Fokus Linnéuniversitetet nr 2 2013

Nummer 2 2013

Fokus Ett magasin om utbildning och forskning vid Linnéuniversitetet

Hjärnkraft Sidan 24

Sidan 10

Tre år som rektor Sidan 15

Framtidens entreprenörer Sidan 20

Nyttiga tobaksplantor

Fokus Linnéuniversitetet Produktion Kommunikationsavdelningen, Linnéuniversitetet

6

8

15

18

22

24

Historiens tysta röster

En plats att utvecklas

Redaktion Kerstin Brodén, Karolina Ekstrand, Elin Lindkvist, Emma Rydh Grafisk form Joakim Palmqvist Foto Helena Belfrage, Getty Images, Hasse Karlsson, Andreas Klippinge, Jonas Ljungdahl/ Giv Akt, Matton/Science Photo Library, Nisse Nilsson, Anders Olsson, Liv Ravnböl, Johannes Rydström, Carina Sörgårn Tryck Davidsons Tryckeri AB, Växjö

Framtidens entreprenörer

Sjöfartens miljöpåverkan

Upplaga 4 000 Adress och telefon 391 82 Kalmar/351 95 Växjö 0772-28 80 00 Internet Lnu.se Fokus Linnéuniversitetet beskriver Linnéuniversitetets utbildning och forskning i samverkan med det omgivande samhället.

Fokus Linnéuniversitetet kommer ut tre gånger per år och distribueras till företag och organisationer i regionen. Fokus ges också ut som e-tidning.

Beställning av tidningen kan göras till kerstin.broden@lnu.se Har du idéer om vad du skulle vilja läsa om i Fokus Linnéuniversitetet?

Hör av dig till redaktionen.

2

Fokus Linnéuniversitetet

Hjälpen som gör skillnad

Hjärnkraft

10

Tre år som rektor

Stephen Hwang Rektor

20

Nyttiga tobaksplantor

26

Jobb direkt

innéuniversitetet har som ett av sina prioriterade områden ”samhällelig drivkraft”. Vi tycker att det är viktigt för ett modernt universitet att ta sam­hällsuppgiften på största allvar och bidra till samhällsutvecklingen. Detta kan ske på många olika sätt kopplat både till utbildning och forskning. I linje med detta satsar vi på ett antal olika områden som bland annat vår avdelning för externa relationer stöder med sin kompetens.

Avdelningen arbetar exempelvis med att öka antalet projekt- och examensarbeten som sker i samarbete med en extern part t ex ett företag. Vi satsar också på att öka uppdragsutbildningar, forskningsoch forskarutbildningssamarbeten kopplat till företag och offentliga organisationer. Vid Linnéuniversitetet finns också projektet Det entreprenöriella universitetet.

Målsättningen här är att samtliga programstudenter någon gång under sin studietid ska få möta begreppet entreprenörskap och få verktyg för att förverkliga sina idéer.

Studenter som är i uppstartsskedet av sina företag får stor hjälp hos Drivhuset. I det här numret av Fokus Linnéuniversitetet kan ni bland annat läsa mer om så väl Det entreprenöriella universitetet som Drivhuset. Om du är intresserad av samarbete tveka inte att kontakta oss!

Fokus Linnéuniversitetet

3

Notiser Femteklassare på internationellt besök Under två intensiva dagar besökte drygt 200 femteklassare Linnéuniversitetet.

Dagarna var ett led i Skolprojektet, ett samarbete mellan Linnéstudenterna och Växjö kommun. Projektet går i korthet ut på att låta femte-

klassare få besök av internationella studenter på sina respektive skolor och sedan själva få besöka Campus för en dag.

– Vi gör det här för att våra utbytesstudenter också ska komma Växjöborna

till del, säger Eva Nilsson, projektledare för Skolprojektet och Vänfamiljsprojektet på Linnéstudenterna. Hon fick idén när hennes egen dotter var i tolvårsåldern och gärna ville testa sin engelska.

Eleverna, som kom från fem olika skolor, fick under besöket på Campus bland annat lära sig att skriva sina namn med kinesiska tecken

Hundar hjälper barn att läsa Helene Ehriander, lektor i litteraturvetenskap, och Anna Nilsson, gymnasielärare och student vid Linnéuniversitetet, har fått finansiering för ett stort pedagogiskt utvecklingsprojekt kring barns läsande, med klar potential både för samverkan och forskning. Projektet ”Bokhunden och Astrid Lindgren” har fått 8 miljoner kronor.

Projektet syftar föra samman barn med litteratur och att använda hunden som ett verktyg för detta.

Projektet avser att väcka läslust på ett

4

Fokus Linnéuniversitetet

tilltalande sätt samt sprida kunskap om barnlitteratur i allmänhet och Astrid Lindgrens författarskap i synner-

het. Målgruppen är barn som har läs-, skriv- och talsvårigheter, barn som är svårmotiverade vad gäller läsning, barn som redan tycker det är roligt att läsa och som kan tänka sig att läsa mer samt de vuxna som är i kontakt med dessa barn.

Ehrianders metod går ut på att barnen läser för hunden som är kravlös och inte dömande.

Hunden har en lugnande effekt i en situation som för många barn är stressande.

Projektet ska drivas i samarbete med skolor och bibliotek och fokusera i första hand på barn mellan 6 och 13 år. Projektet

och dansa till YMCA. Skattjakt och guidning av polisutbildningen stod också på programmet. Det var tredje året som dagarna ordnades.

kommer ta fram en anpassad utbildning för både hundarna och deras förare så att de blir ett fungerande team. Efter avslutad projekttid kommer metoden med bokhunden gå över till en förenings- eller företagsform.

Medsökande och samarbetspartners i detta stora samverkansprojekt är bland andra: •• Autism och aspergerföreningen, Skåne •• Pusselbitens skola, Dalby •• Hundsam •• Astrid Lindgrens Näs •• Bibliotekstjänst •• Idekulla skola •• Musikantens Förlag, •• Wallåkra skola •• Biblioteket i Landskrona •• Bankeryds bibliotek

Regeringsuppdrag om digital delaktighet har avrapporterats Linnéuniversitetet fick tidigare i år ett uppdrag av regeringen att genomföra en studie om hur frivilliga krafter i samhället bidrar till att öka den digitala delaktigheten. Studien, som har samordnats av Angela Zetterlund, har nu slutrapporterats till Näringsdepartementet.

– Frågan om digital delaktighet är angelägen men också komplicerad, säger Angela Zetterlund. Många aktörer är inblandade och många olika krav och behov finns att beakta. I den här studien har vi fokuserat på att skapa en bild av problemets struktur, pekat ut några viktiga problemområden samt gett exempel på hur fram framgångsrikt främSå skaeta parr vi digital delakt arb jandearbete idag byggs upp v iati init a igh illig et friv ida g Om att ta de första stegen Om hur in på nätet aktighet underifrån. Det är nästan för en ökad digital del som en liten folkrörelse att få med alla i digital samhällsutveckling, avslutar hon och understryker att universiteten har en stor och viktig roll i detta.

Rapport och exempelsamling finns på lnu.se För ytterligare information kontakta Angela Zetterlund, angela. zetterlund@lnu.se.

En exempelsamling

En rapport

på lyckade Digidel Projekt

et, N2013/249/ITP nd, Linnéuniversitet av fil. dr. Angela Zetterlu

Högskola och samhälle i samverkan – HSS 2015 vid Linnéuniversitetet i Kalmar HSS är den nationella mötesplatsen för samverkansfrågor mellan högskolor och samhälle. Det är här vi diskuterar forskningspolitiken, lyfter fram de goda exemplen och lär oss mer om former och metoder för samverkan.

Konferensen vänder sig till dig inom högskola, universitet, näringsliv, offentlig sektor, intresseorganisationer, myndigheter, länsstyrelser, regionförbund eller andra aktörer som på olika sätt arbetar med utvecklingsfrågor kopplat till akademi och samhälle.

2015 års HSS-konferens är den 9:e konferensen som arrangerats sedan 1999.

Linnéuniversitetet har tagit över stafettpinnen för konferensen från

Mälardalens högskola som var värd 2013 och kommer år 2015 att anordnas i Kalmar.

– Vi är mycket glada för att ha fått förtroendet att anordna mötesplatsen för att lyfta dessa viktiga frågor. Dessutom är det ett tillfälle för oss att visa upp Linnéuniversitetets utbildning, forskning och alla spännande samverkansprojekt från Linnéregionen, säger 2015 års projektledare Linda Leonhardt vid avdelningen för externa relationer vid Linnéuniversitetet.

Läs mer om konferensen här: Lnu.se/ hss-2015

Oscar till före detta Linnéstudent

Malik Bendjelloul, före detta mediestudent på Linnéuniversitetet, fick i år en Oscar för dokumentärfilmen “Searching for sugarman”. Filmen vann även pris för bästa dokumentär vid BAFTA (British Academy Film Awards) och tog storslam på den prestigefyllda Sundancefestivalen, där den vann både publikens pris och juryns specialpris för bästa dokumentärfilm. Innan filmen gick upp på bio premiärvisades den för en testpublik på programmet för media och journalistik. Malik har efter sina studier på Linnéuniversitetet bland annat jobbat som reporter och inslagsproducent på SVT:s Kobra. Han har också varit en återkommande och mycket uppskattad gästlärare på Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet.

Fokus Linnéuniversitetet

5

Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies är ett av fyra spetsforskningscenter vid Linné­ universitetet.

Centret består elva forskare inom ämnen som historia, litteraturveten­ skap, kulturgeografi, engelskspråkig skönlitteratur, engelsk litteratur och konstvetenskap.

Concurrences fokuserar på kultur­ möten som en konsekvens av kolonial expansion. Ett av gruppens mål är att rekonstruera historiska händelser för att studera och analysera dem med hänsyn till flera iakttagare och nya infallsvinklar för att få mer mång­ facetterade och nyanserade bilder av händelserna.

