av positiv feedback både från deltagarna i mötet samt från European Youth Forums sida.

Framtidspaningar och utvärdering av dialogen

Den 1 juli 2023 inleds den tionde cykeln av EU:s ungdomsdialog. De kommande trio-ordförandeskapsländerna Spanien, Belgien och Ungern har redan hintat om att

mycket fokus kommer ligga på att utvärdera ungdomsdialogen som process. Arbetet med att visionerna för framtiden smygstartades redan under ungdomskonferensen i Växjö. Delegaterna fick samlas i ett så kallat ‘Open-space format’ vilket syftar till att öppet diskutera dialogens utmaningar och utvecklingspotential. Delegaterna tilläts diskutera praktiska förutsättningar såsom hållbart resande och mer strukturella förutsättningar såsom transparens och uppföljning av rekommendationerna som presenteras för ministerrådet. Från LSUs sida presenterades följande reflektioner:

1. Det behövs fler konkreta verktyg för att göra ungdomsdialogen mer inkluderande för unga deltagare, och för att nå en bredare grupp unga under konsultationerna.

2. Det behöver bättre kontinuitet mellan olika cyklar av ungdomsdialogen. Det vill säga att nästkommande ungdomsdelegater inte ska behöva uppfinna hjulet på nytt, utan istället nyttja den kunskap och som redan tagits fram under tidigare cyklar, både formellt och informellt.

3. Det behövs mer tid och fler verktyg för att arbeta med implementeringsfasen. Delegater i medlemsländerna har idag begränsade möjligheter att arbeta upp processer för implementering av rekommendationerna på lokal, regional och nationell nivå. Implementeringsprocessen är för kort för att möjliggöra reell skillnad och få momentum inom nationell politik. Det behövs etablerade processer för att ungdomsdelegaterna ska få möjlighet att arbeta med implementeringen av rekommendationerna. Annars finns risk för att det ansvarsutkrävande arbetet försvinner, eller aldrig inleds.

14

EUROPAÅRET FÖR UNGA

Varje år presenterar EU kommissionen sin övergripande prioritering för det kommande året. 2022 utnämndes till ‘Europaåret för ungdomar’. Satsningen presenterades av Ursula von der Leyen i det årliga talet till unionen 2021. Med bakgrund i ungas erfarenheter och uppoffringar under covid-19 pandemin syftade Europaåret för unga till att stärka ungas röster i EU samt lyfta fram ungas roll och betydelse i att genomföra den gröna och digitala omställningen. Under året har över 13000 aktiviter för unga organiserats runt om Europa. Under hela året har det varit möjligt att spela in sin vision för unga i EU via en digital plattform.

Vad blev resultatet av ungdomsåret?

Emma deltog i slutkonferensen av Europaåret för ungdomar som anordnades i Europaparlamentet den sjätte december 2022. Där presenterades siffror och resultat från de satsningar som gjorts under året. Men blev det någon reell skillnad för unga?

Svaret är att förändring inom EU tar tid, men vi ser positivt på att flera initiativ såsom diskussionen kring konsekvensanalyser om hur EU beslut påverkar unga har klättrat högre på agendan. Vi ser även positivt på att EU kommissionen valt att förlänga Europaåret för unga till 2023 för att kunna fortsätta engagera unga och slutföra de initiativ som startats under 2022.

Utöver våra egna reflektioner kring Europaåret för unga vände vi oss även till Generaldirektören för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor Lena Nyberg och Tobias Adolfsson på Sveriges permanenta EU representation för att dela med sig av sina reflektioner kring ungdomsårets inflytande och effekter.

15

“2022 var Europaåret för unga, ett år då ungas erfarenheter och åsikter sattes i fokus. Syftet var bland annat att öka ungas möjligheter till deltagande i samhället.

MUCF blev utnämnd till samordnare för Europaåret i Sverige och har haft ansvar att sprida information och att anordna evenemang. I Sverige har 88 olika evenemang registrerats på den europeiska ungdomsportalen. Flera av evenemangen handlade om EU:s ungdomsdialog.

Ungas delaktighet är viktig både för att de ska kunna påverka här och nu men även för att de behöver vara framtidens demokratibärare. Utan inflytande och påverkansmöjligheter är det svår att få tilltro till de processer och de beslut som fattas i samhället.

I samband med Europaåret för unga samlade MUCF in budskap från unga mellan 13–30 år. Det blev tydligt att unga tycker att frågor om inkludering, miljö och klimat är viktiga. Enligt EU:s enkät ”Ungdomar och demokrati under Europaåret för ungdomar” tycker unga i Sverige att EU bör fokusera på att

- förbättra psykisk och fysisk hälsa samt välbefinnande, samt att

- skydda miljön och att arbeta mot klimatförändringar.

I studier som myndigheten tidigare har gjort så ser vi också att det finns ett engagemang bland unga för ungdomsmål 3 och 10.

