TIDNING #970
06
Elever på bibelskolan – Ordets görare
10
Guds Ord har framgång
JUNI 2024
18
Barmhärtighet öppnar dörren för evangelisation

TIDNING #970
06
Elever på bibelskolan – Ordets görare
10
Guds Ord har framgång
JUNI 2024
18
Barmhärtighet öppnar dörren för evangelisation
06
Ordets görare
Reportage Möt bibelskoleelever i norra Indien
13
Säg hej till Magnus Alphonce
Nyhet Träffa Ljus i Östers nya direktor
Ezgi hittade skatten
Vittnesbörd från Turkiet
10 Guds Ord har framgång
Reportage Bibelöversättning i Kaukasien
14
Sibirien i fokus!
Reportage Ryssland idag
Barmhärtighet öppnar dörren för evangelisation
Reportage lokala missionärer i Sibirien
Förföljelsen av kristna ökar – 365 miljoner drabbas
Information om förföljelsen
Ekonomiöversikt
Ekonomi Årssummering för 2023
Information från Ljus i Öster
Korsord
Tävling Vinn biobiljetter
Sommarens böneplan
Du får denna tidning för att du har gett en gåva till Ljus i Öster eller är medlem. Tidningen är ett sätt för oss att berätta om hur gåvorna används. Mer info finns på vår hemsida.
Ljus i Öster är en allkristen missionsorganisation som grundades 1903. Vi arbetar för att nå onådda folkgrupper i framförallt forna Sovjetunionen, Turkiet, Kina och Mongoliet. Eftersom många i området lever under förföljelse, arbetar vi också med att främja religionsfrihet.
Så här kan du ge gåvor:
Inom Sverige
Bankgiro: 9003625
Swish: 123 900 36 25
Från Finland och övriga
EURO-betalningar
IBAN: FI60 6601 0010 8346 53
BIC: AABAFI22
Övriga inbetalningar från utlandet
IBAN: SE29 6000 0000 0006 6865 7782
BIC: HANDSESS
Om gåvor ges till specifika ändamål och insamlingsbehovet blir fyllt förbehåller vi oss rätten att använda dem för andra närliggande ändamål.
Ansvarig utgivare
Per Thunberg per.thunberg@ljusioster.se
Redaktör
Sirle Körvits sirle.korvits@ljusioster.se
Upplaga 6 000
Produktion/layout
Jessica Nyström, Dzign Your Way AB
Tryck
Kontorsrutin AB, Örebro
Adress
Gårdsfogdevägen 16 168 67 Bromma
Kontakt
Tel: 08564 840 40
Epost: info@ljusioster.se Hemsida: www.ljusioster.se
Org. nr 8020030972
Omslagsfoto
Adobe Stock
ISSN 03457265 (print) ISSN 20046820 (online)
Per har alltid levt med missionen – som missionärsbarn i Afrika, i församlingen med stort missionsarbete och på Ljus i Öster.
”Dina ögon såg mig när jag ännu var ett foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit.” (Ps. 139:16)
Gud har en unik plan för våra liv. Den tanken som slår mig när jag ser tillbaka på mitt liv och livsval. Från min tid som missionärsbarn i Afrika, via min roll inom mobiltelefonsutveckling och till att jag till slut hamnat alldeles rätt på Ljus i Öster.
JAG HAR ALLTID levt med missionen. Mina föräldrar bar på en kallelse redan från sina ungdomsår att åka ut till Afrika som missionärer. När jag var två år, åkte familjen till Bryssel för att genomgå en obligatorisk grundutbildning för missionärer som skulle åka till Belgiska Kongo. Året efter, 1961, kunde vi som familj åka till Lemera i Kongo. Vi kom dit dagarna efter att FN:s generalsekreterare Dag Hammarskiöld hade omkommit i en flygkatastrof på gränsen mellan Kongo och Nord-Rhodesia.
Mamma och pappa arbetade som lärare på Pingstmissionens lärarseminarium. De jobbade också i församlingen och på missionsstationen. Jag och min bror hade en barnflicka som passade oss på dagarna och vi var ute och lekte med afrikanska barn. Vi kunde snabbt uppsnappa de olika språken som talades där: swahili, kifulero och franska.
VI PRATADE OFTA med andra barn om Jesus. Ibland fick jag gå in till mamma och be om hjälp, när jag inte kunde övertyga mina vänner om vem Jesus var. Men jag tyckte nog att jag också var en (liten) missionär. Och jag var helt övertygad om jag också skulle bli en stor missionär.
VI BODDE I AFRIKA i två omgångar på 60-talet och det var en orolig tid i Kongo. Båda gångerna fick vi lämna allt vi hade och fly för våra liv till Sverige. Sista gången vi kom till Sverige, började jag i tredje klass och tyckte att allt var konstigt. Jag kände mig förvirrad och längtade tillbaka till Kongo, som jag såg som mitt riktiga hemland. Men jag acklimatiserade mig till slut och blev så småningom en ”vanlig” svensk. Även om vi inte längre var kvar i Afrika, levde missionen kvar inom mig. Församlingen i Mönsterås, där jag växte upp, hade ett stort missionsengagemang och sände ut många missionärer. Flera av dem var ute i Afrika samtidigt som vi.
”Även om vi inte längre var kvar i Afrika, levde missionen kvar inom mig. ”
JAG UTBILDADE MIG till civilingenjör och jobbade på Ericsson och Sony Ericsson i över 25 år. När man la ner mobiltelefonverksamheten i Kista 2009, stod jag helt plötsligt utan jobb. Jag fick då tips av en medlem i vår församling att Ljus i Öster sökte en ekonomiansvarig. Ljus i Öster? Finns det kvar? Jag minns att mina föräldrar hade deras tidning på 70-talet, och jag bläddrade väl i den ibland. Men jag hade inte hört något om dem sedan dess. Och jag var ju ingen ekonom, men jag visste lite om bokföring och hade varit kassör i vår kyrka. Jag sökte jobbet och fick det.
