1.2 DEN NYA UNGDOMSPOLITIKEN
OCH VILLKOR LOKALT
Den 17 juni 2014 beslutade Sveriges riksdag om en ny ungdomspolitik efter en proposition från regeringen. Arbetet med propositionen pågick under ett par år och en av de främsta slutsatserna var att ungdomspolitiken saknar tillräckligt med genomslag lokalt då en stor del av den ska omsättas till praktisk politik som påverkar unga människors liv.
Hösten 2011 startade LSU ett treårigt projekt som kallades Villkor lokalt. Syftet med projektet var att förbättra och sammanställa villkoren för ungas organisering. En del av projektet var att kartlägga villkoren för ungas organisering på kommun- och landstingsnivå. En kvantitativ enkätstudie genomfördes för att få en samlad bild av hur de lokala villkoren ser ut i hela landet.1
Ungdomsorganisationer är en väldigt viktig del av ungdomspolitiken men för att de ska kunna leva upp till sin fulla potential krävs också en ungdomspolitik som tillvaratar det engagemang som fnns i organisationerna. I arbetet med Villkor lokalt fann vi att endast 14 procent av landets kommuner inkluderar ungdomsorganisationer som remissinstans i det beslutsfattande som rör ungdomar.2
Endast 30 procent av kommunerna hade ett ungdomspolitiskt handlingsprogram. Dess utformning och innehåll varierar kommuner emellan. Kommuner arbetar med ungdomspolitik på olika sätt vilket resulterar i att ungas villkor varierar från kommun till kommun. Ungas infytande är, likt ungas organisering, en viktig del av ungdomspolitiken och dessa två hänger samman. I många kommuner är det dessa två ben som politiken vilar på, men den nationella ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar samtliga politikområden som rör unga.
Som en utveckling av arbetet med Villkor lokalt föddes idén till projektet Ung här, ett projekt för att stärka den lokala utvecklingen av en sektorsövergripande ungdomspolitik som inspireras av den nationella politiken, men tar hänsyn till de lokala skillnaderna.
1.3 PROJEKTET UNG HÄR
Det här är en rapport vars syfte är att sprida de tankar och slutsatser som kan dras av LSU:s projekt Ung Här som vi arbetat med sedan januari 2015. Syftet med projektet har varit att följa upp den nationella Ungdomspolitiken som regeringen antog 2014 och att utveckla och integrera lokala metoder för att öka och stärka ungdomsinfytande i landets kommuner.
Projektets första år hade fokus på att, genom samtal med nationella och kommunala aktörer, kartlägga vilka utmaningar som fnns i Sveriges kommuner och att skapa en större förståelse för hur ungas infytande kan öka. Genom workshops och intervjuer har vi inhämtat mer information om hur olika kommuner i landet ser på möjligheter till ungas infytande och vilka verktyg som är viktiga och samtidigt vilka som saknas.3 Resultatet från år ett visade bland annat att den lokala ungdomspolitiken ofta har begränsat med resurser, att det fnns ett behov av stöd och samordning av goda exempel på en nationell nivå, samt att graden av infytande i de metoder som idag används inom lokal ungdomspolitik skulle kunna öka.4 I samtal med unga personer och ungdomsorganisationer fck vi även insikter om vad som är viktigt för att en som ung ska vilja engagera sig i lokalt beslutsfattande. Det som framkom under det första året låg sedan till grund för hur projektets andra år utformades.
1 LSU, Med vilket syfte? – en kartläggning av lokalt stöd till ungas organisering (2012)
2 LSU, Med vilket syfte? – en kartläggning av lokalt stöd till ungas organisering (2012), s. 20
3 LSU, Sveriges Ungdomsorganisationer, slutrapport Ung Här år 1 (2015), s. 1
4 LSU, Sveriges Ungdomsorganisationer, slutrapport Ung Här år 1 (2015), s. 17
1.4 UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
En viktig källa som vi inspirerades av och försökte bygga vidare på under det andra året är Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen 5 Det är en kod som tagits fram på initiativ av Europarådets INGO-konferens, konferensen för internationella icke-statliga organisationer. Koden beskriver goda exempel på olika aktörers medverkan i politiska beslutsprocesser och ger förslag på hur olika organisationer kan medverka på olika sätt vid olika tillfällen. Koden ska kunna tillämpas från lokal till internationell nivå.
I koden beskrivs de gemensamma principerna som bör efterföljas för att kunna främja en fungerande samverkan: medverkan, tillit, ansvar och öppenhet samt oberoende.6 Koden lyfter också hur idéburna organisationer kan delta i den politiska beslutsprocessen på olika nivåer.
I Ung Här har vi främst tittat på kodens beskrivning av den politiska beslutsprocessen i dess sex olika steg: sätta agendan, formulering av politiken, beslut, genomförande av politiken, bevakning och omformulering av politiken. I den här rapporten kommer dessa steg att dyka upp i de delar där vi beskrivit vår egen processledning, framförallt av ett ungdomsråd. Stegen som vi använt oss av är inte helt förenliga med kodens steg men bygger på liknande principer.
Vår förhoppning är att, genom att ta avstamp i koden, också kunna förse aktörer som vill ingå i samverkansprocesser med ytterligare verktyg för att förbättra sin medverkan. Vi ger exempelvis förslag på vilka frågor som kan vara intressanta att ställa sig själv som egen aktör samt vilka frågor som kan fördjupa diskussionen om samverkan.
Syftet med den här rapporten är att kommuner som vill utveckla sin lokala ungdomspolitik, med fokus på att öka graden av ungas infytande i kommunens befntliga arbete, kan använda den process vi lett till sin egen lokala kontext.
5 Europarådets INGO-konferens, Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan beslutsprocessen (2009)
6 Europarådets INGO-konferens, Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan beslutsprocessen (2009), s.10
8
• Problemformulering
• Dagordning
Stegen som presenteras nedan visar hur förfarandet av en politisk process i en kommun kan se ut. Dessa steg har vi utgått från när vi pratat med olika parter under projektets gång och utifrån stegen har vi diskuterat graden av infytandet i varje del.
• Idéstadie
• Utforma politiska förslag
• Remiss
• Beslut
• Genomförande
• Uppföljning
• Granskning
• Utvärdering
• Omformulering
I de olika stegen är det viktigt att se sin egen roll och hur infytandet kan se ut beroende på var i förfarandet en befnner sig. Här nedan kommer vi att ge några exempel på vilka frågeställningar och bakgrundstankar som vi har haft när vi har intervjuat och pratat med olika parter som, mer eller mindre, är med i förfarandet.
Problemformulering – ett privilegium
Att formulera problemen är att sätta agendan. Här får sällan unga medborgare säga sitt. Därför har vi tittat närmare på hur kommuner tänker över vilka frågor som tar sig upp på den politiska agendan, vilka perspektiv/vinklar som ges utrymme inom respektive fråga och hur frågeställningarna formuleras
Utformandet av de politiska förslagen
Vilka parter har möjlighet och förutsättningar att utveckla de politiska förslagen? Skulle fer kunna inkluderas i denna del av processen?
I detta steg har vi tittat på vilka som ses som möjliga policyutvecklare och vilka det är som faktiskt utformar förslagen. Det är viktigt att det är en väsentlig skillnad på att tycka till om ett förslag, exempelvis genom ett remissförfarande, och att faktiskt vara med och utforma förslagen från grunden.
Remissförfarande
Först i remissförfarandet är det vanligt att unga får tillträde till att säga sitt, om de bjuds in till processen över huvud taget. Ofta är det i samband med remissen som de först får veta att en fråga är uppe på kommunens agenda och deras deltagande i beslutsprocessen både inleds och avslutas i det här stadiet.
Beslutsfattandet
Hur församlingarna ser ut där det formella beslutsfattandet äger rum är en viktig del av processen och en av grundstenarna i den demokratiska förankringen. Vilka perspektiv och grupper saknas i beslutsfattandet? Just ungdomar är en grupp som nästan aldrig inkluderas i själva beslutsfattandet, men det behöver inte vara så i alla lägen. Ett beslut som tas av tjänstepersoner på kommunen skulle likväl kunna inkludera unga i beslutsfattandet. De som har det formella mandatet kan lämna över en del av beslutsfattandet utan att det förändrar vem som bär ansvaret för beslutet.
Genomförandet av politiken
Vilka aktörer tillfördelas pengar för att genomdriva politiken? Om en grupp är helt frånvarande i de tidigare delarna av det politiska beslutsfattandet är det svårt att på ett bra sätt involvera den gruppen som en operativ aktör i detta steg. Risken är ju att den berörda gruppen inte känner ägandeskap för frågan på samma sätt som de aktörer som varit med tidigare i processen. Vet kommuner hur de kan involvera grupper, som exempelvis unga, utifrån gruppens egna önskemål om villkor när de inte fått vara med från början?
Uppföljning
Hur ser uppföljningsapparaten ut? Vilka är det som ser till så att politiken som en sagt att en ska genomföra, faktiskt genomförs? Vem har redskapen för ansvarsutkrävande? I stegen mot slutet av förfarandet blir det svårt för unga att kunna göra en ordentlig uppföljning om de inte involverats tidigt i processen och har samma information och kunskap om vad syftet var när frågan formulerades.
Utvärdering
Vems blick/åsikt får bestämma hur det gick? Hur kan grupper som varit involverade i vissa steg av processen också få en viktig roll i den utvärderande delen? Vi ville veta om alla grupper som varit en del av processen också får en utvärderande roll och hur kommuner resonerar kring det. Det utvärderande steget kan vara ett av de viktigaste i förfarandet, inte bara för att utvärdera frågan i sig utan även utvärdera hur exempelvis unga inkluderats och fått förutsättningar till att delta.