Ett av myndighetens viktiga uppdrag är att öka kunskapen och stärka delaktigheten i EU-frågor bland unga. Ett verktyg som myndigheten publicerade i början av 2023 är nytt metodmaterial i en serie av verktyg för att prata EU med unga som beskriver hur EU arbetar med miljö- och klimatfrågor! MUCF laddar nu inför en ny omgång av EU:s ungdomsdialog och hoppas på ett stort intresse på lokal nivå för att öka ungas möjligheter till att lära sig mer om EU och hur unga också kan vara med och påverka. Kunskapen om EU samt ungas möjlighet att vara med och påverka är två viktiga förutsättningar för att få ett högt valdeltagande bland unga i Sverige i nästa års val till EU-parlamentet.”

16

“Europaåret utvärderas just nu av kommissionen som i slutet av 2023 ska lämna en rapport om genomförande och resultat. När kommissionens utvärdering är färdig får vi se vad siffrorna visar men från representationens håll är bedömningen att europaåret för unga 2022 gav ungdomsfrågorna ökad uppmärksamhet vilket ledde till ett större intresse från andra politikområden. Under året bidrog de olika eventen och mötena som arrangerades av EU-institutionerna, medlemsstaterna och civilsamhället till att öka uppmärksamheten på ungdomspolitiken inom områden som annars inte har så tydligt ungdomsperspektiv.

De tjeckiska och franska ordförandeskapen arrangerade olika event för att uppmärksamma året vilket också kan ha bidragit till en större medvetenhet om ungdomsfrågorna. För att ta vidare erfarenheterna från året arrangerade det svenska ordförandeskapet ett event i mitten av juni där experter från olika

politikområden och aktörer diskuterade ett tvärsektoriellt ungdomsperspektiv. Kommissionen arrangerade särskilda dialogmöten mellan ett antal kommissionärer och ungdomsrepresentanter vilket lyfte upp ungdomspolitiken på agendan inom politikområden som annars sällan har ett ungdomsperspektiv.

Kommissionen skapade även två delvis överlappande intressentgrupper: en med företrädare för medlemsstaterna och en med företrädare för det unga civilsamhället. Grupperna har använts för att förankra arbetet och öka kunskapen om och synergierna mellan olika initiativ på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. De två grupperna har även bidragit till en fördjupad dialog mellan de olika nivåerna och aktörerna om den framtida ungdomspolitiken och kompletterat de grupper som redan fanns.”

17
Tobias Adolfsson Sveriges Permanentation till EU

ÖVRIGA ENGAGEMANG

Utöver det officiella deltagandet i EUs ungdomsdialog har vi representerat Sveriges ungdomsrörelse i olika sammanhang på nationell och internationell nivå.

Europadagen 2022

Vi deltog i Europadagens uppmärksammande i Kulturhuset i Stockholm. Tillsammans med Karin Flordal, utredare i stadvetenskap på SIEPS, var vi konferencier och fick möjlighet att berätta om vårt arbete med ungdomsdialogen och visa solidaritet med Ukraina.

Webinarium om ungdomsdialogen

Under våren 2022 och sommaren 2023 anordnades flera webinarium om ungdomsdialogen med fokus på deltagandet i konsultationer. Syftet med webinariumen var att uppmärksamma ungdomsdialogen och informera om möjligheterna att delta i konsultationer på lokal nivå.

Demokrativerkstad Ystad Isak deltog under en demokrativerkstad i Ystad som samlade 150 ungdomar för att diskutera cykelns teman ‘inkluderande samhällen’ och ‘ett hållbart och grönt Europa’. Isak kunde därmed bidra med insikt i hur resultatet tas vidare in i konsultationer och utgör en viktig del av den svenska ungdomsrörelsens mandat i ungdomsdialogen.

H22 – internationell stadsmässa i Helsingborg

I samarbete med EU-kommissionens representation i Sverige samt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor deltog vi på stadsmässan H22 i Helsingborg i juni 2022.

Under våren tog vi fram ett koncept där vi, Emma och Isak, intervjuade politiker, näringslivs- och fackrepresentanter. Vi anordnade dels ett panelsamtal med unga aktiva i kommunpolitiken, valda representanter i kommunfullmäktige, samt EU parlamentarikern Helene Fritzon deltog. I vår monter intervjuade vi unga aktiva i olika sakpolitiska frågor såsom grön omställning, arbetsmarknad och ungas inkludering i politiken. Europaåret för unga var stort fokus under vårt deltagande på H22. MUCF möjliggjorde bland annat deltagande i kampanjen ‘Voice your vision’ där unga fick möjlighet att spela in sin vision kring hur EU ska bidra till att gynna unga i större utsträckning.

EU days Lund

I september 2022 deltog vi i ett panelsamtal under EU days Lund. Vi lyfte ungdomsdialogens arbete, hur unga i staden kan engagera sig i EU politik, samt vikten av att se konkreta resultat av politiska satsningar inom ungdomssektorn för att undvika ‘youth washing’.