På något sätt kändes cirkeln sluten. Jag jobbade nu med mission, men på ett annat sätt än jag som barn trodde jag skulle göra. Jag jobbar med ekonomi och administration, men hör varje dag vittnesbörd från vårt målområde i öst. Jag har också haft förmånen att resa till några av de länder Ljus i Öster verkar i. Så jag blev till slut en ”stor” missionär!
Vi får glädjas tillsammans när nya namn skrivs in i Livets bok. Läs ett vittnesbörd från en syster i Turkiet som nyligen har döpt sig.
TEXT SIRLE KÖRVITS FOTO ADOBE STOCK
Jag heter Ezgi, är 32 år och har studerat statsvetenskap på universitetet. Jag har bott i Istanbul nästan hela mitt liv, är gift och vi har en tvåårig dotter.
GÅVA
Vill du stödja lokala församlingar i Turkiet?
Märk din gåva med ”Lokala hjältar”
JAG FÖDDES in i en familj med islamska rötter, min pappa växte upp strikt religiöst men praktiserade inte religionen själv när han blev äldre. Jag lärde mycket om tro av mina farföräldrar. Dessutom studerade jag också arabiska för att förstå Koranen bättre. Jag bad mycket, kunde många suras utantill och försökte hjälpa dem som hade ekonomiska problem. Men i min ungdom började jag ifrågasätta många saker med min religion, jag fortsatte att be men kände att jag sjönk djupare i förtvivlan. Till slut kände jag att jag inte tillhör någon tro. Om någon frågade mig om min religion, svarade jag att jag är muslim men i verkligheten var det inte längre sant.
– När jag väntade min dotter, började min man gå till en kyrka. Han var öppet ateist men började förändras när han gick till kyrkan. Efter ett tag blev jag nyfiken på hans förändring och vi pratade mycket om Jesus Kristus. När jag äntligen bestämde mig för att följa med till kyrkan, blev jag välkomnad på ett mycket kärleksfullt sätt. Pastorn och hans fru tog hand om mig, lyssnade på mig och svarade tålmodigt på
mina frågor. De berättade att en gång i tiden var de muslimer och deras berättelse om hur de blev kristna gjorde starkt intryck på mig. Jag kände att jag går igenom en liknande process som de gjorde.
PASTORN PREDIKADE utifrån Johannes 1:38, där Jesus vände sig till de första lärjungarna och frågade dem: ”Vad söker ni?” och han frågade oss i församlingen på samma sätt: ”Vad letar ni efter?” Jag började då automatiskt fråga mig själv samma fråga, om och om igen. Det ledde till att jag började vara med på Bibelstudier och efter ett tag gav jag mitt liv till Jesus Kristus. – Nu upplever jag att mina böner blir besvarade, jag känner mig trygg och fridfull. Jag vill lära mig mer och mer om Jesus och hjälper till i kyrkan så mycket jag kan. Bibelstället som har påverkat mig mest är Matteus 11:28-30: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar, för mitt ok är milt och min börda är lätt.» Nu när jag har kommit till Jesus, har Han gett mig vila, säger Ezgi.
Namnet är ändrat av säkerhetsskäl och personen på bilden har ingen koppling till texten.
Bibelskolan har stor betydelse för unga kristna i norra
Indien. De blir utrustade för att bli Ordets görare bland sina medmänniskor som inte känner Jesus. Vi har träffat två av årets studenter, Sneha och Raju.
TEXT ANNA N FOTO ADOBE STOCKVi sitter i bilen på väg norrut och åker genom små samhällen och passerar te-plantager utmed snirkliga vägar vid bergen. Landskapet är vackert och temperaturen behaglig, omkring 25 grader. Vi är på väg för att besöka en bibelskola i norra Indien som Ljus i Öster stödjer, en resa vi sett fram emot länge. I slutet av dagen får vi träffa Sneha och Raju som går andra året på bibelskolan.
SNEHA ÄR DRYGT 20 år och kom till tro för bara 1,5 år sedan men har redan lett tio familjer till tro. Hon kommer från en hinduisk familj med en pappa som satt fast i alkoholmissbruk. Mamman var tidigare kristen, men konverterade till hinduismen när hon gifte sig. Snehas yngre syster däremot gifte sig med en kristen man och de bad alltid för att familjen skulle lära känna Jesus. Under Snehas uppväxt levde familjen som hängivna hinduer, de gjorde alla ritualer och tillbad många gudar. Sneha var sjuk länge med magsmärtor och trots att hon genomgick många olika undersökningar kunde
” En dag
följde Sneha med sin lillasyster till kyrkan och där tog hon emot Jesus, blev helad och fick även höra om bibelskolan”.
läkarna inte hitta något fel på henne. Utöver olika medicinska behandlingar gick hon också till flera olika häxdoktorer för att bli frisk, men inget hjälpte.
EN DAG FÖLJDE Sneha med sin lillasyster till kyrkan och där tog hon emot Jesus, blev helad och fick även höra om bibelskolan. Då hon inte kände någon annan kristen än sin syster, bestämde hon sig för att gå bibelskolan för att få lära sig mer om tron och livet med Jesus. Hon började få undervisning i Ordet, blev döpt i den Helige Ande och praktisera det hon lärt sig. Hon berättade för människor hon mötte om Jesus och bad för dem. Herren gav henne ord till människor och både hon och de var förvånade över att hon visste saker om dem som hon egentligen inte kunde veta.
SNEHA BERÄTTAR att hon läser väldigt långsamt, men ju mer hon läser Guds Ord desto mer älskar hon det och vill bara läsa mer. När hon var hindu brukade hon gå till templen och göra ritualerna av hela sitt hjärta, och hon gjorde allt
de hinduiska prästerna bad henne om för att få frid, utan att finna den. Men när hon kom till bibelskolan, fann hon just den frid hon sökt så länge.
