LiTHanian #3 2021

#3 MAJ 2021

KATTEN. MYTEN. LEGENDEN.

VÅRSKRIKET

VALHEIM

MASKROSOR OCH FARVÄL

psst! visste ni att...?

LiTHanian har fått en alldeles egen hemsida!

Där hittar ni allt från LiTHanian samlat på ett ställe. Våra artiklar och tidningar, nödvändig eller allmänrolig information, samt påminnelser om vilka vi i redaktionen egentligen är.

Spana in den på https://lithanian.se

chefredaktören har ordet

När löv på träden blir gröna och vintern tagit slut ska sista tidningen för terminen släppas #3 till medlemmarna skickas ut Därför vill jag ta den här texten och tacka till de jag hållit kär tack till redaktionen det är ni som gjort tidningen till vad den är Trots pandemi, distansläge, och zoom-möten med uppkoppling som bedrar har varenda artikel, illustration, foto, annons, pr och layout varit helt jäkla underbar Jag har följt er utveckling i ett år potentialen vi nu på ytan bara skrapat en helt fantastisk tidning varje gång känn er sjukt stolta över de ni skapat Jag lämnar över facklan till Ulrika med ambition utan slut det blir riktigt bra ska ni se Chefred 20/21 checkar nu ut. <3

Lina Jonson, Chefredaktör 20/21

LiTHanian är en kårtidning som utkommer fem gånger per år till alla medlemmar i LinTek - Linköpings teknologers studentkår.

ADRESS: Lintek, Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

ANSVARIG UTGIVARE: Lina Jonson

FRAMSIDA: Illustration, Jasmine Andersson

TRYCKERI: LTAB

REDAKTIONENS

YEARBOOK EDITION LINA JONSON

NICOLE ULMAN

ASIA BIHI

ANTON KÄLLROOS

MATILDA JACOBSON Redaktionens techsupport Är det inte fantastiskt vad mycket man kan få gjort dagen innan deadline?

EVELINA RESTRUP Redaktionens ”finns det fika?”

Det som kan skjutas upp till imorgon bör skjutas upp till imorgon

MATILDA HELANDER Redaktionens politiker “Changes. They might drive you half insane, but it’s killing you to remain the same.”

-Lauv

PERNILLA BRINK Redaktionens Wikipedia That was legitness

Redaktionens livlina När jag är orolig för examen tänker jag på min pappa som pekade på min ekollon-stickling och frågade om det var en avokado. Du behöver inte kunna allt.

Redaktionens skratt “Do you have a plan?”

“I don’t even have a pla.”

Redaktionens djurälskare Stan LOONA

Redaktionenes glidare När du dricker en god 7-Ŋ1 @588?-99-:? 910 1: kaffe tillsammans med en härlig delicatoboll känns en timme som en sekund.

När du sitter i Terra känns en sekund som en timme.

Det är relativitet.

MELINA MANGS Redaktionens perfektionist Det var tack vare mitt misstag som Walter 50@ ŋ/7 ?5: 13:- ?50- Midt fick sin egna sida - även misstag kan leda till något gott!

FELICIA DOFSAND Redaktionens vuxenpoäng Man gör lite som man vill

FANNY OLSSON Redaktionens influencer Well

JASMINE ANDERSSON Redaktionens solstråle s"8-@?1: ŋ::? ;/4 0A ”Platsen finns och du hör dit”

MOA NILSSON Redaktionens mysterium Mischief Managed

MÅRTEN WALTER Redaktionens ”hallå, jag fick ingen tidning” Känner ni någon som faktiskt river ”ända hit” på sina vaniljyoghurtförpackningar?

VIKTORIA STRÖMGREN Redaktionens Sherlock Blank space

WALTER MIDT Redaktionens oväntade skribent Fack hur var det nu igen? Skulle den här sidan vara med?

7. TRIKÅKLÄDDA HJÄLTAR, ARGA ANKOR OCH ENSAMMA MAMMOR - Ett sommarkursutbud som lämnar mer att önska 8. KATTEN. MYTEN. LEGENDEN. Campuskatten 10. INTERVJU MED ALUMN Sebastian Faxér: Årets uppfinnare 2020 12. VÅRSKRIKET En vårdikt 13. ILLUSTRATION ATT FYLLA I 14. MAGI PÅ CAMPUS Liute Magiskt 16. VÄLJS LABBASSISTENTER MED UTLÄNDSKA NAMN BORT? LiTHanian har intervjuat personer på IDA 18. VALHEIM Spelet som regerar topplistorna 20. POSTER 22. STUDENTERNA SÄGER IFRÅN: Nu installeras äntligen en rutschkana i Kåken 24. LITHANIAN TESTAR Glassiga nyheter 26. TEKFAK FORSKAR Här utforkas framtidens flygteknik 28. VAR ÄR ALLA UTBYTESSTUDENTER? Hur är det att vara utbytesstudent på LiU? 30. MATILDAS KRÖNIKA Maskrosor och farväl 31. SEKTIONSIDOR

TRIKÅKLÄDDA HJÄLTAR, ARGA ANKOR & ENSAMMA MAMMOR – ETT SOMMARKURSUTBUD SOM LÄMNAR MER ATT ÖNSKA

Sommarens festivaler är inställda och Sveriges vaccinmål har skjutits upp. Många svenska företag vadar i sin hantering och konsekvenserna av corona. Någonstans däremellan ska vi studenter, sittandes inne på ett tristesskapital motsvarande ett års distansstudier, försöka hitta både mening och i bästa fall ett sommarjobb. En räddare i nöden, för att inte säga ett potentiellt väldigt bra alternativ, hade kunnat vara LiU:s sommarkurser, vilka man har rätt att söka studiemedel för precis som vanligt.

En andra chans på någon (eller samtliga) av kurserna i matematisk analys? Spetsa ingenjörs-CV:t med erfarenhet av ytterligare ett programmeringsspråk? Få en inblick i vad man gör på programmet Grafisk Design och Kommunikation? Ja vi tar väl och synar vad LiU har för sommarkursutbud: Trikåklädda hjältar, arga ankor och ensamma mammor - läsa och lära i seriernas värld, 7.5 hp; Djur och växter i svensk natur: identifikation och formkännedom, 9 hp; Barn- och ungdomslitteratur, 7.5 hp.

Urvalet är förstås gjort i syfte att skapa kontrast – för visst finns det också några kurser som framstår som mer naturliga komplement till våra Tekfak-utbildningar, eller åtminstone verkar vara av mer allmännyttig relevans.

Dessutom kan det säkert vara både ”nyttigt” och ”roligt” att prova på något helt annat. Men faktum kvarstår att dessa utgör 3 av blott 22 sommarkurser som LiU har att erbjuda, många vilka just framstår som kurser i kategorin ”roligt att prova på något helt annat”.

Det finns dock anledning att vara optimistisk. Så sent som 2019 erbjöd LiU enbart sex stycken sommarkurser, och 2020 elva stycken – att jämföra med årets tjugotvå.

LiU konstaterar själva att deras sommarkurser blir allt populärare och att nya sommarkurser på distans kan bli till som svar på pandemin. Samtidigt går det också att läsa om hur önskvärt, för att inte säga nödvändigt, det är med kompetensutveckling och livslångt lärande för till exempel ingenjörer. Och i en tidigare LiTHanianartikel berättade AI-forskaren Fredrik Heintz (som för övrigt är examinator i LiU:s mest populära sommarkurs, Grunderna i AI) att det är viktigt med tvärvetenskaplig kompetens; att det behövs personer som både kan AI och digitalisering och till exempel juridik, ekonomi eller HR. Här borde det alltså finnas stor potential för LiU:s sommarkurser att bidra. Men tills vidare håller vi till godo med de trikåklädda hjältarna, de arga ankorna och de ensamma mammorna.

Text: Mårten Walter Layout: Melina Mangs Illustration: Matilda Jacobson

7

Text: Pernilla Brink Illustration: Jasmine Andersson Layout: Fanny Olsson

Campuskatten är lite av en ikon bland studenter och personal på universitetet.

Under #campuskattensäventyr kan man läsa om vad han gör när han är ute på vift, och vilka han stöter på. Kanske tar han en nap i fysikhuset, eller smiter med någon in i ett korridorsrum. Man kan se hans orangea päls dyka upp lite varstans runt Ryd och universitetsområdet. Men vem är denna gosiga fyrbenta kompis egentligen?

8

KATTEN. MYTEN. LEGENDEN.

Diesel som han egentligen heter, är en omplaceringskatt som tillsammans med sin bror Junior kom till sina nuvarande ägare 2014.

Han är alltså inte hemlös som många studenter och personal på LiU verkar tro, utan har bara ett riktigt äventyrssinne. Det är inte ofta han är hemma, utan tar bara snabba visiter för att fylla på med mat innan han ger sig ut på nästa vandring. Ägarna berättar för Corren att under den första tiden hade Diesel ett halsband med deras telefonnummer, men att det var lönlöst då folk ringde nästintill varje dag och berättade att de hade hittat deras katt.

Campuskatten lever onekligen “in the lime light” och syns inte bara på sociala medier, utan även som tygmärke på ovvar. Men kändisskapet är inget som han ser som något negativt. Han är väldigt kelig och tycker om uppmärksamheten som studenterna ger honom. Det är inte allt för ovanligt att han stannar till vid fest och stök för att gosa med några snälla studenter. Det har även hänt att han har känt sig på sånt stort festhumör att han har plankat in på Kårallen under Festivallen. Hans kändisskap kommer definitivt med sina fördelar!

Några studenter skriver att Diesel måste ha ett sjätte sinne som känner av när de behöver någon att mysa och klappa på under stressade situationer. Katten tycks dyka upp när tentaplugget är som stressigast eller när man bara behöver få en lugn stund menar de.

Precis som en terapikatt som brukar gå runt på äldreboenden och bara ligga och spinna i de äldres knän, spatserar Diesel runt campus för att sprida sin kärlek till alla oss nervvrak till studenter. Ägarna ser inte heller något problem med att Diesel är familjens stjärna, utan tycker bara att det är roligt att folk har fått upp ögonen för honom. När Corren frågar vad man ska tänka på när man möter Diesel där ute svarar de;

”Gör vad du vill, bara du är snäll. Vanligtvis brukar man säga att man inte ska mata andras katter men det är försent för Diesel.

