Årsboken 2019

Utgiven av LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer

Utgivningsår: 2020

Redaktör: Hampus Nilsson

Layout: Maja Haglund

Tryck: PÅ Media AB

ÅRSBOKEN 2019

OM LSU

LSU samlar Sveriges barn- och ungdomsorganisationer för att tillsammans förbättra förutsättningarna för ungas organisering, i Sverige och i världen. Barn- och ungdomsorganisationer förändrar och förbättrar ungas människors vardag. De stärker och skapar demokrati, på nationell och på global nivå. Att gemensamt driva en organisation ger unga möjligheter till makt och inflytande och resurser att påverka sin omgivning. Ungdomsrörelsen är en mötesplats för över 650 000 medlemmar som genom sitt engagemang får unik kompetens och sammanhang för sina idéer.

LSU utgörs av 87 självständiga, demokratiska, nationella organisationer. Våra medlemsorganisationer har verksamheter som baserar på tillexempel intressen, politik, religion, kultur, funktionalitet, sexualitet, etnicitet, klimat och miljö. De har alla gemensamt att de är av och för barn och unga som går samman för att göra just det de tycker är viktigt, roligt, spännande och utvecklande.

LSU är en ideell organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden. LSU är av och för ungdomsrörelsen. Vi arbetar utifrån en demokratisk grund för att stärka föreningsliv i Sverige och i världen. Vi är en samlingsplats för ungdomsrörelsen inriktad på ledarskap, organisationsutveckling, hållbart engagemang och politiskt påverkansarbete. Vi verkar för att bryta åldersmaktsordningen, för ökad makt och ökat inflytande hos barn och unga.

Många utmaningar som ungdomsrörelsen möter kräver samarbete, erfarenhetsutbyte och solidaritet över nationsgränser. Därför ser vi vårt partnerarbete i GALE som en viktig del i vårt uppdrag. Därigenom sammanför vi och

utbyter erfarenheter och kunskap med andra ungdomsförbund världen över.

Ekonomin

2019 omsatta LSU nästan 19 miljoner kronor. Vi finansieras till största del av de projekt vi driver - Drygt 11,5 miljoner av intäkterna kommer från projekt medan det fria statliga medlet inbringar 5,8 miljoner kronor årligen. En mindre del av intäkterna, cirka tre procent, kommer från medlemsavgifter. Från vilken pott våra olika verksamheter finansieras varierar. GALE:s arbete finansieras till exempel uteslutande av SIDAmedel och projektet Hållbart Engagemang och Ledarskap (HEL) finansierades genom Arvsfonden. I förvaltningsberättelsen från 2019 beskrivs LSU:s ekonomi som stabil och det senaste året har intäkterna ökat med nästan en miljon kronor, vilket framförallt förklaras genom ökade projektbidrag.

LSU:s kansli Kansliet ligger på Stora Essingen i Stockholm och är uppdelat utifrån våra två övergripande mål: kapacitetsstärkning och politisk påverkan. Det kapacitetsstärkande arbetet sker genom SOL (Samverkan, Organisation och Ledarskap) och det politiska påverkansarbetet utförs i första hand genom POP-avdelningen (Politik och Påverkan). Därutöver har vi en kommunikationsgrupp som stöttar båda verksamhetsområdena. Som länk mellan styrelsen och kansliet finns Generalsekreteraren som utses av styrelsen. Generalsekreteraren ansvarar för kansliets arbete och ser till att det följer verksamhetsplaner och mål som beslutats av medlemmarna genom representantskapsmötet. Antalet anställda under 2019 var i genomsnitt 13 stycken, vilket är lika många som under 2018.

Upplägg

Genom den här årsboken får du en närmare inblick i LSU:s verksamheter och projekt under 2019. Du får också möta människorna bakom – alltså vi som jobbar på eller har förtroendeuppdrag inom LSU. Årsboken är indelad i fyra kapitel som vi tycker representerar arbetet som gjordes under året. Varje kapitel inleds med en krönika skriven av en styrelseledamot som jobbat med och är engagerad inom området.

Det första kapitlet behandlar vårt arbete med EUvalet. Du får följa med Aza och Lina som under 2019 var LSU:s EU-representanter, och Seinab som ledde EU-projekten, i deras arbete för att inkludera unga i EU:s politiska processer och öka ungas valdeltagande.

Det andra kapitlet beskriver vårt arbete runt om i världen. Där får du läsa om LSU:s vice ordförande Emelie Weskis arbete för unga, fred och säkerhet, och om våra FN- och nordenrepresentanters arbete. Aniina Karlsdottir och Elias Elfergren har skrivit en text om arbetet med det globala partnerskapet i GALE och Hanna Salmén berättar om arbetet med det nordiska samarbetet i Naboprojektet.

I kapitel tre dyker vi in i det kapacitetsstärkande arbetet. Alltså det vi på LSU gör för att stödja och utveckla ungdomsrörelsens interna kapacitet.

Där får ni bland annat läsa om HEL-projektets avslutande år, om uppstarten av det antirasistiska projektet Vit-icke-vit och våra nätverks- och utbildningsverksamheter med Generalsekreterarfrukostar och Ordförandenätverk.

Det fjärde kapitlet sammanfattar vårt politiska påverkansarbete under 2019. Ni får läsa om vårt arbete med demokrativillkorsutredningen, det civilsamhällespolitiska programmet och den övergripande målsättningen att bredda ungdomsrörelsens demokratiska utrymme. Dessutom beskriver Per Markus Risman styrelsens arbete med framtagandet av det nya civilsamhällespolitiska programmet som antogs på Representantskapet.

Rapporten avslutas med en genomgång av årets viktigaste möte: Representantskapet. Där ger Martina Smith en inblick arbetet fram till och under mötet, och Rebecka Stenkvist berättar om mötes inramande tema; Demokratiskt utrymme.

Trevlig läsning!

EU-VALET

DE UNGAS VAL

Den 26 maj 2019 gick Europas 500 miljoner medborgare till val. Valet beskrevs som på många sätt unikt. Samtidigt blev det ett val som många andra. Gemensam nämnare blev likväl faktumet att för att skydda demokratin, så måste vi ta hoten mot densamma på allvar.

EU-valet var ett val mellan de krafter ville skapa splittring och polarisering i Europa, och de som stod upp för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Valet kom också att göra skiljelinjerna i klimatfrågan tydliga. Det handlade om huruvida vi ska fortsätta på spåret med ökade utsläpp – som definitivt inte kommer få oss att nå 1,5 graders-målet som världens ledare enades om i Paris sommaren 2015. Det handlade om huruvida vi ska ta på allvar och agera på faktumet att i samma stad som avtalet slöts, dog fyra år senare 1 500 personer på grund av den extrema hetta som klimatförändringarna medför.

Men i Sverige pågick 2019 års EU-val länge i det tysta. Den 5 maj 2019, tre veckor innan Sveriges väljare skulle rösta fram sina företrädare till Sveriges andra parlament, sände SVT en partiledardebatt. EU-valet avhandlades förvisso men gjordes så parallellt med ämnen som migration och lag och ordning. Att mitt i det som borde vara en brinnande valrörelse behandla EU som en sakfråga bland andra, sätter fingret på EU:s begränsade utrymme i den offentliga debatten. Det är också en delförklaring till varför unga förstagångsväljare fortsatte vara den väljargrupp som röstade i lägst utsträckning.

Även om unga fortsatte vara den väljargrupp som i lägst utsträckning deltog i EU-valet, så visade samtidigt den unga generationens EU ett större förtroende för EU-samarbetet än någonsin tidigare. Vår generation visar också gång på gång att det är vårt engagemang som kommer att fälla avgörandet i hur och i vilken utsträckning vi tar avgörande samtida utmaningar på allvar. Vi visade –och fortsätter att visa – att tillvaratagande av ungas röster är att ta tillvara på demokratin. Det ser vi också under 2020, när unga demokratiaktivister i Belarus, Ungern och Polen går ut på gatorna och kräver makt och inflytande över sina egna liv och samhällsutvecklingen.

På samma sätt har ungas roll under 2020 visat att ungas kamp för demokrati och makten över sin egen framtid inte är en valfråga. Det är heller ingen fråga som vet några landsgränser. Från Hongkong och USA, till Uganda och Belarus, fortsätter ungdomsrörelsen outtröttligt att kämpa för att bevara demokratin i kontexter där den försvagas, och erövra demokratin där den ännu inte är vunnen. Under EU-valet 2019 och fortsatt under 2020 fortsätter våra röster att vara det yttersta livstecknet på att kampen för demokratin fortfarande pågår.

Lina Arvidsson, Styrelseledamot

LSU:S EU-VALKAMPANJ

Makten är din! var vårt projekt för att bidra till ett stärkt valdeltagande i EU-valet och höja ungas röster under valrörelsen. Kampanjen finansierades med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Efter en liten och kort insats med den allmänna valet 2018 valde LSU att lägga det mest av sitt krut på att höja kunskapen och valdeltagande för unga förstagångsväljare i Europaparlamentsvalet 2019. Eftersom LSU hade goda resultat under Europarpalamentsvalet 2014, där vi bland annat spred kunskap och engagemang genom 400 valambassadörer, valde vi att köra på samma koncept inför EUvalet 2019.

Valkampanjen

Vi startade EU-valskampanjen redan hösten 2018 för att tidigt skapa samarbeten med viktiga lokala och nationella aktörer. Vi kontaktade även alla våra medlemsorganisationer för att tillsammans med dem planera kampanjen, samt påbörjade vårt samarbete med Europaparlamentets representation i Sverige och de lokala EU-kontoren. Vi rekryterade valsamordnare och höll en utbildning för dem. Där fick de lära sig om att rekrytera och engagera volontärer, om EU-systemet och mycket mer. Valsamordnarna var i sin tur regionala koordinatorer för valambassadörerna.

Tillsammans med valambassadörer och valsamordnare anordnades 56 fysiska evenemang på skolor, universitet, föreningslokaler och caféer. Valambassadörerna tog även initiativet att starta Instagram-kontot EU–Factfulness för att motverka desinformation om EU och valet. De uppmärksammades i ett

flertal nyhetsartiklar och tv-klipp om hur det är att vara ung och sprida engagemang bland unga inför Europaparlamentsvalet. Deras grymma arbete visar att engagemanget för demokratin är stort bland unga!

