Årsboken 2020

Page 1

3


Utgiven av LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer Utgivningsår: 2022 Redaktör: Hampus Nilsson Layout: Maja Haglund Illustrationer: Martina Smith Tryck: PÅ Media AB

4


ÅRSBOKEN 2020 1


2


LSU är en ideell organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden. Vi arbetar utifrån en demokratisk grund för att stärka föreningsliv i Sverige och i världen. Vi är en samlingsplats för ungdomsrörelsen, inriktad på ledarskap, organisationsutveckling, hållbart engagemang och politiskt påverkansarbete. Vi verkar för att bryta åldersmaktsordningen och för ökad makt och inflytande hos unga.

LSU:S KANSLI Kansliet ligger på Stora Essingen i Stockholm och är uppdelat utifrån våra två övergripande mål: kapacitetsstärkning och politisk påverkan. Det kapacitetsstärkande arbetet sker genom SOL (Samverkan, Organisation och Ledarskap) och det politiska påverkansarbetet utförs i första hand genom POP-avdelningen (Politik och Påverkan). Därutöver har vi en kommunikationsgrupp som stöttar båda verksamhetsområdena. Som länk mellan styrelsen och kansliet finns Generalsekreteraren som utses av styrelsen. Generalsekreteraren ansvarar för kansliets arbete och ser till att det följer verksamhetsplaner och mål som beslutats av medlemmarna genom representantskapsmötet. LSU samlar Sveriges barn- och ungdomsorganisationer för att tillsammans förbättra förutsättningarna för ungas organisering, i Sverige och i världen. Barnoch ungdomsorganisationer förändrar och förbättrar ungas människors vardag. De stärker och skapar demokrati i vardagen, på nationell och på global nivå. Att gemensamt driva en organisation ger unga möjligheter till makt och inflytande och resurserna att påverka sin omgivning. Organisationerna är mötesplatser för över 600 000 medlemmar över hela landet som genom sitt engagemang får unik kompetens och sammanhang för sina idéer och intressen.

ÅRSBOKEN 2020 Liksom på många andra arbetsplatser var det fysiska kansliet under 2020 till största del nedstängt och nästan allt arbete utfördes från distans. Det är därför med viss stolthet vi genom den här årsboken ser tillbaka på allt det arbete som uträttades under året. Förutsättningarna var helt annorlunda än tidigare, men detta till trots uppfylldes våra mål om att stötta, stärka och verka för en större, starkare och hållbarare ungdomsrörelse, både i Sverige och globalt. I den här årsboken får du ta del av det arbetet. Du får följa våra internationella representanter när de, oftast digitalt, företräder barn och unga i FN, EU och andra viktiga politiska forum. Du får följa GALE:s arbete med att stötta våra partnerorganisationer i ett ofta allt hårdare politiskt klimat; ta del av vårt antirasistiska arbete i projektet VIT-ICKE-VIT; hänga med bakom kulisserna på vårt första digitala årsmöte; se hur vi arbetar för att motverka hat och hot mot ungdomsrörelsen, och mycket mer.

LSU består av 87 självständiga, demokratiska, nationella organisationer med verksamheter som baseras allt från intressen, politik och religion, till kultur, funktionalitet, sexualitet, etnicitet, klimat och miljö. De har alla gemensamt att de är av och för barn och unga som går samman för att göra just det de tycker är viktigt, roligt, spännande och utvecklande.

3


INNEHÅLL 7

INTERNATIONELLT ARBETE

19

KAPACITETSSTÄRKNING

31

REPRESENTATION & LSU

4


5


6


INTERNATIONELLT ARBETE Utöver att vara en samlingsplats för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer gör LSU ett stort arbete inom internationell organisering. Vi driver partnersamarbeten med sju andra paraplyorganisationer, utser barn- och ungdomsrepresentanter till internationella forum så som EU, FN och Europarådet och ingår i ett flertal internationella samarbeten och utbyten. Det övergripande målet med arbetet är alltid att stärka barn och ungas organisering och inflytande, i Sverige, Europa och världen. I det här kapitlet ger vi en inblick i hur arbetet går till i praktiken, vilka frågor som drivits och vilka resultaten varit.

7


GALE En viktig del av vårt internationella arbete sker genom GALE-partnerskapet (Global Action Local Empowerment). I GALE ingår sju partnerorganisationer; YAP från Libanon, GOFOR från Turkiet, RADA från Belarus, NYC från Myanmar, CYAN från Filippinerna, YAK från Kenya samt YETT från Zimbabwe. Liksom LSU är de alla paraplyorganisationer för sina respektive länders barnoch ungdomsorganisationer. Genom att mötas och diskutera våra utmaningar kan vi starta samarbeten om specifika frågor, öka förståelsen för vår egen och andras situation, och förhoppningsvis hjälpa och stötta varandra när det finns behov. Under 2020 utredde vi möjligheten att även inkludera den kongolesiska paraplyorganisationen LYREC i GALE-partnerskapet. I den här texten berättar vi mer om det arbetet men också om pandemins påverkan och vår partnerorganisation i Belarus situation.

LÄRDOMAR FRÅN LYREC-FÖRSTUDIEN

av pandemin behövde vi genomföra förstudien digitalt. Detta innebar en sårbarhet inför risker så som störningar i internetuppkopplingen samt att inte kunna inhämta en heltäckande förståelse för LYREC och deras kontext. Däremot kunde vi konstatera att digitala möten gjorde det möjligt att träffa flera aktörer och samarbetspartners och därmed få en bredare förståelse.

Unga utgör cirka 70 procent av befolkningen i Demokratiska Republiken Kongo, DRK. Det ger unga en unik position och potentiellt stort inflytande i landets demokrati. Samtidigt är ungas möjlighet att påverka väldigt begränsad och försvåras av utbredda och svåra väpnade konflikter i landet. Under 2020 genomförde vi på LSU en förstudie där vi undersökte möjligheten att inleda ett nytt partnerskap med organisationen LYREC, League of Youth for the Renaissance of Congo. LYREC grundades 2009 och arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i syfte att stärka ungas röst i samhället. På grund

Vi på LSU känner oss redo för de nya utmaningarna och möjligheterna som står inför oss med det nya partnerskapet. I DRK är det officiella språket franska vilket ger oss möjligheten att språkligt förstärka varandra och tillsammans delta i den internationella dialogen.

8


KRYMPANDE UTRYMME I PANDEMIN

från att delta i valet och flera fängslades under valkampanjerna. Demonstrationerna efter valet har mötts av ett oproportionerligt polisvåld och fängslande av människorättsförsvarare, aktivister och civilsamhällesaktörer. Som vanligt är unga i drivande i demonstrationerna och är därför också särskilt påverkade av repressalierna.

Även om pandemin har pressat oss att vara innovativa och lösningsorienterade så finns det många effekter som försvårat arbetet för det unga civilsamhället. I skuggan av pandemin har det funnits möjligheter för anti-demokratiska krafter att ytterligare minska det demokratiska utrymmet. I till exempel Turkiet och Filippinerna har än mer lagstiftning som kriminaliserar demokrati- och rättighetsfrämjande organisationer skyndats igenom – något som under normala omständigheter skapat stora protester men som i pandemitider inte får samma genomslag. Det handlar också om oproportionerliga och godtyckliga inskränkningar i människors mötes- och föreningsfriheter samt internetnedstängningar vilket krympt den digitala mötesfriheten och möjligheten att protestera mot lagar som införts.

RADA har arbetat under riskfyllda förhållanden, men trots det har vi lyckats genomföra gemensamma påverkansinsatser. RADA och LSU skrev en debattartikel som uppmanade EU:s utrikesministrar att inte endast fokusera på sanktioner utan även stödja civilsamhället och pressa på för ett omval. Vi startade också en insamling för att ge RADA större möjligheter att stötta enskilda medlemmar som blivit frihetsberövade av polisen. Tillsammans anordnades event som LSU:s Maktfrukost med utrikesminister Ann Linde och ett seminarium där RADA, våra partnerorganisationer från Zimbabwe och Libanon samt dåvarande biståndsminister Peter Eriksson.

CYAN från Filippinerna har visat exempel på innovativa lösningar. Innan pandemin initierades en serie fysiska träffar, “For Democracy and Human Rights”, som efter utbrottet flyttades online. I detta projekt utbildas unga till ledare som kan facilitera en online- utställning om perioden när krigslagar gällde. Vanligtvis genomför vi årliga uppföljningsresor och konferenser med våra partners vilket förstärker partnerskapet, sammanhållningen och förståelsen för våra gemensamma projekt. Den digitala omställningen har möjliggjort fler möten mellan partnerorganisationerna och öppnat upp för fler samarbeten och nya nätverksmöjligheter. Däremot är internetuppkopplingen inte alltid tillräcklig när en behöver arbeta hemifrån. För att göra workshopen så tillgänglig så möjlig förinspelade vi videoklipp som kunde laddas ner innan workshopen. I samband med detta gjordes det interaktiva övningar som inte krävde videosamtal, exempelvis genom Mentimeter. På så vis kunde alla, trots olika förutsättningar, delta på workshopen.