Om du matar honom så får du vara beredd på att han kan stanna kvar. Men han vet var han bor så det gör inget att han är borta några dagar.”

Vad Diesel sysselsätter sig med nu när campus ekar tomt är något som vi tyvärr inte kan svara på. Kanske håller han ett vakande öga runt husen för att se till att inga objudna gnagare dansar på borden. Kanske spenderar han mer tid hemma så som vi andra också gör, eller så gör han bara det Campuskatten gör allra bäst - äventyrar.

9

Intervju med LiU-alumn Sebastian Faxér:

Årets uppfinnare 2020 Sebastian Faxér, 30, drömmer som tonåring om att bli rockstjärna.

Efter att barndomsfantasierna har lagt sig söker han in till Civilingenjörsprogrammet Teknisk Fysik här på LiU, och väljer att ta sin master i kommunikationsteknik. Idag arbetar han på produktavdelningen på Ericsson och blev tilldelad titeln årets uppfinnare av LiU 2020.

10

“

Jag sitter i min studentlägenhet och på andra sidan av skärmen sitter Sebastian i sin lägenhet i Stockholm. Han har bott där i sju år men kommer ursprungligen från Norrköping. Han berättar att på fritiden njuter han av löpning och skidåkning. I bakgrunden av skärmen syns ett piano, han sysslar nämligen också med musik.

Sebastian berättar att han inte kommer från en lång akademisk tradition, men på gymnasiet fann han matematik och fysik intressant. Valet att läsa till civilingenjör föll då naturligt för honom.

Varför valde du teknisk fysik?

- Jag lockades lite av att det var svårt, det motiverade mig. Det bästa är att det kanske inte spelar superstor roll vad du läser för något.

Jag hade ingen uppfattning om att jag skulle göra det jag gör nu när jag pluggade.

Så du visste inte från början att du ville jobba på Ericsson?

- Nej, det var inte planerat. Som student vet man inte riktigt vad en ingenjör gör förrän tre till fyra år in i utbildningen. Så min master i kommunikation var bara den profilen som verkade mest intressant.

Hur kom det sig att du valde LiU? - Jag hade tänkt flytta till Lund, men bostadssituationen var ganska svår. Linköping kändes då närmre så att det skulle vara så att man inte får en bostad behöver jag inte tälta i en rondell liksom.

Han skrattar till men berättar att han är nöjd med sitt val idag och att utbildningen här på LiU gav honom verktyg som han har nytta av i arbetslivet.

- Det är kanske inte vektoranalysen som jag har mest nytta för, men jag tror att det man lär sig från utbildningen är att snabbt ta till sig information och kunna identifiera och få en komplex problemställning och kunna bryta ner den och liksom kunna hantera den. Den generella problemlösningsförmågan.

Examensarbetet skrev han på Ericsson i Linköping och en vecka efter inlämnat arbete hade han fått jobb på deras forskningsavdelning där han arbetade sina första fem år.

- Jag hade titeln som Researcher, det var ett ganska studienära arbete eftersom det liknar det akademiska. Jag testade många nya koncept och stimuleringsstudier. Det är bra att komma dit, speciellt i telekommunikation för det är där alla experter finns.

Något speciellt projekt som du arbetade med?

- Det jag jobbade mycket med på forskningsavdelningen var när vi tog fram 5G standarden. Stora aktörer kom överens om hur 5G ska vara och tillsammans definierade vi den standarden. Det fungerade ungefär som en kongress, där förslag och förbättringar diskuteras.

Det skedde på ett gäng olika ställen i världen och jag fick åka som delegat, vilket var väldigt roligt. Jag har säkert varit på 10 till 15 orter i Kina som jag inte hade någon aning om fanns.

Är det så du känner?

- Absolut, det är kul att känna att man påverkar något, att jobba med något som gör mänskligheten bättre. Ericsson har också ett bra företagsklimat, de litar på dig och man får mycket friheter. Det är nog ett ganska roligt företag att jobba på som nyexaminerad.

Vid frågan om favoritminnen från studentlivet svarar han att ha färre krav på sig och mer frihet var något han tyckte var skönt. Något som inte var lika kul under studietiden var tenta-perioderna och att behöva se över sina utgifter.

- Visst, det är kul med matematik men att ”kötta” 8 timmar matteprov är inte superkul.

Finns det något du hade gjort annorlunda om du fick göra om studentlivet?

- Jag skulle försöka att inte vara så stressad och något jag ångrar nu är att jag aldrig tog chansen till att plugga utomlands något år.

Kanske testat på att läsa andra kurser, inte känna att man måste prestera eller jaga betyg. Jag vet inte hur stor nytta man hade av att ha höga betyg egentligen...

Det lider mot examenstider nu, hur kände du inför din examen?

- Just det kändes ganska spännande, att komma ut i verkligheten och bli klar. Funderade ett tag på om jag skulle stanna kvar och doktorera. Det är jag ganska nöjd över idag att jag inte gjorde. Kul att få komma ut och jobba på ett riktigt företag, men visst man var lite spänd över att inte veta var man skulle arbeta någonstans.

Har du några tips till de som ska ta examen antingen i år eller senare?

- Försök att inte bli för uppstressad, saker brukar lösa sig. Du behöver inte vara stressad över att inte få det jobbet du vill ha, du kan alltid byta. Det kanske är ganska tråkigt att ta examen i år men jag tror ändå att det kommer att lösa sig för er.

Med hoppet i luften lämnar vi vårt samtal. Jag tackar Sebastian för att han delade med sig av sina erfarenheter av både arbetslivet och LiU, och jag hoppas att ni som just nu har stress över examen kan få lite ro i själen av att saker och ting löser sig.

Text: Viktoria Strömgren Layout: Fanny Olsson

Det som motiverar honom i arbetet är möjligheten till att ständigt utvecklas inom arbetslivet och att kunna skapa förändringar.

- Min tanke är att testa nya saker och olika roller och om man jobbar på ett stort företag som Ericsson är så har du många möjligheter.

Arbetslivet och heltidsveckor kan vara krävande för många nyexaminerade men Sebastian berättar hur viktigt det är att inte endast se arbetsplatsen som en plats att få sin lön på.

- Man får inte se det som att man endast har ett jobb för att orka heltidsarbete, utan att man ska hitta något man brinner för.

11

VÅRSKRIKET Gräset är kopparbrunt Stråna ligger mjukt längs backen Snöflingorna gömmer sig i skuggan Raska steg lämnar leriga skoavtryck Gruset knastrar under gummi Det dova mullrandet Vinande östgötavindar Det högljudda slumrandet Knopparna spricker Längtan till solen Drömmen om en ny tid Krokusar på Corson Glittrande dagar Drösar av orädda harar Skriande fiskmåsar Skuttande hopp i hagen Det nya nostalgiska Lavendelblå skymningsmoln Böljande björkgrenar Alldeles för tunna vårjackor Doften av sensommarnätter Det tysta vårskriket Text: Matilda Helander, Layout: Melina Mangs, Illustration: Matilda Jacobson och DU!

Illustrationen på följande sida är tänkt att fyllas i.

12

magi på campus Linköpings Universitet är fyllt med olika studentföreningar som gör studentlivet till ett rent äventyr. Det finns allt från festerier där fokus ligger på att ordna fester, sittningar och gyckel, till kårtidningar där fokuset istället är på att vara så kreativ som möjligt! Men en del föreningar är inte lika kända som andra. Bland dessa har vi Liute Magiskt som tar J.K. Rowlings fantastiska värld till LiU. Det finns alltså en Harry Potterinspirerad förening på campus, hur underbart är inte det?

Text: Moa Nilsson Layout: Felicia Dofsand Foto: Unsplash

Om man mot all förmodan inte har hört talas om J.K. Rowling och hennes mästerverk som är Harry Potter och den magiska värld som tillkommer så kan en förklaring vara bra. J.K. Rowling är en författare som skrivit sju böcker om en pojke vid namn Harry Potter som är en trollkarl. I dessa böcker får man följa med på Harrys resa, från det att han får reda på att han är en trollkarl tills dess att han blir vuxen. Resan han genomgår är inte något som alla trollkarlar gör. Han utsätts för väldigt många prövande situationer och inser att det är hans uppgift att rädda den magiska världen från ond magi. Vid hans sida har han sina vänner, lärare och guider som hjälper honom navigera genom allt som händer. Historien har fångat många läsares hjärtan. Böckerna innefattar mycket mer än bara Harrys historia men för att göra beskrivningen enkel är det bäst att inte gå in på för mycket detaljer.

Böckerna finns också som filmer, men det tåls att argumenteras över vilken av de två versionerna som är bäst.

Liute Magiskt är en studentförening som är skapad av studenter som har ett intresse för Harry Potter-världen och allt därtill. Föreningen har funnits sedan hösten 2015 och är aktiv både på Campus Norrköping och Campus Valla. Det största evenemanget som föreningen anordnar är sorteringssittningarna. Här får alla som deltar i sittningen bli indelad i sitt elevhem i skolan Hogwarts som finns i Harry Potter-världen. Denna sittning brukar vara en stor hit och sker två gånger om året. En gång på våren i Norrköping och en gång på hösten i Linköping. Tyvärr har den i vår blivit inställd på grund av covid-19, men föreningen hoppas att sittningen som sker i Linköping fortfarande kan äga rum i höst.

Sofia Elwe som är ordförande i Liute Magiskt berättar om alla härliga speloch filmkvällar som föreningen anordnar, även nu under pandemin. Dessa spelkvällar kan innefatta Rita och Gissa med Harry Potter-tema, här får man sig ofta ett gott skratt. Annars kan spelkvällarna innefatta spelet Mafia, fast med en Harry Potter-tvist, vilket beskrivs som väldigt spännande och roligt! Sofia nämner även att föreningen ordnar så kallade ”nörd-kvällar” där det finns quiz och allmänt häng. Här får alla prata loss om det man är intresserad av och helt enkelt nörda ner sig i sina favoritämnen - väldigt populärt bland medlemmarna!