För att unga ska inspireras och bättre relatera till politiker i Europaparlamentet anordnare LSU tillsammans med medlemsorganisationerna Utrikespolitiska Förbundet, Youth for understandning och Europeiska ungdomsparlamentet en paneldebatt mellan unga EU-kandidater. Debatten ägde rum på Europahuset i Stockholm och utöver ett fullsatt auditorium följde 1 000 personer livesändningen online. Med de ovan nämnda medlemsorganisationerna anordnade LSU också en heldagaktivitet för fler grundskolor i Stockholm och två panelsamtal på Europadagen den 9 maj.

Vi genomförde även korta politikerintervjuer på sociala medier där kandidater fick svara på frågan ”Varför ska unga rösta i Europaparlamentsvalet?” – dessa intervjuer sågs av över 2 000 på Facebook!

Projektet tog slut juni 2019 men lärdomarna från valkampanjen finns kvar, bland annat vikten av att organisera och mobilisera redan under mellanvalsperioder. Makten är din! har påbörjat en del av detta arbete genom att aktivera unga som inte röstade under 2018–2019 då kampanjen riktade sig även till de unga som inte var röstberättigade och kampanjen hade även ett gott samarbete med kommuner och regionala EU-kontor.

Seinab Hilowle, Projektledare Makten är din!

EU-valsdebatt i Europahuset i Stockholm

EU:S UNGDOMSDIALOG

EU:S UNGDOMSDIALOG

Arbetet med ungas inkludering i demokratiska processer börjar och avslutas inte när unga lägger sin röst i urnan. Demokratisk inkludering innebär att arbeta med ungas deltagande som mest aktivt mellan valen. Därför arbetar LSU på både nationell och europeisk nivå med EU:s ungdomsstrategi. Strategin gäller från 2019 till 2027 och bygger på erfarenheter och samarbeten mellan unga och politiska beslutsfattare på EU-nivå.

Syftet med ungdomsstrategin är att hantera aktuella och kommande utmaningar som unga i Europa ställs inför. Strategin är en ram med mål, principer, prioriteringar och åtgärder för det ungdomspolitiska samarbetet. Detta sker genom EU:s Ungdomsdialog där ungdomar och ungdomsorganisationer för dialog med Europaparlamentariker, kommissionärer, nationella makthavare, experter, forskare och andra relevanta civilsamhällesaktörer. Ungdomsdialogen pågår i 18 månaders arbetscykler där ledarskapet skiftar mellan de tre länder som under perioden innehar ordförandeskapet i EU:s ministerråd.

Ungdomsmålen

Under 2019 var det Rumänien, Finland och Kroatien som delade på ordförandeskapet. Som ordförande hade länderna ansvar för att välja vilket av ungdomsmålen som skulle prioriteras särskilt under deras ordförandeperiod. Ordförandelandet ansvarar också för att genomföra en ungdomskonferens där unga, ungdomsorganisationer, beslutsfattare och experter möts.

En stor del av arbetet med strategin är att arbeta med EU:s ungdomsmål. Genom dessa mål och undermål ska makthavare kunna fatta relevanta och nödvändiga beslut på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

Ungdomsmålen är:

1. Att föra samman unga och EU

2. Jämställdhet mellan alla kön

3. Inkluderande samhällen

4. Information och konstruktiv dialog

5. Psykisk hälsa och välmående

6. Föra fram ungdomar på landsbygden

7. Kvalitetsjobb för alla

8. Kvalitetsinlärning

9. Utrymme och deltagande för alla

10. Ett hållbart grönt Europa

11. Ungdomsorganisationer och Europeiska program

Under varje mål finns delmål för att engagera, sammanföra och stärka ungdomar. I början av 2019 utsåg LSU nya EU-ungdomsrepresentanter för Sverige. Aza Cheragwandi från Unga Republikaner och Lina Arvidsson från Sacostudentråd valdes till ungdomsrepresentanter under perioden 2019 – 2020. En stor del av deras uppdrag var att delta i dialogens aktiviteter på EU-nivå samt informera unga om Ungdomsdialogens möjligheter.

Ungdomskonferenserna

Den första ungdomskonferensen var i mars 2019 i Bukarest, Rumänien och fokus var Mål #7 “Kvalitetsjobb för alla”. Ordförandelandet Finland valde att inleda sitt ordförandeskap med att i månadsskiftet juni-juli 2019 kalla till EU:s Ungdomsdialogs andra ungdomskonferens. Denna gång var det ungdomsmål #8 ”Kvalitetsinlärning” som låg i fokus. Den tredje och sista ungdomskonferensen för cykeln ägde rum i Zagreb, Kroatien i mars 2020, där särskilt fokus var mål #6 ”Föra fram ungdomar på landsbygden”

En viktig del av LSU:s arbete under samtliga ungdomskonferenser och i möten med beslutsfattare var att lyfta vikten av att validera det icke-formellt lärande som utvecklas genom civilsamhällsengagemang. En validering skulle bland annat innebära minskad stress och psykiska ohälsa som vi ofta ser hos medlemmar som kombinerar utbildning med föreningsengagemang.

Inför ungdomskonferensen i Zagreb genomförde LSU konsultationer med unga i Sverige för att få information om deras upplevelser, åsikter och utmaningar med att vara ung i Sverige. LSU använde sig av olika metoder för att nå både organiserade och oorganiserade unga.

Vi genomförde fokusgruppsintervjuer bestående av särskilt utvalda organisationer som på något sätt hade kopplad till ungdomsmålen.

Vi anordnade dialogevents som vi kallade för Demokrativerkstäder i Skövde, Sundsvall, Björklinge samt Stockholmsområdet Botkyrka.

SIFO Kantar genomförde en kvantitativ opinionsundersökning för att på ett bredare sätt samla Sveriges ungas röster.

Under konsultationsperioden fokuserade vi på samtliga tre mål, men särskilt på att samla in ungas syn på landsbygden för att förbereda oss inför ungdomskonferensen i Zagreb. Resultatet av konsultationerna användes som underlag till rapporter som skickades till EU-kommissionen och i våra möten med regeringsrepresentanter och Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Lärdomar

När jag påbörjade Makten är din! och EU:s Ungdomsdialog hade jag inte tidigare arbetat med frågor på EU-nivå, eller för den delen med att engagera och sprida kunskap till unga om EU. Så genom arbetet lärde jag mig själv, genom att lära andra, om hur EU-fungerar. Det har därför varit en spännande resa för mig personligen, och förhoppningsvis har vi också genom arbetet engagerat och ökat kunskapen hos många av Sveriges unga som också lärt sig mer och kanske nu känner sig närmare EU-demokratin.

Seinab Hilowle, Projektledare EU:s Ungdomsdialog

Valambassadör på plats i Bryssel inför EU-valet

EN GLOBAL UNGDOMSRÖRELSE

MARSCHERA FÖR DEN SOM INTE KAN

Fredsbyggare, människorättsförsvarare och ungdomsledare, varje dag finns vi vid frontlinjen av samhällsförändring. Ibland med stora risker för våra liv. Trots att vårt engagemang undermineras, hindras och straffas så fortsätter vi. Där det demokratiska utrymmet krymper där bidrar vi till reformer, där organiserar vi oss och där står vi på barrikaderna.

Till dig som känner av det krympande utrymmets kvävande hand. Du är inte ensam. Vi hör er och vi ekar era protestrop. I mänskliga kedjor från söder till norr ska vi synliggöra era historier och höja era röster. Det som börjar som ett enskilt plakat ska växa till en stark stämma.

Även om situationen kan kännas orubblig, så ska du veta detta: vår framgång kommer att definieras av vår förmåga att gemensamt stå solidariska. Därför vet jag, att när miljontals människor demonstrerar så finns det hopp. Hopp om en demokratisk värld där alla unga är organiserade och har makt över sina liv och samhällsutvecklingen.

Men flera av er håller kanske fortfarande tillbaka och undrar om den moraliska skiljelinjen kan dras. Kan verkligen min organisation ta det solidariska steget att stötta en annan rörelse? Ökade krav och påtvingad professionalism har raderat våra utrymmen för misstag och gjort avsteg från våra syften och ändamålsparagrafer omöjliga. Det här året ber jag dig att tänka om.

För om en rörelses demokratiska utrymme krymper så betyder det att allas vårt demokratiska utrymme krymper. För när det globala fredsindexet går ner och när antalet demokratier blir allt färre, då är det vår fred och vår demokrati som står på spel. När den historiskt största generationen unga någonsin går ut på gator och torg och ber om ditt stöd, då är din organisations solidaritet helt avgörande.

Emelie Weski, Vice ordförande

Arbetet för ungas delaktighet och inflytande stannar inte i Sverige, utan unga måste även få representeras på internationella arenor. LSU utser därför årligen ungdomsrepresentanter till internationella församlingar, däribland FN, dit vi utser fyra ungdomsrepresentanter:

Inom området klimat utser LSU ungdomsrepresentanter som deltar på FN:s Klimattopmöte COP.

Inom området hållbar utveckling utser LSU ungdomsrepresentanter till FN:s Högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF).

Inom området mänskliga rättigheter utser LSU ungdomsrepresentanter till FN:s generalförsamling.

Inom området kultur och utbildning utser LSU ungdomsrepresentanter till Svenska Unesco-rådet.

Ungdomsrepresentanterna

Under 2019 valdes Ludwig Bengtsson Sonesson till ungdomsrepresentant till COP25, Katja Holböll till ungdomsrepresentant till FN:s generalförsamling och Vlora Makolli till ungdomsrepresentant till HLPF. Tidigare under 2018 valdes Julia Bielik till ungdomsrepresentant för Svenska Unescorådet. Även Alice Kyander valdes 2018 till ungdomsrepresentant för nordiska barn- och ungdomskommittén.

Vlora Makolli – Ungdomsrepresentant HLPF: Vlora blev nominerad av Sacostudentråd och har lång erfarenhet av civilsamhällesengagemang från lokalföreningar i Malmö där hon är uppvuxen. Hon påbörjade sitt uppdrag med att tillsammans med en mindre svensk delegation delta på Financing for Development Forum. Mötet handlade om hur finansiering för hållbar utveckling ska säkerställas. Under juli 2019 deltog Vlora i den svenska delegationen till högnivåforumet för hållbar utveckling, som leddes av statssekreterare Eva Svedling.