Hon studerar historiens tysta röster Text: Karolina Ekstrand Foto: Hasse Karlsson

Professor Diana Brydon vill visa att västvärldens synsätt inte nödvändigtvis är det enda rätta. Hon studerar historiens luckor och undersöker hur ett ord kan definieras på olika sätt i skilda kulturer.

Diana Brydon var under våren 2013 gästprofessor vid Linnéuniversitetet.

Hon forskar om människors olika upplevelser om samma händelse – om de röster som ofta inte hörs i historien.

– Ta till exempel när holländarna kom till Manhattan på 1600-talet. De

6

Fokus Linnéuniversitetet

berättade att de hade köpt ön av indianerna för glaspärlor och andra varor.

Men om man lyssnar till indianernas berättelser, som har förts ner genom generationer, så uppfattade de inte händelsen på samma sätt. De ansåg inte att de ägde marken och därför

inte heller kunde sälja den. Marken var deras territorium och glaspärlorna såg de som gåvor eller hyra för att holländarna fick tillträde till deras territorium, säger Diana Brydon.

Med sin bakgrund som litteraturforskare är hon även mycket intresserad av språk. Ju mer hon kommer i kontakt med forskare och andra människor från andra länder och kulturer, desto mer förstår hon att ett ord inte betyder samma sak för alla människor.

– Vi behöver utmana vår bild av vad som är demokrati till exempel.

Diana Brydon är professor i litteraturvetenskap vid University of Manitoba, Kanada.

Hon har under vårter­ minen varit gästprofes­ sor på Linnéuniversitetet vid spetsforskningscentret Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies.

Diana Brydon innehar en forskningsprofesssur i Globali­ zation and Cultural Studies vid University of Manitoba, Kanada och där verksam vid Centre for Globa­ lization and Cultural Studies. Hon redigerar tillsammans med Linné­ universitetets forskare Gunlög Fur och Peter Forsgren ett nummer av tidskriften Culture Unbound.

Det går inte bara att ta demokrati som vi känner det i ett land och sedan utvidga det till att gälla för samtliga demokratiska länder. Vi behöver också ifrågasätta vår uppfattning av vad som är litteratur. Tidigare har vi sagt att människor som inte kan läsa eller skriva är analfabeter, men bara för att de inte använder våra bokstäver eller vårt sätt att nedteckna berättelser betyder det inte att de inte har en litteratur. De har bara ett annat sätt att läsa, säger hon.

Under sin tid i Sverige har hon bland annat inlett arbetet med att,

”Vi behöver utmana vår bild av vad som är demokrati.”

Diana Brydon

tillsammans med Linnéuniversitetets forskare Gunlög Fur och Peter Forsgren, vara redaktör för den kommande boken Concurrences: Archives and Voices in Postcolonial Places.

– Vi försöker nu definiera begreppet arkiv. Det är inte nödvändigtvis en

samling sorterade dokument. I många kulturer kan det lika gärna vara textilier som berättar en historia, ett vävt bälte, en djurpark, glasföremål, kläder och allt muntligt traderande genom generationer. Det finns de som tycker att den mänskliga kroppen är ett arkiv med dess minnen, säger hon.

Svaret på de här frågorna kommer att undersökas i den kommande boken och ett kommande nummer av tidskriften Culture Unbound som samma forskare tillsammans redigerar.

Fokus Linnéuniversitetet

7

Drivhuset – en plats för alla att utvecklas Text: Elin Lindkvist Inspiration, uppmuntran, vägledning och ett Foto: Linnéuniversitetet brett nätverk är guld värt när drivna studenter vill testa sina entreprenöriella vingar. På stiftelsen Drivhuset på Linnéuniversitetet finns just denna hjälp för den som vill och vågar.

– Vi fokuserar på entreprenören för vi är övertygade att varje person har en drivkraft inom sig, berättar verksamhetsledare Whilmar López på Drivhuset i Växjö.

Drivhuset är en uppskattad plattform för nyfikna entreprenörer och erbjuder utbildningar, vägledningar, nätverk och inspiration. På Linnéuniversitetet finns Drivhuset både i Kalmar och Växjö där den ideella stiftelsen utgör första landningsplatsen för studenter som har en idé. Whilmar López leder

verksamheten i Växjö medan Elin Karlsson gör motsvarande i Kalmar.

– Vi dömer aldrig en idé, utan jobbar med entreprenörens drivkraft och låter henne istället testa sina idéer på marknaden, säger Whilmar López.

Under 2012 har 360 vägledningar genomförts med drivna entreprenörer och resulterat i 60 företagstarter i Drivhuset i Växjö och Kalmar. Även om många har målet att starta eget så är det även populärt att förverkliga

Under 2012 har 360 vägledningar genomförts med drivna entreprenörer och resulterat i 60 företagstarter i Drivhuset i Växjö och Kalmar.

8

Fokus Linnéuniversitetet

”Vi måste hjälpas åt att behålla alla drivna studenter så att de stannar kvar och utvecklar vår region” Whilmar López

sina idéer genom intraprenad och olika projekt. Genom Drivhusets process används olika verktyg och metoder för att utveckla entreprenörerna att ta fram sina affärskoncept. I arbetet att skapa nytta och mervärde för studenterna har Drivhuset ett nära samarbete med andra aktörer i regionen som stöttar entreprenörskap och innovation.

ALMI, regionens Inkubatorer, Science Parks, Linnéuniversitetets Grants & Innovations Office samt Drivhusets egna partnerföretag är några utav dessa viktiga stödjande parter.

– Vi utgår alltid ifrån entreprenörernas egenskaper och behov och matchar med det som innovationsstödsyste-

met erbjuder, säger Whilmar López.

Genom olika regionala samarbeten vill Drivhuset bidra till att utveckla drivkraften i samhället.

– Vi är en liten organisation men vi tänker regionalt i allt det vi gör, påpekar han.

Exempelvis samarbetar Drivhuset i Växjö med Ung Företagsamhet och Växjö kommun för att hjälpa gymnasieelever att fortsätta driva sina UF-företag efter avslut under sommaren. Målet är att de inte ska släppa det entreprenöriella förhållningssättet när de sedan börjar universitetsstudierna.

– Vi måste tillsammans hjälpas åt att behålla alla drivna studenter så att de stannar kvar och utvecklar vår region som intraprenörer eller entreprenörer, konstaterar Whilmar López.

Projektarbetet som blev ett företag

Informatörsstudenten Natasha Molnar har tillsammans med sina vänner startat NetWork. Ett företag som ger tips och råd till ungdomar om hur man når ut till potentiella arbetsgivare.

Vännerna Malin Bodenholm, Gabriella Svahn, Elvira Linnér, Caroline Åkerlund och Natasha Molnar kom på en idé när de skulle genomföra ett webbprojekt under Informatörsprogrammets andra år på Linnéuniversitetet. Med stöttning och råd från stiftelsen Drivhuset i Växjö startade de Handelsbolaget NetWork som hjälper unga arbetssökande på traven att utnyttja sociala mediers fulla potential.

– Vårt företagskoncept ligger rätt i tiden eftersom det diskuteras mycket kring sociala mediers effekter på samhället och ungdomars kommunikation, konstaterar Natasha Molnar. Samtidigt är arbetslösheten och vikten av rätt matchning på arbetsmarknaden ett ständigt aktuellt ämne.

– Vi såg ett utmärkt tillfälle att erbjuda ett komplement till traditionellt arbetssökande, berättar hon.

På deras hemsida Nwork. se erbjuder de fakta om vad sociala medier är, varför det är viktigt att utnyttja dessa kommunikationskanaler samt hur man gör. Dessutom erbjuder de föreläsningar där de fördjupar kunskaperna.

Tanken att starta ett bolag av studentprojektet var dock inte helt självklar. Tillslut började vänner och bekanta påpeka att de borde börja ta betalt för det koncept de slitit hårt för att ta fram.

– De hade ju helt rätt. Vi hade drivit ett företag utan att veta om det och det tog ett tag innan vi började tänka i de banorna, säger hon.

Det råder ingen tvekan om att själva processen att starta bolag har varit lärorik.

– Vi har fått otroligt mycket hjälp och stöd från Drivhuset som vi är mycket tacksamma för. De har gett oss självförtroende och många praktiska kunskaper om hur

vi skulle gå tillväga, berättar hon.

Genom att informera om vilka möjligheter som finns att använda sociala medier och sitt egna och sina vänners nätverk, hoppas Natasha och hennes vänner kunna inspirera fler att söka jobb på detta vis.

– Vi har redan träffat flera ungdomsgrupper genom bland annat Arbetsförmedlingen och flertalet skolor, berättar Natasha Molnar. Samarbe-

tet har gått så bra att de har blivit ombedda att genomföra samma insats till hösten. Trots att sociala medier kräver en viss kunskap så ser hon stora fördelar använda sina vänner och bekantas kontaktnät i sitt jobbsökande.

– De flesta jobb fås genom kontakter och rekommendationer. Vi vill visa att du det inte är så svårt att bygga dina egna kontakter och att våga synas, säger hon.

Fokus Linnéuniversitetet

9

När rektor Stephen Hwang tittar tillbaka på de tre år som gått sedan fusionen mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar, känner han sig nöjd med det allra mesta.

– I dag är universitetet en naturlig del av samhället och har visat att här finns kunskap och kompetens att hjälpa till med i samhällsutvecklingen.

Nu har han tre år till på sig att nå sitt mål: universitetet med Sveriges nöjdaste studenter.

FAKTA Stephen Hwang Aktuell: har avverkat tre av sex år som rektor för Linné­ universitetet Efter jobbet: läser, går på Folkets bio, springer, spelar squash.

På nattduksbordet: en biografi om fysikern och nobelpris­ tagaren Paul Dirac, deckare under semestern.

Otippat: med i styrelsen för Smålands och Ölands gast­ ronomiska akademi. ”Jag är född i Mullsjö som får räknas till det småländska kulturområdet. Ingen mästerkock men gillar att laga och äta god mat.”