Sofia pratar om att man absolut inte behöver kunna allt om Harry Potter, man behöver inte ens ha sett filmerna eller läst böckerna för att bli medlem.

Vill du ha lite roligt och träffa nya människor så är föreningen helt perfekt för dig! Att bli medlem kostar bara 50kr och gäller för ett helt läsår. Som medlem finns fördelar såsom rabatt på sittningar och medlemsmejl med information om kommande evenemang - perfekt för den som vill hålla sig uppdaterad! Sofia vill också meddela att det kommer en spelkväll inom kort så håll utkik på sociala medier och missa inte chansen att få träffa nya människor och ha roligt!

14

15

VÄLJS LABBASSISTENTER MED UTLÄNDSKA NAMN BORT? Text: Mårten Walter Layout: Melina Mangs

Prioriteras labbassistenter med utländskt klingande namn lägre när studenter själva får välja? LiTHanian har varit i kontakt med flera personer som är eller har varit labbassistenter på institutionen för datavetenskap, och som delat med sig av sina upplevelser av frågan.

På institutionen för datavetenskap, IDA, på Linköpings Universitet används verktyget Webreg för att administrera labbar i många kurser. I början av en ny läsperiod anmäler studenter sig till en labbgrupp, och kan under kursens gång ta del av resultat och feedback av sin labbassistent via Webreg. Vid sådan registrering till en labbgrupp framgår vem av kursens anställda labbassistenter som är ansvarig för gruppen, och studenter ges därmed möjligheten att basera sitt val av grupp på vilken assistent som är ansvarig.

Som fjärdeårsstudent på mjukvaruteknikprogrammet har jag hunnit läsa flertalet kurser på IDA där Webreg har använts, och min anekdotiska erfarenhet är att labbgrupper ibland brukar fyllas upp olika fort, med labbassistenternas namn som potentiell faktor. Även om alla grupper i slutändan brukar fyllas upp väl (för att alla studenter ska få plats) vill jag undersöka om det finns någon substans bakom detta, och i vilken mån det utgör ett problem.

En examinator berättar att studierektorerna på IDA i alla fall inte behövt diskutera frågan, och att de är ”ganska säkra” på att någon lärare skulle ha tagit upp det med dem ifall det hade upplevts som ett problem. De erbjuder sig samtidigt att följa upp saken givna konkreta exempel eller misstankar. Jag önskar förstås ha fel i min hypotes, men väljer att fortsätta undersöka saken och kontakta de som borde veta bäst och påverkas mest; labbassistenterna själva.

Jag mejlar ett tjugotal personer som är eller har varit labbassistenter i olika IDA-kurser, presenterar min tes och undrar vad deras uppfattning är. Av de tio svar jag får skriver fem att de inte upplever att det är ett problem, eller åtminstone inte varit medvetna om att det skulle vara ett problem. Några av dem tror att vissa studenter helt enkelt föredrar labbassistenter som talar deras modersmål, på grund av obekvämhet med engelska. Det resonemanget återkommer även i de övriga svaren, men där kulturella fördomar också nämns som potentiell anledning. Så här svarar till exempel en:

16

”Jag har själv hört från andra icke-svenska assistenter att de upplevde att de var mindre föredragna på grund av deras namn. Men jag tror personligen inte att det är huvudorsaken.

Jag tror att studenter väljer assistent utifrån vad de vet om den tillgängliga kurspersonalen och baserat på vad andra har berättat om dem, och använder den informationen för att bedöma vem som kommer att kunna hjälpa dem mest eller vara bekvämast att arbeta med. Å andra sidan, när en student saknar referenser på den tillgängliga kurspersonalen tror jag att det är ett naturligt att gå efter svenskklingande namn över utländska. För det första är det i allmänhet bekvämare att använda sitt modersmål för att kommunicera, även om folk på universitetet är mycket bra på engelska. För det andra vet du bättre vad du kan förvänta dig när det gäller personlighet och bakgrund, medan utlänningar kan representera mer osäkerhet i dessa aspekter. Så jag tror att folk bara gillar att hålla sig till sin komfortzon i det fallet.”

En annan så här: ”Jag tror att det är svårt att stödja mitt påstående utan data, men jag kan berätta om min upplevda upplevelse. Min erfarenhet är att det verkar gå till som du beskrev, där min grupp vanligtvis är den sista som fylls upp.

Jag skulle inte säga att det här är ett problem i sig, men eftersom min grupp vanligtvis är den sista som fylls får jag alla studenter som registrerade sig i sista minuten, vilka är en av två typer: de mycket duktiga som inte bryr sig om vem deras assistent är eller de som är mindre intresserade. Det innebär ofta att min grupp har sämre statistik än andra grupper (vilket kan ge intrycket att jag är hårdare än andra assistenter).”

Och en tredje så här: ”Jag märkte att studenter tenderar att anmäla sig till de svenska labbassistenterna i en snabbare takt, även om jag tror att en av anledningarna kan vara att de delar modersmål. En annan aspekt kan vara att mer än hälften av våra svenska labbassistenter också råkar vara de mest erfarna, efter att ha genomfört kursen flera gånger i följd. Det är inte ovanligt att nya studenter också är medvetna om detta när de väljer sin labbassistent.

Det kan också finnas en kulturell sida i detta problem, men jag tror inte att jag har tillräckligt med kunskap för att ge ett rimligt argument. Det kan vara så att studenterna är bekvämare att arbeta med en svensk labbassistent på grund av en viss kulturell skillnad. Jag personligen kan inte säga att jag har känt eller stött på en instans av detta. Jag ska även tillägga att avdelningen både anställer svenska och icke-svenska assistenter; därför ser jag åtminstone institutionellt inte detta argument som relevant.”

Min slutsats är att problemet, i den mån det existerar, i hög grad går att koppla till studenters bekvämlighet i att kunna kommunicera i sitt modersmål. Även de labbassistenter som själva påverkats verkar vilja spela ner allvarligheten i problemet, uppmanar att inte dra för stora växlar från deras erfarenheter och tar IDA, i egenskap av arbetsgivare, i försvar.

Trots det tycker jag det kan vara värt att ifrågasätta ifall det är nödvändigt att ge studenter möjligheten att välja grupp i Webreg baserat på labbassistenternas namn, och huruvida de bedöms kunna tala svenska, till att börja med. I LiU:s strategi och vision för internationalisering utgörs ett av områdena av ”internationalisering på hemmaplan”. Det innefattar ett mål om att utveckla den internationella och interkulturella förståelsen bland studenter, och hjälpa dem bli mer flexibla och att anpassa sig till nya situationer. Något som Webreg alltså skulle kunna motverka.

Därmed kan även en uppmaning – om inte kritik – riktas mot oss studenter: att våga trotsa våra språkliga och kulturella komfortzoner.

17

Text: Moa Nilsson Layout: Felicia Dofsand Foto: Lisa Kolfjord

18

Jag, likt många andra, är uppväxt med att spela tv-spel eller datorspel av olika slag. Det första jag minns från tv-spelsvärlden är när jag som 5-åring satt och försökte spela Shrek 2 på Playstation 2. Det gick inte jättebra eftersom man var 5 år och inte kunde så mycket mer än att pilla näsan och hoppa hopprep. Men kul var det, och sedan dess har jag varit fast i spelvärlden.

- SPELET SOM REGERAR TOPPLISTORNA

Spelvärlden är en värld som konstant förändras och förbättras.

Det har gått från konsoler som knappt startar till datorer som klarar nästan allt. Från spel som Shrek 2 till oändligt många versioner av Call of Duty. Nu för tiden står man inte längre i kö på Media Markt för att köpa spel utan det sker online på sidor som Steam eller liknande. I år har ett nytt spel klättrat till toppen av Steams lista som länge varit upptagen av Counter Strike eller Rust; Valheim är nykomlingen som är på allas radar.

Skaparna bakom Valheim heter Rikard Svensson och Henrik Törnqvist. De skapade företaget Iron Gate i Skövde efter att ha jobbat med spelutveckling i många år. Företaget har i dagsläget 5 stycken fast anställda men växer väldigt snabbt. Valheim är företagets första skapelse, och redan nu regerar det topplistorna.

Iron Gates community manager Lisa Kolfjord har varit med sedan spelet släpptes i Early Access den 2 februari och berättar om vilken resa det har varit.

”Det är skitkul och skitläskigt att vara med ett så snabbväxande företag” - Lisa Lisa har varit fast anställd i ca 8 månader på Iron Gate och trivs som fisken i vattnet. Hon är ansiktet utåt och arbetar med att hålla samman communityn och försöker få den att växa.

Sociala medier och Discord är viktiga staplar i det arbetet. Hon skapar tävlingar och andra roliga aktiviteter för att få spelare att engagera sig utanför själva spelet - vilket inte är det lättaste. När man som spelare sätter sig framför Valheim är det svårt att slita sig. Veteranspelaren Emil Nilsson säger att han suttit i 13 timmar framför Valheim som längst. Det finns så mycket att upptäcka och så mycket att göra i spelet att man inte vill sluta.

”Det bästa är mängden saker man kan göra, ett väldigt brett och intressant spel”

- Emil

Men Lisa lyckas ändå engagera spelare, det finns snart 200 000 spelare som anslutit sig till deras Discord-server och över 6 miljoner spelare som laddat ner Valheim. Spelet har tagits emot av communityn med öppna armar, det är över 96% av 190 000 användarrecensioner på Steam som är positiva. Just nu arbetar de med att avsluta Valheim, eftersom spelet släpptes i Early Access och inte är helt klart än. Det finns fler områden och flera bossar som ska läggas till innan allting är färdigt. Så om ni känner att ni redan spelat massor, håll i hatten för det finns mer att upptäcka!

Spelet kan ju nu utvecklas med communityn då spelarna får testa på hur spelet fungerar och kan upptäcka buggar eller liknande, vilket gynnar alla.