FOKUS BELARUS: LÄGESKOLL PÅ VÅR PARTNER Valet den 9 augusti där Alexandr Lukashenko utropade sig till president har totalt förändrat förutsättningarna för vår partnerorganisation RADA. Valresultatet har ifrågasatts av opposition och oberoende Belarusiska valobservatörer som pekar på valfusk. Oppositionella kandidater hindrades

9


INTERNAT Louise Grabo Imse Spragg Nilsson

Europeiska ekonomiska och

Europeiska ekonomiska och

sociala kommittén fr o m

Ludwig Bengtsson Sonesson

sociala kommittén t o m

september 2020

FN:s klimattoppmöte COP

juni 2020

(nominerad av Centerpartiets

(nominerad av PUSH Sverige)

(nominerad av Scouterna)

ungdomsförbund)

Louise Burenby

Sofia Brännström

Alice Bergholtz

FN:s generalförsamlingens

FN:s högnivåforum för

Europarådets kommitté

(nominerad av TAMAM

hållbar utveckling

för ungdomsfrågor

Sverige)

(nominerad av Utrikespolitiska

(nominerad av Scouterna)

Fredrika Andersson FN:s klimattoppmöte COP (nominerad av Utrikespolitiska förbundet)

förbundet)


TIONELLA Aza Cheragwandi

Lina Arvidsson

Alice Kyander

EU:s ungdomsdialog

EU:s ungdomsdialog

Nordiska barn- och

cykel 2019 - 2020

cykel 2019 – 2020

ungdomskommittén

(nominerad av Unga

(nominerad av Saco

(nominerad av Sverigefinska

Republikaner)

studentråd)

ungdomsförbundet)

Aida Ohtonen suppleant Nordiska barnoch ungdomskommittén (nominerad av Sverigefinska ungdomsförbundet) Hanna Waerland Fager

Elsie Gisslegård

EU:s ungdomsdialog

EU:s ungdomsdialog

cykel 2020 – 2021

cykel 2020 – 2021

(nominerad av Utrikespolitiska

(nominerad av Europeiska

förbundet)

ungdomsparlamentet)

Julia Bielik Svenska Unescorådet (nominerad av IFMSASweden)


INTERNATIONELL REPRESENTATION LSU har som uppdrag att tillsätta ungdomsrepresentanter i olika politiska forum på nordisk, europeisk och global nivå. Ungdomsrepresentanterna bidrar till att säkerhetsställa ungdomsperspektivet i beslutsprocesser och till att ungas röster blir hörda. Förutom att delta i möten med beslutsfattare och makthavare, har internationella representanterna bland annat uppdraget att samla in ungas åsikter om utvalda tematiska områden.

ungdomsorganisationers attityder kring ungas inflytande. Under kartläggningen intervjuades åtta av LSU:s ungdomsrepresentanter och medlemsorganisationer. Slutsatser från rapporten lyfte att det är viktigt att samarbetet med ungdomsrörelsen och Svenska Unescorådet sker inom etablerade ramar och inte parallella plattformar, samt att återkoppling och stöd är viktigt, både för långsiktigheten och legitimiteten.

Alla medlemmar i LSU:s medlemsorganisationer har möjlighet att ansöka och bli internationell representant men måste bli nominerad av sin nationella styrelse. Ansökan är öppen och varje uppdrag har sin specifika kravprofil. LSU:s kansli och styrelse arbetar gemensamt med rekrytering av representanter och bereder underlag till LSU:s styrelse som fattar beslut. Under 2020 har LSU haft 14 internationella representanter som nominerats från tio av LSU:s medlemsorganisationer.

EU-REPRESENTATION Även på EU-området fortsatte arbetet, trots inställda fysiska träffar. I oktober genomfördes den första ungdomskonferensen i den åttonde cykeln av EU:s ungdomsdialog, vilken även blev den första konferensen att genomföras helt digitalt. EUrepresentanterna påbörjade ett längre arbete med att lyfta frågan om rösträtt 16. Hanna Waerland och Elsie Gisslegård arrangerade bland annat ett panelsamtal på ämnet med Europaparlamentets informationskontor i Sverige.

ÅRET SOM INTERNATIONELLA REPRESENTANTER

Det har varit tufft att vara representant mitt under en pandemi, framförallt när alla EU-konferenser arrangeras digitalt istället för fysiskt. Jag och Elsie, som båda har uppdraget som EU-representanter för LSU, har haft mycket glädje av att vi är två, men uppdraget har samtidigt varit rätt ensamt för oss båda när de fysiska mötena ställts in. Jag känner mig ändå glad och stolt att vi lyckats navigera oss fram under året. Vi genomförde många bra konsultationsmöten med LSU:s medlemsorganisationer under hösten och lyckades ta fram flera konkreta politiska förslag som vi nu arbetar vidare med.

Trots en pandemi som präglas av fysisk distansering har det hänt mycket under 2020 för våra internationella ungdomsrepresentanter. De har fått anpassa sina uppdrag till det rådande läget och ställt om sitt arbete till att bedriva påverkansarbete och möten med unga digitalt. Trots nya utmaningar som kommit av den fysiska distansen och den digital trötthet som uppkommit som följd har våra representanter åstadkommit otroligt mycket. I den här texten lyfter vi en axplock av alla aktiviteter de har genomförunder året.

UNESCORÅDET

Hanna Waerland, representant EU:s Ungdomsdialog

Julia Bielik fortsatte arbetet med att öka ungdomsinflytandet inom Svenska Unescorådet. Under hösten genomfördes en kartläggning som ledde fram till en rapport om

12


NORDISKT OCH EUROPEISKT SAMARBETE

FN-ARBETE

På den nordiska nivån valde man att passa på att lägga mer fokus på det interna arbetet i Nordiska ministerrådet och i den Nordiska barn- och ungdomskommittén. Alice Kyander, som är representant i NORDBUK, var med för att utveckla strukturerna inom kommittén för att kunna jobba proaktivt med frågor som rör barn och unga i Norden. Slutligen beslutade kommittén att påbörja en granskning av kommitténs stödprogram, NORDEN 0–30, för att undersöka hur ansökningsprocessen kan utvecklas.

På FN-området har Ludwig Bengtsson Sonesson och Fredrika Andersson arbetat för att skapa en plattform för unga klimatengagerade. I november 2020 anordnade Miljödepartementet ett första möte för ett ungt klimatråd med Ludwig och Fredrika – en stor seger för unga klimatengagerade och ett forum vi hoppas blir permanent.

När möte efter möte ställdes in på FN-nivå valde Sofia Brännström och Louise Burenby att styra om och fokusera på flyktingars rättigheter: en intern arbetsgrupp växte fram bestående av I Europeiska Ekonomiska Sociala kommittén (EESK) LSU:s medlemsorganisationer, representanter från valdes Louise Grabo in som ny ledamot och LSU:s styrelse och internationella representanter. efterträdde Imse Spragg Nilsson i rollen som LSU:s Inom ramen för det arbetet implementerades förlängda arm i EU. På grund av pandemin har en påverkansplan som bland annat ledde fram alla möten genomförts till att en debattartikel digitalt istället för på plats skrevs och flertal möten i Bryssel. Louise valdes med ledamöter i EUDet var en lärorik och dessutom till ordförande parlamentet genomfördes. utmanande process där för en kommitté för Sofia Brännström digitalisering och har deltog även på Sidas vi dels fick ta del av den lagt ner stort arbete årskonferensutvecklingssvenska ungdomsrörelsens på hur digitaliseringen forum och fick möjlighet engagemang och kompetens, kan förbättra ungas att lyfta ungas roll som livssituation i EU. förändringsaktörer och men också lära oss att föra betydelsen av att arbeta dialog med makthavare på I Europarådets kommitté för en mångfald av ungt högre nivå. för ungdomsfrågor valdes innovativt ledarskap. Alice Bergholtz in som ny ledamot. Alice har DIGITAL Louise Burenby under året lagt mycket REPRESENTATION om arbetet med asylgruppen fokus på demokratifrågor Vi blickar tillbaka till ett år och att representera fullt av förändring, frustration den europeiska och besvikelse över att inte ungdomsrörelsen i återkommande möten och få kanalisera sitt engagemang ut på den globala panelsamtal kopplat till röstdeltagande och arenan. Med utmaningar som ibland har varit svåra miljöfrågor. Både Louise och Alice har tidigare varit att hantera inom sitt ideella uppdrag, men där LSU:s ungdomsrepresentanter i EU och vi är glada LSU:s återkommande representantforum fyllt en att se dem kunna fortsätta driva ungdomsrörelsens viktig roll i att lyfta sina utmaningar med uppdraget. intressen ute i Europa. Trots detta har våra internationella representanter gjort sitt yttersta för att fullfölja sina uppdrag och representera den svenska ungdomsrörelsen på en internationell arena. Med utmaningarna kommer också nya sätt att bedriva verksamheten och den digitala kontexten har också skapat möjligheter att kunna delta på ett mer tidseffektivt sätt, som lämnar utrymme till livet.