HERREN HAR VISAT henne att vi behöver vara Ordets görare och hon är förvånad över hur saker kan förändras när vi gör det Gud har visat oss i sitt Ord. När hon var hemma under jullovet började hon prata med barnen i området och be
” Det gjorde att
barnen fick möta
Herren”.
för dem. Det gjorde att barnen fick möta Herren. Vid ett annat tillfälle var hon på besök i en annan stad och satte sig vid en eld utomhus för att läsa Bibeln och tillbe Gud. När hon öppnade ögonen satt det flera berusade män runt henne som sa att det var så fridfullt när hon bad och hon fick be för var och en av dem. Senare ville hon också be för sin äldre syster, som fortfarande var en hängiven hindu. Systern sa ja, och när hon bad blev systern helad i sitt ben, hon tog
BIBELSKOLANS FOKUS ÄR ATT UTRUSTA
FÖR TJÄNST
Eleverna träffas och får undervisning varje månad, under 8 månader, med lektioner från onsdag till lördag.
Eleverna följs också upp av ansvariga på bibelskolan mellan samlingarna. De besöker byarna och församlingarna som eleverna kommer ifrån. Genom att bygga goda relationer med pastorerna, får de förtroende och det öppnar upp för eleverna att verka mer i församlingen.
När eleverna tar examen, firas det festligt med musik, tal, bön och diplomutdelning. Alla elever får också en Bibel.
emot Jesus och blev också andedöpt. Allt på en och samma gång!
NÄR HON ÅKER hem, undervisar hon de tio familjerna som har kommit till tro, om det hon har lärt sig på bibelskolan. Även om hon ser många mirakler är det ändå tufft, eftersom alla hennes gamla vänner har lämnat henne för att hon blivit kristen. Det hon önskar för framtiden är att kunna jobba för staten på något barnhem för att hjälpa barn på olika sätt, men den största glädjen och viljan är att tjäna Herren var hon än är.
VI FICK ÄVEN träffa Raju, vars föräldrar skilde sig när han var barn. Hans styvmamma var kristen och därför fick han gå i söndagsskola. När han var 20 år tog han emot Jesus. Vid samma tid började han jobba som lastbilschaufför och han hade en längtan efter att lära sig mer om Jesus. Så fort han fick tillfälle läste han Bibeln och andra kristna böcker. Allt eftersom han började lära sig mer berättade han för sina arbetskamrater om Jesus, vilket hans församling fick höra talas om. När de såg hans längtan att nå ut med evangeliet, och hans stabilitet i tron, ordinerade de honom till diakon. Han kände dock inte att han var förberedd för ett så stort ansvar och bad
”
Den största glädjen med bibelskolan är att han får en god grund i, och kärlek till, Ordet samt att han ser vilken betydelse det har i hans tjänst”.
att få gå någon bibelskola för att lära sig mer och förbereda sig för uppdraget.
HAN BÖRJADE läsa vid en bibelskola på internet, men fick sluta efter några månader då de upptäckte att han inte hade tillräcklig många år i grundskolan för att få gå kvar på skolan. Men samtidigt som det hände, anmälde hans pastor honom till bibelskolan som Ljus i Öster är med och stödjer. Han fick en plats och har lärt känna Herren på ett mer intimt sätt. Innan han kom till bibelskolan hade han många frågor om tron, som han har fått svar på. Men inte bara det, han har också lärt sig hur han kan läsa Ordet för att förstå det bättre. Det är inte bara han som får glädje av undervisningen, utan han berättar om vad han lärt sig för sin fru och sin son och ser hur även de växer i tron. Hela familjen förvandlas av undervisningen han får. Den största glädjen med bibelskolan är att han får en god grund i, och kärlek till, Ordet samt att han ser vilken betydelse det har i hans tjänst som diakon och i mötet med andra människor.
Namnen är ändrade av säkerhetsskäl och personerna på bilderna har ingen koppling till texten.
”Vi
TEXT OCH FOTO SIRLE KÖRVITS
IGÅVA
Var med när ungdomarna förändrar nationer
ett rum med generöst ljusinsläpp och vy över Göteborgs hamnområde där vattnet glittrar i aprilsolen, sitter en samling människor med hjärta för mission. Vi lyssnar på hur Gud förändrar liv. Ljus i Östers partner från Kazakstan jobbar med ungdomar som vill vara med och ge Jesus till hela Centralasien. Han räknar upp länderna: Kazakstan, Uzbekistan, Tadjikistan, Turkmenistan och Kirgizistan, och säger:
– Era böner verkar! Vi ser att när ni ber, gör det skillnad och vi är frukten av arbetet ni gör.
liv i Guds händer. Ungdomarna åker sedan till andra städer eller grannländer och startar församlingar. Nyligen åkte två 17-åriga tjejer till en annan stad som missionärer.
I somras samlades 3000 ungdomar på en konferens i ett av de centralasiatiska länderna, där 119 personer tog emot Jesus. Vår partner, som är pastor och skulle ha predikat där, kunde inte åka dit eftersom säkerhetspolisen startade ett kriminalärende mot honom som skulle pågå i nio månader. Första gången som de tog honom till polisstationen, fick han stanna kvar i elva timmar och utstå psykiskt och fysiskt våld. I bön ropade han till Gud: ”Varför? Du vet ju att jag ska predika på konferensen, så vad är meningen med att jag ska sitta inlåst nu?”
– Jag var orolig tills jag förstod anledningen. Gud sa att det är för evangeliets skull och då fick jag ro och frid. Samtidigt fick jag ny styrka och kände mig som ett lejon. Jag kallade in vakterna och sa bestämt: ”Ni har 30 minuter på er att släppa mig fri!” Vakterna blev lite skrämda och jag vet inte vad som hände men jag fick gå, säger han.
Märk din gåva med ”Unga hjältar”
Vår partner berättar om hur han som ung pojke var på väg att bli imam i det muslimska Centralasien, men blev kallad av Jesus i stället. Det var kärleken mellan de kristna som blev avgörande för honom. Han talar om att Kazakstan är ett land där skilsmässor och självmord ligger bland de högsta nivåerna i världen. Pappor lämnar sina barn och många ungdomar växer upp i hopplöshet.
– Men Gud kommer till dessa unga människor. Unga som vill lämna denna värld för att de har ingen far, säger han.
