TIDNING #971
04
Från modlöshet till välsignade möten
10
Kreativa och envisa missionärer i västra Kina
SEPTEMBER 2024
14
Apostlagärningarna i modern tid
Livstidsdömda blir
Läs om vad Gud gör i Mongoliet
Ljus i Öster är en allkristen missionsorganisation som grundades 1903. Vi arbetar för att nå onådda folkgrupper i framförallt forna Sovjetunionen, Turkiet, Kina och Mongoliet. Eftersom många i området lever under förföljelse, arbetar vi också med att främja religionsfrihet.
Så här kan du ge gåvor:
Inom Sverige
Nyhet Samtal med Eugene 04 Från modlöshet till välsignade möten
Reportage Jasmine på missionsresa med sina vänner
Kreativa och envisa missionärer i västra Kina
08 Kristna i Laos behöver
Biblar
Reportage Om en person kommer till tro, följer hela familjen efter
14 Mongoliet Apostlagärningarna i modern tid
Reportage Många blir kristna, nya kyrkor startar och det sker under och tecken
En sommar med Jesus
Reportage Ljus i Öster på Torpkonferensen
Information och bön
Information Vad är 10/40-fönstret?
Tävling Vinn biobiljetter
Du får denna tidning för att du har gett en gåva till Ljus i Öster eller är medlem. Tidningen är ett sätt för oss att berätta om hur gåvorna används. Mer info finns på vår hemsida.
Bankgiro: 9003625
Swish: 123 900 36 25
Från Finland och övriga
EURO-betalningar
IBAN: FI60 6601 0010 8346 53
BIC: AABAFI22
Övriga inbetalningar från utlandet
IBAN: SE29 6000 0000 0006 6865 7782
BIC: HANDSESS
Om gåvor ges till specifika ändamål och insamlingsbehovet blir fyllt förbehåller vi oss rätten att använda dem för andra närliggande ändamål.
Ansvarig utgivare
Per Thunberg per.thunberg@ljusioster.se
Redaktör
Sirle Körvits sirle.korvits@ljusioster.se
Upplaga 6 000
Produktion/layout
Jessica Nyström, Dzign Your Way AB
Tryck
Kontorsrutin AB, Örebro
Adress
Gustavslundsvägen 18 167 51 Bromma
Kontakt
Tel: 08564 840 40
Epost: info@ljusioster.se Hemsida: www.ljusioster.se
Org. nr 8020030972
Omslagsfoto Privat
ISSN 03457265 (print) ISSN 20046820 (online)
Hur visar Gud vägen?
Gud finns närvarande i varje folk, i varje kultur, och han förbereder
marken för det levande och livgivande ordet: Jesus.
Jag satt i en långfärdsbuss på väg till Åre. Ungdomar från Ryttargårdskyrkan i Linköping skulle på skidläger. Kassetten i min Walkman (alla under 30 får googla) spelade Karen Laffertys sång Asia. Där och då upplevde jag det som att Gud visade nästa steg.
MARIA OCH JAG hade tidigare upplevt att Gud (genom bibelläsning, predikningar, tilltal i bönestunder) visat att han ville att vi skulle leva så att det glada budskapet om Jesus gjordes tillgängligt för dem som inte hade någon möjlighet att se eller höra det. Det talades då om de onådda folken. Vi såg bilder på 10/40-fönstret. Våra hjärtan brann för pionjärmission, att gå dit ingen gått, att få dela det glada budskapet om Jesus för människor som inte fått tillgång till fullheten av Guds kärlek. Men var? 10/40-fönstret är stort, och de onådda folken fanns överallt. Gud visade oss nästa steg genom den där sången. Asien.
MEN OCKSÅ ASIEN är stort, det visade sig att de flesta onådda folken bodde (och bor alltjämt) just där. Gud gav oss så småningom mer detaljerad vägledning. Några år senare bodde vi i Erdenet, en gruvstad i norra delen av Yttre Mongoliet.
IDAG LYSSNADE jag på den där sången igen. En strof i sången stack ut lite: ”Who will go for me, who will set their beauty free?” (“Vem ska åka ut för mig, vem ska frigöra deras skönhet?”) Drygt 35 år senare konstaterar jag två saker. För det första är det inte så mycket att vi gick för Gud, utan mera med honom. Missionen är Guds, och vi är utsända av honom, han går med oss genom sin Andes kraft, han är den som drar människor till Jesus genom oss och han är den
MAGNUS ALPHONCE DIREKTOR, LJUS I ÖSTER
som ger liv och växt. För det andra handlar det precis om att frigöra en skönhet som redan finns. Gud är redan där! Han finns närvarande i varje folk, i varje kultur, och han förbereder marken för det levande och livgivande ordet: Jesus. När Jesus tas emot i ett folk, frigörs en obeskrivlig skönhet, som inte finns någon annanstans och som leder till att Gud blir ärad på nya sätt!
”Kan det vara så att Gud leder
oss att vara med i detta?”
DETTA ÄR MIN dröm för Ljus i Öster. Att vi tillsammans med Guds Ande, varandra och alla våra partners ska få frigöra en skönhet som Gud lagt ner i de människor som bor i vårt målområde så att Gud blir förhärligad på nya sätt. Vi har mycket att ge, men det har de också! De har mycket att ge både oss och andra. Vi behöver afganska lärjungar till Jesus i Sverige och kazakiska pionjärmissionärer bland uigurerna i Urumqi. Det är det vi tillsammans med Gud ska frigöra!
DETTA SKER JU redan nu. När jag nyligen var på besök i Erdenet träffade jag 12 mongoler som just varit i Kirgizistan. De hade i både ord och handling berättat om Jesus för mongoliska universitetsstudenter, kirgiziska föräldralösa ungdomar och några kalmucker. Deras berättelser var så vackra! En kalmuckisk äldre man, nästan 90 år gammal, utbrast ”Jag förstår ju vad du säger,” när en av mongolerna genom en rysk tolk berättade om Jesus. ”Ditt språk är väldigt likt mitt. Men våra ungdomar har tappat språket. Det är bara vi gamlingar som minns det.” Sedan bjöd han mongolerna att sända lärare som kunde undervisa dem om Jesus och det mongoliska språket.
Läs mer om 10/40fönstret på sidan 24.
Kan det vara så att Gud leder oss att vara med i detta?