10

Fokus Linnéuniversitetet

”Utmaningen var att foga ihop två kulturer” Stephen Hwang

Rektor i farten kopplar av med löpning och dans Text: Kia Roman Foto: Johannes Rydström

Det är en något jäktad Stephen Hwang som möter upp. Lite svävande ursäktar han sig med att ”det ofta är så på måndagar”. Drygt tre år har gått sedan han blev rektor.

Då var han i det närmaste okänd i regionen, anonymt kunde han sätta sig på tåget med en bok.

Så är det inte längre.

– Folk kommer ofta fram och pratar och det tycker jag är jättetrevligt. Jag har ändå klarat av att ha en privat sfär och fått respekt för det.

På frågan vilken prägel han satt på Linnéuniversitetet så här långt, skrattar Stephen Hwang till men tar sats och vill sätta in frågan i ett större sammanhang.

– Utmaningen var att foga ihop två kulturer och ur detta skapa en kultur som kan sägas vara Linnéuniversitetets. Det

arbetet har varit mycket lyckosamt och kvittot på det är att vi lockar fler studenter än vi ens vågade drömma om. Hade vi inte attraherat studenterna hade det varit väldigt tungt.

Linnéuniversitetets konkurrensfördel är såväl det lilla lärosätets flexibilitet och närhet som utbudet av både traditionella kurser och program kompletterat med professionsutbildningar och företagskopplade utbildningar.

Så långt är han nöjd.

Mindre framgångsrik har man varit när det gäller att locka till sig externa forskningsmedel. Men även på det området finns det ljusglimtar.

För att kunna lyfta fram och stödja den bästa forskning har Stephen Hwang skapat Linnaeus University Centres.

– Det är fyra så kallade excellence centres där en

grupp på minst fem forskare bedriver forskning på mycket hög nivå. Miljöerna som valts ut har kvalitetsgranskats av särskilda bedömargrupper som bestått av internationellt erkända forskare inom området, säger Stephen Hwang som är glad över att det så här långt gått att få fram fyra forskargrupper som kan fungera som morot för fler att nå upp till samma nivå.

Forskningsmedel från Kampradstiftelsen finns också utsikter att få. Minst 70 miljoner kronor ska delas ut till forskning som i första hand är till nytta för Småland och som bedrivs inom ramen för Linnéuniversitetet.

– Vi kommer förstås att göra allt vi kan för att få del av så mycket som möjligt av miljonerna. Vi har blivit synligare men måste bli ännu bättre

Aktuell: har avverkat tre av sex år som rektor för Linnéuniversitetet Efter jobbet: läser, går på Folkets bio, springer, spelar squash.

På nattduksbordet: en bok om universitetens roll av Cambridgeforskaren Stefan Collini, ”What are Universities For?”, deckare under semestern.

Otippat: med i styrelsen för Smålands och Ölands gastronomiska akademi. ”Jag är född i Mullsjö som får räknas till det småländ­ ska kulturområdet. Ingen mästerkock men gillar att laga och äta god mat.”

Fokus Linnéuniversitetet

11

”I dag är universitetet en naturlig del av samhället” Stephen Hwang

för att kunna slåss om både dessa och andra externa medel.

Nyttoaspekten är inte självklar för akademin men Stephen Hwang säger att han lagt mycket tid på att utveckla kontakterna med företag och organisationer, en samverkan som i bästa fall blir till nytta för båda parter.

Konkret handlar det till exempel om att erbjuda anpassade uppdragsutbildningar till små och medelstora företag som har behov av kompetenshöjning eller genom att en student eller forskare gör studier på företaget.

En naturlig följd av att universitetet verkar i två län har blivit att också andra offentliga organisationer som länsstyrelse, regionförbund och landsting samverkar mer, bland annat genom gemensamma EU-projekt med syfta att höja kompetensen hos företag för att klara konkurrensen och gemensamma kontor med regionförbunden i Bryssel och i Shanghai – En del tycker säkert att det känns bortkastat med kontor i Kina men det ger väldigt bra utväxling på våra satsade kronor även om det huvudsakligen är för att öka internationaliseringen som vi satsar på detta.

Hösten 2013 kommer uppemot 70 betalande kinesiska studenter påbörja en utbildning vid Linnéuniversitetet.

Det är en kraftig ökning mot året innan då 10–15 kinesiska studenter kom till universitetet.

Huruvida fusionen varit lyckad eller inte går inte att svara på, menar Stephen Hwang. Inte ännu.

– Men jag vill hävda att vi har kommit väldigt långt om man ser till internationell forskning från företagsfusioner som visar att det tar minst fem-sex år att få ihop två kulturer.

Helt smärtfri har processen inte varit. En del konflikter internt har det

12

Fokus Linnéuniversitetet

hunnit att bli och några har hamnat i media. Han förklarar det hela med att det finns en tradition inom akademien att ifrågasätta och att vara antiauktoritära.

– Det är bra med högt i tak och allt eftersom folk lär känna mig vet de vad jag står för. Men faktum kvarstår att rektor har stor makt och det är inget jag ska eller vill komma ifrån. Som chef måste jag se till att folk håller sig till de regler som finns och att ta ansvar för att universitetet utvecklas, men jag är noga med att delegera och vill ha ett öppet och konstruktivt diskussionsklimat som ger stor frihet till dem som jobbar runt mig.

Han har arbetsrum i både Växjö och Kalmar och delar veckorna ungefär fifty-fifty. När det blir helg åker han ofta ner till Malmö.

– Min hustru är därifrån. Vi brukar passa på att gå ut och dansa när vi är där. Det är väldigt avkopplande, man rensar huvudet så bra med till exempel latinamerikansk dans.

Malmöhelger varvas med weekendresor till andra storstäder inom och utom landet. Eller så här års med stughelger i torpet vid Åsnen.

Inte konstigt att måndagsmorgnarna är jäktiga.

Tillbaka till vardagen och de återstående tre åren på Stephen Hwangs sexåriga förordnande.

Vissa frågor, där utmaningen är stor, får han fortsätta att baxa framåt.

Det gäller bland annat de externa forskningsmedlen och att få en balans mellan utbildning och forskning.

Annat han har rattat in kompassriktningen för är kopplingen akademi och samhälle. Det innebär bland annat att studenterna ska få större insikt i hur de med den utbildning de valt kan vara nyttiga för samhället.

– Jag kommer att fortsätta arbetet med att vi ska bli det mest framgångsrika universitetet vad gäller internationalisering. Profilen är satt med många kurser på engelska men fler av våra studenter borde ta chansen att åka ut i världen för att få ett internationellt perspektiv i sina studier. Ofta blir det kulturmöten som man bär med sig hela livet.

Stephen Hwang har även planer på att stärka kopplingen och samarbetet med alumner som han ser som en värdefull resurs för universitetet.

– Vi ska helt enkelt bli Sveriges bästa universitet med studenter som är nöjda med sin utbildning och ser tillbaka på sin tid vid Linnéuniversitetet som en härlig tid.

Bättre underhåll med rätt underhållssystem Text & Foto: Helena Belfrage

Hur väljer vi egentligen IT-system?

Ska man verkligen införa ett avancerat IT-baserat underhåll i ett företag där de flesta som jobbar med underhåll närmar sig pensionen? Det är exempel på frågor som Mirka Kans, nybliven docent inom systemekonomi, forskar kring. Hon har samlat in data med hjälp av webbenkät och intervjuer för att bringa klarhet i läget inom svenska företag och organisationer. Mirka Kans har nyligen fått tre artiklar i ämnet publicerade i internationella tidskrifter.

Genom att inta ett systemperspektiv har Mirka hittat en annorlunda vinkel för att studera IT inom underhåll.

Det finns gott om studier om vilken funktionalitet som används, men inte så mycket kring vad man egentligen skulle behöva för stöd i sina IT-system.

En av artiklarna handlar om just gapet däremellan.

I forskningsresultaten märks att det är få funktioner som saknas, men det finns mycket som inte används. Det som saknas är verktyg för analys och förbättring av hur underhåll sköts.

– Det är också spännande att fundera på vilka strategier som används kring hur IT-systemen inom underhåll förvaltas. Är det IT-personal som köper in system, eller är det de som är kunniga inom underhåll? Finns det saker vi inte vill ha i ett system? Dessa frågor ställs sällan i praktiken, men kan vara avgörande för om projekten lyckas, berättar Mirka.

– Genom att utgå från IT-mognad och matcha systemens nivå på funktionalitet, kan resultatet bli bättre säger hon.

Namn: Mirka Kans Ålder: 42 Ämne: Systemekonomi Bloggar som: Underhållsdoktorn Aktuellt: Docentföreläste i juni om underhåll och hållbar produktion

Jörgen Forss får årets Linnéstipendium I sin doktorsavhandling, som lades fram tidigare i år, presenterade Jörgen Forss en biologisk behandling som bryter ned textilfärgerna i vattnet från textiltillverkningen. Nu tilldelas han Växjö och Kalmars stora Linnéstipendium inom ekologisk hållbar utveckling för sin fortsatta forskning.

Metoden som Jörgen Forss har utvecklat bryter ned textilfärgerna i vattnet. Behandlingen bygger på mikrobiologiska filter där skogsflis och

risskal används som bäddmaterial. I filtret växer bakterier med speciella enzymer som bryter ner färgresterna.

Metoden ger en kostnadseffektiv och robust biologisk behandling av textilfärger i textilt avloppsvatten.

Stipendiesumman på en halv miljon kronor ska gå till fortsatt forskning i ett projekt om behandling av färger i processvatten från färgning av papper i samarbete med Lessebo bruk. Stipendiet delades ut vid Akademisk högtid.

Fokus Linnéuniversitetet

13

Tre studenter skapar smart app för tidningsbranschen Text & Foto: Försäljningen av surfplattor går stadigt uppåt, och idag har över hälften Liv Ravnböl av svenskarna tillgång till någon form av läsplatta eller smartphone.

Denna utveckling tros förändra våra läsvanor dramtiskt och för mediebranschen är det en tuff utmaning att försöka förena det bästa från både den analoga och digitala världen.