TEAMET i Centralasien har startat ungdomskonferenser som drar väldigt många unga människor, där de blir frälsta och lämnar sina
UNDER TIDEN som förundersökningen mot honom pågick, fick han inte lämna landet och trakasserades av polisen genom att exempelvis följa efter hans bil och lysa in med bilstrålkastare i hans hus under natten. Säkerhetspolisen hade också regelbundna möten med honom och de sa rakt ut att ärendet handlar om att han är kristen. Församlingen var då underjordisk, men under den tiden då han var förföljd kunde de registrera sin församling – något de försökt göra under sex års tid!
– Vi ser hur unga människor söker Gud, de går först till islam och ser alla lagar men ingen kärlek. Då letar de vidare och kommer till slut till kristendomen. Dessa unga kommer att driva en väckelserörelse framåt. Jag åkte en lång väg för att komma hit och säga: ”Be för Centralasien!” och jag är så tacksam för att ni är med oss i det, avslutar han.
Ljus i Öster är med och bidrar till att fler ska få en första översättning av Bibeln. Det pågår många projekt bland minoritetsfolkgrupper i Kaukasien.
TEXT SIRLE KÖRVITS FOTO ADOBE STOCK” I Kaukasien talas det över 30 språk och där bor många olika folkgrupper.
En översättare läser upp bibeltexter på radio, där han jobbar, och producerar även en ljudBibel.
Kommer du ihåg när du läste i din Bibel för första gången? Vad var det för ord? Blev du berörd på något sätt? Guds Ord drabbar oss alla på ett eller annat sätt. Bibeln är verksamt och levande med kraft att förvandla liv. Det finns människor som inte vågar öppna en Bibel för att de innerst inne vet att den inte är en vanlig bok och de är inte redo för förvandlingen som läsningen kan innebära. Men det finns också många människor som inte kan läsa Kärleksbrevet från himlen, eftersom de helt enkelt inte har Bibeln på sitt språk.
Den första Bibeln på svenska kom 1541. Översättningen fick stor betydelse, inte bara för att nu öppnades Bibelns texter till många fler, utan översättningen till ett levande folkspråk blev också viktig för språkutvecklingen. Gustav Vasas Bibel, som den första översättningen kallas för, lade grunden för ett svenskt skriftspråk. Nya översättningar av Bibeln görs kontinuerligt, eftersom språket ständigt utvecklas (Källa: ne.se).
IDAG ÄR HELA Bibeln översatt till över 700 språk, av världens fler än 7000 språk. Nya Testamentet finns i över 1500 språk och olika bibeldelar finns i över 1200 språk. Men det finns ingen bibeltext på fler än 3800 språk (Källa: Bibelsällskapet.se). I Sverige har människor kunnat läsa Bibeln på svenska i 483 år, och översättningen har dessutom reviderats flera gånger, eftersom språket förändras. Samtidigt finns det massor av människor i världen som inte ens har tillgång till en första översättning.
LJUS I ÖSTER stöttar flera projekt som Institutet för Bibelöversättning (IBT) driver i bland annat Kaukasien för att översätta bibeltexter till olika minoritetsspråk. I Kaukasien talas det över 30 språk och där bor många olika folkgrupper. Flera av dem bor i bergen, behoven är många och de kristna är utsatta. Därför väljer vi att inte specificera vilka folkgrupper vi arbetar bland, utan beskriver dem områdesvis.
EN AV DESSA folkgrupper som bor i de kaukasiska bergen är muslimsk, men deras förfäder bekände sig till kristendomen under det första årtusendet e.Kr. Idag finns det endast några få kristna i regionen. På 90-talet började översättningsarbetet med Lukasevangeliet, som blev färdigt med hjälp av en lokal kyrka under 2013. Det visar på att lokalbefolkningen är intresserade av att Bibeln ska finnas på deras språk. Men översättningsarbetet har varit utmanande och slutade att fungera helt i mitten av 2000-talet. Nu har IBT satt ihop ett team igen, där översättaren är författare och muslim, men väldigt mån om att ge Bibeln till sitt folk. Han jobbar också på radio och brukar läsa upp sina översättningar där. Dessutom producerar han en ljud-Bibel på radiostationen. Teamet har också en fälttestare, som har i uppgift att gå igenom översättningen med lokalbefölkningen för att se om innehållet är begripligt. Fälttestaren är en av de få kristna bland denna folkgrupp och det finns ett stort behov av ytterligare en som kan jobba på fältet. En exeget, bibeltolkare, är på väg att ansluta sig till teamet i nära framtid. Under 2023 har de kun-
nat publicera Lukasevangeliet på nytt och även Apostlagärningarna. Dessa innehåller också kartor med bibliska platser, apostel Paulus resor och en kort ordbok med bibliska termer och ord som kan vara obekanta eller svåra att förstå. Arbetet pågår med att översätta de andra evangelierna samt första och andra Moseboken.
EN ANNAN folkgrupp i Kaukasien, som också är muslimer, bor i en region där det är extremt farligt för kristna idag. Det senaste året blev en pastor mördad där. Trots det finns det varmt tillgivna kristna bland folkgruppen som vill att deras medmänniskor ska få höra Guds Ord. En ung kristen därifrån säger:
– När Gud talar till oss på vårt modersmål, blir vi berörda på ett djupare plan. Därför är det så viktigt att ha Guds Ord på vårt språk. I vår kultur ses en kristen troende person som en ryss och inte någon tillhörande vår folkgrupp. Nu finns Nya Testamentet på vårt språk vilket gör att tron kommer närmare folket och de förstår att Bibeln är också för oss!
Just nu jobbar en självständig översättare i teamet, som också gör tolkningsarbetet tillsammans med en rådgivare. Teamet behöver fler översättare och exegetiskt stöd. Dessutom söker de efter fälttestare och någon som kan spela in en ljud-Bibel. Under 2023 publicerades Daniels bok och arbetet pågår med de fem Moseböckerna.