Från modlöshet till välsignade möten
Ljus i Öster har ett stipendium för ungdomar som brinner för mission i vårt målområde. Jasmine har varit i Centralasien med tre vänner och berättar om sina erfarenheter. De har alla fått stöd till resan från stipendiet.
”
Vi behöver
förstå att spelreglerna är annorlunda i den här delen av världen.
Dagen var kommen. Dagen då vi fyra svenska ungdomar kastar oss ut i ett virrvarr av känslor, intryck och kulturella skillnader. Från bibelskolan och frikyrkosverige har vi nu kommit till en plats där kyrka inte får existera och där den muslimska prägeln har ett enormt starkt fäste. Vi är fyra familjevänner som pluggar musik och litteratur och som har en längtan att besöka ett land vi inte vet så mycket om. Chocken blir total när vi med ett hårt fäste om våra resväskor navigerade oss genom det vita, vågiga hav av muslimer som just återvänt från sin vallfärd till Mecka.
KULTUREN ÄR
LÅNGT ifrån vad vi är vana vid och ofta sköljer en våg av modlöshet över oss, vi frågar oss: “Vad gör vi ens här?” Våra dagar består av att umgås med människor, gå till en park, sitta på ett café eller äta middag på en restaurang. Genom våra svenska glasögon ser vi att vår vistelse lyser av röda varningslampor. Tankar om att vi slösar bort tid och pengar knackar ständigt på våra hjärtans dörrar.
Vi behöver förstå att spelreglerna är annorlunda i den här delen av världen. Att prestera är inte det viktiga utan kulturen och värderingarna kretsar kring att möta människor. Och det får vi göra.
HUR STARKA känslorna av modlöshet än är och även om de förstärks genom obehaget av att vandra genom en köttmarknad fylld av inälvor, djurhuvuden och en och annan yxa för styckning, där stanken liknar ett knytnävsslag, så försvinner de i möten med människorna. Vi besöker en liten församling och att tillsammans med den tydligt brinnande församlingen lovsjunga och ära Herren lämnar djupa spår. Att få samtala om Gud med våra syskon från andra sidan av världen och att bli ledd av Anden till att dela evangeliet med lokalbefolkningen tar bort alla frågetecken om varför vi är här. Vi är här för att älska Gud och älska människor.
STIPENDIUM
Ljus i Öster vill arbeta målmedvetet för att hjälpa unga att komma ut på missionsfältet. Vi har därför en fond som missionsintresserade i åldern 16–25 år kan ansöka om stöd för att täcka delar av kostnaderna i samband med missionsresa eller missionsvistelse i något av Ljus i Östers målområden. Mer information finns på: ljusioster.se/stipendium.
FAKTA
Jonatan Lindeman, Oscar Linusson, Nelly Angsberg och Jasmine Brolin i Centralasien. Foto: privat
En sommar med Jesus
Under Torpveckan kommer kristenheten i Sverige samman och Jesus är i centrum av allt. Ljus i Öster är en del av detta.
TEXT OCH FOTO ERIK
THUNBERG
Varje år, under midsommarveckan, invaderas samma lilla plätt på Närkeslätten av tiotusentals besökare. Fenomenet kallas “Torpkonferensen” och den har funnits sedan 1887 då Gårdsarrendatorn Edvard Hedin bjöd in till ett tre dagar långt möte som besöktes av upp emot 3000 personer. Bara några år senare var man uppe i 6000 besökare på midsommardagen och ryktet om konferensen spred sig långt utanför Närke. Under Torpveckan kommer kristenheten i Sverige samman, umgås, inspireras och lovsjunger Gud tillsammans under en vecka. En fantastisk miljö där Jesus är centrum av allt. Ljus i Öster vill såklart vara en del av detta och därför återkommer vi som utställare. Årets tema är glädjebud – även om vi känner otrygghet och hopplöshet så kommer Jesus att triumfera över allt annat. Ljus i Öster tror också på glädjebudet och att Jesus är hoppet för mänskligheten idag. Vår mission är att sprida Jesu kärlek till alla folk, även till dem som bor i avlägsna bergsbyar långt bort i Kaukasien, Sibirien eller Centralasien.
” Ljus i Öster tror också på glädjebudet och att Jesus är hoppet för mänskligheten idag.
Ljus i Öster stöder drygt 160 missionärer som jobbar i olika delar runt om i världen.
MONTERPLATSEN ÄR placerad i ett gammalt stall som stått där sedan 1800-talet men som i etapper gjorts mer funktionellt och mer anpassad för konferens- och eventverksamhet, men med samma historik som Ladan (den stora samlingslokalen under konferensveckan). Ladan, är precis vad det låter som, en gammal lada som stått där sedan 1800-talet. Där har tusentals människor träffats under midsommar och tillbett Jesus sedan 1887. Med åren har insidan på Ladan moderniserats och fått avancerade ljud- och ljussystem.
I år belyser Ljus i Öster vikten av att människor ska få chansen att höra evangeliet på sitt eget språk. Det finns fortfarande många människor som inte har tillgång till en Bibel på sitt hemspråk och det försvårar ett lärjungaskap. Det finns några faktorer som är avgörande för att en bibelöversättning till ett minoritetsspråk ska komma till stånd. Det krävs ett initiativ, ekonomiska resurser och massor av tid. Det är
inte ovanligt att en översättning tar 20 år att genomföra från ax till limpa. Ljus i Öster har, under lång tid, samarbetat med IBT – institutet för bibelöversättning – som är något av en expertinstiution när det kommer till att översätta evangeliet till minoritetsspråk. De har översatt Bibeln till ett flertal språk bland annat i Kaukasien, Ryssland och Centralasien. Ljus i Öster stöder även översättning av Bibeln till uiguriska, ett minoritetsspråk i Kina. Just nu är första och andra Mosebok, samt Nya Testamentet, färdigställda. När hela Bibeln är klar kommer den släppas digitalt.
UNDER SOMMAREN har Ljus i Öster hjälp av ett gäng ungdomar som representerar oss under ett flertal av sommarens konferenser. De kommer från olika sammanhang med ett stort hjärta för mission – och med Ljus i Öster som en naturlig del av uppväxten.