Ludwig Bengtsson Sonesson –Ungdomsrepresentant COP25: Ludwig bor i Malmö och nominerades av Push Sverige. Vid sidan av sitt uppdrag arbetar Ludwig med klimat- och hållbarhetsfrågor på Lunds universitet. Han bjöds in att delta på Climate Action Summit, som ägde rum för första gången i september i New York. 2019 var ett superår för klimatmöten och i anslutning till Climate Action Summit hölls även Sustainable Development Goals Summit. I december deltog Ludwig på COP25 som ägde rum i Madrid.

Katja Holböll – Ungdomsrepresentant FN:s generalförsamling: Katja är från Malmö där hon länge engagerat sig inom Sveriges Elevkårer som också nominerade henne till uppdraget. Under 2019 deltog hon på flera internationella möten. I september deltog hon på öppnandet av tredje kommittén i FN:s generalförsamling där hon även höll ett anförande. I december deltog Katja i den svenska delegationen till International Conference on Population and Development (ICPD) i Nairobi.

Julia Bielik – Ungdomsrepresentant Svenska Unesco-rådet: Julia är, utöver sitt uppdrag, AT-läkare i Värmland och nominerades av International Federation of Medical Students’ Association Sweden. Utöver generella rådsmöten för Svenska Unesco-rådet deltog Julia under 2019 även i Unescos årliga generalkonferens i Paris.

Alice Kyander – Ungdomsrepresentant Nordiska barn- och ungdomskommittén: Alice är från Stockholm och nominerades av Sverigefinska ungdomsförbundet. Hon deltog på tre NORDBUK-möten i Köpenhamn under 2019. NORDBUK är det rådgivande organet till nordiska ministerrådet i alla frågor som rör barn och unga.

Överlag var 2019 ett superår för LSU:s ungdomsrepresentanter. Representanterna fick möjlighet att delta på fler möten än någonsin. Graden av inflytande upplevdes såklart varierande mellan de olika forumen. Däremot kunde vi alla observera ett större intresse för inkludering av unga från regeringskansliet och andra stater. Det som eftersöktes var också mer systematiska former för ungdomsinkludering.

Vem är representant och varför?

Som medlemsorganisation i LSU kan organisationen nominera sina medlemmar till alla uppdrag. Representanten får genom uppdragen möjlighet att bedriva påverkansarbete i större omfattning, både nationellt och internationellt. Genom uppdraget sätts de även i kontakt till politiker och tjänstepersoner på regeringskansliet och de möter även internationella politiker och tjänstepersoner. Dessutom erbjuder LSU via introduktionsmöten och Representantforum kompetensutveckling till ungdomsrepresentanterna. Under 2019 hölls det workshops i att hålla offentliga anföranden och deltagande i debatter. Genom Reppforum får de även möjlighet att nätverka och ha erfarenhetsutbyte med andra ungdomsrepresentanter.

LSU är ju aktivt även på den europeiska arenan där vi arbetar för att det ska finnas ett tvärsektoriellt ungdomsperspektiv som möjliggör ungas deltagande i politiska processer som är viktiga för unga människor i Europa. LSU är medlem i European Youth Forum, med den något oklara förkortningen YFJ (förklaringen ligger i dess franska namn) vilket vi använder som en plattform för att kunna bedriva påverkansarbete även gentemot EU institutionerna. Under 2019 röstade LSU bland annat för en ny strategisk plan för European Youth Forum och ett policypapper på Expanding Space, initierat av vår partnerorganisation RADA med stöttning av LSU. Dessutom har styrelseledamot Noura Berrouba suttit invald i Expertgruppen för finansieringsfrågor.

European Youth Forum är uppbyggd av olika geografiska block som försöker hitta gemensam riktning framåt för att få igenom så mycket av sin politik som möjligt. Under året har LSU varit ordförande för det nordisk-baltiska blocket och sett till att vi har samordnat vårt arbete tillsammans, vilket i praktiken innebär att sitta uppe till klockan två på natten och gå igenom ändringsförslag efter ändringsförslag på olika policydokument. Men om man är politisk nörd så har man roligt även med det!

LSU finns också representerad i Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén (EESK)

där Imse Spragg Nilsson är invald ledamot. EESK är en länk mellan EU-institutionerna och det organiserade civila samhället och arbetar för

stärkt deltagardemokrati i EU. Kort och gott ger ledamöterna direkt input på lagförslagen från Europeiska Parlamentet och EU-kommissionen. I Europarådets kommitté för ungdomsfrågor (förkortat AC) sitter LSU:s representant Anja OlinPape vald som ordförande.

Under 2019 har Anja och hela AC lagt mycket påverkanskraft på att försöka rädda kvar ungdomssektorn i Europarådet efter reella hot om nedskärning. LSU har fört dialog med UD och utrikesminister Margot Wallström vid flera tillfällen för att kräva agerande från Sveriges regering, vilket bland annat mynnade ut i en debattartikel i ETC. Det stora påverkansarbete som Anja, LSU och hela den europeiska ungdomsrörelsen genomförde bidrog till att Europarådet drog tillbaka sitt förslag om nedskärning. En viktig seger för ett Europa som i övrigt hotas av populistiska och fascistiska krafter!

LSU medverkade under året i projektet CROSSOVER som ville utforska skillnaden i ungas valdeltagande mellan olika europeiska länder. LSU:s styrelseledamöter, valambassadörer och internationella representanter åkte land och rike runt för att delta på de olika konferenserna i projektet. För LSU har det gett sen större förståelse för vad som påverkar ungas demokratiska deltagande runt om i Europa för att bättre förstå hur vi ska öka valdeltagandet hemma i Sverige.

Representantforum, eller reppforum som det kallas i folkmun, är plattformen för LSU:s internationella representanter att träffas och utbyta erfarenheter, planera gemensamma aktiviteter och kompetensutvecklas inom sitt uppdrag. Gruppen träffas ungefär fyra gånger per år och leds av LSU:s kansli. Under 2019 har representanterna bland annat diskuterat hur man skapar hållbarhet i sitt engagemang, lärt sig mer om påverkansarbete genom sociala medier samt deltagit i en utbildning i muntlig kommunikation. Självklart innehåller träffarna alltid massa fika och gemensam frustration över makt och tokenism.

Ungdomsrepresentant

FN:s generalförsamling

Ungdomsrepresentant Svenska

Anja Olin-Pape

Ungdomsrepresentant

Europarådets kommitté för ungdomsfrågor

Aza Cheragwandi

Ungdomsrepresentant

Europeiska kommissionens EU Youth Dialogue

Europeiska kommissionens EU Youth Dialogue

Vlora Makolli Ungdomsrepresentant HLPF

Lina Arvidsson Ungdomsrepresentant

Imse Spragg Nilsson Ungdomsrepresentant EESK

Ludwig Bengtsson Sonesson Ungdomsrepresentant COP25

Julia Bielik

Unesco-rådet

Alice Kyander

Ungdomsrepresentant Nordiska barn- och ungdomskommittén

Katja Holböll

GALE GALE

Belarusian National Youth Council (RADA) från Belarus

Youth Advocacy Process (YAP) från Libanon

Youth Empowerment and Transformation Trust (YETT) från Zimbabwe

National Youth Congress (NYC) från Myanmar

Youth Alive! Kenya (YAK) från Kenya

Center for Youth Advocacy and Networking (CYAN) från Filippinerna

Youth Orgnisations Forum (GOfor) från Turkiet

Tillsammans med våra globala samarbetspartners arbetar LSU med att stärka ungdomsrörelsen och ungas makt i samhället, både lokalt och globalt. Projektet Global Action Local Empowerment (GALE) har ett globalt samarbete med sju partnerorganisationer som precis som LSU är paraplyorganisationer för sitt lands ungdomsorganisationer.

Våra förutsättningar är olika men målet är detsamma: att inkludera och utöka ungas roll och makt i samhället.

Genom åren har vi sett att många av de svårigheter som unga ställs inför kräver globala samarbeten för överkomma. Det som händer i en del av världen påverkar en annan och unga överallt delar många utmaningar. Därför är det viktigt att arbeta med ungas påverkan, både i Sverige och andra delar av världen.

Möten, samarbete och erfarenhetsutbyte

Under 2019 genomfördes flera uppföljningsresor och besök mellan LSU och våra partners. Vi besökte partners i Belarus, Myanmar och Libanon. Under besöken träffade vi medlemsorganisationer, ambassader och andra lokala samarbetspartners.

Våra partners i Belarus, Turkiet, Kenya och Zimbabwe besökte även LSU i Sverige. Under sina besök medverkade kollegorna från Belarus och Turkiet bland annat på ett seminarium under LSU:s Representantskap. Under besöken från Kenya och Zimbabwe gick vi tillsammans kurser hos SIDA i projektstyrning och antikorruption och anordnade seminarier och möten med LSU:s medlemsorganisationer och andra aktörer. Uppföljningsresorna är en viktig del av GALE-partnerskapet. Under uppföljningen går vi igenom all nödvändig administration för samarbetet samtidigt som vi har möjlighet att kompetensutvecklas tillsammans. Uppföljningsbesöken ger också tillfälle att skapa kontakt och utbyte med varandras medlemsorganisationer.

GALE:s årliga konferens genomfördes hos våra turkiska partners i Istanbul. Där samlades alla partners för att utbyta erfarenheter och lärdomar. Workshopen resulterar även i gemensamma rapporter och uttalanden från en global ungdomsrörelse som ofta ställs inför liknande utmaningar trots våra väldigt skilda

omständigheter. Vissa partners arbetar i en auktoritär miljö där det demokratiska utrymmet för civilsamhället är minimalt. I dessa fall kan det bästa sättet att bedriva påverkansarbete vara genom stöd från internationella kontakter och påtryckningar.

Krypande utrymme

Det övergripandet temat under 2019 var det krympande demokratiska utrymmet för den globala ungdomsrörelsen. Arbetet har utgått från en rapport som publicerades under året där vi visar hur utrymmet krymper för ungdomsrörelsen, men visar också exempel på insatser som görs för att bredda utrymmet.