Lisa själv har alltid varit intresserad av spel. ”Jag började med Gameboy när jag var runt 10 år, och 14 år när jag började spela på riktigt.” Så att jobba med spel och dess utveckling är något som passade henne perfekt. Förutom Valheim så älskar hon Dragon Age-spelen, speciellt Dragon Age 2, vilket ses som lite kontroversiellt. Men jag kan inte annat än hålla med, 2:an är bra.

Hon rekommenderar nu alla att testa på Valheim och uppleva det otroliga spelet för er själva! Till alla som nu börjar spela Valheim så har hon ett tips; Lyssna på Hugin!

19

STUDENTERNA SÄGER IFRÅN:

NU INSTALLERAS ÄNTLIGEN EN RUTSCHKANA I KÅKEN LiUs vackraste campus har nu börjat planera för att kunna konkurrera i nytänkande med Campus Valla och deras supersnabba, jättepopulära självkörande buss.

Campus Norrköping har blivit pilot-universitet för en ny arbetsmiljösatsning som enligt studier ska bidra med ökad psykisk hälsa, bättre inlärningsförmåga och en bättre fysik.

Vackert beläget vid Motala ström finner man det mysiga och karaktäristiska Campus Norrköping. Här finns närhet till stadskärnan, Ica, bävrar och museum. Inte mycket mer kan man önska sig. Men det finns en sak som har förbryllat Norrköpingstudenterna sedan urminnes tider - trapporna i Kåken.

Universitetet har sammanställt en enkätundersökning gällande studenternas trivsel och arbetsmiljö på campus.

Resultatet visar att mer än 70% av studenterna har känt sig andfådda av att behöva gå upp till högsta våningen i Kåken, 15% säger att de har hoppat över lektioner för att undvika den fysiska ansträngningen. 10% har känt sig svimfärdiga, 3% har svimmat och resterande 2% har valt att hoppa av utbildningen helt för att det har varit för fysiskt utmanande.

Sammanställningen förbryllade ledningen och fick i samband med detta kontakt med Professor Prank, ansvarig för en studie vid Oxford University. Prank och hans team hade under ett decennium studerat föräldrars välbefinnande vid vistelse med deras barn på lekplatser.

De föräldrar som aktivt deltog i lek visade på förhöjda nivåer av dopamin och serotonin, samtidigt som de visade på minskade ledsmärtor och stelhet. Föräldrarna som inte deltog i lek presterade betydligt sämre i både glosförhör och de kognitionsuppskattande WISC-testerna.

22

LiU och teamet från Oxford påbörjade ett samarbete för att göra Campus Norrköping till det första universitet som inkorporerar lekplatsarkitektur i de traditionella industriinspirerande akademiska husen. Tanken är att med hjälp av ett rutschkanesystem i Kåken förbättra studenters hälsa och lärande och samtidigt få ett bättre flöde av studenter och personal mellan våningarna. Att få sätta sig i en skrikrosa rutschkana efter en lektion på högsta våningen ska bidra till belöning efter hårt arbete.

Professor Prank förklarar att pirret i magen som kan kännas av vid rutschkanandet är egentligen inaktiverade dopaminreceptorer som återaktiveras. Det finns inpräntat sedan barnsben att fritt fall är något som vi blir glada av, men när vi utsätts mindre och mindre för detta ju äldre vi blir, desto färre receptorer förblir aktiva. Han menar att detta är anledningen till att vi inte längre finner glädje i lika många saker som vi gjorde när vi var barn. Hade man haft lika många aktiva receptorer som vid 1-års ålder hade “tittut” varit det perfekta stand up-numret.

Bygget av detta rutschkanesystem har ännu inte startat, men planen är att det ska finnas tre olika rutschkanor med varierande lutning i byggnaden och tillhörande stoppljus så att ingen krock uppstår. Prislappen för kalaset kommer att vara saftig, men enligt universitetsledningen en smart investering då systemet har en helt fossilfri energiförsörjning och ger ett hopp om att studenternas förbättrade prestationer ska kunna leda till att LiU börjar konkurrera med MIT och Harvard.

Satsningen föder hopp hos både studenter och personal. De förstnämnda menar att detta är ett perfekt exempel på att tjat lönar sig. Till slut blir man hörd, trots att det har kostat dubbla hjärtslag, fullproppade hissar och ben som spagetti under en längre tid. Ansvariga säger att det här projektet kommer sätta Norrköping på kartan igen sedan Bråvallas död 2017 och att vi kan vänta oss att se världsartisterna på Trappan istället, utan en kommande bojkottning.

Källor: Bristfälliga Text: Pernilla Brink Layout: Melina Mangs Foto/Illustration: Jasmine Andersson

23

Text: Viktoria Strömgren Layout: Fanny Olsson

Trots att vårvindarna är starka, så lurar sommaren och den behagliga värmen runt hörnet. Snart är tiden kommen för att glömma omtentorna som ska skrivas i augusti och istället njuta av den frihet som sommaren ger. Under sommarens varma solstrålar finns det flera ätbara ting som kan ge svalka, däremot finns det endast en som är så pass starkt förknippat med sommaren; glassen.

Som vanligt lanseras det flera nyheter i glassvärlden nu på vårkanten, och jag vet att som student är plånboken ganska tunn ibland. Därför har jag nu testat sex olika glassnyheter för att du ska slippa betala för en glass som hamnar i papperskorgen.

Kategorierna som bedömningen utgår från är följande: nyhetsvärde, kvalité, smak, samt utseende. Poäng ges från noll till fem.

24

FÖR DIG SOM INTE HAR NÖTALLERGI: SNICKERS

Först ut har jag testat Snickers som ges ut av Triumf. Du har troligtvis tidigare testat den populära Snickersglassen som är i samma format som godiset. Årets nyhet har ingen märkbar skillnad i smak förutom att den nu ges ut på pinne. Att tillsätta en pinne i en redan existerande glass ger inte högt nyhetsvärde men Snickers vinner på smaken och kvalitén, varför ändra ett vinnande koncept? Resultatet för Snickersglassen blir följande: Nyhetsvärde: 1 / Kvalité: 4 / Smak: 4 / Utseende: 3 / Totalt: 12 poäng

FÖR DIG SOM ÄLSKAR KAKDEG: COOKIE DOUGH PEACE POP

Ben & Jerry släpper en ny styckglass varje år och 2021 är inget undantag, höga nyhetspoäng ska inte ges bort lätt. Den nya glassen är rund med tre streck som knappt syns. Glassen behåller den kvalitén som Ben & Jerrys har på sina glassar, därav också det höga priset på ungefär 25 kronor men det är absolut värt om du gillar kakdeg. I mitten av glassen finns nämligen en stor bit kakdeg som smälter in fint med resterande glassen. Glassen består också av den klassiska vaniljsmaken och små chokladbitar.

Nyhetsvärde: 1 / Kvalité: 5 / Smak: 5 / Utseende: 3 / Totalt: 14 poäng

FÖR DIG SOM ÄR MEDIOKER: TWISTER PEEK-A-BLUE

Den älskade Twisterglassen släpper en ny version med smak av blåbär, jordgubb och melon. Det hade kunnat vara ett vinnande koncept men tyvärr faller Peek-A-Blue på smaken. Den smakar ingenting i jämförelse med sin starka familjemedlem Twister original. Konsistensen samt utseendet är densamma vilket den vinner några poäng på. Färgglada glassar på sommaren gör sig bra för Instagram stories.

Nyhetsvärde: 4 / Kvalité: 3 / Smak: 1 / Utseende: 3 / Totalt: 11 poäng

FÖR DIG SOM ÄR TRE ÅR GAMMAL: DISNEY FROZEN II OLAF

GB släpper i år en glass av den populära barnkaraktären Olaf. Lite sent in i hype:n kan man kanske tycka, är inte Frozen lite ”gjort”? Till skillnad från Twisters Peek-A-Blue där jag hade höga förhoppningar fanns det inga alls här. Trots det blev jag besviken. Glassen både smakade billigt och hade en billig konsistens. Några poäng ska den ha för ett försök till att illustrera Olof på glassen, men det faller aningen platt när det ser ut som att det är ett barn som har illustrerat.

Nyhetsvärde: 2 / Kvalité: 0 / Smak: 0 / Utseende: 2 / Totalt: 4 poäng

FÖR DIG SOM HAR SVÅRT ATT FATTA BESLUT: CORNETTO DRAGON Här har vi en vinnare. Dragon utmärker sig från de andra glassarna genom att både ha en särskiljande fruktig smak och en god chokladsmak. Passar perfekt när man inte kan välja! Konsistensen är ingen Ben & Jerrys, men det skadar inte. Estetiskt sett är den både snygg med klara färger i glassen och en svart strut. Cornettofamiljen utökas lite då och då, trots detta har Dragon ett högt nyhetsvärde tack vare det annorlunda konceptet i smak.

Nyhetsvärde: 4 / Kvalité: 3 / Smak: 5 / Utseende: 5 / Totalt: 17 poäng

25

TEKFAK HÄR UTFORSKAS FRAMTIDENS FLYGTEKNIK I över 50 år har styrsystemen hos flygplan varit i princip oförändrade. Men på Linköpings universitet, LiU, utvecklas nu framtidens flygteknik. Till sin hjälp har forskarna en så kallad ”iron bird” från Saab utrustad med den senaste tekniken.

Text: Anders Ryttarson Törneholm Layout: Felicia Dofsand Bild: Thor Balkhed

I verkstadslabbet på avdelningen för Fluida och mekatroniska system, Flumes, vid LiU har en testrigg av flygplansmodellen Saab 2000 stått mer eller mindre bortglömd i över 20 år. Den skänktes till LiU av Saab när deras utvecklingsprojekt av flygplansmodellen var färdigt. Av olika anledningar blev testriggen, med tillhörande system, stående.

I branschen kallas en sådan testrigg för ”iron bird” och är en fullskalig kopia av styrsystemet för utprovning innan flygning. Den består av ett stålskelett där olika lösningar och koncept kan testas för att se samspelet mellan olika system och hur de påverkar varandra.