I SMÅ BYAR BLAND bergsfolken är arbetslösheten ett stort problem. I en sådan by har endast de som jobbar i skolor och sjukhus officiellt ett arbete och 80 procent av befolkningen är arbetslösa. Situationen tvingar många att flytta till närliggande städer eller till Moskva. De få
kristna bland denna folkgrupp kämpar för att få utöva sin tro i en kultur som genomsyrar livet på alla plan med starka inhemska traditioner och islam. Familj och klaner är viktiga. Trots det finns det ett välfungerande team för Bibelöversättning bland folkgruppen med en passionerad projektkoordinator. Under de senaste åren har boken om Jona publicerats och den är också klar som ljudbok samt en trespråkig illustrerad version, där det förutom det lokala språket finns text på ryska och engelska. Arbetet pågår med de fem Moseböckerna.
PÅ ANDRA STÄLLEN i bergen försvåras arbetet på grund av problem med elavbrott och bristfälligt internet. Men i många regioner finns det eldsjälar som fortsätter med översättningen av Bibeln. De finns också några som blivit kristna genom arbetet. En översättare, som är utbildad journalist, säger:
– När jag började arbeta med Bibelöversättning till mitt modersmål för mer än 20 år sedan, var jag inte en troende kristen. Men genom arbetet lärde jag känna och älska Gud. Jag är extra glad över att få jobba med Gamla Testamentet, eftersom jag inser att judisk historia är ett mystiskt fenomen som ända tills idag är olöst. Och kaukasiska folkgrupper har mycket gemensamt med det judiska folket.
Vad är denna översättares favoritbok i Bibeln? Ett sällsynt fall kan det tyckas, men favoriten är tredje Moseboken!
I ljuset av det hårda arbete som Bibelöversättare gör varje dag, har vi möjlighet att se på Bibeln med andra ögon. Som en påminnelse om att vi håller en Helig Bok i våra händer och läser Guds levande ord på vårt hjärtats språk. Det är något att vara tacksam över.
Vill du stötta översättningsarbetet till minoritetsspråk för de olika folkgrupperna i Kaukasien GÅVA
Märk din gåva med ”Bibelöversättning”.
”När vi skulle till Mongoliet, blev vi utsända av Ljus i Öster och nu känns det som att jag är tillbaka, att cirkeln är sluten.
Magnus är 58 år, gift med Maria sedan 1989 och de har två vuxna söner, Victor och Jonathan. Hans missionsresa började genom Ljus i Öster, då Magnus och Maria blev utsända till Mongoliet 1992. Familjen har också varit missionärer i Mellanöstern, där de jobbade med församlingsplantering. Nu är han tillbaka på Ljus i Öster och börjar sin nya tjänst i augusti.
TEXT OCH FOTO SIRLE KÖRVITS
Varför vill du leda Ljus i Öster?
Det är en kombination: fokuset på de onådda, det geografiska området som stämmer överens med mina erfarenheter, det jag brinner för och vad jag drömt om sedan jag kom till tro och möjligheten att leda ett team igen.
När jag och Maria flyttade till Mongoliet 1992 som missionärer, blev vi förälskade i landet, trots att det synligt inte fanns så mycket att tycka om där på 90-talet. Vi blev kvar i tio år och våra två pojkar föddes under den tiden. Därefter var vi några år i Sverige och åkte sedan ut igen, till Mellanöstern och stannade tio år där också.
Där jobbade vi med församlingsplantering och byggde upp ett team som skulle ta verket vidare. I Centralasien har jag endast varit några gånger, men har bett för och drömt om området sedan slutet på 80-talet. Det geografiska området mellan Mongoliet och Turkiet, det är ”mitt” område. När vi skulle till Mongoliet, blev vi utsända av Ljus i Öster och nu känns det som att jag är tillbaka, att cirkeln är sluten.
Vad driver dig i arbetet med mission för de onådda?
För mig är det en rättvisefråga. Tillgången till evangeliet är så snedfördelad i världen. Rättvisa är viktig för mig och arbetet bland de onådda är
ett förbisett område. Det är orättvist att uigurer och andra onådda folk inte har tillgång till den främsta uppenbarelsen av Guds kärlek – Jesus Kristus.
Vilka möjligheter och utmaningar ser du i Ljus i Östers målområde?
Största möjligheten är våra partners där, att hjälpa dem att hitta varandra, skapa nätverk och stötta dem i att ta pionjära steg. Utmaningarna är förföljelsen, regimernas förtryck av kristna kyrkor och att det är svårt att komma in på vissa ställen. Men också, i Mongoliet till exempel, är materialismen en stor utmaning. I och med demokratin, kom evangeliet men också kapitalismen ganska ohejdat från USA och Korea. Många lever för pengar och har inte tid med Jesus. Lösningen finns där i området, de behöver komma ihåg glöden för 20 år sedan och utmanas av varandra.
Vilka språk talar du?
Svenska, engelska, mongoliska och turkiska. Språk är min grej. Jag vill lära mig ryska, arabiska och mandarin också. Min vision av himlen är att det finns folk från alla stammar och språk och de talar alla sina språk. Och då har vi äntligen tid att lära oss alla dessa språk!
”Ryssland som nation är våldtagen av staten”
Dmitrij berättar om en hård verklighet för många i dagens Ryssland. Människor behöver möta Gud och kyrkan har en livsviktig roll.
TEXT SIRLE KÖRVITS FOTO ADOBE STOCK
De lokala missionärerna i Ryssland lever i ett samhällsklimat som ständigt blir hårdare mot dem som uppfattas bedriva ”olaglig” verksamhet. Det gäller att ha koll på lagarna och få hjälp att tolka dessa för att klara sig. Jag har träffat Dmitrij, vår partner i Sibirien.
Kan du beskriva vardagen i dagens Ryssland?
– Det kommer ständigt nya lagar. En sådan handlar om att du kan bli av med din fastighet om du är involverad i aktiviteter mot staten. I det fallet handlar det konkret om vad du säger och vilka åsikter du har om den ryska armén, för att straffa dem som är ”förrädare av hemlandet”. Vi är väldigt känsliga mot allt som händer, eftersom det påverkar oss direkt. En annan lag är på väg att bli godkänd (situationsbild februari 2024), som handlar om utländska agenter och religiös verksamhet med kopplingar till internationella välgörenhetsorganisationer. Det skulle kortfattat innebära att om man deltar i aktiviteter som har kopplingar till utländska organisationer, som inte är registrerade i en speciell databas, kan man få böter och blir man påvisad att vara engagerad mer än en gång, blir det fängelsestraff.