Under året blev det tydligt för alla partners att det krävs ständigt fokus på det demokratiska utrymmet för att det inte ska krympa snabbare. För ungdomsrörelsen

är ofta särskilt utsatt. Detta eftersom unga människor ofta är frontfigurer för progressiva strömmningar, självständighetskamper och rättighetsrörelser. Partnerskap över landgränser är en avgörande del av arbetet för att bredda det demokratiska utrymmet. Genom att få höra om erfarenheter från andra länder kan vi se våra egna utmaningar från ett nytt perspektiv. Vårt partnerskap stärker vårt arbete, från gräsrotsrörelse till globala nätverk och samarbeten.

Efvergren

Elias

ochAniinaKarlsdottir, GALE

Under 2018 var Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet. MUCF har efter detta ansvarat för Sveriges ordförandeprojekt NABO som fokuserar på ungas sociala inkludering i Norden. I NABO, som betyder granne på både danska och norska, har fokus legat på att samla in perspektiv på hur unga ser på sin sociala inkludering utifrån ett lokalt perspektiv.

LSU har under 2019 varit partner i projektet med fokus på att samordna arbetet med de övriga nordiska landsråden.

För LSU har det varit viktigt att både få fördjupa sig kunskap om hur unga ser på sin inkludering och få nya perspektiv på likheter och skillnader med våra nordiska grannar. Det har också varit en chans att få arbeta tillsammans med våra syskonorganisationer för att kunna förbättra vårt gemensamma påverkansarbete gentemot Nordiska ministerrådet.

Kunskapsinhämtning

Första halvan av 2019 anordnade vi fördjupade konsultationer med våra medlemsorganisationer kring de resultat som rapporterna visade. Er medverkan i konsultationen bidrog till planeringen av Nordic Youth Summit, en högnivåkonferens med inbjudna representanter från de nordiska landsråden såväl som nyckelpersoner för arbetet med unga och nordiskt samarbete så som MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg, statssekreterare åt kulturministern Helene Öberg, Ida Klinth ansvarig tjänsteperson för ungdomsfrågor i Nordiska ministerrådet och Merete Löberg, expert på ungdomsfrågor på nordiska välfärdscentret.

Rekommendationer

Mötet ledde fram till ett antal rekommendationer

för arbete med social inkludering och inflytande av unga på nordisk nivå. Rekommendationerna kopplar an till exempel på verksamhet som redan är etablerad i något av de nordiska länderna, detta för att förslagen ska få mer förankring i vad som har testats och funkar.

Dessa rekommendationer lämnades över till makthavarna på plats:

1. Sprid kunskap om hur unga kan vara med och påverka på lokal nivå

2. Regeringen måste säkerhetsställa att unga kan vara del av beslutsfattande processer

3. Förbättra konsultationer med unga människor genom att inkludera dem tidigare i processen

4. Ge alla unga människor möjlighet att delta i fritidsaktiviteter

5. Alla kommuner bör ha anställda för att enbart arbeta med ungdomsorganisationer och ungas organisering

6. Implementera ungdomsledda plattformar för möten mellan unga och beslutsfattare på lokal, såväl som nationell nivå

7. Ge stöd till lokaler för unga och ungdomsorganisationer

8. Skapa bidragsformer till ungdomsorganisationer för att kunna rikta sig direkt till icke-organiserade unga

Efter högnivåkonferensen har arbetet med rekommendationerna tagits vidare inom Nordiska barn- och ungdomskommittén där Alice Kyander, nominerad från Sverigefinska ungdomsförbundet, sitter som representant för LSU.

Hanna Salmén, Projektkoordinator NABO

UNG I UTVECKLING UNG I UTVECKLING

LSU har bedrivit informationsarbete kring internationella utvecklingsfrågor med stöd från ForumCiv (tidigare Forum Syd) sedan 2010. Syftet med projektet är att sprida information om globala utvecklingsfrågor generellt och Agenda 2030 specifikt till våra medlemsorganisationer. Det andra syftet är att synliggöra det arbetet som görs med Agenda 2030 av LSU:s medlemsorganisationer och ungdomsrepresentanter gentemot beslutsfattare och allmänhet.

Dessutom är vårt informationsarbete i Sverige nära sammanlänkat till det internationella utvecklingssamarbete vi gör och handlar till största del om att sprida information om ungas situation i våra partnerländer till unga i Sverige och framförallt inom våra medlemsorganisationer.

Seminarier

Genom seminarieverksamhet jobbar vi med att sprida information om Agenda 2030 till våra medlemsorganisationer, samt bjuder in dem som deltagare för att informera om sitt eget arbete. Under 2019 hölls sex seminarium som nådde hundratals engagerade i civilsamhället och allmänheten. Teman var:

Mod som förändrar världen: ett seminarium om ungas civilkurage, lett av forskaren Brian Palmer

Väck mig i en tid jag får finnas: ett samarbete med projektet Vit-icke vit. Ett seminarium om engagemang, antirasism och social inkludering inom ramen för

Agenda 2030

Hållbar fred och säkerhet: ett samarbete med Föreningen För Utvecklingsfrågor. Ett seminarium om ungas arbete för fred och säkerhet globalt.

Klimat och säkerhet: ett samarbete med Global utmaning. Ett seminarium om klimatrelaterade säkerhetsrisker.

Växande utrymme i Kenya: samarbete med partner-organisationen Youth Alive Kenya (YAK). Ett seminarium om civilsamhällets utmaningar i Kenya och hur ungdomsrörelsen organiserar sig och bidrar till växande demokratiskt utrymme.

Växande utrymme i Belarus och Turkiet: samarbete med Rada (Belarus) och GoFor (Turkiet). Ett seminarium under LSUs årsmöte Repskapet om det demokratiska utrymmet och utmaningar som de möter i respektive land.

UiU spelade även in två filmer under 2019, en om växande utrymme och den andra om våra globala utvecklingssamarbete genom GALE. Dessutom spelade vi in fyra avsnitt i UngAgendapodden.

Kunskap och nätverk

Det kapacitetstärkande arbetet skapades, utöver informationsspridande, genom nätverk och workshops för våra medlemsorganisationer. Under våren höll vi tillsammans med Scouterna en workshop om unga, fred och säkerhet. Genom UiU får medlemsorganisationer möjlighet att öka sin kunskap och kapacitet inom globala utvecklingsfrågor och Agenda 2030. Genom medverkan på seminarier och nätverkande får de möjlighet att sprida och inhämta information och erfarenheter. De får även möjlighet att knyta internationella kontakter genom att våra aktiviteter tillsammans med partnerorganisationer från GALE. Genom UiU bedriver vi även påverkansarbete som syftar till att öka ungdomsperspektiv i globala utvecklingsfrågor.

Feben Hadgu, Projektledare UiU

KAPACITETSSTÄRKANDE VERKSAMHET

UTTALAD OCH OUTTALAD

Jag minns min allra första kontakt med LSU. Det var våren 2014, det var mitt första år som ledamot i min hemorganisations nationella styrelse och jag åkte till Göteborg för att gå en ambassadörsutbildning inför valet till Europaparlamentet.

Jag minns att jag lärde mig väldigt mycket intressant på den utbildningen men något jag minns lika starkt är hur inspirerad jag blev av alla människor från Ungdomsrörelsens alla hörn och kanter som var där, och hur jag också drog lärdomar under samtalen med dem.

Den känslan har sedan funnits med mig under alla mina år inom LSU, vare sig jag deltagit som representant från en medlemsorganisation eller som styrelseledamot för LSU. Att LSU organiserar så många människor med olika bakgrunder och förutsättningar, så många organisationer med olika profiler och inriktningar, skapar en rik flora av mångfald som berikar LSU.

Jag skulle vilja kalla detta för den outtalade kapacitetsstärkningen. Det jag skriver ska inte tolkas som att aktiviteterna och projekten LSU håller i är meningslösa för det är de verkligen inte. LSU sätter en hög ambitionsnivå i det organisationen gör, från projekt till fristående seminarium, och jag vet av egen erfarenhet hur mycket det kan stärka en organisation eller enskild företrädare som söker efter den specifika kunskapen.

Det jag menar är att mitt i detta, som ett komplement till det som uttalat ska stärka kapaciteten, samlas ytterligare kompetens i dessa rum som utbyts under såväl schemalagda diskussioner som samtal i pausen, på väg därifrån eller efteråt. För mig hör det ihop, det uttalade och det outtalade kapacitetsstärkande arbetet, och båda bitarna är viktiga.

Jag tror att jag talar för många när jag säger att möjligheten att få ta del av den bredd av kunskap och tankar som de här två kapacitetsstärkande delarna utgör tillsammans är en viktig del av medlemskapet i LSU.

Linus Forsberg, Styrelseledamot

2019 var sista året för HEL-projektet. Året var präglat av att både avsluta projektet och se till att kunskaperna levde vidare, samt att kunna nå ut med all den kunskap som projektet hade skapat.

Under året gick 15 organisationer utbildningsprogrammet Hållbar organisering. De träffades fyra gånger och hade besök från stressmottagningen, psykologifabriken, brottsoffermyndigheten, ledarinstitutet med flera. Under träffarna fick de också prova olika metoder som utvecklats under projektet. Deltagarna hade även en mentor kopplad till sig som de fick träffa mellan träffarna. Mentorerna själva fick träffas flera gånger och fördjupa sig i både att vara mentor men också i HEL:s frågor om hållbart ledarskap.

Under hösten så samlades flera personer som varit aktiva under året för en slutkonferens där de fick ett world café fundera samt vrida och vända på frågorna en sista gång. Hela processen dokumenterades i en liveanimering på ett stort papper på en vägg. Tankarna från dagen lyftes sedan fram på ett rundabordssamtal. På plats fanns följande personer:

Hans-Göran Elo, Förbundsdirektör Arbetsgivaralliansen

Theres Sysimetsä, Förbundsstyrelseledamot Unionen

Kerstin Jeding, Legitimerad psykolog och Vice VD för Stressmottagningen

Åsa Ström, Vice ordförande Saco Studentråd

Rosaline Marbinah, Ordförande LSU

Sara Sjölander, Flickaplattformen

Tomas Hultman, LSU

Agnes Rydberg Kullenmark, LSU

Pernilla Stålhammar, Ledamot i socialutskottet för MiljöpartietSocialpolitisk talesperson.