Omformulering
Inkluderas unga för att utveckla förfaranden? Hur arbetar kommuner för att få med ungas och andra gruppers perspektiv i hur de själva kan förändra sina processer? När aktörer inte bjuds in till att sätta agendan från början så är det inte heller troligt att de får vara med och säga till om hur arbetet kan förbättras i framtiden.
Nivåer av medverkande
I de här stegen kan nivån av medverkandet självklart också variera. För att titta närmare på detta har vi använt oss av en delaktighetspyramid för att kunna se i vilka steg som delaktigheten är högre.
Den nationella ungdomspolitiken har som mål att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt över sina liv och infytande över samhällsutvecklingen.7 För att vi ska kunna se hur vi ligger till i relation till målen, måste regelbundna uppföljningar ske. Unga befnner sig i många olika sammanhang som exempelvis ungdomsorganisationer, på fritidsgårdar eller i skolor. Hur arbetar kommuner för att involvera unga från de olika sammanhangen? Involveras exempelvis ungdomsorganisationer i den lokala politiken? Får de möjlighet att delta i de olika stegen?
Det är viktigt att kommuner inte nöjer sig med att att inkludera unga på något sätt utan att det också fnns tankar, strategier och mål för att unga ska ha möjlighet att vara delaktiga i hela förfarandet när det fnns möjlighet och hur de kan inkluderas, på vilket sätt och på vilka nivåer.
10 11
7 Regeringen, Proposition 2013/14:191, Med fokus på unga – en politik för god levnadsvillkor, makt och infytande s. 16
Handling Engagemang Medvetenhet
1.5 ÅR TVÅ
Syftet med det andra projektåret av Ung Här var att granska och utveckla fem metoder för ungdomsinfytande som LSU valt ut, samt att undersöka hur dessa metoder kan integreras i varandra för att ungas infytande ska genomsyra alla kommunala processer.
Vi har fört dialog med ett fertal kommuner under projektets gång för att jämföra deras arbete med metoderna, men vår processledning, som beskrivs närmare här nedan, har skett i Skövde kommun.
Vår intention har varit att våra resultat, idéer och tips ska vara applicerbara på vilken kommun som helst med inga eller små förändringar. I och med detta nämns inte de specifka resultaten från vår processledning i Skövde.
Metoderna LSU har valt att undersöka är:
1 Ungdomsråd
2 Lupp- Lokal uppföljning av ungdomspolitiken
3 Ungas egen organisering
4 Lokala överenskommelser
5 Unga kommunutvecklare
Vi har arbetat med och undersökt de olika metoderna på olika sätt beroende av vilka metoder som faktiskt tillämpats i Skövde där vi processlett kommunen. Därför kommer de att presenteras och resoneras kring på olika vis i rapporten. I rapporten presenteras fakta om samtliga metoder och en vidare beskrivning av de metoder som vi processlett, för att sedan ge förslag på hur metoderna kan integreras i varandra för att utveckla ungdomspolitiken i kommunen. Utöver det kommer vi också att ge exempel på hur en processledning av ett ungdomsråd och en kommun kan se ut för att skapa dialog om hur delaktigheten kan öka. I kapitlet om ungas egen organisering ger vi förslag på olika frågor som en kommun kan ställa sig och sina unga engagerade för att öka möjligheterna för unga att påverka och i kapitlet om Lupp visar vi hur kommuner arbetar för att involvera unga i Lupp-processen.
Dessutom kommer vi i rapporten också ge förslag på hur olika metoder kan utvecklas utifrån de problemformuleringar som vi stött på under våra undersökningar.
Lokala överenskommelser och unga kommunutvecklare har främst varit metoder som vi använt för att integrera och komplettera de metoder som vi fördjupat oss i under projektets gång. Förhoppningen är att genom att utveckla dessa metoder och hitta vägar att väva samman dem så kan vi också förmedla mallar och steg för att ungdomsperspektiv och ungdomsdelaktighet ska genomsyra alla politiska processer.
2. FEM METODER FÖR UNGAS
12
INFLYTANDE
2.1 LUPPEN
Vad är Lupp?
Lupp – lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkät som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor erbjuder alla landets kommuner. Myndigheten beskriver Luppen som en enkät som ger ”kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter”.8 I Lupp-enkäten får unga besvara frågor som rör sådant som bostad, hälsa och mående, demokrati och infytande, arbetsmarknad och framtid.
Lupp har funnits sedan 2003, och sedan dess har drygt hälften av landets kommuner någon gång genomfört undersökningen.9 Även om Luppen, som citatet i stycket ovan antyder, även genomförs av stadsdelar, landsting och regioner kommer vi i denna rapport huvudsakligen fokusera på kommunerna. Från och med 2003 och fram till 2013 hade cirka 200 000 unga, i åldrarna 13-25, besvarat minst en Lupp-undersökning.10
År 2009 gjordes den första uppföljningen av kommunernas arbete med Lupp av dåvarande Ungdomsstyrelsen, idag Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF. Resultaten presenterades i Lupp på allas läpp (Ungdomsstyrelsen 2010). Den andra uppföljningen genomfördes 2014 och presenterades i rapporten Lupp på allas läpp (MUCF 2015).
Enkäten genomförs inom tre åldersgrupper: 13-16 år, 16-19 år och 19-25 år. En skulle kunna säga att det fnns tre övergripande faser i en process:
• innan genomförandet av enkäten: planering, förankring
• under genomförandet av enkäten: Lupp-undersökningen genomförs i kommunerna
• efter genomförandet av enkäten: utvärdering, analys, handlingsprogram
MUCF menar att det fnns ett samband mellan att en kommun använder Lupp och att en utvecklar en egen ungdomspolitik. I en undersökning som MUCF gjorde bland 85 kommuner som genomfört Lupp uppgav 39 procent att undersökningen hade bidragit till att en de tagit fram ett ungdomspolitiskt handlingsprogram eller annat strategiskt dokument.11
Varför undersöker vi metoden Lupp?
Genomgående i projektet Ung här har varit en strävan efter att förbättra istället för att skapa nytt. Samtliga metoder som vi jobbar utifrån inom ramen för projektet är redan nu värdefulla, och på många platser i landet välfungerande, men också metoder som vi tror skulle kunna bli ännu bättre genom nya angreppssätt.
Lupp är, precis som vi ovan angivet, en metod som används i många av landets kommuner redan idag. Det är en stor fördel att undersöka metoder som både många unga och många kommuntjänstepersoner och kommunpolitiker har kännedom om. Även om det så klart innebär en hel del kostnader för kommuner att genomföra en undersökning, är Lupp som verktyg gratis för kommunen att använda. Kanske är detta en bidragande orsak till att det är många av landets mindre kommuner som använder verktyget, medan fera av de större kommunerna skapar sina egna enkäter eller bedriver sitt ungdomspolitiska arbete utifrån andra metoder. Utifrån vårt perspektiv, en önskan om att alla unga ska ha makt och goda levnadsvillkor, är det viktigt att fokusera på metoder som är så tillgängliga som möjligt. Vi ser att Lupp är en sådan metod.
8 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, http://www2.mucf.se/Lupp, (Hämtad 2017-03-13)
9 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Lupp på allas läpp (2015), förord
10 Ungdomsstyrelsen (2010), Lupp på allas äpp. Utvärdering av projektet Lupp förord
11 Ungdomsstyrelsen (2010, Lupp på allas äpp. Utvärdering av projektet Lupp, s. 3
Genom undersökningen Lupp får kommuner kunskap om hur unga som bor i ens kommun ser på sin egen livssituation. Ju bättre en kommuns bild av ungas verklighet stämmer överens med verkligheten, desto bättre förutsättningar har kommunen att utveckla en politik som ”prickar rätt”. Genom att inkludera unga ökar effektiviteten, legitimiteten och kvaliteten i de politiska förslag som presenteras.
En annan stor fördel med Lupp är möjligheten att jobba långsiktigt och följa upp tidigare års resultat. I ett samhälle som förändras, och där förändringarna kanske allra tydligast märks hos unga personer, är det av yttersta vikt att tjänstepersoner och beslutsfattare kontinuerligt uppdaterar sin bild av hurdan verkligheten är för hen som är ung idag. Ibland hör vi vuxna personer argumentera för att de förstår hur det är att vara ung idag eftersom de själva har varit unga. Det håller inte. Kunskap måste uppdateras regelbundet, ungas förutsättningar är under ständig förändring.
Hur arbetar kommuner med Lupp?
Resultaten från Lupp på allas läpp (Ungdomsstyrelsen 2010) visar att endast nio av landets kommuner involverar unga i samtliga av processens tre faser.12 I undersökningen införLupp på allas läpp från 2015 har frågan om när unga involveras i Lupp-processen inte ställts och det kan därför inte dras en slutsats om fer kommuner involverar unga i hela processen idag.13
14 15
12 Ungdomsstyrelsen (2010), Lupp på allas äpp. Utvärdering av projektet Lupp, s. 22 13 Ungdomsstyrelsen (2010), Lupp på allas äpp. Utvärdering av projektet Lupp, s. 23
Inom projektet Ung här har LSU varit i kontakt med fera kommuner som genomfört Lupp. Genom intervjuer har vi samlat information om hur kommunerna arbetat med Lupp, hur unga involveras i processen och vad det inneburit för respektive kommun på kort och lång sikt. För vissa kommuner är den ett verktyg för att samla in information och fakta medan den för andra är en metod för att involvera unga i förändringsprocesser. Här nedan har vi valt att lyfta upp några exempel på hur kommunerna arbetat med Lupp för att visa på hur unga kan involveras i processen:
• Hela processen: I en kommun vi pratade med var ungdomsfullmäktige initiativtagare till enkäten och var därför inkopplade under hela processen. De var med och utvecklade arbetet med enkäten och fck även ta del av resultaten och analysera statistiken på egen hand.