– Jag har växt upp med att vi har fått tidningen Ljus i Öster hem i brevlådan, säger Andreas Dahlqvist, en av Ljus i Östers sommarjobbare. Andreas bor i Göteborg och pluggar till läka-
” Jag är jätteglad att få jobba åt en missionsorganisation och jag tycker Ljus i Öster gör ett fantastiskt arbete.
re. Tack var tidningen har han följt Ljus i Östers arbete under sin uppväxt och han tvekade inte när han såg annonsen om sommarjobb.
– Jag är jätteglad att få jobba åt en missionsorganisation och jag tycker Ljus i Öster gör ett fantastiskt arbete, fortsätter Andreas.
I TEAMET FINNS också Dalie Fållsten, Cornelia Furehill, Clara Leon, Simon Hagle och Fredrika Furehill. Dalie är uppvuxen med att hennes föräldrar är missionärer och hon har bott stora delar av uppväxten i Kenya och Thailand. Clara blev tipsad om att följa Ljus i Öster i sociala medier och hittade på det sättet annonsen om sommarjobb under sommarens event och konferenser. Cornelias storasyster Fredrika har tidigare rest med Ljus i Öster och hon känner därför till organisationen sedan tidigare.
Förutom Torpkonferensen jobbar gänget även på New Wine Sommarkonferens i Arena Vänersborg, Gullbrannafestivalen i Halmstad samt OAS-mötet som hölls på samma plats.
– Jag gillar att representera Ljus i Öster, för jag gillar det de står för, avslutar Clara.
Andreas, Clara, Dalie och Cornelia representerar Ljus i Öster på Torp.
Kristna i Laos behöver Biblar
Den växande gruppen av kristna längtar efter Bibeln.
Hjärtana
i Laos är öppna för evangeliet – om en person kommer till tro, följer hela familjen efter. De längtar efter en egen Bibel.
När vi lämnar Sverige yr snön omkring och skapar ett nytt snötäcke på marken. Temperaturen ligger runt nollan. Ett dygn senare, när vi kliver ur planet, möts vi av en hetvägg; en temperaturskillnad på 40 C. Vi har landat i Laos, ett av de fem kommunistiska länder som finns kvar i världen.
Laos ligger inklämt mellan Vietnam i öster, Kambodja i söder, Kina i norr och Thailand i väster. Det bor 7,5 miljoner invånare där, med mer än 50 minoritetsgrupper. Dessa folk bor oftast uppe i bergstrakterna. De flesta laotier är buddister och vi ser det ena templet efter det andra, när vi reser längs vägarna. Många laotier tror på andar och om de inte vördar andarna förkastas de och deras hus förstörs.
Vi får ganska snart höra om att det officiellt
finns 750 000–800 000 kristna i landet. Det är en växande grupp och till det kommer ett oräknat antal av oregistrerade grupper och små husförsamlingar. Deras stora längtan är att kunna få biblar på sina språk, vilket är mycket viktigt för fortsatt tillväxt, både i inre och yttre bemärkelse. Folkgrupper som fått tillgång till Guds ord på sitt språk, får ofta se Guds rike breda ut sig runtomkring dem. Den största folkgruppen är Lao, men bland de övriga finns det grupper från några hundra tusen, ner till endast några hundra.
Kristna utsätts för förföljelse, begränsning av rättigheter, fängelse och till och med tortyr, men kristna medsyskon hjälper arbetslösa att få sysselsättning och möjlighet till lön och naturaförmåner. Förföljelse av kristna kan till exempel ta sig uttryck i att de nekas arbete och att de kristna är extra utsatta om de inte har regist-
” Deras stora längtan är att kunna få biblar på sina språk.
Ljus i Öster stödjer arbete med Familjeboken och de utsatta flickorna på Familjehemmet i Laos.
rering, så kallad familjebok som är en formell ID-handling. Men vi får höra att fler och fler får hjälp med att bli registrerade, vilket bland annat innebär att de har ett större rättsligt skydd.
Vi besöker en familj som är en av de utsatta. Under besöket dyker den lokala polisen upp. Vi sitter runt ett bord i skugga, under ett tak och kan följa polisens rörelser och se hur han smyger omkring bakom ett buskage för att spana på oss. Vad händer när vi åkt därifrån? Hur fick han veta att vi var där? Upptäckte han en främmande bil på vägen?
Vi träffar en före detta polischef som hade varit mycket sjuk i stroke och lämnade polisen, sålde allt för att betala sina skulder. Han hade förlorat allt och ville skjuta sig, men Gud sände någon som hjälpte honom. Han träffade underjordiska kristna, fick en Bibel, läste och grät – han visste inte hur han skulle be. Han hade en svag kropp, men var stark inombords. Gud sa till honom att älska och lyda – och han gav sig åt Gud.
förföljelse. Han vittnade för människor i hemmen under kvällar och nätter, det kunde komma 30–40 personer på samlingarna. Men blev värdarna upptäckta kunde polisen kasta ut dem och förstöra deras hus. Pastorer har hotats och dödats.
Han berättar att om en person kommer till tro så följer hela familjen efter, hjärtana är öppna för evangeliet. Och det upprepas flera gånger: ”Det växande antalet kristna behöver Biblar, kan ni hjälpa oss?”
Vi får även tillfälle att komma till ett familjehem och träffa ett dussin flickor som är allt från 8 år till 16–17-årsåldern. Nästan alla har utnyttjats sexuellt i trafficking eller är resultat av en våldtäkt. Den ena efter den andra presenteras och deras historia. Samtliga har hittat till familjehemmet på egen hand eller efter intensiva rop till Gud på hjälp. Och hjälp har de fått och vi möter glada flickor, men med minnen och sår som vi knappt kan föreställa oss.
Vill du stötta arbetet, märk gåvan med ”Familjebok”.
Han fick hjälp på sjukhus, lärde sig engelska och kunde studera utomlands, och fick se många vända sig till Gud. Han säger: ”Jag fick leva för att hjälpa andra till Gud”.
Efter att han blivit kristen reste han runt i Laos, speciellt till två provinser där det är stor
De sjunger och dansar och ber för oss och det är en del i den läkeprocess de går igenom. I familjehemmet har de skydd, möjlighet till skolgång och får ta ansvar för djur och växter. Alla står på gården för att vinka av oss och de har vädjat att vi ska komma tillbaka och hälsa på igen.