Det har varit ett tufft år med pandemin men också otroligt utvecklande för uppdraget. Europarådet är en stor och historisk institution som tvingats anpassa sina arbetssätt till digitala omställningar, vilket också synliggjort påverkansmönster - var unga har möjlighet att delta i politiska samtal och var unga fortfarande stängs ute. Alice Bergholtz, representant Europarådets ungdomskommitté

13


ASYLGRUPPEN Under våren 2020 förändrades det flyktingpolitiska läget i Europa. Det hela började med att Turkiet, som under en längre tid stängt vägen för flyktingar in i Europa, öppnade upp sina gränser och en stor mängd människor försökte ta sig till EU för att söka skydd. EU-ländernas oförmåga att komma överens om en humanitär lösning och ett fördelat ansvar i flyktingfrågan gjorde att situationen snabbt blev alarmerande för de människor som hamnade i överfyllda, otrygga och icke-fungerande flyktingläger i Grekland. Barn, unga och kvinnor kom snabbt att bli de mest utsatt i lägren, och en rad medlemsorganisationer hörde av sig och bad LSU organisera ett gemensamt arbete så att Sveriges ungdomsorganisationer med enad röst kunde uttrycka sitt motstånd mot det människorättsvidriga som skedde längs Europas gränser, och bedriva ett påverkansarbete för en mer human flyktingpolitik.

Arbetsgruppen skrev därefter debattartikeln “Överge inte barn och unga på flykt under Covid-19” som publicerades i nätmagasinet Omvärlden och undertecknades av 20 medlemsorganisationer. Arbetsgruppen bjöd även in EU-politiker som ansvarar för frågan till möten där ungdomsrörelsens krav presenterades. Möten hölls med Karin Karlsbro (L), Evin Incir (V), Elin Liljebladh (S) och Annika Hirvonen (MP). En kampanj på EU-nivå genomfördes där kraven skickades till EU-parlamentariker. Arbetsgruppen genomförde också en namninsamling som vädjade till Sveriges riksdag, regering och allmänhet att inte svika barn och unga på flykt under Covid-19. Totalt 297 personer skrev under.

LSU:s värdegrund vilar på konventionen om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, och alla människors rätt att leva ett liv i frihet med möjlighet att påverka sin situation. Villkoren för de människor som sökte skydd undan våld, krig och diktatur längs Europas gränser våren 2020 bröt mot allt detta, och utifrån denna politiska och humanitära situationen påbörjades det asylpolitiska påverkansarbetet.

REFLEKTIONER För oss visar arbetet inom asylgruppen på det engagemang och drivkraft som finns inom ungdomsrörelsen och på det ansvar för mänskliga rättigheter som tas när de internationella och nationella politiska samfunden brister i sina ansvarstaganden. Tillsammans blir vi en stark röst som motverkar populism och främlingsfientlighet och värnar barn och ungas rättigheter. Att arbeta med asylrätten och flyktingpolitik mitt under utbrottet av Covid-19 var förstås en utmaning och gjorde att vi ständigt kom i skymundan av all uppmärksamhet som såklart ägnades åt pandemin. Men samtidigt är det ofta i kriser som mänskliga rättigheter nedprioriteras, varför vårt arbete också var särskilt angeläget, trots svårigheterna att nå ut.

ARBETET OCH RESULTAT LSU bjöd in medlemsorganisationer att ingå i den asylpolitiska arbetsgruppen. Gruppen bestämde sig för att ta fram en konkret kravlista för att leda det fortsatta arbetet. Kravlistan bestod av följande fyra punkter:

Lagliga vägar för människor att ta sig till Sverige och Europa

Familjeåterförening för alla barn, oavsett skyddsgrund

Permanenta uppehållstillstånd för barn som huvudregel

Garanti att alla barns egna asylskäl tas i beaktande i asylprocessen

14


UNG I UTVECKLING LSU har bedrivit informationsarbete kring internationella utvecklingsfrågor med stöd from ForumCiv (tidigare Forum Syd) sedan 2010. Syftet med projektet är att sprida information om globala utvecklingsfrågor och FN:s globala mål Agenda 2030. Projektets bidrar till att synliggöra det arbete som LSU:s ungdomsrepresentanter och medlemsorganisationer gör kring Agenda 2030. Projektet är dessutom kopplat till våra globala partnerskap för att tillsammans med dem sprida information och perspektiv om deras situation och förustättningar.

Sofia Brännström deltog på Sidas årskonferens Utvecklingsforum.

Tre webinarier inom temat växande utrymme med YAP (Libanon), CYAN (Filippinerna) och RADA (Belarus)

På temat växande utrymme anordnades ett webbinarie under LSU:s årsmöte som modererades av styrelseledamot Lina Arvidsson och gästades av tidigare statsråd för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson.

KUNSKAP OCH NÄTVERK

Under 2020 har projektet haft extra fokus på växande utrymme och belyst frågor som rör civilsamhällets krympande demokratiska utrymme i Sverige och i våra partnerländer. Projektet påverkades såklart av pandemin och i mars 2020 ställde vi om till digital verksamhet. Pandemin har haft negativ inverkan på civilsamhällets demokratiska utrymme vilket har blivit särksikt tydligt för våra partnerorganisationer i Belarus, Myanmar, Libanon, Turkiet, Filippinerna, Kenya och Zimbabwe. För att lyfta problematiken anordnade vi ett flertal seminarier och möten där representanter från våra partnerorganisationer fick möjlighet att berätta om sin situation för svenska makthavare och representanter från det svenska civilsamhället.

2250-nätverket: En digital träff för nationella organisationer som arbetar med FN:s säkerhetsrådsresolution unga fred och säkerhet.

Möten LSU:s partner-organisationer från GALE och LSU:s medlemsorganisationer. Våra partner-organisationer träffade bland annat Utrikespolitiska Förbundet, Sverige Ekonomföreningarnas riksförbund (SERO) och Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF).

ÖVRIGT

SEMINARIER

Maktfrukost med Ann Linde som leddes av RADA (Belarus), tillsammans med deltagande övriga partner-organisationer

Ung Agenda: En granskning av ungas inkludering i Sveriges arbete med Agenda 2030

Ung Agenda-podden: Om klimatresan med COP26-reppar Ludwig Bengtsson Sonesson och Fredrika Andersson.

NORDISKT UTBYTE

Nordic Youth in Sustainable Development är ett initiativ från den danska regeringen och Nordiska ministerrådet som syftar till att skapa möjligheter för barn och unga att söka medel till nordiska aktiviteter. LSU ingick i samarbetet 2020 tillsammans med våra nordiska syskonorganisationer. Vår roll innebär bland annat att granska ansökningar och löpande fördela medel under de kommande tre åren. Tanken var att börja dela ut bidrag under 2020, men på grund av pandemin sköts detta på framtiden. I stället fokuserade LSU på informationsspridning om initiativet. Mer information om bidraget hittas på nordicyouth.org.

15


EU YOUTH DIALOGUE 2020 började hoppfullt - vi trodde att vi var redo att avsluta EU:s ungdomsdialogs sjunde cykel. Sen kom ju pandemin och vi var tvungna att ställa om till digitalt. Trots detta har vi gjort ett fantastiskt arbete i att avsluta dialogens sjunde cykel och starta upp den åttonde.

UNGDOMSMÅL OCH MAKTFRUKOSTAR Under första halvan av 2020 fortsatte ungdomsdialogen fokusera särskilt på tre av EU:s ungdomsmål:

• • •

Unga och arbetsmarknaden Unga och fritid Unga och landsbygden

Tillsammans med EU-ministern Hans Dahlgren diskuterades dessa ämnen och EU:s ungdomspolitik vid en av LSU:s Maktfrukostar. Eftersom dialogens grund vilar på samtal mellan unga och beslutsfattare, anordnade vi även ytterligare en Maktfrukost med ungdoms- och demokratiminister Amanda Lind.

16


I samband med att Aza Cheragwandi och Lina Arvidsson avslutade sina uppdrag som ungdomsrepresentanter i EU, sammanfattade de sina erfarenheter och politiska förslag i rapporten ”EU och ungas representation 2019–2020”. Rapporten lanserades digitalt på LSU:s hemsida och spreds till olika nyhetssajter.

på nationell nivå. Vi har även anordnad tre informationsträffar om Demokrativerkstadsmetoden. Metoden är till för kommuner samt de lokala och regionala EU-kontoren. Den är ett stöd för att stärka lokala och regionala aktörer i att genomföra egna konsultationer med unga. Genom informationsträffarna kommer vi närmare vårt mål att de lokala beslutsfattarna ska vara delaktiga och samla in ungas röster och åsikter för att förbättra ungdomspolitiken på lokal nivå.