• Förankring/Genomförande: Lupp-fest! I samband med att Lupp genomfördes i kommunen anordnades en Lupp-fest på den lokala fritidsgården under en eftermiddag. Här anordnades bio, skapandeverkstad och det serverades mat.
• Analys: Efter att MUCF sammanställt enkäterna skickades resultaten direkt till en fritidsgård i denna kommun. På fritidsgården träffades unga personer från skolor och föreningar för att tillsammans analysera och diskutera resultaten. Det mynnade sedan ut i en handlingsplan för kommunens ungdomspolitik.
Processen
Arbetet med Lupp skiljer sig mellan kommunerna. Vissa kommuner väljer att involvera unga i själva processen som en metod för ungdomsinfytande medan andra ser unga som besvarande av enkäten. Som skrivet innan skiljer det sig mellan kommuner hur ofta Lupp genomförs och hur kommunen arbetar med resultaten.
I vår undersökning har vi velat ta reda på hur kommuner involverar unga i sin Lupp-process. Frågor som vi ställt är om kommunen använder unga för att genomföra Lupp, vilka förändringar som sprungit ur resultaten samt hur Lupp kan användas som metod för att öka ungas infytande, både genom processen och resultatet. Baserat på hur vi fått det beskrivet för oss kan en Lupp-process och de utmaningar en kommun stöter på längs vägen se ut ungefär på följande vis:
1 Planeringen: En kommuntjänsteperson arbetar deltid med att genomföra Lupp i kommunen och får i uppgift att titta på tidigare års Lupp-process, samt att planera genomförandet.
2 Förankringen: Rektorer på kommunens skolor involveras tidigt i processen och får tillsammans med en ansvarig lärare i uppgift att förankra Lupp hos elever och lärare. Redan tidigt upplevs ett svalt intresse från rektorerna då de anser att eleverna är trötta på enkäter. Några friskolor i kommunen väljer att inte delta. Kommunen har gett i uppgift till skolorna att förankra enkäten och har därmed inte längre översikt av förankringsdelen av processen. Enkäten presenteras också för ungdomsrådet.
3 Genomförande: Lupp genomförs i skolorna, eleverna svarar på enkäten i sina klassrum.
4 Resultat: Enkätfabriken används för att analysera resultaten och sedan skickas de tillbaka till rektorerna. Resultaten publiceras på kommunens hemsida.
5 Återkoppling: Om rektorerna återkopplar till eleverna fnns inte kännedom om från kommunens håll. Däremot bjuder kommunen in till en workshop och en föreläsning för den som är intresserad av resultaten. Framförallt deltar anställdpå kommunen och några kommunpolitiker. Utifrån resultaten väljs det ut några områden som diskuteras. Enkätfabriken håller en presentation. Inga unga och inga föräldrar var på plats.
6 Åtgärd/handling: Utifrån resultaten skrivs en rapport som sprids till kommunens nämnder. Vissa nämnder vill veta mer och bjuder in till samtal om hur ungdomsinfytandet i deras respektive kommun kan öka.
I våra samtal med kommuner fnns det en del liknande utmaningar som vi sett i deras Lupp-processer. Vi kommer här att ge exempel på några av dem samt presentera tankar om vad kommuner kan tänka på i sin Lupp-process och hur unga kan involveras på ett bättre sätt.
Problemformuleringar
Elever, lärare och rektorer upplevs vara trötta på enkäter och ser Lupp som en plikt.
Det har inte skett en återkoppling av resultaten till de unga i kommunen.
Kommunen vill involvera unga i fera delar av Lupp-processen.
Kommunen har inte ett konkret exempel på hur Lupp-resultaten lett till en praktisk förändring för unga i kommunen.
Bristande förankring har lett till att elever inte ser möjligheterna med Lupp.
16 17
Förslag på utvecklingsområden
Involvera unga i hela processen Lupp behöver inte bara vara ett verktyg för kommunen att samla in information om hur unga mår eller upplever sin vardag, det kan också vara ett mycket bra sätt att involvera unga i frågor som rör dem själva. I fera kommuner visar Lupp-resultaten att unga vill vara med och förändra men att de inte vet hur de ska gå tillväga. När unga få vara med från början och problemformulera till att analysera och utveckla kommer det också leda till kunskap om hur en går tillväga för att förändra.
Ett sätt att involvera unga är att låta ungdomsråd eller elevråd förankra Lupp i skolorna. Här skulle några timmar av skoltiden kunna avsättas till att prata om vad Lupp är, hur det skulle kunna vara ett förändringsverktyg och att ta fram strategier för hur unga ska arbeta vidare med resultaten.
Ett sätt att fördjupa resultaten skulle kunna vara att låta unga ta del av statistiken innan kommunen får den tillhanda. Exempelvis kan resultaten skickas direkt till unga i ungdomsrådet, på fritidsgården eller i skolorna efter att MUCF sammanställt dem. På detta sätt skulle unga få möjlighet att göra egna analyser och utarbeta handlingsplaner som de sedan skickar till kommunen. Här får kommunen inte bara statistik, de får även tydliga medskick om vad unga vill se för förändringar i sin vardag och i den lokala kontexten.
Låt resultaten spela roll – återkoppla
Att elever och personal på skolor är trötta på enkäter kan bero på fera anledningar. Kanske fnns det möjlighet att slå ihop enkäter eller utveckla digitala plattformar för att skapa mindre enkättyngda upplevelser. Exempelvis skulle en dag om året kunna avsättas till att olika aktörer kommer och intervjuar unga och håller i workshops.
Återkoppling av Lupp-resultaten är nog i längden det bästa svaret mot enkättrötthet. Om du som ung upplever att du svarar på samma frågor år efter år och att du inte ser att det leder till en förändring är nog en negativ inställning till undersökningen en naturlig följd. Om kommunen däremot återkopplar resultaten och handlingsplanen till eleverna, samt bjuder in unga till förändringsprocessen så visas också varför enkäter som Lupp spelar roll, och inte bara för statistikens skull.
Om exempelvis resultatet av Lupp i en kommun visar att unga saknar kunskap om hur en som ung kan påverka och vara delaktig, låt då de unga uttrycka på vilket sätt de skulle vilja vara delaktiga, vilka frågor som är viktiga i den lokala kontexten och hur kommunen bör arbeta för att förbättra möjligheterna för unga att påverka.
2.2 UNGDOMSRÅD
Vad är ett ungdomsråd?
Ett ungdomsråd är ett lokalt infytandeforum för unga som vill göra livet bättre för andra unga genom social verksamhet och genom att arbeta för att det ska bli lättare för unga att påverka och forma sina liv där de bor.14 Ordet ungdomsråd är ett samlingsnamn för ungdomsforum, ungdomsparlament, ungdomsråd och ungdomsfullmäktige med mera. Ungdomsråd arbetar lokalt i sina kommuner eller stadsdelar men det fnns också en del regionala samarbeten mellan ungdomsråd i olika kommuner. Det som skiljer ungdomsråd från andra typer av ungdomsorganisationer eller föreningar är att ungdomsråd arbetar med infytandefrågor för infytandets skull och inte till exempel enbart infytande och HBTQ-frågor. Ungdomsråd kan i princip driva vilka frågor som helst men fokus ligger på att alla unga i kommunen ska få mer infytande.
Det fnns exempel på ungdomsråd som är egna föreningar med nära samarbete och kontakt med sin kommun och det fnns exempel på ungdomsråd som är kommunala organ där kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen styr över ungdomsrådets regler. Sveriges ungdomsråd som samlar ungdomsråd i hela landet sedan 2003 uppmanar ungdomsråd att vara fristående föreningar men välkomnar alla former av ungdomsråd som autonoma medlemmar i Sveriges ungdomsråd.15
Varför undersöker vi metoden ungdomsråd?
Ungdomsråd fnns i många kommuner och är en konkret väg att gå för unga som vill påverka sin kommun. I och med den knappa begränsningen av ungdomsråds potentiella verksamhet och politiska frågor som de väljer att driva är ungdomsråd något som kan passa de festa ungdomar. Ett av målen i projektet har varit att föra samtal med unga om deras relation till de kommunala processerna och deras syn på sina möjligheter att påverka. Här har ungdomsråden fyllt en mycket viktig roll.
Att undersöka och förbättra metoder för att fer unga ska få förutsättningar att påverka sin vardag är viktigt, men att de verktyg och plattformar som redan fnns för unga att göra detta faktiskt fungerar som en politisk påverkanskraft är avgörande. Att prata med ungdomsråd som ser sig själva som en politisk aktör har varit viktigt i projektet, just för att undersöka hur ungdomsråden får tillgång till de politiska rummen och hur kommuner kan bli bättre på att släppa in unga i kommunala processer.
Processledning
Ungdomsråd kan ha, som påpekat, olika funktion och olika relation till kommunen. Genom workshops och intervjuer med ett etablerat ungdomsråd har LSU kunnat ta fram en trestegsmodell för hur en kommun och ett ungdomsråd kan, genom att ställa sig frågor, arbeta fram och utveckla metoder för att ungdomsrådet ska ha de förutsättningar som behövs för att vara delaktiga och påverka politiken.
Något som haft stor vikt i detta arbete har varit att undersöka synen på ungdomsrådets roll från två olika perspektiv: ungdomsrådets självbild och kommunens syn på ungdomsrådets funktion. Tanken med processledningen för denna metod har därför varit att, genom workshops, jämföra ungdomsrådets syn på sina möjligheter att påverka och kommunens syn på ungdomsrådets möjligheter att påverka.