GÅVA
Kristna i Laos utsätts för förföljelse och är extra utsatta om de saknar en formell IDhandling, så kallad Familjebok.
Kreativa och envisa missionärer i västra Kina
Ljus i Öster ger stöd till 20 missionärer i västra Kina. Jag har träffat Eugene Bach, vår partner från Back to Jerusalem (BTJ), för att höra mer om arbetet.
TEXT SIRLE KÖRVITS FOTO ADOBE STOCK
”Missionärerna jobbar genom att skapa personliga kontakter och underjordiska församlingar växer i snabb takt.
Hur ser arbetet ut för missionärer i Kina?
Vi har lokala evangelister i västra Kina, eftersom majoriteten av kristna i landet finns i östra Kina där de är självbärande och stabila. Det är i västra Kina som insatser behövs och det är där de onådda folkgrupperna finns. Majoriteten av minoritetsfolkgrupperna i området är buddister, muslimer eller tillhör inhemska stamfolksgrupper.
Ljus i Öster ger mest stöd till muslimska områden. Dessa regioner lider av stränga åtgärder från den kinesiska staten. Kina har upprättat läger för oliktänkande, så kallade omskolningsläger som är bevakade av militären och obligatoriska. Människor sätts på bussen och skickas till lägren för omskolning; de måste sjunga nationalsången varje morgon, studera Kinas kommunistiska historia och veta allt om den kommunistiska partiets lidanden med målet att bli stolta kinesiska medborgare. I dessa läger finns det bara muslimer.
Mer än 90 procent av västra Kina är onått. Missionärerna jobbar genom att skapa personliga kontakter och underjordiska församlingar växer i snabb takt. Förföljelsen är intensiv. Om det kommer fram att missionärerna får stöd från utlandet, blir de anklagade och straffade för spioneri. Dessutom blir de också förföljda av muslimer och buddister i området. Den största förföljelsen upplevs från buddister och från Tibet.
Vad är missionärernas vision?
De har dels visionen från Back to Jerusalem om att ta evangeliet tillbaka till Jerusalem. Men de har också en vision för sitt område som kommer från arbetet på 1940-talet. När jag besökte dem, träffade jag en 80-årig kvinna som hade fått en syn 1942 om en stor simbassäng med vatten som strömmade in men inget vatten kom ut. Hon delade synen med sin pastor som hade haft exakt samma dröm och tillsammans började de be om vad drömmen betyder. Pastorn fick veta att många missionärer kommer till Kina men inga sänds ut. Då bestämde kvinnan, tillsammans med sin blivande make och en lärare på en bibelskola, att de tillsammans skulle åka till Pakistan, Afghanistan, Iran, Irak, Saudiarabien och ända till Jerusalem. Det var år 1949. De kom till Xinjiang men gränsen stängdes, de arresterades och fängslades. Hennes fästman och bibelskoleläraren dog, men hon överlevde. I många år predikade hon sedan om visionen. Det visar hur Gud talar till generationer. Det är inte en slump. Visionen var inte bara för dem på 40-talet, den var för stor för dem ensam. Visionen är också till för generationer efter dem.
Hur är miljön och samhället där de bor och jobbar?
Kina blir mer och mer stängt och fler flyr från landet idag för ekonomisk frihet jämfört med för tio år sedan. Många tänker sig Kina som ett enda stort land, men det stämmer inte eftersom de olika delarna av landet skiljer sig mycket från
En stor utmaning är språkbarriärerna. I en liten by kan det finnas fem olika språk eller dialekter.
varandra. Lagar i västra Kina skiljer sig från lagarna i östra Kina. Till och med som resenär behöver du olika visum för olika områden i landet. När pengar förs över mellan östra och västra Kina, bevakas och registreras transaktionen. Människor kanske tänker om Kina som ett land med stora industrier, produktion av iPhones, stora moderna byggnader och många rika människor. Men västra Kina, som är ett väldigt stort område, ser inte alls ut så. Där finns bergskedjan Himalaya och extremväder som kan vara väldigt kallt och torrt. Människor är fattiga och lever i en hård miljö. Det finns inga stora fabriker. De har kameler, de färdas med traktorer eller hästar. Människor bär traditionella muslimska, tibetanska, etniska kläder. De flesta bor i byar. Många har inte rinnande vatten i hemmen eller tillgång till utbildning. Många talar inte det officiella kinesiska språket utan talar endast sitt minoritetsspråk, eftersom de inte går i skolan. En av missionärernas största utma-
ningar är att hitta översättare, språkbarriärerna är ett stort problem. Det handlar inte enbart om ett främmande språk utan i en liten by kan det finnas fyra till fem olika språk eller dialekter.
Vilka utmaningar finns det och hur hanterar missionärer dessa? Förföljelse, språkbarriärer och ekonomi. Banktransaktioner är extremt svåra eftersom du inte kan skicka pengar från kyrkan till missionärerna utan behöver ta kontanter direkt till människorna. Vi har hittat ett hemligt sätt för att få in pengar. Evangelisterna är från östra Kina och jobbar och lever i västra Kina. De är övervakade eftersom ID och bankkontakter är digitala. När de reser, bevakas varje steg och ofta får de problem för att de reser till västra Kina. Vissa blir utkastade, andra lyckas hitta på olika historier om varför de är där och har kunnat stanna kvar. De som sparkas ut, hittar nya sätt att komma tillbaka. De försöker ta sig runt lagarna som inte
Vill du vara med och stötta missionärerna i västra Kina?
Märk din gåva med ”BTJ”.
I västra Kina är 90 procent av folkgrupperna onådda. Människor är fattiga och lever i en hård miljö.
GÅVA
Vårt arbete är beroende av den svarta marknaden i Kina för att kunna fortsätta med mission.
är rationella.
Genom att vara kreativa och envisa, hittar missionärerna lösningar på många problem. När systemet inte fungerar använder de sig av underjordiska marknader. Vårt arbete är beroende av den svarta marknaden i Kina för att kunna fortsätta med mission. Den svarta marknaden tillgodoser vårt behov av visum och penningflöden för att kunna ge stöd till missionärerna.
Vilka är missionärerna?