Nu ska en forskargrupp på LiU använda Saabs gamla testrigg för att ta reda på vad framtidens flygteknik blir. I och med att testriggen har stått i oanvänd i 20 år var det nervöst att få igång tekniken efter så lång tid. Christopher Reichenwallner är doktorand på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid LiU: – När vi hade monterat ihop vår testrigg samt de datorer och system som användes av Saab för 20 år sedan och tryckte på ”Start” gick den igång direkt. Det var en stor lättnad.

Nu är utmaningen att integrera den nya tekniken med den gamla, säger han.

Tillit till nya system De första styrsystemen i flygplan bestod av vajrar kopplade till varje roder och vingklaff.

Vid skarpa stigningar och svängar krävs mycket muskelkraft för att piloten ska få planet dit hen vill. Men ju större och snabbare flygplan, desto större krafter. Då krävs ett hydraulsystem med servo som sköter roder och klaffar. I hydraulsystemet finns en central hydraulpump, som drivs av flygplanets motorer. Den förser ställdonet, även kallat aktuator, med tillräckligt mycket effekt för att få exempelvis en jumbojet att svänga.

I de flesta kommersiella flygplan är styrreglagen i cockpit både elektroniskt och mekaniskt kopplade till ställdonen. Den mekaniska kopplingen mellan styrreglage och ställdon finns kvar som en säkerhetsåtgärd om den elektroniska lösningen skulle haverera. Den här typen av lösning är vanligast även idag, trots att den funnits med sedan slutet på 1960-talet.

I vissa nyare flygplansmodeller är den mekaniska styrningen helt frånkopplad. Det kallas ”fly by wire” och innebär att pilotens rörelser styr en dator som i sin tur styr planet. Men i grund och botten bygger den på samma teknik med central hydraulpump som tidigare.

– Det handlar om tillit till nya system, därför tar det lång tid innan man vågar gå över till mer moderna alternativ, och ofta vill man ha kvar en beprövad teknik som back-up.

Säkerheten kommer alltid i främsta rummet när det handlar om flyg, säger Felix Larsson, industridoktorand från Saab på IEI.

Christopher Reichenwallner, Alessandro Dell’ Amico och Felix Larsson ska utvärdera framtidens styrsystem i flygplan.

26

Mer elektrifiering Inom flygindustrin pratas det mycket om begreppet ”More Electric Aircraft”. Det innebär att så mycket som möjligt av flygplanets funktioner, undantaget framdrivningen, ska drivas av elektricitet och vara elektroniskt styrda. Dagens kombination av hydraulik, pneumatik, mekanik och elektricitet för olika funktioner gör att flygplanen i många fall

FORSKAR blir onödigt tunga, komplicerade och får hög bränsleförbrukning. Det är de senaste årens tekniska framsteg inom elektrifierade komponenter som nu gör det möjligt att nu förverkliga en större del elektrifiering.

Tekniken som forskarna i Flumes labb jobbar med har potential förändra styrsystemet i grunden vilket i sin tur kommer påverka resten av flygplanets uppbyggnad. Men LiUforskarna vill vara tydliga med att det finns flera olika lösningar och i dagsläget vet man inte vilken som är den bästa. Det skulle lika väl kunna visa sig att en kombination av befintliga och nya lösningar är vägen framåt. Alessandro Dell’Amico är forskningsledare och adjungerad universitetslektor på IEI från Saab: – Vi är med och skapar nästa generations styrsystem i flygplan genom att elektrifiera hela plattformen och decentralisera arkitekturen som styr vingklaffar och roder. Målet är att öka energieffektiviteten, spara vikt, förenkla underhåll och öka säkerheten.

Digital tvilling Projektet sträcker sig i dagsläget till 2023 och just nu fokuserar forskargruppen på att skapa tydlig och avgränsad bild av projektet. Alessandro Dell’Amico fortsätter: – Det som vi har installerat just nu på vår ”iron bird” är en elektromekanisk aktuator. Det finns två varianter – dels elektromekanisk vilket innebär att en elmotor styr en kulskruv och dels elektrohydrostatisk där en elmotor styr en liten hydraulpump med cylinder. Vi har som målsättning att utvärdera båda typerna av aktuatorer.

I och med att styrsystemet påverkar övrig arkitektur i planet kan inte allt prövas på testriggen. Därför jobbar forskargruppen också mycket med simuleringar. Med hjälp av en digital tvilling av testriggen kan större system utvärderas som en mix av hårdvara och virtuella modeller. På sikt kan även realistiska flygsituationer simuleras.

– Vi behöver simulera aerodynamiska krafter och studera möjliga felfall för att se hur de nya styrsystemen reagerar, säger Christopher Reichenwallner.

Felix Larsson fyller i: – Det gäller att förstå helheten när man jobbar med flygutveckling. Byter man ut ett system kommer det påverka ett annat. Därför är det är otroligt värdefullt att ha en ”iron bird” att jobba med. På så sätt kan vi validera våra beräkningar mot verkligheten.

Samverkan med Saab Projektet görs i samarbete med Saab som är en strategisk partner till LiU. Inom samverkansavtalet ligger fokus på långsiktig kompetensförsörjning, forskning och innovation. Något som märks även i det här projektet där studenter får möjligheten att jobba med utvecklingen av styrsystemet i sina masterprojekt, något Alessandro Dell’Amico är märkbart stolt över: – Det känns väldigt kul att kunna erbjuda våra studenter att jobba med den här tekniken som verkligen är ”state of the art” – det är få förunnat.

Testriggen är en så kallad “iron bird” som är donerad till LiU av Saab.

27

Var är alla utbytesstudenter? Är utbytesstudenterna bortglömda? Det här reportaget föddes ur en nyfikenhet kring hur det skulle vara att vara utbytesstudent på LiU. De flesta studenter på TekFak tänker kanske på hur det skulle vara att åka på utbyte till ett universitet utanför Sveriges gränser, men hur är det att komma hit? Hur välkomnar vi internationella studenter? För att ta reda på det har jag intervjuat flera studenter, studentföreningar och personer som jobbar med dessa frågor på LiTH. Under intervjuernas gång har jag förstått att det finns flera olika typer av internationella studenter och att de ofta blandas ihop. Det är något som den internationella koordinatorn Åsa Olsson förtydligar: “Vi säger internationella studenter om både programstudenterna och utbytesstudenterna. Ibland blandas de grupperna ihop.” Åsa Olsson och hennes kollega Claudia Schmid berättar att det brukar komma ungefär 490 internationella studenter till TekFak ett vanligt år, vilket är ungefär hälften av alla internationella studenter som kommer till LiU varje år.

Olsson ger en möjlig förklaring till varför just TekFak har så många internationella studenter: “Kul att vi har så många internationella masterprogram på engelska som vi kan erbjuda. Det är säkert en anledning till att vi har så många internationella studenter på TekFak.” De flesta studenter kommer på hösten och en del stannar en termin och andra stannar två terminer.

En person som har gått emot majoriteten och påbörjat sina masterstudier på våren är Sofia Öhman, från Esbo i Finland, som kom hit i januari. Hon beskriver det som en rolig upplevelse, men pandemin har ändå påverkat studielivet.

Hon är tacksam för den grupp på fyra internationella studenter som hon har lärt känna tack vare ISA (International Students Association). Tillsammans har de bland annat besökt marmorbruket och testat Escape Room.

Text: Matilda Helander Layout: Felicia Dofsand Illustration: Jasmine Andersson

- Det är svårare att studera på distans, men det är samma sak i Finland. Med det sociala tänker jag att det är bättre, för nu har vi en liten grupp där vi har möjlighet att lära känna de personerna. Jag tycker om det mer än stora fester.

Den sociala förändringen som pandemin har medfört är något som jag tror att alla, såväl studenter som icke-studenter kan hålla med om. Däremot är det flera som nämner att det har drabbat utbytesstudenterna extra hårt. Att bo i ett nytt land och i en ny stad där alla talar ett annat språk och där du inte känner någon är svårt i vanliga fall. Addera då att du inte får möjlighet att lära känna nya personer på grund av pandemin.

Men att vara utbytesstudent i Sverige under pandemin behöver inte vara så dåligt, något som Anthony van Oosten från ISA uttrycker: - Everyone I have spoken to, are of course thankful for being here in Sweden, because it is a lot better here. By better I mean that the regulations are a lot looser than in their own countries.

Jekaterina Basjuka är en mastersstudent som först studerade på LiU som Erasmusstudent under 2018 och sedan dess valt att komma tillbaka för att ta en master i design. Hon kommer ursprungligen från Lettland men tog majoriteten av sin Bachelor’s i Storbritannien. Hon har glimten i ögat när hon beskriver sitt sociala liv just nu: - Social life does not exist anymore.

Hon har många bra minnen från sin tid som Erasmusstudent och delar sin syn på kursutbudet för Erasmusstudenterna: - All the courses that LiU suggests for Erasmus students are only for international students. On one hand it is good, because you meet a lot of different cultures and that is kind of the purpose of the program, but on the other hand I think my expectations were that I would have a lot of Swedish friends, but the opposite happened. I had more international student friends than Swedes. Would be nice to have a mixed and blended program.

Att det finns en viss uppdelning mellan internationella studenter och nationella studenter är något som jag

28

personligen har upplevt men även något som många andra bekräftar. Enkäterna som universitetet skickar ut till internationella studenter efter deras tid här är i stort sett väldigt positiva, förutom när det gäller boendet och deras kontakt med svenska studenter. Efter mina intervjuer inser jag att den kontakten lämnar mycket att önska såväl inom utbildningen som i det studiesociala.

Sofia Öhman fick tyvärr ingen labbpartner i en av sina kurser, trots att labbassistenten försökte hitta en partner till henne. Det är svårt att få kontakt med nationella studenter och de internationella studenterna umgås mer med varandra.

Anthony van Oosten ger en möjlig förklaring till varför det är uppdelat: - When they ask to form a group for a project, the Swedes have already been studying that course or program for years and they already have their own friends and make a group within themselves, which means that the exchange students have to make groups within themselves.