Tanken med den här processen är att kommuner ska kunna använda den för att släppa fram ungas idéer och strategier för att öka sin delaktighet. Processutformningen ska förhoppningsvis kunna användas till olika typer av ungdomsorganisationer, ungdomsråd eller unga som vill öka sin delaktighet eller formalisera vägar för att delta i beslutsprocesser.
18 19
14 Sveriges Ungdomsråd, Stadgar antagna 2016, s. 1 15 Sveriges Ungdomsråd, Idéprogram antaget 2011, s. 5
Steg 1: Processledning ungdomsrådet
I det första mötet fck ungdomsrådet ta ställning till påståenden och frågor om deras bild av sin egen makt och sitt infytande över politiken. För att få en så tydlig bild som möjligt av dess situation och infytande fck de jobba utifrån ett par olika grafer. Först fck de placera ut sitt nuläge som ungdomsråd, och därefter hur de önskar att läget var.
Antal processer
Kvantitativt och kvalitativt infytande
Exempel på följdfrågor:
Hur tänker ni kring att personalresurser och materiella resurser i högre grad än ekonomiska resurser gör att kommunen behåller en viss kontroll?
Hur skulle ni beskriva er ekonomiska situation med ett ord?
Vad skulle ni kunna göra om ni hade mer pengar? Tror ni att ungas infytande i kommunen skulle kunna öka genom det?
Graden av infytande
Exempel på följdfrågor:
Infytande mäts inte enbart i hur många processer en är involverad i, det är också relevant att se till graden av infytande i de olika processerna. Var skulle ni placera er i dagens situation utifrån hur många processer ni är involverade i och hur mycket infytande ni har i de processerna?
Frihet att välja område för ens påverkan
Nästa graf handlar om vilka slags frågor som tas upp i ungdomsrådet. Hur mycket av det som avhandlas har ni själva valt, och hur mycket är det någon annan, exempelvis kommunen, som har valt?
Hur ser det ut när en fråga kommer till ungdomsrådet?
Vem är det ni har kontakt med?
Upplever ni att ni får information från kommunen om vilka processer som är på gång, så att ni har möjlighet att välja vad ni vill tycka till om?
På vilket sätt kommer ni med er input?
Ekonomiska resurser
Förutsättningar för organisering Nedanstående graf handlar om ungdomsrådets förutsättningar att verka som organisation. Hur upplever ni tillgången till resurser, hur mycket ekonomisk frihet upplever ni att ni har? Hur mycket andra resurser har ni?
• Problemformulering
• Dagordning
• Idéstadie
• Utforma politiska förslag
• Remiss
• Beslut
• Genomförande
Infytande i hela beslutsprocessen
• Uppföljning
• Granskning
Beslutsprocesser består ofta av samtliga, eller fertalet av dessa åtta steg. I vår kartläggning av ungdomsorganisationers infytande på kommunal nivå har vi sett att det vanligaste
– även om det också är ganska ovanligt – är att ungdomsorganisationer inkluderas som remissinstanser. I vilka delar av beslutsprocesser brukar ni inkluderas?
• Utvärdering
• Omformulering
Exempel på följdfrågor: Varför tror ni att ni inkluderas i just de delarna?
Be dem specifcera ytterligare hur de inkluderas i olika delar, för att få en så klar bild som möjligt.
Relation till kommunen
Beskriv er relation till kommunen med ett ord.
Exempel på följdfrågor:
Ni är ju, i ännu högre grad än andra organisationer, beroende av en fungerande relation till det offentliga. Upplever ni att det fnns utrymme för att kritisera sådant som ni ser som bristfälligt?
Var skulle ni vilja att er kontakt fanns?
Skulle ni vilja att ni hade kontakter med en rad olika tjänstepersoner istället?
Har ni någon kontakt direkt med kommunpolitiker, eller går allt via tjänstepersoner?
Vad tänker ni om det?
Andra resurser (personliga/materiella)
20 21
Vi får välja
Någon annan väljer
Förfarandet av en politisk process i en kommun
Steg 2: Processledning kommuntjänstepersoner
Nästa steg i processen handlade om att kommunen och de kommuntjänstepersoner som har kontakt med ungdomsrådet fck delta i en liknande workshop. Tjänstepersonerna fck placera ungdomsrådet på samma grafer men med dessa perspektiv:
• Var skulle ni placera ungdomsrådet på grafen utifrån hur många processer de är involverade i och hur mycket infytande de har i de processerna? Hur önskar ni att läget var?
• Hur mycket av det som avhandlas har ungdomsrådet valt, och hur mycket är det någon annan, exempelvis kommunen, som har valt?
• Var skulle ni placera ungdomsrådet utifrån hur många processer de är involverade i och hur mycket infytande de har i de processerna?
Deltagarna fck alltså tänka och resonera utifrån hur de upplever ungdomsrådets möjlighet till att ha infytande, deltagande i processer, förutsättningar och graden av infytande där de är delaktiga.
Efter att deltagarna placerat sig på graferna följdes tankar och refektion upp genom frågor. De frågorna skiljde sig till viss del från de följdfrågor som ställdes till ungdomsrådet. Exempel på frågor som diskuteras på workshopen var:
Ungdomsrådet verkar vilja vara mer intresserade av att vara med i politiska processer, vilken roll kan ni ha i det skiftet?
Finns det en risk att kvalitén i infytandet hämmas av att de involveras i fer politiska processer?
Vad innebär det för legitimiteten när ungdomsrådet inte representeras av unga med olika bakgrund?
Hur kan vi stötta ungdomsrådet med kunskap om politiska processer och hur en påverkar?
Skulle ungdomsrådets infytande öka om de fck dubbelt så mycket pengar?
Vad innebär det för processerna när kommunpolitiker och tjänstemän är betalda och ungdomsrådets representanter är ideella?
Beskriv relationen till ungdomsrådet med ett ord.
Exempel på problemformuleringar från ungdomsrådet:
Ungdomsrådet har bristande politiskt infytande i beslutsprocesser.
Ungdomsrådet inte har insyn i kommunens politiska processer.
Ungdomsrådet är för homogena.
Genom att ha mer personella resurser än ekonomiska så styrs också ungdomsrådets arbete till viss del av kommunen.
Ungdomsrådet exkluderas från processer på grund av att möten hålls under dagtid när ungdomsrådets medlemmar går i skolan eller arbetar.
Ungdomsrådet bjuds bara in i vissa delar av processerna och inkluderas inte från problemformulering till utvärdering.
Problemformuleringar kommunen:
Ungdomsrådet är för homogena och därmed inte representativa för kommunens unga.
Det är ofta kommunen som får komma till ungdomsrådet för att få ungas perspektiv.
Ungdomsrådet blir ofta ett bollplank eller en åsiktslämnare, hur kan de involveras fer delar av processerna?
Ungdomsrådet måste själva bestämma vilka frågor de vill vara involverade i.
Steg 3: Gemensam workshop
I det tredje steget i processen arrangerades en gemensam workshop med ungdomsrådet och tjänstepersonerna från kommunen. Till en början presenterades resultaten, både hur de upplever situationen idag och hur de önskar att det skulle kunna se ut i framtiden, samt en sammanfattning av vad de diskuterat på de olika tillfällena.
Utifrån sina egna problemformuleringar fck deltagarna diskutera i både helgrupp och smågrupper om olika strategier för att öka ungdomsrådets roll som politisk aktör.
• Refektion: Ta en lapp och skriv ner minst en refektion eller fråga som ni skulle vilja ta upp med gruppen efter att ha sett resultaten.
• Vilka gemensamma problemformuleringar kan ni se mellan kommunen och ungdomsrådet och var fnns skiljelinjerna?
• Hur kan infytandet öka i bredd av frågor samtidigt som infytandet ökar i större del av processerna?
• Vilka metoder kan ni ta till för att ungdomsrådet i större utsträckning kan välja område för påverkan?
• Hur ser relationen mellan rätten till infytande och representation i ungdomsrådet ut?
22 23
Processledning för politisk utveckling
Efter diskussionerna med kommunen landade ungdomsrådet i att de ville genomgå en egen organisationsförändring. LSU processledde ungdomsrådet under en eftermiddag där de fck diskutera olika områden som de identiferat att de ville utveckla. Exempel på teman var:
Hur kan ungdomsrådet involvera fer unga med olika bakgrund för att bli mer representativa?
Vilken politisk funktion vill ungdomsrådet ha?
Hur kan ungdomsrådet fördjupa sin relation till andra ungdomsföreningar och vad skulle det innebära för det politiska arbetet?
Skulle ungdomsrådet själva kunna ansvara för ekonomiska bidrag till ungdomsföreningars evenemang?
Förslag på utvecklingsområden
Låt ungdomsrådet bestämma område för påverkan När unga begränsas till att få möjlighet att “tycka till om ungdomsfrågor” som exempelvis skolfrågor, elevhälsa eller ungas fritid så förloras också en resurs för att utveckla alla politikområden i en kommun. När unga deltar och är med och planerar insatser i kommunen, exempelvis när kommunen diskuterar utveckling av stadskärnan eller planering av nya parker fnns plötsligt perspektiv och ingångar med som annars hade gått förlorade. Ingen annan kommer att kunna fylla det utrymmet. Lika viktigt som det är att unga får bestämma på vilket sätt de vill vara delaktiga i processer är det att unga har möjlighet att väcka egna frågor och att initiativ tas till vara på. Ungdomsrådet kan fungera som en kanal för att fer unga ska kunna vara med och sätta agendan.