Alla är under 30 år och utsända från sina hemförsamlingar. Majoriteten är singlar. Alla är tränade i ett hemligt BTJ-träningscenter i Kina som vi kallar för BTJ-farmen. Det är ett träningscenter för evangelister där man lär sig jordbruk, företagande och mission. Männen blir herdar för getter och kvinnorna föder upp kycklingar och tar hand om äggen.
Lantbruket har också en större mening, Jesu lära är analog med herdetanken. Studenterna
brukar jorden och odlar produkter som de sedan säljer och på det sättet finansieras träningscentret. Efter att de fått specialträning sänds de till västra Kina för att plantera församlingar.
En typisk dag på träningscentret kan se ut så: klockan 4.30 är det dags att vakna och det blir bön; 6.30 är det frukost; 7.30-9.00 är det arbete på fälten; 9-12 bibelstudier och bön; 14-16 arbete på fälten igen; 16-19 bibelstudier; 19-20 middag; 21 är det dags att sova. Det finns både kvinnor och män på skolan, men det är fler kvinnor. All mat de äter kommer från farmen.
Jag måste också berätta om gospelkycklingarna! Kinesiska missionärer föder upp hundratals kycklingar i dessa underjordiska träningscenter. När kycklingarna är väldigt små, spelar missionärerna gospelmusik på hög volym för dem när det är dags att äta. Därför kallas de för gospelkycklingar.
Eugene Bach berättar om hur missionärer hittar på nya sätt att ta sig till de onådda i västra Kina.
Foto: BTJ
Mongoliet Apostlagärningarna i modern tid
Att se vad Gud gör i Mongoliet är som att uppleva Apostlagärningarna i vår tid. Många blir kristna, nya kyrkor startar, under och tecken sker och missionärer på fängelser får uppleva att majoriteten av fångarna kommer till tro. Många mongoliska missionärer sänds ut - till onådda delar av landet och långt utanför Mongoliets gränser.
TEXT OCH FOTO MARIKA IREBLAD
Mongoliet har länge varit ett böneämne för många av Ljus i Östers läsare. Nu kan vi glädjas över den enorma skörd som alla böner har gett. Från en enda församling i landet 1991 till över 600 stycken idag. Från inga kristna alls till över 100 000! Gud gör verkligen under i Mongoliet! Och detta efter 700 år av totalt andligt mörker.
Men låt oss ta det från början.
1268 träffar Marco Polos far och farbror mongolhärskaren Kublai khan på en resa österut. Kublai khan har hört talas om kristendomen och är intresserad av att få veta mer. Han ber dem överlämna ett personligt brev till påven i Rom att han ska sända 100 missionärer till Mongoliet för att undervisa folket i kristen tro. Resan hem till Italien tar lång tid och påven hinner dö. Det tar två år innan en ny påve har utsetts och han beslutar att sända två munkar
till Mongoliet i stället för de 100 missionärerna som mongolhärskaren önskade. De två munkarna får dock ganska snart kalla fötter för uppdraget och vänder tillbaka hem igen.
Ingen kommer till Mongoliet och förkunnar evangeliet.
DE FÖLJANDE 700 åren är fyllda av mörker. Shamanism, buddism och på 1900-talet kommunism. Några få missionärer reser till Yttre Mongoliet i slutet av 1800-talet, men trots drygt tjugo års missionsarbete upplever de mycket hårt andligt motstånd och får inte se någon skörd. Knappt, om ingen, kommer till tro. 1921 slängs de sista missionärerna ut.
Men så kom 1990-talet. Sovjetunionen – och kommunismen – kollapsade 1991. Mongoliet öppnades upp, och det fanns en otrolig andlig hunger och törst. Många var starkt bundna till buddism och shamanism, men upplevde att det
” Ingen kommer
till Mongoliet och förkunnar evangeliet.
varken gav inre frid eller lycka. Fälten bågnande av skörd.
Samtidigt i andra delar av världen la Gud Mongoliet på många kristnas hjärtan.
Bland annat på det svenska paret Magnus och Maria Alphonce, som hade gett sina liv till Gud och ville åka ut som missionärer och berätta evangeliet för dem som inte hade hört. Vart skulle de åka?
”Mongoliet” sa Gud, och de åkte.
Slaviska Missionen (numera Ljus i Öster) beslöt för första gången i sin långa historia att ekonomiskt stödja missionärer från Sverige som reste ut. Man kände så starkt att Gud kallat paret Alphonce till Mongoliet och man ville vara med i det arbetet. Tillsammans med Evangeliska Östasienmissionen, UMU (Ungdom Med Uppgift) och några EFK-församlingar sände Slaviska Missionen ut dem till Mongoliet 1992.
Församlingen i Ulaanbaatar bedriver missionsarbete på en soptipp i staden, där många människor finns.
Foto: privat
1993 I ULAANBAATAR
Den 9 januari 1993 landade undertecknad och Mats Tunehag i ett minus 30 grader kallt Mongoliet. Vi skulle besöka Magnus och Maria i huvudstaden Ulaanbaatar och höra hur arbetet gick. Jag arbetade som redaktör för tidningen Ljus i Öster, och Mats Tunehag var direktor för Slaviska Missionen.
I Ulaanbaatar låg gatorna öde eftersom det knappt fanns några bilar. Vi såg några enstaka hotell, men mest var det gråa betonghus och en och annan byggnad från sovjettiden. Runt staden bredde en hög vacker bergskedja ut sig.
Magnus och Maria hade bott permanent i landet i drygt ett halvår. Några veckor efter vårt besök skulle de flytta upp till Erdenet i norra Mongoliet. De hade känt en stark kallelse att flytta dit och starta den allra första kristna församlingen där.
Under mitt och Mats Tunehags besök i Ula-
”
I Ulaanbaatar låg gatorna öde eftersom det knappt fanns några bilar.
anbaatar fick vi träffa en del av dem som nyligen kommit till tro. Det fanns ett fåtal kyrkor i staden och vi besökte en gudstjänst. Jag minns att det var mest unga människor som deltog och alla var väldigt glada. En av de gladaste tonårstjejerna jag mötte hette Bayaraa – hon skulle senare komma att betyda mycket för evangeliets utbredande i Mongoliet.
Två dagar efter att jag och Mats Tunehag lämnat Mongoliet, närmare bestämt den 17 januari 1993 inträffade en historisk händelse i landet. Den första dopförrättningen någonsin ägde rum i Erdenet – staden som aldrig tidigare hade nåtts av evangeliet!