8:E CYKELN INLEDDES I juli 2020 var det dags för ett nytt ordförandeskap i EU och ny cykel av dialogen. Vi rekryterade nya ungdomsrepresentanter, Elsie Gisslegård och Hanna Waerland-Fager för perioden. Deras uppdrag inleddes när Tyskland tog över ordförandeskapet i EU efter Kroatien. Den nya cykeln huvudsakliga inriktning blev EU:s ungdomsmål 9: Ungas utrymme och deltagande i politiken och samhället.

LÄRDOMAR För projektet var 2020 ett år som kändes som att åka berg-och dalbana. Den aktiviteten som påverkades mest var konsultationsfasen av dialogen. Vi började högt med massa förhoppningar och sen dök vi i en period av ovisshet i starten den nya dialogcykeln. Vi planerade att ha demokratiworkshops som fysiska träffar vilket också var ett önskemål detta ville även våra samarbetspartners. Vi såg förstås fördelarna med fysiska träffar men det var en avvägning mellan att nå resultat som är måttliga, nå överträffande resultat eller i värsta fall, att inga träffar genomfördes under året. Vi fick lära oss att ha tålamod och växla mellan våga satsa stort eller ha is i magen och bromsa in trots många inblandande aktörer och viljor. Slutligen tog vi oss ur ovissheten genom att utgå från att det är viktigare att få ungas röster hörda än att tänka på metod eller samarbetspartners önskemål.

I oktober deltog Elsie och Hanna i den digitala ungdomskonferensen anordnad av Tyskland. Där presenterade de sina förslag som bland annat innefattade att sänka rösträtten till 16 år för att fler unga ska kunna få inflytande i politiken. De skrev också en debattartikel på samma tema som publicerades i Altinget. Tillsammans med Sveriges ungdomsråd anordnade Elsie och Hanna flera workshops för att konsultera organiserade och ickeorganiserade unga. Dessa workshops gjordes på både nationell och lokal nivå. Genom workshopsen mötte vi även organisationer som inte är en del av LSU:s medlemskår och vi stärkte våra relationer till de medarrangerade kommunerna.

Även om resultat inte var högt i kvantitet så fick unga sina röster hörda och de kunde lämna in sina politiska förslag trots en pandemi. Den viktigaste lärdomen var därför vetskapen om att nästa gång vi åker ner för stupet på berg-och-dalbana så kommer vi ta oss upp på toppen igen.

På nationell nivå stärktes vårt samarbete med MUCF under året. I första hand genom att LSU är medlem i Europe Goes Local, den nationella arbetsgruppen för öppen fritidsverksamhet. Där har LSU bland annat deltagit i EU:s konferens för fritidsverksamhet. Därigenom fick vi ökad kunskap om hur vi kan arbeta med öppen fritidsverksamhet

17


18


KAPACITETSSTÄRKNING Utöver det internationella arbetet är LSU:s huvudsakliga uppgift att representera och stötta våra medlemsorganisationer. Det gör vi genom att bedriva politisk påverkan i frågor som är viktiga för ungdomsrörelsen, barn och ungas inflytande och fria organisering. Under 2020 riktade vi särskilt fokus på utsattheten för hat och hot, på det krypande utrymmet och förstås genomdriva riktade stödåtgärder under pandemin. Och trots pandemin fortsatte vi driva vårt medlemsutvecklande arbete med hållbart engagemang genom Vi Brinner, antirasistiska studiecirklar i VIT-ICKE-VIT, ordförandenätverk och mycket mer. Genom att kombinera det politiska påverkansarbetet med metod- och kompetensutveckling hoppas vi kunna vara en paraplyorganisation som skapar värde för hela ungdomsrörelsen.

19


VI BRINNER

Vi Brinner blev under 2020 det projekt som kanske allra mest gav oss möjligheten att utveckla och fördjupa våra kunskaper i digitala utbildningsträffar. Vi hade planerat för fysiska utbildningar på plats hos våra medlemmar men innan vi hann med ens den första förändrades läget. Vi bestämde oss dock snabbt för att inte ställa in utan ställa om – och vilken omställning det blev! Då projektet redan hade mycket tid avsatt för utbildning och metodutveckling fanns det goda förutsättningar och vi är glada över all den kunskap vi fått med oss från det. Vi erbjöd under 2020 tre olika utbildningsupplägg med fokus på att medlemmar såväl som andra intresserade i och kring ungdomsrörelsen skulle kunna delta i genuint interaktiva workshops digitalt. Utbildningarna var;

• • •

Vems förväntningar lever du med? Hållbart engagemang – vad är det? SUA – systematiskt uppdragsmiljöarbete

Sammanlagt höll vi under året inte mindre än 25 digitala träffar och hittade sätt att genomföra såväl bikupor, post-it-väggar, fyrahörnsövningar och mycket annat. Deltagarna på träffarna kom från hela landet och med en stor spridning mellan organisationer – det blev på många sätt ett helt annat resultat än det avsedda men väldigt kul. Samtidigt som vi är stolta över vår omställning ska vi också vara ödmjuka. En viktig förutsättning för att omställningen lyckades var den stabila grund vi bygger vidare på. LSU har sedan 2017 arbetat aktivt för att förebygga och motverka stressrelaterad ohälsa i ungdomsrörelsen, främst genom det arvsfondsfinansierade projektet HEL - Hållbart engagemang och ledarskap som avslutades i början av 2020.

I projektet Vi Brinner fortsätter vi stärka motståndskraften mot psykisk ohälsa kopplad till stress i ungdomsrörelsen. Vi arbetar med att sprida och utbilda inom olika metoder som kan användas för att motverka negativ stress och skapa en god arbetsmiljö både för anställda och förtroendevalda. Vi sprider den kunskap vi redan har med oss och fortsätter att tillsammans med våra medlemsorganisationer utveckla och förfina metoder anpassade för unga engagerade.

Med stöd från Folkhälsomyndigheten har vi under hela 2020 kunnat fortsätta sprida kunskap inom området till våra medlemmar och även uppdatera material och metoder på www.hel.lsu.se. Efter att ha blivit beviljade medel ser vi ser fram att fortsätta det arbetet under 2021 då vi hoppas nå ut till ännu fler förtroendevalda för att kunskapa vidare om uppdragsmiljö.

20


LSU FORUM

- TA HOTET PÅ ALLVAR! Under våren 2020 arbetade kansliet för fullt med årets LSU forum; datum spikades, schemat utarbetades och lokalen bokades. Arbetet avbröts tvärt av den globala pandemin och istället för en konferens på vårterminen så ställde vi om till ett längre arrangemang under hösten. För första gången i vår organisations historia hölls LSU Forum digitalt.

Den första veckan (14–18 september) hade vi fokus på LSU:s projekt VIT-ICKE-VIT där vi dök ner i frågor om Sveriges koloniala historia och hur det påverkar barn och ungas organisering idag. Vi fokuserade också på vad det betyder att vara allierad, hur en organisation kan arbeta med hat och hot med rasism som grund och varje dag fikade vi med studieförbunden där vi pratade om saker som idén om ras, makt, vithetsnorm och mycket mer.

Trots frustration av att behöva boka av, göra om och tänka nytt så uppstod också nya samarbetsmöjligheter. Kansliet valde att samarbete över projektgränserna och ett nytt samarbete med ABF Stockholm uppstod då de tillhandahöll lokal och teknik för livesändningar.

Den andra veckan (21–25 september) tog avstamp i den kartläggning som LSU gjort över hur hat och hot påverkar ungdomsrörelsen och vilka effekter det har på engagemanget. Vi fokuserade på frågor om hur organisationer kan arbeta för att hantera hat och hot som riktas mot förtroendevalda, anställda och medlemmar, men också om politikens och rättsväsendets ansvar.

Vår första utmaning var att skapa ett så interaktivt och intresseväckande program som möjligt. Vi lade mycket energi på den kommunikativa biten – att ta fram en gemensam grafisk layout, trycka upp profilprodukter och skapa ett grafiskt sammanhållet tema. Vi ville dessutom få en blandning av olika aktiviteter – paneldebatter, workshops, filmer och reflekterande samtal.

Eftersom fokus för forumet var Ta hotet på allvar! ställdes det också höga krav på kansliet att utarbeta rutiner för att skapa trygga digitala rum under alla samtalen. Vi la därför en del tid på att utarbeta en krisplan med specifika rutiner för moderering, vilket gav oss ny kunskap att ta med oss in i framtiden.

Under två veckor fyllde vi flödet med information, diskussion, perspektiv och berättelser om konsekvenser av rasism och hat och hot mot organisationer och unga engagerade. Veckorna bjöd på allt från maktfrukostar, workshops och livesända panelsamtal och föreläsningar. För att involvera deltagarna trots det digitala formatet så valde vi att ta fram goodieboxar inför eventet, fyllda med kunskap och material på temat.

21


FÖRSTUDIE & REFERENSGRUPP Under hösten 2020 fick vi medel av Kulturdepartementet att göra en kartläggning av ungdomsrörelsens förutsättningar, behov och önskemål kopplat till deras påverkansarbete i SOU-processer. Kulturdepartementet har under en längre tid sett att allt färre barn- och ungdomsorganisationer besvarar remisser och vår uppgift var att gräva i vad det beror på och ta fram en plan på hur potentiella lösningar kan se ut.