Det är en komplicerad process att omvandla tidningsmaterial till digitala versioner. Ofta krävs det att man bygger skräddarsydda applikationer till surfplattornas olika operativsystem. Men på Infomaker, ett av Nordens ledande teknikföretag inom redaktionella lösningar, sitter nu tre nyexaminerade studenter från Linnéuniversitetet och jobbar fram en smidig produkt för att kunna publicera redaktionellt material på olika plattformar.

Det började med att Johan Sundén, Frida Källberg och Joar Leth på utbildningen Webbprogrammerare fick göra sitt examensarbete på Infomaker i Kalmar, vars kunder finns i hela tidnings- och mediabranschen. De tre studenterna gjorde så bra ifrån sig att de blev lovade sommarjobb för att utveckla en produkt som kan komma att göra stor skillnad för företagets kunder.

Johan berättar att det redan finns företag som erbjuder tjänster för att skapa e-tidningar till tidningsföretagen, men kunderna måste då köpa flera lösningar från olika företag för att kunna

14

Fokus Linnéuniversitetet

sköta sin trycksaks- och e-tidningsproduktion. Produkten de nu fått i uppgift att ta fram åt Infomaker är en webbapplikation som kommer att integreras i företagets alla befintliga redaktionella system vilket kommer ge full kontroll över hela produktionsprocessen. När appen (webbapplikationen) är färdig kan Infomaker erbjuda en helhetslösning där det inte blir några extra manuella moment för kunderna. De skickar bara den PDF som de använt till sin tryckta tidning och sedan omvandlar appen all information.

– Det blir inget merarbete alls för tidningarna att ge ut sin e-tidning.

Extrafunktioner som bildspel och videos till artiklar eller bilder känner systemet också av och kan lägga in i e-tidningen. Utvecklingsmöjligheterna är egentligen obegränsade, säger Frida, eftersom appen bygger på modern webbteknik och man skulle därför kunna göra allt som går att göra på en webbsida. Lösningen är utvecklad i HTML 5, JavaScript och CSS som sedan förpackats till en app.

Joar förklarar att de appar som vi användare laddar ner till telefoner och läsplattor vanligtvis är så kallade native appar, utvecklade för olika enheters specifika system och prestanda, vilket kräver en egen app för varje typ av enhet och operativsystem.

Produkten de tre klasskamraterna nu utvecklar kommer innebära att Infomakers kunder får en enda app, som fungerar i alla slags enheter för både iOS och Android.

Att få det att se enhetligt ut oavsett om e-tidningen läses i datorn, läsplattan eller smartphonen är något de arbetat särskilt mycket med. Det är en spännande utmaning med mycket ansvar som Frida, Joar och Johan skaffat sig, och att det redan finns ett stort intresse bland kunder på tidnings- och mediabolag, tycker de självklart är roligt. För dig som läser en e-tidning framöver kommer det kanske inte märkas så mycket, men chansen är ganska stor att du då använder koden i just deras app.

Text & Foto: Anders Olsson, Nisse Nilsson

Här växer framtidens entreprenörer Som småländskt universitet är det självklart för Linnéuniversitetet att satsa på entreprenörskap, både i forskning och utbildning. Genom projektet Det entreprenöriella universitetet får nu alla programstudenter möjlighet att utveckla sin kreativitet och sin entreprenöriella kompetens.

Fokus Linnéuniversitetet

15

”Det handlar om att få ett annat sätt att tänka, att se att något skulle kunna organiseras annorlunda, göras enklare, snyggare, snabbare.”

Nils Nilsson, projektledare för Det entreprenöriella universitetet

Smålandsregionen är känd för sin småföretagarkultur och sitt entreprenörskap, med kända exempel som IKEA och Gnosjöandan. Dessutom finns här en lång akademisk tradition med forskning och undervisning inom ämnet. Därför var inte steget särskilt långt för Linnéuniversitetet att profilera sig som ett entreprenöriellt universitet.

– Vi är inbäddade i en lång entreprenörskapstradition och samtidigt har vi forskat inom ämnet i 30 år. Man kan säga att vi har entreprenörskap både på insidan och utsidan, säger Nils Nilsson, lektor i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet.

Nils är projektledare för Det entreprenöriella universitetet, ett treårigt

16

Fokus Linnéuniversitetet

projekt som stöds av Tillväxtverket, Regionförbunden och universitetets värdkommuner. Målet är att alla programstudenter oavsett inriktning ska få möta begreppet entreprenörskap och få verktyg för att genomföra sina idéer. Projektet erbjuder kurser i entreprenörskap, allt ifrån inspirationsdagar med workshops till tioveckors poängkurser på olika nivåer.

– Vi vill uppmuntra studenterna att se möjligheter och att handla utifrån det. Vi vill att de vågar ta chanser, prövar sina idéer och ser att deras egna kunskaper kan vara värda något i ett helt annat sammanhang, säger Kattis Ellborg, projektkoordinator.

– Det handlar om att få ett annat sätt att tänka, att se att något skulle kunna organiseras annorlunda, göras enklare, snyggare, snabbare. Vi tror att detta är en kompetens som växlar upp studenternas akademiska kompetens och gör den mer användbar. Vi kallar det kunskap i arbete, säger Nils Nilsson.

En av studenterna som fått möjlighet att utveckla sin entreprenöriella

”Entreprenörskap bör finnas med i alla utbildningar. Vi alla har förmågan att vara entreprenörer.”

Melek Güzel, student

Det entreprenöriella universitetet •• M ålet är att alla universitetets programstudenter, oberoende av inriktning på sina studier, ska ha mött och inspirerats av det entrepre­ nöriella förhållningssättet och fått verktyg att gå från tanke till hand­ ling för att genomföra sina idéer.

förmåga genom projektet är Melek Güzel. Hon har precis avslutat magisterprogrammet Ledarskap - innovativt, kreativt och entreprenöriellt. I en av programmets kurser, Entreprenörskap och kreativitet, fick hon och hennes kurskamrater jobba med både teoretiska och praktiska moment kring entreprenörskap.

– Kursen var otroligt intressant. Vi fick praktisk erfarenhet om vad som är viktigt att tänka på när ett företag startas. Till exempel är det inte bara vad som erbjuds som är av vikt, det gäller också att se det egna nätverket som en resurs och att utgå från ens egna färdigheter. Att fråga sig ”vad kan jag?” är en viktig fråga att ställa sig för att kunna upptäcka möjligheter, säger Melek.

I kursen fick studenterna skapa en affärsplan för ett fiktivt företag. Melek bildade en grupp med två kurskamrater och tillsammans gick de igenom sina färdigheter och tidigare erfarenheter.

Snart kom de fram till att ett företag för festplanering skulle passa dem bra.

De gick sen vidare med marknadsundersökningar och ekonomisk analys.

– Vi skapade en affärsplan som skulle kunna fungera i verkligheten.

Det var jättespännande. Jag vill gärna vidareutveckla vår idé i framtiden eftersom jag är så intresserad av detta, säger Melek.

Melek menar att entreprenörskap kan vara ett främmande begrepp för många studenter. Därför är det viktigt att så många som möjligt erbjuds möjlighet att utveckla sin entreprenöriella kompetens.

– Entreprenörskap bör finnas med i alla utbildningar. Vi alla har förmågan att vara entreprenörer, säger Melek.

En viktig del i projektet är att ämnesanpassa kurserna och ta med exempel från olika branscher. På så sätt hoppas man kunna bredda bilden av entreprenören så att fler studenter kan identifiera sig med begreppet.

– Det kan finnas en negativ förväntning i ordet entreprenör för många. Därför är det viktigt att studenterna får möta olika typer av entreprenörer från olika branscher, åldrar och både män och kvinnor. Vi vill att de ska känna att ”det där skulle kunna vara jag”, säger Kattis Ellborg.

•• P rojektet omfattar allt från enstaka workshops i ämnet till heltäckande poängkurser på olika nivåer. Projek­ tet, som berör hela universitetet, pågår 2012–2014 för att sedan integreras i ordinarie verksamhet.

•• F inansiärer är Linnéuniversitetet, EUs strukturfonder, Regionförbundet Kalmar län, Regionförbundet Södra Småland, Växjö och Kalmar kommun samt Tillväxtverket.

•• P rojektet ska bidra till en ökad idégenerering vilket betyder att t.ex.

Drivhusen, Inkubatorerna, Science Parks, Företagscentrum, ALMI och andra aktörer kommer att få mer inflöde av embryon för tillväxt.

•• S amverkan med näringslivet består bland annat i att involvera entrepre­ nöriella människor med sin vardag utanför universitetet. Projektet kommer att knyta till sig ”adjungera­ de adjunkter” som är med och deltar som inspiratörer och gästföreläsare.

•• F ör att genussäkra projektet och höja andelen kvinnor bland entreprenörer i regionen driver LNU också delpro­ jektet ”Entreprenöriella Linnékvin­ nor” med gästföreläsningar, nätverk och fortbildning i genusfrågor kopplat till entreprenörskap och företagande.

Detta projekt stöds av Tillväxtverket.

Fokus Linnéuniversitetet

17

Miljöutbildning ger utdelning åt både kommun och studenter

Text: Att som kommun vara miljöcertifierad ställer Carina Sörgårn höga krav på det interna miljöarbetet. Det är något som Karin Nilsdotter, strateg vid Kalmar kommuns kommunledningskontor kan intyga.

– Kalmar kommun har totalt cirka 5 000 anställda och det gör att vi måste arbeta systematiskt med bland annat den interna miljöutbildningen. Målet är att alla våra anställda ska ha samma kunskapsbas när det gäller miljöfrågor.

Kalmar kommun är miljöcertifierade och det innebär miljöarbete på många olika nivåer, till exempel måste alla anställda inom kommunen ha vissa grundläggande miljökunskaper – oavsett om man arbetar som tjänsteman på någon förvaltning, som undersköterska inom omsorgen eller som lärare på någon av kommunens skolor.