Nya lagar och ökad kontroll vid gränsen där säkerhetspolisen är ständigt närvarande, bidrar till isolering av människor i Ryssland.
– Sedan kan man också undra vad som händer vid ryska gränskontroller. Säkerhetspolisen är överallt. Även om du har tillstånd att resa in i landet, kan du bli utfrågad vid tullen med frågor om anledningen till inresa, var du ska bo, vilka kontakter du har med ukrainska soldater, med mera, och ytterligare kryptiska frågor som: ”Vad är din attityd till det europeiska ledarskapet i förhållande till kriget och beslutet att stötta den nationalistiska ukrainska regimen?” Hur svarar man på en sådan fråga? Jag tänker att jag kommer nog säga något i stil med att jag är emot nationalism och krig. Det ”rätta” svaret, det som de vill höra, är att jag är emot dem, men det tilllåter inte mitt samvete att säga. Jag förbereder mig att komma på ett svar som gör dem nöjda men som inte går emot mitt samvete. De kan också ta din mobil och dator, gå igenom allt du
” Staten försöker isolera oss mer och mer.
har i dessa och spåra dem. Jag tömmer allt när jag reser in i Ryssland.
– För varje dag blir det svårare att skapa och behålla kontakter utanför landet. Staten försöker isolera oss mer och mer. Lagarna och den ökande kontrollen vid gränsen är några av deras verktyg. Formuleringarna de använder är absurda, vad betyder exempelvis ”en ovänlig kyrka”?
Vi är så tacksamma för vår jurist, som hjälper oss att tolka alla dessa lagar och ger oss vägvisning i hur vi ska agera. Till exempel har inga av våra bröder behövt gå till kriget, de har alla blivit befriade på grund av religiösa skäl. Obetydliga saker kan bli stora juridiska problem om vi inte passar oss och gör korrekt från början. På vilket sätt en kyrka registreras, till exempel, kan bli avgörande – har man gjort fel kan man bli stämplad som extremist. Vi skulle inte kunna
Missionsfältet är stort och de kristna behövs. Många är rädda och behöver sanningen.
bedriva vår verksamhet utan vår advokat.
Hur reagerar människor i församlingarna?
– Det finns mycket rädsla. Till och med i kyrkorna vågar vi inte berätta allt vi tänker utan måste vara medvetna om att det kan finnas människor som vill oss illa överallt.
– Vi lever en dag i taget. Visionen och missionen är alltid detsamma, att göra lärjungar och plantera församlingar. Att nå ut till de onådda i Sibirien. Hur vi gör detta i en tid som denna är en utmaning. Vi vet inte vad som kommer att hända, kommer staten ta vår byggnad? Kommer de arrestera pastorer? Bönen blir ännu viktigare än innan och jag tänker mycket på den universella kyrkan, inte bara den i Ryssland. Vi är inte ensamma utan enade i Kristus. Trots att vi är isolerade är vi tillsammans i Honom. Våra
” Trots
att vi är isolerade är vi tillsammans i Kristus.
vänner stöttar oss, det handlar inte i första hand om pengar utan om att inte känna sig ensam. Förböner betyder oerhört mycket för oss. Det är viktigt att vi känner oss enade med kristna över hela världen.
– Vi som kyrka behövs verkligen, människor är i stor nöd och vårt missionsfält är stort. De behöver sanning, kärlek, barmhärtighet och hjälp. Enligt mig är Ryssland som nation våldtagen av staten. Det har gjort att vissa har tappat förståndet, de vet inte vad de tänker eller gör. Andra är traumatiserade. De flesta är rädda; du får bara ha en åsikt.
Mitt fokus är på Gud och att göra Hans verk. Alla behöver evangeliet, vi tjänar alla. Jag håller inte med Putin, men om han ber om att jag ska dela evangeliet med honom, kommer jag att göra det.
Lokala missionärer i Sibirien är ljuset i mörkret för många.
TEXT SIRLE KÖRVITS FOTO ADOBE STOCK
N” Jag ser hur Gud leder mig och jag vill göra så mycket jag kan.
är jag frågar Dmitrij om hur det går för de lokala missionärerna i Sibirien, föreslår han att vi ringer upp Mitya som jobbar med cancersjuka och utsatta barn. Han är på tåget och vaknade av Dmitrijs meddelande. Han låter trött men rösten är också ödmjuk, faderlig och hängiven. Mitya berättar att hans kraft kommer endast från Gud. Det är på grund av kallelsen som han klarar av att göra det han gör varje dag och det är barmhärtighet som öppnar dörren för evangelisation. – Jag förlorade min fru och har bara mina barn och min tjänst. Detta är mitt liv. Jag ser hur Gud leder mig och jag vill göra så mycket jag kan. Kallelsen är det viktigaste för mig. Det känns som att Gud har kallat mig till att vara pappa till många barn, säger Mitya.
Han berättar också att några barn har berört honom extra mycket, när han har besökt sjukhus.
– Jag kommer alltid att minnas två barn som dog, Misha och Valodja. Sedan har jag ett speciellt band med Luka som vi har hjälpt i många år och som nu besöker församlingar och berättar sin historia. När han fick en rullstol kunde han ta sig själv till kyrkan och nu till sommaren vill han döpa sig.
MITYAS TEAM arbetar även med föräldralösa barn på barnhem och på hospis. Han berättar
att teamet jobbar väl ihop och har inte missat ett enda pass som var inplanerat. De besöker barn på hospis och barncancersjukhuset två gånger i veckan. Dessutom har de också fått kontakt med ett sjukhus där de kan hjälpa tonåringar med diabetes. De är omkring tio ungdomar därifrån som besöker kyrkan och är intresserade av den kristna tron. Utöver det anordnar de även smågrupper för mammor med barn på cancersjukhuset och för sjuksköterskor på hospis.
– Teamet växer hela tiden och jag ser medlemmarna växa. Vårt team motiverar och inspirerar också församlingen när vi delar vittnesbörd. De hjälper med förböner och gåvor. Till exempel har vi äldre i kyrkan som stickar strumpor för barn som vi tar med till sjukhus, hospis och barnhem, avslutar Mitya och uttrycker tacksamhet för att vi är i tjänst tillsammans.