FÖRARBETE Vår tanke var från början att genomföra kartläggningen i nära samråd med våra medlemsorganisationer. Med deras hjälp skulle vi få en direkt och praktisk inblick i hur ungdomsrörelsen arbetar med remisser, vad som fungerar bra och vad som upplevs som begränsade och utmanande. Vi samlade därför en referensgrupp som kom att träffades kontinuerligt under hösten 2020. För att få ut som mycket som möjligt under träffarna började vi med en bred kartläggning av läget - vi tog fram enkäter, intervjuade utredare och myndighetsföreträdare och sammanställde en forskningsöversikt.


LÄRDOMAR För att resultatet av arbete i referensgrupp ska bli så bra som vi tyckte det blev i det här fallet, tror vi att ett par saker behöver falla på plats. Här är några av de lärdomar vi tar med oss:

REFERENSGRUPPEN Under den första träffen med referensgruppen berättade vi om kartläggningen – om den generella utvecklingen av civilsamhällets deltagande i SOU-processer över tid och om utmaningarna vi sett. Gruppen fick därefter berätta om sin situation och på vilka sätt den överensstämde med kartläggningen. Utifrån gruppens synpunkter tog vi fram ett grovt utkast på en första projektplan som vi presenterade och diskuterade vid den andra träffen. Under de följande träffarna fortsatte vi utveckla projektplanen som efter hand blev mer och mer konkret och praktisk. I ett alltmer projektdrivet civilsamhälle finns alltid risken att projekt utformas efter finansiärens önskemål och prioriteringar. Men nu fick vi möjlighet att börja i rätt ände - hos våra medlemsorganisationer – och inte genast skynda in i en projektansökan och därefter skapa intresse och behov. Nu var målgruppens intressen och behov själva målet med projektet. Att jobba så här nära våra medlemsorganisationer visade sig vara ett väldigt utvecklande och effektivt sätt att förstå problembilden, utforma aktiviteter och lösningar. Det gav en trygghet i att projektplanens riktning, aktiviteter och mål verkligen var i linje med de faktiska behoven, och att utförandet funkar, också i det praktiska. Vi fick direkt feedback på vilka typer av utbildningar och workshops som gör sig bäst digitalt och fysiskt, hur målgruppen ser ut och vilken typ av stöd som efterfrågas.

23

Förarbete är A och O. För att få till ett bra och utvecklande samtal krävs något att utgå ifrån. I det här fallet var vår kartläggning en plattform att förhålla sig till. Hade vi börjat från andra hållet – med referensgruppen och därefter gjort den bredare kartläggningen – skulle diskussionen inte haft samma möjlighet att bli så utvecklande som den blev.

Varierad och representativ grupp. Det var viktigt för oss att referensgruppen representerade vår medlemsbas. Det innebar olika stora organisationer, olika intressen, målgrupper och vana att arbeta med remisser.

Tillåt för olikheter. Det är viktigt att diskussionen och resultatet är tillåtande för gruppens variation. Alla kommer inte vara överens och det finns inte en analys eller ett svar som passar alla. Målet med referensgruppen behöver inte vara att komma överens, utan snarare att alla får dela med sig av sina perspektiv.

Var öppen för förändring. Baserat på kartläggningen hade vi tagit fram ett projektförslag som i teorin kändes toppen – vi hade kvantitativa data från enkäter, input från utredare och forskning som backade upp förslaget. Men när förslagen presenterades för referensgruppen fanns det trots allt delar som de tyckte borde strykas eller förändras, vilket vi också gjorde. Vi tar med oss två insikter från detta; Ett - Teori och praktik är inte samma sak. Aktiviteter och metoder måste funka i verksamheterna och bidra till verklig nytta. Två - Referensgruppen måste känns att det finns mandat att påverka – att vi till nästa tillfälle faktiskt har tagit in deras tankar och gjort anpassningar. Därför måste det också vara högt i tak inom gruppen – alla planer och mål måste vara öppna för diskussion, kritik och förändring.


VIT-ICKE-VIT

Ungdomsrörelsen ska vara en arena där alla barn och unga kan engagera sig fritt utan hinder av islamofobi, afrofobi och andra typer av rasism. Projektet VIT-ICKE-VIT drog igång hösten 2019 och avslutades hösten 2020. Syftet var att stärka ungdomsrörelsens antirasistiska arbete med folkbildning som verktyg. Projektet drevs med stöd av MUCF och har enligt oss varit till stor nytta för många organiserade barn och unga. Men egentligen går historien längre bak i tiden. Specifikt till den 21 september 2015. Då antar den dåvarande styrelsen positionspappret ”Vår samtid är postkolonial”. LSU erkänner i och med detta att vår samtid är postkolonial, vilket innebär tre saker: 1. 2. 3.

Vi lever i en värld som har en kolonial och rasistisk historia Den koloniala och rasistiska historian har format vår samtid och vår miljö Konsekvenserna av den koloniala och rasistiska historian är därmed en del av oss själva

Detta betyder alltså att kolonialismen inte är något som tillhör det förflutna utan något som fortfarande präglar vår samtid. Det postkoloniala tillståndet blir nu en medvetenhet om koloniala och rasistiska tankemönster. I detta tillstånd vet vi att kolonialismen och rasismen har som följd att människor kategoriseras som vita och olika kategorier av icke-vita. Att vita hierarkiseras högre än de icke-vita i vad som kallas för en rasmaktsordning. Vi kan välja att fördöma och ta avstånd från detta, men vi kan inte radera det ur vårt medvetande, ur historien eller ur vår samtid. Vi kan inte heller blunda för att det får konsekvenser för barn och ungas möjligheter till organisering. Det är alltså utifrån den kontexten som projektet VIT-ICKE-VIT tar form. Så, tillbaka till projektet – Ungdomsrörelsen ska vara en arena där alla barn och unga kan engagera sig fritt utan hinder av islamofobi, afrofobi och andra typer av rasism. Hur då? LSU valde en folkbildande ingång i projektet och utgick ifrån den frigörande pedagogiken som går tillbaka till Paulo Freire. Paulo Freire var teoretiker och pedagog, verksam under andra hälften av 1900 talet i Brasilien. Freire är mest känd för sitt verk ”Pedagogik för förtryckta” och för sin problematisering, eller kritik, av skolsystemet.

24


Han menade att det traditionella skolsystemet kunde förklaras som en ”bankundervisning”, där en lärare fyller på elevers ”bankkonto” med kunskap. Det gör att den som tar emot kunskapen är passiv i sitt lärande istället för aktiv. En person är därmed inte med och formar sitt lärande och sina egna uppfattningar om världen och sig själv. Lärandet, som är centralt i all pedagogik, ska enligt Freire vara frigörande för människor. Den frigörande pedagogiken ska därför handla om att en människa formar sin egen uppfattning om världen och om sig själv. Det betyder också att all form av lärande ska utgå ifrån en människas egna erfarenheter och tankar. Då blir en människa fri att forma sig själv och sin världsbild.

till en utbildningsserie i samarbete med ABF och höll en antirasistisk maktfrukost med Alice Bah Kuhnke. Vi spelade in en film, lanserade en kampanj och höll flertalet föreläsningar och workshops inom ungdomsrörelsen. Projektet stärkte banden till studieförbund, flera civilsamhällesorganisationer men gav framförallt ungdomsrörelsen en plattform där vi fokuserade på antirasism. Något som många saknat. VIT-ICKE-VIT avslutades i samband med LSU Forum i september 2020, med ett fullspäckat program om allt ifrån Sveriges koloniala historia till hur det påverkar barn och ungas organisering idag. Vi fokuserade också på vad det betyder att vara allierad, hur en organisation kan arbeta med hat och hot med rasism som grund. Varje dag fikade vi med studieförbunden där vi pratade om saker som idén om ras, makt, vithetsnorm och mycket mer.

Folkbildningen påminner mycket om den frigörande pedagogiken. Vi tog därför fram metoder och material för ungdomsrörelsen att hålla studiecirklar i postkoloniala perspektiv, antirasism och inkludering. Vi skapade också samtalskorten SNACKA ANTIRASISM för att göra det enkelt att påbörja samtalet om antirasism, på lunchen, fikat eller på styrelsemötena.

Det vi tar med oss från projektet är att antirasism aldrig är en punktinsats. Det är ett perspektiv som genomsyrar en organisation, från högsta nivå ner till de vardagliga besluten och vägvalen. Annars misslyckas vi, och det alternativet har vi inte. Inte när det handlar om barn och ungas rätt att organisera sig.

Förutom metoder och material bjöd vi in till tre seminarier med olika teman; Om att snacka antirasism, Om afrofobi och islamofobi och Om rasism som grund för hat och hot. Vi bjöd också in

25


MAKTFRUKOST – i en digital tid Under 2020 förändras mycket. Almedalen ställs in och en samlingsplats för politiska diskussioner gjorde därmed uppehåll. Vi på LSU, som varit en återkommande aktör under politikerveckan, har också fått tänka om kring hur vi möjliggör samtal mellan makthavare och engagerade unga.