En förklaring som ekar väldigt likt det resonemang som Åsa Olsson för kring mottagningen av nya studenter: - Vi har, som vi tycker, ett omfattande välkomstprogram som är nyttig och med nödvändig information, varvat med rolig information. [...] Jag kan förstå att utbytesstudenterna känner sig lite vid sidan om när de ser de nationella programstudenterna när de har ett nolle-p på två veckor och massor med faddrar. Man kanske står lite vid sidan om där, samtidigt börjar ju de nationella studenterna ett helt program då. Där är introduktionen väldigt viktig.

Martin Åsenius från ESN (Erasmus Student Network) ger ytterligare en förklaring till varför det kan vara svårt att lära känna svenska studenter som utbytesstudent: - Det är inte bara att man stöter på någon på stan och börjar prata. Så gör vi inte i Sverige. Jag tror att det är rätt svårt att träffa svenska studenter generellt. Jag tror att det är en stor fördel om man bor i korridor.

Det är inte bara bekvämlighet i grupparbeten eller kulturella faktorer som försvårar det internationella mötet på hemmaplan. Det finns även en språkbarriär som lägger ytterligare ett krokben. Där delar Martin Åsenius och Anthony van Oosten åsikt.

- De kommer inte i kontakt med det vanliga svenska studentlivet för de hittar inte information om saker.

- Martin

- I don’t know where to look or what to look for. I guess if I do see a Swedish event or poster on campus, normally it is in Swedish, which means that I can only understand part of it but for some they don’t understand any of it. That gives them the impression that they are not welcome.

- Anthony Martin berättar om ett exempel då en student inte har vetat vad Flamman är, tre månader in i dennes studier.

Han berättar om ett initiativ för att göra information om studentlivet mer lättillgänglig för internationella studenter: - Vi har haft kontakt med kårerna och de har visat stort intresse för att informationen ska bli mer tillgänglig för utbytesstudenter. Jag tror att det är Kårservice som jobbar med en ny plattform för att kunna sprida information.

Det tror jag kan vara ett steg i rätt riktning att kunna nå ut till alla studenter.

Det finns även vissa masterstudenter som inte vet vilken sektion de tillhör. Där riktar Martin vass kritik mot sektionerna och deras internationella utskott: - Sektionerna har ofta ett internationellt utskott, men dem är bara riktade till de som går på programmet. Det är bara vi (ESN och ISA) som är riktade till utbytesstudenterna. [...]

Jag kan tycka att sektionerna borde ta lite mer ansvar för att välkomna sina masterstudenter. För nu faller i princip alla internationella studenter på oss att ta hand om och svara på frågor. Åsa Olsson förklarar att LiU “vill jobba med internationalisering på hemmaplan, så att studenter här får en liten bit av internationaliseringen”. Personligen har jag knappt upplevt denna internationalisering förrän jag sökte upp personer att intervjua för det här reportaget. Det finns så många positiva aspekter av att studenter kommer hit och åker ut i världen. Det som är gemensamt för alla mina intervjuer med de internationella studenterna är att de uttrycker en stor glädje för kulturutbytet och gemenskapen.

“When you are in those intense situations with people you often find close friends.”

-Jekaterina Basjuka

ISA - International Students Association ISA är en förening som representerar alla internationella studenter vid Linköpings Universitet och drivs av ideellt arbetande studenter. Deras mål är att försöka integrera internationella studenter i det svenska samhället och välkomna dem till universitetet. De ordnar flera olika aktiviteter under mottagningen såväl som under läsåret, till exempel spelkvällar, grillkvällar och resor.

ESN - Erasmus Student Network ESN är en av de största studentorganisationerna i Europa och består av 540 olika lokala sektioner där ESN Linköping är en av dem. ESN finns i 42 olika länder och organisationen har tre olika nivåer: lokal, nationell och internationell. ESN Linköpings huvudsakliga uppgift är att välkomna utbytesstudenter till Linköping och Sverige. Det gör dem bland annat genom att delta och planera delar av mottagningen, sälja en overall och ordna events som fika och grillkvällar.

ESN Linköping består av 13 ideella styrelsemedlemmar.

29

Text: Matilda Helander, Layout: Melina Mangs, Illustration: Matilda Jacobson

MASKROSOR OCH FARVÄL

VARFÖR ÄR FARVÄL SÅ SVÅRT? Oavsett om det handlar om vem som ska lägga på samtalet först eller om att förlora en älskad person så är farväl alltid svåra. Kanske till och med smärtsamma. Den här krönikan är både den lättaste och samtidigt mest svårskrivna av de jag har fått chansen att skriva under det här läsåret. Lätt för att det finns så mycket att säga. Svårt för att dessa ord skrivs med insikten att det är mina sista; i den här tidningen och med den här redaktionen.

Jag minns känslan som fyllde mig när Lina ringde och sa att jag skulle bli LiTHanians nya krönikör. Det var som att hela kroppen fylldes av vichyvatten. Jag kunde inte sitta stilla. Några sms och samtal till mina nära och kära senare, när pulsen återhämtat sig och jag slogs av tanken: “Vad tusan ska jag skriva om?” Som tur är har det inte varit något problem. Jag har fått hjälp, blivit inspirerad och lärt mig mängder av alla i redaktionen. Jag har bland annat lärt mig vad igenkott, singelkvot och rostat berörd egentligen betyder.

Min resa började som jag tänker mig att de flesta studenters ideella engagemang i studentföreningar börjar, och jag tror att det slutar på samma sätt som för alla andra. Med ett farväl. Genom livet tar vi adjö på många olika sätt:

30

till vännen som du träffar imorgon, till familjen när du flyttade hemifrån, till farmor när du lägger på luren, till korridorspolarna när du flyttar, till studentlivet när du tar examen och till examinatorn när du klarar tentan.

So long and thanks for all the F:s!

Att ta farväl till en kurs är visserligen inte så svårt. Vi tänker inte heller särskilt mycket på det när vi säger “hej då” till en vän vi snart ser igen. Men det är svårare att ta farväl av en relation eller att hantera hur en relation förändras. Det är svårare för att uttrycket “du är vad du äter” kan användas för din personlighet och dina vänner. Det är svårt när du och dina vänner förändras.

Men att ta farväl är inte bara något jobbigt och negativt.

Nej, att ta adjö är något vackert. Det är tiden då man gör plats för något nytt. Det är tiden då drömmar får chansen att växa. Det är början på ett nytt kapitel. Nu har maskrosen blommat hela läsåret och den börjar få luddiga frön. Snart ska de spridas i vinden och bli nya maskrosor. För även om den här krönikan är slutet på kapitlet så är det inte slutet på boken. Au revoir och hasta la vista en el viento!

sektionssidor s. [säk-jhhoonss-sidor]

sidor fyllda av sektioner

31

GL T T V GB’ YE T H 2021 - RAT D E AV C H E (...och redaktören)

Som vi hoppas ingen förmodligen har missat vid det här laget har GB kommit med några spännande glassnyheter för i år!

Nu är sommaren snart här, och vad bättre sätt att njuta av solen och värmen än med en glasspaus i plugget? Slås du av beslutsångest behöver du ej längre lida! Chefsmuttern Annie och redaktören kommer till din räddning med årets stora GLASSTEST!!

Hur mådde vi efter det här testet? Ganska illamående...

Olof: Vi fick en chock när vi först öppnade glassen. Vad som en gång var ett asnikte var inte längre ett ansikte. Skulle säga att vi fick Wish verisionen av Olof. Smaken var ganska plain, vanlig vanilj och ganska mild. Lite bigback-varning!

Trots våra barnsilga sinnen var detta ingen favorit.

Twister Peek-A-Blue: Den hade en cool kabelstickad twist till utseendet olikt vanlig twister. Smaken var dock tyvärr en besvikelse. Den smakar likt vanlig twister fast ganska mycket mer artificiellt. Vi skulle välja vanlig twister över denna!

Cornetto dragon: ASGOD!!/ASÄCKLIG!! (beroende på vem du frågar).

Chefsmuttern var inget stort fan. Men redaktören skulle säga att den var över förväntan! Tycker man inte om lakrits så kommer här goda nyheter - det svarta är¨ inte detta fruktansvärda påhitt utan smakar fantastiskt!

Full av överraskningar med smaker. Det var sylt i mitten och det tyckte iaf chefsmuttern var gott.

Cornetto soft: Utseendet är klassiskt, snyggt! Som man förväntar sig smakar den som mjukglass. Den var för vår smak kanske lite för gräddig. Konsistensen är tjock och mättande men gillar man mjukglass så finns det inget att klaga på!

Double gold caramel billionare: Första tanken: sjukt namn, har lite small d*ick energy. Är detta namn för att överkompensera något? Men vår slutsats är nej. Den lever upp till förväntningarna!

Den smakar mycket karamell (som kanske väntat).

Choice lovely vanilla cone Grymt bra med denna glass är att den är helt vegansk!

Den smakade helt ok. Chockladtäcket var av väldigt mörk choklad, vilket vissa kanske gillar. Struten var mjuk och ganska smaklös. Sedan fanns det en överraskande chokladklick i mitten - men den smakade nästan lakrits?

Ben and Jerry’s Cookie Dough Peace Pop Redaktören var sjukt taggad på denna!! Finns det något bättre än cookie dough? NEJ!! Men till den stora besvikelsen så var det endast en smal strimma av kakdeg i glassen.

I övrigt var den mer som en vanlig vaniljglass med chokladtäcke. Ganska överprisad för storleken.

God men simpel säger chefsmuttern.