Lena Nyberg, Generaldirektör MUCF

Ellinor Aaby Olsson, LSU

Det sista som hände i HEL-projektet var att tre år av erfarenheter, metoder, teorier och kunskap sammanställdes i metodboken ”Vi brinner”. Genom boken och på HEL:s plattform hel.lsu.se lever projektet på ett sätt vidare. För LSU:s och ungdomsrörelsen arbete för hållbart engagemang avslutas ju inte bara för att projektet gjort det. Nu måste vi tillsammans fortsätta uppdatera, prata om och implementera de lärdomar vi fått.

Under projektets gång har vi sett hur medvetenheten om problematiken har ökat, hur allt fler organisationer arbetar aktivt med handlingsplaner och metoder för att motverka negativ stress och utbrändhet och att situationen i flera avseende har förbättrats. Låt oss fortsätta i den riktningen och göra engagemang i det unga civilsamhället långsiktigt hållbart.

Ellinor Aaby Olsson, Utbildningsutvecklare

HEL:s slutkonferens

UNGDOMSRÖRELSEN OCH SEGREGATION UNGDOMSRÖRELSEN OCH SEGREGATION

Det var för att jobba som utredare på projektet Ungdomsrörelsen och segregation som jag sökte mig till LSU. Uppdraget var att under fyra månader ta fram exempel på hur ungdomsrörelsen arbetar för att motverka segregation och främjar delaktighet och inkludering. Det här var i september 2018 och det var mitt första jobb efter universitetsstudierna i Lund. Jag tänkte att fyra månader var en rimlig tid att pendla mellan Malmö, där jag fortfarande bor, och LSU:s kansli på Stora Essingen i Stockholm. Men nu två år senare, är jag fortfarande kvar.

Och jag tror att det beror mycket på det här projektet. Genom att åka runt i Sverige och prata med engagerade, kunniga, kritiska och målmedvetna representanter från det unga civilsamhället öppnades en ny och meningsfull del av världen för mig.

Breda målgrupper och verksamheter

I projektet fick vi chansen att på nära håll se hur ungdomsrörelsen arbetar mot segregation på olika sätt, på olika platser och mot olika målgrupper. Vi träffade organisationer i Umeå, Borlänge, Uppsala, Göteborg, Malmö och Stockholm, och på varje ställe såg vi kreativa verksamheter där barn och ungas perspektiv alltid stod i centrum. Ett av de huvudsakliga syftena med projektet var att visa hur ungdomsrörelsen är en effektiv, kreativ och kompetent aktör för att motverka segregation och utanförskap. Och det var faktiskt ingen svår uppgift.

I rapporten, som släpptes under våren 2019 berättar vi bland annat om hur Unga Örnar i Borlänge skapat en fritidsgård i Tjärna Ängar som samlar barn och unga i alla åldrar och

gjort den till områdets viktigaste mötesplats. Vi pratar med Malmös unga muslimer som genom boksamtal och föreläsningar samlar folk från hela Malmö i en lokal på Rosengård. I Malmö träffar vi också Ensamkommandes förbund som med utgångspunkt i sin lokal vid Värnhemstorget anordnar mängder med aktiviteter och erbjuder stöd och hjälp för ensamkommande och asylsökande barn och unga.

Ungdomsrörelsen mot segregation

Sammantaget visar rapporten hur ungdomsrörelsen över hela Sverige motverkar segregation och utanförskap på mängder av olika vis. Den gemensamma nämnaren är att alla verksamheter utgår ifrån barn och ungas förutsättningar, önskemål och villkor. Och det är nog till stora delar detta som gör arbetet så framgångsrikt och effektivt. Det görs av rätt anledningar, av rätt människor och av folk som ser barn och unga som självständiga och likvärdiga, utgör ifrån vad målgruppen behöver, och bygger verksamheten därefter.

Tyvärr fick projektet ingen fortsättning. Myndigheten som finansierade projektet, Delegationen mot segregation, fick förändrade uppdrag. Men lärdomarna från projektet har ändå förts vidare. Dels internt på LSU i våra efterföljande projekt men också i våra samtal med politiker, MUCF och andra makthavare. Förhoppningsvis har projektet ökat förståelsen för det viktiga arbetet som ungdomsrörelsen gör för att motverka utanförskap och segregation och gett kommuner, stat och myndigheter verktyg och idéer för hur de kan stödja sådan verksamhet.

Hampus Nilsson, Utredare

MINORITET OCH URFOLK MINORITET OCH URFOLK

Projektet om minoriteters och urfolks möjligheter till organisering var på många sätt ett annorlunda projekt. Inte så mycket i projektets utformning eller process, utan snarare i resultatet. Uppdraget var att genom intervjuer med representanter från de svenska minoriteternas och urfolkens ungdomsorganisationer se hur deras förutsättningar för organisering ser ut: vilka hinder finns, vilka är utmaningarna, vad gör det lättare eller svårare att organisera sig om man tillhör en nationell minoritet eller ett urfolk?

Likheter och olikheter

Vår tanke med projektet var att leta efter gemensamma nämnare mellan organisationerna – aspekter och utmaningar som delades - för att på så vis kunna föra detta vidare i vårt interna arbete och gentemot politiker och beslutsfattare. Men det var här det för oss annorlunda kom in. För likheterna organisationerna emellan bestod egentligen inte i mycket mer än att de alla kategoriserades som minoritets- och urfolksorganisationer. Men i alla väsentliga avseenden, alltså i frågor rörande förutsättningar, utmaningar, intresseområden och så vidare, visade de sig vara väldigt olika.

Och inte så konstigt det egentligen. Judiska ungdomsförbundet är till exempel inte särskilt engagerade i språkfrågan medan detta är en viktig sak för Sverigefinska ungdomsförbundet. Det samiska ungdomsförbundet Sáminuorra kan ha flera hundra barn och unga på sina årsmöten medan Met Nouret, det tornedalska ungdomsförbundet, ofta kämpar för att få ihop en hel styrelse.

Olikheterna är helt enkelt större än likheterna. Vi fick därför ändra vår initiala tanke med projektet - alltså vår idé om att genom att hitta viktiga likheter kunna använda gemensamma angreppsätt och metoder för att stötta organisationerna. Istället blev lärdomen att alla minoritets- och urfolks organisationer måste betraktas utifrån sina unika förutsättningar och intressen. Den lärdomen tar vi också med oss när vi samtalar med politiker och makthavare om de här frågorna.

Lärdomar

Vi lärde oss mycket genom det här projektet. Förhoppningsvis också sådant som vi kan förmedla vidare i våra möten med ungdomsrörelsen och makthavare. Dels kom vi till insikten att verkligen alla organisationer är unika, oavsett kategoriseringar och ytliga likheter. Dels fick vi lära oss mycket om hur förutsättningarna kan se ut för mindre organisationers med en begränsad målgrupp. Och det var någonstans där likheterna både började och tog slut.

Minoritets- och urfolkorganisationer i Sverige är relativt små. De har också målgrupper som per definition är begränsade. Det finns ett visst antal samiska, judiska, tornedalska, sverigefinska och romska barn och unga som kan bli medlemmar. Och många andra organisationer har liknande förutsättningar. Att vi genom projektet fick mer kunskap och inblick i hur sådana organisationer arbetar och fungerar för vi med oss in i andra projekt och ger oss verktyg för att bättre kunna stödja och representera sådana organisationer i framtiden.

Hampus Nilsson, Utredare

Seminariet ”Väck mig i en tid jag får finnas”

på Postmuséet i Stockholm

I dag lever vi i en samtid som kännetecknas av samma rasistiska mönster som under kolonialismen. Det kvarstår flertalet kolonier. Till exempel är franska Guayana, Martinique och Guadalupe fortfarande ockuperade av Frankrike.

Kolonialismen och rasismen har som följd att människor kategoriseras som vita och olika kategorier av icke-vita. Vita hierarkiseras högre än icke-vita i vad som kallas för en rasmaktsordning. Sverige har haft sin del i konstruktionen av rasmaktsordningen. Till exempel var Sverige under 1920 och 30-talen ledande inom den rasbiologiska forskningen. Det betyder att resten av världen tittade till Sverige för att lära om rasbiologi. Det rasbiologiska institutet i Uppsala utgick ifrån att mänskligheten var uppdelad i olika raser. Detta upprätthöll idén om att vita är överordnade icke-vita, alltså att vita var mer värda. Det gjorde att det gick att legitimera till exempel folkmord, tortyr och slaveri, eftersom det inte var vita som föll offer för det. Det var inte förrän 1968 som det rasbiologiska institutet i Uppsala lades ner.

Självklart har Sveriges och västs koloniala historia inverkan även på vår samtid. Att mena annat är att blunda för konsekvenserna. Samtidigt som vi ofta pratar om kolonialismen och idén om biologisk ras i dåtid, ökar misstänkliggörandet av minoriteters organisering, det krympande utrymmet för icke-vita personers plats i det offentliga, i politiken, i civilsamhället. I dag. Nu. Och har gjort det länge.

Ungdomsrörelsen ska vara en arena där alla barn och unga kan engagera sig fritt utan hinder av islamofobi, afrofobi och andra former av rasism. Projektet VIT-ICKE-VIT drog igång hösten 2019, med stöd av MUCF. De första månaderna av projektet fokuserade på att bygga upp projektorganisationen och metodutveckla. Målet var att skapa underlag för två lärandeprocesser – en digital och en fysisk -för att därigenom att stärka ungdomsrörelsens antirasistiska arbete med folkbildning som verktyg.

Den första aktiviteten vi höll i projektet gjorde vi i samarbete med ett annat LSU projekt, Ung i Utveckling (UiU). Ett samtal om unga minoriteters engagemang och psykiska hälsa. Seminariet fick namnet ”Väck mig i en tid jag får finnas”. Ord som vuxit fram ut mitt eget engagemang. I panelen sitter fantastiska människor som ger av sig själva varje dag, för att vi ska leva i ett Sverige där alla får finnas. En av panelisterna, Tihama Al Hashmi, skriver några veckor senare en hjärtskärande dikt med samma namn. Samtalet hölls i december 2019. Men samtalet stannar inte där, för antirasistiskt arbete får det inte bli punktinsatser. Förändring kräver målmedvetenhet och långsiktighet.