LÄRDOMAR LSU:s kansli har haft mycket glädje av att få arbeta gemensamt med ett samlat koncept. Det skapade också tydlighet i vår externa kommunikation, som annars kan upplevas som spretig på grund av det stora utbud av aktiviteter som vår organisation faktiskt erbjuder. Nu kunde vi istället arbeta med en gemensam samordnare för konceptet och med kollegor som planerade respektive maktfrukost utifrån teman i sin verksamhet - En erfarenhet som vi tar med oss in i framtiden, där vi hoppas på mer synergier mellan LSU:s projekt.

En återkommande aktivitet under Almedalen har varit maktfrukostar. Där har personer i maktposition fått träffa ungdomsrörelsens företrädare för att i ett informellt frukostsamtal prata högt och lågt om arbetet i maktens korridorer och sin egen väg dit. Konceptet har varit uppskattat bland våra medlemsorganisationer som besökt Almedalen och vi insåg snabbt att det skulle funka att genomföra digitalt. Under maj påbörjades arbetet med den serie av digitala maktfrukostar som genomfördes under juni. Totalt blev det sex maktfrukostar med Åsa Lindhagen, Alice Bah Kunhke, Mattias Frumerie, Ann Linde, Hans Dahlgren och Amanda Lind som inbjudna makthavare. Alla träffarna var fullbokade.

Till framtida aktiviteter tar vi också med oss lärdomar att det ibland är svårt att få till informella, avslappnande samtal i en digital miljö och risken finns att det blir mer av ett “utfrågningsformat” när deltagarna inte möts fysiskt. Vi har också insett att det ibland är svårt att bjuda in folkvalda politiker till detta forum, då de ofta är styrda att svara utifrån sin roll. Så för att skapa förutsättningar för mer dynamiska samtal hade vi gynnats av att bjuda in andra aktörer så som forskare, tjänstepersoner eller civilsamhällesföreträdare.

En stor fördel med att genomföra mötena digitalt var att fler engagerade fick möjlighet att delta, oberoende av var i landet de befann sig. Det minskade också avståndet mellan unga och politiker, då det endast är ett fåtal utvalda från varje organisation som annars får chans att närvara på Almedalen. Vi upplevde det också som lättare att bjuda in makthavare till träffarna, då deras kalendrar också blivit luftigare till följd av pandemin.

Kanske blev det politiska året inte vad vi tänkt oss, men nya förutsättningar skapar också nya möjligheter till möten. Förhoppningsvis kan vi lära av detta, även efter pandemin.

26


UNG MED MAKT Ung med Makt fortsätter vara en samlingspunkt för såväl förtroendevalda som anställda ledare i ungdomsrörelsen och 2020 fick vi chansen att gratulera vår första helt digitala kull. 2020 års programledare, deltagare, samarbetspartners och föreläsare har minst sagt fått vara flexibla och tålmodiga under året och har tillsammans sett till att skapa ett program med hög kvalitet och högt tempo. Den första av årets fem träffar ställdes om med mycket kort varsel men genomfördes digitalt med stor framgång. Allt eftersom byggdes de på med hemskickade paket med material och fika, samtidigt som extra tillfällen för reflektion och återkoppling planerades in mellan heldagsträffarna. Visst har vi saknat möjligheten till skratt och avslappnad reflektion vid gemensamma måltider, det går inte att komma ifrån. På plussidan har vi dock till exempel sett att det varit mycket enklare för alla deltagare att medverka vid alla träffar. Vi blickar in i 2021 med en ny digital omgång av Ung med makt på gång, fyllda av lärdomar och goda erfarenheter från året som gått. Ung med makt är ett mångårigt program i ständig förnyelse, det gångna och kommande året ger en ny digital utveckling som blir spännande för oss att följa.

27


UNGDOMSRÖRELSEN SLUTER SIG INÅT “Vi väljer ibland att inte delta. Hellre att vi är en tystare organisation och finns där för våra medlemmar än att vi springer längst fram med facklan och att alla går under.”

LSU har på kort tid fått stort genomslag med projektet. Vi har blivit uppvaktade av flera myndigheter med intresse för frågan och har gett dem mer insyn i ungdomsrörelsens specifika utsatthet, vår rapport har refererats till otaliga gånger i slutbetänkandet av utredningen Det demokratiska samtalet och vi har bidragit till att förändra det politiska narrativet till att inkludera civilsamhället i sin beskrivning av vilka som utsätts för hat och hot i sitt engagemang.

I maj 2020 släppte vi rapporten “Vi sluter oss inåt” som ett resultat av den genomförda kartläggningen inom vårt MUCF-finansierade projekt om hat och hot mot ungdomsrörelsen. Rapporten har fått stor spridning – dels medialt genom att TT plockade upp nyheten om att 46% av barn- och ungdomsorganisationer är utsatta för hat och hot - dels för att vi på LSU arbetat hårt med att skapa samarbeten med civilsamhällesorganisationer, myndigheter, politiska makthavare och pågående utredningar och därmed har vi skapat oss legitimitet att driva frågan.

I oktober 2020 drog andra projektåret igång. Det övergripande målet var att öka förståelsen för det unga civilsamhällets särskilda utsatthet för hat och hot. Vi lanserade därför i slutet av året en kampanj på Instagram med fokus på att lyfta samtalet om unga civilsamhället som demokratibärare #tahotetpåallvar. Kampanjen inleddes med en debattartikel skriven av Aza Cheragwandi, talesperson för LSU:s arbete med hat och hot.

Vi har arbetat på bred front med projektet genom bland annat kunskapshöjande insatser i form av nätverksträffar för medlemsorganisationer, maktfrukost med Åsa Lindhagen, föreläsningsserie för Brottsofferjouren, inspelning av kampanjfilm tillsammans med andra civilsamhällesaktörer, hemsidebyggande och framtagande av politiska förslag och en tydlig påverkansplan. Det första projektåret avslutades med LSU forum, där vi samverkade med vårt andra MUCF-projekt VIT-ICKE-VIT.

Samtalet om ungdomsrörelsens upplevelse och utsatthet av hat och hot har fortsatt med civilsamhällesaktörer och myndigheter, bland annat Kammarkollegiet som årligen fördelar medel för säkerhetshöjande insatser. För kansliet har projektet dels inneburit att vi fått större möjlighet att utveckla en politisk fråga under en längre period, vilket har lett till en engagerad projektgrupp. Att temat för projektet varit outforskad mark för oss har också inneburit att vi behövt lägga tid på research och kompetenshöjning inom juridik, kriskommunikation såväl som politik. Något som bitvis varit utmanande att navigera rätt inom. Styrelsens beslut att arbeta med talespersoner för olika frågor har också gynnat projektet, då vi haft en styrelseledamot att löpande kunna bolla politiska frågor och göra gemensamma påverkansinsatser med.

28


GS-KOMPETENSTRÄFFAR Hur ställer vi om till att jobba hemifrån? Vad har vi för ansvar för arbetsmiljön hemma? Gäller omställningsstöden oss? Ska vi ställa in eller kan vi ställa om? Det gångna året har inneburit en rad helt nya frågor att hantera för våra medlemmars högsta tjänstepersoner, det vill säga våra generalsekreterare, kanslichefer och förbundssekreteare. En stor del av dem har varit gemensamma och inom ramen för våra kompetensträffar har vi fokuserat på arbetsgivarskapet i pandemitider. Det har dock också varit viktigt att få fortsätta känna en normalitet och en framåtanda, så självklart har vi även fortsatt med andra teman så som ekonomistyrning och samarbete mellan kansli och styrelse. Vi kan glädja oss åt att vi har haft en mycket hög närvaro på årets träffar och vi tar med oss lärdomen att digitala träffar verkar passa våra högsta tjänstepersoner bra. Dock längtar vi efter att också kunna skapa utrymme för det där informella utbytet och lärandet snart igen, i alla fall ibland.

ORDFÖRANDENÄTVERK En plats för erfarenhetsutbyte, gemenskap och reflektion kring rollen som ordförande är grunden för LSU:s ordförandenätverk. Under 2020 har detta behövts mer än någonsin och vi är glada att ha kunnat genomföra alla träffar i nätverket digitalt och med planerade kompetenshöjande inslag. Årets kompetenshöjande inslag har bland annat berört konflikthantering, arbetsgivarskap och värdebaserat ledarskap. Ett av syftena med nätverket är också att det ska finnas möjlighet för ordföranden i LSU:s medlemsorganisationer att ventilera frågor som kan vara svåra att diskutera öppet och samtalen dokumenteras därför inte. Men det är nog inte en alltför långsökt gissning att en hel del samtal handlat om oro för både engagemang och ekonomi under året och att tillsammans hitta möjliga vägar framåt.