Solero exotic: Vem älskar inte denna?? Tror inte vi behöver säga så mycket om Solero exotiv då vi räknar med att ni som läser detta känner igen den gamla godingen och redan vet att den är i världsklass. Man får en svårslagen kombo av isglasskänsla men samtidigt gräddig gräddglass.. det är en fin balans! Och frächt. BÄSTA GLASSEN HELT ENKELT

// RedM

32

”Hellre avdankad än ens påbörjad” - anonym avdankad, irrrelvant, sjukdomsdrabbad patet

Sedan 2016

7

201

201

8

2019

2020

2021

EXTRA EXTRA! Sommarens stora, mest legit och exakta horoskop Som sista nummer har Timon, Pumba och Simbaaaa gjort ett snabbt karriärbyte, kollat upp mot stjärnorna, och hittat våra inre medium. Nedan finner ni horoskop för kommande sommaren, sorterat på de tydligaste personlighetsdragen, dvs sektionerna (på tekfak). Ta vara på dessa sista ord som om det vore våra sista i detta liv, för det är just vad det är.

Ling: Må din sommar vara lika skön som det är att vara lingare. När solen når sin topp och rosét är påfyllt, glöm inte bort att utbringa en serenad till din käraste; OH AH OH AH EEH. Månens plats i universum under sommarmånaderna kommer då att bringa dig mer skönhet, ofta i färgerna av gult och lila.

I: Din framtid ser väldigt ljus ut. Må dina motgångar inte betunga dig, framgång i arbetslivet är oväsentligt. Må din fader punga ut. Ha i åtanke att den företagsbetalade golfresan i Dubai kanske inte blir av, men håll dig hoppfull. En yacht i skärgården är inte så pjåkigt heller. Glöm inte för guds skull inte bort att sova med laxen i vänster hand mellan lill- och ringfingret.

D: Isoleringen har hjälp mycket inför sommaren, du har under hösten och våren (kanske hela livet) jobbat upp dig till att Tiden på dansgolv, doften av nytappad gränges, synen av flygande folk och flyganbli dubbelhänt, det är nu du äntligen kan använda dina uppbyggda kunskaper. På sommarsolståndet kan dina kunskaper bärstillhands, och ljudet Forte!s hardstyle-musik kl 02:34 kan kännas som ett minne kommade mycket då en av synonym till sommarsolståndet är befruktningsdagen.

blott. Gränserna över sektionerna har aldrig varit tydligare, du vet knappt vilka

Y: Om lycka är det du söker under sommarkvällarnas ljuva melodi kan du jobba på fysiken. Må din nyfunna kärlek till som ens gårbringa i dindigegna Därför kan det kännas konstigt när vipåväl kan återgå hälsa och välmående biccarklass. och gluteus maximus.

Sommarens månader må fokusera fysik, men med en stark korrelation kärlek kommer en desperat TBi:are vilja ha dig, ellerHur D:areraggar beroendeman? på din Hur läggning, till ett med normalt festlivsmönster, hur agerar man? för andarna man dömmer dig inte<3 ens en konversation?

TBi: När månen står lysande över Skytte-C och dina bröst känner att det är 70% chans att det redan regnar, då finns en möjlighet att finna dig en ståtlig pojk med lösningsförslagen inte frestas avde denna synd, MAI har Frukta icke, redaktionen har tagit frågantilli TATA42. akt ochLåt hardigkontaktat mest erfarna, ögon överallt. Många har skickats till Disciplinnämnden, få har återvänt. Må kraften vara med dig.

utbildade, klamydia-drabbade raggarna som finns kvar på campus - avdankade - för blomstrar att kunna besvara denna svåra fråga; hursjön raggar sekMatNat:festerister När algblomningen är det dags att bege sig till den nordöstvästra på dinman högraöver sida av halvmånen där en talade häst väntar på dig. Smakationsgränserna? på varje ord hästen giver dig, det kommer bringa dig evig lycka.

M: Då kugghjulens skuggor klickar och skiftnyckelns käft är inställd i kärlekens tecken, då är det för f*n dags, ha den äran. Glöm inte att när tiden slår samma klockslag som värdet av e och det föregående är inställt korrekt, kommer maskingudarna bringa dig evig lycka i form av ett skjutmått i metall.

ETT STORT TACK FÖR OSS

”Det är inte lätt att vara ödmjuk när man är störst, bäst och vackrast” TBi-lagan 20/21

Nu har ett helt läsår snart gått förbi, och vår tid som djupdykande journalister lider mot sitt slut. Från ett renoveringsobjekt till läsarsiffror som TBi som aldrig tidigare skådat (baserat på undersökningen från förra numret). Från den empiriska undersökningen som gjordes förra numret så fick vi en större kontakt med vår fan-base och fick reda på vilken inverkan vi har på människors vardagliga studentliv. Från civila till hjältar som bär hela sektionen på våra axlar. Vi vill ta den här stunden till att rikta ett stort tack till alla våra fans, och till er som kryssade i “Nej” i undersökningen säger vi bara; “Du behöver inte tycka om oss, så länge du har _hört_ om oss”. Tack till alla som har läst vår TBi-lagan, men framförallt tack till oss själva, våra egna skrivstunder och de fina vinkvällar som de genererat. Pok-drop

33

Effektivisera din vardag - 5 elektronikprojekt för hemmafixaren Det är viktigt att spara tid. Faktum är att en av de absolut vanligaste läsarfrågorna som redaktionen får in från sektionens masterstudenter är: “Kära NATTREDAX, hur kan jag med hjälp av mina nyfunna kunskaper inom matematik, fysik, industriell ekonomi och elektronik underlätta och effektivisera min vardag?”

Eftersom detta är en så vanligt förekommande fråga har redaktionen beslutat att samtliga sektions- och/eller LinTek-medlemmar ska få ta del av svaret. Dessvärre har redaktionen ännu inte funnit något konkret tillämpningsområde för matematik, fysik eller industriell ekonomi, men här följer ett antal elektronikprojekt, redo att underlätta just din vardag: •

• • •

•

Sätt en kamera i kylen så att du alltid kan se hur mycket mjölk du har kvar. Redaktionen rekommenderar en Raspberry Pi med PiCam, plus en tillhörande app som du får programmera själv. Du kommer aldrig behöva åka fram och tillbaka från Hemköp igen bara för att du glömt hur många paket du hade kvar!

Gör en app som, med hjälp av avancerat datorseende, kan avgöra om vinet du precis hällde upp är vitt eller rött. Så slipper du lägga tankekraft på det.

Montera en LED-diod som lyser när du är hemma. Så att du vet.

Genom att montera halleffektsensorer på toarullen kan du med en Raspberry Pi och lite enklare webbprogrammering göra en twitterbot som ger dig en notis när toapappret håller på att ta slut.

Gör en väckarklocka som är kopplad till din kalender-app.

När The Imperial March väcker dig klockan 6 på morgonen på dagen för tentan, så slipper du iallafall oroa dig för att försova dig.

Och med dessa ovärdeliga tips önskar redaktionen en trevlig sommar!

34

SOMMARSPECIAL: NATTREDAX stora solbrännekategorisering och oklara rubriksättning ▷ ”Är det ens ett ord?” ☑ Ja. ☑ Solbrännorna du inte visste fanns ☑ Och några som du visste kanske ☑ Solsimulator-projektet gone wrong ☑ Det som hände sedan får till och med Münger att sk...

Brus-kviss Inspirerat av allas vår gamla favorit “Gissa bajset” från Myror i brallan, har redaktionen stöpt om konceptet i en ny tappning och anpassat det för gemene tecknolog. NATTREDAX presenterar härmed stolt veckans kviss - Gissa bruset!

Alla hjälpmedel förutom kommunikation med andra är tillåtna.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Springsteen Silence Satellite Snyper Formula used to model the frequency of natural disasters

Jag intygar att varken vänner eller något annat otillåtet hjälpmedel finns tillgängligt under tentamen.

Lycka till!

35

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES Inancial Times # 1 2021 Av och med: Folke, Walter, Jean & Ebba inancial.times@isektionen.se Fax: +46 8 700 65 00 Twitter: @inancialtimes

Ledare

Kära läsare,

När det nu har blivit dags att runda av det gångna läsåret är det en minst sagt säregen årsresumé vi blickar tillbaka på.

Det har varit en höst och vår där Redaktionen i sedvanlig ordning iakttagit andras triviala misslyckanden på ett avstånd av minst en östgötsk knölsvans vingspann. Läsårets största plattfall tillägnas studienämnden vid Linköpings Universitet och dess tidigare omskrivna satsning på en internationell inriktning av det bespottade affärsjuristprogrammet, som om inte affärsjuridik i lokal skala var eländigt nog. Det enda fallet i motsvarande skala som kan ställas i paritet med det av universitetets anseende skulle möjligtvis vara Esbjörn Bolins rating på Blocket Bostad.

I läsårets sista upplaga av Inancial Times avhandlas de anskrämliga konsekvenserna av grön populism och vad gemene man kan göra för att motarbeta bohemernas kärnsyfte. Vidare lyfts hur förutfattade meningar om att alla studenter är lika fattiga (läs lika lite värda) kan motbevisas med en mindre kontantinsats. Utöver detta bjuder vi även på ett statistiskt signifikant test för dig som följt uppgången av Coinbase och överväger hur opassande du är att ge dig in i ännu ett pyramidspel.

Denna förstklassiga utgåva av stadens mest omtalade magasin innebär även undertecknads svansång som chefredaktör för det eminenta påfundet Inancial Times. Tiden har kommit att placera la maglia rosa över Jean Chatarés trygga axlar, och jag ser fram emot att följa hans sylvassa penna framöver, numera i ledarkolumnen. Att lämna tillvaron på existensminimum under CSNs järnhand erbjuder förvisso en viss befrielse, men det är inte utan att ens en härjad ekobrottsling som jag själv blir blödig. Det är därav med ett känslomässigt farväl som undertecknad tillsammans med vapendragaren Walter Midt nu vinkar adjö till Inancial Times, dess enastående medlemmar, och till alla kära läsare.

Tack för den här tiden, och tack för att du har läst. Nöjet har varit på min sida.