FÖRUTOM ARBETET med sjuka och föräldralösa barn finns det många andra team som jobbar i Sibirien och Kaukasien.
Nikolaj studerade i en sibirisk stad och är nu evangelist i Kaukasien där han är med i ett team som bygger relationer för att nå människor. Fyra gånger per år åker de till byar där det inte finns några kristna kyrkor och försöker möta befolkningens behov i det vardagliga livet.
– Vi tar med oss matpaket till familjer i nöd, till de arbetslösa, ensamstående, och så vidare. Vi ger också föreläsningar i skolor om faror med
droger och alkoholanvändning. Då talar vi om moral och bibliska värderingar.
Ett annat team jobbar bland minoritetsfolkgrupper i Sibirien. De bygger relationer med hjälp av tre vägledande metoder. Kostja berättar:
– Det viktigaste är gästfriheten, eftersom folk i öst säger att man måste dricka några koppar te tillsammans innan man kan ha ett allvarligt samtal. Sedan gäller det att uttrycka sig rätt. Människor i öst är stolta och därför kallar vi inte arbetet bland dem för social hjälp utan för ”En gåva”. På det sättet undviker vi att förolämpa människor. Sedan anordnar vi olika tillställningar och firar helgdagar tillsammans, eftersom det är värdefullt när vi gör något för samhället och är med i deras gemenskap.
TILL EXEMPEL var teamet i en by under julen och några besökte stora familjer för att berätta julevangeliet. Barnen hade aldrig hört det förut och aldrig firat jul. När de berättade om Jesus födelse i en kulturell kontext som var bekant för dem, blev julen något att fira för dem också.
Kristendomen är en främmande religion för många minoritetsfolkgrupper och det gäller att veta hur man ska presentera den.
Evangelisation och socialt arbete går hand i hand i Sibirien. Om detta vittnar alla team som arbetar i de olika regionerna. Misha, som ingår i ett församlingsteam, säger:
– Det finns alltid något att tacka Gud för. Under lång tid har vi bett i vår församling för en gitarrist. Vi har en gitarr men inte någon som kan spela. Vi gav inte upp och en dag sände Gud en kille till vår gudstjänst som är professionell musiker och jobbar med att spela gitarr! Det var ett mirakel för oss. Vi var naturligtvis tvungna att ta hand om honom, eftersom han drack för mycket. Vi hjälpte honom till ett rehabiliteringscenter och ett halvår senare kom han tillbaka och började komma på gudstjänsterna regelbundet. Han omvände sig men har inte ännu börjat med musiktjänst i kyrkan. Vi ber och tror på att det kommer att ske i framtiden.
Namnen är ändrade av säkerhetsskäl.
” Det finns alltid något att tacka Gud för. Under lång tid har vi bett i vår församling för en gitarrist.
Situationen för de kristna i världen blir värre, fler än någonsin förföljs för sin tro och utsätts för våld. Förra året dödades
nästan 5000 kristna på grund av sin tro, som visar enbart på rapporterade fall. I verkligheten är siffran sannolikt högre.
FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA, ARTIKEL 18:
”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst eller religiösa sedvänjor.”
Det står tydligt i tidningsartiklar och syns i statistiken men ändå verkar det dystra faktumet vara dolt i många sammanhang. De kristna är, till antalet, den religiösa gruppen som förföljs mest på grund av sin tro. Redan 2014 stod det i Svenska Dagbladet att 80 procent av alla som utsätts för religiös diskriminering i dag är kristna.
VARJE ÅR sammanställer Open Doors en lista på de 50 länder där förföljelsen mot kristna är som störst, så kallad World Watch List. Insamlade data för rapporten 2024 visar på att situationen förvärras för de kristna. I pressmeddelandet från januari i år står det: ”365 miljoner kristna förföljs nu för sin tro, samtidigt som våldet mot kristna ökar.” Det handlar om att var sjunde kristen i världen blir utsatt för diskriminering, förföljelse och våld på grund av sin tro. Också attacker mot kyrkor och kristna institutioner är det högsta någonsin. Nästan 5000 kristna döda-
des på grund av sin tro förra året (och det är endast fall som rapporterats). Misshandel och hot ökar, detsamma gäller för attacker mot de kristnas egendomar eller samlingsplatser.
Open Doors rapporterar också att 10 000 kyrkor stängdes eller förstördes i Kina förra året. Oregistrerade husförsamlingar som samlades på hotell eller kontorslokaler splittrades i mindre hemgrupper. Till och med registrerade kyrkor har fråntagits sina möteslokaler och tvingats att gå samman med större kyrkor.
FLERA AV DE länder som finns med i Open Doors lista tillhör Ljus i Östers målområde. Det berör nationella medarbetare i Turkmenistan, Kazakstan, Tadjikistan, Uzbekistan, Kina, Indien, Turkiet och Iran. I de centralasiatiska länderna är kristna med muslimsk bakgrund de mest utsatta, de förföljs inte bara av myndigheterna utan också av familjen och sina vänner. Misshandel och hot är vanligt eller att bli utkastad hemifrån. Vi har träffat flera unga kvinnor och män i Centralasien som har blivit avklippta från sin familj när de berättade om sin nya tro. Det är anledningen till att vi ofta måste ändra namn i våra reportage eller utelämna en specifik region när vi berättar om medarbetare på fält. Ljus i Östers första prioritet är alltid medarbetarnas säkerhet och den kompromissas aldrig. Vi kan inte berätta allt.
VAR MED OCH STÅ UPP för de mänskliga rättigheterna! Hjälp oss att stötta de lokala hjältarna som jobbar i bland annat Centralasien, Kina och Turkiet. Var med i bön och vill du ge en gåva, märk den ”Mänskliga rättigheter”.