Mona Nechma, Projektledare VIT-ICKE-VIT

JÄRVAVECKAN

För andra året i rad deltog LSU på Järvaveckan. Järvaveckan beskrivs som en mötesplats för att minska på avståndet mellan folkvalda politiker och medborgare. Precis som året innan bjöd vi in våra medlemsorganisationer att komma och ställa ut i vårt tält under veckan för att få möjlighet att sprida information om sitt arbete. Intresset var stort och tillsammans med Unga drogförebyggare, Unga allergiker, Ung Teaterscen, jagvillhabostad.nu, Utrikespolitiska förbundet, Djurskyddet ungdom, Sveriges Elevråd – SVEA, Peaceworks och Sveriges 4H fyllde vi Järvafältet med röster om ungas engagemang.

För LSU:s del är det kul att samordna en aktivitet med ett sådant tydligt mervärde för våra medlemsorganisationer. Som nationell paraplyorganisation är det svårt att nå ut på lokal nivå, men att kunna tillhandahålla ett forum där våra medlemsorganisationer kan nå ut med sin verksamhet och rekrytera fler medlemmar gör att vi får ett tydligt syfte att verka även här.

ORDFÖRANDENÄTVERKET

Att bli ordförande för en nationell ungdomsorganisation kan ibland vara lätt och ibland vara kantat av utmaningar och interna konflikter. Ibland är man valberedningens förslag och ibland är man det inte. En del drar tillbaka sin kandidatur och andra tydliggör vad de står för och vad de vill bidra med och motkandiderar. En del lyckas och en del lyckas inte. Plötsligt står du där med ordförandeskapet i din hand med en organisations blickar riktad mot dig. Då är det tur att LSU:s nätverk för ordföranden finns. En möjlighet att få utbyta erfarenheter, tankar och bygga på med kunskap. Under 2019 hade LSU ett nätverk som avslutades i slutet av våren och ett som påbörjades under hösten. Nätverket leddes av LSU:s ordförande Rosaline Marbinah.

Årets LSU forum gick av stapeln i september och i kontrast till en heldagskonferens på ett särskilt tema så bjöd vi istället in medlemsorganisationerna till LSU:s kansli på Stora Essingen. Med möjlighet att lära känna organisationen, medarbetarna och våra projekt bättre så genomfördes bland annat en maktfrukost med MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg, podcastinspelning på temat Agenda 2030, workshop där deltagarna testade på metoder från HEL och Ung med Makt. Dessutom hade deltagarna möjlighet att prata FN med våra internationella representanter samt lyssna till LSU:s arbete kring Växande Utrymme och utformningen av en ny ungdomspolitisk handlingsplan. Dagen avrundades med ett drinkmingel med alkoholfria drinkar framblandade av LSU:s egen mixolog, Kommunikations-Jocke. En energigivande dag för kansli och styrelse där vi fick möjlighet att visa upp mer av sig själva och sina verksamheter!

LSU FORUM KOMPETENSTRÄFFAR

De kallas olika i olika organisationer. En del är ensamma och andra har flertalet anställda under sig. De har olika utmaningar och det de har gemensamt är att de alla är anställda direkt under en styrelse och ska förverkliga styrelsens tankar och idéer. Under 2019 arrangerade LSU kompetensträffar i ekonomihantering, hållbart ledarskap samt hur man hanterar sexuella trakasserier i sin organisation. Det kan kännas ensamt att möta dessa frågor på kansliet. Kompetensträffarna är därför en utmärkt möjlighet för Generalsekreterare att mötas, utbyta erfarenheter och utvecklas i sitt uppdrag.

PÅVERKANSARBETE

RÖSTBÄRARNA

LSU har en vision om en demokratisk värld där alla barn och ungdomar är organiserade och har makt över sina liv och samhällsutvecklingen. Det är vision som är lika storslagen som komplex. Min övertygelse är att LSU varje dag arbetar åt denna riktning för att världen en dag ska se ut just så. Det gör vi genom att kapacitetsstärka barn- och ungdomsorganisationer och bedriva påverkansarbete för ungdomsrörelsen. Detta kapitel handlar om den senare delen, att bedriva och påverka politik.

Innan vi går in på 2019 vill jag i korthet beskriva 2018. En ny styrelse hade tillträtt och det blev ett år som formade LSU:s framtid på flera olika sätt. Framförallt sattes ett civilsamhällespolitiskt perspektiv på allt som LSU är och gör. LSU har under flera år identifierat mönster som krymper det demokratiska utrymmet i Sverige, för civilsamhället i stort och särskilt för ungdomsrörelsen. Sådana mönster är bland annat ökat hat och hot, normalisering av antidemokratiska ideologier, misstänkliggörande, smutskastning, begränsad religionsfrihet, och mycket mer. Dessa mönster har identifierats ur små händelser som förskjuter samhället till att få ett ännu större demokratiskt underskott. Vi har en tendens att se de stora händelserna, men brister i att motverka de små som möjliggör dem.

Det krympande demokratiska utrymmet blev styrelsens fråga under år 2018. Med ledarskap, vilja och kraft ville vi uppmärksamma hur barns och ungas demokratiska organisering motverkas i Sverige och i världen. Det vi kan se idag är att informationen har spridit sig och fler står med oss i analysen och i demokratins frontlinje. Efter att etablerat en problembild som fortsatt behöver bevakas och uppdateras, valda styrelsen att ta ett steg till i riktningen mot visionen. LSU definierade motsatsen till det krympande demokratiska utrymmet. Det kallar vi för det växande demokratiska utrymmet och grundas i våra medlemsorganisationer: Ungdomsrörelsen är demokratibärare och får det demokratiska utrymmet att växa varje dag genom sin organisering i en mångfald av frågor.

För riktning av arbetet mot växande utrymme lade styrelsen fram två tunga styrdokument till Repskapet 2019: Strategidokumentet 2020–2024 och det civilsamhällespolitiska programmet. Vi tog även fram målverktyg i form av påverkansplaner, vilka banar väg för verkställande av den politik som våra medlemsorganisationer beslutat om.

Det finns mycket att beskriva när det kommer till LSU:s påverkansarbete och det är svårt att ge rättvisa till allt som har skett. För att summera har LSU bedrivit påverkansarbete bland annat genom möten med statsråd, myndighetschefer, ledare i civilsamhället, ökad representation hos viktiga offentliga och ideella aktörer, remissvar, diskursförändringar, panelsamtal, LSU:s nya och pågående projekt, rapporter såsom Ungdomsrörelsen i Siffror och Expanding Space spreds, debattartiklar, ökad närvaro på sociala medier och mycket mer.

År 2019 var ett år med ett intensivt påverkansarbete som lade grund för framgångar då och nu. Jag är stolt över våra värderingar, vårt sätt att påverka och vår folkrörelse. Ungdomsrörelsen är röstbärarna som främjar, förankrar och försvarar vår demokrati.

Rosaline Marbinah, Ordförande

REMISSVAR

LSU är en viktig remissinstans med ännu viktigare åsikter. Som en röstbärare för röstbärarna, vill vi arbeta med remisser som ett verktyg för att driva påverkan. Det gör vi tillsammans med våra medlemsorganisationer. LSU vill tro på remissers genomslagkraft men ser samtidigt utmaningar.

Ungdomspolitiska skrivelsen

Under 2019 tog LSU ett uppdrag från regeringen om att samla in förslag, åsikter och statistik som underlag till att utveckla Sveriges ungdomspolitik i form av en ungdomspolitisk skrivelse. LSU har i flera år drivit för att handlingsprogrammet till den ungdomspolitiska propositionen ska uppdateras eftersom den slutade att gälla efter år 2017. LSU identifierade också att de politiska partierna saknade en samlad ungdomspolitik med förslag på hur barn och ungdomars levnadsvillkor kan stärkas. Som följd av vårt påverkansarbete meddelade regeringen också att en ny

ungdomspolitik ska tas fram. Ungdomsrörelsen är en central del av Sveriges ungdomspolitik och i genomförandet av det ungdomspolitiska målet om att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

Med vårt uppdrag konsulterade vi våra medlemsorganisationer, samlade statistik från rapporter och landade i 37 förslag som presenteras i ett särskilt underlag till regeringen, samt rapporten ”Barn och ungas möjlighet till organisering”. Förslagen handlar om ökat inflytande och deltagande i politiska processer, minskad administration, säkerställande av barn- och ungdomsperspektiv på alla samhällsnivåer, ökade ekonomiska medel och förenklade handläggningsprocesser, demokratiskt deltagande på barn och ungas villkor, ökat skydd från hat och hot, insatser för att motverka negativ stress och psykisk ohälsa och att möjliggöra ökat deltagande i synnerhet för särskilt utsatta. Underlaget och rapporten överlämnades i december 2019 till regeringen.

Demokrativillkor

Ungdomspolitiken påverkar barn och ungdomars organisering, vilket också civilsamhällespolitiken gör. Inom civilsamhällespolitiken har bland annat en utredning tagits fram om statens demokrativillkor för bidragsgivning till civilsamhället. LSU har suttit i utredningens expertgrupp och kommenterat dess förslag. I det remissvar vi tog fram tillsammans med våra medlemsorganisationer lyftes att vi är nöjda med själva demokrativillkoren, men missnöjda med tillämpningen och vi ifrågasätter utredningens förslag om om ökad kontroll civilsamhället. Folkrörelser har skapat demokratin i Sverige och är vad som upprätthåller demokratin idag. Misstänkliggörandet av civilsamhället är en del av det krympande demokratiska utrymmet och kontrollen som föreslås tar inte hänsyn till hur föreningslivet fungerar. LSU arbetade under 2019 med att säkerställa att demokrativillkoret stärks och att det görs på civilsamhällets villkor. Den fria och självständiga organiseringen ska värnas med tillit.

Funktionshinderspolitiken

Ett annat remissvar som författades med våra medlemsorganisationer under året var till utredningen om styrkraft i funktionshinderpolitiken. LSU har under de senaste åren avancerat sitt arbete kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och behöver fortsätta göra det. Remissvaret innehåller svar på förslag som utgår ifrån gemensamma nämnare för våra medlemsorganisationer som är en del av den unga funkisrörelsen. Utgångspunkten handlar om att alla barn och ungdomar ska ha rätt att organisera sig och få jämlika förutsättningar för det. Just nu är det inte så och särskilt inte för barn och unga med funktionsnedsättningar som inte möjliggörs stöd för vad våra grundlagar beskriver är rättigheter och friheter. Det är ännu ett exempel på ett krympande demokratiskt utrymme när alla inte får möjlighet att påverka. Så ska inte en demokrati se ut, och det vill LSU förändra.