29


30


REPRESENTATION & LSU Förmodligen den enskilt viktigaste händelsen under LSUåret, årsmötet, ägde rum i november 2020. Det är där medlemsorganisationerna samlas för att utvärdera vad som gjorts, staka ut riktningen framåt och för att välja en ny styrelse. Tyvärr var 2020 det första året årsmötet tvingades hållas digitalt. Trots alla begränsningar det digitala formatet medför hölls ett aktivt och engagerande årsmöte som gästades av bland andra Amanda Lind och representanter från våra internationella partnerorganisationer.

31


LSU:S ÅRSMÖTE: REPRES ENTANT SKAPET Helgen den 7–8 november gick LSU:s första digitala årsmöte av stapeln under temat “Ungdomsrörelsen som demokratibärare”. Under temat samlades vi för årets viktigaste demokratiska händelse i organisationen och för att uppmärksamma och synliggöra ungdomsrörelsens betydelse för vår demokratiutveckling. Ungdomsrörelsens bidrag och stora betydelse var också teman som Kulturoch demokratiminister Amanda Lind lyfte när hon inledningstalade. Statsrådet lyfte också de hot som finns mot vår demokrati och vikten av att vi alla bidrar till at värna demokratin på de sätt vi har möjlighet till.

För att synliggöra hur LSU värnar demokratin och för att genom ytterligare aktiviteter främja demokratin skrev LSU också under den demokratideklaration som kommittén Demokratin 100 år tagit fram med tre demokratiåtaganden för 2021. Emma Frans deltog från kommittén för att berätta om deras arbete och för att högtidlighålla signeringen. Det digitala formatet på årsmötet gav en hel del nya utmaningar som strax ska beskrivas, men de gav också nya möjligheter. Vi har ofta under årsmötet besök av någon eller några

32


partnerorganisationer till LSU, men till detta möte kunde vi arrangera ett panelsamtal med hela tre av våra partners samt ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson. Under en spännande timme samtalade representanter för YAP från Libanon, RADA från Belarus och YETT från Zimbabwe med Peter om de demokratiska utmaningar de möter och vad de ser att Sverige kan bidra med genom sin biståndspolitik. Samtalet leddes av LSU:s styrelseledamot Lina Arvidsson och det var ett bra exempel på den nya sorts samtal som pandemin faktisk bidragit till att underlätta. Det nya digitala formatet bidrog dock med en hel del nya utmaningar också. Under de senaste åren har vi fått till en ökad framförhållning gällande inbjudningar, anmälningar och scheman. Vi kan konstatera att den delen halkade efter betydligt i

år när så många nya faktorer skulle hanteras och beslutas kring. Ett annat område där vi hade kunnat lyckas bättre är tillgängligheten i det digitala mötet, framförallt för personer med hörselnedsättning. Här jobbade vi tillsammans men nådde inte hela vägen den här gången. Vi är dock överlag mycket nöjda med de verktyg vi använde, VoteIT och Zoom, och med upplägget vi hade för mötet. Vi testade nya metoder för att genomföra diskuterande samtal i mindre grupper och lade in tydliga tider för yrkanden samt yrkandestopp - åtgärder som vi upplevde bidrog till ett gott mötesklimat. Om det digitala mötet bidrog till eller hämmade det demokratiska samtalet och demokratiska beslut under mötet vågar vi inte fullt ut svara på, klart är dock att det finns mycket gott att utveckla och bygga vidare på inför nästa års möte.

33


MÖTEN, KONFERENSER & REPRESENTATION STATSRÅD & STATSSEKRETERARE Peter Hultqvist  Peter Eriksson   Per Olsson Fridh   Amanda Lind   Helene Öberg  Eva Nordmark  Ann Linde  Åsa Lindhagen  Mikael Damberg

34


LSU:S REPRESENTANTER I ANDRA ORGANISATIONER & ORGAN Arvsfondsdelegationen - Rosaline Marbinah  Barnrättsdelegationen - Julia Lindh, Ordinarie (tom sommar 2020)  Barnrättsdelegationen - Mathilda Laestadius, (Ordinarie from sommar 2020)  Barnrättsdelegationen - Aza Cheragwandi, Suppleant (from sommar 2020)  Concord Sverige - styrelsen, Noura Berrouba  ECOSOC Planning group - Emelie Weski  Folke Bernadotteakademin – insynsråd, Rosaline Marbinah  Folk och försvar - styrelsen, Emelie Weski  ForumCiv - styrelsen, Rosaline Marbinah  Ideell arena - styrgruppen, Rosaline Marbinah  Kurage - utgivningsrådet, Hannah Kroksson  MUCF – insynsråd, Rosaline Marbinah  NBC-samarbetet, Noura Berrouba  NOD – styrgruppen, Hannah Kroksson  Partsgemensamt forum, Emelie Weski  Ungdomspolitiska rådet - Rosaline Marbinah  United Nations Major Group for Children and Youth - Emelie Weski  Vetenskap & Allmänhet - styrelsen, Anna Hedlund

EU-PARLAMENTARIKER  Evin  Incir

DELTAGANDE I NATIONELLA KONFERENSER Folk och Försvars rikskonferens   LedarskapsArenan   FN 75-årsjubieum hos Global Challenges Foundation   Pressfrihetskonferens av kommittén Demokratin 100 år   Demokratikonferens hos Sveriges elevråd - SVEA   EUP Empowerment Forum   CSO-forum   Medlemsmöte ForumCiv  Deltagande i  internationella konferenser  COMEM  High level political forum on sustainable development   3rd committee UN General Assembly UNFCC COP 26  UNFCC COP 26  Nordbuk-möten i Köpenhamn   EU:s ungdomskonferenser 2020

35


GRAFISK PROFIL

LSU:s grafiska profil hade sett likadan ut i många år och i takt med att LSU växte blev det allt svårare att hålla ihop kommunikationen på ett tydligt sätt. När kommunikationsavdelningen utökades med ytterligare en designer kände vi att det var dags att ta tillfället i akt att uppdatera LSU:s visuella identitet. Målet med den nya grafiska profilen var att modernisera LSU:s visuella identitet och göra vår kommunikation mer tillgänglig för våra medlemmar. Men det var också viktigt att uppdatera vår grafiska profil för att skapa en enhetlighet i LSU:s varumärke och förstärka bilden av LSU som en viktig och stark aktör i civilsamhället. Arbetet höll på från juni till december och resulterade i en ny logotyp, nya färger, teckensnitt och grafiska element samt riktlinjer för fotografier och redigering.

36


LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

GRAFISK MANUAL

3

LOGOTYP

12

5

TYPOGRAFI

8

FÄRG

LSU:s stämpel.

15

Kommunikation och läsbarhet.

17

CMYK. RGB. HEX.

GRAFISKT Element och design.

FOTO Bilder och fotografering.

LOGOTYP

EXEMPEL I praktiken.

LSU - Sveriges ungdomsorganisationer LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

4

LOGOTYPER LSU:s logotyp är organisationens främsta visuella representation. Den ska vara igenkännbar och tydligt knyta an till hela vår grafiska profil. Därför är logotypen i teckensnittet ITC Avant Garde Bold, ett av våra mest använda teckensnitt. Detta gör att logotypen och vår övriga typografi kan kombineras på ett sömmlöst sätt, som ger en känsla av enhetlighet i vår kommunikation.

Användning

Det finns fyra olika variationer av logotypens grundform som vi använder oss av i all extern kommunikation. Lila ring är mest lämplig på ljus bakgrunder utan störande element i bakgrunden, och blå ring samt vit ring passar för mörka bakgrunder. Varianten med en vit cirkel bakom logotypen ska bara användas om logotypen placeras på exempelvis en fotografisk bild eller någon annanstans där det finns något störande i bakgrunden som skulle göra det svårt att läsa och uppfatta logotypen annars.

6

TECKENSNITT Grundform

LSU använder två olika teckensnitt: ITC Avant Garde Gothic och FreightText Pro. Dessa kan användas i olika skärningar, vilka alla är omnämda nedan.

Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890!%”?&/

ITC Avant Garde Gothic Bold

Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890!%”?&/

ITC Avant Garde Gothic Bold Oblique

Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890!%”?&/

ITC Avant Garde Gothic Std Book

Variationer

Lila ring

Blå ring

Vit ring

Logotypen får inte ändras på något sätt i relation till dess färg eller proportioner.

Vit cirkel

TYPOGRAFI

LSU - Sveriges ungdomsorganisationer LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

9

I all grafisk kommunikation ska någon av våra två primärfärger, lila 1 och blå 2, finnas med. De behöver inte vara den färger som syns allra mest, men någon av de ska alltid vara inkluderade.

Primärfärger

Används till brödtext för särskilda trycksaker samt webb.

ITC Avant Gothic Std Book Oblique

Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890!%”?&/

FreightText Pro Black

Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890!%”?&/

FreightText Pro Book

LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

Lila 1

Blå 2

Lila 2

Lila 3

Blå 1

Blå 3

Kombinationerna listade här bredvid är inte uttömmande, men det finns vissa kombinationer som ska undvikas, främst lila 1 + blå 1, samt blå 2/3 + accentfärg. Det absolut viktigaste att ha i åtanke är att all information som ska kommuniceras i text behöver ha så pass stor kontrast till bakgrunden att det är lätt för åskådaren att läsa.