Under 2023 samlade Ljus i Öster in 13,6 miljoner kronor (Mkr) genom gåvor och testamenten. Det är 0,7 Mkr mindre än under 2022. Förutom gåvor hade vi intäkter i form av medlemsavgifter på 56 tusen kronor (tkr), nettoomsättning (försäljning, deltagaravgifter med mera) på 112 tkr och övriga intäkter på 78 tkr. Totala intäkten under 2023 var 13,8 Mkr.
Verksamhetskostnader för 2023 uppgick till sammanlagt 15,2 Mkr. Av detta var 13,3 Mkr ändamålskostnader (fält), 1,9 Mkr insamlingsoch administrationskostnader samt finansiella kostnader på 1,4 Mkr.
ÅR 2023 GICK med ett underskott på 2,7 Mkr. Vår ekonomi är god och vi har ett eget kapital på 13,3 Mkr. Av detta är 4,8 Mkr i Missionsfonden, som är avsatta pengar från ett tidigare arv och används för särskilda projekt utanför budget efter ansökan från våra partners.
VÅRA TILLGÅNGAR är placerade på bankkonto med ränta (8,2 Mkr) och i aktier och fonder (4,3 Mkr). Övriga tillgångar består av inventarier, varulager och fordringar.
För en mer detaljerad information om ekonomin under 2023, hänvisas till årsredovisningen som finns på vår hemsida ljusioster.se/organisation.
Stort tack för dina gåvor!
Allmänna gåvor
Riktade gåvor
Testamenten
Nettoomsättning
Medlemsavgifter
Övriga intäkter
Stöd till missionörer och församlingsplantering
Stöd till TV, biblar, tryckning, översättning
Stöd till skolor och barn/ungdom
Stöd till Sociala projekt
Stöd till förföljda krista
Övriga ändamålskostnader
Insamlings och administrationskostnader
Finansiella poster
Ljus i Öster flyttar!
I augusti flyttar kontoret till Ekumeniska Centret i Alvik.
Ekumeniska Centret
c/o Ljus i Öster
Gustavslundsvägen 18
SE-167 51 Bromma
Ljus i Öster
Box 14038
SE-167 14 Bromma
Besöks- och leveransadress
Postadress
Har du koll?
Information om aktuella evenemang och församlingsbesök finns på vår hemsida: www.ljusioster.se. Där hittar du också webbshopen med alla våra böcker.
Vill du att vi besöker din församling?
Kontakta Erik: erik.thunberg@ljusioster.se eller ring 08-564 840 52.
Foto: Sirle Körvits
Lös korsordet och skicka in till oss senast den 9 augusti. Vi lottar ut 3 vinster som innehåller två biobiljetter. Vinnarna presenteras i en livesändning på Facebook den 15 augusti kl. 15.00.
ÖVERVIKT
EFTER DEN SOM DRAR ANPASSA
TANGENTMATERIAL KOM PÅ KLANKA
INTE I VÄST
HYVELGÖRA JUNGFRU
VARSEL EN AV SJU
FÅ STRÅLAR PÅ SIG
HELT OCH HÅLLET MELLANRUM
MED STUBB VILL TAGEN KOMMA
KÄRL KUNGAKRONAN MAKAKER PALMESPÅR
MITT I OCEAN PRICKAS SOM SMÅ
FYNPLATS
PACINO
SPETÄLSKA UNDER DEN MÖRKA DELEN
SOBO
ÖPPNAR DRIFTIG LÖSMYNT STICKA UT PLAN
ÅTER I BÖRJAN
HÅLLA FÖRE EN KAMP I VÅR DEL KVINNA ÄR GODIS
HAR HET MILJÖ PAR
GIFT SIG MED
ÖSTERRIKE FYRA
FOTBOLLSLAG BADPLATS TILLTALSORD KORT ÖVNING
ÖVERÄNDA APA
ENTAL
BRÄNSLEDEPÅ
Skicka in lösningen till: info@ljusioster.se eller Ljus i Öster, Gårdsfogdevägen 16, 168 67 Bromma. Glöm inte att skriva namn och adress.
HÖRS RADIOPRATARE SVARAT
HÅRDKOKT OCH OKOKT
TALAMNE
Det är ingen hemlighet att effektiv mission och evangelisation måste bäras av bön. Be under sommaren med missionsfokus i 7 enkla steg:
Be för kärlek i varje möte på missionsfältet.
Be för fred i länder där människor lever mitt i krig.
Be för de lokala missionärerna och deras familjer.
Be för förlåtelse så att Guds renhet kan komma in överallt.
Be för vägledning för dem på fältet och för dig som ber och ger.
Be för beskydd så att våra bröder och systrar i fält alltid är omgivna av förböner.
02 04
06 01 03 05 07
Be för tro så att människor blir frälsta och fler namn skrivs in i Livets bok.
om hur
det mest
landet i världen, och hur vårt land skulle kunna vändas åter till Gud
Läs mer, boka församlingsbesök eller beställ boken på perewert.se
LPD ENGINERING AB Konsulter inom energi, miljö och avfall
LPD ENGINEERING AB
BIBELN
BIBELN
Konsulter inom energi, miljö och avfall
Äntligen finns Svenska Folkbibeln i en läsvänlig och elegant A4-utgåva med riktigt stor text! Komplett med noter och parallellhänvisningar.
595:- 495:-
Cabraskinn svart Röd hårdpärm
Typsnittet Palatino, 13 punkter
Så älskade Gud världen...
NYHETER från XP Media
Turkos skinnimitation
299:199:199:-
Brun skinnimitation
Nyheten Kompaktbibeln är den minsta Folkbibeln i behändiga 128 x 182 mm. Perfekt för bussen, väskan och rasten.
Palatino, 8 punkter
Så älskade Gud världen...
Finns även som mjukpärm med flera omslag.
Endast xpmedia.org
Det finns många minoritetsspråk som Bibeln ännu inte har översatts till. I vissa delar av världen är skriftspråket svagt eller saknas helt. Vår strävan är att göra evangeliet tillgängligt för alla, så att Guds ord når fram.
Läs mer på ljusioster.se/bibeloversattning
Träffa oss i sommar!
Torpkonferensen 17-23 juni
New Wine 26-30 juni
Gullbrannafestivalen 4-7 juli
SommarOas 31 juli-4 augusti