Vikten av remisser

Generellt vad gäller remissvar driver LSU att fler medlemsorganisationer ska bli remissinstanser och få möjlighet att lämna remissvar. Det är oproportionerligt få barn- och ungdomsorganisationer som står på sändlistor, och LSU driver att det ska bli fler. Tills dess och oavsett, inkluderar vi våra medlemmar i de remissvar vi skickar in så experterna får lyfta sin expertis med de allra bästa lösningarna. Andra utmaningar som vi ser är att politik börjar verkställas ur utredningar innan remissvar från civilsamhället inkommer, vilket urholkar remissförfaranden. Som folkrörelse har vi lyckligtvis många olika sätt att påverka på, men för oss är det självklart viktigt att system som har byggts upp i samverkan. LSU ser dock att våra remissvar är viktiga. De inkluderas i propositioner och ändrar regeringens förhållningssätt till förslagen. Vi hoppas också på att kunna utveckla detta påverkansverktyg under de kommande åren för oss och våra medlemsorganisationer.

Rosaline Marbinah, Ordförande

Nu under Coronaåret 2020 funderar jag över vad Almedalsveckan ger samhällsutvecklingen. Det är absolut för tidigt för att dra slutsatser, men samtidigt är jag nyfiken. Vad politikerveckan var tänkt att vara och vad den har blivit är nog två olika saker. Oavsett har det blivit en viktig arena för att synliggöra politik. Det var också vad vi gjorde i Almedalen 2019: synliggjorde en av LSU:s viktigaste frågor – hat och hot som krymper ungdomsrörelsens demokratiska utrymme.

LSU:s arbete mot hat och hot började för några år sedan, då vi genom våra årliga medlemsundersökningar identifierade att förtroendevalda och anställda inom barn- och ungdomsorganisationer möts av omfattande hat och hot. För varje år har det blivit värre. Under 2019 startades ett projekt i LSU för att kartlägga hur hatet och hoten ser ut, genom att intervjua våra medlemsorganisationer och ta fram en Sifo-undersökning. Styrelsen tog tidigt fram en påverkansplan och temat för Almedalsveckan 2019 blev just arbetet mot hat och hot genom kampanjen “Ta hotet på allvar”. Kampanjen bestod bland annat av en kampanjfilm som belyste de siffror vi hade då – att 40 procent av aktiva i det unga civilsamhället blivit utsatta för politiskt motiverat hat och hot och att 25 procent av ungdomsorganisationerna anpassat sin verksamhet efter det. I år ser vi att det har blivit än värre.

Det är för mig obegripligt hur vuxna kan hata och hota barn och ungdomar som vill förändra världen till det bättre. Och konsekvenserna är potentiellt förödande. LSU ser risker i att färre vill engagera sig, att de som engagerar sig censurerar sig själva, och att vår demokrati därigenom urholkas och försvagas.

Inom kampanjen arrangerade vi särskilda möten under Almedalsveckan, exempelvis med kultur- och demokratiminister Amanda Lind som uttrycke stor oro för ungdomsrörelsen och visade vilja i att genomföra åtgärder. Vi publicerade en debattartikel tillsammans med Make Equal och Civil Rights Defenders om det ökade hatet och hoten mot förtroendevalda i ideell sektor. LSU:s årliga mingel följde samma tema för att belysa vilka av våra medlemsorganisationer som inte kunde vara på plats på grund av nazister och andra antidemokrater som marscherade på Visbys gator. Det var inte heller en självklarhet för LSU att vara på plats och beslutet om att delta på Almedalsveckan var inte lätt. Efter diskussioner i styrelsen landade vi i att det var något vi ändå ville. Vi har en plattform och bör använda den för att ge röst till de som inte kan vara där.

Rosaline Marbinah, Ordförande

LSU delegation i Almedalen, tillsammans med kulturminister Amanda Lind

EN NY CIVILSAMHÄLLESPOLITIK EN NY CIVILSAMHÄLLESPOLITIK

LSU är en av Sveriges ledande civilsamhällesorganistioner. Både sett till vår unika roll som paraplyorganisation för ungdomsrörelsen och den expertis som följer med det. Som ett led i det beslutade styrelsen 2019 att utveckla vår roll och politik inom civilsamhällesfrågor. Resultatet var ett civilsamhällespolitiskt program som presenterades till representantskapet. Under titeln ”Växande demokratiskt utrymme” tog LSU och våra medlemsorganisationer det första steget att ge ungdomsrörelsen ökad frihet.

Under lång tid har LSU sett ett skifte inom svensk politik. En mer auktoritär politik, växande extremhöger, minskade statsbidrag och misstänkliggörandet av flera av våra medlemsorganisationer ledde till frågan ”hur kan LSU möta detta?”. Svaret var att vi behövde formulera en vision och en politik som inte bara mötte de frågor och angrepp vi ställdes inför utan som även skulle leda till ett växande demokratiskt utrymme, där unga kan lära sig demokrati genom att själva göra demokrati och därigenom bli röstbärare för en hel generation.

Arbetet bottnade i en genomgång av aktuell forskning och en omvärldsbevakning. Genom dialog med medlemsorganisationer togs ett utkast fram som sedan i flera omgångar arbetades igenom av styrelsen. Det civilsamhällespolitiska programmet bottnade således i både forskning och medlemsorganisationernas behov och perspektiv, men även i LSU:s idéprogram.

Det civilsamhällespolitiska programmet innebär flera viktiga ställningstaganden för LSU. Det första är att civilsamhällespolitiken skär igenom flera politiska områden. Därför utgår det civilsamhällespolitiska programmet ifrån sociala, ekonomiska och juridiska utmaningar. I dessa utmaningar finns gamla och nya ställningstagande. Programmet tar bland annat ställning emot inskränkningar i föreningsfriheten genom att till föreslå förbud mot högerextrema organisationer. Programmet tar också ställning för mer forskning på ungdomsrörelsen, stöd så som assistans eller ledsagning till engagerade unga med funktionsnedsättning, att unga demokratibärare ska skyddas av polisen på

samma villkor som journalister eller politiker skyddas när de blir hotade och trakasserade och en fördubbling av statsstödet till ungdomsorganisationer. På det sistnämnda området har vi redan uppnått en seger då regeringen i höstbudgeten 2020 aviserade ett ökat stöd.

Det viktigaste är dock att det civilsamhällespolitiska programmet innebär en klargörande och fördjupad ideologisk syn på civilsamhällespolitik. Utgångsläget är att samhället och Sverige är beroende av fria, starka föreningar för att blomstra. Här pekar vi ut ungdomsrörelsens särart som både demokratiskola och röstbärare för barn och unga. Det är en syn som lyfter fram varje individ som en suverän demokratiagent och den kraft som finns när dessa demokratiagenter förenar sig för gemensam sak genom organisering. Vi värjer oss därigenom från staten. Vi har en oro över statens ambition att styra civilsamhället på olika sätt. Vi punktmarkerar mot det och all typ av lagstiftning som inskränker den fria organiseringen.

Istället framhäver vi en typ politik som gör det enklare att organisera sig i fria och oberoende föreningar. Genom minskad styrning men ökat stöd ökar vi det demokratiska utrymme där röster kan höras och kunskap spridas. Bara i det utrymmet, fritt från statliga interventioner och byggt på varje individs aspiration och drömmar, kan demokratin växa och bli livskraftig.

Det civilsamhällespolitiska programmet var ett viktigt första steg mot att göra LSU till en starkare aktör för föreningsfrihet och demokrati. Det var ett enkelt första steg. Nästa steg blir däremot svårare. Nu åligger det inte bara LSU utan varje medlemsorganisation att tillsammans realisera programmet och dess ambition: ett växande demokratiskt utrymme där alla barn och unga är organiserade och har makt över sina egna liv och samhällsutvecklingen!

Per Markus Risman, Styrelseledamot

STATSRÅD & STATSSEKRETERARE

Peter Hultqvist

Peter Eriksson

Amanda Lind

Hans Dahlgren

Per Olsson Fridh

Helene Öberg

LSU-REPRESENTANTER I ANDRA

ORGANISATIONER & ORGAN

Forum Syd - Rosaline Marbinah

Concord Sverige - Noura Berrouba

Folk och försvar - Emelie Weski

Ideell arena - Rosaline Marbinah

NOD – Hannah Kroksson

MUCF – Rosaline Marbinah

Folke Bernadotteakademin – Rosaline Marbinah

Arvsfondsdelegationen - Rosaline Marbinah

Partsgemensamt forum - Kristin Olofsson

Nordic Baltic Cooporation - Noura Berrouba

ECOSOC Planning group - Emelie Weski

Europeen Youth Forums expertgrupp på finansiering - Noura Berrouba

Barnrättsdelegationen - Julia Lindh

Vetenskap & Allmänhet - Anna Hedlund

Kurage – utgivningsrådet - Hannah Kroksson

EU-PARLAMENTARIKER

Malin Björk

Bodil Valero

Fredrick Federley

Abir Al-Sahlani

Evin Incir

DELTAGANDE I

INTERNATIONELLA KONFERENSER

Cross-over konferenser runt om i Europa

Expert Meeting SDG 10

ECOSOC

World Conference of Youth Ministers

YOfest COMEM

Financing for Development Forum

High Level Political Forum on Sustainable Development

Climate Action Summit

3rd committee UN General Assembly

ICPD Nairobi Summit

UNFCC COP 25

Nordbukmöten i Köpenhamn

Unesco General Assembly

European Youth Forum

EU:s ungdomskonferenser i Bukarest och Helsningfors

REPRESENTANTSKAPET REPRESENTANTSKAPET

Under hösten 2019 arbetade jag främst med LSU:s demokratiska instanser. De stadgereglerade av dessa är Representantskapet och LSU:s styrelsearbete. Detta arbete är inte en del av LSU, utan är snarare LSU. Verksamhetens riktning, syfte, och framtid sätts i dessa instanser. De demokratiska instanserna är grundbulten för föreningsverksamhet.