Karin Nilsdotter berättar att man ganska tidigt fick idén om att ta fram en datorbaserad miljöutbildning till de anställda: – Kravet på utbildningen var att den skulle vara självinstruerande, det vill säga den anställde ska själv kunna sitta vid en dator utan en lärare. Vidare ska den anställde kunna starta och stoppa utbildningen när som helst. Allt för att få utbildningen så flexibel som möjligt och att den anställda ska kunna gå igenom kursen när man har tid.

Kalmar kommun undersökte kostnader för att ta

18

Fokus Linnéuniversitetet

fram en sådan interaktiv utbildning hos kommersiella företag, men Karin Nilsdotter berättar att det tyvärr visade sig vara väldigt kostsamt.

– Kommunen hade helt enkelt inte råd, och vi var tvungna att tänka om och försöka hitta andra lösningar. Vi kontaktade då Linnéuniversitetet för att få hjälp. Kanske kunde detta vara något för universitetets studenter?

Och det visade det sig vara. Linda Leonhardt på Linnéuniversitetets avdelning för externa relationer var den som tog emot kommunens förfrågan, och hon började genast dra i trådarna och kontaktade programansvarig på lämpliga utbildningar. Det visade sig att det fanns tre utbildningar som skulle kunna samverka i detta unika projekt.

Det var studenter på programmen Miljöanaly-

tiker, Interaktionsdesigner och Webbprogrammerare som har arbetade tillsammans och avlöste varandra i arbetet med utbildningen.

Miljöanalytikerna tog fram innehållet i utbildningen, interaktionsdesignerna gjorde gränssnittet och webbprogrammerarna gjorde den interaktiv.

Nu har studenterna gjort sitt och nu återstår att börja använda utbildningen för kommunens anställda.

Miljöutbildningen kommer att lanseras till alla anställda samtidigt, och den kommer att vara obligatorisk. Miljökursen tar cirka två timmar att gå igenom, och den har följande innehåll: Nationell nivå.

Miljömål. Regional nivå.

Kommunens eget arbete.

– Att samarbeta med studenter blev en kostnadseffektiv lösning för Kalmar kommun. Vi tror också att det resulterade i mycket nytänkande i relation till om vi hade gjort det ”inhouse”. Det blev också ett intressant projektarbete för studenter inom tre olika utbildningar. Det blev en win-win-situation helt enkelt, avslutar Karin Nilsdotter.

Sjöfartens Sjöfartens effekter på miljön och framtida tekniska lösningar för att minska negativ påverkan är ämnet för en ny kurs vid Sjöfarthögskolan.

Fullt hus på Linnéuniversitetets seminarier i Almedalen

Universitetet medverkade med flera seminarier i Almedalen, både i egen regi och i samarbete med andra arrangörer. Vid ett välbesökt frukostseminarium pratade medie- och kommunikationsvetarna Göran Palm och Håkan Sandström om hur positionerna håller på att förändras mellan PR, politik och journalistik. De följdes av statsvetaren Magnus Hagevi som pratade om religiösa och icke-religiösa väljares tankar om politik, samt partiernas relation till religion. Övriga forskare från Linnéuniversitetet som medverkade i Almedalen var Helene Ehriander, lektor i litteraturvetenskap, Mats Trondman, professor i kultursociologi, Erika Lagerbielke, professor i design, Anna Herbert, lektor i psykologi och William Hogland, professor i miljöteknik.

–Det är fjärde året i rad som vi är med och vår erfarenhet är bara positiv. Det är ett utmärkt tillfälle att både synas och höras.

Dessutom kan man knyta nya kontakter och få nya impulser säger Linnéuniversitetets rektor Stephen Hwang.

miljöpåverkan i ny kurs Sjöfartens påverkan på miljön är en mycket aktuell fråga. Å ena sidan kan sjöfart transportera mycket stora mängder gods på ett energieffektivt sätt. Å andra sidan släpper sjöfarten ut stora mängder miljö- och hälsoskad-

liga ämnen, som svavel- och kväveoxider, sotpartiklar, flyktiga organiska föreningar och olika typer av oljeprodukter och kemikalier till luft och vatten. Sjöfarten sprider även främmande arter till nya miljöer på grund av sin ballastvattenhantering. De flesta är dock överens om att sjöfarten har en potential att i framtiden bli ett mycket energieffektivt och miljövänligt transportalternativ. Vad behöver då göras för att uppnå en positiv miljövänlig utveckling för sjöfarten?

I kursen Sjöfart och miljö, 7,5 hp, som ges vid Sjöfartshögskolan höstterminen 2013,

behandlas sjöfartens effekter på miljön och de tekniska och andra lösningar som nu utvecklas för att minska negativ påverkan.

– Sjöfartens miljöpåverkan är ett aktuellt ämne. Stora utmaningar väntar samhället och våra transportsystem om vi ska uppfylla klimatmål och minska skadliga utsläpp.

Jag hoppas att studenter och yrkesverksamma med bakgrund från olika ämnesområden kommer att söka kursen, säger Kjell Larsson, kursansvarig vid Sjöfartshögskolan.

Kursen behandlar marina ekosystem, sjöfartens förut-

sättningar och sjöfartens utsläpp till luft och vatten.

Kursen tar upp de konventioner och lagar som rör sjöfart och skydd av marin miljö.

Kursdeltagarna får även jämföra miljöeffekter av sjöfart med miljöeffekter av andra transportslag och maritima verksamheter. Kursen vänder sig till studenter som vill bygga på en tidigare utbildning inom sjöfart, miljövetenskap, biologi eller annat relevant ämne.

Fokus Linnéuniversitetet

19

Snabbare vaccintillverkning med hjälp av tobaksplantan

En ny metod kan få Sverige att bli självförsörjande på influensavaccin. Bakom metoden står bland annat forskare vid Linnéuniversitetet.

Genom ett forskningssamarbete vid Linnéuniversitet har förutsättningar skapats att producera influensavaccin i växter. Professor Peter Brodelius, och Docent Jonas Waldenström, har tillsammans med sina medarbetare etablerat en bioteknisk process som innebär att värdefulla proteiner kan produceras i växter.

Idag använder man sig av miljontals befruktade kycklingägg för att ta fram de kvantiteter av influensavaccin som behövs vid en epidemi. Denna teknik är dock både långsam

20

Fokus Linnéuniversitetet

och dyr. Det är också svårt att justera vaccinet när nya virus dyker upp. Peter Brodelius, professor i biokemi, och hans forskarkollegor använder sig av tobaksplantor istället för kycklingembryon för att framställa influensavaccin. En metod som förhoppningsvis kan få Sverige att bli självförsörjande på influensavaccin.

– Dna från det aktuella viruset överförs till ett växtvirus som kan infektera tobaksplantans celler, säger Peter Brodelius. För att infektera plantan använder man sig av en

Text & Foto: Nisse Nilsson

bakterie som överför smittan till växtcellerna. Växtvirusets fortplantningsmekanism används sedan för att producera hemagglutinin, som är ett så kallat ytantigen. Ytantigenet “knoppas av” från växtcellen och bildar virusliknande partiklar som kan användas i vaccinet.

Immunförsvaret tror att de harmlösa partiklarna är ett influensavirus och börjar bilda antikroppar.

Den 50 år gamla metoden att framställa influensavaccin med hjälp av hönsägg har inte förändrats nämnvärt de senaste

25 åren. Det har däremot våra levnadsvanor gjort. Vi reser betydligt mer idag, och skulle en pandemi slå till är det bråttom. Med det gamla sättet att framställa vaccin på är risken stor att toppen på pandemin redan är passerad när vaccinet är klart för distrubition.

– Vid en större epidemi eller vid en pandemi är det viktigt att få fram stora kvantiteter vaccin på kort tid, säger Peter Brodelius. Något som är svårt med dagens metoder. I Sverige har vi ingen egen vaccintillverkning, utan är beroende av andra

Varför finns det så många influensavirus?

Med jämna mellanrum dyker det upp nya influensavirus hos människor. Men varifrån kommer influensa? Och hur kommer det sig att det finns så många olika varianter?

Peter Brodelius

länder. Det gör oss sårbara. Vid en pandemi kommer de vaccinproducerande länderna i första hand att säkerställa det egna behovet. Vi måste hitta bättre och snabbare sätt att producera vaccin på om vi ska kunna hantera ett storskaligt utbrott.

Ett kilo blad från tobaksplantan kan på en vecka producera lika mycket vaccin som omkring 10 000 ägg. Med den här metoden skulle vi inte bara kunna tillgodose vårt eget behov. Vi skulle även kunna producera vaccin till andra länder.

Virusen döps efter kombinationen av två ytproteiner, hemagglutinin och neuraminidas, eller H och N som de förkortas.

Dessa proteiner är viktiga för viruset när en cell skall infekteras och när nya virus skall släppas ut från en infekterad cell.

– Det finns 16 olika varianter av H, och 9 varianter av N, berättar Neus LatorreMargalef, forskare vid Linnéuniversitet som i fjol disputerade på influensavirus.

I och med att de sitter på olika delar i arvsmassan kan de kombineras i upp till 144 olika varianter.

Alla varianter finns inte överallt.

Exempelvis orsakas säsongsinfluensa hos människor endast av ett par tre olika varianter i taget, just nu H1N1 och H3N2. Vårt immunförsvar reagerar på dessa ytproteiner och har man varit infekterad med ett visst virus får man ett skydd, immunitet, mot nya infektioner av samma variant.

– Hos gräsänder i naturen finns det otroligt många virusvarianter, säger Neus Latorre-Margalef. Under våra studier vid Ottenby fågelstation på södra Öland har vi under 10 år hittat mer än 70 varianter.

En fråga vi ställt oss inom forskningen är hur kommer det sig att det finns så stor diversitet av virus hos just änder?

För att svara på den frågan analyserade forskarna vid Linnéuniversitet tillsammans med kollegor från Holland, Frankrike och USA ett väldigt stort fångstmaterial från änder. Resultaten av studierna publicerades nyligen i den prestigefulla tidningen PLOS Pathogens.