14 tonårstjejer hade kommit till tro genom missionsarbetet och döptes denna dag av Magnus och Bayaraa i en liten bassäng i en mattfabrik i staden.
Det blev början på evangeliets spridning i Erdenet – Mongoliets näst största stad.
En man studerar en kristen skrift han fått av församlingen. Foto: privat
Varje vecka besöker missionärerna ett kvinnofängelse. Nu finns det en församling i fängelset med 30 kvinnor som firar gudstjänst varje söndag. Foto: privat
DRYGT 30 ÅR SENARE
31 år senare, i maj 2024, landar jag i Mongoliet igen. Nu som styrelseordförande för Ljus i Öster, och tillsammans med fältansvariga Anna, besöker vi landet tillsammans med några andra kristna organisationer och får höra om allt som Gud har gjort och gör i landet.
Vi kommer till Ulaanbaatar, som nu är en storstad. Skyskrapor och moderna byggnader står sida vid sida med gamla buddisttempel. Stan sjuder av liv. På stora torget är det livemusik och ungdomar spelar volleyboll. Bilar överallt. Och långa bilköer. Att ta sig från ena sidan av stan till den andra med bil tar flera timmar, trots små avstånd. Vi ser butiker, restauranger, caféer och karaokebarer överallt. Och den vackra bergskedjan, den är dold av höghus. Landet har verkligen förändrats.
Under veckan som vi besöker Mongoliet blir jag överväldigad av allt som Gud har gjort sedan mitt förra besök 1993.
Vi får träffa fyra av de 14 tonårstjejerna som döptes den där dagen i Erdenet för drygt 30 år sedan. Nu var de medelålders vackra kvinnor och vi fick ta del av deras fantastiska vittnesbörd.
– Alla vi som kom till tro är era bönesvar. Vad ni sådde i bön, det växer nu, säger de och ber oss framföra ett innerligt tack till alla Ljus i Östers läsare och bedjare.
Vi får möta pastor Naraa i Ulaanbaatar. Han är gift med Bagi, som var en av de 14 första troende tjejerna. Pastor Naraa var tidigare en riktig gangster som suttit fyra år i fängelse, men kom till tro tack vare ett Lukasevangelium han fick i fängelset. Nu är han pastor i en församling med 450 medlemmar.
Evangeliets utbredande står i fokus för församlingen. Två dagar varje vecka besöker pastor Naraa och ett team fängelser och berättar evangeliet för fångarna. De ger dem också hygienprodukter och har med sig läkare och tand-
” Alla vi som kom till tro är era bönesvar.
Vad ni sådde i bön, det växer nu.
läkare som ger fångarna vård och behandling. Församlingen har även startat ett bibliotek i ett av fängelserna.
– I ett fängelse vi besöker sitter 60 livstidsdömda fångar som är dömda för de allra grövsta brotten. Av dem är nu 80% troende, berättar pastor Naraa.
Gud gör också mirakel bland de intagna. En man hade fel på ett ben och teamet frågade honom om han trodde på under? De bad och de kunde se, framför sina ögon, hur musklerna fick liv i benet igen och han blev helt frisk.
Pastorn Naraas syster, som också är engagerad i fängelsemission, besöker varje vecka ett kvinnofängelse i staden. Nu finns det en församling i fängelset med 30 kvinnor som möts till gudstjänst varje söndag!
Församlingen bedriver också missionsarbete på en soptipp i staden, där många människor finns. De delar ut mat och dryck, och berättar evangeliet för dem.
Pastorsfrun Bagi säger:
– Allt det vi läser om i Bibeln, det händer också nu, här i Mongoliet.
BESÖK PÅ MONGOLIAN
BIBEL SOCIETY
I Ulaanbaatar besöker vi Mongolian Bible Society och får se den första Bibeln på mongoliska, som utkom redan 1846! Den översattes av engelska missionärer och trycktes i Ryssland. År 1991 utgavs Bibeln på modern mongoliska. Man har också översatt Bibeln på mongoliska till blindskrift – ett gigantiskt arbete som blev klart år 2020. 3000 exemplar har hittills tryckts – på en tryckpress från Sverige.
Mongolian Bible Society arbetar också mycket med bibelöversättningar till onådda folk, till språk som talas i ryska delrepubliker som Burjatien, Tuva med flera. Bibelsällskapet tar också hjälp av modern AI-teknik för översättning av en del kristna böcker.
BILRESA TILL ERDENET
Vi reser med bil norrut, till staden Erdenet, dit Magnus och Maria Alphonce flyttade i februari 1993. En sex timmar lång bilresa genom ett fantastiskt vackert landskap med stäpper och berg. Efter att ha sett tusentals kor, får, vildhästar – och en baktrisk kamel- kommer vi fram till denna gruvstad i norra delen av landet.
Erdenet är Mongoliets näst största stad med 150 000 invånare. Staden byggdes 1975 för att kunna utvinna Asiens största fyndighet av koppar. Projektet var en gemensam rysk-mongolisk satsning och intäkterna stod för större delen av Mongoliets hårdvaluta. Som lite kuriosa kan nämnas att Ukrainas president Zelenskyj tillbringade fyra år av sin barndom här i början på 1980-talet då hans far arbetade i staden.
AKTIVT FÖRSAMLINGSARBETE
I Erdenet tas vi emot med öppna armar av församlingen Jesus Assembly Church – kyrkan som Magnus och Maria Alphonce grundade efter dopet i bassängen 1993.
Idag finns det många kristna i Erdenet och inte mindre än 15 församlingar.
På söndagen deltar vi på en härlig gudstjänst i kyrkan och får höra fantastiska lovsånger på mongoliska av det unga lovsångsteamet – och pastorn berättar om en framgångsrik evangelisationsresa till Kirgizistan som han precis kommit hem ifrån.
När gudstjänstdeltagarna får höra att vi kommer från Ljus i Öster, applåderar hela församlingen länge. De är så tacksamma att Ljus i Öster var med och sände ut Magnus och Maria en gång.
Församlingen har ett mycket aktivt församlingsarbete. De första missionärerna sändes ut redan 1994. Först till den egna staden, sedan till den egna provinsen, och därefter till resten av landet – och nu till länder utanför Mongoliet.