Neutrala Svart

Sekunddärfärger

FÄRG

Används till rubriker och underrubriker.

Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor 1234567890!%”?&/

Används till ingresser och underrubriker.

Används till mellanrubriker i löpande brödtext.

Används till brödtext i trycksaker. Vid understrykningar i text används skärningen Book Italic eller Bold.

11

FÄRGER

FÄRGER LSU:s grafiska profil består av två primärfärger, sex sekundärfärger, en accentfärg, samt två neutrala färger.

Används till rubriker och underrubriker, samt mellanrubrik vid användning av Book som brödtext.

Vit

Kombinationer

Accent Lila 4

Lila 5

Gul

LSU - Sveriges ungdomsorganisationer LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

GRAFISKA ELEMENT

13

Ringen

Kedjan

Ett av LSU:s främsta grafiska element är ringen. Ringen kan antingen användas individuellt, sättas ihop till en kedja, eller kombineras tillsammans med många kedjor, för att skapa ett mönster.

Förutom ringen har LSU två andra grafiska element som återkommer mycket i vår kommunikation: ramen och linjen. Båda två används för att dra fokus till någonting och skapa en ankarpunkt för andra element.

Ringen ska helst placeras i ett hörn av den grafiska produkt som skapas, där ungefär 3/4 av ringen hamnar i utfallet. Ringen är främst ett dekorativt element men kan även användas som texthållare.

Linjen används främst som understrykning av rubriktext, för att ge typografin en extra tydlig hierarki, men kan även användas under till exempel namn.

Mönstret

Kedjan och mönstret är endast dekorativa element och även de ska placeras så att delar av elementet hamnar i utfallet.

GRAFISKT

LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

Inga av de grafiska elementen får ändras i relation till deras proportioner eller skevas, däremot är det tillåtet att justera dess linjetjocklek.

Ramen används främst på bilder som är placerade på en färgad bakgrund, för att ge en inramning till objektet på bilden. Ramen kan också användas runt text, till exempel citat, för att dra in åskådarens blick och ge texten en trevlig avgränsning. Förutom våra vanliga grafiska element kan vi också använda oss av ikoner. Alla LSU:s ikoner är ritade med outline och är i övrigt transparenta. Ikonerna är ritade som flatdesign.

Samtliga grafiska element får användas i alla färger som ingår i LSU:s grafiska profil.

37

14

GRAFISKA ELEMENT Ramen

Linjen

Ikoner


STYRELSEN

Rosaline  Marbinah  Ordförande, Utrikespolitiska Förbundet Sverige  Talesperson för LSU

Emelie  Weski  Vice ordförande, Sverigefinska ungdomsförbundet | Ruotsinsuomalaisten nuorten liitto  Talesperson för fredliga och inkluderande samhällen

Noura  Berrouba  Vice ordförande, Europeiska Ungdomsparlamentet  Talesperson för mänskliga rättigheter och delaktighet  Iman  Djelloul  Ledamot, Sveriges Blåbandsungdom  Talesperson för Agenda 2030

Lina Arvidsson  Ledamot, Saco studentråd  Talesperson för globalt partnerskap  Aza  Cheragwandi  Ledamot, Unga Republikaner  Talesperson för arbetet mot hat och hot  Mathilda Laestadius  Ledamot, Centerpartiets Ungdomsförbund Talesperson för barnrätt  Linus Forsberg  Ledamot, Unga med Synnedsättning Talesperson för funktionsrätt

Lovisa Roos  Ledamot, Fältbiologerna Ekonomisk-politisk  talesperson

Anneli Bylund  Ledamot, Ungdomens Nykterhetsförbund Talesperson för hållbart engagemang

Per Markus Risman  Ledamot, jagvillhabostad.nu Talesperson för statsbidraget

38


Hannah Kroksson  Generalsekreterare  Rebecka Stenkvist  Verksamhetsledare SOL / tf. Generalsekreterare

KANSLIET

Emelie Nilsson  Verksamhetsledare POP   Martina Smith  Ledningssekreterare   Julia Wallensteen  Ledningssekreterare Feben Hadgu  Projektledare UiU, FN och Norden   Elias Efvergren  Projektledare för globala partnerskap Aniina Karlsdottir  Projektledare / Projektkoordinator för globala partnerskap   Mona Nechma  Projektledare VIT-ICKE-VIT och Ung Med Makt   Seinab Hilowle  Projektledare Demokratisk Inkludering, EU:s Ungdomsdialog  Tomas Hultman  Projektledare HEL, Ung Med Makt Ella Coogan  Kommunikatör Hat och Hot  Joakim Lindgren  Webbutvecklare och grafisk designer   Maja Haglund  Grafisk designer och kommunikatör Agnes Kullenmark  Kommunikatör HEL & utbildningssamordnare Hat & Hot  Ellinor Aaby Olsson  Utbildningsutvecklare   Hampus Nilsson  Utredare & redaktör   Hanna Salmén  Projektmedarbetare HEL Lucia Prati  Koordinator för LSU:s globala utvecklingssamarbete

39



ASSYRISKA UNGDOMSFÖRBUNDET

ASTRONOMISK UNGDOM

CENTERPARTIETS UNGDOMSFÖRBUND DEVOTE

FÖRBUNDET AKTIV UNGDOM

DJURSKYDDET UNGDOM

ENSAMKOMMANDES FÖRBUND

CISV SVERIGE

EQUMENIA

ELEVERNAS RIKSFÖRBUND ERASMUS STUDENT NETWORK SWEDEN

EUROPEISKA UNGDOMSPARLAMENTET SVERIGE FRISKSPORTENS UNGDOMSFÖRBUND FÄLTBIOLOGERNA

FÖRBUNDET UNGA FORSKARE

FÖRBUNDET UNG MED PSORIASIS

FÖRBUNDET SKOG OCH UNGDOM

FÖRBUNDET VI UNGA

FÖRBUNDET UNGA RÖRELSEHINDRADE

FÖRENINGEN TILIA

GRÖNA STUDENTER

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUND FNUF

GRÖN UNGDOM

JAGVILLHABOSTAD.NU

INTERNATIONAL FEDERATION OF MEDICAL STUDENTS ASSOCIATIONS - SWEDEN JUNIS JUDISKA UNGDOMSFÖRBUNDET I SVERIGE KONTAKTNÄTET

KFUM SVERIGE

PEACEWORKS

POPKOLLO

NYKTERISTRÖRELSENS SCOUTFÖRBUND

ROMSKA UNGDOMSFÖRBUNDET

RIKSFÖRBUNDET UNGA MUSIKANTER SACO STUDENTRÅD SCOUTERNA

RFSL UNGDOM SAMINUORRA

RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUND

RÖDA KORSETS UNGDOMSFÖRBUND

PUSH SVERIGE

SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET

SOMALISKA UNGDOMSFÖRBUNDET I SVERIGE

SVENSKA KYRKANS UNGA

SVENSK-SOMALISKA UNGDOMSFÖRENINGEN I NORDEN SVENSKA ALLIANSMISSIONENS UNGDOM SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM

STOLTA MAGAR

STUDENTRADION I SVERIGE

SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET

SVENSKA MUSLIMER FÖR FRED OCH RÄTTVISA

SVENSK LIVE - UNGA ARRANGÖRSNÄTVERKET SVERIGEFINSKA UNGDOMSFÖRBUNDET SVERIGES 4H

SVERIGES ELEVKÅRER

SVERIGES ELEVRÅD

SVERIGES DÖVAS UNGDOMSFÖRBUND

SVERIGES EKONOMFÖRENINGARS RIKSORGANISATION, SERO

SVERIGES HUNDUNGDOM

SVERIGES SOCIALDEMOKRATISKA UNGDOMSFÖRBUND

SVERIGES UNGA KATOLIKER

SVERIGES UNGA MUSLIMER

SVEROK

SVERIGES UNGDOMSRÅD

SYRIANSKA-ARAMEISKA UNGDOMSFÖRBUNDET

TAMAM

UNG DIABETES

SYRIANSKA/ARAMEISKA AKADEMIKERFÖRBUNDET, SAAF UNG MEDIA UNG VÄNSTER SYRIANSK ORTODOXA KYRKANS UNGDOMSFÖRBUND I SVERIGE, SOKU TURKISKA UNGDOMSFÖRBUNDET UNGA MED SYNNEDSÄTTNING

UNGA FEMINISTER UNGA ALLERGIKER

UNG PIRAT

UNG TEATERSCEN

UNGA DROGFÖREBYGGARE

UNGA HÖRSELSKADADE UNGA REUMATIKER UTRIKESPOLITISKA FÖRBUNDET SVERIGE UNGDOMENS NYKTERHETSFÖRBUND, UNF UNGA REPUBLIKANER

UNGA KRIS FÖRBUNDET

UNGA ÖRNARS RIKSFÖRBUND YOUTH FOR UNDERSTANDING


42


5


2


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.