– Sammanlagt undersökte vi mer än 18 000 virusprover tagna från cirka 7 700 änder. Genom att jämföra vilka virus vi hittade vid olika tillfällen i en och samma individ, kunde vi kartlägga hur ändernas immunförsvar reagerade på influensavirus, säger Neus Latorre-Margalef som var huvudförfattare till studien. En and som varit infekterad med ett visst virus, till exempel ett H1N1 virus, blev inte infekte-

rat med samma hemagglutintyp (H) igen.

Detta är inte så konstigt, utan vad man förväntar sig, ungefär vad som händer när människor vaccinerar sig mot säsongsinfluensa, fortsätter hon.

Det som förvånade forskarna var vad som hände vid återinfektioner av andra virusvarianter. Exempelvis, om en and varit infekterad med ett H1N1 virus hade den betydligt lägre risk att infekteras med besläktade varianter som H2 och H6.

Detta kallas korsimmunitet. Samtidigt ökade risken att infekteras med virus av mer avlägset släktskap.

– Detta har stor betydelse för virusens evolution, menar docent Jonas Waldenström, ledare för forskningsgruppen vid Linnéuniversitetet. Det sker hela tiden ett slags krig mellan olika virusvarianter, där olika virus tävlar om att infektera gräsänderna. I och med förekomsten av korsimmunitet beror inte ett virus framgång enbart på sina egna egenskaper, utan också av andra virus egenskaper. Detta gör att virusen borde utvecklas till att bli alltmer åtskilda, så att graden av korsimmunitet minskar över tid.

– Detta är inte bara viktigt för änderna, utan har också relevans för oss människor, tillägger Neus LatorreMargalef.

Det är från virus i naturen, och då i synnerhet änder, som de virus som orsakar nya virus hos människor kommer.

Exempelvis är H7N9 som uppträtt på sistone i Kina till största delen ett fågelvirus. Kunskapen om korsimmunitet gör det också troligt att det skulle kunna gå att skapa influensavaccin som ger skydd mot flera virusvarianter, så kallade universella vaccin.

Neus Latorre-Margalef och Jonas Waldenström ingår båda i en av Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupper Linnaeus University Centre for ecology and evolution in microbial model systems.

Fokus Linnéuniversitetet

21

Hjälpen som gör skillnad

Text: Elin Lindkvist Vem behöver biståndspengar allra mest och Foto: Linnéuniversitetet hur skulle du fördela dessa i världen? Många reflektionsfrågor är i fokus när SIDA-alumnerna Åsa Dahlberg och Catherine Söderberg från Linnéuniversitetet besöker skolor, organisationer och företag i regionen. De är på turné för att belysa Sveriges bistånd och berätta om sina lärdomar.

När det var dags för Åsa Dahlberg att skriva sin c-uppsats bestämde hon sig för att åka till Mali. Som flera andra som valt utbildningen Internationell administration med språk på Linnéuniversitetet är hon intresserad av globala frågor. Med hjälp av SIDA:s stipendium MFS (Minor Field Study) fick hon möjlighet att under tio veckor studera hur privata transaktioner från familjemedlemmar som bodde utomlands,

22

Fokus Linnéuniversitetet

påverkade den inhemska befolkningens familjestruktur och könsroller. Resan gav många nya insikter och lärdomar som Åsa Dahlberg nu i sin roll som informatör i projekt SIDA-alumni delar med sig av när hon pratar biståndsfrågor i skolor och på arbetsplatser i regionen. Det svenska biståndsorganet SIDA har en särskild tanke bakom denna satsning.

– SIDA har märkt att svenskar har dålig koll på dels

hur världens utveckling ser ut, men även var de svenska biståndspengarna går, berättar Åsa Dahlberg.

Tillsammans med Catherine Söderberg är Åsa Dahlberg två av ett 20-tal utvalda informatörer som ska hjälpa till att sprida kunskap bland yngre människor om svenskt bistånd. Skolor, organisationer och företag finns på besökslistan för deras kostnadsfria workshoppar om exempelvis SIDA:s biståndsarbete,

”Det är en positiv utveckling i världen och biståndet bidrar till detta” Åsa Dahlberg

fattigdomsbekämpning och millenniemålen.

– Vi vill förmedla en differentierad bild. Många människor känner bara till den tragik och elände som händer men det finns också en positiv utveckling som vi vill berätta om, påpekar Åsa Dahlberg.

Genom olika workshoppar får deltagarna se vilka skillnader och förutsättningar människor har i livet beroende på var de är födda. Deltagarna får även agera biståndsgivare och prioritera olika länder när de behöver hjälp.

– Framförallt gymnasieelever har många intressanta diskussioner och starka åsikter, säger hon.

Det kommer även upp frågor om biståndspolitiken och om vad man gör

när exempelvis korruption uppdagas.

– Även om det finns enskilda fall som har gått snett så vill vi belysa att bistånd faktiskt gör skillnad och att det pekar åt rätt håll i utvecklingen, säger hon.

Samtidigt kan vi alla påverka på vårt eget sätt för att bidra till en bättre värld genom att exempelvis skicka pengar, köpa fair trade, dra igång insamlingar och ideella organisationer, cykla istället för att ta bilen och andra enklare saker i vardagen. Allt vi gör spelar roll.

– 99.85 procent av världens befolkning bor inte i Sverige vilket gör oss till en del av ett större sammanhang. Det som händer utanför Sverige är angeläget för oss alla, konstaterar Åsa Dahlberg.

Internationell designkonferens på Linnéuniversitetet Under några intensiva dagar deltog cirka 250 personer från 32 länder i Cumulus-konferensen som i år hölls på Linnéuniversitetet i Kalmar.

Värdar och organisatörer var Sara Hyltén-Cavallius och Marie Sterte, prefekt respektive lektor på institutionen för design vid Linnéuniversitetet.

Cumulus är den enda globala organisationen för världens konst-, design- och mediautbildningar med 198 medlemmar från 48 länder. Det var första gången Sverige stod som värdland och andra gången en svensk, Sara Hyltén-Cavallius, valdes in i styrelsen.

Konferensens tema var Global Thinking – Local Action – Future Life. Bland talarna fanns

såväl Victor Margolin, University of Illinois och Thomas Markussen, Kolding School of Design som David Crafoord och Erika Lagerbielke från Linnéuniversitetet.

Många deltagare menade att konferensen tillhörde de mest lyckade sedan organisationen grundades 1990. Ledningen hade haft modet att istället för sedvanligt call for papers istället satsa på mer tid till olika workshoppar. Resultatet av konferensen, utöver nya insikter och fördjupade relationer med kolleger över hela världen, var ett betydande steg framåt i utvecklingen av design­ lärarprofessionen.

Fokus Linnéuniversitetet

23

Hjärnkraft med hjärtat på rätta stället

Under årtusenden har människor undrat hur vår hjärna dagligen kan sköta allt från inlärning känslor och motorik till vårt medvetande. Kunskaper som skulle kunna hjälpa psykiskt sjuka människor.

24

Fokus Linnéuniversitetet

Text: Elin Lindkvist Foto: Nisse Nilsson

”Det är fantastiskt stimulerande att få samarbeta med så många världsledande forskare och bidra till ny kunskap.”

Abdul Kadir Mohammed

Trots att utvecklingen har gått i rasande takt de senaste årtiondena så är hjärnan fortfarande ett outforskat område.

Det finns många frågetecken kring hur detta mystiska organ egentligen fungerar och interagerar. Inte minst när saker och ting inte fungerar som de ska. Det finns över 500 hjärnsjukdomar som skapar oerhört lidande för en tredjedel av Europas befolkning i form utav exempelvis migrän, depressioner, Alzheimers och Parkinsons sjukdomar. The

Human Brain Projekt är en av EU:s största forskningssatsningar som ska bryta helt ny mark genom att kombinera neurovetenskap, medicin och IT för att räta ut många utav dessa frågetecken. Tillsammans ska världsledande forskarteam från hela Europa bygga en simulering av vår mänskliga hjärna. Målet är dels att få ökad förståelse om hjärnan och dess olika sjukdomar genom att utforma en modell för dess funktion och struktur. Dels krävs det att man lyckas utveckla en superdator som inspireras av hjärnan och som klarar av att bearbeta lika mycket information som våra hjärnor gör varje sekund.

När man bygger en simulering av den mänskliga hjärnan innebär det inte bara oerhörda möjligheter att främja människors hälsa utan ställer även vissa etiska aspekter på sin spets.

Vad kommer resultaten att användas till? Finns det risk att kunskapen kommer att användas i militära syften för kontroll? Vilken roll har kunskapen för droganvändning och stimulering av hjärnan? Kommer vår syn på vår identitet att förändras i förhållandet till vårt mänskliga medvetande? Professor Abdul Kadir Mohammed från Linnéuniversitetet är en av de utvalda forskarna som ska se till att allt går rätt till

utifrån de etiska reglerna och aspekterna.

– The Human Brain Project kommer att leda till behovet av att diskutera de etiska frågorna. Vi ska se till att forskningen bedrivs på ett ansvarsfullt sätt där en transparens och etisk debatt blir en viktig del, säger han.

Sedan 2006 arbetar Abdul Kadir Mohammed som professor i psykologi på Linnéuniversitetet. Som Work Package Leader har han ett stort åtagande framför sig.

Tillsammans med ett ledande forskarteam från bland annat Harvard University, Cambridge University och Karolinska Institutet kommer de att upprätta kommittéerna ELSA (Ethical, Legal and Social Aspects Committe) och REC (Research Ethics Committee). Tills i oktober 2013 ska Abdul Kadir Mohammed och hans kollegor ha rekryterat 25 världsledande experter till inom olika ledande professioner och forskningsfält, kulturer, länder samt med olika kön och ålder i Europa.

Uppgiften blir att bland annat stödja denna kommitté med information och utbildning i etik. Kommittén kommer nämligen att utgöra ett av de viktigaste råden för de ledande styrorganen i det gigantiska projektet. Kommittén REC kommer att fokusera på de 87 forskargruppernas arbete för att säkerställa att

all forskning möter högsta möjliga etiska standard och följer all relevant europeisk, nationell och regional lag.