Man bedriver också en dagverksamhet för fattiga barn lite i utkanten av Erdenet. Dit får barnen komma tre dagar i veckan och få mat,
På dagverksamhet för fattiga barn i Erdenet, där de har fått godispåsar.
leka och ha roligt och få höra bibelberättelser.
Barn som är lite äldre, 6 – 12 år, kan komma på en annan dagverksamhet, Little David, som organisationen MMC bedriver, där de får höra evangeliet.
Församlingen anordnar också Alfa-kurser för dem som är nyfikna på den kristna tron och har också en stor ungdomsverksamhet.
– Vi måste träna nästa generation och förbereda våra kommande ledare, säger pastorsfrun Saraa.
Även denna församling evangeliserar på ett fängelse i närheten. Här finns bara intagna som avtjänar minst 20 år långa fängelsestraff. Även här kommer många till tro.
Målet för församlingen är att plantera kyrkor i hela Mongoliet, och varje sommar anordnar man tält-evangelisation. Man åker till en ny provins i landet varje år och ställer upp ett jättestort tält som man bjuder in lokalbefolkningen till för evangelisationsmöten.
– Vi börjar fokusera på provinsen ett år i för-
GÅVA
Vill du ge en gåva?
väg och ber. Två till tre månader innan tar vi kontakt med de lokala kristna och lokala församlingarna och involverar dem i arbetet. Vi knackar också dörr hos så många vi hinner och berättar om tältmötena, berättar pastor Oko. Man brukar bjuda in kända lokala sångare till mötena, som man vet drar mycket folk. Ett professionellt dansteam från kyrkan uppträder också och sedan är mötesdeltagarna redo att höra evangeliet. Många får möta Gud för första gången, och många får också uppleva helande för både kropp och själ.
– Efteråt får de som kommit till tro kontakt med lokala församlingar som tar hand om dem och hjälper dem att växa i tron, fortsätter pastor Oko.
VÄCKELSEN I MONGOLIET
I Mongoliet, som är tre gånger så stort som Sveriges yta, bor 3,5 miljoner människor. Ungefär hälften bor i huvudstaden Ulaanbaatar.
Den första kyrkan i Mongoliet grundades
På nittiotalet öppnades Mongoliet upp och den andliga törsten var stor. Många upplevde att buddism och shamanism inte gav frid.
FLER PROJEKT
Ljus i Öster har flera projekt i Mongoliet, bland annat stöttar vi ett bibelöversättningsprojekt till mongoliska minoritetsspråk samt barnverksamheten Little David för fattiga barn mellan 612 år.
Du kan också beställa boken ”Till jordens yttersta gräns – dit och tillbaka igen” – om hur evangeliet spreds i Mongoliet från 1990talet, se sidan 25. FAKTA
1991, och sedan dess har en stor väckelse gått fram genom landet.
Enligt officiella siffror i Mongoliet ska det i nuläget finnas ungefär 80 000 evangeliskt kristna i landet, men den verkliga siffran är långt över 100 000 menar många av pastorerna.
FÖR ATT TA reda på hur många kyrkor och kristna som finns i landet genomfördes en stor undersökning som blev klar 2019, precis innan pandemin bröt ut.
Man samlade in data från 568 evangeliska kyrkor över hela landet, vilket var 84% av alla kyrkor i Mongoliet. Resterande 16% ville antingen inte vara med i undersökningen, eller så fick man inte fick tag i ledarna som kunde svara på frågorna.
Undersökningen visade att 46 procent, eller 265 av kyrkorna, fanns i Ulaanbaatar och resterande 303 kyrkor var fördelade över landet. Vidare kunde man se att 65 procent av kyrkomedlemmarna var kvinnor och 35 procent män,
” Moderna caféer med kristna utbildade baristor, som serverar kaffe, bakelser och lättare luncher.
vilket belyste vikten av ökad evangelisation direkt mot män.
Undersökningen visade också att många församlingar tappat den unga generationen. Många yngre har lockats och fastnat i en västerländsk kommersiell livsstil. I så många som 59 kyrkor i Ulaanbaatar och 148 kyrkor i resten av landet saknade man helt medlemmar i åldern 19–24 år. Ett stort böneämne med andra ord.
Ett sätt man gjort för att locka de unga till kyrkorna är att man öppnat coffee shops i flera kyrkor. Moderna caféer med kristna utbildade baristor, som serverar kaffe, bakelser och lättare luncher. Även fri wifi. Det finns få ställen där de unga kan mötas och även sitta och studera, så detta är ett bra sätt att komma i kontakt med många.
Denna undersökning var alltså gjord 2019, och nästa år, 2025, vill man göra en uppföljande undersökning för att se hur siffrorna ser ut nu.
Målet är att 10 procent av Mongoliets befolkning ska vara kristen inom några år.
Pastor Naraa kom till tro när han var i fängelse och bedriver nu framgångsrik fängelsemission.
Vad är 10/40-fönstret?
Här bor folkgrupperna som aldrig har hört om Jesus.
TEXT SIRLE KÖRVITS FOTO ADOBE STOCK
10/40-fönstret är ett rektangulärt
område på världskartan som sträcker sig från Norra Afrika till Mellanöstern och vidare till Asien och finns ungefär mellan den 10:e och 40:e breddgraden norr om ekvatorn. Omkring 62 procent av människorna i området tillhör en onådd folkgrupp och majoriteten av världens alla onådda folk bor i 10/40-fönstret. De innebär att de har ingen möjlighet att höra evangeliet av människor i sitt närområde.
Det är över 6000 onådda folkgrupper i regionen och majoriteten befolkas av muslimer, hinduer, buddhister och icke-religiösa. Det är också hem för världens allra fattigaste. Behoven är enorma.
Några länder som finns i 10/40-fönstret där Ljus i Öster stöder missionärernas arbete är Kina, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Laos, Mongoliet, Nepal, Tadjikistan, Turkiet, Turkmenistan och Uzbekistan. (Källa: joshuaproject.net)
Var med och be för de onådda
• Be för Mongoliet och det stora arbetet som missionärerna gör bland de mest utsatta.
• Be för flickorna i familjehemmet i Laos. Be också om möjlighet att erbjuda en Bibel till alla nyfrälsta i Laos.
• Be för ungdomar som brinner för mission och tar sina första steg ut till missionsfälten.