Bjud in ungdomsrådet till politiska processer Ofta fastnar ungdomsrådet vid att bli en remissinstans eller en plattform dit vuxna vänder sig för att “höra vad ungdomarna tycker”. Unga upplever här att deras tankar och åsikter främst blir ett sätt för vuxna att legitimera sin process, mer än att unga involveras i processer och blir en viktig röst under hela processens gång. När detta sker blir det i slutändan en fråga om falsk representation.
Kommunens fokus bör ligga på att skapa förutsättningar för att unga ska ha möjlighet att delta i de processer de vill prioritera. Dessa förutsättningar kan vara både stora och små, det kan handla om att stärka fnansieringen till ungdomsrådet eller att förse ungdomsrådet med den information som behövs för att unga ska kunna delta i politiska processer.
Tjänstepersoner blir ofta den naturliga kontakten för ungdomsråd att söka för att få information och och skapa samarbeten. Denna relation är viktig, just för att tjänstepersoner ofta har mycket kunskap om ungdomsrådets förutsättningar och behov och på så vis kan de fnnas där som ett naturligt stöd. Vi har dock sett att tjänstepersonerna i kommuner riskerar att bli en faskhals, just för att det är tjänstepersonerna som får förmedla information mellan politiken och ungdomsrådet. Genom att kommunikation sker genom tjänstepersoner är det också naturligt att möten mellan ungdomsråd och politiker inte blir lika självklara. Det bör fnnas direkt kontakt mellan ungdomsråd och politik för att ungdomsråd ska få all information och därmed prioritera var de vill lägga sitt fokus.
Delaktighet – också en kvalitativ fråga
Att ungdomsrådet tackar nej till att delta i en process är också ett sätt att delta. Att ett ungdomsråd tackar nej till att delta i en process är inte en anledning till att inte bjuda in ungdomsrådet till processer i framtiden. Ett nej behöver inte bero på bristande intresse utan kan likväl handla om vad ungdomsrådet väljer att prioritera i mån av tid och resurser. Att upprätta strukturer för en tillgänglig information om vad som sker och hur ungdomsråd och unga personer kan delta och påverka är viktigt, men kvaliteten och graden av infytande i delar av processer är precis lika viktigt. När unga är med ska det fnnas möjlighet till faktisk insyn och delaktighet i processerna. Information om vad som pågår i kommunen har inget verkligt värde om unga hindras från att delta i processerna.
2.3 UNGAS EGEN ORGANISERING
Vad är ungas egen organisering?
En ungdomsorganisation är en plats där unga möts och förändrar och förbättrar sin egen vardag. I ungdomsorganisationerna stärker unga makten över sina egna liv och stärker samtidigt demokratin i hela landet. Ungdomsorganisationerna är en heterogen samling. Här organiserar sig unga kring sådant som partipolitik, intresse, religion, etnicitet och funktionalitet. Ungdomsorganisationerna är plattformar och mötesplatser av unga och för unga, en viktig del av samhället och av det civila samhället.
24 25
Defnitionen av ungdomsorganisationer kan skilja sig beroende på vem som defnierar begreppet. En del anser att ungdomsorganisationer är föreningar som verkar för unga, dessa kan vara drivna av vuxna men har verksamhet där unga deltar. LSU tycker att ungdomsorganisationer bör anses vara organisationer där majoriteten av medlemmarna, även på förtroendeposter, är ungdomar. Det är denna typ av ungdomsorganisationer vi kommer att referera till i denna rapport, föreningar av och för unga. Ungdomsorganisationer fnns på fera nivåer i landet, lokalt, regionalt och samlade i nationella ungdomsorganisationer. Lokala ungdomsorganisationer kan vara med i en nationell organisation eller vara helt fristående.
För att defniera vem som räknas som ungdom använder sig LSU av samma kriterier som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). MUCF anser att den som är ungdom är 13 till och med 25 år gammal.16 Det ekonomiska stöd som MUCF delar ut till de nationella barn- och ungdomsorganisationerna beräknas efter medlemmar som är sex år till och med 25 år gamla.17
Det blir allt vanligare att unga organiserar sig på andra sätt är genom föreningar. Det kan vara i form nätverk, initiativ för en specifk sakfråga och liknande, men som inte bildas som en förening. Detta är också exempel på ungas egen organisering men räknas inte som ungdomsorganisationer.
LSU har tidigare kartlagt det ekonomiska stödet till ungdomsorganisationer. I rapporten “Med vilket syfte? – En kartläggning av lokalt stöd till ungas organisering”18 framkom det bland annat att färre än hälften av kommunerna har formulerat ett syfte med att stödja ungdomsorganisationer och kommunernas stöd till ungas egna organisering ser väldigt olika ut i olika kommuner. I rapporten ”Fritidens prislapp”19 beskriver LSU hur engagemang värderas, och hur olika typer av
16 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Uppdrag och kunskap
17 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Bidrag till barn och ungdomsorganisationer: krav på organisationerna
18 LSU, Med vilket syfte? En kartläggning av lokalt stöd till ungas organisering (2012)
19 LSU, Fritidens prislapp, (2013)
engagemang uppmuntras i olika utsträckning. Genom avdrag och lättnader samt olika typer av stöd riktas unga att få utlopp för sitt engagemang inom en idrott, istället för inom en organisation där unga själva skapar ramar och innehåll.
Skillnaderna mellan stödet till barn- och ungdomsorganisationerna och idrottsorganisationernas barn- och ungdomsverksamhet är stor. LSU anser att stödet till ungdomsorganisationer måste vara långsiktigt och att det inte får inkräkta på organisationernas självständighet.
Varför undersöker vi metoden ungas egen organisering?
LSU samlar och stödjer ungdomsrörelsen i Sverige. I ungdomsrörelsen fnns en stor bredd av verksamhet och intressen. Den gemensamma nämnaren är viljan att öka ungas infytande i alla samhällets delar – från den globala till den lokala politiken. Med vår historia i ryggen vet vi också hur stor roll ungdomsorganisationerna spelar för ungas liv och för samhällets utveckling, därför faller det naturligt för oss att i det här projektet att undersöka ungdomsorganisationerna som metod för ungas infytande lokalt. LSU:s erfarenhet är att kommunerna saknar kunskap om vad en ungdomsorganisation är. Därför har det också varit ett sätt att visa på ungdomsorganisationernas möjligheter till att bli en större aktör i en lokal kontext. Kommuner använder sig sällan av ungdomsorganisationer för att inhämta åsikter och bjuder sällan in till dialog. I projektet har vi också sett att kommuner har dålig koll på vilka ungdomsorganisationer som verkar i deras kommun.
Processen
Vår ingång till arbetet med metoden ungas egen organisering var att undersöka hur det unga civilsamhället ser på sina möjligheter att påverka lokalt och kommunens kännedom om vilka ungdomsorganisationer som verkar i ens område samt hur relationen till dem ser ut. Genom att göra kartläggningar och intervjuer med kommunen kan vi här också presentera förslag på hur kommuner kan arbeta för att lära känna ungdomsorganisationerna bättre och, genom dialog, förbättra möjligheterna för att påverka kommunen. Stegen nedan bygger på det arbete och de workshops som LSU haft med kommuner och intervjuer vi har gjort med ungdomsorganisationer.
Steg 1: Egen kartläggning
Till att börja med genomförde vi en egen kartläggning av vilka ungdomsorganisationer som verkade i kommunen. Framförallt tittade vi på kommunens föreningsregister och sållade ut barnoch ungdomsorganisationer. På detta sätt blev det tydligt vilka organisationer, som på pappret, verkade i området. Detta kompletterades med att prata med ungdomsrådet och fritidsledare för att få en klarare bild av vilka organisationer som var aktiva och hur stort infytande ungdomsorganisationer har.
Steg 2: Workshop med kommunen
Tjänstepersoner från kommunen som arbetar med barn- och ungas fritid och ungas infytande bjöds in till en workshop om det unga civilsamhället. För att få en så bra bild som möjligt av hur mycket kunskap tjänstepersoner på kommunen har om vilka ungdomsorganisationer som verkar i kommunen och vilka frågor de påverkar i, fck inte deltagarna i workshopen på förhand någon information om vilka frågor som skulle ställas. Såhär såg workshoppen ut:
Kartläggning
Till att börja med ska ni få göra en kartläggning av det unga civilsamhället i er kommun. Lista alla ungdomsorganisationer ni kommer på, det spelar ingen roll hur mycket ni vet om organisationerna. Ta hjälp av av varandra!
Följdfrågor:
Hur håller ni koll på nya organisationer som verkar i kommunen?
Följer ni utvecklingen i det unga civilsamhället?
Var möter ni ungdomsorganisationerna i er vardag?
Finns det geografska områden som ni har mindre koll på?
26 27
Vad gör ungdomsorganisationerna?
Välj ut de fem organisationer på er lista som ni känner att ni vet mest om och har bäst kontakt med. Nu ska ni, med hjälp av stödord, få skriva ner det ni vet om organisationerna, exempelvis vilka frågor de arbetar med, vilka som är aktiva eller aktiviteter de brukar arrangera.
Följdfrågor:
Kan ni se likheter hos dessa organisationer?
Varför tror ni att ni känner till dessa organisationer bäst?
Ekonomin: hur mycket krav ställer kommunen på ungdomsorganisationer för att få ekonomiska medel? Tror ni att det påverkat relationen åt något håll?
Välj ut de fem organisationer som ni känner att ni har minst kontakt med och vet minst om.
Följdfrågor:
Varför tror ni att ni har minst kännedom om dessa organisationers verksamhet?