Förutom Linnéuniversitetet är sex andra svenska läro­säten inblandade i The Human Brain project.

– Det är fantastiskt stimulerande att få samarbeta med så många världsledande forskare och bidra till ny kunskap som på sikt kommer att hjälpa människor med olika hjärnsjukdomar, konstaterar Abdul Kadir Mohammed.

På hemmaplan har hans engagemang i det transnationella projektet även resulterat i föreläsningar om neuroetik på psykologprogrammet på Linnéuniversitetet.

Med tanke att hans huvudsakliga forskningsområde är hjärnans plasticitet kommer det stora projektet att innebära en riktig guldgruva för Abdul Kadir Mohammed. Många paralleller går att dra till hans andra pågående forskningsprojekt om hjärnans plasticitet och miljöns påverkande på åldrande som han tillsammans med kollegan Krister Håkansson nyligen fått medel från Kampradsstiftelsen för.

– Alltsammans kommer att bidra till många nya värdefulla kunskaper som kommer att ha positiva effekter för många människor framöver, säger Abdul Kadir Mohammed.

Fokus Linnéuniversitetet

25

Utbildning som leder till jobb

Text: Emma Rydh Foto: GettyImages, Linnéuniversitetet

Arbetsmarknaden ropar efter biomedicinska analytiker. I stort sett alla studenter som tar examen från programmet får jobb direkt efter examen. Många tar examen på fredagen och börjar sitt nya jobb redan måndagen därpå.

– Behovet av välutbildade biomedicinska analytiker är stort och kommer att bli större, säger Maria Mattsson som är programansvarig för utbildningen vid Linnéuniversitetet. Många pensionsavgångar de närmsta åren gör att det kommer bli stor brist på biomedicinska analytiker framöver.

En biomedicinsk analytiker har en bred arbetsmarknad och kan arbeta på olika sjukhuslaboratorier, inom veterinärmedicin men kan även arbeta med utveckling och forskning inom läkemedels-, livsmedels- eller bioteknik­företag.

– Den biomedicinska analytikern har en central roll i vårdkedjan, berättar Maria Mattsson. Han eller hon har ansvar för att kvalitetssäkra och utföra analyser av patientprover, till exempel blodprover, urinprover och vävnadsprover.

Utifrån dessa resultat ska

26

Fokus Linnéuniversitetet

läkaren ställa rätt diagnos och besluta om rätt behandling.

Det är ett viktigt och ansvarsfullt arbete som kräver stor noggrannhet, inte minst för patientsäkerheten.

Utbildningen i Kalmar har ett nära samarbete med Landstinget i Kalmar län, Landstinget Kronoberg och Landstinget Blekinge. Samarbetet har flera delar. Studenterna har återkommande perioder med praktik, så kallad verksamhetsförlagd utbildning (VFU), på olika sjukhuslaboratorier.

Det finns också en möjlighet att vara på forskningslabb eller inom läkemedelsindustrin.

VFU ger studenterna en god inblick och förankring i sitt kommande yrke. Många studenter gör sina examens­ arbeten ute i verksamheten och yrkesverksamma biomedicinska analytiker kommer in i utbildningsverksamheten som föreläsare och handledare.

Fakta: Biomedicinsk analytiker På Linnéuniversitetet i Kalmar finns varje höst 25 platser på det treåriga programmet. Under hela utbildningen varvas och integreras praktiskt laboratoriearbete med ämnesstudier. Man läser kemi, biokemi, cell- och molekylärbiologi och fysiologi, liksom yrkesspecifika kliniska ämnen. Studenterna får även lära sig patientbemötande, provtagning, etik och sjukdomslära.

Utbildningen leder till två examina. En yrkesexamen som Biomedicinsk analytiker och en akademisk examen, kandi­ datexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap. För att bli legitimerad Biomedicinsk analytiker måste man ansöka om detta hos Socialstyrelsen.

Sara Knutsson, nyutexaminerad biomedicinsk analytiker.

”Jag har fått en bra grund att stå på” Vad jobbar du med?

– Jag jobbar på Avdelningen för klinisk kemi på Länssjukhuset i Kalmar. Här är jag provtagare för kapillära prover, det kan till exempel handla om svårstuckna patienter. Det är till att börja med ett sommarjobb, men jag har fått anställning åtminstone året ut. I höst kommer jag att vara på olika placeringar, och även jobba helg och jour.

Hur gick det till när du fick ditt jobb?

Maria Matsson

Det är en spännande yrkesframtid som väntar studenterna.

– Inom det biomedicinska området pågår ständigt en snabb kunskapsutveckling både teoretiskt och metodologiskt, säger Maria Mattsson. Det är viktigt att studenterna alltid får den senaste kunskapen med sig ut på arbetsmarknaden. Vid Linnéuniversitetet pågår forskning inom biomedicinsk vetenskap och

”Den biomedicinska analytikern har en central roll i vårdkedjan.”

Maria Mattsson

studenterna får givetvis ta del av det forsknings­arbete som pågår. Samtidigt är kunskap en färskvara, för biomedicinska analytiker är det viktigt att fortbilda sig.

Vidareutbildning finns både inom universitetsvärlden och inom landstinget, liksom forskningsmöjligheter.

Det ljusa arbetsmarknadsläget visar sig också i att studenter som läser andra året på programmet oftast redan då har sommarjobb

på laboratorier. Och för de studenter som tog examen i juni 2013 var jobb efter examen inget problem.

– Många har jobb redan innan examen, säger Maria Mattsson och berättar att hon då och då blir uppringd av arbetsgivare som söker nya biomedicinska analytiker att anställa.

– Många som tog examen i år fanns redan på måndagen på plats på sitt nya jobb.

– Jag sommarjobbade här förra året. Sedan gjorde jag mitt examensarbete och min VFU här. Jag fick frågan om jag ville stanna kvar och jobba och det ville jag jättegärna. Jag började veckan efter jag tog min examen.

– Vad jag vet har alla i klassen fått sommarjobb och jag tror att rätt många kommer att vara kvar på de platser de fått sommarjobb på.

Vad har du haft för nytta av din utbildning?

– Jag har fått en väldigt bra grund och inblick i yrkets olika inriktningar. Blandningen var bäst. Vi har fått lära oss allt ifrån bakterier till celler, olika instrument och praktiskt handhavande.

Vad är ditt drömjobb?

– Jag trivs väldigt bra här just nu, men mikrobiologi skulle vara väldigt kul också. Men som sagt, just nu trivs jag här.

Fokus Linnéuniversitetet

27

Smartare Planet med hjälp Vad skulle få vårt samhälle att bli säkrare, mer hälsosamt och mer hållbart? Studenter, företag och forskare fick ta del av många innovativa idéer och lösningar när Linnéuniversitetet gästades av IBM:s rundtur Smarter Planet Comes to You. En guldgruva för ny kunskap och teknik bjöds alla IT-intresserade studenter och företag på när världens största och ledande IT-företag IBM gästade Linnéuniversitetet under två intensiva dagar. Ett säkert, hälsosamt och hållbart samhälle var i fokus då näringsliv och akademi möttes för

28

Fokus Linnéuniversitetet

att utbyta kunskap och idéer. Förutom föreläsningar och paneldiskussioner om framtidens IT-lösningar och utmaningar fanns ett helt tält fyllt med olika tester, spel och möjlighet till mingel på campusområdet under utställningsdagarna. Bland annat kunde man testa sina förmågor att lösa olika miljö- och hälsoproblem i en virtuell stad som IBM byggt. Studenterna fick dessutom skicka in

Text: Elin Lindkvist Foto: Linnéuniversitetet

sina egna bidrag till en lokal utmaning som de upptäckt i sin omgivning och som kanske skulle kunna lösas med hjälp av IT. Dagarna bjöd även på många fina tillfällen för Linnéuniversitetets studenter att knyta kontakter med IBM:s rekryteringsansvariga.

– Studenterna är mycket intresserade av våra traineeprogram och hur det är att jobba på vårt företag. Många är dessutom förvånade att vi välkomnar människor med så många olika typer av utbildning, berättade Lydia

av IT Holmberg från IBM. För Linnéuniversitetets innebar dagarna ett givande samarbete med IT-jätten.

– Det är bra att IBM visar så stort intresse för våra studenter. Det visar att de är eftertraktade på arbetsmarknaden vilket i sig är en motivationshöjare, säger Ander Haggren, samverkanskoordinator på fakulteten för teknik på Linnéuniversitetet.

På uppdrag för yttrandefriheten

Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet är Sveriges enda institut med uppdrag att vidareutbilda yrkesverksamma journalister. Sedan starten 1972 har cirka 55 000 journalister från ett hundratal länder kompetensutvecklat sig via Fojo.

Fojo, Institutet för Fortbildning av Journalister, finns till för alla yrkesverksamma journalister i Sverige, oavsett medium, bakgrund och utbildning. Uppdraget är att ge de fördjupade kunskaper som journalister behöver för att med aktiv, granskande och oberoende journalistik kunna bidra till en fungerande samhällsdemokrati. Det är också att utveckla journalisternas yrkeskunskaper.

– Vi erbjuder allt från kurser och seminarier till skräddarsydda utbildningsuppdrag och utvecklingsprojekt ihop med enskilda medieföretag och redaktioner, berättar Katarina Ek, verksamhetschef.

Utbudet varierar från termin till termin och innehåller dels kurser i olika ämnesområden som ekonomi, politik, miljö, kultur, dels träning i yrkesfärdigheter som intervjuande, research och berättande i ord och bild. De flesta av kurserna är kostnadsfria, några är avgiftsbelagda och merparten hålls i Kalmar, där Fojos huvudkontor ligger.

Sedan 1991 har Fojo även en stor internationell verksamhet, Fojo International, som huvudsakligen finansieras av Sida och andra internationella bistånds- och samarbetsorganisationer.

Syftet är att stärka yttrandefrihet, journalistik och demokratiprocesser.