Högst aktningsfullt, Folke af Schum 36

Grönt är inte skönt En fluga som under senare år växt från Genom att behålla belysningen en störande sorgmygga till en allt mer igång under natten och kasta frustrerande spyfluga är klimatrörelsen. pengar på en sadelvärmare har vi Denna trendiga accessoar, i form av ett lyckats hålla tillbaka klimatmålen skeptiskt ställningstagande till naturliga galant. Det finns likaledes stora underverk som brunkol, privatjets och möjligheter när det kommer till en schysst köttbuffé, har med fröken laddningen av batterierna. Låt inte Thunberg som galjonsfigur blivit ett allt den gröna indoktrineringen injaga större horn i sidan. Det tydligaste teck- fruktan hos er, ni kan alltjämt net på den hårresande samtid vi lever i ladda batterierna med kolsvart är de fossilfria drivmedel som ploppat el. Förslagsvis med en generator upp likt socialister kring ett soppkök driven av palmolja eller diesel som under det senaste året - elcyklarna. kan lånas av godtyckligt flamseri.

Trots att Inancial Times givetvis kan Ytterligare växthusgaser finns se fördelar med att kunna bränna förbi att hämta hos ackumulatorerbåde fotgängare och fattiglappar på na. Koldioxidhalten skiljer sig manuella skrevraketer blir vi spyfärdiga nämligen åt och det är essentiellt vid tanken av att isåfall passivt stötta att välja rätt. För den oerfarna den miljöpartistiska propagandan. I miljöboven/I-aren kan detta vara syfte att kunna både njuta av ett foren kritisk passage då det billigaste donsmässigt övertag, men samtidigt alternativet ska införskaffas. Säminte kuva sig för en grön övermakt har re batterier behöver bytas ut ofta Redaktionen resonerat kring hur läsar- vilket kommer stabilisera temperna bör agera. aturökningarna och ski-lodgen i Åre som alla låtsas tycka om kan bytas ut mot ett Casa i Marbella.

Först och främst vill Redaktionen slå ett slag för borttagandet av elcykelpremien.

Sedan 2019 besparas vi sent omsider Långt om länge vill Redaktionen ett bidrag som annars besudlar dekla- påminna om livförsäkringen samt rationen. Detta underlättar vardagspus- att cykla så fort du kan för att slet avsevärt då vi nu vet att alla som maximera elförbrukningen samtileder cykeln i märkesbacken saknar en digt som du slipper se hur fula alla aktieportfölj. Obemedlade maskinare andra är. är tillbaka i verkstaden och försöker bygga sig ett eget fortskaffningsmedel, dessemellan som de tror att deras sparkonto med 0,45% ränta ska jobba för dem. Observera dock att stöldrisken nu är påfallande. Töm cykelstället själv, annars gör en arbetslös ekonom det.

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Test - Hur kryptokompatibel är Fear of Missing out Du ska plussa kurser för att kunna tacka nej till den sista utbytesplatsen i Australien. Du missar därmed champagne-onsdag. Klockan är nu 17:13. Hur går tankarna?

1p. Du förglömmer att det är onsdag och är helt uppslukad av tanken att tillintetgöra en förstaårselevs drömmar.

2p. Du blänger mot fax-maskinen osedvanligt mycket. Du finner dig själv grunna över vad dina kamrater förehar sig.

3p. Du drömmer dig bort till ett Bollinger-vattenfall och försöker ivrigt beflita dig.

4p. FOMO:n är större än hos en maskinteknolog med industriell ekonomi som master.

Fingertoppskänsla* Du konfronteras av en jeansbärande stackare som påbörjar sitt inövade dravel om hur CSN-beloppet är insufficient. Hen begär ett ställningstagande. Hur besvarar du?

Studentikosing Redaktionen har följt den oroande utvecklingen av att likställa studentliv med ett liv i fattigdom. Vid första anblick kan den blygsamma summan från centrala studienämnden gå hand i hand med existensminimum. Det är fel och lösningarna stavas merkostnadslån, bostadsbidrag och barnbidrag. Redaktionen uppmuntrar till CSN-lånet. Alla lån som erfordrar en ränta på under 25 % är en vinstaffär, ty en investering i Exxon eller Lundin Oil ger det dubbla i avkastning. Bidrag ska maximeras för

1p. Du blundar, håller för dina öron och spatserar därifrån medan du stillsamt försöker meditera bort ilskan genom att rabbla upp Monacos tronföljd.

Riskaversion/-benägenhet

2p. Du nickar sympatiskt och ursäktar dig. Väl utom räckhåll tar du fram ditt svarta block och antecknar.

1p. Nej, jag gör det just nu.

4p. Du skrålar ”Amen broder” och i sann Bernie-anda talar du högtravande om arbetarklassens jämmerliga samhällsställning. *Som ett mått på anständighet kan inversen av skalorna vidtas.

Kapitalstyrka Hur ser din dagliga njutningsdryck ut?

-5p. Du har någon gång köpt en kaffe i baljan 2p. Du kan minst fyra olika brygder med fransk benämning.

3p. Årligen lejar du en praktikant som brygger ditt morgonmedel. Tvefalt ifall EMM:are inkluderas i antagningsprocessen.

Du har blankat GameStop?

4p. Ja 0-3 poäng Din största möjlighet till avkastning är att hoppas på en upprepning av Weimarrepubliken 1921 och gräva ned dina pengar. Om du insisterar på investeringar kan Blue Chip förordas, för med så skröplig fingertoppskänsla kan man tro att du nyttjat finansiella råd från en medlem i Börsgruppen.

3-15 poäng Du är lika mellanmjölk som en student inom affärsjuridik med Harvey Specter som omslagsbild på Facebook.

Du spelar dock en vital roll genom att understödja kryptovalutans ologiska manér via ditt eget. Så krypta på, du bidrar!

16 poäng KBK.

4p. Din stämningsansökan mot LiU om att tillåta ha med en egen butler på morgontentor avslogs för 30e gången. att straffa de som inte skatteplanerat.

Barn innebär inte bara mer bidrag utan också ett koldioxidavtryck på 58,6 ton per år: win – win.

Man måste spendera pengar för att tjäna pengar. Så för studenten som vill ställa sig över fattigdomen följer nu ett par råd från Redaktionen. Vi vill uppmuntra studenten att uppgradera toapapperet till hushållspapper för att badda derrièren – ifall Ipikurés senaste nummer tagit slut vill säga. Till middag

rekommenderas salmalax, tillagad i ugn med en innertemperatur på 89°C. Fortsatt på den kulinariska stigen kan färska kryddor inhandlas för 20 kr/krukan och torkas i ugn ett par dagar. En kryddburk kräver vanligtvis 16 krukor.

Sist kan den framförhållande med fördel “partyis” smältas under natten för att resultera i dyrt dricksvatten till nästa dag. Fler middagstips kan hittas på @ portionenöverrödingen

37

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

Hue månge gångeh ska du whedda mitt liv, söstra mi? /Walter Midt

38

daxRedax

“Officiellt och helt fristående organ för D-sektionen”

Den Sista Pilen

Jag står där på linjen med pilen i hand Redo att träffa denna yttre rand Ner från 301 jag snart mig har tagit Och i finalen min nemesis slagit Laget mitt kära har pilarna kastat Genom ett slutspel vi enkelt har hastat Nu står vi här med vinsten i sikt Och just sista pilen har blivit min plikt Nerverna svämmar och handen nu skakar Publiken är tyst och golvet det knakar Jag har gjort det förr, kan görat igen Finalstämningskänslan är bara min vän Att vinna en tävling som går varje vår En bragd utan like på spelet nu står En sista pil för att inte bli glömd Jag siktar och kastar på det fängslande DÖMD Den fyrtionde upplagan av DÖMD avgjordes tidigare i vår och vi från D-Group 20/21 kan inte säga annat än att finalen, precis som vanligt, var en riktig nagelbitare. Att få känna på stämningen som D-sektionens Öppna Mästerskap i Dart kan framkalla var en fantastisk upplevelse och vi vill inte annat än att tacka alla som var där! Nu rör vi oss vidare mot nya äventyr och lämnar över facklan till D-Group 21/22! Snart är det vår! Tagga DÖMD! Kärlek, D-Group 20/21

InfU har ordet (för första och sista gången). Vi i Infoutskottet vill stolt

presentera den sista och (kanske)((antagligen)) bästa upplagan av daxRedax!

Snart nalkas sommaren, men tyvärr blir den nog lika dyster som förra året. Men frukta inte! Det finns nämligen ett traditionellt och beprövat läkemedel mot en dyster sommar, nämligen ett hederligt flak öl! Vi uppmuntrar alla krökare att inleda sommaren genom att (ansvarsfullt) iterera genom 24 burkar av malt, humle, jäst och vatten!

Slutligen vill vi tacka alla läsare, och hoppas att ni är lika taggade som vi, på att se vad nästa iteration av InfU har att säga i framtida upplagor av daxRedax!

Ordförande har Ordet

Ett års spaltande och fortfarande snurrar man runt på samma torra Covid-relaterade tema som när man började. Att studentlivet går en bättre framtid till mötes efter sommaren får vi alla hoppas, även om våra insatser under året då får sällas till de historiska parenteserna. Man kan inte lyckas med allt..!

När detta skrivs så är påsken precis över. Denna äggbetonade högtid har kantats av vad som slarvigt brukar benämnas “vårväder”. Vi D:are vet dock att vår inte består av flygande snö utan något spetsigare som med kraft träffsäkert söker sig mot en sifferförsedd tavla. När ni håller detta i handen har ännu en vinnare korats i D-sektionens Öppna Mästerskap i Dart – den 40:nde i ordningen. Men 40:e upplagan innebär att “40-årsdagen” fortfarande hägrar: Det första dömd hölls trots allt 1982! Hoppet om ett icke-distanserat jubileum lever vidare.

Den som trodde att pandemin skulle ta kål på mig blev nog snopen och fällde en tår av sorg när mitt namn dök upp som förslag till revisor. Om sektionsmötet är lika naivt som valberedningen har ni snart mig bitandes där bak när verkligheten snurrar igång igen. Även om jag inte får skriva i LiTHanian så får jag i alla fall skriva exjobb och revisionsberättelse!

Jag tackar mina trogna läsare för detta år. Vi ses i min nästa krönika: D-sektionens revisionsberättelse 2022 – syrligare än någonsin! / Mange

39