• Be för minoritetsfolken i västra Kina som längtar efter Jesus och för missionärerna som kämpar för att berätta för dem.
Boktips
Att läsa och fördjupa sig i under hösten
TILL JORDENS YTTERSTA GRÄNS
Maria Andersson 200 kr
När Maria och Magnus anlände som missionärer till Mongoliet, 22 och 26 år gamla, hade de känslan av att komma till jordens yttersta gräns. I huvudstaden Ulaanbaatar fick de lära sig det nya språket och börja upptäcka den mongoliska kulturen. Men uppdraget gällde att starta en missionerande församlingsgrundarrörelse där Jesus Kristus ännu inte var känd. Platsen blev staden Erdenet i en dalgång mellan höga bergsluttningar och där började de leva och vittna bland människorna.
TILLSAMMANS I GUDS FARSTU
Samuel Olofsson
180 kr
Tänk om den kristna församlingen här på jorden i själva verket är en för-samling av den stora samlingen som väntar i himlen en dag. Ungefär som våra liv på jorden är en försmak av det eviga livet. Men vad innebär det i så fall för dem som vill vara Jesu efterföljare? Och om det är så Gud har tänkt att det ska vara, vad kan vi i så fall lära av den bilden?
MIRAKLER I KGB:S
SKUGGA
Tom Kraeuter
49 kr
I den gamla Olevistekyrkan, mitt i estniska Tallinn, började något märkligt hända i slutet av 1970-talet. Trots att kristna var hårt ansatta av KGB, började ungdomar i tusentals fylla 1100-talskyrkan för att lyssna till Guds ord. Det här var starten på en väckelse som skulle beröra hela Sovjetunionen. Från Sibirien, Centralasien, Ukraina och Kaukasien kom människor i alla åldrar till Tallinn för att beröras av den helige Ande och många återvände sedan hem för att ge vidare vad de tagit emot.
EN KRISTEN LÄSER KORANEN
L M Abdallah
49 kr
Det finns ett ökat intresse att sätta sig in i Koranens läror, men en ovan läsare kan uppleva den som ostrukturerad och svårtillgänglig. Den här boken kan hjälpa dig att bekanta dig med en del av koranens personer, händelser och läror ur ett kristet perspektiv. För den som har kontakt med muslimer är denna bok ett bra hjälpmedel för att fördjupa den egna kunskapen.
Beställ så här
Från och med hösten 2024 hanteras böckerna av Narin förlag. Dina beställda böcker kommer att skickas och faktureras av Narin förlag.
Beställ böcker av Narin förlag: www.narinforlag.se, info@narinforlag.se eller via Ljus i Öster: www.ljusioster.se/butik, info@ljusioster.se, 08-564 840 40.
Fraktkostnader
Enhetsporto inom Sverige är högst 65 kr för böcker upp till 2 kg. Vid beställning över 2 kg gäller den faktiska fraktkostnaden. Till utlandet gäller den faktiska portokostnaden oavsett vikt.
Vinn biobiljetter!
Lös korsordet och skicka in till oss senast den 20 oktober. Vi lottar ut 3 vinster som innehåller två biobiljetter.
Vinnarna presenteras i en livesändning på Facebook den 22 oktober kl. 15.00.
OBS! Vi har ny adress: Ljus i Öster, Box 14038, 167 14 Bromma.
VALUTARESERV
DÅ
VÄNTAR HÖST
ÄR
PÅ FÖR ATT GÅ
HELA SURVEN
SPÅR ROM
ETT KORT RAKETGEVÄR
FÜR ELISE
BLEV MAN I POMPEJI
MAN OCH STÅNG
MOTIONERA TVÅ
BÄR KLÄNNING
KRÄVER MOTOR
LANDSFLYKT
LEVER PÅ SIN LAST KALL DALLRIG RÄTT
STÅR I FÖR OKOKT
DRAR PÅ SITT EGET SÄTT
CEREBRUM
KAN LÅNGA LÄNGRE
BETALA INGET SLAG SOM DÖDAR ENTAL OCH ROS
PRISAD JAPAN FINNS TIDIGT
HA FÖR AVSIKT
VID STICK TILL BAK
SFÄRISK GRÖNSAK
GÖR AVTRYCK ÖVER KAPTEN
CELLSYRA FÖR ALLT I VÄRLDEN
TOPP I KEDJA INFALL
GE UPPHOV TILL GALANT FÄ
DÄR FÅR VAN STÅ
Skicka lösningen till: info@ljusioster.se eller Ljus i Öster, Box 14038, 167 14 Bromma. Glöm inte att skriva namn och adress.
SES FÖRE TID
SPEL OCH KRAGE
ÖVERÄNDE MÖTAS
LÄMNAR PAKETHÅLLARE
SES PÅ I FINLAND RETURLÄTE
SPEL KOTTRÄD
VAR FYN NOLLPUNKT
NÄR VITT BLIR VÅTT REGEL
© BENSONX BENGT CARLSON
Boken om hur Sverige blev
det mest udda landet i världen, och hur vårt land skulle kunna
vändas åter till Gud
Läs mer, boka församlingsbesök eller beställ boken på perewert.se
LPD ENGINERING AB
Konsulter inom energi, miljö och avfall
LPD ENGINEERING AB
Bibelnyheter
Konsulter inom energi, miljö och avfall
BIBLAR & BÖCKER
hos xpmedia.org
För barn och vuxna: 365 kända bibelberättelser. Inspirerande teckningar och text från Folkbibeln!
Smarta tips för bibelläsning.
Smakprov på grekiska och hebreiska. Pekbibel med unik & näpen språkintro!
Värme och tro för de minsta!
JESU KÄRLEK TILL KINA
Vår partner Back to Jerusalem (BTJ) arbetar för att sprida ordet om Jesus till folket i västra Kina, där behoven är otroligt stora. Majoriteten av minoritetsfolkgrupperna är buddhister, muslimer och inhemska stamfolksgrupper. De få kristna som finns där möter intensiv förföljelse, vilket gör deras situation mycket utsatt. Människor lever i fattigdom och har begränsad tillgång till utbildning. För att möta dessa utmaningar ger Ljus i Öster stöd till 20 missionärer i västra Kina.
Vill du stötta arbetet?
Swisha en gåva till 900 36 25
och märk med ”BTJ”