EU Committee of the Regions Charter for Youth and Democracy

I oktober 2022 deltog Emma i en den slutliga konsultationen av EUs Regionskommittees stadga för ‘unga och demokratin’. Stadgan syftade till att skapa förutsättningar för en ungdomsvänlig miljö där unga röster får genomslag i EUs olika organ. Genom att sammanställa konkreta rekommendationer för hur man ska arbeta med ungdoms och demokratifrågor på lokal, regional, nationell och EU nivå hoppas den regionala kommitteen att sprida arbetet inom EU. Stadgan antogs av Regionskommitteen under en plenarsession i december 2022.

Slutkonferensen för

Europaåret för unga

Deltagande i Ung Agenda

Under våra 18 månader som ungdomsrepresentanter har vi regelbundit deltagit i LSUs podcast Ung Agenda. Vi har diskuterat allt från arbetet med ungdomsdialogen till att diskutera förutsättningar för engagemang med gäster. Det har inte bara ett roligt meningsutbyte utan även ett sätt att visa på transparens som representanter för Sveriges ungdomsrörelse.

Emma deltog på Slutkonferensen för Europaåret för unga i EU-parlamentet. Där representerades LSU av Elias Fjellander och Sigge Eriksson som båda varit med och anordnat evenemanget. Det blev en trevlig avslutning på året där flera parlamentariker lyfte positiva resultat av ett utökat fokus på unga.

Europadagen 2023

Tillsammans med Karin Flordal var vi inbjudna att vara konferencierer även på Europadagen 2023. Eventet var större än året innan, fortfarande med stort fokus på att visa solidaritet med Ukraina.

Konferens med det Östra Partnerskapet

I slutet på juni anordnade LSU tillsammans med utrikesdepartementet en konferens om det Östra Partnerskapet och hur samarbetet kring ungdomspolicy mellan det östra partnerskapet och EU kan utvecklas. Emma deltog i en panel kring hur lärdomar från Ungdomsdialogen kan tas vidare till länder utanför EU. Hon fokuserade på hur unga måste ses och behandlas som experter på sitt område, hur ungdomsikludering kan bli bättre genom god översikt och kommunikation samt hur dessa processer bör institutionaliseras för att uppnå långsiktig ungdomsikludering som gynnar unga i längden.

19

GENERELLA REFLEKTIONER

• Kunskap om dialogen behöver ökas bland ungdomsorganisationer i Sverige, för att kunna nå ut och få ett större engagemang kring konsultationerna.

• Det behövs ett tydligare utpekat mandat kring vem som ansvarar för att arbeta för att skapa engagemang för implementering av rekommendationerna.

• Bättre överlämning mellan cykler. Det behövs mer strömlinjeformning kring hur respektive medlemsland hanterar dialogen och val av delegater.

• Intresset för politik, EU och viljan till inflytande bland unga i Sverige idag är hög, men EU och politik framstår som krångligt, långt bort och inte så inkluderande. En utmaning som behöver behandlas som det allvarliga hot mot demokratin som det på sikt kan utgöra. Om inte unga är med och känner ägandeskap över de beslut som fattas idag minskar legitimiteten för besluten och de riskerar att bli mer kortlivade än vad som är nödvändigt, särskilt i viktiga frågor som de beslut som lägger grunden för klimatomställningen.

20

AVSLUTANDE ORD

Efter 18 månader som Sveriges representanter till EUs ungdomsdialog har vår mandatperiod nått sitt slut. Vi är tacksamma för möjligheten att fått representera Sveriges ungdomsrörelse i samtal med bland annat andra ungdomsdelegater, EU institutioner, makthavare och civilsamhällesföreträdare.

Representantskapet har varit en unik möjlighet att djupdyka i de tematiska prioriteringarna, lära sig mer om EUs möjligheter och begränsningar och driva på för att de frågor som är viktiga för Sveriges unga också prioriterats i ministerrådets beslutade rådsslutsatser. Vi är stolta över vår medverkan inför och under ungdomskonferensen i Växjö, som blev ett gott exempel på hur ungdomsinkludering kan fungera i praktiken.

Vi tror på EU-dialogens kapacitet att omvandla ungdomars erfarenheter och åsikter till politik och reell förändring. Det har blivit tydligt genom bland annat satsningar som Europaåret för unga. Samtidigt är vi medvetna om de brister dialogen har när det kommer till implementering och långsiktighet.

Men ungdomsdialogens överlevnad bygger på att unga i Europa har förtroende för att processen gör reell skillnad i ungas vardag. För oss är det tydligt; om ungdomsdialogen i framtiden ska kunna fira sin 20:e cykel behöver fler rekommendationer från ungdomsdelegater omvandlas till genomförda politiska reformer i medlemsländerna.

Efter att ha varit med och smygstartat utvärderingen av ungdomsdialogen under den svenska ungdomskonferensen i Växjö ser vi fram emot att följa dess fortsatta process under den tionde cykeln, om än från sidlinjen.

22

E-post: info@lsu.se

Instagram och Twitter: LSU_se Facebook: LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer lsu.se

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.