Inom styrelsen har jag framförallt fungerat som en stödinstans för generalsekreterare, och utfört löpande arbete. Vissa rutinmässiga saker har förbättrats, men vet inte om det är spännande nog att prata om protokollsmallar och anmälningsrutiner i ett sånt här sammanhang. Men, eftersom jag inte kan hålla mig kommer här ett smakprov:

Under en period lades fokus på att formatera protokollsmallar med automatiskt numrerade paragrafer anpassade till organisationens praxis för ärendenumrering under möten. Vidare var framtagande av uniforma försättsblad ett led i att professonallisera organisationen och skapa en enhetlighet i informationsförmedlingen. I lag om ekonomiska föreningar, lag som analogt kan tillämpas på ideella organisationer, görs i kapitel 7 § 21 klart att styrelsen inte får fatta beslut i frågor med bristande information i underlaget. Att därför ha mallar med färdiga rubriker inför samtliga styrelseärenden är en del i ett led att

säkerställa att samtliga ärenden som bereds presenteras med erforderlig information och beaktan.

För Representantskapet 2019 var det till stor del mycket praktiskt arbete – att hitta lokaler som möter tillgänglighetskrav, boka catering och planering av alla de smådetaljer som en behöver ha koll och kontroll över i ett sådant sammanhang. En av de sakerna jag uppskattar med LSU är att utgångspunkten i planering är att försöka tillgodose alla möjliga tillgänglighetsbehov redan innan de uppstår. Detta är dels för att vi vet att vi har en heterogen medlemsgrupp, dels för att när folk anmält sig kan det vara för sent för att rullstolsanpassa lokalen, exempelvis.

Årsmötet fick förbättrade siffror vid utvärderingen på nästan alla punkter – vilket var otroligt härligt. Det var stressfyllt i planeringen, men som tur är så lyckades vi ordna det rätt bra. 41 medlemsorganisationer deltog under helgen, och den stora utmaningen var egentligen dagordningens innehåll och tidsbegränsningarna vi mötte som mötespresidium. Vissa tillgänglighetsutmaningar mötte vi, som att lunchutrymmet flyttades upp en trappa (något vi informerades om samma vecka), men som tur var hade lokalen hiss och till min kännedom blev det inga problem. Andra saker som uppkom var

REPRESENTANTSKAPET REPRESENTANTSKAPET

egentligen ”vanliga” årsmötessituationer, att se till att deltagare talar i mikrofonen så hörslingor fungerar, att presentatörer håller tiden och syntolkar. Allt som allt var det ett bra årsmöte, och mitt intryck är att deltagarna i stort höll med.

Jag tror det största medlemsvärdet i hur vi lägger upp vårt årsmöte dels är att deltagare informeras om vad LSU har att ge, och allt arbete vi genomför. Verksamheten synliggörs, via workshops, tal, med mera. Sedan är det uppenbara: det demokratiska värdet, och möjligheten att få vara delaktig och sätta strategi för de kommande åren, att nominera och välja styrelse - allt det där som är viktigt inom en rörelse som denna.

De sociala ytorna som skapas medför mycket i sig, en möjlighet att diskutera liknande utmaningar för organisationer med så pass olika verksamheter som exempelvis ung teaterscen, unga republikaner eller CUF. När vi samlas är det olikheterna som ger oss kraft och likheterna som gör oss till en rörelse.

Martina Smith, Ledningssekreterare

TEMA: EXPANDING SPACE

Helgen 8–10 november samlades LSU:s medlemsorganisationer för årsmöte. Temat Expanding Space, eller Växande demokratiskt utrymme, satte sin prägel på mötets program och styrelsens propositioner. Expanding space etablerades under 2019 som ett nyckelbegrepp i LSU:s arbete. Det tog fart i diskussioner med våra partnerorganisationer om vad samarbetet ger och vad det är vi alla eftersträvar, men har därefter spridit sig både inom organisationen och vidare ut i civilsamhället. Begreppet sätter fokus på relationen mellan de faktiska resultat vi uppnår tillsammans och synliggör att utrymmet måste bli större för det unga civilsamhället. Inom begreppet Växande demokratiskt utrymme ryms därför både det vi arbetar för och bidrar till varje dag, men också det vi kräver. För att skapa bättre förutsättningar för alla barn och unga att få ett ökat inflytande måste utrymmet vi verkar inom växa.

Under temat belystes både segrar och motgångar, utmaningar och möjligheter. Mötet inleddes på fredagen med mingel och lansering av Ungdomsrörelsen i siffror 2019. I denna upplaga av vår årliga rapport fokuserade vi på hur måendet i våra organisationer utvecklats

sedan HEL-projektet startats och på det ökade hat och hot som engagerade i ungdomsrörelsen upplever.

Peter Örn, ordförande för Kommittén Demokratin 100 år, gästade mötet under lördagsförmiddagen och höll ett brandtal om den kraft som finns i ungdomsrörelsen för att främja och värna den demokratiska utvecklingen. Peter synliggjorde vikten av varje möte och varje handling som ibland små men alltid betydelsefulla delar i demokratibygget och ingöt både mod och allvar bland de 38 medlemsorganisationer som samlats.

LSU:s partnerorganisationer GoFor från Turkiet och RADA från Belarus lyfte diskussionen till en internationell kontext i ett samtal som djupdök i strategier och arbete för att inte bara motverka ett krympande utrymme utan att skapa långsiktiga förutsättningar för ett växande utrymme. Samtalet synliggjorde hur strömningar, trender och beslut med lätthet förflyttar sig mellan nationer och kontinenter och hur viktigt det är med ett starkt samarbete mellan organisationer också över gränser och i flera kontexter.

Carl Heath, särskild utredare för Det demokratiska samtalet, höll en presentation om ett förändrat kommunikationslandskap som medför nya utmaningar. Deltagarna fick själva diskutera hur de påverkas av och kan påverka förflyttningar i hur vi samtalar idag och hur vi vill samtala imorgon.

Programmet för årsmötet gav en inramning till de diskussioner som fördes under mötet om LSU:s strategier och utgångspunkter för att påverka det framtida utrymmet. Mötet antog ett Civilsamhällespolitiskt program som lyfter upp och fördjupar organisationens ställningstaganden kring vad som krävs för att skapa ett växande utrymme. I det civilsamhällespolitiska programmet beskrivs vilka utmaningar vi idag ser kopplat till de sociala, juridiska och ekonomiska områdena för

civilsamhället att verka inom. Programmet ger LSU en tydligare plattform för påverkan av politiken för det civila samhällets förutsättningar. I den strategi för 2020-2024 som årsmötet antog tas dessa utmaningar vidare och kopplas samman med de strategiska fokus som LSU kommer att jobba med de kommande åren.

Vi känner oss stolta och nöjda med ett årsmöte fyllt av diskussioner kring både breda och konkreta frågor. Den styrelse som valdes på mötet går in i 2020 med tydliga budskap och handlingsplaner för organisationen att omsätta i praktisk handling under kommande år. Trots intensiva dagar lämnade vi mötet fyllda av ny energi att göra vår del för att det demokratiska utrymmet ska kunna växa sig starkare.

Rebecka Stenkvist, Verksamhetsledare SOL

Repskapet 2019 på Stora Essingen i Stockholm

LSU.se

Vår hemsida är navet för LSU:s kommunikation. Här finns samtlig information om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tycker. Det finns pressrum, nyheter och media. Det är också på lsu.se som du kan anmäla dig till alla våra aktiviteter.

Facebook

Genom att hålla koll på vår Facebooksida får du snabbt översikt av vad LSU sysslar med för stunden. Våra senaste nyheter finns länkade, kommande evenemang och så är du alltid välkommen att chatta med oss direkt.

Nyhetsbrevet

Vårt omåttligt populära nyhetsbrev går ut varje torsdag eftermiddag och är fullt med nyheter och tips från oss på LSU, men också från våra medlemsorganisationer, andra civilsamhälles organisationer och andra aktörer i vår sektor. Du finner också lediga jobb och uppdrag inom det unga civilsamhället i slutet av varje brev.

Instagram

På vår Instagram (@lsu_se) kan du följa med LSU i ett snyggt flöde. Här publicerar vi förutom det senaste i aktivitetsväg, en del bakom kulisserna från event och från kansliet, har spännande take overs med LSU:s olika representanter och så en del budskap och infografik. Helt klart värt att följa.

Twitter

På vår Twitter (@lsu_se) hittar du våra senaste politiska budskap och en hel del retweets från våra representanter och styrelseledamöter. Vi liverapporterar även på Twitter från varje års Representanskap.

Ordförande

Rosaline Marbinah

Vice ordföranden

Emelie Weski / Politisk vice ordförande

Kristin Olofsson / Organisatorisk vice ordförande

Ledamöter

Albin Westermark

Frank Berglund

Iman Djelloul

Julia Lindh

Linus Forsberg

Noura Berrouba

Per Markus Risman

STYRELSEN KANSLIET

Sandra Rönnsved

Agnes Rydberg Kullenmark / Kommunikatör HEL

Amanda Rix / Praktikant

Anders Lindell / Verksamhetsledare POP

Aniina Karlsdottir / Projektmedarbetare GALE

Elias Efvergren / Projektledare GALE

Ella Coogan / Kommunikatör HEL

Ellinor Aaby Olsson / Utbildningsutvecklare

Emelie Nilsson / Projektledare Europa / Verksamhetsledare POP

Erika Midfjäll / Projektmedarbetare HEL

Hanna Nilsson / Praktikant

Hanna Salmén / Projektkoordinator NABO

Hannah Kroksson / Generalsekreterare

Mona Nechma / Projektledare VIT-ICKE-VIT

Joakim Lindgren / Webbutvecklare och kommunikatör

Juhán Niila Stålka / Föreningsutvecklare

Martina Smith / Ledningssekreterare

Mathilda Ilander / Praktikant

Feben Hadgu / Projektledare Ung i Utveckling / LSU:s arbete i FN och Norden

Rebecka Stenkvist / Tf. Generalsekreterare / Verksamhetsledare SOL

Seinab Hilowle / Policyrådgivare / Projektledare Demokratisk inkludering

Tania Bohlin / Projektmedarbetare GALE

Tomas Hultman / Projektledare HEL