Kan ni se några likheter mellan dessa organisationer?
Vad tror ni att en bättre kontakt skulle innebära för:
a) Unga?
b) Kommunen?
Går det att se detta ur en geografsk aspekt? Har ni mer koll på ungdomsorganisationer i vissa områden?
Vem tar kontakt?
Denna del handlar om er upplevelse av vem som tar kontakt med vem. Här skulle vi vilja att ni placerar ett kryss på en skala.
Vi tar kontakt Ungdomsorganisationerna tar kontakt
Följdfrågor:
Hur mycket kontakt upplever ni överlag att ni har med ungdomsorganisationer?
Vad är de vanligaste anledningarna till att ungdomsorganisationer tar kontakt med er?
Vad kan ni göra för att stötta det unga civilsamhället i kommunen? Varför?
Beskriv det unga civilsamhället med ett ord.
Följdfrågor:
Vad tror ni ungdomsorganisationerna är intresserade av att påverka?
Vilka politiska påverkanskanaler fnns idag för ungdomsorganisationer?
Tror ni att ungdomsorganisationerna har kunskap om hur man påverkar kommunen?
Vad är syftet med en god relation mellan kommunen och ungdomsorganisationerna? Är det önskvärt?
Steg 3: Intervjuer
LSU tog kontakt med unga representanter från ungdomsorganisationerna för att få ta del av deras bild av sina möjligheter att påverka kommunen. Genom ett frågeformulär fck de besvara frågor om sin verksamhet, sin syn på sig själv som politisk aktör och hur de arbetar med politisk påverkan mot kommunen.
Frågeformulär
Vad heter din förening?
Beskriv i korthet den verksamhet som ni bedriver.
Har din förening en lokalavdelning och en styrelse?
Hur fnansieras den verksamhet som ni bedriver?
• Om kommunen nämns som fnansiär, vad tycker ni om de krav som ställs på föreningen för att den ska få stöd från kommunen?
Upplever du att fnansieringen är tillräcklig i relation till den verksamhet ni bedriver?
• Om nej, vad skulle ni göra om er fnansiering fördubblades?
Skulle du säga att din förening är politisk? (obs! tydliggör att ”politisk” inte är synonymt med partipolitisk)
Vilka huvudsakliga utmaningar står föreningen inför idag, internt och externt?
Vilka ytterligare verktyg skulle din förening behöva för att nå fer unga?
Har ni någon kontakt med kommunen?
Hur upplever ni möjligheterna att påverka kommunen?
I vilka lokala frågor har din förening möjlighet att påverka?
Vilket infytande har föreningen idag i beslutsfattande processer och hur skulle det kunna förbättras?
Vad kan ni själva göra för att få mer infytande?
Tror du att tjänstepersoner och politiker på kommunen tänker på er som en aktör vars synpunkter och idéer är viktiga för utvecklingen?
Upplever ni att personer i allmänhet känner till er organisation och förstår vad er verksamhet går ut på? Om nej, skulle det vara önskvärt? Varför/varför inte?
Upplever ni att tjänstepersoner och politiker på kommunen känner till er organisation och förstår vad er verksamhet går ut på?
Om nej, skulle det vara önskvärt?
28 29
Exempel på problemformulering från ungdomsorganisationerna:
Kommunen vet inte vilka vi är och vad vi gör.
Det saknas kunskap om hur man kan påverka lokalt.
För krångliga och byråkratiska processer.
Kommunen har bara kunskap om ungdomsorganisationer i vissa områden.
Det är svårt att veta vem en ska kontakta.
Exempel på problemformulering från tjänstepersoner:
Vi saknar kunskap om vilka ungdomsorganisationer som verkar i vår kommun.
Det saknas kanaler för ungdomsorganisationer att påverka.
Vi saknar en relation till ungdomsorganisationer.
Eftersom det är stor genomströmning av aktiva i ungdomsorganisationerna är det svårt att hålla koll på vilka som är aktiva.
Förslag på utvecklingsområden
Lär känna det unga civilsamhället – gör kartläggningar
Att lära känna ungdomsorganisationer som verkar i kommunen är viktigt för att kunna förstå sina egna utmaningar i frågor som rör politisk påverkan och förutsättningar för organisering.
LSU:s erfarenhet är att det ofta fattas fera ungdomsorganisationer i eventuella föreningsregister eller andra register som kommunen har. Genom att genomföra en ordentlig kartläggning och inkludera en personlig kontakt med föreningen får kommunen bättre kännedom om hur det unga civilsamhället ser ut.
Många ungdomsorganisationer arbetar i någon form med politisk påverkan. Det kan vara ett politiskt ungdomsförbund som har tydliga politiska kampanjer och mål men också organisationer som en i första hand inte tänker på som en politisk aktör. Religiösa ungdomsförbund, intresseföreningar eller kulturföreningar har ofta intresse av att verka som politisk aktör i kommunen, exempelvis i frågor om ungas förutsättningar till organisering och delaktighet.
Upprätta ett separat stödsystem för ungas egen organisering Hur de ekonomiska bidragen till ungdomsorganisationer ser ut skiljer sig väsentligt från kommun till kommun. I och med att många föreningar som drivs av unga saknas i föreningsregister och att ungdomsorganisationerna själva anser att det är svårt att hitta till rätt person i kommunen för att få stöd, fnns det anledning att misstänka att det är många som idag inte alls får något bidrag men som skulle vilja få det. LSU vill att kommuner ska upprätta ett separat stödsystem för ungas egen organisering som är harmoniserade med de nationella stödsystemen för barn- och ungdomsorganisationer. På så vis kommer det tydligt att framgå vilka organisationer som är av och för unga.
Processer där samverkan mellan ungdomsorganisationer och kommun defnieras När kommunen har kunskap om ungdomsorganisationerna som verkar i kommunen och det fnns en etablerad kontakt är det också viktigt att ungdomsorganisationerna får vara med och defniera vilka behov av stöd från kommunen som de har och hur samverkan ska se ut. Det ska inte bara vara upp till ungdomsorganisationerna att söka kontakt med kommunen utan det är också viktigt att kommunen verkar uppsökande. Kunskap om organisationerna är avgörande för att kommunen ska kunna veta när det är passande att höra av sig. Att utveckla sin samverkan kan ske exempelvis genom gemensamma workshops, samverkansdokument eller nätverk.
2.4 LOKALA ÖVERENSKOMMELSER
Vad är lokala överenskommelser?
Konceptet med lokala överenskommelser är hämtad från en nationell modell: Överenskommelsen mellan regering, idéburna organisationer och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) på det sociala området.20 Överenskommelsen på nationell nivå bygger på gemensamma och partsvisa åtaganden uppbyggda kring sex olika principer. Dessa principer är samma som de fastslagna principerna i den nationella politiken för det civila samhället,21 och reglerar premisserna för samverkan mellan det offentliga och de idéburna organisationerna. Det övergripande målet med den nationella överenskommelsen är att ”stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare”. Men syftet är också att nå en större mångfald av utförare av hälso- och sjukvård samt stärka kvalitén och mångfalden.
En överenskommelse är ofta en sammanställning av värderingar som samtliga parter undertecknar där det defnieras principer för samverkan mellan parterna och åtaganden som parterna tilldelas för att principerna ska kunna efterföljas. Dokumentets framtagande måste föregås av en inklusiv process där parterna lär känna varandra och får tillfälle att uttrycka sina önskemål och behov för att reell samverkan ska kunna komma till stånd.
Den nationella överenskommelsen på det sociala området undertecknades av parterna 2008.22 Som en del av åtagandena ingår uppdraget att sprida metoden, både på eget vis och med hjälp av Överenskommelsens kansli. Idag har metoden spridit sig och fnns även på kommunal och regional nivå. Uppskattningsvis har det idag etablerats cirka 20 lokala överenskommelser. Till skillnad från den nationella överenskommelsen på det sociala området är de lokala överenskommelserna ofta generella till sin karaktär, det vill säga att det inte fnns ett avgränsat defnierat område för samverkan mellan parterna. I de lokala överenskommelserna fnns därtill oftast bara två parter: det offentliga (kommun/region/landsting) och de idéburna organisationerna.
Varför undersöker vi lokala överenskommelser?
Som vi ser det handlar samverkan mellan ungdomsorganisationer och kommuner eller annan offentlig instans i första hand om att etablera en relation. Vi ser lokala överenskommelser som en bra metod för just detta. En överenskommelse behöver inte upprättas med sikte på att åstadkomma en specifk samverkan kring en viss fråga. Det är snarare en neutral process som möjliggör samverkan, framförallt genom att parterna får kunskap om varandra och genom att en relation upprättas. Förutom att överenskommelser kan bidra till att det offentliga och den idéburna sektorn närmar sig varandra så kan också en överenskommelseprocess leda till att relationer stärks mellan de lokala organisationerna i den idéburna parten.
20 Överenskommelsen, http://overenskommelsen.se/om-overenskommelsen/var-struktur/org-skiss/
21 Regeringen (2009) proposition 2009/10:55, En politik för det civila samhället
22 Överenskommelsen, http://overenskommelsen.se/om-overenskommelsen/var-struktur/org-skiss/
30 31
2.5 UNGA KOMMUNUTVECKLARE
Vad är unga kommunutvecklare?
Unga kommunutvecklare anställs av kommuner för att granska och komma med utvecklingsförslag på olika delar av kommunens verksamheter. De anställs ofta som feriearbetare under sommarloven. Uppdraget är att fördjupa sig i ett antal verksamhetsområden och granska dessa från ett ungdomsperspektiv.23 Vad som granskas kan antingen väljas av kommunutvecklarna själva eller av kommunen. Gruppen består ofta av mellan tio och 15 unga personer.24
Varför undersöker vi metoden unga kommunutvecklare?