– Oberoende medieinstitut är viktiga när

man utvecklar journalistik och fri press, berättar Katarina Ek. Fojo arbetar långsiktigt i samarbete med lokala partners för att stödja och utveckla fria, oberoende och professionella medier och har idag utvecklingsprojekt i gång i bland annat Myanmar, Zimbabwe och Vitryssland.

Fokus Linnéuniversitetet

29

Notiser Akademisk högtid under festliga former

I Växjö Konserthus högtidlighölls de akademiska prestationer som för doktorander och professorer är personliga framsteg men också viktiga framgångsfaktorer för Linnéuniversitetet. Under högtiden

installerades 13 nya professorer, 23 doktorer och två hedersdoktorer promoverades. Årets nya doktorer och professorer hyllades bland annat med tal av rektor Stephen Hwang och student-

kårsordförande Jakob Allanson. Ceremonin ramades in till sommarmusik av stråkkvartett och körsång av Karl Oskar-kören.

Traditionsenligt delades också Stora Linnépriset,

Linnéuniversitetets Förtjänsttecken, medalj för särskilda insatser vid Linnéuniversitetet och Linnéakademins stipendium för bästa avhandling ut.

Palliativt centrum invigt

Många kom för att framföra sina lyckönskningar när Palliativt Centrum för samskapad vård invigdes.

Centrat har som övergripande mål att skapa en vård som ger största möjliga värdighet vid livets slut och är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Landstinget Kronoberg, med finansiering från Familjen Kamprads stiftelse. Verksamheten innefattar såväl forskning och utbildning som klinisk utveckling.

Vetenskaplig ledare Eva Benzein och verksamhetsle-

30

Fokus Linnéuniversitetet

daren Anna Sandgren inledde invigningen med att presentera centrats verksamhet. De betonade speciellt vikten av att ha den samskapande vården som ledstjärna – att patienter, närstående och personal skapar vården tillsammans.

En given talare under invigningen var professor Britt-Marie Ternestedt från Ersta Sköndal Högskola, den forskare i landet som gett störst avtryck inom palliativ vård. Hon talade bland annat om betydelsen av att se patienterna med alla deras

kvaliteter och hur viktigt det är att de får behålla så mycket som möjligt av sin identitet. Övriga talare under invigningen var Stephen Hwang, Linnéuniversitetets rektor, Gunnar Persson, chef för kirurgcentrum och representant för Landstinget och Lena Fritzen, verkställande ledamot i Familjen Kamprads stiftelse. Roger Fransson och Christina Christoffersson berättade om sina personliga erfarenheter från vården ur ett anhörig- och patientperspektiv.

Mer information finns på Lnu.se/forskargrupper/ palliativt-centrum

Studenter fixar arbets­ topparna på sommaren Sommaren är försäkringsbolagens mest hektiska tid. Det är också då som den ordinarie personalen har sin välbehövliga semester.

Hur ska man lösa denna omöjliga ekvation? Länsförsäkringar Kalmar län anlitar studenter vid Linnéuniversitetet för att klara situationen.

Frida Johansson är teamledare vid Länsförsäkringar och hon berättar hur man kommit fram till lösningen med att använda studenter som kompetenta vikarier när den övriga anställda har sommarsemester: – För ett antal år testade vi att rekrytera studenter från Linnéuniversitetet. Vi började i liten skala och har ökat på antalet allt eftersom, och nu har vi mellan sex och tio studenter samtidigt i vår så kallade studentpool.

Studenterna rekryteras i början av sin universitetsutbildning direkt på hösten, i augusti/ september. Allra helst vill man ha förstaårsstudenter, så att de kan anlitas under hela studietiden, det vill säga under 2–3 somrar. Främst har det handlat om ekonomistudenter, men även studenter från andra utbildningar har deltagit. Studenterna intervjuas och antas sedan till utbildningen.

Studentpoolen bygger på både teori och praktik. Först

får studenterna utbildning. De får sitta med och medlyssna i kundsamtal – både samtal via telefon och på kontoret. Detta varvas med teori där studenterna får lära sig om försäkringar och Länsförsäkringars produkter. De får också utbildning i företagets datasystem, säljteknik, information om konkurrenterna och så vidare.

– Denna utbildning under oktober–februari, förklarar Frida Johansson. Totalt är den på cirka tio dagar.

Utbildningen avslutas med ett skriftligt prov som studenterna måste bli godkända på för att få börja arbeta. Studenterna får avtalsenlig lön även under utbildningen. Lönen ökar när utbildningen är genomförd.

Studenterna arbetar parallellt under utbildningen.

Under lågsäsong cirka en gång i veckan, men under högsäsongen på sommaren arbetar de heltid.

Frida Johansson fortsätter: – Grundsyftet med studentpoolen är att täcka

upp vid ledigheter, men vi har upptäckt ett inte helt oviktigt delsyfte – och det är kompetensförsörjning. Genom åren har ungefär 15% av medarbetarna i poolen fått fast jobb på Länsförsäkringar Kalmar län.

– Jag skulle gärna vilja att fler såg finessen med att låta nyanställda gå bredvid i en form av lärlingssystem, fortsätter Frida. Studenterna lär känna bolaget, och kan i lugn och ro komma in i arbetet. Det är ett kostnadseffektivt sätt att få in nyanställda i företaget.

Jag rekommenderar fler företag och organisationer att våga ta steget. Det är inte så mycket merjobb om man ser till vad man får tillbaka.

Flera fördomar kan också komma på skam. Frida Johansson framhåller att studenterna är plikttrogna och ambitiösa: – De studenter vi anställer i studentpoolen är mycket klipska, och tillför många nya idéer och annat tänk. De är också mycket omtyckta kollegor, avslutar Frida.

Tekniknoder för samverkan Universitetet och näringslivet samverkar kring utveckling av teknikområden och forskning i projektet Linnaeus Technical Centre. Syftet är att stärka konkurrenskraft, kompetens och lönsamhet för teknikföretagen i Linnéregionen.

Linnéuniversitetet är navet i projektet. Fyra till fem tekniknoder är på väg skapas i regionen. Genom dessa noder fångas nya utvecklingsprojekt upp för att sen vidareutvecklas och lägga grunden för extern finansiering av forskning inom teknikområdet.

Forskare och företagare möts på olika vis inom projektet. Vid en träff fick Niclas Wernerhed, TM Design & Installation AB, frågan hur de kan gynnas av projektet: – Jag har faktiskt en konkret utvecklingsidé där jag ser nyttan med att angränsande branscher möts i ett sånt här projekt.

Vi använder en viss teknik som är förhållandevis dyr, och jag har genom projektet förstått att motsvarande teknik (det handlar om hydraulik) används inom den tunga fordonsindustrin, och att man där har en helt annan kostnadsbild.

Jag tror vi har mycket att lära av varandra!

Läs mer på Lnu.se/ltc

Fokus Linnéuniversitetet

31

B Avsändare: Linnéuniversitetet, Kommunikationsavdelningen, 391 82 Kalmar / 351 95 Växjö

Har Fokus Linnéuniversitetet kommit fel eller vet du någon annan som skulle vilja ha ett magasin? Kontakta kerstin.broden@lnu.se

är sommaren var varmast och semesterfirarna slöast träffade jag en gammal vän. Efter obligatoriska uppdateringar recenserade vi besök på muséer, djurparker och lådbilsland och kom in på ämnet tillgänglighet. Jag berättade hur besöket på ett huvudstadsmuseum fick mig på fall redan vid första utställningstexten. Stötestenen var ett citat på franska – som var textens poäng! Gymnasiefranskan räckte inte till så jag tillkallade informationsdiskspersonal. Hon fångade poängen med sin översättning, men beklagade att den inte var ordagrann. Varför hade citatet inte översatts till varken svenska eller engelska, undrade jag, och fick till svar att det var så den citerade ville ha det. Det var ingen ursäkt, tyckte jag, och vi drabbade samman i en diskussion om museernas uppdrag och roll i samhället, om demokrati och historia, om trösklar, distinktioner och kulturell skam. Om tillgänglighet.

– ”Det verkar som ni forskare aldrig kan ta semester från ert jobb, inte ens när ni har semester”, sa min vän när jag berättat klart. –”Jo, det kan vi väl” svarade jag mjäkigt och höll opp. Kanske för att jag ville framstå som den lättjefulla semesterfirare jag borde vara. Eller för att hon hade rätt. Det är svårt för forskare att ta semester. Inte för att semester saknas.

Som tillsvidareanställd 40+ klagar jag inte. Trettiofem dagars betald semester per år är mycket. Likafullt kan det vara svårt att ta fritt. Att pausa pågående processer – av läsning, skrivande, datainsamling, analys, tänkande…är inte lätt. Att ens våga försöka ta ledigt kan vara skrämmande. Startsträckan så snart en har bromsat in känner alla till. Och terminernas ständiga kamp mellan undervisning och forskning där det oftast är den senare som förlorar. Att forskningen kommer i kläm.

Inte hinns med. Ska göras på tjugo procent. En dag i veckan.

Med en kollegas ord är det därför forskare måste göra karriär på semestern. Sju veckors forskningstid! Aldrig är det så tyst och lugnt på universitetet som på sommaren. Men, oavsett semesterkarriär eller karriärsemester så var det inte i karriärsyfte som jag härjade om den där utställningstexten och drog igång en kritisk tillgänglighetsdiskussion med museipersonalen. Det var inte ens för att visa mig på styva linan, utan helt enkelt för att jag inte kan ta semester från det kritiska tänkandet, från de norm- och maktkritiska perspektiven eller min vetenskapliga skolning. Jag vill inte heller. Vad jag däremot kan göra, och rentav bör göra som forskare (ooops, nu var jag normativ också) är att beställa tillfällig adressändring för hjärnkontoret under sommaren. Så att tankar och idéer får en chans att koppla upp sig på andra servrar, vandra oprövade vägar, finna nya platser i det förut okända och virvla fritt i nya möten. Visst låter det som semester? Eller kanske som en effektiv forskningsstrategi?

Marie Eriksson är fil dr i historia och lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.