Unga kommunutvecklare är en intressant metod då det ges utrymme för unga att göra en djupanalys av, och ge sina perspektiv på, kommunens verksamhet och arbete. De kommer dessutom med förändringsförslag efter granskningen och är på så vis en del av agendasättandet. Det är dock viktigt att kommunerna har en plan för hur de unga kommunutvecklarnas arbete kommer tas omhand efter att arbetet är färdigt. Vi kommer i den här rapporten framförallt att använda metoden Unga kommunutvecklare för att integrera den med de andra metoderna vi undersökt. Vi ger senare i rapporten förslag på hur unga kommunutvecklare kan användas för att utveckla den lokala ungdomspolitiken tillsammans med de andra metoderna.
ÖKAT UNGDOMSINFLYTANDE
32
23 Sveriges Ungdomsråd, Metodbok 24 Sammanfattad bild av kommuner vi undersökt, se referenslista
Efter att ha genomfört workshops och intervjuer med unga, ungdomsorganisationer och kommuner har en del gemensamma problemformuleringar framkommit. I många fall har liknande problem identiferats från olika parter, samtidigt som utmaningarna uttryckts ur olika vinklar beroende på vilken roll och vilka perspektiv som ligger till grund.
Alla har en gång varit unga – men i ett samhälle i konstant förändring kommer en äldre generation aldrig kunna sätta ord på en yngre generations vardag – och därmed måste unga själva få bestämma vad de vill påverka och vilka frågor som är viktiga för unga idag. För att detta ska ske kan vuxna lämna utrymme och överlåta makt för att ge plats åt ungas röster. Att ge unga möjlighet att bestämma när, hur och varför de vill vara med på påverka är en förutsättning för att få med ett genomgående ungdomsperspektiv i politiken.
Projektets syfte har varit att undersöka och utveckla metoder för ungas infytande, men också att hitta vägar att integrera dem i varandra. Detta inte bara för att ungas infytande ska öka utan också för att upprätta och formalisera ett arbete där ungdomsinfytandet och ungdomsdeltagandet är kontinuerligt och en självklart del i kommunens arbete.
I våra intervjuer och processledningar har vi stött på problemformuleringar och utmaningar som inte kan anses vara unika för en enskild kommun, utan som återkommit i av kommunerna. Ett exempel är att unga saknar kunskap om hur de kan påverka kommunen och förändra. Detta trots att Lupp-resultat visar att unga vill vara med och påverka i högre grad.
Att genomgå en process bestående av frågor och workshops med målet att sätta sig in i olika aktörers syn på utmaningar är viktigt för att sätta hjulet i rullning mot att utveckla metoder för att ungas infytande ska öka. Vi har identiferat utmaningar i de kommuner som vi har haft kontakt med. Något som har varit tydligt är att kommunerna arbetar på helt olika sätt med metoderna och förutsatt att det så förblir kan LSU inte förorda en särskild metod. LSU menar att kommunernas lokala ungdomspolitik bör bli mer likriktat och enhetligt för att unga ska ha samma förutsättningar att vara delaktiga och få infytande, oavsett var de bor. Vi kommer nu att ge förslag på hur me toderna som vi undersökt kan integreras i varandra med avstamp i de områden som vi upplever som de främsta utmaningarna för kommunerna.
3.1 FLER VÄGAR TILL POLITIKEN
Viljan att vara en politisk aktör fnns men vägarna in till politiken saknas. Den främsta kontakten som ungdomsråd och ungdomsorganisationer har till kommunen är ofta via tjänstepersoner. Detta kan vara en enorm resurs när det kommer till stöd och information men för att unga ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga så måste det fnnas fer möjligheter att komma i kontakt med politiken.
Att ungdomsorganisationerna har tydliga kontakter inom kommunen är positivt, men att få vara delaktig i de politiska processerna är avgörande för att ungas påverkan ska leda till en utveckling. Kunskap om kommunala processer och vad som ligger i startgroparna är en förutsättning för att möjliggöra relevanta perspektiv. Annars fnns det risk för att det är vuxna som bestämmer när ungas röster räknas och bestämmer villkoren för när unga kopplas in i politiska processer. För att stärka ungas medverkan i de politiska processerna har vi några förslag på verktyg som kommuner kan använda.
Bjud in ungdomsorganisationer att delta i processer
Hur kan kommunen stötta ungas verksamhet samtidigt som de öppnar upp för unga att påverka i politiska processer? Ett sätt för unga att få bättre kunskap om, och därmed ha möjlighet att påverka, politiska processer är att kommunen gör till rutin att använda ungdomsråd och ungdomsorganisationer som remissinstanser i de olika nämnderna. Detta kan ske genom att skicka ut förslag från kommunen och ge unga en möjlighet att involveras i processer. Som påpekat innan är det alltid upp till unga att bedöma när det är relevant att ge respons eller lyfta politiska frågor. Om en ungdomsorganisation eller ungdomsrådet tackar nej till en process är det inte en anledning till att inte bjuda in organisationen i framtiden utan ett tecken på stark självständighet.
I Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen ges fera förslag och idéer till olika aktörer i den demokratiska processen om hur organisationer kan medverka på olika sätt vid olika tillfällen och hur en kan tillhandahålla den information och de resurser som behövs för att idéburna organisationer ska kunna delta i processer.25 Några exempel är:
• Processer: Utveckla och säkerställa en öppen beslutsprocess. Skapa och erbjuda tydliga, öppna och tillgängliga processer så intresserade parter kan delta.
• Resurser: Möjliggöra för idéburna organisationer att delta genom att exempelvis ge fnansiellt stöd, erbjuda lokaler eller administrativt stöd.
• Tillhandahålla aktuell och riktig information i tid i ett lättillgängligt format till alla intresserade parter.
• Lyhördhet: Säkerställa att relevanta myndighetsföreträdare är aktivt engagerade och lyssnar, reagerar och ger feedback.
Årshjul
En annat sätt för att öppna upp för ungas påverkan är att i början av verksamhetsåret ta fram ett årshjul där det tydligt redogörs för vilka politiska frågor som ska behandlas och när. I arbetet med att ta fram ett årshjul är det också viktigt att demokratiskt förankra förslaget hos fer parter än politiska beslutsfattare. En viktig del av ungas delaktighet är också att unga får vara med och bestämma om när de vill vara med i processer, därför bör också unga vara med och ta fram årshjulet.
34 35
25 Europarådets INGO-konferens, Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen (2009), s.17
Ett problem som unga uttryckt i processerna är att de ofta, när de väl kontaktas, har lite tid på sig att diskutera och ta fram förslag. I samband med att ett årshjul publiceras kan kommunen också ta fram tydliga dokument om hur ungdomsorganisationer och unga personer kan ta sig till väga för att väcka en fråga i kommunen eller vara med och påverka de förslag som ligger. Framförhållningen och transparensen som årshjulet ger är viktig för att ungdomsorganisationernas egen möjlighet till demokratisk förankring. När långsiktigheten kompromissas riskeras även föreningarnas självständighet. LSU menar att organisationerna måste inkluderas och få tillräckligt med tidsutrymme att förankra internt för att inte riskera att istället vara ren tokenism. Information bör skickas ut till alla föreningar, skolor och tilldelas unga under exempelvis Lupp-processen.
Överenskommelsen och ungdomsorganisationerna
Etablerandet av överenskommelser enligt det format som här åsyftas, är en relativt ny företeelse för många kommuner. Redan nu kan en emellertid konstatera att ungdomsorganisationer mycket sällan fnns med i de befntliga överenskommelseprocesserna. I projektet Överens om ungas delaktighet som Forum – idéburna organisationer med social inriktning drev tillsammans med ett par andra aktörer, däribland LSU, undersöktes ungdomsorganisationernas relation till överenskommelsen.26 Projektet beskrev att ungdomsorganisationernas relation till överenskommelsen i första hand präglas av kunskapsbrist. De tillfrågade ungdomsorganisationerna visste inte vad överenskommelsen var och kunde därför inte heller resonera om överenskommelsens problem och fördelar.
Förutom detta grundproblem, att det unga lokala civilsamhället inte känner till överenskommelsen, lyfts ytterligare ett par utmaningar fram. Exempelvis är det ofta är en stor genomströmning av aktiva. I ungdomsorganisationer fnns det av naturliga skäl en högre omsättning av aktiva och medlemmar än det gör i många vuxenorganisationer. Det fnns dock strukturer som påskyndar denna genomströmning ytterligare. ”Projektiferingen” kan leda till att personer kommer in i en organisation för att engagera sig i ett särskilt projekt. När projektets fnansiering sedan är slut kan ofta fer personer som engagerat sig följa med ut.
Med detta som bakgrund menar LSU att en viktig prioritering för framtiden bör vara att att utveckla förutsättningarna för ungdomsorganisationernas möjligheter att delta i överenskommelser. När unga fnns med kommer också viktiga perspektiv att fnnas med i utvecklingen, som vi idag ser saknas. Detta bekräftas i också i projektet Överens om ungas delaktighet. Detta bör strategiskt arbetas med på nationell nivå såväl som förankras i lokala överenskommelser. För att ungas ska inkluderas krävs att ungdomsorganisationer bjuds in, får kunskap om vad en överenskommelse är, samt får förutsättningar till att kunna vara med i samverkansprocesser.
3.2 UNGA BESTÄMMER OMRÅDE FÖR PÅVERKAN
Då vi undersökt ungas möjlighet att påverka kommuner var det tydligt att det oftast är kommunen som får bestämma när unga involveras. Anledningarna till detta är fera - att det saknas kunskap om hur en gör för att påverka kommunala beslutsprocesser, att ungdomsrådet fungerar mer som åsiktslämnare än som en politisk aktör eller att det helt enkelt inte fnns kanaler för att påverka.
Ungdomsrådet får ofta möjlighet att lämna en kommentar eller tycka till om ett redan utarbetat förslag. Ungdomsorganisationerna som intervjuats tror överlag inte att kommunen har mycket kunskap om deras verksamhet vilket gör att de inte heller blir involverade.
Dessa utmaningar skulle kunna mötas på fera sätt. Vi har tagit fram några förslag på hur en kommun tillsammans med unga kan arbeta fram plattformar med hjälp av metoderna som vi har undersökt.
Avsiktsförklaring mellan kommun och ungdomsråd
LSU har tagit fram ett förslag till en avsiktsförklaring mellan ett ungdomsråd och en kommun. De olika delarna i avsiktsförklaringen har arbetats fram med bakgrund av de diskussioner mellan ett ungdomsråd och kommunen som vi fått ta del av, samt ungdomsrådets egen önskan om funktion och delaktighet.
Vi har också i den här avsiktsförklaringen inspirerats av Idéburet offentligt partnerskap (IOP)27 som togs fram av Forum – idéburna organisationer med social inriktning 2010. IOP är en partnerskapsrelation mellan den idéburna och den offentliga sektorn. Såhär beskriver Forum – idéburna organisationer med social inriktning en IOP:
“När en offentlig instans och en idéburen organisation ingår ett Idéburet offentligt partnerskap, IOP, defnierar de tillsammans en samhällsutmaning. På så sätt ökar möjligheten att förstå ett samhällsproblem och vad det är som behövs för att det ska lösas.” 28
Här nedan presenteras förslaget på hur en avsiktsförklaring mellan en kommun och ett ungdomsråd skulle kunna se ut – den bör alltså inte kopieras utan arbetas fram mellan respektive parter.
AVSIKTSFÖRKLARING
Ungdomsrådet och X kommun
Detta dokument har upprättats för att beskriva relationen mellan X ungdomsråd (förkortat UR) och X kommun (förkortat kommunen). UR är en ideell förening för unga och medlemmarna är i regel inte aktiva längre än ett par år. Denna ”relationsbeskrivning” ska därför inte betraktas som statisk. Syftet är tvärtom att detta ska vara ett levande dokument, som tas upp för diskussion och omarbetas med jämna mellanrum. Det är viktigt att varje ny styrelse för UR och de medlemmarna som hör UR till känner full frihet att forma organisationen och verksamheten på det sätt som de önskar. Detta gäller naturligtvis även organisationens relation till kommunen.
I Parterna
Ungdomsrådet: UR är en demokratiskt uppbyggd ideell förening för unga i kommunen. UR är en av Sveriges ungdomsråds medlemsföreningar. UR:s syfte är enligt stadgarna att ____________________. UR består i dagsläget av cirka x aktiva medlemmar och x stöd- medlemmar. UR företräds av föreningens styrelse.
X kommun: Kommunen företräds i detta sammanhang av tjänstepersoner inom X sektor. Det som är överenskommet i detta dokument bör emellertid även omfatta hela kommunen, så långt det är möjligt.
36 37
26 Forum – idéburna organisationer med social inriktning http://www.socialforum.se/verksamheter/overens-om-ungas-delaktighet/
27 Forum – idéburna organisationer med social inriktning, http://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ 28 Forum – idéburna organisationer med social inriktning, http://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/
II Beskrivning av relationen parterna emellan
• UR ska vara en naturlig plats att söka sig till om en är ung i kommunen och vill påverka sitt omgivande samhälle.
• UR är en plattform där unga kan bidra med ungdomsperspektiv in i det kommunala beslutsfattandet.
• UR är en av fera sätt på vilka unga kan ha infytande i det kommunala beslutsfattandet. UR ska sträva efter att representera så många unga som möjligt i kommunen. Det är dock enbart kommunens ansvar att säkerställa att ”alla unga har goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och infytande över samhällsutvecklingen”. UR ska inkluderas på grund av vilka de är, och inte ställas till svars för ”vilka de inte är”. Med det sagt, erkänner båda parter att det är rimligt att det fnns någon slags relation mellan organisationens representation och organisationens infytande.
• UR:s infytande ska inte begränsas till enbart en viss del av det kommunala beslutsfattandet. Kommunen bör säkerställa att det är möjligt för UR att inkluderas i hela processer: problemformulering, idéutveckling, utformning av förslag, remiss, beslut, genomförande, uppföljning och utvärdering.
• Parterna motsätter sig idén om att det fnns vissa ”ungdomsfrågor” och att UR enbart eller primärt tillfrågas att vara delaktiga i processer som rör dessa frågor. Kommunen åtar sig att sprida kunskap om detta inom hela den kommunala förvaltningen.
• Både UR och kommunen kan ta initiativ till att UR inkluderas i en viss politisk process. UR har dock alltid möjlighet att säga nej till deltagande. Om UR vid enskilda eller upprepade tillfällen säger nej till att delta, bör detta inte påverka kommunens benägenhet att tillfråga UR. Det är viktigt att ett nej inte får negativa konsekvenser för UR:s fortsatta infytande.
• UR har ett särskilt uppdrag att utbilda andra ungdomsföreningar i kommunen om demokratifrågor och hur en kan påverka kommunen.
• Trots att UR är en ideell förening – som vilken som helst – bedriver föreningen en verksamhet, vars förekomst kommunen har ett särskilt intresse av.
III Principer som defnierar samarbetet/relationen
När samarbete mellan kommunen och UR sker är det viktigt att det samarbetet präglas av vissa överenskomna principer. Inspiration till detta avsnitt är hämtad från Överenskommelsen.
• Erkännande av UR:s självständighet: UR är en ideell organisation vars syfte, mål och verksamhet bestäms av organisationens medlemmar genom demokratiska processer. UR ska kunna uttrycka kritik rörande kommunens politik utan riskera samarbetet eller det ekonomiska stödet.
• Erkännande av ungas kompetens: När UR inkluderas i det kommunala beslutsfattande ska organisationen, så långt det är möjligt, ges förutsättningar att vara pålästa och väl förberedda. Allt för ofta tillfrågas unga om deras ”spontana” åsikt, och det osynliggör ungas verkliga kompetens.
• Erkännande av att det fnns maktordningar som begränsar unga: I samhället fnns en åldersmaktsordning som gör att unga personers åsikter nedvärderas och osynliggörs.
Exempelvis kan en ung person få höra att ”du kommer att tänka annorlunda om den här saken när du blir lite äldre”. För en ung person kan det ofta kännas otryggt att befnna sig i rum som domineras av vuxna. Åldersmaktsordningen samverkar med andra maktordningar och skapar ojämlika förutsättningar inom gruppen unga. I kommunens möte med UR är det viktigt att det fnns en medvetenhet om, och ett aktivt arbete mot, maktordningar som nedvärderar unga.
• Ömsesidighet: Kommunen gör inte UR en tjänst genom att involvera dem i en politisk process. UR har intresse av att ha en relation till kommunen för att det möjliggör ett ökat infytande för unga. Kommunen har ett intresse av att ha en relation till UR för att unga perspektiv bidrar till en mer effektiv, legitim och relevant politik.
IV RUTINER FÖR SAMARBETET
För att samarbetet ska kunna fungera så bra som möjligt, och för att skapa goda förutsättningar för att de överenskomna principerna efterföljs, följer nedan ett par rutiner för samarbetet. Syftet med dessa rutiner är att UR ska bemötas på liknande sätt oavsett vem inom den kommunala förvaltningen de blir kontaktade av.
• Tidsramar: när kommunen vill ha UR:s deltagande i en process bör UR som huvudregel kontaktas en månad i förväg och absolut senast en vecka innan det förväntade deltagandet. Syftet med detta är att möjliggöra för UR att planera sin verksamhet och att läsa på om de frågor som kommer att avhandlas.
• Kommunen bör ta kontakt med UR på två sätt. Som huvudregel bör en vända en sig direkt till UR:s ordförande. Alternativet är att gå via kommunens barn- och ungdomsstrateg eller kommunens ungdomsutvecklare.
• Kommunen respekterar att de festa som engagerar sig i UR har en sysselsättning under dagtid. I processer som UR särskilt uttryckt intresse av att vara involverade bör kommunen så långt det är möjligt förlägga möten på ett sådant sätt att det är möjligt för UR:s representant att närvara.
V ANSVARSFÖRDELNING & ROLLFÖRDELNING
Det är kommunen som är ansvarig för att de ungdomspolitiska målen uppfylls och att alla unga i kommunen har möjlighet att ta makten över sina liv och möjligheten att ha infytande över samhällsutvecklingen. I den mån UR särbehandlas i jämförelse med andra ideella ungdomsföreningar – det kan vara avseende såväl ekonomiska, materiella eller personella resurser – är det kommunens ansvar att motivera på vilka grunder denna särbehandling förekommer.
VI UNGDOMSRÅDETS SÄRSTÄLLNING I RELATION
TILL ANDRA IDEELLA UNGDOMSFÖRENINGAR
UR är en ideell förening för unga. Det innebär att UR precis som andra föreningar har möjlighet att söka föreningsbidrag, snabba slantar och andra projektmedel. Det går emellertid att tala om en viss särställning för UR, i förhållande till andra föreningar. Det tar sig bland annat i uttryck i öronmärkta medel till UR från kommunen och gott om hjälp från vissa tjänstepersoner inom kommunen.
38 39
